Arbetsplan läsåret

Transkript

1 Arbetsplan läsåret förskoleklass, skola och fritidshem Utifrån läroplanens mål, Lgr 11, rev Antistillas mål Eleverna som lämnar Antistilla skola efter årskurs 3 uppnår de nationella målen och har en automatiserad motorik, är nyfikna och antar gärna fysiska och mentala utmaningar efter var och ens förmåga. Antistillas vision En kropp och knopp i balans

2 Skolans arbetsplan och utvecklingsarbete har tagits fram genom diskussioner med personal, enkätsvar från vårdnadshavare och elever samt ur pedagogernas självskattning från skolverkets BRUK. Undervisningen i förskoleklassen och fritidshemmet utgår från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår för skolan av del 1 och 2 i läroplanen och i det centrala innehållet som är specifikt för förskoleklass och fritidshem i den rev. läroplanen Lgr 11, 1 juli Begreppet undervisning ska ges en vid tolkning där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet. Antistillas vision En kropp och knopp i balans Rörelse och kroppsmedvetenhet är lika viktigt som tankearbete för att utvecklas och tillägna sig kunskap. Den motoriska utvecklingen sker i nära samspel med hjärnans utveckling. En god grundmotorik och kroppskontroll bidrar till en positiv självkänslan, förbättrar förutsättningarna för socialt samspel och bidrar till inre och yttre balans. Hos oss på Antistilla är rörelse, aktivitet och sinnesupplevelser lika viktigt som tankearbete och reflektion. Vi strävar efter att nå vår vision genom att bl.a. erbjuda varje elev i Förskoleklass till åk 3, 120 minuter rörelse per vecka, fördelat på 2 pass. Vi varvar vår undervisning med teoretiska, fysiska och praktiska inslag som t.ex. mattekluringar, tankenötter, gåtor, och rörelser av alla dess slag. Vi har rörelsedag en dag per månad med varierande innehåll, som t.ex. dans, friidrott, klättring, bowling, vintersporter. Förutom det har vi också 2 friluftsdagar per läsår. Eleverna i Förskoleklass och åk 1 får simundervisning av studenter från Lillsveds idrottsfolkhögskola. Vi observerar elevernas motoriska utveckling för att kunna utmana och utveckla vidare vid behov. Skolans förmiddagsrast är i huvudsak 45 minuter och lunchrasten 90 minuter lång för att eleverna ska få gott om tid till lek och fysisk aktivitet. Gårdens medvetna utformning inbjuder till rörelse och lek. Fritidsverksamheten kompletterar med pass av rörelse såväl utomhus som inomhus och även olika konstruktionslekar samt skapande verksamhet. Under elevens år på Antistilla informeras vårdnadshavarna om vår vision och får prova på praktiska övningar. En rörelseläxa till både vårdandshavare och elever ges varje månad i informationsbrevet. Vi observerar elevernas motoriska utveckling för att kunna utmana och utveckla vidare vid behov med början i augusti-september under temat Vi i vår skola. Arbetet följs upp kontinuerligt på pk under året. Skolans och fritidshemmets traditioner Under åren som gått sedan start 1999 har våra traditioner vuxit fram. Vår upplevelse är att det är uppskattade tillfällen som ger extra stjärnglans till vardagen. Hösttermin Vi firar vår skolstart med upprop och tårtkalas. Vi firar Lucia firar utomhus och eleverna bjuder på sång.

3 Vi avslutar höstterminen med en julshow där alla elever deltar efter förmåga och intresse. Vårterminen Vi startar även här med en uppdatering av Vi i vår skola Elevrådet anordnar en skolfest. En fest med tema som eleverna tillsammans bestämmer. I april firar vi Världsboksdagen, då tar läsandet, berättandet och lyssnandet plats i varje vrå i skolan. Vi har en cykelfixardag när det börjar bli lite varmare ute, en med förberedelse inför cykelsäsong samt med 2 olika cykelbanor. I maj springer eleverna Blåbärsloppet. Det är en bana på skolgården och eleverna bjuds på blåbärssoppa efter målgång. Antistillaspelen, en femkamp där eleverna i åk 3 planerar och är funktionärer. Även förskolans barn deltar. Strax före skolavslutningen tackar vi av eleverna i åk 3 genom att bjuda dem och deras föräldrar på middag med underhållning. Läsåret avslutas med en sommarshow där alla elever deltar efter förmåga och intresse. 2.1 Normer och värden Vi inleder varje termin med temat Vi i vår skola då vi tydliggör och befäster skolans rutiner, normer, regler och förhållningssätt vilket utvecklar elevernas känsla för samhörighet och solidaritet m.m. Vi arbetar kontinuerligt med RUTA, (respekt, uppmärksamhet, tålamod och ansvar). Detta är ledord för att öka förståelse för det egna agerandet och aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling. På hemvistråd och olika RUTA lektioner arbetar vi med värderingar och med att omsätta dem till verkligheten (t.ex. EQ, Gruppen som grogrund, Charlie). I vårt vardagsarbete belyser vi skyldigheter likväl som rättigheter t.ex. rätt att prataskyldighet att lyssna. Rätten att ta fram och skyldighet att plocka undan. Vi uppmuntrar och lyfter allt positivt beteende och markerar tydligt vid oönskat beteende. Vi använder lekar/övningar för att ge eleverna möjlighet att träna på att sätta gränser (t.ex. stoppleken). Vi eftersträvar att i all kommunikation utgå från och belysa olika upplevelser. Vi reflekterar och utvärderar tillsammans, elever och skolans personal. Alla pedagoger uppmuntrar och stödjer eleverna i att lösa och reda ut olika händelser och konflikter. Eleverna får lyssna på varandra för att öka förståelsen för varandras olika sätt att tänka och handla. Vi låter eleverna vara delaktiga i beslut kring och ansvara för olika uppgifter, områden och traditioner såsom kompisregler, cykelfixardag, småstjärnorna. 2.2 Kunskaper Skolan ansvarar för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem.

4 Vi arbetar så att hela skolans arbetslag i så stor utsträckning som möjligt finns med under undervisningstid, raster och fritidstid som ett led i att skapa trygghet, kontinuitet och en samlad skoldag. I undervisningen och på fritidstid planeras lektioner utifrån vårt uppdrag och aktiviteter utifrån elevernas behov, intressen och erfarenheter. Vi strävar efter att erbjuda lektioner och aktiviteter som ger möjlighet att använda olika sinneskanaler. Vi använder verktyget Unikum där både elev och vårdnadshavare kan följa elevens lärande och utveckling. Vi använder olika digitala program i media och hjälpmedel, t.ex. Inläsningstjänst, Skolavtalet, Daisyspelare, Lexia mm. Eleverna arbetar både i åldersintegrerade och åldershomogena grupper. När de arbetar integrerat bidrar det bl.a. till att eleverna lär av varandra. Vi ger tid och utrymme för gemensamma upplevelser t.ex. rörelsedagar och avslutningsshower, vilket bidrar till att integrera och befästa kunskaper för att skapa helhet och sammanhang på ett lustfyllt sätt. I klassrummen skrivs tydliga mål till varje arbetsområde på tavlan, som stämmer med PP: er (pedagogiska planeringarna) och vårt uppdrag i läroplanen för förskoleklass, skola och fritidshem. 2.3 Elevers ansvar och inflytande I elevers ansvar och inflytande är hemvistråd och elevråd viktiga forum. I hemvistrådet arbetas det fram gemensamma trivselregler som skapar tydlighet och trygghet i vår skola. Det är viktigt att det är ett levande dokument som används och refereras till. Inför utvecklingssamtal svarar eleverna på frågor under rubrikerna trivsel, normer och värden samt ansvar och inflytande. Eleverna är delaktiga, har inflytande och ansvar över sin egen lärprocess. Under utvecklingssamtalen är det eleven som leder samtalet med stöd av sin lärare. Under vecka 46 svarar både elever, vårdnadshavare och personal på Antistillas egna enkät. I den finns frågor kring bl.a. arbetsmiljö, elevernas trivsel, trygghet och kunskaper. I elevrådet lyfts frågor som framkommit i hemvistråd. Frågor och tankar i syfte att förbättra vår skolmiljö. 2.4 Skola och Hem Vi har skolråd med syfte att ge vårdnadshavare insyn i och möjlighet att påverka skolans verksamhet samt föra dialog som leder till utveckling. Skolrådet består av två vårdnadshavare från respektive årskurs. Enhetsledaren samt en av skolans lärare deltar i rådet tillsammans med rektor som är sammankallande. Mötet hålls tre gånger per läsår eller oftare vid behov. Skolrådet behandlar övergripande frågor som rör åk 1-3, förskoleklassen och fritidshemmet. Varje vecka publiceras ett informationsbrev där vårdnadshavare kontinuerligt informeras om elevernas aktuella arbete, vilka arbetsområden i läroplanen som berörs och vad syftet med det aktuella arbetet är. Informationsbrevet finns att hämta på Antistillas hemsida under föräldralogin. Brevet läggs ut på fredagar och finns att tillgå från kl

5 Vårdnadshavarna är delaktiga i sitt barns skolarbete genom utvecklingssamtalet som är ett trepartssamtal (elev-vårdnadshavare-pedagog) med syfte att stödja elevens personliga utveckling och lärande. Vi har tydliga rutiner för bedömning och uppföljning som visar hur vi går tillväga när vi ser att elevens utveckling inte sker som väntat. Vårdnadshavare har möjlighet att kontakta läraren och be om stöd från skolan i olika frågor rörande elevens utveckling. Vi kallar till ett möte för vårdnadshavare per termin där vi berättar om skolans verksamhet, ger information och för dialog kring aktuella händelser och ämnen. Vårdnadshavare är alltid välkomna att delta i verksamheten och att besöka vår skola. Skolan bjuder under läsåret in vårdnadshavarna till olika evenemang för att ge inblick i sitt barns skolarbete. 2.5 Övergång och samverkan Vi har en helhetssyn gällande förskoleklass, skola och fritidshem, där hela skolans arbetslag arbetar med alla våra elever, och där vi särskilt uppmärksammar elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Läraren i förskoleklass samverkar med förskolan vid övergången mellan förskola och skola, för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Vi bjuder in vårdnadshavare till blivande förskoleklasselever till ett informationsmöte i början av året och till ett uppföljningsmöte i början av höstterminen Vi har gemensamma traditioner och arbetsområden i förskola- skola för att tydliggöra den röda tråden kring lärande och utveckling från 1 till 9 år. Efter vårdnadshavarens godkännande genomförs överlämningssamtal kring blivande förskoleklasselever och åk 3 elever som går vidare till annan skola. Vi bjuder in de gamla åk 3 eleverna för att de ska få tillfälle att återkoppla hur de upplevt övergången till nya skolan och för att få information om det är något vi behöver utveckla. Barn, elever och pedagoger samverkar i olika former och besöker varandra i de olika enheterna inom Antistilla förskola och skola. Fritidshemmet samverkar med förskolan kring öppningar och stängningar samt under lovdagar. Vi har gemensamma traditioner och arbetsområden i förskola- skola för att tydliggöra den röda tråden kring lärande och utveckling från 1 till 9 år 2.6 Skolan och omvärlden Studie och yrkesvägledningen syftar till att eleven ska bli medveten om sig själv, om olika valalternativ såsom olika utbildningar och yrken. Eleven ska bli medveten om relationen mellan sig själv och valalternativen, vikten av att fatta beslut samt vikten av att genomföra sina beslut. Tilläggas bör att eleverna är i ålder 6-10 år och i början av att utveckla sin kompetens och förståelse för val. Eleverna arbetar kring de olika yrken de känner till. Eleverna undersöker vilken utbildning som behövs för olika yrken Eleverna diskuterar om olika yrken lockar fler män än kvinnor och vice vers samt vad det kan bero på. Vårdnadshavare bjuds in att presentera sitt yrke Eleverna arbetar även praktiskt med att skapa olika samhällen och fundera över vad som krävs för att ett samhälle ska fungera.

6 2.7 Betyg och bedömning Vi använder oss av Skolverkets bedömningsportal som är en prov- och uppgiftsbank ett stöd i arbetet med bedömning och betygssättning. Stödet kan bestå av t.ex. enskilda uppgifter, diagnosmaterial, filmer eller provmaterial. Vi upprättar IUP:er och skriftliga omdömen i Unikum för varje elev. Under vårterminen i åk 3 gör eleverna Nationella Prov vilket också blir ett stöd i bedömningen. Uppföljning, utvärdering och utveckling Skolan arbetar utifrån Skollagen och dess tillhörande läroplaner, där det centrala innehållet och kunskapskraven styr undervisningen. Vi följer kontinuerligt upp elevernas kunskapsutveckling på olika sätt. Vi har kontinuerliga elevhälsomöten tillsammans med skolans pedagoger där vi lägger grunden för skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete och vi uppmärksammar elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Vi skapar förutsättningar och ger möjlighet till samsyn och förtroendefullt samarbete mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshemmet vid gemensamma planeringsdagar. 2.8 Rektors ansvar Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektor ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektor: besöker verksamheten under lektion- och fritidstid, för att observera, analysera, återkoppla, utveckla och organisera verksamheten. har elevrådsmöten med åk1-3 varje månad. har enskilda samtal med eleverna i årskurs 2, kring trivsel, lärande och övrigt. och specialpedagog har kontinuerliga möten kring elever i behov av särskilt stöd. har medarbetar- och lönesamtal med skolans pedagoger. har också skolråd 2-3 gånger per läsår där möjlighet ges till samarbete med vårdnadshavare och till information om skolans övergripande mål och utvecklingsarbete. analyserar tillsammans med lärarna kunskapsresultaten i alla ämnen både på individgrupp och skolnivå för att få syn på utvecklingsområden och fördelning av resurser. Elevhälsa När barnet går från förskola till förskoleklass flyttas barnet/eleven över från BVC till Elevhälsan. I vårt elevhälsoteam ingår Marianne Jahnke skolläkare, Annette Berglund skolsköterska, Barbro Lönn special pedagog, skolkurator fn vakant, rekrytering pågår och Peter Lagerroos barnpsykolog. Elevhälsan är ett verktyg i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete med att stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Vår vision, en kropp och knopp i balans är ett sätt att arbeta förebyggande och hälsofrämjande.

7 Rektor utreder inkomna likabehandlingsärenden. Rektor i samarbete med personalen ansvarar för upprättandet av verksamhetens likabehandlingsplan. Planen utvärderas och uppdateras inför varje läsårsstart och är känd för både elever, personal och föräldrar. Skolans strävan är att hålla dokumentet levande i verksamheterna och att likabehandlingsarbetet ska vara en naturlig del i alla beslut och händelser under vardagen. Förskoleklassens verksamhet Förskoleklassens verksamhet ska lägga grunden till att eleven på ett lekfullt och praktiskt sätt kan tillägna sig kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver i det framtida livet. Förskoleklassen fungerar som en bro mellan förskola och skola där vi utgår ifrån elevernas tidigare erfarenheter med fokus på lust och glädje. I förskoleklassen har eleven idrott för att eleven ska uppleva rörelseglädje och utveckla sin motorik, koordination, kroppsuppfattning, styrka och kondition. Vi vill skapa en god vana till regelbunden rörelse och erbjuder många olika moment. Vi startar vår verksamhet utomhus i vår skolgårdsmiljö eller i vår gymnastikhall. Vi går ibland iväg till någon annan plats i vår närmiljö och vi väver då in pedagogisk verksamhet t.ex. genom att ta tillvara naturens årstidsväxlingar, allemansrätten, matematiska begrepp, rim, ramsor och fri lek. Språk och kommunikation Pedagogerna samtalar kontinuerligt med eleverna. Måltider, samlingar, leksituationer meningsskiljaktigheter är goda tillfällen för samtal och diskussion. Vi arbetar med elevens språkutveckling genom att stimulera barnens språkliga medvetenhet med hjälp av ord- och ljudlekar, skapa rim och ramsor samt sånger Eleverna ges möjlighet att lyssna på sagor, skapa egna sagor, skapa bilder till en text och vice versa, leka med ord, osv. Eleverna får arbeta med bokstävernas form och ljud, t.ex. hur bokstaven ser ut- låter och de arbetar i arbetsböcker och skapar också eget material. Matematiska resonemang och uttrycksformer: På samma sätt arbetar vi medvetet med grundläggande matematiska begrepp genom lek, samtal och praktiska övningar. Vi vill ge barnen en förståelse för vad matematiken faktiskt är och innebär i verkligheten. Vi arbetar ofta med praktisk matematik samt med fokus på siffror, siffrornas värde och 10-kompisarna. Vi har en mattebok som eleverna arbetar i för att ytterligare befästa det de tränat på under arbetsstunden. Skapande och estetiska uttrycksformer: Vi erbjuder olika material och arbete med olika tekniker. Vårt material är synligt och lättillgängligt och vi tar tillvara på naturmaterial. Vi skapar utomhus såväl som inomhus. Vi sjunger och sätter upp shower tillsammans med åk 1-3 för att de ska få lust och möjlighet att utveckla sin musikalitet. Musiken är en uttrycksform som ger eleven möjlighet att kommunicera tankar och idéer.

8 Natur, teknik och samhälle: Vi använder oss av vårt närområde med skog och hav för att ta del av årets skiftningar i naturen, djurlivet och skapa ett intresse av att vistas i skog och mark. Vi har aktiviteter i skogen som kan relatera till natur, teknik, matematik, svenska och/eller motorik. Vi planterar och gör enklare experiment. Vi vistas i vårt närsamhälle och i mer stadslik miljö för att ta del av olika kulturevenemang, göra utflykter i andra områden och för att träna att åka buss. Den fria leken värderar vi högt, barnen väljer efter eget intresse vad de vill göra. Genom leken bearbetar eleven händelser och aktiviteter från såväl skola, hem som omvärld och utvecklar på så vis sin identitet, självkänsla, nyfikenhet, fantasi och kreativitet vilket är en viktig förutsättning för den personliga utvecklingen. Leken utvecklar dessutom elevens förmåga att fungera i en grupp, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler och socialt samspel. Vi varvar styrda aktiviteter med möjlighet för eleverna till tid för lek. Pedagogerna är goda förebilder och finns tillhands för att stötta, utveckla osv. Fritidshemmets verksamhet Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande och erbjuda eleverna en meningsfull fritid och en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som integrerar omsorg och lärande. Ur Lgr11 rev Vi har skapat en tydlig struktur med variation av styrda och av eleven egna valda aktiviteter. Vi varierar olika gruppkonstellationer för att främja lek mellan ålder och könstillhörighet samt fördela eleverna i mindre grupper. Pedagogerna är där eleverna är och finns tillgängliga för samtal, konfliktlösning, lek etc. Vi arbetar med och använder orden Respekt, Uppmärksamhet, Tålamod och Ansvar (RUTA) kontinuerligt under hela läsåret Vi skapar delaktighet och elevinflytande med olika möten, iordningställande av olika miljöer efter elevernas önskemål och är ute varje dag med de som önskar det. Språk och kommunikation Vi skapar tid och utrymme för den egna lekens betydelse för fantasi, språk och kommunikation, sociala samspelet samt förståelse och tilltro till egen förmåga. Vi är måna om att ge tid och utrymme för samtal, tankar och åsikter kring dagliga händelser och intressen. Vi utmanar knopp med aktiviteter som kräver samarbete och diskussion samt lyssnande. Skapande och estetiska utrycksformer Vi erbjuder skapande verksamhet med olika material och olika tekniker, t.ex. fläta, snickra, pärla, sy, måla m.m. Vi skapar också utomhus på vår egen gård eller i naturen med t.ex. sand, kottar, naturmaterial, snö osv. Dagligen erbjuds olika material för bygg- och konstruktionsaktivitet inne och ute.

9 Natur, teknik och samhälle Vi tar vara på och påvisar naturens växlingar i val av olika aktiviteter samt genom att aktivt använda vår gård och närmiljö. Vi uppmärksammar våra olika årstider t.ex. måla i snö, göra och blåsa såpbubblor, lövtryck, blomsterkransar och plantera. Vi erbjuder pedagogiska spel på våra datorer. Vi strävar efter att erbjuda könsneutrala miljöer, material och aktiviteter. Alla aktiviteter är till för alla elever. Vi erbjuder eleverna vara delaktiga i beslut kring och ansvara för olika uppgifter, områden och traditioner såsom cykelfixardag, elevrådsdisco, småstjärnorna samt komma med önskemål och förslag på lekar och aktiviteter. Vi har gemensamma regler under elevens hela dag, reglerna revideras varje läsår. Vi lägger under läsårets första veckor extra fokus på vilka regler som gäller och vad de fyller för funktion. Under läsåret avser vi att inkludera lärplattor och programmering på fritids. Lekar, fysiska aktiviteter och friluftsliv Vi använder vår fantastiska gård och gymnastikhall för lek och rörelse i olika former flera gånger i veckan och delar upp eleverna i mindre grupper i olika konstellationer. Vi utgår från vårt helhetstänk kring kropp och knopp och varierar ledda och mer fria aktiviteter som syftar till att utveckla och utmana både fysiskt och mentalt. Vi utgår från och arbetar med allemansrätten när vi vistas i vår utemiljö och närmiljö. Då vi vistas i skog och mark samt på vår egen gård gäller allemansrätten- vilken tas upp i stora drag under temat Vi i vår skola samt återkommer på en friluftsdag för hela skolan.

10 Förskoleklass, fritids och skolans utvecklingsområden Förhållningssätt (Läroplansområde) Lgr11 rev 2016 Källa Pedagogiska diskussioner Bruk Pedagogernas utvärdering av läsåret Mål Att skapa förutsättningar för eleverna till ett livslångt lärande med bibehållen lust och nyfikenhet. Att skapa förutsättningar till att eleverna ska utveckla sin förmåga till ansvarskänsla och solidaritet. Tidsram Läsåret Resurser Alla pedagoger, elever och ledning. Genomförande Fortlöpande samtal på avstämningar kring lärsituationer som uppkommer, en stående punkt på dagordningen - enhetsledare ansvarar. Genom att ge sorterad feedback till varandra - all personal på skolans ansvar. Vid rektors besök i vår verksamhet filmar hon. Pedagogerna tittar på filmen tillsammans för samtal och reflektion kring det vi ser för att få syn på och utveckla vårt förhållningssätt. All personal deltar i utbildningen komet under året, det är 4 tillfällen med Charlotte Du Rietz. Enhetsledare samtalar med boken Fem gånger mer kärlek som underlag på enhetsmöten med ledning av rektor inför personalkonferenser. Ansvar Lärare, enhetsledare och rektor Uppföljning Återkommande på personalkonferenser varje månad skriftlig uppföljning av den som för mötesanteckningar..utvärdering Sker på personalkonferensen, med underlag från uppföljning, i december och maj

11 Utveckla vår vision en kropp och knopp i balans Läroplansområde Normer och värde Källa Antistillas enkät visar ett lågt resultat gällande vårt arbete mot visionen. Mål Att medvetandegöra och utveckla vårt arbete med vår vision för att nå Antistillas uppsatta mål. Tidsram Augusti-november 2017 Resurser Alla pedagoger Genomförande Avstämning och dokumentation av elevernas motorikutveckling i början, mitten och slutet av läsåret Pär ansvarar Inköp av början till motorikbana vilken kommer att förläggas på skolans gård. Uppföljning och dokumentation av Josefin, koordinator på Antistilla Ansvar Karin och Pär Uppföljning Uppföljning av motorikutvecklingen i augusti, oktober och mars. Utvärdering Kontinuerligt dokumentera och reflektera över innehåll och genomförande inför nästa steg Pär ansvarar En sammanfattande utvärdering görs på personalkonferensen i december och maj Josefin ansvarar. Vi har påbörjat en dokumentation, sammanställning för att kunna följa vårt arbete över tid.