Ärende nr 4. Budget 2015 kommunstyrelsen

Transkript

1 Ärende nr 4 Budget 2015 kommunstyresen 1

2 ~Tingsryds \:.,':9 kommun Kommunstyresens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14 Au 190 Dnr 2013/ Budget 2015 kommunstyresen Ekonomiavdeningen har sammanstät försag ti budget 2015 kommunstyresen samt styrkort Besutsunderag Budget kommunstyresen 2015 Styrkort KLF 2015 Besut Kommunstyresens arbetsutskott föresår kommunstyresen besuta att anta budget 2015 för kommunstyresen och tihörande styrk01t, samt att de i budgeten avsatta mede som inte tas i anspråk i den skatteväxing som sker i samband med Regionbidning Kronoberg 2015 överförs ti kommunstyresens förfogande, reserverade för investeringar gäande administrativa system och IT -pattform. Justeran e 2

3 Biaga Ks Au ,! Försag KS L Budget 2015 Kommunstyresen 3

4 1 Uppdrag/Ansvarsområde Kommunstyresen (KS) är kommunens edande poitiska förvatningsorgan. KS har ansvar får: den sammantagna verksamhetens utvecking och ekonomi edning och samordning av kommunkoncernen samordning av arbete för att förverkiga kommunens vision Kommunstyresens fårvatning, kommunedningsförvatningen (KLF), har som uppdrag att utgöra kvaificerat stöd åt den poitiska edningen samt åt övriga kommunaa förvatningar och företag samordna måstyming, utforma styrande dokument, svara för rapportering och information driva kommunens övergripande utvecking mot en attraktiv och håbar kommun 2 Mågrupper Kommunedningsförvatningens mågrupper är amänheten/medborgama kommunens näringsiv intresseorganisationer och föreningar kommunens poitiska organisation kommunens medarbetare kommunaa företag och förvatningar 3 Omvärd och förutsättningar Omvärden förändras snabbt viket stäer höga krav på förnyese och anpassning av verksamheterna, kompetensen och informationsutbytena. Behovet av kommunöverskridande kommunikation och nätverksarbete ökar. Samordning med näringsiv, det civia samhäet och medborgare bir också at viktigare. Omvärdsbevakning via oika kontakter/käor är en oerhö1t viktig de för att kommunen ska utveckas i takt med resten av samhäet och det är av stor betydese att resurser sätts av för fortsatt arbete inom detta område. Sveriges medemskap i ED har bidragit ti en ökad internationaisering och enigt SKL påverkas 60 procent av punktema på kommunfumäktiges dagordning av EU. Ett utökat EDsamarbete kan skapa förutsättningar får att utvecka den egna verksamheten genom nya ösningar, synsätt och modeer i mötet med medborgarna och deras behov men även genom en annan variant av finansiering. För att åstadkomma maxima effekt av ED-stödet krävs att nämnder och förvatningar samarbetar och integrerar ett internationet perspektiv i sin verksamhetsutvecking. Fr.o.m. den januari 2015 bir andstinget Kronoberg en s.k. regionkommun (som ett av ytterigare fem andsting i andet). Detta innebär för Kronobergs de att det kommunaa samverkansorganet Regionförbundet Södra Småand avveckas och att b.a. de regionaa utveckingsfrågorna och koektivtrafiken kommer att hanteras inom den nya regionkommunen Kronoberg med det direktvada andstinget som huvudman. För Tingsryds kommun innebär regionbidningen initiat att mer tid kommer att äggas på att hitta nya Kommunstyrese, Budget (9) 4

5 samarbetsformer inom regionen. Aktivt änsarbetet behövs b.a. for att ändra förutsättningarna för egenförsörjning och för att förebygga arbetsöshet. Samarbete behövs även kring sårbara funktioner, viket kan ge rationaiseringsvinster samtidigt som medborgaren garanteras ett bättre stöd t. ex. vissa centraa funktioner och boendeformer med speciainriktning. Betydesen av kommunens kontakter söderut mot Bekinge och nordöstra Skåne ökar. At mer frågor inom mijö och håbar utvecking kräver en gränsöverskridande samverkan. En viktig samverkansfråga gäer utvecking av amänna kommunikationer där ett starkt regionat samarbete är en forutsättning för att få statigt stöd för infrastruktursatsningar. Vår organisation påverkas på fera sätt av den ökande digitaiseringen och dess snabba utveckingstakt. Denna at snabbare utvecking stäer höga krav på IT -enheten att ständigt arbeta med effektiviseringar och kompetensförsörjning. Det är också en utmaning att föja med i den tekniska utveckingen för att de at mer omfattande behoven i våra verksamheter ska kunna tigodoses.!t-konsumtionen tycks ständigt öka viket at som oftast även innebär en kostnadsökning. Den amänna uppfattningen är att det inom en reativt snar framtid kommer att krävas ytterigare samverkan med andra kommuner i regionen utöver Växjö i dessa frågor. Genom samverkan kommer sannoikt, åtminstone ti viss de, kostnadsökningarna bromsas upp men kommunen kommer även kunna tigodose den kompetensförsörjning som kommer att krävas av morgondagens it-teknik. 4 Verksamhetens må och utvecking 4.1 Vision "Utvecking, service och effektivitet i en attraktiv kommun" Styrkort Perspektiv Nämndsmå ' Mått Resutatmå 2015 Medborgare Aktiv edning och samordning Nöjd-Medborgar-ndex, NMI, Ca 55, genomsnitt av den kommunaa Medborgarundersökning jämfört med andra organisationen kommuner Kvaificerat stöd och vä Nöjd-Intern-Kund-Index (intern enkät Nöjda: 70% org., fungerande intern service ti mot poitiker och 90% poitiker den kommunaa kommunorganisationen) organisationen Hög tigängighet, god Nöjd-Medborgar-Index (bemötande Ca 60, genomsnitt information, gott bemötande och tigängighet persona), jämfört med andra Medborgarundersökning kommuner Hur många av medborgarna som skickar in en enke fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur god är kommunens webbinformation ti medborgarna? Hur stor ande av medborgarna för att får svar på en enke fråga via teefon? Ca 85%, genomsnitt jämfört med andra kommuner Ca 80%, genomsnitt jämfört med andra kommuner Ca 50%, genomsnitt jämfört med andra kommuner Diaog, demokrati och Nöjd-Infytande-Index, N Ca 40%, genomsnitt deaktighet Medborgarundersökning jämfört med andra kommuner Kommunstyrese, Budget (9) 5

6 Perspektiv Nämndsmå Mått Resutatmå2015 Samhäe Förbättra vikoren för Vad ger företagarna för Ca genomsnitt näringsivet och underätta sammanfattande omdöme om jämfört med andra företagsetaberingar. företagskimatet i kommunen (Insikt kommuner (första 2015) mätning 2015) Verka för: Genomförandegrad av minst 90% näringsivsprogrammet (årets handingspan) Svenskt Näringsivs ranking av 2015 på pats 110. kommunerna Må: uppnå pats 100 på 4 år ti god panberedskap och bostadsförsörjning Nöjd-Region-Index, NRI, Ca 60%, genomsnitt - en bättre infrastruktur med Medborgarundersökning jämfört med andra fokus på bredband, vägar och kommuner koektivtrafik - goda utbidningsmöjigheter, god kompetensförsörjning - ett rikt föreningsiv och kuturutbud - en ekoogiskt och sociat håbar kommun Ekonomi Samordning/edning av Resutat i % av skatteintäkter och 2% panerings- och generea statsbidrag uppföjningsprocessen för tiföritig redovisning och Sjävfinansiering av investeringar 100% rapportering Minskning av åneskuden Minskning anta kr God kostnadskontro och hög KLF:s resutat med nettokostnader 1% prognossäkerhet inom KLF inom budgetramen Medarbetare Tingsryds kommun ska vara Håbart medarbetarengagemang, 2014=79 en attraktiv arbetspats med HME (totaindex för hea Nästa mätning 2016 bra anstäningsförhåanden, kommunorganisationen) engagerade medarbetare och gott edarskap Nöjd-Medarbetarindex ( totaindex för 2014=3,96 av 5 hea kommunorganisationen) Nästa mätning 2016 KLF ska vara en bra Håbart Medarbetarengagemang, 2014=75 arbetspats med engagerade HMEpå KLF medarbetare och gott Nästa mätning 2016 edarskap Nöjd Medarbetarindex KLF 2014=4,0 av 5 Nästa mätning 2016 Tingsryds kommun ska ha en sjukfrånvaro för hea högst 5,5% bra arbetsmijö och frisk kommunorganisationen persona KLF ska ha en bra arbetsmijö Sjukfrånvaro för KLF högst 3% och friska medarbetare Process ständiga förbättringar och Införande av kommunövergripande Anta utvecking genom verksamhetssystem: ekonomi-, HR- impementerade processorienterad verksamhet system, e-arkiv, teefoni, system ärendehantering (inköp och distribution?) Tjänstegarantierna ska finnas Nämndernas måuppfyese gäande Subjektiv och uppfyas tjänstegarantier bedömning med anays Kommunstyrese, Budget (9) /!:5~ ~.w 6

7 4.1.1 Medborgare Medborgarnas krav och behov av bra service, bemötande och tigängighet har en hög poitisk prioritet. Inom informationsområdet är inriktningen att utvecka en bättre extern kommunikation med våra medborgare samt öka användandet av medborgarväniga "sociaa medier". Förvatningen vi också verka för en större samverkan och marknadsföring av de oika kommundearna via oika digitaa mötespatser. Via dessa mötespatser ska kommuninvånarna kunna ta de av och även ta ärdom av de andra kommundearnas goda arbete. Mycket av dessa insatser kommer att samordnas via medborgarkontoret För att förbättra diaog, deaktighet och infytande från intressegrupper i samhäet utökas antaet direkta möten. Informationsutbyte, samråd, identifiering av samverkansområden och projekt paneras på kommunens tätorter med medborgare och oika samhäsaktörer, b. a. okaa utveckingsgrupper/sockenråd, fiskevårdsområden och oika föreningar. KLF kommer att samordna detta arbete utifrån ett kommunövergripande perspektiv Samhäe Kommunövergripande utveckingsområden med kopping ti kommunens attraktivitetsarbete kommer att vara i fokus. Måprogrammet "Attraktivare Tingsryd" kommer att utvärderas for perioden och uppdateras inför en ny mandatperiod Det sutiga mået är att åstadkomma en positiv befokningsutvecking i kommunen. Viktigaste inriktningarna i det kommunövergripande utveckingsarbetet är: - bevaka utveckingspaner i den panerade Region Kronoberg och deta i regionaa utveckingsprojekt -bevaka och ta tivara samordningsmöjigheter med grannkommuner och regionaa aktörer - förankra och påbörja arbetet enigt den antagna internationea strategin - sutigt samråd och antagande av översiktspan Ekonomi Impementering av riktinjer för en håbar ekonomi i Tingsryds kommun kommer att ha hög prioritet framöver. Principerna för en håbar ekonomisk utvecking behöver en bred förankring hos den poitiska edningen och band medarbetarna men även hos medborgarna. Kommunstyresen besutade i apri2014 att ge kommunchefen i uppdrag att ineda arbete med att ta fram försag ti åtgärder för en ångsiktig och håbar ekonomi inför besut om 2016 i syfte att skapa erforderiga marginaer och handingsutrymmen i verksamheten. Detta arbete kommer i hög grad att präga förvatningens och hea organisationens ekonomiarbete under både 2014 och Medarbetare Huvudinriktningen inom medarbetarperspektivet kommer att vara att stärka både edar- och medarbetarskap för att skapa attraktiva arbetspatser. Fokus kommer även att riktas mot arbetsmijöfrågor för att minska sjukfrånvaron. Ett prioriterat arbete är också genomförande av handingspaner som tas fram på kommunens arbetspatser utifrån resutaten i medarbetarenkäten /:J/~-) (/_5" Kommunstyrese, Budget (9) 7

8 4.1.5 Process Ett stort behov av uppgradering/utbyte av centraa verksamhetssystem finns inom kommunorganisationen. Första prioritet under budgetåret 2015 kommer att vara ekonomi- och P A-/Lönesystem. Gemensam upphanding i änet av dessa två system genomförs under 2014 med ett beräknat införande under 2015 och med skarp drift i början av Det är ett stort projekt som kommer att kräva personea resurser i anspråk under en stor de av året. Som föjd av detta måste övrigt utveckingsarbete begränsas och ha ägre prioritet under året, detta gäer b.a. e-förvatning och e-tjänster. Under 2015 är det tänkt att ett uppgraderat ärende- och dokumenthanteringssystem ska vara infört. Eventuet kommer någon form av piotprojekt startas innan ett fut införande genomförs omfattande kommunens samtiga verksamheter. Projekt E-arkiv i Kronoberg och Bekinge kommer att gå in i ett skarpt äge då det kommer att bidas ett kommunaförbund som ska upphanda arkivsystem, anstäa persona och gradvis övetia arkivuppgifter från de detagande organisationerna. Under budgetåret 2015 kommer e arkivprojektet vara i fokus. I juni 2014 kommer kommunstyresen att ta stäning ti kommunens eventuea detagande i samverkan kring änsgemensam distributionscentra och tihörande eektroniska inköpssystem. Möjig tidspan för införande är hösten 2014 avseende inköpssystem och våren 2015 avseende distributionscentra. Inga särskida budgetmede finns för närvarande ansagna för införande- och driftskostnader. På sikt bör dock dessa projekt, enigt erfarenheter och bedömningar från andra kommuner, kunna vara kostnadsneutraa eer kostnadsbespararande för kommunen. Uppgradering av teefonisystemet paneras. Tanken är att uppgradera befintig teefoniösning så att everantören kan ge support fut ut, detta tis en eventue gemensam upphanding kan genomföras med andra kommuner i änet. Vid uppgradering av teefonin byts de fasta teefonerna ti en ny teknik (P-teefoni) som innebär att gama teefoniförbindeser (koppar) kan sägas upp och bespara en stor kostnadsökning på ca 150 tkr/kvarta. Uppgradering ti Pteefoni kommer också att vara fordeaktig vid en kommande upphanding. Finansiering av uppgraderingen saknas. En utökning av kommunens agringsutrymme behöver ske och ikaså behöver kommunens brandvägg och nätverkspattform förnyas. Medborgarkontorets införande 2014 kommer att kräva ett fortöpande utveckingsarbete under 2015 för att fut ut hitta sin form gäande processer och frågestäningar, b.a. föjande: - utbidningsinsatser och f01tbidning av persona - en vidareutvecking av processerna mean förvatningarna och medborgarkontoret - undersökning om kommunens ärendehanteringssystem även kan användas för medborgarkontorets arbete - vidareutvecking av vika ärenden som ska handäggas av medborgarkontoret - uppföjning gentemot medborgarna om huruvida rätt frågor hanteras i medborgarkontoret Kommunstyrese, Budget (9) 8

9 5 Förändringar ti 2015 KLF har ett generet besparingskrav på sig motsvarande 0,5 procent av nettokostnaderna, detta hanteras 2015 genom att samtiga avdeningar genomför s.k. "vardagsrationaiseringar". I höstens internbudgetarbete kommer kostnadsminskningarna att preciseras. Den verksamhet som det i dagsäget råder störst osäkerhet kring är överförmynderiet där trycket de senaste åren tenderat att öka, d.v.s. antaet människor med behov av överformyndare/god man ökar. Budgetramen för överförmynderiet stärktes upp ti år 2014 med ca 200 tkr, b. a. genom generea kostnadsminskningar i övriga verksamheter inom förvatningen, men det är troigt att det kvarstår brister i finansieringen av verksamheten ti år Ett arbete pågår med översyn av regeverken avseende tisättning av och ersättningskriterier ti gode män och förvatare viket fårhoppningsvis kan sänka eer åtminstone stoppa ytteriga kostnadsökningar i verksamheten. Det är i dagsäget även okart hur kommunens integrationsarbete kommer att vara uppbyggt och finansierat under verksamhetsåret Under år 2014 genomförs integrationsarbetet i projektform och finansieras via extra ansag från Migrationsverket Integrationen omfattar både kommunpacerade fyktingar, ensamkommande barn och nyinfyttade utändska famijer som bosätter sig permanent i kommunen. Tanken är att integrationsarbetet ska pågå i kommunens oika orter och genomföras i samordning med okaa aktörer med fokus på mötespatser, syssesättning och fadderskap. Medborgarkontoret som är en de av informationsavdeningen kommer att stärkas upp, redan under 2014, motsvarande 1,0 tjänst, varav 0,5 tjänst övertas från SBF och 0,5 tjänst övertas från KUF. Förändringen är kostnadsneutra utifrån kommunperspektivet och syftar ti att stärka kommunens må avseende "en väg in". Förutom fårstärkningen av medborgarkontoret kommer anta tjänster i budgeten 2015 igga på samma nivå som tidigare, dock kommer vissa funktionea och organisatoriska fårändringar genomföras med start redan under Förändringarna påverkar inte förvatningens totaa budgetram utan är endast omfördening av befintiga resurser inom förvatningen. Förändringarna genomförs för att få en organisationsstruktur som bättre överensstämmer med det arbete som bedrivs inom förvatningen. Under 2015 kommer kommunens förtroendevada genomgå utbidning inom en rad oika områden som en föjd av vaet i september 2014 och den nya mandatperiod som börjar. Dear av utbidningsinsatsen kommer att ske centrat och beräknas kosta 0,1 mkr, mede som idag inte finns avsatta i ordinarie budget utan istäet föresås finansieras genom kommunstyresens förfogandemedel Som beskrivits ovan gåre-arkivprojektet in i ett skarpt äge under 2015 och kommer vara i fokus under stora dear av året Eftersom projektet är en satsning på och utvecking av ett het nytt sätt att arbeta med arkivering föresås finansiering av projektet, 0,3 mkr, att ske med hjäp av kommunens utveckingspott (ksau). Totat föresår KLF investeringar för 4,0 mkr under 2015, dessa mede ska gå ti kommunövergripande system och utvecking av IT -verksamheten. Bedömningen är att kapitakostnaderna som bir föjden av investeringarna ryms inom befintiga ramar, en osäkerhet finns emeertid för de engångskostnader som sjäva införandet av ekonomi- och P A-/önesystemet kommer att medföra. Noterbart är att investeringarna är kommunövergripande och ti nytta för samtiga förvatningar. Se investeringsbiaga. /~?J?!/~~') Kommunstyrese, Budget (9)

10 6 Framtid KLF:s främsta uppdrag är att tisammans med den poitiska edningen eda och samordna kommunen i strategiska och kommungemensamma frågor. En de i detta är frågor kring medborgarservice viket även fortsättningsvis kommer att prioriteras. Nämnas kan arbetet med att skapa öppna mötespatser där kommunens medarbetare kan fånga upp goda ideer för framtida medborgarnytta. Ä ven om samordningsfunktionen avseende håbar utvecking minskas ti förmån för internatione samordning måste kommunen fortsatt ha en ångsiktig strategi kring väsentiga frågor som t.ex. mijö, energieffektivisering, fokhäsa och ungdomsarbetsöshet. Att vara en attraktiv arbetsgivare är viktigt för att kunna rekrytera utbidade och kompetenta medarbetare, en satsning på kommunen som arbetsgivare kommer därfor vara oerhört viktigt framöver. Den yngre generationen har andra krav på sin arbetsgivare och de behöver kommunen förhåa sig ti. Många yngre vi arbeta i organisationer med värdegrunder som skapar ett håbart samhäe samtidigt som de har högre krav på fexiba arbetsförhåanden och öneförmåner. Arbetet med att stärka kommunens stäning som arbetsgivare bör därför intensifieras. KLF ska utifrån samhäsekonomin, befokningsstrukturen och omvärdens krav även fortsättningsvis genomfora anpassning av kommunens organisation och verksamheter. Möjiga samordningsvinster ska sökas i samarbete med externa aktörer, grannkommunerna och regionen. Detta ger kommunen bättre möjigheter ti att minska kostnaderna men även att kara av växande uppdrag med befintiga resurser. 7 Paneringsmått Avdening Paneringsmått Utfa Utfa Utfa Budget Budget Kommunedningsförvatning Nettokostnader, mkr 36,3 42,5 31,9 31,9 31,5 Kommunedningsförvatning Nettoinvesteringar, mkr 6,0 2,6 1,5 0,9 4,6 Kommunedningsförvatning Anta utförda 41,0 41,0 40,1 36,5 37,0 årsarbeten Kommunedningsförvatning sjukfrånvaro, % av 2,5% 3,0% 1,7% 3,0% 3,0% tigängig arbetstid Kommunedningsförvatning Personakostnad 26,1 27,5 26,0 25,3 Kommunstyrese, Budget (9) A/~ (/ --)

11 8 Biagor Redovisning av moduer/sparåtgärder 2015 Modu Såpaverkas inom Beskrivning av Så påverkas arbetsmijön verksamhetens må, kvaitet verksam h åtgärd/verksamhet för personaen och omfattning et, mkr " ' Ingen modu inom KLF avseende budget Försag ti investeringsbudget 2015 och pan Investering Arsbudget Budget Pan Pan Pan Totat ( ) Inköp datorer !T-pattform Virtue serverpattform 700 o o o o 700 Trådöst nätverk 350 o 200 o Backup IT 300 o o o Ekonomi- & P A-/Lönesystem o o o 4000 Lagringsutökning o 200 o o o 200 Brandvägg o 150 o o o 150 Förnyese nätverk o 600 o o o 600 FIM (identitetshantering) o o 450 o o 450 Lagring IT o o o 500 o 500 Kapitakostnaderna för investeringarna arbetas in i ordinarie budget. I samband med införande av de kommunövergripande systemen kommer vissa kostnader av engångskaraktär att uppstå men även dessa beräknas rymmas inom befintig budgetram. Se bifogade investeringsbanketter för ytterigare information om investeringarna. Förändring av tjänster 2015 Befattning Ny tjänst Projekttjän Permana Indragen st nt tjänst tjänst TOTALT Inga förändringar av tjänster TOTALT Totat anta årsarbeten på kommunedningsförvatningen är 37,0 tjänster (endast fast anstäda, d.v.s. exkusive C231/235 fackiga representanter och ompaceringstjänster). Kommunchef/utveckingsenhet 6,0 Kansi Ekonomi Persona Information 5,7 7,6 8,0 9,7 Kommunstyrese, Budget 2015 r;/& ~L tw 11 9(9)

12 ~Tingsryds ~kommun Budget 2015 och pan Investeringsäskande Förvaning Ansvarig för investeringen (attest) Investeringsobjekt Kommunedningsförvatningen Informationschef (116) Inköp datorer Budget Pan Pan Pan Utgift(+) Inkomst(-) Nettoinvestering Beopp anges 1 tusentas kronor (tkr) Syfte och må med investeringen Kapitakostnader Budget (beastar driftbudget) 2015 Heår Avskrivning Internränta Summa Beopp anges tusentas kronor (kr) Utbyte av hårdvara är en viktig de i modeen Ett IT och syftar ti att skapa en IT -mijö som är modern och mindre känsig får fe/störningar. Bakgrund och beskrivning Innan iniorandet av Ett IT hade kommunen en forådrad datorpark som edde ti stora störningar och avbrott i verksamheternas arbete. I och med ffiforandet av den nya mod~en snabbas utbytestakten av hårdvaran upp och varje år sker därfor inköp av ett visst anta nya datorer.. Specificering av investeringens utgifter Investeringens effekt på driftbudgeten Kapitakostnaderna rymros inom verksamhetens budgetram. Kontering kapitakostnader i driftbudgeten An"'" V "'"' m bet (ktivitet (robjekt 729 GB Tidspan för genomförande Budget2015 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Ju Aug Sep Okt Nov Dec 1 Pan fdjande år (markera med X) Datum och underskrift bestäare Datum och underskrift utförare 12

13 r.tingsryds ~kommun Budget 2015 och pan nvesteringsäskande Förvatning Ansvarig för nvesterin gen (attest) nvestertngsobjekt Kommunedningsförvatningen Informationschef (116) IT pattform Budget Pan Pan Utgift(+) Inkomst(-) Nettoinvestering Pan Beopp anges tusentas kronor (tkr) Syfte och må med investeringen Syftet är att årigen säkra upp!t-pattformen genom utbyte av gama hårdvara. 100 Kapitakostnader Budget (beastar driftbudget) 2015 Heår Avskrivning Internränta 2 3 Summa Beopp anges tusentas kronor (!kr) Bakgrund och beskrivning Se ovan. Specificering av investeringens utgifter Investeringens effekt på driftbudgeten De ökade kapitakostnaderna hanteras inom IT -verksamhetens budgetram. Kontering kapitakostnader i driftbudgeten ~ Verksamhot AktiviM ~BG 1 Probjo.kt TidspJan förgenomförande Budget2015 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Ju Aug Sep Okt Nov Dec Pan föjande år (markera med X) Datum och underskrift bestäare 13 Datum och underskrift utförare

14 ~Tingsryds ~kommun Budget 2015 och pan Investeringsäskande Förvatning Ansvarig för nvesteringen (atest) Investeringsobjekt Kommunedningsförvatningen Ekonomichef (113) Byte ekonomisystem Budget Pan Pan Pan Kapitakostnader Budget (beastar driftbudget) 2015 Heår Utgift {:r) Avskrivning Inkomst( ) Internränta 8 46 Nettoinvestering o o o Summa Beopp anges 1 tusentas kronor (tkr) Beopp anges tusentas kronor (tkr) Syfte och må med investeringen Mået är att ha ett ångsiktigt håbart ekonomisystem som motsvarar behoven av ekonomifunktioner. Systemet ska stödja dagens och morgondagens processer, ha stor användarvänighet i de dear som berör många användare, ge ökad fexibiitet vid exempevis organisationsförändringar och bättre integrationsmöjigheter med försystem. Måsättningen med ett gemensamt ekonomisystem för änets kommuner och möjighet ti gemensam drift av ekonomisystem är band annat ökad effektivitet, minskad sårbarhet, ökade utveckingsmöjigheter och ökad samordning av den totaa ekonomiösningen for kommuner och kommunaa boag. Systemet ska möjiggöra ångtidsbevarande i ett E-arkiv. Genom en gemensam upphanding minskar upphandingskostnader för enskida kommuner och boag. Bakgrund och beskrivning Unsgemensam upphanding genomförs under Nuvarande ekonomisystem infördes 200. Osäkerhet råder kring både kostnad och tidspan, då upphandingen sutförs först under hösten Specificering av investeringens utgifter Innefattar engångsicenser, ev hårdvara samt införandekostnader såsom t ex konsutkostnader. Ev utbidningskostnader får ej ingå i investeringen, utan redovisas i driftbudgeten. Investeringens effekt på driftbudgeten Heårskostnad kapitakostnader 160 tkr fr o m Dämtöver tikommer årig kostnad for underhås- och supportavta, öpande konsutstöd m. m. Totakostnaden är budgetmässigt panerad att rymmas inom samma kostnad som vi har för nuvarande ekonomisystem. Osäkerhet råder kring kostnader då upphandingen sutförs först under hösten Kontering kapitakostnader i driftbudgeten Tidspan för genomförande Budget2015 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Ju Aug Sep Okt Nov Dec (markera med X) v v Pan föjande år Datum och underskrift bestäare Datum och underskrift utförare 14

15 :Tingsryds \:!!:)kommun Budget 2015 och pan nvesteri ngsäs kand e Förvatning Ansvarig för Investeringen (attest) Investeringsobjekt Kommunedningsförvatningen Personachef (114) Byte persona- och önesystem Budget Pan Pan Pan 2018 Utgift(+) Inkomst(-) Nettoinvestering o o Beopp anges tusentas kronor (tkr) Syfte och må med investeringen Kapitakostnader Budget (beastar driftbudget) 2015 Heår Avskrivning Internränta 3 77 Summa Beopp anges tusentas kronor (!kr) Mået är att ha ett ångsiktigt håbart persona- och önesystem som motsvarar behoven. Systemet ska stödja dagens och morgondagens behov, ha stor användarvänighet, ge ökad fexibiitet och bättre integrationsmöjigheter med andra system. Måsättningen med ett gemensamt persona- och önesystem för änets kommuner och möjighet ti gemensam drift och underhå är ökad effektivitet~ minskad sårbarhet, ökade utveckingsmöjigheter och ökad samordning, Genom en gemensam upphanding minskar upphandingskostnader för enskida kommuner och boag. Bakgrund och beskrivning Länsgemensam upphanding genomförs under Nuvarande persona- och önesystem tecknades 2001 och infördes under Osäkerhet kring både kostnad och tidspan, då upphandingen sutförs under hösten 2014; Specificering av investeringens utgifter Innefattar engångsicenser, ev hårdvara samt införandekostnader såsom t ex konsutkostnader. Eventuea utbidningskostnader får ej ingå i investeringen, utan redovisas i driftsbudgeten. Investeringens effekt på driftbudgeten Kapitakostnad ca 270 tkr per år, fu effekt först år20 16/2017. Därutöver tikommer årig kostnad för underhås- och supportavtal Totakostnaden är budgetmässigt panerad att rymmas inom samma kostnad som vi har för nuvarande persona- och önesystem. Osäkerhet råder kring kostnader då upphandingen sutförs först under hösten Kontering kapitakostnader i driftbudgeten Tidspan för genomförande Budget2015 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Ju Aug Sep Okt Nov Dec Pan föjande år (markera med X) Datum och underskrift.be~täare - -x? /J ')-.c...!.?'-.._ fia {/.-:::-- ~ f\ 15 Datum och underskrift utförare

16 ~Tingsryds ~kommun Budget 2015 och pan Investeringsäskande Förvatning Ansvarig för investeringen (attest) Investeringsobjekt Kommunedningsförvatningen Informationschef {116) Lagringsutökning Budget Pan Pan Utgift{+) 200 inkomst(-) Nettoinvestering 200 o o Pan 2018 o Beopp anges 1 tusentas kronor (tkr) Syfte och må med investeringen Kapitakostnader Budget (beastar driftbudget) 2015 Heår Avskrivning Internränta 3 6 Summa Beopp anges tusentas kronor (tkr) Kapaciteten for dataagring ät idag på bristningsgränsen och syftet med investeringen är därfor att skapa större marginaer och rårbättrad kapacitet. Bakgrund och beskrivning Då datamängden ökar i snabbare takt än beräknat och nya verksamhetssystein tikommer finns det ett behov av att utöka kommunens agrinskapacitet. En mindre påverkan skue vara om kommande upphandingar av verksamhetssystem, t. ex. ekonomin- och P A-system, inte paceras och driftas intemt av kommunens IT-enhet, detta skue då eventuet kunna möjiggöra att investeringen kan senareäggas. Specificering av investeringens utgifter Investeringens effekt på driftbudgeten De ökade kapitakostnademahanteras inom!t-verksamhetens budgetram. Kontering kapitakostnader i driftbudgeten Tidspan för genomförande Budget2015 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Ju Aug Sep Okt Nov Dec Pan föjande år (markera med X) Datum och underskrift bestäare Datum och underskrift utförare 16

17 r;tingsryds ~kommun Budget 2015 och pan 2016~2018 Investeringsäskande Förvatning Ansvarig för Investeringen (attest) Investeringsobjekt Kommunedningsförvatningen Informationschef (116) Brandvägg Budget Pan Pan Pan Kapita kostnader Budget (beastar driftbudget) 2015 Heår Utgift(+) 150 Avskrivning Inkomst(-) Internränta 2 4 Nettoinvestering 150 o o o Summa Beopp anges tusentas kronor (tkr) Syfte och må med investeringen Beopp anges tusentas kronor (tkr) Syftet med investeringen är att fårnya och fårbättra brandväggen och därmed stärka skyddet inom!tverksamheten. Utbyte av brandvägg då ga'antitiden går ut. Viktigt att byta hårdvaran då detta är en centra utrustning som varken bör ha några kortare eer ängre driftsavbrott. Specificering av investeringens utgifter Investeringens effekt på driftbudgeten De ökade kapitakostnaderna hanteras inom IT -verksamhetens budgetram. Kontering kapitakostnader i driftbudgeten GG Amv.c V ""' mhet (ktivitet (robjekt 723 Tidspan för genomförande Budget2015 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Ju Aug Sep Od Nov Dec 1 Pan föjande år (markera med X) Datum och underskrift bestäare :-::.-) _, 17 Datum och underskrift utförare

18 f*tingsryds ~kommun Budget 2015 och pan Investeringsäskande Förvatning Ansvarig för investeringen (attest) Investeringsobjekt Kommunedningsförvatningen Informationschef (116) Förnyese nätverk Budget Pan Pan Utgift{+) 600 Inkomst(-) Nettoinvestering 600 o o Pan 2018 o Beopp anges tusentas kronor {tkr) Syfte och må med investeringen Syftet med utbytet är att uppdatera nätverksutrustning då garantitiden går ut. Kapitakostnader Budget (beastar driftbudget) 2015 Heår Avskrivning Internränta 9 17 Summa Beopp anges i tusentas kronor (tkr) Bakgrund och beskrivning Utbyte av Care-nätverksutrustning då garantitiden går ut. Detta är den centraa nätverksutrustningen får servrar och den fårdear även nätverkstrafiken ikt en "huvudväxe" ti aa orter och dess arbetspatser. Specificering av investeringens utg_ifter nvesterin~ens effekt på driftbud~eten De ökade kapitakostnaderna hanteras inom IT -verksamhetens budgetram. En senareäggning av denna investering skue innebära att garanti- och serviceavta måste fårängas och då ti en ökad kostnad på cirka 40 tkr per år. Kontering kapitakostnader i driftbudgeten An.wor V " mm het (' tiv 723 GG 1tet ('objekt 1 Tidspan för ~enomförande Budget2015 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Ju Aug Sep Okt Nov Dec Pan föjande år (markera med X) Datum och underskrift bestäare Datum och underskrift utförare 18

19 styrkort KLF 2015 medborgare tjänster med fokus på kommunaa organisationen '' kärnverksamheten verksamhet), MBU Kvaificerat stöd och vä fungerande intern!nöjd-intern-kund-index (intern enkät mot service ti den kommunaa organisationen poitiker och kommunorganisationen) Medborgaren i fokus! Hög tigängighet, god information, gott Nöjd-Medborgar-Index (N MI bemötande bemötande och tigängighet kommunens persona), MBU!Hur många av medborgarna som skickar in en enke fråga via e-post får svar inom två j arbetsdagar?!hur god är kommunens webbinformation!ti medborgarna? Hur stor ande av medborgarna får svar på en enke fråga via teefon?,'-m-e_d_b_o_r-ga-r-in-f-yt_a_n_d_e-1-) D-ia o-g,_d_e_m_o_k_r_a-ti_o_c_h_d_e-a-k-ti-g-he-t-----:j Nöjd-Infytande-Index, NII Medborgarna ser 'i kommunen som en 'hehet i 'att ra ktivitetsa rbetet hehetsbedömning, MBU U ' - ' (104%\ PS Jo8=91% 10=79%185%, ca [11=74% 12=61%!genomsnittet 113=84% ' PS 110=76%, 11=83% ~80%, ca i 12=78% 13=81% J genomsnittet PS j 08=50% ':50%, ca f10=52% 11=58% :genomsnittet [13=45% U 1' 06=40 (97%), :4o, ca i GL,08=44(108%) ;,genomsnittjämf j10=44(106%) :\med andra! f12=37 (95%) :ikommuner j13=36 (92%),'.1nga mätningar. Hehetssyn vid förberedese av U i' t!. besut. Fokus på kommunövergripande frågor GL! medborgarna och samhäsaktörer! 1 vid panering av direkta möten med! '! t!'!b ~ /71 19

20 Styrkort KLF 2015 kommun underätta företagsetaberingar. omdöme om företagskimatet i kommunen (Insikt 2015).Goda i boendemöjigheter,vä utbyggd :i nfrastru ktu r Fokus på utbidning 'och kompetens Verka för att ha god panberedskap och bostadsförsörjning J verka för en bättre infrastruktur (bred band, vägar och koektivtrafik) Verka för goda utbidningsmöjigheter och god kompetensförsörjning IGenomförandegrad av ' näringsivsprogrammet (årets i handingspan j Svenskt Näringsivs rankingav kommunerna on-index, NRI, Medborgarundersökning 2015 TM TM u f2013=90% f2010=141, i 2015=110 Må 2011=133, j uppnå pats 10~ 2012=170 på 4 år ti =121 - ''Rikt föreningsiv och kuturutbud ~verka för ett rikt föreningsiv och kutururbud i Håbar utvecking verka för en ekoogiskt och sociat håbar!kommun Förskoor och skoor i [inga mätningar. Hehetssyn vid aa sju kommundear Iförberedese av besut. i t ]!, '! t ' ~ ex (/.~ krv- 20 2

21 styrkort KLF 2015 t/3 ekonomi mord ni ng/edning av panerings- och med goda ekonomiska uppföjningsprocessen för tiföritig marginaer redovisning och rapportering God kostnadskontro och hög 1 prognossäkerhet inom KLF i' i! ~!Sjävfinansiering av investeringar Minskning av åneskuden i KLF:s resutat med nettokostnader inom budgetramen DG DG DG 111=86% 112=155% i 100%!13:::44% i Minskning anta kronor 111=8,3% 12=3,6% 13=5,3% 1% '! "Attraktiv skapa goda Tingsryds kommun ska vara en attraktiv Håbart medarbetarengagemang, HME HC 112=7~,snitt78!Nästa mätning ' r arbetspats Iförutsättningar för att arbetspats med bra!(totaindex för hea kommunorganisation) , 1 rekrytera och behåa anstäningsförhåanden, engagerade > 1 ' ' kompetent arbetskraft medarbetare och gott edarskap i. i.! ' 1 Nöjd-Medarbetarindex ( totaindex för hea i HC [2012=3,94 av 5 ~. Nästa mätning!.. '2014= 3 96 av 5, kommunorgan1sat1onen) i 1 ' po16 KLF ska vara en bra arbetspats med ' Håbart Medarbetarengagemang, HME på HC 1\ 2014 = 75 j Nästa mätning 1 engagerade medarbetare och gott IKLF!2016 ' edarskap!nöjd Medarbetarindex KLF HC 12012=4,1avs =4,0 av s Nasta matnmg : ;2016 " '~--'------'' '.Skapa god arbetsmijö Tingsryds kommun ska ha en bra!sjukfrånvaro för hea kommunorganisation ' H<;:!2011:5,5~, :och ökad frisknärvaro arbetsmijö och frisk persona j 1 ~~~~~=~:~~ S.S% KLF ska ha en bra arbetsmijö och friska!sjukfrånvaro för KLF,: HC '12011=2,3% =3,0% 3% medarbetare 1! = 1 7 % Göra rätt saker på rätt [ständiga förbättringar och utvecking.. sätt för att skapa en kostnadseffektiv och ändamåsenig verksamhet ~.r;v genom processorienterad verksamhet. Införande av kommunövergripande verksamhetssystem: ekonomi-, HR-system, j e-arkiv, teefoni, ärendehantering (inköp i och distribution?) ' Tjänstegarantierna ska finnas och uppfyas Nämndernas måuppfyese gäande tjänstegarantier ~ ~ 21 u Ej jämförbart IAnta hmpementera-, j de system 1 GL '. L!Subjektiv bedömning med anays i 3