A-salen, kommunhuset, Sollefteå. Enligt närvaro- och tjänstgöringslista

Transkript

1 1 (51) Datum Tid Kl Plats Beslutande A-salen, kommunhuset, Sollefteå Enligt närvaro- och tjänstgöringslista Övriga närvarande Tomas Alsfjell, Kommunchef, Anna Forsberg, Kanslichef, Anna-Sofia Kulluvaara, Kommunchef Thomas Nyberg och Andreas Dahlbom, Polisen 28 Mikael Aamiseep, HighCoast Invest, 28 Thomas Telje, Chef Kultur och Fritid, 32 Örjan Abrahamsson, huvudenhetschef Medborgarservice 32 Pirjo Öster, Socialt ansvarig samordnare 39 Jerry Mähler Äldreomsorgschef 39 Maria Söderlund, Chef Miljö/byggenheten, 41 Eva Öhman Drake, Miljö- och hälsoinspektör, 41 Håkan Svenneling, Ledamot Landsbygdskommittén, 28 Mikael Näsström, Näringslivschef, 43 Underskrifter Sekreterare... Anna Forsberg Ordförande... Elisabet Lassen (S) 28 Ordförande... Åsa Sjödén (S) Justerare... Johan Andersson (C) Bevis om justering Justeringen har tillkännagetts genom anslag på kommunens anslagstavla, entréplan, kommunhuset. Myndighet Anslaget sätts upp tas ner Förvaringsplats för protokollet Kommunstyrelseförvaltningen, kommunhuset, Sollefteå Underskrift /

2 2 (51) Närvaro- och tjänstgöringslista Namn När- Tjg. Jäv Reservation Anteckning Var ers. o 32 Ledamöter Elisabet Lassen (S) X Ordf. 28 Åsa Sjödén (S) X Ordf John Åberg (S) Lillemor Edholm (S) Tommy Svensson (S) Åsa Nilsson (S) Torbjörn Persson (S) Cathrine Näsmark (S) Mattias Ahlenhed (ViSKB) - X X X X X X Gunilla Fluur (ViSKB) X R Kerstin Franzén (M) X R Sven-Olov Gradin (M) - Johan Andersson (C) X R Ulf Breitholtz (V) X R Leif Östberg (L) X R Ersättare Lennart Önblad (S) X X Tjg Stina Näslund (S) - Nils-Gunnar Molin (S) My Larsson (S) - Morgan Nordin (S) Anita Bergsten (S) - Mikael Sjölund (S) X X X Jörgen Åslund (ViSKB) X X R Tjg ers Birgitta Häggqvist (ViSKB) Daniel Fäldt (M) - X Folke Lindgren (M) X X R Tjg ers. Kjell-Åke Sjöström (V) Carin Collén (V) - Paul Höglund (C) Margareta Alton (MP) - X X

3 3 (51) Ärendelista Muntliga informationer Svar på revisionsrapport Effektiv ekonomistyrning del Svar på remiss Betänkandet Ökad insyn i partiers finansiering Samrådsyttrande Timrå kommuns översiktsplan Svar på återremiss Apotekshuset Ett levande kulturhus Förslag till Kulturplan Medborgarförslag - Sopsortering i Sollefteå kommun Sanktionsavgift - Olovligt uppförande av mast samt två tillhörande teknikbodar, Hamre 3: Sanktionsavgift - Olovligt uppförande av mast samt tre tillhörande teknikbodar, Västby 13: Särskilt förordnande inom socialtjänstens ansvarsområde enligt 43 2 p LVU Verksamhetschef hälso- och sjukvård Vanguardmetoden/Skönsmonsmodellen Rapport: Framtidens för- och grundskola... 36

4 4 (51) Yttrande över Remiss avseende ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för en gruppstation om 27 vindkraftverk vid Finnåberget i Ragunda och Sollefteå kommun, Jämtlands och Västernorrlands län Motioner och medborgarförslag som inte slutligt avgjorts i kommunfullmäktige Svar på remiss Boverkets Allmänna råd om Bredbandsanslutning Valärende - ordinarie ledamot i Regionala samverkansrådet Delgivningar Delegeringsbeslut... 47

5 5 (51) Val av justerare Johan Andersson (C) väljs till justerare. Anmälan av protokoll Protokoll anmäls från kommunstyrelsens utskott - samhällsutveckling allmänt vård och omsorg unga och lärande Läggs till handlingarna. Justering av dagordningen Följande ärenden läggs till på dagordningen Svar på remiss Boverkets Allmänna råd om Bredbandsanslutning. Godkänns.

6 6 (51) 28 Dnr KS 19/2017 Muntliga informationer Beslut Informationerna noteras. Ärendebeskrivning Information lämnas kommunstyrelsen enligt följande. Landsbygdskommittén, Håkan Svenneling Kommitténs uppdrag har varit att forma en sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. Håkan Svenneling redovisar kommitténs uppdrag, dragna slutsatser, gjorda ställningstagande och förslag. Landsbygdskommittén har lagt förslag inom följande områden; Riktat näringslivspaket till 23 kommuner med extra stora demografiska och geografiska utmaningar samt begränsad branschbredd. Samverkan mellan lärosätena och kommunerna för att höja kompetensförsörjningen i hela landet. Ett mångsidigt och konkurrenskraftigt näringsliv. Bredband till alla i hela landet till ny modell med innovationsupphandling. Likvärdig service och tillgänglighet. Fler bostäder genom landsbygdslån. Underlätta för civilsamhället. Staten ökar sin närvaro i landsbygderna. Omlokalisering av statlig verksamhet. Styrning och organisering Slutbetänkandet är ute på remiss t.o.m. 22 mars High Coast Invest, Mikael Aamisepp Informerar om historik kring Datacenter satsningar och tidigare projekt. High Coast Invest som etablerades 2016 har som syfte att bl.a. stärka det egna näringslivet och identifiera behov av nya etableringar. High Coast Invest arbetar inom tre olika områden; ICT och Datacenter Turism (samarbete med Destinationsbolaget) Bioekonomi (utveckling av miljövänliga produkter, tekniker och metoder). Projektet leds av en styrgrupp med representanter i form av bl.a. tillväxtchefer från inblandade kommunerna.

7 7 (51) Utländska direktinvesteringar ger många fördelar, utöver medel även t.ex. ökad export, nya nätverk osv. Paketering av vad kommunen har att erbjuda eventuella intressenter av datacenter etableringar finns för området Hamre i Långsele. Sju förfrågningar har besvarats sedan 2013 gällande Hamre. I mitten av februari presenteras Sveriges nya elskattesänkningen för datacenter för intressenter i USA. Medborgarlöfte, Thomas Nyberg, lokalpolisområdeschef och Andreas Dahlbom, kommunpolis, Lokalpolisområde Södra Ångermanland Informerar om polisens nya organisation gällande från 2015, läget kring Medborgarlöften och samverkansöverenskommelser i Region Nord. Presenterar vad medborgarlöften syftar till polisen närmare medborgarna samt hur processen sett ut för att ta fram dessa. Man har haft dialoger, skickat ut enkäter till såväl kommunens medborgare som dess personal. Trygghetsundersökning som rapporterades i februari 2016 har också legat till grund för löftena. Presenterar för kommunstyrelsen vad som ingår i Medborgarlöfte 2017 från Polisens sida samt vad polisen tillsammans med kommunen ska arbeta med. Ordförande - Utskottet för Unga och Lärande, John Åberg Ekonomi Både för- och grundskola samt gymnasieskola visar ett positivt resultat för Alternativa öppettider Förskolan Det har framförts önskemål från vissa företagare gällande möjlighet till förskola på kvällstid. Det erbjuds idag på två platser i kommunen men fler behövs. Diskussion på nästa utskotts möte. Förskoleplatser i tätorten Från och med 1 mars finns behov av minst 15 föreskoleplatser i Sollefteå tätort. En ny enhet har nyligen etablerats vid Gudlavbilderskolan. Arbetskläder inom förskolan Ett ärende är på väg till utskottet för Unga och lärande. Kommer troligtvis att behandlas på nästa utskott. Ordförande - Utskottet för Vård och omsorg, Åsa Nilsson Vita Villan Utskottet för vård och omsorg har varit på studiebesök i verksamheten. Verksamhetschef Hälso- och sjukvård Efter dialog med sjuksköterskor inom hemsjukvården har förslag om förändringar framkommit. Ärende finns på dagordningen gällande ny verksamhetschef. Kommunens Medicinskt ansvarige sjuksköterska, Catrin Holm får uppdraget.

8 8 (51) Presidieträff i länet Ordföranden i sociala utskott/nämnder i länet kommer att ha möte (28/2) tillsammans med ordföranden i skolutskott/nämnd. Fokus är tidiga insatser. Ordförande - Utskottet för Samhällsutveckling, Lillemor Edholm Vuxenutbildning Ordförande har varit på träff med Skolverket och fått information gällande nyheter för vuxenutbildningar. Avfallsplan HansÅke Eriksson, utredning och utveckling informerar utskottet vid nästa möte gällande arbetet med framtagande av ny Avfallsplan. Textilarkivet Fortsatt dialog förs med Länsmuseet. Ordförande Allmänna utskottet, Elisabet Lassen Kollektivtrafikmyndigheten (KTM), Upphandling sjuk- och färdtjänstresor Antal sjukresor samt längden på de samma har ökat markant, vilket föranleder KTM att initiera en ny upphandling av tjänsten. Ett tilläggsavtal har även tecknats med nuvarande leverantör vilket gett markant högre kostnader from 1 dec Sollefteå kommun har att ta ställning till att delta i KTM:s nya upphandling alternativt genomföra en egen. Upphandlingsenheten inom kommunen är vidtalad och rekommenderar egen upphandling diskuterar frågan och förordar egen upphandling. Ett ärende initierats i Allmänna utskottet 14 februari. Medborgarförslag Länstillhörighet Det finns ett sedan tidigare ( ) bordlagt medborgarförslag gällande Byte av länstillhörighet. Ärendet bordlades i avvaktan på beslut i Regionbildningsfrågan. Gruppledarna i kommunstyrelsen bjuds in till dialog kring ärendet den 14 februari kl Flygplatsen, Höga Kusten Airport Diskussioner förs kring avtal för trafiken på flygplatsen Höga Kusten Airport. Flygbolaget Nextjet har ställt krav på Flygplatsbolaget som ökar kostnaderna för ägarna (Sollefteå och Kramfors kommuner) rejält. Nytt avtalsförslag från Nextjet inväntas. Kommunchef, Anna Sofia Kulluvaara Ny kommunchef, Anna-Sofia Kulluvaara presenterar sig för kommunstyrelsen. Tomas Alsfjell avtackas med blommor. Tomas blir kvar inom kommunen fram till sommaren.

9 9 (51) 29 Dnr KS 487/2016 Svar på revisionsrapport Effektiv ekonomistyrning del 2. Beslut beslutar Att anta yttrandet som sitt eget och överlämna till revisorerna. Ärendebeskrivning PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna genomfört en granskning avseende kommunens arbete med att förbättra ekonomistyrningen. Sammanfattningsvis bedömer PwC att kommunstyrelsens arbete med att förbättra ekonomistyrningen till övervägande del har gett avsedd effekt. För framtiden lämnas ett antal rekommendationer: Resursfördelningen på övergripande nivå kan utvecklas så att exempelvis prioriteringar mellan verksamheter förtydligas. Information om nya styrdokument/riktlinjer kan förbättras samt att det bör säkerställas att befintliga dokument är uppdaterade. Chefernas roller och ansvar kan förtydligas liksom rapporteringskedjan. Ekonomernas roll i förhållande till chefer kan förtydligas liksom utskottens roll och ansvar gällande ekonomi. Rapporter och redovisning bör utvecklas så att cheferna själva kan ta ut rapporter från ekonomisystemet. Ansvaret för rapportering av ekonomi till kommunstyrelsens olika utskott bör ligga på verksamhetscheferna. Kommunen bör inom ramen för centrala ledarutbildningar även erbjuda grundläggande ekonomiutbildningar. Svar på rapporten önskas av revisionen senast 28/ Kommunstyrelseförvaltningens yttrande Kommunstyrelseförvaltningen instämmer med revisionens sammanfattande bedömning avseende förbättringen inom ekonomistyrning. Rapporten pekade på ett antal rekommendationer för framtiden, vilka kommenteras nedan. Vissa av dessa rekommendationer har koppling till granskningen Effektiv ekonomistyrning del 1 som gjordes under 2015, i den mån de svar som gavs då är applicerbara även på denna del kommer tidigare svar att återges.

10 10 (51) 1. Resursfördelningen på övergripande nivå kan utvecklas så att exempelvis prioriteringar mellan verksamheter förtydligas. I föregående granskning gavs följande svar angående förtydligande av sambandet mellan verksamhetsmål och budget: Den förändrade budgetprocess vi arbetar med under 2015 har som syfte att ge större möjlighet än tidigare att bättre prioritera medel mellan verksamheterna för största möjliga samhällsnytta. Förvaltningsledningen utarbetar preliminära ramar som verksamheterna konsekvensbeskriver. Verksamheten redogör även för sitt behov givet oförändrad ambitionsnivå. Baserat på konsekvenser och behov blir det tydligare för politiken vilka prioriteringar som är nödvändiga och vilka mål som påverkas. Denna process i sig är ett tydliggörande då verksamheterna antingen får gehör för upplevda behov eller förväntas vidta åtgärder antingen utifrån egna förslag eller förslag lagda från politiken. Resursfördelning tillämpas inom all verksamhet utifrån de ramar som fastställts av fullmäktige, mest teknisk är fördelningen inom skolan till följd av elevpengen. Inom övriga verksamheter sker den inte lika systematisk men utgångspunkten är alltid densamma: säkerställa följsamhet mot lagar, likabehandling av medborgare och prioritering av eftersatta/nya/verksamhetskritiska områden utifrån de medel som finns tillgängliga. En övergripande resursfördelningsmodell är inte önskvärd då detta skulle kunna resultera i en alltför teknisk/matematisk styrning av verksamheterna. Det skulle innebära att fokus flyttas från de övergripande frågeställningarna till detaljfrågor om volymer och krontal per invånare/brukare/elev. Kännedomen om verksamheterna som kommunstyrelsen och dess utskott besitter och helhetsbilden riskerar att inte bli styrande vad gäller förväntat resultat, möjliga synergier och effektiviseringar. 2. Information om nya styrdokument/riktlinjer kan förbättras samt att det bör säkerställas att befintliga dokument är uppdaterade. Så snart ett dokument är antaget kommuniceras det idag framförallt till ekonomer och verksamhetschefer. I de forum där de presenteras är det stor möjlighet att de drunknar bland alla andra ärenden samt att inte samtliga personer är närvarande. Det finns även en risk att informationen inte sprids vidare inom alla verksamheter. Nya dokument läggs idag upp på Komin, vilket är uttalat att alla anställda skall ha som startsida på sin webbläsare. Fortsättningsvis kommer nya dokument även publiceras som en nyhet på denna sida för att säkerställa mer lättillgänglig information.

11 11 (51) 3. Chefernas roller och ansvar kan förtydligas liksom rapporteringskedjan. Ekonomernas roll i förhållande till chefer kan förtydligas liksom utskottens roll och ansvar gällande ekonomi. Att cheferna är ansvariga för verksamhet och ekonomi är tämligen klart för alla berörda. Rapporteringskedjan ser dock lite olika ut beroende på vilken verksamhet som rapporteras och vilken process som avses. Den ekonomiska rapporteringen gentemot politiken, som utgår från månadsuppföljning, delårsrapporter och årsredovisning, bygger på den rapportstruktur vi har i den interna budgetavräkningen. Inom två av huvudenheterna (Medborgarservice och Gemensam service) sker rapportering på huvudenhetsnivå där verksamheterna är detaljerna som presenteras. Inom huvudenheten Välfärd rapporteras dock varje verksamhet för sig där underliggande enheter och områden är de detaljer som presenteras. Detta upplägg är till stor del korrelerat till verksamhetens storlek. Idag sker rapporteringen väldigt snabbt för att säkerställa aktuell information till gällande kommunens resultat och verksamhet. Det innebär att avrapportering av månadsutfall emellanåt sker till ekonomichef innan det skett till verksamhetsansvarig. Detta är i sig inget problem då verksamhetsansvarig och ekonom har en kontinuerlig dialog om det ekonomiska läget och underliggande orsaker/avvikelser. Dessutom kan verksamhetschef återkoppla till ekonom och ekonomichef om analys av verksamhet behöver justeras innan avrapportering till och dess utskott. Kommunens samlade resultat och övergripande analys av verksamheterna presenteras av ekonomichef för Allmänna utskottet och till. Verksamheternas rapportering färdigställs och avrapporteras löpande till utskotten utifrån deras respektive områden och utskottets eget upplevda behov av fördjupad uppföljning. Denna flexibla rapporteringskedja möjliggör för kommunstyrelsens utskott att löpande prioritera och fördjupa sig inom de vid varje given tidpunkt mest relevanta frågeställningarna. Men det gör det också svårt att långt på förhand kommunicera och planera för varje verksamhet när muntlig avrapportering skall ske som komplement till den skriftliga. Ekonomens roll är för de flesta tämligen klar, ekonomens roll är framförallt att stödja, verksamhetsansvariga med analys, uppföljning och utredningar. Säkerställa god ekonomistyrning och efterlevnad av god redovisningssed. Viktigt i rollen är att det finns en tillit och transparens i hela kedjan från verksamhetsansvarig/ekonom till ekonomichef/huvudenhetschef. Ekonomen bör sitta med i de ledningsgrupper som finns på olika nivåer i organisationen för att säkerställa att information ges både till och från verksamheterna. Om ekonomens roll upplevs som oklar så handlar det säkerligen om en kvarleva från den gamla organisationen när man hade sin egen ekonom och kunde bestämma vad den skulle göra. Just i själva bestämmandet ligger skillnaden gentemot tidigare då prioriteringar nu baseras på ett helhetsperspektiv utifrån vad som är bäst för kommunen och inte den enskilda verksamheten. I övrigt så är ekonomens roll gentemot verksamheterna precis som tidigare. Övergripande har det kommunicerats vid ett flertal tillfällen vad en samlad ekonomifunktion innebär, men enheten för Budget och Ekonomistyrning har också löpande fört en dialog med sina respektive

12 12 (51) verksamhetsansvariga och kommer så att fortsätta göra tills samtliga är införstådda med vad det innebär. Utskotten och dess ledamöter är inom ramen för sina uppdrag i ansvariga för ekonomin inom hela den kommunala verksamheten. Däremot har man som särskilt uppdrag att bevaka utvecklingen inom sina respektive områden och att lämna förslag på åtgärder och prioriteringar till kommunstyrelsen med beaktande av eventuella konsekvenser på annan verksamhet. Detta är klart uttalat och inarbetat inom ramen för den nya organisationen, men det är lätt att falla tillbaka i tidigare tankebanor med separata nämnder. Enstaka återfall i gamla tankebanor är förväntat, men blir allt färre i takt med att den nya beslutsordningen påminns om och över tid blir det nya normala. 4. Rapporter och redovisning bör utvecklas så att cheferna själva kan ta ut rapporter från ekonomisystemet. I föregående granskning gavs följande svar angående att chefer enklare skulle kunna analysera rapporterna självständig och att periodiseringar behövde ses över: Hänsynsbokningarna har funnits i ett flertal år och sparar tid i månadsboksluten då dessa ej är riktiga underlag med krav på sparande av verifikat. Baksidan med dessa är att speciella rapporter behöver användas för att få ett riktigt resultat med samtliga kostnader upptagna och ej enbart de kostnader som hunnit faktureras. Detta kan mycket väl ställa till en del huvudbry ifall ekonomiansvariga använder sig av fel rapporter och på så vis får olika siffror på samma verksamhet. I det korta perspektivet så är det framför allt utbildning som gäller för de chefer som har svårt att hantera detta. Troligen är det så att information tas ut så sällan att vad som skall tas ut glöms bort mellan gångerna. I det längre perspektivet så är detta något som bör ses över, de negativa effekterna av denna hantering i form av osäkerhet och rapportskapande är ganska stora. Förslag på alternativ lösning att hantera detta finns, det vi behöver säkerställa är att den lösningen är kompatibel med ekonomisystemet. Detta kommer inte ske under 2016 då fokus ligger på att samordna ekonomifunktionen. En förändring av princip innebär troligen att samtlig analys under första året sker av ekonomer då rapporter med två olika principer för uppföljning för innevarande år och föregående år blir besvärligt eller omöjligt att skapa. Det svar vi då gav gäller fortfarande dock med tillägg att utbildning skett av chefer i de olika verksamheterna sedan dess. I tillägg till detta så har fullmäktige i budget för avsatt medel för ett systemstöd vilket bland annat skall förenkla för chefer att få en snabb och korrekt överblick av ekonomi och verksamhet. 5. Ansvaret för rapportering av ekonomi till kommunstyrelsens olika utskott bör ligga på verksamhetscheferna.

13 13 (51) Processen vi arbetar utifrån idag är att ekonom eller huvudenhetschef, som har ansvar/uppföljningsansvar på flera verksamheter, presenterar verksamheternas ekonomi. I de fall ekonom presenterar så finns ytterst ansvarig tjänsteman (huvudenhetschef) med på utskottet. Givet den rapporteringsstruktur vi har idag så finns inte behovet att ha löpande genomgång från varje verksamhetschef (se punkt 3 ovan). Vid genomgång av enskilda verksamheter eller vid begäran från utskotten om kompletterande djupanalyser av verksamheter är det lämpligt att verksamhetschef är föredragande, möjligen tillsammans med ekonom. 6. Kommunen bör inom ramen för centrala ledarutbildningar även erbjuda grundläggande ekonomiutbildningar. Det ligger inom plan att börja samordna utbildningar centralt i större skala än vad vi historiskt gjort. En satsning på reveljen inom ramen för COCOS, där vi samordnar och plockar hit föreläsare inom olika områden för att utveckla vår verksamhet på ett kostnadseffektivt sätt kommer ske från Denna satsning kan bli en bra plattform att löpande stärka upp våra chefers grundläggande ekonomikunskaper då de utbildningar vi själva haft varit specifikt inriktade på att få ut information från våra ekonomisystem och tolka denna information. Allmänna utskottets förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår besluta Att anta yttrandet som sitt eget och överlämna till revisorerna. Beslutsunderlag PWC, Revisionsrapporten Förutsättningar för effektiv ekonomistyrning del 2, november Förvaltningsyttrande Niklas Nordén, Ekonomichef. Skickas till Revisorernas ordförande Niklas Nordén, ekonomichef Delges Kommunfullmäktige

14 14 (51) 30 Dnr KS 444/2016 Svar på remiss Betänkandet Ökad insyn i partiers finansiering Beslut besluta Anta förvaltningens förslag till yttrande som sitt eget. Ärendebeskrivning/Sammanfattning Europarådets ministerkommitté beslutade 2003 att anta en rekommendation om gemensamma regler mot korruption och finansiering av politiska partier och valkampanjer. Övergripande syftar rekommendationen till att säkerställa politiska partiers oberoende och att bekämpa korruption i medlemsländerna. Rekommendationen behandlar behovet av öppenhet och offentlighet i fråga om partiers finansiering av sin verksamhet och valkandidaters finansiering av sina kampanjer. Efterlevnaden av rekommendationen utvärderas av Europarådets kontrollorgan Gruppen av stater mot korruption (Greco). Som ett led i att uppfylla rekommendationen trädde 2014 Lagen (2014:105) om insyn i finansieringen av partier, Insynslagen, i kraft den 1 april I lagen regleras bland annat följande: Tillämpningsområde 3 Lagen gäller för partier som 1. deltar i val till riksdagen eller Europaparlamentet, 2. har mandat i riksdagen eller Europaparlamentet, eller 3. annars får stöd enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier. Redovisning av intäkter 4 Ett parti ska redovisa till Kammarkollegiet hur det har finansierat sin politiska verksamhet. Av redovisningen ska det tydligt framgå vilka medel som har kommit verksamheten till godo och varifrån medlen kommer (intäktsredovisning). Intäktsredovisningen ska avse partiets verksamhet på central nivå. Om någon efter ett personval har utsetts till ledamot eller ersättare för en ledamot av riksdagen eller Europaparlamentet, ska partiets intäktsredovisning avse även ledamotens eller ersättarens personvalskampanj. I juni samma år beslutade regeringen att tillkalla en parlamentarisk sammansatt kommitté med uppgift att analysera vissa frågor om insyn i partiers och valkandidaters finansiering i syfte att åstadkomma ett sammanhållet och väl avvägt regelverk i fråga om insyn i partifinansieringen på regional och lokal nivå avseende val till landstingsfullmäktige och kommunalfullmäktige.

15 15 (51) Kommitténs/Utredningens uppdrag: 1. Ta ställning till om det bör införas en redovisningsskyldighet för partier på regional och lokal nivå och för valkandidater på denna nivå. 2. Överväga redovisningsskyldighet för sidoorganisationer och andra juridiska personer som organisatoriskt står ett parti nära samt om redovisinngen ska ske samlat för varje parti eller av olika enheter för sig. 3. Analysera och ta ställning till om det avseende partier och enskilda kandidater behöver införas ett förbud mot anonyma bidrag. 4. Analysera och ta ställning till om det behövs samtycke från enskilda medlemmar beträffande ekonomiskt stöd som organisationer. 5. Analysera och ta ställning till om det bör införas en skyldighet för partier som bedriver kommersiell lotteriverksamhet där intäkterna tillfaller partiet att informera deltagarna i lotteriet om detta. I oktober 2016 har kommittén lämnat sitt förslag till regeringen med i huvudsak följande förslag 1. Skyldighet att till Kammarkollegiet lämna intäktsredovisning för offentliggörande avseende sin verksamhet ska även gälla för partier som deltar i val till landstingsfullmäktige eller kommunalfullmäktige samt verksamheter som bedrivs genom sidoorganisationer. 2. Samma ska gälla för ledamöter och ersättare. Begränsningen till personval tas bort. 3. Varje ideell förening, ledamot och ersättare ska redovisa var för sig. 4. På central nivå ska samtliga bidrag redovisas. På regional och lokal nivå begränsas till bidrag överstigande 0,5 prisbasbelopp/år. 5. Förbud mot anonyma bidrag vars värde överstiger 1/20 prisbasbelopp/år, (2.240 kr 2017). Ett bidrag ska betraktas som anonymt om mottagaren i det aktuella fallet inte känner till eller kan ta reda på bidragsgivarens identitet. 6. Regler för vad en intäktsredovisning ska innehålla. Förvaltningens bedömning Medvetenheten om att partiernas ekonomi inte längre är en intern angelägenhet har ökat då verksamheten i en mer betydande utsträckning än tidigare bekostas av offentliga medel. Demokratiberedningen har i sitt betänkande En uthållig demokrati (SOU 2000:1)

16 16 (51) framhållit att frågan om öppenhet, transparens och insyn i partiernas och kandidaternas ekonomiska finansiering är av största vikt för att skapa förtroende politiker och politiken i stort. Öppenhet och genomskinlighet förutsätter att medlemmar, väljare och medier får tillgång till information om vilka intressen som står bakom partiers och kandidaters finansiering och om detta stöd sker på ett godtagbart sätt. Det är därför av största vikt att det finns rättsliga regler som skapar förutsättningar för insyn i detta och även garanterar att detta sker i praktiken. Förvaltningen ställer sig därför i huvudsak bakom de åtgärder som utredningen föreslår. Förvaltningen vill påpeka att redovisningsskyldigheten kan innebära en demokratisk risk framförallt beträffande mindre partier och deras kandidater. Administrationen som följer av att leva upp till redovisning av ekonomin kan, med tanke på de mycket begränsade resurser små partier har till sitt förfogande lokalt, upplevas som alltför betungande och innebära att rekryteringen till dessa partier försvåras. Beslutsplanering Allmänna utskottet Ekonomiska konsekvenser och förslag på finansiering Förslaget innebär inga ekonomiska konsekvenser. Förvaltningens förslag till beslut antar förvaltningens förslag till yttrande som sitt eget. Skicka till Justitiedepartementet Tomas Alsfjell

17 17 (51) 31 Dnr KS 457/2016 Samrådsyttrande Timrå kommuns översiktsplan Beslut besluta Anta förvaltningens yttrande som sitt eget. Bakgrund Timrå kommuns gällande översiktsplan är från år Kommunen har nu tagit fram ett samrådsförslag till ny översiktsplan. Yttranden över planen ska vara inkomna senast den 15 februari Ärendebeskrivning Planförslaget har ett starkt fokus på Sundsvallsregionen och på grannkommunerna Sundsvall och Härnösand. Förslagets påverkan på Sollefteå kommun och länet i övrigt framgår inte helt tydligt, inte heller eventuella konsekvenser. Efter underhandskontakt med Timrå kommun har nedanstående område identifierats som intressanta ur mellankommunalt perspektiv. Områden för mark- och vattenanvändning Den gemensamma kommungränsen mellan Timrå och Sollefteå är mycket kort, sannolikt endast några kilometer. I området gränsar även flera andra kommuner - Sundsvall, Kramfors, Härnösand och Ragunda. Av den anledningen kan det vara av mellankommunalt intresse att uppmärksamma markanvändningen i området. För Sollefteå kan det konkret gälla det utökade naturreservatet Vällingsjö urskog, med markområde i Sollefteå och Härnösands kommuner och som även berör Timrå kommuns norra del. Naturreservatet ligger 18 km nordväst om Viksjö i Sundsvalls kommun och har utökats (beslut ) med drygt 55 hektar naturskog till en sammanlagd yta av 285 hektar. Området gränsar till ytterligare två naturreservat.

18 18 (51) Området ligger intill Sörgraninge mångfaldspark, bildad av SCA, ett 1710 hektar stort område som bland annat innefattar skogsområden med höga naturvärden och Natura Hela området är även rikt på fornlämningar. Sollefteå kommun har pekat ut området som intressant även för rekreation och besöksnäring. Angränsande kommuner, bland andra Sundsvall har markerat området som ett vildmarksområde med potential som tyst område och för naturturism. Infrastruktur - vägar och järnvägar Även infrastruktur i form av vägar och järnvägar är av särskilt mellankommunalt och regionalt intresse. Forsmo-Hotingbanan tillsammans med sträckorna Långsele- Västeraspby (upprustad sammanlänkar den Norra stambanan med Bottniabanan) och Härnösand-Sundsvall är av avgörande betydelse för arbetsmarknaden och näringslivet i regionen. Basnäringarna, exempelvis skogen, är helt beroende av säkra transporter för leveranser av råvara till sina förädlingsanläggningar. Om näringarnas kompetens- och råvaruförsörjning begränsas, äventyras regionens utveckling och välstånd. Övriga mellankommunala intressen Andra intressanta områden är besöksnäring, rennäring, LIS, natur- och kulturmiljöer, vindkraft, vattenområden/älvar samt klimatförändringar. I första hand är det frågan om samverkan när planeringsunderlag, mål och riktlinjer tas fram för att utveckla gemensamma intressen och verksamheter. Bedömning Sollefteå kommun kan inte se att Timrå kommuns planförslag inverkar negativt på den egna planeringen. Förvaltningens förslag till beslut beslutar anta förvaltningens yttrande som sitt eget. Beslutsunderlag Samrådsremiss Timrå Skicka till Lisbeth Boman Timrå kommun

19 19 (51) 32 Dnr KS 28/2016 Svar på återremiss Apotekshuset Ett levande kulturhus Beslut beslutar 1. Att de två nedersta våningarna i Apotekshuset i huvudsak används till publik verksamhet innefattande exempelvis konst-, leksaks- eller textilutställningar. Verksamheten ska präglas av flexibilitet. 2. Att under 2017 tillskjuta :- som ett engångsbelopp. Finansiering från kommunstyrelsens medel för särskilda satsningar. 3. Att 100-årsjubileumet prioriteras. Reservation Johan Andersson (C), Ulf Breitholz (V), Kerstin Franzén (M), Folke Lindgren (M), Jörgen Åslund (ViSKB), Gunilla Fluur (ViSKB), Leif Östberg (L) reserverar sig mot beslutet. Information Thomas Telje, Chef kultur och fritid informerar om ärendet. Beskriver hur förslaget har arbetats fram. Förslaget innebär bl.a. - Samordning av de administrativa funktionerna, tex personaladministration och ekonomi. - Samordning av den fysiska miljön, tex. genom publika lokaler - integrerade lokaler, gemensamt torg och en ingång. - Samordning av personalen. Nya verksamheter planeras komma in i huset t.ex. externa utställningar och aktörer. Ärendebeskrivning/Sammanfattning I kommunstyrelsen (KS/417/2015) återremitterades ett ärende om stängning av den permanenta utställningen på Sollefteå Museum för ytterligare beredning av förvaltningen. I kommunstyrelsens utskott för samhällsutveckling gavs förvaltningen följande uppdrag i januari 2016: Fortsätt utreda Ett levande kulturhus i Apotekshuset med förutsättningen att Biblioteket och Sollefteå museum slås ihop till en enhet. Förbered stängning av den permanenta utställningen med förutsättning att den ska ersättas med den kommande utredningens intentioner. Lämna ytterligare förslag till besparingsåtgärder om 500 tkr 2016 och tkr 2017.

20 20 (51) Under 2016 har Biblioteks- och museichefstjänsten dragits in och en gemensam chef för apotekshuset har tillsatts. Enheten har nu en gemensam budget och planering. Arbetet har under året fokuserats på att få ihop enheterna till en gemensam. Rekryteringen försenades då den chef som tillsattes lämnade återbud ett par dagar innan tillträdet så rekryteringsprocessen fick börja om på nytt. Chefen för Apotekshuset har tillsammans med personalen, lämnat ett förslag med utgångspunkt i att använda de två nedersta våningarna i Apotekshuset för verksamhet. Personalens arbetsplatser tillsammans med magasin och arkiv, som idag ligger i suterrängvåningen, flyttas för att utöka utställningsytorna. På så sätt bereds plats för utställningar av konst, tomtens leksaker och textilutställningar. Inriktningen är att utställningarna inte är permanenta utan bytas ut med jämna mellanrum. Nedan följer förslaget i sin helhet. Förvaltningens förslag till utveckling av Apotekshuset Utgångspunkten för arbetet med ett levande kulturhus kan delas in i 2 huvuddelar, dels den organisatoriska, administrativa delen och dels den fysiska planeringen av utrymmen i huset. Arbetet med att skapa en organisation för bibliotek och museum påbörjades i början av Första steget handlar om att få en gemensam administration för huset och en planering av verksamheten tillsammans. Den andra delen handlar om att skapa en gemensam ingång till de publika verksamheterna, integrera biblioteksdelen med museum/utställningsdelen samt att ha personal på ett ställe som möter besökarna. Slutsatsen av dessa utgångspunkter blir att huvuddelen av de publika lokalerna måste finnas i de 2 nedre planen, och omvänt så får personalutrymmena, arbetsplatserna finnas på de övre planen. Detta ger att en relativ stor omflyttning krävs då bibliotekspersonalen idag har sina arbetsplatser på nedre plan inklusive visst arkiv och förråd. Apotekshuset skulle då kunna formas till ett integrerat besöksmål för bibliotek, utställning- och programverksamhet för alla. Ambitionen är att utveckla den pedagogiska verksamheten, främst mot barn och unga. All verksamhet kan bli tvungen att minska sina ytor något, men i gengäld handlar det om att gemensamma ytor skapas där gränsen mellan bibliotek och museum suddas ut. Diskussioner har förts huruvida den permanenta utställningen ska bestå eller läggas ned. Vad som än blir fallet så måste den förändras och skalas ned. Satsningen framåt måste bli mer på tillfälliga utställningar och aktiviteter. Ett levande kulturhus ska inte vara statiskt utan hela tiden förändras. En del mindre utställningar skulle dessutom kunna vara mobila för att visas på andra platser i kommunen eller i samband med arrangemang och dylikt.

21 21 (51) Kommunen har ett mycket stort eget material i form av konst, historiska föremål, filmer, fotografier, leksaker (efter tomten ) mm. Utöver det finns mycket externt material som kan vara väldigt intressant. Förhandlingar pågår med textilarkivet om en flytt av Murbergets textilutställningar på Nipanområdet till Apotekshuset för att göra dessa mer publika. Sollefteå kommun betalar idag textilarkivets hyra på 1,4 miljoner kronor per år. Det är länsmuseet som driver verksamheten i lokalerna som i dagsläget har ungefär 2000 besökare per år. I diskussioner med länsmuseet har kommunen klargjort sin vilja att göra utställningarna mer publika och att dessa bör ingå i den nya verksamhet som är under uppbyggnad i Apotekshuset. Detta kommer att ske under Sollefteå kommun saknar ett galleri. Apotekshuset skulle kunna erbjuda en sådan lokal för både externa och interna tillfälliga utställningar. En lokal där externa konstföreningar, textila föremål, kommunens egen konst mm kan visas. Därutöver måste utrymme finnas för exponering av leksakerna. Arvet efter Yngve Sundqvist borde ha en särskild plats i Apotekshuset. Det är en väldigt stor samling och allt kan inte visas samtidigt, men över tid borde det kunna finnas en rullande utställning som gör det intressant för tillfälliga och regelbundna besökare. Det finns dessutom en biblioteksplan ( ) att följa, där det bl.a. står att ett välutrustat och flexibelt rum för utbildnings- och programverksamhet ska finnas Ett sådant aktivitetsrum (bortsett från Tornrummet) som är avgränsat men ändå sitter ihop med övrig delar och som kan fungera för pedagogisk verksamhet för barn är det stort behov av. Biblioteksplanen innehåller också ett antal nyckeltal som vi måste förhålla oss till. Enskilda samtal har förts med samtlig personal på Apotekshuset, tidigare dokumentation och utvecklingstankar har presenterats och diskuterats på arbetsplatsträffar och i stort överensstämmer det med vad personalen diskuterat. För att gå vidare behövs se över hur en omflyttning skulle kunna se ut, hur rummen bäst kan utnyttjas, hur man möter personalen, placering av försäljningen, hur flöden av besökare ska se ut, var lite tystare områden ska finnas och var mer högljudda områden ska vara, plats för barn och ungdomar etc. Det är i så fall ett relativt stort arbete som ska sättas igång, där vissa lokalanpassningar blir nödvändiga. Dessa kostar naturligtvis och det är inget som finns i budgeten. Viss projektering och köp av extern kompetens kan komma att behövas. Beslutsplanering

22 22 (51) Ekonomiska konsekvenser och förslag på finansiering Efter att omförhandling av hyran med Klövern samt förändringar i kommunens ekonomiska del av Textilarkivet klargjorts föreslår förvaltningen att resterande hyresdel överförs till Apotekshuset att använda till utveckling av verksamheten. Hyresmedlen kommer i sådant fall att frigöras i september. har två alernativ att ta ställning till under 2017: 1. tillskjuter 750 tkr som ett engångsbelopp för 2017 för att möjliggöra en snabbare transformering till ovanstående förslag. 2. Omställningen får vänta till dess att pengarna för hyran på Nipan området frigörs. Beslutsunderlag/Lagrum Plan för utveckling av Apotekshuset föreslagen av enhetschef och personal. Förvaltningens förslag till beslut (yttrande daterat ) Förvaltningen föreslår att besluta följande: 1. Att besluta att de två nedersta våningarna i Apotekshuset används till publika utställningar, innefattande konst, leksaksutställningar samt textilutställningar som idag finns på Nipan området. Utställningarna skall inte vara permanenta. 2. Att kommunstyrelsen tillskjuter 750 tkr som ett engångsbelopp för 2017 avseende omställningar i Apotekshuset. 3. Att 100- års jubileet prioriteras. Utskottet för Samhällsutvecklings förslag till beslut Utskottet för Samhällsutveckling beslutar lämna ärendet till utan förslag till beslut. Förvaltningen uppdras att skriva ett tydligare beslutsunderlag till. Tidigare intentioner kvarstår. 100-årsjubileet ska prioriteras samt processen Ett levande kulturhus ska intensifieras. Förslag till beslut på mötet 1. John Åberg (S), med biträde av Lillemor Edholm (S) samt Åsa Nilsson (S), förslår följande ändringar i förvaltningens förslag till beslut; Punkt 1 Att de två nedersta våningarna i Apotekshuset i huvudsak används till publik verksamhet innefattande exempelvis konst-, leksakseller textilutställningar. Verksamheten ska präglas av flexibilitet.

23 23 (51) Punkt 2 Finansiering sker från kommunstyrelen medel för särskilda satsningar Punkt 3 enligt förvaltningens förslag. 2. Johan Andersson (C), med biträde av Jörgen Åslund (ViSKB), Ulf Breitholz (V), Kerstin Franzén (M), Gunilla Fluur (ViSKB) samt Leif Östberg (L), föreslår följande ändringar i förvaltningens förslag till beslut; Punkt 1 Att Apotekshuset används till publika utställningar. Punkt 2 enligt förvaltningens förslag. Punkt 3 enligt förvaltningens förslag, 3. Johan Andersson (C) föreslår, med biträde av Jörgen Åslund (ViSKB), Ulf Breitholz (V), Kerstin Franzén (M), Gunilla Fluur (ViSKB) samt Leif Östberg (L), ett tillägg i form av en punkt 4 Att kommunen fördjupar samtalen med Länsmuseet Västernorrland och Sollefteå kommuns ideella kulturkrafter för att få till stånd en lösning som främjar alla parter och möjliggör Textilarkivets permanenta och tillfälliga utställningars fortlevnad och utveckling i Sollefteå. 4. Lillemor Edholm (S) föreslår avslag på Johan Andersson(C) tillägg på punkt 4. Ajournering begärs och genomförs Mötet återupptas Förslag till beslut under mötet 5. John Åberg (S) föreslår återremiss på ärendet för att renodla svaret utifrån det ursprungliga uppdraget från Johan Andersson (C) föreslår att ärendet ska avgöras idag. Ajournering begärs och genomförs Förslag till beslut på mötet John Åberg (S) tar tillbaka tidigare lagt återremiss förslag och yrkar enligt ovan för beslut punkt 1, 2 och 3. Beslutsgång 1. Ordförande Åsa Sjöden (S) redogör för att det utöver förvaltningens förslag finns två förslag till beslut gällande punkt 1. Ställer frågan till kommunstyrelsen om man beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut eller enligt John Åberg (S) förslag till beslut. Finner att kommunstyrelsen beslutar enligt John Åberg (S).

24 24 (51) Ordförande ställer sedan frågan om kommunstyrelsen beslutar enligt John Åberg (S) förslag till beslut eller enligt Johan Andersson (S) förslag till beslut. Finner att beslutar enligt John Åberg (S) förslag till beslut. Omröstning Omröstning begärs och genomförs genom handuppräckning. 8 röster läggs för John Åberg (S) förslag och 7 röster på Johan Andersson (C) förslag. Ordförande finner att beslutar att punkt 1 ska lyda Att de två nedersta våningarna i Apotekshuset i huvudsak används till publik verksamhet innefattande exempelvis konst-, leksaks- eller textilutställningar. Verksamheten ska präglas av flexibilitet. 2. Ordförande redogör för att det gällande punkt 2 finns förslag på finansiering från John Åberg (S) finansiering via kommunstyrelsens konto för särskilda satsningar. Ordförande ställer frågan om beslutar enligt John Åberg (S) förslag. Finner så. 3. Ordförande Åsa Sjöden (S) redogör för att det enbart finns förvaltningens förslag till beslut gällande punkt 3. Ställer frågan om beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Finner så. 4. Ordförande Åsa Sjöden (S) redogör för Johan Andersson (C) tilläggsförslag punkt 4 samt Lillemor Edholm (S) avslag till detsamma. Ordförande ställer fråga om beslutar enligt Johan Andersson (C) förslag eller avslår enligt Lillemor Edholm (S) förslag. Finner att avslår tilläggsförslaget punkt 4. Omröstning Omröstning begärs och genomförs genom handuppräckning. 8 röster läggs för Lillemor Edholm (S) förslag och 7 röster på Johan Andersson (C) förslag. Finner att Johan Andersson (C) förslag till tillägg avslås. Skicka till Ansvarig handläggare Huvudenhetschef Medborgarservice

25 25 (51) 33 Dnr KS 30/2017 Förslag till Kulturplan Beslut Kommunstyrelen föreslår Kommunfullmäktige besluta Lämna ärendet till Kommunfullmäktige utan förslag till beslut. Ärendebeskrivning Fullmäktiges beredning för Samhällsutveckling har i uppdrag att ta fram en kulturplan för Sollefteå kommun. Ärendets tidigare behandling Samhällsutvecklingsutskottet Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige Beslutsplanering Kommunstyreslen Kommunfullmäktige Utskottet för Samhällsutvecklings förslag till beslut Utskottet för Samhällsutveckling lämnar ärendet till utan förslag till beslut.

26 26 (51) 34 Dnr KS 446/2016 Medborgarförslag - Sopsortering i Sollefteå kommun Beslut föreslår Kommunfullmäktige besluta Att avslå medborgarförslaget med hänvisning till att en ny avfallsplan, där intentionerna i förslaget kommer att beaktas, är under framtagande under Ärendebeskrivning Emma Uhlander, Långsele, har lämnat in ett medborgarförslag gällande sopsortering i Sollefteå kommun. Hon vill att kommunen inför fyrfackskärl i likhet med Härnösands kommun. Arbetet ska ske i tre steg med början hos företag och skolor, att sophus byggs vid flerfamiljshus och att låta villaägarna byta ut sina kärl. Hon föreslår vidare att det ska gå att tilläggsfakturera företag/villaägare som inte sorterar. En övergång till fyrfackskärl ska finansieras genom att de som inte väljer att sortera ska betala Förvaltningens bedömning I Sollefteå kommuns renhållningsordning, föreskrifter om avfallshantering, är inskrivet att fastighetsinnehavare skall sortera ut sådana avfallsslag som anges i bilaga 1samt lämna avfallet på plats som anvisas i bilagan. Det sorterade avfallet skall transporteras bort från fastigheten så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppstår. I bilaga 1är inskrivet sådant avfall som är under producentansvar, farligt avfall samt grovavfall från hushållen. Förvaltningens bedömning är att fyrfackskärl är att av flera alternativ som kan bli aktuellt vid införande av sopsortering vid fastighet, så kallad fastighetsnära insamling. Andra alternativa lösningar är Optibag där man har ett sopkärl men olika färg på påsarna för olika fraktioner eller komplettera med ett brunt kärl för utsortering av matavfall. I utredningen Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering tar man även upp om det är samhällsekonomiskt försvarbart att sortera ut matavfall för en central behandling. I dessa delar kan hemkompostering eller förbränning med energiutvinning vara ett bättre alternativ. Det pågår dessutom en utredning kring vem som ska ansvara för återvinningsstationerna som finns för well, glas, tidningar, plast- och metallförpackningar. Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB har för närvarande detta ansvar. Detta ärende behandlas på miljödepartementet. Sollefteå kommun kommer under 2017 ta fram en ny avfallsplan som kommer att ta i beaktande ovanstående utredningar och frågeställningar.

27 27 (51) Beslutsunderlag Medborgarförslag, Emma Uhlander KS/446/ Förvaltningsyttrande, Hans-Åke Eriksson KS/446/ Ärendets tidigare behandling Kommunfullmäktige Beslutsplanering Kommunstyreslen Kommunfullmäktige Utskottet för Samhällsutvecklings förslag till beslut Utskottet för Samhällsutveckling föreslår föreslå Fullmäktige att avslå medborgarförslaget med hänvisning till att en ny avfallsplan, där intentionerna i förslaget kommer att beaktas, är under framtagande under 2017.

28 28 (51) 35 Dnr KS 3/2017 Sanktionsavgift - Olovligt uppförande av mast samt två tillhörande teknikbodar, Hamre 3:3 Beslut beslutar Att infordra bygg-sanktionsavgift på kr av Net4Mobility HB (org.nr ) då en mast på 72m med två tillhörande teknikbodar har uppförts/byggts innan startbesked lämnats. Ärendebeskrivning beviljades Net4Mobility HB bygglov för uppförande av en 72m hög mast med två tillhörande teknikbodar. I lovhandlingarna ingår en kallelse till tekniskt samråd inkommer förslag till kontrollplan samt tekniskbeskrivning med förfrågan om startbesked besöker tjänstemän från miljö och byggenheten fastigheten och kan konstatera att masten redan är uppförd. Möjlighet till yttrande i ärendet ang. byggsanktionsavgift skickas till sökanden , inga synpunkter inkommer efterfrågar Åsa Karlsson, Reijlers, möjligheten att få startbesked samt slutbesked för masterna på Västby 13:10 och Hamre 3:3. Meddelar sedan via e-post att de beklagar vad som skett och att de vidtagit åtgärder för att det inte ska ske igen. Förvaltningens bedömning Miljö- och byggenheten kan konstatera att mast samt tillhörande teknikbodar är uppförda/byggda innan startbesked lämnats. Ingen åtgärd har vidtagits av sökande. Enligt PBL 10 kap 3 p1 ska sökanden efter beviljat bygglov invänta att startbesked lämnas innan byggnationen/uppförandet får påbörjas. Om byggnationen påbörjas utan att startbesked lämnats ska en byggsanktionsavgift tas ut i enlighet med 11 kap 51 PBL. Sanktionsavgiften ska tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet, 11kap 53 PBL. Lagrum Plan och bygglagen (PBL 2010:900) 10 kap 3 p1. 11kap 51,53 o 57 Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Hanna Vörman KS/3/ Beräkningsunderlag KS/3/2017-2

29 29 (51) Utskottet för Samhällsutvecklings förslag till beslut Utskottet för Samhällsutveckling föreslår besluta att infordra byggsanktionsavgift på kr av Net4Mobility HB (org.nr ) då en mast på 72m med två tillhörande teknikbodar har uppförts/byggts innan startbesked lämnats. Skicka till Ansvarig handläggare

30 30 (51) 36 Dnr KS 6/2017 Sanktionsavgift - Olovligt uppförande av mast samt tre tillhörande teknikbodar, Västby 13:10 Beslut beslutar Att infordra bygg-sanktionsavgift på kr av Net4Mobility HB (org.nr ) då en mast på 72m samt tre tillhörande teknikbodar har uppförts/byggts innan startbesked lämnats. Ärendebeskrivning beviljades Net4Mobility HB bygglov för uppförande av en 72m hög mast med tre tillhörande teknikbodar. I lovhandlingarna ingår en kallelse till tekniskt samråd inkommer handlingar inför tekniskt samråd inkommer en verifierad kontrollplan med begäran om slutbesked, vilket indikerar att åtgärden är utförd. Miljö- och byggenheten har besökt fastigheten och konstaterat att masten och teknikbodarna är uppförda. Möjlighet till yttrande i ärendet skickas till sökanden , inga synpunkter inkommer efterfrågar Åsa Karlsson, Reijlers, möjligheten att få startbesked samt slutbesked för masterna på Västby 13:10 och Hamre 3:3. Meddelar sedan via e-post att de beklagar vad som skett och att de vidtagit åtgärder för att det inte ska ske igen. Förvaltningens bedömning Miljö- och byggenheten kan konstatera att mast samt tillhörande teknikbodar är uppförda/byggda innan startbesked lämnats. Ingen åtgärd har vidtagits av sökande. Enligt PBL 10 kap 3 p1 ska sökanden efter beviljat bygglov invänta att startbesked lämnas innan byggnationen/uppförandet får påbörjas. Om byggnationen påbörjas utan att startbesked lämnats ska en byggsanktionsavgift tas ut i enlighet med 11 kap 51 PBL. Sanktionsavgiften ska tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet, 11kap 53 PBL. Lagrum Plan och bygglagen (PBL 2010:900) 10 kap 3 p1. 11kap 51,53 o 57 Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Hanna Vörman KS/6/2017-1