UR PERTTIS PERSPEKTIV

Transkript

1 NYHETSBREV FÖR KONTROLLMYNDIGHETERNA UR PERTTIS PERSPEKTIV Sverige har höga ambitioner när det gäller livsmedelssäkerhet Välkommen tillbaka, hoppas att sommaren känts lång, ledig och härlig. Själv har jag semestrat i ett naturvackert södra Sverige och njutit av att ta dagen som den kommer. Och ser nu fram emot en händelserik kontrollhöst. Fredagen den 1 september 2017 Under våren kom flera nyheter att jobba vidare med. Lagstiftningsområden i myndighetsrapporteringen, tänkta att förtydliga rapporteringen och vara ett stöd i planeringen. Nya operativa mål som fokuserar på kända risker, och ska göra det lättare att prioritera kontrollinsatserna. Så vill vi att alla tar chansen och går den nylanserade e-utbildningen i kontrollmetodik. Målet är att bygga en gemensam kunskapsgrund och syn på hur vi utför inspektioner. Den Nationella kontrollkonferensen var en höjdpunkt som gav tillfälle att fördjupa oss i mycket av det vi jobbat med och dela med oss av bra idéer. Det jag särskilt tar med mig är att dagarna verkligen levde upp till konferensens tema vi är som bäst när vi samarbetar för att göra vårt jobb så bra som möjligt. Det visade ni gång på gång. Landsbygdsminister Bucht var också på plats på Kontrollkonferensen. Han gav oss sitt fulla stöd och betonade att Sverige har höga ambitioner när det gäller livsmedelssäkerhet, att hårda krav är nödvändigt och att hans förtroende för kontrollen är stort. Något jag tycker att vi ska bära med oss nu när vi tar oss an nya utmaningar. Livsmedelsstrategin är högaktuell. Arbetet och samtalet om hur myndigheterna ska främja livsmedelsföretagandet startar på riktigt. Jag ser många möjligheter med företagssamarbeten. Samtidigt behöver vi skapa utveckling utan intressekonflikter. Vi kan aldrig backa på kontrollen, tvärtom, men vi behöver göra det lättare att möta våra krav. För som Bucht sa; företag som vet hur de ska göra kan använda kraft till att utveckla sina verksamheter. Det är så vi bidrar till säkra, hållbart producerade och konkurrenskraftiga livsmedel. Statskontoret har publicerat sin utredning av hur livsmedelskontrollen kan stärkas i kommuner där kontrollen inte fungerar som den ska, och förespråkar en ökad samverkan. Det är ännu inte klart hur regeringskansliet bereder rapporten, men jag utgår från att förslagen kommer att diskuteras i olika sammanhang framöver. Men oavsett behöver vi förstås jobba vidare som tidigare med att samverka mera, och hitta gemensamma lösningar för att utveckla livsmedelskontrollen. Under hösten levererar Livsmedelsverket två regeringsuppdrag. En översyn av riskklassningsmodellen med ambitionen att skapa en enhetligare tillämpning, och en utredning av kontrollavgifterna för en mer likvärdig fördelning av avgifterna. Förväntningen är att planering, återrapportering och uppföljning förenklas. Men också att företagen lättare ska se att kontrollen är värd att betala för. Livsmedelsverket har också startat ett långsiktigit och stort projekt för att bygga gemensamma IT-lösningar för hela Sveriges livsmedelskontroll. Det är nödvändigt att vi får till det för att kontrollen ska bli så effektiv som den förväntas vara. Senare i höst kommer en förstudie som presenterar behov, problemformuleringar och möjliga lösningar. Jag återkommer med mer om denna då. Jag kommer också att fortsätta mina besök ute i landet. Det är otroligt givande att få vara med och ta del av era erfarenheter, ibland svårigheter, men oftast förslag och framgångsrika initiativ. Tack för att ni tar emot mig. Sverige har höga ambitioner när det gäller livsmedelssäkerhet, och det är tack vare oss som de uppfylls! Nu kör vi! Pertti Nordman, chef för livsmedelskontrollen, Livsmedelsverket

2 INNEHÅLL 03 STATSKONTORETS LIVSMEDELSKONTROLLEN UTREDNING OM LIVSMEDELSKONTROLLEN 04 RAPPORT 05 FRAMÅT 06 RISKKLASSNING NY KONTROLLFÖRORDNING OM SVERIGES KONTROLL I LIVSMEDELSKEDJAN, DET SVERIGES HANDEL FÖR LIVSMEDELSEXPORTEN 05 UTREDNING UNDERLÄTTA FÖR LIVSMEDELSFÖRETAGEN SKA VARA LÄTT ATT GÖRA RÄTT! UTVECKLING OM AVGIFTER FÖR OFFENTLIG LIVSMEDELSKONTROLL UTVECKLING AV LIVSMEDELS- ANLÄGGNINGAR SES ÖVER 07 SAMARBETE BRA UR VERKLIGHETEN ÖVER GRÄNSERNA I VÄSTERBOTTEN 08 NOTISER 1 Kontrollwiki tar mark 09 LISTERIA PROVTAGNING MONOCYTOGENES I FISK- OCH CHARKPRODUKTER 10 NORMERANDE SVENSKA REVISIONSSYSTEMET GRANSKNING 10 HANDBOK REVISION REVISION AV KONTROLLMYNDIGHETER 11 LÄNSSTYRELSERNAS LÄNSSTYRELSERNA OPERATIVA MÅL 12 NOTISER 2 RASFF OCH AAC

3 LIVSMEDELSKONTROLLEN STATSKONTORETS UTREDNING OM LIVSMEDELSKONTROLLEN Statskontoret fick i december 2016 ett uppdrag att utreda hur livsmedelskontrollen skulle kunna stärkas i de kommuner som inte utför kontroll i tillräcklig omfattning. Bakgrunden var ett antal rapporter som pekat på att Sveriges livsmedelskontroll brister på flera punkter, bland annat vad gäller likvärdighet i utförandet. Att det är sårbart för en liten kommun att bedriva livsmedelskontroll är inte något nytt. Livsmedelsverkets myndighetsrapportering visar att en tredjedel av de kommunala kontrollmyndigheterna har mindre än en årsarbetskraft som arbetar med livsmedelskontroll. Det skapar problem med bemanning, kompetens och naturligtvis, det nog så viktiga, kollegiala utbytet. I Finland har man haft samma problem och valde därför för några år sen att skapa myndigheter med minst 10 årsarbetskrafter inom miljö- och hälsoskydd. I uppdraget som Statskontoret fick ingick att titta på Finlands-modellen och dessutom ingick att undersöka om man eventuellt skulle flytta kontrollansvaret till en annan myndighet. Statskontoret presenterade den slutliga rapporten i juni. Statligt övertagande vs kommunal samverkan I sin rapport har Statskontoret tittat på ett eventuellt statligt övertagande av kontrollen; antingen av länsstyrelserna eller av Livsmedelsverket. Även om flera skäl, såsom minskad lokalpolitisk påverkan och större kontrollenheter som minskar sårbarheten, talar för ett statligt övertagande så anser Statskontoret att en överflyttning innebär för höga kostnader i form av personalövergångar, utveckling av IT-stöd och ändring av rutiner för att det i dagsläget ska vara en bra lösning. Statskontorets förslag till att stärka livsmedelskontrollen går istället ut på en ökad samverkan mellan kommunerna. Många kommuner samverkar redan idag och därför har Statskontoret satt upp ett antal punkter som både innebär krav och stimulans för att öka samverkan. I sina förslag har Statskontoret tagit hänsyn till att livsmedelsområdet är förknippat med miljö- och hälsoskyddsområdet i många kommuner. Regeringen föreslås fatta beslut om en färdplan mot ökad kommunal samverkan med ett mål att senast 2025 ska kommunala kontrollmyndigheter ha minst tre årsarbetskrafter (om samverkan inkluderar livsmedel och miljö- och hälsoskydd föreslås minst 12 årsarbetskrafter). Målet skulle innebära en minskning av nuvarande antal kontrollmyndigheter från cirka 250 till 100 inom livsmedelskontrollen. För att uppnå målet lägger Statskontoret fram ett antal förslag på åtgärder: Inför krav på att kommuner ska tillvarata samverkansmöjligheter Skärpt uppföljning av kommunerna för att öka samverkan (här ingår att regeringen ska överväga att ge Livsmedelsverket ökade sanktionsmöjligheter) Ge ekonomiska bidrag till kommuner som bildar gemensamma kontrollmyndigheter Ge tydligare uppdrag till länsstyrelserna att verka för kommunal samverkan En utvärdering av detta åtgärdspaket föreslås ske 2021 och om det inte ger den önskade effekten ska regeringen överväga att införa krav på samverkan likt Finlands-modellen. Vad händer nu? Rapporten är överlämnad till regeringen och inga beslut är ännu fattade. Det som är intressant i sammanhanget är att Miljötillsynsutredningen också blev klar under sommaren (där utreddes miljötillsynen) och en viss synkning av respektive utredning har skett. I sammanhanget kan också nämnas att Riksrevisionen kommer att genomföra en granskning av statliga myndigheters tillsynsvägledning gentemot kommuner avseende miljötillsyn, kemikalietillsyn, livsmedelskontroll samt alkoholtillsyn. Detta då tillsynsvägledning anses vara en pusselbit till en likvärdig, effektiv och rättssäker tillsyn/kontroll. Livsmedelsverket följer naturligtvis både utfallet av Statskontorets utredning och Riskrevisionens kommande granskning med stort intresse då utfallet innebär en direkt påverkan för vårt fortsatta arbete med vägledning och uppföljning. Läs rapporten

4 NY KONTROLLFÖRORDNING RAPPORT OM SVERIGES KONTROLL I LIVSMEDELSKEDJAN, 2016 Varje år lämnar Sverige in en rapport om Sveriges kontroll i livsmedelskedjan till EU-kommissionen. Rapporten är lagstadgad i förordning (EG) 882/2004 och ska spegla och följa upp de mål som sätts i den Nationella kontrollplanen. Rapporten är framtagen av de myndigheter som samverkar i kontrollen i livsmedelskedjan. Livsmedelsverket har samordnat arbetet och är kontaktpunkt för rapporten. Innehållet och sammanfattningen i rapporten bygger på inrapporterad data från kontrollmyndigheterna, nationella databasen REDA för gränskontrollen, resultat från utförda revisioner av myndigheternas kontroll, genomförda analysmöten tillsammans med representanter från berörda kontrollmyndigheter, samt andra kända data och information. Rapporten visar att kontrollmyndigheterna på olika sätt har arbetat med prioriteringar som sattes i den nationella kontrollplanen för respektive kontrollområde under Den sammantagna generella bedömningen är att kontroll utförs, väsentliga avvikelser upptäcks, åtgärder vidtas och att avvikelser följs upp inom kontrollen i hela livsmedelskedjan. Utvecklingen går fortsatt i positiv riktning och man ser även att informations- och utbildningsinsatser mot företagen ger resultat och bidrar till att det blir lättare att göra rätt från början. Detta tillsammans med riktade utbildningsinsatser till kontrollpersonalen om hur de kan upptäcka och bekämpa livsmedelsbrott, samt om faror och risker i olika verksamhetssteg, ger goda förutsättningar att upptäcka avvikelser. I dagsläget är det dock svårt att veta i vilken grad alla relevanta avvikelser upptäcks. Detta beror på att uppföljnings- och verifieringssystemen inte har den detaljeringsgrad avseende de data som rapporteras in. Rapporten visar att de flesta myndigheter uppfyller kraven på kontroll, samtidigt som det finns ett fåtal lokala myndigheter som behöver utföra kontroll i större omfattning. Läs hela rapporten UNDERLÄTTA FÖR LIVSMEDELSFÖRETAGEN DET SKA VARA LÄTT ATT GÖRA RÄTT! Regeringen har gett Livsmedelsverket i uppdrag att redovisa hur verket ska fortsätta arbetet för att göra det enklare att starta och driva livsmedelsföretag, med särskilt fokus på åtgärder som underlättar för företagen att göra rätt, liksom hur myndigheten arbetar med service, effektivitet och bemötande. Målet för regeringens livsmedelsstrategi är en ökad och hållbar produktion av mat för både den svenska och utländska marknaden. Livsmedelsverket ska underlätta för livsmedelsföretag att ta ansvar och följa livsmedelslagstiftningen och stödjer livsmedelsföretagandet på olika sätt. Förenkling är ett uttalat mål. Regler ska vara rimliga och enkla för företagen att förstå och tillämpa. Genom att vara lyhörda för branschens behov, ge konkurrensneutral information, se till att informationen når ut till företagarna, vara transparenta och uttrycka oss begripligt, bidrar vi till att skapa ett förtroendefullt klimat mellan kontrollmyndigheter och företag. En väl fungerande kontroll är en förutsättning för att öka konsumenternas förtroende, för att bidra till en jämlik konkurrens i branschen, och ett måste för en framgångsrik livsmedelsexport. Därför arbetar Livsmedelsverket nu intensivt för att lyfta hela Sveriges livsmedelskontroll. Visionen är att 2020 ha utvecklat en kontroll som efterfrågas av både konsumenter och företag. I en rapport beskriver Livsmedelsverkets sina viktigaste insatser för att underlätta för livsmedelsföretagen genom framåtsyftande dialog, webbaserad kompetensutveckling, kommunikation och klarspråk, nya tekniklösningar, regelutveckling och förenklingsarbete, utveckling av livsmedelskontrollen, liksom samverkan med företag och branschorganisationer. Läs hela rapporten

5 SVERIGES HANDEL FRAMÅT FÖR LIVSMEDELSEXPORTEN Att öka svensk export av livsmedel är ett av målen med regeringens livsmedelsstrategi, som Pertti Nordman tog upp i nyhetsbrevet i våras. Livsmedelsverket har därför fått i uppdrag av regeringen att bilda ett samverkansforum för att utveckla myndigheternas arbete med att främja livsmedelsexport. Arbetet med detta uppdrag kommer förhoppningsvis leda till nya och andra sätt för myndigheter att samverka med varandra och med exporterande företag. Glädjande nog kan vi redan nu berätta att det under sommaren öppnats flera nya marknader för svensk livsmedelsexport. Sydkorea godkände i juli Sverige för export av värmebehandlat fågelkött med ett särskilt exportintyg, som tagits fram i samråd med landets livsmedelsmyndighet. Efter en lång process får Sverige sedan i maj även exportera värmebehandlat nötkött till Australien. I juni godkände Nya Zeeland ett exportintyg vi tagit fram för svensk export av lax. I juli godkände även Taiwan Sverige för export av nötkött och nu pågår arbetet med att lista svenska företag. I övrigt håller Livsmedelsverket på att planera inför en kinesisk inspektion i september, av svenska anläggningar för barnmatsmjölk. Kontrollpersonal för dessa anläggningar samt på centrala Livsmedelsverket kommer att ha en viktig roll för att visa de kinesiska inspektörerna hur kontrollen fungerar. Läs regeringsuppdrag KONTROLLAVGIFTER UTREDNING OM AVGIFTER FÖR OFFENTLIG LIVSMEDELSKONTROLL Livsmedelsverket har utrett avgifter på slakterier och vilthanteringsanläggningar. Frågan om förskotts- eller efterdebitering av kontrollavgifter har också setts över. Rapport kommer i september. Livsmedelsverket har under året genomfört en större avgiftsutredning. Utredningen har omfattat ett regeringsuppdrag med syfte att se över avgiftssystemet för kontrollen på slakterier och vilthanteringsanläggningar. Utredningen har också omfattat andra frågor som rör hela livsmedelskontrollen. Det gäller bland annat frågan om förskotts- eller efterhandsdebitering av kontrollavgifter, avgifter för extra offentlig kontroll samt avgifter kopplade till riskklassning. Inom ramen för projektet har flera kontrollmyndigheter involverats och fått delge sina synpunkter på olika delar av nuvarande avgiftssystem. Projektet avslutas den 15 september och resultaten av utredningen sammanfattas därför i nästa nyhetsbrev. Den del som rör regeringsuppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 oktober och det sker genom en särskild rapport.

6 UTVECKLING RISKKLASSNING AV LIVSMEDELSANLÄGGNINGAR SES ÖVER Livsmedelsverket har fått i uppdrag att se över och vid behov justera modellen för riskklassning av livsmedelsanläggningar. Viktiga målsättningar för översynen är att öka förståelsen för den kontroll som utförs och avgifterna som tas ut i samband med kontrollen samt att öka förutsättningarna för en mer enhetlig tillämpning. Kort bakgrund om riskklassningen Den första modellen för riskklassificering av livsmedelsanläggningar (efter primärproduktionsledet) baserat på hygienpaketet togs fram Den modellen innehöll 5 riskklasser och 4 erfarenhetsklasser (A-D) och resulterade i ett antal kontrolltimmar per anläggning reviderades modellen och ett antal förändringar gjordes för att göra modellen bättre. Det blev fler riskklasser (8), färre erfarenhetsklasser (A-C) och en ny informationsmodul infördes i syfte att förtydliga att delar av kontrollen skulle ägnas åt att granska information om livsmedel utöver hygienaspekter. Den justerade modellen trädde i kraft 2012 och det är den som används idag av de flesta kontrollmyndigheter. Regeringsuppdraget Under de senaste åren har ett flertal utredningar av Sveriges livsmedelskontroll genomförts, där brister i styrning, samordning och uppföljning har uppmärksammats av både Riksrevisionen och Statskontoret. I sammanhanget har även systemet för kontrollavgifter och riskklassning kritiserats eftersom de uppfattas bidra till att nödvändig kontroll inte alltid utförs, och att den kontroll som utförs i flera avseende upplevs som spretig och ojämn av livsmedelsföretagare. Regeringen vill därför se åtgärder för att göra landets livsmedelskontroll mer likvärdig. Livsmedelsverket har därför fått i uppdrag att se över och vid behov justera modellen för riskklassning av livsmedelsanläggningar. Viktiga målsättningar för översynen är att öka förståelsen för den kontroll som utförs och avgifterna som tas ut i samband med kontrollen samt att öka förutsättningarna för en mer enhetlig tillämpning. Modellen behöver bli lättare att förstå och lättare att hantera kort sagt. Riskklassning 2.0 Målsättningen i arbete har varit att hitta en förenklad modell för riskklassning som både identifierar och prioriterar risker förknippade med olika typer av livsmedelsverksamhet samtidigt som den är lätt att förstå för såväl företag som myndighet.utfallet av riskklassningsmodellen behöver också bli mer enhetligt. Som det ser ut idag skiljer resultatet från riskklassningar mellan myndigheter. Dels beror det på att modellen inte täcker alla sorters verksamheter som finns på ett tillräckligt tydligt sätt, dels beror det på individuella justeringar av kontrolltiden som görs olika mellan olika myndigheter och dels beror det på olika synsätt när kontrolltimmar ska omsättas till faktiska kontroller. En del av de parametrar som används för att beräkna riskklassen är dessutom svårtolkade, exempelvis årsarbetskrafter. Ett av grundproblemen i Statskontorets tidigare utredning är att nödvändig kontroll inte alltid utförs. Det har givetvis flera orsaker än bara riskklassningsmodellen, men det är en viktig fråga för oss i arbetet. Vad är nödvändig kontroll? Kontroll är en del av riskhanteringen så frågan är vilka risker det är vi avser att hantera. Dagens modell fokuserar till största delen på mikrobiologiska risker. Men vi ser också att modellen behöver bli bättra på att omhänderta kemiska risker och risken för livsmedelsfusk på något sätt. Riskbaserade avgifter eller riskbaserad kontroll? Vi har tidigare haft ett system med kontroller per anläggning innan övergången till kontrolltimmar. En av förhoppningarna med övergången till kontrolltimmar var att det skulle öka fokus på kvaliteten i kontrollen, på själva innehållet. Så har det emellertid inte blivit, antagligen eftersom det aldrig riktigt har sagts vad kontroll ska innehålla på ett bra sätt. Så för att modellen inte bara ska leda till ett riskbaserat avgiftsuttag behöver också riskklassningen säga någonting om vad kontrollen ska innehålla. Vi arbetar därför för att göra kopplingar mellan riskklassning och lagstiftningsområden samt anläggningstyper för att göra det tydligare vilken kontroll som ska bedrivas och hur den också skiljer sig åt. En effektiv kontroll En framgångsrik kontroll som har effekt är beroende av flera saker. Naturligtvis behöver det finnas kompetens och personal, men den är också beroende av tydlig planering och en bra uppföljning. Och den behöver hänga ihop. Kontrollen behöver bli mer uniform oavsett var i landet den utförs, oavsett av vem. Vi vet att regelbunden kontroll gynnar efterlevnaden, dels för att inspektören upptäcker fel och brister lättare och dels förbättras ofta mötet mellan företagaren och myndigheten. Vi arbetar mot att skapa en tydlig regelbundenhet i kontrollen, genom att riskklassningen fastslår en viss kontrollfrekvens per anläggning. Bindande riskklassning? Riskklassningsmodellen är idag bara en vägledning, och även om de flesta myndigheter säger sig följa vägledningen så vet vi också att det finns många avsteg eller egna policies för att justera tider eller anpassa utfallet på annat sätt. Detta bidrar till att kontrollen upplevs spretig och ojämn. Livsmedelsverket kommer därför att utreda om hela eller delar av riskklassningen ska bli bindande genom föreskrifter eller på annat sätt.

7 BRA UR VERKLIGHETEN SAMARBETE ÖVER GRÄNSERNA I VÄSTERBOTTEN I Lycksele kommun finns en politisk vilja till samarbete som är unik. Politikerna har gett sin tjänstemannaorganisation i uppdrag att samverka och samarbeta med grannkommunerna så fort tillfälle ges. Tjänstemannaorganisationen ska även aktivt jobba för att samarbeten kommer igång. Målet är en verksamhet som fungerar. Statskontoret har i sin utredning Stärkt livsmedelskontroll genom ökad kommunal samverkan som presenterades i juni konstaterat att det finns brister inom den svenska livsmedelskontrollen. Se separat avsnitt om utredningen i detta nyhetsbrev. Det finns en rad orsaker till bristerna men sammanfattningsvis så handlar det om resursbrist, avsaknad av rätt kompetens och svårigheter att bemanna verksamheten. Till detta kommer även de svårigheter som följer av att många kontrollmyndigheter är otroligt små. Det blir helt enkelt svårare att bedriva en effektiv verksamhet när myndigheten är liten. För att kunna skapa större enheter så behöver myndigheter samarbeta. Det har man förstått i Lycksele! I Lycksele kommun har politikerna i Miljö- och samhällsnämnden gett den ansvariga förvaltningen i uppdrag att aktivt söka samarbete med andra myndigheter. Man vill helt enkelt stärka både kompetens och kvalitet. Det här innebär att verksamhetschefen ska tillvarata alla tillfällen som ges till samarbeten med grannarna. Lycksele har sedan ett antal år tillbaka ett nära samarbete med Åsele kommun. Åsele köper genomförandet av livsmedelskontrollen från Lycksele. Detta är ett mycket bra exempel på hur båda myndigheter hittar pragmatiska lösningar för att få kontrollen att fungera, vilket måste vara det gemensamma målet. I Lycksele tycker man att samarbetet fungerar mycket bra och skulle vilja se fler långsiktiga samarbetslösningar gärna med övriga grannkommuner. Lycksele kommun har ca 200 livsmedelsanläggningar. Dessa kontrolleras av 2 livsmedelsinspektörer fördelade på ca 0,7 årsarbetskrafter. Till detta kommer att man även utför kontrollen på Åseles ca 70 anläggningar. Här tillkommer alltså ca 0,2 årsarbetskrafter. Samarbete med Åsele var inte självklart i början men har med tiden fallit mycket väl ut. Det är också ofta problem med att rekrytera personal. Många mindre myndigheter känner nog igen sig i svårigheterna med att hitta arbetskollegor. Det finns pengar för anställningar och tjänster men det saknas i vissa fall helt och hållet sökande. Foto: Jessica Tjällman, Lycksele kommun För första gången på 15 år så har vi fått noll sökande på en delad livsmedel- och miljötjänst, dock ett vikariat. Hade jag kunnat erbjuda en mer specialiserad tjänst kanske det hade gått bättre säger Jenny Holmqvist, Verksamhetschef Myndighet i Lycksele kommun. Statskontoret drar slutsatsen efter sin utredning att en kontrollmyndighet inom livsmedelsområdet behöver vara minst 3 årsarbetskrafter stor för att kunna fungera effektivt. Det är också vad man föreslår att regeringen ska formulera ett mål om. Jenny tror också att lösningen till en fungerande myndighet är att skapa större enheter. Om vi kan skapa större enheter så kan vi tillsammans få till attraktiva tjänster, vi kan helt enkelt få folk att vilja jobba hos oss, man får chansen att göra ett bra jobb och utvecklas inom sitt specialområde säger Jenny Holmqvist. Men samarbeten kostar pengar. Samarbeten kan inte genomföras med målet att spara pengar. De måste genomföras för att de lagstadgade uppgifterna ska kunna uppfyllas med kvalitet och för att myndigheterna ska kunna få tillgång till den duktiga personal som behövs. Alla parter i ett samarbete måste känna att de vinner på att samarbeta. I Lycksele är man positiv inför framtiden och man hoppas på mer och nära samarbeten med sina grannar. Vi har bra kompetens i Västerbotten, kan vi inte dela på den? Vi i Lycksele kan inte lösa det här ensamma utan vi måste få hjälp av våra närliggande kontrollmyndigheter. Samverkan behövs inte bara inom livsmedelskontrollen utan inom alla kommunala ansvarsområden. Vi har alla samma utmaningar kan vi inte lösa dem tillsammans då? avslutar Jenny Holmqvist.

8 NOTISER 1 Kontrollwiki tar mark Fler och fler använder sig av Livsmedelsverkets webbplats Kontrollwiki, med stöd till kontrollen och företag. Sökmotorn har förbättrats under våren och nu under hösten prioriterar vi att göra informationen så komplett som möjligt. Målbilden är att kontrollmyndigheter och företag med lätthet ska kunna söka i Kontrollwiki. Hittar man inte information där så ska man kunna lita på att verket ännu inte uttryckt någon vägledande eller instruerande text i ämnet. Referensgruppen som har bildats ger oss en bra bild av vilka saker som ska priorteras innehållsmässigt och när det gäller teknisk utveckling. Men vi uppmanar alla höra av sig till kontrollwiki@slv.se med synpunkter och förbättringsförslag. Era åsikter är viktiga för att vi ska kunna skapa en webbplats som är användarvänlig, uppdaterad och så fullständig som möjligt. Fokus på importkontroll Livsmedelsverket har tagit fram en kortfilm om vad livsmedelskontrollen på kommunal nivå, Livsmedelsverkets regionala avdelningar och länsstyrelserna kan kontrollera hos importörer. Uppdaterad information om import finns också i Kontrollwiki. Många olika slags anläggningar kan importera direkt från land utanför EU. Det kan vara restauranger, butiker, grossister, tillverkare eller så kallade matmäklare, som sköter sin verksamhet från kontor utan att se de importerade livsmedlen. I de fall en sändning med varor som egentligen ska gränskontrolleras, kommit in i landet utan ett godkännande från gränskontrollen samarbetar Livsmedelsverket, den kommunala kontrollmyndigheten och Tullverket och fattar beslut om sändningen. Tanken är att öka samarbetet mellan gränskontrollen och importörernas kontrollmyndigheter, för att se till att endast de livsmedel som får importeras tas in på EUs territorium. Dessutom ska viss kontroll vid import, såsom kontroll av aflatoxin i mandlar från USA eller groddar från länder utanför EU avseende STEC, inte ske vid gränskontrollen utan den kan bara utföras av kontrollmyndigheten till importören. Läs mer om gränskontroll och import i Kontrollwiki. Läs mer om vilken kontroll som kan utföras hos importörer i Kontrollwiki.

9 PROVTAGNING LISTERIA MONOCYTOGENES I FISK- OCH CHARKPRODUKTER Förekomsten av Listeria monocytogenes i kallrökt eller gravad fisk och skivade charkprodukter i butik har minskat de senaste åren. Bakterien hittades också i färre omgivningsprov från anläggningar som producerar fisk- eller charkprodukter. Det visar två kontrollprojekt som genomfördes under Provtagning i butik 2016 Prov av skivad kallrökt eller gravad fisk och skivade charkprodukter i butik togs i ett samordnat kontrollprojekt där 46 kommuner eller kommunförbund deltog. Sammalagt analyserades 601 prov. Listeria monocytogenes påvisades i 4 procent av 290 prov av kallrökt eller gravad fisk, och i 1 procent av 311 prov av charkprodukter. Halterna var oftast låga, endast tre av proven av kallrökt eller gravad fisk innehöll mer än 100 bakterier per gram. I de få charkprodukter där bakterien påvisades var halterna lägre än 10 bakterier per gram. Resultaten visar att förekomsten av bakterien i kallrökt eller gravad fisk har minskat betydligt sedan 2010, då bakterien påvisades i 14 procent av proven från en liknande kartläggning. Listeria monocytogenes hittades på 14 procent av charkanläggningarna och 28 procent av fiskanläggningarna. Alla företag som kontrollerades hade en provtagningsplan och de flesta (87 procent) hade anpassat planen till förordning (EG) nr 2073/2005 om mikrobiologiska kriterier. Jämfört med ett tidigare projekt 2010 visar resultaten att företagen har förbättrat sina rutiner så att kraven i de mikrobiologiska kriterierna följs bättre. Förekomsten av bakterien i omgivningsprov från anläggningarna var också lägre än i den senaste kartläggningen Det går åt rätt håll, men viktigt med fortsatt fokus på Listeria Trots att förekomsten i kallrökt eller gravad fisk i butik minskat förekom fortfarande prov med höga halter av Listeria monocytogenes. Förekomsten och halterna av bakterien i charkprodukter var fortsatt låga, men om en charkprodukt förorenas under produktionen finns det ändå risk för att bakterien kan tillväxa till höga halter. Det är därför viktigt att företag och myndigheter fortsätter sitt arbete med att minska risker för förorening och tillväxt av Listeria monocytogenes i ätfärdiga livsmedel. Rapporterna publiceras inom kort på Livstecknet. Provtagning på produktionsanläggningar 2016 Livsmedelsverket och tre kommuner deltog i ett kontrollprojekt där omgivningsprov togs på 22 charkanläggningar och 25 fiskanläggningar. Dessutom undersöktes företagens egna rutiner för provtagning med hjälp av en checklista.

10 SVENSKA REVISIONSSYSTEMET NORMERANDE GRANSKNING Livsmedelsverket och länsstyrelserna reviderar kommuner för att se hur väl de sköter sitt kontrolluppdrag enligt kontrollförordningen. En kommun får därför en så kallad kommunrevision minst var femte år beslutade Livsmedelsverket att inte utföra kommunrevisioner under 2017, utöver de uppföljande revisioner som lämnas över från en länsstyrelse av särskilda skäl, och de som överlämnas för ett eventuellt föreläggande. Istället genomför Livsmedelsverket Normerande granskningar av länsstyrelsernas revisionsverksamhet. Syftet med de normerande granskningarna är att stärka och ge mervärde till det svenska revisionssystemet genom att: Granska om länsstyrelsernas revisionsverksamhet följer: de riktlinjer som anges i kommissionens beslut 2006/677/EG de referensdokument som tagits fram av nätverk vid Sante F Handboken Revision av kontrollmyndigheters livsmedelskontroll Normera bedömningar och främja enhetliga arbetssätt vid exempelvis rapportskrivning, skuggkontroller och uppföljning Lyfta goda exempel och sprida dessa inom revisionssystemet, och samla in synpunkter och underlag till samsynsövningar vid de årliga revisionsdagarna En Normerande granskning består av dels en halv dags dokumentgranskning vid Länsstyrelsen då revisionssystemet och dess resultat gås igenom, och dels av skuggrevision då granskningsledaren deltar som observatör vid en kommunrevision som utförs av Länsstyrelsen med syfte att normera bedömningar. Hittills har två Normerande granskningar genomförts. Det har varit givande och resultaten kommer att diskuteras vid revisionsdagarna för länsstyrelserna i november. REVISION HANDBOK REVISION AV KONTROLLMYNDIGHETER Livsmedelsverket har uppdaterat handboken Revision av lokala kontrollmyndigheters livsmedelskontroll. Den riktar sig till revisorer på länsstyrelser och Livsmedelsverket som utför revisioner vid kommuner, länsstyrelser, Livsmedelsverket och Generalläkaren. Den tidigare handboken från 2013 har inneburit mer enhetliga revisioner vars resultat har gått att sammanställa på nationell nivå. Sedan dess har nya frågeställningar uppstått, viss ny lagstiftning eller nya tolkningar tillkommit och några svagheter i handboken och revisionsrapportmallen identifierats. Den nya handboken Revision av kontrollmyndigheters livsmedelskontroll, omfattar samtliga revisionstyper och ger stöd till de revisorer som utför revision enligt artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004. Handboken är fortfarande indelad i tre delar: Del I. Revisionsprocessen: Beskriver bland annat syftet med revision, revisionssystemet, ansvarsfördelning, genomförande, rapportering, uppföljning. Del II. Revisionsområden: Ger stöd vid bedömning av olika revisionsområden. Del III. Revisionsrapportmallar: Innehåller förslag på rapportmallar. I del II är vissa revisionsområden är borttagna eller hopslagna eller så har innehållet ändrats något så att eventuella avvikelser ska hamna på en mer rättvisande plats i den nationella statistiken. Del II omfattar nu också de förtydligande kraven i Livsmedelsverkets föreskrifter 2005:21 om offentlig kontroll av livsmedel, exempelvis flerårig kontrollplan, mål för livsmedelskontrollen med koppling till NKP, utvärdering av utförd kontroll, plan för kompetensförsörjning och beredskapsplan för livsmedelsområdet. I del I finns nu en ny riskurvalsmodell inför framtagande av revisionsprogram. Del III B är helt ny och består av en rapportmall vid uppföljning av en kontrollmyndighets åtgärdsplan. Läs mer Läs handboken

11 LÄNSTYRELSERNA LÄNSSTYRELSERNAS OPERATIVA MÅL Operativt mål 12: Senast den 31 december 2019 ska offentlig kontroll ha utförts vid 250 anläggningar som torkar spannmål för livsmedelsändamål, för att verifiera att företagarna vidtar lämpliga åtgärder för att förhindra eller reducera bildning av ochratoxin A i spannmålen. I förra nyhetsbrevet informerades om det operativa målet och om den inventering och rapportering, av anläggningar som torkar spannmål, som alla länsstyrelser ska göra under En länk till tidigare nyhetsbrev finns sist i nyhetsbrevet. Fokus under 2017 är inventering för att identifiera vilka spannmålsodlare som torkar spannmål vid sin produktionsanläggning. Inventeringen ska rapporteras till Livsmedelsverket vid tre tillfällen under Det första rapporteringstillfället var 31 maj. 15 länsstyrelser lämnade rapport. Rapporteringen omfattade 150 anläggningar som producerar spannmål. Cirka 50 procent av dessa torkar spannmål på gården medan cirka 10 procent torkar spannmål för livsmedelsändamål. Det är för tidigt att dra några slutsatser men när hela inventeringen är genomförd kommer vi att ha en bättre bild av antal anläggningar som torkar spannmål för livsmedelskonsumtion och hur dessa fördelar sig i landet. Därför ska alla länsstyrelser göra en inventering i samband med att kontroll görs på gårdar där spannmål produceras. Om inga kontroller på gårdar som producerar spannmål har genomförts ska rapport ändå skickas in. Nästa rapporteringstillfälle är den 31 augusti och sista rapporteringstillfället i början av Under 2017 ska även 25 kontroller göras på gårdar som torkar spannmål för livsmedelskonsumtion. Kontrollerna görs av länsstyrelserna i Halland, Kalmar, Skåne, Västra Götaland och Östergötland. Representanter för dessa län arbetar tillsammans med Livsmedelsverket för att ta fram ett underlag för de kontroller som ska göras under 2018 och Läs mer om det operativa målet

12 NOTISER RASFF och AAC Rapid Alert System for Food and Feed (RASFF), systemet där myndigheter i olika länder kan informera varandra om livsmedel som inte är säkra, är numera känt av de flesta. irasff heter verktyget som medlemsländerna använder sig av vid informationsutbyte och som vi informerat om tidigare så kommer det framöver att användas på nationell nivå här i Sverige. Detta kommer att ske när en ny föreskrift i frågan träder i kraft, vilket beräknas ske i början av En e-utbilning och detaljerad information om irasff och hantering av RASFF kommer att finnas tillgänglig i god tid innan alla myndigheter ska ansluta sig. Administrative Assistance and Cooperation (AAC) är ett systersystem till RASFF som inte är lika känt. Till skillnad från RASFF som används för icke säkra livsmedel, kan det i AAC systemet informeras om ärenden med andra misstänkta eller konstaterade avvikelser mot gällande regler. AAC används bland annat om ett land behöver fråga ett annat land efter information för att komma vidare i utredningen. Det kan också användas när en myndighet har information om ett livsmedel eller en livsmedelsföretagare i ett annat EU land som kan vara av vikt för det landets kontrollmyndigheter. Om någon kontrollmyndighet vill använda AAC kontaktas Livsmedelsverket som är Sveriges kontaktpunkt. Kontakt tas med: RASFF-gruppen (rasff@slv.se) när det gäller avvikelser från lagstiftingen som inte rör fusk. Food Fraud gruppen (ffcp@slv.se) när det gäller fusk. Kommande EU lagstiftning I föregående nyhetsbrev rapporterades att den nya kontrollförordningen har publicerats. Nu har EU-kommissionen inlett arbetet med att ta fram de delegerade och genomförandeakter som ska komplettera den nya kontrollförordningen. Genom den nya kontrollförordningen, förordning (EU) 2017/625, har EU-kommissionen fått till uppgift att ta fram EU-regler som ska komplettera den förordningen inom olika sakområden. Kommissionen har nu påbörjat arbetet med att ta fram närmare regler om bl.a. offentlig kontroll av livsmedel av animaliskt ursprung, offentlig kontroll i samband med import från tredjeland och om medlemsstaternas årliga rapportering om den offentliga kontrollen till kommissionen. Arbetet befinner sig än så länge i ett mycket tidigt stadium, varför det inte är möjligt att sia om vilka ändringar den nya EU-lagstiftningen kommer att innebära. Under år 2018 förväntas kommissionen påbörja arbetet med att ta fram nya regler om bl.a. offentlig kontroll av restsubstanser i livsmedel. De nya EU-regler som kommissionen tar fram kommer att börja gälla vid olika tidpunkter. Vissa av dem, bl.a. reglerna om offentlig kontroll av livsmedel av animaliskt ursprung, förväntas börja tillämpas samtidigt som den nya kontrollförordningen den 14 december Vi återkommer till den nya EU-lagstiftningen i framtida nyhetsbrev. Mer information finns på hitta på kommissionens hemsida. Läs mer här

13 NOTISER Sante F:s revision av det svenska revisionssystemet Den november genomför Sante F en revision av det svenska revisionssystemet. Den nationella samrådsgruppen för revision, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, länsstyrelserna och ett par kommuner blir berörda. Bemanning pågår. Utvärderingen inom primärproduktionen 2016 och uppehåll i granskning av kvalitetssäkringssystem Livsmedelsverket och Jordbruksverket har haft ett gemensamt regeringsuppdrag om livsmedels- och foderkontrollen i primärproduktion som redovisades för Näringsdepartementet den 1 december Som en del av uppdraget har en utvärdering av kontrollen genomförts. Utvärderingsresultatet visade bland annat att länsstyrelsernas användande av resultaten från granskningar av kvalitetssäkringssystem i primärproduktion var begränsad. I avvaktan på regeringens beslut med anledning av de föreslagna åtgärderna i regeringsuppdraget gör Livsmedelsverket uppehåll i genomförande av granskningar av kvalitetssäkringssystem i primärproduktionen. Arbetet för en mer likvärdig kontroll Gör det någon skillnad? I Livsmedelsverkets regleringsbrev för år 2017 gav regeringen Livsmedelsverket i uppdrag att utvärdera effekterna av arbetet med att utveckla livsmedelskontrollen och göra den mer likvärdig över hela landet. Den period som avses i uppdraget är I slutet av april i år skickade Livsmedelsverket, med anledning av detta uppdrag, in en redovisning till Näringsdepartementet som beskriver hur utvecklingsarbetet ska utvärderas. I den planerade utvärderingen kommer Livsmedelsverket att studera livsmedelskontrollens likvärdighet ur både lagstiftningens och företagarnas perspektiv. Utvärderingens resultat kommer att presenteras i två rapporter. Den första delrapporten ska vara färdig till maj 2018 och slutrapporten till maj I utvärderingen kommer ett antal enkätundersökningar genomföras, bland annat riktade till kontrollmyndigheterna. Inloggning på Livstecknet Livstecknet är livsmedelskontrollens eget forum där det finns möjlighet att ställa frågor, läsa aktuella nyheter och se vad som skrivs om kontrollen i media. För att få tillgång till allt detta så måste du vara medlem med egna inloggningsuppgifter. Att få det är enkelt. Gå in på Livsmedelsverkets hemsida, välj Logga in i övre högra hörnet. Där kan du ansöka om medlemskap. Välkommen. Tidigare nyhetsbrev