Årsredovisning Gymnastik- och idrottshögskolan

Transkript

1 Diarienummer: GIH 2017/18 Beslutsdatum: Beslutat av: Högskolestyrelsen Årsredovisning 2016 Gymnastik- och idrottshögskolan Gymnastik- och idrottshögskolan Lidingövägen 1 Box Stockholm Tel registrator@gih.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Rektors förord... 3 Väsentliga uppgifter RESULTATREDOVISNING Kvalitet i utbildning och forskning Kompetensförsörjning Utbildning på grund- och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå Gemensamt för högskolan Samverkan med det omgivande samhället Internationalisering Studentinflytande Breddad rekrytering Jämställdhetsintegrering Centrum för idrottsforskning Ekonomisk resultatredovisning EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Redovisnings- och värderingsprinciper Noter Styrelsearvoden Styrelsebeslut... 47

3 3 1 REKTORS FÖRORD 2016 har varit ett år då GIHs ställning har stärkts ytterligare. Anslagen har ökat inom utbildning, vilket visar att våra uppdragsgivare ser den betydelse GIH har inom området idrott, fysisk aktivitet och hälsa. GIH har, som enda högskola i landet, idrott, fysisk aktivitet och hälsa som sitt forskningsområde och som är flervetenskaplig till sin karaktär. Forskningen vid GIH är framgångsrik, vilket bland annat illustreras av att högskolans forskare under 2016 har erhållit en rad externa forskningsbidrag. GIH har också 2016 erhållit forskningsbidrag från KK-stiftelsen i samverkan med 6 stycken externa partners. Uppdragsforskning beställd från andra statliga myndigheter och idrottsrörelsen står också för en betydande del av bidragsintäkterna. Den vetenskapliga produktionen fortsätter vara hög, och den internationella genomslagskraften av forskningen som bedrivs på GIH reflekterades i det stora antalet publikationer i refereegranskade tidskrifter under GIH:s viktigaste avnämare i samhället är skolan, idrotten och delar av hälso- och sjukvården. Avnämarperspektivet återfinns i all utbildning vid lärosätet, bland annat genom att verksamhetsförlagd utbildning förekommer i alla program. Våra utbildningar leder till yrken där det i framtiden finns stort behov av arbetskraft. Ett sådant yrke är lärare i specialidrott för gymnasieskolan. Det saknas i princip examinerade specialidrottslärare vid samtliga Riksidrottsgymnasier (RIG) och Nationella idrottsgymnasier (NIU) i Sverige. Behovet av grundlärare med ämneskompetens i idrott och hälsa är också stort. Här har GIH under 2016 tillsammans med Stockholms universitet och Södertörns högskola beslutat att det skall göras en satsning på sådan utbildning. Kompletterande lärarutbildning (KPU) är en annan väg in i läraryrket som GIH satsat på under Som ett led i att möta studenter från studieovana miljöer har GIH under 2016 ytterligare utvecklat programintroduktionen till akademiska studier för samtliga program. Här får studenterna en första kontakt med villkoren för akademiska studier. Detta är en del i GIH:s målsättning att öka genomströmningen för studenter från studieovana miljöer. Sammantaget har 2016 varit ett framgångsrikt år för GIH med en ekonomi i balans, ökade prestationsgrader för våra studenter och stigande forskningsproduktion. Jag är stolt och glad över GIHs utveckling och ser framtiden an med stor tillförsikt. Karin Larsén Rektor

4 4 VÄSENTLIGA UPPGIFTER 2016 Tabell 1 Väsentliga uppgifter: GIH Totalt antal helårsstudenter Kostnad per helårsstudent Totalt antal helårsprestationer Kostnad per helårsprestation Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (HST) 0 0, Totalt antal nyantagna doktorander andel kvinnor andel män Totalt antal doktorander med någon aktivitet andel kvinnor 54, andel män 45, Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) 11,7 9,8 13,8 14,9 16,2 Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) Genomsnittlig studietid för licentiatexamen 0 2,9 2,5 4,17 0 Genomsnittlig studietid för doktorsexamen 4,3 8,1 5,9 6,5 8,3 Totalt antal doktorsexamina Totalt antal licentiatexamina Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation Totalt antal årsarbetskrafter 109,5 103,3 106,1 115,1 116,9 Medelantal anställda 128,8 130,3 136,9 145,4 140,1 Totalt antal lärare (årsarb.) 51,6 50,1 54,6 59,6 61,2 andel kvinnor 46,6 48,5 45,7 45,9 50,3 andel män 53,4 51,5 54,3 54,1 49,7 Antal disputerade lärare (årsarb.) 27,2 28,9 30,5 30,1 31,5 andel kvinnor 50,8 49,4 48,7 48,3 47,8 andel män 49,2 50,6 51,3 51,7 52,2 Antal professorer (årsarb.) 4,9 5,3 6,4 6 4,4 andel kvinnor 38,8 22,8 15,2 20,2 27,3 andel män 61,2 77,2 84,8 79,8 72,7 Intäkter totalt (mnkr) ,4 131,3 131,8 131,2 varav utb. på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) ,4 94,9 93,8 94,3 andel anslag (%) andel externa intäkter (%) forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) 38 36,9 36, ,9 andel anslag (%) andel externa intäkter (%) Kostnader totalt (mnkr) ,9 139,1 134,9 andel personal andel lokaler Lokalkostnader per kvm (kr) Balansomslutning (mnkr) 67,7 63,2 67,9 71,4 81,8 varav oförbrukade bidrag 10,4 7,9 12,4 12,6 10,5 varav årets kapitalförändring 0,8 4,4-0,6-7,3-3,7 varav myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 26,7 25,8 21,4 22,1 29,3

5 5 RESULTATREDOVISNING 2 KVALITET I UTBILDNING OCH FORSKNING Ansvaret för kvalitet i utbildning och forskning har av rektor delegerats till GIH:s kollegiala organ grundutbildningsnämnden (GUN) och forsknings- och forskarutbildningsnämnden (FFN). Huvuduppgift och ansvarsområde för GUN är uppläggning och kvalitetsgranskning av grundutbildningen. GUN fastställer utbildningsplan och kursplaner inom programmen samt beslutar om lokala bestämmelser för examen och inrättande av huvudområde. I GUN:s verksamhetsområde ingår även att utveckla, driva och utvärdera programutbildning samt att säkerställa forskningsanknytning av program och fristående kurser på grundnivå och avancerad nivå. GUN har under 2016 uppfyllt sina mål med det egna kvalitetsarbetet såsom fastställande av examinatorer, redovisning av kursrapporter med därtill hörande självvärderingsarbete. Därutöver har kvalitetsarbetet fokuserat på att följa upp och utvärdera de dokument som ligger till grund för kvalitetsutvärderingen av bland annat kurser och program. Representanter vid GIH har aktivt deltagit vid universitetskanslersämbetets konferenser, informationsmöten, samt följt arbetet med ett nytt nationellt kvalitetssäkringssystem för högre utbildning. Under verksamhetsåret har GIH:s kvalitetssäkringsarbete utvecklats med hänsyn tagen till interna arbetet av studentutvärderingar av kurs/kursmoment, interna självvärderingar av kurser och program samt uppföljning av dess resultat. FFN har ansvarat för att kvalitetsarbetet inom forskning och utbildning på forskarnivå genomförs enligt beslut. I enlighet med GIH:s forskningsstrategi fördelas statsanslaget för forskning och utbildning på forskarnivå utifrån prestation, vilket ska stärka kvaliteten inom forskningen på GIH. Vetenskaplig publicering är en betydelsefull faktor vid fördelningen av GIH:s interna forskningsmedel (projektmedel och forskningstid i tjänsten för lektorer) tillsammans med externa forskningsanslag samt handledning inom utbildning på forskarnivå. Under 2016 har GIH:s medel för internationellt forskarutbyte, som tidigare år, fördelats efter en bedömning med extern granskning. Ett särskilt prioriterat arbete inom kvalitetsarbetet för utbildning på forskarnivå utgjordes av genomförandet av revidering av samtliga kursplaner på forskarnivå utifrån examensmålen för utbildning på forskarnivå.

6 6 3 KOMPETENSFÖRSÖRJNING GIH:s arbetar aktivt med strategisk kompetensförsörjning och i samband med att nya forsknings- och utbildningsstrategier beslutas upprättas en övergripande kompetensförsörjningsstrategi. Årligen analyseras vilka kompetenser som krävs för att uppnå de i verksamhetsplanen uppsatta målen. Ett mål för GIH:s kompetensförsörjning är att i första hand rekrytera disputerade lärare samt att höja den vetenskapliga kompetensnivån hos de lärare som inte är disputerade. Därutöver strävar GIH mot en bemanning med tillsvidareanställa lärare framför visstidsanställda. Av tabell 3.1 framgår att den totala årsarbetskraften har ökat till 109,5 årsarbetskrafter. De personalkategorier som ökat är adjunkter, doktorander, forskare respektive teknisk/administrativ personal. Tabell 3.1 Årsarbetskrafter: GIH:s personal i heltidsekvivalenter samt per kön (%)* Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Professor 39 % 61 % 4,9 23 % 77 % 5,3 15 % 85 % 6,5 Lektor 53 % 47 % 22,3 54 % 46 % 23,1 58 % 42 % 24,1 Adjunkt 41 % 59 % 23,2 47 % 53 % 20,4 42 % 58 % 23,1 Timanst. lärare 43 % 57 % 1,1 67 % 33 % 1,2 40 % 60 % 1 Doktorand 60 % 40 % 11,9 52 % 48 % 9,8 39 % 61 % 13,8 Forskare * 2 47 % 53 % 3,9 60 % 40 % 2, T/A-personal *3 63 % 37 % 42,2 63 % 37 % 40,8 65 % 35 % 37,9 Summa 54 % 46 % 109,5 55 % 45 % 103,3 52 % 48 % 106,1 * 1 Vid framtagandet av årsarbetskrafter har avdrag gjorts för all kort- och långtidsfrånvaro med undantag från semester. * 2 Postdoktor, forskare och forskarassistent. * 3 Tidigare fördelad på administrativ personal, teknisk personal, amanuens respektive biblioteks-personal. Stödfunktioner för forskningen räknas som administrativ personal. (Källa: Agresso) 3.1 Jämställdhet och likabehandling GIH:s mål är att ha en jämn könsfördelning inom samtliga personalgrupper, i nämnder och i beslutande organ. Detta mål iakttas vid nyrekryteringar samt vid sammansättning av beslutande organ. I GIH:s anställningsordning framgår vilka kriterier som gäller både vid rekrytering och vid befordran av lärare. Vid GIH räknas en personalgrupp som jämställd om det råder en balans inom spannet procent av vardera kön. Under 2016 konstateras en jämn könsfördelning inom den totala årsarbetskraften samt inom gruppen lektorer, adjunkter, timanställda lärare och forskare. I gruppen professorer har den ojämna könsfördelningen minskat något jämfört med föregående år. Inom den teknisk/administrativa personalgruppen råder viss ojämn könsfördelning. Se vidare tabell 3.1.

7 7 GIH:s ledning och chefskrets, innefattande rektor, prorektor, nämndordförandena, förvaltningschef, prefekt, enhetschefer och avdelningschefer, består av nio kvinnor och fem män (tabell 3.2). GIH har således övervikt av kvinnor i gruppen ledning och chefskrets. Högskolans kollegiala organ har totalt 19 ledamöter, varav nio män och tio kvinnor. GIH har därmed en jämn könsfördelning i de kollegiala organen. Tabell 3.2 Könsfördelning av ledningskompetens vid GIH (per 31 december respektive år) Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Rektor Prorektor Förvaltningschef Nämndordförande Prefekt Enhetschef Avdelningschef * Andel i % 64 % 36 % 100 % 71 % 29 % 100 % 71 % 29 % 100 % Summa * Inklusive föreståndare CIF. (Källa: Dnr /09, /12, /08, /11, GIH 2016/314, GIH 2016/49, GIH 2016/587, Ö 2013/130, Ö 2013/333, Ö 2014/103, Ö 2014/105, Ö 2014/180, Ö 2014/26, Ö 2015/30, Ö 2015/32, Ö 2015/38, Ö 2015/400, Ö 2015/430, Ö 2015/500, Beslutslista 30/2014, Beslutslista 31/2014) GIH har tio docenter, varav sju är kvinnor. Då docentkompetens är ett krav för att få bli huvudhandledare åt doktorander, som i sin tur är ett krav för att bli befordrad till professor, bedömer GIH att ett antal kvinnliga docenter kommer komma att bli föremål för eventuell befordran inom de kommande åren. GIH fördelar genom FFN ut forskningstid till högskolans lektorer utifrån prestationsbaserade kriterier som publikationer i referentgranskade tidskrifter, extern forskningsfinansiering, samt handledning inom utbildning på forskarnivå. Kvinnor och män tilldelades 2016 ungefär samma andel tid för forskning, 19 procent respektive 22 procent. Samtliga professorer tilldelades medel motsvarande 60 procent av anställningen för forskning ur basanslaget. 3.2 Särskilda utbildningsinsatser Under 2016 har möjlighet givits till lektorer att genomgå forskarhandledningsutbildning och högskolepedagogisk utbildning. Samtliga adjunkter utan examen på kandidat- och magisternivå har också erbjudits denna möjlighet. En adjunkt har under 2016 disputerat efter att ha fått möjlighet att genomgå utbildning på forskarnivå inom ramen för sin anställning.

8 8 3.3 Bedömning av vidtagna åtgärder GIH har under året ökat insatserna avseende rekrytering av tillsvidareanställda med hög vetenskaplig och pedagogisk kompetens. Det finns dock ett fortsatt behov av att öka andelen vetenskapligt kompetent personal vid högskolan. Andelen visstidsanställda lärare har minskat och förväntas framöver att successivt gå ned i takt med att nyrekryterad personal anställs. De anställda har under året haft fortsatt stora möjligheter att söka kompetens- och vidareutbildningar inom ramen för sina ansvarsområden inom undervisning och forskning. Att ha möjligheter att delta i nätverk och olika former av utbyten samt forskarhandledningskurser, högskolepedagogiska kurser är exempel på detta. GIH har dock ett fortsatt kompetensförsörjningsgap inom vissa kunskapsområden. Detta innebär att lärosätet behåller sitt fokus på rekrytering för att säkerställa att kompetensförsörjningsgapet minskar i relation till utbildnings- och forskningsuppdraget. Inom förvaltningsorganisationen har fokus huvudsakligen legat på att hitta beständiga bemanningslösningar för organisationens ansvarsområden. I avvaktan på beständiga lösningar har konsulter använts, bland annat inom ekonomi- och arkivfunktionerna. GIH bedömer dock att permanent bemanning av dessa funktioner kommer säkerställas under Kommande pensioneringar Räknat per december 2016 befinner sig 15 personer av GIH:s tillsvidareanställda i åldersintervall 60 år och uppåt. Beredningsrådet för anställningsärenden arbetar kontinuerligt med att se över hur dessa anställningar ska återbesättas inom institutionen. För förvaltningens räkning ska dessa kommande vakanser beaktas i samband med verksamhetsplaneringen. 3.5 Sjukfrånvaro Under 2016 var den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig arbetstid 2,3 procent, jämfört med 4,4 procent Den stora minskningen beror främst på att långtidssjukfrånvaron har minskat. GIH har ett nära samarbete med företagshälsovården och under året har både förebyggande och hälsofrämjande insatser genomförts. En detaljerad redovisning av sjukfrånvaron för år 2016 med jämförelsematerial från år 2015 och 2014 återfinns i nedanstående tabell, 3.3.

9 9 Tabell 3.3 Sjukfrånvaro vid GIH Nyckeltal 1: Total sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid 2,3 % 4,4 % 3,1 % Antal årsarbetare 109,5 103,3 106,1 Nyckeltal 2: Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till total sjukfrånvaro 57,4 % 79,1 % 83,3 % Nyckeltal 3: Kvinnors sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid 1,1 % 4,7 % 4,3 % Antal kvinnliga årsarbetare 59,6 56,8 55 Nyckeltal 4: Mäns sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid 3,7 % 3,9 % 1,7 % Antal manliga årsarbetare 49,9 46,5 51,4 Nyckeltal 5: Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år eller yngre i % av tillgänglig arbetstid för den åldersgruppen E.T. * E.T.* 23,3 % Nyckeltal 6: Sjukfrånvaro för åldersgruppen år i % av tillgänglig arbetstid för den åldersgruppen 3,2 % 4,3 % 1,9 % Nyckeltal 7: Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller äldre i % av tillgänglig arbetstid för den åldersgruppen 0,6 % 0,9 % 1,5 % *Ej tillgänglig: Åldersgruppen redovisas ej då gruppen består av färre än tio individer. (Källa: Agresso)

10 10 4 UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ GIH har i uppdrag att bedriva utbildning i idrott och hälsa. GIH:s utbildningar omfattar fem program; lärar-, tränar- och hälsopedagogprogram, kompletterande pedagogisk utbildning samt masterprogram. Därutöver ges ett sport managementprogram för vilket Södertörns högskola uppbär examenstillståndet och där studenterna läser 90 högskolepoäng i idrott inriktning sport management vid GIH. Utbud av fristående kurser på grundnivå och avancerad nivå samt fortbildning och kompetensutveckling i form av uppdrags-utbildningar erbjuds också vid högskolan. Följande utbildningsprogram är på grundnivå (180 högskolepoäng): tränar- och hälsopedagogprogrammet samt sport managementprogrammet i samverkan med Södertörns högskola. Det kompletterande pedagogiskt programmet (KPU) för ämneslärare 90 högskolepoäng inrättades under 2015 i och med att GIH tilldelades extra medel inom ramen för utbyggnad av antalet nybörjare av vissa utbildningar som leder till yrkesexamen. Utbildningsprogram på avancerad nivå är ämneslärarprogrammet för gymnasiet och masterprogrammet i idrottsvetenskap. 4.1 Utbildningsutbud och samhällets behov Avseende idrottslärarutbildningen föreligger särskilda förutsättningar då många lärare i idrott och hälsa inom kort pensioneras. Av dessa är en stor andel så kallade ettämneslärare som vid ersättning kräver två nyanställningar. Detta då dagens nyexaminerade ämneslärare har minst två ämnen i sin examen och förväntas tjänstgöra i enlighet med detta. GIH antar i dagsläget endast ämneslärarstudenter till gymnasieskolan men erbjuder en utbildning som täcker både gymnasieskolan och årskurs 7-9 i ämnesstudierna, i den verksamhetsförlagda utbildningen och inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Ämneslärarutbildningen ges även med inriktning mot specialidrott, där efterfrågan på legitimerade lärare är stor i gymnasieskolan runt om i landet. Det saknas i dagsläget examinerade specialidrottslärare vid flertalet Riksidrottsgymnasier och Nationella idrottsgymnasier i Sverige. GIH har examenstillstånd för att utbilda specialidrottslärare och antar 30 studenter per år till utbildningen. Samhällsutvecklingen där en allt större andel av befolkningen är överviktiga och äldre, leder till en ökad efterfrågan på välutbildade hälsopedagoger. Hälsopedagog-programmet riktar sig huvudsakligen till den framväxande sektorn med inriktning mot friskvård och sjukdomsprevention. Idrottsrörelsen efterfrågar i allt högre utsträckning akademiskt utbildade tränare för såväl elit- som breddverksamhet. GIH:s tränarutbildning svarar mot detta behov. Sport managementprogrammet ger genom examen i huvudämnet företagsekonomi som är en efterfrågad kompetens inom idrottens mångfacetterade och rörliga fält. De senaste decennierna har idrotten varit föremål för en betydande kommersialisering och professionalisering. Till detta fält behövs utbildade personer som kan axla de utmanande uppdragen att leda, handha, utveckla och administrera idrotten. Utbildningsutbudet vid GIH har fokus på programutbildningar och möter efterfrågan från arbetsmarknaden inom skolan, idrotten samt stora delar av hälso- och sjukvården i företag, landsting och på kommunnivå. Avnämarperspektivet återfinns i all utbildning vid

11 11 lärosätet. GIH är i dagsläget det enda lärosätet i Mälardalsregionen som utbildar lärare i idrott och hälsa och har därför ett särskilt ansvar för kompetensförsörjningen av denna grupp. GIH ska även förmedla betydelsen av livslångt lärande till studenterna och erbjuda möjlighet till fort- och vidareutbildning på vetenskaplig grund. Detta sker både genom GIH:s utbud av fristående kurser och genom möjligheter till fortbildning, exempelvis i form av ett idrotts- och hälsokonvent. 4.2 Dimensionering av lärarutbildning GIH antar endast studenter till ämneslärarprogrammet mot gymnasieskolan, högskolepoäng. Detta på grund av att denna utbildning kräver två ämnen och att ämnet idrott och hälsa ger behörighet att undervisa i båda skolformerna; grundskolan och gymnasiet. GIH har examensrätt för två ämnen; idrott och hälsa samt specialidrott. GIH:s lärarstudenter informeras om vilka ämnen som kan läsas vid GIH och vilka som kan läsas vid annat lärosäte dels vid antagning, dels vid tidpunkten för val av det andra ämnet. GIH har överenskommelser med Stockholms universitet och Södertörns högskola vad gäller det andra ämnet för GIH:s lärarstudenter och det motsatta vad gäller ämnet idrott och hälsa som ämne två i dessa lärosätens ämneslärarutbildning. I möten med dessa lärosäten förs också gemensamma diskussioner om dimensionering. GIH medverkar i de årliga samverkanskonferenserna mellan samtliga lärosäten med examensrätt för lärarutbildning i Stockholm, kommunförbundet Stockholms län och berörda kommuner i Stockholms län för att diskutera dimensioneringsfrågor och VFUplatser. Inför dimensioneringsbeslut medtas såväl underlag från samverkanskonferensen, Skolverkets statistik över ämnesbehöriga lärare, åldersfördelning och förestående pensioneringar et cetera samt dialoger med avnämare. 4.3 Utbyggnad av vissa utbildningar GIH tilldelades extra medel under budgetåret 2016 inom ramen för utbyggnad av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. GIH har under 2016 satsat på att bygga ut ämnesstudier i idrott och hälsa för grundlärarstudenter från Stockholms universitet och Södertörns högskola. Ett nära samarbete har inletts med de båda lärosätena vad gäller idrottsstudier inom ramen för deras grundlärarprogram med inriktning 4-6 respektive inriktning fritid. Dessa studenter kommer från och med vårterminen 2017 ha möjlighet att läsa 30 högskolepoäng i ämnesstudier som leder till behörighet i ämnet idrott och hälsa för grundskolan upp till åk 6 enligt behörighetsförordningen. Vidare har GIH under 2016 förberett ytterligare utbyggnad av KPU inför antagning 2017 för ämneslärarutbildning inriktning specialidrott när ämnet omklassificerats. Inom ramen för detta program kommer vissa kurser att ges på avancerad nivå. GIH erhöll åtta nybörjarplatser inom ramen för regeringens utbyggnad av vissa utbildningar som leder till yrkesexamen. GIH inrättade ett KPU-program inför antagningen Vid antagningen 2016 antogs 25 studenter. Motsvarande siffra 2015 var 27 studenter. Vid en oförändrad antagning 2017 och framåt bör prognosen för utbildningens volym vara drygt 30 helårsstudenter årligen.

12 Reell kompetens I det ordinarie antagningsarbetet görs bedömningar av reell kompetens genom ansökningar från studenten i enlighet med bestämmelser i högskoleförordningen och de av SUHF utfärdade rekommendationerna om reell kompetens. Endast ett mindre antal sådana ansökningar har inkommit Detta mönster är i enlighet med erfarenheterna från tidigare år. GIH har under året deltagit i Nätverket för validering inom högre utbildning arrangerat av Linnéuniversitetet, Malmö högskola och Högskolan i Borås. Nätverket har träffats vid tre tillfällen. I september deltog GIH i UHR:s konferens Hur kan vi tillsammans hjälpa alla som vill vidare inom högre utbildning?. GIH har även undersökt nyttan med att använda Valda, ett digitalt ansöknings- och administrationssystem. GIH kommer att besluta om att inrätta en särskild grupp som kontinuerligt skall arbeta med breddad rekrytering, utarbeta ett systematiskt system för att förebygga och främja arbetet med att motverka diskriminering och utveckla arbetet med reell kompetens. 4.5 Antal studenter År 2016 omfattade utbildningarna inom program och fristående kurser totalt 762 helårsstudenter (HST) varav 753 inom ramen för ordinarie utbildningsuppdrag och nio i form av uppdragsutbildningar. Antalet registrerade studenter 2016 var 913 studenter på vårterminen och på höstterminen. Programstudenterna utgjorde totalt 897 studerande. Dessutom fanns 448 registrerade studerande på fristående kurser vid GIH. Vid GIH erbjöds 19 fristående kurser under Två kurser erbjöds på distans (fyra helårsstudenter). Med distansstudier avses i detta sammanhang att utbildningen är upplagd så att även personer bosatta på orter utanför Stockholmsområdet kan delta genom att koncentrerade undervisningstillfällen förläggs till GIH. Utbildningarna erbjuds som både hel- och deltidsstudier, vilket gör att studierna går att förena med annan verksamhet. Till fristående kurser räknas även tre kurser som ingår i sport management programmet, 180 hp som ges i samverkan med Södertörns högskola. Studenterna är antagna vid Södertörns högskola och läser 90 hp i idrott, inriktning sport management, vid GIH, totalt 62 helårsstudenter. 4.6 Sökande till program 2016 sökte personer till GIH:s programutbildningar. Det är en nedgång med åtta procent jämfört med året innan. För 2016 var det något färre platser planerade i programutbildningarna än året innan.

13 13 Tabell 4.1 Utbildningsprogram och antal helårsstudenter Program Hälsopedagogprogrammet, 180 hp Idrott och hälsa, 120 hp Kompletterande pedagogisk utbildning, 90 hp Lärarprogrammet, hp Masterprogrammet, 120 hp Tränarprogrammet, 120/180 hp Ämneslärarprogrammet, inr. gymnasiet Ämneslärarprogrammet, inr. årskurs Summa 624 * * Därutöver en (1) HST på inom den tidigare lärarutbildningen (Lärarprogrammet hp). (Källa: Ladok) Tabell 4.2 Sökande per plats till program Program Hälsopedagogprogrammet, 180 hp 12,7 12,4 16,1 Idrott och hälsa, 120 hp 12,6 13,7 14 Kompletterande pedagogisk utbildning, 90 hp 3,1 2,9 - Masterprogrammet, 120 hp 7,6 4 7 Tränarprogrammet, 120/180 hp 11,1 11,4 14,8 Ämneslärarprogrammet, inr. gymnasiet 5,4 6,4 7 Ämneslärarprogrammet, inr. specialidrott 7,9 9,5 11 Sport management * 13 17,6 18 * Antagning till sport management-programmet görs vid Södertörns högskola. (Källa: Ladok) 4.7 Helårsprestationer och genomströmning GIH bedrev 2016 utbildning inom utbildningsområdena idrott, undervisning samt verksamhetsförlagd utbildning. Helårsstudenternas fördelning per utbildningsområde framgår av tabell 4.3. Totalt utfördes 606 helårsprestationer av 753 helårsstudenter. Omräknat i procent innebär det att prestationsgraden för 2016 var 80 procent.

14 14 Tabell 4.3 Helårsstudenter och helårsprestationer per utbildningsområde Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad Idrott % 74 % 81 % Undervisning % 92 % 120 % VFU * % 82 % 103 % Totalt % 76 % 85 % * Verksamhetsförlagd utbildning. (Källa: Ladok) Tabell 4.4 Fördelning per kön: Antal nyantagna studenter Program Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Hälsopedagogprogrammet Idrott och hälsa Kompletterande pedagogisk utbildning Masterprogrammet Tränarprogrammet Ämneslärarprogrammen * Sport management * * 1 Sammanslaget för samtliga lärarutbildningar. * 2 Antagning till Sport management-programmet görs vid Södertörns högskola. (Källa: Ladok) Tabell 4.5 Helårsstudenter och helårsprestationer fördelat per kön samt prestationsgrad Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt HST Andel HST 46 % 54 % 100 % 48 % 52 % 100 % 49 % 51 % 100 % HPR Prestationsgrad 82 % 79 % 80 % 79 % 72 % 76 % 89 % 81 % 85 % (Källa: Ladok) Tabell 4.6 Helårsstudenter och helårsprestationer i program och kurser Utbildningsprogram Kurser Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 81 % 77 % 86 % 71 % 71 % 84 % (Källa: Ladok)

15 Avancerad nivå Det gavs totalt tolv programkurser på avancerad nivå under året: fyra obligatoriska kurser inom ämneslärarprogrammet vid GIH, en kurs inom kompletterande påbyggnadsutbildning till lärare samt sju kurser inom masterprogrammet. Därutöver erbjöds fem kurser på avancerad nivå som fristående kurs. Totalt omfattade verksamheten till 132 helårsstudenter (17 procent) och 107 helårsprestationer (17 procent) vilket ger en prestationsgrad om 81 procent. 4.9 Examina GIH:s examenstillstånd inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå omfattar totalt sex olika examen. Antalet utfärdade examina sjönk från 180 år 2015 till 120 examina år En förklaring är att gamla lärarutbildningen är urfasad, sista kullen gick ut höstterminen 2014 och året därpå tog många sin examen. Studenterna kunde, förutom lärarexamen, erhålla magisterexamen i idrott, inriktning utbildningsvetenskap, totalt utgjorde det 78 examina år 2015 mot 25 år På ämneslärarprogrammet, som ersatt gamla lärarutbildningen, gick den första kullen ut vårterminen 2016 och många har ännu inte tagit samtliga poäng. Tabell 4.7 Antal examina Kandidatexamen Magisterexamen Masterexamen Högskoleexamen Lärarexamen mot tidigare år Lärarexamen mot senare år Ämneslärarexamen/Kompletterande pedagogisk utbildning Summa (Källa: Ladok) 4.10 Uppdragsutbildning Under 2016 gavs två poänggivande uppdragsutbildningar för Riksidrottsförbundet. Fyra helårsstudenter läser Elittränarutbildning (ETU) 60 hp, en utbildning som sker i samarbete med Linnéuniversitetet. Kursen startade vårterminen 2016 och avslutas höstterminen Fyra helårsstudenter läste Grundutbildning i kognitiv beteendeterapi med inriktning mot elitidrott, 60 hp som, startade vårterminen 2015 och avslutas höstterminen Poänggivande uppdragsutbildning gavs också för Försvarsmakten där en student följer tränarprogrammet med avsikt att ta ut en högskoleexamen vårterminen 2017.

16 Kvalitetsförstärkning Under verksamhetsåret 2016 har kvalitetsförstärkande åtgärder vidtagits i form av en ny utbildningsstruktur, kvalitetssäkring av kurserna inom ämneslärarprogrammet och påbörjat arbete med att införa en utbildningsdatabas. GIH har i samverkan med Konstfack, Kungl. Musikhögskolan och Stockholms konstnärliga högskola utvecklat den kurs, Handledarutbildning om 7,5 högskolepoäng på avancerad nivå, som ges för verksamma lärare och som ingår inom ramen för den verksamhetsförlagda utbildningen inom ämneslärarutbildningen. Kvalitetsförstärkningen har varit en förutsättning för genomförandet av nämnda åtgärder.

17 17 5 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 5.1 Forskning GIH har, som enda specialhögskola i landet, idrott, fysisk aktivitet och hälsa som sitt forskningsområde. Forskningen liksom utbildningen är flervetenskaplig. Framträdande forskning sker inom områdena utbildningsvetenskap, pedagogik, psykologi och historia, med frågeställningar som till exempel rör ämnet idrott och hälsas roll i skolan, idrott som fritidskultur, ledarskap, mental träning och utbrändhet samt idrottskulturen i ett historiskt perspektiv. GIH har en traditionellt stark humanbiologisk forskning med fokus på bland annat träningsoptimering, skadeprevention, barns och vuxnas fysiska aktivitet/inaktivitet och dess koppling till sjukdomar som fetma och diabetes samt effekter av fysisk aktivitet på äldres hälsa och välbefinnande. Forskningen vid GIH är framgångsrik, vilket bland annat illustreras av att GIH under 2010 erhöll tillstånd för examen på forskarnivå, att högskolans forskare under 2016 har erhållit en rad externa forskningsbidrag och att produktionstakten i vetenskapliga sammanhang fortsätter vara hög. Den internationella genomslagskraften av forskningen som bedrivs på GIH reflekterades i det stora antalet peer-reviewpublikationer under GIH har under 2016 erhållit drygt åtta miljoner i intäkter av bidrag. Nivån ligger strax under tidigare år. De externa forskningsbidragen erhölls framför allt från de stora statliga forskningsfinansiärerna och statliga forskningsstiftelserna. Uppdragsforskning beställd från andra statliga myndigheter (så kallad sektorsforskning) står också för en betydande del av intäkterna av bidrag, liksom idrotten, exempelvis riksidrottsförbundet, specialförbunden och andra internationella idrottssammanslutningar. Samverkans-forskningen ligger fortsatt på en låg nivå, men förväntas öka under kommande år (tabell 5.1). Tabell 5.1 Externa forskningsmedel 2016 (tkr) Ingående Intäkter Kostnader Utgående balans balans Forskningsfinansiär CIF Idrottsrörelsen Samarbete, andra lärosäten Statliga myndigheter Forskningsråd och stiftelser Samverkansforskning Övriga Summa (Källa: Agresso) 5.2 Utbildning på forskarnivå Fokus under 2016 har legat på att kvalitetssäkra utbildningen på forskarnivå i ämnet idrottsvetenskap. Samtliga kursplaner har som tidigare nämnts reviderats utifrån examensordningen för utbildning på forskarnivå. Dessutom har ett arbete med att

18 18 kvalitetssäkra de obligatoriska momenten (halvtidsseminarium och slutgranskning av avhandling) inom utbildningen. Sammantaget fördelades 26 procent av GIH:s basanslag för forskningen till utbildningen på forskarnivå Utöver högskolans egen utbildning på forskarnivå är GIH med och driver en forskarskola; Forskarskolan idrott och hälsas didaktik (FIHD). Under året har fyra nya doktorander antagits till utbildning på forskarnivå i idrottsvetenskap. Av dessa är en externfinansierad via Capes, ett forskningsråd i Brasilien. Under 2016 var totalt 25 doktorander verksamma vid GIH och för 18 av dessa finansierades anställningen helt eller delvis med medel från GIH:s forskningsbudget, inklusive Forskarskolan idrott och hälsas didaktik. Samtliga doktorander är sedan 2015 antagna till utbildning på forskarnivå vid GIH. Under året har tre doktorander avlagt doktorsexamen. Tabell 5.2 Antal nyantagna på forskarnivå Antagna till forskarutbildningen Andel kvinnor 50 % 33 % 50 % Andel män 50 % 66 % 50 % (Källa: Ladok) Tabell 5.3 Antal examina på forskarnivå Doktorsexamina Licentiatexamina Summa (Källa: Ladok) 5.3 Vetenskaplig publicering Under 2015 publicerade forskare vid GIH sammanlagt 65 vetenskapliga originalartiklar i internationellt erkända tidskrifter med system för referentgranskning. Fördelning per område var 2016: medicin/teknik 42 och humaniora/samhällsvetenskap 23. Definition av vetenskapliga publikationer för redovisning i årsredovisning vid GIH har beslutats av rektor och delas in i följande kategorier: 1: Referentgranskade artiklar. 2: Övrigt vetenskapligt. Artiklar som riktar sig mot forskarsamhället i tidskrift som inte tillhör kategori 1, till exempel Svensk idrottsforskning, Svensk idrottsmedicin, Idrott, historia och samhälle samt på Idrottsforum.org et cetera. 3: Böcker. Böcker som riktar sig mot och används av forskarsamhället. Dock ej undervisnings-/populärvetenskaplig litteratur.

19 19 4: Kapitel i böcker. Kapitel i böcker enligt definition kategori 3. De kan både bestå av referentgranskade och redaktionellt granskade kapitel. 5: Recensioner. Alla recensioner i tidskrifter. 6: Konferensbidrag och rapporter. 7: Övriga publikationer. Populärvetenskapliga artiklar, debattinlägg et cetera. 8: Doktorsavhandlingar. 9: Licentiatuppsatser. En sammanställning över publikationerna redovisas nedan: Tabell 5.4 Vetenskapliga publikationer (inom parentes 2015 och 2014) per område Medicin/Teknik Humaniora/Samhällsvetenskap Referentgranskade artiklar 42 (37, 39) 23 (17, 25) Övriga vetenskapliga artiklar 4 (6, 8) 3 (10, 14) Böcker 0 (0, 0) 1 (1, 1) Kapitel i böcker 7 (1, 3) 13 (4. 13) Recensioner 0 (0. 0) 7 (7, 6) Konferensbidrag 23 (18, 8) 10 (34, 22) Rapporter 3 (2, 3) 1 (0, 0) Övriga publikationer 8 (9, 5) 12 (6, 31) Doktorsavhandlingar 3 (0, 4) 1 (1, 3) Licentiatuppsatser 0 (0, 0) 0 (2, 2) Summa 90 (73, 70) 71 (75, 113) (Källa: DiVA) Tabell 5.5 Vetenskapliga publikationer Referentgranskade artiklar Övriga vetenskapliga artiklar Böcker Kapitel i böcker Recensioner Konferensbidrag Rapporter Övriga publikationer Doktorsavhandlingar Licentiatuppsatser Summa (Källa: DiVA)

20 20 6 GEMENSAMT FÖR HÖGSKOLAN 6.1 Samverkan med det omgivande samhället GIH:s målsättning är en betydelsefull aktör inom idrottens område och därför är samverkan med det omgivande samhället en viktig del av GIH:s verksamhet. Genom samverkan når GIH inte bara ut med information om verksamheten och forskningsresultat, utan den bidrar också till att GIH kan hålla hög kvalitet och aktualitet i forskning och utbildning. GIH har en lång tradition kring samverkan med det omgivande samhället genom såväl praktiknära forskningsprojekt och genomförande av uppdragsutbildning som mer omfattande kartläggningar och befolkningsstudier för såväl idrottsrörelsen, hälso- och sjukvården som skolan Riksidrottsuniversitet Sedan 1 augusti 2015 kan GIH, tillsammans med KTH, titulera sig som ett Riksidrottsuniversitet, efter en överenskommelse med Riksidrottsförbundet. Överenskommelsen innehåller fyra utvecklingsdelar: elitinriktad tränar- och lärarutbildning i specialidrott, möjlighet för elitidrottaren att anpassa universitetsstudier till elitidrotten, en miljö som möjliggör satsning på elitidrott och samverkan mellan idrottsrörelsen och lärosätet avseende den praktiknära forskningen. GIH hade under 2016 sju studenter som var antagna till Riksidrottsuniversitetet Samverkansparter Samverkan sker med aktörer och avnämare från privat, offentlig och ideell sektor. GIH:s främsta samverkansparter är idrottsrörelsen (exempelvis Riksidrottsförbundet med ingående Specialidrottsförbund, Sveriges Olympiska Kommitté, FIFA Medical Center of Excellence), skolsektorn och hälso- och sjukvården (exempelvis Karolinska Sjukhuset, Karolinska Institutet, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Försvarsmakten samt representanter för skolhälsovård, äldreomsorg och primärvård). Därtill ger de öppna föreläsningarna allmänheten möjlighet att ta del av den forskning som bedrivs vid GIH. GIH bedriver också fortbildningsverksamhet riktad mot verksamma idrottslärare i form av ett årligt konvent. Vidare har studenterna möjligheter att utföra olika former av arbeten i samverkan med arbetslivet och samtliga utbildningsprogram innehåller verksamhetsförlagd utbildning. På så sätt kommer studenterna i kontakt med presumtiva arbetsgivare, vilket bidrar till studenternas anställningsbarhet Samverkansaktiviteter 2016 Bland 2016 års samverkansaktiviteter kan följande nya aktiviteter noteras: Under 2016 har forskare vid GIH erhållit medel från Riksidrottsförbundet för en särskild satsning på tillämpad idrottsforskning inom sprint- och parakanot. GIH:s har, tillsammans med fyra nordiska lärosäten initierat planeringen av en Nordisk master i friluftsliv.

21 21 I slutet av 2016 färdigställdes materialet Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper i idrott och hälsa, ett underlag som ska ge vägledning för ämneslärare i idrott och hälsa avseende nyanlända elevers kunskaper. GIH har utgjort en av grundarna av Svensk förening för tester inom idrott och hälsa. Föreningens syfte är att stödja kvalitetssäkring och utveckling av de fysiska tester som görs inom området och består av flera svenska lärosäten, Riksidrottsförbundet samt flera kommersiella företag. GIH har stått som värd för konferensen Fysisk aktivitet som behandling vid sjukdomar. Konferensen organiserades av Svensk förening för fysisk aktivitet och idrottsmedicin. GIH har haft i uppdrag av Skolverket att studera en uppföljning och utvärdering av elevströmmarna inom Svenska Balettskolan. GIH arrangerade detta år seminarierna "Gå och cykla i Agenda 2030" och "Vardagsmotion och mental hälsa" i Almedalen. Det förstnämnda seminariet uppmärksammade hur urbaniseringen påverkar både Stockholm och övriga städer. Det andra seminariet behandlade förebyggande faktorer för att minska psykisk ohälsa samhället, för såväl barn som ungdomar. Stå upp-seminariet: I början av året arrangerades ett seminarium i samverkan med aktörer från privat sektor på temat hur företag genom att öka den fysiska aktiviteten också kan påverka anställdas hälsa. Nytt för i år är också satsningen på innovation med stöd från KTH:s innovationskontor. Genom ett pågående projekt med Tillväxtverket har det nya stödet genom KTH:s innovationskontor redan skapat möjligheter till innovativ produktutveckling samt idéutveckling av modeller för innovativt lärande. I projektet deltar såväl lärare som studerande. Det finansiella stödet har sitt ursprung i den statliga förstärkningen av medel för innovation. 6.2 Internationalisering Enligt högskolelagen ska högskolorna i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. I den åtgärdsplan som togs fram under 2015 sträcker sig de kortsiktiga målen fram till april 2017, och arbetet med att uppnå dessa mål har fortskridit under 2016, bland annat genom att ytterligare fem bilaterala avtal inom Erasmus+ programmet undertecknats, med lärosäten i Tyskland, Polen, Finland, Spanien och Ungern. Administrativa rutiner och processer för hantering av student- och personalmobilitet har också utarbetats Studentutbyte, inklusive Nordplusprogrammet och Erasmus+ Under året har GIH haft två inresande studenter på praktik inom Erasmus+, från Tyskland respektive Nederländerna, båda på Åstrandlaboratoriet. Inom Nordplusprogrammet har GIH haft tre studenter på grundnivå, från Danmark, Norge och Finland. Då antalet samarbetsavtal inom Erasmus+ har varit få har det medfört att ingen student har varit aktuell för mobilitet under året. I slutet av året har ett antal ansökningar om mobilitet under läsåret 2017/2018 inkommit och hanterats.

22 Studieavgifter för tredjelandsstudenter Ett flertal förfrågning om studier på grund- och avancerad nivå har inkommit från studenter utanför Europa, och några har också ansökt om att studera, men har inte antagits på grund av att de saknat behörighet Personalutbyte och samarbete Under året har GIH haft en personalmobilitet inom Erasmus+ för kompetensutveckling, till Kraków University of Economics, och två inresande för kompetensutveckling från University of Jyväskylä. Inom Nordplusprogrammet har GIH haft en inresande lärare från Syddansk universitet. GIH:s forskare har ett brett internationellt kontaktnät, som innefattar gemensamma projekt, forskarutbyten och sampublicering. Några exempel på forskningssamarbete är till exempel ett projekt om människans muskelminne, som bedrivs tillsammans med forskare både i Danmark (Syddansk universitet) och Norge (Norges idrottshögskola, Universitetet i Oslo). Ett annat samarbete som involverar ett stort antal internationella forskare och Internationella Olympiska kommittén rör en konsensusartikelserie kring graviditet och träning hos elitidrottare. Ett projekt gällande fördelar med ökad fysisk aktivitet och fysisk kapacitet för personer med psykisk ohälsa bedrivs i samarbete med forskare i Bergen och Oslo. Ett antal kontinuerligt pågående samarbeten finns, t ex med Latvian Academy of Sport Education i Riga, Lettland, och Universitetet i Thessaloniki, Grekland. Även samverkan med Stanford University har fortsatt, i form av en position för en av GIH:s lektorer som "Visiting Assistant Professor". Under två år kommer en av GIH:s postdoktorer vistas vid University of Birmingham för att utföra ett forskningsprojekt. Vistelsen finansieras med ett forskningsbidrag från Marie Skłodowska-Curie Actions, En lektor har gjort flera studiebesök vid Norges idrottshögskola för att arbeta med forskningsprojekt samt inhämta ny metodik. GIH:s doktorander är aktiva internationellt, och har under året besökt olika lärosäten under längre perioder för att lära sig nya forskningsmetoder och/eller bedriva delar av projekt. Exempel på lärosäten är Universidad de Las Palmas de Gran Canaria, University of British Columbia och École Nationale des Sports de Montagne. GIH har under året haft besök av ett antal forskare, bland annat som gästföreläsare. Det har varit forskare från Birmingham University, Norges idrottshögskola, Deutsche Sporthochschule Köln, University of Auckland, National Institute of Education i Singapore med flera. GIH:s personal har även fungerat som opponent och i betygsnämnd på internationella lärosäten. Lärare och forskare från GIH har deltagit i ett stort antal internationella konferenser, ofta som inbjudna talare, exempelvis i Oslo, Kyoto, Barcelona, Sydney, Liverpool, Köpenhamn med flera. Vid GIH:s akademiska högtid den 14 maj 2016 utsågs professor emeritus David Costill från Ball State University, USA till hedersdoktor.

23 Studentinflytande Studenterna vid GIH har rätt att vara representerade i samtliga beslutande och beredande organ och programråd. Representanterna väljs av GIH:s studentkår. Studentkårsstyrelsen 2016 bestod av totalt 14 studerande (åtta manliga och sex kvinnliga studerande). Mandatperioden inleddes i mars Dessa kårrepresentanter deltog i högskolestyrelsen, ledningsrådet, grundutbildningsnämnden, beredningsgruppen för anställningsärenden, disciplinnämnden, arbetsmiljö- och likabehandlingsrådet, IT-rådet, stipendienämnden och biblioteksrådet. I Forsknings- och forskarutbildningsnämnden finns två doktorandrepresentanter, en kvinnlig och en manlig. De programråd för varje utbildningsprogram som genomfördes under 2016 leddes av respektive programs utbildningsledare. Fördelningen av studentrepresentanter, manliga och kvinnliga studerande, på programråden är i huvudsak jämn. På ämneslärarprogrammet finns dock en viss överrepresentation av kvinnliga studerande. För att stärka studentinflytandet finansierar GIH via avtalet med studentkåren en studentombudsman anställd vid kåren. Kanslistens uppdrag är bland annat att arbeta för ett ökat studentinflytande och jämställdhet bland studenterna på högskolan. Under 2016 har GIH haft ett kvinnligt studentombud. Tabell 6.1 Antal medlemmar i GIH:s studentkår, per termin HT VT HT VT VT HT Antal medlemmar (Källa: GIHS) 6.4 Breddad rekrytering Som ett led i att möta studenter från studieovana miljöer har GIH under 2016 ytterligare utvecklat det introduktionsprogram för akademiska studier som infördes Sedan 2015 finns tillfört ett introduktionsmoment om 1,5 hp till den ordinarie undervisningen för samtliga program, där studenterna får en första kontakt med villkoren för akademiska studier. Studentrekryteringen genomförs med en medvetenhet om genus- och mångfaldsfrågor. GIH arbetar för att stimulera breddad rekrytering genom mätbara mål som formuleras och följs upp. GIH:s målsättning är att öka insatserna för en breddad genomströmning och därmed kunna behålla andelen studenter från studieovana miljöer. GIH:s Plan för lika rättigheter och möjligheter har reviderats under 2016, bl.a. med hänsyn till behovet av aktiviteter för att säkerställa en breddad genomströmning. Beträffande andelen nyantagna studenter med högskoleutbildade föräldrar ligger GIH under riksgenomsnittet.

24 24 Tabell 6.2 Andel nyantagna studenter med utländsk bakgrund (%) Läsår 2015/16 Läsår 2014/15 Läsår 2013/14 GIH Samtliga lärosäten (Källa: Universitetskanslersämbetets årsrapport 2014, 2015 och 2016) Tabell 6.3 Andel nyantagna studenter med högskoleutbildade föräldrar (%) Läsår 2015/16 Läsår 2014/15 Läsår 2013/14 GIH Samtliga lärosäten (Källa: Universitetskanslersämbetets årsrapport 2014, 2015 och 2016) 6.5 Jämställdhetsintegrering I enlighet med 2016 års regleringsbrev arbetar GIH med det jämställdhetsintegreringsprojekt som Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet är samordnare för. Syftet med projektet är att ta fram en plan för hur lärosätet avser utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att nå de jämställdhetspolitiska målen (bl.a. karriärvägar, könsbundna studieval, genomströmning). Planen ska innehålla utvecklingsbehov, mål och aktiviteter som lärosätet avser vidta samt genomföras under Vidare ska planen beskriva på vilket sätt jämställdhet ska integreras och bli en del av lärosätets ordinarie verksamhet. Samordnare för projektet vid GIH är prorektor. GIH följer den tidplan som Nationella sekretariatet lagt fast vilket innebär att år 2016 ägnats åt förberedelser samt inventering inför den plan som ska tas fram.

25 25 7 CENTRUM FÖR IDROTTSFORSKNING Centrum för idrottsforskning (CIF) har enligt förordning SFS 2002:787 till uppgift att initiera, samordna, stödja och informera om forskning inom idrottens område samt att ansvara för uppföljning av statens stöd till idrotten. CIF ska också skapa förutsättningar för samarbeten mellan forskare vid olika universitet och högskolor samt andra engagerade inom området. CIF är administrativt knutet till Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) och har även sina lokaler vid GIH. CIF har en egen styrelse vars sammansättning bestäms enligt 2 i förordningen. Inom organisationen finns även ett vetenskapligt råd. I rådet sitter tolv ledamöter som utses av CIF:s styrelse efter samråd med Vetenskapsrådet. Intäkterna till CIF kommer dels från socialdepartementet via Riksidrottsförbundet, dels från utbildningsdepartementet. Intäkterna var under år 2016 drygt 25 miljoner kronor. 7.1 Stödja och initiera idrottsforskning CIF delar ut forskningsbidrag till projekt och tjänster inom tre ämnesområden. Bidrag utgår även till organisationer och nätverk för att uppmuntra samverkan och nätverkande. Inför 2017 beviljade CIF:s styrelse 20,1 miljoner till forskningsprojekt inom idrott och fysisk aktivitet på 17 svenska lärosäten. Hur stödet fördelades finns närmare beskrivet i CIF:s egen årsredovisning (Dnr CIF 2017/1). CIF gör också strategiska satsningar. Under flera år har styrelsen valt att premiera högkvalitativa projekt med inriktning på barn- och ungdomsidrott eller elitidrott. Inom ramen för sin budget har CIF även gjort riktade satsningar. Under 2016 beslutade styrelsen att fortsätta stödja Bunkefloprojektet i Malmö ett tredje och sista år. CIF har därmed under åren sammanlagt satsat tre miljoner på hälsa och prestation med inriktning på barn- och ungdomsidrott. Utöver detta har CIF under 2016 utlyst extra medel till etablering av gränsöverskridande och nyskapande forskningsprojekt. Totalt beviljades 1,6 miljoner kronor fördelat på tre projekt med sådan inriktning. CIF:s kansli arbetar fortlöpande med att utveckla processen kring ansökningar om forskningsstöd. CIF besökte därför åtta lärosäten under 2016 med syfte att informera om organisationens verksamhet och förtydliga de regler och anvisningar som styr beredning och bedömning av ansökningar, samt för att svara på frågor från forskare. 7.2 Uppföljning av statens stöd till idrotten CIF:s uppföljning av statens stöd till idrotten består av en uppsättning indikatorer samt fördjupade analyser i frågor som regeringen beslutar om. För år 2015 var uppdraget att analysera hur idrottsrörelsen bidrar till demokratisk fostran och delaktighet bland befolkningen. Viktiga aspekter var hur idrottsföreningars medlemmar påverkas av sitt medlemskap, i vilken utsträckning de deltar i föreningarnas demokratiska processer och i vilken utsträckning som medlemskapet ger kunskap och förståelse för demokratiska processer även i samhället i stort. Resultatet av 2015 års uppföljning överlämnades till regeringen i maj 2016 i form av huvudrapporten Statens stöd till idrotten uppföljning 2015 samt två ytterligare