FREDAGEN DEN 27 APRIL KontrollNytt NYHETSBREV FÖR LIVSMEDELSKONTROLLEN I SVERIGE

Transkript

1 FREDAGEN DEN 27 APRIL 2018 KontrollNytt NYHETSBREV FÖR LIVSMEDELSKONTROLLEN I SVERIGE KONTROLLNYTT ETT NYHETSBREV FÖR LIVSMEDELSKONTROLLEN I SVERIGE 1

2 INNEHÅLL 3 4 UR PERTTIS PERSPEKTIV Ännu ett år i händelsernas centrum GOD KONTROLLSED Hur vi utför kontroll när vi gör det som bäst 6 AVGIFTER Ny modell för riskklassning 8 NKP Nationella kontrollplanen i ny tappning 9 10 NATIONELLA VARNINGSSYSTEMET Spridning av information sker snabbt med hjälp av irasff BRA UR VERKLIGHETEN Samverkan ger så mycket mer 11 LÄNSSTYRELSERNA Nationell Kontrollplanering 12 LÄNSSTYRELSERNA Revisionsverksamheten 13 LÄNSSTYRELSERNA Sante F:s granskning av Sveriges revisionssystem 13 LÄNSSTYRELSERNA Ny vägledning på gång 13 LÄNSSTYRELSERNA Operativt mål 12 ochratoxin A i spannmål 14 NOTISER Rundresa med Sante F 14 NOTISER Tänk nytt - tänk samverkan, tänk Kontrollbytardag 15 NOTISER Nya operativa mål - ta chansen och påverka vilka de blir! 16 NOTISER Ny broschyr om små offentliga och kommersiella dricksvattenanläggningar 16 NOTISER Utredning om ett avgiftssystem för material i kontakt med livsmedel (FCM) 2 KONTROLLNYTT ETT NYHETSBREV FÖR LIVSMEDELSKONTROLLEN I SVERIGE

3 UR PERTTIS PERSPEKTIV full gång. Fokus i strategin är att producera mer mat, exportera mer mat, skapa fler företag och fler jobb. Det finns också förväntningar på kontrollen, från departementet, industrin och samhället att på olika sätt bidra till detta. Det sätter oss i händelsernas centrum. En oberoende och effektiv kontroll är en grundförutsättning för ett starkt livsmedelsföretagande. Det är stort fokus på det civila försvaret, Sverige ska klara en allvarlig kris under en längre tid. Livsmedelsverket är ansvarig myndighet för livsmedels- och dricksvattenförsörjning. Förutom mat handlar livsmedelsförsörjning också om transporter, bränsle, IT, och många olika aktörer behöver samarbeta, myndigheterna inte minst. Vi får säkert anledning att återkomma till de här frågorna längre fram och då inte minst om hur livsmedelskontrollen i stort agerar under störda förhållanden. Ännu ett år i händelsernas centrum Efter en så ihärdig vinter är den efterlängtade våren äntligen här. Med den kommer också en av årets roligaste händelser. I mitten på maj är det dags för fjärde Nationella kontrollkonferensen. Antalet anmälda är rekordstort. Vi är glada och tacksamma att så många vill vara med. Ni gör konferensen till vad den är engagerad, initierad, energisatt, angelägen och meningsfull. Jag ser fram mot min tredje nationella kontrollkonferens. De två tidigare har jag pratat om kontrollens utmaningar, om samarbete för att lyckas med vårt uppdrag och om att lyfta livsmedelskontrollen till en efterfrågad kvalitetsstämpel. Årets tema är god kontrollsed, hur vi gör kontroll när vi gör det som bäst. Jag vill att vi startar det professionella samtalet om hur vi kan utveckla gemensamma arbetssätt och förhållningssätt, principer och riktlinjer. Vad god kontrollsed innebär i praktiken och hur vi ska få den att hända. Målet är att göra vårt bästa till vår standard. Du kan läsa mer om det i nyhetsbrevet. Från Livsmedelsverkets horisont ser 2018 ut att bli ännu ett intensivt år. Regeringen har gett livsmedelskontrollen ett antal uppdrag kopplade till nationella livsmedelsstrategin. Arbetet med dessa är nu i Digitaliseringen är självklar i hela samhället. Konsumenter och företag tar för givet att myndigheterna hänger med. Våra data ska vara tillgänglig för alla. Det ska vara lätt att komma i kontakt med oss, att få svar och hitta rätt information. Det ska vara enkelt för företagen att förstå vad de behöver göra och lätt att göra rätt. En ingång in är det som gäller. Tekniken och möjligheterna finns och kraven på oss att ökar. Vi behöver koppla ihop oss och samverka. Förändringar i omvärld, samhälle och näringsliv kan gå fort medan myndigheterna ofta måste arbeta långsammare. Livsmedelsstrategin har gett myndigheter och näringsliv i uppdrag att skapa en hållbar livsmedelsproduktion. Nya matvanor som skapas och mat produceras och säljs på nya sätt. Att balansera snabba förändringar och vara up-to-date med den omsorg och den noggrannhet som vårt uppdrag kräver är något livsmedelskontrollen måste klara. Trycket på oss som arbetar i livsmedelskontrollen ökar. Regler ändras och nya kommer till. Förväntningar finns på oss att vi ska vara flexibla och anpassningsbara. I det dagliga, mitt i allt det nya som pågår, är det upp till den enskilde inspektören att förstå vad som är rätt beslut att fatta. Det är inte alltid helt enkelt och i det tänker jag att en god kontrollsed ska guida och underlätta för oss. Och det tål att upprepas, ni gör ett storartat jobb. Vi ses i maj. Pertti Nordman, chef för livsmedelskontrollen, Livsmedelsverket KONTROLLNYTT ETT NYHETSBREV FÖR LIVSMEDELSKONTROLLEN I SVERIGE 3

4 GOD KONTROLLSED God kontrollsed, hur vi utför kontroll när vi gör det som bäst Att arbeta enligt en professionell standard, en yrkessed är förstås inget nytt. Advokater har sedan länge en god advokatsed och bolagsrevisorer god revisionssed. Standarden är de principer, värderingar och tillvägagångssätt som gäller för en verksamhet och som säkrar upp att den sköts som det ska. Livsmedelsverket ser nu att det finns behov av en standard, en god kontrollsed, för livsmedelskontrollen i Sverige. Pertti Nordman, chef för livsmedelskontrollen på Livsmedelsverket förklarar. Bakgrund, ett varför Mycket händer i samhälle och näringsliv som också påverkar livsmedelskontrollen. Framför allt i och med den nationella livsmedelsstrategin. Strategins mål är att producera mer mat, exportera mer mat och att öka livsmedelsföretagandet. En god livsmedelskontroll lyfts som en grundförutsättning. Vår roll är både att vara kontrollmyndighet, och att stödja och underlätta för företagen att göra rätt och att utvecklas. Förändringarna går ibland fortare är vi myndigheter kan jobba. Nya matvanor skapas, mat produceras och säljs på nya sätt. Lagstiftningen är utformad för ett traditionellt företagande, och hänger inte med en innovativ delningsekonomi. Öppnandet av marknader är inte alltid i takt med nya affärsmöjligheter. Samtidigt behöver kontrollen möta behoven. Vi kan inte enbart följa regelverken utan måste också se till verkligheten. Vi ska leverera kontroll som är till nytta för både konsumenter och företagande. De ökade förväntningarna på kontrollen sätter oss i händelsernas centrum, det vi gör är viktigt för många. Och det är mycket vi ska klara av. Behovet av att vi kontrollmyndigheter samordnar oss, skapar en samsyn om vilken kontroll vi ska utföra och hur den ska utvecklas är kanske större än någonsin. I det kan en god kontrollsed hjälpa oss. 4 KONTROLLNYTT ETT NYHETSBREV FÖR LIVSMEDELSKONTROLLEN I SVERIGE

5 GOD KONTROLLSED God kontrollsed, vad är det En god kontrollsed fungerar som en professionell standard, en vägledning som kan hjälpa oss att göra kontrollen mer likvärdig, effektiv och kvalitativ. Den behöver innehålla gemensamma bedömningsgrunder, arbetssätt och förhållningssätt, principer och riktlinjer. Den ska berätta hur vi riskvärderar, planerar och prioriterar, vad vi ser som viktigt att förebygga med kontrollen, om värderingar och kvalitetskrav. Men också om uppträdande och kommunikation, hur vi är mötet med människor, och hur vi ska hantera dilemman. Den ska ge handledning i praktiken om hur vi dokumenterar och rapporterar, vad som ger en avvikelse, om den blir muntligt eller skriftligt. En god kotrollsed kan vara en plattform som hjälper oss att utföra kontroll på samma sätt i hela landet. Som visar vad som är god livsmedelskontroll, underlättar för oss att se vad vi gör och inte gör, att följa upp oss själva, att utveckla kontrollen för att matcha förändringar i samhälle och näringsliv. Att öka kontrollens nytta för både konsumenter och företag. Framåt, hur ska den bli till Livsmedelsverket vill nu tillsammans med landets alla kontrollmyndigheter starta arbetet med att utforma en god kontrollsed. Vi tänker att första steget tas i maj på Nationella kontrollkonferensen. En god kontrollsed kan bara komma från kontrollen, ur kunskapen och erfarenhetet från det dagliga arbetet. Livsmedelsverket ser framför sig nationella workshops och seminarier och lokala samarbeten, som möjliga sätt att få fatt i och samla in all värdefull kompetens som finns. Vi ser också att det är ett arbete som behöver få ta tid. Att arbetet tar form under några år och som allteftersom innefattar och engagerar hela livsmedelskontrollen. Planen är att en god kontrollsed ska kunna implementeras Förhoppningen är att vi tillsammans ska förstå hur vi utför kontroll när vi gör det som bäst, och hur vi kan göra vårt bästa till vår standard. Att vi utvecklar en god kontrollsed för livsmedelskontrollen i Sverige. KONTROLLNYTT ETT NYHETSBREV FÖR LIVSMEDELSKONTROLLEN I SVERIGE 5

6 AVGIFTER Ny modell för riskklassning Regeringen gav förra året Livsmedelsverket i uppdrag att se över den modell för riskklassning som används i livsmedelskontrollen. Syftet med översynen var att öka förståelsen för den kontroll som utförs och avgifterna kopplade till kontrollen. Ytterligare en målsättning var att skapa en grund för en enhetligare tillämpning av modellen. När Livsmedelsverket fick uppdraget av Regeringen så var en av förutsättningarna att Statskontorets rapport om Avgifter i livsmedelskontrollen. Förslag på en mer effektiv avgiftsfinansiering skulle beaktas. Det är främst tre problem med dagens avgiftsmodell som redovisas i den: Nödvändig kontroll utförs inte Kontrollavgifternas storlek varierar för mycket Avgiftsmodellen brister i begriplighet och legitimitet Den kommande kontrollförordningen påverkar också utvecklingen där uppdraget om att bedriva riskbaserad kontroll breddas till att bl.a. omfatta bedrägliga beteenden. Ett antal andra länder i Europa ser också över sina modeller och projektgruppen har under arbetet samarbetat med flera av de nordiska länderna. Det förslag som nu remitteras innebär bland annat att riskklassningen kommer att utgå ifrån anläggningstypningen. Detta för att skapa ett enklare och mer enhetligt system. Det medför att alla butiker eller restauranger av samma storlek får samma riskklass och att de då också ska få likvärdig kontroll. Den allra största förändringen består i att alla riskklasser får en tydlig kontrollfrekvens, d.v.s hur ofta ska verksamheten kontrolleras. Lagstiftningen ställer krav på regelbunden livsmedelskontroll och i dagsläget är det varje myndighet som själv avgör vad som är regelbundet. Det här bidrar till att kontrollen i landet utförs på olika sätt. Frekvensen är också kopplad till en viss mängd kontrolltid för att kontroller och avgifter ska bli mer enhetliga säger Daniel Selin, teamchef på Livsmedelsverket och projektledare för utredningen. Storleksklasserna minskas i de flesta fall till tre för att dämpa variationer. Det viktigaste när det gäller storleken på verksamheterna är att utskilja de verkligt små och de verkligt stora objekten. För alla andra i mitten är kontrollbehovet ungefär lika stort. Det är viktigare 6 KONTROLLNYTT ETT NYHETSBREV FÖR LIVSMEDELSKONTROLLEN I SVERIGE

7 AVGIFTER ur ett risk- och kontrollperspektiv att istället ta hänsyn till vad som pågår i verksamheten. Därför finns också en tilläggsmodul där den kontrollfrekvens som kommer ur anläggningstypen kan justeras. De justeringar som sker idag varierar mellan myndigheterna och nu blir det tydligare vad som ska ligga till grund för justering och vilken justering som ska göras. Exempel på hantering som leder till justering av kontrollfrekvens är om en verksamhet importerar livsmedel, berikar livsmedel eller bedriver e-handel. I samtliga dessa fall ökar kontrollbehovet. Modellen innehåller också ett förslag om en riskklass 0, där lågriskverksamheter undantas från regelbunden kontroll. Dessa verksamheter kontrolleras i stället vid behov. Syftet med detta är att effektivisera kontrollen och flytta de resurser som idag går till att kontrollera lågriskverksamheter till högre riskklasser. Modellen ökar också kontrollen i tidigare led, hos grossister, distributörer och huvudkontor. Mer kontroll i tidigare led gör större nytta med samma insats. Rapporten med det nya förslaget kommer att remitteras under våren. Vi vill gärna att så många myndigheter som möjligt läser förslaget och lämnar synpunkter på det. Det vi föreslår innebär stora förändringar och därför vill vi höra vad så många som möjligt tycker fortsätter Daniel Selin. Vi tittar nu på hur den nya riskklassningsmodellen kan tillämpas mer enhetligt genom att göra den obligatorisk. Modellen som finns idag är bara en vägledning vilket leder till stora variationer i hur den följs. Sannolikt kommer användandet av modellen att regleras genom föreskrifter i framtiden avslutar Daniel Selin. Modellen är preliminärt planerad att träda i kraft 2020 eller Möjlighet att ställa frågor För att alla ska vara väl informerade som möjligt och få chans att ställa frågor om den nya modellen innan remisstiden löper ut så anordnar Livsmedelsverket under våren fyra Skype-möten i vilka kontrollmyndigheter, företag och branscher är välkomna att delta. Varje myndighet får möjlighet till en uppkoppling och vi kommer att samla in så många frågor som möjligt i förväg för att få till så effektiva möten som möjligt säger Helena Storbjörk Windahl, avdelningschef på Livsmedelsverket. Mötena kommer att hållas via Skype på följande tider: 1. Tors 24 maj kl Mån 28 maj kl Fre 8 juni kl Fre 15 juni kl (bransch och företag) Du som jobbar med livsmedelskontroll och som har frågor att ställa om den nya riskklassningsmodellen är varmt välkommen att delta i något av de informationsmöten som arrangeras kring detta ämne. Då vi hoppas på många deltagare så önskar vi att ni kan lösa ert deltagande med bara en uppkoppling per myndighet. Se även arbetsrummet Riskklassning 2018 på arbetsrummet. Anmälan till informationsmötena sker genom att du skickar e-post till: riskklassning2018@slv.se Av din anmälan behöver ditt namn, myndighet och mailadress framgå. Varmt välkommen! Läs Statskontorets rapport här Läs den kommande kontrollförordningen här Läs remissen här Tips! I slutet av Nyhetsbrevet kan du läsa hur du gör för att få inloggningsuppgifter till Livstecknet om du saknar det. KONTROLLNYTT ETT NYHETSBREV FÖR LIVSMEDELSKONTROLLEN I SVERIGE 7

8 NKP Nationella kontrollplanen i ny tappning Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) genomför tillsammans ett projekt för att förnya och digitalisera Sveriges nationella kontrollplan för livsmedelskedjan (NKP). Projektet är nu inne på sitt andra år och sista år. Det avslutas under hösten Vår målsättning är att planen ska vara lättillgänglig, aktuell och relevant, både för myndigheter och för företag. Den ska vara ett tydligt styrdokument för myndigheterna samtidigt som den ska vara transparent och underlätta för företagen att göra rätt. Om myndigheterna och företag fokuserar på samma saker - myndigheterna i den offentliga kontrollen och företagen i den dagliga verksamheten - kan vi gemensamt arbeta förebyggande och på så sätt tillsammas bidra till friska djur, sunda växter och säkra livsmedel säger Katarina Bäcklund Stålenheim, projektledare och statsinspektör vid Livsmedelsverket. Alla medlemsstater i EU ska ha en nationell kontrollplan för livsmedelskedjan. I Sverige är det Livsmedelsverket som leder den arbetsgrupp som har i uppdrag att ta fram planen. Arbetet genomförs tillsammas med de andra myndigheterna i livsmedelskedjan, nämligen Jordbruksverket, SVA, länsstyrelserna, kommunerna,(genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Livssamverkan) samt Tullverket, Försvarsinspektören för hälsa och miljö, Swedac och Nationellt centrum för djurvälfärd vid SLU. Planens innehåll regleras i kontrollförordningen men hur den ska vara utformad bestämmer varje medlemsstat själv. Den nationella kontrollplanen vänder sig i första hand till chefer med ansvar för att planera, leda och följa upp kontrollen. Den vänder sig också till politiker och beslutsfattare men är också till för att företag och branschföreträdare ska få inblick i kontrollen och myndigheternas prioriteringar. Planen vänder sig även till konsumenter och till allmänheten. Kontrollen ska vara transparent. Syftet med planen är att uppnå en samlad och enhetlig strategi för den offentliga kontrollen. Den nya planen är resultatet av ett utvecklings- och förändringsarbetet som skedde under Representanter både på lokal, regional och central nivå deltog då i workshopar och i referensgrupper och lämnade synpunkter och förslag på utformningen. Inför förändringarbetet gjordes en målgrupps- och behovsinventering och innehållet i Sveriges NKP jämfördes med kraven på nationella kontrollplaner i kontrollförordningen, både i den nuvarande och i den kommande som träder ikraft i december Benchmarking gjordes också med några andra medlemsländer, framför allt de nordiska länderna men även Frankrikes, Belgiens, Storbritanniens och Irlands studerades. Särskilt Finlands, Franskrikes och Irlands inspirerade. En av de stora förändringarna i den nya NKP:n är omfånget. Planen har kortats ner från ca 400 till drygt 100 sidor. Planen har också ett tydligare fokus på mål och verksamhetsstyrning. Planen omfattar alla led i livsmedelskedjan, från jord till bord och alla lagstiftningens områden. Den har utarbetats så att den samtidigt är ett styrande dokument för kontrollmyndigheterna och en beskrivning av kontroll, beredskap och samarbete i livsmedelskedjan. När vi arbetar mot gemensamma mål och prioriteringar bidrar det till kvalitet och utveckling av kontrollen, som i sin tur leder till företag som vet hur man gör rätt. Det leder till säker mat och tillit till maten i Sverige säger Helena Storbjörk Windahl, avdelningschef på Livsmedelsverket. I år fortsätter projektet med utveckling av särskild webbplats ( Det innebär att NKP:n kommer att överföras från dagens pfd-format till webbtexter. Samtidigt kommer informationen i den att bli mer sökbar och det kommer att finnas länkar från den vidare till andra webbplatser som till exempel till Livsmedelsverkets webbplats, Jordbruksverkets webbplats samt till Kontrollwiki. Vi kommer införa en hitta min att göra-funktion för att det ska bli lätt att hitta de mål och aktiviteter som berör den egna myndigheten. Vi kommer också att träffa företag och branschföreträdare för att samla in önskemål från dem och göra användartester löpande under utvecklingen för att säkerställa att webbplatsen blir så bra som möjligt berättar Petra Fogelberg, statinspektör vid Livsmedelsverket och deltagare i projektgruppen. Webbplatsen kommer att lanseras i höst för att kunna användas vid planeringen av 2019 års kontrollverksamhet. Läs Sveriges nationella kontrollplan för livsmedelskedjan (NKP) här 8 KONTROLLNYTT ETT NYHETSBREV FÖR LIVSMEDELSKONTROLLEN I SVERIGE

9 NATIONELLA VARNINGSSYSTEMET Spridning av information sker snabbt med hjälp av irasff Den första mars togs det nationella varningssystemet för meddelanden om icke säkra livsmedel i bruk. I det stora hela har allt gått bra och meddelanden skapas och tas emot dagligen. Hanteringen av varningsmeddelanden har nu underlättats avsevärt. Söderåsens miljöförbund var med och skrev historia som den första lokala myndigheten i Sverige att skicka ett meddelande i irasff som arbetsverktyget heter. De meddelade England om ett otillåtet färgämne, Amarant, i en smaksättare säger Joakim Meuller Bäckman, statsinspektör på Livsmedelsverket. Tyvärr hade 73 myndigheter inte anslutit sig till systemet när reglerna trädde i kraft. Några av dessa var berörda av inkommande varningsmeddelanden och de kunde då inte agera utifrån gällande regler. Det gjorde att meddelanden och uppföljningar blev försenade fortsätter Joakim Meuller Bäckman. Med anledning av detta beslöt Livsmedelsverket den 14 mars att förelägga de myndigheter som då inte var anslutna. Totalt skickades beslut till 15 myndigeter. Syftet med åtgärden var att snabbt göra berörda myndigeter uppmärksammade på att de behövde agera. Åtgärden fungerade och nu är alla myndigheter anslutna till irasff. Det innebär att det nationella varningssystemet är komplett. Systement berör alla kommuner och länsstyrelser samt Försvarsinspektören för hälsa och miljö. Tabell: Snabbfakta om nationellt system för snabb varning Antal anslutna myndighetspersoner till irasff Antal skapade meddelanden i irasff av svenska anslutna myndigheter Antal gjorda återrapporteringar i irasff av svenska anslutna myndigheter 660 stycken (12 april) 11 stycken (12 april) Ca 200 stycken (12 april) Söderåsens Miljöförbund om otillåtet färgämne i smaksättare Södra Roslagen om plastbitar i bulgur SLV Team Södra Älvsborg om metallfragment i korv Uppsala Kommun om norovirus i ostron SLV Team Linköping om Listeria i smörgåspålägg SLV Team Hörby om Salmonella i malet kött Malmö om skalbitar i majspuré SLV Team Norra Norrland om Salmonella i viltskav SLV Team Norra Skåne och Blekinge om Listeria i Torparskinka. Solna om Dadelbollar med odeklarerad allergen. SLV Pesticid i morötter Det här varningssystemet medför nya arbetssätt och nya förutsättningar. Vi lär oss nya saker varje dag och vi upptäcker även var vi varit otydliga i vår information. Vi försöker därför täppa till informationsluckorna efter bästa förmåga genom att skapa en lista med vanliga frågor i Kontrollwiki så att alla som använder systemet kan gå in och få hjälp där. Alla vi som jobbar med RASFF på Livsmedelsverket ser fram emot att tillsammans med er utveckla hur vi i Sverige hanterar osäkra livsmedel i Sverige avslutar Joakim Meuller Bäckman. Den som vill veta mer om RASFF eller som behöver stöd i något ärende kan kontakta Sveriges kontaktpunkt för RASFF på rasff@slv.se eller på RASFF:s servicetelefon, Läs de vanliga frågorna om RASFF här. KONTROLLNYTT ETT NYHETSBREV FÖR LIVSMEDELSKONTROLLEN I SVERIGE 9

10 BRA UR VERKLIGHETEN veta mer om olika styckningsdetaljer. Är det rimligt att det här är den styckningsdetalj som företagaren påstår kanske någon undrar? Ja då kan vi verkligen hjälpa till för det här är mina medarbetare skickliga på säger Lena Lycken. Lena vill att samarbetet ska var enkelt och att det ska vara lätt att ta kontakt mellan myndigheterna. Hon ser fördelar för sin egen organisation om det blev mer samarbeten med kommunerna. Lena Lycken, teamchef, Livsmedelsverket. Foto: Livsmedelsverket Samverkan ger så mycket mer Livsmedelskontrollen i Sverige utförs av både statliga och kommunala kontrollmyndigheter. Ansvarsområdena är väl reglerade och gränserna är tydliga. Ibland kan de kanske vara lite väl tydliga vilket gör att det kan kännas som om det finns vattentäta skott mellan livsmedelskedjans olika kontrollmyndigheter. Lena Lycken, teamchef på Livsmedelsverket vill gärna jobba mer tillsammans med de kommuner och länsstyrelsen som finns inom hennes område i Västra Götaland. Lena Lycken har tidigare arbetat som livsmedelsinspektör inom den kommunala delen av kontrollkedjan, närmare bestämt på Miljösamverkan östra Skaraborg (MÖS). Idag är Lena teamchef och ansvarar för kontrollverksamheten som utförs av Team Skaraborg på avdelningen Västra Götaland inom Livsmedelsverkets kontrollorganisation. Teamet utför kontroll på bl.a. slakterier, styckningsanläggningar, charkanläggningar och mejerier. I sin roll som chef inom Livsmedelsverket ser hon fördelar med att samarbeta med kommunerna. Vi kan hjälpa varandra med ärenden som på något sätt inbegriper kött. Kanske har en kommun ett ärende som berör kött på något sätt och man vill kanske Genom samarbeten får vi inspiration till att utveckla vår kontrollmetodik och förståelse för varandras arbetssätt vilket kan underlätta vid behov av hjälp i t.ex. fuskärenden. Vi kan också snabbare hjälpa livsmedelsföretagare rätt i olika ärenden. Livsmedelsföretagen kan ibland ha verksamheter som omfattas av livsmedelskontroll från olika myndigheter och där behöver vi vara samspelta så att de inte hamnar i kläm mellan olika budskap fortsätter Lena Lycken. Det finns många exempel på hur Livsmedelsverket och kommunerna kan samarbeta. Lena ser möjligheter till samarbeten t.ex. i kontrollen av REKO-ringar. RE- KO-ringar säljer livsmedel via sociala medier och ökar kraftigt i framförallt Västra Götaland. Livsmedelsproducenter meddelar via sociala medier att överlämning kommer att ske på en viss tid och plats. Beställning läggs i t.ex. REKO-ringens facebookgrupp och under en kort tid blir kanske en parkeringsplats en mötesplats mellan producent och konsument. REKO-ringar är en form av e-handel där livsmedel förmedlas från producenter som omfattas av kontroll från länsstyrelser, kommuner eller Livsmedelsverket. Lena skulle också vilja samarbeta om de mjukare frågorna i kontrollen, kommunikation, kontrollmetodik, hur man bemöter människor, motiverande samtal, hur man gör kontroll. Lena upplever att kommunerna är mycket duktiga på det här och vill att hennes medarbetare ska kunna öva sig i att göra kontroll tillsammans med duktiga kommunala inspektörer. Lena vill stödja företagen genom att erbjuda en bra kontroll och ett gott bemötande. Vi kan inte alltid göra allt på samma sätt och företagen måste kunna acceptera skillnader men bedömningar ska göras utifrån samma normer och arbetssätt för hela livsmedelskedjan. Det gynnar alla att samverka. Genom att samarbeta i konkreta ärenden så kan vi visa en enad och likvärdig kontaktyta mot företagen. Gör vi så här kan vi snart skapa ett gemensamt uppträdande, det borde väl ändå vara God kontrollsed?? avslutar Lena Lycken. 10 KONTROLLNYTT ETT NYHETSBREV FÖR LIVSMEDELSKONTROLLEN I SVERIGE

11 LÄNSSTYRELSERNA Nationell Kontrollplanering Hösten 2015 fick Livsmedelsverket och Jordbruksverket i uppdrag att gemensamt analysera om den svenska kontrollen av primärproducenter av livsmedel och foder uppfyller de krav som ställs i kontrollförordningen. Det handlade särskilt om kraven på att kontrollen ska vara riskbaserad, genomföras regelbundet och så ofta som lämpligt, samt att den utförs effektivt, enhetligt och ändamålsenligt. I uppdraget ingick även att undersöka möjligheterna att i högre grad samordna den offentliga kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen. Uppdraget redovisades i en rapport i december En av de åtgärder som föreslogs var nationell kontrollplanering. Se bilden. Förslag: En nationell planering för livsmedels- och foderkontrollen av primärproducenter införs. Den nationella styrningen sker genom att Livsmedelsverket och Jordbruksverket utarbetar en gemensam plan över vilka branscher som ska kontrolleras enskilda år. I planen anges ett visst minsta antal kontroller som ska utföras totalt inom respektive bransch under året. Länsstyrelserna utarbetar rutiner för hur fördelningen ska ske mellan länen så att länsstyrelsernas kontroll sammantaget säkerställer att de kontroller som anges i nationella planeringen genomförs. Den nationella planeringen blir ett komplement till Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan (NKP). Förslaget innebär att de centrala myndigheterna upprättar en övergripande och flerårig, nationell plan för livsmedels- och foderkontrollen i primärproduktionen. Den blir tillsammans med Nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan (NKP) vägledande för länsstyrelserna. Med utgångspunkt från den nationella planeringen väljer sedan länsstyrelserna ut de företag som ska kontrolleras ett visst år. Länsstyrelserna ska också kunna komplettera den nationella kontrollplaneringen med egna prioriteringar som grundas på regionala förhållanden och kännedom om företagen. Det kan till exempel handla om erfarenheter från kontroller som utförts tidigare eller från annan offentlig kontroll, som exempelvis djurskyddskontroll, kontroll av läkemedelsanvändningen eller tvärvillkorskontroll. Målet är att kontrollen ska bli mer riskbaserad mätt på nationell nivå, att samtliga branscher får regelbunden kontroll samt att branscher och företag med högre kontrollbehov får mer regelbunden kontroll än branscher och företag med lägre kontrollbehov säger Katarina Bäcklund Stålenheim, statsinspektör på Livsmedelsverket. Livsmedelsverket och Jordbruksverket har nu beslutat att starta ett gemensamt arbete för att genomföra förslaget om nationell kontrollplanering. Projektet, som kommer att starta i mitten av augusti 2018, kommer att pågå till december Målsättningen är att modellen för nationell kontrollplanering och nya vägledningar ska finnas på plats hösten 2019 så att planeringen av 2020 års kontroller kan ske utifrån den nya modellen. Det är ett utmanande och spännande projekt och det är viktigt att den modell som tas fram är väl förankrad och upplevs som riskbaserad och relevant både av länsstyrelserna och de centrala myndigheterna. Just nu pågår bemanning av projektet och diskussioner förs med länsstyrelserna om vilken roll de ska ha i projektet avslutar Katarina Bäcklund Stålenheim. Läs rapporten här KONTROLLNYTT ETT NYHETSBREV FÖR LIVSMEDELSKONTROLLEN I SVERIGE 11

12 LÄNSSTYRELSERNA Revisionsverksamheten Varje år genomför Livsmedelsverket det som kommit att kallas för Revisionsdagarna. Den senaste träffen genomfördes under två dagar i Stockholm i november Då bjöds länsstyrelsernas och Jordbruksverkets revisorer in tillsammans med de som varit sakkunniga till en träff för att diskutera revisionsverksamheten och Sante F:s granskningar av Sverige. Den första dagen ägnades åt hela livsmedelskedjan och resultaten från föregående års revisioner presenterades. Erfarenheter från Sante F:s revision av Sveriges revisionssystem diskuterades och den nationella samrådsgruppen för revision berättade vad gruppen arbetar med, som t.ex. gemensamma mål för revisionssystemet. Eftermiddagen ägnades åt skuggkontroller där sakkunniga berättade om sina reflektioner men även resultaten från de enkäter som besvarats av revisorer och sakkunniga under året redovisades. Råd som gavs till andra revisorer eller sakkunniga inför en revision med skuggkontroll var: avsätt tid, läs på ordentligt, förbered er tillsammans och skapa tid för skuggkontrollen. De sakkunniga lyfte också att det var bra att det har tagits fram en egen checklista. Vi har en modell där revisorerna på länsstyrelserna kan få ta med sig en person som är särskilt insatt i den verksamhet som ska kontrolleras, en sakkunnig, om de vill. Den personen fungerar som ett stöd till revisorn säger Ann Rydin, teamledare på Livsmedelsverket Revisionsledare såg det också som positivt att kunna få med sig en kompetent och sakkunnig person som stöd. Många anser att kvaliteten på revisionen har blivit högre och att det är en fördel att kunna diskutera avvikelser med de sakkunniga. För de personer som fungerar som det här extra stödet upplevs det utvecklande att se hur andra gör och att få dela med sig av sina egna erfarenheter till andra. Dessutom får man kunskap att ta hem till den egna myndigheten. Den andra dagen fokuserade på livsmedelsområdet. På schemat fanns den nya handboken om revision, uttagswebben på Livstecknet, information från nätverksträffar vid Sante F, avvikelser samt revisioners effekt och revision av kontrollens effekt. Dessutom gicks resultaten från Livsmedelsverkets Normerande granskningar av länsstyrelsers revisionssystem igenom. Samtliga presentationer finns i arbetsrummet Revision av kontrollmyndigheter på Livstecknet. Responsen i utvärderingsenkäterna efteråt var mycket positiv. Revisionsdagarna i Stockholm var lika trevliga som vanligt. Det var oerhört roligt att få träffa alla revisorer och sakkunniga samt att få höra alla berättelser och reflektioner fortsätter Ann Rydin, Årets Revisionsdagar är planerade till samma datum, den november. Denna gång hålls träffen på Clarion Hotel Gillet i Uppsala. Save the date! Mer information kommer senare. Redan nu kan dock de som vill boka boende. Livsmedelsverket har inte reserverat några rum avslutar Ann Rydin. Tips! I slutet av Nyhetsbrevet kan du läsa hur du gör för att få inloggningsuppgifter till Livstecknet om du saknar det. 12 KONTROLLNYTT ETT NYHETSBREV FÖR LIVSMEDELSKONTROLLEN I SVERIGE

13 LÄNSSTYRELSERNA Ny vägledning på gång Under våren påbörjas arbetet med att ta fram en ny vägledning för livsmedelskontroll inom primärproduktion. Vägledningen riktar sig till länsstyrelserna och kommer att publiceras i Kontrollwiki. Den nuvarande vägledningen ska uppdateras med avseende på både språk och innehåll för att underlätta livsmedelskontrollen säger Sara Babakirad, statsinspektör på Livsmedelsverket. Nya delar kommer tas fram som är branschspecifika. Där kommer faror förknippade med vissa branscher att tas upp. Syftet med vägledningen är att den ska ge råd och stöd åt dem som planerar och utför den operativa kontrollen. I och med att den publiceras i Kontrollwiki kommer den att kunna nås via appen på inspektioner fortsätter Sara Babakirad. Sante F:s granskning av Sveriges revisionssystem Ett utkast till rapport har kommit från Sante F:s granskning av Sveriges revisionssystem och av den framgår att Sveriges modell, för både Jordbruksverkets och Livsmedelsverkets ansvarsområden, i stort fungerar väl. Två rekommendationer gavs dock. Den första handlar om att revisionssystemet ska ha en oberoende granskning. Någon sådan har ännu inte genomförts på livsmedelsområdet. Livsmedelsverket deltar dock i ett nordiskt projekt där länderna granskar varandra och en oberoende granskning av Sveriges revisionssystem på livsmedelsområdet är planerad till hösten Den andra rekommendationen rör de riskbaserade revisionsprogram som ska finnas. I Livsmedelsverkets fall handlade det om att riskmodellen inte uppdaterades på ett systematiskt vis och att en instruktion behövs för arbetet med revisionsprogrammet. Åtgärder planeras nu. Nu finns det en möjlighet för dig som jobbar med livsmedelskontroll på en länsstyrelse att vara med i vår referensgrupp. Livsmedelsverket söker dig som vill vara med och granska våra texter som vi lägger upp i Kontrollwiki. Du som är intresserad kan ta kontakt med Sara Babakirad eller Ulrika Andersson. Båda arbetar som statsinspektörer på Livsmedelsverket. Skicka e-post till Sara: Sara.babakirad@slv.se Skicka e-post till Ulrika: Ulrika.andersson@slv.se Operativt mål 12 ochratoxin A i spannmål Nu finns en checklista samt ett hjälpdokument på Livstecknet. De kan användas vid kontroll av operativt mål 12 ochratoxin A i spannmål för att verifiera att företagarna vidtar lämpliga åtgärder för att förhindra eller reducera bildning av ochratoxin A i spannmålen. Läs mer i Arbetsrummet om operativa mål på Livstecknet Tips! I slutet av Nyhetsbrevet kan du läsa hur du gör för att få inloggningsuppgifter till Livstecknet om du saknar det. KONTROLLNYTT ETT NYHETSBREV FÖR LIVSMEDELSKONTROLLEN I SVERIGE 13

14 NOTISER många gånger snabba och korrekta svar vilket är något som revisorerna hela tiden förväntar sig. Revisorerna var särskilt intresserade av att förstå de skillnader och de olika förutsättningar som finns inom livsmedelskontrollen i Sverige beroende på om en kontrollmyndighet är belägen i ett storstadsområde eller i glesbygd. De hade också stor förståelse för att det är olika eftersom de har sett olika förutsättningar även i andra medlemsstater. Det är stor skillnad på storstadsområden i t ex England och Frankrike och glesbygd i t ex Grekland. Kristina Dellrud, teamchef Livsmedelsverket Foto: Livsmedelsverket Rundresa med Sante F I mars besöktes Sverige av Sante F. Syftet med besöket var att göra en revision av hur Sverige genomför kontroll av rött kött. Två av Sante F:s revisorer var här och de hade med sig två tolkar. Det finns tydliga rutiner för hur en sådan här revision ska gå till. Det ska bland annat finnas en så kallad medföljande person. Den personens uppdrag är att följa med på resan och se till att revisorer och tolkar kommer fram till de anläggningar som ska besökas men även att de hittar till rätt hotell och tågstationer mm. Revisionen pågick under två veckor och under den andra veckan var Kristina Dellrud den medföljande personen. Jag började veckan med att plocka upp delegationen på hotellet i Linköping och sedan såg jag till att de kom vidare till både Örebro och Luleå. Under tre mycket intensiva dagar gjorde vi besök på fem olika anläggningar och vi reste från en vacker vår i Linköping till riktig vargavinter i Luleå säger Kristina Dellrud, teamchef på Livsmedelsverket. Förutom att följa med så hade jag i uppdrag att dokumentera vad som hände vid anläggningsbesöken fortsätter Kristina Dellrud. Syftet med att dokumentera var att snabbt förmedla vad som kom fram under besöken till personal på centrala funktioner på Livsmedelsverket. De frågeställningar som dök upp under besöken kräver nämligen Det var mycket intressant att se hur revisorerna jobbade. De är väldigt duktiga på frågeteknik och deras långa erfarenhet av slakterier och charkanläggningar gör att de vet exakt vad de skulle fråga om för att hitta det de sökte. Dagarna blev långa, timmar, men det var oerhört lärorikt. Resorna mellan olika anläggningar tog också mycket tid eftersom avstånden är så stora. Vi reste ju mellan Örebro och Luleå avslutar Kristina Dellrud. Tänk nytt - tänk samverkan, tänk Kontrollbytardag En ökad samverkan mellan kontrollmyndigheter är en framgångsfaktor för likvärdig kontroll. Därför lanserar arbetsgruppen Dricksvatten och offentlig kontroll inom det Nationella Dricksvattennätverket konceptet Kontrollbytardag. Gruppen vill att de 14 KONTROLLNYTT ETT NYHETSBREV FÖR LIVSMEDELSKONTROLLEN I SVERIGE

15 NOTISER länsstyrelser, miljösamverkansorganisationer och andra sammanslutningar som har nätverk inom dricksvattenområdet jobbar för att alla kontrollmyndigheter genomför minst en Kontrollbytardag under En kontrollbytardag innebär att kontrollpersonal från olika myndigheter möts och på olika sätt byter erfarenheter med varandra. Syftet är att öka kompetensen inom dricksvattenområdet genom samverkan och genom att sprida goda exempel. Vi vill göra det här så enkelt som möjligt. Tanken är att inspektörer träffas och genomför skuggkontroller eller saminspektioner hos varandra för att på så sätt lära sig mera. Man får på så sätt se hur kollegor gör och man får även erfarenhet av andra anläggningar än de man normalt kontrollerar säger Agneta Tollin, statsinspektör vid Livsmedelsverket och medlem i Nationellt Dricksvattennätverk. Nya operativa mål - ta chansen och påverka vilka de blir! Under det här året kommer nästa omgång av operativa mål för livsmedelskontrollen att tas fram. De nuvarande målen gäller till och med För perioden därefter behöver nya mål formuleras. De målen kommer att vara aktuella under perioden Arbetet är mycket omfattande och det finns nu möjlighet att helt förutsättningslöst lämna synpunkter, ha önskemål och komma med inspel på tänkbara mål eller på områden som lämpar sig att sätta mål inom. Målarbetet är tidskrävande och därför påbörjas det redan trots att det är lång tid fram till dess att de ska vara klara. Vi vill ju att målen ska vara relevanta och att hela kontrollen ska känna sig delaktiga i dem. Genom målen prioriterar vi en del av livsmedelskontrollens resurser till särskilda områden. Därför vore det jätteroligt om så många som möjligt hörde av sig till oss med förslag på mål för den kommande perioden säger Victoria Wahlman, statsinspektör på Livsmedelsverket. För att vi ska hinna få målen klara i god tid så behöver vi få förslagen senast den sista juli i år. Vi har en särskild e-postadress för det här avslutar Victoria Wahlman. Information kommer att finnas löpande på Livstecknet. Skicka e-post med förslag till: operativamal@slv.se KONTROLLNYTT ETT NYHETSBREV FÖR LIVSMEDELSKONTROLLEN I SVERIGE 15

16 ÖVRIGT Ny broschyr om små offentliga och kommersiella dricksvattenanläggningar Livsmedelsverket har tagit fram en broschyr med information som riktar sig till små offentliga och kommersiella dricksvattenanläggningar. Informationen i broschyren handlar om hur lagstiftningen är uppbyggd, vad en faroanalys bör innehålla och hur ett undersökningsprogram kan se ut. Livsmedelsverket förhoppning är att broschyren ska underlätta kontrollmyndigheternas information till de mindre dricksvattenanläggningarna säger Sandra Strandh, statsinspektör på Livsmedelsverket. Läs broschyren här Läs nyheten om broschyren här Utredning om ett avgiftssystem för material i kontakt med livsmedel (FCM) Livsmedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett nytt avgiftssystem för kontroll av material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Utredningen ska hantera den kontroll som sker hos andra än hos livsmedelsföretagarna. Det handlar om tillverkare, distributörer, försäljningsställen och liknande verksamheter. Det är spännande att få ett sådant här uppdrag. Det är som att bygga upp en kontrollorganisation från början eftersom det ännu inte finns några utpekade kontrollmyndigheter för den här kontrollen säger Magdalena Salomonsson, statsinspektör vid Livsmedelsverket. Regeringen påpekar särskilt att avgiftsmodellen ska vara baserad på verksamhetsinriktning, storlek eller omsättning och geografiska begränsningar. Dessutom ska det utredas på vilket sätt företagets rutiner kan påverka risker och därmed också kontrollbehovet. Arbetet har just påbörjats och arbetsgruppen har precis formerats. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 december Inloggning på Livstecknet Livstecknet är livsmedelskontrollens eget forum där det finns möjlighet att ställa frågor, läsa aktuella nyheter och se vad som skrivs om kontrollen i media. För att få tillgång till allt detta så måste du vara medlem med egna inloggningsuppgifter. Att få det är enkelt. Gå in på välj Logga in i övre högra hörnet. Där kan du ansöka om medlemskap. Välkommen!