Konsekvensutredning avseende Tillväxtverkets förslag till föreskrifter och allmänna råd om stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden

Transkript

1 Tillväxtverket Diarienummer Konsekvensutredning avseende Tillväxtverkets förslag till föreskrifter och allmänna råd om stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden Bakgrund Europeiska regionala utvecklingsfondens spelar en viktig roll i genomförandet av EU:s sammanhållningspolitik. Strukturfondsarbetet har fyra prioriterade insatsområden: a) Innovation och förnyelse b) Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud c) Tillgänglighet d) Strategiskt gränsöverskridande samarbete Prioriteringar och åtgärder anpassas till regionernas territoriella förutsättningar. Det regionala strukturfondsprogrammet regleras såväl på EU-nivå som på nationell nivå. Verket för näringslivsutveckling (Nutek) var såväl förvaltande som attesterande myndighet för den Europeiska regionala utvecklingsfonden. Nutek har upphört som myndighet och merparten av uppgifterna, däribland uppdraget som förvaltande myndighet, har övergått till en ny myndighet, Tillväxtverket, som bildades den 1 april Tidigare har Nutek gett ut föreskrifter och allmänna råd inom området och Tillväxtverket har tillämpat dessa föreskrifter och allmänna råd i handläggningen av ärenden sedan myndighetsövergången. Tillväxtverket föreslår nu att Nuteks föreskrifter ska upphävas och Tillväxtverket har för avsikt att ge ut nya föreskrifter för Europeiska regionala utvecklingsfonden. Tillväxtverkets föreskrifter liknar de föreskrifter som Nutek har utgivit, men Tillväxtverket föreslår en del ändringar. De nya föreskrifterna och de allmänna råden föreslås träda i kraft den dag de utkommer från trycket, vilket beräknas att bli till sommaren De tidigare föreskrifterna upphör då att gälla. Konsekvenser för företag Tillväxtverket har bedömt att föreskriftsförändringarna som beskrivs i denna konsekvensutredning inte får effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Målgruppen för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden är inte företag och företagen påverkas inte heller indirekt av förändringarna. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av detta. En del av de organisationer som i praktiken kan beröras av de föreslagna föreskriftsändringarna bedriver visserligen näringsverksamhet, men förändringarna har ändå inte sådana effekter att en beskrivning avseende deras inverkan på företag blir relevant. Motivering till bedömningen Förändringarna i dessa föreskrifter innebär små eller inga egentliga konsekvenser för befintliga stödmottagare. I dagsläget är det 320 stödmottagare som har projekt som ännu inte är avslutade. 1 (8)

2 Av dessa 320 stödmottagare är 144 kommuner, landsting, statliga myndigheter, universitet och andra offentliga organisationer som definitivt inte är företag. De övriga 176 stödmottagarna är i huvudsak offentligfinansierade föreningar, stiftelser och bolag som visserligen kan bedriva näringsverksamhet, men som primärt bedriver skattesubventionerad näringslivsutveckling, turismutveckling eller liknande verksamhet. I något fall vänder sig föreskriftsförändringen till nya stödmottagare men i praktiken kan det endast bli fråga om ett fåtal nya stödmottagare som kan tillkomma under resterande del av programperioden. Den totala budgetramen för regionalfondsprojekt i Sverige är fullt intecknad och en förutsättning för att bevilja nya projekt är att projektmedel återförs från pågående projekt som inte förbrukat hela den beviljade budgeten. Trots bedömningen ovan har förvaltande myndighet som en rättssäkerhetsåtgärd för avsikt ge Regelrådet tillfälle att yttra sig. Regelrådet behöver annars bara konsulteras när föreskrifter bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Allmänt I föreskrifterna byts Nutek genomgående ut mot Tillväxtverket. Att Nutek byts ut mot Tillväxtverket medför ingen konsekvens utan är ett led i att Tillväxtverket har tagit över uppgiften som förvaltande myndighet. I föreskrifterna har genomgående ordet skall ändrats till ska. Detta är endast en anpassning till modernare och enklare språkbruk och innebär ingen ändring i sak och innebär ingen konsekvens. Förordning (2007:14) om förvaltning av EG:s strukturfonder har ändrats och heter numera förordning (2007:14) om förvaltning av EU:s strukturfonder. I föreskrifterna nämns förordningen dels i ingressen och dels i 2 1 och 4 punkterna och i 9. Benämningen på förordningen har uppdaterats i föreskrifterna. Förändringen innebär ingen konsekvens. Förändringarna i föreskrifterna överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Redogörelse för stöd av mindre betydelse p och 6 14 p Inför genomförandet av projekt är det alltid nödvändigt att ta ställning till om EU:s statsstödsregler kan behöva beaktas. När projekt innehåller stöd till företag är det främst EU-regelverket om så kallat försumbart stöd (stöd av mindre betydelse/de minimis) som Tillväxtverket tillämpar. Det centrala villkoret i detta regelverk är att ett enskilt företag aldrig kan få stöd som sammanlagt motsvarar mer än euro under en period av tre år. För att kunna bevilja stöd som kommer företag till del måste en kontroll av tidigare mottaget försumbart stöd därför alltid göras. Företagen som deltar i projektet måste också få tydlig information om att det stöd som Tillväxtverket beviljar utgör ett försumbart stöd och om hur stort stödbeloppet är. Den 4 i föreskrifterna handlar om de underlag som behövs till ansökan om stöd och 6 handlar om de underlag som behövs till ansökan om utbetalning av stöd. Enligt de nuvarande föreskrifterna (4 16 p) ska redan i samband med en ansökan om stöd lämnas en redogörelse för det stöd av mindre betydelse som sökande företag och/eller i projektet ingående företag har mottagit. I ett så tidigt skede kan det dock ibland vara svårt eller omöjligt för stödmottagaren att 2 (8)

3 lämna en sådan redogörelse eftersom projektet behöver utvecklas ytterligare för att det ska vara möjligt att identifiera de företag som kommer att ingå i och gynnas av satsningen. Förslaget är därför att ändra föreskriften så att underlaget i lämpliga fall i stället kan begäras i samband med ansökan om utbetalning. Skrivningen är densamma men en ny punkt läggs till i punktlistan (6 14 p) som handlar om de underlag som ska lämnas till ansökan om utbetalning. Denna förändring hänger också ihop med förändringen i 4 17 p där stödmottagaren vid ansökan om stöd bara behöver skicka in de uppgifter som är kända. I denna föreskrift sker detta genom att ordet identifierade läggs till. Genom den föreslagna förändringen är tanken att vid ansökningstillfället lätta upp kravet och att stödmottagaren i relevanta fall bara behöver redogöra för det stöd av mindre betydelse som har lämnats till de företag som har identifierats. En ny punkt införs också i 4 16 p där stödmottagaren ska lämna uppgift om de aktiviteter som föranleder uppföljning av stöd av mindre betydelse. I samband med ansökan om stöd kanske det inte är känt vilka företag som kommer att ingå i projektet och ta del av aktiviteterna. Däremot är det rimligt att det är känt vilka aktiviteter som planeras inom ramen för projektet och som föranleder tillämpning av EU-regelverket om försumbart stöd. Dessa förändringar innebär ingen förändring i de underlag som ska skickas in utan det är endast tidpunkten som har förskjutits fram i tiden. Förändringen innebär en förenkling för stödmottagaren och en anpassning till verkligheten eftersom en stödmottagare i vissa fall inte kan skicka in uppgifter som inte är kända. Eftersom det är samma underlag som efterfrågas innebär inte förändringen någon egentlig konsekvens. Förändringen vänder sig endast till stödmottagare och innebär inte någon egentlig förändring av stödmottagarens rutiner. Beslut om medfinansiering 6 3 st Regeln om att beslut om medfinansiering ska lämnas senast i anslutning till den första ansökan om utbetalning tas bort eftersom den inte har tillämpats. Som underlag till ansökan om stöd ska medfinansieringsintyg skickas in och detta framgår av 4 8 punkten. När beslutet om stöd fattas ska det finnas tillräckliga underlag och det behövs ingen komplettering av beslut om medfinansiering i samband med ansökan om utbetalning. Då är det i stället mer relevant att verifiera att medfinansieringen har utbetalts och detta framgår av 6 4 punkten. Förändringen medför ingen konsekvens och det finns ingen som berörs eftersom besluten om medfinansiering inte har begärts in som underlag. Friskvård 15 1 st Avsikten med föreskrifterna om personalkostnader har sedan föreskrifterna beslutades år 2008 varit att förmåner såsom friskvård, enklare motion och enklare gåvor skulle vara stödberättigande. Tillväxtverkets tolkning av föreskrifterna har varit att friskvårdskostnader är stödberättigande kostnader. Revisionsmyndigheten Ekonomistyrningsverket har gjort en annan tolkning och menat att friskvård inte är stödberättigande eftersom det inte klart framgår av föreskrifterna. Eftersom avsikten hela tiden har varit att friskvårdskostnader skulle godkännas som stödberättigande kostnader så finns ett behov av att ändra föreskriften. Förslaget är att definitionen av personalkostnader förtydligas till att omfatta lön och lagstadgade eller i kollektivavtal eller på annat sätt mellan arbetsgivare och arbetstagare överenskomna ersättningar och förmåner. Tanken är att öppna upp till att omfatta ett lite större be- 3 (8)

4 grepp än tidigare och att friskvårdskostnader därmed ska inkluderas. Som komplement avgränsas detta genom att ersättningarna och förmånerna ska ha ett rimligt värde. Detta följs sedan av ytterligare ett krav på att de ska vara normalt förekommande på den svenska arbetsmarknaden och i stödmottagarens ordinarie verksamhet. Tanken är att en person som anställs i ett projekt ska ha samma ersättningar och förmåner som denne får hos sin ordinarie arbetsgivare. En projektanställning kan löpa under några år och även dessa anställningar bör ha normala förutsättningar. Denna förändring är framtagen i samråd med Svenska ESF-rådet som kommer att införa samma förändring i sina föreskrifter. Syftet med förändringen är att friskvårdskostnader ska vara stödberättigande kostnader och det är en förbättring för de stödmottagare som har sådana kostnader. Förändringen är till nytta för stödmottagaren och även om stödmottagare måste lägga om rutinerna för att ta upp kostnaderna i ansökan om utbetalning innebär förändringen att nyttan överväger. Tidredovisning 15 2 st Utgifterna för löner ska tidredovisas i samband med ansökan om utbetalning av stöd. Enligt nuvarande rutiner finns kravet på tidredovisning endast för den personal som arbetar deltid i projektet. Förslaget är att detta förtydligas i föreskrifterna. Enligt nuvarande föreskrifter finns ett krav på att behörig företrädare för stödmottagaren skall bekräfta tidredovisningens riktighet. Förslaget är att denna mening tas bort eftersom den behöriga företrädaren ska underteckna ansökan om utbetalning av stöd och därigenom intygar att de uppgifter som lämnats är fullständiga och riktiga. Det intygandet omfattar även tidredovisningen och tanken har aldrig varit att intygandet måste ske dubbelt. I nuvarande föreskrifter anges att redovisningen ska styrkas genom tidrapport som intygats av den anställde. I dagens samhälle är det normalt att göra tidredovisningen via datorn. För att undvika dubbelarbete finns inget krav på att även en blankett måste fyllas i och undertecknas i de fall den anställde redan har bekräftat sin arbetstid via lösenordsskyddad elektronisk tidredovisning. Att tidrapporten bekräftats av den anställde är en något öppnare skrivning och tanken är att olika sätt att styrka tidredovisningen kan godtas. Förändringen vänder sig endast till stödmottagare och tanken är att underlätta för dem genom att ta bort en onödig regel och att ha en formulering som är anpassad till dagens samhälle. Förändringen innebär ingen egentlig skillnad i sak utan syftet är att förtydliga. Förändringen innebär ingen förändring av stödmottagarens rutiner och medför ingen konsekvens. Indirekta utgifter 21 Förändringar i övergripande regelverk Den 6 maj 2009 har det skett en förändring i det övergripande regelverket genom ett tillägg i Europaparlamentet och Rådets förordning (EG) nr 1080/2006. Tillägget har beslutats genom Europaparlamentet och Rådets förordning (EG) nr 397/2009. Tillägget består i artikel 7:4 som bland annat innebär en öppning av att indirekta utgifter kan fastställas schablonmässigt upp till 20 procent av de deklarerade kostnaderna för insatsen. 4 (8)

5 I samband med detta skedde också en förändring i den nationella förordningen (2007:14) om förvaltning av EU:s strukturfonder. I 16 andra stycket har Tillväxtverket som förvaltande myndighet fått ett bemyndigande om att göra en föreskrift om undantag från 16 3 p där det stadgas att indirekta utgifter ska styrkas genom kopior av fakturor, bokföringsunderlag eller andra handlingar ur stödmottagarens redovisning. Tillväxtverket har nu för avsikt att ge ut en föreskrift med ett sådant undantag så att förenklingen kan börja tillämpas. Sverige har valt att utgå från att de indirekta utgifterna ska fördelas ut på de direkta lönekostnaderna och därigenom räkna fram ett påslag för de indirekta utgifterna. Principen om att utgå från lönekostnaderna och inte från de totala direkta utgifterna har tillämpats redan i Mål 1 och Mål 2 under programperioderna och I och med förändringarna i det övergripande regelverket och genom att Tillväxtverket har fått ett bemyndigande att göra ett undantag från kravet på att de indirekta utgifterna ska kunna styrkas så har Tillväxtverket tagit fram en modell för hur dessa indirekta utgifter ska redovisas. Modellen har godkänts av Europeiska kommissionen den 3 oktober Modellen uppfyller kraven på att procentsatsen ska vara fastställd i förväg, grunda sig på en rättvis, rimlig och spårbar beräkning. Förslag till föreskrift För att förenklingen ska kunna börja användas behövs också en föreskrift. Förslaget till ny föreskrift inleds med en övergripande regel: en utgift som redovisas som direkt utgift får inte redovisas som indirekt utgift så att dubbelfinansiering uppstår. Tanken med denna regel är att säkerställa att varje utgift endast får tas med en gång. Detta kan vara självklart för många men för att vara tydlig och för att säkerställa att det är detta som gäller ser Tillväxtverket ett behov av denna regel. Föreskriften fortsätter med att beskriva hur beräkningen av de indirekta utgifterna ska göras och vilka belopp som ska användas i beräkningen. För att få fram påslaget ska godkända indirekta utgifter som framgår av Tillväxtverkets riktlinje divideras med organisationens totala direkta lönekostnad. För att förtydliga att inte alla indirekta utgifter får tas med införs en begränsning om att endast de godkända indirekta utgifterna används som utgångspunkt i beräkningen. De indirekta utgifter som är godkända är exempelvis utgifter för indirekt personal som ekonomi, administration och personalenhet och lokalkostnader som hyra, förvaltning, städning, försäkring och lokaldrift. Övriga kostnader såsom IT-stöd, telekommunikation och vaktmästeri kan också godkännas som indirekta utgifter. De godkända indirekta utgifterna ska sedan divideras med organisationens totala direkta lönekostnad. Det belopp som avses här är stödmottagarens hela direkta lönekostnader för hela personalen. Genom denna divisionsberäkning får man fram ett påslag i procent. Det finns ett tak för påslaget och det får uppgå till högst 20 procent. Om beräkningen skulle ge ett högre påslag får det högre påslaget inte användas utan då fortsätter beräkningen med ett påslag om 20 procent. Om ett lägre påslag har räknats fram ska det lägre påslaget användas. Beräkningen fortsätter sedan i föreskriften med att påslaget multipliceras sedan med stödberättigande utgifter inom kostnadsslaget personal. Formuleringen i denna regel grundar sig på kostnadsslaget personal. Vad som ingår i detta kostnadsslag finns definierat i 15 i föreskrifterna. En bedömning är att det är enklast att utgå från ett begrepp som redan finns med i föreskrifterna. När hela beräkningen är gjord har de stödberättigande indirekta utgifterna räknats fram. Det är detta belopp som ska tas med i projektbudgeten under kostnadsslaget övriga utgifter. 5 (8)

6 Redovisningen av de indirekta utgifterna kan ske genom tre olika modeller. Det ska framgå av beslutet vilken modell som ska användas för redovisningen och om en schablon används ska det framgå hur stor den är. Den första modellen utgår från redovisning av faktiska utgifter där de indirekta utgifterna ska verifieras inför beslutet om stöd. Fram till att denna föreskrift träder i kraft har detta varit det enda sättet att få ta med indirekta utgifter i projektet. Därefter ska utfallet av de indirekta utgifterna verifieras årsvis vilket innebär att beräkningen och verifieringen måste göras om varje år för att fastställa utfallet. Denna modell kommer att finnas kvar och tanken är främst att de projekt som redan använder modellen fortsätter att använda den. De nya projekt som beviljas kommer att uppmanas att använda den enklare schablonmodellen. Den andra modellen går ut på användande av en schablon där de indirekta utgifterna verifieras inför beslutet om stöd och därefter får den fastställda schablonen användas under hela projekttiden. När schablonen väl har fastställts ska den skrivas in i beslutet och sen får den användas under hela projekttiden utan krav på ytterligare verifiering. Inför beslutet är verifieringsprocessen liknande för de båda modellerna. Den tredje modellen kan endast användas av universitet eller högskolor. Modellen grundar sig på en aktuell version av SUHF-modellen för lärosätet. SUHF-modellen är en vedertagen beräkningsmodell där det framgår hur beräkningen av de indirekta kostnaderna ska ske och hur en schablon tas fram. För universitet och högskolor är det klarlagt att de indirekta kostnaderna är förhållandevis höga men begränsningen om att stödet för de indirekta utgifterna får vara högst 20 procent gäller även här. Om ett universitet eller högskola hänvisar till att de indirekta utgifterna beräknats enligt SUHF-modellen får de använda den schablon som fastställts utan krav på någon verifiering. Det behövs varken någon verifiering inför ansökan och inte heller under projektets gång. Övergångsbestämmelse Eftersom denna förändring om indirekta utgifter kommer under en pågående programperiod finns ett behov av en övergångsbestämmelse. Syftet är att tydliggöra vad som gäller för de projekt som redan har beviljats ett påslag för indirekta utgifter. Enligt tidigare regelverk har det funnits projekt som har beviljats ett påslag för indirekta utgifter upp till 30 procent. Eftersom dessa projekt är beslutade och har ett gynnande förvaltningsbeslut om ett högre påslag för indirekta utgifter ska det högre påslaget gälla. Det gällande påslaget framgår av beslutet. Eftersom det inte längre finns en möjlighet att besluta om det högre påslaget är förslaget att göra denna bestämmelse som en övergångsbestämmelse. Det finns ett behov av att det blir tydligt vad som gäller för de projekt som redan har beviljats ett högre påslag. Berörda och konsekvenser Föreskriften kommer i stort sett endast att omfatta nytillkommande projekt för innevarande programperiod. Eftersom det inte är så mycket tid eller projektmedel kvar för denna period blir det i praktiken endast ett fåtal stödmottagare som omfattas. Nya stödmottagare kommer att uppmanas att använda schablonmodellen. Stödmottagaren måste inte själv sätta sig in i de olika modellerna och göra ett val. Den första modellen finns endast med för att det finns pågående projekt som använder den modellen men den andra modellen är så pass mycket enklare och därför blir det enkelt att avgöra vilken modell som ska användas. Modellen som kan användas av universitet och högskolor innebär ytterligare en förenkling eftersom det inte behövs någon verifiering. En regelförändring kan ju innebära en konsekvens i sig och stödmottagaren måste sätta sig in i gällande regelverk men i detta fall är tanken en förenkling och konsekvensen blir därför rimlig i förhållande till nyttan. 6 (8)

7 I något enstaka fall kan Tillväxtverket godkänna att en stödmottagare som redan har beviljats projektmedel får byta modell och i stället redovisa indirekta utgifter genom en schablon. Detta måste i sådana fall fastställas i ett ändringsbeslut och ett sådant beslut tas i sådana fall i samförstånd med stödmottagaren. Vid ett sådant byte måste stödmottagaren lägga om sina rutiner och sätta sig in i vad som gäller för schablonmodellen. Det finns dock en frivillighet i detta och stödmottagaren kan ha kvar den tidigare modellen om så önskas. Slutsatsen blir därför att konsekvensen överväger nyttan av förändringen. Denna föreskrift kommer endast användas i ett fåtal fall och ett alternativ hade kunnat vara att avvakta med denna föreskrift. Eftersom den innebär en förenkling överväger ändå nyttan av föreskriften. Indirekta utgifter i övriga föreskrifter Huvudföreskriften om indirekta utgifter som finns i 20 i föreskrifterna följs även av några förändringar i övriga paragrafer. De förändringar som gås igenom här grundar sig på den nya föreskriften om indirekta utgifter och att det i samband med detta uppstått ett behov av förändringar i de övriga föreskrifterna. Underlag till ansökan om stöd 4 12 p I denna punkt har det tidigare angivits att det behövs ett beräkningsunderlag och specifikation för indirekta utgifter. Vid användande av den första och andra modellen är det just detta underlag som behövs men för den tredje modellen för universitet och högskolor behövs endast den fastställda SUHF-modellen. För att inte regleringen ska bli onödigt lång är förslaget därför att ändra punkten och föreskriva att ansökan ska innehålla underlag för indirekta utgifter. Underlaget kan bestå av olika handlingar från fall till fall och vilket underlag som behövs får framgå av annan information då det skulle bli en alltför lång föreskrift att räkna upp exakt det underlag som behövs för de olika modellerna. Denna förändring är inte så stor och är mest en harmonisering med huvudföreskriften om indirekta utgifter i 20 och att föreskriften om vilket underlag som behövs ska hänga ihop med huvudföreskriften. Förändringen i vilket underlag som behövs ligger i linje med detta och lättar upp kravet på vilket underlag som behövs. Utbetalning av stöd 7 Denna föreskrift handlar om att utbetalning av stöd sker i efterskott för faktiskt betalda och bokförda stödberättigande utgifter. Förslaget är att göra ett tillägg till föreskriften för att markera att det gäller särskilda bestämmelser för indirekta utgifter och dessa framgår av 20. Om en stödmottagare använder en schablon för indirekta utgifter kan det vara så att utgiften inte är betald och bokförd när utbetalningen för de indirekta utgifterna sker. Förändringen medför ingen konsekvens utan är endast ett förtydligande för att hela regelverket ska hänga ihop och för att olika paragrafer inte ska vara motstridiga. Revisorsintyg 12 Föreskriften om indirekta utgifter hänvisar till 12 om revisorsintyg. Enligt nuvarande föreskrift anges att endast godkänd eller auktoriserad revisor kan lämna ett revisorsintyg. Eftersom många stödmottagare är den typ av organisationer som redan har en internrevisor anställd ändras föreskriften till att även internrevisorer kan skriva revisorsintyg. Förändringen innebär både en förenkling och minskade kostnader för den som tidigare har behövt anlita en extern revisor. 7 (8)

8 Samfinansiering med Europeiska Socialfonden 21 I 20 i nuvarande föreskrifter (21 i de nya) finns en föreskrift om samfinansiering mellan Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden. Föreskriften hänvisar till övergripande regelverk och som information finns delar av det övergripande regelverket beskrivet i föreskriften. De procentsatser som angivits är korrekta men avser övergripande programnivå och är inte relevanta för enskilda projekt. I förslaget till den nya föreskriften finns hänvisningen kvar men detaljinformationen tas bort. Det finns ett behov av en begränsning så att det går att styra projekten till rätt programområde. Förslaget är därför ett nytt andra stycke om att vid samfinansiering kan högst 49 procent av aktiviteterna i ett enskilt projekt vara sådana aktiviteter som hör till Europeiska socialfondens område. Om ett projekt skulle ha högre andel av aktiviteterna inom socialfondens område blir projektet ett socialfondsprojekt och inte ett regionalfondsprojekt. Denna föreskrift riktar sig mot nya stödmottagare som tillkommer under programperioden. I praktiken har inget projekt hittills varit i närheten av så stor andel aktiviteter som hör till socialfondens område. Föreskriften justeras nu eftersom den nuvarande föreskriften är felaktig och för att tydliggöra vad som redan tillämpats. Konsekvenserna är obetydliga. Utgifter som inte är stödberättigande I 21 i de nuvarande föreskrifterna anges att representation som inte är avdragsgill enligt Skatteverkets allmänna råd inte är stödberättigande. Denna regel tillämpades fram till att några domar från länsrätten där rätten fann att kostnaderna för mat med mera var nödvändiga för konferensernas genomförande och för projekten och att kostnaderna därför var stödberättigande. Länsrätten ansåg att Tillväxtverket inte hade grund för att ha en schablon för måltidskostnad i samband med konferenser. Sedan dess har inte föreskriften tillämpats och därför tas den nu bort. Konsekvens Förändringen medför ingen konsekvens. Tidpunkten för ikraftträdande Tillväxtverket bedömer att det inte behövs någon extra tid innan ikraftträdandet och förslaget är att föreskrifterna ska träda i kraft den dag de utkommer från trycket. Förändringarna innebär inga eller små konsekvenser och flera förenklingar för målgruppen och därför kan ikraftträdandet ske snarast möjligt. Informationsinsatser De nya föreskrifterna kommer att finnas på Tillväxtverkets hemsida. Hemsidan är den normala informationskanalen för stödmottagarna. Tillväxtverket ser inget behov av några större informationsinsatser eftersom det endast är fråga om mindre förändringar. Kontaktperson Tillväxtverkets kontaktperson i detta ärende är: Helena Möllerman Programstöd Finansiering och kontroll Telefon: E-post: helena.mollerman@tillvaxtverket.se 8 (8)