Revisionsrapport Granskning avseende hemsjukvård för mest sjuka äldre

Transkript

1 uniform KUB100 v 1.0, Kungsbackanämnden Revisionsrapport Granskning avseende hemsjukvård för mest sjuka äldre Kommunrevisionen har vid sitt möte den 27 februari 2017 antagit bifogad revisionsrapport. Granskningens syfte har varit att bedöma om kommunen och Region Halland har inrättat ändamålsenliga arbets- och samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring i syfte att säkerställa vårdkedjan och hemsjukvården för de mest sjuka äldre. 1 (1) Datum Granskningsrapporten översänds för kännedom. För revisorerna i Kungsbacka kommun Birgitta Litsegård Kommunrevisionens ordförande Christine Lindeberg Vice ordförande kommunrevisionen Kommunrevision Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset Telefon vx Fax kommunrevision@kungsbacka.se

2 Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna Januari 2017 Kungsbacka kommun Granskning avseende hemsjukvård för de mest sjuka äldre

3 Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kungsbacka kommun har EY granskat hemsjukvården för de mest sjuka äldre. Syftet har varit att bedöma om nämnden för vård- och omsorg och Region Halland har inrättat ändamålsenliga arbets- och samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring i syfte att säkerställa vårdkedjan och hemsjukvården för de mest sjuka äldre. Granskningen är en del av en samgranskning som genomförs i flera kommuner och i region Halland. Granskningen visar att nämnden i allt väsentligt har säkerställt en ändamålsenlig organisation avseende hemsjukvård, men att det finns vissa utvecklingsområden. Nämnden följer upp hemsjukvården och ett antal nyckeltal inom ramen för ordinarie uppföljning. Granskningen visar däremot att nämnden inte har följt upp hur överenskommelsen med regionen har påverkat verksamhetens ekonomi. Det finns behov av att utveckla såväl uppföljning som indikatorer. Granskningen visar även att arbetsbelastningen för sjuksköterskor inom hemsjukvård upplevs som tung. Bakgrunden är att vården i hemmet har blivit mer avancerad, att sjukskrivningar och omsättning av medarbetare har ökat samt att delegering till medarbetare inom hemtjänsten inte görs i tillräcklig omfattning. Det finns dokumenterade former, riktlinjer och rutiner som reglerar samverkan mellan region och kommun. Granskningen visar att efterlevnaden till regleringarna varierar mellan olika personer och parter. Exempelvis upplevs bedömningen av vem som ska skrivas in som hemsjukvårdspatient som personberoende. Vårdcentralernas medarbetare deltar i begränsad utsträckning i vårdplaneringar. Läkarmedverkan upplevs som problematisk på kvällar och helger. Informationsöverföringen mellan kommun och region upplevs vara ett förbättringsområde. Granskningen visar att informationsöverföringen är särskilt problematisk avseende läkemedelslistor och epikriser. Utifrån granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan. Vi rekommenderar nämnden för vård och omsorg att: Följa personalutvecklingen inom hemsjukvården Utveckla uppföljningen av hemsjukvården avseende ekonomi och volym Utveckla uppföljningen av hur hemsjukvårdens uppdrag påverkar hemtjänsten Fortsatt följa att avvikelser inom vårdkedjan rapporteras i enlighet med fastställda rutiner Påtala aktuella samverkansbrister i den gemensamma nämnden i syfte att säkerställa en patientsäker vård Säkerställa att bedömningen av vilka patienter som ska tillhöra hemsjukvården kvalitetssäkras i syfte att säkerställa en likvärdig vård 1

4 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfråga Revisionskriterier Avgränsning Metod Nämnden för vård och omsorg Hemsjukvård inom kvarboende Hemsjukvårdspatienter Bemanning Rutiner och riktlinjer Samverkan Vår bedömning Styrning och uppföljning av hemsjukvården Målstyrning Uppföljning av hemsjukvården Vår bedömning Samverkan med Region Halland Inskrivning i hemsjukvården Läkarmedverkan Motverkande av återinskrivning vid sjukhus Informationsöverföring Avvikelsehantering Gemensam nämnd och andra samverkansgrupper Ekonomisk ersättning och betalningsansvar Vår bedömning Samlad bedömning Bedömning mot revisionsfrågan Slutsats och identifierade förbättringsområden Rekommendationer Bilaga 1. Revisionskriterier Bilaga 2. Kontrollmål Bilaga 3. Dokumentförteckning Bilaga 4. Resultat av enkätundersökning

5 1. Inledning 1.1. Bakgrund Överenskommelsen om hemsjukvård i Halland gäller från 1 januari Överenskommelsen innebär att regionen ansvarar för slutenvård och läkarinsatser inom bland annat hemsjukvården. Övriga insatser till och med sjuksköterskenivå tillgodoses av kommunen. Fram till 2015 reglerades samverkan mellan region och hemsjukvård på annat sätt. Kommunen tillhandahöll då hemsjukvård till palliativa patienter, svårt sjuka barn samt patienter med biståndsbeslut för en viss nivå av omsorgsinsatser. Kommunens insatser gjordes via så kallade tjänsteköp/avrop från regionen. Många personer får stöd av hemtjänst/hemsjukvård för att klara av att bo hemma så långt möjligt. Vårdcentralerna har en viktig roll för de patienter som inte omfattas av hemsjukvård eller andra stödinsatser. Vårdcentralernas läkare ansvarar för vård av samtliga patienter, oavsett om de omfattas av hemsjukvård eller inte. En väl fungerande vårdkedja är en förutsättning för att uppnå syftet med hemsjukvårdsreformen. Vård av äldre i samverkan med kommunerna har varit i fokus under lång tid. Fokus har bland annat varit på säkert samarbete mellan huvudmän som är väsentligt för en effektiv vårdprocess. Region och kommun möter ofta samma personer/patienter i primärvård, hemsjukvård, sjukhusvård och hemtjänst. Det förekommer att personer som vårdas på sjukhus blir kvar på sjukhuset trots att behandlingen är avslutad. Kommunerna övertar efter en tid betalningsansvaret för dessa patienter. Kommunens betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård regleras i lagstiftning. I lagen regleras även aktiviteter under vårdtiden, exempelvis inskrivningsmeddelanden, framtagande av vårdplaner och utskrivningsmeddelande. Det är således viktigt att regionen planerar för en utskrivning i tid och kallar till vårdplanering. Kommunen måste vara flexibel i sitt arbetssätt för att snabbt kunna ordna servicen då patienten blir utskriven. En fungerande hemsjukvård och samverkan möjliggör för personer med vård- och omvårdnadsbehov att så lång möjligt kunna få sin vård där denne bor utan att behöva förflyttningar mellan huvudmän. Mot bakgrund av ovanstående har kommunrevisionen i samband med sin risk- och väsentlighetsanalys beslutat att ge EY i uppdrag att genomföra en granskning av kommunens arbete med de mest sjuka äldre i ordinärt boende. Granskningen är en del av en samgranskning som genomförs i flera kommuner och i region Halland Syfte och revisionsfråga Syftet med granskningen är att bedöma om kommunen och Region Halland har inrättat ändamålsenliga arbets- och samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring i syfte att säkerställa vårdkedjan och hemsjukvården för de mest sjuka äldre. 3

6 Denna del av granskningen ska utgå från kommunens uppdrag och ansvar för styrning, uppföljning och samverkan. Den ska också granska risk för brister i kommunikation som kan påverka den äldre negativt, såväl mellan som inom huvudmännen. Detta omfattar också att analysera att gränssnitt/ansvarsgränser är tydliga mellan regionen och kommunen. I granskningen besvaras följande revisionsfråga: Har nämnden för vård och omsorg säkerställt att vårdkedjan och hemsjukvården för de mest sjuka äldre fungerar på ett tillfredställande sätt? Granskningen inriktas enligt de kontrollområden och kontrollmål som framgår av den projektplan som tagits fram gemensamt med revisionen i Region Halland. Kontrollmålen redovisas i bilaga Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna i denna granskning utgörs av: Kommunallagen (SFS 1991:900) 6 kap. 7 som reglerar styrelsers och nämnders uppdrag Socialtjänstlag (SFS 2001:453) 5 kap. 4-5 som reglerar socialtjänstens omsorg om äldre människor Hälso- och sjukvårdslagen (1982: 763) Kommunala mål och riktlinjer Styrande dokument och avtal mellan kommun och region Halland Dessa beskrivs närmare i bilaga Avgränsning Granskningen omfattar vårdkedjan och hemsjukvården för de mest sjuka äldre i ordinärt boende. Granskningen avser nämnden för vård och omsorg. Granskningen är avgränsad till samverkan mellan hemsjukvård och hemtjänsten i egen regi Metod Granskningen har genomförts genom dokumentstudier och intervjuer. Intervjufrågor har utarbetas utifrån syfte och revisionsfråga. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten. Källförteckning framgår av bilaga 3. Som en del av samgranskningen har även en webenkät genomförts (utförd av projektmedarbetare på PwC). Resultatet av enkäten redovisas i bilaga 4. 4

7 2. Nämnden för vård och omsorg I detta avsnitt beskrivs nämndens organisation. I Kungsbacka kommun ansvarar nämnden för vård och omsorg för att fullgöra kommunens skyldigheter enligt socialtjänst- och hälso- och sjukvårdslagen. I anslutning till den nya överenskommelsen om hemsjukvård i region Halland reviderades nämndens reglemente 1. Kommunens ansvar gäller som tidigare nämnt upp till sjuksköterskenivå. I enlighet med hälso- och sjukvårdslagen har nämnden utsett förvaltningschefen till verksamhetschef för den kommunala hälso- och sjukvården. Förvaltningschefen har det samlade ledningsansvaret för hemsjukvården och för säkerställandet av att patienters behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i hemsjukvård tillgodoses. Kommunen har även en medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). Förvaltningsledningen har beslutat om dokument som tydliggör roll- och ansvarsfördelning för nämnd, verksamhetschef, MAS och MAR. Hemsjukvård och hemtjänst leds av två verksamhetschefer. Inom myndighetsutövningen finns ett vårdplaneringsteam som omfattar biståndshandläggare, sjuksköterskor och rehabiliteringspersonal. Vårdplaneringsteamet leds av enhetschef för myndighetsavdelningen, enhetschef för sjuksköterskor och enhetschef för rehabilitering (rehab). Enligt verksamhetschef för myndighetsutövning är syftet med vårdplaneringsteamet att stärka kvaliteten för den enskilde genom att möjliggöra planeringen av vård- och omsorgsinsatser enligt IBIC-modellen 2. Arbetet utifrån modellen ska medföra att individens samlade vård- och omsorgsbehov tillgodoses samt säkerställa att rätt vård- och omsorgsinsatser ges från början. I nedanstående organisationsbild redovisas de för granskningen mest väsentliga enheterna/funktionerna. Nämnden för vård och omsorg Förvaltning Kvarboende Hemsjukvård Myndighetsutövning Kvalitet, utveckling och säkerhet Hemtjänst Hemsjukvård kvarboende Biståndshandläggare MAS/MAR Rehab Vårdplaneringsteam 1 Överenskommelse om hemsjukvård i Region Halland 2015 fastställer att kommunen övertar ansvaret för all planerad hälso- och sjukvård på primärvårdnivå och specialiserad somatisk vårdnivå som med bibehållen patientsäkerhet kan utföras i den enskildes hem och som utförs av sjuksköterska, sjukgymnast och fysioterapeut. 2 IBIC står för Individens behov i centrum. Modellen är framtagen av Socialstyrelsen. 5

8 3. Hemsjukvård inom kvarboende I detta avsnitt hemsjukvårdens organisation och bemanning. Därtill beskrivs rutiner samt samverkan Hemsjukvårdspatienter Hemsjukvård inom kvarboende ansvarar för patienter 3. Bland patienterna återfinns individer som tillhör gruppen mest sjuka äldre 4. Dessa patienter kräver omfattande insatser. Behovet av insatser kan förändras snabbt och akuta hembesök uppges vara vanligt förekommande. De intervjuade påtalar att gruppen prioriteras och att kommunen har god förmåga att bedriva kvalitativ vård och omsorg till de mest sjuka äldre. Däremot uppges det finnas en risk för att patienter som inte inkluderas i gruppen får vänta något längre på insatser. Intervjuade sjuksköterskor uppger att om fler insatser delegerades till undersköterskor skulle fördröjd vård kunna undvikas i högre utsträckning Bemanning Hemsjukvård inom kvarboende utförs av så kallade hemsjukvårdsteam. Teamen består av sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter som ansvarar för olika geografiska områden. Varje vårdtagare tilldelas en patientansvarig sjuksköterska (PAS). Hemsjukvården är bemannad dygnet runt men antalet sjuksköterskor är färre under natt- och helgtid jämfört med dagtid. Enligt uppgift från verksamhetschef för kvarboende har personalomsättningen och sjukskrivningar ökat sedan kommunen övertog ansvaret för hemsjukvården. Enligt verksamhetschefen finns behov av att säkerställa att förvaltningen kan rekrytera och behålla medarbetare inom hemsjukvården. I intervjuer har framförts att arbetsbelastningen inom hemsjukvården har blivit mer ansträngd eftersom allt mer avancerad vård utförs i hemmet Rutiner och riktlinjer Av dokumentstudier framgår att det finns flera riktlinjer och rutiner för hemsjukvårdens arbete (se källförteckning). Dessa ska enligt uppgift fungera som stöd för arbetet. Samtliga rutiner och riktlinjer finns tillgängliga för personalen via ett digitalt processverktyg benämnt KUL (kvalitativt, utvecklande och lärande arbetssätt). Enligt intervjuade sjuksköterskor finns vissa inaktuella rutiner i KUL. MAS uppger i intervju att arbete pågår med att se över och uppdatera rutinerna Samverkan Hemsjukvårdens medarbetare samverkar i olika fora. Hemsjukvårdsteamen träffas regelbundet i syfte att samverka för bättre och mer sammanhållen vård. Av intervjuer framgår även att regelbundna arbetsplatsträffar bidrar till att främja utveckling av hemsjukvården. Bland 3 Uppgift från förvaltningen ianuari Med begreppet mest sjuka äldre avses enligt Socialstyrelsen personer som har antingen 25 eller fler timmar hemtjänst per månad, bor i särskilt boende och/eller har omfattande sjukvårdsinsatser. Källa: 6

9 annat återkopplas rapporterade vårdkedjeavvikelser. MAS och sjuksköterskor samverkar enligt uppgift kontinuerligt. Förvaltningschefen uppger i intervju att det inför överenskommelsen med regionen ansågs finnas stora möjligheter att öka samordningen av insatser mellan hemsjukvård och hemtjänst. Under intervjuer framkommer att vissa insatser som kan överlåtas till hemtjänsten utförs av legitimerad personal. Intervjuade sjuksköterskor framhåller att delegeringen är personberoende och att det finns flera aspekter som hindrar delegering. Den allt mer avancerade vården som utförs i hemmet ställer exempelvis andra krav på kunskaper hos såväl sjuksköterskor som undersköterskor. Den ökade arbetsbelastningen beskrivs som ett hinder för att genomföra utbildningar för undersköterskor. Den stora personalomsättningen inom hemtjänsten uppges medföra att det finns svårigheter att få en samlad bild av undersköterskornas kompetens. Under intervju med presidiet för nämnden för vård och omsorg framkommer att det finns en ambition att inrätta ett så kallat hemtagningsteam inom ramen för hemsjukvården. Teamet ska bestå av både legitimerad personal, omsorgspersonal och biståndshandläggare som ska ta emot patienten i hemmet efter vård inom slutenvården. Syftet med ett hemgångsteam är säkerställa rätt vård och omsorg från direkt vid ankomst. Nämnden uppger att det för tillfället inte finns ekonomiska medel att införa ett sådant team. Inför 2017 års budget har medel avsatts för att testa en pilotvariant Vår bedömning Nämnden för vård och omsorg ansvarar för att hemsjukvården inom kvarboende utförs i enlighet med lagar och överenskommelse med region Halland. Granskningen visar att det pågår arbete med att uppdatera riktlinjer och rutiner för hemsjukvården. Medarbetare inom hemsjukvården samverkar internt, med hemtjänst och med myndighetsutövningen. Granskningen visar att arbetsbelastningen för sjuksköterskor upplevs som tung. Bakgrunden är att vården i hemmet har blivit mer avancerad, att sjukskrivningar och omsättning av medarbetare har ökat samt att delegering till medarbetare inom hemtjänsten inte görs i tillräcklig omfattning. Vi bedömer utifrån ovanstående att nämnden har tillsett att hemsjukvården i huvudsak är organiserad på ett ändamålsenligt sätt. Med hänvisning till vad som framkommit kring arbetsbelastning bedömer vi att nämnden för vård och omsorg bör följa utvecklingen och vid behov säkerställa att tillräckliga åtgärder vidtas för att säkerställa kompetensförsörjningen inom hemsjukvård och hemtjänst. 7

10 4. Styrning och uppföljning av hemsjukvården I detta avsnitt beskrivs hur nämnden för vård och omsorg styr och följer upp arbetet med hemsjukvård inom ramen för Kungsbacka kommuns målstyrningsmodell. Avsnittet kopplas till kontrollmålen avseende att uppföljning och utvärdering av vårdkedjan sker systematiskt och hemsjukvårdens utveckling följs och utvärderas systematiskt avseende effekter, volymer och ekonomi Målstyrning Kungsbacka kommuns målstyrningsmodell utgår från en vision som består av sex prioriteringar. Utifrån visionen fastställer kommunfullmäktige (KF) mål, inriktningar och direktiv som respektive nämnd utifrån sitt ansvarsområde konkretiserar till mätbara resultatmål, inriktning och direktiv för förvaltningens arbete. Utifrån antagen nämndbudget fastställs förvaltningsbudgeten som innehåller genomförandeplaner på förvaltningsnivå, verksamhetsnivå och enhetsnivå. Nämnden har inte antagit några specifika resultatmål för hemsjukvården. Däremot finns övergripande mål för förvaltningen som delvis kopplats till hemsjukvården genom olika indikatorer. Dessa redovisas i nedanstående tabell: Resultatmål Vård & Omsorg ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt. Vård & Omsorg ska följa nationella kvalitetsregister för att säkerställa en god och säker omsorg och vård. Mätning Antalet kunder med minst en uppföljning vid identifierad risk och planerad åtgärd av den totala mängden kunder som har omsorgsinsatser (kvarboende) och som registrerats i Senior Alert Andel palliativa kunder som registrerats i palliativa registret. Minst 5 % förbättringar av indikatorerna i palliativa registret: smärtskattning, munhälsa, brytpunktssamtal, ångest Öka antalet registreringar i BPSD-registret, beteendemässiga 5 Granskningen visar att det saknas kvalitetsdeklarationer för hemsjukvården. Det finns däremot för hemtjänsten och äldreboende. Nämnden för vård och omsorg har antagit ett kvalitetsledningssystem, som beskriver ansvarsfördelning, planering och uppföljning samt andra processer som ska leda till en god patientsäkerhet inom kommunen Uppföljning av hemsjukvården Nämnden följer upp hemsjukvården inom ramen för ordinarie uppföljning vid delår- och årsbokslut. I delårsrapporten per augusti 2016 redovisas två för granskningen relevanta 5 Senior Alert, palliativa registret samt BPSD-registret är så kallade nationella kvalitetsregister. I dessa registreras exempelvis skattningar av patientens risk för fall eller undernäring. I BPSD-registret skattas beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. 8

11 nyckeltal; kostnaden för utskrivningsbara patienter och andelen oplanerade återinskrivningar. Vid en översiktlig protokollgranskning framgår att nämnden även löpande följer upp kostnader för utskrivningsklara patienter. Kostnaden för utskrivningsklara patienter har enligt delårsrapporten per augusti ökat enligt nedan: 2013: knappt kronor 2014: 1,2 miljoner kronor 2015: 1,6 miljoner kronor 6 Orsaken till ökningen uppges vara att nämnden har renodlat och omstrukturerat de kommunala korttidsplatserna samtidigt som kön till särskilt boende har växt under året. Det har enligt uppgift medfört att flödet av patienter har stoppats upp mellan hemtjänst, korttids/växelvård och särskilt boende. Som konsekvens har fler utskrivningsklara patienter vistats längre på sjukhus vilket i sin tur lett till ökade kostnader. Enligt delårsrapporten har nämnden strävat efter att ställa om verksamheten under året i syfte att förbereda för kommande lagförslag. Lagförslaget innebär att kommunen får färre dagar för att förbereda mottagandet av utskrivningsklara patienter. I delårsrapporten anges även att andelen oplanerade återinskrivningar 7 har minskat från 17,7 (2013), 17 (2014) till 15,1 (2015). Orsaken anses vara en effekt av det projekt om läkarmedverkan som kommunen deltar i. Då hemsjukvården har tillgång till läkare för hembesök och rådgivning skickar kommunens sjuksköterskor numera mer sällan in patienter dagtid till sjukhus. Nämnden antar årligen en patientsäkerhetsberättelse. I denna redovisas mål, strategier och resultat av arbetet med patientsäkerhet. Av patientsäkerhetsberättelsen för 2015 framgår bland annat att 119 vårdkedjeavvikelser dokumenterats (att jämföra med 104 avvikelser för 2014). Avvikelserna avser bristande följsamhet till riktlinje för samordnad vårdplanering samt bristande informationsöverföring inom läkemedels- och rehabiliteringsområdet. De inrapporterade avvikelserna bedöms ha orsakat eller skulle kunna orsakat den enskilde skada. Enligt MAS bedömning i rapporten sker ett stort kompenserande arbete i förvaltningen för att inte patienterna ska komma till skada. I intervjuer framgår att sjuksköterskor exempelvis ägnar åtskillig tid åt att kontakta slutenvård eller primärvård kring felaktiga läkemedelslistor så att patienten får rätt medicin i rätt tid. Av patientsäkerhetsberättelsen framgår även att det finns behov av att ta fram fler indikatorer för att kunna utvärdera och utveckla kommunens uppföljning av hemsjukvården. Intervjuad förvaltningschef uppger att det finns oklarheter i hur kostnader för hemsjukvården ska följas upp. Vi har i granskningen inte funnit att nämnden följt upp hur överenskommelsen har påverkat verksamhetens ekonomi eller volymer. I flertalet intervjuer framförs att fler avancerade uppgifter utförs i ordinärt boende samtidigt som den ekonomiska kompensationen 6 Med utskrivningsklar patient avses en patient som vårdas inom slutenvården efter att denna är bedömd att vara medicinskt färdigbehandlad. 7 Med oplanerad återinskrivning avses när en patient blir återinlagd på samma vårdenhet inom slutenvård som den tidigare skrevs ut ifrån. 9

12 från regionen beskrivs som otillräcklig. Av intervju med enhetschefer för hemtjänsten framkommer att det saknas uppföljning av hur mycket tid delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser tar i anspråk. Enhetscheferna påtalar att hemtjänstens prognostiserade underskott delvis kan förklaras av hemtjänsten inte blir ekonomiskt kompenserad för de delegerade insatserna. Vi noterar i en översiktlig protokollgranskning att nämnden löpande under 2016 mottagit information om pågående arbete inom ramen för regional samverkan. I september 2016 informerades nämnden exempelvis om att region Halland och de halländska kommunerna arbetar för att ta fram en överenskommelse avseende trygg och effektiv vård och omsorg. Vid sammanträdet i oktober mottog nämnden information om Trygg hemgång, ett särskilt arbetssätt riktat mot patienter med högst risk för återinläggning på sjukhus Vår bedömning Nämnden för vård och omsorg ansvarar för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer KF beslutat samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen visar att nämnden för vård och omsorg inte har fastställt specifika resultatmål för arbetet med hemsjukvård. Däremot har nämnden beslutat att följa ett antal nyckeltal kopplade till nämndens övergripande mål. Nämnden följer dels upp hemsjukvården inom ramen för delår- och årsrapport, dels i den årliga patientsäkerhetsberättelsen. Vi har i granskningen inte sett att nämnden har följt upp hur överenskommelsen har påverkat verksamhetens ekonomi. I granskningen har framkommit att det finns behov av att utveckla indikatorer och uppföljning kopplat till hemsjukvården. Vi bedömer utifrån ovanstående att nämnden i huvudsak styr och följer upp verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Vi anser dock att nämnden kan utveckla sin uppföljning av hemsjukvården avseende exempelvis ekonomi och volym. Vi anser även att nämnden kan utveckla sin uppföljning av hur hemsjukvårdens uppdrag och verksamhet påverkar hemtjänsten. 10

13 5. Samverkan med Region Halland Detta avsnitt beskriver riktlinjer och rutiner för vårdkedjan med fokus på ansvarsfördelning mellan slutenvård, primärvård och kommun. Avsnittet belyser även informationsöverföring och rutiner för att hantera avvikelser. Det kopplas till kontrollmålen avseende om det finns aktuella riktlinjer och rutiner för vårdkedjan, om det finns tillgång till avtal läkarresurs och om det finns en fungerande organisation/samverkansformer på övergripande nivå Inskrivning i hemsjukvården Patienter som inte kan ta sig till vårdcentral på egen hand och som har behov av sammanhängande vård ska enligt avtal skrivas in i hemsjukvården. Principen benämns som tröskelprincipen. I genomförda intervjuer framkommer att bedömning enligt tröskelprincipen i praktiken upplevs som otydlig. Det råder samstämmig uppfattning bland de intervjuade att avtalet lämnar utrymme för individuella tolkningar. Enskilda medarbetares bedömning avgör om en patient skrivs in i hemsjukvården. Inom ramen för granskningen har en web-enkät genomförts (se bilaga 4). I nedanstående diagram redovisas resultatet på frågan om definitionen för när en patient ska bli hemsjukvårdspatient är tydlig. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna upplever att definitionen för en hemsjukvårdspatient är helt eller delvis otydlig. 4 35,85% 43,40% ,98% 3,77% Ja (n=19) Delvis (n=23) Nej (n=9) Vet ej (n=2) Tabell 1. Resultat från enkätundersökning vid frågan: Definitionen för när en patient ska bli en hemsjukvårdspatient är tydlig Intervjuad enhetschef för rehab påtalar även att gränsdragningen mellan kommunen och regionens ansvar för rehabiliterings- och habiliteringsinsatser i vissa fall är otydlig. Enligt uppgift har kommunen utfört rehabiliteringsinsatser i hemmet på begäran av Närsjukvården i Kungsbacka trots att patienten bedöms kunna ta sig till vårdcentral. Inskrivning i hemsjukvården föregås av vårdplanering. Vid vårdplanering deltar både regionens och kommunens sjukvårdspersonal tillsammans med biståndshandläggare för att tillsammans med patienten planera kring fortsatta vård- och omsorgsinsatser. Vid vårdplanering upprättas en individuell vårdplan. Denna vårdplan ska säkerställa övergången mellan specialistnivå och primärvårdsnivå. Vårdplanen redogör för vem som ansvarar för patienternas insatser samt när och hur insatserna ska utföras. Till stöd för arbetet finns regiongemensamma riktlinjer och rutiner 8. 8 Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom region Halland med stöd av 11

14 Tidigare nämnda enkätundersökning visar att riktlinjer och rutiner är välkända bland medarbetarna inom hemsjukvården. Däremot visar enkätundersökningen att dessa dokument inte efterlevs i lika hög utsträckning. Av genomförda intervjuer framgår att arbete med vårdplanering initierad från slutenvården fungerar bra. Arbetet med vårdplanering initierad från patienternas listade vårdcentraler upplevs fungera mindre bra. Som exempel återges att primärvårdens personal sällan deltar vid vårdplaneringen. Det anses försvåra arbetet Läkarmedverkan Regionen ska enligt avtal avsätta nödvändiga läkarresurser för att erbjuda patientsäker hemsjukvård i ordinärt boende. I dokumentet Uppdragsbeskrivning för Vårdval Halland 2016 förtydligas primärvårdsenheternas ansvar 9. Det framgår bland annat att läkare ska utföra hembesök hos patienter som på grund av allvarlig sjukdom, inklusive palliativt skede, inte kan ta sig till mottagning utan stora problem 10. Vidare anges att patientens listade vårdcentral ska erbjuda god tillgänglighet till kommunens sjuksköterskor. Läkare ska kunna nås via telefon inom tio minuter samt erbjuda hembesök inom ett dygn efter samråd med kommunsjuksköterska. Det råder samstämmig uppfattning bland de intervjuade att läkarmedverkan inte fungerar fullt tillfredställande. Dels upplevs det finnas ett visst motstånd från primärvårdsläkare att genomföra hembesök hos patienter, dels uppges det vara svårt att få kontakt med läkare via telefon vid angelägna patientfall. Enligt uppgift saknar primärvården fast telefontid och hemsjukvården har inte tillgång till direktlinje till primärvårdsenheter. Sedan ingår Kungsbacka kommun i pilotprojektet Läkarmedverkan i hemsjukvård. Inom ramen för projektet har kommunen tillgång till så kallad hemsjukvårdsläkare som arbetar uteslutande mot den kommunala hemsjukvården. Hemsjukvårdsläkaren övertar inte primärvårdsläkarnas ansvar men kan utföra vissa insatser under begränsad tid med patientens godkännande. Enligt uppgift arbetar en hemsjukvårdsläkare mot kommunen dagtid måndag till fredag. De intervjuade påtalar att läkarmedverkan har förbättrats sedan projektet startade men att den behöver fortsatt stärkas. Läkarmedverkan anses vara en viktig del i arbetet för att motverka undvikbara återinskrivningar. I intervjuer uppges att de flesta undvikbara återinskrivningar till sjukhus sker under jourtid eller på helger. Vid dessa tidpunkter uppges det vara svårare att få kontakt med läkare Motverkande av återinskrivning vid sjukhus Vårdcentral, slutenvård och kommun ska samverka för att säkra övergången från en vårdinstans till en annan. Exempelvis ska kommunen genomföra ett kontaktsamtal inom 24 timmar efter utskrivning från slutenvården. Syftet är att motverka att patienter återinskrivs på sjukhus. Meddix. (Rutin för vårdplanering initierad av slutenvården), Riktlinjer för vårdplanering Hemsjukvård och enstaka hembesök. (Rutin för vårdplanering initierad av primärvården eller legitimeras personal inom kommunen) 9 Lokala avtal mellan Kungsbacka kommun och primärvårdsenheter i Kungsbacka som specificerar läkares tillgänglighet mot kommunen och patienter har inte slutits. 10 Med palliativt skede menas vård i livets slut. 12

15 Trygg hemgång är som tidigare nämnt ett särskilt arbetssätt riktat mot patienter med högst risk för återinläggning på sjukhus. Arbetssättet är gemensamt för regionen. Intervjuad förvaltningschef uppger att arbete pågår med att stärka lokala rutiner för arbete med Trygg hemgång. Patienter som skrivs ut från sjukhus ges vid behov fortsatt vård inom ordinärt boende och inom särskilt boende, däribland korttidsboende. Den vård som ges på korttidsboende är tänkt att fungera som en övergång mellan exempelvis slutenvård och hemsjukvård/hemtjänst. I granskningen har framkommit att Kungsbacka kommun har brist på korttidsplatser. Enligt intervjuad chef för myndighetsutövningen kan platsbristen leda till att patienter på korttidsboenden skickas hem tidigare än motiverat för att ge plats till nya patienter. Enligt myndighetschefen kan det medföra risk för att hemsjukvårdsteamen inte har beredskap att utföra hemsjukvård i tillräcklig omfattning vilket i sin tur kan leda till en återinskrivning i slutenvården. Presidiet för nämnden för vård och omsorg uppger i intervju att bristen på korttidsplatser är känd och att arbete pågår tillsammans med kommunens ansvariga för lokalförsörjning i syfte att finna lösningar. Enhetschef för rehab uppger i granskningen att tillgång till hjälpmedel är viktig för att undvika återinskrivning av patienter. Ansvaret för att tillgodose kommunernas behov av hjälpmedel är fördelat till Hjälpmedelscentralen (HMC) i Halland. Enligt enhetschefen utförs inte HMC:s uppdrag på ett ändamålsenligt sätt vilket medför att kommunen stundvis har svårt att tillgodose patienters behov av hjälpmedel 11. Enligt uppgift tillgodoser inte HMC kommunens behov av hjälpmedel och följer inte heller den servicenivå som är reglerad i hemsjukvårdsavtalet. Stödet av tekniker och konsulenter upplevs som ineffektivt. Därtill uppges att HMC:s tillgänglighet på telefon brister. Det medför svårigheter för kommunens medarbetare som ofta behöver konsultera HMC kring patienters akuta behov. För att undvika återinskrivning har enheten för rehab organiserat ett buffertförråd av hjälpmedel. Nämnden har tagit del ovanstående svårigheter i bland annat Patientsäkerhetsberättelsen för 2015 (fastställd av ) Informationsöverföring Informationsöverföring kring enskilda patienter sker mellan slutenvård, primärvård och hemsjukvård. Informationsöverföringen mellan slutenvård och kommun (hemsjukvården) sker i ett regiongemensamt system benämnt Meddix och regleras i en gemensam riktlinje 12. I intervjuer framgår att informationsöverföringen mellan verksamheter och vårdnivåer beskrivs som ett utvecklingsområde. Enligt uppgift är informationen som överförs inte alltid tillräcklig och i vissa fall felaktig. I intervjuer framförs att det är särskilt problematiskt med 11 HMC:s uppdrag regleras av Hjälpmedelsnämnden, en samverkansnämnd mellan Region Halland och Hallands kommuner. Nämnden ingår formellt i Region Hallands organisation. Hjälpmedelsnämnden har enligt enhetschef för rehab givit HMC i uppdrag att tillhandahålla hjälpmedel inom 5 arbetsdagar. Det står dock i konflikt med det åtagande som rehab har att tillgodose patienternas behov av hjälpmedel vid utskrivning från sjukhus. 12 Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom region Halland med stöd av Meddix. 13

16 läkemedelslistor och epikriser vid utskrivning från sjukhus 13. Det är enligt uppgift vanligt förekommande att läkemedelslistor inte är korrekta och att det saknas epikriser/uppdaterade epikriser. Vid en översiktlig protokollgranskning noterar vi att nämnden i juni 2016 tagit del av information om pågående arbete med att förbättra kommunikationen kring läkemedelslistor för utskrivningsklara patienter. Informationsöverföring till och från patientens listade vårdcentral upplevs enligt intervjuade sjuksköterskor fungera i varierande utsträckning. Enligt riktlinje ska överrapportering mellan primärvården och kommunen ske via fax 14. Enligt intervjuade sjuksköterskor förekommer att informationsöverföringen sker muntligt och att denna inte dokumenteras. Intervjuad förvaltningschef påtalar att det i avtalet saknas en överenskommelse om att kommun och region automatiskt får tillgång till varandras vårddokumentation. I dagsläget används IT-stödet Nationell patientöversikt (NPÖ) som ger möjlighet att ta del av annan vårdgivares journaldokumentation under förutsättning att patient lämnat medgivande. Förvaltningschefen uppger att det borde vara den vårdenhet som vårdar patienten som tillfrågar patienten om medgivande. Enligt uppgift saknas riktlinjer för detta. Otydligheter kring arbetet med NPÖ har enligt intervjuade medfört att vissa vårdinsatser har blivit fördröjda. I intervjuer uppges att informationsöverföringen inom kommunen fungerar tillfredställande. Granskningen visar att det finns dokumenterat stöd för roller, ansvar och arbetssätt avseende journaldokumentation i IT-verktyget Magna Cura Avvikelsehantering Kungsbacka kommun har en dokumenterad rutin för avvikelsehantering. I rutinen ingår flödesbeskrivning av avvikelsehantering inom nedanstående områden: Hälso- och sjukvårdsavvikelser och sociala avvikelser Vårdkedjeavvikelser Avvikelser medicintekniska produkter Organisationsavvikelser Rutinen innehåller även angivelser för hur avvikelser ska analyseras och återkopplas i verksamheten. Av genomförda intervjuer framkommer att den interna avvikelsehanteringen upplevs fungera väl. Intervjuade enhetschefer uppger att det är få återkommande rapporterade avvikelser inom hemtjänst och rehabilitering. Avvikelser sker däremot kopplade till vårdkedjan. I intervjuer framkommer att verksamheten inte alltid dokumenterar avvikelserna. Det råder samsyn bland de intervjuade att rapporteringen av avvikelser kopplade till slutenvård och primärvård stundtals upplevs som tandlös. Enligt uppgift har kommunen påtalat brister vid flera tillfällen utan att åtgärder har vidtagits. Enligt MAS kan det dröja lång tid innan slutenvård eller 13 Med epikris avses en sammanfattande beskrivning av genomförd vård. 14 Riktlinje för vårdplanering Hemsjukvård i öppenvård och enstaka hembesök 14

17 primärvård besvarar rapporterade avvikelser. Som tidigare nämnt redovisas avvikelser ibland annat i den årliga patientsäkerhetsberättelsen som antas av nämnden Gemensam nämnd och andra samverkansgrupper Region och kommuner samverkar i den gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel. Den gemensamma nämnden ska bland annat utarbeta indikatorer för uppföljning, fortlöpande analysera och följa upp hemsjukvården och föreslå satsningar på utveckling och kompetens. I den gemensamma nämnden finns representanter från regionen och samtliga halländska kommuner. Beslutsfattande tjänstemän i regionen och de halländska kommunerna samverkar i en strategisk respektive flera taktiska grupper. I dessa grupper diskuteras bland annat frågor kring patientsäkerhet. I flera intervjuer framgår att det ofta saknas företrädare från primärvården med tillräckligt mandat. Kommunens MAS träffar regelbundet läkare inom primärvård och slutenvård samt deltar i ett nätverk med andra MAS Ekonomisk ersättning och betalningsansvar Överenskommelsen mellan regionen och Kungsbacka kommun fastställer att kommunen ansvarar för finansiering av hemsjukvården. Regionen ska ersätta kommunen med ett bestämt belopp. Omräkning av beloppet kan i stort endast ske om en förskjutning i vårdnivåer medför att mer avancerad vård än tidigare flyttas från sjukvården till hemsjukvården. Kommunen tar inte ut patientavgift för kommunal hemsjukvård. Enligt intervjuad förvaltningschef diskuterades inte denna möjlighet när överenskommelsen slöts. Patientavgift tas däremot ut vid besök på vårdcentral. Förvaltningschefen menar att avgifter bör hanteras på samma sätt oavsett vårdgivare. Som tidigare nämnt har kommunen betalningsansvar för viss vård på sjukhus. Betalningsansvaret uppstår när patienten är utskrivningsklar och kommunen inte tagit emot patienten Vår bedömning I granskningen har framkommit att det finns dokumenterade former, riktlinjer och rutiner som reglerar samverkan mellan region och kommun. Granskningen visar att bedömningen av vem som ska skrivas in som hemsjukvårdspatient upplevs som personberoende. Vårdcentralernas medarbetare deltar i begränsad utsträckning i vårdplaneringar. Läkarmedverkan upplevs som problematisk på kvällar och helger. Informationsöverföringen mellan kommun och region upplevs vara ett förbättringsområde som i dagsläget tar mycket tid i anspråk. Granskningen visar att informationsöverföringen är särskilt problematisk avseende läkemedelslistor och epikriser. Även om avvikelser dokumenteras upplevs avvikelsehanteringen som tandlös i 15 Betalningsansvaret för den somatiska vården inträder tidigast fem vardagar efter det att kallelse till vårdplanering sänts, och tidigast 30 dagar för den psykiatriska vården 15. Specifika bestämmelser om betalningsansvar inom geriatriken saknas. 15

18 relation till regionen. Nämnden följer upp verksamheten i delårsrapporter samt patientsäkerhetsberättelse. Nämnden deltar i gemensam nämnd tillsammans med regionen. Utifrån ovanstående bedömer vi att nämnden har säkerställt att kommunen samverkar med regionen. Mot bakgrund av vad som framkommit kring samverkan bedömer vi att nämnden fortsatt bör påtala aktuella samverkansbrister i syfte att säkerställa patientsäker vård- och omsorg. Vi anser även att nämnden bör säkerställa att bedömningen av vilka patienter som ska tillhöra hemsjukvården kvalitetssäkras i syfte att säkerställa en likvärdig vård. Vi bedömer även att nämnden bör följa att avvikelser inom vårdkedjan rapporteras i enlighet med fastställda rutiner. 16

19 6. Samlad bedömning I detta kapitel ges en samlad bedömning utifrån granskningens syfte och revisionsfråga Bedömning mot revisionsfrågan Revisionsfråga Har nämnden för vård och omsorg säkerställt att vårdkedjan och hemsjukvården för de mest sjuka äldre fungerar på ett tillfredställande sätt? Svar på revisionsfrågan Nämnden har tillsett att hemsjukvården i huvudsak är organiserad på ett ändamålsenligt sätt. Med hänvisning till vad som framkommit kring arbetsbelastning bedömer vi att nämnden för vård och omsorg bör följa utvecklingen och vid behov säkerställa att tillräckliga åtgärder vidtas för att säkerställa kompetensförsörjningen inom hemsjukvård och hemtjänst. Nämnden styr verksamheten genom övergripande mål och nyckeltal. Uppföljning görs inom ramen för delår- och årsrapport samt i den årliga patientsäkerhetsberättelsen. Vi anser att nämnden kan utveckla sin uppföljning av hemsjukvården avseende exempelvis ekonomi och volymer. Vi anser även att nämnden kan utveckla sin uppföljning av hur hemsjukvårdens verksamhet påverkar hemtjänsten. Hemsjukvården samverkar med regionen i flera fora och med stöd av dokumenterade riktlinjer. Samverkan brister avseende exempelvis läkemedelslistor vid utskrivning från slutenvård och i vårdplanering med vårdcentraler. Vi bedömer att nämnden bör följa att avvikelser inom vårdkedjan rapporteras i enlighet med fastställda rutiner. Vi bedömer även att nämnden fortsatt bör följa och påtala aktuella samverkansbrister i den gemensamma nämnden i syfte att säkerställa en patientsäker vård. Vi anser även att nämnden bör säkerställa att bedömningen av vilka patienter som ska tillhöra hemsjukvården kvalitetssäkras i syfte att säkerställa en likvärdig vård Slutsats och identifierade förbättringsområden Granskningens syfte har varit att bedöma om kommunen och Region Halland har inrättat ändamålsenliga arbets- och samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring i syfte att säkerställa vårdkedjan för de mest sjuka äldre. Utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor, uppställda revisionskriterier och grunderna för ansvarsprövning bedömer vi att nämnden för vård och omsorg i Kungsbacka kommun i allt väsentligt har säkerställt en 17

20 ändamålsenlig organisation avseende hemsjukvård, men att det finns vissa utvecklingsområden Rekommendationer Utifrån granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan. Vi rekommenderar nämnden för vård och omsorg att: Följa personalutvecklingen inom hemsjukvården Utveckla uppföljningen av hemsjukvården avseende ekonomi och volym Utveckla uppföljningen av hur hemsjukvårdens uppdrag påverkar hemtjänsten Fortsatt följa att avvikelser inom vårdkedjan rapporteras i enlighet med fastställda rutiner Påtala aktuella samverkansbrister i den gemensamma nämnden i syfte att säkerställa en patientsäker vård Säkerställa att bedömningen av vilka patienter som ska tillhöra hemsjukvården kvalitetssäkras i syfte att säkerställa en likvärdig vård Göteborg den 31 januari 2017 Maria Carlsrud Felander Verksamhetsrevisor Ernst & Young AB Mikaela Bengtsson Certifierad kommunal yrkesrevisor Kvalitetssäkrare Ernst & Young AB 18

21 Bilaga 1. Revisionskriterier Kommunallagen (SFS 1991:900) Enligt 6 kap 7 kommunallagen har nämnderna ansvar för att var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Likaså skall nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett övrigt tillfredställande sätt. Socialtjänstlag (SFS 2001:453) I Socialtjänstlagen 5 kap. 4 står att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Socialtjänstlagens andra kapitel reglerar kommunens ansvar för socialtjänsten inom sitt område. Hälso- och sjukvårdslagen (1982: 763) Hälso- sjukvårdslagen reglerar åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Enligt hälso- och sjukvårdslagen 18 ska varje kommun erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som efter beslut av kommunen bor på exempelvis äldreboenden. I hälso- sjukvårdslagen 31 står att kvaliteten i verksamheten inom hälsooch sjukvård systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Kommunala mål och riktlinjer I nämndens budget för 2016 framgår att Vård & Omsorg ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt samt att Vård & Omsorg ska följa nationella kvalitetsregister för att säkerställa en god och säker omsorg och vård. I övrigt saknas mer specifika mål kopplat till hemsjukvård. Styrande dokument och avtal mellan kommun och region Halland Överenskommelse om hemsjukvården i Halland

22 Bilaga 2. Kontrollmål Avtal/överenskommelser avseende hemsjukvård och samverkan. Kontrollmål Kommentar Det finns aktuellt avtal avseende Läkarmedverkan Ja Tillgång till avtalad läkarresurs/ specialistkompetens Ja, det finns tillgång till läkarresurs. Av granskningen framgår att tillgången till resursen varierar och att kommunens medarbetare stundvis har svårt att få kontakt med avtalad resurs. Det finns rutiner för hantering av avvikelser från ingångna avtal och överenskommelser Ja Fungerande organisation/samverkansformer som stödjer hemsjukvården och dess utveckling Kontrollmål Kommentar Det finns fungerande organisation/samverkansformer på övergripande nivå Det finns fungerande organisation/samverkansformer på verksamhetsnivå Rutiner och riktlinjer för vårdkedjan: Kontrollmål Ja Ja Kommentar Aktuella rutiner/riktlinjer finns för informationsöverföringen mellan aktörerna Aktuella rutiner/riktlinjer finns för att undvika återinskrivning till sjukhus Aktuella rutiner/riktlinjer finns vårdplanering Ja Ja Ja Aktuella rutiner/riktlinjer finns för hantering av avvikelser från fastställda rutiner. Ja Uppföljning och utvärdering Kontrollmål Kommentar Uppföljning och utvärdering av vårdkedjan sker systematiskt. Ja Hemsjukvårdens utveckling följs upp och utvärderas systematiskt avseende: - effekter - volymer - ekonomi Ja. Granskningen visar att nämnden kan utveckla sin uppföljning av hur hemsjukvårdens utveckling påverkar övrig verksamhet, exempelvis hemtjänsten. 20

23 Bilaga 3. Dokumentförteckning Kommunspecifika dokument Delårsrapport 2016 Instruktion för Inskrivning/utskrivning och dokumentation i Hemsjukvården Nämndbudget 2016 Patientsäkerhetsberättelse Förvaltningen för Vård & Omsorg Kungsbacka kommun 2015 Protokoll från nämnden för vård och omsorg, 2016 Riktlinje gällande avvikelser inom egen regi Riktlinje för delegering av medicinska och rehabiliterande arbetsuppgifter Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation i Vård & Omsorg, Kungsbacka Kommun Riktlinje för skyddsåtgärder Riktlinje riskanalys Rutin för anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Rutin för samverkan mellan Kungsbacka kommun och Närsjukvården i Kungsbacka Övergripande ansvarsfördelning i Vård & Omsorg Övriga dokument Anna och Lars hälsa en förbyggande vård i Halland Bilagor till Överenskommelse om hemsjukvården i Halland 2015 Nu startar pilotprojektet Läkarmedverkan i hemsjukvård i Kungsbacka och i Halmstad [arbetsdokument] Rehabilitering och habilitering Bilaga till överenskommelse om hemsjukvården i Halland 2015 avseende arbetsterapi och fysioterapi Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix Riktlinjer för vårdplanring Hemsjukvård i öppenvård och enstaka hembesök Rutin Kommunala akutläkemedelsförråd Samordnad vårdplanering Trygg hemgång Överenskommelse om hemsjukvården i Halland 2015 Intervjuer har genomförts med: Förvaltningschef vård- och omsorg Verksamhetschef hemsjukvård samt enhetschef hemsjukvård (gruppintervju) Urval sjuksköterskor hemsjukvård (gruppintervju) MAS (Medicinskt ansvarig sjuksköterska) Chef för myndighetsutövning Enhetschefer hemtjänst i kommunal regi (gruppintervju) Presidiet för nämnden för vård och omsorg 21

24 Bilaga 4. Resultat av enkätundersökning Enkätundersökningen är utförd av PWC som del av samgranskningen. Antal svar: 59 Bakgrundsfrågor Jag arbetar inom följande kommun: ,00% Falkenberg (n=0) Halmstad (n=0) Hylte (n=0) Kungsbacka (n=59) Laholm (n=0) Varberg (n=0) 22

25 ,17% Min roll är: 27,12% 61,02% 1,69% Övergripande avtal och överenskommelse Avtal och överenskommelser avseende hemsjukvården är kända i min organisation. 67,92% 24,53% 3,77% 3,77% Ja (n=36) Delvis (n=13) Nej (n=2) Vet ej (n=2) 23

26 Ansvarsgränserna/rollfördelningen mellan hemsjukvårdens och primärvårdens personal är tydlig. 33,96% 47,17% 13,21% 5,66% Ja (n=18) Delvis (n=25) Nej (n=7) Vet ej (n=3) Tydligheten avseende ansvarsgränser och rollfördelning har förändrats sedan kommunaliseringen av hemsjukvården. 41,51% 22,64% 7,55% 28,30% Ja (n=22) Delvis (n=12) Nej (n=4) Vet ej (n=15) 24

27 Definitionen för när en patient ska bli en hemsjukvårdspatient är tydlig 35,85% 43,40% 16,98% 3,77% Ja (n=19) Delvis (n=23) Nej (n=9) Vet ej (n=2) Vi har system och rutiner för hantering av avvikelser från fastställda avtal och överenskommelser. 71,70% 11,32% 1,89% 15,09% Ja (n=38) Delvis (n=6) Nej (n=1) Vet ej (n=8) 25

28 Om du svarat ja på frågan ovan. Är din uppfattning att rutinerna efterlevs? 43,18% 47,73% 2,27% 6,82% Ja (n=19) Delvis (n=21) Nej (n=1) Vet ej (n=3) Riktlinjer och rutiner för vårdkedjan Vi har rutiner att följa när en patient blir aktuell för inskrivning i hemsjukvården. 98,08% 1,92% Ja (n=51) Nej (n=0) Vet ej (n=1) 26

29 Om ja, är din uppfattning att dessa efterlevs? 76,47% 23,53% Ja (n=39) Delvis (n=12) Nej (n=0) Vi har riktlinjer/rutiner för informationsöverföring mellan aktörerna (ex. sjukhus/primärvård/hemsjukvård/hemtjänst). 90,38% 3,85% 5,77% Ja (n=47) Nej (n=2) Vet ej (n=3) 27

30 Om ja, är din uppfattning att dessa efterlevs? 55,56% 33,33% 11,11% Ja (n=15) Delvis (n=25) Nej (n=5) Vi har riktlinjer/rutiner för vårdplanering. 94,23% 5,77% Ja (n=49) Nej (n=0) Vet ej (n=3) 28

31 Om ja, är din uppfattning att dessa efterlevs? 88,00% 12,00% Ja (n=44) Delvis (n=6) Nej (n=0) Vi bedriver ett aktivt arbete för att minska/undvika återinskrivning till sjukhus. 65,38% 17,31% 1,92% 15,38% Ja (n=34) Delvis (n=9) Nej (n=1) Vet ej (n=8) 29

32 Vi har fungerande rutiner för att förhindra att avvikelser inträffar beträffande hemsjukvårdspatienterna. 53,85% 32,69% 1,92% 11,54% Ja (n=28) Delvis (n=17) Nej (n=1) Vet ej (n=6) Vi har fungerande rutiner när avvikelser och fel inträffar beträffande hemsjukvårdspatienterna. 69,23% 23,08% 1,92% 5,77% Ja (n=36) Delvis (n=12) Nej (n=1) Vet ej (n=3) Samverkan och samarbete 30

33 Samarbetet mellan hemsjukvårdens och primärvårdens personal fungerar bra. 25,49% 56,86% 5,88% 11,76% Ja (n=13) Delvis (n=29) Nej (n=3) Vet ej (n=6) Samarbetet mellan hemsjukvårdens personal och biståndshandläggare fungerar bra. 52,94% 29,41% 3,92% 13,73% Ja (n=27) Delvis (n=15) Nej (n=2) Vet ej (n=7) 31

34 Samarbetet mellan hemsjukvårdens personal och hemtjänstens personal fungerar bra. 47,06% 37,25% 15,69% Ja (n=24) Delvis (n=19) Nej (n=0) Vet ej (n=8) Vi arbetar i team kring hemsjukvårdspatienten. 62,75% 35,29% 1,96% Ja (n=32) Delvis (n=18) Nej (n=1) Vet ej (n=0) 32

35 Informationsöverföringen mellan olika verksamheter/vårdnivåer fungerar bra. 25,49% 58,82% 7,84% 7,84% Ja (n=13) Delvis (n=30) Nej (n=4) Vet ej (n=4) Regionen uppfyller sina skyldigheter att tillhandahålla läkare till hemsjukvården i tillräcklig omfattning. 27,45% 15,69% 5,88% 50,98% Ja (n=14) Delvis (n=8) Nej (n=3) Vet ej (n=26) 33

36 Hemsjukvården får tillräckligt stöd i form av specialistfunktioner, t.ex. vårdhygien och smittskydd. 19,61% 21,57% 5,88% 52,94% Ja (n=10) Delvis (n=11) Nej (n=3) Vet ej (n=27) ,45% Det finns en hög kontinuitet för hemsjukvårdspatienten. 37,25% 19,61% 15,69% Ja (n=14) Delvis (n=19) Nej (n=10) Vet ej (n=8) 34

37 Anser du att samarbetet mellan olika yrkesgrupper och vårdnivåer har förändrats sedan kommunaliseringen av hemsjukvården. 23,53% 19,61% 25,49% 31,37% Ja (n=12) Delvis (n=10) Nej (n=13) Vet ej (n=16) 35