Distal Radiusfraktur hos vuxna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Distal Radiusfraktur hos vuxna"

Transkript

1 NärRehab Mittenälvsborg Behandlingsriktlinjer Distal Radiusfraktur hos vuxna Ver 1.0 mars 2010

2 Behandlingsriktlinjer för patienter med distal radiusfraktur inom NärRehab MittenÄlvsborg är framtagna under perioden Arbetsgruppen: Ulla Ericsson Kajsa Larsson Ann-Charlotte Lindström Anette Ruusvik-Olofsson Sjukgymnast, Handteam Sjukgymnast, Handteam Arbetsterapeut, Handteam/ FoUU Arbetsterapeut, Distrikt/FoUU Behandlingsriktlinjerna granskade av: Eva Andersson Arbetsterapeut, Handteam/FoUU Christina Hellblom Enhetschef, FoUU Klas Hellgren Ortopedläkare, Handteam Mona Lind Sjukgymnast, FoUU Lena Nordeman Sjukgymnast, FoUU Bibbi Olsson Sjukgymnast, FoUU Ulla-Britt Sandström Arbetsterapeut, Handteam Asta Wallmyr Sjukgymnast, FoUU Revidering av riktlinjerna skall ske 2 år efter att de färdigställts av personer som arbetar med diagnosgruppen på NärRehab.

3 Innehåll MÅLGRUPP 1 VÅRDPROCESS 1 METOD Litteratur 3 Klinisk praxis.. 3 HÄLSOTILLSTÅND VID RADIUSFRAKTUR Kroppsfunktioner funktionsnedsättningar.. 6 Aktivitet / delaktighet begränsningar / inskränkningar. 6 Omgivningsfaktorer.. 6 MÅL.. 6 REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER.. 6 UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING.. 7 SAMVERKAN. 7 KVÅ koder.. 8 REFERENSER.. 9 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Råd och träning för dig som är gipsad Råd och träning för nyskadad hand Träningsprogram: Handledsfraktur Träningsprogram: Handledsfraktur II

4 MÅLGRUPP Distal radiusfraktur är den vanligaste frakturen av alla frakturtyper. Det är cirka 16 % risk för en kvinna och 2,5 % risk för en man att råka ut för en distal armfraktur. Det är äldre kvinnor i Norden som har högst incidenstal. Orsaken är ofta fall med utsträckt arm (1). För kvinnor orsakas ofta frakturen av fall i samma plan, så kallad lågenergifraktur. Hos männen orsakas frakturen oftare av högenergivåld och de har en genomsnittligt lägre ålder än kvinnorna vid frakturtillfället (2). I Sverige inträffar cirka stycken distala radiusfrakturer per år (3). Det finns ett klarlagt samband mellan frakturer som drabbar kvinnor efter menopaus och osteoporos (4). Osteoporos, benskörhet, beror på att benvävnaden dels minskat i kvantitet och dels fått en försämrad mikrostruktur, vilket leder till en generellt minskad hållfasthet. Både män och kvinnor som tidigare har drabbats av lågenergifrakturer i handleden löper ökad risk för höftfraktur och kotkompression (5). Svenska Osteoporossällskapet rekommenderar att bentäthetsmäta postmenopausala kvinnor vid lågenergifrakturer (6). Frakturtyper hos vuxna Beroende på hur fallet varit och hur man tagit emot sig blir frakturerna olika. De kan delas in i olika huvudtyper (7): Extraartikulär fraktur - dorsalvinklad fraktur (Colles fraktur) - volarvinklad fraktur (Smiths fraktur) Intraartikulär fraktur - volardislokerat fragment (Smith.Barton-fraktur) - dorsaldislokerat fragment (Barton fraktur) - komminut intraartikulär fraktur utan volar splittring - komminut intraartikulär fraktur med volar splittring Dessutom klassificeras de som stabila och instabila frakturer. Radiusfrakturen fastställs genom röntgen. VÅRDPROCESS De flesta frakturer, både stabila och instabila, immobiliseras med gipsskena 3-4 veckor (8). Frakturer som är instabila och/eller involverar ledyta kan störa kongruensen i leden och/eller att störa rörelsemekaniken i handleden. Målet hos behandlande läkare är att återställa den funktionella anatomin på bästa sätt för handfunktionen. Frakturtyp, graden av felställning, patientens ålder och fysiska krav på handfunktion är faktorer som påverkar vilken stabiliseringsmetod som väljs (9). Efter en vecka görs en kontroll med röntgen för att kontrollera frakturläget. Vid detta besök följer läkare också upp förekomst av smärta och ödem. Då operationsmetoderna har förfinats och utvecklats har andelen patienter ökat som behandlas kirurgiskt. Det finns ännu inga tydliga riktlinjer för vilka frakturer som behöver behandlas kirurgiskt eller val av metod som bör användas (10). 1

5 De senaste femton åren har man delvis gått ifrån externfixation mot internfixation, såsom volara plattor, för att möjliggöra en tidig mobilisering av handleden och därmed förutsättningar för bättre handfunktion (11). I nuläget är första kontakten med handteamet oftast i samband med avgipsningen. Vid utvecklat ödem vid enveckaskontrollen kan kirurgmottagningen ta kontakt med handteamet för ödemprofylax. Handteamet består av både sjukgymnaster och arbetsterapeuter med inriktning mot handrehabilitering. Den handterapeut (arbetsterapeut eller sjukgymnast i handteamet) som träffar patienten vid första besöket behåller ansvaret för rehabiliteringen under behandlingstiden, då det är möjligt. Vid behov konsulteras annan behandlare och yrkeskategori. Handteamet har gemensamt arbetat fram information och träningsprogram som lämnas till patienten. Distriktarbetsterapeuter och -sjukgymnaster kan ibland kontaktas efter avgipsning eller i senare skede av rehabiliteringsperioden. Då patienten är boende i något kommunalt boende kan ibland kommun-sjukgymnast eller -arbetsterapeut avgipsa och sköta rehabiliteringen. Från och med maj 2010 kommer nya rutiner för när handteamet har första kontakten med patienter med radiusfraktur. I samband med enveckaskontrollen röntgas frakturen och bilderna bedöms av läkare. Patienten kommer i samband med detta besök att träffa handterapeut från handteamet som följer upp gipsets passform, ödem och användning av handen. I studier då effekten av olika rehabiliterande behandlingsmetoder på patienters handfunktion undersökts i ett längre perspektiv finns det inte mycket som kan ge vägledning för val av specifik behandlingsmetod. Man har inte kunnat påvisa att något specifikt antal besök eller specifik tidpunkt för kontakt med handterapeut efter fraktur är mer effektfullt. Helt säkert är dock att patienten behöver information och råd samt instruktioner för att kunna genomföra träning i rehabiliterande syfte (12). Det finns evidens för att sjukgymnaster är mer lämpade än läkare/sjuksköterska att ge träningsråd till patienterna (13). En studie har visat att patienter som haft tidig kontakt med arbetsterapeut visade sig ha en snabbare förbättring av handfunktion (14). Hemträning fungerar oftast lika bra för patienter utan komplikationer som övervakad träning förlagd hos arbetsterapeut eller sjukgymnast. För patienter med komplikationer bör träningen anpassas och kontakt behållas under rehabfasen (12). I studier där man undersökt träning för patienter som opererats med volar platta har visat att hemträningsprogram under 6 veckor är lika effektivt som träning hos sjukgymnast två gånger per vecka (15). METOD Litteratur Litteratursökning har gjorts under 2009 inom områden som fokuserat på rehabiliteringen efter radiusfraktur samt, osteoporos, karpaltunnelsyndrom, complex regional pain syndrom, ligamentskador, volara plattor och långtidsuppföljningar. Behandling och aspekter runt radiusfrakturer är väl beskrivet inom litteraturen. De valda artiklarna har valts ut utifrån relevans för att kunna skapa en bakgrund och behandlingsriktlinjer. Sökningen har skett i Cochrane och PubMed under

6 Klinisk praxis Gruppen som arbetat fram riktlinjerna arbetar också kliniskt med denna patientgrupp inom NärRehab. HÄLSOTILLSTÅND VID DISTAL RADIUSFRAKTUR Kroppsfunktion Funktionsnedsättning Smärta, stelhet, rörelseinskränkningar, svullnad efter frakturen i handleden. Aktivitet/Delaktighet Begränsningar/Inskränkningar Det finns restriktion på tyngre belastning ca veckor efter frakturtillfället, vilken påverkar möjlighet att utföra tyngre vardagsaktiviteter. Det kan också finnas behov av sjukskrivning beroende på vad personen arbetar med. Nedsatt kraft och greppförmåga på grund av smärta och stelhet kan leda till minskad möjlighet att utföra vissa rörelser och aktiviteter. Detta kan innebära ett ökat beroende av annan person. Förmågan att kunna köra bil själv kan vara påverkad. Omgivningsfaktorer Möjlighet till hemtjänst, anpassade arbetsuppgifter samt stabiliserande ortoser. KOMPLIKATIONER De flesta frakturer läker väl men det förekommer komplikationer som behandlaren bör vara vaksam på. Ödem Ödem är en naturlig kroppslig reaktion på skada men kan orsaka stora problem om den får kvarstå. Svullnad orsakar ökad spänning i handens vävnad och försämrar cirkulation och läkningsprocess. Det blir en ökad friktion mellan handens glidytor och därmed försämrad rörelseförmåga. Ödem som kvarstår i handen börjar redan efter ett par veckor att omvandlas till en diffus, oelastisk och hård ärrvävnad. Det kan leda till kontrakturer i handens leder med permanent nedsatt handfunktion som följd. Under immobiliseringstiden är det därför av yttersta vikt att patienten får information och träningsprogram för att minska eventuell ödembildning samt att använda handen i lätta vardagliga aktiviteter (8). CRPS-I En allvarlig komplikation som kan uppträda efter bland annat radiusfraktur är complex regional pain syndrom (CRPS-I). Symtomen karaktäriseras av en smärta som ej står i proportion till skadan med stegrad smärtförnimmelse och smärta för stimuli som normalt inte orsakar smärta, ödem, förändringar i blodflöde och abnorm sudomotorisk aktivitet (svettning). Incidenstalet för CRPS-I varierar i litteraturen allt mellan 1-37 %. I Dijkstras studie var det ca 1 % av 91 patienter med distal radiusfraktur som hade de kriterier som krävs för att ställa diagnosen CRPS-I. Skillnaderna i incidenstalen antas bero på skillnader i kriterier för att ställa diagnosen. Orsakerna till att syndromet uppkommer är inte fastställda. Det har förekommit antaganden om att det kan bero på trångt gips (16) eller psykologiska faktorer men dessa faktorer har inte fått stöd i studier (16,17). Utifrån beprövad erfarenhet anses det mycket viktigt att patienten vågar använda sin hand för att förhindra svåra komplikationer som ödem och CRPS-I (8, 16, 17) 3

7 Karpaltunnelsyndrom En välkänd komplikation till distal radiusfraktur är akut karpaltunnelsyndrom. Detta förekommer framför allt efter högenergivåld och är lika vanligt förekommande oavsett personens ålder (18). Andra riskfaktorer för att utveckla karpaltunnelsyndrom är svullnad runt handleden, hyperextensionen i handleden vid frakturtillfället samt riklig callusbildning i samband med läkning (19). Skador runt distala radiala ulnara leden (DRU-leden) Det finns samband mellan permanent radial förkortning och kvarstående smärta i handleden, vilket indikerar skador i DRU-leden. Långtidsuppföljningar visar att radiusförkortning vid frakturtillfället tenderar att öka något med tiden och åldern. Kvarstående rörelseinskränkning och nedsatt handstyrka hänger ihop med frakturens läge i läkningen. Förkortning av radius >1mm samt inkongruens i DRUleden är en viktig prognostisk faktor som inverkar på slutresultatet (20). Vid skada på processus styloideus ulnae uppkommer ofta skador på det triangulära broskkomplexet (TFCC). Dessa är svåra att upptäcka vid skadetillfället och kan kräva senare åtgärder (2). Ruptur av extensor pollicis longus Vid liten eller ingen dislokation efter radiusfraktur kan spontan ruptur drabba extensor pollicis longus (EPL) (21). Det beror på blödning i tredje dorsala senfacket som hindrar nutritionen av senan och ses under eller strax efter gipsbehandlingen har avslutats (22). Symtomen på denna skada är då att patienten inte kan extendera yttersta leden i tummen och lyfta tummen ifrån bordet då handen ligger plant på bordet. Skadan åtgärdas med sentransferering, vilket inte brådskar. Komplikationer vid volara plattor Operationen och den volara plattan kan förorsaka senirritation, tenosynoviter eller rupturer (23). Flexorsenskador kan uppstå till följd av till exempel frakturkollaps som lyfter den volara plattan från kortex eller att plattan är alltför distalt placerad (24). Om skruvarna i plattan är för långa finns det risk för extensorsenskador (25). Andra komplikationer som kan uppstå är karpaltunnelbesvär och CRPS-I (23). Vid försenad eller utebliven frakturläkning kan även utmattningsbrott i den volara plattan uppstå (25). Ligamentskador i carpus Vid studier då man gått in med artroskopi i handleden efter dislocerade frakturer visade 90 % av patienterna på ligamentskador i carpus (26). Ligamentskador associerade till radiusfrakturer anses vara mycket vanliga och är svåra att diagnostisera. 54 % av de distala radiusfrakturerna anses även ha en scaphoilunär ligamentskada. De som har en variation av ulna+ på mer än 2 mm vid frakturtillfället hos en ung vuxen person, hade fyra gånger så hög risk för en allvarlig scaphiolunär ligamentskada. Dessa hade en ökad smärta i denna led vid uppföljning efter ett år och på röntgen ses ett ökat scaphiolunärt mellanrum. En intraartikulär distal radiusfraktur fördubblade risken för en scaphiolunär ligamentskada. En större skada på det scaphiolunära ligamentet gav efter ett år också mer smärta än en lindrigare skada, medan rörelse och styrka inte skilde nämnvärt (27). 4

8 Yngre vuxna får lättare ligamentskador än äldre personer på grund av att högenergifrakturer är vanligare i denna åldersgrupp. Kvarstående problem kan vara smärta/stelhet, svullnad och statisk eller dynamisk instabilitet i handleden (28). Långtidsuppföljningar (9-15 år efter frakturen) Äldre patienter med gipsbehandlade slutna radiusfrakturer återhämtar sig långsammare vad det gäller rörelse och styrka, än yngre patienter. De når ändå ett slutresultat som ligger på samma höga nivå funktionellt som de yngre. Förbättringar fortsätter flera år efter frakturen läkt. Vid långtidsuppföljningar skiljer handstyrkan inte nämnvärt från normalbefolkningens. Trots det upplevde patienterna restbesvär som nedsatt handstyrka och smärta vid tyngre belastande aktiviteter, som till exempel att bära väskor, skotta snö och skura golv (29). Typen av fraktur och ålder påverkar inte slutresultatet, utan det är förekomsten av mer uttalade ojämnheter i ledytor och felställningar % hade tecken på artros och förekomsten av artros ökar med åren men påverkar inte funktionen och patientens nöjdhet nämnvärt (29). Vid uppföljning av unga vuxna, 7 och 15 år efter att de haft en intraartikulära radiusfraktur visade på ökad förekomst av artros som försämrats över tid. Trots det fungerar de på en lika hög funktionell nivå som personer som inte haft en radiusfraktur. Studien bekräftar det kända sambandet mellan kvarvarande felställningar och utveckling av artros (29). MÅL Interventioner är inriktade på att patienten skall återfå så god handfunktion som möjligt samt motverka eventuella komplikationer. REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER Enveckaskontroll Utifrån litteraturgenomgången samt klinisk erfarenhet är det önskvärt att träffa patienten i tidigt skede, helst i samband med enveckaskontroll. Vid denna kontakt kontrolleras: smärta ödem rörelseinskränkning i fria leder viktigt att patienten kan flektera, extendera och spreta med fingrarna fullt, även tummen. känselnedsättning osäkerhet att använda handen behov av gipskorrigering eventuell sjukskrivning Vid behov justeras gipset och information ges kring ödemprofylax och träningsprogram för gipsad hand gås igenom och lämnas ut (bilaga 1). Patienten uppmanas att använda sin skadade hand i lätta vardagliga sysslor. För patienter som har externfixation lämnas träningsprogram nyskadad hand ut (bilaga 2). 5

9 Avgipsning I samband med avgipsning kontrolleras smärta ödem aktiv rörlighet i fingrar och handled samt arm och skuldra känselnedsättning förmåga att muskulärt kunna stabilisera handleden hur patienten klarar sina dagliga aktiviteter behov av sjukskrivning Patienten får följande råd och information: Information om skada, förväntat läkningsförlopp och rehabilitering. Använd handen så normalt som möjligt, låt inte den friska handen ta över allt arbete. Undvik grovarbete och att bära och lyfta tungt tills dess att det gått 6 veckor efter skada. Öka sedan belastning gradvis till smärtgräns. Patienten rekommenderas att ta smärtstillande, Paracetamolpreparat, för att minska smärta och för att komma igång med handen. Vid svullnad uppmanas patienten att rörelseträna i högläge och placera handen högt på kudde nattetid samt vid vila dagtid. Träna aktivt med den skadade handens muskler, ingen passiv töjning. Viktigt att patienten får balans mellan aktivitet, träning och vila. Instruktion av rörelseträning enligt träningsprogram för handledsfraktur (bilaga 3). Kvinnor mellan år som ådragit sig frakturen genom lågenergivåld skriver handteamet en internremiss remiss till osteoporosmottagningen för bentäthetsmätning och faxar den till Borås. Fax nr: 4570, tel nr: Vid behov provas en handledsortos ut för att stabilisera handleden samt i smärtlindrande syfte. För den som har svårighet med fingerflektion ger handledsortosen ökad möjlighet att mobilisera fingrarna. Ortosen ger också bättre förutsättningar att komma igång och använda handen i vardagliga aktiviteter. Tiden för nästa besök beror på patientens smärta, ödem, handfunktion och oro. Några patienter bedöms ha så god handfunktion att inget återbesök bokas. Patienten uppmanas att höra av sig vid behov. Flertalet får återbesökstid inom 1-2 veckor. Prioriteringsordning för handterapeuten (30): 1. Minska ödem 2. Rörlighet fingrar 3. Rörlighet handled - supination och pronation 4. Rörlighet handled - volar och dorsalflektion 5. Styrka 6

10 Återbesök Handterapeuten följer upp hur patienten kommit igång att använda sin hand samt ger vidare råd kring detta utifrån behov. Bedömning av eventuellt ödem och smärtproblematik. Vid behov instrueras patienten vidare i ödemprofylax och kompressionshandske provas ut. Samtal kring eventuell arbetsåtergång. Vid behov upprepas information kring restriktioner och läkningsförlopp samt balans mellan aktivitet, träning och vila. Uppföljning av hur patienten tycker att det fungerat med träningsprogram och nytta och användning av handledsortos. Mätning på funktionsnivå Rörlighet - Goniometer Styrka - Grippit (31-33) Ödem - Figure of eight (34) - måttband Känsel Seimens-Weinsteins Monofilament Smärta - Visuell Analog Skala (VAS) (35, 36) Mätning på aktivitetsnivå Hand- och armfunktion i aktivitet Quick DASH (37) Vid behov bokas ytterligare återbesök. Smärta, ödem, rörlighet, styrka och användning av handen följs kontinuerligt upp under behandlingsperioden. Träningsråden anpassas och avanceras då handen klarar mer belastning. Träningsprogram handledsfraktur II kan anpassas och lämnas ut (bilaga 4). Vid behov instrueras patienten i härdning av ärr samt får ärrbehandling. Det finns möjlighet att delta i handträningsgrupp för patienter som behöver träning i att använda sin hand och där handterapeuten ser komplikationsrisker. UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING Då patienten har kommit igång att använda handen och klarar sin rehabilitering självständigt avslutas behandlingsperioden. Patienten ges alltid möjlighet att ta ny kontakt om förväntad förbättring inte fortsätter. I samband med avslutande besök görs relevanta mätningar för att utvärdera behandling och resultat. SAMVERKAN Vid komplikationer under behandlingsperioden kontaktas remitterande läkare alternativt läkare i handteamet eller sjuksköterska på kirurg- och ortopedmottagningen. Det kan också bli aktuellt att hänvisa till akutmottagningen för brådskande bedömningar. Vid behov av vidare sjukskrivning, skriver vi ett underlag som skickas internt till kirurg- och ortopedmottagningen adresserat remitterande läkare. Eventuell överrapportering till distriktarbetsterapeut, distriktsjukgymnast i kommun eller primärvård för vidare omhändertagande. 7

11 Diagnos och åtgärdskoder S52,5 Radiusfraktur KVÅ koder för sjukgymnaster QV002 Information/undervisning om hälsoproblem QV007 Information/undervisning om smärta QV0011 Träningsprogram UV012 Bedömning av behov av sjukgymnastiska åtgärder QD002 Cirkulationsbefrämjande åtgärd UV008 Ledrörlighetsträning exklusive mobilisering/manipulation QG003 Muskelfunktion - styrketräning GA017 Utprovning och underhåll av ortopedtekniska hjälpmedel DA021 Transkutan nervstimulering XV001 Bassängträning XV007 Uppföljning och kontroll av insatt behandling UNS KVÅ koder för arbetsterapeuter Utredning på kroppsfunktionsnivå: PB000 Utredning av sinnesfunktioner och smärta PG000 Utredning av neuromuskuloskeletala och rörelserelaterade funktioner Utredning på aktivitet och delaktighetsnivå: PM000 Utredning av förmåga att förflytta sig PP000 Utredning av hemliv PR000 Utredning av arbets-, studie- och ekonomiskt liv Behandlande åtgärder på kroppsfunktion: QB000 Behandling av sinnesfunktioner och smärta QG000 Behandling relaterad till rörelsefunktioner QH000 Behandling relaterade till funktioner i huden och därmed relaterade strukturer DP005 Kompressionsbehandling Behandlande åtgärder på aktivitet och delaktighetsnivå QM000 Behandling relaterad till förflyttning QP000 Stöd och träning i hemliv QR002 Rådgivning vid arbete och sysselsättning Omgivningsfaktorer QT004 Utprovning och/eller tillverkning av ortos GB002 Information och undervisning 8

12 REFERENSER 1. Kelsey JL, Prill MM, Keegan TH, Tanner HE, Bernstein AL, Quesenberry CP Jr, Sidney S. Reducing the risk for distal forearm fracture: preserve bone mass, slow down, and don't fall! Osteoporos Int. 2005; 6 (6): Lindfors N, Vasenius J, Raatikainen T. Behandling av distala radiusfrakturer. Finska läkarsällskapets handlingar 2005; 165 (2): Malmin H, Ljunghall S. A incidence of colles fracture in Uppsala. A prospective study of a quatermillion population. Acta Ortohop Scand 1992; 63 (2): Jutberger H, Sincair H, Malmqvist B, Obrant K. Kvinnor med distal radiusfraktur bör bentäthetsmätas. Läkartidningen 2003; 100: SBU (homepage on the Internet). Osteoporos prevention, diagnostik och behandling (cited: ) Available from: 6. Osteoporos 2008, Kunskapsunderlag och rekommendationer för Sverige. 7. Hagert C-G. Distala radiusfrakturen styvmoderligt behandlad. Läkartidningen 1998; 95 (30-31): Runnqvist K, Cederlund R, Sollerman C. Handens rehabilitering. Vol 2. Lund: Studentlitteratur; Simic PM, Weiland AJ. Fractures of the distal aspect of the radius: changes in threatment over the past two decades. Instr Course Lect. 2003; 52: Handoll HHG, Madhok R. Surgical interventions for treating distal radial fractures in adults. The Cochrane library, Issue 3, Lozano-Calderón SA, Souer S, Mudgal C, Jupiter JB, Ring D. Wrist mobilization following volar plate fixation of fractures of the distal part of the radius. J Bone Joint Surg Am. 2008; 90 (6): Handoll HHG, Madhok R, Howe TE. Rehabilitation for distal radial fractures in adults (rewiew). The Cochrane library, Issue 2, Maciel JS, Taylor NF, Mc Ilveen C. A randomised clinical trial of activity-focussed physiotherapy following cast removal? Archives of orthopaedic and traumatic surgery 2000; 120 (7-8): Gronlund B, Harreby MS, Kofoed R, Rasmussen L. The importance of early exercise therapy in the treatment of Colles`fracture. A clinically controlled sty [Betydningen af tidlig ergoterapi ved behandling of Colles-frakur. En klinisk kontrolleret undersogelse]. Ugeskrift for Laeger 1990; 152 (35): Krischak GD, Krasteva A, Schneider F, Gulkin D, Gebhard F, Kramer M Physiotherapy after volar plating of wrist fractures is effective using a home exercise program. Arch Phys Med Rehabil. 2009; 90 (4): Dijkstra PU, Groothoff JW, Jan ten Duis H, Geertzen HBJ. Incidence of complex regional pain syndrome type I after fractures of the distal radius. I European Journal of Pain 2003; 7: Puchalski P, Zyluk A. Complex regional pain syndrome type I after fractures of the distal radius: a prospective study of the role of psychological factors. The Journal of hand surgery 2005; 30 B: Dyer G, Lozano-Calderon S, Gannon C, Baratz M, Ring D. Predictors of acute carpal tunnel syndrome associated with fracture of the distal radius. J Hand surg 2008; 33 A: Lewis HM. Median nerve decompression after colles s fracture. The Journal of bone and joint surgery 1978; 60B: Földhazy Z, Törnkvist H, Elmstedt E, Andersson G, Hagsten B, Ahrengart L. Longterm outcome of nonsurgically treated distal radius fractures. J Hand Surg Am. 2007; 32 (9): Axelsson P, Fridén J. ABC om senskador i handen. Läkartidningen 2006; 103:

13 22. Internetmedicin.se (homepage on the Internet) Möller M. Handledsfraktur hos vuxna. SU/Mölndal 2009 (cited: ) Available from: Arora R, Lutz M, Hennerbichler A, Krappinger D, Espen D, Gabl M. Complications following internal fixation of unstable distal radius fracture with a palmar lockingplate. J Orthop Trauma. 2007; 21 (5): Orbay JL, Touhami A. Current concepts in volar fixed-angle fixation of unstable distal radius fractures. Clin Orthop Relat Res. 2006; 445: Adham MN, Porembski M, Adham C. Flexor tendon problems after volar plate fixation of distal radius fractures. Hand (N Y). 2009; 4 (4): Lindau T, Arner M, Hagberg L. Intraarticular lesions in distal fractures of the radius in young adults. A descriptive arthroscopic study in 50 patients. J Hand Surg Br. 1997; 22 (5): Daren P, Forward. Intercarpal ligament injuries assosiated with fractures of the distal part of the radius. J Bone joint Surg Am 2007; 89: Ilyas AM, Mudgal CS. Radiocarpal fracture-dislocations. J Am Acad Orthop Surg. 2008; 16 (11): Review. 29. Goldfarb CA, Rudzki JR, Catalano LW, Hughes M, Borrelli J Jr. Fifteen-year outcome of displaced intra-articular fractures of the distal radius. J Hand Surg. 2006; 31A: Runnquist K, Cederlund R, Sollerman C. Handens rehabilitering vol 1. Lund: Studentlitteratur; Nordenskiöld U.M., Grimby G. Grip force in patients with rheumatoid arthritis and firbormyalgia and in healthy subjects. A study with the grippit instrument. Scand J Rheumatol 1993; 22: Lagerström C, Nodgren MD. On the reliability and usefulness of methods for grips strengh measurement. Scand J Rehab med 1998; 30: Stibrand Sunnerhagen K, Hedberg M, Henning G-B, Cider Å, Svantesson U. Muscle performance in an urban population sample of year old men and women. Scand J Rehab Med 2000; 32: Leard JS, Crane BA, Mayette DL, et al. Responsiveness of the Figure-of-eight Tape Measurement to detect hand size changes of patients with acute and chronic hand pathologies. The Brit J of Hand Ther 2008; 13 (3): Huskisson E C. Measurement of pain. Lancet 1974; 9: Svensson E. Comparison of the quality of assessment using continous and discrete ordinal rating scales. Bioml J 2000; 4: Beaton DE, Wright JG, Katz JN, Upper Extremity Collaborative Group. Development of the QuickDASH: Comparison of three item-reduction approaches. J Bone & Joint Surgery - American 2005; 87 (5):

Behandlingsriktlinjer för patienter med distal radiusfraktur opererad med volarplatta

Behandlingsriktlinjer för patienter med distal radiusfraktur opererad med volarplatta Akademiska sjukhuset Sjukgymnastikavdelningen 2012-08-01 E Belin, S Sunde Kontaktperson: S Sunde Behandlingsriktlinjer för patienter med distal radiusfraktur opererad med volarplatta Dessa behandlingsriktlinjer

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Behandlingen av distala radiusfrakturer

Behandlingen av distala radiusfrakturer Behandlingen av distala radiusfrakturer Nina Lindfors, Jarkko Vasenius och Timo Raatikainen Distala radiusfrakturer är vanliga benbrott som behandlas av såväl allmänläkare som specialister i ortopedi eller

Läs mer

Till dig som brutit handleden. Arbetsterapi och Fysioterapi

Till dig som brutit handleden. Arbetsterapi och Fysioterapi Till dig som brutit handleden Arbetsterapi och Fysioterapi Allmän information En bruten handled är ett av de vanligaste benbrotten (frakturerna) man kan råka ut för. Det finns olika sätt att behandla benbrottet.

Läs mer

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har en ligamentskada i tummen

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har en ligamentskada i tummen Information från Danderyds sjukhus Till dig som har en ligamentskada i tummen 1 2 Allmänt om ligamentskador i tummen Tummen består av tre ben och tre leder. Lederna hålls ihop av en ledkapsel vilken förstärks

Läs mer

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har brutit handleden och behandlas med gips

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har brutit handleden och behandlas med gips Information från Danderyds sjukhus Till dig som har brutit handleden och behandlas med gips I underarmen finns två ben radius (strålbenet) och ulna (armbågsbenet). Radiusfrakturer är en av de vanligast

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Axelledsluxation

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Axelledsluxation Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Axelledsluxation Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen

Läs mer

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har fått en fingerfraktur

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har fått en fingerfraktur Information från Danderyds sjukhus Till dig som har fått en fingerfraktur 1 2 Allmänt om fingerfrakturer Fingerfrakturer är en vanlig skada och drabbar människor i alla åldrar. Orsaken till frakturen kan

Läs mer

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD Till dig som brutit handleden och behandlas med gips Handledsfraktur Fraktur (benbrott) vid handleden är en mycket vanlig skada. Ibland

Läs mer

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har fått en metacarpalefraktur

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har fått en metacarpalefraktur Information från Danderyds sjukhus Till dig som har fått en metacarpalefraktur Allmänt om metacarpalefrakturer Fraktur på ett av metacarpalebenen (mellanhandsbenen) är en vanlig typ av handskada. Metacarpalefrakturerna

Läs mer

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur: Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen

Läs mer

HANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset

HANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset HANDKIRURGI Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset HANDKIRURGI Nerver Senor Blodkärl Skelett Skuldran (hela kroppen) Armbågen Underarm - Handled Handled Hand HANDKIRURGI 1/3 Trauma 1/3

Läs mer

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har en ligamentskada eller luxation i ett finger

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har en ligamentskada eller luxation i ett finger Information från Danderyds sjukhus Till dig som har en ligamentskada eller luxation i ett finger 1 Allmänt om fingerluxationer/ligamentskador Stukning av fingerleder är en vanligt förekommande skada. Dessa

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Handledsbrott. - Patientinformation

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Handledsbrott. - Patientinformation ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Handledsbrott - Patientinformation Information till dig som fått ett handledsbrott Allmän information Handledsbrott uppkommer när man ramlar och tar emot sig med

Läs mer

Riktlinje för handrehabilitering

Riktlinje för handrehabilitering PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinje för handrehabilitering Örebro kommun Örebro kommun 2015-08-24 Vö435/2015 Nf517/2015 orebro.se 2 Utarbetad för vård och omsorgsförvaltningen Utgåv

Läs mer

Inledning. Vi börjar med att beskriva en radiusfraktur fortsätter med behandlingsförloppet för att avsluta med diskussion och slutsats. Bakgrund.

Inledning. Vi börjar med att beskriva en radiusfraktur fortsätter med behandlingsförloppet för att avsluta med diskussion och slutsats. Bakgrund. 1 Inledning. I vårt specialarbete jämför vi Sverige kontra Norge gällande sjukvård/ortopedi. För att begränsa ämnet har vi valt att koncentrera oss på att jämföra behandlingen av Distal Radiusfraktur.

Läs mer

Ligamentskador i fotleden

Ligamentskador i fotleden Ligamentskador i fotleden En av de vanligaste skadorna i samband med idrott är ligamentskada i fotleden. Speciellt utsatt är de laterala ligamenten. P.g.a. hur frekventa dessa skador är, finns ökat intresse

Läs mer

Hälseneruptur. Akut handläggning, uppföljning och fysioterapi vid SÄS

Hälseneruptur. Akut handläggning, uppföljning och fysioterapi vid SÄS 2017-09-11 33699 1 (5) Hälseneruptur. Akut handläggning, uppföljning och fysioterapi vid SÄS Sammanfattning Rutinen beskriver akut omhändertagande, uppföljning och rehabilitering av såväl kirurgiskt som

Läs mer

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05 1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför

Läs mer

HAND- OCH HANDLEDS- SKADOR

HAND- OCH HANDLEDS- SKADOR 2014-06- 14 Vad skall Pe5er prata om? HAND- OCH HANDLEDS- SKADOR Idro5smedicinkursen i Visby 13/6-14 Pe5er Gustavsson Ortoped Visby lasare5 Ortopedisk synvinkel på handbesvär Fall mot öppen hand Fingerdistorsioner

Läs mer

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har opererats för en handledsfraktur

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har opererats för en handledsfraktur Information från Danderyds sjukhus Till dig som har opererats för en handledsfraktur 1 I underarmen finns två ben radius (strålbenet) och ulna (armbågsbenet). Radiusfrakturer är en av de vanligast förekommande

Läs mer

Behandlingsriktlinje droppfinger

Behandlingsriktlinje droppfinger VÅRDRUTIN 1 (5) Godkänt Giltigt t.o.m 2022-01-09 Versionsnummer 1.0 Diarienummer INLEDNING I uppdrag av specialitetsgruppen arbetsterapi har ett nätverk bildats med namngivna personer för att utveckla

Läs mer

Proximal Humerusfraktur (S42.20/21)

Proximal Humerusfraktur (S42.20/21) Proximal Humerusfraktur (S42.20/21) Klassificering Neer Behandling Konservativ: Smärtlindring. Tidig rörelseträning av axelleden. Operation: Alltid preop CT. Operation inom 10 dagar. Dagkirurgi vardag

Läs mer

Behandlingsriktlinje PIP-ledsluxation

Behandlingsriktlinje PIP-ledsluxation VÅRDRUTIN 1 (11) Godkänt 2019-01-15 Giltigt t.o.m 2021-01-15 Versionsnummer 1.0 Diarienummer Behandlingsriktlinje PIP-ledsluxation INLEDNING I uppdrag av Specialitetsgruppen arbetsterapi har ett nätverk

Läs mer

Träning efter fraktur

Träning efter fraktur Träning efter fraktur Rutin för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin i Borås Stad Fastställt av: Kommungemensamt LSG Dokumentet framtaget av: Lena Eriksson, Elisabeth Ekenvi

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Fot - Fotledsfraktur - FYS

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Fot - Fotledsfraktur - FYS Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17639 su/med 2016-09-26 5 Innehållsansvarig: Ylva Hagström, Spec sjukgymnast, Fysioterapi Mölndal (ylvha2) Godkänd av: Åsa Sand, Verksamhetschef, Verksamhet

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Inst. för hälsa, vård och samhälle

Inst. för hälsa, vård och samhälle Inst. för hälsa, vård och samhälle Författare: Marita Salmi, Siv Olsson, Birgitta Persson, Monica Eriksson Specialarbete Gipstekniker 22,5 hp VT 2010 1 Sammanfattning: Fotledsfrakturer uppkommer genom

Läs mer

Fotledsprotes Marja Ahonen, Linda Aspling, Dusan Iguman, Mats Johansson, Ann-Sofi Van Brakel, Linda Westerberg Gipsteknikerutbildning 2019

Fotledsprotes Marja Ahonen, Linda Aspling, Dusan Iguman, Mats Johansson, Ann-Sofi Van Brakel, Linda Westerberg Gipsteknikerutbildning 2019 Fotledsprotes Marja Ahonen, Linda Aspling, Dusan Iguman, Mats Johansson, Ann-Sofi Van Brakel, Linda Westerberg Gipsteknikerutbildning 2019 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Bakgrund 3 Fotledsprotes 4

Läs mer

Tidig träning är bra för ledrörlighet och glidning mellan de olika vävnadstrukturerna i handen (LaStayo et al. 2003).

Tidig träning är bra för ledrörlighet och glidning mellan de olika vävnadstrukturerna i handen (LaStayo et al. 2003). 1. Faktabakgrund Distala radiusfrakturer är en av de vanligaste frakturerna och diagnos ställs med hjälp av anamnes, status och röntgenundersökning (Internetmedicin 2008). De flesta behandlas efter reponering

Läs mer

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom Karpaltunnelsyndrom En av handens stora nerver, Nervus Medianus, går tillsammans

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-98069 Fastställandedatum: 2016-06-09 Giltigt t.o.m.: 2017-06-09 Upprättare: Caroline E Holmsten Fastställare: Anna Gustavsson Höftfraktur, Fysioterapi

Läs mer

Behandlingsriktlinje karpaltunnelklyvning

Behandlingsriktlinje karpaltunnelklyvning VÅRDRUTIN 1 (5) Godkänt Giltigt t.o.m 2022-01-23 Versionsnummer 1.0 Diarienummer INLEDNING I uppdrag av specialitetsgruppen arbetsterapi har ett nätverk bildats med namngivna personer för att utveckla

Läs mer

Handrehabilitering inom öppenvård utförd av arbetsterapeut/sjukgymnast i Örebro län

Handrehabilitering inom öppenvård utförd av arbetsterapeut/sjukgymnast i Örebro län Rubrik specificerande dokument ÖVERENSKOMMELSE Omfattar område/verksamhet/enhet Rehabilitering Sidan 1 av 9 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Arbetsgrupp

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

Handledsfraktur. Information och träningsprogram för dig som har brutit handleden

Handledsfraktur. Information och träningsprogram för dig som har brutit handleden Handledsfraktur Information och träningsprogram för dig som har brutit handleden Tid för rehabilitering inom en vecka Inom en vecka efter att handleden har behandlats ska du få träffa sjukgymnast (fysioterapeut)

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Fot - Calcaneusfraktur - FYS

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Fot - Calcaneusfraktur - FYS Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17634 su/med 2014-09-25 3 Innehållsansvarig: Lena Jensen, Fysioterapeut, Fysioterapi Mölndal (lenje2) Godkänd av: Åsa Sand, Verksamhetschef, Verksamhet

Läs mer

Checklista anamnes/utredning efter distal radiusfraktur

Checklista anamnes/utredning efter distal radiusfraktur Checklista anamnes/utredning efter distal radiusfraktur Aktivitet Notera antal veckor efter skadetillfället o Utred aktivitetsförmåga; arbete, familj, fritidsintressen, roller. o Identifiera mål, attityd

Läs mer

Checklista efter distal radiusfraktur

Checklista efter distal radiusfraktur Checklista efter distal radiusfraktur -Hur lång tid har det gått sedan operation eller skadetillfälle? Svullnad (måttband, volymeter) Hur ser svullnaden ut? Är den generell eller specifik? Var sitter svullnaden?

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Främre korsbandsskador (ACL) Kan vi förutsäga vilka som behöver operera sitt främre korsband? Djurgården.

Främre korsbandsskador (ACL) Kan vi förutsäga vilka som behöver operera sitt främre korsband? Djurgården. Kan vi förutsäga vilka som behöver operera sitt främre korsband? Björn Engström, Docent, Överläkare Capio Artro Clinic Centrum för Idrottsskadeforskning och Utbildning 4500 operative procedures Mostly

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för rehabilitering vid distal radiusfraktur

Behandlingsriktlinjer för rehabilitering vid distal radiusfraktur Behandlingsriktlinjer för rehabilitering vid distal radiusfraktur 1. Inledning: Behandlingsriktlinjer inom Sydöstra sjukvårdsregionen bygger på aktuell evidens i form av forskning och klinisk erfarenhet.

Läs mer

Behandlingsriktlinje. Radialispares

Behandlingsriktlinje. Radialispares 2012 Behandlingsriktlinje Radialispares Behandlingsriktlinjer Radialispares INLEDNING I uppdrag av specialitetsgruppen arbetsterapi har ett nätverk bildats med namngivna personer för att utveckla handrehabilitering

Läs mer

till dig som har en Överarmsfraktur

till dig som har en Överarmsfraktur till dig som har en Överarmsfraktur Överarmsfraktur Fraktur (benbrott) på överarmen. Behandlingsmetod bestäms utifrån frakturens läge och utseende. Behandlingsmetod Armen i mitella eller slynga. Axellås

Läs mer

Kodningslathund för arbetsterapeuter

Kodningslathund för arbetsterapeuter 1(5) Kodningslathund för arbetsterapeuter Denna översikt är ett urval och innefattar inte alla diagnoskoder. Översikten är tänkt att underlätta för vårdgivare att registrera och klassificera diagnoser

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Fot - Calcaneusfraktur - FYS

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Fot - Calcaneusfraktur - FYS Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17634 su/med 2018-03-26 4.1 Innehållsansvarig: Lena Jensen, Fysioterapeut, Fysioterapi Mölndal (lenje2) Godkänd av: Åsa Sand, Verksamhetschef, Verksamhet

Läs mer

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet 1 av 5 Häloperation på grund av Bakgrund Hälsenan, även kallad för akillessenan, är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från

Läs mer

till dig som har en Armbågsfraktur

till dig som har en Armbågsfraktur till dig som har en Armbågsfraktur Armbågsfraktur Fraktur (benbrott) vid armbågen. Behandlingsmetod bestäms utifrån frakturens läge och utseende. Gipsförbandet Gips är ett hårt men sprött material som

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

"Registrera KVÅ i kommunal verksamhet det förändrade världen" Tyra E O Graaf Distriktssköterska, Verksamhetskonsult Tieto Doktorand

Registrera KVÅ i kommunal verksamhet det förändrade världen Tyra E O Graaf Distriktssköterska, Verksamhetskonsult Tieto Doktorand "Registrera KVÅ i kommunal verksamhet det förändrade världen" Tyra E O Graaf Distriktssköterska, Verksamhetskonsult Tieto Doktorand Historik KVÅ Årsskiftet 2004-2005 - Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ)

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET. Ortoser. Fördelar och Nackdelar

LUNDS UNIVERSITET. Ortoser. Fördelar och Nackdelar LUNDS UNIVERSITET Ortoser Fördelar och Nackdelar Elisabeth Bäck, Svante Friberg, Anette Georgsson, Marcus Gustavsson, Malin Holmberg, Maria Ouchterlony 2014-12-03 Innehåll Sida 1. Regionala skillnader

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Armbåge - Caput radiifraktur - FYS

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Armbåge - Caput radiifraktur - FYS Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 24026 su/med 2018-02-12 5 Innehållsansvarig: Karin Josefsson, Fysioterapeut, Fysioterapi Mölndal (karjo43) Godkänd av: Åsa Sand, Verksamhetschef, Verksamhet

Läs mer

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast Distal Femurfraktur, rehabilitering Utvärderingsinstrument Jennie Classon Leg sjukgymnast 1 Hur ovanlig är distal femurfraktur? Incidens ca 60-65 per år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Medelålder

Läs mer

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Till dig som ska opereras med Tumbasartroplastik

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Till dig som ska opereras med Tumbasartroplastik o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Till dig som ska opereras med Tumbasartroplastik Artros i tumbasen I våra leder finns ett självsmörjande system med slätt brosk. Brosket

Läs mer

Återbesök Inget återbesök planeras. Frågor dagen efter Ring till dagkirurgen på telefonnummer

Återbesök Inget återbesök planeras. Frågor dagen efter Ring till dagkirurgen på telefonnummer Komplikationer Var uppmärksam på feber, rodnad kring såret eller förvärrad smärta. Bandaget klämmer eller känns för trångt. Om det uppstår ska du kontakta ortopedmottagningen. Återbesök Inget återbesök

Läs mer

TUMBASARTROS - operation (diagnoskod M18.1 eller M18.9, operationskod NDG12) - 10 mars 2016

TUMBASARTROS - operation (diagnoskod M18.1 eller M18.9, operationskod NDG12) - 10 mars 2016 TUMBASARTROS - operation (diagnoskod M18.1 eller M18.9, operationskod NDG12) - 1 mars 16 Artros är en ledsjukdom där ledbrosket successivt förstörs, vilket leder till värk och belastningssmärta samt ibland

Läs mer

1. BAKGRUND. Volar luxation är ovanlig och ofta kombinerad med extensorsenskada.(5,6,9)

1. BAKGRUND. Volar luxation är ovanlig och ofta kombinerad med extensorsenskada.(5,6,9) 1 1. BAGRUND Ligamentskador i PIP-leden är vanligt förekommande (1,2), framför allt i sportsammanhang (3) Lättare skador läker som regel komplikationsfritt (4). För svårare skador kan svullnad och ömhet

Läs mer

Teamarbete Reumatologi SUS

Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Tidigt kontakt med teamet Regelbundna teammöten Teambedömning vid sjukskrivning > 6 veckor 3 olika rehabprogram Undervisningsserie: - Öppen för alla

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

flexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n

flexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n Böjsenskador av Peter Axelsson, Sahlgrenska, Göteborg saxat ur Läkartidningen Flexorsenskadorna, särskilt inom senskideregionen, har alltid tillhört handkirurgins största utmaningar. Mekanisk skada inom

Läs mer

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand o rto p e d i s k a k l i n i k e n h ä s s l e h o l m - k r i st i a n sta d - ysta d Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand Det är viktigt att du följer dessa råd om vad du ska göra och hur

Läs mer

Kontroll-rtg, ödemkontroll. Tidbokning för uppföljning efter tre veckor. S

Kontroll-rtg, ödemkontroll. Tidbokning för uppföljning efter tre veckor. S Radiusfraktur kvinna 50-80 år Lågenergitrauma Vid op ev inl på avd* Ort mottagning efter 1 vecka Uppföljning ort mottagning Gipsad cirka 4 veckor efter skada Annars beroende av fraktur och fixation Ev

Läs mer

Radiusfraktur kvinna 50-80 år Lågenergitrauma. AVC - Borås. Hem. Ort mottagning efter 1 vecka

Radiusfraktur kvinna 50-80 år Lågenergitrauma. AVC - Borås. Hem. Ort mottagning efter 1 vecka Radiusfraktur kvinna 50-80 år Lågenergitrauma, utgåva 1 Vid op ev inl på avd* Ev via vårdcentral Gipsning alt operation Pat ska erbjudas bentäthetsmätning. Om så önskas skrivs remiss till osteoporosmottagning

Läs mer

Standardvårdplaner Användarhandledning

Standardvårdplaner Användarhandledning Standardvårdplaner Användarhandledning Dokumentet innehåller en översikt för de vanligast förekommande omvårdnadsproblem/ riskbedömningar på utredning och åtgärder som kan användas i vårdplaner. Ordinationer

Läs mer

Lärare: Rolf Pettersson (RP), Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), INDIVIDUELL TENTAMEN I KLINISK MEDICIN A, 3 hp PROVKOD: 0250

Lärare: Rolf Pettersson (RP), Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), INDIVIDUELL TENTAMEN I KLINISK MEDICIN A, 3 hp PROVKOD: 0250 Kurs: Medicin, Klinisk medicin II, 7, 5 hp Datum: 2017-11-17 Antal frågor: Lärare: Rolf Pettersson (RP), Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), INDIVIDUELL TENTAMEN I KLINISK MEDICIN A, 3 hp PROVKOD:

Läs mer

2. Faktabakgrund: 3. Diagnostik och utredning inom ortopedi:

2. Faktabakgrund: 3. Diagnostik och utredning inom ortopedi: 1. Inledning: Rehabiliteringsprogrammet bygger på befintliga program inom Sydöstra sjukvårdsregionen, kompletterat med aktuell evidens och beprövad erfarenhet. Litteratursökning har gjorts utifrån elektroniska

Läs mer

kan en böjsena slitas av om man fastnar med fingret eller använder fingret för att dra hårt i något. Skadan kan också uppstå på grund av en

kan en böjsena slitas av om man fastnar med fingret eller använder fingret för att dra hårt i något. Skadan kan också uppstå på grund av en Böjsenskada Information till dig som har skadat en böjsena Den här informationen riktar sig till dig som har en böjsenskada, vilket innebär att innebär att en böjsena helt eller delvis har gått av och

Läs mer

Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes.

Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes. Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: 2016-08-22 Information till dig som ska få en knäledsprotes. Den nya knäleden 2 Operation: Vid en knäledsplastik ersätts

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter opererade för böjsenskada i fingrar zon II

Behandlingsriktlinjer för patienter opererade för böjsenskada i fingrar zon II Akademiska sjukhuset Sjukgymnastikavdelningen Y Gollbo Foucard Y Petersson A Vihagen A Sundbom Kontaktperson: Y Petersson 2000-06-14 Reviderad december 2010 Behandlingsriktlinjer för patienter opererade

Läs mer

Behandlingsriktlinje. Mb de Quervain

Behandlingsriktlinje. Mb de Quervain 2012 Behandlingsriktlinje Mb de Quervain Behandlingsriktlinjer för Mb de Quervain INLEDNING I uppdrag av specialitetsgruppen arbetsterapi har ett nätverk bildats med namngivna personer för att utveckla

Läs mer

Radialtunnelsyndrom. Charlotte Lewis Seminarium 23/11

Radialtunnelsyndrom. Charlotte Lewis Seminarium 23/11 Radialtunnelsyndrom Charlotte Lewis Seminarium 23/11 Upplägg Bakgrund och definition Symptom Klinik Forskning Behandling Patientfall Bakgrund Beskrevs för första gången 1954 av Michelle och Krueger, radial

Läs mer

ges til al a i förebyggande och behandlande syfte

ges til al a i förebyggande och behandlande syfte Handkirurgisk rehabilitering Jenny Rosengren Leg sjukgymnast Enheten för handkir rehab Handkir kliniken Södersjukhuset Introduktion 8 handkirurgiska kliníker i Sverige Sjukgymnaster som arbetar med händer

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur

Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur (artroskopisk eller öppen op) Ingrid Hultenheim Klintberg, RPT, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet

Läs mer

Tumme Böjsenskada Efter operation

Tumme Böjsenskada Efter operation 2018-10-17 Sida 1 Tumme Hemträningsprogram Information 2018-10-17 Sida 2 Direkt efter att operationen är över och senan är reparerad sätter kroppens läkningsprocess igång. Senan börjar läka och blir så

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom. 1 Var 17:e minut drabbas en person i Sverige av stroke. Vid en stroke händer något i de blodkärl som försörjer hjärnan med syre. Oftast är det en propp som bildats och som stoppar blodflödet. Men omkring

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Triggerfinger/-tumme

Triggerfinger/-tumme till dig som ska opereras för Triggerfinger/-tumme Senknuta Senskida Sena Senknuta Till dig som ska opereras för Triggerfinger/-tumme Triggerfinger/-tumme är en vanlig åkomma. Orsaken är oklar men kan

Läs mer

Förskrivning av Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) för personer med smärta

Förskrivning av Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) för personer med smärta Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Hjälpmedelsservice 1 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ingela Svensson Verksamhetsutvecklare Mathias Karlsson Områdeschef

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för sjukgymnaster vid meniskskada.

Behandlingsriktlinjer för sjukgymnaster vid meniskskada. Faktabakgrund Meniskens funktion är primärt att fungera som stötdämpare, men den bidrar också till att ge en viss stabilitet i knäet. Det diskuteras även om meniskerna har en proprioceptiv funktion. Menisken

Läs mer

Att behandlas för Radiusfraktur

Att behandlas för Radiusfraktur Att behandlas för Radiusfraktur Patientinformation Sydöstra sjukvårdsregionen Radiusfraktur Handledsbrott kallas även radiusfraktur eller brott på strålbenet. Detta är det vanligaste benbrottet, som uppkommer

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Kotfraktur. www.regionostergotland.se. Patientinformation från verksamhet CKOC/Ryggkliniken/Linköping. Revisionsdatum 2015-11-26

Kotfraktur. www.regionostergotland.se. Patientinformation från verksamhet CKOC/Ryggkliniken/Linköping. Revisionsdatum 2015-11-26 Kotfraktur Patientinformation från verksamhet CKOC/Ryggkliniken/Linköping Innehåll Vad innebär korsettbehandling?... 3 Vad görs vid en operation?...3 Förväntat resultat...4 Smärtlindring...4 På avdelningen...4

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

Utbildningsmaterial - Kontrakturprofylax

Utbildningsmaterial - Kontrakturprofylax 1 (5) Hälso- och sjukvårdsenheten Ansvarig Karin Gunnarsson, enhetschef Upprättad av Madeleine Liljegren, leg. sjukgymnast, Oskar Persson, leg. fysioterapeut Upprättad den 2017-09-13 Reviderad den Utbildningsmaterial

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Riktlinjer för rehabilitering av personer med artros i händer

Riktlinjer för rehabilitering av personer med artros i händer Reviderad 2010-11-18 Riktlinjer för rehabilitering av personer med artros i händer Inledning Syfte Att för personer med artros i händer, boende i Kronobergs län, skall erbjudas likvärdig rehabilitering

Läs mer

Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska

Läs mer

Behandlingsriktlinje. Karpaltunnelsyndrom

Behandlingsriktlinje. Karpaltunnelsyndrom 2012 Behandlingsriktlinje Karpaltunnelsyndrom 017 Behandlingsriktlinjer för Karpaltunnelsyndrom INLEDNING I uppdrag av specialitetsgruppen arbetsterapi har ett nätverk bildats med namngivna personer för

Läs mer

Kodningslathund för arbetsterapeuter

Kodningslathund för arbetsterapeuter 1(6) Kodningslathund för arbetsterapeuter Denna översikt är ett urval och innefattar inte alla diagnoskoder. Översikten är tänkt att underlätta för vårdgivare att registrera och klassificera diagnoser

Läs mer

Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD

Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11 Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11 NAMN:..... 1. Vad menas med sluten respektive öppen fraktur (2p)? 2. Ge tre exempel på faktorer som avgör prognosen av en fraktur (3p)? 3. Vad kallar man

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Kotkompression. Arbetsterapi och Fysioterapi

Kotkompression. Arbetsterapi och Fysioterapi Kotkompression Arbetsterapi och Fysioterapi Allmän information Kotkompression (= kotfraktur) innebär att en eller flera ryggkotor har tryckts ihop. Kroppslängden påverkas då så att man blir kortare. En

Läs mer

Fysioterapeutens roll i samband med operation

Fysioterapeutens roll i samband med operation Fysioterapeutens roll i samband med operation Anna-Klara Nohlin Sandsjö, Meta Nyström Eek, Barbro Löfgren Preoperativ planering 1 Ortopedkonsult Fysioterapeut samordnare? Kom förberedd med underlag för

Läs mer

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom

Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom Akademiska sjukhuset LSA Sjukgymnastiken 2013-11-29: Anna Renberg/Ebba Widman Cauwenbergh Kontaktperson: Ebba Widman Cauwenbergh Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom Dessa behandlingsriktlinjer

Läs mer

Fingrar Böjsenskada Efter operation

Fingrar Böjsenskada Efter operation 2019-04-05 Sida 1 Fingrar Hemträningsprogram Information 2019-04-05 Sida 2 Direkt efter att operationen är över och senan är reparerad sätter kroppens läkningsprocess igång. Senan börjar läka och blir

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Humerusfraktur - proximala

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Humerusfraktur - proximala Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 26387 su/med 2018-09-03 2 Innehållsansvarig: Peter Söderman, Överläkare, Läkare ortopedi (petso4) Godkänd av: Henrik Malchau, Verksamhetschef, Verksamhetsgemensamt

Läs mer