OBS! ETT SMAKPROV LEKAR SÅNGER OCH RAMSOR EN PDF-BOK. Välkommen in i barnens Utikuliga värld! En bok som alltid finns till hands

Transkript

1 LEKAR SÅNGER OCH RAMSOR EN PDF-BOK Innehåller 50 lekar, 20 sånger och 30 ramsor. Välkommen in i barnens Utikuliga värld! En bok som alltid finns till hands i din mobil eller platta Beställs i sin helhet på OBS! ETT SMAKPROV

2 LEKAR SÅNGER OCH RAMSOR MED UTIKULIGT Att vara ute och leka är något alldeles speciellt. Barnens fria lek i kombination med styrda lekar kompletterar varandra som en metod att lära sig och utvecklas socialt. Genom leken lär och reflekterar barnen i sin vardag och har så gjort sedan begynnelsen. Sånger och ramsor tränar språket och är en god metod för att lära om naturen och sig själv. Att har roligt tillsammans på ett enkelt sätt är något som utvecklar oss och gör att vi lär tillsammans. Leken som metod är både effektiv och rolig både för små och stora. VARFÖR PDF BOK? Jag har tidigare haft ett antal kortlekar som är ett både kul och bra sätt att presentera lekar, ramsor och sånger på men det gäller ju att hänga med i tiden. Pdf-boken kan du lägga i din mobil eller lärplatta så att du alltid har den tillgänglig. Har du väl laddat hem den så finns den alltid där och du kan också dela den med dina arbetskamrater vilket gör att alla kan ha idéerna tillgängliga. VAD FINNS HÄR Den här boken innehåller 50 lekar, 20 sånger och 30 ramsor. Alla är sorterade efter namn under sina respektive rubriker och blir därför enkla att hitta när du vill ha dem. Välkommen in i barnens Utikuliga värld!

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lekar Alla byter träd Alla ekorrar byter bo Amöborna Ballongen Benleken Blindhund Burrleken Elektricitetskull Finn fem fel Formleken Fånga svansen Förstenad Gäddan kommer Harmamman (Förflyttningslek) Hitta blommor Hur går du? Hur mycket är klockan herr Lejon? Hur många hopp hoppar grodan Hur ska vi komma? Hämta ditt namn Häng med Höken kommer I vår vita vackra skog Kom alla mina kycklingar Kom alla mina skogsbarn Kungens söner Kurragömma Känsel-lek

4 Luffarschack Luktmemory Mackkull Mamma mus Mask-kull Minneslek Mygg-kull Myrkaos Ormen ömsar skinn Pepparkakskull Plockepinn med skogspinnar Sardinen Skyfall Slå vad Smakmemory Sten sax påse Titt i busken Tryckleken Under hökens vingar kom Vad finns i skogen Vi komma ifrån Riara Viskkedja Vänliga skogen Sånger Ekorr n satt o granen Huvud, axlar, knä och tå Håll naturen ren Karl-Oskar Kråksången Kännavisan Lilla snigel

5 Myggan Hubert Myrflit Naturglädje Nippertippan Nyckelpigan Ormen sover Räven smyger Spela kottar Svampsången Trolle-Bolle Var bor du lilla råtta? Vi leker träd Vilsesång Ramsor Avslutningsramsa Barr-ramsa Benramsan Det är du Eldramsa Fem små blåbär Fem små lingon Fem Tussilago Fingerramsan trudelutt Fjärilsliv Fågelboet Gräsvila Gäddan Haren och räven Hämtaramsa 1 Hämtaramsa 2 Hämtaramsa 3

6 Hämtaramsa 4 Hämtaramsa 5 Hämtaramsa 6 Hämtaramsa 7 Igelkotten rund och go Kroppsramsa Känn dig fram Masken kryper Matramsa Pelle Plutt Spöket! Stubbliv Under stenen Vantar på! Ödlans jakt!

7 LEKAR Alla byter träd Alla ställer sig vid varsitt träd utom en som får ropa Alla byter träd. Alla byter då träd med någon annan och den som ropar försöker ta ett träd som blir ledigt. Den som blir utan träd ropar nästa gång. Tips: Markera på något sätt de träd som är med. Alla ekorrar byter bo Till den här leken behöver man vara minst 7 men helst 10 personer. Två och två bildar man ett ekorrbo och en står i boet (mellan de andra två som håller i varandras händer). När man har bildat bo med ekorre i ska en vara över som ropar Alla byter bo! När det ropas ska alla ekorrar byta bo samtidigt som den som ropar ska försöka att ta sig ett bo. Den som blir utan ropar nästa gång. Efter ett tag kan man byta roller. Fingerramsan trudelutt Jag är tummen rund och go. Jag kan räkna må ni tro. Jag är lång och jag bär ring. Jag kan nästan ingenting. Jo det kan du lille plutt. Du kan spela en truddelutt (spela en kort melodi med lillfingret) Ja, jag kan! Ja, jag kan! Hurra! Hurra! Hurra!

8 UTEVISTELSENS MÅL ELLER ATT NÅ UPP TILL LÄROPLANENS MÅL MED HJÄLP AV UTEVISTELSEN I FÖRSKOLAN Lpfö 98 reviderad 2016 Av Anders Ohlsson

9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 BAKGRUND 3 NÄR JAG VAR LITEN VAR DET NATURLIGT ATT VARA UTE 4 VARFÖR SKA MAN VARA UTE? 5 HUR SKA VI VARA? 8 VAD BEHÖVER MAN KUNNA? 9 NÄR SKA MAN VARA UTE? 10 VAR SKA MAN VARA? 11 VAD ÄR UTOMHUSPEDAGOGIK? 12 FRILUFTSRÅDET 13 FÖRSKOLANS MÅL ENLIGT Lpfö 98 (reviderad 2016) 15 NORMER OCH VÄRDEN 16 UTVECKLING OCH LÄRANDE 18 BARNS INFLYTANDE 21 FÖRSKOLA OCH HEM 22 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN 23 MÅLMALL 24 MÅL FÖR: UTEVISTELSEN 25 MÅL FÖR: MOTORISK UTVECKLING 26 MÅL FÖR: EMOTIONELL UTVECKLING 27 MÅL FÖR: SOCIAL UTVECKLING 28 MÅL FÖR: KOGNITIV UTVECKLING 29 MÅL FÖR: KREATIV UTVECKLING /FANTASIN 30 MÅL FÖR: NORMER OCH VÄRDEN 31 MÅL FÖR:UTVECKLING OCH LÄRANDE 32 MÅL FÖR: BARNS INFLYTANDE 34 MÅL FÖR: FÖRSKOLA OCH HEM 35 MÅL FÖR: ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN 35

10 INLEDNING I förskolan idag jobbar vi mycket med de mål som läroplanen anger. Vi använder oss mycket av utemiljön men kallar det ofta för att vi bara varit ute och lekt idag. Min önskan är att det för varje mål som läroplanen anger skulle vara naturligt att skriva hur vi med utevistelsens hjälp kan nå upp till dessa. Vi kan också komplettera med att ange vilka mål vi har med utevistelsen. Med anledning av detta vill jag på ett enkelt och användbart sätt delge mina tankar om utevistelsens mål och ger er även en mall att jobba efter. BAKGRUND För ett antal år sedan satt jag i Norge och tittade i en norsk bok som presenterade en tur med barn på skidor. Jag och min svåger började prata om böcker i allmänhet och om möjligheten att göra en egen bok i synnerhet. Tänk att få skriva en bok om det viktiga i att vara ute och ha det kul! En bok som kan inspirera och ge förändring i människors utevistelse. Många föräldrar på förskolan hade varit på mig om att de ville ha en bok med idéer på vad man kan göra ute och tankarna hade funnits en längre tid. Min svåger ställde upp med resurser både vad gällde tryck och layout. Det blev boken UTIKULIGT. Den här boken är den teoretiska fortsättningen på boken UTIKULIGT med inriktning mot MÅL. Tanken är att den ska ge kött på benen för pedagogen som ska skriva sina mål för barnen och sin verksamhet. Hur ger jag barnen de bästa förutsättningarna i deras utveckling och inlärning och hur kan jag inspirera barnen till att vilja vara ute mer? Hur kan vi använda oss av utevistelsen för att stimulera barnens utveckling och inlärning? Jag läste nyligen något som jag tyckte var bra. Man ska inte tänka på att ta bort något dåligt utan vad man kan tillföra som är bra. När man har tillfört något bra så kanske det dåliga försvinner av sig självt eftersom man inte har något mer behov av det. Jag kommer att ta upp aktuell forskning men även egna tankar och idéer om utevistelsens betydelse. När jag är ute och föreläser pratar jag ofta om social hållbarhet. Naturen ger en avslappnande och kravfri tillvaro i motsats till det övriga samhället idag. Därför tror jag att naturen är den optimala platsen för att skapa en social hållbarhet mellan vuxna och barn. Både när det gäller i familjen och i förskola/skola. All forskning visar på att barn lär och mår bättre i naturen. Barns sociala-, motoriska-, kreativa-, emotionella- och kognitiva utveckling stimuleras bättre utomhus och på köpet får de en bättre koncentrationsförmåga och hälsa. Vi vuxna kan stimulera barnens utveckling genom att vistas i naturen tillsammans med dom. MÅL FÖR: BARNS INFLYTANDE Förskolan skall sträva efter att varje barn: utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. VI NÅR MÅLEN GENOM ATT:

11

12 Blommor och gröna växter 6 Tema blåbär 7 Tema lingon 8 Tema blommor 9 Tema gräs 10 Tema träd 11 Tema stubbe 12 Tema bladvass 13 Tema lav 14 Tema mossa 15 Tema svamp 16 Kryp och insekter 17 Tema snigel och snäcka 18 Tema mask 19 Tema Geting 20 Tema myra 21 Tema trollslända 22 Tema mygga 23 Tema fjäril 24 Tema fluga 25 Tema gräshoppa 26 Tema Skalbagge 27 Tema nyckelpiga 28 Tema myrlejon 29 Tema spindel 30 Tema fästing 31 Tema skräddare 32 Tema gråsugga 33 Däggdjur 34 Tema rådjur 35 Tema Älg 36 Tema ekorre 37 Tema skogsmus 38 Tema hare 39

13 Tema igelkott 40 Tema Lo 41 Tema brunbjörn 42 Tema järv 43 Tema Bäver 44 Tema varg 45 Tema fjällämmel 46 Tema fjällräv 47 Fåglar 48 Tema fågel 49 Tema hackspett 50 Tema gräsand 51 Tema fjälluggla 52 Grod- och kräldjur och fisk 53 Tema orm 54 Tema groda 55 Tema gädda 56 Teman som inte ingår i direkta kretslopp 57 Tema eld 58 Tema djurspår 60 Tema giftigt och ätligt 61 Tema jord 63 Tema sten 64 Tema vatten 65 Tema vilse 66 Tema kretslopp 67 Tema friluftsliv 68 Tema allemansrätten 69 Tema synen 70 Tema smak 71 Tema hörsel 72 Tema doft 73 Tema känsel 74

14 Tema träd Träd kallar man växter som vanligen blir minst 5 meter höga och som har en tydlig huvudstam, stammen ska vara förvedad. Lägre vedväxter med flera stammar kallas för buskar. Trädet består av: Rot som håller fast trädet och suger vatten och näring. Stam mellan barken och trädet transporteras vatten och näring. Krona trädets grenar med löv eller barr som tar emot solljus. I Sverige finns det lövträd och barrträd. Träd kan bli mycket höga och mycket gamla. Frågorna Vad har bladen på träden för betydelse för allt levande? Bladen renar luften och producerar syre så att vi kan andas. De skyddar också oss från farlig UV-strålning. Var sitter trädets krona? Kronan är där bladen växer. När blommar träden? De flesta på våren. Hur ser man skillnad på tall och gran? Tall har långa barr och gran korta. Tallens krona på äldre träd börjar längre upp på stammen. Varför klarar tallen skogsbränder bra? På grund av den kraftiga barken. Vem är beroende av träden? Allt levande.

15 Tema ekorre Ekorren är en gnagare med upp till 20 cm lång svans som den styr sina hopp med bland träden. Den kan bli ca.25 cm och pälsen är rödbrun på sommaren och på vintern blir den kraftigare och gråbrun. Den är duktig att klättra på grund av sina klor och kan till och med springa nerför trädstammarna. Ekorren äter bär, nötter, knoppar, rötter och svamp. På sommaren äter den även insekter, fågelägg och fågelungar. På hösten gömmer den mat som den sedan letar upp under vintern. Ekorren finns i de flesta av Sveriges skogar men är mest vanlig i barrskogen. De bor i klotformiga bon som påminner om skatans bo fast mindre. Ibland kan de överta gamla fågelbon. Frågorna Vad äter ekorren? Bär, nötter, knoppar, rötter och svamp. På sommaren äter den även insekter, fågelägg och fågelungar. Var har ekorren sitt bo? I en tall eller gran nära stammen. Boet påminner om skatans fast det är mindre. När får ekorren sina ungar? Under våren och sommaren får honan upp till 2 kullar med vardera 4-6 ungar. Hur kan ekorren styra i luften när den hoppar? Den styr med svansen. Varför gömmer ekorren mat på hösten? För att ha något att äta på vintern. Vem är ekorrens fiende? Duvhöken och räven