i kapitel 7 Analys och beskrivning av stationsalternativ i rapporten Underlagsrapport

Transkript

1 AVDELNING 3 7 Miljöbedömning av stadspassager Följande är en sammanfattande redovisning av de särskilda analyser som har gjorts för fyra stationsprinciper med passageområde för Jönköping och tre stationsprinciper med passageområde för Tranås. Denna del av utredningen skiljer sig på flera sätt från de analyser som har gjorts för hela utredningsområdet, vilket redovisas i avdelning 2, kapitel 6 ovan. Framförallt har analyserna för stadspassagerna även omfattat en station enligt de principer som gäller för vart och ett av alternativen. En station tillför till exempel funktioner som är av betydelse för vissa miljöaspekter, bland annat befolkning i betydelsen sammanhållen bygd och landskapets form samt upplevelse (stadsbild). Analyserna har även omfattat ett för varje stationsprincip avgränsat passageområde. Det innebär att ett snävare geografiskt område har studerats jämfört med delområdena som avgränsats för delsträckorna Tranås respektive Jönköping. Analyserna har också gjorts med högre detaljeringsgrad jämfört med studien för hela utredningsområdet. Det har exempelvis inneburit att specifik data som endast finns tillgängligt för Jönköping eller Tranås har använts. Skillnaderna i ananalyserna innebär bland annat att effektbeskrivningarna samt de samlade bedömningarna i form av måluppfyllelseanalys kan skilja sig åt mellan studerade stationsprinciper med passageområde och delområdena för delsträckorna Jönköping respektive Tranås, vilka redovisas i kapitel 6. Skillnaderna i analysernas detaljeringsgrad innebär också att kapitel 6 och 7 delvis skiljer sig åt vad gäller upplägg. Till exempel redovisas de enskilda effektparametrarna för miljöaspekten människors hälsa här i kapitel 7 medan människors hälsa hanteras samlat i kapitel 6 för delområdena. 7.1 Jönköping Förutsättningar De specifika förutsättningar för Jönköping som miljöbedömningen utgår från redovisas utförligt i Stationsrapport Jönköping, ÅVS Höghastighetsjärnväg Linköping Borås, kapitel 4 Befintliga förhållanden. Generella förutsättningar för höghastighetsjärnväg som påverkar olika miljöaspekter redovisas i kapitel 4.4 i denna miljöbedömningsrapport. I kapitel 4.1 Jönköping med omland (stationsrapporten) redovisas landskapets övergripande förutsättningar såsom geomorfologi, klimat, yt- och grundvatten samt naturmiljö (livsmiljöer och ekologiska samband). Här finns också en översiktlig redovisning av förutsättningarna avseende luftkvalitet, mark- och vattenanvändning samt förekomst av förorenad mark. I kapitel 4.2 Planeringsförutsättningar redovisas de skyddade natur- och kulturmiljöer som finns i det studerade området för Jönköping. I kapitel 4.3 Jönköpings tätort redovisas de kulturhistoriska förutsättningarna, dagens tätortstrutkur med bland annat målpunkter och blågrönstruktur samt uppgifter om tätortens befolkning som exempelvis befolkningstäthet. Se också lathund i tabell Studerade alternativ Fyra principlösningar för station i Jönköping med tillhörande passageområde har omfattas av fördjupade analyser. Alternativen redovisas utförligt i kapitel 7 Analys och beskrivning av stationsalternativ i rapporten Underlagsrapport Stadspassage Jönköping, ÅVS Höghastighetsjärnväg Linköping Borås. Fördjupade alternativ representerar såväl central (J4 och J5) som extern (J6N och J8) stationsprincip. Det innebär att huvudbanan kan passera genom eller utanför stadskärnan. Ett av alternativen inbegriper både en extern huvudbana och en centralt belägen station längs en bibana (J5). n och stationsprinciper redovisas i figur 7.2. Observera att detta är möjliga passageområden. I den fortsatta planeringen kan förutsättningar ändras vilket också kan komma att påverka exempelvis passagområden och stationsprincipernas omfattning. De fördjupade alternativen är: Munksjön med huvudbana (J4) Munksjön med bibana (J5) Tenhultsdalen norr (J6N) Odensjö (J8) Tabell 7.1 Lathund var förutsättningar för respektive miljöaspekt redovisas i stadspassagerapporten Landskapets form samt upplevelse Naturmiljö Kulturmiljö Människors hälsa Befolkning sammanhållen bygd Befolkning rekreation och friluftsliv Förorenad mark Risk Vatten Materiella tillgångar Klimatfaktorer Avsnitt i stationsrapport Landskapstyper, Geomorfologi, Geologi Klimat, vatten och luft, Viktiga Naturmiljöer, Viktiga Naturmiljöer, Målpunkter och blågrön struktur Ekologiska spridningssamband, Biosfärsområdet östra Vätternbranterna, Skyddade områden, Befolkning, Skyddade områden, Kulturhistoria, Tätortsstruktur Befolkning, Klimat, vatten och luft, Tätortsstruktur, Befolkning Befolkning, Tätorts-struktur, Målpunkter och blågrön struktur, Befolkning Målpunkter och blågrön struktur Mark- och vattenanvändning Tätortsstruktur, 5.4 Risk och säkerhet Klimat, vatten och luft, Mark- och vattenanvändning Mark- och vattenanvändning Generella förutsättningar Dessa fyra är ett urval av den totala mängd stationsprinciper med passager som har studerats för Jönköping. För översiktlig redovisning av övriga studerade alternativ se kapitel 5 ovan och för en mer utförlig redovisning se kapitel 6 Urvalsprocessen i rapporten Underlagsrapport Stationsrapport Jönköping, ÅVS Höghastighetsjärnväg Linköping Borås. Bedömningen av miljöeffekter och måluppfyllelseanalys görs i efterföljande avsnitt för vart och ett av de fyra alternativen. Bedömingen omfattar studerat passageområde, principlösningar för station och kopplingspunkt (inklusive passageområdet för banan söderut mot Malmö) samt en mycket översiktlig bedömning för de identifierade behoven av följdinvesteringar (till exempel anslutande infrastruktur). För alternativ J5 Munksjön med bibana bedöms både passageområde för bibanan och för huvudbanan. För varje alternativ redovisas miljöeffekter, måluppfyllelseanalys samt identifierade rekommendationer per fokusområde (landskap, hälsa, resurser tillgängliga för människan samt klimat). För fokusområde landskap redovisas en särskild bedömning för skyddade områden (natur- och kulturmiljöer). För fokusområdet landskap är redovisningen strukturerad så att först beskrivs bedömda effekter av principlösningen för station, därefter effekter av järnvägens passage (passageområdet för huvudbana och för J5 även bibana) och effekter av principlösning för kopplingspunkt. Avslutningsvis görs en översiktlig bedömning av följdinvesteringarnas miljöeffekter och betydelse för måluppfyllelse. Redovisningen är således samlad för de tre miljöaspekter som hör till fokusområdet (landskapets form samt upplevelse, kulturmiljö och naturmiljö). För fokusområdena hälsa och säkerhet utgår redovisningen av alternativets effekter från de fyra effektparametrarna, buller, vibrationer, elektromagnetiska fält och luftkvalitet. För fokusområde resurser tillgängliga för människan redovisas varje miljöaspekt för sig. Till fokusområde klimat hör bara en miljöaspekt (klimatfaktorer). Effekter från höghastighetsjärnvägen avseende buller redovisas både i avsnitten för fokusområde landskap (känsliga naturmiljöer) och fokusområde hälsa och säkerhet (människors hälsa och befolkning-rekreation och friluftsliv) Bedömningsgrunder För bedömningen av i vilken utsträckning de studerade alternativen påverkar möjligheten till att man i arbetet med höghastighetsjärnvägen ska kunna uppnå de uppställda program- och projektmålen har de generella indikatorerna för respektive miljöaspekt använts (se kapitel 1.4 och 1.5 samt bilaga 1). Med stöd av bedömningen för var och en av indikatorerna görs en samlad bedömning av respektive alternativs bidrag till att nå projekt målen som formulerats för de olika miljöaspekterna. Dessa bedömningar redovisas för varje alternativ under rubriken måluppfyllelse för respektive fokusområde. Redovisning görs huvudsakligen i tabeller. Som stöd för att visualisera bedömningarna har bedömningsskalan redovisad i figur 7.1 använts genom färgsättning i tabeller. Bedömningsskalans innebörd och användning i hela kedjan från indikator till samlad bedömning per miljöaspekt/projektmål redovisas i avsnitt 3.4. Bedömningen för alla indikatorer samt bidrag till måluppfyllelse för de studerade alternativen för Jönköping redovisas i bilaga 8. Indikatorerna 197

2 används också för att beskriva de miljöeffekter som studerade alternativ kan få för de relevanta miljöaspekterna. För de miljöaspekter där det har bedömts bidra till analyserna av måluppfyllelse samt beskrivning av miljöeffekter används även nyckelfaktorer. Nyckelfaktorerna preciserar och beskriver innehållet i indikatorerna för Jönköping med omland. En nyckelfaktor kan rymma karaktärer eller funktioner av betydelse för mer än en miljöaspekt. Nyckelfaktorer för Jönköping: Stadskärnans strategiska läge Industristaden Den till branterna anpassade bebyggelsen En krans av tjänstemannaherrgårdar Industrihistoriska lämningar och bebyggelse kopplat till järnframställningen Tätortsnära jordbrukslandskap Vätterns fornlämningsrika sydspets n Jönköping Dumme mosse Gräns för passageområde Stationsprincip Järstorp Klämmestorp Tolarp Jönköping Huskvarna Egna hem Hakarp Hultseryd Rönjane Ädellövskog samt ekologiska samband och livsmiljöer för arter knutna till ädellövträd Sammanhängande barrskogar och stora myrmarker i stadens omgivningar Långa siktlinjer Dramatiska branter som är exponerade mot sjön och staden Nyckelfaktorerna har använts som stöd i bedömningarna för miljöaspekterna kulturmiljö, naturmiljö och landskapets form samt upplevelse. Lomsjö Jönköpings flygplats Axamo Västersjön Hulukvarn Ulvstorp J4 Åsen 89 Ljungarum Strömsberg J4 J5 292 Öxnehaga Åkarp Stensholm Karlsfors J4 J5 J6N J8 Vireda Huskvarnaån Brunnstorp Tovrida udde Lekeryd 250 Tovrida För fokusområde klimat (miljöaspekten klimatfaktorer) utgår måluppfyllelseanalysen från en jämförande analys av alternativen. Det vill säga att bedömning av bidrag till måluppfyllelse för vart och ett av alternativen görs i relation till de andra alternativens klimatpåverkan samt energianvändning. För övriga fokusområden och miljöaspekter bedöms vart och ett alternativ utifrån sina egna förutsättningar och den samlade måluppfyllelseanalysen görs således oberoende av de andra alternativen. Däremot förekommer hänvisningar mellan alternativen för att undvika upprepning. Motverkar måluppfyllelse Osäkerhet kring miljöanpassningar och skyddsåtgärder innebär risk för att målupp fyllelse motverkas Möjlighet/potential att bidra till måluppfyllelse Jäbo 280 Karshult Målskog 341 Taberg 343 Sandseryd Månstorp J5 J6N J8 Åsa 270 Taberg Hovslätt Norrahammar J5 J8 Råslätt J5 Kronheden Barnarp Torsvik J5 J6N J8 Odensjö Lovsjö 279 Bashult V Ubbarp J6N L. Västansjö Västraby Riddersberg Rogberga 221 Knivshult Hundshult 264 Häljaryd Tenhult Mjälaryd 323 Fagerslätt Tenhultasjön 214 Sjöberg Stensjön 213 Ulvsnäs Öggestorp Rommelsjö 306 Målen 324 Bidrar till måluppfyllelse Månsarp 243 Hyltena Lovsjö Konungsö Våeryd 0 3 km Figur 7.1 Bedömningsskala för måluppfyllelseanalys. Figur 7.2 Studerat område för stadspassage Jönköping med passageområden och stationsprinciper för de fyra alternativ som har fördjupats. 198

3 7.1.4 Alternativ Munksjön med huvudbana (J4) Beskrivning av alternativet Stationsprincip J4 innebär att höghastighetsjärnvägen går genom Jönköping längs vilken en station lokaliseras i Munksjöområdet (söder om Munksjön). Den stora höjdskillnaden nere i Jönköping mot det omkringliggande landskapet medför att sträckningen in mot Munksjön både öster och väster om stationen sannolikt går i långa tunnlar. Banan nere i Jönköping anläggs sannolikt på bro. Även stationen kan komma att placeras på en bro. Principen för kopplingspunkten ligger väster om stationsprincipen och enligt studerad lösning i bergtunnel. I väster fortsätter banan mot Göteborg i tunnel till en lämplig punkt där den profilmässigt och miljömässigt kan komma upp i markplan. Förgreningen söderut mot Malmö går upp i markplan och fortsätter söderut på västra sidan om Tabergsdalen. Stadspassagen är anpassad för hastighetsintervallet km/h Sammanfattning av miljöeffekter Fokusområde Landskap En ny station söder om Munksjön kan anpassas till stadsbilden, särskilt som det samspelar med Jönköpings kommuns planerade utvecklingsprojekt för området. Det är dock viktigt att hänsyn visas de industrihistoriskt intressanta delarna. Tunnelpåslagen på ömse sidor av Vätternsänkan blir visserligen sannolikt väl synliga från stora delar av Jönköping och Huskvarna. På den västra sidan kan tunnelpåslag komma att påverka Vattenledningsparken. Men de långa tunnlarna (huvudsakligen i berg) innebär samtidigt att både fysiskt, visuellt och akustiskt intrång kan undvikas i så väl känsliga kulturmiljöer som i områden med höga naturvärden, inklusive områden som omfattas av skyddsförordnanden. Om järnvägen istället utformas på ett sätt som minimerar längden tunnel, till exempel genom höjt profilläge eller kraftigare lutning, kan alternativet innebära omfattande skador på både natur- och kulturmiljöer. Alternativet bidrar positivt till resenärsupplevelsen genom att resande på höghastighetståg, både tåg som stannar i Jönköping och passerande tåg, får möjlighet att se staden och vyer över Vätternsänkan. Förutom visuell påverkan kan tunnelpåslagen även komma att ta viktiga livsmiljöer i ädellövskog i anspråk och det finns även en risk att de bryter ekologiska samband mellan sådana miljöer utmed vätternbranterna. Fokusområde Hälsa och säkerhet Eftersom det studerade passageområdet för alternativet omfattar flera bostadsområden, en stor mängd arbetsplatser samt olika typer av serviceinrättningar kan många komma att utsättas för effekter som på olika sätt påverkar människors hälsa. Höghastighetsjärnvägens passage nära centrala delar av Jönköping och Huskvarna innebär till exempel ytterligare bullerbelastning i bebyggda områden som redan idag är påverkade av exempelvis buller från befintliga källor. Samtidigt innebär det mindre påverkan på idag relativt ostörda områden. På samma sätt som för fokusområde Landskap antas en stor del av tätorten passeras i tunnel, vilket minskar omgivningspåverkan med avseende på buller. Tunnlar kan dock innebära störning i närliggande bebyggelse i form av stomljud. Vid passagen förbi de centrala delarna av Jönköping finns även en förhöjd risk för markvibrationer på grund av de mycket stora jorddjupen. I närområdet för stationsprincipen finns idag områden där luftkvaliteten är försämrad på grund av höga halter av partiklar. Även om inte själva järnvägen bedöms försämra luftkvaliteten kan följdeffekter uppstå till exempel genom ökad biltrafik till och från stationen. Vid lokalisering och detaljutformning av både stationsanläggning och omkringliggande bebyggelse kan därför särskilda åtgärder behöva vidtas för att inte luftkvaliteten i området kring stationen ska försämras ytterligare och motverka gällande miljömål och miljökvalitetsnormer. En ny station i området vid Munksjön bedöms kunna medföra strukturomvandling som tillför kvaliteter för de människor som bor eller vistas i området. De sociala sambanden kan komma att förstärkas inom området och också knyta närliggande områden till varandra. På grund av de stora höjdskillnaderna förväntas järnvägen anläggas på bro utmed långa sträckor i själva dalgången samt i tunnel vid passagerna ner mot dalgången. Därmed begränsas barriärverkan och de sociala sambanden i berörda områden bedöms kunna upprätthållas. Vidare innebär det att målpunkter och områden som är av betydelse både ur socialt perspektiv och för friluftsliv kan vara fortsatt tillgängliga. Samtidigt innebär det centrala läget att flera områden och platser som är av betydelse för rekreation och fritidsaktiviteter berörs direkt eller indirekt. Det är väsentligt att dessa områden och platser är fortsatt lätt tillgängliga även för invånare som inte är bilburna, till exempel barn och ungdomar. Alternativet är förknippat med till viss del förhöjd risk för tredje man. Framförallt är det möjlig passage parallellt med vägar (E4 och 40/47) där det transporteras farligt gods, en station i centralt läge där det vistas många människor samtidigt som det föreligger en förhöjd risk för urspårning vid stationer samt de långa tunnlarna som ligger till grund för bedömningen. Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Munksjön ingår i vattenskyddsområdet för Vättern. Järnvägsanläggningen, inklusive stationsprincip, kan således komma att inverka på vattentäkten under både bygg- och driftskede. Eftersom det finns flera förorenade områden invid Munksjön utgör byggskedet en särskild risk. Riskerna bedöms dock vara hanterbara. Eftersom alternativet sannolikt medföra långa tunnlar kan även grundvatten, främst i berg men även i jord, komma att påverkas. Inom passagområdet finns ett par grundvattenmagasin med stora grundvattentillgångar. Dessa bör beaktas särskilt. I väster ligger Dumme mosse inom passageområdet. Vissa av de habitat som finns inom det stora myrmarkskomplexet är grundvattenberoende. Om området passeras i tunnel är det därför viktigt att beakta de geohydrologiska förutsättningarna. Eftersom en stor del av järnvägens passage förväntas ske i tunnel och övriga delar berör centrala, huvudsakligen redan bebyggda områden bedöms inte möjligheten att fortsatt bedriva jord- och skogsbruk om området påverkas mer än marginellt. De långa tunnlarna innebär samtidigt att stora mängder berg, men även jordmassor, genereras. Den centrala passagen samt de relativt stora höjdskillnaderna innebär att det bedöms vara svårt att fullt ut nyttja den resurs som massor från anläggandet av järnvägen utgör inom det avgränsade område som studerats för stadspassagen. Vid en geografiskt vidare analys kan bedömningen bli en annan. Fokusområde Klimat Alternativet bedöms innebära en relativt stor klimatpåverkan och även hög energianvändning, sett till anläggningens hela livscykel, främst på grund av höjdskillnaderna som genererar behov av tunnlar (både berg och betong), betongtråd samt broar. Alla dessa är mer eller mindre klimatintensiva anläggningstyper där betongtråg har störst klimatpåverkan. J4 Princip för station Taberg Jönköping Odensjö Tenhult Lekeryd Öggestorp 0 5 km Figur 7.3 Stationsprincip och passageområde för alternativ J4. 199

4 200 Figur 7.4 Skyddade natur- och kulturmiljöer i passageområdet för J4 Jönköping Lekeryd Öggestorp Taberg Odensjö Tenhult 0 3 km o Skyddade områden natur- och kultur J4 Princip för station Byggnadsminne Riksintresse Kulturmiljövård Riksintresse Naturvård Natura 2000-områden Fornlämning Naturreservat Fokusområde Landskap Beskrivning av miljöeffekter En station i ett nytt område medför strukturomvandling. Söder om Munksjön finns tillgång till omvandlingsbara ytor och en station i detta läge bedöms därför ha goda möjligheter att integreras i stadsbilden. I närliggande områden finns dock kulturhistoriskt värdefulla industribyggnader och därtill hörande anläggningar. Med en vidare exploatering kring stationen riskerar dessa att försvinna. Stationens placering i staden innebär i kombination med att banan kommer ner från höjdområdena att resenärer, både på tåg som stannar och tåg som passerar, får utblickar mot staden i dalgången och mot Munksjön. Samtidigt är branterna ner mot Vätternsänkan i flera avseenden känsliga för de tunnelpåslag som är aktuella för alternativet. De riskerar att synas på långt håll i flera olika delar av Jönköping och Huskvarna. Tunnelpåslagen riskerar även att minska mängden värdefull ädellövskog och försämra faunans naturliga rörelsemönster utmed branterna i nord-sydlig riktning. På den västra sidan kan tunnelpåslag komma att påverka Vattenledningsparken. Banans profilläge är av stor betydelse för effekterna med avseende på naturmiljövärden. En förhöjd profil ner mot stationsläget i delar där tunnel annars kan vara ett alternativ innebär större andel bank eller skärning vilket riskerar att försämra spridningssambanden mellan exempelvis ädellövskogsområden i staden. Passage ovan mark kan även påverka upplevelsen av herrgårdsmiljöerna vid exempelvis Ryhov och Strömsberg samt öka bullerspridningen till både natur- och kulturområden. Järnvägens vidare sträckning väster om Jönköping och kopplingspunkten mellan banorna Stockholm-Göteborg samt Stockholm-Malmö kan för alternativet innebära konflikt med Dumme mosse. Det stora myr- och mossmarksområdet är av stor betydelse för bland annat störningskänsliga fågelarter. Möjlig anläggningstyp här är bergtunnel och i sådant fall måste de geohydrologiska förutsättningarna i myrmarken beaktas. Går banan istället ovan mark kan störning i form av buller och visuell påverkan få omfattande effekter för framförallt fågellivet. Alternativet kräver ett antal följdinvesteringar som framförallt kommer att påverka stationsanläggningens skala och dess närområde. I följdinvesteringarna ingår bland annat rivning och ersättning av godsbangård, ny vändbangård i området invid stationsprincipen och upprustning av befintlig järnväg till Munksjön (dubbelspår). Dessa åtgärder kan i sig påverka de kulturhistoriskt värdefulla industribyggnaderna i området till exempel genom rivning, men också bebyggelse in mot centrum. Utformningen av vändbangården är av betydelse för hur stationsprincipen kan integreras i stadsbilden Skyddade områden Naturmiljöer En höghastighetsjärnväg inom passageområdet för J4 kan direkt eller indirekt påverka några av de skyddade naturområdena i och i anslutning till tätorten. I den östra vätternbranten ligger det skogliga naturreservatet Klevabergen, som främst består av ek och annan ädellövskog. Reservatet har en nord-sydlig utbredning och ligger inom de södra delarna av passageområdet. Vid en sydlig sträckning för den nya järnvägen enligt alternativ J4 skulle tunnelpåslag kunna komma att påverka det skyddade området. Effekterna skulle i så fall vara förlust av skogliga livsmiljöer (ädellövskog) samt brutna samband utmed förkastningsbranten för arter som nyttjar dessa livsmiljöer, framförallt ädellövskogsmiljöer. Sådan påverkan bedöms motverka naturreservatets syfte. Öster om stationsprincipen för J4 ligger ytterligare två ädellövsdominerade skogsområden, Strömsberg och Bondberget. Båda är skyddade som naturreservat och är även Natura 2000-område. Bondberget ligger till del inom (södra delen berörs) och Strömsberg i nära anslutning till det studerade passageområdet för J4. Bondberget utgörs av en höjd och den relativa höjdskillnaden mot omgivande områden innebär att det skyddade området kan passeras i tunnel vid en nordlig sträckning inom passageområdet. Under förutsättning att bergtäckningen är tillräcklig skulle de inte innebära några direkta fysiska intrång i det skyddade området. Tunnel innebär även begränsad störning i form av buller in i det skyddade området. Vibrationer kan inte uteslutas. Under byggskedet (tunneldrivning med mera) kan dock störningarna i området vara betydande. Om profilen för banan höjs så att den ligger i markplan och samtidigt får en nordlig sträckning inom passageområdet kan den nya järnvägen istället komma att göra permanent intrång i Bondberget. Även en mer sydlig sträckning i markplan kan påverka det skyddade området indirekt, genom bullerstörning samt försämrade ekologiska samband med närliggande lövskogsområden, till exempel Strömsberg. Fysiskt intrång kan skada utpekade livsmiljöer i Natura 2000-området samt innebära att bevarandestatusen för utpekade arter inte kan upprätthållas. Indirekt påverkan kan missgynna arternas bevarandestatus. Vid val av lokalisering, höjdläge samt utformning av anläggningen måste hänsyn visas bevarandeintressena i de skyddade områdena för Bondberger och Strömsberg. I de västra delarna av passageområdet för alternativet ligger Dumme mosse, som är skyddad som naturreservat och Natura 200o samt utpekad som riksintresant för naturvården. Här finns möjlighet att anlägga både banan och kopplingspunkt i bergtunnel. I sådant fall måste de hydrologiska förhållandena i det skyddade myrområdet beaktas. Ändrade grundvattenförehållanden kan ändra förutsättningarna för myrmarkens olika ekosystem väsentligt till exempel genom igenväxning. Med tillräcklig bergtäckning bedöms risken för sådan påverkan som mycket liten. I det fall att järnvägen istället skulle passera i ovan mark genom eller i nära anslutning till det skyddade området bedöms bland annat de för Natura 2000-området utpekade fågelarterna kunna störas på ett sådant sätt att bevarandestatusen missgynnas Kulturmiljöer t tangerar två riksintressanta kulturmiljöer, och passerar söder om Jönköpings stad som i sina mer centrala delar utgör riksintresse. I öst passeras riksintresset Stensholm, Lundaberget [F71] som utgörs av en sammansatt fornlämningsmiljö med en medeltida borgruin kring Stensholms säteri. Banan bör inte stå i konflikt med riksintresset, en eventuell förskjutning åt norr skulle dock innebära en risk för negativa effekter på det öppna landskapet runt säteriet. I väst tangerar passageområdet den norra delen av riksintresset Smålands Taberg [F66]. Riksintresset återspeglar den för regionen betydelsefulla järnhanteringen i Tabergsdalen, och berörd del innehåller talrika lågtekniska järnframställningsplatser vid Åsamon. En ostlig passage kan innebära direkta effekter i form av utradering och minskat upplevelsevärde på denna del av riksintresset. En något västligare passage bedöms inte stå i konflikt med riksintresset. Inom passageområdet finns inga utpekade byggnadsminnen enligt 3 kap kulturmiljölagen (KML). t tangerar dock naturreservatet Strömsberg som utgörs av de gamla inägorna till det byggnadsminnesförklarade Strömsbergs herrgård, strax söder om passageområdet. Eventuell påverkan på landskapsbilden utanför byggnadsminnets skyddsområde omfattas dock inte av kulturmiljölagen. Inom passageområdet finns Sandseryds kyrka med tillhörande klockstapel och begravningsplats, samtliga omfattas av 4 kap KML. I denna del av passageområdet finns möjlighet att anlägga bana och kopplingspunkt i bergtunnel, kyrkomiljön bedöms i sådant fall inte påverkas. ts östra del passerar strax söder om Bråneryds kyrkogård i södra Huskvarna. En ev. förskjutning åt norr skulle kunna innebära att stationslokaliseringen och banans passage berör kyrkogården, lokalisering av anläggningen måste visa i så fall visa hänsyn till den skyddade begravningsplatsen. Alla fornlämningar och fornfynd omfattas av 2 kap kulturmiljölagen. Lagskyddet gäller även ett område runt fornlämningen vars storlek beslutas av Länsstyrelsen. Jönköping med omland är rikt på spår från förhistorisk tid. Söder om Stensholm passeras ett fornlämningsrikt område med flera stensättningar. t berör stadens kransområden, här har flera fornlämningar från sten-, brons- och järnålder tagits bort i takt med stadens expansion. I dessa områden finns en möjlighet att påträffa ytterligare, hittills okända fornlämningar. I skogsområdena väster om Tabergsdalen finns rik förekomst av industrihistoriska lämningar och lämningar efter lågteknisk järnframställning.

5 Måluppfyllelseanalys för fokusområde landskap Alternativet bedöms sammantaget ha möjlighet att bidra till måluppfyllelse för projektmålen som hör till fokusområde Landskap. Bedömningen utgår från att stor del av passagen sker i tunnel, och att även principen för kopplingspunkt är belägen i berg. Resenärer på höghastighetstågen får trots det möjlighet att uppleva Jönköping och eventuellt även vyer över Vättern vid passage genom eller till stationsprincipen. Tunnelpåslagen är kritiska för både naturmiljö och landskapsbild Fokusområde Hälsa och säkerhet Beskrivning av miljöeffekter Människors hälsa - buller Alternativ J4 innebär att samtliga höghastighetståg passerar nära centrala delar av Jönköping och Huskvarna. Höghastighetståg i full hastighet ger upphov till höga maximala ljudnivåer. Aerodynamiskt buller från pantografen gör att bullret kan vara svårt att dämpa med vanliga skärmande åtgärder. Höghastighetsjärnvägens passage nära centrala delar av Jönköping och Huskvarna innebär ytterligare buller-belastning i bebyggda områden som redan idag är hårt belastade av buller från befintliga källor som väg E4. Till exempel kan passagen på bro över Tenhultsdalen innebära att ljud sprids mot bebyggelsen i Huskvarna. Omfattningen av effekterna beror på var bron lokaliseras och hur den kommer att konstrueras. Samtidigt innebär ett passageområde för järnvägen i mer centrala delar av tätorten mindre påverkan på idag relativt ostörda områden. De stora relativa höjdskillnaderna mellan stationsprincipens läge ner i vätternsänkan och omgivande höjdområden innebär att sannolikt både infart och utfart från Jönköping sker i långa tunnlar för att klara lutningskraven på banan. Det innebär kortare sträcka i ytläge, vilket minskar omgivningspåverkan avseende buller. Tunnel under bostads-bebyggelse innebär samtidigt risk för störning i form av stomljud. Vid tunnelmynningar från långa tunnlar kan det också uppstå höga ljudknallar vid snabbtågspasager, om inte särskilda åtgärder vidtas. Mynningarna för tunnlarna ner mot stationsprincipen lokalieras sannolikt i tätbebyggda områden i sänkans kanter. Risken för ljudknallar måste därför beaktas vid konstruktion av tunnlarna. För alternativet J4 bedöms totalt upp till 1000 byggnader, varav cirka 250 bostadsbyggnader, kunna exponeras för ekvivalenta ljudnivåer över 55 db(a) från den nya banan. Upp till 1800 byggnader, varav 550 bostadsbyggnader, bedöms kunna få över 70 db(a) maximal ljudnivå vid fasad. En stor del av de områden som passeras är således idag verksamhetsområden, men kommer i framtiden omvandlas till att även innefatta bostäder. Omvandlingen har inte beaktats vid bedömningen av antalet bostadsbyggnader. För alternativet antas flera bostadsområden passeras i tunnel. I bilaga 10 redovisas mer utförligt effekter av buller för de studerade alternativen Människors hälsa - vibrationer Känslighet för markvibrationer sett till människors hälsa har identifierats utifrån förekomst av mjuka jordarter (leror och silt) samt jorddjup i kombination med befolkningstäthet inom det studerade området. Anläggningstyp tunnel i direkt anslutning till bostadsbebyggelse kan ytterligare öka risken för att människor ska störas av vibrationer i sin boendemiljö. Inom passageområdet för J4 finns flera områden med förhöjd känslighet med avseende på markvibrationer. Det gäller bland annat vid läget för stationsprincipen söder om Munksjön och i området mellan Strömsberg och Bondberget. Trots det relativt centrala läget är antalet boende begränsat här idag. Förväntad stadsutveckling med bland annat fler bostäder i anslutning till stationen innebär dock att det finns en risk att flera bostadsfastigheter få förhöjda vibrationsnivåer jämfört med en situation utan järnvägen. Mjuka marklager finns även i den södra delen av passageområdet vid Tenhultsdalen. Passagen genom tätorten innebär således att bostadsbebyggelse i flera områden kan komma att störas av markvibrationer från passerande höghastighetståg. Vibrationsnivåerna och därmed även störningen ökar vanligtvis med tågens hastighet och huvudbanans passage genom tätorten innebär därmed ytterligare risk för störning. Risk för vibrationsstörningar och möjliga skyddsåtgärder för att motverka vibrationsstörningar redovisas i bilaga 11. Alternativ J4, Fokusområde Landskap Människors hälsa elektromagnetiska fält Eftersom det studerade passageområdet för alternativet Munksjön med huvudbana omfattar flera bostadsområden, en stor mängd arbetsplatser samt olika typer av serviceinrättningar finns också en risk att människor som vistas i järnvägens närhet utsätts för elektriska och magnetiska fält från passerande tåg. Elektromagnetiska fält verkar dock på kort avstånd relativt exempelvis förväntas bullerspridning från tågen. Anpassningar av närliggande områden samt övriga skyddsåtgärder för andra aspekter förväntas därför innebära att människor sannolikt inte kommer att utsättas för ökad exponering i bostadsmiljöer. För allmän beskrivning av tågs alstring av elektromagnetiska fält samt hur frågan hanterats generellt i åtgärdsvalsstudien, se avsnitt 4.4. För J4 bör dock beaktas att de elektriska men inte magnetiska fälten avskärmas i tunnel. Eftersom alternativet sannolikt medföra långa tunnlar under bland annat bostadsbebyggelse behövs särskilda åtgärder för att avskärma de magnetiska fälten även i tunnlarna. De största strömmarna från ett tåg uppstår vid full acceleration. Alternativet med huvudbana som passerar söder om Munksjön bedöms kunna medföra störst påverkan i detta avseende eftersom stationsprincipen är lokaliserad vid banans lokalt lägsta punkt. Trots de stora höjdskillnaderna mellan stationen och omgivande landskap kan lutningen för detta alternativ motsvara den för övriga. Det förutsätter dock långa tunnlar. Om tunnellängden kortas ökar också lutningen. Tåg som stannar måste då accelerera i uppförsbacke, men även tåg som inte stannar behöver i sådant fall accelerera ytterligare för att hålla tillräcklig hastighet genom det studerade passageområdet. Både vid utformning av höghastighetsjärnvägen och vid omvandling av områden närmast stationsläget kan detta behöva beaktas Människors hälsa - luftkvalitet Centralt i Jönköping finns lokala problem med luftkvaliteten, främst på grund av förhöjda nivåer av partiklar. Periodvis har det bedömts finnas en risk att gällande miljökvalitetsnormer för partiklar inte klaras. Det Alternativets princip för kopplingspunkt ligger väster om Tabergs-dalen. Det innebär att passageområdet för banan som sträcker sig söderut mot Malmö passerar genom ett glest befolkat område. Landskapets topografi innebär att även delar av denna bana kan komma att gå i tunnel. För de fyra studerade alternativa stadspassagerna för Jönköping har det gjorts en bedömning av hur många byggnader som kan komma att exponeras för både ekvivalenta och maximala ljudnivåer över gällande riktvärden. Bedömningen är gjord utifrån en antagen linje inom passageområdet för respektive alternativ där hänsyn tagits till landskapets förutsättningar och banans krav avseende linjeföring i plan och profil. I senare utredningsskeden kommer bedömningen att förändras då direkta linjedragningar börjar studeras. Bedömningen ska ses som en jämförelse mellan alternativen och har inte varit direkt styrande för den kvalitativa analysen av effekter och bidrag till måluppfyllelse. Bedömningen omfattar en situation utan bullerskyddsåtgärder och har bland annat använts som underlag för att uppskatta behov av bullerskyddsåtgärder. Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Naturmiljö Bidrag till måluppfyllelse Stationsprincipen kan anpassas till stadsbilden i tänkt utvecklingsprojekt. Tunnelpåslagen blir troligen exponerade mot dalgången och staden. Positivt att resenärer på höghastighetstågen får möjlighet att uppleva Jönköping och möjligen även vyer över Vättern. Alternativet bedöms löpa liten risk att motverka måluppfyllelsen. Den troliga stora andelen bergtunnel öst och väst om tätorten, liksom den troligen nordligare passagen genom Tenhults- och Tabergsådalen, bidrar i hög grad till att minska de negativa effekterna. Passage och tunnelpåslag vid dalgångarna bör dock ges stor omsorg. Stationslokaliseringen kommer att bidra till strukturomvandling av Södra Munksjön, hänsyn till de industrihistoriskt intressanta delarna är viktig. Skärningar och tunnelpåslag kommer att tangera N2000-områden men förlusten av livsmiljöer (ädellövskog) och störningar av ekologiska samband bedöms kunna bli relativt begränsade under förutsättning att anläggning görs varsamt i de känsliga områdena. Allvarlig påverkan på Dumme mosse (N2000) kan bli följden av detta alternativ men det går att undvika intrång i detta område helt. Under förutsättning att intrång i viktiga livsmiljöer och skyddade områden undviks helt bedöms alternativet skonsamt mot naturmiljöer i och kring Jönköping. 201

6 är framförallt utmed gator med relativt tät trafik och med omgivande bebyggelse som begränsar luftutbytet som problemen uppstår eller nära verksamheter med utsläpp till luft. Huvuddelen av platserna där förhöjda nivåer har uppmätts ligger i centrum, men några ligger i anslutning till Munksjön. Vid byggandet av en ny höghastighetsjärnväg kommer luftkvaliteten att påverkas lokalt av bland annat arbetsmaskiner och markarbeten. Det kan därför inte uteslutas att halterna av skadliga partiklar kan öka i sådan utsträckning att gällande luftkvalitetsnormer inte kan innehållas i anslutning till Munksjön. Vid lokalisering och detaljutformning av både stationsanläggning och omkringliggande bebyggelse kan särskilda åtgärder behöva vidtas för att även under drifttiden upprätthålla en god luftkvalitet i anslutning till stationsprincipen vid Munksjön. Även om inte själva järnvägen försämrar luftkvaliteten kan följdeffekter så som förtätad byggnation kring stationsområdet samt ökad trafik till och från stationen orsaka lokalt försämrad luftkvalitet Befolkning En ny station i området vid Munksjön, som idag domineras av industriell verksamhet, bedöms kunna medföra strukturomvandling som tillför kvaliteter för de människor som bor eller vistas i området. Därmed kan de sociala sambanden stärkas inom området. Det kan också knyta närliggande områden till varandra. De följdinvesteringar som har identifierats för alternativet inbegriper bland annat flera åtgärder invid stationsprincipen som kan påverka hela anläggningens skala. Det inbegriper bland annat en ny vändbangård. Utformningen av en sådan del av anläggningen kan ha stor betydelse för hur området uppfattas och därmed också dess attraktivitet och identitet. J4 Princip för station Taberg 0 5 km Jönköping Odensjö Tenhult Lekeryd Öggestorp Befolkningstäthet Inom tätort Utanför tätort Högre Högre Lägre Lägre Figur 7.5 Dagens befolkningstäthet inom passageområdet för J4. Befolkningstäthetens utveckling till 2040 är inte klargjord, men enligt Jönköpings kommuns översiktliga planering kan en omvandling av området närmast Munksjön förväntas från verksamhetsområde till blandad bebyggelse och därmed ökad boendetäthet i dessa delar På grund av de stora höjdskillnaderna mellan stationsläget invid Munksjön och höjdpartierna på ömse sidor av Vätternsänkan förväntas järnvägen anläggas på bro utmed långa sträckor i själva dalgången samt i tunnel vid passagerna ner mot dalgången. Därmed begränsas barriärverkan och de sociala sambanden i berörda områden kan upprätthållas. Vidare innebär det att målpunkter och områden som är av betydelse både ur socialt perspektiv och för friluftsliv är fortsatt tillgängliga. Samtidigt innebär det centrala läget för både stationsprincipen och för passageområdet att det finns ett stort antal områden och platser som är av betydelse för rekreation och fritidsaktiviteter som kan komma att beröras av en ny järnvägsanläggning i det studerade området. Nära öster om stationsprincipen har till exempel A6 golfklubb sin anläggning med totalt 27 hål. Eftersom det är nära läget för stationsprincipen vid Munksjön är passageområdet relativt begränsat här. Det är därför sannolikt att golfbanan berörs på ett eller annat sätt. Effekterna för verksamheten på golfbanan beror framförallt på järnvägens höjdläge vid passage. Om en relativt låg profil är aktuell sker passagen sannolikt i tunnel, vilket innebär begränsade eller inga märkbara effekter för golfverksamheten i driftskedet. Vid ett högre profilläge kan både direkta fysiska intrång och störning i form av framförallt buller begränsa både möjligheten till fortsatt drift av golfbanan samt upplevelsen av området för de människor som spelar golf på banan. Invid golfbanan och inom eller i närheten av det studerade passageområdet finns även områden som nyttjas för annan typ av rekreation, till exempel skogsområdena Bondberget och Strömsberg. Även för dessa områden beror effekterna av järnvägens höjdläge. En lägre profil innebär att permanenta effekter kan undvikas i stor utsträckning, medan en högre profil kan komma att försämra områdenas kvalitet för rekreation och friluftsliv avsevärt. Eftersom passageområdet direkt berör tätorten finns här också flera anläggningar som nyttjas av ungdomar. I den norra delen av Tenhultsdalen finns till exempel en 4H-gård (Vissmålen). På 4H-gården bedrivs bland annat ridverksamhet. Både från Jönköping och från Huskvarna finns idag cykel- och gångmöjligheter för att ta sig till anläggningen. Förutom lokalisering inom passageområdet beror de effekter som järnvägen kan orsaka för både denna och andra liknande ungdomsverksamheter i stor utsträckning på anläggningstyp. Bank och skärning som innebär mer omfattande 0 3 km Taberg Jönköping Odensjö Figur 7.6 Täthet av potentiellt förorenade områden i passageområdet för J4 Lekeryd Öggestorp Potentiellt förorenad mark Tenhult J4 Princip för station Objekt riskklass 1-2 Täthet förorenad mark Hög Låg barriär bedöms ha störst negativ inverkan, på grund av försämrad tillgänglighet. Vid anläggning i tunnel bedöms den här typen av anläggningar och verksamheter inte alls påverkas. Samma bedömning görs för de vandrings- och cykelleder som finns framförallt sydost om Jönköping. Fler av vandringslederna löper mellan de tätortsnära naturreservaten. I Tabergsån finns en kanotled mellan Munksjön och Hovslätt. Tabergsåns dalgång förväntas passeras på bro utan inverkan på ledens funktion. Däremot kan buller störa upplevelsen vid paddling Förorenad mark I passagen nere i Jönköping väster om väg E4 finns flera områden med risk för förorening. Närmast Munksjön är tätheten av objekt hög i stora delar av området, se figur 7.6. Det beror sannolikt både på att här har bedrivits industriell verksamhet under lång tid och att området delvis utgörs av utfyllda tidigare mer låglänta marker. I öster finns också några områden med potentiellt förorenad mark vid Huskvarnaån. Några av objekten i denna del är av riskklass 1 och 2. Det bedöms som sannolikt att områden med förorenad mark kommer att träffas av den nya anläggningen särskilt i anslutning till stationsprincipen söder om Munksjön. Därmed förväntas förorenad mark att saneras och risken för spridning av föroreningar minskar därmed lokalt. Miljönyttan av sådan sanering bedöms som särskilt stor mot bakgrund av att det berör vattenskyddsområdet för Vättern. Flera av följdinvesteringarna kring stationsprincipen, till exempel rivning av godsbangård och ny vändbangård, innebär att ytterligare större områden med potentiellt förorenad mark kan komma att saneras. Relativt stora områden kring Munksjön kan således komma att få en bättre föroreningsstatus Olycksrisk Det studerade området för höghastighetsjärnvägen ligger parallellt med väg E4 och 40/47 på sträckan mellan trafikplats Ryhov och trafikplats Haga. Avståndet mellan järnvägens passageområde och dessa vägar är bitvis endast ca 300 m. Här ligger även alternativet principlösning för station. För alternativet kommer också huvudbanan för den nya järnvägen att passera väg E4, sannolikt på bro, öster om läget för stationsprincipen. På nämnda vägar transporteras stora mängder farligt gods varje år. Närheten mellan dessa leder för farligt gods och höghastighetsjärnvägen innebär en förhöjd risk för höghastighetsjärnvägens resenärer, särskilt i anslutning till läget för en station. Farligt gods transporteras även på Jönköpingsbanan. Vid Tenhultsdalen passerar höghastighetsjärnvägen denna järnväg, sannolikt på bro. I anslutning till stationer föreligger en förhöjd risk för urspårning på grund av bland annat växlar. Stationsprincipens läge i delar av tätorten som redan idag är tätbebyggda innebär att en relativt stor mängd människor kan komma att påverkas negativt vid en urspårning. Det finns flera olika tekniska lösningar för att motverka urspårning. De sannolikt långa tunnlarna (flera kilometer) innebär också en utmaning för räddningsarbete om en olycka inträffar där. Norr om stationsprincipen för alternativet J4 ligger en av de två sevesoklassade anläggningar som finns i Jönköpings kommun. Seveso är en anläggning med verksamhet som hanterar farliga ämnen i mängder som överstiger en angiven gräns och kan innebära särskilda risker för invå- 202

7 narna i händelse av brand eller annan olycka. Den aktuella anläggningen utgörs av en oljedepå öster om Munksjön. På depån lagras och lastas petroleumprodukter, främst bensin, diesel och eldningsoljor. De petroleumprodukter som hanteras vid anläggningen är både brandfarliga, hälso- och miljöskadliga. En riskanalys för verksamheten har utförts och den visar att det framförallt är vid ett läckage eller en tankbrand som allvarliga konsekvenser kan uppstå. Avståndet mellan anläggningen och studerat området för stationsprincip och passageområde för höghastighetsjärnvägen är uppemot 500 m. Risken för att en allvarlig händelse vid sevesoanläggningen skulle orsaka skada på höghastighetsjärnvägen som anläggning eller för de människor som vistas på station eller tågen bedöms därför som mycket begränsad Måluppfyllelseanalys för fokusområde hälsa och säkerhet För miljöaspekten människors hälsa bedöms alternativet sammantaget motverka måluppfyllelse. Trots sannolikt långa sträckor i tunnel bedöms höghastighetsjärnvägens passage genom och nära centrala delar av tätorten innebära risk för störningar i sådan omfattning att människors hälsa på olika sätt kan komma att påverkas negativt. Alternativet bedöms däremot ha en möjlighet bidra till måluppfyllelse för miljöaspekten befolkning både med avseende på sociala samband (sammanhållen bygd) och med avseende på rekreation/friluftsliv. Visserligen kan flera tätortsnära rekreationsområden och målpunkter påverkas men påverkan kan också i stor utsträckning undvikas genom anläggning i tunnel. Stationsprincipen vid Munksjön bedöms även ha potential att stärka sociala samband och knyta närliggande områden till varandra. För miljöaspekten förorenad mark bedöms alternativet bidra till måluppfyllelse, främst genom att flera förorenade områden i direkt anslutning till Munksjön sannolikt kommer att saneras vid anläggandet av järnvägen. För miljöaspekten risk bedöms alternativet ha en möjlighet att bidra till måluppfyllelse. Det finns flera riskobjekt, men goda möjligheter att anpassa anläggningen efter dessa Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Beskrivning av miljöeffekter Vatten dricksvattenresursen Munksjön ingår i vattenskyddsområdet för Vättern och det finns därför en risk att dricksvattenresursen påverkas negativt, särskilt under byggskedet. Förekomst av förorenad mark i bland annat fyllnadsmassor i området kring Munksjön innebär en ytterligare förhöjd risk för påverkan. Stationen kan även medföra indirekt risk för att dricksvattenintresset påverkas genom den exploatering för ny bebyggelse som kan förväntas intill stationen. Riskerna bedöms vara hanterbara under förutsättning att det vid samtliga markarbeten visas särskild hänsyn för dricksvattenintresset. Eftersom det inte ska transporteras gods på höghastighetsjärnvägen bedöms anläggningen endast i liten utsträckning påverka vattenkvaliteten vid drift. Omhändertagande av dagvatten från anläggningen förväntas beaktas särskilt i anslutning till vattenskyddsområdet. t berör också vattenskyddsområdet för Vättern vid Lillån samt Huskvarnaån. Passagen förutsätts även i detta fall utformas på ett sätt som vid drift inte påverkar vattenkvaliteten. Om markarbetena innebär att en del av de förorenade jordmassor, som finns i anslutning till Munksjön och i andra delar av tillrinningsområdet för Vättern utmed den nya järnvägen, saneras kan anläggningen innebära positiva effekter för vattenkvaliteten och därmed även dricksvattenintresset. Eftersom kommunala grundvattentäkter saknas inom det studerade området för Jönköping bedöms påverkan på grundvattenförsett dricksvatten endast förekomma i enskilda brunnar. Inom passageområdet finns enskilda brunnar för dricksvatten framförallt söder om väg 31, i och öster om Tenhultsdalen samt väster om Tabergsdalen, det vill säga på landsbygden utanför de mer tätbebyggda delarna. Väster om Tabergsdalen och öster om Tenhultsdalen går den nya järnvägen sannolikt in i långa tunnlar. Bergtunnel kan både under bygg- och drifttiden innebära en risk för bergborrade brunnars funktion. För att undvika skada kan en tunnel behöva byggas tät och eventuell återinfiltration kan bli aktuell. Passagen innebär att flera isälvsavlagringar med nord-sydlig utbredning korsas, se figur 7.7. Lagren är vattenförande, men majoriteten bedöms endast ha en liten till måttlig grundvattentillgång (0-5 l/s). Vid Sandseryd finns ett mindre område där uttagsmöjligheten bedöms som mycket god eller utmärkt (5-25 l/s). Därför kan tunnel även behöva byggas tät för att undvika dränering av överliggande jordlager. Där isälvsavlagringarna korsas kan dränering samt dämningseffekter uppkomma. Passagerna är mest kritiska vid järnväg i tunnel eller djup skärning. Likaså kan mer omfattande grundläggning av exempelvis broar påverka. För att undvika skada kan det bli aktuellt med återinfiltration. Under byggtiden är det viktigt att spill med till exempel olja eller kemikalier inte uppkommer i områden där grundvattnet antingen används för dricksvatten eller där det finns särskild potential för kommande uttag. Eftersom det inte ska transporteras gods på höghastighetsjärnvägen bedöms anläggningen endast i liten utsträckning påverka grundvattnets kvalitetet vid drift. Alternativ J4, Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Befolkning sammanhållen bygd Befolkning rekreation och friluftsliv Förorenad mark Olycksrisk Bidrag till måluppfyllelse Även om hushållen i Jönköping, Huskvarna och omkringliggande mindre tätorter förses med kommunalt dricksvatten från Vättern finns ett stort antal brunnar, särskilt i områden med villabebyggelse. Det rör sig då om energibrunnar. Funktionen för dessa brunnar kan påverkas på samma sätt som dricksvattenbrunnar om de geohydrologiska förhållandena ändras Vatten grundvattenberoende ekosystem I den västra delen berör passageområdet Dumme mosse. Vissa av de habitat som finns inom det stora myrmarkskomplexet är grundvattenberoende. Dessa förses sannolikt till stor del av grundvatten från jordlagren i isälvsavlagringen kring mossen. Om området passeras i tunnel är det viktigt att beakta myrmarkens hydrologiska förutsättningar. Även eventuell tunnel i berg kan ha dränerande effekter vilket kan påverka mossen. Påverkan blir större om passagen sker i det studerade områdets norra delar och mindre i de södra delarna Vatten vattenkraftresursen De höga förkastningsbranterna utmed Vättern innebär att flertalet vattendrag som rinner genom Jönköping och Huskvarna har hög fallhöjd. Kraften i det fallande vattnet har nyttjats under lång tid. Även idag finns flera aktiva vattenkraftverk för utvinning av el, bland annat i Lillån (Tenhultsdalen) och i Huskvarnaån inom det studerade passageområdet för alternativ J4. Höghastighetsjärnvägen förväntas passera på sätt som inte inverkar på vattendragens hydrologiska förhållanden. Därmed påverkas inte möjligheten till fortsatt användning av vattenresursen för utvinning av elkraft, Höghastighetsjärnvägen passerar nära centrala delar av Jönköping. Tåg som passerar förväntas gå i full eller nära full hasighet. Både befintlig bostadsbebyggelse och tillkommande i omvandlingsområden kring stationsområde kan komma att störas av buller och vibrationer. Stationsprincip i ett område med försämrad luftkvalitet. Det är bland annat osäkert om aerodynamiskt buller från pantografen kan åtgärdas i sådan omfattning att riktvärden kan innehållas. De delar som inte förväntas förläggas i tunnel går upphöjt vilket försvårar åtgärder för att motverka bullerspridning. En ny station vid Munksjön kan tillföra kvaliteter som bedöms ha god potential att stärka sociala samband inom området och knyta närliggande områden till varandra. Kräver aktiva insatser. Optimerad fördelning mellan bro och tunnel kan tillgodose tillgänglighet. Funktion för tätortsnära områden och platser av betydelse för rekreation och friluftsliv kan försämras genom direkt och indirekt påverkan. Barriär, fragmentering samt störning (buller med mer). Bro och tunnel är möjliga anläggningstyper på långa sträckor vilket kan tillgodose tillgänglighet och minska fragmentering och störning (tunnel). Passagen förbi Munksjön rymmer flera områden med förorenad mark. Vid anläggning av ny järnväg och station, men även vid exploatering för stadsomvandling kring stationsläget, förväntas förorenad mark saneras. Föroreningssituationen förväntas förbättras. Möjlig passage parallellt med vägar (E4 och 40/47) där det transporteras farligt gods, en station i centralt läge där det vistas många människor samtidigt som det föreligger en förhöjd risk för urspårning vid stationer samt de långa tunnlarna innebär förhöjd risk för tredje man. 203

8 Areella näringar I de västra delarna av passageområdet finns en stor andel tallskog uppe på höjderna vid Dumme mosse, medan skogen öster om Huskvarna istället huvudsakligen består av granskog. t består av totalt ungefär 800 fastigheter och skogsbestånden är i de västra delarna mestadels små. Omkring en tredjedel är mellan 0,1 och 0,7 hektar. Medelarealen är 21 hektar. De fastigheter som har en storlek mellan 0,1 och 20 hektar antas påverkas i högre utsträckning än de fastigheter som är större eller mindre. Brukandet av skog inom mindre fastigheter är mer känsliga för barriäreffekter och fragmentering. De fastigheter som är under 0,1 hektar antas vara tomtmark eller liknande och sakna betydelse för skogsbrukande. För fastigheter över 20 hektar blir effekten av en fragmentering mindre, då de har möjlighet att delas i mindre men fortsatt funktionella brukningsenheter. Antalet fastigheter inom passageområdet som är mellan 0,1 och 20 hektar är strax över 550. Medelarealen på dessa bestånd är 3,2 hektar och hälften är under 0,7 hektar. Eftersom en relativt stor del av sträckningen för järnvägen vid alternativ J4 förväntas gå i tunnel kommer antalet skogsfastigheter som påverkas av anläggningen att vara begränsat. Störst påverkan på skogsmark kan komma att ske vid tunnelpåslag i branter men här bedöms skogsbruket i vara av begränsad omfattning. Tunnelpåslagen kan dock påverka skogsmark i ett något större närområde då det vid byggnation krävs åtkomst till området vilket kan komma att ske på skogsmark. Anläggningen kommer att byggas med servicevägar med jämna intervaller. Detta kan bidra till en ökad tillgänglighet för skogsfastigheter där väg idag saknas eller är belägen på stort avstånd. Antalet fastigheter med ett sådant avstånd bedöms vara mycket begränsat i och med skogens tätortsnära karaktär och generellt goda täthet av infrastruktur. Störst påverkan medför alternativet för barrskogsområdet öster om Odensjö, samt för områdena väster om Tenhult. I och med att alternativet huvudsakligen sannolikt består av en tunnellösning för anläggningen bedöms alternativet medföra liten påverkan och små effekter för skogsbrukandet. Genom att passageområdet för alternativet behöver ligga relativt långt norrut för att nå stationsläge J4 begränsas även intrånget i jordbruksmark. De stora relativa höjdskillnaderna inom passageområdet innebär också att dalgångarna sannolikt passeras på bro och höjdområdena i tunnel. Huvudelen av jordbruksmarken finns i dalgångarna, bland annat Tenhultsdalen. Det gör att alternativet förmodligen inte medför några omfattande barriäreffekter som hindrar brukare från att transportera maskiner och boskap inom och mellan sina marker. Vid passage över Tenhultsdalen är det sannolikt inte möjligt att helt undvika att ta jordbruksmark i anspråk. En viss risk för minskade skördar kan också förväntas genom de skuggeffekter en eventuell brokonstruktion medför. I områden med jordbruksmark kan passagen även påverka eventuella brunnar som används för bevattning eller till djurhållning. För risker kopplade till detta, se texten rörande dricksvatten ovan Ämnen och material Väster om Taberg, vid Karlshult, finns ett område för vilket det har beviljats torvkoncession, det vill säga brytning av torv. Området heter Hökhultamosse och koncessionen gäller till Koncessioner har en stark rättskraft och åtgärder som hindrar eller begränsar ianspråktagandet av brytningsrätten bör undvikas. Vid Taberg finns också en känd malmförekomst, men den ligger utanför det studerade passageområdet och bedöms inte beröras. För övrigt finns inga särskilt utpekade förekomster av ämnen eller andra material för utvinning Övriga ändliga resurser/masshantering De stora höjdskillnaderna mellan läget för stationsprincipen för J4 vid Munksjön och omgivande landskap medför att det är sannolikt med både långa tunnlar och långa broar. Anläggning av tunnlarna skapar stora Jäbo Dumme mosse Karshult 280 Målskog Lomsjö Jönköpings flygplats Axamo 341 Taberg 343 Västersjön Månsarp Sandseryd Månstorp Järstorp Norrahammar Figur 7.7 Grund- och ytvatten i passageområdet för J4 Åsa 0 3 km Hulukvarn Ulvstorp 270 Taberg Klämmestorp Åsen Hovslätt Tolarp Råslätt Jönköping 89 Kronheden 243 Hyltena Ljungarum Barnarp Torsvik Strömsberg Odensjö Lovsjö 279 Lovsjö mängder bergmassor men också jordmassor bland annat eftersom det även kan förekomma betongtunnlar. De stora kontrasterna i landskapet inom passageområdet samt att stora delar omfattar bebyggda delar av Jönköping och Huskvarna innebär samtidigt att det bedöms vara svårt att nyttja massor för kringanläggningar som bullervallar och visuella avskärmningar. Utrymmer är begränsat i de trånga passagerna genom attraktiva markområden med befintlig eller planerad bebyggelse. Om järnvägen anläggs på bro genom tätorten finns även begränsat behov för själva järnvägskonstruktionen i delar som inte utgörs av tunnel. Därmed bedöms det vara svårt att fullt utnyttja den resurs som massor från anläggandet av järnvägen utgör inom det avgränsade område som studerats för stadspassagen. Vid en geografiskt vidare analys kan bedömningen bli en annan. Bashult V Ubbarp Konungsö 292 L. Västansjö 221 Västraby 264 Huskvarna Öxnehaga Knivshult Åkarp Riddersberg Våeryd Rogberga Hundshult Egna hem 323 Hakarp Häljaryd Stensholm Karlsfors Tenhult Vireda Huskvarnaån Grundvatten och ytvatten - Brunnstorp Mjälaryd Jönköping Målen Stensjön 213 Rommelsjö Gräns för passageområde Tenhultasjön Stationsprincip 214 Ytvatten (Vattenförekomster) Grundvattentillgång i jordlagren 324 l/s Fagerslätt Tovrida udde Måttlig grundvattentillgång, Sjöberg 1-5 l/s Hultseryd Lekeryd Ulvsnäs Öggestorp 306 Liten eller ingen grundvattentillgång, <1 l/s Stor grundvattentillgång, 5-25 l/s Mycket stor grundvattentillgång, l/s Rönjane 250 Tovrida 204

9 Måluppfyllelseanalys för fokusområde resurser tillgängliga för människan Sammantaget bedöms alternativ J4 ha möjlighet att bidra till måluppfyllelse för miljöaspekten vatten. Framförallt är det viktigt att beakta dricksvattenresurser (både vattentäkten i Vättern, potentiella dricksvattentäkter i grundvattenmagasin med god tillgång och enskild dricksvattenförsörjning) i det fortsatta arbetet. För miljöaspekterna areella näringar samt ämnen och material bedöms alternativet bidra till måluppfyllelse. Passage i tunnel och genom bebyggda områden begränsar intrånget i både skogsoch jordbruksmarker. För aspekten som rör övriga ändliga resurser och minimerad uppkomst av avfall bedöms det finnas en risk att alternativet motverkar måluppfyllelse. Det beror framförallt på de begränsade möjligheterna inom passageområdet att resursutnyttja uppkomna massor till kringanläggningar samt att järnvägen sannolikt konstrueras på bro genom delar av tätortern Fokusområde Klimat Beskrivning av miljöeffekter Klimatpåverkan från J4 har sin grund i de utsläpp av växthusgaser som sker under hela den nya infrastrukturens livscykel. Detta inkluderar utvinningar av råmaterial, tillverkning och underhåll samt påverkan under driftsskedet. Det som bidrar till klimatpåverkan från byggandet av J4 är relativt jämnt fördelat mellan bro, berg- och betongtunnel och betongtråg, tätt följt av banöverbyggnaden. Det är de stora relativa höjdskillnaderna mellan omgivande områden och stationsprincipen vid Munksjön som skapar behov av dessa klimatdrivande anläggningstyper. På grund av höjdskillnaderna inom det studerade passageområden kan betongtunnel vara aktuellt i betydligt större utsträckning för J4 jämfört med övriga alternativ. Betongtunnel är per projektkilometer de mest klimatpåverkande bland de aktuella anläggningstyperna. Även mängden bergtunnlar skiljer sig betydligt, resulterande i uppskattningsvis dubbelt så mycket klimatpåverkan från den anläggningstypen i jämförelse med övriga alternativa passager. Höjdskillnaderna innebär dessutom att både betong- och bergstunnlarna är långa och kräver därför att räddningstunnlar byggs, resulterande i vidare påverkan. Betongtråg är den anläggningstyp som näst efter betongtunnel har störst påverkan på klimatet under byggskedet, per projektkilometer. På grund av övergångar mellan tunnel och spår ovan mark bedöms J4, jämför med alternativen J6N och J8, kunna generera nästan dubbelt så mycket betongtråg, vilket också ger tydliga utslag i resultaten. Genom att skog behöver avverkas permanent går naturliga kolsänkor förlorat. J4 uppskattas på grund av långa tunnlar vara det alternativ där minst skog behöver tas ner. Betongtunnel och betongtråg är även de mest energikrävande anläggningstyperna sett till per projektkilometer, de kräver båda ungefär dubbelt så mycket som bro och fem gånger så mycket som bergstunnel. Energianvändningen som sker vid drift av tågen kan påverkas av höjdskillnader i järnvägsprofilen. Skillnaden i spårprofilerna mellan de olika alternativen uppskattas vara marginell och med hänsyn till den svenska energiproduktionen bedöms inte någon synbar skillnad föreligga alternativen emellan. Sett till följdinvesteringar för alternativet planeras det för likvärdiga investeringar som alternativet J5, huvud- och bibana, och ungefär dubbelt som många som för alternativet J6N, resulterande i vidare klimatpåverkan och energianvändning genom dess livscyklar. Tillsammans med sträckningen J5 bedöms J4 inte vara lika fördelaktigt som övriga alternativ, sett till såväl hela projektet som per projektkilometer. Bedömningen gäller för själva höghastighetsjärnvägen Fler följdinvesteringar skulle även äga rum jämfört med J6N, resulterande i vidare klimatpåverkan och energianvändning Måluppfyllelseanalys för fokusområde klimat Stadspassagen J4 bedöms sammantaget, det vill säga både alternativ för stationens läge och det område inom vilket banan kan komma att passera, inklusive kopplingspunkt, bidra likvärdigt J5 men sämre än J6N och J8 till måluppfyllelsen för miljöaspekter som ingår i fokusområde klimat sett till själva höghastighetsjärnväg. Till skillnad mot J5 uppskattas J4 däremot ge upphov till märkbart mindre skogsavverkning. Det bedöms därför sammantaget finnas en risk att alternativet motverkar måluppfyllelse med avseende på de projektmål som satts upp för klimatfaktorer. Alternativ J4, Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Areella näringar Ämnen och material Övriga ändliga resurser/ masshantering Alternativ J4, Fokusområde Klimat Klimatfaktorer Bidrag till måluppfyllelse t och stationsprincip inom vattenskyddsområdet för Vättern. Förorenade områden vid Munksjön utgör en risk, men bedöms som hanterbar. Ett par grundvattenmagasin med stora tillgångar. Grundvattenberoende ekosystem (Dumme mosse) kan påverkas. Passage i tunnel samt genom bebyggda områden begränsa intrång i både skogs- och jordbruksmark. Endast ett område med beviljad torvkoncession inom passageområdet. Goda möjligheter undvika påverkan. Förmodade tunnlar genererar stora mängder massor (berg men även jord). Stora höjdskillnader och i bebyggda områden innebär begränsad möjlighet att resursutnyttja för exempelvis bullervallar Bidrag till måluppfyllelse Relativt sett stor klimatpåverkan på grund av höjdskillnader som genererar behov av tunnlar (både berg och betong), betongtråg samt broar. 205

10 7.1.5 Alternativ Munksjön med bibana (J5) Beskrivning av alternativet Stationsprincip J5 innebär en huvudbana inom ett passageområde uppe på höjden söder om tätorten tillsammans med en bibana som går ner till ett stationsläge i Munksjöområdet (söder om Munksjön). Genom att låta huvudbanan ligga upp på höjderna söder om Jönköping kan de mycket långa tunnelsträckorna som blir aktuella för J4 undvikas. Från öster korsas Tenhultsdalen sannolikt på bro. Strax efter passagen över Tenhultsdalen grenar bibanan av åt norr genom en enkel planskild kopplingspunkt. Efter stationen kan bibanan gå parallellt med E4 ner till den möter huvudbanan. Kopplingspunkten mot Malmö kan lokaliseras till sammankopplingen mellan bibanan och huvudbakan väster om Tabergsdalen. Kopplingspunkten blir om de samlokaliseras en mycket stor och komplex anordning i flera våningar. Det är denna som antagits i de bedömningar som gjorts för alternativet. Eftersom alla tåg som trafikerar bibanan ska stanna på stationen kan banan ha lägre standard och stationen ha en mindre utformning Sammanfattning av miljöeffekter Fokusområde Landskap Själva stationens lokalisering enligt alternativ J5 Munksjön med bibana bedöms få i princip samma effekter för stadsbild som alternativ J4. En skillnad är att det endast kommer att vara resande på stannande tåg i Jönköping som får möjlighet att se staden. Bibanan innebär mindre omfattande intrång i stadsmiljön jämfört med huvudbanans passage för alternativ J4. Direkta effekter på exempelvis kultur- och naturmiljöer kan sannolikt också undvikas genom att en bibana är mer flexibel i sin geometri. t för huvudbanan innebär istället intrång i det tätortsnära odlings- och herrgårdslandskapet. Här är topografin flackare och anläggningstyper som bank och skärning är mer sannolika. Därmed kan huvudbanan för höghastighetsjärnvägen innebära både fragmentering och att det skapas en omfattande barriär. Det kan till exempel försvåra brukandet av markerna med risk för negativa effekter för den biologiska mångfalden kopplat till i första hand hagmarker. En kopplingspunkt för både bibana och de två huvudbanorna (Stockholm-Göteborg samt Stockholm-Malmö) är storskalig. Principen för J5 är lokaliserad till det tätortsnära odlings- och herrgårdslandskapet invid Hovslätt och förstärker därmed själva järnvägens negativa effekter med avseende på fragmentering samt fysisk och visuell barriär. Fokusområde Hälsa och säkerhet För alternativets effekter med avseende på människors hälsa spelar huvudbanans placering i förhållande till bostäder i det studerade passageområdet störst roll. Den norra delen av studerat område för huvudbanan berör tätbefolkade delar av Huskvarna och här kan många människor komma att störas i sina bostadsmiljöer av bland annat buller från höghastighetstågen. Längre söderut i huvudbanans passageområde minskar konflikten med bostadsområden. I den norra delen är profilläget avgörande för hur omfattande effekterna blir. En högre profil ger mindre andel tunnel och därmed ökad risk att människor störs av buller från höghastighetstågen i sin boendemiljö. Bibanans lägre hastighet och att det bedöms vara möjligt att anlägga bibanan i tunnel i vissa avsnitt är faktorer som innebär att effekterna av buller är mindre påtagliga i dess närområde. Samtidigt innebär alternativet en längre sträcka med ny järnväg och att därmed totalt sett större områden påverkas av de olika effekter för människors hälsa som en järnväg kan ge upphov till. Effekterna för luftkvalitet, förorenad mark och risk är de samma som för alternativet J4. t för bibanan berör ett område med förhöjd risk för markvibrationer på grund av de stora jorddjupen. För miljöaspekten befolkning med avseende på sociala samband bedöms en ny station i området vid Munksjön genom strukturomvandling kunna medföra kvaliteter för de människor som bor eller vistas i området på samma sätt som för alternativ J4. Möjlig samlokalisering utmed väg E4 kan dock komma att både förstärka barriär och skapa en otrygg miljö utmed det stora infrastrukturstråket. Kombinationen bibana och huvudbana innebär vidare att fler målpunkter samt områden som nyttjas för rekreation och fritidsaktiviteter kan komma att påverkas negativt. De centrala delarna av passageområdet för huvudbanan utgörs av ett öppet närrekreationsområde och invid Tabergsdalen finns bland annat områden som används för motionsidrott, till exempel orientering. Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Munksjön ingår i vattenskyddsområdet för Vättern. Järnvägsanläggningen, bibanan samt stationsprincipen, kan således komma att inverka på vattentäkten under både bygg- och driftskede. Eftersom det finns flera förorenade områden invid Munksjön utgör byggskedet en särskild risk. Riskerna bedöms dock vara hanterbara. Inom passageområdet för huvudbanan, bland annat utmed Tabergsdalen, finns grundvattenområden med utmärkta eller ovanligt goda uttagsmöjligheter ( l/s). Även vid Barnarp och väster om Tabergsdalen finns områden med mycket goda till utmärkta uttagsmöjligheter (5-25 l/s). För att inte äventyra framtida dricksvattenutvinning är det särskilt viktigt att beakta grundvattenmagasin med goda uttagsmöjligheter både vid lokalisering och vid utformning av en ny storskalig järnvägsanläggning, samt under byggskedet. Negativa effekter på grundvattnets kvalité och kvantitet som uppstår till följd av byggnation kan kvarstå under lång tid och i tidsrymder som överstiger den förväntade livslängden för höghastighetsjärnvägen. t för huvudbanan rymmer områden där det idag bedrivs tätortsnära jordbruk. Det är svårt att undvika direkta areella förluster vid anläggning av järnvägen genom dessa områden. På sträckor där spåret går på bank eller i skärning, vilket är mest sannolikt i de södra delarna, kan anläggningen ge upphov till barriäreffekter som försvårar för brukarna. Förutom huvudbanan tillför bibanan även en barriär som försvårar jordbrukarnas transporter i östvästlig riktning. På samma sätt som för alternativet J4 bedöms det vara svårt att nyttja de massor som genereras vid anläggning av bibanan inom passageområdet för den samma. Inom passageområdet för huvudbanan bedöms det dock finnas goda möjligheter att nyttja massorna för exempelvis bullervallar och att skapa platser med förhöjda naturvärden. Fokusområde Klimat Alternativet bedöms innebära en relativt stor klimatpåverkan och även hög energianvändning, sett till anläggningens hela livscykel. Bibanans passage ner till Munksjön genererar behov av bland annat broar som är den anläggningstyp som medför störst klimatpåverkan och energianvändning för alternativet. Bibanan och huvudbanan innebär också kumulativa effekter på grund av att den totala järnvägsanläggningen blir större samt innebär att störst mängd skog (kolsänka) avverkas. J5 Princip för station Taberg Jönköping Odensjö Tenhult Lekeryd Öggestorp 0 5 km Figur 7.8 Stationsprincip och passageområde för alternativ J5. 206

11 Fokusområde Landskap Beskrivning av miljöeffekter Själva stationens lokalisering enligt alternativ J5 bedöms få i princip samma effekter för stadsbild, kulturmiljö och naturmiljö som alternativ J4. En skillnad är att det endast kommer att vara resande på stannande tåg i Jönköping som får möjlighet att se staden. Möjliga passager söderifrån för en bibana in till ett stationsläge invid Munksjön är begränsade eftersom den till del behöver passera väl utbyggda delar av tätorten. Delområdet för bibanan inbegriper en möjlig passage utmed väg E4. Det kan skapa en bred och iögonfallande infrastrukturkorridor som dominerar synintrycket av den södra entrén in till Jönköping. Samtidigt kan en sådan samlokalisering innebära att en ny bana i nordsydlig riktning inte ytterligare försämrar möjligheten för de djur som finns här att röra sig inom staden. Österut i anslutning till delområdet för bibanan finns områden med ädellövskog, bland annat Bondberget och Strömsberg. Miljöerna är känsliga för intrång och direkt förlust av livsmiljöer, men även för åtgärder som försämrar spridningssambanden mellan dessa områden. Anläggningstyperna bank och skärning, men även tunnelpåslag, kan försämra möjligheterna för olika organismer att röra sig mellan olika områden. Topografin varierar inom huvudbanans delområde. I den norra delen är de relativa höjdskillnaderna större vilket kan ge en högre andel av anläggningstyper som bro och tunnel medan det är flackare längre söderut vilket kan innebära att anläggningstyperna bank och skärning blir vanligare. Mellan Tenhultsdalen och Tabergsdalen består området av småkuperat och aktivt brukat odlingslandskap, vilket har sitt ursprung i brukandet av markerna kring herrgårdarna. De tätortsnära herrgårdarna är ett av de kulturhistoriska karaktärsdragen för Jönköping. Huvudbanan riskerar att fragmentera och skapa en fysisk barriär genom detta område. Effekternas omfattning beror på anläggningstyp där bank och skärning innebär mer omfattande fysisk påverkan medan till exempel broar visserligen minskar barriärverkan men kan bli visuellt störande i det småkuperade landskapet. Banans vidare passage västerut genom Tabergsdalen kan komma att ändra dalgångens karaktär, skala och riktning. För Tenhultsdalen görs bedömningen att här är känsligheten i dessa avseenden större ju längre söderut järnvägen lokaliseras, det vill säga känslighet för anläggningen bedöms vara större längre från tätorten i Tenhultsdalen. Huvudbanans tunnelpåslag i branterna på ömse sidor av Vätternsänkan riskerar att synas på långt håll. De kan även komma i konflikt med de ädellövskogsmiljöer som finns här och försämra spridningssambanden mellan dessa. I det fall att järnvägen får en nordlig sträckning inom området som har studerats banans passage och samtidigt en relativt hög profil kan järnvägen komma att gå ovan mark vid passage förbi Bondberget och Strömsberg. Höghastighetsjärnvägen kan då, framförallt genom en ökad bullernivå, störa de fågelarter som häckar här.på den västra sidan kan tunnelpåslag komma att påverka Vattenledningsparken. Kopplingspunkten för alternativ med bibana är en mycket storskalig anläggning eftersom både bibanan och huvudbanor Stockholm-Göteborgs samt Stockholm-Malmö är tänkta att samordnas. För bästa järnvägstekniska funktion bör kopplingspunkten ligga nära stationsläget. Principläget för kopplingspunkt hörande till J5 är mellan väg E4 och Tabergsdalen, vilket bland annat rymmer det öppna landskapet runt Hällstorps herrgård. En kopplingspunkt i detta läge förstärker effekterna av huvudbanans passage väsentligt och innebär bland annat att alternativet bedöms motverka möjligheten att nå projektmålen för kulturmiljö. Alternativet kräver ett antal följdinvesteringar som framförallt kommer att påverka stationsanläggningens skala och dess närområde. I följdinvesteringarna ingår bland annat rivning och ersättning av godsbangård, ny vändbangård i området invid stationsprincipen och upprustning av befintlig järnväg till Munksjön (dubbelspår). Dessa åtgärder kan i sig påverka de kulturhistoriskt värdefulla industribyggnaderna i området till exempel genom rivning, men också bebyggelse in mot centrum. Utformningen av vändbangården är av betydelse för hur stationsprincipen kan integreras i stadsbilden Skyddade områden Naturmiljöer Det studerade passageområdet för bibanan kan få motsvarande effekter för de skyddade områdena närmast öster om stationsprincipen, det vill säga framförallt Bondberget men även Strömsberg. Ett profilläge som innebär passage i markplan kan orsaka direkta fysiska intrång eller indirekta genom bullerstörning och barriär som försämrar spridningsmöjligheterna mellan de skyddade områdena. Både direkt och indirekt påverkan kan motverka syftet med skydden och i sämsta fall skada utpekade livsmiljöer eller försämra bevarandestatusen för utpekade arter i Natura 2000-områdena. Vid val av lokalisering, höjdläge samt utformning av bibanan måste hänsyn visas bevarandeintressena i de skyddade områdena för Bondberger och Strömsberg. Den norra delen av det studerade passageområdet för huvudbanan tangerar de södra delarna av Strömsberg. Liksom för bibanan är både lokalisering i nord-sydlig riktning samt banans höjdläge av betydelse för effekterna i det skyddade området. Ett nordligt läge med hög profil ris- Figur 7.9 Skyddade natur- och kulturmiljöer i passageområdet Jönköping Lekeryd Öggestorp Taberg Odensjö Tenhult Skyddade områden natur- och kultur J5 Princip för station Byggnadsminne Riksintresse Kulturmiljövård Riksintresse Naturvård Natura 2000-områden Fornlämning Naturreservat 0 3 km o kerar framförallt orsaka ökad bullerstörning i området. Tunnelpåslag för huvudbanan i den östra branten kan på samma sätt som för alternativet J4 påverka naturreservatet Klevabergen. I den västra delen, vid passage över Tabergsdalen berörs de södra delarna av riksintresseområdet Lillåns Tabergsåns raviner av studerat passageområde för huvudbanan. En del i riksintressebeskrivningen är områdets tydliga ravinsystem. Vattendragen förväntas passeras på bro som tillgodoser ekologiskt funktionella passager för både vatten- och landlevande djur. För att inte skada riksvärdena behöver också hänsyn tas till ravinens ekologiska och geologiska värden. Det studerade passageområdet för huvudbanan tangerar också de södra delarna av Dumme mosse. På samma sätt som för alternativ J4 är banans höjdläge avgörande för hur järnvägen påverkar det skyddade områdets olika värden. Placering i ovan mark bedöms vara svårt att förena med gällande skyddsförordnanden, främst Natura Kulturmiljöer Inom det studerade passageområdet för bibanan 0ch huvudbanan finns inga riksintressen för kulturmiljö. Området passerar däremot strax söder om riksintresset Stensholm, Lundaberget. Här är risken för en eventuell konflikt motsvarande den som beskrivs under alternativ J4. t för bibanan ligger norr om det utpekade byggnadsminnet Strömsbergs herrgård. ts utbredning innebär ingen direkt påverkan på vare sig byggnadsminnet med skyddsområde eller Strömsbergs naturreservat med herrgårdens historiska inägor. Huvudbanans studerade passageområde passerar strax söder om byggnadsminnet Rörets kraftverk i Hovslätt. En nordligare passage kan innebära konflikt med den skyddade anläggningen, hänsyn till byggnadsminnet ska då tas vid lokalisering och anläggningens utformning. Ljungarums kyrka med tillhörande begravningsplats ligger strax söder om passageområdet. Kyrkomiljön omfattas av 4 kap KML och hänsyn till miljön ska tas vid banans lokalisering. Kyrkomiljön kan påverkas visuellt av en sydligt lokaliserad anläggning, men riskerna för en direkt påverkan bedöms som små. ts östra del passerar strax söder om Bråneryds kyrkogård i södra Huskvarna. Här är riskerna för en konflikt motsvarande de som beskrivs under alternativ J4. t för bibanan och huvudbanan riskerar att beröra ett större antal fornlämningar som omfattas av 2 kap KML. För huvudbanans östliga passage och bibanans passageområde gäller samma beskrivning som för alternativ J4. Huvudbanans sydligare sträckning väster om Tenhultsdalen innebär att en delvis annan fornlämningsbild kan beröras av passageområdet. I området norr om Odensjö och mellan Odensjö och Hovslätt har flera fornlämningar från sten- brons-järnålder och medeltid påträffats. Här finns en möjlighet att påträffa ytterligare, hittills okända fornlämningar. Principlösningen för en kopplingspunkt strax öster om Hovslätt riskerar att medföra negativa effekter för fornlämningsmiljöerna. Längs med Tabergsån finns många utpekade industrihistoriska lämningar som kan påverkas i och med huvudbanans passage på bro. Anläggningens utformning och placering viktigt för att undvika för stora intrång i den vattenanknutna miljön.

12 Måluppfyllelseanalys fokusområde landskap Det bedöms finnas en risk att alternativet sammantaget motverkar måluppfyllelsen för projektmålen som hör till miljöaspekterna kulturmiljö och naturmiljö. Det är framförallt principen för kopplingspunkt i det öppna odlingslandskapet som ligger till grund för bedömningen. Ett sydligt läge för kopplingspunkten inom delområdet kan minska effekterna och öka möjligheten att alternativet bidrar till måluppfyllelse. För miljöaspekten landskapets form samt upplevelse bedöms alternativet ha en möjlighet att bidrag till måluppfyllelse. Det är en sammanvägd bedömning utgående ifrån att fördelarna med stationsprincipen för stadsbild i viss mån uppväger de negativa effekterna av huvudbanans passage samt den stora kopplingspunkten öster om Tabergsdalen Fokusområde Hälsa och säkerhet Beskrivning av miljöeffekter Människors hälsa buller Alternativet med bibana in i mer centrala delar av Jönköping innebär att färre drabbas av de höga ljudnivåerna som höghastighetståg i full hastighet orsakar. Tåg på bibanan håller lägre hastighet, vilket ger mindre pantografbuller och därmed kan vanliga bullerskyddsåtgärder vara effektiva. Men bibana innebär också tillsammans med den förbipasserande huvudbanan att sträckan med ny järnväg blir längre och därmed även att ett totalt sett större område påverkas av buller för alternativet. Huvudbanans placering i förhållande till bostäder i det studerade passageområdet spelar stor roll för hur omfattande effekterna för människors hälsa blir med avseende på buller från höghastighetstågen. Men även utformningen av järnvägsanläggningen i närheten av bostadsbebyggelse är av stor betydelse. Ett exempel är huvudbanans passage förbi Huskvarna som sker i kuperad terräng. I ett sådant landskap kan anläggningstyper variera mellan bank, bro och skärning, men i vissa avsnitt även tunnel beroende på valt höjdläge. Hur järnvägen lokaliseras i terrängen samt i förhållande till bebyggelsen i Huskvarna är avgörande för i vilken omfattning dessa kommer störas av buller från järnvägen. Beroende på anläggningstyp varierar ljudets spridning, men kan avståndet hållas större än cirka 800 meter från bebyggelsen i Huskvarna bedöms risken för bullerstörning över riktvärden vara liten, oavsett anläggningstyp. t genom Munksjöområdet innehåller idag få bostäder men det planeras en stor stadsomvandling där befintliga industriområden ska omvandlas till stadsmiljöer med blandade byggnadsändamål. För att uppnå en god ljudmiljö i området kommer sannolikt en kombination av spårnära åtgärder tillsammans med en god bebyggelseplanering och byggnadstekniska åtgärder krävas. t för bibanan innebär att den västra utfarten kan ske parallellt med väg E4. Väster om vägen finns flera tätbefolkade bostadsområden. Ur bullersynpunkt och utifrån befintliga bostäder är en lokaliering till området öster om motorvägen att föredra, däremot kan det vara besvärligare sett till befintlig markanvändning. Om järnvägen lokalsieras till området väster om motorvägen får anläggningstypen en stor betydelse för vilken störning som kan förväntas. Går järnvägen på bank bedöms riktvärden avseende både ekvivalent och maximala ljudnivå (ifall uteplatser ligger oskyddade) överskridas för närliggande bostäder. Går banan däremot i skärning kan riktvärden eventuellt klaras utan ytterligare åtgärder. t för huvudbanan är avgränsat norrut av den höjdplatå som finns söder om Jönköping på så vis att området inte går ner i de djupare, centrala delarna av Vätternsänkan. Det innebär att de relativa höjdskillnaderna är mindre i detta område. Järnvägen kan därmed lättare följa landskapets form och gå omväxlande i skärning och på bank. I denna del av passageområdet ligger bostäder glest utsprida, med några mindre samlingar av hus. Kan banans profil planeras så att banan passeras i skärning förbi dessa kan bullerstörningar minskas. Efter att bibanan och huvudbanan går ihop söder om Råslätt måste tätbefolkade bostadsområden i anslutning till Tabergsdalen passeras. Dalgången passeras sannolikt på bro vilket innebär bullerstörningar från järnvägen vid bostäder om inga skyddsåtgärder genomförs. Här förväntas merparten av tågen gå i full hastighet. Principen för en kopplingspunkt vid anläggning med bibana är storskalig både i plan och i profil. Det vill säga att det är en anläggning i flera plan. Därmed kan buller komma att spridas inom ett större område och fler bostäder kan störas. För alternativet J5 bedöms totalt upp till 900 byggnader, varav cirka 250 bostadsbyggnader, kunna exponeras för ekvivalenta ljudnivåer över 55 db(a) från den nya banan. Upp till 3100 byggnader, varav 800 bostadsbyggnader, bedöms kunna få över 70 db(a) maximal ljudnivå vid fasad. Jämfört med övriga alternativ är det i högre grad flerfamiljshus som berörs. Bedömningen omfattar en situation utan bullerskyddsåtgärder. Buller från bibanan förväntas vara enklare att åtgärda jämfört med buller från höghastighetståg i full hastighet på en förbipasserande huvudbana. Höjdskillnaderna mellan höjdplatån söder om Jönköping och stationsprincipens läge vid Munksjön innebär att bibanan kan komma att gå i tunnel i vissa delar. Om det sammanfaller med bostadsbebyggelse kan bostäder på eller i anslutning till tunnlar komma att påverkas av stomljud. Alternativ J5, Fokusområde Landskap Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Naturmiljö Bidrag till måluppfyllelse Tunnlarna förväntas i detta fall inte vara av sådan längd och tågen inte heller hålla sådan hastighet att det kan uppstå ljudknallar Människors hälsa vibrationer Känslighet för markvibrationer sett till människors hälsa har identifierats utifrån förekomst av mjuka jordarter (leror och silt) samt jorddjup i kombination med befolkningstäthet inom det studerade området. Anläggningstyp tunnel i direkt anslutning till bostadsbebyggelse kan ytterligare öka risken för att människor ska störas av vibrationer i sin boendemiljö. Inom passageområdena för J5 finns flera områden med förhöjd känslighet med avseende på markvibrationer. Det gäller bland annat bibanans passageområde inne i tätorten, i passageområdet för huvudbanan nordväst om Taberg samt i den södra delen vid passage över Tenhultsdalen. Bibanans passageområde sammanfaller delvis med hög befolkningstäthet och det finns även ett relativt stort antal boende i de två andra nämnda områdena. Flera bostadsområden kan således komma att störas av markvibrationer från passerande höghastighetståg. Vibrationsnivåerna och därmed även störningen ökar vanligtvis med tågens hastighet och störst risk för störning bedöms därför finnas inom huvudbanans passageområde. Risk för vibrationsstörningar och möjliga skyddsåtgärder för att motverka vibrationsstörningar redovisas i bilaga Människors hälsa elektromagnetiska fält Eftersom det studerade passageområdet för både bibanan och huvudbanan omfattar flera bostadsområden, en stor mängd arbetsplatser samt olika typer av serviceinrättningar finns också en risk att människor som vistas i järnvägens närhet utsätts för elektriska och magnetiska fält. För allmän beskrivning av tågs alstring av elektromagnetiska fält samt hur frågan hanterats generellt i åtgärdsvalsstudien, se avsnitt 4.4. För alternativet J5 kan bibanan medföra speciella förutsättningar av betydelse för i vilken omfattning människor kan komma att påverkas av elektromagnetiska fält från den nya järnvägen. Eftersom denna del av anläggningen ska passera in genom redan bebyggda delar av Jönköping förväntas pas- Möjligt att integrera station och järnväg i stadsbilden. Huvudbanan och kopplingspunkten kommer däremot att påverka landskapsbilden kraftigt. Positiv resenärsupplevelse för resenärer på bibanan. Alternativet löper stor risk att motverka måluppfyllelsen. Bibana begränsar ingrepp i tätorten, men huvudbanans sydligare sträckning och högre andel bank/skärning bedöms påverka de tätortsnära odlings- och herrgårdslandskapen. Alternativet medger även en sydlig passage över Tabergs- och Tenhultsdalen. En stor kopplingspunkt invid Hovslätts herrgårdslandskap innebär bland annat omfattande barriäreffekter (fysisk och visuell), fragmentering och risk för att kulturhistoriskt viktiga element utraderas. Stationsprincipen kan hållas mindre och därmed begränsas intrång. Den sammantagna effekten av huvudbanans möjliga sträckning och kopplingspunktens storlek och lokalisering medför att alternativet riskerar att motverka måluppfyllelsen. Tunnelpåslag kan ge förluster av viktiga livsmiljöer (ädellövskog) och störningar av ekologiska samband men direkta intrång på närliggande N2000 områden bör kunna undvikas. Det tätortsnära jordbruket som till stor del sköts av lokala idkare kan komma att drabbas av barriäreffekter med alvarliga konsekvenser för det fortsatta brukandet. Detta kan i sin tur få negativa effekter på i första hand hagmarksarter. 208

13 sagerna vara trånga. Samtidigt förväntas den lägre hastigheten för tågen på bibanan innebära att behov av skyddsavstånd och skyddsåtgärder i flera andra avseenden, till exempel buller, inte är lika omfattande som för huvudbanan. För elektromagnetiska fält är inte hastigheten lika avgörande. Istället alstrar till exempel tåg i acceleration de största strömmarna. Eftersom alla tåg som går in på bibanan stannar vid stationen kommer även alla tåg att accelerera när de lämnar stationen Människors hälsa luftkvalitet Liksom alternativet J4 bedöms anläggandet av bibana samt station i de mer tätbebyggda delarna av Jönköping för alternativet J5 kunna innebära försämrad luftkvalitet lokalt under byggskedet. För att inte skapa nya miljöer med försämrad luftkvalitet när den nya järnvägen är i drift behöver frågan beaktas vid lokalisering och detaljutformning av både stationsmiljö och omgivande bebyggelse. Särskilt ökad biltrafik till stationen bedöms kunna orsaka lokalt försämrad luftkvalitet Befolkning En ny station i området vid Munksjön på en bibana bedöms ur socialt perspektiv kunna få motsvarande effekter som en ny station på huvudbana (J4, se ovan). Det kan förbättra kvaliteterna inom området, skapa en tryggare miljö och knyta närliggande områden socialt till varandra. Bibanans möjliga passage utmed väg E4 kan dock förstärka barriäreffekten för de människor som bor och vistas i närområdet. Det kan också skapa en otrygg miljö och därmed bryta sociala samband mellan närliggande områden vilket är till nackdel för miljöaspekten befolkning. Om bibanan lokaliseras utmed E4 blir den ett tillskott i infrastrukturkorridoren vilket kan medföra en förstärkt mental barriär även i stationens närhet. J5 Princip för station Taberg 0 5 km Jönköping Odensjö Tenhult Lekeryd Öggestorp Befolkningstäthet Inom tätort Utanför tätort Högre Högre Lägre Lägre Figur 7.10 Figur Befolkningstäthet inom passageområdet för J5. Befolkningstäthetens utveckling till 2040 är inte klargjord, men enligt Jönköpings kommuns översiktliga planering kan en omvandling av området närmast Munksjön förväntas från verksamhetsområde till blandad bebyggelse och därmed ökad boendetäthet i dessa delar De följdinvesteringar som har identifierats för alternativet inbegriper bland annat flera åtgärder invid stationsprincipen som kan påverka hela anläggningens skala. Det inbegriper bland annat en ny vändbangård. Utformningen av en sådan del av anläggningen kan ha stor betydelse för hur området uppfattas och därmed också dess attraktivitet och identitet. Effekterna för områden och platser som är av betydelse för rekreation och friluftsliv bedöms vara ungefär de samma i passageområdet för bibanan som i passageområdet för alternativ J4. Till exempel ligger golfbanan vid A6 samt närrekreationsområdena Bondberget och Strömsberg inom eller i direkt anslutning till passageområdet för bibanan. Även passageområdet för huvudbanan berör flera platser och områden som är av betydelse för människors närrekreation. I den norra delen finns anläggningar som är mer lättillgängliga för exempelvis ungdomar. 4H-gården Vissmålen är en sådan anläggning. För dessa är tillgängligheten viktig och därför är utformningen av höghastighets-järnvägen av betydelse. Bank och skärning orsakar störst barriär-verkan. I de södra delarna är kvaliteterna för rekreation och friluftsliv av lite annan karaktär. Här finns ett aktivt brukat tätortsnära odlingslandskap med kvaliteter för närrekreation. Men även i detta område beror effekternas omfattning på anläggningstyp. Bank och skärning innebär mer omfattande fysisk påverkan i form av bland annat barriärer medan exempelvis broar visserligen minskar barriärverkan men kan bli visuellt störande i det småkuperade landskapet. I detta område ligger principen för kopplingspunkt mellan både bibanan och huvudbanan samt banorna Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. En sådan anläggning är mycket storskalig, både i utbredning och i höjdled. Det innebär bland annat en förstärkt visuell påverkan och barriär samt ökad fragmentering i området. 0 3 km Taberg Jönköping Odensjö Figur 7.11 Täthet av potentiellt förorenade områden i passageområdet för J5. Lekeryd Öggestorp Potentiellt förorenad mark Tenhult J5 Princip för station Objekt riskklass 1-2 Täthet förorenad mark Hög Låg Söder om samhället finns även flera vandrings- och cykelleder. Vandringslederna löper i flera fall mellan de tätörtsnära natur-reservaten. En av vandringslederna, Tabergs-å-leden, löper mellan Munksjön i norr och Månsarp i söder och går därför på tvärs genom passagområdet för huvudbanan. Funktionen för lederna beror mycket på framkomlighet och är därmed känsligt för barriärer. Upplevelsen vid vandring kan också påverkas av buller samt visuellt av en ny storskalig höghastighetsjärnväg. I den västra delen av passageområdet för höghastighetsjärnvägen finns flera anläggningar och områden av betydelse för rekreation och friluftsliv, bland annat en golfbana, en ridanläggning och skogs-områden som nyttjas för exempelvis orienteringsverksamhet. Liksom för övriga områden med motsvarande kvaliteter är dess funktion känsligt för såväl barriär som störning i form av framförallt buller men även vibrationer från en höghastighetsjärnväg Förorenad mark I passagen för bibanan nere i Jönköping väster om väg E4 finns flera områden med risk för förorening. Närmast Munksjön är tätheten av objekt hög i stora delar av området. Det beror sannolikt både på att här har bedrivits industriell verksamhet under lång tid och att området delvis utgörs av utfyllda tidigare blötare marker. I passageområdet för huvudbanan finns i flera delar potentiellt förorenade områden, bland annat nordväst om Odensjö, se figur Här ligger syraslamdeponin Kniphammaren, Sveriges första miljöriskområde. Deponin är delvis sanerad och i beslutet för miljöriskområdet finns föreskrifter som bland annat reglerar markarbeten. Några av objekten i den östra delen av huvudbanans passageområde är av riskklass 1 och 2. Det bedöms som sannolikt att områden med förorenad mark kommer att träffas av de nya anläggningarna för höghastighetsjärnvägen, särskilt i anslutning till stationsprincipen söder om Munksjön. Därmed förväntas förorenad mark att saneras och risken för spridning av föroreningar minskar därmed lokalt. Miljönyttan av sådan sanering bedöms som särskilt stor mot bakgrund av att Munksjön ligger inom vattenskyddsområdet för Vättern. Om möjligt bör direkt inverkan på miljöriskområdet Kniphammaren undvikas. Flera av följdinvesteringarna kring stationsprincipen, till exempel rivning av godsbangård och ny vändbangård, innebär att ytterligare större områden med potentiellt förorenad mark kan komma att saneras. Relativt stora områden kring Munksjön kan således komma att få en bättre föroreningsstatus Olycksrisk Det studerade området för bibanans passage innebär att denna del av anläggningen kan gå utmed väg E4 på en relativt lång sträcka, På motorvägen transporteras årligen stora mängder farligt gods. Möjligheten att samlokalisera den nya järnvägen utmed en relativt lång sträcka av E4 kan medföra en förhöjd risk för passagerare på höghastighetståg på bibanan vid en olycka med farligt gods på vägen. Liksom huvudbanan vid alternativ J4 passerar bibanan för alternativ J5 parallellt med E4 vid läget för stationsprincipen och ligger relativt nära den sevesoklassade oljedepån. Bibanan passerar också E4 öster om stationen, sannolikt på bro. Riskerna för alternativet bedöms därför i detta avseende vara de samma som för J4 men eftersom bibanan trafikeras av färre tåg utsätts färre människor (passagerare på höghastighetstågen) för dessa risker. Eftersom färre tåg passerar stationsprincipen på bibana och samtliga tåg ska stanna och därför har en reducerad hastighet bedöms både risken och sannolikheten för att en urspårning ska ske vid stationen vara lägre jämfört med alternativet J4 med stationsprincip på huvudbana i centralt läge. 209

14 Även det studerade passageområdet för huvudbanan korsar väg E4 mellan Råslätt och Odensjö. Vid Tenhultsdalen passeras Jönköpingsbanan, med transporter av farligt gods. Här föreligger en förhöjd risk för höghastighetstågens resenärer, men eftersom passagen sker tvärs är sannolikheten för att en olycka med farligt gods på vägen eller järnvägen tidsmässigt ska sammanfalla med att ett höghastighetståg passerar begränsad Måluppfyllelseanalys fokusområde hälsa och säkerhet Den kumulativa effekten av bibanan samt huvudbanan innebär att alternativet sammantaget bedöms innebära en risk att projektmålet för människors hälsa inte kan nås. Samma bedömning görs för miljöaspekten befolkning både i bemärkelsen sammanhållen bygd och rekreation/friluftsliv. Även i detta fall är det de kumulativa effekterna av bibana och huvudbana som är starkt bidragande till bedömningen. För miljöaspekten förorenad mark bedöms alternativet istället bidra till måluppfyllelse, främst genom att flera förorenade områden i direkt anslutning till Munksjön sannolikt kommer att saneras vid anläggandet av järnvägen. För miljöaspekten risk bedöms alternativet ha möjlighet att bidra till måluppfyllelse om de riskobjekt som förekommer beaktas Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Beskrivning av miljöeffekter Vatten dricksvattenresursen Även alternativ J5 berör vattenskyddsområdet för Vättern vid passagen söder om Munksjön. Det bedöms inte vara någon skillnad mellan alternativet med huvudbana (J4) och detta alternativ med bibana vad gäller risken för påverkan dricksvattenintresset. Oavsett om den ligger på huvudbana eller bibana bedöms stationen kunna medföra ytterligare markarbeten som en följd av stadsomvandling invid stationen. Riskerna bedöms vara hanterbara under förutsättning att det vid samtliga markarbeten visas särskild hänsyn för dricksvattenintresset. t för huvudbanan berör också vattenskyddsområdet för Vättern vid Lillån samt Huskvarnaån. Passagen förutsätts även i detta fall utformas på ett sätt som vid drift inte påverkar vattenkvaliteten. Om markarbetena innebär att en del av de fyllnadsmassor och på annat sätt förorenade jordmassor som finns i anslutning till Munksjön och i andra delar av tillrinningsområdet för Vättern utmed den nya järnvägen saneras kan anläggningen innebära positiva effekter för vattenkvaliteten och därmed även dricksvattenintresset. Omhändertagande av dagvatten från anläggningen förväntas beaktas särskilt i anslutning till vattenskyddsområdet. På landsbygden, utanför tätorterna, finns fastigheter vars dricksvatten kommer från enskilda brunnar. Eftersom passagområdet för huvudbanan ligger söder om Jönköping och Huskvarna är det framförallt i denna del som vattenbrunnar påträffas. t för bibanan berör huvudsakligen energibrunnar invid exempelvis Ryhov. I den norra delen av huvudbanans passagområdet är topografin mer kuperad. Här kan det därför förekomma både tunnel och djupa skärningar vilket är de anläggningstyper som är mest kritiska med avseende på grundvatten. I den södra delen av passageområdet är således topografin något jämnare och det är mer sannolikt med anläggningstyper som bank och grundare skärningar. Men även grundläggning av exempelvis broar eller bank som behöver pålas kan påverka grundvatten i berörda jordlager. Liksom för J4 innebär alternativet J5 förvisso att flera isälvsavlagringar med nord-sydlig utbredning korsas, men för huvuddelen bedöms uttagsmöjligheten vara begränsad, se figur Utmed Tabergsdalen, vid Norra Hammar och Taberg, finns dock grundvattenområden med mycket stor grundvattentillgång, i storleksordningen l/och därmed utmärkta eller ovanligt goda uttagsmöjligheter. Även vid Barnarp och väster om Tabergsdalen finns områden med mycket goda till utmärkta uttagsmöjligheter (5-25 l/s). Själva Tabergsdalen passeras sannolikt på bro och det är därför viktigt att beakta grundvattenförhållandena vid grundläggningen. Öster om Tabergsdalen är landskapet småkuperat och möjliga anläggningstyper är såväl bank och skärning som kortare broar. Väster om Taberg finns mer dramatiska höjdskillnader och här kan även tunnlar vara aktuella. För att inte äventyra framtida dricksvattenutvinning är det särskilt viktigt att beakta grundvattenmagasin med goda uttagsmöjligheter både vid lokalisering och vid utformning av en ny storskalig järnvägsanläggning. Negativa effekter på grundvattnets kvalité och kvantitet som uppstår till följd av byggnation kan kvarstå under lång tid och i tidsrymder som överstiger den förväntade livslängden för höghastighetsjärnvägen Vatten grundvattenberoende ekosystem t för huvudbanan tangerar Dumme mosse väster om Jönköping. Liksom för J4 finns det en risk att en anläggning kan påverka grundvattenförhållandena i anslutning till mossen och därmed ändra de ekologiska förutsättningarna. Det gäller både om anläggningen berör jordlager och berg. Åtgärder som tätning är mycket troliga. Påverkan kan dock helt undvikas genom val av lokalisering söder om det skyddade myrmarkskomplexet. Alternativ J5, Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Befolkning sammanhållen bygd Befolkning rekreation och friluftsliv Förorenad mark Olycksrisk Bidrag till måluppfyllelse Vatten vattenkraftresursen De höga förkastningsbranterna utmed Vättern innebär att flertalet vattendrag som rinner genom Jönköping och Huskvarna har hög fallhöjd. Kraften i det fallande vattnet har nyttjats under lång tid. Även idag finns flera aktiva vattenkraftverk för utvinning av el, bland annat i Lillån (Tenhultsdalen) och Tabergsån inom det studerade passageområdet för alternativ J5. Höghastighetsjärnvägen förväntas passera på sätt som inte inverkar på vattendragens hydrologiska förhållanden. Därmed påverkas inte möjligheten till fortsatt användning av vattenresursen för utvinning av elkraft Areella näringar t innehåller en stor areal granskog då dalen kring Odensjö är grandominerad,liksom områdena kring Huskvarna där alternativet passerar ut från Jönköpings omland. Nära staden minskar dock granskogen till fördel för en högre lövandel. Inom passageområdet för J5 finns cirka 1100 fastigheter med skog, vilka har en medelarealen på 16,7 hektar. Strax under 700 fastigheter med skog har en areal mellan 0,1 och 20 hektar. De fastigheter som har en storlek mellan 0,1 och 20 hektar antas påverkas i högre utsträckning än de fastigheter som är större eller mindre. De fastigheter som är under 0,1 hektar antas vara tomtmark eller liknande och sakna betydelse för skogsbrukande. För fastigheter över 20 hektar blir effekten av en fragmentering mindre, då de har möjlighet att delas i mindre men fortsatt funktionella brukningsenheter. Medelarealen på fastigheterna med en areal mellan 0,1 och 20 hektar är 3,1 hektar, varav hälften har en area under 0,6 hektar. Med tanke på den stora mängden små skogsfastigheter antas ett stort antal fastigheter kunna komma att påverkas vid anläggandet av en järnväg genom området. På små fastigheter kan Bibana och huvudbana innebär kumulativa effekter med avseende på människors hälsa. Fler människor totalt exponeras för buller med mera. För huvudbanan är passagen söder om Huskvarna kritisk. Vid en nordlig sträckning och högt profilläge kan många människor komma att störas här. Även passagen över Tabergsådalen är kritisk. Stationsprincip i ett område med försämrad luftkvalitet. En ny station vid Munksjön kan tillföra kvaliteter som bedöms ha god potential att stärka sociala samband inom området och knyta närliggande områden till varandra. Bibanans möjliga passage utmed E4 kan däremot förstärka en fysisk och social barriär. Det finns också risk att bibanan och huvudbanan samlat kan skapa en ytterligare barriär (kumulation). Det senare har varit av betydelse för den samlade bedömningen. Både bibanan och huvudbanan kan direkt och indirekt påverka målpunkter samt områden av betydelse för rekreation och friluftsliv, risk för kumulativa effekter avseende framförallt tillgänglighet, men även bullerstörning. Passagen förbi Munksjön rymmer flera områden med förorenad mark. Vid anläggning av ny järnväg och station, men även vid exploatering för stadsomvandling kring stationsläget, förväntas förorenad mark saneras. Extern huvudbana innebär att förorenade områden även utanför Jönköping kan komma att saneras. Föroreningssituationen förväntas förbättras. Möjlig passage parallellt med vägar (E4 och 40/47) där det transporteras farligt gods, en station i centralt läge där det vistas många människor samtidigt som det föreligger en förhöjd risk för urspårning vid stationer innebär förhöjd risk för tredje man. 210

15 skogsbruket helt utraderas, det vill säga att rationellt skogsbrukande inte längre är aktuellt på enheterna. I de avsnitt där järnvägen får en låg profil i marknivå kan järnvägen förutom intrång i skogsfastigheter även medföra barriäreffekter som kan påverka inte bara skogsbruket som sådant, utan också till skogsbruket tillhörande inkomstkällor såsom vilttillgång och jakt. Barriäreffekter kan också medföra lokalt ökat viltbete. Anläggningen kommer att byggas med servicevägar med jämna intervaller. Detta kan bidra till en ökad tillgänglighet för skogsfastigheter där väg idag saknas eller är belägen på stort avstånd. Antalet fastigheter med ett sådant avstånd bedöms vara mycket begränsat i och med skogens tätortsnära karaktär och generellt goda täthet av infrastruktur. Störst påverkan medför alternativet för barrskogsområdet öster om Odensjö, samt för områdena väster om Tenhult. Inom passageområdet för huvudbanan bedöms det finnas goda möjligheter att nyttja massorna för exempelvis bullervallar och att skapa platser med förhöjda naturvärden. De topografiska förhållandena varierar inom passageområdet för huvudbanan och störst möjlighet att använda massor inom projektet bedöms finnas i de södra delarna. Här är landskapet småkuperat vilket i stor utsträckning medger anläggningstyper som bank och skärning. Här kan massorna till exempel användas för terränganpassad släntutformning eller optimering för brukande av marken utmed den nya järnvägsanläggningen. Ungefär motsvarande bedömning görs för passageområdet för järnvägen söderut mot Malmö, det vill säga från kopplingspunkten. I samband med att många fastigheter är små och påverkan på de enskilda fastigheterna kan bli stor, bör man undersöka möjligheterna till ersättningsmark för skogsägare, samt möjligheterna till omarrondering av fastigheter i samband med påverkan så att skogsbrukande i området underlättas. Dumme mosse Järstorp Klämmestorp Tolarp Jönköping Huskvarna Egna hem Hakarp Hultseryd Rönjane t för huvudbanan rymmer områden där det idag bedrivs tätortsnära jordbruk. Så som jordbruksmarken ligger utsprid i landskapet söder om Jönköping blir det mycket svårt att undvika direkta areella förluster vid anläggning av järnvägen genom dessa områden. Den totalt sett längre spåranläggningen med både bibana och huvudbana ökar risken ytterligare för barriäreffekter och fragmentering av jordbruksmark och medför således kumulativa negativa effekter för jordbruket. I de södra delarna av passageområdet för huvudbanan är landskapet flackare. Därmed blir anläggningstyper som bank och skärning sannolikt förekommande här. På sträckor där spåret går på bank eller i skärning, kan anläggningen ge upphov till barriäreffekter som försvårar för brukarna att transportera jordbruksmaskiner mellan olika brukningsenheter. Även möjligheterna att förflytta betesdjur kan komma att försvåras om en höghastighetsjärnväg dras genom denna del av landskapet. Bibanan tillför en barriärer som försvårar transporter i öst-västlig riktning. Detta drabbar framförallt brukarna verksamma mellan Hovslätt och Odensjö. Jäbo Lomsjö Jönköpings flygplats Axamo Västersjön Sandseryd Månstorp Hulukvarn Ulvstorp Åsen Hovslätt Råslätt 89 Ljungarum Strömsberg Bashult 292 L. Västansjö 221 Öxnehaga Åkarp Riddersberg Rogberga Stensholm Karlsfors Vireda Huskvarnaån Brunnstorp Tovrida udde Stensjön 213 Lekeryd Ulvsnäs Öggestorp 250 Tovrida I områden med jordbruksmark kan passagen även påverka eventuella brunnar som används för bevattning eller till djurhållning. För risker kopplade till detta, se texten rörande dricksvatten ovan Ämnen och material t för huvudbanan berör den beviljade torvkoncessionen vid Karlshult (se beskrivning för J4). Koncessioner har en stark rättskraft och åtgärder som hindrar eller begränsar ianspråktagandet av brytningsrätten bör undvikas. Vid Taberg finns också en känd malmförekomst, men den ligger utanför det studerade passageområdet och bedöms inte beröras. För övrigt finns inga särskilt utpekade förekomster av ämnen eller andra material för utvinning Övriga ändliga resurser/masshantering Liksom för alternativet J4 bedöms det vara svårt att nyttja de massor som genereras vid anläggning av bibanan inom passageområdet för den samma. För bibanan kan det dock finnas större möjlighet att nyttja massor för själva järnvägskonstruktionen Norrahammar Karshult Åsa 341 Taberg 343 Målskog Taberg 0 3 km Månsarp Figur 7.12 Grund- och ytvatten i passageområdet för J5 Kronheden Barnarp Torsvik 243 Hyltena Odensjö 279 Lovsjö Lovsjö V Ubbarp Konungsö Västraby Knivshult Hundshult 264 Våeryd Mjälaryd Jönköping Målen 323 Häljaryd Tenhult Grundvatten och ytvatten - Gräns för passageområde Tenhultasjön Stationsprincip 214 Ytvatten (Vattenförekomster) Grundvattentillgång i jordlagren 324 l/s Fagerslätt Rommelsjö 306 Liten eller ingen grundvattentillgång, <1 l/s Måttlig grundvattentillgång, Sjöberg 1-5 l/s Stor grundvattentillgång, 5-25 l/s Mycket stor grundvattentillgång, l/s 211

16 Måluppfyllelseanalys fokusområde resurser tillgängliga för människan Sammantaget bedöms det alternativ J5 riskera att motverka måluppfyllelse för miljöaspekten vatten. Bedömningen bygger på att både passageområdet för banan söderut mot Malmö och kopplingspunkten kan komma i konflikt med ett av de grundvattenområden i Jönköping med omland som har störst tillgång på vatten. Även för miljöaspekterna areella näringar bedöms det finnas en risk att alternativet motverkar måluppfyllelse. Grund för bedömningen är de kumulativa effekterna av bibana samt huvudbana som både kan innebära att totalt sett större områden med brukad mark tas i anspråk samtidigt som tillgängligheten i både öst-västlig och nordsydlig riktning kan komma att försämras. För aspekten som rör övriga ändliga resurser och minimerad uppkomst av avfall bedöms det också finnas en risk att alternativet motverkar måluppfyllelse. Det beror framförallt på de begränsade möjligheterna inom passageområdet för bibanan att resursutnyttja uppkomna massor genom exempelvis landskapsanpassning. För miljöaspekten ämnen och material bedöms alternativet bidra till måluppfyllelse Fokusområde Klimat Beskrivning av miljöeffekter Liksom för alternativ J4 är klimatpåverkan från alternativet J5beroende av de utsläpp av växthusgaser som sker under hela den nya infrastrukturens livscykel. Detta inkluderar utvinningar av råmaterial, tillverkning och underhåll samt påverkan under driftsskedet Måluppfyllelseanalys fokusområde klimat Stadspassagen J5 bedöms sammantaget, det vill säga både alternativ för stationens läge och det område inom vilket banan kan komma att passera, inklusive kopplingspunkt, bidra likvärdigt J4 till måluppfyllelsen för miljöaspekter som ingår i fokusområde klimat men sämre än J6N och J8, sett till själva höghastighetsjärnvägen. Till skillnad mot J4 uppskattas J5 däremot ge upphov till märkbart mer skogsavverkning. Det bedöms därför sammantaget finnas en risk att alternativet motverkar måluppfyllelse med avseende på de projektmål som satts upp för klimatfaktorer. Alternativ J5, Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Det som främst bidrar till klimatpåverkan för J5 är behovet av broar, där omkring hälften har sitt ursprung i bibanan som ska ta sig ner till stationsprincipen vid Munksjön. Broarna är det som tydligast bidrar till att J5, huvudbana inklusive bibana, är det alternativ med uppskattningsvis högst klimatpåverkan. Betongtråg står även för en stor del av påverkan. Totalt sett är J5 dessutom det alternativ som har den längsta projektlängden vilket resulterar i att även banöverbyggnad står för en tydlig andel. Tillsammans orsakar bibanan och huvudbanan således kumulativ klimatpåverkan. Genom att skog behöver avverkas permanent går naturliga kolsänkor förlorat och J5 uppskattas vara det alternativ där mest skog behöver tas ner. Även det beror på en kumulativ effekt av bibana och huvudbana. Energianvändningen vid byggskedet grundar sig även det främst i mängden broar, följt av betongtråg. Energianvändningen som sker vid drift av tågen kan påverkas av höjdskillnader i järnvägsprofilen. Skillnaden i spårprofilerna mellan de olika alternativen uppskattas vara marginell och med hänsyn till den svenska energiproduktionen bedöms inte någon synbar skillnad föreligga alternativen emellan. Vatten Areella näringar Ämnen och material Övriga ändliga resurser/ masshantering Bidrag till måluppfyllelse t för bibanan och stationsprincip inom vattenskyddsområdet för Vättern. Förorenade områden vid Munksjön utgör en risk, men bedöms som hanterbar. Flera grundvattenmagasin med stora till mycket stora tillgångar inom passageområdet. t för banan mot Malmö löper parallellt med grundvattenmagasin med mycket stora tillgångar. Även kopplingspunkt kan komma i konflikt med detta område. Sammantaget en förhöjd risk att måluppfyllelsen för miljöaspekten vatten (dricksvattenintresset) motverkas. Areella förluster samt barriäreffekt för jordbruk i bl.a. Tenhultsdalen och mellan Odensjö och Hovslätt. Kopplingspunkt i odlingsbygd. För skogsbruket kan framförallt många mindre fastigheter komma att påverkas (barriär och fragmentering). Bibanan och huvudbanan (+kopplingspunkt) kan innebära kumulativ barriäreffekt. Barriär kan även öka skogsskador som följd av viltbete lokalt. Endast ett område med beviljad torvkoncession inom passageområdet. Goda möjligheter undvika påverkan. Det bedöms vara svårt att nyttja de massor som genereras vid anläggning av bibanan inom passageområdet för den samma. Inom passageområdet för huvudbanan bedöms det finnas goda möjligheter att utöver järnvägens konstruktion nyttja massorna för exempelvis bullervallar och visuella avskärmningar. Sett till följdinvesteringar för alternativet planeras det för likvärdiga investeringar som alternativet J4 och ungefär dubbelt som många som för alternativet J6N, resulterande i vidare klimatpåverkan och energianvändning genom dess livscyklar. Alternativ J5, Fokusområde Klimat Bidrag till måluppfyllelse Tillsammans med sträckningen J4 bedöms J5 inte vara lika fördelaktigt som övriga alternativ, sett till såväl hela projektet som per projektkilometer. Bedömningen gäller för själva höghastighetsjärnvägen. Fler följdinvesteringar skulle även äga rum jämfört med J6N, resulterande i vidare klimatpåverkan och energianvändning. Klimatfaktorer Relativt sett störst klimatpåverkan. Bibanans passage ner till stationsläget vid Munksjön genererar behov av broar som är största bidraget till klimatpåverkan. Bibana + huvudbana innebär kumulativa effekter på grund av den totala järnvägsanläggningens längd samt störst mängd avverkad skog. 212

17 7.1.6 Alternativ Tenhult norr (J6N) Beskrivning av alternativet Stationsprincip J6N innebär att höghastighetsjärnvägen passerar på höjderna söder om Jönköping med en extern station i norra Tenhultsdalen direkt söder om Huskvarna. Från öster passerar höghastighetsjärnvägen Tenhultsdalen. På den västra sidan av dalgången, i anslutning till Jönköpingsbanan, lokalieras stationen. Kopplingspunkten mot Malmö anläggs i direkt anslutning till stationen på västra sidan. I väster korsas Tabergsdalen Sammanfattning av miljöeffekter Fokusområde Landskap Det omkringliggande landskapet bedöms inte vara uttalat känsligt för den strukturomvandling som kan förväntas med en ny station i den norra delen av Tenhultsdalen eftersom det koncentreras till ett redan stadsnära läge. ts relativt snäva avgränsning mot söder i Tenhultsdalen innebär att dalgången passeras i ett mindre känsligt avsnitt sett till landskapsbild och kulturmiljö. Liksom för huvudbanan för alternativ J5 kan en järnväg inom passageområdet för J6N norr innebära intrång i odlings- och herrgårdslandskapet söder om tätorten. Här är topografin flackare och anläggningstyper som bank och skärning därmed sannolika. En höghastighetsjärnväg kan i dessa delar medföra både fragmentering och att det skapas en omfattande barriär, såväl fysisk som visuell. Effekternas omfattning är således starkt beroende av banans lokalisering inom delområdet och utformning. Kopplingspunkten och passageområdet för järnvägen som går söderut mot Malmö påverkar relativt tysta barrskogs- och myrmarksområden söder om Jönköping. Resenärsupplevelsen bedöms som sämre jämfört med de centrala alternativen framförallt på grund av att det inte finns någon visuell kontakt med centralorten. Fokusområde Hälsa och säkerhet I det studerade passageområdet är det järnvägens placering i förhållande till bostäder som spelar störst roll för alternativets effekter med avseende på människors hälsa. Den norra delen av studerat område berör bland annat tätbefolkade delar av Huskvarna och här kan många människor komma att störas i sina bostadsmiljöer av exempelvis buller från höghastighetstågen. Längre söderut minskar konflikt med bostadsområden. I den norra delen är profilläget avgörande för hur omfattande effekterna blir. En högre profil ger mindre andel tunnel och därmed ökad risk för att människor störs av buller från höghastighetstågen i sin boendemiljö. Passagen över Tabergsdalen är också känslig med avseende på människors hälsa, främst buller. Lokalisering och utformning är styrande för effekterna. Försämrad luftkvalitet bedöms inte vara ett problem för de externa principlösningarna. En station i den norra delen av Tenhultsdalen kan förstärka de sociala sambanden norrut, mot Huskvarna. Samtidigt kan de sociala sambanden och identiteten som tätortsnära landsbygd försvagas. Effekterna för tillgänglighet till målpunkter och områden av betydelse för rekreation och friluftsliv bedöms vara de samma i passageområdet för J6N som för huvudbanans passageområde för alternativet J5. Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Inom passageområdet för alternativ J6N finns, bland annat utmed Tabergsdalen, grundvattenområden med utmärkta eller ovanligt goda uttagsmöjligheter ( l/s). Även vid Barnarp och väster om Tabergsdalen finns områden med mycket goda till utmärkta uttagsmöjligheter (5-25 l/s). För att inte äventyra framtida dricksvattenutvinning är det särskilt viktigt att beakta grundvattenmagasin med goda uttagsmöjligheter både vid lokalisering och vid utformning av en ny storskalig järnvägsanläggning, samt under byggskedet. Negativa effekter på grundvattnets kvalité och kvantitet som uppstår till följd av byggnation kan kvarstå under lång tid och i tidsrymder som överstiger den förväntade livslängden för höghastighetsjärnvägen. t berör vattenskyddsområdet för Vättern endast vid passage över Lillån i Tenhultsdalen och över Huskvarnaån. Just i Tenhultsdalen finns den största ansamlingen av jordbruksmark söder om Jönköping och Huskvarna. En station i norra delen av detta område kommer både genom sitt eget ianspråktagande av mark samt den omvandling som kan förväntas för övrigt kring stationen att medföra intrång på det tätortsnära jordbruket. I passageområdet för alternativet bedöms det, särskilt vid en sträckning i de södra delarna, finnas goda möjligheter att nyttja massorna för exempelvis konstruktion av bankar men även kringanläggningar som bullervallar eller för att skapa platser med förhöjda naturvärden, till exempel exponerade grusslänter. Fokusområde Klimat Alternativet J6N bedöms innebära mindre omfattande klimatpåverkan jämfört med J4 och J5. Den flackare topografin inom passageområdet skapar möjlighet för mindre klimatpåverkande anläggningstyper. J6N Princip för station Jönköping Lekeryd I och med att passageområdet huvudsakligen går utanför tätbebyggda områden och passerar tvärs vattendrag och vägar innebär alternativet sannolikt att endast ett begränsat antal förorenade områden kan komma att saneras som en följd av järnvägsanläggningen. I passageområdet, nordväst om Odensjö, ligger miljöriskområdet Kniphammaren. Passage direkt genom detta område bör undvikas. Odensjö Tenhult Öggestorp Taberg 0 5 km Figur 7.13 Stationsprincip och passageområde för alternativ J6N. 213

18 Fokusområde Landskap Beskrivning av miljöeffekter Det omkringliggande området bedöms inte vara uttalat känsligt för den strukturomvandling som kan förväntas med en ny station i den norra delen av Tenhultsdalen. Visserligen kan den visuella upplevelsen av Tenhultsdalen påverkas, men dalgången är smalare ju längre norrut man kommer och därmed begränsas effekterna i detta avseende. För stadsbilden är det av betydelse att ett nytt stationsområde integreras med staden, det vill säga att staden växer ut mot stationsområdet. Då skapas även en möjlighet för höghastighetsjärnvägens resenärer att uppleva staden. Tenhultsdalens känslighet för strukturomvandling ökar söderut genom minskad koppling till staden. Även sannolikheten för att ett stationsområde integreras med staden bedöms minska ju längre söderut stationen lokaliseras i passageområdet, vilket även påverkar resenärsupplevelsen. Mellan Strömsberg och Odensjön finns ett av Jönköpings tätortsnära odlingslandskap med ursprung i herrgårdarna som låg söder om staden. Här riskerar en ny storskalig järnvägsanläggning att fragmentera och skapa en fysisk barriär. Effekternas omfattning beror på anläggningstyp där bank och skärning innebär mer omfattande fysisk påverkan medan exempelvis broar visserligen minskar barriärverkan men kan bli visuellt störande i det småkuperade landskapet. Banans vidare passage västerut genom Tabergsdalen kan komma att ändra dalgångens karaktär, skala och riktning. Huvudbanans tunnelpåslag i branterna på ömse sidor av Vätternsänkan riskerar att synas på långt håll. De kan även komma i konflikt med de ädellövskogsmiljöer som finns här och försämra spridningssambanden mellan dessa. I det fall att järnvägen får en nordlig sträckning inom området som har studerats banans passage och samtidigt en relativt hög profil kan järnvägen komma att gå ovan mark vid passage förbi Bondberget och Strömsberg. Höghastighets-järnvägen kan då, framförallt genom en ökad bullernivå, störa de fågelarter som häckar här. Även effekterna av kopplingspunkten, som förväntas ligga nära väster om en station i Tenhultsdalen, beror på anläggningens läge i nord-sydlig riktning samt dess höjdläge i terrängen. Ett nordligt läge med en hög profil där hela kopplingspunkten ligger ovan mark kan komma i konflikt med naturmiljöintressena i ädellövsskogsmiljöerna på Bondberget genom indirekt påverkan. Längre söderut är topografin något flackare och en kopplingspunkt skulle sannolikt ligga ovan mark. Området är dock även i dessa delar bergigt och skogsklätt vilket kan göra det möjligt att integrera anläggningen i landskapet. Den identifierade följdinvesteringen i form av nya väganslutningar på ömse sidor av Tenhultsdalen kan bryta både visuella och fysiska samband i dalgången Skyddade områden Naturmiljöer Det studerade passageområdet sammanfaller till stor del med motsvarande område som studerats för huvudbanan i alternativ J5. Därmed kan alternativet J6N Tenhult norr inverka på skyddade områden i anslutning till Jönköping på samma sätt som huvudbanan för J5. Framförallt behöver eventuell passage vid Dumme mosse samt Strömsberg beaktas i det fortsatta arbetet Kulturmiljöer Som beskrivet ovan sammanfaller passageområdet till stor del med huvudbanans passage i alternativ J5. Eventuell inverkan på riksintresset Stensholm, Lundaberget, på byggnadsminnet Rörets kraftverk i Hovslätt samt på Bråneryds kyrkogård i södra Huskvarna är densamma som för alternativ J4. Även beskrivningen av möjlig inverkan på fornlämningsbilden är densamma. De skyddade miljöer som tangeras av bibanans passageområde, Strömsbergs herrgård och Ljungarums kyrkomiljö, är dock inte berörda av detta alternativ. Den östligt belagda kopplingspunkten och banans fortsatta sträckning söderut berör ett område mellan Rogberga och Odensjö som innehåller ett antal torplämningar och lämningar efter färdvägar. Vid Västra Ubbarp har ett flertal lämningar från brons- och järnålder påträffats, bland annat en domarring och en stensättning Måluppfyllelseanalys fokusområde landskap För miljöaspekterna landskapets form samt upplevelse och kulturmiljö bedöms alternativet ha möjlighet att bidra till måluppfyllelse. Det bedöms finnas goda möjligheter att genom lokalisering och utformning anpassa både stationsprincipen och banans sträckning genom passageområdet till det aktuella landskapets olika kvaliteter. Alternativets bidrag till måluppfyllelse för de både aspekterna är dock strakt beroende av den lokalisering och detaljutformningen. För miljöaspekten naturmiljö bedöms det finnas en risk att alternativet motverkar måluppfyllelse. Bedömningen bygger på att alternativet kan medföra förlust av flera olika typer av livsmiljöer och sambanden dem emellan. Figur 7.14 Skyddade natur- och kulturmiljöer i passageområdet för J6N Jönköping Lekeryd Öggestorp Taberg Odensjö Tenhult Skyddade områden natur- och kultur J6N Princip för station Byggnadsminne Riksintresse Kulturmiljövård Riksintresse Naturvård Natura 2000-områden Fornlämning Naturreservat 0 3 km o Alternativ J6N, Fokusområde Landskap Bidrag till måluppfyllelse Landskapets form samt upplevelse Omvandling av landskapet i Tenhultsdalen påverkar landskapsbildens skala och riktning. Ingen visuell kontakt med centralorten för resenären. Kulturmiljö Alternativet löper viss risk att motverka måluppfyllelsen. t avgränsning mot söder begränsar intrång i mer centrala delar av Tenhultsdalen. Möjliga anläggningstyperna bank/djup skärning genom de tätortsnära odlings- och herrgårdslandskapen söder om Jönköping kan dock innebära stora negativa effekter. Kopplingspunkten liksom följdinvesteringar i form av vägar kan, beroende på lokalisering, förstärka dessa effekter. Stationslokaliseringen innebär ett skalbrott i en småskalig del av Tenhultsdalen men innebär samtidigt att den troliga strukturomvandlingen koncentreras till ett redan stadsnära läge. Sammantaget kan alternativet bidra till måluppfyllelsen, men alternativets påverkan är starkt beroende av banans närmare lokalisering och anläggningstyp. De negativa effekterna av banans passage riskerar att motverka måluppfyllelsen. Naturmiljö Tunnelpåslag kan ge förluster av viktiga livsmiljöer (ädellövskog), samt begränsa spridningssamband för ädellövskog ner mot Klevabergen men negativa effekter på närliggande N2000 områden bör kunna undvikas. Däremot kommer kopplingspunktens lokalisering medföra negativ påverkan på relativt tysta barrskogs och myrområden söder om Jönköping. Även det tätortsnära jordbruket kan komma att påverkas negativt med detta alternativ. Detta kan i sin tur medföra negativa effekter på biologisk mångfald.

19 Fokusområde Hälsa och säkerhet Beskrivning av miljöeffekter Människors hälsa buller Alternativet är som princip en extern lösning för både järnvägens passage som stationens lokalisering. Därmed drabbas färre av de högsta ljudnivåerna som höghastighetståg i full hastighet orsakar. Samtidigt störs områden som idag är relativt förskonade från större bullerkällor. Det relativt glesbefolkade passageområdet innebär också att åtgärder som kan bli aktuella för att skydda bostadsmiljöer från skadliga bullernivåer behöver göras för enstaka fastigheter. Därmed kan åtgärderna bli kostsamma i förhållanden till nyttan. Liksom för huvudbanan för alternativet J5 beror omfattningen av bullereffekterna i den östliga delen av det studerade passageområdet för J6N dels på avstånd till bostadsbebyggelse i Huskvarnas södra utkanter samt hur järnvägens utformas vid en sådan passage. Därutöver är passageområdet allmänt glest befolkat förutom där järnvägen måste passera över Tabergsdalen i väster. Dalgången passeras sannolikt på bro vilket kan innebära störningar från banan vid bostäder om inga skyddsåtgärder genomförs. Här förväntas merparten av tågen gå i full hastighet. Alternativets princip för kopplingspunkt ligger öster om Barnarp i ett glest befolkat landskap, vilket innebär att relativt få bostäder utsätts för buller från järnvägen som går söderut mot Malmö. Samtidigt innebär det att buller från dessa tåg kommer att påverka ett område som i stort är fritt från större bullerkällor idag. För alternativet J6N bedöms totalt upp till 500 byggnader, varav cirka 200 bostadsbyggnader, kunna exponeras för ekvivalenta ljudnivåer över 55 db(a) från den nya banan. Upp till 1800 byggnader, varav 700 bostadsbyggnader, bedöms kunna få över 70 db(a) maximal ljudnivå vid fasad. Bedömningen omfattar en situation utan bullerskyddsåtgärder. Topografin inom passageområdet är huvudsakligen småkuperat och tunnel bedöms inte vara förekommande i särskilt stor utsträckning. I de norra delarna är höjdskillnaderna något större och här kan därför tunnel vara aktuellt. Här är också bostadsbebyggelsen något tätare och det kan inte uteslutas att boende i området på eller i anslutning till sådana tunnlar skulle kunna påverkas av stomljud. Tunnlarna är dock inte av sådan längd att passerande tåg bedöms orsakar några ljudknallar Människors hälsa vibrationer Känslighet för markvibrationer sett till människors hälsa har identifierats utifrån förekomst av mjuka jordarter (leror och silt) samt jorddjup i kombination med befolkningstäthet inom det studerade området. Anläggningstyp tunnel i direkt anslutning till bostadsbebyggelse kan ytterligare öka risken för att människor ska störas av vibrationer i sin boendemiljö. Inom passageområdet för J6N finns områden med förhöjd känslighet med avseende på markvibrationer dels i de södra delarna av Tenhultsdalen i anslutning till stationsprincipen och dels nordväst om Taberg. Även om det är utanför tätorten är befolkningstätheten relativt hög sett till förhållanden utanför tätorter. Eftersom vibrationsnivåerna och därmed även störningen vanligtvis ökar med tågens hastighet finns det en risk att människor som bor i dessa områden kan komma att störas av vibrationer. Områden med förhöjd risk för markvibrationer kan undvikas genom lokalisering i annan del av passageområdet. Risk för vibrationsstörningar och möjliga skyddsåtgärder för att motverka vibrationsstörningar redovisas i bilaga Människors hälsa elektromagnetiska fält Eftersom det studerade passageområdet för J6N Tenhult norr omfattar både bostäder, arbetsplatser samt olika typer av serviceinrättningar finns också en risk att människor som vistas i järnvägens närhet utsätts för elektriska och magnetiska fält från passerande tåg. Elektromagnetiska fält verkar dock på kort avstånd relativt exempelvis förväntas bullerspridning från tågen. Anpassningar av närliggande områden samt övriga skyddsåtgärder för andra aspekter förväntas därför innebära att människor inte kommer att utsättas för ökad exponering i bostadsmiljöer. För allmän beskrivning av tågs alstring av elektromagnetiska fält samt hur frågan hanterats generellt i åtgärdsvalsstudien, se avsnitt 4.4. Eftersom störst strömmar alstras när tåget accelererar innebär principlösningens externa stationsläge med få boenden i anslutning till stationen att huvudsakligen människor som vistas tillfälligt invid stationen kan utsättas för elektromagnetiska fält. De mer tätbebyggda delarna i nordost samt i delar av passagen över Tabergsdalen är mer känsliga för påverkan som kan orsaka effekter för människors hälsa Människors hälsa luftkvalitet Försämrad luftkvalitet bedöms inte vara ett problem för de externa principlösningarna. Här är halterna av olika föroreningar samma som bakgrundshalten och miljöerna är öppna Befolkning Liksom för fokusområde landskap bedöms en station i ett nordligt läge i Tenhultsdalen skapa förutsättningar för en stationsmiljö som kan integreras med stadens sydöstra delar. Det bedöms vara möjligt att både bibehålla och utveckla befintliga sociala samband vid en sådan lösning. Längre söderut minskar denna möjlighet och en stationsmiljö i externt läge utan koppling till befintlig stadsstruktur kan istället upplevas som otrygg och bryta befintliga sociala samband. Strukturomvandling i anslutning till stationsprincipen ändrar dock områdets karaktär från tätortsnära landsbyggd till mer urban karaktär. Det kan innebära att områdets funktion som tätortsnära rekreationsområde försämras. Här finns bland annat 4H-gården Vissmålen. Både höghastighetsjärnvägen och de anläggningar som följer av en ny station, såsom ny bebyggelse och annan infrastruktur, kan både begränsa möjligheten till fortsatt drift av en sådan anläggning och försämra tillgängligheten för exempelvis besökande ungdomar. J6N Princip för station Jönköping Jönköping Det studerade passagområdet för alternativet sammanfaller till stor del med passageområdet för huvudbanan i alternativ J5. Samma område och platser av betydelse för rekreation och frilufsliv berörs därför och alternativen bedöms kunna medföra samma eller motsvarande effekter för denna aspekt, se beskrivning ovan. Taberg 0 5 km Odensjö Tenhult Figur 7.15 Befolkningstäthet inom passageområdet för J5. Befolkningstäthetens utveckling till 2040 är inte klargjord, men enligt Jönköpings kommuns översiktliga planering kan en omvandling av området närmast Munksjön förväntas från verksamhetsområde till blandad bebyggelse och därmed ökad boendetäthet i dessa delar Lekeryd Öggestorp Befolkningstäthet Inom tätort Utanför tätort Högre Högre Lägre Lägre 0 3 km Taberg Odensjö Figur 7.16 Täthet av potentiellt förorenade områden i passageområdet för J6N Lekeryd Öggestorp Potentiellt förorenad mark Tenhult J6N Princip för station Objekt riskklass 1-2 Täthet förorenad mark Hög Låg Förorenad mark Eftersom passageområde inte berör de mer bebyggda delarna av Jönköping och Huskvarna är tätheten av förorenad mark begränsad inom passageområdet, se figur Mellan E4 och Tabergsån finns några mindre ansamlingar av potentiellt förorenade områden samt ytterligare några i öster vid Huskvarnaån. I den västra delen, nordväst om Odensjö, ligger syraslamdeponin Kniphammaren, som är det första miljöriskområdet utpekat i Sverige. Deponin är delvis sanerad och i beslutet för miljöriskområdet finns föreskrifter som bland annat reglerar markarbeten. Även om tätheten av potentiellt förorenad mark är begränsad inom passageområdet bedöms det ändå finnas en möjlighet att förorenad mark kan komma att träffas av de nya anläggningarna för höghastighetsjärnvägen. Därmed kan åtminstone enstaka områden med förorenad mark komma att saneras och risken för spridning av föroreningar minskar lokalt. Om möjligt bör direkt inverkan på miljöriskområdet Kniphammaren undvikas. 215

20 Olycksrisk Stationsprincipen för alternativet ligger i direkt anslutning till Jönköpingsbanan på vilken det transporteras farligt gods. Vid en olycka med sådan godstransport i anslutning till höghastighetsjärnvägen kan således människor som vistas på stationen komma att skadas. Stationsprincipen sträcker sig i nord-sydlig riktning. Befintlig bebyggelse skiljer sig åt mellan den norra och den södra delen så till vida att den norra är mer tätbebyggd. Den förhöjda risken att tåg på höghastighetsjärnvägen spårar ur vid stationsläget bedöms därför påverka fler människor om stationen placeras i ett nordligt läge. Det studerade passageområdet för alternativet korsar väg E4 mellan Råslätt och Odensjö. Här föreligger en förhöjd risk för höghastighetstågens resenärer, men eftersom passagen sker tvärs är sannolikheten för att en olycka med farligt gods på vägen tidsmässigt ska sammanfalla med att ett höghastighetståg passerar begränsad Måluppfyllelseanalys fokusområde hälsa och säkerhet Alternativet bedöms genom det huvudsakligen externa läget för både station och passageområde sammantaget ha möjlighet att kunna bidra till måluppfyllelse för projektmålet rörande människors hälsa. Vid en nordlig sträckning är utformningen av passagen förbi Huskvarna avgörande för effekterna med avseende på människors hälsa. Detsamma gäller för passagen över Tabergsdalen. Alternativet bedöms även ha möjlighet att bidra till måluppfyllelse för miljöaspekten befolkning, både i bemärkelsen sammanhållen bygd och med avseende på rekreation och friluftsliv. Stationsprincipen har möjlighet att stärka de sociala sambanden norrut. Även om alternativet sannolikt inte medför att förorenade områden i motsvarande mängd som för de centrala alternativen saneras bedöms J6N ändå medverka till måluppfyllelse för projektmålet för miljöaspekten mark. De externa principlösningarna bedöms också medverka till målet om att bidra till det långsiktiga trafiksäkerhetsmålet kan uppnås. Riskfaktorerna är mycket begränsade och består huvudsakligen av passage tvärs väg (E4) samt järnväg (Jönköpingsbanan) med transport av farligt gods. Figur 7.17 Vy över Tenhultsdalen mot nordväst. Alternativ J6N, Fokusområde Hälsa och säkerhet Bidrag till måluppfyllelse Människors hälsa Befolkning sammanhållen bygd Befolkning rekreation och friluftsliv Förorenad mark Olycksrisk Lokalisering och utformning är styrande för effekterna. Den norra delen berör tätbefolkade delar av Huskvarna. Längre söderut minskar konflikt med boende. I den norra delen är profilläget avgörande för hur omfattande effekterna blir. En högre profil innebär ökad risk för att människor störs av buller. Passagen över Tabergsådalen är också känslig med avseende på människors hälsa, främst buller. Relativt glesbefolkat i passageområdet för banan mot Malmö. Externt läge begränsar effekterna med avseende på risk och luftkvalitet. Stationsprincipen medför en strukturomvandling som kan stärka de sociala sambanden norrut men försvaga dem söderut. Ändrad identitet från tätortsnära landsbygd till mer urban. Möjlighet att förlägga stationsprincipen i övergången mellan stad och landsbygd har varit av betydelse för den samlade bedömningen. Funktion för tätortsnära områden och platser av betydelse för rekreation och friluftsliv kan försämras genom direkt och indirekt påverkan. Barriär, fragmentering samt störning (buller med mera). Tillgänglighet behöver tillgodoses. Förorenade områden utanför Jönköping kan komma att saneras, till exempel vid passage över Tabergsådalen. Föroreningssituationen förväntas förbättras. Station vid Jönköpingsbanan kan innebära viss förhöjd risk liksom passage tvärs E4. Risken bedöms dock vara så pass begränsad att principlösningen sammantaget bedöms medverka till målet om att bidra till det långsiktiga trafiksäkerhetsmålet kan uppnås. 216

21 Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Beskrivning av miljöeffekter Vatten dricksvattenresursen t berör vattenskyddsområdet för Vättern vid Lillån samt Huskvarnaån. Passagen förutsätts utformas på ett sätt som vid drift inte påverkar vattenkvaliteten. Omhändertagande av dagvatten från anläggningen förväntas beaktas särskilt i anslutning till vattenskyddsområdet. Även under anläggningstiden behöver särskild hänsyn visas dricksvattenintresset. Om markarbetena innebär att en del av de förorenade jordmassor, som finns i tillrinningsområdet för Vättern utmed den nya järnvägen, saneras kan anläggningen innebära positiva effekter för vattenkvaliteten och därmed även dricksvattenintresset. I passageområdet för J6N Tenhult finns bland annat grundvattenområden med goda uttagsmöjligheter i anslutning till Tabergsdalen, se Figur 7.18 (för beskrivning se J5 ovan). Lokalisering och utformning av en ny stor infrastrukturanläggning i dessa delar av passageområdet behöver beakta grundvattenintresset för att inte äventyra framtida dricksvattenutvinning. Negativa effekter på grundvattnets kvalité och kvantitet som uppstår till följd av byggnation kan kvarstå under lång tid och i tidsrymder som överstiger den förväntade livslängden för höghastighetsjärnvägen. fekten av en fragmentering mindre, då de har möjlighet att delas i mindre men fortsatt funktionella brukningsenheter. Andelen små fastigheter som påverkas av alternativet är hög. Omkring en tredjedel av det totala antalet fastigheter inom passageområdet är mellan 0,1 och 0,7 hektar. Med tanke på den stora mängden små skogsfastigheter antas ett stort antal fastigheter kunna komma att påverkas vid anläggandet av en järnväg genom området. På små fastigheter kan skogsbruket helt utraderas, det vill säga att rationellt skogsbrukande inte längre är aktuellt på enheterna. I de avsnitt där järnvägen lokaliseras till marknivå kan järnvägen förutom intrång i skogsfastigheter även medföra barriäreffekter som kan påverka inte bara skogsbruket som sådant, utan också till skogsbruket tillhörande inkomstkällor såsom vilttillgång och jakt. Barriäreffekter kan också medföra lokalt ökat viltbete. Dumme mosse Hulukvarn Järstorp Klämmestorp Tolarp Jönköping Anläggningen kommer att byggas med servicevägar med jämna intervaller. Detta kan bidra till en ökad tillgänglighet för skogsfastigheter där väg idag saknas eller är belägen på stort avstånd. Antalet fastigheter med ett sådant avstånd bedöms vara mycket begränsat i och med skogens tätortsnära karaktär och generellt goda täthet av infrastruktur. Störst påverkan medför alternativet för barrskogsområdet öster om Odensjö, samt för områdena väster om Tenhult. I samband med att många fastigheter är små och påverkan på de enskilda fastigheterna kan bli stor, bör man undersöka möjligheterna till ersättningsmark för skogsägare, samt möjligheterna till omarrondering av fastigheter i samband med påverkan så att skogsbrukande i området underlättas. Huskvarna Egna hem Hakarp Hultseryd Rönjane Vatten grundvattenberoende ekosystem En nordlig sträckning i passageområdet för J6N kan innebära konflikt med Dumme mosse vars höga naturvärde till del beror på grundvattenförhållandena i området. Grundvattenförhållandena måste således beaktas vid passage i denna del. Påverkan kan dock helt undvikas genom val av lokalisering söder om det skyddade myrmarkskomplexet Vatten - vattenkraftsresursen De höga förkastningsbranterna utmed Vättern innebär att flertalet vattendrag som rinner genom Jönköping och Huskvarna har hög fallhöjd. Kraften i det fallande vattnet har nyttjats under lång tid. Även idag finns flera aktiva vattenkraftverk för utvinning av el, bland annat i Lillån (Tenhultsdalen) och Tabergsån inom det studerade passageområdet för alternativ J6N. Höghastighetsjärnvägen förväntas passera på sätt som inte inverkar på vattendragens hydrologiska förhållanden. Därmed påverkas inte möjligheten till fortsatt användning av vattenresursen för utvinning av elkraft Areella näringar t för J6N passerar delvis igenom ett barrskogsdominerat område öster om Odensjö med höga volymer av både tall och gran. Den östra delen av passageområdet vid Tenhultsdalen omfattar ett område med lägre andel skog och därmed lägre volymer, medan passageområdet väster om Tenhult har mer skogsmark och höga volymer av främst tall och gran. Inom passageområdet finns cirka 870 fastigheter med skog, varav tre fjärdedelar är under 11 hektar. Omkring 540 av skogsfastigheterna har en areal mellan 0,1 och 20 hektar. Av dessa har hälften en areal under 0,5 hektar, medan medelarealen är 3 hektar. De fastigheter som har en storlek mellan 0,1 och 20 hektar antas påverkas i högre utsträckning än de fastigheter som är större eller mindre. De fastigheter som är under 0,1 hektar antas vara tomtmark eller liknande och sakna betydelse för skogsbrukande. För fastigheter över 20 hektar blir ef- Jäbo Karshult 280 Målskog Lomsjö Jönköpings flygplats Axamo 341 Taberg 343 Västersjön Månsarp Sandseryd Månstorp Norrahammar Figur 7.18 Grund- och ytvatten i passageområdet för J6N Åsa 0 3 km Ulvstorp 270 Taberg Åsen Hovslätt Råslätt 89 Ljungarum Strömsberg Odensjö Kronheden Barnarp Torsvik 243 Hyltena 279 Lovsjö Lovsjö Bashult V Ubbarp Konungsö 292 L. Västansjö 221 Västraby 264 Öxnehaga Knivshult Åkarp Riddersberg Våeryd Rogberga Hundshult 323 Häljaryd Stensholm Karlsfors Tenhult Vireda Huskvarnaån Grundvatten och ytvatten - Brunnstorp Mjälaryd Jönköping Målen Stensjön 213 Rommelsjö Gräns för passageområde Tenhultasjön Stationsprincip 214 Ytvatten (Vattenförekomster) Grundvattentillgång i jordlagren 324 l/s Fagerslätt Tovrida udde Måttlig grundvattentillgång, Sjöberg 1-5 l/s Lekeryd Ulvsnäs Öggestorp 306 Liten eller ingen grundvattentillgång, <1 l/s Stor grundvattentillgång, 5-25 l/s Mycket stor grundvattentillgång, l/s 250 Tovrida 217

22 I Tenhultsdalen finns den största ansamlingen av jordbruksmark söder om Jönköping och Huskvarna. Om en station lokalseras till eller i anslutning till dalen kommer det ofrånkomligen att medföra intrång och påverka det tätortsnära jordbruket i Tenhultsdalen. Förutom att stationsprincipen tar jordbruksmark i anspråk kommer tillhörande anläggningar som exempelvis parkeringsplatser att minska arealen åker- och betesmark i området. Järnvägens vidare sträckning västerut mot Odensjö och Tabergsdalen påverkar också till del tätortsnära jordbruksmark genom intrång och barriäreffekter. Här är bank och skärning troliga anläggningstyper vilket ytterligare kan försvåra transporten av jordbruksmaskiner och boskap. t för banan söderut mot Malmö inrymmer endast begränsat med jordbruksmark. Alternativet J6N bedöms därmed inte medföra kumulativa barriäreffekter på grund av spår i olika riktningar inom jordbruksmark. Den identifierade följdinvesteringen i form av väganslutningar på ömse sidor av Tenhultsdalen kan däremot medföra både ytterligare intrång och förstärkt barriärverkan. I områden med jordbruksmark kan passagen även påverka eventuella brunnar som används för bevattning eller till djurhållning. För risker kopplade till detta, se texten rörande dricksvatten ovan Ämnen och material t för alternativet berör den beviljade torvkoncessionen vid Karlshult (se beskrivning för J4). Koncessioner har en stark rättskraft och åtgärder som hindrar eller begränsar ianspråktagandet av brytningsrätten bör undvikas. Vid Taberg finns också en känd malmförekomst, men den ligger utanför det studerade passageområdet och bedöms inte beröras. t för banan som går söderut mot Malmö tangerar ytterligare en känd malmförekomst vid Hohult-Spexeryd. För övrigt finns inga särskilt utpekade förekomster av ämnen eller andra material för utvinning Övriga ändliga resurser/masshantering t för J6N motsvarar passageområdet för huvudbanan i alternativ J5. Därmed gäller samma bedömning avseende möjlighet att resursutnyttja massor som för huvudbanans passagområde, för beskrivning se J Måluppfyllelseanalys fokusområde resurser tillgängliga för människan Sammantaget bedöms alternativ J6N ha möjlighet att bidra till måluppfyllelse för miljöaspekten vatten. Framförallt är det viktigt att beakta dricksvattenresurser (både vattentäkten i Vättern, potentiella dricksvattentäkter i grundvattenmagasin med god tillgång och enskild dricksvattenförsörjning) i det fortsatta arbetet. För miljöaspekterna areella näringar bedöms det finnas en risk att alternativet motverkar måluppfyllelse. Det är ianspråktagandet av jordbruksmark för station samt de anläggningar som följer av en sådan anläggning som ligger till grund för bedömningen. För aspekten som rör övriga ändliga resurser och minimerad uppkomst av avfall bedöms alternativet ha möjlighet att bidra till måluppfyllelse. Det bedöms finnas goda möjligheter att nyttja massor för både järnvägskonstruktionen och kringanläggningar. För miljöaspekten ämnen och material bedöms alternativet bidra till måluppfyllelse Fokusområde Klimat Beskrivning av miljöeffekter Klimatpåverkan från alternativet J6N har även det sin grund i de utsläpp av växthusgaser som sker under hela den nya infrastrukturens livscykel. Detta inkluderar utvinningar av råmaterial, tillverkning och underhåll samt påverkan under driftsskedet. Det som främst bidrar till klimatpåverkan från byggandet av J6N är broar över exempelvis Tenhultsdalen och Tabergsdalen. I jämförelse med J5 är brobyggandet inte lika omfattande, resulterande i ungefär hälften så mycket klimatpåverkan från den anläggningstypen. På grund av den relativt sett flackare topografin har de externa alternativen, J6N och J8, jämförelsevis liten mängd anläggningstyper med hög klimatintensitet. Detta medför att näst efter broar är det underbyggnaden och banöverbyggnaden som inverkar på de klimatpåverkande utsläppen för alternativet. Genom att skog behöver avverkas permanent går naturliga kolsänkor förlorat och J6N uppskattas kräva en del mer skogsavverkning än sträckan J8, om än marginellt. Överensstämmande med den anläggningstyp som mest påverkar klimatet är det även broarna som är energiintensivast, följt av under- och banöverbyggnad. Alternativ J6N, Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Areella näringar Ämnen och material Övriga ändliga resurser/ masshantering Alternativ J6N, Fokusområde Klimat Klimatfaktorer Bidrag till måluppfyllelse Energianvändningen som sker vid drift av tågen kan påverkas av höjdskillnader i järnvägsprofilen. Skillnaden i spårprofilerna mellan de olika alternativen uppskattas vara marginell och med hänsyn till den svenska energiproduktionen bedöms inte någon synbar skillnad föreligga alternativen emellan. Sett till följdinvesteringar för alternativet planeras det för ungefär hälften så många som för alternativen J4 och J5. Detta resulterar visserligen i klimatpåverkan och energianvändning genom dess livscyklar, men till uppskattningsvis lägre intensitet jämfört med övriga. J6 N bedöms vara det mest fördelaktiga alternativ, sett till såväl hela projektet som per projektkilometer. Likvärdigt med J8 för själva höghastighetsjärnvägen men med mindre omfattande följdinvesteringar, resulterande i totalt sett mindre klimatpåverkan och energianvändning jämförelsevis Måluppfyllelseanalys fokusområde klimat Passagen J6N bedöms sammantaget, det vill säga både alternativ för stationens läge, det område inom vilket banan kan komma att passera, inklusive kopplingspunkt, samt identifierade följdinvesteringar vara det alternativ som i störst utsträckning bidrar till måluppfyllelsen för miljöaspekter som ingår i fokusområde klimat. Alternativet bedöms därmed ha en möjlighet till måluppfyllelse med avseende på projektmål för klimatfaktorer. Flera grundvattenmagasin med stora till mycket stora tillgångar inom passageområdet. Anläggningstyper som skärning och tunnel kan sammanfalla och hänsyn behöver visas grundvattenintresset vid både bygge och drift. Intrång och barriärverkan för både jord- och skogsbruk. Stationsprincip i tätortsnära jordbruksbygd. Barriär kan öka skogsskador som följd av viltbete lokalt. Område med beviljad torvkoncession i västra delen av passageområdet. t för banan som går söderut tangerar en känd malmförekomst vid Hohult-Spexeryd. Goda möjligheter undvika påverkan i båda fallen. Det bedöms finnas goda möjligheter att använda massor som inte kan användas i järnvägskonstruktionen för kringanläggningar som bullervallar eller mervärdesskapande åtgärder i järnvägens närhet inom passageområdet. Därmed bedöms det finnas möjlighet att alternativet bidrat till delmålet. Störst bedöms möjligheterna vara i de södra delarna av passageområdet. Bidrag till måluppfyllelse Relativt flack topografi skapar möjlighet för mindre klimatpåverkande anläggningstyper. Begränsat med följdinvesteringar. 218

23 7.1.7 Alternativ Odensjö (J8) Beskrivning av alternativet Stationsprincip J8 innebär att höghastighetsjärnvägen passerar på höjderna söder om Jönköping med en extern station norr om Odensjö. Beroende på vinkel på stationen kan kopplingspunkten anläggas i direkt anslutning till stationen och banan mot Malmö få en rak sydlig sträckning mellan väg E4 och Tabergsdalen. Alternativt kan kopplingspunkten lokaliseras till väster om Tabergsdalen. Oavsett läge byggs kopplingspunkten som en enkel planskild kopplingspunkt Sammanfattande beskrivning av miljöeffekter Fokusområde Landskap Alternativets stationsprincip sammanfaller delvis med landskapsrummet kring Odensjö herrgård. Här kan skalbrott och strukturomvandling helt förändra karaktären och åtminstone försvåra förståelsen av områdets ursprung. Känsligheten för sådan påverkan är mindre i de nordvästra delarna av studerat område. Området kring Odensjö ligger också relativt högt och en ny storskalig anläggning här kan få stor visuell inverkan. Effekterna av passageområdet är de samma som för alternativ J6N och J5 (huvudbanan). Principen för kopplingspunkten öster om Tabergsdalen förstärker dock de negativa effekterna av passagen genom det öppna odlings- och herrgårdslanskapet. Om kopplingspunkten istället lokalieras till området väster om Tabergsdalen är effekterna för det öppna odlingslandskapet mindre, men här finns istället barrskogsmiljöer. t för järnvägen som går söderut mot Malmö gör oavsett sträckning öster eller väster om Tabergsdalen intrång i barrskogsmiljöer. Fokusområde Hälsa och säkerhet Effekterna av alternativet J8 för människors hälsa motsvarar de effekter som har bedömts för alternativet J6N. Det samma gäller för miljöaspekten förorenad mark samt huvudsakligen för miljöaspekten befolkning. Stationsprincipen vid Odensjö, bedöms också på motsvarande sätt som för principen i Tenhultsdalen, förstärka den urbana karaktären och kopplingarna norrut mot Jönköping. Samtidigt försvagas identiteten av tätortsnära landsbygd och kopplingen till Norrahammar och Taberg. Fokusområde Klimat Även för alternativet J8 (jämför J6N) bedöms själva höghastighetsjärnvägen innebära mindre omfattande klimatpåverkan jämfört med J4 och J5. Den flackare topografin inom passageområdet skapar möjlighet för mindre klimatpåverkande anläggningstyper. Däremot innebär följdinvesteringen i form av en ny järnväg mellan Tenhult och Munksjön via Odensjö kumulativa effekter med avseende på klimatpåverkan och energianvändning på grund av den totala järnvägsanläggningens längd. Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Kopplingspunkten och passagområdet för banan som går söderut kan komma att påverka ett av de grundvattenmagasin i Jönköping med omland som har bäst uttagsmöjligheter. Den södergående banan löper parallellt med grundvattenstråket vilket ökar risken för påverkan. Negativa effekter på grundvattnets kvalité och kvantitet som uppstår till följd av byggnation kan kvarstå under lång tid och i tidsrymder som överstiger den förväntade livslängden för höghastighetsjärnvägen. Passage området berör vattenskyddsområdet för Vättern endast vid passage över Lillån i Tenhultsdalen och över Huskvarnaån. Stationsprincipen för J8 kan komma att ta jordbruksmark i anspråk. Det gäller även för den öst-västliga banan (Stockholm-Göteborg) och för banan som går söder ut mot Malmö. Om kopplingspunkten lokalieras till området öster om Tabergdalen medför denna samt de båda banorna kumulativa barriäreffekter för brukandet av den odlade marken kring Odensjö och Hovslätt. Det innebär även mer omfattande markförluster. Om kopplingspunkten lokaliseras till området väster om Tabergsdalen innebär det att effekterna för jordbruket minskar samtidigt som det ökar för skogsbruket i dessa områden. J8 Princip för station Jönköping Odensjö Tenhult Lekeryd Öggestorp Det bedöms finnas goda möjligheter att nyttja massor för exempelvis konstruktion av bankar, bullervallar och för att skapa platser med förhöjda naturvärden, till exempel exponerade grusslänter inom passageområdet för J8 Odensjö. Taberg 0 5 km Figur 7.19 Stationsprincip och passageområde för alternativ J8. 219

24 Fokusområde Landskap Beskrivning av miljöeffekter Alternativets lokalisering av en ny station sammanfaller delvis med landskapsrummet kring Odensjö herrgård. Här kan skalbrott och strukturomvandling helt förändra karaktären och åtminstone försvåra förståelsen av områdets ursprung. Känsligheten för sådan påverkan är mindre i de västra delarna av studerat område. Området kring Odensjö ligger också relativt högt och en ny storskalig anläggning här kan få stor visuell inverkan. Effekter av banans passage beror på läge inom studerat delområde. Till exempel bedöms Tenhultsdalen vara mindre känslig för en passage i de norra delarna medan banans barriärverkan bedöms bli både mer påtaglig och innebära mer omfattande effekter längre söderut bland annat genom att den visuella barriären av den nya sträckningen för väg 31 kan förstärkas. I den södra delen är topografin även mer flack i passagen mellan Tenhultsdalen och Tabergsdalen. Här kan anläggningstyperna bank och skärning utan särskilda skyddsåtgärder skapa fysisk barriär i odlingslandskapet från Rogberga till Odensjön. Barriärer som försvårar brukandet av jordbruksmarken kan medföra strukturomvandling i form av igenväxning eller omvandling från jordbruk till skogsbruk. I den norra delen kan istället en passage komma i konflikt med ädellövskogar, framförallt i branterna. Risken för sådana konflikter minskar längre söderut. Om passager inom odlingslandskapet i och mellan dalgångarna bibehålls finns goda möjligheter att upprätthålla ekologiska samband. Principläget för alternativets kopplingspunkt sammanfaller med J5 Munksjön på bibana. Eftersom J8 inte kombineras med bibana är anläggningen mindre. Dess läge mellan väg E4 och Tabergsdalen, vilket bland annat rymmer det öppna landskapet runt Hovslätts herrgård, innebär trots det att kopplingspunkten förstärker effekterna av huvudbanans passage. Följdinvesteringen med en ny järnväg mellan Tenhult, Odensjö och Munksjön innebär ytterligare intrång i bland annat barrskogsmiljöer, med förlust av habitat och försämrade spridningssamband. Den skär även tvärs genom det öppna herrgårdslandskapet vid Odensjö vilket ytterligare förstärker de negativa effekterna av stationsprincipen, höghastighetsjärnvägen och kopplingspunkten Skyddade områden Naturmiljöer För beskrivning av hur det studerade passageområdet för J8 kan inverka på skyddade områden i och i anslutning till Jönköping se motsvarande beskrivningar för alternativ J6N och studerat passagområdet för huvudbanan i alternativ J Kulturmiljöer Samma som ovan Måluppfyllelseanalys fokusområde landskap För samtliga aspekter som hör till fokusområde Landskap bedöms det finnas en risk att alternativet motverkar måluppfyllelse för aktuella projektmål. För landskapets form samt upplevelse och kulturmiljö är det framförallt läget för stationsprincipen samt principen för kopplingspunkt öster om Tabergsdalen som påverkat bedömningen. Bedömningen för naturmiljö bygger på att alternativet kan medföra förlust av flera olika typer av livsmiljöer och sambanden dem emellan. Figur 7.20 Skyddade natur- och kulturmiljöer i passageområdet för J8 Jönköping Lekeryd Öggestorp Taberg Odensjö Tenhult 0 3 km o Skyddade områden natur- och kultur J8 Princip för station Byggnadsminne Riksintresse Kulturmiljövård Riksintresse Naturvård Natura 2000-områden Fornlämning Naturreservat Alternativ J8, Fokusområde Landskap Bidrag till måluppfyllelse Landskapets form samt upplevelse Det öppna landskapet vid Odensjö påverkas av genom strukturomvandling. Kopplingspunkten berör ett stadsnära jordbrukslandskap. Kulturmiljö Alternativet löper stor risk att motverka måluppfyllelsen. Banan medför samma konsekvenser som huvudbana alternativ J5. En kopplingspunkt invid Hovslätts herrgårdslandskap innebär bland annat omfattande barriäreffekter (fysisk och visuell), fragmentering och risk för att kulturhistoriskt viktiga element utraderas. Även stationsprincipen kan medföra stor påverkan på herrgårdslandskapet och det tätortsnära odlingslandskapet runt Odensjö. Stationsprincipens effekter varierar dock stort beroende av lokalisering, en nordvästlig lokalisering som innebär ett så litet ianspråktagande av odlingsmark som möjligt minskar effekterna avsevärt. Den sammantagna effekten av banans passage, kopplingspunktens lokalisering och stationens möjliga lokalisering innebär att alternativet motverkar måluppfyllelsen, de negativa effekterna kan dock minskas beroende på stationens och kopplings punktens lokalisering. Följdinvestering i form av ny järnväg från Tenhult via Odensjö till Munksjön skär av ytterligare samband, bland annat i herrgårdslandskapet mellan Odensjö och Munksjön. Naturmiljö Förluster av livsmiljöer för ädellövskogsarter bedöms ske vid Klevabergets naturreservat. Det finns risk för förlust av värdefulla barrskogsmiljöer i trakten kring stationsläget samt vidare söderut i passageområdet för banan mot Malmö. Banan kan komma att korsa jordbruksmark och medföra alvarliga barriäreffekter för det tätortsnära jordbruket. Detta kan i sin tur medföra negativa effekter på biologisk mångfald. Följdinvestering i form av ny järnväg från Tenhult via Odensjö till Munksjön påverkar både barrskogsmiljöer och ängs-/hagmarker genom fragmentering och försämrade spridningssamband.

25 Fokusområde Hälsa Beskrivning av miljöeffekter Människors hälsa buller Eftersom även alternativet J8 är en extern principlösning och passageområdet till stor del motsvarar området för J6N är effekterna med avseende på hur människors hälsa kan komma att påverkas av buller desamma för J8 som för J6N. Det som skiljer alternativen åt är principen för kopplingspunkt. För J8 ligger den antingen öster eller väster om Tabergsdalen. Det innebär att både kopplingspunkten och passageområdet för järnvägen som går söderut mot Malmö berör områden med tät bostadsbebyggelse i och i anslutning till Tabergsdalen. Därmed kan fler människor komma att störas av buller jämfört med alternativet J6N. Exklusive denna påverkan bedöms antalet byggnader, även bostadsbyggnader, som kan få ljudnivåer (ekvivalenta och maximala) vara de samma för J8 som för J6N. Följdinvesteringen med en ny järnväg mellan Tenhult, Odensjö och Munksjön innebär att fler människor kan komma att störas av buller. Området mellan Tenhult och Odensjö är dock till del relativt glesbefolkat, varför effekterna kan begränsas genom omsorgsfull lokalisering och utformning Människors hälsa vibrationer Känslighet för markvibrationer sett till människors hälsa har identifierats utifrån förekomst av mjuka jordarter (leror och silt) samt jorddjup i kombination med befolkningstäthet inom det studerade området. Anläggningstyp tunnel i direkt anslutning till bostadsbebyggelse kan ytterligare öka risken för att människor ska störas av vibrationer i sin boendemiljö. Inom passageområdet för J8 finns områden med förhöjd känslighet med avseende på markvibrationer dels i de södra delarna av Tenhultsdalen i anslutning till stationsprincipen och dels nordväst om Taberg. Även om det är utanför tätorten är befolkningstätheten relativt hög sett till förhållanden utanför tätorter. Eftersom vibrationsnivåerna och därmed även störningen vanligtvis ökar med tågens hastighet finns det en risk att J8 Princip för station Jönköping människor som bor i dessa områden kan komma att störas av vibrationer. Områden med förhöjd risk för markvibrationer kan undvikas genom lokalisering i annan del av passageområdet. Risk för vibrationsstörningar och möjliga skyddsåtgärder för att motverka vibrationsstörningar redovisas i bilaga Människors hälsa elektromagnetiska fält Liksom för J6N innebär principlösningens externa stationsläge med få boenden i anslutning till stationen att det huvudsakligen är människor som vistas tillfälligt på stationen som utsätts för elektromagnetiska fält. Även skillnaderna inom det studerade passageområdet är detsamma i alternativ J8 som i J6N. De mer tätbebyggda delarna i nordost samt i delar av passagen över Tabergsdalen är mer känsliga för påverkan som kan orsaka effekter för människors hälsa. För allmän beskrivning av tågs alstring av elektromagnetiska fält samt hur frågan hanterats generellt i åtgärdsvalsstudien, se avsnitt Människors hälsa luftkvalitet Försämrad luftkvalitet bedöms inte vara ett problem för de externa principlösningarna. Här är halterna av olika föroreningar samma som bakgrundshalten och miljöerna är öppna Befolkning En ny station vid Odensjö bedöms medföra åtminstone viss strukturomvandling i området närmast stationen. Det kan knyta Odensjö, men även Hovslätt, närmare Jönköping och förstärka den urbana identiteten. Samtidigt kan en följd av detta bli en upplevelse av att de sociala sambanden med Norra Hammar och de mindre orterna söderut i Tabergsdalen försvagas. Det studerade passageområdet för J8 Odensjö skiljer sig i liten utsträckning från det området som studeras för J6N samt huvudbanan för J5. Därmed bedöms effekterna för själva passagen vara i stort sett de samma, se beskrivningar ovan. Jönköping Utmärkande för J8 är dock principen för kopplingspunkt. Den ligger antingen öster eller väster om Tabergsdalen. I båda fallen ligger den i områden som nyttjas för närrekreation. I ett östligt läge berörs det tätortsnära odlingslandskapet som har sitt ursprung i markerna kring Odensjö herrgård. I ett västligt läge berörs skogsområden med kvaliteter för motionsidrott som löpning och orientering. Oavsett lokalisering f örstärker en kopplingspunkt de effekter som järnvägen bedöms kunna orsaka i dessa närrekreationsområden i form av fragmentering och barriär. Följdinvesteringen med en ny järnväg mellan Tenhult, Odensjö och Munksjön kan ytterligare förstärka barriäreffekterna av höghastighetsjärnvägen och kopplingspunkten. Den går dessutom genom närrekreationsområden väster om Tenhult Förorenad mark t för J8 motsvarar ungefär passageområdet för J6N. Därmed är tätheten av potentiellt förorenad mark begränsad även för J8, se Figur Inom passageområdet ligger bland annat ligger syraslamdeponin Kniphammaren, som är det första miljöriskområdet utpekat i Sverige. Deponin är delvis sanerad och i beslutet för miljöriskområdet finns föreskrifter som bland annat reglerar markarbeten. Även om tätheten av potentiellt förorenad mark är begränsad inom passageområdet bedöms det ändå finnas en möjlighet att förorenad mark kan komma att träffas av de nya anläggningarna för höghastighetsjärnvägen. Därmed förväntas åtminstone enstaka områden med förorenad mark kan komma att saneras och risken för spridning av föroreningar minskar därmed lokalt. Om möjligt bör direkt inverkan på miljöriskområdet Kniphammaren undvikas Olycksrisk Området kring stationsprincipen för J8 är relativt glest befolkat. Det innebär en mindre risk för att människor i järnvägsanläggningens närhet påverkas negativt vid en eventuell urspårning. t korsar både väg E4 (mellan Råslätt och Odensjö) och Jönköpingsbanan (vid Tenhultsdalen) där det tranporteras farligt gods. Vid dessa passager föreligger en förhöjd risk för höghastighetstågens resenärer, men eftersom de sker tvärs i båda fallen är sannolikheten för att en olycka med farligt gods på vägen eller järnvägen tidsmässigt ska sammanfalla med att ett höghastighetståg passerar begränsad. Lekeryd Lekeryd Öggestorp Öggestorp Taberg Odensjö Tenhult Befolkningstäthet Inom tätort Utanför tätort Högre Högre Taberg Odensjö Potentiellt förorenad mark Tenhult J8 Princip för station Objekt riskklass 1-2 Täthet förorenad mark Hög 0 5 km Lägre Lägre 0 3 km Låg Figur 7.21 Befolkningstäthet inom passageområdet för J8. Befolkningstäthetens utveckling till 2040 är inte klargjord. Figur 7.22 Täthet av potentiellt förorenade områden i passageområdet för J8. 221

26 Måluppfyllelseanalys fokusområde hälsa och säkerhet Alternativet J8 Odensjö bedöms sammantaget riskera att motverka projektmålet rörande människors hälsa. Kopplingspunkten och passageområdet för banan söderut mot Malmö berör relativt tätbefolkade områden och totalt sett kan därför många människor komma att störas av bland annat buller från höghastighetstågen. Följdinvesteringen i form av en ny järnväg från Tenhult till Munksjön via Odensjö innebär att ytterligare fler människor kan komma att störas. Alternativet bedöms även innebära en risk att projektmålen för miljöaspekten befolkning, både i bemärkelsen sammahållen bygd och med avseende på rekreation och friluftsliv, kan motverkas. Det är främst principen för kopplingspunkt öster om Tabergsdalen som kan förstärka de negativa effekterna i form av försvagad identitet och koppling mellan Odensjö och Taberg/Norrahammar. Det finns även friluftsområden på ömse sidor av Tabergsdalen. Även om alternativet sannolikt inte medför att förorenade områden i motsvarande mängd som för de centrala alternativen saneras bedöms J8 ändå, likväl som J6N, medverka till måluppfyllelse för projektmålet för miljöaspekten mark. De externa principlösningarna bedöms också medverka till målet om att bidra till det långsiktiga trafiksäkerhetsmålet kan uppnås. Riskfaktorerna är mycket begränsade och består huvudsakligen av passage tvärs väg (E4) samt järnväg (Jönköpingsbanan) med transport av farligt gods. Figur 7.23 Vy över Norrahammar och Hovslätt. Alternativ J8, Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Befolkning sammanhållen bygd Befolkning rekreation och friluftsliv Förorenad mark Olycksrisk Bidrag till måluppfyllelse Kopplingspunkt och banan mot Malmö i tätbefolkade områden utmed Tabergsdalen (östra sidan). I den norra delen är profilläget avgörande för hur omfattande effekterna blir vid passage förbi Huskvarna. Passagen över Tabergsådalen är också känslig med avseende på människors hälsa, främst buller. Externt läge begränsar effekterna med avseende på risk och luftkvalitet. Följdinvestering i form av ny järnväg från Tenhult till Munksjön via Odensjö innebär att fler människor utsätts för störningar, framförallt buller. Stationsprincipen medför en strukturomvandling som kan stärka de sociala sambanden norrut men försvaga dem söderut och västerut. Ändrad identitet från tätortsnära landsbygd till mer urban. Kopplingspunkt väster om Odensjö kan förstärka de negativa effekterna (framförallt försämrad tillgänglighet målpunkter i väster och de sociala sambanden söder- och västerut). Funktion för tätortsnära områden och platser av betydelse för rekreation och friluftsliv kan försämras genom direkt och indirekt påverkan. Barriär, fragmentering samt störning (buller med mera). Tillgänglighet behöver tillgodoses. De negativa effekterna förstärks av princip för kopplingspunkt. Närrekreationsområden berörs på båda sidor av Tabergsdalen. Förorenade områden utanför Jönköping kan komma att saneras, till exempel vid passage över Tabergssdalen. Föroreningssituationen förväntas förbättras. Passage tvärs E4 och Jönköpingsbanan. Risken bedöms dock vara så pass begränsad att principlösningen sammantaget bedöms medverka till målet om att bidra till det långsiktiga trafiksäkerhetsmålet kan uppnås. 222

27 Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Beskrivning av miljöeffekter Vatten dricksvattenresursen t berör vattenskyddsområdet för Vättern vid Lillån samt Huskvarnaån. Passagen förutsätts utformas på ett sätt som vid drift inte påverkar vattenkvaliteten. Omhändertagande av dagvatten från anläggningen förväntas beaktas särskilt i anslutning till vattenskyddsområdet. Även under anläggningstiden behöver särskild hänsyn visas dricksvattenintresset. Om markarbetena innebär att en del av de förorenade jordmassor, som finns i tillrinningsområdet för Vättern utmed den nya järnvägen, saneras kan anläggningen innebära positiva effekter för vattenkvaliteten och därmed även dricksvattenintresset. I passageområdet för J8 Odensjö finns grundvattenområden med utmärkta uttagsmöjligheter i anslutning till Tabergsdalen, se Figur 7.24 (för beskrivning se J5 ovan). Kopplingspunkten och passageområdet för banan söderut berör detta magasin. Den södergående banan löper parallellt med grundvattenförekomsten, vilket bedöms öka risken för att järnvägsanläggningen kan komma att påverka grundvattnet negativt. Det är bland annat svårare att genom lokalisering undvika intrång. Kopplingspunkten innebär också en mer storskalig anläggning med spår i olika plan. Lokalisering och utformning av negativa effekter på grundvattnets kvalité och kvantitet som uppstår till följd av byggnation kan kvarstå under lång tid och i tidsrymder som överstiger den förväntade livslängden för höghastighetsjärnvägen Vatten grundvattenberoende ekosystem Se beskrivning för J6N Tenhult norr Vatten vattenkraftresursen De höga förkastningsbranterna utmed Vättern innebär att flertalet vattendrag som rinner genom Jönköping och Huskvarna har hög fallhöjd. Kraften i det fallande vattnet har nyttjats under lång tid. Även idag finns flera aktiva vattenkraftverk för utvinning av el, bland annat i Lillån (Tenhultsdalen) och Tabergsån inom det studerade passageområdet för alternativ J8. Höghastighetsjärnvägen förväntas passera på sätt som inte inverkar på vattendragens hydrologiska förhållanden. Därmed påverkas inte möjligheten till fortsatt användning av vattenresursen för utvinning av elkraft Areella näringar t för J8 passerar delvis igenom ett barrskogsdominerat område öster om Odensjö med höga volymer av både tall och gran. Den östra delen av passageområdet vid Tenhultsdalen omfattar ett område med lägre andel skog och därmed lägre volymer, medan passageområdet väster om Tenhult har mer skogsmark och höga volymer av främst tall och gran. Störst volymer finns i områdets västra delar samt i området öster om Odensjö. Andel små fastigheter är stort för alternativet, cirka 870 stycken. Medelarealen är 19,5 hektar. Strax över 600 skogsfastigheter har en areal mellan 0,1 och 20 hektar, varav hälften är under 0,6 hektar. De fastigheter som har en storlek mellan 0,1 och 20 hektar antas påverkas i högre utsträckning än de fastigheter som är större eller mindre. De fastig heter som är under 0,1 hektar antas vara tomtmark eller liknande och sakna betydelse för skogsbrukande. För fastigheter över 20 hektar blir effekten av en fragmentering mindre, då de har möjlighet att delas i mindre men fortsatt funktionella brukningsenheter. Medelarealen på fastigheter i storleksintervallet 0,1-20 hektar är 3,2 hektar. Med tanke på den stora mängden små skogsfastigheter antas ett stort antal fastigheter kunna komma att påverkas vid anläggandet av en järnväg genom området. På små fastigheter kan skogsbruket helt utraderas, det vill säga att rationellt skogsbrukande inte längre är aktuellt på enheterna. I de avsnitt där järnvägen lokaliseras till marknivå kan järnvägen förutom intrång i skogsfastigheter även medföra barriäreffekter som kan påverka inte bara skogsbruket som sådant, utan också till skogsbruket tillhörande inkomstkällor såsom vilttillgång och jakt. Barriäreffekter kan också medföra lokalt ökat viltbete. Jäbo Dumme mosse Karshult 280 Målskog Lomsjö Jönköpings flygplats Axamo 341 Taberg 343 Västersjön Månsarp Sandseryd Månstorp Järstorp Norrahammar Figur 7.24 Grund- och ytvatten i passageområdet för J8. Åsa 0 3 km Hulukvarn Ulvstorp 270 Taberg Klämmestorp Åsen Hovslätt Tolarp Råslätt Jönköping 89 Kronheden 243 Hyltena Ljungarum Barnarp Torsvik Strömsberg Odensjö Lovsjö 279 Lovsjö Anläggningen kommer att byggas med servicevägar med jämna intervaller. Detta kan bidra till en ökad tillgänglighet för skogsfastigheter där väg idag saknas eller är belägen på stort avstånd. Antalet fastigheter med ett sådant avstånd bedöms vara mycket begränsat i och med skogens tätortsnära karaktär och generellt goda täthet av infrastruktur. Störst påverkan medför alternativet för barrskogsområdet öster om Odensjö, samt för områdena väster om Tenhult. I samband med att många fastigheter är små och påverkan på de enskilda fastigheterna kan bli stor, bör man undersöka möjligheterna till ersättningsmark för skogsägare, samt möjligheterna till omarrondering av fastigheter i samband med påverkan så att skogsbrukande i området underlättas. Bashult V Ubbarp Konungsö 292 L. Västansjö 221 Västraby 264 Huskvarna Öxnehaga Knivshult Åkarp Riddersberg Våeryd Rogberga Hundshult Egna hem 323 Hakarp Häljaryd Stensholm Karlsfors Tenhult Tenhultasjön 214 Vireda Huskvarnaån Grundvatten och ytvatten - Brunnstorp Mjälaryd Jönköping Målen Gräns för passageområde J8 Stensjön 213 Rommelsjö Ytvatten (Vattenförekomster) Grundvattentillgång i jordlagren 324 l/s Fagerslätt Tovrida udde Måttlig grundvattentillgång, Sjöberg 1-5 l/s Hultseryd Lekeryd Ulvsnäs Öggestorp 306 Liten eller ingen grundvattentillgång, <1 l/s Stor grundvattentillgång, 5-25 l/s Mycket stor grundvattentillgång, l/s Rönjane 250 Tovrida 223

28 Stationsprincipen för J8 kan komma att ta jordbruksmark i anspråk. Det gäller även för den öst-västliga banan (Stockholm-Göteborg) och för banan som går söder ut mot Malmö. Om kopplingspunkten lokalieras öster om Tabergdalen medför denna samt de båda banorna kumulativa barriäreffekter för brukandet av den odlade marken kring Odensjö och Hovslätt. Det innebär även mer omfattande markförluster. Om kopplingspunkten lokalieras till området väster om Tabergsdalen innebär det att effekterna för jordbruket minskar samtidigt som det ökar för skogsbruket i dessa områden. En ny järnväg mellan Tenhult och Munksjön (följdinvestering) kommer sannolikt att ta både jord- och skogsbruksmark i anspråk med motsvarande effekter som höghastighetsjärnvägen till flöjd, till exempel försvårat brukande genom barriäreffekter. I områden med jordbruksmark kan passagen även påverka eventuella brunnar som används för bevattning eller till djurhållning. För risker kopplade till detta, se texten rörande dricksvatten ovan Ämnen och material t för alternativet berör den beviljade torvkoncessionen vid Karlshult (se beskrivning för J4). Koncessioner har en stark rättskraft och åtgärder som hindrar eller begränsar ianspråktagandet av brytnings rätten bör undvikas. Vid Taberg finns också en känd malmförekomst, men den ligger utanför det studerade passageområdet och bedöms inte beröras. För övrigt finns inga särskilt utpekade förekomster av ämnen eller andra material för utvinning Fokusområde Klimat Beskrivning av miljöeffekter Klimatpåverkan från alternativet J8 har, liksom för övriga alternativ, sin grund i de utsläpp av växthusgaser som sker under hela den nya infrastrukturens livscykel. Detta inkluderar utvinningar av råmaterial, tillverkning och underhåll samt påverkan under driftsskedet. Det som främst bidrar till klimatpåverkan från byggandet av J8 är broar över exempelvis Tenhultsdalen och Tabergsdalen. I jämförelse med J5 är brobyggandet inte lika omfattande, resulterande i ungefär hälften så mycket klimatpåverkan från den anläggningstypen. På grund av den relativt sett flackare topografin har de externa alternativen, J6N och J8, jämförelsevis liten mängd anläggningstyper med hög klimatintensitet. Detta medför att näst efter broar är det underbyggnaden och banöverbyggnaden som inverkar på de klimatpåverkande utsläppen. Genom att skog behöver avverkas permanent går naturliga kolsänkor förlorat och J8 uppskattas kräva mindre skogsavverkning än sträckan J6N, om än marginellt. Överensstämmande med den anläggningstyp som mest påverkar klimatet är det även broarna som är energiintensivast, följt av under- och banöverbyggnad. Energianvändningen som sker vid drift av tågen kan påverkas av höjdskillnader i järnvägsprofilen. Skillnaden i spårprofilerna mellan de olika alternativen uppskattas vara marginell och med hänsyn till den svenska energiproduktionen bedöms inte någon synbar skillnad föreligga alternativen emellan. Alternativ J8, Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Det som sticker ut för J8 är följdinvestering i form av en ny järnväg mellan Tenhult, Odensjö och vidare till Munksjön. På motsvarande sätt som för alternativet J5 medför dubbla bansträckningar kumulativ påverkan med avseende på både klimatpåverkan och energianvändning. De topografiska förhållandena i området för en sådan kompletterande järnvägssträckning har inte studerats. Det kan därför bara konstateras att det innebär ett ytterligare tillskott och att anläggningstyper som betongtråg, betongtunnel och broar orsakar störst påverkan. Vad gäller själva höghastighetsjärnvägen bedöms J8, tillsammans med alternativet J6N, vara det mest fördelaktiga, sett till såväl hela projektet som per projektkilometer. Den omfattande följdinvesteringen med ny järnväg från Tenhult till Munksjön via Odensjö innebär dock att J8 istället kan komma att likställas med J Måluppfyllelseanalys fokusområde klimat För själva höghastighetsjärnvägen bedöms J8 sammantaget, det vill säga både alternativ för stationens läge och det område inom vilket banan kan komma att passera, inklusive kopplingspunkt, ha en viss möjlighet att bidra till måluppfyllelse, vilket är likvärdigt med J6N. Med följdinvestering i form av en ny järnväg bedöms det däremot finnas en risk att alternativet motverkar måluppfyllelse med avseende på klimat. Den samlade bedömningen inkluderar följdinvesteringen Övriga ändliga resurser/masshantering t för J8 motsvarar i princip passageområdet för huvudbanan i alternativ J5 samt passageområdet för järnvägen söderut från kopplingspunkten för samma alternativ. Därmed gäller samma bedömning avseende möjlighet att resursutnyttja massor som för huvudbanans passagområde, för beskrivning se J5. Vatten Bidrag till måluppfyllelse Flera grundvattenmagasin med stora till mycket stora tillgångar inom passageområdet. Passage området för banan mot Malmö löper parallellt med grundvattenmagasin med mycket stora tillgångar. Även kopplingspunkt kan komma i konflikt med detta område. Sammantaget en förhöjd risk att måluppfyllelsen för miljöaspekten vatten (dricksvattenintresset) motverkas Måluppfyllelseanalys fokusområde resurser tillgängliga för människan Sammantaget bedöms alternativ J8 riskera att motverka måluppfyllelse för miljöaspekten vatten. Bedömningen bygger på att både passageområdet för banan söderut mot Malmö och kopplingspunkten kan komma i konflikt med ett av de grundvattenområden i Jönköping med omland som har störst tillgång på vatten. Även för miljöaspekterna areella näringar bedöms det finnas en risk att alternativet motverkar måluppfyllelse. Det är ianspråktagandet av jordbruksmark för station samt princip för kopplingspunkt öster om Tabergsdalen som har påverkat bedömningen. För aspekten som rör övriga ändliga resurser och minimerad uppkomst av avfall bedöms alternativet ha möjlighet att bidra till måluppfyllelse. Det bedöms finnas goda möjligheter att nyttja massor för både järnvägskonstruktionen och kringanläggningar samt även mervärdesskapande åtgärder. För miljöaspekten ämnen och material bedöms alternativet bidra till måluppfyllelse. Areella näringar Ämnen och material Övriga ändliga resurser/ masshantering Alternativ J8, Fokusområde Klimat Klimatfaktorer Intrång och barriärverkan för både jord- och skogsbruk. Stationsprincip i tätortsnära jordbruksbygd. Barriär kan öka skogsskador som följd av viltbete lokalt. Endast ett område med beviljad torvkoncession inom passageområdet. Goda möjligheter undvika påverkan. Det bedöms finnas goda möjligheter att använda massor som inte kan användas i järnvägskonstruktionen för kringanläggningar som bullervallar eller mervärdesskapande åtgärder i järnvägens närhet inom passageområdet. Därmed bedöms det finnas möjlighet att alternativet bidrat till delmålet. Störst bedöms möjligheterna vara i de södra delarna av passageområdet. Bidrag till måluppfyllelse Höghastighetsjärnväg + ny järnväg Tenhult-Odensjö-Munksjön innebär kumulativa effekter på grund av den totala järnvägsanläggningens längd. Mer skog avverkas. 224

29 7.1.8 Stationsalternativens bidrag till måluppfyllelse KLIMAT KLIMAT KLIMAT RESURSER TILLGÄNGLIGA FÖR MÄNNISKAN Ämnen och material Areella näringar Vatten Ändliga resurser och masshantering Risk Klimatfaktorer Förorenad mark Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Befolkningrekreation och friluftsliv LANDSKAP Naturmiljö Människors hälsa Befolkningsammanhållen bygd HÄLSA OCH SÄKERHET RESURSER TILLGÄNGLIGA FÖR MÄNNISKAN Ämnen och material Areella näringar Vatten Ändliga resurser och masshantering Risk Klimatfaktorer Förorenad mark Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Befolkningrekreation och friluftsliv LANDSKAP Naturmiljö Människors hälsa Befolkningsammanhållen bygd HÄLSA OCH SÄKERHET RESURSER TILLGÄNGLIGA FÖR MÄNNISKAN Ämnen och material Areella näringar Vatten Ändliga resurser och masshantering Risk Klimatfaktorer Förorenad mark Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Befolkningrekreation och friluftsliv LANDSKAP Naturmiljö Människors hälsa Befolkningsammanhållen bygd HÄLSA OCH SÄKERHET Alternativ J4 Alternativet J4 Munksjön med huvudbana uppvisar relativt stora skillnader vad gäller bedömt bidrag till måluppfyllelse för de olika projektmålen/miljöaspekterna. Skillnaderna beror på att vissa projektmål gynnas av en tätortsnära passage medan andra i hög grad missgynnas. Framförallt sticker miljöaspekten människors hälsa ut. Alternativet bedöms motverka projektmålet. Många människor riskerar att störas av framförallt buller från höghastighetståg som passerar i full eller nära full hastighet förbi stationsprincipen i sådan omfattning av det kan påverka deras hälsa negativt. Att en stor del av järnvägssträckan sannolikt anläggs i tunnel vid detta alternativ är till fördel för flera av miljöaspekterna och hjälper till att styra mot förbättrad måluppfyllelse för dessa projektmål. Alternativ J5 För de projektmål där alternativet J5 Munksjön med bibana har bedömts innebära en risk att måluppfyllelse motverkas har i flera fall de kumulativa effekter som kan uppstå av kombinationen huvudbana och bibana varit avgörande för den samlade bedömningen. Ett exempel är kumulativ barriäreffekt i området kring principen för kopplingspunkt, vilket kan påverka såväl ekologiska spridningssamband som förflyttning av jordbruksmaskiner. Kombinationen huvudbana och bibana innebär också att totalt sett flera människor störs av bland annat buller från höghastighetståg. Kopplingspunkten samt passagen för banan mot Malmö innebär en ökad risk att projektmålet för miljöaspekten vatten inte kan nås eftersom dessa geografiskt sammanfaller med ett grundvattenmagasin med mycket god tillgång på vatten. Alternativ J6N Alternativet J6N,Tenhult norra, bedöms för flertalet av projektmålen som hör till hänsynsmålen bidra eller marginellt bidra till måluppfyllelse. För flera av målen bygger bedömningen på att det finns möjligheter till anpassning både genom lokalisering och genom omsorgsfull utformning. Bedömningen att alternativet riskerar att motverka målen för naturmiljö och areella näringar bygger på den barriäreffekt som järnvägen kan orsaka för både ekologiska spridningssamband och för transport av till exempel jordbruksmaskiner. Det senare innebär ett försvårat brukande, men också att naturmiljöer som ängs- och hagmarker kan påverkas negativt genom minskat brukande. 225

30 KLIMAT RESURSER TILLGÄNGLIGA FÖR MÄNNISKAN Ämnen och material Areella näringar Vatten Ändliga resurser och masshantering Risk Klimatfaktorer Förorenad mark Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Befolkningrekreation och friluftsliv LANDSKAP Naturmiljö Människors hälsa Befolkningsammanhållen bygd HÄLSA OCH SÄKERHET Alternativ J8 För de projektmål som alternativet J8, Odensjö, bedöms innebära en risk för att måluppfyllelse motverkas beror bedömningen i stor utsträckning på de effekter som kopplingspunkten, och i viss mån även passagen för banan som går söderut mot Malmö, kan orsaka. Kopplingspunkten innebär ytterligare ianspråktagande av mark samt förstärkt barriäreffekt. Den strukturomvandling som stationsprincipen kan medföra i det herrgårdpräglade landskapet bedöms även bidra till att projektmålen för kulturmiljö riskerar att motverkas. t för banan som går söderut mot Malmö går parallellt med det grundvattenmagasin som har störst tillgång på vatten i Jönköping med omland vilket ökar risken för konflikt med dricksvattenintresset och därmed även risken för att projektmålet som rör vattenresursen inte kan nås. Följdinvestering i form av ny järnväg från Tenhult till Munksjön via Odensjö bedöms förstärka de negativa effekterna för flera av miljöaspekterna och försvårar därmed ytterligare möjligheten för alternativet att bidra positivt till måluppfyllelse. Tillsammans med höghastighetsjärnvägen riskerar en ny järnväg i denna sträckning att medföra kumulativa effekter i form av bland förstärkt barriär och att fler människor påverkas av buller. 226

31 7.2 Tranås Förutsättningar De specifika förutsättningar för Tranås som miljöbedömningen utgår från redovisas utförligt i rapporten Stationsrapport Tranås, ÅVS Höghastighets järnväg Linköping Borås, kapitel 4 Befintliga förhållanden. Generella förutsättningar för höghastighetsjärnväg som påverkar olika miljöaspekter redovisas i kapitel 4 i denna miljöbedömningsrapport. I kapitel 4.1 Tranås med omland (stationsrapporten) redovisas landskapets övergripande förutsättningar såsom geomorfologi, klimat, yt- och grundvatten samt naturmiljö (livsmiljöer och ekologiska samband). Här finns också en översiktlig redovisning av förutsättningarna avseende luftkvalitet, mark- och vattenanvändning samt förekomst av förorenad mark. I kapitel 4.2 Planeringsförutsättningar redovisas de skyddade natur- och kulturmiljöer som finns i det studerade området för Tranås. I kapitel 4.3 Tranås tätort redovisas de kulturhistoriska förutsättningarna, dagens tätortstruktur med bland annat målpunkter och blågrönstruktur samt uppgifter om tätortens befolkning som exempelvis befolkningstäthet. Se också lathund i tabell Studerade alternativ passageområde har omfattas av fördjupade analyser. Alternativen redovisas utförligt i kapitel 7 Analys och beskrivning av stationsalternativ i rapporten Underlagsrapport Stadspassage Tranås, ÅVS Höghastighetsjärnväg Linköping Borås. Fördjupade alternativ representerar central (T4), perifer (T6) och extern (T4) stationsprincip. Med perifer menas nära utanför centrala delar av orten. De olika principlösningarna innebär att huvudbanan kan passera genom eller utanför centrala Tranås. n och stationsprinciper redovisas i Figur Observera att detta är möjliga passageområden. I den fortsatta planeringen kan förutsättningar ändras vilket också kan komma att påverka exempelvis passagområden och stationsprincipernas omfattning. För fokusområdet landskap är redovisningen strukturerad så att först beskrivs bedömda effekter av principlösningen för station och därefter effekter av järnvägens passage. Avslutningsvis görs en översiktlig bedömning av följdinvesteringarnas miljöeffekter och påverkan för måluppfyllelse. Redovisningen är således samlad för de tre miljöaspekter som hör till fokusområdet (landskapets form samt upplevelse, kulturmiljö och naturmiljö). För fokusområdena hälsa och säkerhet utgår redovisningen av alternativets effekter från de fyra effektparametrarna, buller, vibrationer, elektromagnetiska fält och luftkvalitet. För fokusområde resurser tillgängliga för människan redovisas varje miljöaspekt för sig. Till fokusområde klimat hör bara en miljöaspekt (klimatfaktorer). Effekter från höghastighetsjärnvägen avseende buller redovisas både i avsnitten för fokusområde landskap (känsliga naturmiljöer) och fokusområde hälsa och säkerhet (människors hälsa och befolkning-rekreation och friluftsliv). Tabell 7.2 Lathund var förutsättningar för respektive miljöaspekt redovisas i stationsrapporten Landskapets form samt upplevelse Avsnitt i stationsrapport Landskapstyper, Geologi De fördjupade alternativen är: Extern station norr om Tranås (T2) Centralt stationsläge (T4) Perifer station norr om Tranås (T6) Dessa tre är ett urval av den totala mängd stationsprinciper med passager som har studerats för Tranås. För översiktlig redovisning av övriga studerade alternativ se kapitel 5 ovan och för en mer utförlig redovisning se kapitel 6 Urvalsprocessen i rapporten Underlagsrapport Stationsrapport Tranås, ÅVS Höghastighetsjärnväg Linköping Borås. Bedömningen av miljöeffekter och måluppfyllelseanalys görs i efterföljande avsnitt för vart och ett av de tre alternativen. Bedömingen omfattar studerat passageområde, principlösningar för station samt en mycket översiktlig bedömning för de identifierade behoven av följdinvesteringar (till exempel anslutande infrastruktur). För varje alternativ redovisas miljö effekter, måluppfyllelseanalys samt identifierade rekommendationer per fokusområde (landskap, hälsa, resurser tillgängliga för människan samt klimat). För fokusområde landskap redovisas en särskild bedömning för skyddade områden (natur- och kulturmiljöer). Naturmiljö Kulturmiljö Människors hälsa Befolkning sammanhållen bygd Befolkning rekreation och friluftsliv Förorenad mark Risk Vatten Materiella tillgångar Klimatfaktorer Klimat, vatten och luft, Naturmiljö, Mål-punkter och blågrön struktur, Skyddade områden Omlandets kulturhistoria, Tätortens kulturhistoria, Skyddade områden Klimat, vatten och luft, Befolkning och boende Målpunkter och blågrön struktur, Befolkning och boende Målpunkter och blågrön struktur Mark- och vattenanvändning Befolkning och boende, 5.4 Risk och säkerhet Klimat, vatten och luft, Mark- och vattenanvändning Mark- och vattenanvändning Generella förutsättningar 227

32 7.2.3 Bedömningsgrunder För bedömningen av i vilken utsträckning de studerade alternativen påverkar möjligheten för att man i arbetet med höghastighetsjärnvägen ska kunna uppnå de uppställda program- och projektmålen har de generella indikatorerna för respektive miljöaspekt använts (se avsnitt 1.4, 1.5 samt bilaga 1). Med stöd av bedömningen för var och en av indikatorerna görs en samlad bedömning av respektive alternativs bidrag till att nå projektmålen som formulerats för de olika miljöaspekterna. Dessa bedömningar redovisas för varje alternativ under rubriken måluppfyllelse för respektive fokusområde. Redovisning görs huvudsakligen i tabeller. Som stöd för att visualisera bedömningarna har bedömningsskalan redovisad i Figur 7.26 använts genom färgsättning i tabeller. Bedömningsskalans innebörd och användning i hela kedjan från indikator till samlad bedömning per miljöaspekt/projektmål redovisas i avsnitt 3.4. Vida utblickar över Sommen från jordbruksbygden söder om sjön Storslagna vyer i Svartåns dalgång/säbydalen Dalgång omgärdad av skogsklädda höjder Säbydalens aktiva jordbruk med kvarvarande historiska landskapselement (ängslador, öppna diken med mera) Nyckelfaktorerna har använts som stöd i bedömningarna för miljöaspekterna kulturmiljö, naturmiljö och landskapets form samt upplevelse. För fokusområde klimat (miljöaspekten klimatfaktorer) utgår måluppfyllelseanalysen från en jämförande analys av alternativen. Det vill säga att bedömning av bidrag till måluppfyllelse för vart och ett av alternativen görs i relation till de andra alternativens klimatpåverkan samt energianvändning. För övriga fokusområden och miljöaspekter bedöms vart och ett alternativ utifrån sina egna förutsättningar och den samlade måluppfyllelseanalysen görs således oberoende av de andra alternativen. Däremot förekommer hänvisningar mellan alternativen för att undvika upprepning. Bedömningen för alla indikatorer samt bidrag till måluppfyllelse för de studerade alternativen för Tranås redovisas i bilaga 9. Indikatorerna används också för att beskriva de miljöeffekter som studerade alternativ kan få för de relevanta miljöaspekterna. För de miljöaspekter där det har bedömts bidra till analyserna av måluppfyllelse samt beskrivning av miljöeffekter används även nyckelfaktorer. Nyckelfaktorerna preciserar och beskriver innehållet i indikatorerna för Tranås med omland. En nyckelfaktor kan rymma karaktärer eller funktioner av betydelse för mer än en miljöaspekt. Nyckelfaktorer för Tranås: Rekreationslandskapet vid Sommen n Tranås häradsallmänning Gräns för passageområde Stationsprincip 188 Flugebo 260 Skruvhult Hålan 179 Ödebjörnarp Sommen Hålavedskapellet Tenbäcken Tismetorpet Krämarp T4 T6 T2 Eklabonäset 202 Arrebo 154 Hallången 155 Herrgårdslandskapet vid Svartåns dalgång/säbydalen Tranås läge vid Svartån och goda landsvägskommunikationer Stationssamhällets planstruktur och låga skala Ädellövskog samt ekologiska samband och livsmiljöer för arter knutna till ädellövträd Loren 202 Hakebo Blankhester Hårkrankeryd 177 Fösingstorp Röhälla Skoboviken Romanäs Blåvik Kopparhult Äldre barrskogar samt ekologiska samband mellan dessa Ulvsbo Hagmarker samt ekologiska samband mellan dessa Sommens flikighet med många öar vilket ger en rumslig småskalighet Djurafall T2 248 Tranås Tranås säteri Hätte Sommen Liljeholmen Helgebo Seglarvik Vänstern Bredstorp Frucken Motverkar måluppfyllelse Osäkerhet kring miljöanpassningar och skyddsåtgärder innebär risk för att målupp fyllelse motverkas Möjlighet/potential att bidra till måluppfyllelse Bidrar till måluppfyllelse Kvarnarp Botorp 189 Vippersjö Finnanäs Restad Göberga Gripenberg Gripenberg T6 Ebbarp Katarp Åbonäs Säby Säbysjön 159 T Gransbo Sandvik Brandsnäs o 0 3 km Figur 7.26 Bedömningsskala för måluppfyllelseanalys. Figur 7.25 Studerat område för stadspassage Tranås med passageområden och stationsprinciper för de tre alternativ som har fördjupats 228

33 7.2.4 Alternativ Extern station norr om Tranås (T2) Beskrivning av alternativ Stationsprincip T2 innebär att höghastighetsjärnvägen dras norr om Tranås med externt stationsläge i anslutning till korsningspunkten med Södra stambanan. Stationsläget ligger i korsningen med Södra stambanan antingen tvärs över den konventionella järnvägen eller på dess västra sida. Eftersom Södra stambanan bitvis ligger i en dalsänka har stationen studerats som en lösning där stationsdelen över Södra stambanan ligger på bro för att därefter ligga på höjden väster om Södra stambanan. Sydväst ut från stationsprincipen är passageområdet brett, vilket ger stor flexibilitet att hitta en bra sträckning. Från öster passeras Sommen, sannolikt på bro Sammanfattning av miljöeffekter Fokusområde Landskap Alternativets stationsprincip sammanfaller med Sommens västra strand mellan Tranås och samhället Sommen. Här kan skalbrott och barriäreffekter påverka karaktären och den visuella upplevelsen av landskapet. En stor del av det område som kan beröras av stationsanläggning, parkeringsplatser med mera består av tallskog med relativt höga naturvärden. I området förekommer flera skogslevande fågelarter som kräver förhållandevis stora sammanhängande områden med äldre skogsbestånd. Sommens norra delar passeras sannolikt på bro. Passagen kan ge vida resenärsutblickar över Sommens sjölandskap. Hög ambition i anläggningens utformning är dock viktigt för landskapsbilden vid Sommen. Alternativets passageområde utgör det mest omfattande och mest flexibla av samtliga alternativ, särskilt i området väster om Tranås. Därmed kan exempelvis intrång i Säbydalen undvikas. En passage som innebär att Säbydalens herrgårdslandskap genomkorsas eller tangeras av banan riskerar att ge stora negativa effekter för områdets höga kultur- och naturvärden samt dalgångens landskapsbild. En passage som undviker Säbydalen påverkar dock istället värden kopplade till skogsmiljöerna nord och nordväst om Tranås. Området är bland annat rikt på forn- och kulturlämningar. Effekterna av banans passage beror således i stor utsträckning på var banan lokaliseras inom studerat område. Fokusområde Hälsa och säkerhet Det studerade passageområdet för T2 omfattar huvudsakligen en relativt glest befolkad landsbygd. Stationsprincipen förutsätter vidare en tvärgående koppling med Södra stambanan, vilket ger en relativt stor flexibilitet för hur själva järnvägen kan ansluta till stationen. Därmed finns goda möjligheter att genom lokalisering även begränsa effekterna för människors hälsa. De östra delarna av passageområdet tangerar dock Tranås tätort och de bebyggelsegrupper som ligger utmed Sommens stränder norr om tätorten. Det är vid en sträckning i dessa delar som höghastighetsjärnvägen enligt studerat alternativ T2 bedöms kunna få mer omfattande effekter för människors hälsa. Den externa stationsprincipen för T2 kan knyta samhällena Tranås och Sommen närmare varandra. Eftersom Tranås är ett relativt litet samhälle förväntas inte särskilt omfattande omvandling av närområdet till en extern station. Därmed kan området upplevas som ödsligt och otryggt, åtminstone under tider då färre människor vistas på stationen. I anslutning till Tranås finns många målpunkter och områden av betydelse för rekreation och fritidsaktivitet. t för T2 berör till exempel de norra delarna av Sommen samt närrekreationsområden inbegripande bland annat Strånnesjön nordväst om Tranås. Höghastighetsjärnväg kan skapa barriärer som försvårar tillgänglighet och användandet av områdena samt orsaka störningar i form av exempelvis buller. Alternativet innebär oavsett vald sträckning inom passageområdet att Sommen passeras, sannolikt på bro, och här bedöms det därför inte vara möjligt att undvika negativa effekter fullt ut. Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Inom passageområdet för T2 finns kommunala grundvattentäkter med skyddsområde väster om Gripenberg samt i de södra delarna vid Frinnaryd och Sunhultsbrunn. De topografiska förhållandena i anslutning till vattenskyddsområdena innebär att skärning men möjligen även tunnel kan vara aktuellt. Detta är anläggningstyper som kan påverka grundvattenförhållandena. Inom passagområdet finns också ett par grundvattenmagasin med stora grundvattentillgångar. Grundvatten är ofta känsligt för yttre påverkan och negativa effekter på kvalité och kvantitet som uppstår till följd av byggnation kan kvarstå under lång tid och i tidsrymder som överstiger den förväntade livslängden för höghastighetsjärnvägen. Alternativets flexibilitet innebär att grundvattenmagasinen med god tillgång på vatten kan undvikas genom anpassad lokalisering. T2 möjliggör en västlig sträckning av höghastighetsjärnvägen i riktning mot Jönköping. En sådan lokalisering begränsar intrång och barriäreffekter för jordbruksnäringen i det studerade området för Tranås med omland. Dras spåren mer rakt mot Jönköping och därmed tvärs Säbydalen bedöms alternativet medför betydligt mer omfattande negativa effekter för jordbruket. Fokusområde Klimat Höjdskillnader inom passageområdet bidrar till att anläggningstyper som bro och tunnel är troliga. Detta är klimatintensiva anläggningstyper. Vid långa tunnlar kan det även komma att krävas parallell räddningstunnel vilket ytterligare ökar på klimatpåverkan och energianvändningen. T2 Princip för station o 0 5 km Gripen-berg Sommen Tranås Figur 7.27 Stationsprincip och passageområde för T2. 229

34 Fokusområde Landskap Beskrivning av miljöeffekter Alternativets lokalisering av en ny station sammanfaller med Sommens västra strand mellan Tranås och samhället Sommen. Här kan skalbrott och barriäreffekter påverka karaktären och delvis försvåra användningen och tillgängligheten till rekreationslandskapet kring Sommen. Längs med stambanan löper den kulturhistoriskt intressanta Östra Holavedsvägen (nu Mjölbyvägen), som längs flera sträckor bibehåller sin karaktär av ålder domlig vägmiljö. Stor hänsyn till områdets närhet till Sommen och till kommunikationsmiljön bör tas vid lokalisering och utformning av stationen. Känsligheten ökar i de smala partier där stambanan och Mjölby vägen passerar nära Sommens stränder där exponerade bergskärningar eller bankar kan uppkomma. En stor del av det område som kan beröras av stationsanläggningen och medföljande parkeringsplatser med mera består av tallskog med relativt höga naturvärden. I området förekommer flera skogslevande fågelarter som kräver förhållandevis stora sammanhängande områden med äldre skogsbestånd. Hit hör till exempel spillkråka och pärluggla. De allra värdefullaste tallarna i området har en ålder på år. Dessa växer inom Holavedens urskog. Effekterna av banans passage beror på läge inom studerat område. Samtliga alternativ innebär att Sommens norra delar passeras på bro. Passagen kan innebära intressanta och vida resenärsutblickar över Sommens sjölandskap, hög ambition i anläggningens utformning är dock viktigt för landskapsbilden vid Sommen. Alternativets passageområde är geografiskt omfattande särskilt i området väster om Tranås, och rymmer därför en flexibilitet med avseende på lokaliseringen av banan. Lokalisering som innebär att Säbydalens herrgårdslandskap genomkorsas eller tangeras av banan riskerar att ge stora negativa effekter för den samlade miljö med slott och herrgårdar, rika fornlämningsmiljöer och ett sammanhängande odlingslandskap som Säbydalen utgör. Skyddade områden T2 Princip för station Riksintresse Fornminne Byggnadsminne natur- och kultur Figur 7.28 Skyddade natur- och kulturmiljöer i passageområdet för T2. kulturmiljövård Riksintresse naturvård Natura 2000-område Naturreservat Naturmiljöer I den norra delen berör passageområdet riksintresseområdet för Sommen. Vid passage över sjön och de strandnära områdena behöver riksvärdena i form av bland annat de unika bestånden av röding och öring samt häckande känslig fågelfauna beaktas för att inte den nya höghastighetsjärnvägen ska stå i konflikt med riksintresset för naturvården. Sommen är även av riksintresse för friluftsliv varför det rörliga friluftslivet, till exempel sjöns båtliv, också behöver visas särskild hänsyn vid lokalisering och anläggningsutformning. Gripen- berg Sommen Tranås o 0 3 km Även ur naturmiljösynpunkt riskerar lokalisering till eller i närheten av Säbydalen att påverka habitatnätverk för både ängs- och hagmarker och ädellövsrika miljöer som finns i anslutning till herrgårdslandskapet. Alternativets passageområde medger dock att påverkan på Säbydalen kan undvikas. Lokalisering norr om dalgången eller öster om Säbysjön minskar de negativa effekterna på ett flertal av nyckelfaktorerna. Passage öster om Säbysjön kan dock i sin förlängning medföra väl så stor påverkan för både natur- och kulturvärden belägna längre söderut kring sjön Ralången. En nordlig passage kommer att påverka de karaktärsskapande skogsmiljöerna nord och nordost om Tranås. Här finns lämningsrika skogsmiljöer med talrika torplämningar och agrara lämningar, både i anslutning till herrgårdsmiljöernas utkanter och till skogslandskapet i övrigt. Ett flertal industrihistoriska lämningar från olika tider kopplade till skogsbruk, bergsbruk, metallindustri och annan småskalig industri finns också representerade. Ekologiska samband i ett litet större område med sammanhängande äldre tallskogar kan också komma att korsas vid en nordlig passage. Ur ett nationellt perspektive bedöms dock effekterna av detta bedöms vara mindre allvarliga jämfört med vad som kan förväntas vid en sydligare lokalisering. Möjligen kan skyddszoner utmed höghastighetsjärnvägen ge upphov till buskmarker med förhållandevis stor diversitet av buskar och unga ädellövträd. En sådan miljö skulle kunna nyttjas som livsmiljö eller spridningskorridorer för till exempel hasselmus. Det finns också möjlighet att skyddszonerna på vissa håll kan komma att förstärka spridningssamband för arter knutna till öppnare marker. Detta gäller i synnerhet om huvudbanan lokalieras till den norra delen. Alternativet kräver ett antal följdinvesteringar som kommer att påverka stationsanläggningens skala och dess närområde. Vändstation för södra stambanan och busstation och parkering i anslutning till ett nytt resecentrum innebär att stationen genom sin skala riskerar stor påverkan på landskapsbilden invid Sommen. Stationslösningen kräver även nya anslutningsvägar och kan leda till att vägmiljön kring Mjölbyvägen (gamla Östra Holavedsvägen) med tillhörande milstolpar kan påverkas negativt. Stor hänsyn vid utformning av anslutningsvägarna är viktigt för att minska effekterna Skyddade områden Flexibiliteten för stationsprincipen T2 innebär att det studerade passageområdet är relativt vidsträckt. Därmed rymmer det också flera skyddade natur- och kulturmiljöer. Ytterligare fler ligger i nära anslutning till det studerade passageområdet. Det finns en risk för att stationsanläggningens placering kan komma att medföra störningar på naturreservatet Holavedens urskog. Här finns störningskänsliga fågelarter och därför kan även en lokalisering av järnvägsanläggningen på relativt stort avstånd från reservatet påverka områdets naturvärden. Invid Sommen ligger även naturreservatet Romanäs. Reservatet ligger visserligen utanför det studerade passageområdet men en ny järnvägsanläggning över näset kan dels försämra spridningssamband mellan områdets skyddade landmiljöer och närliggande områden av liknande slag och dels orsaka störning i form av buller in i det skyddade området. Indirekt påverkan begränsas dock vanligtvis inte i beslut med föreskrifter för naturreservat. Trots indirekta negativa effekter är det därför inte säkert att en ny storskalig järnvägsanläggning strider mot gällande beslut. Närmare Tranås tätort ligger Natura 2000-området Strånnesjön som bland annat hyser den rödlistade flodkräftan. En eventuell passage nära eller över sjön bedöms framförallt kunna påverka Natura 2000-intresset under byggskedet. Sjöns begränsade storlek och läge i ytterkanten av det studerade passageområdet bedöms dock innebära att störning bör kunna undvikas genom lokalisering av höghastighetsjärnvägen med tillräckligt skyddsavstånd. Söder om Tranås berör passageområdet riksintresset Svartån från Flisbysjön till Säbysjön. Vid en östlig sträckning inom passageområdet finns det risk att framförallt riksvärdet kopplat till dalgångens landskapsbild påverkas negativt. Men höghastighetsjärnvägen kan även komma i konflikt med andra värdeomdömen som det rika fågellivet. Riksintresset omfattar även Noen och Nolån. De ligger utanför studerade passageområden, men det finns en uppenbar risk att de på grund av den nord-sydliga utbredningen i någon del berörs av järnvägens vidare sträckning mot Jönköping. Öster om Noen finns även ett Natura 2000-område vid Botorp. De skyddade områdena utanför studerade passageområden kommer att beaktas i det fortsatta arbetet med åtgärdsvalsstudien som omfattar hela det översiktliga utredningområdet Kulturmiljöer Söder om Tranås ligger kommunens mest omfattande riksintresse, Säbydalen [F87]. Miljön utgörs av ett herrgårdslandskap i ett sammanhängande odlingslandskap kring Svartån, och omfattar bland annat fem slotts- och herrgårdsmiljöer, Säby sockencentrum och rika fornlämningsmiljöer. Riksintresset ligger i sin helhet inom passageområdet. En lokalisering av banan inom eller i nära anslutning till Säbydalens öppna landskap löper stor risk att stå i konflikt med riksintressets värden. t tangerar även två ytterligare riksintressanta slotts- och herrgårdslandskap. Riksintresset Botorp [F86] öster om Noen, samt riksintresset Stjärneborg, Herrestad [F81]] vid Ralången. Dessa riksintressen ligger utanför eller i utkanten av studerat passageområde, men kan beröras av järnvägens vidare sträckning mot Jönköping. Inom riksintresset Säbydalen finns två byggnadsminnen enligt 3 kap kultur miljölagen, Göberga herrgård och Gripenbergs slott. Byggnadsminnena omfattar ett flertal byggnader inom respektive herrgårds- och slottsmiljö, samt ett avgränsat skyddsområde runt utpekade byggnader. Eventuell påverkan på landskapsbilden utanför byggnadsminnets skyddsområde omfattas inte av kulturmiljölagen. Järnvägsanläggningen kan 230

35 därför endast strida mot gällande beslut vid en direkt påverkan på de utpekade anläggningarna. Inom passageområdet finns nio kyrkobyggnader och fem tillhörande begravningsplatser som omfattas av 4 kap kulturmiljölagen. I den norra delen av passageområdet finns Holavedskapellet med tillhörande klockstapel och begravningsplats söder om samhället Sommen samt Ängarydskapellet med tillhörande begravningsplats i norra utkanten av Tranås. Längs med Svartåns dalgång finns Säby kyrka med tillhörande bårhus och begravningsplats, Linderås kyrka med det Bogemanska gravkoret och tillhörande begravningsplats samt Frinnaryds kyrka med bårhus och begravningsplats. Alla fornlämningar och fornfynd omfattas av 2 kap kulturmiljölagen. Lagskyddet gäller även ett område runt fornlämningen vars storlek beslutas av Länsstyrelsen. t omfattar ett stort antal fornlämningar. Det finns talrika spår av förhistoriska lämningar från stenbrons och järnålder i Svartåns dalgång och runt Säbysjön. Det skogsrika omlandet präglas i hög grad av fossila åkrar, hägnader och torplämningar. I Säbydalen finns flera vårdade fornlämningar; Ebbarp domarringar, Åbonäs domarringar, Mörbylunds gravfält, Göberga gravfält, Grimmetorp Domarbacken och Hulan gravfältet Måluppfyllelseanalys fokusområde landskap För samtliga aspekter som hör till fokusområde Landskap bedöms alternativ T2 ha en möjlighet att bidra till måluppfyllelse för aktuella projektmål. Det är alternativets vida passageområde som medger en flexibilitet för banans lokalisering som ligger till grund för bedömningen. Inom passage området bedöms det finnas flera möjligheter at genom både anpassad lokalisering och utformning begränsa de negativa effekterna för landskaps anknutna aspekter. Vid en lokalisering som gör intrång i Säbydalen skulle alternativet istället motverka måluppfyllelsen för samtliga aspekter Fokusområde Hälsa och säkerhet Beskrivning av miljöeffekter Människors hälsa buller Alternativet är som princip en extern lösning för både järnvägens passage och stationens lokalisering. Stora delar av passageområdet är glest befolkat. Därmed drabbas färre av de högsta ljudnivåerna som höghastighetståg i full hastighet orsakar. Samtidigt störs områden som idag är relativt förskonade från större bullerkällor. Det relativt glesbefolkade passageområdet innebär också att åtgärder som kan bli aktuella för att skydda bostadsmiljöer från skadliga bullernivåer behöver göras för enstaka fastigheter. Därmed kan åtgärderna bli kostsamma i förhållanden till nyttan. Vid passage över sjön Sommen kan fler bostäder komma att störas av buller. Bitvis är sjöns stränder mer tätbebyggda än stora delar av övriga delar av passageområdet och ljudspridningen över vatten är större än över bevuxen mark. Vid en östlig sträckning inom passageområdet kan också fler människor komma att störas av buller, dels för att det är närmare Tranås tätort och dels för att det söder om Tranås finns flera mindre samhällen i den östra delen, exempelvis Gripenberg. Landskapet är inom stora delar av passageområdet kuperat med bitvis relativt stora höjdskillnader. Genom att anpassa lokalisering och utformning av järnvägen på sådant sätt att landskapets förutsättningar nyttjas kan antalet bullerutsatta bostäder, och därmed även behovet av särskilda skyddsåtgärder, minimeras. För de tre studerade alternativa stadspassagerna för Tranås har de gjorts en bedömning av hur många byggnader som kan komma att exponeras för både ekvivalenta och maximala ljudnivåer över gällande riktvärden. Bedömningen är gjord utifrån en antagen linje inom passageområdet för respektive alternativ där hänsyn tagits till landskapets förutsättningar och banans krav avseende linjeföring i plan och profil. I senare utredningsskeden kommer bedömningen att förändras då direkta linjedragningar börjar studeras. Bedömningen ska ses som en jämförelse mellan alternativen och har inte varit direkt styrande för den kvalitativa analysen av effekter och bidrag till måluppfyllelse. Bedömningen omfattar en situation utan bullerskyddsåtgärder och har bland annat använts som underlag för att uppskatta behov av bullerskyddsåtgärder. För alternativet T2 bedöms att totalt upp till drygt 50 bostäder kan få ekvivalenta ljudnivåer över riktvärdet, och drygt 100 kan få maximala ljudnivåer över 70 db(a) vid fasad Människors hälsa vibrationer Känslighet för markvibrationer sett till människors hälsa har identifierats utifrån förekomst av mjuka jordarter (leror och silt) samt jorddjup i kombination med befolkningstäthet inom det studerade området. Anläggningstyp tunnel i direkt anslutning till bostadsbebyggelse kan ytterligare öka risken för att människor ska störas av vibrationer i sin boendemiljö. Inom passageområdet för T2 finns områden med förhöjd känslighet med avseende på markvibrationer i anslutning till Gripenberg, framförallt norr om stambanan. Här är framförallt jorddjupen stora men marklagren kan även vara mjuka. Eftersom vibrationsnivåerna och därmed även störningen vanligtvis ökar med tågens hastighet finns det en risk att människor som bor i detta område kan komma att störas av vibrationer om järnvägen lokaliseras hit. t för T2 är dock brett och det bedöms därför finnas goda möjligheter att undvika området med förhöjd känslighet. Risk för vibrationsstörningar och möjliga skyddsåtgärder för att motverka vibrationsstörningar redovisas i bilaga Människors hälsa elektromagnetiska fält En extern lokalisering av både järnvägsspår och station innebär även att relativt få människor utsätts för elektriska och magnetiska fält från passerande tåg. De elektromagnetiska fälten verkar huvudsakligen på kort avstånd från järnvägen. Det bedöms, särskilt i mindre tätbebyggda delar, innebära att det sannolikt är andra krav på skyddsavstånd och åtgärder Alternativ T2, Fokusområde Landskap Bidrag till måluppfyllelse T2 Princip för station Sommen Landskapets form samt upplevelse Stor påverkan på den känsliga landskapsbilden söder om stationsläget, i Säbydalen alternativt öster om Säbysjön. Bro över Sommens norra spets med tillhörande bankar förändrar den småskaliga karaktären och försämrar upplevelsen av rekreationslandskapet. Viss möjlighet till resenärsutblickar över Säbydalen och Sommen. Möjlighet anpassa lokalisering och utformning framförallt väster om Tranås tätort. Kulturmiljö Naturmiljö En lokalisering genom eller i anslutning till Säbydalen ger ett alternativ som motverkar måluppfyllelsen (rött), en nordlig eller östlig passage minskar effekterna. Alternativets breda passageområde medför en flexibilitet i lokaliseringen och att det därmed är möjligt att undvika intrång i Säbydalen. Denna möjlighet innebär att alternativet i nuläget bedöms marginellt bidra till måluppfyllelsen. Spårdragningar i riktning Jönköping riskerar att påverkar habitatnätverk för ängs- och hagmarker samt ädellövrika miljöer. Med detta alternativ finns möjlighet att dra spår norr om de mest betydande habitatnätverken. Barrskogsmiljöer i nordväst påverkas av bland annat stationsprincipen. o 0 5 km Gripen-berg Tranås Befolkningstäthet Inom tätort Utanför tätort Högre Högre Lägre Lägre Figur 7.29 Befolkningstäthet i passagområdet för T2. Befolkningstäthetens utveckling till 2040 är inte klargjord. 231

36 för höghastighetsjärnvägen som kommer att vara styrande för hur närområdet påverkas sett till människors hälsa. För allmän beskrivning av tågs alstring av elektromagnetiska fält samt hur frågan hanterats generellt i åtgärdsvalsstudien, se avsnitt Människors hälsa luftkvalitet Försämrad luftkvalitet bedöms inte vara ett problem för de externa princip lösningarna. Här är halterna av olika föroreningar samma som bakgrundshalten och miljöerna är öppna Befolkning T2 representerar en extern stationsprincip. Tranås är en relativt liten ort och omlandet har prägel av landsbygd även nära in på själva tätorten. En station i ett externt läge bedöms kunna ändra denna karaktär för stationens närområde. Det är dock osäkert om en ny station inom principen för T2 kommer medföra någon särskilt omfattande omvandling av det närliggande området. Om stationen blir en isolerad enhet på landsbygden kan den uppfattas som otrygg av väntande resenärer, särskilt under tider då få människor befinner sig på stationen, till exempel kvällstid. En station mellan Tranås och samhället Sommen kan också innebära att orterna upplevs som mer närliggande. Generellt kan sägas att många målpunkter som är viktiga för rekreation och friluftsliv är belägna i östra utkanten av Tranås och i anslutning till sjöarna Sommen och Illern. Dessa delar ligger emellertid utanför passageområdet och bedömningen är därför att de inte kommer att beröras eller påverkas negativt. Den norra delen av passageområdet omfattar sjön Sommens norra delar. Både själva Sommen och de flikiga stränderna med långa näs och djupa vikar är viktiga för rekreation och det rörliga friluftslivet. Sjön med närområde är av riksintresse för friluftliv. ts utbredning innebär att höghastighetsjärnvägen kommer att passera över både vatten Potentiellt förorenad mark T2 Princip för station ") Objekt riskklass 1-2 Täthet förorenad mark Hög Låg ") Gripen-berg Figur 7.30 Täthet av potentiellt förorenade områden i passageområdet för T2. ") ") Sommen ") ") ") ") ") ") ")") Tranås ") o 0 3 km och land i dessa delar. På de sträckor som löper över vatten anläggs banan mest sannolikt på bro. Över land beror anläggningstypen framförallt på de topografiska förhållandena. Sommens stränder är bitvis branta och näsen har en småbruten topografi. Därmed finns möjlighet för tunnel i åtminstone vissa avsnitt. I sådant fall och i dessa delar kan tillgängligheten ut på landtungorna bibehållas. I flackare partier kan istället skärning och i viss mån även bank bli aktuellt och i sådant fall försämras tillgängligheten via land till de för friluftslivet viktiga landtungorna ut i Sommen. En av dessa är Romanäs, där det bland annat finns ett för friluftslivet betydelsefullt naturreservat. Även friluftslivet på Sommen kan påverkas, främst genom bullerstörning från höghastighetstågen. Men om järnvägen utformas med en relativtg låg profil vid passage över Sommens vattenytor kan eventuella broar begränsa framkomligheten med segelbåtar i sjön. I Sommen finns ett väl utvecklat båtliv och bland annat ett aktivt segelsällskap, vars verksamhet i så fall kan påverkas. Strax norr om Tranås utkant, väster om Mjölbyvägen och Södra stambanan, finns en gårdsmiljö där det sedan länge bedrivs handelsträdgård och bland annat restaurangverksamhet. Inom detta område finns även badsjön Strånnesjön. Tillgängligheten till denna miljö med omgivningar kan komma att försämras med anläggning av höghastighetsjärnvägen. Redan idag är området avskuret av infrastruktur med väg 32 i väster, Södra stambanan och Mjölbyvägen i öster samt väg 131 i söder. Den östra delen av passageområdet tangerar Tranås tätorts västra ytterkanter. Här kan en ny järnvägsanläggning i markplan skapa en fysisk barriär mellan tätorten och den omgivande landsbygden. Det kan i så fall innebära att tillgängligheten till de målpunkter som finns i tätorten försämras för exempelvis barn och ungdomar som bor utanför tätorten. Området väster om tätorten utgörs dock av en höjdplatå och därmed finns möjlighet att anlägga järnvägen i tunnel. I så fall kan tillgängligheten mellan tätort och landsbygd upprätthållas. I den sydvästra delen av passageområdet har Holavedsleden, en vandrings led mellan Tranås och Gränna, sin sträckning. Vandringsleden startar vid Sommens strand och löper sedan söder om Tranås fram till Säbysjöns strand där den går vidare i nordvästlig riktning mot Gripenberg och sedan fortsätter mot Gränna. Vandringsleden går således på tvärs igenom passageområdet och kommer att korsas av järnvägen i någon punkt. Förutom risk för ledens framkomlighet kan det också uppstå buller störning. Inom passageområdet finns flera fiskevårdsområden och Svartån, mellan Säbysjön och Ralången nyttjas också för paddlingsturer med kajak och kanot. Även här kan uppstå bullerstörningar i den eller de punkter som järnvägen kan komma att passera på nära håll. t har på grund av den flexibilitet som stationsprincipen som alternativ T2 medger en vid avgränsning, särskilt söderut. Det innebär bland annat att hela Säbydalen ingår i området. Vid en sträckning genom Säbydalen riskerar flera samband i nord-sydlig riktning att skäras av. Om tillgängligheten inom dalgången försämras finns det en risk att de sociala sambanden påverkas negativt. Eftersom topografin är relativt flack behövs sannolikt upphöjda anläggningstyper (bro) för att bibehålla tillgängligheten. Broar kan samtidigt öka det visuella intrycket av järnvägsanläggningen och på det sättet ändra identiteten för bygden Förorenad mark Eftersom passageområdet huvudsakligen är glesbefolkat finns det inte heller särskilt många potentiellt förorenade objekt. Några områden finns dock bland annat i området närmast Tranås tätort, utmed väg 131 samt i de mindre samhällena som exempelvis Gripenberg, se figur Eftersom om tätheten av potentiellt förorenad mark är begränsad samtidigt som passageområdet har en vid avgränsning är det inte säkert att något av områdena kommer att saneras som en följd av att höghastighetsjärnvägen lokaliseras till området. I det fall att ett eller flera områden ändå träffas av en ny järnväg inom passageområdet för T2 minskar risken för spridning av föroreningar lokalt som en följd av att dessa områden då saneras Olycksrisk Stationsprincipen för T2 ligger i anslutning till Södra stambanan på vilken det transporteras farligt gods. Principlösningen innebär att den nya höghastighetsjärnvägen passerar tvärs stambanan och i skärningspunkten anläggs stationen. Den direkta närheten mellan en ny station och Södra stambanan, med transporter av farligt gods, innebär en förhöjd risk för höghastighetsjärnvägens resenärer. Passagen sker dock tvärs och därför bedöms sannolikheten för att en olycka med farligt gods på stambanan ska sammanfalla med den nya höghastighetsjärnvägen som begränsad. Det studerade passageområdet inrymmer också Tranås kommuns enda sevesoklassade anläggning. Sevesoklassad blir en anläggning med verksamhet som hanterar farliga ämnen i mängder som överstiger en angiven gräns och kan innebära särskilda risker för invånarna i händelse av brand eller annan olycka. Den aktuella anläggningen ägas av Carpenter Sweden AB och tillverkar polyuretenprodukter (plast) som sedan vidarebearbetas till slutprodukter som till exempel madrasser och kuddar. I produktionen hanteras farliga kemikalier (toulendiicocyanat, TDI). Riskerna består av utsläpp av TDI i samband med fyllning av lagertankar samt en storbrand på företaget. Vid en östlig sträckning för alternativet skulle den nya höghastighetsjärnvägen kunna komma att gå relativt nära invid den aktuella anläggningen (förutsätter en sträckning öster om väg 32). Enligt information på Tranås kommuns hemsida visar gjorda beräkningar att korttidsverkan vid ett utsläpp, under de mest ogynnsamma förhållandena, uppkommer inom ett avstånd upp till cirka 60 meter från utsläppsstället. Mot bakgrund av övriga krav på skyddsavstånd för höghastighetsjärnvägen bedöms det inte sannolikt att den nya banan anläggs på närmare avstånd och därmed innebär utsläpp av TDI ingen särskild risk för resenärer på höghastighetsjärnvägen. Det mest troliga brandscenariot bedöms vara en brand i färdig produkt. En sådan bedöms ge mycket kraftig rökutveckling. Tack vare att en sådan brand kommer att vara mycket kraftig kommer röken att lyftas upp och spädas ut. Röken är dock ohälsosam i höga koncentrationer, vilket den bedöms kunna vara något hundratal meter från branden. En brand skulle kunna orsaka problem för passerande tåg, möjligtvis i sådan omfattning att trafiken tillfälligt stoppas. Passagerarna på höghastighetsjärnvägen bedöms dock inte påverkas hälsomässigt. Om höghastighetsjärnvägen istället lokaliseras öster om väg 32 bedöms avståndet till den sevesoklassade anläggningen vara så stort (mer än 1 km) att det inte föreligger någon risk för påverkan. 232

37 Måluppfyllelseanalys fokusområde hälsa och säkerhet Alternativets flexibilitet vad gäller lokalisering samt landskapets småbrutenhet innebär att antalet människor som störs av järnvägen kan begränsas genom anpassad lokalisering och utformning. Principlösningen bedöms därför sammantaget kunna bidra till måluppfyllelse för projektmålet rörande människors hälsa. Alternativet bedöms även ha möjlighet att bidra till måluppfyllelse för miljöaspekten befolkning, både i bemärkelsen sammahållen bygd och med avseende på rekreation och friluftsliv. De risker som har identifierats i form av exempelvis att en extern station kan upplevas som otrygg samt att rekreationsområden vid Sommen kan får försämrad tillgänglighet kan hanteras genom aktiva åtgärder. t rymmer få områden med förorenad mark och det är därför inte säkert att alternativet bidrar till målet om att anläggningen ska minska risken för spridning av föroreningar. Den externa principlösningen bedöms istället medverka till projektmålet för miljöaspekten risk som hänvisar till att höghastighetsjärnvägen ska bidra till att det långsiktiga trafiksäkerhetsmålet kan uppnås. Riskfaktorerna är mycket begränsade och består huvudsakligen av passage tvärs väg Södra stambanan Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Beskrivning av miljöeffekter Vatten dricksvattenresursen Tranås tätort får sitt dricksvatten från en inducerad infiltrationsanläggning öster om tätorten. Anläggningen berörs inte av studerade lösningar för höghastighetsjärnvägen. Väster om Gripenberg ligger däremot en grundvattentäkt som försörjer de mindre orterna sydväst om Tranås med dricksvatten. Täkten omfattas av ett vattenskyddsområde som ligger inom det studerade passageområdet för T2. Området närmast vattentäkten har till del småbruten topografi och möjliga anläggningstyper kan därför vara skärning och eventuellt även tunnel. Det är anläggningstyper som innebär särskilda risker för grundvattensystem både med avseende på kvalitet och kvantitet. Grundvattentäkter med tillhörande vattenskyddsområden finns även i södra delen av det studerade området för T2 vid Frinnaryd och Sunhultsbrunn samt söder om Sommen i den norra delen av stationsprincipen för T2. Utanför tätorterna kan enskilda brunnar påverkas. Järnvägens sträckning från Jönköping i sydväst till Linköping i nordost innebär att flera isälvsavlagringar med nord-sydlig utbredning kan komma att korsas, se Figur Väster om Tranås tätort från Blankhester ner mot Säbydalen finns ett långsträckt grundvattenmagasin för vilken uttagsmöjligheten har bedömts som mycket goda eller utmärkta (5-25 l/s). I själva tätorten, på ömse sidor av Svartån, finns två mindre magasin och invid Sommen vid Röhälla ytterligare ett område med motsvarande bedömd uttagskapacitet. Vid en sträckning i de västra delarna av passageområdet för T2 passeras det större magasinet och det vid Röhälla berörs av de södra delarna av stationsprincipen. Magasinen i tätorten påverkas sannolikt inte av T2. Där isälvsavlagringarna korsas kan dränering samt dämningseffekter av grundvatten uppkomma vilket kan påverka både magasinen i stort samt enskilda brunnar både uppströms och nedströms en ny järnvägsanläggning. Passagerna är mest kritiska vid järnväg i tunnel eller djup skärning. Likaså kan grundläggning av exempelvis bro eller annan pålad konstruktion påverka. Det är särskilt viktigt att beakta grundvattenområden med goda uttagsmöjligheter både vid lokalisering och vid utformning av en ny storskalig järnvägsanläggning. Grundvatten är ofta känsligt för yttre påverkan och negativa effekter på kvalité och kvantitet som uppstår till följd av byggnation kan kvarstå under lång tid och i tidsrymder som överstiger den förväntade livslängden för höghastighetsjärnvägen. Under byggtiden är det viktigt att spill med till exempel olja eller kemikalier inte uppkommer i områden där grundvattnet antingen används för dricksvatten eller där det finns särskild potential för kommande uttag. Eftersom det inte ska transporteras gods på höghastighetsjärnvägen bedöms anläggningen endast i liten utsträckning påverka grundvattnets kvalitetet vid drift. Även om hushållen i Tranås och omkringliggande mindre tätorter förses med kommunalt dricksvatten finns ett stort antal brunnar, särskilt i områden med villabebyggelse. Det rör sig då om energibrunnar. Funktionen för dessa brunnar kan påverkas på samma sätt som dricksvattenbrunnar om de geohydrologiska förhållandena ändras Vatten grundvattenberoende ekosystem och vattenkraftresurser Har inte bedömts relevanta för Tranås Areella näringar t för stationsläge T2 är stort, vilket reflekteras i mängden skogsfastigheter inom området (totalt cirka 2000). Högsta mängden stående volymer skog finns inom och i närheten av själva stationsprincipen, liksom i de nordvästra delarna av området. Inom stationsprincipen dominerar tall, medan gran är det dominerande trädslaget i de västra delarna. Alternativ T2, Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Befolkning sammanhållen bygd Befolkning rekreation och friluftsliv Förorenad mark Olycksrisk Bidrag till måluppfyllelse Stora delar av området utgörs av jordbruksbygd, något som är tydligt även i storleken på skogsfastigheterna som i huvudsak är små. Medelarealen för skogsfastigheterna är 28 hektar och inom passageområdet finns några stora fastigheter med arealer på över 500 hektar. Tre fjärdedelar av fastigheterna är dockunder 6 hektar, samtidigt som hälften av fastigheterna är under 0,3 hektar. De fastigheter som har en storlek mellan 0,1 och 20 hektar antas påverkas i högre utsträckning än de fastigheter som är större eller mindre. Brukandet av skog inom mindre fastigheter är mer känsligt för barriäreffekter och fragmentering. De fastigheter som är under 0,1 hektar antas vara tomtmark eller liknande och sakna betydelse för skogsbrukande. För fastigheter över 20 hektar blir effekten av en fragmentering mindre, då de har möjlighet att delas i mindre men fortsatt funktionella brukningsenheter. Det finns inom passageområdet omkring 1500 fastigheter med skog som har en areal mellan 0,1 och 20 hektar. Medelarealen på bestånden mellan 0,1 och 20 hektar är 2 hektar. Det stora antalet fastigheter inom passageområdet i kombination med den höga andelen små fastigheter innebär att alternativet kan komma att påverka ett stort antal skogsfastigheter och därmed många skogsägare. Alternativet kan ha mycket olika effekt för skogsfastigheter och skogsbruk beroende på var i landskapet anläggningen lokaliseras. ts storlek ger en god flexibilitet avseende lokalisering av banan in till stations läget och kan därmed ge möjligheter att begränsa påverkan på skogsbruket. Ett nordligt läge påverkar något större fastigheter och ett t omfattar huvudsakligen en glest befolkad landsbygd. Stationsprincipen ger en relativt stor flexibilitet för hur själva järnvägen kan ansluta till stationen. Därmed finns goda möjligheter att genom lokalisering begränsa effekterna för människors hälsa. En extern stationsprincip kan upplevas isolerad vilket ställer krav på utformning i fråga om tillgänglighet och trygghetsupplevelse. Säbydalen kan undvikas och vid eventuell passage nära Tranås är tunnel möjlig anläggningstyp. Med aktiva åtgärder kan trygghetsaspekten tillgodoses vid stationen. Direkt och indirekt påverkan i områden som är av betydelse för det rörliga friluftslivet kan sannolikt inte undvikas vid passage förbi och över Sommen. Området kring Strånnesjön kan få försämrad tillgänglighet. Alternativet bedöms rymma goda möjligheter att både undvika och begränsa intrång samt barriärverkan. t rymmer få områden med förorenad mark och det är därför inte säkert att alternativet bidrar till målet om att anläggningen ska minska risken för spridning av föroreningar. Stationslokalisering tvärs Södra stambanan innebär viss risk för olycka vid station. Sevesoanläggning inom passageområdet. Extern station innebär begränsad risk för tredje man vid urspårning. Risk för skada på tredje man bedöms som begränsad och sammantaget bedöms därför alternativet medverka till målet om att bidra till det långsiktiga trafiksäkerhetsmålet kan uppnås. 233

38 mer skogsbruksdominerat område, medan en placering i mer sydliga lägen påverkar mindre bondeskogar och mindre skogar tillhörande större gods och gårdar belägna i Säbydalen. En påverkan på sådana små bestånd insprängda i ett huvudsakligen jordbruksdominerat landskap kan påverka genom att minska tillgängligheten till ved för hushållsbehov, eller ädellövskogar kopplade till gods. Det är troligt att järnvägen delvis anläggs på bro eller i tunnel. Dessa anläggningstyper medför lägre påverkan på skogsbruket. Utformning med bro skulle kunna minska trädsäkringszonen, vilket ger större möjligheter till skogsbrukande nära anläggningen. Barriäreffekter för vilt blir också mindre, vilket gör att jakten inte påverkas i samma utsträckning. Anläggs järnvägen i marknivå skapar den barriäreffekter som kan påverka inte bara skogsbruket som sådant, utan också till skogsbruket tillhörande inkomstkällor såsom vilttillgång och jakt. Barriäreffekter kan också öka skogsskador på skogen genom att viltbetet ökar lokalt. Anläggningen kommer att byggas med servicevägar med jämna intervaller. Detta kan bidra till en ökad tillgänglighet för skogsfastigheter där väg idag saknas eller är belägen på stort avstånd Ämnen och material Har inte bedömts relevant för Tranås Övriga ändliga resurser/masshantering Vid anläggandet av en höghastighetsjärnväg genereras stora mängder massor. Inom passageområdet för J2 bedöms det finnas goda möjligheter att nyttja de massor som inte behövs för själva järnvägskonstruktionen till kringanläggningar som till exempel bullervallar och visuella avskärmningar eller till att skapa platser med förhöjda naturvärden. t ligger huvudsakligen utanför tätort och de topografiska förhållandena är varierade. Inom delar av området är anläggningstyper som bank och skärning sannolikt förekommande. Här kan massorna till exempel användas för terränganpassad släntutformning eller optimering för brukande av marken utmed den nya järnvägsanläggningen. Grundvatten och ytvatten häradsallmänning Tranås T2 Stationsprincip 179 Sommen Hålavedskapellet Arrebo 154 I samband med att en järnväg skär ett område och fastigheter delas eller försvinner, bör man undersöka möjligheterna till ersättningsmark för skogsägare, samt möjligheterna att i samband med att fastigheterna påverkas omarrondera desamma så att skogsbrukande underlättas. Stationsprincipen liksom området i närheten av detta påverkar Norra Vedbo häradsallmänning. Häradsallmänningar är skogsområden med lång kontinuitet där skogen brukas för att ge värden, både ekonomiska, natur och rekreations, till sina ägare vilka utgörs av fastighetsägare i häraden. Påverkan på en häradsallmänning kan således påverka många skogsägare, även om den fysiska påverkan på själva innehavet, som ofta utgörs av stora arealer, är mindre omfattande. Kring Tranås finns gott om jordbrukare som livnär sig på både åkerbruk och betesdrift. Detta gör att det är svårt att anlägga en ny järnvägssträckning genom området utan att behöva ta jordbruksmark i anspråk. Dessutom riskerar anläggningen skapa barriäreffekter som avsevärt kan försvåra för brukarna att förflytta boskap och jordbruksmaskiner mellan sina olika enheter. Speciellt stora effekter bedöms barriärer få i området runt Gripenberg. Brukandet av den odlade marken bedöms dock vara känsligt i hela området från sjön Noen och österut till sjön Sommen för den barriärverkan som en höghastighetsjärnväg kan orsaka. Ytvatten Vänstern Gräns för passageområde Vattenförekomst Grundvattentillgång i jordlagren l/s Liten eller ingen 188 grundvattentillgång, <1 l/s Loren 202 Flugebo Måttlig grundvattentillgång, 1-5 l/s Stor grundvattentillgång, 5-25 l/s Djurafall Hakebo 260 Skruvhult Hålan Ödebjörnarp Blankhester 180 Ulvsbo Hårkrankeryd 177 Fösingstorp Tenbäcken Tranås Tismetorpet Röhälla Skoboviken Krämarp Romanäs Tranås säteri Hätte Bredstorp Sommen Seglarvik Eklabonäset Blåvik Liljeholmen 202 Kopparhult Helgebo Hallången 155 t för T2 är brett och möjliggör västlig sträckning av höghastighetsjärnvägen förbi Tranås i riktning mot Jönköping. En sådan lokalisering skulle förmodligen medföra en väsentligt minskad risk för allvarliga barriäreffekter för jordbruksnäringen i det studerade området för Tranås med omland. Dras spåren mer rakt mot Jönköping och därmed tvärs Säbydalen bedöms jordbruket kunna drabbas lika hårt som för övriga alternativ. I områden med jordbruksmark kan passagen även påverka eventuella brunnar som används för bevattning eller till djurhållning. För risker kopplade till detta, se texten rörande dricksvattenbrunnar ovan. Kvarnarp Botorp Frucken 189 Vippersjö Figur 7.31 Grund- och ytvatten inom passageområdet för T2. Finnanäs Göberga Gripenberg Restad Gripenberg Ebbarp Säby Katarp Säbysjön 159 Åbonäs Gransbo Sandvik Brandsnäs o 0 3 km 234

39 Måluppfyllelseanalys fokusområde resurser tillgängliga för människan Sammantaget bedöms alternativ T2 ha en möjlighet att bidra till måluppfyllelse för miljöaspekten vatten. Framförallt är det viktigt att beakta dricksvattenresurser (grundvatten) i det fortsatta arbetet. För miljöaspekterna areella näringar bedöms det finnas en risk att alternativet motverkar måluppfyllelse. ts flexibilitet innebär visserligen att det finns en möjlighet att undvika intrång i de mer värdefulla jordbruksmarkerna i Säbydalen. Men stationsprincipen sammanfaller med områden med aktivt brukad skog, bland annat i form av en häradsallmänning. För aspekten som rör övriga ändliga resurser och minimerad uppkomst av avfall bedöms alternativet ha en möjlighet att bidra till måluppfyllelse. Det bedöms finnas goda möjligheter att nyttja massor både för järnvägskonstruktionen och kringanläggningar, men även till att tillskapa naturmiljöer som det råder brist på. För miljöaspekten ämnen och material bedöms alternativet bidra till måluppfyllelse eftersom det inte finns några ur detta perspektiv riksintressanta områden eller beviljade koncessioner för utvinning Fokusområde Klimat Beskrivning av miljöeffekter Klimatpåverkan från alternativet T2 har sin grund i de utsläpp av växthusgaser som sker under hela den nya infrastrukturens livscykel. Detta inkluderar utvinningar av råmaterial, tillverkning och underhåll samt påverkan under driftsskedet Måluppfyllelseanalys fokusområde klimat Passagen T2 bedöms sammantaget, det vill säga både alternativ för stationens läge och det område inom vilket banan kan komma att passera ha en möjlighet att bidra till måluppfyllelse för miljöaspekter som ingår i fokusområde klimat. Bedömningen är de samma för de tre studerade alternativen. Således bedöms urvalen ej vara alternativavskiljande med avseende på klimat. Alternativ T2, Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Figur 7.32 Södra stambanan utmed Sommen. Det som bidrar till klimatpåverkan från byggandet av T2 beror främst på broar, tätt följt av bergtunnlar och banöverbyggnad. På grund av höjdskillnader i nord-sydlig ritning inom passageområdet kan bergtunnlar komma att bli långa och kräver därför att räddningstunnlar byggs, vilket medför vidare klimatpåverkan och energianvändning. Vatten Bidrag till måluppfyllelse Inom passageområdet finns grundvattentäkter samt grundvattenmagasin därutöver med stora tillgångar. Anläggningstyper som skärning och tunnel kan sammanfalla och hänsyn behöver visas grundvattenintresset vid både bygge och drift. Genom att skog behöver avverkas permanent går naturliga kolsänkor förlorat. Eftersom passageområdet för T2 till stora delar utgörs av skogsmark utanför tätorten bedöms detta alternativ kunna kräva mest avverkning av de studerade alternativen, om än marginellt. Broar är även den anläggningstyp som representerar den största delen av energianvändningen under byggskedet, bergtunnlar därefter. Energianvändningen som sker vid drift av tågen kan påverkas av höjdskillnader i järnvägsprofilen. Skillnaden i spårprofilerna mellan de olika alternativen uppskattas vara marginell och med hänsyn till den svenska energiproduktionen bedöms inte någon synbar skillnad föreligga alternativen emellan. De identifierade följdinvesteringarna skiljer sig inte till mängden mellan alternativen. Således uppskattas klimatpåverkan och energianvändning från följdinvesteringarnas livscykler ej anmärkningsvärt påverka resultaten jämförelsevis. Det är marginella skillnader mellan de alternativa passagerna vad gäller såväl den totala bedömningen för hela projektet samt klimatpåverkan och energianvändning per projektkilometer. Areella näringar Alternativ T2, Fokusområde Klimat Klimatfaktorer Samlad bedömning utgår från bedömning för indikator för skogsbruk. Små skogsbruksfastigheter kan utraderas. I nordväst påverkas storskaligt skogsbruk framförallt av barriär och delvis fragmentering. Möjlig sträckning nordväst om Säbydalen kan begränsa effekterna för jordbruk. Ämnen och material Alternativet berör inga beviljade konsessioner eller riksintressen enligt 3 kap 7. Övriga ändliga resurser/ masshantering Det bedöms finnas goda möjligheter att använda massor som inte kan användas i järnvägskonstruktionen för kringanläggningar som bullervallar eller mervärdesskapande åtgärder i järnvägens närhet inom passageområdet. Därmed bedöms det finnas möjlighet att alternativet bidrat till delmålet. Störst bedöms möjligheterna vara i de södra delarna av passageområdet. Bidrag till måluppfyllelse Höjdskillnader bidrar till att anläggningstyper som bro och tunnel är trolig. Långa bergtunnlar kan även komma att kräva parallella räddningstunnlar. 235

40 7.2.5 Alternativ Centralt stationsläge (T4) Beskrivning av alternativ Stationsprincip T4 innebär att höghastighetsjärnvägen går in i och genom centrala Tranås med ett stationsläge invid Tranås befintliga station på Södra stambanan, som därmed kan användas av resenärer till byte mellan de två systemen. Höghastighetsjärnvägen går i alternativet utmed Södra stambanans sträckning men utan att följa med i den senares allt för dåliga geometri. Sannolikt behöver även befintlig järnväg bitvis parallellförflyttas för att ge plats åt den nya järnvägen. Sydväst om stationen följer höghastighetsjärnvägen en rakare sträckning ut ur staden än vad Södra stambanan gör och korsar därmed bland annat gen0m bostadsområden. Utredningsen utgår från att hela stadspassagen sker i markplan. Väster om Tranås tätort kan banan gå på en mängd olika sätt inom ett brett område söder om Gripenberg. Södra stambanan kommer att korsas på minst ett ställe. Från öster passeras Sommen, sannolikt på bro Sammanfattning av miljöeffekter Fokusområde Landskap Den centrala stationsprincipen innebär visserligen att huvudstrukturen och orienterbarheten i Tranås som stationsort kan behållas. Men den nya stationslösningen innebär ett större resecentrum, troligen i ett nytt läge, som riskerar att inverka på stationssamhällets traditionella skala. Både stationen och passagen in parallellt med befintlig stambana innebär stora intrång i centrala Tranås, till exempel i egnahemsområde söder om stationen, samt industrimiljöer i anslutning till station. Ur ekologisk synpunkt kan alternativet medföra att ädellövträdsnätverken inne i Tranås påverkas och i Tranås södra del finns påtaglig risk för att störningar i sambanden ger oönskade effekter på läderbaggens bevarandestatus. Söder om Tranås möjliggör alternativet passage på västra eller östra sidan av Säbysjön. En passage väster om sjön innebära ett stort intrång i Säbydalens herrgårdslandskap. En ostlig passage minskar dessa effekter men leder istället till motsvarande inverkan på landskapet kring sjön Ralången längre söderut. Resenärsupplevelsen främjas av detta alternativ med utblick över Sommen och tätorten. Fokusområde Hälsa och säkerhet Det studerade passageområdet för T4 berör stora delar av Tranås tätort. Samhället är orienterat i nord-sydlig riktning utmed befintlig stambana och en ny järnväg parallellt med stambanans sträckning skulle därmed komma att påverka en stor del av samhällets invånare. Även bostadsbebyggelse utanför huvudorten kan komma att påverkas, till exempel vid Gripenberg och utmed Sommens stränder norr om Tranås. Höghastighetsjärnvägen innebär bland annat omfattande bullerstörning. Det finns även områden med djupa jordlager som är känsliga för markvibrationer i de södra utkanterna av Tranås tätort samt i anslutning till Gripenberg. Alternativet bedöms sammantaget kunna medföra omfattande negativa effekter för människors hälsa i och i närheten av Tranås. ytterligare en faktor som bidrar till att alternativet bedöms vara riskfyllt. Sammanfaller urspårning med passerande transport av farligt gods på stambanan kan konsekvenserna för både liv och egendom bli omfattande. Fokusområde Resurser tillgängliga för människan t för T4 inrymmer på samma sätt som T2 de kommunala grundvattentäkterna söder om Tranås. I centrala Tranås finns också ett par grundvattenmagasin med stora grundvattentillgångar. På grund av den snäva passagen genom tätorten kommer T4 att innebära arbete inom åtminstone ett av magasinens utbredningsområde. På samma sätt som för T2 är det viktigt att beakta både nuvarande dricksvattentäkter och den potentiella dricksvattenresurs som magasinen med god tillgång utgör. Grundvatten är ofta känsligt för yttre påverkan och negativa effekter på kvalité och kvantitet som uppstår till följd av byggnation kan kvarstå under lång tid och i tidsrymder som överstiger den förväntade livslängden för höghastighetsjärnvägen. t för T4 medger inte att höghastighetsjärnvägen dras helt utanför de marker som nyttjas av flest brukare i det studerade området för Tranås. Med T4 blir det således ofrånkomligt att jordbruksnäringen kommer att påverkas negativt. Dels genom barriäreffekter och dels genom direkta arealförluster av både beten och åkrar. Den möjliga passagen öster om Säbysjön innebär visserligen att de centrala delarna av Säbydalen vid Gripenberg kan undvikas. Men med en sådan sträckning kommer istället brukare verksamma i trakten runt sjön Ralången drabbas av areella förluster och barriäreffekter. Fokusområde Klimat Förutsättningar inom passageområdet innebär att det kan vara aktuellt med relativt långa broar, för vilka anläggandet är klimatintensivt. Både banan och stationsprincipen ligger parallellt med Södra stambanan vid alternativ T4, vilket innebär en breddning av infrastrukturkorridoren och därmed också en förstärkning av den fysiska barriären. I södra utkanten av Tranås finns bland annat ett tätortsnära naturreservat, ett koloniområde och en ridklubb. Beroende på lokalisering inom passagområdet kan områdenas funktion som fritidsaktivitet begränsas genom exempelvis försämrad tillgänglighet. Norr om och söder om Tranås tätort är effekterna för miljöaspekten befolkning de samma som för alternativ T2. I centrala Tranås finns flera områden med förorenad mark, särskilt utmed Södra stambanan. Därmed är det sannolikt att alternativet T4 innebär att flera områden kommer att saneras i samband med anläggningsarbetena för den nya järnvägen och stationsprincipen. Därmed förväntas förorenings situationen att förbättras. T4 Princip för station Sommen Tranås Den parallella passagen samt lokalisering av stationen utmed Södra stambanan på vilken det transporteras farligt gods innebär en förhöjd risk för tredje man. En station i centralt läge där det vistas många människor samtidigt som det föreligger en förhöjd risk för urspårning vid stationer är o 0 5 km Gripen-berg Figur 7.33 Stationsprincip och passageområdet för T4. 236

41 Fokusområde Landskap Beskrivning av miljöeffekter Alternativet innebär en stationslokalisering till centrala Tranås, och urskiljer sig därför som det alternativ som i störst omfattning kommer att påverka de nyckelfaktorer som rör de centrala delarna av tätorten. Den nya stationslösningen innebär ett större resecentrum, troligen i ett nytt läge, som riskerar att inverka på stationssamhällets traditionella skala och järnvägsstationens koppling till tätortens planstruktur. I direkt närhet till stationsmiljön finns även ett flertal kulturhistoriskt intressanta industrimiljöer som pekats ut av länsstyrelsen, flera av dessa löper risk att påverkas direkt genom rivning. Samtidigt innebär alternativet en potential att bibehålla stationssamhällets direkta och centrala kontakt med järnvägsstationen. Effekterna av banans passage bedöms bli omfattande i den del av passageområdet som rör centrala Tranås. Där banan löper parallellt med befintlig järnväg genom centrala Tranås finns risk för nya barriäreffekter och skalbrott mot stationssamhällets relativt småskaliga närhet till järnvägen. En stor andel bank genom stadskärnan medför krav på rivning av delar av samhällets villa- och egnahemsområden norr och framförallt söder om stadskärnan. Den nya banans passage och omdragningar av Södra stambanan ger risk för negativ påverkan på utpekade kulturhistoriska industrimiljöer i anslutning till nuvarande järnväg och på stationssamhället i sin helhet. Möjligheterna att minska de negativa effekterna genom annan anläggningstyp är små. Ur ekologisk synpunkt kan alternativet medföra att ädellövträdsnätverken inne i Tranås påverkas och i Tranås södra del finns påtaglig risk för att störningar i sambanden ger oönskade effekter på läderbaggens bevarandestatus. Principens passageområde norr och söder om tätorten är relativt brett. Norr om Tranås innebär alternativet sannolikt passage på bro över Sommens norra delar samt passage parallellt med sjöns västra strand. Effekterna liknar de som kan förväntas av alternativ T2. Söder om Tranås inbegriper passageområdet endast de sydligare delarna av Säbydalen. I detta område finns flera centrala delar av den sammanhängande miljön i Säbydalen, såsom Säby sockencentrum den historiska landsvägen och Åbonäs herrgård. Passage i dessa delar riskerar att medföra barriär- och uppsplittringseffekter som påverkar hela Säbydalens herrgårdslandskap. I den sydliga utkanten av Säbydalen finns skogslandskap med rika lämningar, bl.a. efter herrgårdslandskapens torpbebyggelse. En ostlig passage, öster om Säbysjön, minskar dessa effekter men leder istället till motsvarande inverkan på landskapet kring sjön Ralången längre söderut. Lokalisering av en höghastighetsjärnväg genom området som sträcker sig från Sjön Noen i väster och Säbysjön i öster kommer att påverka viktiga ekologiska samband i regionen. Speciellt gäller detta för arter knutna till grova ädellövträd (till exempel läderbagge) samt ängs- och hagmarker. De negativa effekterna uppstår dels genom direkt förlust av värdefulla livsmiljöer och dels indirekt genom försämrade spridningsmöjligheter för arterna som lever i detta herrgårdslandskap. Dessutom kan höghastighetsjärnvägens förväntade barriäreffekter indirekt påverka den biologiska mångfalden i området genom att avsevärt försvåra arbetet för det relativt stora antal jordbrukare som i dag aktivt håller markerna öppna med sin betesdrift. En central stationslösning innebär ett flertal följdinvesteringar som kan påverka tätortens karaktär och rörelsemönster. Flytt av södra stambanan och ett nytt resecentrum med parkering och busstation i nordvästligare läge riskerar att medföra stora direkta och indirekta effekter för stationssamhällets koppling till järnvägen. En placering av det nya resecentrumet som innebär att ortens planstruktur respekteras kan minska de negativa effekterna Skyddade områden Naturmiljöer Liksom för T2 berör passageområdet för T4 riksintresset för Sommen och höghastighetsjärnvägen kan beroende på lokalisering och utformning även i detta alternativ påverka riksvärdena för området negativt. Detsamma gäller riksintresseområdet Svartån, söder om Tranås. t för T4 tangerar naturreservatet Romanäs. Även om direkt fysiskt intrång i det skyddade området kan undvikas kan indirekt påverkan, såsom bullerstörning och försämrade spridningssamband, påverka reservatets naturvärden. Det samma gäller det lilla naturreservatet Holavedens urskog som har höga skogliga naturvärden. Söder om läget för stationsprincipen T4 ligger Tranås mest centralt belägna reservat och Natura 2000-område, Ekbergsparken. t tangerar det skyddade området. Liksom för Råmanäs naturreservat kan Ekbergsparkens naturvärden påverkas negativt även om intrång undviks. Enligt studerad lösning för T4 skulle Ekbergsparken omges av storskalig järnvägsinfrastruktur både öster- och västerut. Öster om området går idag Södra stambanan. Eftersom Ekbergsparken även är skyddad som Natura 2000-område kan indirekt påverkan som till exempel försämrar spridningssamband mellan det skyddade området och närliggande områden med motsvarande miljöer kräva tillstånd enligt gällande bestämmelser i 7 kap miljöbalken. Särskilda skyddsåtgärder kan då, trots att området inte berörs direkt, bli nödvändiga för att inte utpekade Natura 2000-arter eller livsmiljöer ska ta skada. Söder om Tranås tätort och öster om Säbysjön ligger ytterligare två Natura 2000-områden inom det studerade passageområdet för T4, Hultarp och Ryggestorp. Båda är av begränsad storlek och direkt intrång bör kunna undvikas. I båda fallen kan dock fragmentering av närliggande områden med motsvarande miljöer eller en förstärkt barriär som försvårar spridning av arter utpekade för områdena kräva särskilda anpassningar och skyddsåtgärder även om höghastighetsjärnvägen endast passerar i närheten Kulturmiljöer t berör ett flertal riksintressen för kulturmiljövård. Stations läget och banans passage genom de centrala delarna av tätorten innebär till skillnad från övriga alternativ att riksintresset Tranås [F88] berörs direkt. Tranås är utpekat som riksintresse på grund av staden egenskap av kurort, handels- och industricentrum som utvecklats i anslutning till järnvägen. Passagen genom centrala Tranås riskerar att komma i konflikt med bärande uttryck för riksintresset såsom järnvägsmiljön, till den kopplad industribebyggelse samt stadsmässig bebyggelse. Följdinvesteringar kopplade till stationen innebär att stationsområdet kommer att påverkas starkt, bl.a. genom rivning av nuvarande station, breddning av spårområdet samt flytt av stationsläget. t innebär att endast en begränsad del av riksintresset Säbydalen berörs, här finns dock flera centrala komponenter och även en påverkan på denna del kan innebära skada för hela riksintresset. Riksintressena Botorp och Stjärneborg, Herrestad tangeras av passageområdet och samma bedömning som för alternativ T2 gäller. I centrala Tranås och strax sydost om passageområdet finns byggnadsminnet Tranås stadshus. t bedöms dock inte beröra byggnadsminnet. Strax norr om passageområdet ligger Tranås kyrka med tillhörande begravningsplats. Inom passageområdet och längs med Svartåns dalgång finns Säby kyrka med tillhörande bårhus och begravningsplats, Linderås kyrka med det Bogemanska gravkoret och tillhörande begravningsplats. Frinnaryds kyrkomiljö ligger utanför passageområdet men bedöms kunna beröras av banans vidare sträckning mot Jönköping. Centrala Tranås har få förhistoriska noteringar, men där passageområdet passerar Svartåns dalgång och kulturlandskapet runt Säbysjön finns det rikt av lämningar från sten-, brons och järnålder. Även området norr om Frinnaryd, strax väst om passageområdet, är rikt på förhistoriska lämningar. Skogslandskapet öster och söder om Säbysjön, samt mellan Säby och Frinnaryd är mycket rikt på fossila åkrar och torplämningar. Även skogsområdet nordost om Sommen uppvisar en liknande fornlämningsbild, här finns även ett större antal övriga kulturhistoriska lämningar. Söder om Tranås finns flera vårdade fornlämningar som kan beröras av passageområdet; Ebbarp domarringar, Åbonäs domarringa och Åbonäs hällkista och röse. Skyddade områden T4 Princip för station Riksintresse Fornminne Byggnadsminne Riksintresse naturvård Natura 2000-område Figur 7.34 Skyddade natur- och kulturmiljöer i passageområdet för T4. natur- och kultur kulturmiljövård Naturreservat Gripen- berg Sommen Tranås o 0 3 km 237

42 Måluppfyllelseanalys fokusområde landskap Alternativet bedöms sammantaget motverka måluppfyllelse för miljöaspekterna kulturmiljö och naturmiljö. Omfattande intrång vid passagen genom Tranås tätort, avskurna ekologiska samband för arter som nyttjar ädellövskogsmiljöer samt risk för intrång i Säbydalen ligger till grund för bedömningarna. För miljöaspekten landskapets form samt upplevelse bedöms det finnas en risk att alternativet motverkar måluppfyllelse. Möjligheten att lokalisera järnvägen öster om Säbysjön samt alternativets kvaliteter för resenärsupplevelsen ligger till grund för bedömningen Fokusområde Hälsa och säkerhet Beskrivning av miljöeffekter Människors hälsa buller Det studerade passageområdet för T4 berör stora delar av Tranås tätort. Det innebär att stora delar av tätorten riskerar att exponeras av buller över riktvärden som en följd av tåg som passerar i hög hastighet på den nya järnvägen i kombination med tågtrafik (både person- och godstrafik) på befintlig stambana. Bebyggelsen i Tranås består till stor del av enfamiljsbostäder och inte den sammanhållna kvartersbebyggelsen som annars kan begränsa bullerspridning i stadsmiljöer. Utan bullerskyddsåtgärder riskerar stora delar av tätorten ljudnivåer som kan överskrida riktvärden för framförallt maximalt buller. Samtidigt innebär en samlokalisering att inte nya områden, det vill säga områden som inte är störda av buller från tågtrafik idag, störs. Även bostadsbebyggelse utmed Sommen, norr om Tranås tätort, kan komma att störas av buller. Vid en sträckning i de västra delarna av passageområdet söder om Tranås kan också Gripenberg och andra mindre ansamlingar av bostadsbebyggelse i Säbydalen komma att påverkas av buller från höghastighetsjärnvägen. I Säbydalen är det, på grund av den flacka topografin, svårt att lokalisera eller utforma höghastighetsjärnvägen så att bullerspridningen begränsas. För alternativet T4 bedöms att upp till drygt 1400 bostäder får ekvivalenta ljudnivåer över riktvärdet, och nära 2500 kan få maximala ljudnivåer över 70 db(a) vid fasad. Det är betydligt fler bostäder än övriga studerade alternativ Människors hälsa vibrationer Känslighet för markvibrationer sett till människors hälsa har identifierats utifrån förekomst av mjuka jordarter (leror och silt) samt jorddjup i kombination med befolkningstäthet inom det studerade området. Anläggningstyp tunnel i direkt anslutning till bostadsbebyggelse kan ytterligare öka risken för att människor ska störas av vibrationer i sin boendemiljö. Inom passageområdet för T4 finns områden med förhöjd känslighet med avseende på markvibrationer dels i anslutning till Gripenberg, framförallt norr om stambanan, och dels i de södra delarna av Tranås tätort. Här är framförallt jorddjupen stora men marklagren kan även vara mjuka. Eftersom vibrationsnivåerna och därmed även störningen vanligtvis ökar med tågens hastighet finns det en risk att människor som bor i detta område kan komma att störas av vibrationer. t ger inte utrymme för att båda områdena kan undvikas. Eftersom det är delar av Tranås tätort som berörs kan ett relativt sett stort antal människor komma att beröras. Risk för vibrationsstörningar och möjliga skyddsåtgärder för att motverka vibrationsstörningar redovisas i bilaga Människors hälsa elektromagnetiska fält Eftersom det studerade passageområdet för alternativet omfattar flera bostadsområden, arbetsplatser samt olika typer av serviceinrättningar finns också en risk att människor som vistas i järnvägens närhet utsätts för elektriska och magnetiska fält från passerande tåg. För allmän beskrivning av tågs alstring av elektromagnetiska fält samt hur frågan hanterats generellt i åtgärdsvalsstudien, se avsnitt 4.4. De största strömmarna från ett tåg uppstår vid acceleration. Tåg som stannar vid stationen alstrar således mer omfattande elektromagnetiska fält jämfört med tåg som passerar. Stationens centrala läge innebär att fler människor bor i stationens närhet och därmed riskerar att utsättas för dessa fält. Vid omvandling av området närmast stationsläget kan detta behöva beaktas. De elektromagnetiska fälten verkar dock huvudsakligen på kort avstånd från järnvägen och andra krav på skyddsavstånd och åtgärder för höghastighetsjärnvägen kan därför komma att vara mer styrande för hur närområdet behöver anpassas sett till människors hälsa Människors hälsa - luftkvalitet Mätningar av luftkvaliteten i Tranås tätort visar att halterna ligger väl under gällande miljökvalitetsnormer, men att den undre utvärderingströskeln överskrids för bensen och partiklar vilket ställer krav på mätningar. I kommunens översiktsplan framgår också att det finns ett stråk längs de östra, låglänta, delarna av Tranås tätort där risken är särskilt stor att luftföroreningar kan dröja sig kvar. Eftersom alternativet T4 berör centrala delar av tätorten kan det inte uteslutas att halterna av skadliga partiklar kan öka lokalt vid byggnation av en ny stor infrastrukturanläggning i anslutning till dessa platser. Det finns en risk att gällande luftkvalitetsnormer inte kan innehållas lokalt och tillfälligt under byggskedet. Vid lokalisering och detaljutformning av både stationsanläggning och omkringliggande bebyggelse kan särskilda åtgärder även behöva vidtas för att under drifttiden upprätthålla en god luftkvalitet i anslutning till stationsprincipen i ett centralt läge i Tranås. Även om inte själva järnvägen försämrar luftkvaliteten kan följdeffekter så som förtätad byggnation kring stationsområdet samt ökad trafik till och från stationen orsaka lokalt försämrad luftkvalitet Befolkning För bedömning av påverkan i passageområdets norra del och fram till norra utkanten av Tranås se alternativ T2. Genom centrala Tranås anläggs höghastighetsjärnvägen vid alternativ T4 i anslutning till Södra stambanan vilket innebär en breddning av Alternativ T4, Fokusområde Landskap Bidrag till måluppfyllelse T4 Princip för station Sommen Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Naturmiljö Stadsbilden i närheten av ny station/bana kommer att påverkas, men huvudstrukturen och orienterbarheten i orten kan behållas. Utformningen kräver särskild omsorg. Järnväg utmed Sommen, parallell med stambanan, ger stor påverkan på landskapsbilden. Likaså kan Säbydalens öppna karaktär kring Gripenberg förändras. Alternativet möjliggör dock lokalisering av banan öster om Säbysjön. Passage i tunnel kan då minska negativ påverkan på landskapet söder om Tranås. Resenärsupplevelsen främjas av detta alternativ med utblick över Sommen och tätorten. Alternativet innebär stora intrång i centrala Tranås stationssamhälle (framförallt egnahemsområde söder om stationen, samt industrimiljöer i anslutning till station) och riskerar att innebära ett stort intrång i Säbydalens herrgårdslandskap. Intrången i centrala Tranås bedöms svåra att minska genom anläggningstyp. En passage öster om Säbysjön kan dock minska effekterna på Säbydalen. Alternativet motverkar måluppfyllelsen. Kan medföra förlust/bullerstörningar gällande äldre, tätortsnära barrskog i större utsträckning än andra alternativ. Kan påverka ekologiska samband i stadsmiljön. Kan ge negativa effekter på spridningssamband för läderbagge. Riskerar att innebära ett stort intrång i Säbydalen med förlust av livsmiljöer och avskurna spridningsvägar (främst ängs och hagmarker) Alternativet bedöms motverka måluppfyllelse eftersom flera olika typer av livsmiljöer och samband kan komma att påverkas. o 0 5 km Gripen-berg Tranås Befolkningstäthet Inom tätort Utanför tätort Högre Högre Lägre Lägre Figur 7.35 Befolkningstäthet inom passagområdet för T4 Befolkningstäthetens utveckling till 2040 är inte klargjord. 238

43 infrastrukturkorridoren och därmed också en förstärkning av den fysiska barriären. Under förutsättning att befintliga passagemöjligheter bevaras behöver det inte innebära att den mentala barriären förstärks. Även för stationsprincipen gäller att den kan medföra en förstärkt barriäreffekt i de centrala delarna av Tranås. Det är viktigt med bibehållen eller förbättrad tillgänglighet över spårområden och till stationsområdet. Även kopplingen till befintlig station är viktig att beakta. Att Tranås som liten ort och med en centralt belägen station får en direktkoppling till större orter kan medföra en bättre tillgänglighet och därmed högre attraktivitet, stärkta sociala samband och stärkt identitet för orten. I södra utkanten av Tranås, i Svartåns närområde, finns bland annat ett tätortsnära naturreservat och ett koloniområde inom passageområdet. Här är också Hjälmaryds industriområde beläget och i den sydvästra utkanten finns en ridklubb som bedriver stall- och ridskoleverksamhet. Cykelförbindelserna mellan de centrala och östra delarna av Tranås till detta område är goda. Beroende på lokalisering inom passagområdet kan både koloniområdet och ridanläggningens funktion som fritidsaktivitet begränsas genom att delar av de områden som används för ändamålen försvinner. Även om inte järnvägen gör direkt intrång i områden som används för de olika verksamheterna kan tillgängligheten till anläggningarna försämras. Områdena kan också komma att störas av buller och för koloniområdet kan skuggningseffekter vara av betydelse för områdets odlingsförutsättningar. I denna del av passageområdet passeras också vandringsleden Holavedsleden och Svartån, som mellan Säbysjön och Ralången nyttjas för paddling, se beskrivning för alternativ T2. Liksom T2 medger passageområdet för T4 att höghasighetsjärnvägen kan passera genom Säbydalen väster om Säbysjön. Effekterna är de samma som beskrivs för T2. T4 medger även passage öster om Säbysjön. Svartåns dalgång skulle då passeras längre söderut Förorenad mark I passagen genom Tranås tätort finns flera områden med risk för förorening, särskilt utmed Södra stambanan, se Figur Några av objekten är av riskklass 1 och 2. Det bedöms som sannolikt att områden med förorenad mark kommer att träffas av den nya anläggningen vid passagenom genom samhället och parallellt med stambanan. Därmed förväntas förorenad mark att saneras och risken för spridning av föroreningar minskar lokalt Olycksrisk Både passagen i själva tätorten och stationsprincipen för T4 ligger i direkt anslutning till Södra stambanan på vilken det transporteras farligt gods. Det centrala läget på stationen och passagen innebär att många människor vistas invid anläggningen, både resenärer och andra besökanden samt boende i Tranås. Den direkta närheten mellan en ny station och Södra stambanan, med transporter av farligt gods, samt att den nya järnvägen går parallellt med stambanan innebär en förhöjd risk för höghastighetsjärnvägens resenärer. I anslutning till stationer föreligger dessutom en förhöjd risk för urspårning på grund av bland annat växlar för höghastighets tågen. Stationsprincipens läge centralt i tätorten innebär att en relativt stor mängd människor kan komma att påverkas negativt vid en urspårning. Sammanfaller urspårning med passerande transport av farligt gods på stambanan kan betydelsen för både liv och egendom bli omfattande. Det finns dock flera olika tekniska lösningar för att motverka urspårning Måluppfyllelseanalys fokusområde hälsa och säkerhet Alternativet bedöms sammantaget motverka måluppfyllelse för projektmålet formulerat för att värna människors hälsa. Passagen genom centrala Tranås i markplan innebär att en stor del av samhällets invånare kan Alternativ T4, Fokusområde Hälsa och säkerhet komma att störas av höga bullernivåer. Här finns också områden med vibrationskänslig undergrund i anslutning till bostadsbebyggelse. Alternativet bedöms ha möjlighet att bidra till måluppfyllelse för miljö aspekten befolkning med avseende på sociala samband (sammanhållen bygd). Stationsprincipens centrala läge medför visserligen en risk för förstärkt barriär men också möjligheter att nyttja och förbättra befintliga passagemöjligheter. Vidare finns det en potential att stärka Tranås attraktivitet och identitet. För miljöaspekten som rör rekreation och friluftsliv bedöms det finnas en risk att alternativet motverkar måluppfyllelse. Vid passagen in mot och genom centrum kan flera målpunkter och områden som är av betydelse för rekreation och friluftsliv påverkas både direkt och indirekt. För miljöaspekten förorenad mark bedöms alternativet bidra till måluppfyllelse, genom att flera förorenade områden utmed Södra stambanan sannolikt kommer att saneras vid anläggandet av den nya järnvägen. För miljöaspekten risk bedöms det däremot finnas en risk att alternativet motverkar måluppfyllelse, det vill säga att det försvårar möjligheten att nå det långsiktiga trafiksäkerhetsmålet. Det finns flera riskfaktorer som behöver beaktas. Potentiellt förorenad mark T4 Princip för station ") Sommen Människors hälsa Bidrag till måluppfyllelse Det studerade passageområdet för T4 berör stora delar av Tranås tätort. Samhället är orienterat i nord-sydlig riktning utmed befintlig stambana och en ny järnväg parallellt med stambanans sträckning skulle därmed komma att påverka en stor del av samhällets invånare. Områden med vibrationskänslig mark samt problem med luftkvalitet finns i eller i närheten av centrum. Begränsad möjlighet att genom lokalisering eller utformning minska effekter. ") Objekt riskklass 1-2 Täthet förorenad mark Hög Låg ") Befolkning sammanhållen bygd Stationsprincipen i centralt läge kan medföra förstärkt barriär men också möjligheter att nyttja och förbättra befintliga passagemöjligheter. Potential att stärka Tranås attraktivitet och identitet. Lågt profilläge kan skapa omfattande barriär i södra delen av Tranås samt söder om tätorten. Stationsprincipens potential har varit en viktig faktor vid den sammanvägda bedömningen. ") ") ") ") ") ") ") ")") Tranås ") Befolkning rekreation och friluftsliv Utöver rekreationsområden norr (Sommen) och söder (Säbydalen) om tätorten finns även flera målpunkter och områden av betydelse för rekreation och friluftsliv i Tranås tätort inom passageområdet för alternativet T4. Gripen-berg Figur 7.36 Täthet av potentiellt förorenade områden i passageområdet för T4. o 0 3 km Förorenad mark Olycksrisk I centrala Tranås finns flera områden med förorenad mark, särskilt utmed Södra stambanan. Vid anläggning av ny järnväg och station, men även vid exploatering för stadsomvandling kring stationsläget, förväntas förorenad mark saneras. Föroreningssituationen förväntas förbättras. Stationslokalisering med direkt koppling till Södra Stambanan. Höghasitighetsjärnvägen löper parallellt med stambanan i centrum. Risk för olycka både vid station och utmed banan. Station i centrum innebär risk för tredje man vid urspårning. 239

44 Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Beskrivning av miljöeffekter Vatten dricksvattenresursen Det studerade passageområdet för T4 tangerar i sydväst vattenskyddsområdet för grundvattentäkten väster om Gripenberg. Om höghastighetsjärnvägen enligt principlösningen för T4 får en sträckning i den västra ytterligheten kommer banan från dalgången som är relativt flack. Därmed är inte anläggningstyper som skärning och tunnel, vilka bedöms kunna medföra störst risk för att grundvattenförhållandena påverkas, lika sannolika som en nordlig passage inom mot vattenskyddsområdet. Grundvattentäkter med tillhörande vattenskyddsområden finns även i södra delen av det studerade området för T4 vid Sunhultsbrunn. Utanför tätorterna kan enskilda brunnar påverkas. Inom passageområdet för alternativ T4 finns cirka 1200 fastigheter med skog. Medelarealen är 36 hektar. Några riktigt stora fastigheter med arealer över 500 hektar finns också. Omkring 860 skogsfastigheter är mellan 0,1 och 20 hektar och har en medelareal på 2 hektar. De fastigheter som har en storlek mellan 0,1 och 20 hektar antas påverkas i högre utsträckning än de fastigheter som är större eller mindre. Brukandet av skog inom mindre fastigheter är mer känsligt för barriäreffekter och fragmentering. De fastigheter som är under 0,1 hektar antas vara tomtmark eller liknande och sakna betydelse för skogsbrukande. För fastigheter över 20 hektar blir effekten av en fragmentering mindre, då de har möjlighet att delas i mindre men fortsatt funktionella brukningsenheter. Mer än en tredjedel av det totala antalet fastigheter inom passageområdet är mellan 0,1 och 0,2 hektar. I och med det stora antalet fastigheter under 0,2 hektar kan effekten bli att en järnväg helt släcker ut fastigheter istället för att dela dem i mindre enheter. Många fastigheter, och därmed skogsägare, påverkas av alternativet. Alternativet påverkar främst rekreationsskog i Tranås närområde, och skogsfastigheter insprängda i det jordbruksdominerade landskapet i Säbydalen. Den nordvästra delen av området påverkar i huvudsak skogsdominerade områden med barrskog. Norr om Tranås omfattar passageområdet marker tillhörande Norra Vedbo häradsallmänning, och anläggningen kan därmed komma att påverka många skogsägare och ett aktivt skogsbruk. t för T4 löper parallellt med grundvattenmagasinet på västra sidan av Svartån i centrala Tranås för vilket uttagsmöjligheterna bedömts som mycket goda eller utmärkta, se Figur Även om den nya järnvägen går i markplan kan grundläggningsarbete för både befintlig stambana och den nya järnvägen inverka på grundvattenförhållandena. Norr om tätorten är det också sannolikt att grundvattenmagasinet vid Röhälla kan påverkas. Här är topografin småbruten och anläggningstyper som tunnel och djupare skärning kan vara aktuellt, vilket är anläggningstyper som kan påverka grund-vatten i såväl jordlager som berg. Likaså kan grundläggning av exempelvis broar påverka. För att undvika skada kan det bli aktuellt med återinfiltration. Det är särskilt viktigt att beakta grundvattenområden med goda uttagsmöjligheter både vid lokalisering och vid utformning av en ny storskalig järn-vägsanläggning. Grundvatten och ytvatten häradsallmänning Tranås T4 Stationsprincip Gräns för passageområde Ytvatten Vattenförekomst Grundvattentillgång i jordlagren l/s Liten eller ingen 188 grundvattentillgång, <1 l/s Flugebo Måttlig grundvattentillgång, 1-5 l/s Stor grundvattentillgång, 5-25 l/s 260 Skruvhult Hålan 179 Ödebjörnarp Sommen Hålavedskapellet Tenbäcken Tismetorpet Krämarp Eklabonäset 202 Arrebo 154 Hallången 155 För alternativet T4 bedöms det vara svårt att undvika passage av de redovisade grundvattenmagasinen eftersom stationsprincipen medför en snäv avgränsning för passageområdet. Negativa effekter på grundvattnets kvalité och kvantitet som uppstår till följd av byggnation kan kvarstå under lång tid och i tidsrymder som överstiger den förväntade livslängden för höghastighetsjärnvägen. Under byggtiden är det viktigt att spill med till exempel olja eller kemikalier inte uppkommer i områden där grundvattnet antingen används för dricksvatten eller där det finns särskild potential för kommande uttag. Eftersom det inte ska transporteras gods på höghastighetsjärnvägen bedöms anläggningen endast i liten utsträckning påverka grundvattnets kvalitetet vid drift. Inom passageområdet finns ett stort antal energibrunnar i Tranås tätort. Funktionen för dessa brunnar kan påverkas på samma sätt som dricksvattenbrunnar om de geohydrologiska förhållandena ändras. Vänstern Loren 202 Hakebo Djurafall Blankhester Ulvsbo Hårkrankeryd Fösingstorp Tranås Röhälla Skoboviken Romanäs Tranås säteri Hätte Bredstorp Sommen Seglarvik Blåvik Liljeholmen Kopparhult Helgebo Vatten grundvattenberoende ekosystem och vattenkraftresurser Har inte bedömts relevanta för Tranås Areella näringar Den västra delen av passageområdet består av ett uppbrutet jordbrukslandskap. Strax söder om Tranås finns ett område med hög andel björk, och områdesvis även ek och bokskog. Öster om stationsprincipen och samhället är markerna barrskogsdominerade med stora volymer tall. Kvarnarp Botorp Frucken 189 Vippersjö Finnanäs Göberga Gripenberg Restad Gripenberg Ebbarp Säby Katarp Säbysjön 159 Åbonäs Gransbo Sandvik Brandsnäs o 0 3 km Figur 7.37 Grund- och ytvatten i passageområdet för T4. 240

45 Det är troligt att anläggningen delvis på låg bro vilket medför lägre påverkan på skogsbruket. Det skulle till exempel kunna minska trädsäkringszonen, vilket ger större möjligheter till skogsbrukande nära anläggningen. Barriäreffekter för vilt blir också mindre, vilket gör att jakten inte påverkas i samma utsträckning. Anläggs järnvägen i marknivå skapar den barriäreffekter som kan påverka inte bara skogsbruket som sådant, utan också till skogsbruket tillhörande inkomstkällor såsom vilttillgång och jakt. Barriäreffekter kan också öka skogsskador på skogen genom att viltbetet ökar lokalt. Anläggningen kommer att byggas med servicevägar med jämna intervaller. Detta kan bidra till en ökad tillgänglighet för skogsfastigheter där väg idag saknas eller är belägen på stort avstånd. I samband med att många fastigheter är små och påverkan på de enskilda fastigheterna kan bli stor, bör man undersöka möjligheterna till ersättningsmark för skogsägare, samt möjligheterna till omarrondering av fastigheter i samband med påverkan så att skogsbrukande i området underlättas. Med en centralt belägen station i Tranås blir det inte praktiskt möjligt att lokalisera höghastighetsjärnvägen utanför de marker som nyttjas av flest brukare i det studerade området för Tranås. Med T4 blir det således ofrånkomligt att jordbruksnäringen kommer att påverkas negativt. Dels genom barriäreffekter och dels genom direkta arealförluster av både beten och åkrar. Alternativet medger visserligen att järnvägen kan dras även öster om Säbysjön i riktning mot Jönköping. En sådan mer östlig lokalisering kan innebära att något färre jordbrukare verksamma inom Tranås kommun påverkas negativt. Men med en sådan sträckning kommer istället ett större antal brukare verksamma i trakten runt sjön Ralången i Aneby kommun drabbas av areella förluster och barriäreffekter. I områden med jordbruksmark kan passagen även påverka eventuella brunnar som används för bevattning eller till djurhållning. För risker kopplade till detta, se texten rörande dricksvattenbrunnar ovan Måluppfyllelseanalys fokusområde resurser tillgängliga för människan Sammantaget bedöms alternativ T4 ha möjlighet att bidra till måluppfyllelse för miljöaspekten vatten. Framförallt är det viktigt att beakta dricksvattenresurser (grundvatten) i det fortsatta arbetet. För miljöaspekterna areella näringar bedöms det finnas en risk att alternativet motverkar måluppfyllelse. Viktiga jordbruksområden kommer oundvikligen att påverkas vid passagen förbi Säbydalen och norr om Tranås finns viktiga skogsbruksområden. Även för aspekten som rör övriga ändliga resurser och minimerad uppkomst av avfall bedöms det finnas en risk att alternativet motverkar måluppfyllelse. Möjligheten att återanvända massor som genereras vid anläggandet av den nya järnvägen till annat än själva konstruktionen är begränsad eftersom stora delar av passageområdet är bebyggt eller består av känsliga landskapsavsnitt. För miljöaspekten ämnen och material bedöms alternativet bidra till måluppfyllelse eftersom det inte finns några ur detta perspektiv riksintressanta områden eller beviljade koncessioner för utvinning Fokusområde Klimat Beskrivning av miljöeffekter Klimatpåverkan från alternativet T4 har, liksom för T2, sin grund i de utsläpp av växthusgaser som sker under hela den nya infrastrukturens livscykel. Detta inkluderar utvinningar av råmaterial, tillverkning och underhåll samt påverkan under driftsskedet. Det som främst bidrar till klimatpåverkan från byggandet av T2 beror broar. t för T4 är relativt flackt men det finns ändå passager som kan komma att kräva bro. Uppskattningsvis bidrar broar med nästan hälften av totalen, vilket även är omkring dubbelt som mycket som för de andra två alternativa passagerna. Därefter står under- och Alternativ T4, Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Bidrag till måluppfyllelse banöverbyggnad tillsammans för en dryg fjärdedel av totalen. Anläggningstypen bro är dock nästan tio gånger så klimat- och energiintensiv än både under- och banöverbyggnad. Genom att skog behöver avverkas permanent går naturliga kolsänkor förlorat. Eftersom T4 går centralt genom Tranås uppskattas alternativet kräva minst avverkning bland de studeradealternativen, om än marginellt. Broar är även den anläggningstyp som representerar den största delen av energianvändningen under byggskedet. Energianvändningen som sker vid drift av tågen kan påverkas av höjdskillnader i järnvägsprofilen. Skillnaden i spårprofilerna mellan de olika alternativen uppskattas vara marginell och med hänsyn till den svenska energiproduktionen bedöms inte någon synbar skillnad föreligga alternativen emellan. De identifierade följdinvesteringarna skiljer sig inte till mängden mellan alternativen. Således uppskattas klimatpåverkan och energianvändning från följdinvesteringarnas livscykler ej anmärkningsvärt påverka resultaten jämförelsevis. Det är marginella skillnader mellan de alternativa passagerna vad gäller såväl den totala bedömningen för hela projektet samt klimatpåverkan och energianvändning per projektkilometer Måluppfyllelseanalys fokusområde klimat Passagen T4 bedöms sammantaget, det vill säga både alternativ för stationens läge och det område inom vilket banan kan komma att passera, ha möjlighet att bidra till måluppfyllelse för miljöaspekter som ingår i fokusområde klimat. Bedömningen är de samma för de tre studerade alternativen. Således bedöms principerna ej vara alternativavskiljande med avseende på klimat Ämnen och material Har inte bedömts relevant för Tranås. Vatten Inom passageområdet finns grundvattentäkter samt grundvattenmagasin därutöver med stora tillgångar. Anläggningstyper som skärning och tunnel kan sammanfalla och hänsyn behöver visas grundvattenintresset vid både bygge och drift Övriga ändliga resurser/masshantering Vid anläggandet av en höghastighetsjärnväg genereras stora mängder massor. I de delar av passageområdet som omfattar Tranås tätort bedöms det vara svårt att nyttja massor till annat än själva järnvägskonstruktionen. Det är till exempel inte aktuellt med vallar som bullerskyddsåtgärd med tanke på trånga passager genom områden med befintlig eller planerad bebyggelse. Det finns inte heller särskilt behov av servicevägar. Därmed bedöms det vara svårt att fullt ut nyttja den resurs som massor från anläggandet av järnvägen utgör inom det avgränsade område som studerats för stadspassagen. Även utanför tätorten finns det förutsättningar som begränsar möjligheten att använda massor. Söder om Tranås är det till exempel de höga kultur- och landskapsbildsvärdena i Säbydalen och norr om Tranås medför de topografiska förhållandena att Sommen sannolikt passeras på bro. Vid en geografiskt vidare analys kan bedömningen bli en annan. Areella näringar Samlad bedömning utgår från bedömning för indikator för jordbruk. t för T4 medger inte att höghastighetsjärnvägen dras utanför de brukade markerna i Säbydalen. För enskilda skogsfastigheter i det jordbruksdominerade landskapet bedöms alternativet medföra stor lokal effekt. För skogsbruket i stort bedöms denna som marginell. Ämnen och material Alternativet berör inga beviljade konsessioner eller riksintressen enligt 3 kap 7. Övriga ändliga resurser/ masshantering Alternativ T4, Fokusområde Klimat Det bedöms vara svårt att nyttja de massor som genereras vid anläggning av en järnväg inom passageområdet, främst i passagen genom Tranås tätort, men även i delar norr och söder om tätorten. Det bedöms därmed finnas en risk att alternativet motverkar måluppfyllelse för delmålet. Bidrag till måluppfyllelse Klimatfaktorer Förutsättningar inom passageområdet innebär att det kan vara aktuellt med relativt långa broar, för vilka anläggandet är klimatintensivt. 241

46 7.2.6 Alternativ Perifer station norr om Tranås (T6) Beskrivning av alternativ Stationsprincip T6 innebär att höghastighetsjärnvägen dras i stadens norra utkant och bitvis parallellt med Södra stambanan där även ett stationsläge anläggs. Placeringen är i utkanten av tätorten (perifer) eller en bit utanför (extern). t är relativt snävt väster om Tranås. Det beror bland annat på tätorens placering och de geometriska kraven för järnvägen. Från öster passeras Sommen, sannolikt på bro Sammanfattning av miljöeffekter Fokusområde Landskap Alternativet T6 medför omfattande intrång i Säbydalen. t medger endast passager i eller invid det öppna landskapet. Dalgångens sammanhängande odlingslandskap är av betydelse för både kultur- och naturvärden. t är även relativt snävt norr om Tranås och här är det därför sannolikt att de landskapsmässiga kvaliteterna utmed Sommens stränder kommer att påverkas negativt. Fokusområde Hälsa och säkerhet Det studerade passageområdet för T6 omfattar både relativt glest befolkad landsbygd och mer bebyggda delar. De östra delarna av området berör Tranås västra del, i söder ligger mindre orter som Gripenberg inom passageområdet och norr om Tranås är Sommens strand relativt tätbebyggd. En östlig sträckning för höghastighetsjärnvägen bedöms därmed sammantaget kunna få mer omfattande effekter för människors hälsa. På grund av höjdskillnader finns dock möjlighet att anlägga den nya järnvägen i tunnel på sträckan söderifrån in mot principlösningen för station. Därmed kan effekterna för människors hälsa begränsas i vissa avseenden, till exempel mindre påverkan från luftburet ljud. T6 bedöms endast i begränsad utsträckning påverka miljöaspekten befolkning i bemärkelsen sammanhållen bygd. Alternativets stationsprincip är visserligen extern men huvudsakligen inte längre från tätorten än att närområdet kan komma att utvecklas på ett sätt som gör det befolkat även under kvällstid. Därmed finns möjlighet att skapa en trygg stationsmiljö. Alternativet bedöms inte heller ändra identiteten för Tranås samhälle. På motsvarande sätt som för T2 och T4 bedöms dock T6 kunna påverka de tätortsnära rekreationsområdena negativt genom fragmentering och barriäreffekter. Det är främst områden norr om Tranås och i Säbydalen som berörs av alternativet. Fokusområde Resurser tillgängliga för människan t för T6 inrymmer de kommunala grundvattentäkterna söder om Tranås samt ett par av grundvattenmagasinen med stora grundvattentillgångar. Det är både vid val lokalisering och utformning för den nya anläggningen samt under byggskedet viktigt att beakta såväl nuvarande dricksvattentäkter som den potentiella dricksvattenresurs som magasinen med god tillgång utgör. Grundvatten är ofta känsligt för yttre påverkan och negativa effekter på kvalité och kvantitet som uppstår till följd av byggnation kan kvarstå under lång tid och i tidsrymder som överstiger den förväntade livslängden för höghastighetsjärnvägen. Areella förluster av mark som utnyttjas för såväl åkerbruk som betesdrift inom Tranås kommun blir sannolikt stora. Alternativet T6 berör brukare verksamma alldeles väster om tätorten och i trakten kring Gripenberg. Här kommer flera brukare drabbas av barriäreffekter oavsett var inom passageområdet för T6 som järnvägen lokalieras. Fokusområde Klimat Förutsättningar inom passageområdet innebär att det kan vara aktuellt med relativt långa broar, för vilka anläggandet är klimatintensivt. I och med att passageområdet inbegriper de östra delarna av tätorten och att området dessutom är snävt i denna del bedöms det som sannolikt att flera områden med förorenad mark kan komma att saneras vid anläggandet av den nya järnvägen. Principlösningen för T6 innebär att den nya höghastighetsjärnvägen går parallellt med stambanan och inom denna sträcka anläggs stationen. På stambanan transporteras farligt gods och den direkta närheten mellan en ny station och stambanan innebär en förhöjd risk för höghastighetsjärnvägens resenärer. Eftersom banorna samlokalieras på en längre sträcka ökar risken för att en olycka med farligt gods på stambanan ska sammanfalla med den nya höghastighetsjärnvägen. T6 Princip för station Sommen Tranås o 0 5 km Gripen-berg Figur 7.38 Stationsprincip med passageområde för T6. 242

47 Fokusområde Landskap Beskrivning av miljöeffekter Stationsprincipen för T6 innebär att en ny station lokaliseras parallellt med Södra stambanan, norr om Tranås centrum i anslutning till Sommens strand. Effekterna av stationslokaliseringen liknar de som beskrivs för alternativ T2. Banans passage har en begränsad flexibilitet och söder om Tranås ger alternativet ett relativt smalt passageområde som innefattar Säbydalens herrgårdslandskap. Inom passageområdet kan inte passager genom eller invid den öppna Säbydalen undvikas och riskerna för negativa effekter på såväl herrgårdslandskapet som habitatnätverken för ädellövträd och ängsoch hagmarker är därför stora. Alternativet innebär en lokalisering av järnvägen som antingen passerar direkt intill kantzonernas rika ädellövsstråk och kulturmiljöer eller som passerar genom den sammanhängande odlingsmarken i dalgången. Alternativet kräver ett antal följdinvesteringar som kommer att påverka stationsanläggningens skala och dess närområde. Vändstation för södra stambanan och busstation och parkering i anslutning till ett nytt resecentrum innebär att stationen genom sin skala riskerar stor påverkan på landskapsbilden invid Sommen. Stationslösningen kräver även nya anslutningsvägar och kan leda till att vägmiljön kring Mjölbyvägen (gamla Östra Holavedsvägen) med tillhörande milstolpar kan påverkas negativt. Stor hänsyn till anslutningsvägarnas utformning är viktigt för att minska effekterna Skyddade områden Naturmiljöer Alternativet T6 skiljer sig inte heller från T2 vad gäller inverkan på riksintresseområdet för Sommen eller Svartån. Det kan också komma att påverka naturreservatet Romanäs indirekt på samma sätt som de båda andra studerade alternativen. Skyddade områden T6 Riksintresse Fornminne Byggnadsminne natur- och kultur Princip för station kulturmiljövård Riksintresse naturvård Natura 2000-område Naturreservat Gripen- berg Sommen Tranås o 0 3 km För övrigt bedöms inte alternativet T6 påverka några ytterligare skyddade naturmiljöer. Vid passagen in mot Tranås söderifrån ligger det studerade passageområdet väster om Södra stambanan. Därmed bedöms inte den nya järnvägen kunna påverka reservatet och Natura 2000-området Ekbergsparken indirekt Kulturmiljöer t berör samma riksintressanta kulturmiljöer som alternativ T2. På grund av passageområdets mer begränsade utbredning så är risken för en lokalisering som står i konflikt med riksintresset Säbydalen dock avsevärt högre. Riksintressena Botorp och Stjärneborg, Herrestad ligger utanför passageområdets avgränsning men bedöms kunna beröras av banans vidare sträckning mot Jönköping. I passageområdets norra respektive södra del finns byggnadsminnena Göberga herrgård och Gripenbergs slott. Samma bedömning som för alt. T2 gäller. Tre kyrkobyggnader med tillhörande begravningsplats berörs av passageområdet, och Tranås kyrka ligger strax söder om områdets avgränsning. De tre miljöer som berörs är Ängarydskapellet i Tranås, Linderås kyrka med tillhörande gravkor samt Frinnaryds kyrka med bårhus. Till samtliga tre kyrkobyggnader hör begravningsplatser. Risk för direkt påverkan är störst norr om Tranås, där passagen förbi tätorten är avsmalnad. Inom den del av passageområdet som sträcker sig norr om Tranås utgörs fornlämningsbilden framförallt av lämningar såsom fossil åkermark, torplämningar eller andra lämningar kopplade till skogen. I skogsområdet nordost om Sommen finns även ett större antal övriga kulturhistoriska lämningar. Där passageområdet passerar Svartåns dalgång och Säbydalen finns det rikt av lämningar från sten-, brons och järnålder. Även områdena norr om Linderås och Frinnaryds sockencentrum är rikt på förhistoriska lämningar. I Säbydalen finns flera vårdade fornlämningar som kan beröras av passageområdet; Ebbarp domarringar, Åbonäs domarringar, Mörbylunds gravfält, Göberga gravfält, Grimmetorp Domarbacken och Hulan gravfältet. Alternativ T6, Fokusområde Landskap Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Naturmiljö Bidrag till måluppfyllelse Måluppfyllelseanalys fokusområde landskap Alternativet bedöms sammantaget motverka måluppfyllelse för miljöaspekterna kulturmiljö och landskapets form samt upplevelse. För miljöaspekten naturmiljö bedöms det finnas en risk att alternativet motverkar måluppfyllelse. Intrång i Säbydalen kan inte undvikas, vilket i flera avseende medför negativa effekter för de landskapsanknutna miljöaspekterna. För naturmiljö bedöms alternativet huvudsakligen innebära förlust av och brutna samband för ängs- och hagmarksmiljöer. Stor påverkan på Säbydalens öppna karaktär i ett nordligt läge i passageområdet, alternativt stor påverkan på mosaiklandskapet i områdets södra del. Landskapet kring Sommens norra delar kan påverkas kraftigt av beskärningar och broar som skulle ändra karaktären och förvränga skalan i landskapet. Viss möjlighet till en positiv resenärsupplevelse. n medger endast passager i eller invid det öppna landskapet i Säbydalen. Dalgångens sammanhängande odlingslandskap är en viktig komponent i herrgårdslandskapet, och dess kantzoner är både rika på ängs- och hagmarker, fornlämningar och flera herrgårdsmiljöer. Samtliga lokaliseringar inom passageområdet riskerar att ge ett alternativ som motverkar måluppfyllelsen (rött). Utformning, anläggningstyp och placering är viktiga aspekter för att minska de negativa effekterna på rekreationslandskapet vid Sommen, samt vid stationsläget. Spårdragningar i riktning Jönköping påverkar habitatnätverk för ängs- och hagmarker samt ädellövrika miljöer i Säbydalen med omgivningar. Figur 7.39 Skyddade natur- och kulturmiljöer i passageområdet för T6 243

48 Fokusområde Hälsa och säkerhet Beskrivning av miljöeffekter Människors hälsa buller T6 är visserligen en extern principlösning, men på grund av stationsprincipens placering parallellt med Södra stambanan är den möjliga passagen betydligt mer låst jämfört med passagen för T2. Därmed tangerar passageområdet för T6 de västra delarna av Tranås tätort och det är svårare att genom lokalisering begränsa bullerspridning till befintliga bostadsområden. För övrigt liknar alternativet T2. Landskapet inom stora delar av passageområdet är även för T6 kuperat med bitvis relativt stora höjdskillnader. Genom att anpassa lokalisering och utformning av järnvägen på sådant sätt att landskapets förutsättningar nyttjas kan antalet bullerutsatta bostäder, och därmed även behovet av särskilda skyddsåtgärder, minimeras. Det gäller även vid passage nära förbi de västra delarna av Tranås tätort. För alternativet T6 bedöms att upp till 200 bostäder kan få ekvivalenta ljudnivåer över riktvärdet 55 db(a), och nära 300 kan få maximala ljudnivåer över 70 db(a) vid fasad Människors hälsa vibrationer Känslighet för markvibrationer sett till människors hälsa har identifierats utifrån förekomst av mjuka jordarter (leror och silt) samt jorddjup i kombination med befolkningstäthet inom det studerade området. Anläggningstyp tunnel i direkt anslutning till bostadsbebyggelse kan ytterligare öka risken för att människor ska störas av vibrationer i sin boendemiljö. Inom passageområdet för T6 finns områden med förhöjd känslighet med avseende på markvibrationer i anslutning till Gripenberg, framförallt norr om stambanan. Här är jorddjupen stora men marklagren kan även vara mjuka. Eftersom vibrationsnivåerna och därmed även störningen vanligtvis ökar med tågens hastighet finns det en risk att människor som bor i detta område kan komma att störas av vibrationer. t för T6 T6 Princip för station Sommen Tranås är snävt söder om Tranås tätort och därmed är det inte möjligt att undvika passage genom det vibrationskänsliga området. Även om det är utanför huvudorten kan flera bostäder både inom samhället Gripenberg och utanför på landsbygde komma att beröras. Risk för vibrationsstörningar och möjliga skyddsåtgärder för att motverka vibrationsstörningar redovisas i bilaga Människors hälsa elektromagnetiska fält Det externa läget för stationsprincipen innebär att relativt få människor riskerar att utsättas för elektriska och magnetiska fält från passerande tåg. I tunnel avskärmas de elektriska fälten av berg eller betong, men inte de magnetiska. I det fall att tunnel anläggs invid bebyggda områden av Tranås västra ytterdel behövs särskilda åtgärder för att avskärma de magnetiska fälten även i tunnlarna. De elektromagnetiska fälten verkar dock huvudsakligen på kort avstånd från järnvägen. Det bedöms, särskilt i mindre tätbebyggda delar, innebära att det sannolikt är andra krav på skyddsavstånd och åtgärder för höghastighetsjärnvägen som kommer att vara styrande för hur närområdet påverkas sett till människors hälsa. För allmän beskrivning av tågs alstring av elektromagnetiska fält samt hur frågan hanterats generellt i åtgärdsvalsstudien, se avsnitt Befolkning För bedömning av påverkan i passageområdets norra del och fram till norra utkanten av Tranås se alternativ T2. Potentiellt förorenad mark T6 Princip för station ") Objekt riskklass 1-2 Täthet förorenad mark Hög Låg ") ") ") Sommen ") ") ") ") ") ") ")") Tranås ") Stationsprincipen för T6 innebär att en ny station lokaliseras parallellt med Södra stambanan norr om Tranås centrum. Den parallella placeringen innebär att passagen in mot stationsprincipen, framförallt söderifrån har en begränsad flexibilitet västerut. Därmed berörs de västra delarna av tätorten av alternativet även om stationsprincipen ligger norr om. Här kan en ny järnvägsanläggning i markplan skapa en fysisk barriär mellan tätorten och den omgivande landsbygden. Alternativet medger inte att påverkan undviks genom annan lokalisering. Däremot innebär höjdförhållandena i området väster om tätorten att det finns möjlighet att anlägga järnvägen i tunnel här. I så fall kan tillgängligheten mellan tätort och landsbygd upprätthållas även för alternativet T6 (se också alternativ T2). Liksom T2 är stationsprincipen för T6 en extern lösning, om än närmare Tranås centrum. Det bedöms som mer sannolikt att stationens närområde omvandlas i detta läge, vilket skapar möjlighet för en stationsmiljö som upplevs tryggare. En station i ett externt läge nära en så pass liten tätort som Tranås kan förskjuta ortens centrum. Därmed kan centrala Tranås karaktär komma att förändras och därmed även identiteten för denna del av tätorten. Men eftersom orten även fortsatt har en station bedöms inte identitetsförändringen bli särskilt påtaglig. Den begränsade flexibiliteten söderut innebär att passageområdet i dessa delar till stor del utgörs av de centrala delarna av Säbydalen. T6 är därför det alternativ för vilket det är svårast att genom lokalisering undvika intrång i Säbydalen vid Gripenberg. Alternativet innebär därför att flera nord-sydlig samband i dalgången riskerar skäras av vilket kan försämra tillgängligheten inom dalgången och försvaga de sociala sambanden. Eftersom topografin är relativt flack behövs sannolikt upphöjda anläggningstyper (bro) för att bibehålla tillgängligheten. Broar kan samtidigt öka det visuella intrycket av järnvägsanläggningen och på det sättet ändra identiteten för bygden. I den sydvästra delen av passageområdet passeras också vandringsleden Holavedsleden och Svartån, som mellan Säbysjön och Ralången nyttjas för paddling, se beskrivning för alternativ T Förorenad mark I passageområdet för T6 finns områden med risk för förorenad mark framförallt i passagen närmast Tranås tätort och i Gripenberg, se Figur Eftersom passageområdet är snävt vid passagen förbi Tranås bedöms det finnas en relativt stor sannolikhet att områden med förorenad mark kom komma att träffas av den nya anläggningen. Därmed förväntas förorenad mark att saneras och risken för spridning av föroreningar minskar lokalt. Även norr och söder om Tranås kan förorenade områden komma att saneras som en följd av en ny järnväg inom passageområdet för T Olycksrisk Stationsprincipen för T6 ligger i anslutning till Södra stambanan på vilken det transporteras farligt gods. Principlösningen innebär att den nya höghastighetsjärnvägen går parallellt med stambanan och inom denna sträcka anläggs stationen. På stambanan transporteras farligt gods och den direkta närheten mellan en ny station och stambanan innebär en förhöjd risk för höghastighetsjärnvägens resenärer. Eftersom banorna läggs parallellt på en längre sträcka ökar risken för att en olycka med farligt gods på stambanan ska sammanfalla med den nya höghastighetsjärnvägen, även om risken fortfarande är begränsad. o 0 5 km Befolkningstäthet Inom tätort Utanför tätort Högre Högre Lägre Lägre Gripen-berg Gripen-berg o 0 3 km t för T6 berörs även av Carpenter Sweden AB:s sevesoklassade anläggning (se beskrivning för alternativ T2). t för T6 ligger öster om anläggningen. Här är passageområdet smalt och avståndet till anläggningen är maximalt 1 km. Om höghastighetsjärnvägen Figur 7.40 Befolkningstäthet inom passagområdet för T6 Befolkningstäthetens utveckling till 2040 är inte klargjord. Figur 7.41 Täthet av potentiellt förorenade områden i passageområdet för T6. 244

49 lokaliseras inom några hundra meter från anläggningen kan en brand tillfälligt stoppas på höghastighetsjärnvägen och orsaka besvär för dess resenärer på samma sätt som redovisas för alternativ T Måluppfyllelseanalys fokusområde hälsa och säkerhet Alternativet bedöms bidra ha möjlighet att bidra till måluppfyllelse för miljöaspekten människors hälsa. t är huvudsakligen glest befolkat och det finn möjlighet att anpassa utformningen på sätt som minskar de störningar, framförallt buller, som orsakas av höghastighetståg. Det bedöms finnas en risk att alternativet motverkar måluppfyllelse för miljöaspekten befolkning med avseende på både sociala samband (sammanhållen bygd) och rekreation/friluftsliv. t är relativt snävt både norr och söder om tätorten och här kan järnvägen medföra en ny eller förstärkt barriär som försämrar tillgängligheten till flera målpunkter. Det kan också komma att ändra karaktär och identitet för tätortsnära landsbygd. För miljöaspekten förorenad mark bedöms alternativet bidra till måluppfyllelse genom att förorenade områden i Tranås västra utkanter kan komma att saneras vid anläggandet av den nya järnvägen. För miljöaspekten risk bedöms detdäremot finnas en risk att alternativet motverkar måluppfyllelse på grund av samlokalisering med Södra stambanan på en relativt lång sträcka vilket även inbegriper stationsprincipen. Figur 7.42 Bostadsbebyggelse i utkanten av Stoeryd norr om Tranås. Alternativ T6, Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Befolkning sammanhållen bygd Befolkning rekreation och friluftsliv Förorenad mark Olycksrisk Bidrag till måluppfyllelse Det studerade passageområdet omfattar både relativt glest befolkad landsbygd och mer bebyggda delar. På grund av höjdskillnader finns möjlighet att förlägga den nya järnvägen i tunnel vid passage väster om Tranås tätort. Därmed kan effekterna för människors hälsa begränsas i vissa avseenden, till exempel mindre påverkan från luftburet ljud. Den södra delen av stationsprincipen medger både möjlighet att skapa trygga stations- och stationsnära miljöer samt bibehålla Tranås identitet kopplat till station. Längre norrut inte samma möjligheter. Kan skapa/förstärka barriären mot Sommen i den östra delen av passageområdet och in mot norra Tranås. Säbydalen kan inte undvikas. Stationsprincipens potential (södra delen) bedöms inte uppväga övriga indikatorer som visar på att risk för att måluppfyllelse motverkas. Passage parallellt med Sommens västra strand norr om Tranås innebär risk för försämrad tillgänglighet till närrekreationsområden. Passage genom Säbydalen kan inte undvikas. I västra utkanterna av Tranås finns förorenade områden. Vid anläggning av ny järnväg och station, men även vid exploatering för stadsomvandling kring stationsläget, förväntas förorenad mark saneras. Föroreningssituationen förväntas förbättras. Risk för olycka både vid station och utmed banan. Stationslokalisering parallellt utmed Södra stambanan. Höghastighetsjärnvägen löper parallellt med stambanan i centrum. Extern station innebär mindre risk för tredje man vid urspårning. 245