BUDGETUNDERLAG. .~samcdiggi $:å.m.~4jgge. s~ediggie. .saetniedigide.

Transkript

1 BUDGETUNDERLAG ~samcdiggi $:å.m.~4jgge. s~ediggie.saetniedigide.

2 Innehåll Budgetunderlag för Sametinget avseende perioden Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Översikt av Sametingets finansiering (tkr) Utgiftsområde l Rikets sty-relse Anslagspost 3:1 Sametinget, ap Kort presentation av budgetäskande: Utgiftsområde 23 Areella när:ingar, landsbygd och livsmedel Anslag 1:22 Främjande av rennäringen m.m Utgiftsområde 24 Näringsliv, Anslag 1:5 näringslivsutveckling Anlagspost Utgiftsområde l Rikets sty-relse 1:2 Kulturanslag Anlagspost Kultur lrlvesteringar och finansiering Finansiering Övrig kreditram och räntor for samhällsinvesteringar Bilaga Att leda det samiska språkarbetet Bilaga Sanningskommission Bilaga Jämställdhet Bilaga Etiskt råd Bilaga SPR Bilaga Samisk nationalscen Bilaga Stöd individnivå Bilaga Samisk idrott Bilaga Ungdomsförbund Bilaga Samemas bibliotek l

3 Budgetunderlag för Sametinget avseende perioden Sammanfattning Sametinget har genom regleringsbrevet för 2018 erhållit en ramförstärkning på 6 mkr. Dessa har använts till förstärkning av den politiska verksamheten samt för tre nya tjänster :in_om kansliet. Behoven för att tillgodose de krav som ställs på Sametinget som en väl fungerande myndighet är dock fortfarande stora. Ä ven de egna samepolitiska ambitionerna kvarstår vilket medför att Sametinget totalt äskar om en ramförstärkning på 12 Mkr årligen. Behov: Förstärkning av politiska verksamheten genom att förstärka nämndverksamhet och ökat partistöd Förstärkning av handläggare inom rennäringsfrågor, l tjänster Förstärkning av stabsfunktionen med dels HR och ekonomifunktioner, dels kompetens i och ansvar inom hälsa, omsorg och idrott, dels i frågor som griper över flera sakområden (utbildning, kulturarv etc.) Förstärkning av arbete med traditionell kunskap Förstärkning av språkarbetet med 4 tjänster ( tkr), permanent Giellagaldu (5 400tkr) samt stöd på individnivå om l 000 tkr 1 Bakgrund Sametinget överlämnar härmed sitt budgetunderlag för perioden enligt förordningen (2000:605) om årsredovisningar och budgetunderlag. Sametinget vill främst uppmärksamma regeringen på bristen av både politiska resurser och tjänstemannaresurser för att klara av krav och direktiv gällande utförandet av Sametingets verksamhet. V år verksamhet som folkvalt parlament och statlig myndighet Sametinget har i egenskap av både folkvalt samiskt parlament och statlig myndighet vitt skilda verksamheter och uppdrag. Dessa spänner över stora områden som samhällsplanering, samiskt näringsliv, rennäring, landsbygdsutveckling, främjande av samiska kulturyttringar, kulturarvsfrågor, att leda det samiska språkarbetet, gränslöst nordisk samarbete, mänskliga rättigheter, minoritetsfrågor och urfolksfrågor. Sametinget ska verka för en levande samisk kultur och ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. 2 Syftet med införandet av Sametinget som statlig institution var att ge samerna ett betydande inflytande i frågor som berör den samiska kulturen och de samiska näringarna. Som samisk folkvald institution och myndighet är Sametinget alltså det centrala nav i vilket samiska frågor ska behandlas. 1 Se bilaga Att leda det samiska spårkarbetet 2 2 kap. l Sametingslagen (1992:1433) 2

4 Den konsultationsordning som håller på att arbetas fram är ett exempel på Sametingets ökande delaktighet och inflytande. Med denna utveckling får Sametinget ett utökat ansvar, både för myndighetsuppgifter och i sin funktion som folkvalt organ. Samiskt självbestämmande Främjandet av den samiska kulturen och de samiska näringarna är en rättighet som enligt folkrättsliga :instrument tillkommer samerna i egenskap av urfolk och folk. Samerna erkänns i grundlagen som ett folk. I sin rapportering till FN har Sverige tydligt markerat att samerna både är att betrakta som ett urfolk och ett folk i förhållande till folkrättens bestämmelser. Den särskilda ställning som det samiska folket har som Sveriges urfolk ska respekteras och efterlevnaden av deras rättigheter ska säkerställas. I egenskap av urfolk har samerna också rätt till självbestämmande. Denna rättighet stadgas bl.a. i artiklarna 3-5 i FN:s urfolksdeklaration (UNDRIP) från år 2007 som Sverige undertecknat.3 Det samiska självbestämmandet behandlas även i den nordiska samekonvention som är under förhandling. Enligt principen om urfolks rätt till självbestämmande har samerna rätt att upprätthålla sina egna politiska system och institutioner, därtill rätt att autonomt bestämma över interna frågor inklusive medel för att finansiera dessa funktioner. Sametinget ser att det finns luckor att fylla för att syftet med ett samiskt organ med betydande inflytande ;fullt ut ska kunna uppfyllas. Samerna har rätt till effektivt deltagande/inflytande i frågor som berör dem och rätt att autonomt besluta i frågor som enbart berör dem. Sametinget ska inte vara en institution som. enbart avger yttranden eller deltar i samverkan med andra myndigheter. Sametinget ska säkras ett effektivt deltagande och aktivt inflytande i frågor som rör samer så tidigt som möjligt i beslutsprocessen. Den samiska kulturen och näringarna måste värnas och utvecklas utifrån samernas uppfattning. Sametinget ska därmed ha en central roll i formandet av det allmännas samepolitik och insatser enligt vad det samiska folket anser. Om Sametinget inte har de medel som krävs för detta, hämmas det samiska samhället vilket innebär ett åsidosättande av samernas rätt till självbestämmande. Internationell kritik Sverige har återkommande fått internationell kritik för brister i sin behandling av samerna, bland annat i FN s rasdiskrimineringskommittes rapport från 2013 om samernas situation i Sverige. I rapporten rekommenderar kommitten Sverige bland annat följande: Att Sverige vidtar ytterligare åtgärder för att underlätta att ny lagstiftning om samiska rättigheter antas, i samråd med berörda samhällen, och med utgångspunkt i de utredningar som har gjorts om samiska land och resursrättigheter som är ömsesidigt godtagbara 3 Rätten till självbestämmande återfinns också i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) och är en del' av den internationella sedvanerätten som Sverige är bunden av. Ä ven om varken ICCPR eller UNDRIP är direkt tillämplig i svensk rätt ska Sverige tillämpa och tolka svensk rätt i enlighet härmed, s.k. fördragskonform tolkning. Se även regeringens skrivelse Vissa samepolitiska frågor (Ds 2009:40) där det konstateras dels att samerna är ett urfollc i Sverige, dels att Sverige är bundet av ett antal internationella konventioner som i olika avseenden tillförsäkrar urfolken vissa rättigheter. 3

5 Att Sverige antar lagstiftning och vidtar andra åtgärder för att säkerställa respekten för samernas rätt att på förhand lämna ett frivilligt och :informerat samtycke närhelst deras rättigheter kan påverkas av projekt, inklusive för att utvinna naturresurser som genomförs på deras hävdvunna territorier Att Sverige bidrar till en snar förhandling och antagande av en nordisk samekonvention Att Sverige ratificera ILO konventionen 169 Ökat förvaltningsanslag Under invigningen av den nya mandatperioden utlovades förstärkning av Sametinget på sammanlagt 16 Mkr förstärktes Sametinget med 6 Mkr vilket innebar att den politiska delen och förvaltningen fick ramförstärkning för att utveckla Sametinget inom vissa prioriterade områden. Eftersom Sametingets ansvarsområden och uppgifter fortfarande växer krävs att Sametingets personella och finansiella resurser ökar i motsvarande utsträckning. Ä ven om ramen förstärkts räcker de ekonomiska resurserna inte till för att driva ordinarie verksamhet på ett kvalitativt godtagbart sätt, vilket Sametinget både har rätt och skyldighet till enligt folkrättsliga instrument, författningar och regleringsbrev. Trots ramförstärkningen 2018 har Sametinget med nuvarande resurser en omöjlig uppgift att motsvara regeringens uttalade ambitioner samt de krav, de behov och den efterfrågan som finns på Sametinget både från externt håll av andra myndigheter och internt samepolitiskt Planeringsunderlag, både interna och externa, behöver utarbetas till stöd för handläggning och samepolitik En förutsättning för att Sametinget seriöst ska kunna möta det samiska folkets behov och efterfrågan är att det finns resurser för konsultation med det samiska samhället och politiska beredningsresurser till styrelse och nämnder. Det saknas ofta tid och resurser för att möta upp mot andra myndigheters önskemål om Sametingets deltagande i möten och projekt. Detta är även något som ESV lyfte upp i sin granskning av Sametinget Sametinget har regelbunden kontakt med flera centrala förvaltningsmyndigheter, fem länsstyrelser och ett stort antal norrlandskommuner. Trycket från olika aktörer som önskar nyttja och ändra användningen av naturresurserna i Sapmi är större än någonsin tidigare, samtidigt som klimatförändringen ställer stora krav på anpassning och ökar pressen på Sametinget Med nuvarande arbetsbelastning och resurstilldelning kan inte Sametinget helt och fullt uppfylla sin lagstadgade roll, varken på tjänstemannanivå eller på politisk nivå. För att kunna vara det samiska folket till gagn, möta en ökande arbetsbelastning och vara en aktiv part i rådande samhällsutveckling är Sametinget i stort behov av ett ökat förvaltningsanslag. Detta är en förutsättning för att Sametinget ska kunna utföra både sitt politiska uppdrag och sitt myndighetsuppdrag att ta tillvara det samiska folkets intressen samtidigt som Sametinget kan vara ett stort stöd till regeringen och andra myndigheter inom andra områden som tangerar samisk kunskap såsom minoritetsfrågor, rasism, samhällsplanering (ekosystem tjänster, grön infrastruktur, biologisk mångfald och hållbarhet), klimatanpassning och traditionell kunskap. 4

6 Sametinget bedömer därutöver att det kornmer att behövas ytterligare personal för att klara stabsfunktionen samt den administrativa verksamheten; och dels frågor som griper över flera sakområden, dels i sakfrågor där det idag inte finns någon ansvarig handläggare som inom till exempel utbildning, samisk social omsorg, kulturarv och samisk hälsa. Enligt regleringsbrevet ska Sametinget redovisa hur myndigheten arbetar med samisk traditionell kunskap samt dess betydelse för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Den samiska traditionella kunskapen, Årbediehtu är central i förvaltningen av samiska näringar, språk och kultur. Sametinget behöver få särskilda resurser för att kunna arbeta kontinuerligt och utvecklande med Årbediehtu och nå målen gällande 8j 4 och 10c i konventionen för biologisk mångfald. Sametinget kan då samtidigt vägleda andra myndigheter och bidra till kunskap om såväl biologisk mångfald, grön infrastruktur och ekosysterntjänster. Samerna har utifrån sin status som urfolk, i folkrättslig mening, rättigheter, inklusive rätten till självbestämmande. Rätten till självbestämmande är en förutsättning för bevarandet och utvecklandet av alla folks kulturer och samhälle, inklusive urfolkens. Urfolkens rättssystern utgörs i allmänhet av ett kornplicerat mönster av sedvanor och sedvanerättsliga normer, snarare än av den kodifierade lagstiftning som oftast kännetecknar andra kulturer. Självbestämmanderätten inkluderar i princip alla frågor av betydelse för att bevara och utveckla urfolkens samhällen kulturellt, socialt och ekonomiskt. Urfolk har även rätt att forrna och bevara sin identitet som distinkt folk. Vidare ingår en rätt att bli konsulterad, i egenskap av folk i samtliga frågor som berör folket i fråga. Det samiska folket har rätt att råda över sina naturtillgångar och får inte berövas sina traditionella former av försörjning, såsom renskötsel, jakt och fiske. För att implementera samernas rätt till självbestämmande skall bli effektivt måste Sverige också respektera samernas traditionella rättssystern och rättsliga traditioner. En viktig del av upprätthållandet av rnäns~ga rätqgheter i förhållande till samerna är att inrätta en modern same- och urfolkspolitik. Språk Samiska språket indelas i nordsamiska, lulesamiska, sydsamiska, pitesamiska och urnesamiska, varav fyra av språken har egen godkänd ortografi (den fjärde ortografin godkändes så sent som 2016). Arbetet med att godkänna en ortografi för ytterligare ett språk, pitesamiskan, är påbörjat och kan förväntas fullbordas senast Ansvaret för att stärka det samiska språket kornmer därmed på kort tid ha utökats från tre språk till fem språk vilket innebär en markant ökning av behovet av språkinsatser. Det är stora skillnader i 4 En av de fem grundprinciperna är att traditionell kunskap ska värderas, ges samma respekt och anses som lika användbar och nödvändig som andra former av kunskap. För den artikeln finns ett arbetsprogram för nationellt genomförande av artikel 8j inom FN:s Konvention om biologisk mångfald samt relevanta beslut från partsmötena 2010 och 2014: _pow8j. pdf 5

7 ordförråd och grammatik mellan de olika samiska språken. skillnaden mellan sydsamiska och nordsamiska kan liknas med svenska och färöiska. Sametinget bör förstärkas i arbetet med att leda det samiska språkar betet. De samiska språken är små och definieras som hotade språk enligt Unescos kriterier för hotade språk Det innebär att samiska språk har samma behov som välmående språk har av utveckling och främjande, samtidigt som det finns behov av stödåtgärder som tillkommer små och hotade språk. Det handlar om att stödja de samiska språken på ett brett plan och på olika nivåer, genom bland annat språkvård, revitaliseringsinsatser och stöd till enskilda. Sametingets förvaltning bör förstärkas med ansvar, uppdrag och resurser för alla språkliga funktioner och uppdrag ett samhällsbärande språk kan behöva. Den senaste vetenskapliga undersökningens visar att de svenska samerna befinner sig i en långt framskriden språkbytesprocess. Sametinget anser att ytterligare aktiva revitaliseringsåtgärder bör sättas in för att vända på språkbytesprocessen. Sametinget har i budgetunderlaget pekat på behov av utökade resurser till inrättande av fler språkcentra för att stärka alla samiska språk i hela Sapmi. Sametinget ser inledningsvis behov av förstärkning med fyra språktjänster, resurser för språkliga insatser samt att permanenta den verksamhet som Giellagaldu bedriver i projektform. Sametinget anser att behovet att stärka språkarbetet fortfarande är stort och vill påtala vikten av extra medel för att stäkra de samiska språken. Sametinget saknar resurser för att främja och stärka samiskans användning, samt synliggöra samiskan i samhället. Det finns behov att stärka samiska utbildningsvägar i Sverige för att möjliggöra för samiska språkets fortlevnad. Sametinget har i sitt språkpolitiska handlingsprogram lyft upp områden som exempelvis stipendieordning för studier i samiska på olika nivåer. Stipendier kan vara ett sätt att öka studiemotivationen och rikta insatser för att i bristyrken säkerställa kompetens i samiska. Stipendieordningar förväntas stimulera till språkstudier, vilket i sin tur bidrar till att fylla det behov språkresurser som finns i samhället på alla samhällsområden. En ramförstärkning om 1 OOOtkr beräknas behövas för att främja och stärka samiskans användning genom stöd på individnivå. 6 Sametingets intention med kommande sändningstillstånd för public service företag är att avsevärt öka sändningstiden för samiska. Det bör av regeringen säkerställas att resurser avsätts för detta. Att utöka resurserna för samiska i public-service bidrar till Sametingets språkmål om de samiska språkens synlighet, vilket ska relateras till Sametingets språkmål om att samiska ska vara ett av Sveriges huvudspråk. Samisk utbildning och undervisning bör prioriteras av regeringen och det bör tillföras resurser för detta. Det är stort behov av att stärka tillgång på läromedel på samiska språken, både inom Sameskaistyrelsens verksamhet och för utbildning därutöver. I Sametingets språkpolitiska handlingsprogram lyfts att Sametinget bör ha det övergripande ansvaret för utvecklandet av läromedel på samiska och att resurser tillförs detta ändamål. 5 Svonni Mikael 2006, Språksituationen for samerna i Sverige, Sami dutkan/samiska studier 6 Se bilaga Att stärka det samiska språkarbetet 6

8 Hälsa och omsorg Samernas hälsorelaterade rättigheter som urfolk Som urfolk i Sapmi (Sameland, samernas traditionella bosättningsområde) har samerna krav på urfolksrättigheter vilket inkluderar hälsorättigheter. I Förenta Nationernas (FN). urfolksdeklaration, artiklarna 22-24, anges bland annat att urfolken ska vara skyddade från all form av diskriminering och våldsutsatthet, att urfolken har rätt till den bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa samt möjlighet att påverka sin egen hälsosituation (så långt som möjligt genom sina egna institutioner). Dessutom anges att urfolken har rätt att ta del av hälso- och socialtjänster utan någon som helst diskriminering. FN s granskning av Sverige FN:s specialrapportör för den mänskliga rätten till hälsa besökte Sverige I sin officiella rapport noterade specialrapportören att Sverige erkänt samerna som urfolk 1977 men att åtgärder som vore rimliga att vidta för att säkra samernas hälsorelaterade rättigheter fortfarande tre decennier senare lyste med sin frånvaro. Åtgärder Hunt nämner som rimliga inkluderar bland annat: policys för samisk hälsa inklusive en nationell plan för samers hälsa och personalförsörjning av hälsovårdspersonal med samiskt språk och kulturkompetens, enheter med ansvar för samisk hälsa samt att överhuvudtaget stärka kunskapen om samers hälsa. Hunt kritiserar också att det är mycket svårt att kartlägga samernas hälsosituation då svensk lagstiftning inte tillåter registrering av samisk etnicitet. Att det inte går att få fram "samisk" statistik (på hälsoområdet och andra områden) innebär att samerna blir systematiskt osynliggjorda som folk i Sverige. Utan grundläggande kunskap om samernas demografi och hälsosituationen blir det mycket svårt att bedöma vilka insatser som vore lämpliga, att genomföra dessa och att utvärdera vilken effekt olika insatser har. Etnisk diskriminering och hälsa Relationen mellan hälsa och diskriminering är komplex. Att uppleva sig själv som diskriminerad är i sig ett hälsoprob lem, samtidigt som upplevelse av att vara diskriminerad är vanligare bland personer med sämre hälsa. Till detta ska läggas att mindre god hälsa kan vara en effekt av diskriminering (på strukturell nivå) utan att individen nödvändigtvis upplever sig vara diskriminerad. För en enskild patient är det förstås svårt eller omöjligt att avgöra om exempelvis vården lever upp till den svenska patientlagens (SFS 2014:821) krav på lika vård för alla. Sametinget i enlighet med FN s urfolksdeklaration, menar att samerna måste ges möjlighet att påverka sin hälsa genom sin egen institution-i detta fall Sametinget- som därmed måste få mandat och resurser att arbeta med samisk hälsa. I dagsläget saknas både kompetens och resurser på Sametinget för att ha en realistisk möjlighet att kunna föra dialog med exempelvis landsting, folkhälsomyndighet och regering kring samers hälso behov. Vidare menar vi att kunskapsbristen kring hälsosituationen bör åtgärdas genom instiftande av en forskningsenhet med uppdrag att genomföra hälsoundersökningar bland samer, efter modellen som finns i Norge, där Senter for samisk helseforskning vid Universitetet i Tromsö genomfört två stora befolkningsbaserade hälsoundersökningar i samiska områden. Dessa undersökningar har på ett genomgripande sätt förändrat kunskapsnivån om samers hälsa i Norge. 7

9 Sametinget kommer även under kommande år att arbeta för att två politiska nämnder bildas med uppdrag att b la ta fram ett hälsopolitiskt handlingsprogram och för ett utbildningspolitiska handlinspro gram. Idag saknas grundläggande :information om samers hälsa och detta kan endast åtgärdas genom riktad forskning vilket även kräver riktade medel för detta. Kulturarv Kulturarvet och kulturmiljön skyddas av ett flertal olika lagar och föreskrifter. Bestämmelser om hänsyn och skydd för kulturmiljöer finns bland annat i plan- och bygglagen (PBL), kulturmiljölagen (KML), skogsvårdslagen (SKV) och miljöbalken (MB). Idag har länsstyrelserna ansvar för det statliga kulturmiljöarbetet i länen och Riksantikvarieämbetet (RAÄ) ansvarar för frågor om kulturarvet och har enligt KML överinseende över kulturmiljöarbetet i landet. Det innebär bl. a. att utveckla samarbetet mellan aktörer inom området och att analysera konsekvenserna för kulturmiljön av förändringar i samhället. Riksantikvarieämbetet är också det centrala expertorganet i frågor kring KML och meddelar föreskrifter om hur lagen ska tillämpas. Riksantikvarieämbetet ger vid sidan av de regionala och lokala museerna stöd som central expert inom kulturmiljöområdet KML är den centrala lagen för kulturmiljövården. KML innehåller bl. a. bestämmelser för skydd av ortnamn, fornlämningar och fornfynd, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen, samt för utförsel och export av äldre kulturföremål. Länsstyrelserna ansvarar för tillämpningen av KML. Länsstyrelsen har tillsyn över kulturmiljövården i länet, kontrollerar att KML följs, ger tillstånd, råd och :information. Uppdraget består i att skydda, vårda, informera om och öka tillgängligheten till våra fornlämningsmiljöer. Länsstyrelsen kan också bevilja bidrag till vård av särskilt värdefulla fornlämningar, byggnader och kulturlandskap. Länsstyrelserna använder i första hand de lokala eller regionala museerna som stöd i expertfrågor. Länsstyrelsen prövar ansökningar och ger tillstånd till förändringar i ett fornlämningsområd e. RAÄ och länsstyrelsen får vidta de åtgärder som behövs för att skydda och vårda en fornlämning. Den som avser att uppföra en byggnad eller en anläggning eller genomföra ett annat arbetsföretag bör i god tid genom att inhämta :information från länsstyrelsen ta reda på om någon fornlämning kan beröras av företaget och i så fall snarast samråda med länsstyrelsen. Ett beslut om arkeologisk utredning samt vem som ska utföra den fattas av länsstyrelsen. Länsstyrelsen ansvarar för att bevaka att riksintressen hävdas och att KML följs. Kommunerna har ansvar för kulturmiljöfrågor också utifrån bestämmelserna i PBL. Lagen reglerar användning av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön skall utvecklas. Inför större förändringar eller ingrepp i kulturmiljön upprättas detaljplaner, som beskriver var, hur och vad det är tillåtet att bygga. skogsstyrelsen har ansvar för att hänsyn tas till övriga kulturhistoriska lämningar i skogsmark enligt skogsvårdslagens 30 (1979:429) och att hänsyn tas till rennäringen vad gäller skogsbruk. I dagsläget finns det inga 8

10 organiserade former för samordning och samråd mellan de statliga myndigheter och bolag som äger och förvaltar mark och kulturmiljöer :inom Sapmi. Övertagandet av samiskt kulturarv Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturarvet och ansvaret delas av alla. Sametinget vill ta ett större ansvar för det samiska kulturarvet och vill därför precis som i Norge att Sametinget blir förvaltningsmyndighet för det samiska kulturarvet. Förvaltningen för kulturmiljön i N arge är organiserad så att Riksantikvarien har ett överordnat ansvar men förvaltningen av samiska kulturminnen ligger på Sametinget Det finns personal på Sametingets olika lokalkontor och de fungerar som kulturminnesförvaltningarna på fylkeskommunerna (motsvarande länsstyrelserna). Sametinget förestår förvaltningen av samiska kulturminnen enligt kulturmiljölagen och handlägger plan- och byggfrågor- precis som fylkeskommunerna, deras ansvarsområden överlappar varandra. Genom denna samförvaltning får alla röster komma till tals. Det innebär en acceptans att kulturarv kan knytas till olika grupper vilket främjar utveckling, jämställdhet och tolerans. Alla samiska museer i N or ge ligger även under Sameting et. Sametingets definition av samiskt kulturarv är att det samiska folkets kultur och historia i en geografisk kontext. Kulturarvet återspeglar en svunnen tid samtidigt som det är basen för ett tankesystem och dagens levande samiska kultur. Kulturmiljön och kulturlandskapet är en del av kulturarvet. Det samiska kulturlandskapet är :inte statiskt utan har genomgått stora förändringar. Från början var samerna ettjägar-, fiskar- och samlarfolk som senare övergick till att hålla tamren. Först levde man i :intensiv tamrenskötsel med daglig mjölkning av renkorna för att senare övergå till storskalig extensiv renskötsel med fokus på köttproduktion. Samer har även varit fiskare, nybyggare, jordbrukare, sockenlappar med mera. Därför kan det samiska kulturlandskapet se mycket olika ut och olika samiska grupper kan ha sina egna kulturlandskap, ibland :inom samma geografiska område. I det samiska kulturlandskapet finns även spår som :inte har lämnats av samer eller samiska när:ingar. Det samiska kulturlandskapet ska ses som en helhet som består av tre komponenter där alla delar behövs för att bilden ska bli komplett. Om komponenterna betraktas var och en för sig är det inte möjligt att förstå sammanhanget i kulturmiljön. Det materiella kulturarvet innefattar alla fysiska spår i landskapet. Det immateriella kulturarvet omfattar allt som :inte lämnar några fysiska spår; berättelser, sägner, platser med speciell betydelse och allt annat som någon måste berätta om. Ä ven traditionell samisk kunskap och samiska språket ingår i det immateriella kulturarvet. Det biologiska kulturarvet är den levande delen av kulturarvet som visar hur människan har nyttjat naturen. Exempel är renvallar och barktäkter. Viktiga utgångspunkter är FN:s urfolksdeklaration, Konventionen om det biologisk mångfald, Konventionen om det immateriella kulturarvet och den Europeiska landskapskonventionen. Precis som andra folk har det samiska folket också rätt till s:ina kulturarv. 9

11 Målsättningen för Sametinget som förvaltningsmyndighet för det samiska kulturarvet är ett långsiktigt hållbart nyttjande av marker och naturresurser inom samiskt område där utgångspunkten är samisk historia och samisk värdering. Sametinget vill: Värna, bevara och synliggöra det samiska kulturarvet Stärka kunskaperna om samisk tradition och historia Förvalta det samiska kulturarvet med bakgrund av egen historia och egna värderingar Genom att Sametinget blir förvaltningsmyndighet för det samiska kulturarvet tillförsäkras nuvarande och kommande generationer tillgång till en mångfald av kulturmiljöer. Det bidrar även till Sveriges arbete med att nå miljökvalitetsmålen samt internationella konventioner. Fördelar med Sametinget som förvaltningsmyndighet för det samiska kulturarvet: En tydlig samrådspart vad gäller bland annat samhällsplanering och förvaltning Aktuell kunskap om samiskt kulturarv upprätthålls och samlas hos berörda myndigheter, organisationer och allmänheten Samiska traditionella kunskaper respekteras och används i ökad utsträckning som underlag för politiska och förvaltningsmässiga beslut Principen om fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC) kommer att praktiseras I det samiska perspektivet är alla frågor miljöfrågor; kultur går inte att skilja från natur, därför får miljöfrågor större utrymme i det övriga samhället Information om tillståndet på samiska kulturmiljöer insamlas och kulturmiljöer bevaras, restaureras och förvaltas på rätt sätt Möter behovet av att skydda samiska kulturmiljöer 10

12 Översikt av Sametingets finansiering (tkr) Utf!lll Prognos Beräkning_ Beräkning_ Beräkning ANSLAG (tkr) Utgiftsområde 1 anslag 1:3 Sametinget ap ap anslag 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter ap ap ap ap Utgiftsområde 17 anslag 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ap Utgiftsområde 23 anslag 1:22 Främjande av rennäringen m.m. ap

13 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Anslagspost 3:1 Sameting et, ap 1 UTÖKNING FÖRV ALTNINGSANSLAG (tkr) Utfall Prognos Beräkning Beräkning Beräkning Utökatfårvaltningsanslaf{ Konsultationsordning Permanent Giellagfddu Språk l 000 l 000 l 000 l 000 Jämställdhet l 000 l 000 l 000 Etiskt råd Sanningskommissionen Hälsa och omsorg Samiskt parlamentariskt råd 1760 l Samisk nationalscen Samisk idrott Inrättande av ungdomsförbund Ökad finansiering av folkvalda delen Summa l l l l l Förklaring tabell ovan: Vid årlig ökning finns siffran i varje års ruta och vid utökning för ett år finns belopp enbart i en ruta. Kort presentation av budgetäskande: Utökat förvaltningsanslag-se sid 2-5 Konsultationsordningen Vid inrättande av konsultationsordningen behöver Sametinget förstärkas med de uppdrag som tillkommer. Jämställdhet Kartläggning av jämställdheten inom det samiska samhället i syfte att ta fram utvecklingsområden samt aktiva insatser. Bilaga Jämställdhet Etisktråd Ett etiskt råd ska arbeta med att ta fram rådgivande riktlinjer för återföring av mänskliga kvarlevor. Detta ska ske ur ett urfolksperspektiv med historisk och kulturell grund. Bilaga Etiskt råd 12

14 Sanningskommission Sametingets styrelse arbetar tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen för att inhämta synpunkter om att inrätta en sanningskommission. För det fortsatta arbetet krävs att resurser tillförs. Bilaga Sanningskommission Hälsa och omsorg Inrättande av hälsa och omsorgsnämnd. Se sid 7. Samiskt parlamentariskt råd (SPR) De nordiska sametingen har avtalat om ett gränsöverskridande samarbete som innebär att Sametinget står som värdland i totalt 16 månader. Nästa parlamentarikerkonferens kommer att hållas 2020 vilket innebär utökade kostnader för deltagande alternativt som arrangör av konferensen. Bilaga SPR Samisk nationalscen Att inrätta en samisk nationalscen ger förutsättningar att arbeta med utformandet av vad samisk teater kan vara, utifrån röttema i den samiska kulturen. 7 Bilaga Samisk nationalscen Samisk idrott Det är viktigt att skapa en särskild bidragsordning för samisk idrott i syfte att främja och utveckla verksamheten på såväl utövare som på organisationsnivå. Bilaga Samisk idrott Inrättande av ungdomsförbund för Sametingspartierna Säkerställa att medel tillförs för att bilda ungdomsförbund. Bilaga Ungdomsförbund Ökad finansiering av folkvalda delen Utbetala pensioner för del- eller heltidsarvoderade politiker 7 Sametinget i Sverige 20 13, Strategi för den framtida samiska scenkonsten i ett samnordiskt perspektiv 13

15 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Anslag 1:22 Främjande av rennäringen m. m UTÖKNING FRÄMJANDE- ANSLAG (tkr) Utfall Prognos Beräkning Beräkning Beräkning Klimatanpassnin:< Rovdjursersättning Summa O O Klimatanpassning SMHI fick under 2016 i uppdrag av regeringen att utlysa medel till svenska myndigheter för att utveckla handlingsplaner för sitt klimatanpassningsarbete. Sametinget beviljades medel och har därefter arbetat fram en handlingsplan för klimatanpassning som gäller för 2017 och framåt. Nyckeln till framgångsrik klimatanpassning inom rennäringen och samiskt samhällsliv är att minska sårbarheten genom flexibilitet. Det är det tydliga budskap som kommer fram från såväl forskning, traditionell kunskap och intervjuade informanter. Forskningens rekommendationer är tydliga: Det krävs aktiva politiska beslut och förändring av lagstiftrringen för att stärka samiska näringar och den samiska kulturen i ett ändrat klimat. Ökat :inflytande och hänsyn till samiska näringar och den samiska kulturen i samråd och beslutsprocesser är ytterligare åtgärder som forskningen lyfter som viktiga för att möta ett förändrat klimat. En stor del av de åtgärdsförslag och resonemang som ligger till grund för handlingsplanen handlar om åtgärder direkt kopplade till renskötseln. Behovet av riktade informationsinsatser, ökad kommunikation och mer forskning uppmärksammas i handlingsplanen. Handlingsplaner för klimatanpassning för samebyar En prioriterad insats är samebyvisa handlings- och genomförandeplaner för klimatanpassning och i det arbetet även möjligheten att ta fram egna sårbarhetsanalyser. Utredningarna bör vara kopplade till ett stöd för samebyarna som kan sökas för att genomföra faktiska åtgärder. Uppskattad kostnad för denna åtgärd är ca 5-10 mkr/år miljoner kronor för utredningar och 5-10 mkr/år för att genomföra meningsfulla och praktiska åtgärder. 14

16 Samråd vid etableringsprocesser Verka för stöd till samråd för de samiska näringarna och den samiska kulturen. Som exempel tar skogs- och intrångsfrågorna upp mycket tid för samebyarna. Detta förväntas öka med en fortsatt utbyggnad av vindkraft. Uppskattningsvis 25-50% av en heltids~änst krävs i dagsläget av varje sameby för att bevaka deras intressen i olika samråd. Ibland krävs även högre juridisk kompetens vilken då får köpas in som en extern ~änst av de olika samebyarna. Samer utanför samebyarna brukar land och vatten till sin försörjning genom jakt, fiske och gårds bruk. De måste försäkras sin rätt till mark och vatten och bli hörda i sammanhanget. Ä ven samer utanför samebyarna kan lägga mycket tid, kraft och engagemang i exploateringsfrågor som berör Sapmi, vilket är ett viktigt arbete för de samiska näringarnas och den samiska kulturens överlevnad. Sametinget bör ges uppdrag och resurser att etablera ett stöd till samebyar och samiska aktörer som på olika sätt arbetar med frågor ~ör att skydda det samiska landskapet. Sametinget bör utforma stödet och avgöra hur det på effektivaste sätt kan komma aktörerna till del. Kosmaden för ett sådant stöd som t. ex. föreslås till stöd för samebyarnas planering och deltagande i samråd, har uppskattats till5-1 0 miljoner kronor per år utifrån antagandet att varje sameby får ersättning för det arbete som krävs vid olika typer av exploateringsprocesser som har samband med klimatförändringen. Nya ersättningsbelopp för rovdjursfö;rekomst Sametinget föreslår följande ersättningsbelopp Lo Järv Örn Föryngring Regelbunden förekomst Tillfällig förekomst Örn och björn bör fortsättningsvis fördelas utifrån betesområdenas areal. Björn kr Örn Baserat på 2017 års inventering innebär det en ökning av ersättningen för rovdjursförekomst från ca 50,4 mkr till97 mkr, dvs en ökning på närmare 47 mkr. Förslaget utgår från viltskadeförordningen och innehåller nya beräkningar som ska utgöra ledning för vilket ersättningsbelopp Sametinget föreslår till regeringen varje år. Viltskadeforordningen SFS (2001:724) 6 Efter förslag av Sametinget beslutar regeringen med vilket belopp ersättning skalllämnas till samebyarna för: l. Varje föryngring av varg, järv och lo inom en samebys betesområde och 2. Regelbunden eller tillfällig förekomst av varg, järy och lo Efter förslag av Sametinget beslutar regeringen med vilket totalt belopp ersättning skall lämnas för skador som björn och örn orsakar på renar. Ersättningen enligt andra stycket 15

17 fördelas mellan de ersättningsberättigade samebyarna i förhållande till betesområdenas areal. Enligt 7 ska ersättningsbeloppen enligt 6 första stycket beräknas med ledning av 1. medelslaktvärdet på en ren med tillägg för honrenarnas produktionsvärde, 2. uppskattningar av hur många renar som dödas av respektive rovdjursart, 3. uppskattningar av i vilken utsträckning kalvar respektive vuxna renar dödas av respektive rovdjursart och 4. det merarbete som angrepp av respektive rovdjursart orsakar. Ersättningsnivåerna har legat på samma nivå sedan Sametinget bedömer att det genom senaste årens forskning finns nya välgrundade underlag för att beräkna mer korrekta ersättningsbelopp för de skador som rovdjuren orsakar inom samebyarnas betesområden. Förslagen grundar sig på i huvudsal< 3 olika forskningsrapporter. Ett rörande lo och järvens effekter på samebyarnas slaktuttag (Hobbs et al 1 ), en rapport om samebyarnas merarbete (Junros /Boström 2), en rapport om björnarnas predatlon (Viltskadecenter 3). Vår bedömning är att dessa rapporter är de just nu mest tillförlitliga underlagen för att bedöma vilka belopp ersättning ska utgå till samebyarna för rovdjurens skador. 16

18 Utgiftsområde 24 Näringsliv, Anslag 1:5 näringslivsutveckling Anlagspost 1 UTÖKNING (tkr) Utfall Prognos Beräkning Beräkning Beräkning Renbruksplaner Sametinget Renbruksplaner skogsstyrelsen Summa Renbruksplaner Sametingets och de 51 samebyarnas kostnader för att fortsätta utveckla och hålla renbruksplanerna (RBP) "levande" från och med 2018 beräknas uppgå till 6 mkr per år. I den summan ingår skogsstyrelsens beräknade kostnader på 2 mkr per år. För en uthållig markanvändning och förvaltning av naturresurser behövs tillgång till bra information om landskapet och GIS-verktyg för att få till stånd en hållbar planering i ett landskapsperspektiv. Förändringar i markanvändning och klimatförändringar leder till att renarnas livsmiljöer fragmenteras. Observationer som dokumenteras i renbruksplanerna bidrar med viktig information om förändringar i mark och vatten, både när det gäller effekter av annan markanvändning, klimatförändringar och kulturspår. Renbruksplanerna kan också ligga som grund för nya innovationer, exempelvis restaurering och tillgängliggörande av betesmarker, i samband med klimatanpassning. Arbetet att upprätta renbruksplaner har bedrivits i samverkan mellan samebyarna, Sametinget, skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet Det har lett till ett koncept som nu fått genomslag på flera sätt, inte minst som underlag för kommunikation, samråd och beslutsfattande. Syftet med arbetet var bland annat att samebyarna skulle dela in betesmarkerna i olika värdekärnor ur rennäringens perspektiv. I arbetet har man använt satellitbilder och annat kartmaterial i kombination med renskötarnas traditionella kunskaper. En central del i arbetet med renbruksplanerna var att utveckla ett geografiskt informationssystem som alla samebyar fick tillgång till, nämligen RenGIS som blivit något av en motor i arbetet. Omvärldsfaktorer som kan påverka rennäringen har också sammanställts i RenGIS. Till dessa hör information om skogsbruk, gruvnäring, vind- och vattenkraft, infrastruktur, jordbruk, friluftsliv, klimat och väder, natur- och kulturmiljöer samt rovdjur. Genom att samla all denna information tillsammans med information om renskötseln i RenGIS blir de sammanlagda effekterna av all markanvändning tydligare. GPS-halsband på renar har gjort det möjligt att följa hjordarna i realtid. Halsbanden är ett utmärkt hjälpmedel för att samla, förmedla och förstärka den traditionella kunskapen om renens rörelser som finns inom samebyarna. Det finns många exempel på hur renbruksplanerna redan idag används som besluts- och planeringsunderlag vid exempelvis etablering av vindkraft, gruvdrift, turismanläggningar och som underlag för samråd med företrädare för skogsbruket. En nyckelfaktor för att uppnå 17

19 miljökvalitetsmålet storslagen fjällmiljö är tillgången på renbete under hela renens årstidscykel. I det målet preciseras att: "... fjällens värden för rennär:ingen är bevarade och fjällens karaktär av betesprägla t, storslaget landskap med vidsträckta sammanhängande områden är bibehållen". I framtiden kan användningen breddas ytterligare för en ännu bättre samlad nationell miljöövervakn:ing och samhällsnytta. F:inansier:ingen kr:ing den fortsatta utveckl:ingen av renbruksplaner och rennär:ingens omvärldsfaktorer är fördelade enligt följande: Verksamhets- och konceptutveckl:ing Ajourför:ing/kvalitetssäkr:ing Kompetensutveckling/produktsupp ort Teknikdrift/systemutveckl:ing 0,5 milj.kr/år 2,5 milj. kr/år 1,5 milj kr/år. 1,5 milj. kr/år 18

20 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 1:2 Kulturanslag Anlagspost 1 UTÖKNING (tkr) Utfall Prognos Beräkning Beräkning Beräkning Anslagsökning Bibliotek Se bilaga Summa o o Kultur Sametinget är sedan 2010 förvaltningsmyndighet för samisk kultur, trots det saknar Sametinget idag resurser (sak- och förvaltningsanslag) för att fortlöpande analysera, följa upp och kartlägga samisk kultur samt att ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar och utvecklar samisk kultur. Det saknas infrastruktur för att möjliggöra främjande av samisk kultur genom t ex överföring av samiska verksamheter till Sametinget samt säkerställande av resurser för detta arbete. Samiska kulturinstitutioner, organisationer och föreningar som beviljas verksamhetsbidrag har inte idag utrymme att utveckla vare sig traditionell samisk kultur eller innovativ samisk kultur då beviljat anslag för samisk kultur inte höjts nämnvärt från år till år. Samer i Sverige saknar en hel del kulturinstitutioner och organisationer som tillvaratar och främjar utvecklingen av samisk kultur och företräder specifika kulturyttringar. Vid framväxt av dessa kulturinstitutioner och organisationer har inte Sametingets kulturnämnd idag resurser att stötta bildande och inte heller att avsätta resurser till olika kulturverksamheter utan att någon annan kulturkategori påverkas negativt. Alla initiativ till utveckling inom samisk kultur innebär att något annat inom samisk kultur får stå tillbaka. Sametingets ser behov av ökning anslaget 1:2 Samisk kultur med tkr/ årligen. Anslagshöjningen budgetåret 2018 har möjliggjort för Sametinget att säkra fast finansiering för sydsamiska kulturcentret Gaaltije med l, 4 milj. I övrigt har organisationer och institutioner stärkts, pengar har avsatts för arbete med repatriering av samiska mänskliga kvarlevor, Samemas bibliotek har fått medel för inköp av litteratur, Sametinget avser att kartlägga kultursektor samt även skapa mötesforum med samiska kulturarbetare. Kulturanslaget har inte höjt sedan 1995 förutom när det gäller överföring av Giron Scimi Telliter I år 2018 är det första gången anslaget för samisk kultur höjdes med (netto) 2,5 till milj kr. Ändå har inte anslaget kommit ikapp inflationen sedan 1999 då anslaget uppgick till kr. 19

21 Utöver det självklara behovet av kosmadsuppräkillng måste man också ha de utökade verksamheterna i åtanke och det medföljande utökade behovet av resurser jämfört med år Gemensamt för alla organisationer och kulturinstitutioner är att de verkar över ett stort geografiskt område. En del i huvudsak på svensk sida av Sapmi eller i hela Sverige och en del över hela Sapmi. Det vill säga även på norsk, finsk och rysk sida. I många av dessa verksamheter ska också text, manus och information tas fram på flera samiska språk (nord-, lule- ume- och sydsamiska) samt svenska. Ibland även på norska, finska och engelska. Detta är förutsätmingar som är mycket resurskrävande. Många av dessa aktörer strävar också efter att kunna inleda samarbeten med andra urfolksorganisationer och institutioner världen över för att dela erfarenheter och lära av varandra. Kulturanslagets utveckling (tkr) År Kultur Teater Totalt ~ * *1999 tillkom anslaget till Giron Sami Telliter i Kulturanslaget från Kulturdepartementet 20

22 Giron Såmi Teahter Giron Sami Teahters arbete med etablering av en samisk nationalscen fortsätter f Samisk nationalscen. se Bilaga Samiska idrottsrörelser Den samiska idrottsrörelsen saknar för närvarande fast finansiering. Grunden för samisk idrott är samebyar och sameföreningar. Precis som för andra urfolk har samisk idrott i Sverige egna idrottsgrenar. Sameföreningar och samebyar är enligt Riksidrottsförbundets regler för bidragsgivning inte specialförbund så därför utgår inget statligt stöd till samisk idrott via RF. Återstår därför två alternativ: a) Regeringen ändrar förordning (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet så att urfolksidrotten omfattas av reglerna för statsbidrag som Riksidrottsförbundet beslutar om. b) Samisk idrott måste tillförsäkras egen bidragsordning som administreras av Sametinget. Se Bilaga Samisk idrott 21

23 Investeringar och finansiering (tkr) Utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m. m. 300 Materiella investeringar Maskiner, inventarier och installationer m. m. 780 Byggnader, mark och annan fast egendom Övriga verksamhetsinvesteringar Summa verksamhetsinvesteringar o o o o Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsforordningen) l o o Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsforordningen) Finansiellleasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsforordningen) Anslag (efter medgivande av regeringen) Summa finansiering o o 22

24 Finansiering Övrig kreditram och räntor för s~mhällsinvesteringar (tkr) Utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. IB lån i Riksgäldskontoret o - Nyupplåning (+) 780 l 080 Amorteringar(-) UB lån i Riksgäldskontoret l o o Beslutadiföreslagen låneram Ränteutgifter Finansiering av räntor och avskrivningar Utgiftsområde 1 anslag 3: Övrig finansiering o Anslagskredit Sametinget 3:1 bör få nyttja beräknad anslagskredit om 3 %på beviljat belopp. Främjande av rennäringen m.m. 1:22 behöver få nyttja beräknad anslagskredit om 5 %på beviljat belopp. Övrigt Enligt kapitalförsörjningsförordningen ska anläggningar som används av Sametinget finansieras via lån från Riksgäldskontoret med vissa undantag för anslag främjande av rennäringen m.m. 1:22 23

25 Bilaga Att leda det samiska språkarbetet Att leda det samiska språkar betet. Sametinget har enligt sametingslagen (1992:1433) 2 kap. l p.3 som uppgift att fastställa mål för och leda det samiska språkarbetet Sametingets språkpolitiska handlingsprogram, antaget av Sametingets plenum har utöver språkmål även angett behövliga insatser för att nå måluppfyllelse. Det är samernas ansvar att se till att samiska språk ska fortleva men det torde vara klart att det inte går att säkra samiskans framtid utan samhällets stöd och aktiva åtgärder. 8 Sametingets vision med det samiska språket är: Alla samer kan tala, läsa och skriva samiska. De samiska språken är levande och välmående språk som används och värdesätts i samhället. Sametinget ser behov av aktiva åtgärder inom alla samiska språk och äskar resurser för att aktivt leda det samiska språkarbetet och för att kunna stärka de samiska språkens ställning i Sverige. Språkcentra Sametinget har i handlingsprogrammet lyft upp behov av fler språkcentra (inom nord-, luleoch umesamiskt område) i syfte att få ett brett och fungerande revitaliseringsarbete som utgår från lokalsamhällets speciella behov och förutsättningar. Redan inför etablering av nuvarande språkcentra på sydsamiskt område har Sametinget framfört behov av språkcentra även i nord- och lule samiskt område. SOU 2006:19 (s. 290) hade samma åsikt i frågan: //Efter hand bör etableringar även ske i de lule- och nordsamiska områdena, så att språkarbetet kan stärkas även där. /1 Sametinget har tagit del av erfarenheter från Norge som visar att lokalisering av språkcentra har stor betydelse för lokalsamhället då ett språkcentrum bidrar till att stärka kompetensen i samiska språk och kultur, bidrar till att skapa språkarenor och kan verka för att vara identitetsskapande för den samiska befolkningen i verksamhetsområdet. 9 I SOU 2006:19 pekades just erfare~eter från Norge och Finland ut som tillräckliga för att skapa underlag för igångsättande av språkcentra. Sametinget ser behov av utökade resurser till inrättande av språkcentra inom nord-, lule- och umesamiskt område för att förstärka det samiska språkarbetet och vill att regeringen tillskjuter medel för detta ändamål. Inledningsvis finns det behov av förstärkning av fyra språktjänster samt resurser för språkliga insatser. Giellagaldu- Terminologiarbete på samnordisk grund Ett gränsöverskridande språksamarbete är en självklarhet för oss samer som ett folk i flera länder. För att stärka och utveckla ett samnordiskt språkarbete driver sametingen i Sverige, N or ge och Finland ett gemensamt språkvårds- och terminologiarbete i projektet Giellagaldu, som delvis finansieras med Interreg-medel. Det är viktigt att ett språks terminologiarbete sker på ett sådant sätt att det blir relevant för språl(användarna samt att det har legitimitet i 8 SOU1990:91, Samerätt och samiskt språk. 9 Nygaard V., Varis Balto, Å.M., Solstad, M., Solstad, K.J. (20 12) Evaluering av samiske språkcentre, Rapport 2012:6, Norut, Norge 24

26 det samiska lokalsamhället där språket talas. Det samnordiska språkarbetet påbörjades på 1970-talet. Det är av stor vikt för språkutvecklingen att samtliga nordiska länder har möjlighet att vara delaktiga i språkarbetet när det gäller ny terminologi och språknormering för att undvika att språken utvecklas åt olika håll. Risken är stor när majoritetsspråket i respektive land påverkar de samiska språken. Genom en långsiktig finansiering av Giellaga.Idu möjliggörs övertagande av andra uppdrag som t ex övertagande av granskning av samiska ortnamn i Sverige, övertagande av språkinsatser som rör samiska språket utifrån regeringens minoritetspolitik Sametinget äskar medel för fyra språkarbetare samt att detta arbete kan bedrivas i språksektioner som är utsedda experter med beslutanderätt, tkr årligen. Samiskt språkarbete Samiska språk har från och med 2016 fyra godkända ortografier.. U mesamiska språkets ortografi blev godkänd Sametinget har en organisation och finansiering för nord, luleoch sydsamiska språkkonsulenter men däremot behöver Sametinget extra resurser för att kunna möta de behov och förväntningar som umesamiska språket har såväl internt som externt. Stöd på individnivå Sametinget har uppmärksammat svårigheter att få fungerande undervisning på samiska till samiska barn och ungdomar. Barn och ungdomar har inte möjlighet att inom svenska skolsystemet tillgodogöra sig undervisning som främjar samiska språkets utveckling vilket leder till svårighet att rekrytera studenter till universitetsstudier i samiska språk. Detta medför en brist på kvalificerad personal för tjänster som kräver kompetens i samiska språket. Sametinget pekar i det språkpolitiska handlingsprogrammet ut behovet av en stipendieordning för studier i samiska, bl a. för att kompensera studenter för att de väljer att fortsätta studera för en samisk kompetens istället för att efter examen gå till avlönat arbete. Det kan redan på gyronasienivå leda till att studier i samiska blir attraktivt, vilket förväntas generera att fler går till högre studier i ämnet. Det finns behov av stöd för att stimulera till språkstudier i samiska för att fylla de behov av språkresurser som finns i samhället på alla samhällsområden. Stipendieordning är ett sätt, men även andra sätt att stimulera samisk allmänhet att bedriva samiska studier kan göras genom att tillrättalägga i redan befintliga stödordningar respektive författningar ett syfte att stimulera till samiska studier för att kunna möta samhällets behov av befattningshavare med samisk kompetens. Sametinget bör ges resurser för att genomföra och administrera dessa stödformer. 25

27 Bilaga' Sanningskommission Sanningskommissionen Ett samarbete mellan Sametinget och Diskrimineringsombudsmannen inleddes 2015 då det bestämdes att man gemensamt ska verka för att etablera en oberoende sanningskommission. Sedan dess har man haft mindre möten för att diskutera hur arbetet ska gå vidare. I slutet av hösten 2016 gjordes ett avstamp genom ett internationellt rundabordssamtal och även öppet seminarium om sanningskommissioner i Umeå. Seminariet anordnades gemensamt med Vaartoe, Center för samisk forskning vid Umeå Universitet. Vid rundabordsam talen under två dagar deltog bland annat ett drygt 20-tal representanter från alla samiska partier, de samiska organisationerna, internationella experter, Diskrimineringsombudsmannen och forskare från Vaartoe. Sametinget har efter samråd i januari 2017 med sametingspartierna och de samiska riksorganisationerna tillsatt en arbetsgrupp för att ta fram ett förslag på hur arbetet med en samisk sanningskommission ska utformas. Deras arbete ska presenteras i en rapport i slutet av februari Planen är att genomföra ett samråd igen med sametingspartierna och de samiska riksorganisationerna i samband med att rapporten presenteras. Vid det samrådet bör en arbetsgrupp återigen utses för att fortsätta med nästa steg i processen. Arbetsgruppens ordförande förutser att det framtida arbetet med sanningskommissionen kräver ytterligare resurser för att bli framgångsrikt. 26

28 Bilaga Jämställdhet Jämställdhet Sametinget antog 2005 ett jämställdhetsprogram med syfte att arbeta för att öka jämställdheten i det samiska samhället genomförde Sametinget särskilda satsningar för samiska kvinnor utifrån regeringens uppdrag fick Sametinget tillsammans med 18 andra myndigheter ett särskilt uppdrag av regeringen att arbeta med jämställdhetsintegrering. Sametinget bör identifiera kunskapsluckor för vad och vilka jämställdhetsproblem som finns i det samiska samhället. För att klara detta avser Sametinget att kartlägga inom vilka områden utvecklingsbehoven är som störst. Utifrån genomförd kartläggning och nulägesanalys ska Sametinget skapa måt aktiviteter och inriktning på jämställdhetsområdet För att kunna genomföra kartläggningen bedömer Sametinget ett behov av konsultstöd som genomför kvantitativa alternativt kvalitativa undersökningar i det samiska samhället. Utifrån undersökningen genomförs en analys. Inom en del av samebyarna och renskötseln är det många som anser att kvinnor och män har olika förutsättningar inom renskötseln medan i andra områden så finns det samebyar där man anser att kvinnor och män är jämställda. Renskötseln är idag mansdominerad men statistiken visar att andelen kvinnliga gruppledare och renägare har ökat under de senaste tio åren. Sametinget vill arbeta aktivt med att öka jämställdheten inom rennäringen. Arbetet ska bli ledande för insatser att öka jämställdhet även inom andra näringar. Effektiva metoder kan vara jämställdhetsplaner, utbildningar, mentorskap och nätverk för att nå framgång. 27

29 Bilaga Etiskt råd Etiskt råd Det etiska rådet ska ur ett urfolksperspektiv på historisk och samisk kulturell grund skapa rådgivande riktlinjer samt verka som ett rådgivande organ i etiska frågor. Behovet av detta arbete beror på historiska oförrätter som begåtts mot samerna som folk. Sametinget har 2007 behandlat frågan om samiska mänskliga kvarlevor och fattat inriktningsbeslut i frågan. Beslut i plenum, , 14, anger bl. a. att Sametinget kräver repatrieringåterföring- av samiska mänskliga kvarlevor. Sametingets arbete med återföring av samiska mänskliga kvarlevor har emellertid stått stilla sedan 2010 då finansiering saknats för upprättande av särskilt etiskt råd för att kunna arbeta vidare med frågan om repatriering. Sametingets styrelse har tillsatt ett etiskt råd på tre personer som ska arbeta fram rådgivande riktlinjer/policys som Sametinget ska använda som beslutsunderlag vid hantering av frågor rörande hantering av mänskliga kvarlevor och andra närliggande frågor. Resultat av gruppens arbete förväntas bli en strategi/plan för fortsatt framtida arbete, kriterier för hantering, ritualer för ceremonier etc. så att det finns en samisk etisk norm och en sammanhållen åsikt i frågor rörande samiska mänskliga kvarlevor. Sametinget har i inledningsskedet behov av förstärkning av resurser till etiska rådets praktiska arbete med etiska frågor. Därefter så finns förväntan på att staten börjar planera en finansiering av återförandet av mänskliga kvarlevor från svenska institutioner till Sametinget Staten måste ta sitt ansvar och lösa finansieringsfrågan för själva återförandet. 28

30 Bilaga SPR Samiskt parlamentariskt råd (SPR) Sametinget i Sverige har ett avtal med övriga nordiska sameting om att ha ett samarbete över gränserna. SPR etablerades år 2000 med Sametingen i Norge och Finland som medlemmar. Det svenska Sametinget anslöt sig till samarbetet Samerådet och samerna i Ryssland har observatörsstatus. Respektive sameting utser sina ledamöter för en mandatperiod på fyra år. Planer finns på att ge ryska samer samma ställning som övriga sameting, eftersom Sami Sabbar- Sami Assembly bildats på rysk sida. Rådet består av 21ledamöter, sju från vardera sameting. Ordförandeskapet roterar mellan de tre sametingspresidentema. Det övergripande syftet är att stärka det gränslösa samarbetet mellan samer och föra samemas gemensamma talan internationellt. Bland annat prioriteras samisk forskning, samiskspråkig infrastruktur och ungdomsarbete. En annan prioritering är samisk språkutveckling och språkpriset Gollegiella som delas ut vartannat år. Därutöver är rådets uppgift att samordna och föra samernas gemensamma talan internationellt framförallt gentemot andra urfolk. Parlamentarikerkonferenser 2020 V art tredje år träffas ledamöterna från de tre nordiska sametingen samt representanter från de ryska samerna till en gemensam konferens för att dryfta gemensamma frågor. Den första parlamentarikerkonferensen ägde rum i Jokkmokk 2005, den andra i Rovaniemi 2008, den tredje i Kirkenes 2011, den fjärde i Umeå 2014 och den femte i Trondheim Nästa planerade parlamentarikerkonferens förväntas äga rum 2020 vilket gör att Sametinget äskar om medel för att anordna konferensen, alternativt delta på konferens som anordnas i Finland. Värdland SPR representerar samerna som folk till exempel i frågor som gäller samernas status som urfolk i EU och samernas roll i EU:s regionalpolitik. SPR är även engagerad i samarbetet med arktiska parlamentariker och deltar på arktiska parlamentariska konferenser. SPR har agerat aktivt för att lotsa FN:s urfolksdeklaration genom FN-systemet för ett godkännande i generalförsamlingen. Både när Rådet för mänskliga rättigheter och FN:s tredje kommitte behandlade förslaget till urfolksdeklaration ingick en expert från SPR i den svenska delegationen. Det land som agerar värdland är också det land som innehar ordförandeposten vilket innebär att hen kommer att representera SPR i likande församlingar som nämnts ovan. Utöver ordförandeskapet anordnar värdlandet cirka elva styrelsemöten där två deltagare från varje land deltar. På samtliga möten finns tolkar för samtliga samiska varieteter samt finska. Utöver detta översätts handlingar till samtliga språk. Värdland Parlamentarikerkonferens 2020 SPR Resa, logi, konferenspaket, galamiddag, arvoden samt traktamenten. 29

31 Bilaga Samisk nationalscen Sametinget har tillsatt en arbetsgrupp tillsammans med Giron sclmi telliter för att arbeta för att få en samisk nationalscen i Sverige. Nuvarande finansiering för teaterns drift kommer från en överenskommelse mellan stat, landsting och kommuner. På teaterns hemsida finns teaterns uppdrag beskrivet: "Vårt uppdrag är att bedriva professionell scenkonst med den samiska kulturen och identiteten som grund och främja de samiska språken genom att lyfta samhällsaktuella frågor. " 11 Den samiska teaterns utveckling hämmas av ägare med lokala och regionala intressen. Samiska teatern ska kunna arbeta och samarbeta över gränser, såväl läns- som lands gränser. Men för att få en gynnsam utveckling och bred förankring i lokalsamhällena är det bra för en framtida nationalscen att lokala och regionala intressen finns med och delfinansierar teaterns verksamheter inom respektive region. En verksamhet inom samisk nationalscen sker då utifrån det lokala samhällets definierade behov. Samisk teater i dess nuvarande form är ett konstuttryck som har existerat sen talet i den samiska kulturen och idag räknas som en stor del av samisk scenkonst. I skapandet av en föreställning finns dessutom de flesta samiska konstformer/uttryck representerade som naturliga och självklara element. Eftersom samisk teater är ett förhållandevis nytt uttryckssätt behöver det finnas möjlighet och större resurser för den fria scenkonsten inom teater att utforska och experimentera vad samisk teater kan vara, utifrån rötterna i den samiska kulturen.12 En samisk nationalscen möjliggör betydande arbete för den samiska gemenskapen och teatern vill också i framtiden betyda mer för samhällsdebatten och specifikt för de aktuella samiska frågorna genom att teaterns turnerande föreställningar kopplas till samtal, föreläsningar o~h debatter. Teaterns ambition är att bli en arena för demokratiska samtal och med sin verksamhet möta hela samiska befolkningen, gammal såväl som ung. En samisk nationalscen möjliggör att det samiska kulturarvet och identiteten berättas av teatern med fler teaterföreställningar, på fler platser, på fler av de samiska språken och med ännu större konstnärlig höjd. 12 Sametinget i Sverige 2013, Strategi för den framtida samiska scenkonsten i ett samnordiskt perspektiv, r 30

32 Bilaga Stöd individnivå Sametinget har uppmärksammat svårigheter att få fungerande undervisillng på samiska till samiska barn och ungdomar. Barn och ungdomar har inte möjlighet att inom svenska skolsystemet tillgodogöra sig undervisning som främjar samiska språkets utveckling vilket leder till svårigheter att rekrytera studenter till universitetsstudier i samiska språk. Detta medför en brist på kvalificerad personal för tjänster som kräver kompetens i samiska språket. Sametinget pekar i det språkpolitiska handlingsprogrammet ut behovet av en stipendieordning för studier i samiska, bl. a. för att kompensera studenter för att de väljer att fortsätta studera för en samisk kompetens istället för att efter examen gå till avlönat arbete. Det kan redan på gyronasienivå leda till att studier i samiska blir attraktivt, vilket förväntas generera att fler går till högre studier i ämnet. Det finns behov av stöd för att stimulera till språkstudier i samiska för att fylla de behov av språkresurser som finns i samhället på alla samhällsområden. Stipendieordn:ing är ett sätt, men även andra sätt att stimulera sanrisk allmänhet att bedriva samiska studier kan göras genom att tillrättalägga i redan befintliga stödordningar respektive författningar ett syfte att stimulera till samiska studier för att kunna möta samhällets behov av befattningshavare med samisk kompetens. Sametinget bör ges resurser för att genomföra och administrera dessa stödformer. 31

33 Bilaga Samisk idrott Sametinget anser att samiska idrottsorganisationer ska få ta del av statliga medel som varje år fördelas till idrott i Sverige. Samiska idrottsrörelsens organisation och verksamhetsprofil överensstämmer inte med den struktur och det regelverk för stöd m.m. som finns för idrott i Sverige. Därför är det viktigt att skapa en särskild bidragsordning för $amisk idrott i syfte att främja och utveckla verksamheten på utövar- och organisationsnivå. Den samiska organiserade idrotten har funnits länge men kanske inte fått uppmärksamhet på själva utövningen då brist på finansiering oftast står i fokus. Redan 1948 var första vintermästerskapet och nu anordnas om gynnsamma ekonomiska förutsättningar råder såväl sommar som vintermästerskap. Resursbristen har resulterat i att den samiska idrotten på svensk sida av Sapmi inte har kunnat utvecklas på det sätt som idrottsorganisationerna eftersträvat. Den samiska idrotten är viktig för det samiska folket, inte bara ur hälsosynpunkt men också socialt och kulturellt. Samisk idrott är en socialiseringsarena för barn och ungdomar men också en arena för möten mellan samer från olika områden och en viktig arena ur ett urfolksperspektiv. Många av de samiska idrottsgrenarna (lassokastning, renskötartävling) har en direkt eller indirekt koppling till det traditionella livsmönstret. Det anordnas internationella tävlingar för samer som folk och urfolk men samer i Sverige har inte alltid möjlighet att med egna resurser delta på tävlingar som ordnas utomlands, såvida inte grannlandet Norge erbjuder hjälp med finansiering. Internationella arenor är landslag i Viva World Cup, en veckolång fotbollsturnering för icke självstyrande regioner, samt Arctic Winter Game, samnordiska insatser för elitaktiva samiska ungdomar i längdskidåkning. Sametinget ser behov att det för den samiska idrotten skapas en särskild bidragsordning som administreras av Sametinget 32

34 Bilaga Ungdomsförbund Samtliga riksdagspartier har politiska ungdomsförbund. Deras roll har traditionellt ansetts vara att fostra framtida politiker och mobilisera unga väljare. Detta behövs även :inom den samiska politiken. I dagsläget finns det :inga ungdomsförbund :inom sametingspartiema. Det kan bero på att partistödet är relativt lågt och att det :inte finns möjlighet att söka särskilda medel för ungdomsverksamhet. Ungdomsförbund får statliga bidrag via Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor om de uppfyller vissa def:initioner samt krav på öppenhet, demokrati och självständighet och uppnår kravet på lägsta antal medlemmar. Bidrag lämnas också till barn- och ungdomsorganisationer som företräder nationella m:inoriteter i Sverige och som har m:inst 200 medlemmar i åldrarna 6-25 år. Kravet på m:inst 200 medlemmar är ett orimligt krav för ett sametingsparti som totalt har ca betalande medlemmar. 33

35 Bilaga Samernas bibliotek Nuläge Huvudman för Samernas bibliotek som är lokaliserad i Jokkmokk är Sametinget Biblioteket är samlokaliserad med Åjtte- fjäll- och samemuseums forsknings- och referensbibliotekför närvarande finns den största samlingen av litteratur på samiska och om samer. Samernas bibliotek verkar för ökad spridning av litteratur på samiska och litteratur om samer, renskötsel och samiskaförhållanden för ökat skapa intressen för litteratur på samiska och om samer, renskötsel Informera och ge råd till biblioteken om befintlig litteratur Vägleda institutioner, skolor, organisationer och enskilda (litteraturlistor, intemet, besök och föreläsningar) Bygga upp Samernas bibliotek inkl samiskt depåbibliotek för lån till andra bibliotek, skolor, organisationer, föreningar och institutioner Samarbeta med samiska bibliotek i N arge och Finland Förslag Att Samernas bibliotek får ett nationellt uppdrag/ansvar som samisk specialbibliotek för registrering, insamling och utlån av litteratur om samer och litteratur på samiska (alla språkvariteter). Specialbiblioteket ska låna ut bokdepåer till andra bibliotek och institutioner och utarbetar översikter över litteratur och material. Samemas bibliotek föreslås bli ingång till samtliga övriga bibliotek när det gäller litteratur på samiska och om samer det vill säga "sambibliotekstanken". Att Samernas bibliotek får resursförstärkning (ekonomisk och personellt) i enlighet med ovan uppdrag Att Sametinget får ett nationellt uppdrag att ta fram en samiska biblioteksplan för Samernas bibliotek Att Samernas bibliotek synliggörs i den nationella biblioteksinfrastrukturen som specialbibliotek för samisk litteratur i och på samiska Gmf med norska sametingets specialbibliotek) Att verksamheten vid Samernas bibliotek sker enligt bibliotekslagens krav och det samiska samhällets behov av bibliotek som viktigt verktyg för synliggörandet av den samiska litteratur och re-/vitalisering av det samiska språket Att Samisk bibliografi/katalogisering stärks och utvecklas i samarbete med KB/Libris Att det nordiska och internationella bibliotekssamarbetet (Sametingsbibliotek i Norge, Finland, urfolksbibliotek, KB och riksdagsbibliotek) stärks och utvecklas 34

36 Generella bestämmelser för barnomsorg i samband med förtroendevaldas uppdrag i Sametinget 1 Dessa bestämmelser gäller för förtroendevalda som avses i 4, förordning om resor och ersättningar för förtroendevalda i Sametinget Bestämmelserna omfattar tillsyn av ledamots barn vid tjänsteförrättning samt gäller när barnomsorg inte kan ordnas på annat sätt på hemorten och om barnet ännu inte uppnått en ålder av 12 år. Bestämmelserna ändrar inte den praxis som Sametinget upparbetat gällande fri resa, logi och mat för den person/personer som anlitas för barnomsorg av Sametinget 2 Barnomsorg organiseras av ledamot. 3 Ersättning ska utbetalas av ledamot till den person/personer vilka genom ledamots försorg medföljer på tjänsteförrättning och som utövar barntillsyn för ledamot under ledamots tjänstgöringstid. 4 Sametinget ersätter ledamot för utbetald ersättning gällande barnomsorg. Ersättningsnivåer fastställs av Sametingets styrelse. 5 Ersättning kan inte utgå till person som ingår i en ledamots privata ekonomi med undantag för ledamot vars barn ännu inte uppnått en ålder av ett år. Inte heller kan ersättning utgå tillledamot som utför uppdragen på heltid eller betydande del av heltid. Beslutad av Sametingets styrelse , 4

37 (l., SAMEDIGGI SAMETINGET REMISSLIST A o Ar 2018 j an.uari -. D nr Från Svar Senast Exp Hand l Miljö- och energidep Betänkande Miljötillsyn och sanktioner- en tillsyn präglad av ansvar, respekt och enkelhet SOU2017: skolverket stadieindelade timplaner och kursplaner i grundsäskolan, specialskolan, sameskolan m m aa MAAL Näringsdep. Effektivare beredning av vissa förändringar i jaktförordningen _ Ombyggnad väg 791 genom Krångfors, Skellefteå kommun Miljö- och energidep Remiss av promemoria om förbud mot och Begränsningar för terrängkörning i en kommun Bergsstaten Bergsstaten Bergsstaten Bergsstaten NEKTAB Kramfors kommun Ansökan om undersökningstillstånd Backberget nr 101 Ansökan om undersökningstillstånd Risberget nr 101 Ansökan om undersökningstillstånd Klackmyran nr 101 Ansökan om undersökningstillstånd Påkehällan nr 101 Ny 130 kv-ledning vid Vaberget, Sollefteå kommun Samråd landsbygdsutv i strandnära lägen Lst Västernorrland Tillstånd om bergtäkt på Västby, Sollefteå kommun Energimarknadsinspek. Nätkoncession Ahmavaara-Aiti k8600 X, Gällivare kommun '1623 Energimarknadsinspek. Nätkoncession Ahmavaara-Aitik 8600 V,

38 D nr ~n') (.}i ~ Från / \,,.,.. Ärende Svar Senast Exp Han dl Gällivare kommun Lst Västerbotten Kulturdep Ansökan om tillstånd till fiskodling f Kaskeluokt, Storuman Remiss av betänkandet Nästa steg? Del Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017: Finansdep. Departementspromemorian Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar Ds 2017: Sweco Environment AB Tillståndsansökan, nytt avloppsreningsverk i Fränsta, Ånge kommun Nya Lst Västernorrland SCA Skog Lst Jämtland Kiruna kommun Bergsstaten Bergsstaten Lst Västernorrland Energimarknadsinsp ÅF-konsult Pajala kommun Kraftkonsult Samråd om tematiskt tillägg till översiktsplan LIS, Kramfors kommun Planerad fortsatt och utvidgad berg- och Moräntäkt inom Loviken 1:9, Sundsvalls Kommun Plqnprogram för Vemdalens by, Hiirjedalens kommun Översiktsplan för Kiruna kommun Ansökan om undersökningstillstånd Kristineberg nr 1019 Ansökan om undersökningstillstånd Mångfallberget nr 1004 Förlängd igangsättningstid för vindkraft Park Långåsen, Ånge kommun 52 k V kraftledning från Skallböle till Nederede, Sundsvalls kommun Planerad 130 k V kraftledningar för anslutn. Till vindkraft vid Ranasjöhöj de, Flakaberget Och Salsjön, Sollefteå kommun Detaljplan fdr del av Tärendö 3:61 mfl Vädersäkring av elledningar i Huuki Ristimella ( 3)

39 D nr Från Ärende Svar Exp Han dl Senast Näringsdep. Promemorina Ändringar i jakiförordningen (1987:905) i syfte att underlätta för rullstols- Burna personer med bestående rörelsehinder Att jaga Ram b ö ö Koncession får en ny 150 k V ledning mellan Befintlig 150 kv ledning och station i Munksund, Piteå kommun MSB Riksintresset Totalförsvarets civila del Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd Honkavaara nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd Muotkavuoma SWECO Nya koncessioner for befintliga 150 k V. Ledningar mellan Vargfors-Grytfors och Grytfors-Bastusel SWECO Ny koncession for ny 150 k V-ledning Mellan Bastusel och Arjeplog SCA Skog AB Utökad rytning Särfors 14:1, Sundsvalls Kommun J ordbruksverket Redovisning av kostnader for hantering Av EU-stöd 2017U Kulturdep Reglering av ekonomiska förmåner För fortroendevalda i Sametinget L Kulturdep. säkerhetshöjande åtgärder vid Sametingets sammanträden 3 ( 3)

40

41 180108,. SAMEDIGGI SAMETINGET REMISSLISTA År 2017 januari- december D nr Från Svar Exp Han dl Senast Justitiedep Snabbare omval och förstärkt skydd för PEEN valhemligheten SOU 2016: Utbildningsdep. Politisk information i skolan - ett led i PEEN demokratiuppdraget SOU 2016: Transportstyrelsen Remiss av föreskrifter om ändring i VVFS ANWA 2007:305 om vägmärekn och andra anordningar Kulturdep. Betänkandet En inkluderande kulturskola på MAAL egen grund SOU 2016: Miljö- och energidep. Remiss av promemorian Elcertifikatsystemet ANWA vissea frågor inom kontrollstation SGU Remiss - utpekande och detaljavgränsing av ANWA riksintresset Kiskamavaara, Kiruna kommun NEKTAB Ny 24 k V-ledning mellan Svanstein och ANWA Rantajärvi Trafikverket Byggnation av ny järnvägssträcka Umeå ANWA Då v å, första delena v N orrbotniabanan Lst Västernorrland Prövotidsutredn. slutliga villkor till skydd LRT för rennäringen under drift, Ögonfägnadens vindkraftpark Lst Västernorrland Prövotidsutredn. slutliga villkor till skydd LRT för rennäringen under drift, Björkhöjden- Björkvattnet vindkraftpark statens geotekniska Handlingsplan för hållbart markbyggande i ANWA institut ett föränderligt klimat Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Rautusakara nr 1,2, 3, Kiruna kommun Lst Västernorrland Gruppstation om 27 vindkraftverk vid LRT Finnåberget i Ragunda och Sollefteå kommun ?.16~1566 Miljö- och energidep. Remiss..-rapport om Sveriges genomförande :23 LRT av Århu~k-onventionen :

42 Dn r Från Ärende Svar Senast Exp Han dl Mätteknik AB Planerad ny bergtäkt på Ekorrsel~t 12:r,~~, Vindelns kommun ANWA Mätteknik AB Planerad fortsatt och utvidgad bergtäkt på Storåbränna 1:65 och 1: ANWA Trafikverket Lst Västernorr land Lst N arrbotten 5; Bergsstaten Bergsstaten Lst Jämtland Vattenfall Bergsstaten Bergsstaten Bergsstaten Lst N arrbotten Bergsstaten Arvidsjaur kommun Samrådsunderlag- E 10 Kiruna nya centrum anstånd t om Översiktsplan för Sollefteå kommun Ansökna om tillstånd höja totalhöjden från m till 200 m för den sedan tidigare tillståndsgivna men ej ännu uppförda vindkraftsanläggning Blåsmark i Piteå kommun Ansökan om undersökningstillstånd Kinderåsen nr 1 Ansökan om unclesökningstillstånd Bölåsen nr 1 Fördjupad översiktsplan för Åsarna, Bergs kommun Nätkoncession för linje i Ånge kommun Ansökan om undersökningstillstånd Piipiönjoki nr 1, Pajala kommun Ansökan om undersökningstillstånd stavsträsk nr 1001 Ansökan om undersökningstillstånd Finntjärnliden nr 1001 Begäran om planerhi.gsunderla inför arbete med sammanfattande redogörelse gällande översiktsplan Luleå kommun Ansökan om undersökningstillstånd Jukkasvaara nr 2, Suinavaara nr 3 och Suinavaara nr 4 Detaljplan för del av Abraure 1:1- camping ANWA ANWA ANWA ANWA ANWA ANWA ANWA ANWA ANWA ANWA ANWA 2 ( 20)

43 D nr Från Ärende Svar Exp Han dl Senast Lst Västernorriande MPD-remiss av ansöka nom tillstånd ANWA. enligt miljöbalken för vindkraftpark Stormyrberget, Örnsköldsviks kommun Lst Västerbotten Översiktsplan för Umeå kommun ANWA Trafikverket Ombyggnad av väg 373 delen Svensbyn ANWA Vitsand, Piteå kommun Regeringskansliet Remiss av Energikommissionens betänkande LRT Kraftsamling för framtidens engergi SOU 2017: Trafikverket Samråd för Malmbanan dubbelspår Järnvägsplan ANWA delen Rautas-Rensjön, Kiruna kommun Trafikverket Samråd för Malmbanan dubbelspår Järnvägsplan ANWA delen Rensjön-Bergfors, Kiruna kommun Trafikverket Samråd för ombyggnad av väg 95.3 delen ANWA Forsmo-Ådalsliden, Sollefteå kommun Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Inlandsfrakt AB Samråd ang. fortsatt och utvidgad täkt ANWA verksamhet Råsele 2:38, Viihelmina kommun Näringsdep, Parlamentariska landsbygdskommittens INI slutbetänkande SOU 2017: Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Räggen nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Fäboliden nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Kraftkonsult i Samråd luftledning Masugnsbyn-Merasjärvi ANWA Skandinavien AB L Regeringskansliet PM Ett aktivitetskrav för rätt att överklaga vissa PEEN beslut om lov m m Begränsad skyldighet att underrätta och rätt att överklaga enligt plan- och bygglagen samt Nya steg för en effektivare Plan och bygglad Ds 2014:31 ) Sundsvalls kommun Bygglov nybyggnad av kopplingskiosk ANWA ;... ~F a gerviken 1 : ~ 6 3 ( 20)

44 t';i,j,j1~~ \& $ ~4/U., D nr Från Ärende Svar Exp Han dl Senast Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Mjövattnet nr Lst Jämtland Ansökan om förlängn. av giltighetstid för ANWA bearbetningskoncession (särskilt tillstånd) enligt 1 lagen om vissa torvfyndigheter NCC Utökat krets ang. täkt för matjord i Ledusjö, ANWA Nordmalings kommun Lst Västernorrland Fortsatt och utvidgad grustäkt Storön 1:4, ANWA Strömsunds kommun Lst Västernorrland Ny berg- och moräntäkt Alanäset 1: ANWA Strömsunds kommun Mätteknik AB Planerad fortsatt och utvidgad bergtäkt ANWA Kännåsen 4:6 Krokoms kommun Mätteknik AB Planerad fortsatt och utvidgad bergtäkt ANWA Offerdals-Berge 1:10, 2:12 Krokoms kommun Mätteknik AB Planerad fortsatt och utvidgad bergtäkt ANWA Österede 1:61, byn 3:4, 3:26, Ragunda kommun Trafikverket Ombyggnad av Väg E4 delen Gumboda ANWA Grimsmark, Robertstors och Skellefteå kommuner Energimarknads- Remiss ang Elnät för Dig som berörs av en LRT inspektionen kraftledning/pågående ärenden om att få bygga kraftledning Eolus Vind AB Vindkraftpark Gärdesfloberget, Bergs kommun ANWA Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Dyngselet nr Trafikverket Ombyggnad av E4 delen Bro över Kalix älv, ANWA Kalix kommun Socialdep. För en god och jämlik hälsa- En utv. av det folkhälsopolitiska ramverket SOU 2017: Lst Norrbotten Förslag till tillägg till översiktsplan för ANWA Övertorneå kommun gällande LIS-områden 4 ( 20)

45 D nr Från Ärende Svar Exp Han dl Senast Lst N arrbotten Förslag till tillägg till översiktsplan med ANWA tillhörande tematiska titlägg a vs: landsbygdsutv. i strandnära läge, LIS och vindkraft för Bodens kommun Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Granlidsknösen nr Trafikverket Samråd för gång och cykelägar samt ANWA passager vid nye10 i Kiruna kommun Mätteknik AB Fortsatt och utvidgad moräntäkt ANWA Ösjö 1:23, Bräcke kommun Lst Jämtland Granskn. av utställd översiktplan, Åre kommun ANWA DNVGL Förfrågan inför FSC Controlied wood certifiering för inköp av virke från skogar i norra Sverige Energimarknads- Remiss ang Elnät för Dig som berörs av en ANWA inspektionen kraftledning/pågående ärenden om att få bygga kraftledning Yttersjö, Vindelns kommun 5.2~ Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Ahmavuoma nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Paubäcken nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Blåbärsliden nr Trafikverket Samråd Malmbanan Dubbelspår jvgdel ANWA Peuravaara-Krokvik, Kiruna kommun Trafikverket Samråd Malmbanan Dubbelspår jvgdel ANWA Krokvik-Rautas, Kiruna kommun Trafikverk et Samråd Malmbanan Dubbelspår jvgdel ANWA Kopparåsen-Vassijaure, Kiruna kommun Trafikverket Avgränsningssamråd miljöbedömning ANWA nationell plan för trptplan Pajala kommun Strandskyddsdispens Kurkkio 1: ANWA Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Kapkberg Norra nr 101 r. 5 ( 20)

46 $4fltiiM It:z\, \& i ~,,flll!llill' D nr Från Ärende Svar Exp Han dl Senast Pajala kommun Bygge av nätstation Kurkkio 1: ANWA Trafikverket Ombyggnad av E10 Morjärv-V:a Svartbyn, ANWA Kalix och Överkalix kommun Svevind Samråd enl 6 akap miljöbalken avs. ändr. av ANWA nätkoncession för linje Ersträsk-Råbäcken Mätteknik AB Planerad ny berg- och moräntäkt Ragun da 1: ANWA Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Brännberget nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Brännberget nr Lst Jämtland Förslag till beslut för naturreservatet ANWA Stuguåberget, Bräcke kommun Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Brännbacka nr 2, Skellefteå kommun Kulturdep. Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop framtida i för inriktn. och utv.möjligheter för kultursamverkansmodellen Ds 2017: Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Visearia East Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Paubäcken Nora nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Boliden nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Brännberg nr Trafikverket Prövn. av vattenverksamhet, bortledande av ANWA grundvatten vid bro 249, väg E 10, Kiruna kommun Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Rismyren nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Hojtarmyren nr :.475. Bergsstaten ;. Ansökan om undersökningstillstånd ' ANWA Rövelmyran nr 1 6 ( 20)

47 D nr Från Ärende Svar Exp Han dl Senast Lst N arrbotten Råliden ANWA Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Holmträsk nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Borstmyran nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Gorpamyran nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Tarsnäs nr Energimyndigheten Samråd gällande aktualisering av äldre angivna riksintressen för energiproduktion Lst Västerbotten Fördjupad översiktsplan Vindelns tätort ANWA Ramboll Samråd avs ny 150 av-ledning i Piteå kommun ANWA Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Krypmyran nr 1 Bergsstaten Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd LRT Kalvmyran nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd LRT Viviksmyn nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd LRT Slimpmyran nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd LRT stormyrheden nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd LRT Krokmyran nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA storstenmyran nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Risliden nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Tjålmträsk nr ~506.:,:_. Bergsstaten :. Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Tjålmträsk nr ( 20)

48 ' ~7Iiit, ~ \& i D nr Från Ärende Svar Exp Han dl Senast '#t s-' Lst Jämtland N aturreservatsförslag; Lill-Råndalen ANWA Bergsstaten Remiss om undersökningstillstånd ANWA Näsvattnet nr Bergsstaten Remiss om undersökningstillstånd ANWA Lst Jämtland Naturreservatsförslag,; Nabben ANWA Kraftkonsult i Vädersåkning av elledningar i Arevaara-Huuki ANWA Skandinavien Bergsstaten Remiss om undersökningstillstånd LRT Bärmyran nr Lst Jämtland Ny berg- och moräntäkt Digerbergskilen ANWA 1:2, 1:3, Ragunda kommun Lst Jämtland Revidering av bevarandeplaner för Natura ANWA 2000-områden Trafikverket Samrådsremiss för anläggande av erosions ANWA skydd i Lögdeälven nära väg 573 i Mo i Nordmalings kommun Lst Jämtland Bildande av naturreservat sälgedaisberget ANWA Lst Västernorrland Ny berg- och moräntäkt, Fiskjölandet 2: ANWA Trafikverket Ombyggnad av väg E 14 Hålland i Åre kommun ANWA Mätteknik AB Fortsatt och utvidgad bergtäkt Sunnestbyn 1:3, ANWA Bräcke kommun Lst Västerbotten Översiktsplan för Vännäs kommun LRT Lst N arrbotten Samråd enligt minerallagen Eva K nr 1, LRT Arvidsjaurs kommun Lst N arrbotten Förslag till kommuntäckande översiktsplan ANWA för Arjeplogs kommun Lst Jämtland N aturreservatsförslag; Sveduberget Bergsstaten Rell):~S~?m und~rsökningstillstånd ANWA....,.:.. 1 r Ahma~uoma nr 3 : 8 ( 20)

49 D nr Från Ärende Svar Exp Han dl Senast Nordmalings kommun Översiktsplan Nordmalings kommun LRT Bergsstaten Remiss om undersökningstillstånd ANWA Rengård nr Lst Västernorrland Fortsatt och utvidgad berg- och moräntäkt ANWA Gubbhögen 1:23, StrÖmsunds kommun Lst Västernorrland Blockstenstäkt, Varosta 7:2, Ösd kommun LRT N a turvårdsverket Åtgärdsprogram för fjällräv STFO Trafikverket N orrbotniabanan, delen genom Skellefteå ANWA Utbildningsdep. Samling för skolan - Nationell strategi för Q5 MAAL kunskap och likvärdighet,sou 2017: Justitidedep Remissmöte om en ny lag om ekonomiska LRT föreningar Bergsstaten Remiss om undersökningstillstånd LRT Boliden nr Bergsstaten Remiss om undersökningstillstånd ANWA Liikavaara nr Envig o Förlängn. av täkt av torv samt markavvattning ANWA på Bergvallflon, Härjedalens kommun Närings d ep. Förvärv av markområde; Härjedalen ANWA Ljusnedal1: Ramboll Samråd enligt miljöbaken ang två mindre ANWA guldgruvor, Lycksele kommun Region Jämtland-Härjedalen Revidering av regional matstrategi DNVGL Skogsbruket inom Y, Z och W-län, ej fjällnära områden J ordbruksverket Ändring av föreskrift SJVFS: INI Lst Västernorrland Ny berg- och moräntäkt Fyrås 2:4, ANWA Strömsunds kommu Bergsstaten Remiss om undersökningstillst~nd ANWA Fiakamyran nr 1 ;.!2: E;nergimarknadsinspek. Kraftledningsbygge./,.,: 'ANWA.. 9 ( 20)

50 ~'~r..:; """: :,... l) \& i ~4/lfll,.. Dn r Från Ärende Svar Exp Han dl Senast Lst Västernorrland Fortsatt och utvidgad täkt av berg; Risbrunn 3: ANWA Trafikverket Ombyggnad av väg 953 delen Forsmo ANWA Ådalsliden Energimarknadsinspek. Nätkoncession Markbygd en-ro kådalen ANWA Finans d ep Delningsekonomi på användarnas villkor, sou 2017: Lst Västerbotten LIS_område för Sunnanån, Malå+ kommun ANWA Lst Västernorrland Täktansökan Rödvattnet 1:12, Öviks kommun ANWA Lst Västernorr land Täktverksamhet Njurunda Baggböle, ANWA Sundsvalls kommun Bergsstaten Remiss om undersökningstillstånd ANWA Lainejaur nr Trafikverket Ombyggnad av 632 söder Baggböle, ANWA Umeåkommun Lst Västernorrland Täktansökan Västerottsjön 3:9, ANWA Krokoms kommun Pajala kommun Bygglov Muonioniska 1: LRT Energimarknadsinspek Nätkoncession Harsprånget-Vietas ANWA Forum för levande Samordning och uppföljning av historia regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott Lst Västerbotten Täktverksamhet Åkerlund 2:2, ANWA Skellefteå kommun Bergsstaten Remiss om undersökningstillstånd ANWA Goddevarri Sigurdson Naturgrustäkt Fällforsselet 1:3, Umeå kommun ANWA Lst Norrbotten Berg- och moräntäkt Gideå 1:49 Övik ANWA Bergsstaten Remiss om undersökningstillstånd ANWA Bastuträsk nr Bergsstaten Remiss om undersökningstillstånd 17:-07_; ANWA Kölinr ( 20)

51 D nr Från Ärende Svar Exp Han dl Senast Bergsstaten Remiss om undersökningstillstånd ANWA Storjuktah nr skolverket Samråd stadieindelad timplan MAAL Lst Västernorrland Ny berg- och moräntäkt Bensjö 4:12, ANWA Bräcke kommun Lst Västernorrland Ansökan om tillstånd för fortsatt och ANWA utvidgad berg- och moräntäkt i Klövsjö Lst Västerbotten Ansökan om tillstånd till miljöfarlig ANWA verksamhet i storurnan Bergs kommun Samråd o förslag till ny kommuntäckande ANWA översiktsplan för Bergs kommun Lst Jämtland Detaljplan Klövsjö, riksintresse rennäring LRT Lst Västernorrland Ansökan om tilstånd för fortsatt och utvidg ANWA berg- och moräntäkt i Lia, Risselås, Strömsunds kommun Pajala kommun Bygglov för nätstation Männikkö 6: ANWA Pajala kommun Bygglov för nätstation Rissa 1: ANWA Mätteknik AB Planerad fortsatt och utvidgad moräntäkt ANWA Bredträsk 6:2, Bjurholm kommun Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Laxselmyran nr Lst Jämtland Täktansökan Offerdals-Vejmon 1:1, ANWA Krokoms kommun Justitiedep Promemoria Anpassning av lagen (2001:183) PEEN om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar till dataskyddsförordningen Lst Västernorrland Remiss avs. SCA Energy ABs ansökan om tillstånd till vindkraftspark Björnsjöbodarna ;, Lst Jämtland Revidering av bevarandeplaner för LRT N a tura 2000-områden ) Mätteknik AB Planerad fortsatt och utv.idgad berg- och 17-07~06 ANWA moräntäkt Byvattnet 6:1 och 11 ( 20)

52 D nr Från Ärende Svar Exp Hand l Senast Skorpeds-Holm 3: Mätteknik AB Planerad fortsatt och utvidgad berg- och ANWA moräntäkt Ånge 1:27, 28,30: skogsstyrelsen Remiss av skogsstyrelsens reviderade STFO viltskadepolicy Lst Västernorrland Täktansökan Skarpås 1:33, Strömsunds kommun ANWA Lst Västernorrland Täktansökan Magdbyn 1:50, 1:56, Ånge kommun ANWA Lst Jämtland Granskning av fördjupad översiktsplan ANWA Bruksvallarna-Ramundber get-mittådalen. Messlingen, Härjedalens kommun Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Rautusakara nr Trafikverket Ombyggnad av korsningen mellan E4, LRT Centralesplanaden och väg 352, Björnavägen, Örnsköldsvik kommun Näringsdep. Promemorian En anpassning till dataskydds MAM förordningen av dataskyddsbestämmelser inom Näringsdep verksamhetsområde Näringsdep. Delbetänkande Detaljplanekravet SOU 2017: Lst Västerbotten Ansökan om miljöfarlig verksamhet ANWA Provbrytning vid Fäboliden Ängekommun Planerad fortsatt och utvidgad berg- och LRT moräntäkt i Klöstre 1:11, 4:41, 4:56,4: Lst Västernorrland Ansökan om berg- och moräntäkt ANWA Skärvsta 9:12m fl Lst Västernorrland Täktansökan Grundtjärn 1:14, LRT Örnsköldsviks kommun Kulturdep Departementspromemorian PEEN Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget Pajala kommun Ansökan om förhandsbesked samt ANWA strandskyddsdispens Tärendö 7:8 12 ( 20)

53 Dn r Från Ärende Svar Exp Han dl Senast Lst Västernorrland Ansökan om bergtäkt, Kramfors kommun ANWA Lst Västerbotten Remiss om vindkraftsanläggning i Västerbotten ANWA Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd i ANWA Suorravaara nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd i ANWA Suorravaaranr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd i ANWA Suorravaaranr Umeå tingsrätt Ansökan om tillstånd för motortestbana Arjeplogs kommun Kulturdep Remiss av betänkandet Nästa steg? AINE Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU2017: Trafikverket Samråd och yttrande gällande vägplan ANWA Vigge-Matfors J ordbruksverket Förslag SJVFS 2017:00 om återbetalning INI av stöd Åf-Industry AB Byggnation av ny 130 kv kraftledning för LRT anslutn av vindkraftparkerna Ranasjöhöden och Flakaberget mot nätstationen vid Betåsen, Sollefteå kommun WSP Environmental Samråd för befintlig 40 kv kraftledning mellan LRT Domsjö och Ås, Örnsköldsviks kommun Trafikverket Samrådsunderlag ombyggnad av korsning ANWA E4/väg 348 och korsning väg 335/väg248/ väg 938 Örnsköldsviks kommun Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Åsele nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd LRT Kalvtjärnen nr Pajala kommun Ansökan om förhandsbesked och ansökan i. å ANWA om strandskyddsdispens Tärendö 7: Lst Jämtland Förslag till naturreservatsbeslut Siljeåsen ANWA Lst Västern0rrland Ansökan orh bergtäkt på N olby 4:2, : ANWA 13 ( 20)

54 ~Et:;, ~ '\',... t \& #'411~ s.. D nr Från Ärende Svar Exp Han dl Senast Sundsvalls kommun Lst Västernorrland Ansökan om täkttillstånd på stensland 1:3, ANWA stensland 2:1 och Knäppa 1:2, Kramfors kommun Trafikverket Förslag till nationell plan för transports systemet Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Björkdal nr Socialdep SOU 2017:47 Nästa steg på vägen mot en MAM mer jämlik hälsa- Förslag till ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa Pajala kommun Ansökan om bygglov Kurkkio 2: LRT Umeå tingsrätt Överklagande av Lst i AC-län beslut LRT föreläggande om rivning av renvaktar stuga, storurnan Kronaöver loppsmarken3: Lst Jämtland Förslag till naturreservat Näxåsen ANWA SCASkogAb Samråd virkesterminal Torsboda ANWA J ordbruksverket Förslag till ändring SJVFS 2015:25 om INI allmänna råd om miljöers. ers. för ekologisk produktion, kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd LRT Lycksa nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Siergavarri nr Näringsdep Lantmäteriets rpt Digitala detaljplaner PEBE reglering av hur detaljplaner ska utformas digitalt (2017:21) Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd LRT Bualianorda nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Käringträsk nr Bergsstaten, Ansökan om undersöknirig~stillstånd LRT Puoltsa nr ( 20)

55 D nr Från Ärende Svar Exp Han dl Senast Sweco Såmråd ändrad delsträcka gällande ny ANWA 52 kv-ledning mellan vindkraftsparkerna Fjällberg, Hornmyran och Vinliden Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Lycksanr Lst Jämtland Förslag till bildande av naturreservat ANWA Höksberget, Ragunda kommun skogsstyrelsen Förslag till skogsstyrelsens klimatpolicy STFO Lst Västernorrland Ansökan om berg- och moräntäkt Mosjö 7:86, ANWA Örnsköldsviks kommun Lst Västerbotten Provbrytning vid Fäboliden ANWA Mätteknik AB Planerad ny blockstenstäkt Håkansta 3:19 17-x ANWA Östersunds kommun Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Björkdal nr Lst Västernorrland Täkt på Näset 21:1 och Näset 2:48, Ragunda ANWA Trafikverket Sulfidjordsdeponi i Skravelsjö, Umeå kommun ANWA Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Lycksanr Envig o Täkt av berg på Edet 1:17 Bergskommun LRT J ordbruksverket Förslag till ändring av SJVFS 2015:2 om INI jordbrukarstöd Lst Västernorrland Berg- och moräntäkt Hede Kyrby 48: LRT Lst Västernorrland Berg- och moräntäkt Åsanbroskogen 1:10, LRT Bergs kommun Lst Norrbotten Begäran om komplettering för hearbetsnings ANWA koncession för Kallak K nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Huornaisenvuoma nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Liikkavaara nr ( 20)

56 Dn r Från Ärende Svar Senast Miljö- och energidep Betänkande Miljötillsyn och sanktioner- en tillsyn präglad av ansvar, respekt och enkelhet SOU2017:63 Exp Hand l SWECO WSP Norrbottens folkhälsopolitiska råd Trafikverket Trafikverket Bergsstaten SWECO Koncession för befintlig och ny 150 k V luftledning Aldermyrberget-Vargfors och Bastträsk-J örn Ansökan om nätkoncession mellan Gideåbruk och Husum, Örnsköldsviks kommun N arrbottens folkhälsostrategi Ombyggnad av E4 delen Daglösten Ljusvattnet, Skellefteå kommun Förslag till uppdaterade kriterier för riksintresseanspråk för trafikslagens anläggningar Ansökan om undersökningstillstånd Tarsnäs nr 1004 Ansökan om koncession för ny 45 k V ledning mellan bef. transtormatorstationerna Gällivare och Vassara ÖRT LRT ANWA ANWA LRT Lisvmedelsverket Uppdaderade råd Bra måltider i äldreomsorgen aa MAAL Lst Västernorrland Täktansökan på Ulvvik 1:35, Sollefteå kommun ANWA skolverket stadieindelade timplaner och kursplaner i grundsäskolan, specialskolan, sameskolan m m aa MAAL WSP Jordbruksverket Lst Västernorrland Näringsdep. Ansökan om bergtäckt, Rocksjön 1:24/3, Sollefteå kommun Förslag på ändring SJVFS 2015:25 om miljöers, ers. för ekologisk produktion, kompensationsstöd och djurvälfärdsers. Täktansökan Sunnanå 13:2, Härjedalens kommun Effektivare beredning av vissa förändringar i jaktförordningen ANWA INI ANW 16 ( 20)

57 D nr Från Ärende Svar Exp Han dl Senast Trafikverket Vattenverksamhet för järnvägsbroar över ANWA Tavelån i samband med anläggn. av järnväg delen Umeå -Dåva Trafikverket Vattenverksamhet för Skärningen 120 i ANWA samband med anläggn. av järnväg. delen Umeå-Dåva Havs- och vatten Nya föreskrifter (HVMFS om fisketillsynsmän LRT myndigheten Trafikverket Samråd ang vattenverksamhet för Ersmarks ANWA tunneln i samband med anläggn. av järnväg delen Umeå-Dåva Mätteknik AB Planerad fortsatt och utvidgad bergtäkt inom ANWA Njutångers kyrkby 4:1 och 4:59, Hudiksvalls kommun Mätteknik AB Planerad ny bergtäkt inom Linsel117:6, ANWA Härjedalens kommun Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Nynäsberget nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd Vathanvaara nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Masugnsbyn nr Lst Västerbotten Förslag till ny översiktsplan för Robertsfors kommun Lst Västerbotten Förlängd tillstånd för Röjnorets torvtäkt ANWA Skogsstyrrelsen Remiss av rapporten Skogens ekosystemtjänster STFO Lst Jämtland Förslag till bildande av naturresrvat Långstrandberget, Raguncia kommun Trafikverket Granskningshandling Åmsele ny mötesdriftplats ANWA Lst Västerbotten Moräntäkt Åkerlund 2:2, Skellefteå kommun ANWA Trafikverket Samrådsremiss för vattenverksamhet och vägplan ANWA Ombyggnad väg 791 genom Krångfors, Skellefteå kommun 17 ( 20)

58 D nr Från Ärende Svar Exp Han dl Senast Bergsstaten.Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Käringberget nr Tyr+ ens Samråd ang Trätågs virkesterminal i Sveg i å ANWA Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Gunnars nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Gunnars nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Gunnars nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Gunnars nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Gunnars nr Lst Västernorrland Ansökan om tillstånd för naturgrustäkt Norrböle 17:9, Örnsköldsviks kommun Trafikverket Anläggning/ombyggnad genom bärighets ANWA Höjande åtgärder av 542 delen Vigge-Matfors Lst Norrbotten Fördjupad översiktsplan för landsbygdscentra, Piteå kommun Lst Västerbotten Ansökan om vindkraftspark Stensvattsmarken, Bjurholms kommun Trafikverket Vägplan för anläggande av erosionsskydd i ANWA Lögdeälven nära väg 573 i Mo, Nordmalings Kommun Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Jakobsgruvan nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANEA Hällorna nr Lst Västernorrland Täktansäkan av berg- och moräntäkt på Solberg 4:4 och 9:3 Strömsunds kommun Lst Västernorrland Täktansäkan av berg- och moräntäkt på ANWA Ramsele Forsmo 1:!5 Sollefteå kommun 18 ( 20)

59 D nr Från Ärende Svar Senast Ex p Han dl Kraftkonsult Sarsele kommun Pajala kommun LRT Vädersäkringar av elledningar i Olkamanga - Appua, Övertorneå kommun Detaljplan Ammarnäs 1:1 Ansökan om bygglov för nybyggnad av enklare Sovstuga, Kardis 6: ANWA Miljö- och en~rgidep Remiss av promemoria om förbud mot och , Begränsningar för terrängkörning i en kommun Ramböll ANWA EMKAB ANWA Samråd kring föreslagna sträckningar för en ny 150 kv ledning,piteå Planerd utvidgad täktverksamhet på Flurkmark 1:20,1:26 samt Fällforsån 4:9, Umeå kommun Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd Vitbäcken nr ANWA Lst Västernorrland ANWA Ansökan om återställning av täkt Holmsta 1:77 och 1:97, Sollefteå kommun Bergsstaten Bergsstaten Bergsstaten Bergsstaten Bergsstaten Bergsstaten Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd Rackejaur nr 1004 Ansökan om undersökningstillstånd Käringberget nr 4 Ansökan om undersökningstillstånd Skarvsjö nr 11 Ansökan om undersökningstillstånd Backberget nr 101 Ansökan om undersökningstillstånd Risberget nr 101 Ansökan om undersökningstillstånd Klackmyran nr 101 Ansökan om undersökningstillstånd Påkehällan nr ANWA ANWA ANWA > ~1605 NEKTAB Ny 130 kv-ledning vid Vaberget, 19 ( 20)

60 D nr Från Ärende Svar Senast Exp Han dl Sollefteå kommun Kramfors kommun Samråd landsbygdsutv i strandnära lägen Lst Västernorrland Tillstånd om bergtäkt på Västby, Sollefteå kommun Energimarknadsinspek. Nätkoncession Ahmavaara-Aiti k8600 X, Gällivare kommun Jordbruksverket Förlängnav skyddsåtgärder av CWD Energimarknadsinspek. Nätkoncession Ahmavaara-Aitik 8600 V, Gällivare kommun Lst Västerbotten Ansökan om tillstånd till fiskodling i Kaskeluokt, Storuman Kulturdep Remiss av betänkandet Nästa steg? Del Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017: Finansdep. Departementspromemorian Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar Ds 2017: Sweco Environment AB Tillståndsansökan, nytt avloppsreningsverk i Fränsta, Ånge kommun 20 ( 20)

61 INBJUDNINGAR ( Anmälda till styrelsen den januari 2018 D nr Ärende Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet Inbjudan till inemationellt symposium Arctic Sustainable Futures? At Luleå University of Tecknology Beslut Mittuniversitet storslagen fjällmiljös slutkonferens i STockholm

62 MEDDELANDEN Anmälda till styrelsen den januari 2018 D nr Ärende Näringsdepartementet. Regeringsbeslut Förordnande av ledamöter och ersättare i styrelsen för Samefonden Utbildningsdepartementet. Regeringsbeslut Till Sameskolstyrelsen. Ändring av regl.brev bå 2017 Finansdepartementet. Regeringsbeslut Till Länsstyrelserna. Ändring av regi. brev bå Kulturdepartementet. Regeringsbeslut Till Sametinget. Regleringsbrev för bå 2018 Kulturdepartementet. Regeringsbeslut Till Statens kulturråd. Regleringsbrev för bå 2018 Näringsdepartementet. Regeringsbeslut Till Sametinget. Regleringsbrev för bå 2018 avs 1:22 Främjande av rennäringen m m inom utgiftsomr. 23 Aarella näringar, landsbygd och livsmedel Näringsdepartementet. Regeringsbeslut Till Kammarkollegiet. Regleringsbrev för bå 2018 avs Anslag 1:!5 Konkurrenskraftig livsmedelssektor inom utgifts Omr. 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Utbildningsdepartementet. Regeringsbeslu Till Statens skolinspektion. Regl.brev för bå Finansdepartementet. Regeringsbelsut Till Länsstyrelserna. Regleringsbrev för b å 2018 Kulturdepartementet. Regeringsbelsut Till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Regleringsbrev för bå 2018 avs. anslag 2:2 Åtgärder mot Diskriminering och rasism m m Kulturdepartementet. Regeringsbeslut Till Länsstyrelsen i Stockholms län. Regleringsbrev för bå 2018 A vs. 7:1 och 7:2 Åtgärder för nationella minoriteter resp. åtgärder För den nationella minoriteten romer Miljö- och energidepartementet. Regeringsbeslut Till Statens Energimyndighet. Regleringsbrev för bå 2018 Miljö- och energidepartementet. Regeringsbeslut Till Naturvårdsverket. Regleringsbrev för b å 2018 Näringsdepartementet. Regeringsbeslut Till skogsstyrelsen. Regleringsbrev för bå 2018 Socialdepartementet. Regeringsbeslut Till Folkhälsomyndigheten. Regleringsbrev för bå 2018 Utbildningsdepartementet. Regeringsbeslut Till Sameskolstyrelsen. Regleringsbrev för bå 2018 Utbildningsdepartementet. Regeringsbeslut Till Statens skolverk Regleringsbrev för bå

63 M o U o VJ i'-lr(,vj 'f v k,w fbi n); l. 1\ tj $ Cl,~'i~l/ t19'-cf k_,, l f t<y O 1-v. 'VIiöj /, 0 i? tf-t l{ (. Hl} C<-{/.. 1. lt.1 f C v"' d i (j if:o,/r,_ iw,vi ej J; 11 ~V 5 c,w. ( t!jif 5~f'4-v! (i> Y Q "" WJ t:'i.m v: 11 b.:. 9 o: r t<. o "O d e t t &r v.11 l1 tt r en, tt, c.. f4,r..., c..~o hy c!.:,~ 'ffi e+~ lt.v!"'fr a.v<'-11 e# 5f'9e.vv, 'Iii e1-1 ~ lf<>5fv::vl5' c# l'ilifr.. ""' <t d di 91ft>.-/"-...,"J 1. t., 7 tf <h' vv. e.. d #1 k v. «ft ("fj d:t 1 ill9, 5 kvf 1 e. ft-ec~ ~1 itl) fj ea..i dvj v. i a/()' 1/,oVV\ (4,5 9''

64 MOTION till Sametinget Samigiela ovdaneapmi l Samisk språkutveckling Förslag Att Sametinget höjer statusen på det samiska språket genom att visa det i praktiskt handling vid plenumsmöten samt kansliet. Att Sametinget därför ändrar i Sametingsordningen och andra tillämpliga regler så att de ledamöter som talar samiska får utökad talartid vid plenumssammanträden. Att samiska bestäms som huvudspråket i Sametingets kansli och politiken genom att samiska blir en avgörande merit vid tjänstetillsättningar} att krav införs att lära sig samiska då tjänst tillsätts med Ickesamisktalande personal samt att fortgående språkstöd och kompetensutveckling i samiska införs för all personal och politiker 1 t. ex. tolkning vid alla möten på kansli och politiska möten såsom i styrelse och nämnder. Motivering Samiska språket behöver all stöd för att kunna bevaras och utvecklas i det samiska samhället. Sametinget som samiskt parlament måste därför föregå som ett gott exempel på hur samiska ska användas i vardagen och i professionen. Hur dessa förslag kan genomföras finns goda förebilder i Sam i Alla skuvla i Guovdageaidnu samt Sametinget på norsk sida av Sapmi. Dessa Institutioner har redan infört de bestämmelser som föreslås ovan. ~~-tr-'--~-~ "'t. OI-Johan Sikku Sametingsledamot vald av det samiska folket för Min Geaidnu

65 M515 MOTION till Sametinget 2017~02~11 Dekolonialisering av Sametinget Förslag Att Sametinget startar en dekolonialiseringsprocess genom utbildning om kolonialiseringens konsekvenser och en process för förändring och uppgradering av normer som utgår från den samiska kulturen vad gäller arbetssätt, samhällsbyggande, organisering och sätt att ta beslut, t. ex utifrån konsensus. Att Sametinget inte tar några avgörande beslut angående samernas och Sapmis framtid innan en genomgripande dekolonialiseringsprocess genomförts i Sametinget och även i det samiska samhället. Bakgrund Samerna har genom historien utsatts för omfattande kolonialisering av både markerna, kulturen och hur vi värderar vår egen kultur. Detta visar sig idag t. ex. i hur vi har organiserat Sametinget där inget traditionellt sätt att avhandla och besluta finns med. Ett annat exempel är att statens utredningar, myndigheter och budget oftast blir avgörandel hur vi samer själva agerar och hur vi accepterar de ramar som staten sätter. Även den samiska politiska viljan har en tydlig tendens att anpassas av oss själva till de villkor staten vill sätta. Ett exempel är att många samiska företrädare kan tänkas vara beredda att acceptera att det är svenska statens som ska ha företräde i att definiera vad som är samiskt självstyre, vilka som är samer, vad som är samiskt traditionell kunskap, vad som är samiska rättigheter m.m. (Framgår i det nya förslaget till Nordisk Samekonvention, januari 2017) Det är också tydligt att beslut ofta tas i Sametinget där statens politik, statens regler och påbud är avgörande istället för att ta beslut framförallt utifrån den samiska nationen, kulturens, näringarnas och språkets intresse. Med tanke på att beslut i Sametinget ofta inte tas utifrån grundläggande samiska normer är det nödvändigt att Sametingets ledamöter och kansli samt det samiska samhället som helhet lär sig om kolonialiseringens konsekvenser på ett djupare plan och genomgår en dekolonialiseringsprocess innan avgörande beslut angående samernas och Sapmis framtid görs. Det finns ett flertal goda exempel bland andra urfolk, t.ex. hos Maorierna på Autearoa, Nya Zeeland, som under lång tid har arbetat med en genomgripande dekoloniseringsprocess vilket ändrat på hela samhällsstrukturen där Maoriernas egen kultur nu ligger till grund för bl.a. de normer som ska bygga samhället, kulturen och beslutsprocesserna. En dekolonialiseringsprocess ska involvera alla samiska organisationer och institutioner både på övergripande och lokalt plan. Tillslut: Av egen erfarenhet vet jag att det inte är lätt att omedelbart se och acceptera att vi är koloniserade i vårt tankesätt, att vi inte tar beslut utifrån samiska normer och att vi har överdrivet stor respekt för svenska staten. Detta inser man ofta först efter en, kanske långvarig, utbildning i dekolonisering och en personlig utveckling. OI-Johan Sikku Sametingsledamot vald av det samiska folket för' Min Geaidnu

66 GUOVSSONÅSTI S an1etingspärtiet Behandling av yrl<and,en i plenum J Satnetingsordningen regleras.atbetet i det folkvalda.samiska parlamentet. Bet in11ehåller rogler sotn Sametingets presidium och plenumsledan1öter har attförhal la sig till inföt'; under och efte1; plenum och vid val av presidium, styrelse, nämnder och u1skott. Under rubriken ''Talarordning och övriga ordningsfrågot" i San1etingsordningen står det enligt följande:. 51 Om orcf(öranden anser.all det behövs, ska den ledamot som harfi amställt ett yrkande avge del skr{/lligt. Yrkandet ska läggasji am senast i anslutning till föredragningen. 52 När överläggningen är avslut cul, gar ordföranden igenom de yrkandqn, som.fiyjmställls och kontrollerar att de har uppfållals rätt. Därefterfår inte nagot yrkande ändras eller återtas. om inte Sametinget heslutar nredg;e det enhälligt Behand1ingen av senast det i'ennärit1gspolitiska handlingsprogrammet, n1en också and ta ärenden, i smnetingets plenwn har dragit ut på tiden. Satnetingets pientun behandlar In ånga och stora fl'ågot ö ch tiden på plenun1 är knapp. Ärendena som behandlas n1ås.te d.ärhir vara ordentligt beredda ocl1 San1etingets ledatnötet bör inför beslut i p lentun få allt nödvändigt uncledag i god tid l förväg för.att besluten ska bli så bra son1 n1öjligt f<.ir det samiska samhä1lct. Att yrkanden, t ex n1otförslc~g och tilläggsförslag/~indringsförslag~ kan föras ;f}am under pågående behandling av ärenden i smnetingcts plenum tnedför en risk att ärenden gåt till beslut utan ordentlig beredning och utan tillräddig ticl för,sajnetingcts ledatnöter att sätta sig in i de olika torslagen som ska beslutas on1. Detta it111ebär au beslut i ärenden försenas i onödan 0111 satnetingets plenun1 tvingas till att bordlägga eller äterremittera ärenden for ah n1an inte harhaft möjlighet ntt utvärdera sent inkomna yrkanden. Motiv För att unelerlätta arbetet i san1etingets plenum och för att göra smnetingets beslut mer rättssäkra borde alla ytkandcn fötnton1 yi kande QJn återrerniss och bordjäggning läggas :n an1 skriftligen före behandlingen av ärendet so1n yrkandet gäller. Adress: GUOV.Sl)ONASTI Seide~~ava 19,On(flJrmule: Per A1ikae! Utsi Jt.1obil: AR.JEPLOG E-post: guovssonast ic(j?bidgga. com Hems/fl m 11 1 WW.gllol'Ssonast /.se 1Jnllkgiffmr:.5301~8925 Orf(ani.wttitmsnr: 8024:22.;0769

67 Het s1nille. ge.:åha ple11thi1sledan1ötgr -öve.rsik.töv~i; äi endet o:chviika.yrk~i14~m soi11.;.. J:ql, eli~g~t\ t~~ftä ~k~jl~., görä beh~n~lingei1 a" ären~~t effe}(tivf!r~ ;qclt11l~r rijt_is~ älcra 11 ~i '.att '~lt Srunetir\get bc~luh.u ~H :aildpi $amet1ng~grai1ing~n, 51, ~11Hg,t f(?]j&nd.c~ ;, Ytkat(dei1,/ö,~ptoti1 yrkcmde mn t~ l eh emtr.y Dch ~(Ji C/lttiglthfg;. ~/(dläggc(.'1 fh mf skri/tlig(ji1.~el.1å,si två flmmdr.f(jre övr!rliiggi11ngel1 av tji endf1t J'Qnt ))rktj,nde/~d{l~j'jiåböija~.,,, ' Sam~tU~g~t b~slu.ta,~ a~.~.ncli'a San}~tihgSördningen, : s~, e111igt f9lja11q(ft ''N tir övel'{(iggnlngen 9t av#zlfctd ga1 orc({örani1e11 lgqnon2 de Yl'k-~m(i(!li ~'ioj11 fi'{fmst?t/lt.~ (u;h konfi oj/~i'ar (III de hat uppfi:tttcus 1'itit~ ptu;~fiei..f(tt i11te nligot)'rkande åte, tqs, ä m i11tr! Sam?lingei.brps/W(Jr,tnet.?ge d?((}i?hi;lligt:;;~ Fät scun~ting~partiet Gnovssonåsti yy)!)~l-1~' ~ar~ MigtH~l Otsi, ers~tt~r~ i sa!netin.g~t

68 Dn r o In ( Balanserade beslut är bra beslut Patriarkala strukturer genomsyrar hela samhället, mycket tack vara vår kolonlala historia. Som barn av vår tid måste vi göra det möjligt för alla våra ledamöter, oavsett kön, klass, ålder, etnicitet, sexuell Identitet eller sexuell läggning, att föra fram sin talan och tankar. Sametinget bör främja möjligheterna för de grupper som i samhället är diskriminerade. En början på arbetet är att implementera en varvad talarlista samt vid diskussioner, som är starkt snedfördelad e, väcka frägan om sträck l debatten. Grupper som är diversifierade tar bättre beslut, på samma sätt kan en diversifierad grupp lyfta fler perspektiv. Därför yrkar jag Att Sametinget i arbetsordningen inrättar ett system medvarvad talarlista, så att varannan talare är kvinna respektive man så långt det är möjligt. 2. Att Sametinget l arbetsordningen Inrättar ett system där fråga om streck i debatten väcks ifall fler än fem av endast ett kön följer varandra i talarlistan. 3. Att Sametinget ger Sametingets styrelse i uppdrag att finna lämpliga mätinstrument för jämlikhet, där inkluderat men inte begränsat till: Antal kvinnliga respektive manliga talare, antalet inlägg från kvinnliga respektive manliga talare samt antalet minuter nyttjade av de två grupperna. 4. Att Sametinget ger Sametingets styrelse l uppdrag att vid varje plenums slut redovisa ett jämställdhetsindex baserat på valda mätinstrument. 5. Att Sametinget bifaller motionen. Motionär: Daniel Holst ',..J /~~1~~:~t~~---

69 Dnr ~ In l Sunda ledamöter, sunda beslut För att skapa stabilitet, trovärdighet och god stämning inom tinget bör det inte finnas något tvivel om nykterhet vid tjänstgöring. Allt för många pohtiska karriärer h ar slutat med alkohol inblandat. Bara det gångna året har vi sett lovande unga politikertvingats bort från tunga positioner i rikspolitiken. Sametinget skall inte associeras med liknande beteende, vi skall stå över sådant. Därför behövs riktlinjer för tjänstgörande ledamöter under mötestid, riktlinjer för hur Sametingets representanter agerar i tjänst och l vilken form inbjudna gäster kan ursäktas från seminarier eller plenum. Allt för att hjälpa varandra och stärka Sametingets goda anseende. Därför yrkar jag... l. Att Sametinget Inrättar en alkoholpolicy som gäller dess tjänstgörande ledamöter och ersättare. 2. Att Sametinget inrättar en alkoholpolicy som gäller dess inbjudna gäster. 3. Att Sametinget Inrättar en alkoholpolicy som gäller dess representanter på officiella sammanhang. 4. Att Sametinget bifaller motionen.

70 2017~09-06 \~52_\ ecdi o 3 /. t.s-- <ort -(2J)b Motio11 Till Sametinget Motion om tolkning i media vid plenum för att samiska folket ska kunna följa plenum. Bakgrund Idag sänd plenum via nätet men saknar tolkning till samiska och svenska vilket gör det svårt att följa. Motiv rvfånga har klagat på att dc missar mycket n ii r tolkning saknas, nu har vi ii ven en presidieordförande som talar samiska. Detta påverkar även talare på plenum som vhljer att inte använda sitt språk då dc vill nå ut till allmänheten. Detta hämmar utvecklingen av det samiska språkets utveckling. Det bör vara möjligt au prata sitt språk och Undå nå ut till den samiska allmänheten. Yrluuule Sametinget måste planera och diskutera med medierna och tolkarna för att så snart som möjligt se till att tolkning ti ån plenum sker både till svenska och samiska så att alla samer känner att det kan ta del av vad som sker i plenum. Partiledare Lars-Paul Kroik Hermelingatan Borensberg org nr: lars-paul@albmut.se Facebook: Albmul

71 GUOVSSONÅS ~-SAM~~-ED-IG=-G-1-- MOTION Sametingspartiet SAMETINGET till Sametinget ~ ~ 1 1 1/.8-20l1- {()() Toleransnivå för rovdjursskador inom rennäringen- fastställande av skadenivåer, definition av allvarlig skada och riktlinjer för skyddsjakt på myndighetens initiativ l \ Dokument SV :HTML Jaktforordning (1987:905) 23a och b Länsstyrelserna i Dalarnas, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens läns årsredovisningar 2015 Regeringens proposition2012/13:191 Enhållbarrovdjurspolitik, kap. 11.1, s 65 och kap Regleringsbrev for budgetåret 2017 avseende länsstyrelserna Regleringsbrev for budgetåret 2017 avseende Naturvårdsverket Regleringsbrev for budgetåret avseende Sametinget Renar och rovdjur : rovdjurens effekter på rennäringen, Naturvårdsverket 1990 Rennäringslag (1971:437), 65a Riksdagsskrivelse 2013/14:99 Sametingets årsredovisning 2015 Skyddsjakt, Naturvårdsverkets riktlinjer for beslut, rapport 6568, maj 2012 Skyddsjakt, riktlinjer, Naturvårdsverkets uppdrag enligt regleringsbrev for budgetåret 2011 Skyddsjakt, yttrande över forslag till riktlinjer, Sametinget l Toleransnivå 1.1 Definition ( \ Riksdagen beslutade med anledning av prop. 2012/13:191 En hållbar rovdjurspolitik införa en toleransnivå för rovdjursskador på ren: "T oleransnivån för skador på ren orsakade av stora rovdjur ska vara maximalt l O procent räknat på den aktuella samehyns faktiska renantal. Renantalet baseras på fastställda renlängder som lämnats in tilllänsstyrelsen och utgörs av årliga renräkningar av vinterrenhjorden (efter slakt)." 1.2 Förhållandet mellan antal dödade renar och antal rovdjur En toleransnivå för rennäringen med avseende på förekomst av de stora rovdjuren (varg, björn, lodjur, järv och kungsörn) innebär att relationen mellan antal dödade renar och antalet rovdjur måste följas upp. Detta kräver regelbundna inventeringar för att fastställa antalet rovdjur och beräkningar för att fastställa antalet dödade renar. Forskning bekräftar tidigare erfarenheter att det, framförallt under barmarkstid, inte är möjligt att inventera alla de renar som antas bli dödade. Årliga renräkningar och antalet kontrollslakt~de renar redovisas till förvaltningsmyndigheterna. Dessa data kan användas för att följa rennäringens produktivitetsutveckling. Adress: GUOVSSONASTI Seidegava ARJEPLOG Ordförande: Marita Stinnerbom Lars Miguel Utsi E-post: guovssonasti@biegga. com Hemsida: Bankgiro nr: Organisationsnr:

72 Inventering av antalet rovdjur och rovdjursföryngringar, förutom av björn, utvecklas och genomfårs systematiskt av förvaltningsmyndigheterna. Från dessa inventeringar kan rovdjursantalet beräknas. Genom forskning har beräkningar gjorts av rovdjurens predation på renar. Antal dödade renar kan och bör beräknas sakligt och opartiskt med hjälp av rovdjursinventeringar och kunskap om rovdjurens predation på renar. För myndigheterna tillgänglig information - renantal, rovdjursinventeringar, antal individer per rovdjursföryngring enligt forskningsrapporter, rovdjurens predationstakter på ren enligt forskningsrapporter och beräknad förekomst och utbredning i renskötselområdet för rovdjur som inte inventerats- ger möjlighet att följa rovdjurens antal, utbredning och skadenivåer på renar. 1.3 Ökning av rennäringens produktivitet ( \ De positiva effekterna för rennäringen är för myndigheterna svåröverskådliga. Effekterna kan inte fullt ut avläsas från den information myndigheterna har, utan kan bara antydas genom uppföljningar av den produktivitet som kan avläsas av den officiellt redovisade kontrollslakten och renantalet Renägarna kan dock med egna uppföljningar och beräkningar sj älva bedöma effekterna. Även om den fastställda toleransnivån bör leda till en utjämning av rovdjursskadorna till l O %, visar skadenivåberäkningar att de faktiska skadenivåema ändå kan bli olika från sameby till sameby. Beräkningarna kan t. ex. visa på rovdjursskador på i medeltal c. a. 15 %, men en variation mellan 5 till20 % är möjlig (konfidensintervall). För rennäringen bör det ändå vara mer acceptabelt med en sådan variation än att den leder till att inga systematiska insatser görs för att anpassa rovdjurens antal och utbredning till toleransnivån. 1.4 Främst en reduktion av björn- och lodjursstammarna En toleransnivå för rennäringen med avseende på förekomst av de stora rovdjuren (varg, björn, lodjur, järv och kungsörn) med hänsyn både till det allmännas ansvar att skydda rennäringen enligt Europeiska gemenskapernas råds habitatdirektiv och rennäringens ansvar för den biologiska mångfalden enligt rennäringslagens miljömål innebär i praktiken en reduktion av björn- och lodjursstammarna i renskötselområdet Dessa två rovdjursarter har en gynnsam bevarandestatus och en utbredning huvudsakligen utanfår renskötselområdet En sådan reglering är till en början inte beroende av ytterligare kunskap om dessa eller andra arters antal och predation på ren. Det allmänna kan omedelbartpåbörja en systematisk skyddsjakt på b j öm och lodjur i renskötselområdet får att minska rovdjurens skador på ren till en acceptabel toleransnivå. Detta innebär också att järvens utbredning och antal i renskötselområdet kan minska något genom en reglering av stammen i samebyar med ett stort antal redovisade föryngringar, kungsörnens utbredning och antal i renskötselområdet kan i stort bestå, men en riktad skyddsjakt behövs där örnar orsakar omfattande skador och regelbundna störningar under renkalvningen, och

73 vargens nuvarande utbredningsområde i huvudsak utanfår renskötselområdet ska bestå. Rovdjurens antal och utbred.ping inventeras och redovisas regelbundet och kan regleras under kontrollerade former. 2 Förvaltningsmyndigheternas insatser under 2015 och uppdrag 2017 Sammanfattningsvis redovisar rorvaltningsmyndigheterna inte skadenivåer får respektive sameby, fårutom i några fall där man hänvisar till samebyarnas egna skadenivåberäkningar. Länsstyrelsen i Dalamas län redovisar dock en egen skadenivåberäkning. / \ Länsstyrelserna har därmed för 2014 och 2015 knappt ens påbörjat fullgöra den delen av sitt uppdrag. Utan förvaltningsmyndigheternas sakliga och opartiska beräkningar av skadenivåerna är det inte möjligt att göra rovdjursförvaltningsinsatser för att uppnå riksdagens beslut att toleransnivån för skador på ren orsakade av stora rovdjur ska vara maximalt l O procent räknat på den aktuella samebyns faktiska renantal Det är högst angeläget att länsstyrelserna gör egna beräkningar och redovisar skadenivåerna får respektive sameby. För att samordna och effektivisera arbetet bör Naturvårdsverket ges i uppdrag att leda arbetet med att ta fram beräkningsmodeller. 2.1 Länsstyrelsernas uppdrag och redovisning av skadenivåer Länsstyrelserna i Dalarnas, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och N arrbottens län fick får 2015 i uppdrag att redovisa skademvån får respektive sameby. l \ Länsstyrelserna fick också i uppdrag att i samråd med Sametinget och samebyarna i respektive län arbeta med förvaltningsverktyget i syfte att upprätthålla en hållbar rennäring och samtidigt bidra till en gynnsam bevarandestatus får stora rovdjur. Arbetet med toleransnivån ror skador på ren orsakade av stora rovdjur bör ske i enligt med regeringens proposition En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191). Länsstyrelserna har samma uppdrag får 2017, fjärde året i rad Länsstyrelsen i Dalarna redovisar att enligt nuvarande verktyg uppgår skadorna, enligt länsstyrelsen, till 7,8 %. Samebyn har använt siffror som de anser vara mer lokalt gällande, skademvån hamnar då på drygt 18 % Länsstyrelsen i Västernorrland redovisar att riskmodellen är ännu under utveckling och har därfår inte börjat användas Länsstyrelsen i jämtland redovisar att siffror för rovdjursförluster har diskuterats. skillnader i förlustema som inte beror på att vajor inte föder kalvar eller som inte kan härledas till trafikolyckor varierar mellan åren inom samrna sameby. Diskussionerna visar på ett genomsnitt på förluster för samebyarna på procent.

74 2.1.4 Länsstyrelsen i Västerbotten redovisar att riskmodellen är ännu under utveckling och har därfår inte börjat användas. En sameby har räknat ut sina rorluster på årsbasis till24,6% och två samebyar har beräknat förluster får tiden mellan kalvningen på våren och höstslakten Länsstyrelsen i Norrbotten redovisar fårlustberäkningar får sex samebyar. Trovärdigheten hos samebyarnas rorlustsiffror har ifrågasatts och länsstyrelsen bedömer trots detta att beräkningarna är användbara som en tydlig indikation på fårlustläget, men kvaliteten på uppgifterna kommer sannolikt inte vara tillräcklig för bedömningar när man ligger nära l O % gränsen. 2.2 Sametingets uppdrag och insatser Sametinget fick får 2015 i uppdrag att i samverkan med Naturvårdsverket fortsatt samordna arbetet med ett förvaltningsverktyg utifrån fastställd toleransnivå ror skador orsakade av stora rovdjur inom rennäringen. Vidare ska Sametinget samråda med länsstyrelserna i Dalarnas, Västemorrlands, Jämtlands, Västerbottens och N arrbottens län i arbetet med förvaltningsverktyget Sametinget redovisar att man i samarbete med Naturvårdsverket, länsstyrelsen samt samebyarna fortsatt arbetet med förvaltningsverktyg under Samråd med berörda länsstyrelser har hållits. Ett beräkningsunderlag ror renförluster har utarbetats och fårankrats med både samebyar, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen. Sametinget har haft flera uppföljningsmöten med Svenska San1ernas Riksförbund (SSR) får att diskutera fårbättringsåtgärder i förvaltningsverktyget Tillsammans med SL U fårsöker man förbättra underlagen till förvaltningsverktygen. Tillsammans med Naturvårdsverket har man inlett arbetet med att utveckla en särskild riskmodell får att förbättra samrådsunderlaget för samebyarna och länsstyrelserna. Sametinget har samma uppdrag för 2017, får fjärde året i rad. 2.3 Naturvårdsverkets uppdrag och insatser Sametinget och Naturvårdsverket fick får 2014 i uppdrag att efter samråd vägleda och underlätta igångsättandet och samordningen av arbetet med ett förvaltningsverktyg utifrån fastställd toleransnivå for skador orsakade av stora rovdjur inom rennäringen. Naturvårdsverket redovisade att man under 2014 som en insats för ett rikt växt- och djurliv arbetar med ett förvaltningsverktyg ror rennäringen. N a turvårdsverket har för 2017 regeringens uppdrag att redovisa hur de bidragit till arbetet med att i satnverkan med Sametinget fortsatt arbeta med ett förvaltningsverktyg utifrån fastställd toleransnivå får skador orsakade av stora rovdjur inom rennäringen, i syfte att upprätthålla en hållbar rennäring och en gynnsam bevarandestatus får stora rovdjur. Naturvårdsverket ska redogöra för hur arbetet har genomförts och för inriktningen för det fortsatta arbetet. Naturvårdsverket ska även redogöra för hur samverkan med Sametinget och samrådet med länsstyrelserna har genomförts samt resultatet av arbetet

75 3 Samebyarnas skadenivåer I figur l redovisas skadenivåernas medelvärde baserad på rovdjursinventeringar eller areal. Varje rovdjursarts predation i samebyn beräknas och räknas samman. Detta ställs i relation till samebyns renantal Figur 1:; Rovdjurss deni våer,2: ( f/u, to ~ ~.v _ ~nhiji ~ ~ =,CL ~ rd-. e : n). t;l:!re.!rr!b S~IOOtljl --~i{~:jiil&i u~:.~w:iiäl:'jil!tf ~~-~~;c::-::-::::;;1lllli~iiiil iäl!ii.-.<.::fifiiii:llmj!i!il'll' ~~lf[!!liil-ili:l Tl'!!~o ~~lr.i ~~~Emtf~UHU~'!~m'Jiii.'::::.-:::::::::-.::=~:~~!!li ~bm~mm~~ kllm1!1lliiz!ui.:ii1jl~~j <lltjjm:iiwiili-jii 1.-~ f!~g~:--fl fl!' OOt~t ~D-.illmiiji5FZIT,f;äi:iä ~--~~-il firn~i<l:iu::iill.<i' ~~~~~~C::J;j-~-~ il#~~~~l'.ifi';'!~ '!I!IJTO!!lrj! bl ~~~mii~ll=~-ill i21.'!ml!!}llll1' lfj:grf.l'lirsmtri f~~~~!~3il!~[j!m;~~:r~=:mi~ij!il: IP~il!Wl!)(!t"<Jii ~[;l!!!~~~;~~!r.jii!!i!!ifi 'if:'l..ll!il~-l:ilifi'adi.o! ~ li#ll~n~ ~ rra;b)! ~k!-;,lll!'rr~l7.f ~ _, ~diju~t-jf. ~~~d- ~~~l:;n.i e:c'ji - tl!>."'l!!'i~i;l -~~~~--,--:-r ~ ---~--i'-- --~---~--~-= Pt,'iiijilwi ;-- ~-~-~~~~~.=~~~~::=~~~~~~~==~:~~3E--~ _ i l 1.U.s~i!iå ~..!l. r - - ".. ' ~~~ b===~~~;~==~~~~- 1 l'.ju-.;!.====;==::. ~ bll:l:;i:".,sjji -~"c= >~-... J ljjrnff1!fifs11l}~'f -~ fi:ärn:u.fi'hi!,i - ~~~iil;:r.!!l1' Källa: PM Utsi konsult

76 4 Reglering av rovdjursstammarna till l O % skador I figur 2 beskrivs en reglering av rovdjursstammarnas storlek i renskötselområdet från nuvarande förlustnivåer till i medeltal lo% av nettorenhjorden. I beräkningarna har hänsyn tagits till gällande referensvärden m.m. för rovdjursartema. Figur l: Skyddsja:kt tiu to.lerans.nhtå p,å10% 1- ~fi'"k.1m~ ~rmlfh;r,.-~-- ~!'l<!t;;ill1ll01tbl;l ~illtf~f;rt Ss.a{i.u::~ma samed.j~f :~~-~c===:jj~fii!!!-rriiiiiiii!, ilah1a$srneiv : G~l:;iiii&imE!I:i Lä e &..,!<- s.ireu:by G~~~m~1 1 """""""' ''"'~'''''. -"'"""'"' e~""'" O"'""rr" Urrtrtlll ijtirus~ ts"r~r!ulll.lm) ~ ~ ~ ~ ~~------\ Källa: PM Utsi konsult

77 I figur 3 redovisas det beräknade rovdjursantalet i renskötselområdet efter att renförlustnivåerna reducerats till i medeltal l O % av nettorenhjorden. ~~ir;~r(l:.~ s;;m~:,~y ; =~T IJ ~är'r,."möma sämel:l!ll ; 1Miiiifl!!!Jii4!!;;;;;gJJJ~Jm 'iälrr.ä:.silm!d:i!~ L ~~;...~ ri*ffrw~:,.~j.-... _ 1 l. i l Il ~b~~:a!iarnebv....,..,.,..--. es,..-~'lbij' lliiiii:aiiil!"iiiiriiw 1 1 ~~~!tå!; sameb~ -=-. _ ~F"~ ++&r _ -i j l 1 ~IrJa~ sarneb-rt ~'llf rrwtt! 4!i\iiiii w ei.!lit~ ~i.jrr<!1.f -... :;, ~~ ~ q -. ~:.:.'4.:::~_ -~~-- _l ; lalnk.v.'!iotr.as~rrieh~! }t:_;-=n:_- ~~===~ = ~- ;:q==-~- U~na tj~r~::r!!!:'~ b: ~"e~~1--;:;:.:!;),:~~=~~- ~"~-~ ~=;:,t:l=-~ i~hk;.r,a s~.a; ijiellr41= ;,ljiiiiiii\\s:-11.k l. - l i. Thfm~;fJ5.::eme~~ ~-.e-- e- s;;;;;:;; =:-i!±iiil ~sr:. :} l [l.j~::t:!-m#r,,!as samekiv niiiiii!iiiiiiu!iliiiiw~9ii$""""" :S~-ri~jeilir'.J,.Jje~-8!l: sämeby :~ -~==!~""':~:,Ei12.,._~~-'!!l>:,--:;..;;:;;:w Svatr::--a sameby law"i!i!iifu ii!ii!hif- -"~" Viettmgi!iflliit:b~ J.-::;.;;;:Jiilt!äin'fiiwm+ G~!ii\ are -samebjl!==i==j!!!!!!!!i!!!!!!!!!!'! Si:". kk!!arrr.ili!~ J~ :t)dtja Stil'il.etilf.i~'::::iiji!C:!!I!!II!M'jii!!!!B s:~~ki:saune~y.~~~ ~J'la::!bure same!r!l i~:::j O!ä: Kilrlteji:lllfl!' seiti!!b~< en"::.~~~=! l \1'}~ Klkr&)~me- 2sn1~;~y ~,_..,. Mä!li:!.:J;!BUte.!!;.:tm~l:l!~!l;_:::;~:.;:;::~:;:::~ rvltt.ffiliio 1:::- ' S"lilttajai'l1!i ];J;;:J!j 'f~ärem.t\:, ~.;!?i tt:tlj,sf!.<i J~l:::;;;Jijl P.r~fs;a c:c:::::j!!i!!i Körf.t ]::T:"."~~~~=.. ; l Ki!ID~ : 1 trma: I Uehinajii t~---~:ji~ 1 t:trnns sari-rek=~e ; '~~~v Rån'r* :sårrtftlh/ t!--- - ~ ~~.. J-. ~.~:}~.J ~~am"=" 3 idf,jt.~y-~!~ fe ~ -4'---- ~ ljbmeilf; tj E. jfid" l? ; ijw"""'""-._s_,_&-"""'"'~ 7 '1 1/Eifi~l.\ertS!ii!l~f:!}; l;;;:;_:;-_;,;;.. ~''::~: :.~::... :. 04~~ l l l VH~Im!na.iimrras.arn~bt!{ e"" ~;-?"""'"""~~ \'ilm~ "l Iina ~.tidr\!; sl!meb!lf "'.'4"' ~:-~wc...s~...-ii! ~ l Pi'!t!l~ 5amekay '' \.Z:~~rrres;~ ~;::;:;:::J!).ii;~ Cl(i:~r 1rlah~~f! t-im... ~ B.a;-edti>e't<:ierdie ~ JltniJ9"vaer!~ Vinjec.taHie~ -~..!!" ) Jo'.\'!'1'-E:.'i'au;t:!N[.aaii::~ " r. ~ih~m ~--~==k~lls!iame~!fä~s.aiif.:ns. :Eia'm~l: \ liiirr.f!si:ld i: l::n:;,:;:i:lm:bl~ imittärl ~fen:. samelrä.\ 1 Ru\<tit!!t't ~fjti: ~~<;:,ii l -..l! l l l l l l.. -- Källa: PM Utsi konsult

78 4.1 Rangordning l \ För att göra reduceringsberäkningarna i figur 2 möjliga har rovdjurens "skadevärde" rangordnats. Rangordningen tar också hänsyn till de referensvärden som riksdagen beslutat om. Den rovdjursart som är högst i rangordningen beräknas i första hand reduceras i samebyn tills toleransnivån uppnås. Uppnås inte toleransnivån beräknas reducering för nästa art i rangordningen o. s. v. l. Vargens utbredningsområde beräknas vara utanför renskötselområdet V argstammens referensvärde är individer och dess ökning och bevarandestatus har inte varit beroende av att föryngringar förekommer i renskötselområdet 2. Björnstammen hålls i beräkningarna på en nivå som motsvarar renskötselns våroch sommarbetesområdenas arealandel av det fastställda referensvärdet Björnstammens referensvärde är individer och dess bevarandestatus i Sverige är mycket gynnsam. 3. Lodjursstammen hålls i beräkningarna på en nivå som motsvarar renskötselområdets arealan.del av det fastställda referensvärdet Lodjursstammens referensvärde är 700 -l 000 individer och dess bevarandestatus i Sverige är gynnsam. 4. Järvstammen minskas successivt till fastställt referensvärde. Järvstammens referensvärde är individer och dess bevarandestatus är f.n. nära helt beroende av att dess utbredningsområde sammanfaller med renskötselområdet Järvpopulationens överlevnad och tillväxt är helt beroende av att den får preder~ på ren. 5. Kungsörnen antal och utbredning tillåts i beräkningarna vara oförändrad. Kungsömens referensvärde är 150 regisirerade häckande par och dess bevarandestatus är mycket beroende av renskötselområdet 5 Rovdjursutvecklingen i renskötselområdet från nuläge till toleransnivå på 10% skador 15-i». - ~i~u 4: iltowdjl!lt"sutwck~rn g-en i nhukötii~iomri.det fril!!ii röi;,dä ge tf!u to<l<erän SiFliVå på' l~j" skåldör HW L!:i<.liur 0-'--C--'..CC.:" ~-' Källa: PM Utsi konsult

79 I figur 4 redovisas en toleransnivå på l O % av nettorenhjorden i relation till rovdjursstammarnas storlek och gällande referensvärden. Beräkningarna visar att en toleransnivå på 1 O % är förenlig med de fastställda referensvärdena för de stora rovdjurens antal för hela landet. 6 Behov av författningsändringar Regeringen avser att ge Sametinget och Naturvårdsverket också i uppdrag att efter vunna erfarenheter lämna förslag till forfattningsförändringar om så skulle behövas. 6.1 Allvarlig skada i renskö1tseln A v j aktförordningen framgår att beslut om skyddsjakt får meddelas för att förhindra allvarlig skada på bl. a. boskap, t.ex. renar. ( Det bör införas en precisering i jaktförordningen att med allvarlig skada på renar avses överskridande av l O % skada orsakad av stora rovdjur under ett år uttryckt i procent av samebyns faktiska renantal enligt renräkningama. 6.2 Skyddsjakt på myndighetens initiativ A v j aktförordningen framgår att Naturvårdsverket får på eget initiativ besluta om skyddsjakt efter björn, varg, järv, lo, säl eller öm om det finns en stor sannolikhet för att allvarlig skada kommer att uppstå, även om någon skada inte har inträffat I beslut i juni 2015 överlfunnade Naturvårdsverket möjligheten att besluta om skydds j akt efter varg, b j öm och lo till alla länsstyrelser utom Länsstyrelsen i Gotlands län och efter järv tilllänsstyrelserna i norra och mellersta rovdjursforvaltningsområdena. Beslutet gällde t.o.m. den 31 december I beslutet påminns om att beslut om skyddsjakt måste uppfylla de förutsättningar för sådanjakt som anges i 23 a jaktförordningen. Naturvårdsverkets riktlinjer för skyddsjakt ställer mycket höga krav på förutsättningarna att kunna förutse angrepp från rovdjur. Det bör vara fråga om en klart förutsägbar situation där det i de flesta fall uppstår en allvarlig skada. Det kräver en mycket noggrann och svår bedömning och möjligheten till ett sådant beslut är därför mycket begränsad. Syftet med en riskmodell är alt den ska kunna användas för att beskriva den nuvarande situationen avseende risk för predation men även som underlag för att planera framtida åtgärder i förvaltningen av stora rovdjur och renskötsel. I första hand är modellen tänkt att beskriva verkligheten så bra som möjligt, men kan även användas för att göra prognoser inför frmntida förvaltningsbeslut Med de kunskaper som i dag finns om de stora rovdjurens utbredning i renskötselområdet och om skadornas omfattning, renbeteskartor, samebyarnas markanvändningsplaner, predationstakter m.n1. kan riskmodellen och därmed förvaltningsverktyget tämligen omedelbart tas i bruk Om en riskmodell eller skadenivåberäkning visar att toleransnivån överskrids innebär det att det finns en stor sannolikhet för att allvarlig skada kommer att uppstå, även om någon skada inte har inträffat. Förvaltningsmyndigheten ska därmed vara beredd att, efter anmälan av den som riskerar att drabbas av skada och utan ytterligare utredning eller motivering, verkställa skyddsjakt efter björn, varg, järv, lo eller örn.

80 6.3 Riktlinjer vid handläggning av ansökningar om "toleransnivåjakt" Naturvårdsverket bör utarbeta särskilda riktlinjer för länsstyrelsens handläggning av skyddsjakt på myndighetens initiativ baserad på en toleransnivå för rennäringen. Riktlinjerna bör utgå från en skadenivåberäkning för varje sameby. Skyddsj akt ska kunna verkställas omedelbart efter anmälan från sameby. Regeringen bör ge Naturvårdsverket i uppdrag att utarbeta riktlin j er för länsstyrelsens handläggning av ansökningar om sådan skyddsjakt Uppdraget bör ske i samråd med Sametinget och berörda länsstyrelser och samordnas och avrapporteras av Naturvårdsverket till regeringen senast den 15 november Motiv Efter riksdagens beslut om en hållbar rovdjurspolitik har regeringen gett i uppdrag åt de ansvariga myndigheterna, Sametinget, Naturvårdsverket, länsstyrelserna i Dalarnas, Västemorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län att arbeta med toleransnivån för skador på ren orsakade av stora rovdjur i enligt med regeringens proposition En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191). Sametinget ochnaturvårdsverket bör lämna fårslag till preciseringar i jaktförordningen om vad riksdagen avser med allvarlig skada i renskötseln. Naturvårdsverket bör revidera sina riktlinjer för skydds j akt och införa nya riktlinjer baserade på riksdagens beslut om en toleransnivå får rennäringen. De ansvariga förvaltningsmyndigheterna, länsstyrelsmna i Dalarnas, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län får inte ignorera sitt regeringsuppdrag att sakligt och opartiskt redovisa skademvån för respektive sameby som mått på den minskning rovdjuren i renskötselornrådet som riksdagens beslut kräver. 8 Yrkande Sametinget verkar för att de ansvariga myndighete:rna, Sametinget, Naturvårdsverket, länsstyrelserna i Dalarnas, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län skyndsamt fullgör på sina preciserade uppdrag att minska skador orsakade av stora rovdjur inon1 rennäringen till fastställd toleransnivå genom att l. länsstyrelserna fullföljer sina uppdrag när det gäller redovisning av skadenivåema för respektive sameby, 2. Naturvårdsverket får i uppdrag att samordna, effektivisera och leda arbetet med att ta fram berälcningsmodeller, 3. Sametinget och Naturvårdsverket föreslår en precisering i jak:t:llirordningen att med allvarlig skada på renar avses överskridande av 1 O % skada orsakad av stora rovdjur under ett år uttryckt i procent av sarr1ebyns fa1..1:iska renantal enligt renräkningarna, och 4. Naturvårdsverket utarbetar särslåida riktlinjer för länsstyrelsemas handläggning av skyddsjakt på n1yndighetens initiativ baserad på en toleransnivå för rennäringen. Riktlinj er.na bör utgå från en skadenivåberäkning för varje smneby och skyddsjakt ska kunna verkställas ornedelbal-t efter amnälan från sameby. För sametingspartiet Guovssonåsti ~t:t3n Per Mikael Utsi

81 GUOVSSONÅSTI MOTION \ Sametingspartiet Försöksverksamhet med sameby till Sametinget EDIGGI S.~ME'TlNGET ~~: / ia 1.8- ZOJ1v 20 l ~ -"-'... a...-.~j.--u...~ / \ Dokument Rennäringslag (SFS 1971:437) En ny rennäringspolitik (SOU 200 l: l O l), förslag tilllag om renskötselrätt Samepolitik i förändring, delbetänkande om samebyn m.m., Siida-juogus Adaptiv sameby, SSR:s positionsdokument inför framtagandet av en ny samepolitik, 2012 Lag (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning Lag (1985:1073) om försöksverksamhetmed en samordnad länsförvaltning Bakgrund \ Rennäringen är en viktig del av den samiska kulturen. Det är angeläget att rennäring alltjämt bedrivs i åtminstone samma omfattning som i dag. Förvaltningen av den samiska rätten får inte rorsvåra en ekonomiskt, ekologiskt och socialt bärande renskötsel inom samebyn. Den nuvarande rennäringslagen är tvingande när det gäller kravet på att det ska finnas en viss organisation, samebyn, ror att utöva den s.k. renskötselrätten. För att kunna nytg a renskötselrätten och bedriva renskötsel måste man vara medlem i samebyn. / Samebyn får idag, enligt rennäringslagen, ha som medlemmar aktiva och pensionerade renskötare och deras familjemedlemmar och har bara till ändamål att på ekonomiskt bästa sätt ombesörj a den gemensamma renskötseln. De renskötande medlemmarna har ett obegränsat ekonomiskt ansvar får samebyns verksamhet. Mot den bakgrunden kan samebyn inte utvecklas fritt. Den kan varken ta in andra medlemmar, börja bedriva annan verksamhet eller ta ett utökat ekonomiskt ansvar får sådan verksamhet. Samebyn ska bli en näringsmässigt och kulturellt viktig hemvist för alla samer. Det måste i framtiden också finnas en organisation som fårvaltar den samiska rätten tillland och vatten. Det innebär att organisationen har ett offentligrättsligt inslag. Det offentligrättsliga inslaget innebär i det här fallet att en same för att nyttja rätten måste vara medlem i organisationen. Vidare innebär det att de berörda samerna måste bilda organisationen får att kunna nyttja rätten. Samebyn ska kunna som medlemmar anta alla samer som kan härleda sitt ursprung från samebyn. Det bör dock inte vara möjligt att vara medlem i mer än en sameby. Sametinget ska kunna pröva frågan om en sökande är s.ame eller har sitt ursprung i samebyn om det uppstår oenighet. Vid bystämman ska röstning, som huvudregel, ske så att varje myndig medlem har en röst. Om minst en medlem begär det ska i frågor som rör renskötseln, j akt och fiske varje medlem ha en röst får varje ren han eller hon innehar. Adress: GUOVSSONAsTI Seidegava ARJEPLOG Ordförande: Marita Stinnerbom Lars Miguel Utsi E-post: guovssonasti@biegga. com Hems ida: Bankgiro nr: Organisationsnr:

82 Förbudet för samebyar att bedriva annan verksamhet än renskötsel behöver tas bort. Medlemmarna ska inte ha något personligt betalningsansvar ror samebyns skulder, d.v.s. samebyn ensam ska svara för sina skulder. Renskötseln domineras av män. Mot bakgrund av den betydelse samebyn har för den samiska kulturen och det samiska samhället kan detta inte anses vara tillfredsställande. Om förbudet för samebyarna att bedriva annan verksamhet än renskötsel tas bort innebär det en möjlighet ror samebyn att delta i verksamhet som i större utsträckning än renskötseln engagerar kvinnor. Det är viktigt för den samiska kulturens fortlevnad och utveckling att fler kvinnor deltar i förvaltningen av en av det samiska samhällets viktigaste resurser, den samiska rätten till mark och vatten. För många samer är fiske- ochjakt viktigt, både de som har fiske, slöjd, jakt och andra naturnäringar som huvudsaklig försörjning och de som bedriver renskötsel. Många samer, som bor och lever i sameområdet behöver fiska med nät och jaga, både älg som småvilt, ror att täcka sitt husbehov av fisk och kött. Deras rätt bör tillrorsäkras genom medlemskap i samebyn. Motiv Samebyar ska ges möjlighet att på försök omorganiseras och utöka medlemskapet och verksamheten. Samebyar ska ges lagligt stöd för att på försök ta in andra medlemmar och bedriva annan verksamhet. En rorsöksverksamhet bör kunna omfatta avvikelser från rennäringslagen beträffande samebyns ändamål och medlemmar m. m., samebys förvaltning m. m., samebyns ekonomiska förhållanden och bystämma m. m. Försöksverksamheten kan möjliggöras genom att inrätta en särskild lag. Sameby bör kunna ansöka hos Sametinget om att omfattas av försöksverksamheten och få verksamhetsstöd och ekonomiskt bidrag. En utvärdering av försöksverksamheten bör ligga till grund för en lagändring som möjliggör en ändrad samebyorganisation. Lag (SFS 2018:000) om försöksverksamhet med ändrad samebyorganisation Rennäringslagen (1971 :43 7) Föreslagen lydelse Försökssamebyar och tidsperiod l Under tiden den l januari december 2021 ska det enligt bestämmelserna i denna lag genomföras en försöksverksamhet med ändrad samebyorganisation Sametinget beslutar efter ansökan från sameby om försöksverksamhet. Uppgifter som ingår i den ändrade organisationen 2 Iförsökssamebyn skaföljande gälla i stället för motsvarande regler i rennäringslagen (1971:437).

83 Bildande av en försökssameby 3 Försökssameby bildas vid sammanträde genom att deltagarna antar stadgar och utser styrelse. Sammanträde enligt första stycket ska hållas av Sametinget. Till sammanträdet ska Sametinget kalla samtliga medlemmar i sameby som förvaltar renskötselrätten inom betesområdet, och same som senast två månader före sammanträdet anmält att han är intresserad av medlemskap i försökssamebyn 4!frågor som avses i 12 tredje. ( stycket 2 har, om minst en deltagare begär det, varje deltagare en röst för varje ren som enligt senast gällande renlängd innehas av honom. I övriga frågor har varje myndig deltagare vid sammanträdet en röst. f < '. 9 Sameby har till ändamål Ändamål och medlemmar m. m. att enligt denna lag får 5 En försökssameby har till ändamål medlemmarnas gemensamma att för medlemmarnas gemensamma bästa ombesörj a renskötseln bästa förvalta renskötselrätten inom, sitt inom byns betesområde. byområde samt de övriga områden Det åligger sameby särskilt samebyn nyttjar. Förvaltningen får inte att svara får att renskötseln ske i strid med renskötselns intressen drives på ekonomiskt bästa inom försökssamebyn En försökssajneby sätt och att utföra, underhålla kan även ha andra ändamål enligt vad och driva anläggningar som som framgår av stadgarna. behövs för renskötseln. Sameby får ej driva annan ekonomisk verksamhet än renskötsel. 11 Medlem i sameby är 6 Medlem i försökssameby kan den bli l. same som deltar i som är renskötseln inom byns l. same som kan härleda sitt ursprung betesområde, till samebyns geografiska område, 2. same som har deltagit i 2. maka/make eller underårigt barn till renskötsel inom byns medlem enligt punkten l eller betesområde och haft detta efterlevande maka/make eller underårigt som stadigvarande yrke och barn till avliden sådan medlem. inte övergått till annat Om försökssamebyn inte antar sökanden huvudsakligt förvärvsarbete, som medlem, kan frågan prövas av

84 3. den som är make eller Sametinget på försökssamebyns eller hemmavarande barn till sökandens begäran. Sametingets beslut medlem som avses under l får inte överklagas. eller 2 eller som är En försökssameby kan som medlem anta efterlevande make eller same som är medlem i annan sameby underårigt barn till avliden trots att kravet på ursprung i samebyn sådan medlem. inte är uppfyllt. I stadgarna får föreskrivas att 12 Sameby kan som medlem inträdesansökan ska göras skriftligen anta annan same än som anges och att ansökningshandlingen ska vara i 11, om han avser att med försedd med sökandens bevittnade egna renar driva renskötsel namnunderskrift. inom byns betesområde. Vägras sökanden inträde som medlem, kan länsstyrelsen medge honom inträde, om det finns särskilda skäl. 13 Med renskötande medlem i sameby rorstås medlem som själv eller genom sitt husfolk driver renskötsel med egna renar inom byns betesområd e. Renar som tillhör renskötande medlems husfolk anses i denna lag tillhöra den renskötande medlemmen. 7 En medlem, som inte deltar i renskötseln inom byns betesområde, har rätt att säga upp sig till utträde ur försökssamebyn. I stadgarna får föreskrivas att en uppsägning ska göras skriftligen och att uppsägningshandlingarna ska vara försedd med medlemmens bevittnade namnunderskrift. Medlem som beviljats medlemskap i annan sameby ska anses ha sagt upp sig till utträde. 40 Kostnaderna for Ekonomiska förhållanden renskötseln fordelas mellan de 8 För en försökssamebys förpliktelser renskötande medlemmarna svarar endast försökssamebyns efter reninnehavet tillgångar. I tillgångarna inräknas insatser och avgifter som har förfallit till betalning, även om de ännu inte har betalts.

85 ( \ Om samebyn beslutar det, får kostnad som ej avser alla ' renarna fordelas mellan ägarna till de renar på vilka kostnaden belöper i forhållande till innehavet av dessa renar. Sådant beslut får ej avse kostnad som uppkommit fåre beslutet. 9 Gäller i fråga om skyldigheten att delta i kostnader olika bestämmelser för skilda verksamhetsgrenar, ska inkomsterna och utgifternaför varje verksamhetsgren beräknas för sig. Gemensamma inkomster och utgifter fördelas på verksamhetsgrenarna efter vad som är skäligt. I fall som avses ovan får medel och andra tillgångar som är att hänföra enbart till viss verksamhetsgren icke användas för ändamål som faller utanför verksamhetsgrenen. De tillgångar och skulder och den renskötselverksamhet som övergår till försökssamebyn ska hänföras till en skild verksamhetsgren för renskötseln. 58 Medlems rätt att deltaga i handhavandet av samebyns angelägenheter utövas på bystämma. Medlem som underlåtit att i rätt tid fullgöra sin betalningsskyldighet enligt denna lag gentemot byn får deltaga i forhandlingarna men har ej rösträtt innan han fullgjort sin skyldighet. Medlem eller annan får icke, sj älv eller genom ombud eller som ombud för annan, deltaga i behandling av fråga vari han har ett väsentligt intresse som strider mot samebyns. 59 I fråga om rösträtt och beslut på bystämma gäller, om ej annat folj er av särskild bestämmelse i denna lag, l. att varje myndig medlem har en röst i fråga som rör utseende av ordförande på bystämma eller av revisor, beviljande av ansvarsfrihet for styrelsen eller ändring av sådan foreskrift i stadga som avses i 3 8 andra stycket 1-- 6, 2. att i övriga frågor rösträtt tillkommer endast renskötande medlem, som därvid har en röst ror varje Bystämma l O Försökssamebymedlemmarnas rätt att besluta i försökssamebyns angelägenheter utövas vid bystämman. Sameby får i stadgarna föreskriva att bara röstberättigade medlemmar får närvara när en skild verksamhetsgren behandlas vid bystämma. I fråga om rösträtt på bystämma gäller att l. varje myndig medlem har en röst, 2. på begäran av medlem ska röstning ske efter renantal i frågor som avser användningen av byns renbetesområde för 'renbete, anläggningar för renskötseln, flyttning av renar eller på annat sätt rör renskötselarbetet och därmed sammanhängande ekonomiska frågor, 3. vid röstning enligt 2 ovan har medlem en röst för varje ren som enligt gällande renlängd innehas av medlemmen, 4. på begäran av medlem ska röstning ske efter insats i frågor som avser användningen av byns renbetesområde för särskild verksamhet och därmed sammanhängande ekonomiska frågor, 5. vid röstning enligt 4 ovan har medlem en röst för varje insats som enligt gällande regler innehas av medlemmen, 6. att medlems rösträtt kan utövas genom annan medlem såsom ombud,

86 påbörjat hundratal renar som 7. ingenfår för egen eller annans del enligt gällande renlängd rösta för sammanlagt mer än en innehas av honom, dock inte femtedel av det på stämman för fler renar än som samebyn företrädda röstetalet, bestämt för honom enligt att den mening som erhållit det högsta, röstetalet gäller som stämmans beslut, 3. att medlems rösträtt kan 9. att vid lika röstetal val avgörs genom utövas genom annan medlem lottning och i andra frågor den såsom ombud, mening gäller som stöds av de flesta 4. att ingen får för egen eller röstande eller, om även antalet annans del rösta för röstande är lika, av stämmans sammanlagt mer än en ordförande, femtedel av det på stämman l O. att beslut om ändring av stadgarna företrädda röstetalet, inte är giltigt, om det inte biträds av 5. att den mening som minst två tredje delar av det på erhållit det högsta röstetalet stämman företrädda röstetalet enligt 2 gäller som stämmans beslut, ovan och dessutom, såvitt gäller ( \_ 6. att vid lika röstetal val föreskrift som avses i 38 andra avgörs genom lottning och i stycket 1--6, av flertalet av byns andra frågor den mening myndiga medlemmar. gäller som biträds av de flesta röstande eller, om även antalet röstande är lika, av stämmans ordförande, 7. att beslut om ändring av stadgarna inte är giltigt, om det inte biträds av minst två tredjedelar av det på stämman av renskötande medlemmar företrädda röstetalet och dessutom, såvitt gäller föreskrift som avses i 38 andra stycket 1--6, av flertalet av byns myndiga medlemmar. 38 Sameby skall antaga stadgar stadgar för byn. 11 Försökssamebyns stadgar ska ange stadgarna skall ange l. samebyns benämning, l. samebyns benämning, 2. den ort inom byns betesområde, där 2. den ort inom byns byns styrelse ska ha sitt säte, betesområde, där byns styrelse 3. antalet styrelseledamöter och revisorer, skall ha sitt säte, tiden för deras uppdrag och, om 3. antalet styrelseledamöter suppleanter ska finnas, motsvarande och revisorer, tiden för deras uppgifter beträffande dem, uppdrag och, om suppleanter 4 samebyns räkenskapsår, skall finnas, motsvarande 5. hur ofta ordinarie bystämma ska hållas uppgifter beträffande dem, och tiden för sådan stämma, 4. samebyns räkenskapsår, 6. hur kallelse till bystämma ska ske och 5. hur ofta ordinarie andra meddelanden till medlemmarna ska bystämma skall hållas och tillställas dem och när föreskrivna tiden för sådan stämma, kallelseåtgärder senast ska vidtagas, 6. hur kallelse till bystämma 7. grunderna för fördelningen av jakt och skall ske och andra fiske och förläggning av medlems

87 meddelanden till byggnad inom samebyn, medlemmarna skall tillställas 8. tid för betalning av debiterad dem och när föreskrivna förskottslikvid, kallelseåtgärder senast skall 9. tid för betalning av belopp som enligt vidtagas, 44 kommer samebyn eller renskötande 7. tid får betalning av medlem till godo, debiterad fårskottslikvid, l O. vilka fonder byn skall ha, deras 8. tid får betalning av ändamål och hur avsättning till dem skall belopp som enligt 44 ske, kommer samebyn eller Il. de närmare föreskrifter som behövs. renskötande medlem till godo, 9. vilka fonder byn skall ha, deras ändamål och hur avsättning till dem skall ske, l O. de närmare föreskrifter om renskötseln som behövs. c Bemyndigande 12 Regeringenfår meddela de närmare föreskrifter som behövs för genomförandet av försöksverksamheten. Yrkande att Sametinget begär att regeringen och riksdagen inrättar en lag om försöksverksamhet med ändrad samebyorganisation som på samebys begäran kompletterar gällande rennäringslag under försökstiden. F ör sametingspartiet Guovssonasti ~ Per Mikael Utsi

88 GUOVSSONÅSTI Sametingspartiet MOTION till Sametinget ( Skydd av samisk mark Dokument Miljöbalk (1998:808) Rennäringslag (1971:437) Minerallag {1991:45) skogsvårdslag (1979:429) Skogssamerättsutredningen, Sametinget 1997 En ny rennär.ingspolitik (SOU 200 l: l O skogsvårdslagen SÅ.MEDfGGI Sft..METINGET ~ ~ 1 1 l l/.8'~ ZO!i-20l l), förslag tilllag om renskötselrätt och ändr.ingar i Bakgrund ( I stället för de regler som i dag finns i författningarna, som är ofullständiga och inte speglar det egendomsskydd samemas rätt tillland och vatten har enligt grundlagen, behövs det nya regler som tydligare klargör innebörden av samemas rätt tillland och vatten och förhållandet mellan denna och äganderätten. ( \ F ör att åstadkomma ett gott sambruk av marken ska det framgå av lagstiftningen att den som brukar marken inom same- och renskötselområdet, antingen det sker med stöd av samisk rätt eller äganderätt, ska bruka marken med hänsyn och respekt för andras rätt att bruka samma mark. Det ska också framgå att de som brukar marken med stöd av olika rättigheter såvitt möjligt ska undvika att hindra varandras markanvändning. Att vissa hinder uppstår till följd av att flera brukar samma mark för olika ändamål kan inte undvikas, men dessa hinder ska begränsas så långt det är möjligt. Detta ska inte ändra på innehållet i de olika rättigheter till marken som finns inom same- och renskötselområdet i dag. Det rör sig i första hand om samisk rätt och äganderätt, men också om andra rättigheter till fast egendom, såsom arrende, servitut m. fl. Tillräcklig tillgång till vinterbetesmark är av avgörande betydelse för att samerna långsiktigt ska kunna bedriva en naturbetesbaserad renskötsel. Totalt finns marklav lämplig för renbete inom ca 9 procent av den produktiva skogsmarken inom renskötselområdet Tillgången på trädlav som kan användas som renbete är störst inom områden med gammal skog, främst barrskog som är mer än 120 år gammal. För att den påverkan som orsakas av skogsbruket ska bli så liten som möjligt bör samemas behov av hänsyn till vinterbetesmarken tydligare än i dag lyftas fram i den generella hänsynsbestämmelsen i skogsvårdslagen. En målsättning för skogsbruket bör vara att visa hänsyn till marklavbetet så att aldrig mer än tio procent av marklavbetet inom det område som berörs av en avverkning bortfaller på grund av skogsbruket. skogssamemas mark ägs och förvaltas sedan Domänverkets bolagisering till största delen av privata markägare. På denna mark gäller inga särskilda hänsynsregler till samemas markanvändning i samband med upplåtelser av nyttjanderätter. Inte heller Adress: GUOVSSONASTI Seidegava ARJEPLOG Ordförande: Marita Stinnerbom Lars Miguel Utsi E-post: guovssonasti@biegga. com Hemsid a: Bankgiro nr: Organisationsnr:

89 gäller några regler om rätt till ersättning för sådana upplåtelser. Bakgrunden till den skillnad som i dag finns mellan de regler som gäller för upplåtelser av nyttjanderätter och ersättning för dessa inom fjällsamemas mark och skogssamemas mark har behandlats av Skogssamerättsutredningen. När regeln om upplåtelser av nyttjanderätter först infördes genom 1886 års renbeteslag var avsikten att den skulle gälla för såväl fjällsamers som för skogssamers mark som inte var i enskild ägo. Skälet till att regeln skulle omfatta såväl skogssamers som fjällsamers mark i statens ägo var att samemas sedvanerätt var lika stark på all mark. ( ( I och med Domänverkets bolagisering år 1992, övergick den statliga året-runtmarken nedanför odlingsgränsen- dvs. skogssamemas mark- i privat ägo (Sveaskog). Det underströks att de ändrade ägandeförhållandena inte påverkade samemas rätt att använda marken för renskötsel, j akt och fiske. Detta markerades genom att beteckningen kronomark behölls för all året-runt-mark som fram till år 1992 varit statlig mark oavsett om den övergick i privat ägo eller behölls som statlig mark (prop. 1991/92:134, s. 34). Motiv Det behövs tydliga regler som tydligare klargör innebörden av samisk rätt tillland och vatten och förhållandet mellan denna och äganderätten. Sametinget ska begära att regeringen och riksdagen i miljöbalken, rennäringslagen, minerallagen och i skogsvårdslagen inför följ ande: staten bör också kompensera skogssamerna för upplåtelser av nyttjanderätter inom deras mark. En ny regel införs i rennäringslagen som ger skogssamerna samma rätt till ersättning för nyttjanderättsupplåtelser inom sina marker som den rätt till ersättning för nyttjanderättsupplåtelser som fjällsamerna har på sina marker enligt 34 rennäringslagen. Miljöbalk (1998:808) Möjlig lydelse 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden / ' 5 Mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen eller yrkesfisket eller för vattenbruk skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande. Områden som är av riksintresse för rennäringen eller yrkesfisket skall skyddas mot åtgärder som avses i forsta stycket. 5 Mark- och vattenområden som har betydelse for den samiska kulturen och rennäringen ska skyddas mot åtgärder som kan försvåra kulturens utveckling och näringens bedrivande. Mark- och vattenområden som har betydelse for yrkesfisket eller för vattenbruk ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt forsvåra näringarnas bedrivande. Områden som är av riksintresse for rennäringen eller yrkesfisket ska skyddas mot åtgärder som avses i forsta stycket. 4 kap. Särskilda bestämmelser for hushållning med mark och vatten for vissa områden i landet 5 Inom fjällområdena Långtjället-Ro gen, Sylarna-Helags, Skäcker-fjällen, Burvattnet, Hotagsfjällen, Frostviken- Borgafjällen, Marsfjällen-Vardofjällen, Artfjället, Tärna- Vindelfjällen, Sarek-Mavas, Kebnekaise-Sjaunja, Rostu och Pessinki f'ar bebyggelse och anläggningar komma till stånd endast om det behövs for rennäringen, den bofasta befolkningen, den vetenskapliga forskningen eller det rörliga friluftslivet. Andra åtgärder inom områdena f'ar vidtas endast om det kan ske utan att områdenas karaktär påverkas.

90 17 kap. Regeringens tillåtlighetsprövning ( f \ Obligatorisk tillåtlighetsprövning l Regeringen skall pröva tillåtligheten av nya verksamheter av följande slag: l. järn- och stålverk, metallverk och ferrolegeringsverk, 2. massafabriker och pappersbruk, 3. fabriker för raffinering av råolja eller för tung petrokemisk produktion, 4. fabriker för framställning av baskemikalier eller gödselmedel, 5. cementfabriker, 6. anläggningar för kärnteknisk verksamhet som prövas av regeringen enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet samt anläggningar för att bryta uranhaltigt material eller andra ämnen som kan användas för framställning av kärnbränsle, 7. förbränningsanläggningar, om anläggningen har en tillförd effekt om minst 200 megawatt, 8. gruppstationer för vindkraft med tre eller flera vindkraftsaggregat med en sammanlagd uteffekt av minst tio megawatt, 9. anläggningar för lagring av minst 50 miljoner normalkubikmeter naturgas, l O. anläggningar för behandling av farligt avfall, om huvuddelen av det avfall som avses bli behandlat i anläggningen kommer från andra inrättningar och mer än l O 000 ton farligt avfall årligen förbränns eller på annat sätt återvinns eller bortskaffas vid anläggningen, 11. anläggningar för att utvinna ämnen eller material inom de områden som anges i 4 kap. 5, 12. vattenkraftverk som är avsedda för en installerad generatoreffekt av minst 20 megawatt, 13. vattenregleringar varigenom skall utnytgas ett vattenmagasin av minst 100 miljoner kubikmeter under året eller tio miljoner kubikmeter under veckan, 14. vattenöverledningar eller andra vattenbortledningar från vattendrag eller sjöar med en normal oreglerad lågvattenföring av minst tio kubikmeter i sekunden i bortledningspunkten respektive utloppet, om därigenom en sådan mängd vatten tas i anspråk att vattenföringen understiger fyra femtedelar av den normala oreglerade lågvattenföringen, 15. grundvattentäkter för tillgodogörande av en större vattenmängd än l O 000 kubikmeter om dygnet, om inte minst nio tiondelar av det uttagna vattnet återförs till grundvattenmagasinet, 16. andra vattenregleringar, vattenöverledningar och vattenbortledningar än som har angetts förut, om verksamheten avser någon av sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Storsjön i Jämtland eller Siljan och företaget kan antas få betydande omfattning eller bli av ingripande slag, 17. byggande av plattformar som är avsedda att användas vid utvinning av olja eller gas inom havsområden samt annan än helt tillfällig ankring eller förtöjning av sådana plattformar för reparation, ombyggnad eller av någon annan anledning, 18. motorvägar och motortrafikleder samt andra vägar med minst fyra körfält och en sträckning av minst tio kilometer, 19. järnvägar avsedda för fjärrtrafik och anläggande av nytt spår på en sträcka av minst fem kilometer för befintliga järnvägar för fjärrtrafik, 20. allmänna farleder, 21. flygplatser med en banlängd av minst meter. Obligatorisk tillåtlighetsprövning l Regeringen skall pröva tillåtligheten av nya verksamheter av följ ande slag: l bebyggelse, anläggningar, utvinning av skog, mineraler och material, vattenregleringar och - överledningar som ensamt eller tillsammans med andra motsvarande verksamhet eller annan markanvändning berör bedrivande av traditionella samiska näringar eller i övrigt den samiska kulturen inom mark- och vattenområden som har betydelse får samiska näringar och kultur.

91 Rennäringslagen (1971 :43 7) Möjlig lydelse 30 Den som inom året-runt- Markägare liksom innehavare av annan särskild rätt till fast markerna äger eller brukar mark egendom och innehavare av samisk bruksrätt ska visa hänsyn där renskötsel bedrivs f'ar inte vid till varandras rätt att bruka marken och såvitt möjligt undvika användningen av marken vidta att hindra varandras markanvändning. åtgärder som medför avsevärd I skogsvårdslagen (1979:429) finns regler om den särskilda olägenhet för renskötseln i annan hänsyn som ska tas till renskötseln vid skogsbruk I denna lag mån än som följer av förordnande finns regler om den särskilda hänsyn som ska tas till andra enligt26. intressen vid bedrivande av rennäring. Första stycket hindrar inte att Den som brister i hänsyn enligt första eller andra stycket ska mark används i enlighet med en ersätta uppkommen person- och sakskada. detaljplan eller för företag vars Vad som anges i denna hindrar inte att mark används i tillåtlighet skall prövas i särskild enlighet med en detaljplan eller för företag vars tillåtlighet ska ordning. prövas i särskild ordning. ( 34 Upplåtelse enligt 32, som 34 Upplåtelse enligt 32, som ej avser tillgodogörande av ej avser tillgodogörande av naturtillgångar eller skogsavverkning, skall ske mot avgift, om naturtillgångar eller ej särskilda skäl föreligger för avgiftsfrihet Avgiften fördelas skogsavverkning, skall ske mot mellan Samefonden och sameby som beröres av upplåtelsen avgift, om ej särskilda skäl enligt bestämmelser som meddelas av regeringen. föreligger för avgiftsfrihet Avser upplåtelsen tillgodogörande av naturtillgångar, skall Avgiften fördelas mellan staten utge ersättning för den skada eller olägenhet för Samefonden och sameby som renskötseln som upplåtelsen medfor. I fråga om fördelning av beröres av upplåtelsen enligt ersättning som ej utgår till bestämd person äger 28 andra bestämmelser som meddelas av stycket motsvarande tillämpning. regeringen. Avser upplåtelsen Upplåtelse på året-runt-marker nedan odlingsgränsen, som ej tillgodogörande av avser tillgodogörande av naturtillgångar eller naturtillgångar, skall staten utge skogsavverkning, ska ske mot avgift, om ej särskilda skäl ersättning för den skada eller föreligger för avgiftsfrihet. Avgiftenfördelas mellan olägenhet för renskötseln som Samefonden och sameby som beröres av upplåtelsen enligt upplåtelsen medför. I fråga om bestämmelser som meddelas av regeringen. fördelning av ersättning som ej utgår till bestämd person äger 28 andra stycket motsvarande tillämpning. ( \ skogsvårdslagen (1979 :4 29) 31 Vid skötsel av skog skall i fråga om hyggens storlek och utläggning, beståndsanläggning, kvarlämnande av trädsamlingar och skogsbilvägars sträckning den anpassning ske som uppenbart påkallas med hänsyn till rennäringen. Vid planläggning och genomförande av åtgärderna skall eftersträvas att berörd sameby har årlig tillgång till sammanhängande betesområden och till vegetation som behövs inom områden för samling, flyttning och rastning av renarna. Möilig lydelse Vid skötsel av skog inom renskötselområdet ska hänsyn tas till rennäringens intressen, såsom ifråga om hyggens storlek och utläggning, beståndsanläggning, kvarlämnande av träd och trädsamlingar, markberedning gödsling, dikning och skogsbilvägars sträckning. Därvid ska eftersträvas att samebyarnas tillgång till marklavbete och trädlavbete väsentligen kan bibehållas och samling och flyttning av renar inte onödig förhindras.