Information till dem som söker eller har beviljats strukturfondsstöd

Transkript

1 Datum Version Information till dem som söker eller har beviljats strukturfondsstöd Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning , Sverige Tillväxtverket Box Stockholm Götgatan 74 Tel: Fax:

2 En ansökan är en allmän handling... 3 Offentlig medfinansiering... 3 Statsstöd... 3 Offentlig Upphandling Stödmottagare som omfattas av LOU... 4 Affärsmässigt upphandlingsförfarande... 6 Arkivering av verifikationer... 6 Ansökan om stöd ur EG s strukturfonder... 6 Ansökan om utbetalning av beviljat stöd... 6 Granskningsrätt... 6 Information och publicitetskrav... 6 Uppföljning/Utvärdering/Följeforskning...7 Projektintäkter...7 Upphävande av beslut och återbetalningsskyldighet...7 Stödberättigande kostnader...7 Grundläggande krav för stödberättigande kostnader... 8 Stödberättigande kostnadsslag... 8 Kostnader som i vissa fall kan vara stödberättigande Kostnader som inte är stödberättigande...12 Grundläggande bestämmelser (12)

3 En ansökan är en allmän handling En ansökan som lämnas in till Tillväxtverket är en offentlig handling och uppgifter som finns i denna är offentliga. Det innebär att intressenter har rätt att få ta del av det som står i ansökan, o avsett om stöd beviljas eller inte. Innan Tillväxtverket lämnar ut en allmän handling görs en sekretessprövning av innehållet. Offentlig medfinansiering Till offentlig medfinansiering räknas medel från statlig-, regional- eller lokal myndighet, eller medel från ett offentligrättsligt organ. 1. Ett offentligträttsligt organ är en juridisk person som har inrättats för att tillgodose behov i det allmännas intresse, förutsätt att behovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär OCH 2. a. vars verksamhet till största del finansieras av myndighet eller annat offentligrättsligt organ ELLER b. vars verksamhet står under knotroll av myndighet eller annat offentligrättsligt organ ELLER c. i vars förvaltningsorgan, styrelseorgan eller kontrollorgan mer än hälften av ledamöterna utses av myndighet eller annat offentligrättsligt organ För offentligrättsliga organ gäller att punkt 1 måste vara uppfyllt samt minst ett av alternativen a-c under punkt 2. Statsstöd Alla projekt som delfinansieras av medel från strukturfonder måste följa EU:s statsstödsregler enligt Kommissionens förordning 1998/2006 om stöd av mindre betydelse. Huvudregeln är att innan offentligt stöd kan utbetalas till enskilda företag, avgränsade grupper av företag eller branscher, skall en skriftlig redogörelse lämnas för allt annat stöd av mindre betydelse som företaget fått under de två föregående beskattningsåren och det innevarande beskattningsåret. Det nya stödet av mindre betydelse kan beviljas under förutsättning av att det totala beloppet som företaget erhåller i offentligt stöd av mindre betydelse under det innevarande beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren inte överskrider det stödtak som anges i artikel 2.2 i Kommissionens förordning 1998/2006 ( euro respektive euro). Om strukturfondsmedel och den offentliga medfinansieringen uppfyller samtliga kriterier för statligt stöd, måste företagsstödet ges i enlighet med svensk stödförordning som antingen har godkänts av EG-kommissionen eller som följer av bestämmelserna i en tillämplig s.k. gruppundantagsförordning utfärdad av kommissionen. Om stödet utgör s.k. försumbart stöd ska den svenska stödordningen följa kommissionens förordning nr 1998/2006 och dess bestämmelser för sådant stöd. Om strukturfondsmedlen och den offentliga nationella medfinansieringen beviljas projektägaren för genomförande av tidsbegränsad projektverksamhet t.ex. projekt i samverkan mellan flera företag måste sökande i projektbeskrivningen beskriva hur EG:s statsstödsregler har respekterats. I de fall reglerna om försumbart stöd blir aktuella kan Tillväxtverket komma att begära in en skriftlig redogörelse för allt annat stöd av mindre betydelse som företaget fått under de två föregående beskattningsåren och det innevarande beskattningsåret. Tillväxtverket kan komma att begära underlag från sökande som redovisar att sökande har genomfört denna kontroll och kan styrka att EU:s statsstödsregler beaktats. 3 (12)

4 Offentlig Upphandling Stödmottagare som omfattas av LOU Om stödmottagaren är upphandlande enhet måste SFS 2007:1091 Lagen om offentlig upphandling (LOU)följas. De olika stegen i upphandlingsförfarandet skall dokumenteras skriftligt och upphandlingsunderlaget skall på begäran kunna uppvisas för Tillväxtverket. Organisationer som ska genomföra offentlig upphandling enligt LOU är: Upphandlande myndigheter Offentligt styrda organ (offentligrättsliga organ) Med upphandlande myndighet enligt LOU avses statliga och kommunala myndigheter, med dem jämställs beslutande församlingar i kommuner och landsting samt sammanslutningar av en eller flera sådana myndigheter. Med offentligt styrda organ (övriga upphandlande myndigheter) enligt LOU avses sådana bolag, föreningar, delägarförvaltningar, särskilt bildade samfällighetsföreningar och stiftelser som tillgodoser behov i det allmännas intresse, under förutsättning att behovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär, och 1. som till största delen är finansierade av staten, en kommun, ett landsting eller en upphandlande myndighet, eller 2. vars verksamhet står under kontroll av staten, en kommun, ett landsting eller en upphandlande myndighet, eller 3. i vars styrelse eller motsvarande ledningsorgan mer än halva antalet ledamöter är utsedda av staten, en kommun, ett landsting eller en upphandlande myndighet. Riktlinjer för affärsmässiga villkor Stödmottagare som inte är upphandlande myndighet eller offentligt styrt organ i LOU:s mening ska beakta affärsmässiga villkor vid inköp av varor och tjänster. Stödmottagare som är upphandlande myndigheter eller offentligt styrda organ i LOU:s eller LUF:s mening ska beakta affärsmässiga villkor vid inköp som inte gjorts enligt förfaranden i LOU/LUF. Med affärsmässiga villkor avses att principerna om likvärdighet, ickediskriminering, öppenhet, ömsesidigt erkännande samt proportionalitet ska beaktas vid inköp av varor och tjänster. Vid ansökan om stöd ska stödmottagaren göra en redogörelse för planerade inköp av varor och tjänster. Vid ansökan om utbetalning ska stödmottagaren kunna visa dokumentation och underlag som visar att utgifter uppkommit på affärsmässiga villkor. Inköp av varor och tjänster under 5 prisbasbelopp vägledande att stödmottagaren redogör allmänt för hur den typen av köp genomförs på affärsmässiga villkor, antingen i egen policy eller i lägesrapport. Inköp av varor och tjänster över 5 prisbasbelopp vägledande att stödmottagaren skriftligen tillfrågar minst tre leverantörer. Inköp av varor och tjänster över 50 prisbasbelopp vägledande att stödmottagaren annonserar i större dagstidning och/eller på egen hemsida. Byggentreprenader vägledande att stödmottagaren tillämpar förfaranden som motsvarar förfaranden för byggentreprenader enligt LOU/LUF. Företrädare för stödmottagaren får inte oavsett belopp - välja leverantör där han själv eller make, sambo, partner, förälder, barn, syskon eller annan närstående har ett ekonomiskt intresse eller annat inflytande. Vad som sägs om stödmottagare gäller även part i samverkansprojekt. 4 (12)

5 Riktlinjer för offentlig upphandling Stödmottagare som är upphandlande myndighet eller offentlig styrt organ i LOU/LUF:s mening ska tillämpa bestämmelserna i LOU/LUF vid inköp av varor och tjänster i projektet för att utgifterna ska kunna vara stödberättigade. Stödmottagare som är upphandlande myndigheter eller offentligt styrda organ i LOU:s eller LUF:s mening ska beakta affärsmässiga villkor vid inköp som inte gjorts enligt förfaranden i LOU/LUF. Vid ansökan om stöd ska stödmottagaren bifoga sin upphandlingspolicy, eller upphandlingsunderlag i de fall upphandling påbörjats. Vid ansökan om utbetalning ska stödmottagaren kunna visa kopior på upphandlingsunderlag. Med upphandlingsunderlag avses underlag som följer av LOU/LUF såsom beslut om upphandling, förfrågningsunderlag, annonsering, anbudsförteckning, anbud, utvärderingsunderlag, tilldelningsbeslut, avtal och eventuell efterannonsering. Stödmottagaren ska visa att upphandlingen skett i enlighet med gällande bestämmelser i LOU/LUF och i enlighet med gällande rättspraxis, dvs stödmottagaren har bevisbördan för att utgiften är korrekt upphandlad. Direktupphandling ska ske i enlighet med gällande rättspraxis, för närvarande bedöms lågt värde vara ca 5 basbelopp. Om en stödmottagare har en inarbetad policy (t ex en kommuns upphandlingspolicy) med högre basbelopp kan det högre beloppet tillämpas. Om stödmottagaren hänvisar till undantag i LOU ska stödmottagaren lämna en skriftlig redogörelse för varför undantaget ska vara tillämpligt. Om stödmottagaren hänvisar till ramavtal för att visa kostnaden för viss konsult är stödberättigande, och ramavtalet ingicks före beslutet om stöd, ska stödmottagaren kunna visa att ramavtalet ingicks i enlighet med bestämmelserna i LOU/LUF. De ska kunna visa att det skett en konkurrensutsättning vid avtalets ingående. I samverkansprojekt ska vardera part/stödmottagare tillämpa sin egen upphandlingspolicy. I samverkansprojekt kan det vara en tjänst som kommer alla parter till del och då är det lämpligt att stödmottagaren gör upphandlingen och dess policy tillämpas. I samverkansprojekt kan parterna göra gemensam upphandling men då krävs att alla parter deltar från början av upphandlingsförfarandet och utformar kravspecifikationen. Företrädare för stödmottagaren får inte välja leverantör där han själv eller make, sambo, partner, förälder, barn, syskon eller annan närstående har ett ekonomiskt intresse eller annat inflytande. Vad som sägs om stödmottagare gäller även part i samverkansprojekt. 5 (12)

6 Affärsmässigt upphandlingsförfarande gäller även stödmottagare som inte omfattas av lagen om offentlig upphandling Om stödmottagare inte omfattas av lagen om offentlig upphandling skall ett affärsmässigt upphandlingsförfarande tillämpas. Stödmottagaren skall kunna styrka de olika stegen i upphandlingsförfarandet och upphandlingsunderlaget skall på begäran kunna uppvisas för Tillväxtverket. För att en kostnad skall anses vara stödberättigande skall den ha uppkommit på i övrigt affärsmässiga villkor, vilket innebär att all upphandling av varor eller tjänster bör utsättas för konkurrens. Se riktlinjer för affärsmässiga villkor ovan. Arkivering av verifikationer Originalverifikationer ska sparas hos stödmottagaren till och med Om stödmottagarens verksamhet omorganiseras eller ändras ska det framgå av arkiv- och dokumentationsplaner var originalverifikationer återfinns. Ansökan om stöd ur EG s strukturfonder En ansökan om stöd ur Europeiska region0ala utvecklingsfonden görs på framtagen blankett som finns för nedladdning på eller via webbansökan så snart denna har lanserats. Tillväxtverkets regionala programkontor i den region där projektet avses bedrivas kan ge mer information och vägledning. Praktisk information om hur en ansökan fylls i och vad som ska bifogas ansökan för att den ska anses vara komplett finns i dokumentet Handledning för ifyllande av projektansökan. Ansökan om utbetalning av beviljat stöd De, i respektive ansökan om utbetalning av beviljat stöd, redovisade kostnader, verifikat och andra underlag får inte ha legat eller komma att ligga till grund för andra offentliga stöd, inklusive annat EG-stöd, än de som framgår av beslutet om strukturfondsstöd. Praktisk information om hur en ansökan om utbetalning fylls i och vad som ska finnas med för att ansökan ska anses vara komplett finns i dokumentet Anvisningar till ansökan om utbetalning. Granskningsrätt Tillväxtverket och Ekonomistyrningsverket (ESV) har rätt att hos stödmottagaren följa arbetet och ta del av alla handlingar, inklusive redovisning och bokföring, vilka kan ge upplysning om projektet. Samma rätt tillkommer bemyndigade personer från Europeiska gemenskapen och andra bemyndigade nationella organ. Information och publicitetskrav Det åligger stödmottagaren att i alla ingående aktiviteter tillhandahålla information och skyltning om att projektet finansieras av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden. Stödmottagaren ska säkerställa att allmänhet, projektdeltagare och andra får kännedom om att projektet delfinansieras av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden. Informations- och publicitetsaktiviteter ska särskilt redovisas i läges- och slutrapporter i enlighet med mallen för rapporter som bifogas beslutet. Ytterligare anvisningar om information och publicitet kan erhållas från programkontoret. Därutöver kan information hämtas i Kommissionens förordning nr 1828/2006 om tillämpningsföreskrifter. 6 (12)

7 Uppföljning/Utvärdering/Följeforskning Samtliga projekt som finansieras av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden ska planera och budgetera för någon form av uppföljning av projektets verksamhet. Uppföljningens form och omfattning bör definieras utifrån storlek och inriktning på projektet. EU-kommissionen har lyft fram följeforskningsinsatser framför traditionell utvärdering för att understödja erfarenhetsspridning och projektutförande under projekttiden. Det övergripande målet för följeforskning är att skapa förutsättningar för ett kontinuerligt lärande i projekten. Utifrån projektens storlek och inriktning identifierar Tillväxtverket de projekt som är aktuella för följeforskning. I princip gäller att projekt med en finansiering från Europeiska Regionala Utvecklingsfonden på över 10 miljoner svenska kronor samt projekt av särskilt intresse åläggs generellt ett krav om följeforskning vilket också skrivs in i beslutet om stöd. Vid traditionell utvärdering arbetar utvärderaren utan att låta sig involveras i det som ska utvärderas. Följeforskaren däremot, ska vara ett bollplank och löpande ge synpunkter och råd till dem som håller i genomförandet av projektet. Följeforskningen skall ha en framåtsyftande och utvecklingsstödjande ansats. Följeforskaren ansvarar för en fortlöpande extern uppföljning från projektets start till mål, där den viktigaste uppgiften är att bidra till att projektet bättre styr mot sina mål. Ytterligare information om följeforskning finns för nedladdning på Tillväxtverkets hemsida Vid frågor i ett aktuellt projekt bör kontakt tas med Tillväxtverkets programkontor. Projektintäkter Om ett projekt som finansieras av strukturfonderna ger upphov till intäkter ska dessa redovisas i projektet. Med projektintäkter avses till exempel biljettintäkter, försäljningsintäkter, deltagaravgifter, uthyrning, betalning för tjänster som tillhandahålls genom projektet eller i övrigt liknande intäkter genererade i eller genom projektet. Den allmänna regeln är att en intäkt som har ett direkt samband med projektverksamheten reducerar de stödberättigande kostnaderna med motsvarande summa. Om intäkten bara har ett visst samband med verksamheten ska en reducering av kostnaderna göras med hjälp av lämplig fördelningsmodell. Stödet beräknas därefter på nettosumman; kostnad minus intäkt. Upphävande av beslut och återbetalningsskyldighet Tillväxtverket har rätt att upphäva beslut om stöd helt eller delvis om beslutet har fattats på grund av oriktiga, vilseledande eller ofullständiga uppgifter från stödmottagaren. Tillväxtverket har också rätt att upphäva beslutet helt eller delvis om stödmottagaren brutit mot de villkor som gäller för stödet. Om ett beslut om stöd upphävs efter att stöd har betalats ut till följd av beslutet är stödmottagaren skyldig återbetalningsskyldig. Tillväxtverket har rätt av kräva tillbaka stödet helt eller delvis. Återbetalning får krävas inom 10 år från det att stödet betalades ut. Stödmottagaren ska återbetala beloppet jämte ränta enligt räntelagen (1975:635). Stödberättigande kostnader Det är inte säkert att alla kostnader som uppkommer i en projektverksamhet är godkända som stödberättigande kostnader och därmed kan ligga till grund för beräkning av stöd ur Europeiska regionala utvecklingsfonden. Under nedanstående avsnitt följer en beskrivning av grundläggande krav för stödberättigande kostnader, exempel på sådana samt exempel på kostnader som inte är stödberättigande. 7 (12)

8 Grundläggande krav för stödberättigande kostnader Direkta kostnader är stödberättigande om de: är tillkommande utöver stödmottagarens ordinarie verksamhet är betalda av stödmottagaren har uppkommit för och är nödvändiga för projektets genomförande har uppkommit under den projektperiod som Tillväxtverket har fastställt i sitt beslut om stöd har bokförts hos stödmottagaren kan styrkas av stödmottagaren genom kopior av fakturor, bokföringsunderlag eller andra handlingar ur stödmottagarens redovisning har uppkommit efter offentlig upphandling eller, om stödmottagaren ej är upphandlande enhet, på i övrigt affärsmässiga villkor Stödberättigande kostnadsslag Personal Kostnadsslaget Personal avser lönekostnader för personer som är anställda av projektägaren och deltar direkt i projektarbetet. Stödberättigande lönekostnad avser den tid den anställde arbetar i projektet. Lönekostnader avser lön samt lönebikostnader 1. Tidredovisning skall lämnas i samband med ansökan om utbetalning för alla personer som arbetar deltid i projektet. Behörig företrädare för stödmottagaren skall bekräfta tidredovisningens riktighet. Tidredovisningen ska lämnas in på fastställd blankett för tidredovisning som finns för nedladdning på För personal som arbetar del av sin arbetstid i projektet ska en timlön beräknas. Detta görs på blankett för tidredovisning. Arbetade timmar per år är vanligtvis 1980 vid heltidstjänstgöring. Lönespecifikation eller motsvarande ska lämnas i samband med ansökan om utbetalning vid första tillfälle som kostnaden förekommer. Sjuklön som projektägaren betalar för de anställda i projektet är stödberättigande till den del motsvarande tiden som är redovisat på projektet. Köp av tjänst Köp av tjänst är då projektägaren köper tjänster utifrån, externa tjänster.. Vid den typen av köp uppkommer ofta krav på upphandling. Av fakturorna ska det framgå vilken tjänst som utförts, nedlagd tid och timkostnad. Utgifter för underleverantörskontrakt eller konsultavtal är inte stödberättigande, om anlitande av en underleverantör ökar kostnaden för projektet utan att tillföra något motsvarande värde 1 Lönebikostnader är semesterersättning samt sociala avgifter enligt kollektivavtal 8 (12)

9 Lokalkostnader Hyra för lokaler som projektägaren nyttjar för genomförandet av projektet är stödberättigande. Hyresavtalet ska om möjligt skickas in redan med ansökan, men om detta inte är möjligt ska det bifogas vid den första ansökan om utbetalning där kostnaden tas upp. Kostnader för lokaler som projektägaren äger själv kan vara stödberättigande om det finns en modell för att räkna ut driftskostnaden för den andel som projektet använder. Räntor och amorteringar får inte ingå i modellen. I total fastighetskostnad ingår driftskostnader såsom el, vatten, värme och avskrivningar. Exempel: Lokalkostnad= Totalkostnad x Nyttjad yta i projektet Total yta i m² Under kostnadsslaget lokalkostnader redovisas direkta lokalkostnader. Om lokalkostnaderna ingår i modell för indirekta kostnader ska de redovisas under kostnadsslaget övriga kostnader. Investeringar Till investeringar räknas kostnader för inköp av utrustning som är avsedd för stadigvarande bruk, dvs. som inte är av karaktären förbrukningsmaterial. Investeringar bör ha en beräknad ekonomisk livslängd på minst tre år. Även uppförande av byggnader och köp av byggnad är en form av investering. Investeringar som belastar projektet ska vara godkända och budgeterade i beslutet. De är i normalfallet stödberättigande i sin helhet Det kan finnas tillfällen då endast avskrivningskostnaden är stödberättigande. Om investeringen säljs eller förs över till annan verksamhet under projektperioden måste intäkten redovisas i projektet. Övriga kostnader Kostnadsslaget övriga kostnader består av sådant som inte kan delas upp i de övriga kostnadsslagen. Exempel på sådana kostnader kan vara indirekta kostnader, representation, marknadsföring, kontorsmaterial, resor och logi. Kostnader för tryckning av broschyrer, visitkort, annonsering m.m. är stödberättigande endast om EU-logga och en hänvisning till Europeiska unionen finns med. Detta gäller för små reklamföremål, i övrigt måste även hänvisning göras till Europeiska regionala utvecklingsfonden. Läs mer om detta under avsnittet om information och publicitetskrav samt under avsnittet om grafiska riktlinjer på Eventuella indirekta kostnader som belastar projektet ska redovisas under övriga kostnader. Läs mer om detta under avsnittet om indirekta kostnader. Offentliga bidrag i annat än pengar Offentliga bidrag i annat än pengar kan endast godkännas som stödberättigande kostnader om bidraget består i tillhandahållande av fastigheter, lokaler, utrustning, material, forskning eller förvärvsarbete. De behandlas som en kostnad i projektet men betalas inte av stödmottagaren. Kostnaden finns redovisad hos någon annan organisation som i projektet räknas som medfinansiär. Ett exempel kan vara en kommun som bidrar i projektet med att tillhandahålla lokaler för projektets verksamhet. Kostnaden tas upp i kostnadsbudgeten under offentliga bidrag i annat än pengar och redovisas samtidigt i finansieringsplanen på motsvarande ställe. För att verifiera denna medfinansiering vid ansökan om utbetalning krävs underlag från den aktör som bokför och betalar kostnaden. I de fall kostnaderna består av löner, ska det verifieras med tidredovisning enligt blankett för tidredovisning som finns för nedladdning på Timlönen beräknas på samma sätt som för kostnadsslaget personal. Ett bortfall av offentliga bidrag i annat än pengar i förhållande till beslut och budget kan leda till att också stödet från Europeiska regionala utvecklingsfonden kan komma att reduceras. 9 (12)

10 Kostnader som i vissa fall kan vara stödberättigande En del kostnader kan vara stödberättigande under vissa förutsättningar men inte sägas vara stödberättigande för samtliga projekt. Om nedanstående kostnader kan vara aktuella för ett planerat projekt bör kontakt tas med programkontoret redan vid ansökningsförfarandet. Begagnade inventarier Begagnade inventarier är stödberättigande om följande tre villkor är uppfyllda: 1. Säljaren har lämnat ett intyg som beskriver utrustningens ursprung och styrker att den inte har köpts med hjälp av offentliga svenska bidrag eller EU-bidrag. 2. Priset på den begagnade utrustningen överstiger inte marknadsvärdet samt är lägre än kostnaden för liknande ny utrustning. 3. Utrustningen har de tekniska egenskaper som behövs för insatsen och uppfyller tillämpliga normer och standarder. Inköp av fastighet med eller utan byggnad Köp av obebyggda och bebyggda fastigheter är stödberättigande om: 1. Kostnaderna utgör högst tio procent av de totala stödberättigande kostnaderna 2. Det finns en direkt koppling mellan köpet och syftet med projektet 3. Stödmottagaren styrker att inköpspriset inte överstiger marknadsvärdet 4. Det inte har beviljats några nationella bidrag eller gemenskapsbidrag (gäller för bebyggda fastigheter)för byggnaden under de senaste tio åren Kostnader för köp av obebyggda fastigheter för miljöskyddsinsatser är stödberättigande endast om köpet har godkänts av förvaltande myndighet(programkontoret). Fastigheten skall användas för det avsedda ändamålet under den tidsrymd som fastställs i godkännandet. Fastigheten får inte användas för jordbruk. Leasingavgifter Leasingavgifter är stödberättigande upp till marknadsvärdet för tillgången. Sökanden ska själv visa marknadsvärdet senast vid första ansökan om utbetalning. Marknadsvärdet kan exempelvis visas genom prisjämförelser på Internet. Indirekta kostnader Indirekta kostnader utgörs av kostnader som inte direkt och i sin helhet kan hänföras till projektet men som är väsentliga för dess genomförande. Indirekta kostnader uppkommer då projektet nyttjar sådant som projektägaren bekostar via sin ordinarie verksamhet. Exempel på indirekta kostnader kan vara: 1. Telefoni 2. Lokaler 3. IT-stöd 4. Vaktmästeri 5. Städning 6. Ekonomi, administration De sammanlagda indirekta kostnaderna får högst uppgå till 25 % av de direkta kostnaderna i projektet. Direkta kostnader är kostnader direkt relaterade till projektet, alltså inte indirekta kostnader och bidrag i annat än pengar. Begränsningen gäller både för budget i ansökan samt för faktiskt utfall. Detta innebär att om utfallet blir lägre än budget kan stöd för de indirekta kostnaderna enbart uppgå till 25% av utfallet för de direkta kostnaderna. Riktlinjer och modell för beräkning av indirekta kostnader finns att ladda på 10 (12)

11 Moms För projekt som drivs av privata företag och ideella föreningar föreligger normalt inte avdragsrätt av ingående moms för verksamheten i projekt. Momsen blir då en kostnad. Under vissa förutsättningar kan det dock finnas avdragsrätt för ingående moms i projekt. Projektägare bör rådfråga Skatteverket vad som gäller specifikt för projektet eftersom det inte behöver vara samma som för den ordinarie verksamheten. Om Skatteverket bedömer att projektet inte har avdragsrätt för moms är denna kostnad stödberättigande. För projekt som drivs av statliga myndigheter, kommuner och landsting är den ingående momsen avdragsgill. Därmed ska alla kostnader redovisas exklusive moms för dessa projektägare. Utbildning Utbildningsaktiviteter är normalt inte stödberättigande i Europeiska regionala utvecklingsfonden. I huvudsak är bara kostnader för rådgivning och seminarier som är lämpliga för projektet och medverkande organisationer stödberättigande. Av artikel 34.2 i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 samt i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 framgår att utgifter för aktivteter som normalt faller inom bestämmelserna för Europeiska socialfonden får finansieras med stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden inom regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning med högst 10% av projektets finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden. För insatsområden som rör hållbar stadsutveckling gäller en något högre medfinansieringsgrad på 15%. Ett enskilt projekt kan således få exempelvis kostnader för utbildningsaktiviteter godkända. En förutsättning är dock att dessa kostnader är budgeterade i samband med ansökan om stöd och godkända i projektbeslutet. Representation Utgifter för representation är endast stödberättigande med beloppsnivåer enligt SKV A 2004:5 om avdrag för utgifter för representation m.m. Vid lunch, middag eller supé är avdragsgillt belopp 90 kr per person och måltid med tillägg för mervärdesskatt till den del denna inte skall dras av. Vid andra måltidsutgifter är avdragsgillt belopp 60 kr per person. Skälig avdragsgill utgift t.ex. för teaterbiljett anses vara 180 kr per person. 2 Vid speciella aktiviteter där förtäring normalt ingår som ett naturligt inslag, exempelvis konferenser, kan belopp över Skatteverkets råd godkännas som stödberättigande. Ett krav i dessa sammanhang är att aktivitetens upplägg och kostnader framgår av ansökan och beslut. För att fakturor som avser representation ska kunna godkännas måste alltid syfte och namn på deltagare framgå. Med syfte menas på vilket sätt projektgenomförande gynnats. Tänk även på att bifoga eventuella följesedlar. 2 Siffrorna gäller för tidpunkten vid detta dokuments genomförande (juni 2007). Det åligger projektägaren att hålla sig uppdaterad om gällande regler för representation och ökade levnadskostnader. 11 (12)

12 Kostnader som inte är stödberättigande Kostnader som uppstått före startdatum respektive efter slutdatum för projektperioden, exempelvis kostnader för ansökan. Avgifter för finansiella transaktioner, växlingsavgifter, räntekostnader, och andra rent finansiella kostnader Böter, straffavgifter eller rättgångskostnader Individuella tjänstepensionsförsäkringar utöver kollektivavtal eller motsvarande Kostnader som har ingått som underlag i annat EU-projekt eller finansierats genom annat offentligt stöd Mervärdesskatt som inte utgör en slutlig kostnad för stödmottagaren Representation som inte är avdragsgill enligt Skatteverkets allmänna råd, samt återkommande mat och fikakostnader vid interna möten för projektledning eller personal Ideellt arbete (oavlönat), privat eget arbete (avlönat) samt övriga privata bidrag i annat än pengar Privata bidrag i annat än pengar Privata bidrag i annat än pengar, såsom arbetsinsatser, lokaler osv. är inte stödberättigande. De ingår alltså inte som en kostnad i projektet eller som en medfinansiering. Privata bidrag i annat än pengar är trots detta en viktig del i projektets omslutning eftersom det visar på den privata sektorns medverkan i projektet och dess prioritering av projektets verksamhet. Om ett projekt erhåller privata bidrag i annat än pengar bör dessa därför redovisas i samband med ansökan om stöd och bör sedan kommenteras i läges- och slutrapporter. Grundläggande bestämmelser Grundläggande bestämmelser om stöd från regionala utvecklingsfonden finns i: 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om upphävande av förordning (EG) nr1783/ Rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/ Kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 av den 8 december 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1083/2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden och för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden 4. Förordning (2007:14) om förvaltning av EG s strukturfonder 5. Verket för näringslivsutvecklings föreskrifter och allmänna råd om stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden inom ramen för regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Sverige (12)