Kollektivtrafiknämnden kallas till sammanträde

Transkript

1 Kallelse/föredragningslista Kollektivtrafiknämnden kallas till sammanträde Tid: Tisdag den 18 september 2018, kl. 13:00 16:00 Plats: Regionens hus, Storgatan 27, lokal: Kungsängen (plan 5) (ca) Hålltider: Gruppmöte för majoriteten, lokal: Kungsängen Gruppmöte för oppositionen, lokal: Anneberg Sammanträde med kollektivtrafiknämnden Kaffe Mötet avslutas För att minska detaljfrågorna under informationspunkten föreslås att frågor av allmän karaktär skickas till Erica Hult senast klockan två arbetsdagar innan mötet. Skriftligt svar på inkomna allmänna frågor sammanställs och skickas via e-post till kollektivtrafiknämndens ledamöter och ersättare inför mötet. Beslutande: Ersättare: Johan Sundman (S), ordförande Jenny Lundström (MP), 1:e vice ordförande Johan Örjes (C), 2:e vice ordförande Marie-Louise Lundberg (S) Lars Berglöf (S) Lisa Norén (S) Maria Gardfjell (MP) Sverker Åslund (V) My Borg (M) Peter Book (M) Johanna Norberg (L) Harald Klomp (KD) Roger Thelander (SD) Erik Pelling (S) Dabin Zarar Ibrahim (S) Magnus Åhrgren (S) Tomas Rådkvist (MP) Ove Heimfors (V) Anna-Lena Söderblom (M) Daniel Solling (C) Ingela Wikander (KD)

2 Kallelse/föredragningslista Föredragningslista Nr Ärenden Dnr 59/18 Val av justerare KTN 18 september 2018 KT /18 Fastställelse av föredragningslista KTN 18 september 2018 KT /18 Information om tilldelning i upphandlingen T1 Lokal- och skolbusstrafik KT /18 Statusrapportering av åtgärdsplan för sjukreseverksamheten KT /18 Riskanalys till internkontrollplanen 2019 KT /18 Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad KT /18 Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 KT /18 Månadsrapport per juli 2018 KT /18 Fyllnadsval till kollektivtrafiknämndens arbetsutskott KT /18 Trafikdirektörens information KTN 18 september 2018 KT /18 Anmälan av beslut enligt delegation KTN 18 september 2018 KT /18 För kännedom inkomna skrivelser kollektivtrafiknämnden 18 september 2018 KT

3 59/18 Val av justerare KTN 18 september KT Val av justerare KTN 18 september 2018 : Val av justerare KTN 18 september 2018 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr KT Trafikdirektörens stab Sara Östberg Tfn E-post sara.ostberg@ul.se Kollektivtrafiknämnden Val av justerare KTN 18 september 2018 Förslag till beslut Kollektivtrafiknämndens beslut Kollektivtrafiknämnden utser XX att jämte ordföranden justera dagens protokoll. Tid för justering: Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

4 60/18 Fastställelse av föredragningslista KTN 18 september KT Fastställelse av föredragningslista KTN 18 september 2018 : Fastställelse av föredragningslista KTN 18 september 2018 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr KT Trafikdirektörens stab Sara Östberg Tfn E-post sara.ostberg@ul.se Kollektivtrafiknämnden Fastställelse av föredragningslista KTN 18 september 2018 Förslag till beslut Kollektivtrafiknämndens beslut Förslag till föredragningslista fastställs. Ärendebeskrivning Kollektivtrafiknämnden föreslås fastställa föredragningslistan. Bilaga Kallelse med föredragningslista för kollektivtrafiknämndens sammanträde 18 september Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

5 60/18 Fastställelse av föredragningslista KTN 18 september KT Fastställelse av föredragningslista KTN 18 september 2018 : Fastställelse av föredragningslista KTN 18 september (2)

6 60/18 Fastställelse av föredragningslista KTN 18 september KT Fastställelse av föredragningslista KTN 18 september 2018 : Kallelse Kollektivtrafiknämnden Kallelse/föredragningslista Kollektivtrafiknämnden kallas till sammanträde Tid: Tisdag den 18 september 2018, kl. 13:00 16:00 Plats: Regionens hus, Storgatan 27, lokal: Kungsängen (plan 5) (ca) Hålltider: Gruppmöte för majoriteten, lokal: Kungsängen Gruppmöte för oppositionen, lokal: Anneberg Sammanträde med kollektivtrafiknämnden Kaffe Mötet avslutas För att minska detaljfrågorna under informationspunkten föreslås att frågor av allmän karaktär skickas till Erica Hult erica.hult@regionuppsala.se senast klockan två arbetsdagar innan mötet. Skriftligt svar på inkomna allmänna frågor sammanställs och skickas via e-post till kollektivtrafiknämndens ledamöter och ersättare inför mötet. Beslutande: Ersättare: Johan Sundman (S), ordförande Jenny Lundström (MP), 1:e vice ordförande Johan Örjes (C), 2:e vice ordförande Marie-Louise Lundberg (S) Lars Berglöf (S) Lisa Norén (S) Maria Gardfjell (MP) Sverker Åslund (V) My Borg (M) Peter Book (M) Johanna Norberg (L) Harald Klomp (KD) Roger Thelander (SD) Erik Pelling (S) Dabin Zarar Ibrahim (S) Magnus Åhrgren (S) Tomas Rådkvist (MP) Ove Heimfors (V) Anna-Lena Söderblom (M) Daniel Solling (C) Ingela Wikander (KD)

7 60/18 Fastställelse av föredragningslista KTN 18 september KT Fastställelse av föredragningslista KTN 18 september 2018 : Kallelse Kollektivtrafiknämnden Kallelse/föredragningslista Föredragningslista Nr Ärenden Dnr 59/18 Val av justerare KTN 18 september 2018 KT /18 Fastställelse av föredragningslista KTN 18 september 2018 KT /18 Information om tilldelning i upphandlingen T1 Lokal- och skolbusstrafik KT /18 Statusrapportering av åtgärdsplan för sjukreseverksamheten KT /18 Riskanalys till internkontrollplanen 2019 KT /18 Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad KT /18 Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 KT /18 Månadsrapport per juli 2018 KT /18 Fyllnadsval till kollektivtrafiknämndens arbetsutskott KT /18 Trafikdirektörens information KTN 18 september 2018 KT /18 Anmälan av beslut enligt delegation KTN 18 september 2018 KT /18 För kännedom inkomna skrivelser kollektivtrafiknämnden 18 september 2018 KT

8 61/18 Information om tilldelning i upphandlingen T1 Lokal- och skolbusstrafik - KT Information om tilldelning i upphandlingen T1 Lokal- och skolbusstrafik : Information om tilldelning i upphandlingen T1 Lokal- och skolbusstrafik TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr KT Samhälle och trafik Stefan Adolfsson Tfn E-post stefan.adolfsson@ul.se Kollektivtrafiknämnden Information om tilldelning i upphandlingen T1 Lokal- och skolbusstrafik Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att godkänna redovisningen. Ärendebeskrivning Vid årsskiftet 2019/2020 löper nuvarande trafikavtal ut med KR trafik. Inom ramen för detta avtal utförs den lokala busstrafiken och skolbusstrafiken i Knivsta kommun, Uppsala kommun, Tierps kommun och Östhammars kommun. Kollektivtrafikförvaltningen UL har genom Upphandlingsenheten handlat upp motsvarande trafik för efterföljande period. I upphandlingen ingår även skolbusstrafiken i Enköpings kommun från hösten Detta ärende innebär att utfallet av denna upphandling redovisas för Kollektivtrafiknämnden. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

9 62/18 Statusrapportering av åtgärdsplan för sjukreseverksamheten - KT Statusrapportering av åtgärdsplan för sjukreseverksamheten : Statusrapportering av åtgärdsplan för sjukreseverksamheten TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr KT Samhälle och trafik Stefan Adolfsson Tfn E-post stefan.adolfsson@ul.se Kollektivtrafiknämnden Statusrapportering av åtgärdsplan för sjukreseverksamheten Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden beslutar att godkänna statusrapporteringen. 2. Kollektivtrafiknämnden ger förvaltningen i uppdrag att revidera reglementet för sjukresor. Ärendebeskrivning Sedan 2016 ansvarar Kollektivtrafikförvaltningen UL för sjukresor inom länet. Under våren 2017 genomfördes en utredning med fokus på att få klarhet i varför kostnadsutvecklingen för främst sjukresetaxi ökat kraftigt senare år. Resultatet visar på att de främsta orsakerna kan härledas till den demografiska utvecklingen och till förändrat regelverk för nyttjande av färdtjänst inom Uppsala kommun. Utöver detta identifierade utredningen ett antal trimningsåtgärder som är möjliga att göra för att säkerställa en effektiv sjukreseverksamhet. Baserat på detta fattade Kollektivtrafiknämnden beslut om en åtgärdsplan (KTN ) vars genomförande skulle återrapporteras senast under september. Detta ärende innebär att status rapporteras avseende genomförandet av beslutad åtgärdsplan. Bilaga Statusrapport åtgärdsplan för sjukreseverksamheten Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

10 62/18 Statusrapportering av åtgärdsplan för sjukreseverksamheten - KT Statusrapportering av åtgärdsplan för sjukreseverksamheten : PM Statusrapport åtgärdsplan för sjukreseverksamheten PM Datum ( 2 ) Stefan Adolfsson Samhälle och trafik Statusrapport angående åtgärdsplan för sjukreseverksamheten Bakgrund Sedan 2016 ansvarar Kollektivtrafikförvaltningen UL för sjukresor inom länet. Under våren 2017 genomfördes en utredning med fokus på att få klarhet i varför kostnadsutvecklingen för främst sjukresetaxi ökat kraftigt senare år. Resultatet visar på att de främsta orsakerna kan härledas till den demografiska utve cklingen och till förändrat regelverk för nyttjande av färdtjänst inom Uppsala kommun. Utöver detta identifierade utredningen ett antal trimningsåtgärder som är möjliga att göra för att säkerställa en effektiv sjukreseverksamhet. Baserat på detta fattade Kollektivtrafiknämnden beslut om en åtgärdsplan (KTN ) vars genomförande skulle återrapporteras senast under september. Nedanstående beskriver status i september 2018 avseende genomförandet av beslutad åtgärdsplan. Aktiviteter och status Ut reda införandet av legitimerad intygsskrivare UL har genomfört omvärldsbevakning genom att ta del av Jämtlands länstrafik samt Trafikförvaltningen erfarenheter. UL är positiv till certifiering av vårdintygskrivande och ser fördelar både för UL och för vård en. Arbete med att utarbeta ett förslag till certifiering av vårdintygskrivande personal fortskrider. Systematisera informationsmöten Informationsmöte hålls vid efterfrågan. Resur saknas för kontinuerliga informationsmöten. Se över informationsmaterial ti ll vården och brukare Det har skett en översyn och en ny broschyr har tagits fram. Kollektivtrafikförvaltningen U L Postadress Box 1400, Uppsala Besöksadress Storgatan 2 7 Tel Fax E - post l ul.se Hemsida ul.se Org nr Region Uppsala

11 62/18 Statusrapportering av åtgärdsplan för sjukreseverksamheten - KT Statusrapportering av åtgärdsplan för sjukreseverksamheten : PM Statusrapport åtgärdsplan för sjukreseverksamheten 2 ( 2 ) Utveckla Hela resan i planeringssystemet Efter ytterligare analy ser vi att behovet inte finns hos beställningscentralen. I övervägande fall har patienten redan har taxiintyg när de kontaktar beställningscentralen. Frågan är mer aktuell för sjukresehandläggarna som har kontakt med vården. Sjukre sehandläggarna har redan stöd och kunskap för detta. Vidareutbilda handläggare i beställningscentralen mot kollektivtrafik Samma status som ovan. för att bättre styra resor "Resa på kallelse" i hela systemet Utförd. Infördes genom appen i april Identifiera utvecklingsbehov i aktuella stödsystem Analys har genomförts utan att något utvecklingsbehov har identifierats. Gå med i Anbaro Utförd. 10 patienter intervjuas via telefon varje vardag sedan i januari. Påbörja kontinuerlig uppföljning av resor, målgrupper & ekonomi Utförd. Kontinuerlig uppföljning sker av antal utförda resor och ekonomi avseende taxi och sjukresebussar. Identifiera konsekvenser vid förändringar i vården UL har lyft frågan till hälso - och sjukvårdsavdelningen. UL hoppas att hälso - och sjukvårdsdirektören tar med frågan i deras framtida strategier och vårdstruktur i höst. Klargöra syftet med sjukresebussarna Ej påbörjat pga. r esursbrist. Utred vilken busstrafik som ska finnas på området Akademiska Ej påbörjat pga. resursbrist. Sam ordning av UL:s kundtjänst och beställningscentral UL avvaktar beslut gälland eventuell övertagande av färdtjänst som i sin tur påverkar både kundtjänst och beställningscentralen.

12 63/18 Riskanalys till internkontrollplanen KT Riskanalys till internkontrollplanen 2019 : Riskanalys till internkontrollplanen 2019 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr KT Kollektivtrafikförvaltningen Maria Reinklou Tfn E-post maria.reinklou@ul.se Kollektivtrafiknämnden Riskanalys till internkontrollplanen 2019 Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden godkänner lämnad redovisning. Ärendebeskrivning Arbetet med intern kontroll utgår från verksamhetens processer. Syftet är att hitta de risker som kan medföra att verksamhetens mål inte uppfylls och att ta fram arbetsmoment som tar hand om dessa risker, så att verksamhetens mål uppfylls. De arbetsmoment som tas fram ska dokumenteras och utföras som en del av verksamhetens löpande arbete. Arbetsmomenten ska också granskas regelbundet, för att säkerställa att de tar hand om riskerna. Respektive verksamhet går igenom de viktigaste processerna i verksamheten och tar fram förslag på risker och förbättringsåtgärder. Dessa risker och kontrollaktiviteter värderas och fastställs sedan i internkontrollplanen. Riskanalysen för kollektivtrafiknämnden har arbetats fram av respektive avdelning och ledningsgruppen. Bilagor Riskanalys KTF Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

13 Effekt /18 Riskanalys till internkontrollplanen KT Riskanalys till internkontrollplanen 2019 : Sammanställning avdelningarnas riskanalyser nämden 18 sept RPB RPB RPB eller nämnd/styrelse och förvaltning Nämnd/styrelse och förvaltning Nämnd/styrelse och förvaltning Nämnd/styrelse och förvaltning Verksamheten Styrelse/nämnd Stategiskt mål Indikator Vad vill vi uppnå? Vad hindrar oss att nå målet? Aktivitet för att eliminera/minimera risken Test att kontrollaktiviteten har blivit Information om utfört test och utförd och att den fungerar, dvs att den slutsats om hur väl eliminerar/minimerar risken kontrollaktiviteten fungerar Riskbedömning - presentera i matris Sannolikhet att Effekt av Ansvarig för test av Mål Indikator Målvärdet eller mål Identifierad risk Kontrollaktivitet Test av kontrollaktiviteten Utförd kontroll och slutsats att det inträffar att det inträffar kontrollaktiviteten Samhälle & Trafik Team Strategi & utveckling Ej tillräcklig kvalitet på data - och bristande analys av data. Resurser och kompetens att analysera data Bedriver verksamhet som utmärks av hög kvalitet Korrekta beslutsunderlag saknas. Arbeta aktivt med att utvärdera och kontinuerligt öka datakvaliteten 4 4 Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 2030 jämfört med Väl fungerande kollektivtrafiksystem Finansiering de politiska ambitionerna kring kollektivtrafiken saknar finansiering. Utveckla arbetet med flerårig budget. Se till att finansiering finns för alla uppdrag. 5 5 Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Väl fungerande kollektivtrafiksystem Utökat uppdrag vi lyckas inte möta upp förvaltningens utökade uppdrag. Tydliggöra förvaltningen uppdrag, skapa tydliga roller och samverkansforum. 3 4 Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 2030 jämfört med Väl fungerande kollektivtrafiksystem Ändrad miljöpolitik risk för förändrade miljökrav som påverkar vårt utvecklingsarbetet. Kontinuerlig bevakning av miljöområdet 5 3 Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar Snabb verksamhetsutveckling ger osäkerheter snabbt utvecklande bransch skapar behov av förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kontinuerlig anpassning med risk för osäkerheter inom organisationen kompetensförsörjning samt en god arbets-miljö. Tillgänglig och kompetent personal Hög transperens i förändringsarbeten 5 4 Har en kollektivtrafik som är det naturliga valet för resor till och från arbete, studier och fri-tidsaktiviteter. Väl fungerande kollektivtrafiksystem Hög teknisk utvecklingstakt risk att vi inte hänger med i omvärldsbevakningen. Kontinuerlig omvärldsbevakning och kompetensspridning 3 3 Samhälle & Trafik Team Planering & avtal Bedriver verksamhet Verksamheten styrs utifrån Avsaknad av strategiskt verksamhetsstyrning Verksamheten jämförs med strategin så att det följer strategin 3 3 som utmärks av hög kvalite godkänd/accepterad strategi Försäljning - Team Resor & intäkter Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motori Resande, totalt antal resor Ökat antal resande. För liten intäktsökning relativt inflyttning och utbyggnad av trafiken. Ökning av intäkterna 2 1 Nettokostnaderna ska inte öka snabbare än utvecklingen av skatter och gener Höjda kostnader Indexerad kostnadsutveckling För hög utbyggnad av trafiken relativt intäktsökningen Kostnadsutvecklingen 3 3 Bedriver verksamhet som utmärks av hög kvalitet. Hög service till resenärerna. Mindre manuella rutiner och minskat p För lite resurser att använda till IT utveckling Ökning av IT budget 3 2 Varumärke/image: Hur troligt är det att Bedriver verksamhet som utmärks av hög kvalitet. du skulle rekommendera dina vänner och bekanta att åka med UL? NPS Minskat upplevd kvalitet på grund av överfulla turer i högtrafikstider. NKI 2 2 Har en kollektivtrafik som är det naturliga valet för resor till och från arbete, st Resande, antal resor per invånare Ökat antal resande per invånare. Minskade intäkter på grund av totalt minskat resande. Intäktssidan 2 3 Försäljning - Team Affärsutveckling & support Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det Resandeuppföljning. Brister i uppföljning av antal resande i APR. Vid ex. ombordstigning alla dörrar 3 2 motoriserade resandet till 2030 jämfört med tappar vi registrering av biljetter vilket skulle kunna kompletteras med bättre resandestatistik på linje- Arbeta för att passagerarräkning görs på alla fordon samt göra alla biljetter Intäktssäkring och hållplatsnivå. maskinellt validerbara. Bedriver verksamhet som utmärks av hög kvalitet Felande biljettsystem. Störningar i de olika biljettsystemen Atries o App leder till intäktsbortfall. 2 4 Intäktssäkring Arbeta förebyggande samt säkra supportresurser Kommunikation Effektivare och tydligare processer Bedriver verksamhet som utmärks av hög kvalitet och organisation Inte rätt kompetens inom team kommunikation i och med nya organisationen med utökat uppdrag Kartlägg behovet inför organisationsförändringen 3 3 Chef Effektivare och tydligare processer Bedriver verksamhet som utmärks av hög kvalitet och organisation Otydliga briefer/uppdrag och dålig framförhållning från beställare inom organisationen Fortsätt att utbilda de övriga avdelningarna i processerna 3 2 Chef Kundtjänst Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god Medarbetarsamtal, HME och aktivt kompetensförsörjning samt en god arbets-miljö. Nöjda kunder & personal Fullgod service i butik Personalbrist, bristande arbetsmiljö, bristande support, IT-system/telefon ur funktion Ha ett aktivt Arbetsmiljö arbete, fler skyddsronder, ett fungerande schema, stötta arbetsmiljö arbete 1 1 Vara uppdaterade, säkra Bedriver verksamhet som utmärks av hög kvalite Nöjda kunder och personal Fullgod service från TSI Bristfällig/sen information, ej kontakt med ansvarig instans/support (t ex semester) Bra utbildad personal, Säkerhetsställa informationen in, ha bra teknisk support kontaktvägarna, kunna felanmäla 2 3 Följa upp eventuella fel med berörd Bedriver verksamhet som utmärks av hög kvalite Nöjda kunder, korrekta redovisningar Korrekta utbetalningar och kortutskick Ansvarig personal/handläggare gör fel (manuell handpåläggning) Bra utbildning och noggrann personal, testa slutna kassor för att minimera fel personal 1 1 Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det Kamera övervakning på de mesta motoriserade resandet till 2030 jämfört med 2006 Nöjda kunder och personal Alltid ha fungerande biljettautomater Vandalism, bristande underhåll Felamäla, samla information och dokumentera utsatta, felanmäla de trasiga. 4 2 Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar Se till att all personal har rätt utbildning förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god, kvartalsvis genomgång av kompetensförsörjning samt en god arbets-miljö. Hot och våld får inte förekomma Trygg arbetsmiljö Yttre påverkan, bristande säkerhetsrutiner Utbilda personal, säkerställa att alla följer säkerhetsrutinerna säkerhetsrutinerna (Individnivå) 1 4 Stab Riskbedömning Sannolikhet Uppdaterad krishandlingsplan, LG fattar beslut om aktuell plan i 1 4 Bedriver verksamhet som utmärks av hög kvalitet Milstolpe identifierad för uppföljning Ej uppdaterade krishanteringsplaner Revisionsplan och godkänd plan av LG september årligen Säkerställa helhetperspektiv 2 3 Bedriver verksamhet som utmärks av hög kvalitet Dokumenterat tillvägagångssätt Strategiska områden/frågor uteblir i RPB RPB granskas inför inlämnande System & Teknik Fungerande försäljningssystem Atries och App ur funktion Relevanta kontroller för respektive system System i fordon ur funktion - Router för datakommunikation med fordon ur funktion -Talradio ur funktion Fungerande bakgrundsystem -Trygghetssystem ur funktion Relevanta kontroller för respektive system Administrativa avdelningen Brister i effektmål/nyttoanalys och den ekonomiska uppföljningen för projekt och investeringar. 1. Projektdirektiv och projektplan ska kvalitetsgranskas av projektkontoret innan 1. Checkpunkt i projektlistan BP1 resp BP2. Påminna projektägare och projektledare om att granskningen ska 2. Utbildningsstatus följs upp två göras. gånger per år 2. Projektägare ska ha genomgått styrgruppsutbildning och projektledare 3. Checkpunkt inför BP1 och BP2 om nyttokostnadsanalysutbildning eller motsvarande stöd behövs 3. Projektkontor och controllers stöttar projekt i att ta fram effektmål resp 4. Status följs upp i Q4 nyttokostnadskalkylering 1. Sätts upp inför budgetår Etablera portföljstyrning genom en portföljstyrgrupp. 2. Följ upp status Q Upprätta separat projektbudget på förvaltningen som kan följas upp av 3. Status följs upp i Q4 projekten och ULs controllers 2. Påminna projektägare och projektledare om respektive rolls ansvar i den ekonomiska uppföljningen 3. Etablera portföljstyrning genom en portföljstyrgrupp för den övergripande Utförlig ekonomisk uppföljning av uppföljningen och prioritering av medel i projektbudgeten projekt och nyttoanalyser 3 3 Två/flera som kontrollerar att priser är korrekta vid förändring. Kontrollen Kontrollera att två i förening har ändrat Bedriver verksamhet som utmärks av hög kvalitet. Har korrekta prislistor i våra system Brister i kontroll av prislista när vi lägger in priser i Agresso, Atries, appen etc. dokumenteras priser. 2 3 Chef försäljningsavd. Gör investeringar som främjar våra Satsar på investeringar som inte främjar våra mål och att vi bygger upp stora fasta Inför investering göra beräkning av livscykeln för systemet. Kommande Kontroll av nyttokalkyler i mål och verksamheten förvaltningskostnader. förvaltningskostnader etc., Nyttokalkyl ledningsgruppen 3 3 LG Eget ansvar, uppföljning chefs ansvar (ta ut listor hur många ärenden varje Alla relevantahandlingar ska diareföras Att alla inte diarieför sina handlingar som ska diarieföras. medarbetare har. Ta ut listor från Public Har en kollektivtrafik som är det naturliga valet för resor till och från arbete, st Upplevd trygghet, resenärer Infrastruktur Fungerande biljettsystem för att säkra Aktivt arbeta för att få in saknade skift, två i förening som gör uppdateringar av intäkter Brister i Atries som medför intäktsbortfall. Saknade skift, fel trafikdata i systemet etc. tex. trafikdata. Arbeta för att få mer korrekt data. Kontrollera att uppföljningen är gjord 3 2 Objektägare Ökad trygghet för resenärer Fortsätta att aktivt arbeta med säkerhets och trygghetsfrågor i nära sammarbeta med andra aktörer. Uppföljning av trygghetsmätning genom Generellt minskad trygghet leder till minskat resande. "kollbar" 3 3 Externa beroenden från ex väghålllare som styr takten på etableringar (svårt att driva och budgetera) Planering tillsammans med aktörer, uppföljningar 4 2 Brist på fossilfria drivmedel (HVO) och inte nå miljömål 2 2 Mycket manuellt arbete fast det finns system/information som borde vara mer tillgängligt för Frigöra resurser för att städja för utveckling av vertyg. Helhetsgrep. 3 2 medarbetare (ej kvalitetssäkrad) Saknade resurser för depå- och miljöfrågor 2 2 "Gemensamma" Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god Medarbetarsamtal, kontinuerliga uppföljningar, utveckla oss som attraktiv kompetensförsörjning samt en god arbets-miljö. Tillgänglig och kompetent personal Hög personalomsättning och svårt med kompetensförsörjning arbetsgivare. Satsning på ledarskap och medarbetarskap. Bedriver verksamhet som utmärks av hög kvalitet Bedriver verksamhet som utmärks av hög kvalitet Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Centralt identifierade mål och risker Undvika sårbarhet och personberoende Tydliga interna processer och samverkan mellan medarbetare. Korrekta beslutsunderlag Tillförlitlig statistik och fungerande system. Identifiera personberoenden och skapa redundans. Detta kräver väl Personberoende - redundans saknas och det blir sårbart dokumenterade processer och manualer. Utarbeta tjänstebeskrivningar. Jobba för att hålla centrala avtalet när möjlligt. Nära samarbete med upphandlingsenheten. Följa upp, börja planera tidigt. Se till att alla avtal Brister i avtalshantering. diarieförs för enklare uppföljning. Skapa tydliga roller och samverkansforum. Skapa möjligheter för att kunna dra nytta av varandras kunskaper. Förvalningen tar större grep på interna Otydlighet i ansvarsfördelning och gränsdragning mellan roller. processer. Kommer från cheferna. Bristande samverkan strategiskt arbete kräver stor andel av samverkan över avdelningsgränser och externt. Skapa förutsättningar för samverkan med berörda parter 3 5 Mycket manuellt arbete fast det finns system/information som borde vara mer tillgängligt för Frigöra resurser för att städja för utveckling av vertyg. Helhetsgrepp. 3 2 medarbetare (ej kvalitetssäkrad)

14 63/18 Riskanalys till internkontrollplanen KT Riskanalys till internkontrollplanen 2019 : Sammanställning avdelningarnas riskanalyser nämden 18 sept Mål Identifierad risken Kontrollaktivitet Test av kontrollaktivitet Utförd kontroll och slutsats Vad vill vi uppnå? Vad hindrar oss från att nå målet? Aktivitet för att eliminera/minska risken Hur säkerställer vi att aktiviteten har blivit utförd? Information om utfört test och slutsats om hur väl kontrollaktiviteten fungerar nytt kontor - ska finnas kvar över lång tid brand sprinkler i taket Kontrollera rapporten från brandkontoret att sprinkler i taket har testats 1 ggr per år. Brandkontorets kontroll av sprinkler i taket har genomförts (referens IK_1.1_2017), med godkänt resultat. Slutsats: granskningen har genomförts utan anmärkning leverantörsmasterdata - alla ändringar av leverantörsmasterdata är godkända ändringar görs av masterdata som inte är godkända systemkontroll - behörigheterna att göra ändringar är begränsade Ta ut lista ur systemet för att kontrollera vilka personer som är behöriga att göra ändringar - chef går igenom lista och verifierar att bara behöriga personer kan göra ändringar. Test av systemkontroll utförs i augusti endast godkända fakturor blir betalda ej godkända fakturor betalas betalning till bank görs av två personer i förening kontroll att attestbehörigheterna är korrekt uppdaterade Kontrollera att systemstödet endast tillåter betalning vid godkännande av två personer i förening. Test av systemkontroll utförs i augusti Lista över betalningar som gjorts - kontroll att två personer i förening har godkänt. Test genom stickprov. Daglig aktivitet, vilket medför att 30 stickprov ska tas jämnt fördelat över året. Ta ut lista över attestanter i systemet/lista över ändringar i systemet - chef går igenom listan och kontrollerar att endast behöriga personer har attesträtt i systemet. Test av masterdata i systemet, vilket medför att 1 stickprov tas. Test utförs i augusti vi har anställt personal på rätt grunder anställt personal utan att ha genomgått anställningsprocessen vid nyanställning ska alla anställningsavtal signeras av chef Kontroll att alla avtal har signerats av chef. Kontrollaktivitet utförs ad hoc under året, vilket medför upp till 30 stickprov, jämnt fördelat över året. 10 personer har anställts under året, varför samtliga 10 anställningsavtal har granskats. Granskningen visade att 5 av 10 anställningsavtal saknade signatur av chef (referens IK_6.1_2017). Slutsats: Kontrollaktiviteten fungerar inte tillfredsställande. För ytterligare information samt åtgärdsplan, se "Avvikelserapportering - test av intern kontroll"

15 63/18 Riskanalys till internkontrollplanen KT Riskanalys till internkontrollplanen 2019 : Sammanställning avdelningarnas riskanalyser nämden 18 sept Hur ofta utförs kontrollen l stickprov Ad Hoc = AH 30 eller det antal kontrollen utförs Årlig = Å 1 Kvatalsvis = K 2 Månatlig = M 3 Dagli = D 30 Systemgenererad = S 1 Det finns möjlighet för verksamheten att utöka antalet stickprov, t ex om verksamheten ser en utökad risk i verksamheten. Stickproven ska väljas ut, jämnt fördelat över året.

16 64/18 Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad - KT Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad : Tjut - Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr KT Samhälle och Trafik Emma Hammarbäck Tfn E-post emma.hammarback@ul.se Kollektivtrafiknämnden Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden antar planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad 2. Det sker under förutsättningen att Enköpings kommun gör detsamma utan några förändringar i materialet. Ärendebeskrivning I arbetet med att utveckla busstrafiken i Enköping har planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad tagits fram. Planeringsprinciperna ska säkerställa att trafiken utvecklas i önskvärd riktning och i linje med kommunens och kollektivtrafikförvaltningens strategier och övergripande mål. Syftet med planeringsprinciperna är att i ett samlat dokument tydliggöra hur Kollektivtrafikförvaltningen och Enköpings kommun gemensamt bör utveckla busstrafiken i Enköping mot de mål som finns i regionala och kommunala planer. Planeringsprinciperna syftar till att höja kvaliteten och öka attraktiviteten i busstrafiken och därmed leda till ett ökat kollektivt resande. Bilagor Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad Kopia till Enköpings kommun Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

17 64/18 Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad - KT Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad : Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad

18 64/18 Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad - KT Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad : Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad Dokumentinformation Dokument är framtaget i samarbete med Trivector Titel: Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad Författare: Medverkande: Kvalitetsgranskning: Beställare: Sebastian Fält Karna Zerne Författare av Bilaga 1: Mats Ameen Malin Gibrand Kollektivtrafikförvaltningen UL Kontaktperson: Emma Hammarbäck, tel. 018-

19 64/18 Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad - KT Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad : Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad i

20 64/18 Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad - KT Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad : Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Varför behövs planerings- principer? Syfte Planeringsprincipernas tillämpning Målgrupp och ansvarsfördelning Avgränsning Metod för framtagandet av planeringsprinciper 3 2. Mål för busstrafiken i Enköping Trafikstrategin Regionala trafikförsörjningsprogrammet 6 3. Dagens busstrafik i Enköping Så här reser Enköpingsborna kollektivt idag Så här ser busstrafiken ut idag Brister i dagens linjenät 9 4. Benchmarkingstudie Bedömningsparametrar Slutsatser SWOT-analys Styrkor och svagheter Viktiga planeringsområden och principer Planeringsprinciper och kriterier Enkelhet och tydlighet Attraktiv och effektiv kollektivtrafik Jämlikt kollektivtrafiksystem som bidrar till ökad social hållbarhet Kollektivtrafiken i stadsplaneringen Referenslista 20

21 64/18 Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad - KT Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad : Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad 1 1. Inledning 1.1 Bakgrund Varför behövs planeringsprinciper? I samband med den nya kollektivtrafikslagstiftningen 2012 övertog Landstinget i Uppsala län och sedermera Region Uppsala planering och finansiering av det lokala busslinjenätet i Enköping. Under 2017 antog Enköpings kommun sin första trafikstrategi och parkeringspolicy och i maj 2018 antogs sedan en ny fördjupad översiktsplan. Både FÖP:en och trafikstrategin har ett tydligt fokus på hållbart resande och förtätning vilket sammantaget ger goda förutsättningar för att utveckla en attraktiv kollektivtrafik. I arbetet med att utveckla busstrafiken i Enköping behövs planeringsprinciper som säkerställer att trafiken utvecklas i önskvärd riktning och i linje med kommunens och kollektivtrafikförvaltningens strategier och övergripande mål. 1.2 Syfte Syftet med Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad är att i ett samlat dokument tydliggöra hur Kollektivtrafikförvaltningen och Enköpings kommun gemensamt bör utveckla busstrafiken i Enköping mot de mål som finns i regionala och kommunala planer. Planeringsprinciperna syftar till att höja kvaliteten och öka attraktiviteten i busstrafiken och därmed leda till ett ökat kollektivt resande. 1.1 Planeringsprincipernas tillämpning Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad är ett viktigt underlag och ska vara vägledande vid planering av linjenät och busstrafik. Avsteg från principerna måste tydligt kunna motiveras. Det kommer krävas ytterligare utredningar för hur busstrafiken ska trafikera i Enköping. Det kommer också krävas studier som fokuserar på genomförbarhet, investerings- och driftskostnader och framkomlighetsåtgärder för att planeringsprinciperna ska omsättas i praktiken. Därefter kan beslut, avtal och överenskommelser tecknas kring nya investeringar i utbud eller infrastruktur.

22 64/18 Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad - KT Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad : Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad Målgrupp och ansvarsfördelning Dokumentet vänder sig i huvudsak till medarbetare på Kollektivtrafikförvaltningen UL, Enköpings kommun, trafikoperatören samt till beslutsfattare i Kollektivtrafiknämnden och plan-, mark- och exploateringsutskottet. Resenären är i slutändan den som ska dra nytta av planeringsprinciperna genom att Kollektivtrafikförvaltningen använder en given resursram på det mest effektiva sättet, att trafiken blir enkel, lättbegriplig, attraktiv, trygg och säker. Region Uppsala utgör regional kollektivtrafikmyndighet och har huvudansvaret för bl. a trafiken och dess utveckling. Myndighetsansvaret är delegerat till kollektivtrafiknämnden, som i sin tur ger uppdrag åt kollektivtrafikförvaltningen. De trafikföretag som har avtal med regionen har en viktig roll för att planeringsprinciperna ska omsättas i praktiken. Det är viktigt att trafikavtal tecknas som möjliggör för alla parter att verka mot fastställda mål. Enköpings kommun har genom sitt planmonopol en avgörande roll i den fysiska planeringen. Kommunen är även väghållare för kommunala vägar och ansvarar för att genomföra åtgärder i vägnätet som ökar kollektivtrafikens framkomlighet och säkerhet. Kommunen har även huvudansvaret för vissa ekonomiska styrmedel, där till exempel parkeringsavgifter och parkeringsnormer är styrande för bilanvändande och bilinnehav. 1.3 Avgränsning Utredningen avgränsas geografiskt till Kollektivtrafikförvaltningen busslinjer som trafikerar i Enköpings stad och FÖP-området, se Figur 1.1.

23 64/18 Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad - KT Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad : Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad 3 Figur 1.1 Den fördjupade översiktsplanens geografiska avgränsning. 1.4 Metod för framtagandet av planeringsprinciper En viktig del i utvecklingsarbetet är förankring och dialog, för att använda befintlig kunskap inom den egna organisationen samtidigt som ny kunskap tillförs. Därför kan arbetet ses som en process i tre steg, där ny kunskap och nya erfarenheter tillförs, som sedan förankras och diskuteras, för att slutligen anpassas och dokumenteras utifrån Enköpings och Kollektivtrafikförvaltningen UL:s förutsättningar.

24 64/18 Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad - KT Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad : Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad 4 Framtagande av underlag Workshop/möte Anpassning och dokumentation Framtagande av underlag En kartläggning har gjorts av dagens tätortstrafik och övrig busstrafik i Enköping och de trafikkoncept och principer som finns idag. Kunskapsunderlag har sammanställts utifrån goda exempel i andra städer samt en benchmarking av kollektivtrafikresandet i Enköping i relation till andra svenska städer av motsvarande storlek för att ge en bra bild av vilken resandeökningspotential som finns. Workshop En workshop med tjänstemän på kommunen, kollektivtrafikmyndigheten och representanter från trafikföretaget, som idag bedriver tätortstrafiken i Enköping, har genomförts för att samla in kunskap från den egna organisationen. Workshopen bestod av två delar, där den ena fokuserade på styrkor och svagheter i busstrafiken idag och den andra syftade till att ta fram principer och kriterier som är viktiga att utveckla. Principer och kriterier Utifrån resultaten i workshopen, som förmedlar kunskap och erfarenheter inom organisationen, Trivectors tidigare erfarenheter av kollektivtrafikutredningar, samt den kunskap som inhämtats genom en benchmarking av städer i Enköpings storlek har principer för busstrafiken i Enköping tagits fram. Principerna har sin grund i trafikförsörjningsprogrammet och kommunens trafikstrategi.

25 64/18 Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad - KT Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad : Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad 5 2. Mål för busstrafiken i Enköping I staden ska kollektivtrafiken konkurrera med bilen i reserelationer där gång- och cykel inte är attraktiva. Att kollektivtrafikens andel av resandet ska öka, men ej på bekostnad av gång- och cykelresandet. Kollektivtrafiken ska vara strukturerande i samhällsplaneringen, så att bostäder, arbetsplatser och fritidsaktiviteter lokaliseras i kollektivtrafiknära lägen. Kollektivtrafikens framkomlighet ska vara god för att vara konkurrenskraftig mot bilen. Busstrafiken i Enköpings stad ska erbjuda bra/smidig matning med smidiga bytes-/omstigningsmöjligheter till den regionala kollektivtrafiken som en delresa i en regional reskedja. På så vis bidrar stadens busstrafik till att knyta ihop länet och regionen. Busstrafiken har även en samhällsuppgift och måste bedrivas med höga krav på tillgänglighetsanpassning, trygghet och säkerhet, samt bedrivas med god miljöprestanda för att minska buller och emissioner och energianvändning, och därigenom minska miljöpåverkan både lokalt som regionalt. 2.1 Trafikstrategin Trafikstrategin beskriver hur Enköping ska utvecklas i en hållbar riktning där fotgängare och cyklister ska prioriteras först, kollektivtrafik därefter och sist biltrafik. Strategin tydliggör att kollektivtrafiken framförallt ska konkurrera med bilen i de reserelationer där gång och cykel inte är attraktiva. Trafiksystemet i staden ska upplevas som tryggt, säkert och pålitligt samt leda till stärkt folkhälsa och ökad social sammanhållning. Figur 2.1 Prioriteringsordningen av trafikslagen i Enköpings kommun.

26 64/18 Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad - KT Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad : Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad 6 Det övergripande målet är att hållbara transporter ska utgöra hälften av alla transporter år 2030 och 2/3 av alla resor år För att uppnå ett ökat kollektivtrafikresande beskriver strategin att framkomligheten för kollektivtrafikens fordon måste öka och att bostäder, arbetsplatser och fritidsaktiviteter ska lokaliseras i närheten av varandra. Figur 2.2 Enköpings trafikstrategis målbild för det hållbara resandets andel av totalresandet i kommunen 2.2 Regionala trafikförsörjningsprogrammet Uppsala läns trafikförsörjningsprogram har tre huvudmål: Ett effektivt kollektivtrafiksystem Ett jämlikt kollektivtrafiksystem Ett attraktivt kollektitrafiksystem Målet om ett effektivt kollektivtrafiksystem handlar om att de gemensamma resurserna ska användas på ett ansvarsfullt sätt och uppnå största möjliga miljöeffekt utifrån tillgängliga medel. Ett jämlikt kollektivtrafiksystem handlar om att kollektivtrafiken ska utgöra ett system där fler kan använda kollektivtrafiken för att tillgodose såväl sina regionala som lokala resbehov. Ett attraktivt kollektivtrafiksystem handlar om att kollektivtrafiken ska locka även de som har tillgång till bil kan välja att resa kollektivt till följd av att den medför mervärden genom bland annat en hög punktlighet, högt turutbud och konkurrenskraftiga restider. De tre huvudmålen följs upp genom att det till varje mål finns ett antal mätbara indikatorer som vid uppföljning pekar på i vilken utsträckning utvecklingen går i rätt riktning eller ej. Till varje huvudmål finns det framtagna strategier som ska stödja en måluppfyllnad. Nedan följer några av de strategier som är närmast tillämpbara för Enköping Minska den faktiska och upplevda restiden Verka för att kollektivtrafiken ska bli norm i planeringen Skapa bättre förutsättningar att resa utanför pendlingstopparna Höj medborgarnas kunskap om de kollektiva resmöjligheterna Förhöj integrationen med andra färdmedel

27 64/18 Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad - KT Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad : Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad 7 3. Dagens busstrafik i Enköping 3.1 Så här reser Enköpingsborna kollektivt idag I dagens tätortstrafik är resandet koncentrerat till ett fåtal större hållplatser medan övriga hållplatser har ett begränsat resande. De största hållplatserna är Enköpings station och Gustav Adolfs plan som merparten av såväl lokal som regional busstrafik trafikerar. Andra hållplatser som har mer än 100 påstigande/dag är S:t Ilian och Enköping Lasarettet. Figur 3.1 Påstigande per hållplats utifrån statistikunderlag från Kollektivtrafikförvaltningen UL (ATR-systemet) I diagrammen som följer redovisas påstigandet för respektive busslinje. Då resandet för tätortstrafiken är på en helt annan nivå än de tyngsta regionbusslinjerna redovisas dessa även separat i Figur 3.3 tillsammans med landsbygdslinjerna.

28 64/18 Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad - KT Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad : Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad 8 Figur 3. 2 Påstigande per linje och månad för busstrafiken som trafikerar Enköping. Påstigandesiffrorna är totalpåstigande för respektive linje. Resandet med tätortstrafiken är på en väsentligt lägre nivå än regiontrafiken. Källa: Kollektivtrafikförvaltningen UL Äve n om man ser endastill tätortstrafiken är det stor spridning i resandet mellan olika linjer. Exempelvis har linje 203 endast 9 påstigande/dag medan linje 211 har 155 påstigande/dag. Figur 3. 3 Påstigande pe r linje och månad för tätorts - och landsbygdslinjer i Enköping. Resandet varierar mellan olika linjer där linje 211 och 201 är de tätortslinjer som har flest påstigande. Källa: Kollektivtrafikförvaltningen UL 3.2 Så här ser busstrafiken ut idag Linjer Kollekti vtrafikförvaltningen UL trafikerar Enköping s stad med nio lokala linjer (201, 202, 203, 204, 210, 211, 212, 215) varav en så kallad mjuk linje (216), fem landsbygdslinjer (220, 221, 223, 224, 226), sex regionlinjer (225, 803, 804, 874, 876, 898) och en exp resslinje (774).

29 64/18 Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad - KT Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad : Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad 9 Turutbud Linjerna trafikerar staden under pendlingstopparna (morgon och eftermiddag) och har då halvtimmestrafik. Linjerna trafikerar under hela dagen med timmestrafik med undantaget för linje 210 som trafikerar med halvtimmestrafik i pendlingstopparna. Linje 215 och 216 (mjuka linjen) trafikerar staden mitt på dagen med timmestrafik. Regionbusslinjerna har ett varierande utbud där linje 804 har tätast utbud med kvartstrafik under större delen av dagen, 803 har halvtimmestrafik, 874 har halvtimmestrafik samordnat med linje 774. Linje 876 och 898 har några få avgångar varje dag. 3.3 Brister i dagens linjenät Dagens linjenät för tätortstrafiken består av ett stort antal linjer, totalt nio stycken, varav en benämns Mjuka linjen och i första hand är till för de resenärer som värderar närhet framför kort restid. Stort antal linjer med vardera lågt turutbud Det stora antalet linjer, där flertalet trafikerar i stora slingor, skapar ett otydligt linjenät och det saknas även en samlad linjekarta. När nätet är svårövergripligt, vissa linjer trafikerar endast delar av dagen, blir det svårt för resenärerna att förstå hur de kan resa med kollektivtrafiken. Med nio lokallinjer blir den erbjudna turtätheten per linje låg (30min-trafik i högtrafik). Det faktum att tätortslinjerna benämns med tresiffriga linjenummer, likt regionbusstrafiken, bidrar också till att det är svårt för en ny resenär att veta om linjen i fråga tillhör tätortstrafiken eller regionbusstrafiken. Ogena körvägar och korta hållplatsavstånd I och med att linjerna trafikerar i slingor och i vissa fall även sk blindtarmar i kombination med korta hållplatsavstånd blir restiden med tätortstrafiken lång och har svårt att konkurrera med bil i flera reserelationer. I Figur 3.4 nedan visas ett exempel på en resa där både bil och cykel erbjuder kortare restider än vad tätortstrafiken kan erbjuda.

30 64/18 Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad - KT Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad : Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad 10 Figur 3.4 Exempelresa: Gustav Adolfs plan Romberga torg där resan görs med linje 211. Restidskvoten Kollektivtrafik/bil är i den här relationen 1,8. De ogena körvägarna innebär, utöver längre restider för resenärerna, en högre trafikeringskostnad. En krokigare körväg kan innebära upp till dubbelt så hög trafikeringskostnad medan trafikering i slinga medför drygt en tredubbling av trafikeringskostnad relativt en mycket gen dragning.

31 64/18 Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad - KT Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad : Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad 11 Figur 3. 5 F örhållandet mellan trafikeringskostnad och linjeföring. Källa: KolTrast Planeringshandbok för en attraktiv och effektiv kollektivtrafik I flera fall kan dock landsbygdslinjer och regionbusslinjer erbjuda snabbare restider. Ett par exempel på detta är linje 223, 803 och 804 som alla trafikerar såväl Gustav Adolfs plan och Enköping station. De senare trafikerar även sjukhuset. Linje 223 Linje 803, 80 4 Figur 3. 6 Exempel på landsbygds - och regionbusslinjer som kan användas för lokala resor inom Enköpings stad. Alla tre linjerna trafikerar Enköpings station, S:t Ilian, Gustav Adolfs plan och La sarettet.

32 64/18 Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad - KT Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad : Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad Benchmarkingstudie En benchmarkingstudie har genomförts av tätortstrafiken i Enköping där ett antal faktorer har jämförts med andra städer i liknande storlek. För fullständig dokumentation av benchmarkingstudien hänvisas till Bilaga Bedömningsparametrar Genomförd benchmarkinganalys baseras på en jämförelse av följande faktorer, vilka framstår som viktiga och trafikföretagen har rådighet över, är: Turutbud Enkelhet Korta restider och punktlighet Central bytespunkt Tydlig profilering av busstrafiken i Enköpings stad Konkurrenskraftiga priser Benchmarkingen utgår från en modell där faktorerna ovan omsatts till nio enkelt mätbara parametrar, som är påverkbara av den regionala kollektivtrafikmyndigheten och dess samarbetspartners (kommunen, bussentreprenören m fl). Turutbud (frekvens) och enkelhet har bedömts som särskilt viktiga, varför vardera två parametrarna har tagits med vilka avspeglar olika sidor av dessa begrepp. Tabell 4.1 Tabellen redogör hur Enköpings tätortstrafik presterar för respektive parameter. Är en parameter väl tillgodosedd blir standarden grön, delvis tillgodosedd blir gul standard och inte tillgodosedd blir röd standard. Parameter Grön Gul Röd Frekvens i högtrafik <= 15 min min >=30 min Frekvens i lågtrafik <= 20 min min >= 45 min Åktidskvot koll/bil max 1,2 1,3-1,5 1,6 eller högre Biljettpris* 1 < 20 kr kr > 22 kr Få men starka linjer (inv/linje) över 6' inv 3' - 6' inv under 3' inv Enkelhet - tidtabeller Enkelhet - linjesträckningar Central bytespunkt Tydligt profilerad busstrafik i Enköpings stad 1 Biljettpriset är en sammanvägning av pris för enkelbiljett och periodbiljett. 30 kr för enkelbiljett och 375 kr/40 resor = 9,40 kr för periodkort. Medelvärde 19,70 kr/resa.

33 64/18 Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad - KT Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad : Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad Slutsatser I benchmarkingstudien får busstrafiken i Enköpings stad låga betyg på alla parametrar utom taxan. Jämfört med andra lika stora städer har även Enköping ett mycket lågt resande med kollektivtrafiken inom staden; 6 resor/invånare. De bästa städerna, Hudiksvall och Hässleholm har c;a 6 gånger större resande per invånare. Med ledning av resultaten bör följande åtgärder övervägas: Färre och enklare linjer med rakare körvägar, där slingor undviks Högre turutbud i såväl hög- som lågtrafiktid Takttrafik (fasta minuttal) med knutpunktsupplägg, d v s tidspassning mellan linjerna vid en central bytespunkt. Det är en fördel om alla stadslinjerna kan mötas vid stationen. Tydligt profilerad busstrafik med låga linjenummer som är lätta att lära sig. Styrkor med dagens busstrafik i Enköpings stad är den relativt måttliga taxan och att samma tidtabeller gäller både lördagar och söndagar, viket skapar enkelhet. Järnvägsstationen, som ligger en bit från centrum och har snabb och frekvent tågtrafik, är lämplig att bygga upp en matartrafik till. Sammantaget bedöms ökningspotentialen för trafiken inom Enköpings stad vara mycket stor.

34 64/18 Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad - KT Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad : Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad SWOT-analys En workshop genomfördes för att identifiera styrkor och svagheter i dagens kollektivtrafik, samt peka på förbättringsområden med avseende på vilka principer och kriterier som ansågs vara viktiga för att utveckla en framtida kollektivtrafik i Enköping. Workshopen genomfördes den 9 maj med totalt 14 deltagande från Enköpings kommun, Kollektivtrafikförvaltningen UL samt trafikföretaget. 5.1 Styrkor och svagheter De tre mest framträdande styrkorna med dagens kollektivtrafik i Enköping är att det finns en stor potential för ökad resande, den personliga kontakten mellan förare och resenärer (förarna kör inte från hållplats förrän resenärerna har hunnit sätta sig) samt att det finns tillgång till regionaltrafik såväl lokalt inom Enköping som för pendling till Uppsala och omgivande länet samt för resor till bland annat Stockholm och Västerås. Det länsöverskridande biljettsystemet och Mjuka linjen var det också flera som lyfte fram som styrkor. Styrkor Potential för ökat resande Personlig kontakt Regionlinjerna Movingo Mjuka linjen Fordon utifrån ändamål Yttäckande/täcker in målpunkter Ingen trängsel Tydliga knutpunkter Enkelriktad slinga är anpassad Figur 5.1 Resultat utifrån deltagarnas prioritering av styrkor med dagens kollektivtrafik i Enköping. De svagheter som deltagarna lyfte fram stämmer väl överens med den bristanalys som Trivector genomfört där framförallt de ogena/långa linjesträckningar, brister i väg/gatu-infrastruktur för busstrafik och det stora antalet linjer framhålls som de

35 64/18 Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad - KT Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad : Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad 15 viktigaste svagheterna med dagens trafik. Likaså lyfte gruppen att det är ogena GCvägar till och från hållplats. Infrastruktur - Ogena och långa linjesträcknigar Ogena vägar och bristande GC-kopplingar Många linjer otydligt Inte anpassat för fritidsresor Turtäthet Otydlig tidtabell (reseplaneraren) Kapacitet Ineffektivt Svagheter Figur 5.2 Resultat utifrån deltagarnas prioritering av svagheter i dagens kollektivtrafik i Enköping. 5.2 Viktiga planeringsområden och principer De fokusområden som deltagarna lyfte fram som de fem viktigaste för arbetet med ny kollektivtrafik i Enköping var: 1. Framkomligheten för busstrafiken behöver förbättras 2. Antalet linjer i tätortstrafiken behöver ses över 3. Ett nytt linjenät behöver vara enklare och tydligare för att göra det lätt för resenärerna att resa kollektivt 4. Hela resan byten mellan färdmedel, anslutningsresor till/från hållplatser behöver ses i ett större sammanhang för att skapa bättre förutsättningar för att resa kollektivt 5. Den nya kollektivtrafiken behöver marknadsföras och förankras genom bl a dialog med allmänhet. Det behövs mer arbete kring hur man säkerställer invånarnas mobilitet, där förutsättningarna att resa med gång, cykel, kollektivtrafik lyfts fram mer

36 64/18 Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad - KT Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad : Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad 16 Planeringsprinciper och kriterier Infrastruktur framkomlighet Färre linjer Hela resan Enkelhet och tydlighet Marknadsföring, dialog och mobilitetsarbete Framkomlighetsåtgärder Öppetider Stadsplanering Gena slingor Turtäthet Buss- och hållplatskomfort Knutpunkt Ekonomisk hållbarhet Drift och underhåll Resmönster Målpunkter Regionbusstrafiken Hållplatsavstånd Profil Strukturen - stjärnformation + mjuka linjen Figur 5.3 Resultat ifrån andra delen av workshopen.

37 64/18 Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad - KT Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad : Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad Planeringsprinciper och kriterier De planeringsprinciper som beskrivs i detta kapitel baseras på resultaten utifrån workshopen, Trivectors tidigare erfarenheter av kollektivtrafikutredningar, samt den kunskap som inhämtats genom en benchmarking av städer i Enköpings storlek har principer för busstrafiken i Enköping tagits fram. Sammantaget bedöms ökningspotentialen för tätortstrafiken i Enköping vara mycket stor. 6.1 Enkelhet och tydlighet Järnvägsstationen, som ligger en bit från centrum och har snabb och frekvent tågtrafik, är lämplig att bygga upp en matartrafik till. För att skapa underlag för en mer attraktiv kollektivtrafik med bl a högre turutbud och lägre tröskel för nya resenärer ska kollektivtrafiken i Enköping utformas utifrån följande principer: Få och tydliga linjer med rakare körvägar, där slingor undviks. Körvägen och hållplatserna ska vara samma i båda riktningar. Högt turutbud i såväl hög- som lågtrafiktid (kan lättare åstadkommas med färre linjer). Takttrafik (fasta minuttal) med knutpunktsupplägg, d v s tidspassning mellan linjerna vid en central bytespunkt. Det är en fördel om alla linjer i staden kan mötas vid stationen. Tydligt profilerad tätortstrafik med låga linjenummer som är lätta att lära sig. 6.2 Attraktiv och effektiv kollektivtrafik För att kollektivtrafiken ska vara attraktiv behöver busstrafiken, utöver ett bra turutbud, kunna erbjuda konkurrenskraftiga restider relativt bilen. I mindre städer innebär detta ofta en stor utmaning då framkomlighetsproblem för biltrafiken generellt inte är lika omfattande som i större städer. I mindre städer kan framkomlighetshöjande åtgärder bestå i mindre åtgärder i anslutning till centrala korsningspunkter. Följande planeringsprinciper föreslås för Enköpings tätortstrafik: Prioritering av kollektivtrafiken i kritiska gatusnitt och korsningar med egna körfält/bussluss/signalprio där fysiskt utrymme finns. Hög medelhastighet; eftersträva minst 20 km/h inklusive hållplatsstopp. Restidskvoten för resor med tätortstrafiken till knutpunkter bör inte överstiga 1,5 (inklusive genomsnittliga gångavstånd, exklusive väntetid). Hållplatsavstånden ska i genomsnitt vara meter; något tätare i centrum samt i änden på linjerna.

38 64/18 Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad - KT Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad : Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad 18 Skyltad hastighet bör vara minst 40 km/h. I direkt anslutning till hållplatser, vid skolor/förskolor och i centrumnära lägen kan lägre hastigheter accepteras. Låga hastigheter, där trafiksäkerheten så kräver, kan tryggas genom hastighetsdämpade åtgärder anpassade för busstrafik. Turtätheten i tätortstrafiken ska anpassas för att matcha tågavgångar vid Enköpings station. Eftersträva 15min-trafik i högtrafik på tätortslinjerna. En långsiktighet där linjerna läggs fast för överskådlig tid framöver. Tätortstrafiken ska erbjuda resmöjligheter hela dagen och även kvällar och helger. Anslutande gång- och cykelvägar till hållplats skall vara gena, ha belysning och vinterväghållas. Genhetskvoten 2 bör inte överstiga 1,25. Kompletteringstrafik Kollektivtrafiken ska verka för en socialt hållbar utveckling genom att erbjuda resmöjligheter som är säkra, trygga och skapar valmöjligheter för alla samhällsgrupper. Som ett komplement till den utvecklade trafiken i Enköpings stad finns ett behov av att tillgodogöra resbehoven för de resenärer som i första hand prioriterar närhet och en hög servicenivå. Den här trafiken benämns kompletteringstrafik och skulle kunna bedrivas antingen som linjetrafik eller som anropsstyrd trafik. Kompletteringstrafiken skall uppfylla följande trafikuppgifter: Vänder sig till resenärer som inte har så bråttom men har behov av en högre servicenivå och mycket god tillgänglighet med korta gångavstånd. Trafikerar målpunkter som används av många personer som har behov av särskilt hög tillgänglighet, såsom sjukhuset, vårdcentraler och äldreboenden. Timmestrafik med fasta minuttal. 2 Genhetskvot är ett begrepp som används för att beskriva förhållandet i avstånd mellan två punkter genom jämförelse av fågelavståndet och verkligt avstånd via gång- eller cykelväg. Genhetskvot 1,25 innebär alltså att verkligt gångavstånd är 25 % längre än motsvarande fågelavstånd. Begreppet beskrivs närmare ibland annat SKL:s skrift Gångbar stad Att skapa nät för gående som kan laddas ner på:

39 64/18 Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad - KT Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad : Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad 19 Den regionala busstrafiken Den regionala kollektivtrafiken ska erbjuda resmöjligheter som knyter ihop länet och regionen och avlastar infrastrukturen. För Enköpings del innebär detta att regionala busslinjer: Angör viktiga bytespunkter och större målpunkter inom staden och kan på så vis erbjuda direktresor mellan dessa samtidigt som omstigning till tätortstrafiken blir möjlig. Kan komplettera tätortstrafiken i vissa reserelationer Har alltid gena linjesträckningar i staden och upplägget ska vara sådant att stor överströmning av lokalresenärer undviks. 6.3 Jämlikt kollektivtrafiksystem som bidrar till ökad social hållbarhet Trafiken ska utformas för att utöver arbets- och skolpendling fungera även för andra reseärenden som fritid, inköp, nöje och besök samt för tjänsteresor. Detta tillgodoses genom goda öppettider och ett attraktivt trafikutbud över hela trafikdygnet. Tätortstrafiken ska erbjuda resmöjligheter som är trygga och säkra och bidra till ökad jämställdhet och jämlikhet. En god tillgänglighetsanpassning är en grundförutsättning för kollektivtrafiken i såväl Enköping som i andra städer. Den som själv eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till hållplats ska även kunna resa vidare med kollektivtrafiken. Tätortstrafiken och regiontrafiken gör på så vis samhället, i form av arbete, utbildning, service, kultur och fritid, tillgängligt för så många som möjligt. Kollektivtrafiken bidrar också till människors välbefinnande genom den ökade fysiska aktivitet som blir följden av att människor åker kollektivt istället för att köra bil. Minskad biltrafik kan även bidra till färre trafikolyckor. En trafiksäker fysisk utformning och goda anslutningar för gång och cykel är en förutsättning i utvecklingen av tätortstrafiken. 6.4 Kollektivtrafiken i stadsplaneringen I det regionala trafikförsörjningsprogrammet beskrivs att kollektivtrafiken ska utgöra en av normerna i samhällsplaneringen. Detta förutsätter en god samverkan med bebyggelseutvecklingen och infrastrukturplaneringen. Övergripande principer behöver läggas fast i översiktsplanen. Flera viktiga förutsättningar för kollektivtrafiken fastläggs tidigt i kommunens planarbete. Kollektivtrafikförvaltningen behöver därför delta i kommunens planarbete redan innan processen kommit till formell planhantering där förutsättningarna för kollektivtrafiken läggs fast. Det är också särskilt viktigt att Kollektivtrafikförvaltningen deltar tidigt i strategiskt programarbete. Genom en bra samverkan i tidigt skede skapas förutsättningar för att åstadkomma en god kollektivtrafik i nybyggnadsområden.

40 64/18 Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad - KT Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad : Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad Referenslista Regionalt Trafikförsörjningsprogram 2016 för Uppsala län Trafikstrategi för Enköpings stad fram till 2040 Resvaneundersökning i Enköpings tätort, januari 2017 Hållplatshandboken - Riktlinjer för utformning av hållplatser i Uppsala län KolTrast Planeringshandbok för en attraktiv och effektiv kollektivtrafik Gångbar stad Att skapa nät för gående (TRAST Fördjupning) Bilaga 1 Enköpings stadstrafik - benchmarking

41 65/18 Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 - KT Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 : Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr KT Samhälle & trafik My Larsson Tfn E-post my.larsson@ul.se Kollektivtrafiknämnden Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att föreslagna förändringar i stadstrafiken genomförs i samband med start av T19. Ärendebeskrivning Under september kommer Kollektivtrafikförvaltningen UL att beställa trafiken av Gamla Uppsala Buss AB för trafikåret T19 i enlighet med gällande trafikavtal. T19 avser perioden från och med 9 december 2018 till och med 14 december Kostnader och finansiering Kostnad för samtliga åtgärder: kr Föreslagna effektiviseringar/besparingar: kr Totalt: kr Siffrorna ovan representerar kostnaderna för de åtgärder som föreslås samt summan av de effektiviseringar/besparingar som är presenterade. Bilagor Bilaga T19 Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

42 65/18 Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 - KT Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 : Bilaga T19 Bilaga Datum (11) Samhälle & trafik My Larsson Tfn E-post my.larsson@ul.se Trafikförändringar för stadsbusstrafiken T19 Följande redovisar de förändringar i stadstrafiken som föreslås genomföras i samband med inledningen av T19 (9 december 2018). Ekonomi De ekonomiska ramarna för trafikutveckling för stadsbusstrafiken 2019 är satta till 10milj kr. Trafikutveckling Följande förändringar avser att utveckla trafiken för att möta identifierade behov. Linje 3 Åtgärd: Motivering: Hållplatser: Kundpåverkan: Trafikpåverkan: Ändrad linjesträckning. Föreslagen sträckning: Valthornsvägen Gottsunda allé Slädvägen Vårdsätravägen (se figur 1). Tillgängligheten till Gottsunda Centrum ökar till/från stadsdelens östra delar och Rosendal (som i nuläget saknar koppling). Belastningen av resande fördelas jämnare mellan linjerna i området och kapacitet frigörs på linjen för att möte utvecklingen i Rosendal. Indragna Bandstolsvägen, August Södermans väg, Spinnrocksvägen Tillkommande Gottsunda centrum, Linrepevägen, Barkspadevägen, Valsätraskolan Linjen väntas få en jämnare beläggning av resande och mindre trängsel tidigt på linjen vilket ökar attraktiviteten Körvägen blir ca 400m längre och den totala restiden ökar med 1min Kollektivtrafikförvaltningen UL Postadress Box 1400, Uppsala Besöksadress Storgatan 27 Tel Fax E-post registrator.ktf@lul.se Hemsida ul.se Org nr Region Uppsala

43 65/18 Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 - KT Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 : Bilaga T19 2 (11) Figur 1. Förslag på ny sträckning för linje 3

44 65/18 Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 - KT Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 : Bilaga T19 3 (11) Linje 4 Åtgärd: Motivering: Hållplatser: Kundpåverkan: Trafikpåverkan: Ändrad linjesträckning. Föreslagen sträckning: Gottsunda allé Valthornsvägen och slutar vid Gottsunda centrum. Mot Ultuna körs Valthornsvägen Henry Wemans väg (se figur 2) Linjen blir kortare och belastningen fördelas jämnare mellan de linjer som trafikerar området. Indragna Cellovägen, Flöjtvägen, Solistvägen, Vackra Birgers väg, Bröderna Bergwalds väg, Jenny Linds väg För att nå Ultuna/Ulleråker till/från östra sidan krävs ett byte vid Gottsunda centrum Linjen blir 2000m kortare och linjen kan minskas med 2 fordon och 23 produktionstimmar/vardag och 7,5h/helgdag. Figur 2. Förslag på ny sträckning för linje 4.

45 65/18 Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 - KT Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 : Bilaga T19 4 (11) Linje 7 (Gottsunda) Åtgärd: Motivering: Hållplatser: Kundpåverkan: Trafikpåverkan: Ändrad linjesträckning. Föreslagen sträckning: Valthornsvägen Hugo Alfvéns väg Bernadottevägen Vårdsätravägen Norbyvägen (se figur 3) Dagens linjesträckning är krokig och har låg framkomlighet i helheten. Ändringen innebär att tillgängligheten till Gottsunda centrum ökar till/från stadsdelens södra delar och Norby. Belastningen fördelas jämnare mellan linjerna i stadsdelen och körvägen vid Gottsunda blir rakare och snabbare. Indragna Linrepevägen, Barkspadevägen, Valsätraskolan, Slädvägen Tillkommande Bandstolsvägen, August Södermans väg Spinnrocksvägen Rakare och snabbade vilket ökar attraktiviteten och komforten ombord. Linjen blir ca 1000m kortare och minskar 3min i total restid. Figur 3. Förslag på ny sträckning för linje 7

46 65/18 Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 - KT Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 : Bilaga T19 5 (11) Linje 7 (Årsta) Åtgärd: Motivering: Hållplatser: Trafikpåverkan: Förändrad linjesträckning. På grund av rådande förutsättningar vad gäller infrastruktur och yta för att vända linjen finns inte längre möjlighet att vända linjen vid Årsta centrum. Detta beror på pågående byggnationer och trafikläget kopplat till det. Förändringen innebär vi tvingas förlänga linjen som då får ändhållplats Axel Johanssons gata. Olika alternativ har diskuterats med Uppsala kommun där det här förslaget får minst påverkan. Tillkommande Snickargatan, Årstagården, Axel Johanssons gata Väldigt resurskrävande både i omlopp och antal fordon. Ändringen kostar ca 2,1milj kr. Figur 5, Ny sträckning för linje 7

47 65/18 Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 - KT Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 : Bilaga T19 6 (11) Linje 12 Åtgärd: Motivering: Hållplatser: Kundpåverkan: Trafikpåverkan: Förändrad linjesträckning som innebär att linjen förlängs (se figur 5) Med föreslagen ändring frigörs linje 4 och 100 i området och resenärer som ska mot Ultuna slipper att göra ett byte. Tillkommande Uppsala folkhögskola, Gustaf Kjellbergs väg, Kronparksgården, Ekudden, SVA, Veterinärvägen, Campus Ultuna, Arrheniusplan Resenärer på linje 12 som ska vidare mot Ultuna slipper att göra ett byte. Förändringen innebär att omloppen ökar och ett ytterligare fordon sätts in på linjen. Figur 6. Förslag på ny sträckning för linje 12.

48 65/18 Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 - KT Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 : Bilaga T19 7 (11) Linje 30 Åtgärd: Motivering: Kundpåverkan: Resandepåverkan: Trafikpåverkan: Förändrad linjesträckning. Förslaget innebär att linjen förlängs (se figur 6). Förslaget grundar sig främst i synpunkter från boende i området som önskar bättre bytesmöjligheter med linje 1 och 6. Flera synpunkter från boende i Slavstaområdet längs linje 6 har efterfrågat bättre byten med linje 30 vidare mot Gränby. Ökad tillgänglighet för resande från området vidare i staden, exempelvis Slavsta, Gränby, Boländerna/IKEA, Fyrishov m.m. Föreslagen ändring innebär att linje 30 får ytterligare ca 1600 boende inom upptagningsområdet. Linjen blir 1340m längre men inryms i befintligt omlopp. Figur 7. Förslag på ny sträckning för linje 30.

49 65/18 Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 - KT Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 : Bilaga T19 8 (11) Körtidsjusteringar Körtidsjustering görs för samtliga linjer i systemet och är inget vi har möjlighet att påverka i det här läget. Kostnaderna för körtidsjusteringar utgör ca en tredjedel av det totala beloppet för trafikförändringarna som presenteras i detta förslagspaket. Trafikförstärkning Linje 7 Åtgärd: Motivering: Kundpåverkan: Ökad turtäthet som innebär att linjen trafikerar med 10-minuterstrafik hela dagen. Resandet på linjen väntas öka i och med trafikering av nya hållplatser med ett befintligt högt resande. Ökad turtäthet dagtid, ökad attraktivitet och tillgänglighet i staden. Linje 11 Åtgärd: Ökad turtäthet dagtid från 20- till 15- minuterstrafik ( ). Motivering: Resandet på linjen håller i sig under dagen och en jämnare turtäthet över dygnet gör linjen mer attraktiv och lättförståelig. Kundpåverkan: Ökad turtäthet gör linjen mer attraktiv dagtid samt ökar tillgängligheten för resenärer på linjen i staden. Linje 12 Åtgärd: Motivering: Kundpåverkan: 5st extra turer sätts in morgontid från Flogsta centrum till Arrheniusplan vilket innebär att linjen får 5-minuterstrafik på morgonen. 3 st nya turer sätts in från Arrheniusplan kvällstid. I och med förslag om förlängning av linje 12 till Arrheniusplan och den redan höga beläggningen på morgonen mot Lundellska skolan är behovet av förstärkning högt (se figur 7). Insättningen av tre avgångar från Arrheniusplan kvällstid (19:00, 20:40 och 22:00) kommer främst från synpunkter från allmänheten för att öka möjligheterna att nå kvällsaktiviteter. Linjen trafikeras med 5-minuterstrafik på morgonen från Flogsta centrum och resan blir mer attraktiv då trängseln väntas minska.

50 Uppsala Uppsala Stenhagens IP Uppsala Stenröset Uppsala Stenhällen Uppsala Gatstenen Uppsala Uppsala Flogsta Uppsala Sernanders Uppsala Ekebyhus Uppsala Säves väg Uppsala Gnejsvägen Uppsala Västertorg Uppsala Uppsala Täljstenen Uppsala Sommarro Uppsala Birkagatan Uppsala Uppsala Blåsenhus Uppsala Uppsala Akademiska Uppsala Science Park Uppsala Grindstugan Uppsala Uppsala Lundellska 65/18 Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 - KT Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 : Bilaga T19 9 (11) 12. Stenhagen --> Ulleråker 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Figur 8. Beläggning på linje 12 mellan 08:00-09:00 på vardagar under Q

51 65/18 Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 - KT Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 : Bilaga T19 10 (11) Effektiviseringar Följande förändringar/åtgärder avser att effektivisera trafiken och därmed prioritera resurser dit de gör mest nytta och skapa utrymme och förutsättningar för föreslagen trafikutveckling. Turtäthet Åtgärd: Kundpåverkan: Ekonomisk påverkan: Förslaget innebär att turtätheten sänks under dagtid (ca 09:00 14:00). Turtätheten går ner från 10min- till 12minuterstrafik dagtid för linje 2, 3, 4 och 5. För linje 6 går trafiken ner till 15minuterstrafik. Det finns en viss påverkan på resenärer som reser dagtid då utbudet minskar något. Dock är resmöjligheterna och tillgängligheten i staden och vidare regionalt fortfarande god. Neddragningarna innebär att ca 9,4 milj kr frigörs. Öppettider Åtgärd: Kundpåverkan: Indragna turer Åtgärd: Kundpåverkan: Ekonomisk påverkan: Öppettiden för linje 30 och 31 kortas ned en timme från till Resmöjligheten med linjen efter försvinner vilket gör tillgängligheten till staden lägre under denna tid. Morgontrafiken till SL-pendelns avgång 04:19 på helger dras in för linje 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 11. Resandet på dessa avgångar är väldigt lågt. Den första avgången med pendeltåget på morgonen helger blir 05:26 vilket innebär en försämring för de som reser med de avgångar som tas bort. Åtgärden ger en besparing på ca 1,3 milj kr. Samråd och dialog Dialog om samtliga förslag har förts med Gamla Uppsala Buss AB. Dialog har även förts på tjänstepersonsnivå med Uppsala kommun gällande förslagen på ändrad sträckning för linje 3, 4, 7 och 12. Någon skarp medborgardialog har inte kunnat inrymmas i tidplanen inför beslut. Någon medborgardialog i efterhand bedöms ej vara av intresse då påverkandegraden blir obefintlig. Information om kommande förändringar bör tas fram tidigt under hösten för att minimera påverkan på resenärerna vid genomförande av förändringar.

52 65/18 Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 - KT Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 : Bilaga T19 11 (11) Ekonomi Kostnad för samtliga åtgärder: kr Föreslagna effektiviseringar/besparingar: kr Totalt: kr Siffrorna ovan representerar kostnaderna för de åtgärder som föreslås samt summan av de effektiviseringar/besparingar som är presenterade.

53 66/18 Månadsrapport per juli KT Månadsrapport per juli 2018 : Månadsrapport per juli 2018 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr KT Kollektivtrafikförvaltningen Maria Reinklou Tfn E-post maria.reinklou@ul.se Kollektivtrafiknämnden Månadsrapport per juli 2018 Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att godkänna månadsrapporten för juli Ärendebeskrivning Månadsrapporten beskriver viktiga händelser, kollektivtrafikens leverans, medarbetarläget och redovisning av det ekonomiska läget för perioden juli Bilagor Månadsrapport per juli 2018 Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

54 Månadsrapport juli 2018 Kollektivtrafikförvaltningen UL 66/18 Månadsrapport per juli KT Månadsrapport per juli 2018 : Månadsrapport KTN juli 2018

55 66/18 Månadsrapport per juli KT Månadsrapport per juli 2018 : Månadsrapport KTN juli 2018 SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING 2 (6) Det ackumulerade resultatet för perioden är -11,2 mnkr, vilket är 16,9 mnkr lägre än budgeterat resultat för perioden. Resultatet för 2017 för motsvarande period var -2,3 mnkr. Totala intäkterna ackumulerat för perioden visar ett bortfall på 1,8% jämfört med budget. Biljettintäkterna står för den största delen av bortfallet, 22,6 mnkr. De totala kostnaderna ligger 0,3% lägre än budgeterat. Det förklaras till största delen av att förvaltningen har haft lägre trafikkostnader för stadstrafiken och upptåget. Med anledning av ovanstående lämnar förvaltningen en årsprognos på -10 mnkr. Förvaltningen kommer att ha en mer restriktiv hållning av användandet av externa resurser. Trafikintäkter Trafikintäkterna visar ett ackumulerat utfall på 490,8 mnkr vilket är 5,0% lägre än budgeterat. Det förklaras främst av nedanstående poster. Biljettintäkterna visar ett ackumulerat utfall på 380,9 mnkr vilket är 5,9% lägre än budget. För perioden har biljettintäkterna ökat med 7,6 % jämfört med motsvarande period föregående år. Biljettpriser har i genomsnitt höjts med 6,7%, så en viss volymökning i biljettförsäljning har skett under året. UL-appen är en försäljningskanal som fortsätter att gå starkt framåt och UL-appen visar en intäktsökning på 33,7% jmf med motsvarande period föregående år. I slutet av maj driftsattes vår nya app där möjligheten även finns att köpa periodbiljett. Intäkterna för skola ligger 1,3 mnkr under budget, vilket beror på en justering av skoltrafik för höstterminen Övriga intäkter Övriga intäkter uppgår till 58,1 mnkr, vilket är 5,1% högre än budgeterat. Den positiva avvikelsen förklaras till största delen av att kontrollavgifter och vidarefaktureringen av biogas varit högre än budgeterat. Förvaltningen har motsvarande avvikelse på kostnadssidan. Personalkostnader Personalkostnaderna uppgår till 36,2 mnkr, vilket är i linje med budget. Trafikkostnader Trafikkostnaderna uppgår till 979,7 mnkr vilket är 0,5% lägre än budget. Det förklaras främst av att kostnaderna för stadsbusstrafiken är lägre än budgeterad nivå. Även banavgifterna ligger lägre än budgeterad nivå efter den nya prissättningen från Trafikverket. Index uppgår till 70,7 mnkr, vilket är 4,1% över budget och resandeincitamenten uppgår till 111,2 mnkr, vilket är 6,0% högre än budget. I maj bytte vi princip när det gäller resandeincitament för Nobina och använder oss nu av faktiskt resande. Det innebar en högre kostnad under maj månad men förväntas jämna ut sig på helår. Hur index och resandeincitament kommer att utvecklas framöver får stor betydelse för hur trafikkostnaderna kommer att utvecklas. Förvaltningen har också belastats med svarvkostnader för Kostnader för trafikförändringar hos Nobina är också högre än budget beroende på att förvaltningen förstärkt trafiken på linje 801. Ökningen med 5,2% av trafikkostnader jämfört med föregående år beror framförallt på ökade kostnader för index och resandeincitament. Även kostnaderna för de X11-tågen, svarvkostnader för hjul- och bromsunderhåll och kostnaden för stadstrafiken har medfört ökade kostnader i år.

56 66/18 Månadsrapport per juli KT Månadsrapport per juli 2018 : Månadsrapport KTN juli 2018 Lokal- och fastighetskostnader Lokal- och fastighetskostnader uppgår till 31,4 mnkr, vilket är 6,7% lägre än budgeterat. Avvikelsen beror på att förvaltningen har haft lägre kostnader för hyra av Fyrislundsdepån samt har haft lägre kostnader för servicetjänster på depån. Förvaltningen har också haft lägre kostnader än förväntat för reparation och underhåll av hållplatser och stationer. Övriga kostnader Övriga kostnader har utfallit med 109,4 mnkr, vilket är 2,9% över budgeterad nivå. Kostnader för sjukresor ligger 6,6% (4,2 mnkr) över budgeterad nivå. Kostnaden för sjukresor med taxi har ökat med 17,2% jämfört med I ackumulerade resultat för juli är kostnaderna 3,8 mnkr högre än anslaget för enheten sjukresor. Avskrivningar/finansiella kostnader Den finansiella nettokostnaden ligger på budgeterad nivå. 3 (6)

57 66/18 Månadsrapport per juli KT Månadsrapport per juli 2018 : Månadsrapport KTN juli (6) BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi Medarbetare Närvarotid mätt i årsarbetare Total sjukfrånvaro Ekonomi - Trafikintäkterna ligger under budgeterad nivå med 5,0%. Utvecklingen av biljettintäkterna jämfört med föregående år är en ökning med 7,6%. Biljettintäkterna ligger 5,9% under budgeterad nivå under perioden. Sena budgetjusteringar har gjort att förvaltningen har en felbalanserad budget där vårens budgeterade intäkter (framförallt på enkelbiljetter) ligger på för hög nivå jämfört med höstens budgeterade intäkter. Förvaltningens bedömning är att man vad avser biljettintäkterna kommer att ligga under budget under våren men sedan ta igen en del utav budgetavvikelsen under sommaren och hösten. En framtida risk är utvecklingen av index samt resandeincitament. Taxikostnaderna för sjukresor är också en risk. Med anledning av ovan lämnar förvaltningen en årsprognos på -10 mnkr. Medarbetare - Ackumulerat ligger förvaltningen högre än föregående år vad gäller närvarotid mätt i årsarbetare. Flera vakanser har tillsatts och nyrekryteringar har gjorts för att kunna matcha bemanningen till förvaltningens uppdrag. - Sjukfrånvaron ligger högre i år jämfört med samma period föregående år. Utfallet beror på långtidssjukskrivningar med diagnoser som ej är arbetsrelaterade och medarbetare som har hög korttidsfrånvaro. Samtliga medarbetare som har 4 sjukfrånvarotillfällen eller fler under en 12 månadersperiod följs upp med ett samtal med sin chef. I de fall det krävs har vi satt in företagshälsovård som proaktiv åtgärd. Det är sjukfrånvaro dagar och mer än 60 dagar som ökat mest. Varje månad följer chef och HR upp sjukfrånvaron på individnivå. - Förvaltningen får ett större och mer mångfacetterat uppdrag, vilket gör att nyrekryteringar kommer att ske under året. Under 2018 kommer antalet årsarbetare att öka och årsprognosen är 79. Årsprognosen för sjukfrånvaron är 3%. Förvaltningen har en väl genomarbetad och bra process för att agera proaktivt och hälsofrämjande vad gäller sjukfrånvaro. Chefer och HR har ett tätt samarbete.

58 66/18 Månadsrapport per juli KT Månadsrapport per juli 2018 : Månadsrapport KTN juli (6) BILAGOR 1. Årsprognos Not 1. Trafikintäkter Trafikintäkterna ligger under budgeterad nivå. Utvecklingen av biljettintäkterna jämfört med föregående år visar en ökning med 7,6%. Biljettintäkterna ligger 5,9% under budgeterad nivå för perioden. Sena budgetjusteringar har gjort att förvaltningen har en felbalanserad budget där vårens budgeterade intäkter (framförallt på enkelbiljetter) ligger på för hög nivå jämfört med höstens budgeterade intäkter. Förvaltningens bedömning är att man vad avser biljettintäkterna kommer att ligga under budget under våren men sedan ta igen en del utav budgetavvikelsen under sommaren och hösten. Not 2. Trafikkostnader I budgeten är kostnaden för stadstrafiken baserad på ett för högt timpris i förhållande till det faktiska timpriset. Det faktiska timpriset fick förvaltningen information om efter att budgeten var lagd och låst. 2. Årsutfall för externa projekt 3. Investeringsverksamhet

59 66/18 Månadsrapport per juli KT Månadsrapport per juli 2018 : Månadsrapport KTN juli (6) 4. Resultaträkning - UL UL Mån Mån Ack utfall Ack bud Ack utfall Förändr Förändr mkr utfall budget Ack/bud % Biljettintäkter 42,1 34,3 380,9 403,4 354,1-22,6 ## -5,6% Intäkt skola 0,0 0,0 76,2 77,5 69,7-1,3 ## -1,7% Övriga intäkter 13,5 12,2 94,6 91,4 92,1 3,2 ## 3,6% Anslag 87,3 87,3 610,8 610,8 585,1 0,0 ## 0,0% Summa intäkter 142,9 133, , , ,1-20,6 ## -1,7% Entreprenadkostnad -126,0-127,1-967,6-972,3-918,5-4,7 ## -0,5% - varav Index -11,0-9,7-70,7-67,8-57,3 2,9 0,0 4,3% - varav resandeincitament -14,4-14,9-111,2-104,5-102,5 6,7 0,1 6,4% Sjukresor -8,6-8,6-64,3-60,0-56,6 4,2 ## 7,0% Övr trafikkostnader -7,3-8,6-60,4-60,3-51,4 0,1 ## 0,2% Marknadsföring & försäljn.kostn -1,0-2,1-13,8-14,7-14,5-0,9 ## -5,8% Summa trafikkostnader -142,9-146, , , ,0-1,2 ## -0,1% Personalkostnader -3,0-3,7-36,2-36,3-31,7-0,2 ## -0,4% Övr verksamhetskostnader -2,0-2,3-14,4-16,6-14,7-2,2 ## -13,4% Avskrivningar+finansiella -2,5-3,1-17,0-17,1-16,0-0,1 ## -0,7% Summa övr verksamhetskostnader -7,5-9,1-67,6-70,1-62,4-2,5 ## -3,6% Summa kostnader -150,4-155, , , ,4-3,7 ## -0,3% Resultat -7,5-21,7-11,2 5,7-2,3-16,9 ## 294,6%

60 67/18 Fyllnadsval till kollektivtrafiknämndens arbetsutskott - KT Fyllnadsval till kollektivtrafiknämndens arbetsutskott : Fyllnadsval till kollektivtrafiknämndens arbetsutskott TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr KT Trafikdirektörens stab Sara Östberg Tfn E-post sara.ostberg@ul.se Kollektivtrafiknämnden Fyllnadsval till kollektivtrafiknämndens arbetsutskott Förslag till beslut Kollektivtrafiknämndens beslut Johan Sundman (S) utses till ledamot tillika ordförande i kollektivtrafiknämndens arbetsutskott. Ärendebeskrivning Bertil Kinnunen (S) har avsagt sig sitt uppdrag i kollektivtrafiknämnden. Fyllnadsval behöver därför göras till kollektivtrafiknämndens arbetsutskott. Bilaga Avsägelse från Bertil Kinnunen (S) (KT ) Kopia till Margareta Alm, assistent oppositionen Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

61 67/18 Fyllnadsval till kollektivtrafiknämndens arbetsutskott - KT Fyllnadsval till kollektivtrafiknämndens arbetsutskott : PM.pdf Sara Östberg Från: Bertil Kinnunen Skickat: den 9 maj :52 Till: Sara Östberg Ämne: Avsägelse Uppföljningsflagga:Följ upp Flagga: Har meddelandeflagga Hejsan! Härmed avsäger jag mig mitt uppdrag som ledamot i Kollektivtrafiknämndens AU från och med Eftersom det inte kommer att ske fyllnadsval/val av ordförande i KTN förrän i samband med Regionfullmäktiges sammanträde i juni, innebär det att fyllnadsval till AU inte kan ske förrän på sammanträde med KTN Bertil Kinnunen Regionråd, Uppsala (S) Ordf Kollektivtrafiknämnden Ordf Personalutskottet

62 68/18 Trafikdirektörens information KTN 18 september KT Trafikdirektörens information KTN 18 september 2018 : Trafikdirektörens information KTN 18 september 2018 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr KT Trafikdirektörens stab Sara Östberg Tfn E-post sara.ostberg@ul.se Kollektivtrafiknämnden Trafikdirektörens information KTN 18 september 2018 Förslag till beslut Kollektivtrafiknämndens beslut Informationen läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Trafikdirektörens information föredras direkt på sammanträdet. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

63 69/18 Anmälan av beslut enligt delegation KTN 18 september KT Anmälan av beslut enligt delegation KTN 18 september 2018 : Anmälan av beslut enligt delegation KTN 18 september 2018 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr KT Trafikdirektörens stab Sara Östberg Tfn E-post sara.ostberg@ul.se Kollektivtrafiknämnden Anmälan av beslut enligt delegation KTN 18 september 2018 Förslag till beslut Kollektivtrafiknämndens beslut Kollektivtrafiknämnden godkänner redovisningen av delegationsbeslut. Ärendebeskrivning Kollektivtrafikförvaltningen UL redovisar följande delegationsbeslut: Delegationsbeslut biljettkontrollärenden 2 juni 4 september 2018 Tillsvidareanställningar KTF april och maj 2018 Bilagor Delegationsbeslut biljettkontrollärenden 2 juni 4 september 2018 Tillsvidareanställningar KTF april och maj 2018 Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

64 69/18 Anmälan av beslut enligt delegation KTN 18 september KT Anmälan av beslut enligt delegation KTN 18 september 2018 : KTF 1804 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 2018 Förvaltning KTF Månad April Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Ledning, IT /KTF/SYSTEK Ledn,annan Johan Wadman Handläggare, IT /KTF/SYSTEK Ledn,annan Johan Wadman Handläggare, annan /KTF/ADM Ledn,administration Sofia Reinholdsson Handläggare, IT /KTF/SYSTEK Handl,IT Peter Samuelsson Ledning, annan /KTF/INFRA Ledn,annan Johan Wadman

65 69/18 Anmälan av beslut enligt delegation KTN 18 september KT Anmälan av beslut enligt delegation KTN 18 september 2018 : KTF 1805 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 2018 Förvaltning KTF Månad Maj Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Administratör, annan /KTF/FORSALJ/KUND Ledn,annan Meryem Karagöz Administratör, annan /KTF/FORSALJ/KUND Ledn,annan Meryem Karagöz Administratör, annan /KTF/FORSALJ/KUND Ledn,annan Meryem Karagöz

66 69/18 Anmälan av beslut enligt delegation KTN 18 september KT Anmälan av beslut enligt delegation KTN 18 september 2018 : Delegationsbeslut biljettkontrollärenden KTN Dnr KT Kollektivtrafikförvaltningen Johan Wadman Tfn E-post johan.wadman@ul.se Delegationsbeslut biljettkontrollärenden 2 juni 4 september 2018 Datum Antal 4 juni 13 5 juni 25 7 juni 12 8 juni juni 3 12 juni juni juni juni 5 18 juni juni 2 20 juni 1 21 juni 5 25 juni 3 27 juni 3 28 juni 1 29 juni 10 2 juli 1 4 juli 6 5 juli 1 6 juli 5 9 juli 5 10 juli 9 11 juli 6 16 juli 4 17 juli juli 1 19 juli 2 20 juli juli 6 24 juli 3 25 juli 11 Kollektivtrafikförvaltningen UL Storgatan 27 Box Uppsala tfn fax org nr