Fotosyntes. Röster om ett utvecklingsprojekt kring barn och unga i mellanstadieåldern i Ale kommun. Åsa Borgström och Ulf Axberg

Transkript

1 Fotosyntes Röster om ett utvecklingsprojekt kring barn och unga i mellanstadieåldern i Ale kommun Åsa Borgström och Ulf Axberg 1

2 2

3 Innehåll SAMMANFATTNING...4 FOTOSYNTES BAKGRUND OCH PROCESSBESKRIVNING...5 Initiering och beslut...5 Gamla Fotosyntes...6 Organisation...6 Programidé...6 Nya Fotosyntes...8 Organisation...8 Programidé...9 UTVÄRDERINGEN...10 Metod...11 Röster kring Fotosyntes och genomförandet av projektet...12 Vad var tanken med Fotosyntes?...12 Kommentarer kring verksamhetslogiken...14 Kommentarer kring samverkan...15 GENOMFÖRANDE AV FOTOSYNTES...16 Olika bilder av organisationen kring Fotosyntes...16 Olika bilder av ledarskapet kring Fotosyntes...16 Olika bilder av kompetensen i Fotosyntes...17 Kommentarer om implementering...17 FOTOSYNTES I ETT FRAMÅTBLICKANDE PERSPEKTIV...18 Avslutande tankar när det gäller Fotosyntes och framtiden...20 LITTERATURLISTA...22 BILAGOR...24 Bilaga 1: Intervjuguide professionella...24 Bilaga 2: Frågor kring fritid, skola och kamrater...25 FoU i Väst/GR Digital upplaga januari 2015 Layout: Infogruppen GR Omslagsbild: Mostphotos FoU i Väst Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, Göteborg 3

4 Sammanfattning Den här rapporten handlar om utvärderingen av Fotosyntes som är ett utvecklingsprojekt i Ale kommun. Fotosyntes startade under 2012 utifrån att det fanns en grupp barn i mellanstadieåldern som hängde ute på kvällarna och befann sig i riskzon. Syftet med Fotosyntes var att fånga upp dessa barn så att de inte hamnade i socialt utanförskap. Under projektets gång ändrades inriktningen och syftet till att handla om att utveckla en modell för samordning av tidiga insatser så att barn som bedömdes vara i risk för socialt utanförskap skulle fångas upp i ett tidigt skede. De insatser som erbjöds skulle minska risken för utanförskap och stödja barnen till en god måluppfyllelse i skolan. Från att i det första skedet ha varit riktat till en avgränsad grupp barn, växte målgruppen för Fotosyntes till att bli barn i åk 4 6 som riskerade ett socialt utanförskap, uppvisade bristande måluppfyllelse och hög frånvaro i skolan samt normbrytande beteende. Under 2013 vände sig Ale kommun till FoU i Väst/GR med en önskan om att Fotosyntes skulle utvärderas. Utvärderingen av Fotosyntes pågick under 2014 och det övergripande syftet med utvärderingen var att identifiera, analysera och beskriva arbetsformen för Fotosyntes. Utvärderingen skulle även: Identifiera, analysera och artikulera verksamhetslogiken i Fotosyntes, det vill säga vad som var problematiken, vad som skulle uppnås och hur det skulle uppnås. Beskriva och undersöka sammanhanget som omgärdade satsningen, det vill säga organisation, samverkande parter etc. Belysa hur processen och implementeringen av Fotosyntes gått till. För att ta reda på detta genomfördes intervjuer av professionella, observationer och dokumentation kring projektet lästes igenom. Material i form av rapporter och dagboksanteckningar samlades in. Deltagande i konferenser och forskningsnätverk var också en metod för att få en bild av Fotosyntes och sätta projektet i ett sammanhang. Till en början var kärnan i Fotosyntes livsledsagarna, en form av kontaktpersoner som skulle stödja barnen i skolan och på fritiden. Allteftersom utvecklades Fotosyntes till att handla om att utveckla en modell där barn och föräldrar stod i centrum omgivna av ett team av socialpedagog, specialpedagog och familjebehandlare. I intervjupersonernas berättelser fanns tre tydliga teman; barnens situation, samverkansoch samhällsperspektiv. Problematiken enligt intervjuerna bestod bland annat av att en grupp barn for illa, bristen på samverkan och att det fanns barn som riskerade att rekryteras till en grupp äldre kriminella ungdomar. Det som skulle uppnås med Fotosyntes var att få in barnen i ett sammanhang där de kände sig delaktiga, men även att förändra och förbättra systemen i kommunen kring samverkan. Dessutom skulle projektet bidra till att förbättra folkhälsan i stort. Detta skulle enligt intervjuerna uppnås genom att stärka individen men även med hjälp av stöd i hemmet, i skolan och på fritiden. Nätverket runt barnet skulle stärkas, samverkan skulle förbättras och det efterfrågades mer tvärprofessionellt arbete. Den ekonomiska frågan skulle lösas genom en social investeringsfond. På en mer övergripande nivå skulle detta ske genom tidiga insatser och att bygga system som fångar upp barn och familjer i behov av stöd. Av intervjuer och dokumentation framgick att processen och implementeringen av Fotosyntes kantades av bekymmer på flera olika nivåer. Svårigheterna handlade om organisationen, ledarskapet och synen på kompetensbehovet kring Fotosyntes. Rapporten avslutas med ett framåtblickande perspektiv och rekommendationer för framtiden som bland annat handlar om vikten av tydlighet kring ledning och styrning och att alla får samma information om projektet och vad som ska göras. l 4

5 Fotosyntes bakgrund och processbeskrivning Under hösten 2012 uppmärksammades en grupp mellanstadiebarn i Nödinge som hängde ute på kvällarna och befann sig i riskzon för kriminalitet och droger. Utifrån situationen kring dessa barn startade projektet Fotosyntes vars syfte var att fånga upp barn i mellanstadieåldern som riskerade att hamna i socialt utanförskap. Satsningen låg inom ramen för Ale kommuns ambition att utveckla former för förebyggande insatser riktade mot barn och unga där det sociala investeringsperspektivet var vägledande. Idén som låg till grund för detta perspektiv var att förebyggande satsningar är lönsamma såväl mänskligt som ekonomiskt men att detta kan vara svårt att påvisa i verksamheter med ettåriga budgetramar [1]. En planeringsmodell förordades som byggde på att: 1) beräkningar av predicerade kostnader och intäkter görs över längre tid, 2) en gemensam analys/kartläggning över de aktuella behoven görs, 3) insatser med stöd i forskning prövas samt 4) insatser följs upp och utvärderas såväl i förhållande till förändringar hos målgruppen som ekonomiskt. Utifrån dessa idéer inrättade Ale kommun en social investeringsfond. Arbetet knöts samman med liknande ansatser i Umeå och Norrköping genom ett utvecklingsprojekt inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kring sociala investeringar [2]. Förutom Fotosyntes pågick även två andra projekt inom ramen för Ale kommuns sociala investeringar, MiniMili och Star för Life. Under 2014 följdes och utvärderades Fotosyntes av FoU i Väst/GR. I den här rapporten beskrivs vad som har hänt på vägen fram tills idag, det vill säga själva processen. Först presenteras bakgrunden till projektet och därefter följer en beskrivning av utvecklingen från starten 2012 till Den första delen av rapporten bygger i huvudsak på interna dokument från Ale kommun och där beskrivs hur utformningen av Fotosyntes förändrades under arbetets gång. Den initiala varianten kallas i rapporten för gamla Fotosyntes och den version som kom till efter en omstart benämns nya Fotosyntes. Efter presentationen av projektet beskrivs utvärderingen och hur den har genomförts. Därefter presenteras materialet som bygger på intervjuer med professionella kring Fotosyntes. Rapporten avslutas med ett framåtblickande perspektiv och rekommendationer inför framtiden. Tanken är att rekommendationerna ska vara till stöd för de som redan arbetar med projektet Fotosyntes men även andra som ligger i startgroparna för att dra igång liknande projekt. Initiering och beslut Nödinge är Ale kommuns största samhälle med ca 5000 invånare och ligger strax utanför Göteborg. I januari 2012 startades ett projekt som kan ses som en föregångare till Fotosyntes. Bakgrunden var att det fanns ett antal barn i Nödinge som uppvisat ett normbrytande beteende [3]. Projektet uppkom ur ett SSPF perspektiv. SSPF är en samverkansmodell mellan socialtjänst, skola, polis och fritid, där dessa parter arbetar gemensamt med ett förebyggande arbete. Det kan handla om frågor som skolk, ungdomskriminalitet och drogförebyggande arbete. I maj 2012 gjorde den av beredningsgruppen utsedda verksamhetschefen en ansökan om medel från Ale kommuns sociala investeringsfond för förebyggande arbete. I ansökan lyftes att man sett goda effekter av de insatser som redan gjorts i projektet, men de var inte tillräckliga utan behövde utvecklas [3]. Utifrån detta ansökte man om medel för ett treårigt projekt. Detta blev startskottet för projektet Fotosyntes. I figur 1 på nästa sida presenteras en tidslinje över utvecklingen i Fotosyntes. 5

6 Figur 1. Tidslinje över utvecklingen av Fotosyntes i Ale kommun. FoU i Väst/GR Utvärderingsplan FoU i Väst/GR Ny utvärderingsplan baserad på omstart Gamla Fotosyntes Gamla Fotosyntes startade i augusti 2012 och utvecklades som en fortsättning på projektet som startade i januari 2012 [4]. Det var samma grupp barn med normbrytande beteende som var i fokus som i det tidigare projektet. Det som bekymrade inblandade parter var att vissa av barnen i årsåldern hade testat droger och befann sig i miljöer där det fanns risk att de skulle rekryteras till kriminalitet. Dessutom hade flera av barnen svårigheter i skolan och vissa hade bristande hemförhållanden. Allt detta sammantaget gjorde att personal från verksamhetsområdena socialtjänst, skola, polis och fritid i Ale var överens om att dessa barn var på väg mot ett utanförskap som behövde brytas [3]. Organisation Gamla Fotosyntes finansierades av den sociala investeringsfonden samt verksamhetsområdena fritid, skola och socialtjänst (IFO). Enhetschefen för IFO, enhetschefen för fritid och rektorn för två av skolorna var operativt ansvariga för projektet. Det avsattes 10 procent av en tjänst för arbetsledning samt 20 procent för en processledare. Fritid gick in med 100 procent, IFO 50 procent och skolan 40 procent. Sammantaget skulle livsledsagarna ha motsvarande 120 procent tjänst under perioden [3]. Programidé I valet av namnet Fotosyntes för projektet fanns något av en programförklaring och i ansökan om medel ur den sociala investeringsfonden ges följande förklaring: Fotosyntes = ljussammansättning. De gröna växterna har den unika förmågan att fånga solens strålningsenergi. På samma sätt har barn den unika förmågan att utvecklas med stöd av den energi omgivande vuxna utstrålar [3] I citatet ovan liknas barnen vid plantor som med stöd från vuxna i omgivningen utvecklas i rätt riktning. De gröna växterna har förmåga att fånga solens strålar och på samma sätt förutsätts barnen ha kapacitet att ta till sig hjälp från omgivande vuxna. Den ursprungliga modellen av Fotosyntes byggde på att utveckla goda kontakter mellan barn och vuxna och då främst mellan barn och livsledsagare. Livsledsagaren var en person som enligt uppdragsbeskrivningen skulle arbeta jagstärkande med barn, medvetandegöra de unga om deras förbättring under projektets gång, ledsaga barn mellan olika miljöer, förse barn med verktyg att göra positiva val, utgöra en brygga mellan skola, hem och fritid samt mellan olika professionella. Livsledsagaren skulle se vilka behov som förelåg på individ-, grupp- och organisationsnivå [5]. Livsledsagarna kom från verksamhetsområdena skola och fritid och hade uppdraget inom sina befintliga tjänster i Ale kommun. Av livsledsagarnas dagboksanteckningar framgår att de följde barnen både i och utanför skolan men även att de hade en hel del kontakter med föräldrarna. Livsledsagarnas roll påminde om den roll kontaktpersoner har inom socialtjänsten. Deras arbete går också ut på att bygga relationer och att vara ett stöd för barn och unga i olika situationer, det vill säga ledsaga dem genom livet. I centrum för arbetet stod alltså barnen och livsledsagaren och runt omkring dem fanns föräldrar, socialtjänst, skola och fritid. Detta illustreras i figur 2 på nästa sida. 6

7 Figur 2. Livsledsagare och barn i centrum. Föräldrar Socialtjänst Livsledsagare och barn Fritid Skola Målet och syftet med Fotosyntes så som det beskrevs i ansökan om projektmedel var: - Höja måluppfyllelsen i skolan - Öka delaktigheten både i och utanför skolan - Minska skolk och begynnande drogproblematik - Bromsa rekryteringen till droghandel och annan kriminalitet - Minska framtida utanförskap Det innebar att fokus från början var på skola och fritid. I skolan skulle måluppfyllelsen öka och frånvaron minska. På fritiden skulle barnen fångas upp så att de inte hamnade i riskzon för droger och kriminalitet. På ett mer övergripande plan skulle insatsen i Fotosyntes leda till en ökad delaktighet och ett minskat utanförskap. Av projektansökan framgår att grunden för arbetet i Fotosyntes skulle vara ett salutogent förhållningssätt [3]. Den salutogena teorin utvecklades av Aron Antonovsky som ett sätt att förstå vilka faktorer och processer som främjar hälsa och utveckling [6]. I teorin lyfts begreppet Känsla av sammanhang (KASAM) fram. Grundstenarna i KASAM är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Antonovsky menar att det handlar om en varaktig känsla av att de stimuli man möter under livets gång är begripliga och förutsägbara, att man har tillgång till de resurser som krävs för att man skall kunna hantera dem, samt att de utmaningar som detta innebär är värda såväl investering som engagemang, det vill säga att de upplevs som meningsfulla. För Fotosyntes del innebar detta perspektiv att utgångspunkten var att öka barnens självkännedom, självkänsla och självsäkerhet. I ansökan framkom även att man för de barn som uppvisade utmanande beteende, ADHD och/eller har svårigheter inom autismspektrumet, skulle använda metoden Collaborative problem solving (CPS). CPS har utvecklats av Ross W Greene som en metod för att bemöta barn som han beskriver som oflexibelt-explosiva [7]. Dessa barn kan ofta hamna i stora svårigheter på grund av svåra aggressionsutbrott och fastlåsta situationer. Greene menar att barn gör så gott de kan. När de inte kan bättre måste vuxna omkring barnet dels ta reda på varför barnen inte kan hantera en viss situation, för att sedan hjälpa dem att agera på ett sätt som såväl barnet självt som omgivningen kan acceptera. Av ansökan framgår även att föräldrar till barn som fick en insats från Fotosyntes skulle erbjudas COPE. Namnet är en förkortning för The Community Parent Education Program och är ett manualbaserat kanadensiskt föräldrastödsprogram som utvecklats av Cunningham med kollegor [8]. Syftet är att stärka föräldraskapet, förbättra samspelet inom familjen och skapa nätverk mellan vuxna. Livsledsagaren skulle alltså arbeta direkt med barnet och samverka med barnets lärare. Dessutom skulle livsledsagaren vara en brygga mellan familjen, fritid och Familjehuset. Familjehuset är en verksamhet inom individ- och familjeomsorgen i Ale där familjer med barn upp till 21 år erbjuds stöd och hjälp. Fritid hade som uppgift att introducera barnen i aktiviteter på fritiden och Familjehuset skulle erbjuda stöd för föräldrarna [3]. Arbetet med Fotosyntes började med rekrytering av personal och implementering av projektet under hösten Livsledsagare rekryterades under den här perioden och projektet presenterades för de verksamheter som skulle vara involverade i projektet som skolan och kultur- och fritid. Ganska snart stötte projektledningen på svårigheter som gjorde att projektet till slut tog en annan riktning [4]. Den första utmaningen var att det visade sig att det fanns olika tolkningar av vad projektet skulle innehålla och vilken målgruppen var. Vissa uppfattade att målgruppen var barn i åk 4 6 medan andra menade att barnen skulle följas upp på högstadiet. Det fanns olika uppfattningar på olika nivåer i verksamheterna och hos olika professioner vilket gjorde att det var svårt att introducera projektet på ett bra sätt. Det var svårt för projektledningen att presentera projektet då de uppfattade att de fick oklara besked om hur det skulle se ut och vad det skulle innehålla. Nästa utmaning kom när barn skulle rekryteras till projektet. Det gjordes försök till att identifiera barn under hösten 2012 men utan resultat [4]. Projektled- 7

8 ningen gjorde försök att rekrytera barn genom elevhälsan i skolan men inga barn blev aktuella den vägen. Då man stötte på patrull vid rekryteringen av enskilda barn valde projektledningen att inrikta sig mer på gruppverksamheter för barn. Under våren 2013 startades Trivselprogrammet och Spontanidrott. Trivselprogrammet är en rastaktivitet där så kallade trivselledare har i uppgift att ge eleverna ökad trygghet och aktivitet på rasterna ( Spontanidrotten var en aktivitet på fritiden för lågoch mellanstadiet med fokus på lek och rörelse. Där fanns inget krav på medlemskap i någon förening och det var avgiftsfritt. Ytterligare en utmaning för projektet var stor omsättning av personal under det första året. Det byttes enhetschefer, verksamhetschefer men även livsledsagare [4]. Allt detta sammantaget gjorde att projektet Fotosyntes fick en olycklig start kantad av svårigheter. Under våren 2013 tog man i Ale kommun ett samlat grepp för att lyfta projektet och underlätta för livsledsagarna att komma igång med arbetet med barnen. Skolan, elevhälsan, fritid och socialtjänsten gick ihop för att göra en kartläggning av barn som kunde tänkas delta i projektet. Kartläggningen gjordes i mars 2013 och 22 barn identifierades, varav sju tilldelades en livsledsagare. Fyra av dessa fortsatte kontakten med livsledsagaren [4]. Förutom att Fotosyntes under våren 2013 tog ett steg framåt då det gällde rekrytering av barn till projektet så genomförde Familjehuset samtidigt en COPE-utbildning riktad till föräldrar med barn i Fotosyntes målgrupp. Svårigheterna kring projektet fortsatte dock under hösten De utmaningar som projektet hade haft ända sedan starten med otydligheter kring projektet, svårigheter att rekrytera barn och personalbyten kvarstod [9]. Dessutom hade det tillkommit nya svårigheter som handlade om bekymmer med att skapa en fungerande organisation och kommunikation kring projektet. Medarbetare på olika nivåer hade fortsatt svårt att förstå och tolka uppdraget och omsätta det i konkret arbete [9]. Förutom detta var det svårt att följa och mäta projektets utveckling i förhållande till syfte och mål. Allt detta påverkade arbetet med projektet och barnen och ledde till att man endast arbetade med ett fåtal individfall inom Fotosyntes. I oktober 2013 var nio barn aktuella i Fotosyntes och enligt de beräkningar som gjorts i Ale kommun skulle 15 procent, det vill säga 30 barn i Nödinge vara i riskzon och därmed kunna vara aktuella för Fotosyntes [9]. Det var tydligt att fler barn borde ha fått ta del av den hjälp och det stöd som Fotosyntes erbjöd och projektledningen började resonera kring hur projektet skulle kunna utvecklas och förändras. Livsledsagarna hade blivit alltmer ensamma med ansvaret för barnet och samarbetet med föräldrarna och socialtjänsten var näst intill obefintligt. Även samverkan med skola och fritid var bristfällig. Under hösten 2013 stod projektet inför en omstart. Det fanns otydligheter i ledningen och styrningen av projektet behövde förtydligas. Processledaren skulle avsluta sin tjänst och livsledsagarna behövde ett tydligare uppdrag. Syftet med omstarten var att byta riktning på projektet. I stället för att arbeta utifrån och utvärdera en bestämd modell, så skulle man arbeta med modellutveckling [10]. Arbetet med utvecklandet av nya Fotosyntes beskrivs i nästa avsnitt. Nya Fotosyntes Under våren 2014 beslutades att projektet skulle ändra inriktning och fokus flyttades från individnivå till modellutveckling [11]. Organisation Till skillnad från tidigare finansierade nya Fotosyntes hela verksamheten med medel från den sociala investeringsfonden och inte som tidigare då medel kom från skola, socialtjänst, fritid och den sociala investeringsfonden. Vidare så placerades verksamheten organisatoriskt på samma nivå som de övriga projekten som låg inom ramen för Ale kommuns sociala investeringar (se figur 3). Figur 3. Organisationsskiss nya Fotosyntes. Styrgrupp Arbetsgrupp Nya Fotosyntes Projektledare Nya Fotosyntes Ledningsgrupp TEAM Nya Fotosyntes Kommunstyrelsen Arbetsgrupp MiniMili Arbetsgrupp Star for Life 8

9 Programidé Inriktningen på projektet förändrades till metodutveckling [11]. Den gamla modellen med livsledsagaren och barnet i centrum lämnades. Istället formades en ny modell där barn och föräldrar stod i centrum med ett team bestående av socialpedagog, specialpedagog och familjebehandlare som sattes samman utifrån de behov som förelåg. Resurser skulle samlas runt barnet och familjen och verksamheterna skola och socialtjänst skulle samverka med varandra för att kunna vara till stöd. Fritid fick en mer perifer roll och tanken var att de skulle kopplas in vid övergången till högstadiet (se figur 4 nedan). I modellutvecklingen ingick även att Fotosyntesverksamheten tillsammans med andra verksamheter skulle undersöka och justera rutiner för elevers närvaro och frånvaro, rutiner kring utredningar och bakomliggande orsaker till en elevs frånvaro, samarbete med vårdnadshavare och skola (strategier för samarbetet med vårdnadshavare när det inte fungerar) samt samarbete med andra verksamheter (till exempel socialtjänst) [12]. Fotosyntes hösten 2014 Även om det har pågått såväl organisatoriska, inriktningsmässiga som personella förändringar i projektet sedan starten i augusti 2012 så har antalet barn som fått insatser via Fotosyntes varit relativt konstant under perioden Antalet elever i projektet under hösten 2014 var åtta stycken, varav fyra flickor och fyra pojkar. Av dessa var fyra barn från gamla Fotosyntes och fyra barn från nya Fotosyntes [12]. l Målgruppen för och syftet med nya Fotosyntes efter omstarten beskrivs i en projektplan från hösten 2014 [11]. I denna beskrivs att syftet är att: utveckla en modell för tidiga samordnade insatser som stärker elevens delaktighet och förmåga att påverka sitt sammanhang och genom detta nå en god måluppfyllelse i skolan och därmed minska risken för socialt utanförskap Och målgruppen beskrivs som: elever i årskurs 4 6 som riskerar utanförskap genom: bristande måluppfyllelse (nationella prov i år 3), normbrytande beteende och hög frånvaro (osanktionerad/ sanktionerad frånvaro) Figur 4. Barnet och familjen i centrum. Socialpedagog Barn och föräldrar Specialpedagog Familjepedagog 9

10 Utvärderingen Under våren 2013 tillfrågades FoU i Väst/GR om att skriva en utvärderingsplan för projektet Fotosyntes och under hösten arbetades planen fram [13]. Utvärderingen skulle kunna belysa verksamhetslogiken i Fotosyntes, undersöka sammanhanget som omgärdat satsningen samt följa upp eventuella förändringar hos barnen. Det fanns önskemål om att utvärderingen även skulle utgöra en effektstudie. Av utvärderingsplanen och det avtal som slöts mellan FoU i Väst /GR och Ale kommun framgår att detta inte bedömdes som möjligt, då en sådan typ av studie kräver en större undersökningsgrupp samt tillgång till en jämförelsegrupp, det vill säga en grupp där deltagarna inte fått ta del av Fotosyntes insatser. Det ingick inte heller i uppdraget att beräkna vad satsningen ur ett socialt investeringsperspektiv kunde tänkas innebära för framtida minskade kostnader. Genom intervjuer och bedömningsinstrument skulle utvärderingen dock kunna belysa huruvida barnens situation förändras i rätt riktning under perioden, även om svar inte skulle kunna ges på frågan om eventuella förändringar var en effekt av Fotosyntes eller av något annat. Den ursprungliga tanken var att FoU i Väst/GR skulle göra en extern utvärdering, det vill säga följa arbetet i Ale för att utvärdera Fotosyntes som modell, utan direkt inblandning i processen och organiseringen av modellen. Vid uppstartsmötet för nya Fotosyntes i februari 2014 framgick att Fotosyntes inte existerade som modell, utan att arbetet med nya Fotosyntes handlade om att utveckla en modell för tidiga samordnade insatser [11]. Det framkom också ett tydligt önskemål om att utvärderarna skulle vara mer aktiva i diskussionerna kring Fotosyntes ledning och organisation, målgrupp och syften. Utvärderingsplanen reviderades och av den nya planen framgår bland annat att utvärderingen mer antog formen av följeforskning i det att utvärderarna skulle delta i möten med den arbetsgrupp i Ale som formerats för att dra upp riktlinjerna för nya Fotosyntes, vilket i sin tur kunde komma att påverka processen och utvecklandet av Fotosyntesmodellen. Av den omarbetade utvärderingsplanen framgår att det övergripande syftet med utvärderingen var att identifiera, analysera och beskriva arbetsformen för Fotosyntes, vilket innebar att: Identifiera, analysera och artikulera verksamhetslogiken i Fotosyntes, det vill säga vad som är problematiken och vad man vill uppnå. Beskriva och undersöka sammanhanget som omgärdar satsningen, det vill säga organisation, samverkande parter etc. Belysa hur processen och implementeringen av Fotosyntes gått till. Belysa hur man identifierat målgruppen samt att beskriva och analysera vad som händer i mötet mellan barn, familj och livsledsagare men även andra involverade samt vad de olika personerna gör inom ramen för satsningen. Tillsammans med Fotosyntesverksamheten välja ut metoder med syftet att följa upp förändringar relaterade till relevanta indikatorer som beteende, upplevelse och prestationsnivå hos barnet samt kända risk- och skyddsfaktorer i bland annat skola, familj och kamratrelationer. I början av hösten 2014 framkom det att Fotosyntesverksamheten behövde få mer tid på sig att arbeta med projektplanen för nya Fotosyntes, samt arbeta med hur informationen till barn och föräldrar skulle se ut. Vidare så hade det skett förändringar såväl på ledningsnivå som i personalgruppen och man behövde få tid att formera sig och finna sina arbetsformer. Detta påverkade utvärderingen framförallt med avseende på möjligheten att inom den aktuella tidsplanen genomföra planerade före- och eftermätningar för uppföljning av relevanta indikatorer för förändringar hos barn och i omgivningen. Den arbetsgrupp som arbetat med omstarten av Fotosyntes och utvärderarna diskuterade relevansen av att göra dessa mätningar utifrån utvärderingen, innan det ännu fanns en egentlig modell att utvärdera och konstaterade att de knap- 10

11 past skulle ge några tillförlitliga resultat. Däremot betonades vikten av att i utvecklingsarbetet finna metoder för att man i verksamheten systematiskt skulle kunna följa upp hur det går för de barn som fått en insats. Utifrån dessa diskussioner beslutades att när det gällde utvärderingen skulle fokus fortsatt ligga på det övergripande syftet att identifiera, analysera och beskriva Fotosyntes arbetsformer, men att före- och eftermätningarna inte skulle genomföras. Utvärderarna från FoU i Väst/GR skulle i stället erbjuda stöd till projektledningen att välja ut standardiserade metoder för systematisk uppföljning av eventuella förändringar avseende relevanta indikatorer som beteende, upplevelse och prestationsnivå hos barnet, samt kända riskoch skyddsfaktorer. I avtalet mellan FoU i Väst/GR och Ale kommun fanns en skrivning om att en avstämning skulle göras i slutet av 2014 kring hur arbetet fortlöpt inför en eventuell fortsättning av samarbetet. Vid avstämningen lyftes såväl de problem som Fotosyntes brottats med sedan starten 2012, som svårigheter i samband med utvärderingen. Utifrån dessa samtal beslutades att samarbetet mellan Ale kommun och FoU i Väst/GR kring Fotosyntes skulle upphöra vid avtalsperiodens slut. I det följande redogörs för arbetet med utvärderingen under Metod Det övergripande syftet med utvärderingen var att identifiera, analysera och beskriva Fotosyntes arbetsformer. Verksamhetslogiken, det vill säga vad som är tanken med Fotosyntes, har undersökts. Det har varit centralt i utvärderingen att ta reda på problematiken eller bekymret som ledde till att projektet Fotosyntes startades. Vad var problematiken, vad var det som skulle påverkas eller uppnås med projektet och hur skulle det gå till? För att ta reda på detta har dokumentation kring projektet lästs igenom, intervjuer och observationer har genomförts och så har material i form av rapporter och dagboksanteckningar samlats in. Deltagande i konferenser och forskningsnätverk har också varit en metod för att få en bild av Fotosyntes och sätta projektet i ett sammanhang. Under mars maj 2014 genomfördes 14 intervjuer med chefer och personal som varit involverade i uppstarten och arbetet med Fotosyntes. De personer som intervjuades hade på olika sätt varit involverade i arbetet med Fotosyntes. Vissa hade varit med i planeringen och uppstarten av Fotosyntes och andra hade kommit in senare i projektet. Tre av intervjupersonerna hade slutat i Ale kommun och arbetade vid intervjutillfället i andra kommuner i Västsverige. Intervjupersonerna kom från olika verksamheter som varit involverade i projektet: kultur- och fritid, elevhälsa, skola och individ- och familjeomsorg. De hade erfarenhet av olika uppdrag på olika nivåer i organisationen. Det var en sektorchef, sex verksamhetschefer, en enhetschef, en rektor, en temaledare, två processledare och två livsledsagare. Intervjuerna genomfördes på intervjupersonernas arbetsplatser och tog ca en timme. Intervjuerna var kvalitativa och semistrukturerade. Detta innebär att den som genomför intervjuerna har en lista, eller en intervjuguide över teman som ska beröras, men att intervjupersonen har stor frihet att utforma svaren på eget sätt [15]. Den som genomför intervjuerna har också möjlighet att på ett friare sätt följa upp det som kommer upp under intervjun. Denna form av intervju medger alltså olika utvikningar kring olika frågor, samtidigt som intervjuaren är mån om att leda intervjun tillbaka till ursprungsfrågan. Intervjusituationen liknade alltså för de mesta en samtalssituation där frågorna var ett stöd för att få intervjupersonen att berätta om projektet och genomförandet. Intervjuguiden bestod av olika teman som syftade till att svara på det övergripande syftet med utvärderingen, det vill säga att identifiera, analysera och beskriva Fotosyntes arbetsform (se Bilaga 1). Intervjuerna spelades in och skrevs ut i efterhand. Analysen av intervjuerna gjordes utifrån de utskrivna texterna. De olika områdena i intervjuguiden var: Fotosyntes, bakgrund, nuläge, målgrupp, verksamhetslogik/programteori, idén bakom livsledsagare och framtid-förväntningar. I den här rapporten berörs alla dessa områden men fokus har främst legat på att beskriva verksamhetslogiken, det vill säga vad som varit tanken med Fotosyntes. För att underlätta för intervjupersonerna då de resonerade kring vilken påverkan yttre faktorer hade på barnen användes under intervjuerna dessutom Urie Bronfenbrenners modell tolkad av Christían Serrano [16]. I Bronfenbrenners socialekologiska modell beskrivs samhället utifrån mikro, meso, exo och makronivå [17]. Förutom intervjuer och observationer har en viktig del i informationsinhämtandet varit att delta i olika möten med projektledningen för Fotosyntes samt andra aktörer som till exempel nationalekonomer från SKL med uppgift att föra in ett socialt investeringsperspektiv i verksamheten. FoU i Väst/GR har även deltagit i olika konferenser och forskningsnätverk tillsammans med arbetsgruppen kring Fotosyntes där temat varit sociala investeringar. Detta för att kunna sätta in projektet i det större sammanhanget kring sociala investeringar. 11

12 Röster kring Fotosyntes och genomförandet av projektet För att få en helhetsbild och ta reda på hur personer som varit involverade i projektet upplevt arbetet med Fotosyntes så gjordes intervjuer under våren Tanken var att intervjuerna skulle komplettera information från rapporter, dagboksanteckningar och observationer och ge en mer heltäckande bild av Fotosyntes. Både de som varit med i uppstarten av projektet och de som kommit in senare skulle få möjlighet att ge sin bild av projektet. Det var också viktigt att personal på olika nivåer, både chefer och de som arbetade direkt med barnen i verksamheten fick uttrycka sina tankar kring arbetet med Fotosyntes. Syftet med intervjuerna var även att lyfta fram skilda röster kring Fotosyntes för att se vilken bild av projektet som fanns, om den var samstämmig eller om det fanns olika uppfattningar om vad som hänt i processen med Fotosyntes. I det här kapitlet presenteras och analyseras resultatet från dessa intervjuer. Vid genomgången av intervjumaterialet låg fokus på verksamhetslogiken, det vill säga vad som var tanken med Fotosyntes, problematiken, vad som skulle uppnås och hur det skulle uppnås samt processen och implementeringen (själva genomförandet). Vad var tanken med Fotosyntes? När intervjupersonerna beskrev kärnan i Fotosyntes så gjorde de det utifrån olika aspekter som barnens situation, samverkan, tidiga insatser, utanförskap och metodutveckling. I deras berättelser fanns tre spår som var mer tydliga än andra: barnens situation, samverkans- och samhällsperspektiv. Oftast gick dessa teman hand i hand men det fanns en tendens till att de som arbetade nära barnen oftare utgick från barnens situation medan de som arbetade på en övergripande nivå oftare hade ett samverkans- eller samhällsperspektiv. I det här avsnittet presenteras verksamhetslogiken i Fotosyntes, problematiken, vad som skulle uppnås och hur det skulle uppnås utifrån barnens situation, samverkans- och samhällsperspektiv. Problematiken Här beskrivs hur informanterna såg på den problematik som låg bakom att Fotosyntes skapades. Som nämnts tidigare så var det tre aspekter som lyftes särskilt när intervjupersonerna resonerade kring verksamhetslogiken, det vill säga vad som var tanken med Fotosyntes: barnens situation, samverkans- och samhällsperspektiv. Nedan analyseras och beskrivs problematiken utifrån dessa tre teman. Problematiken ur barnens situation. Många menade att projektet startade på grund av att det fanns barn som for illa. Det var tydligast bland de som arbetade närmast barnen: livsledsagare, rektorer och processledare. Även chefer på olika nivåer, främst de som var med i uppstarten av projektet, framhöll att problematiken som låg till grund för projektet först och främst var att barn for illa men även avsaknaden av system för att möta deras behov. Ofta nämndes den grupp barn i mellanstadieåldern i Nödinge som hängde ute på kvällarna under hösten Det var främst fritidspersonalen som mötte dessa barn och det fanns en oro för deras situation. Utgångspunkten var de där tio som var, det var inte ett litet bekymmer det var ett stort bekymmer, de for väldigt illa. Vi startade ju för att vi såg att barn for illa allt längre ner i åldrarna och vi hade inga system riktigt för att möta det. Intervjupersonerna resonerade kring riskfaktorer och menade bland annat att problemet var bristande anknytning, svåra hemförhållanden och att barnen inte var aktiva i föreningar. Man har sett att det finns barn som inte knyter an till föräldrar och inte är aktiva i föreningar. man kanske inte har det helt toppen hemma så man vill inte vara hemma heller. De menade också att Fotosyntesverksamheten var till för att fånga upp de barn som var på väg att tappa sitt sammanhang. Man vill möta de här barnen som är på väg att tappa sitt sammanhang. Problematiken ur samverkansperspektiv. Även då intervjupersonerna resonerade kring samverkan så utgick de ofta från barnens situation. Att det fanns barn som for illa fick många att börja reflektera över hur de skulle kunna utveckla en samverkansmodell för att bättre möta dessa barns behov. Det var till och med så att några intervjupersoner menade att den ursprungliga gruppen barn som for illa i Nödinge hade använts som medel för att hitta en modell för samverkan. De var katalysatorn som gjorde att kommunen på allvar ville satsa på att utveckla en samverkansmodell mellan skola, socialtjänst och fritid genom projektet Fotosyntes. Man vill komma åt att vi är många som ser de här barnen, vi vet hur de ser ut, i vissa fall vad de heter men det finns ingen som tar tag i taktpinnen och hjälper familjen och hjälper barnet och erbjuder hjälp. 12

13 Vi ville hitta nya sätt att samverka och då använde vi den här gruppen. Andra intervjupersoner utgick från hur situationen kring själva samverkan såg ut i kommunen. De menade att problematiken var att skolan och socialtjänsten inte klarade av vissa barn på egen hand utan behövde samverka för att nå resultat. I deras resonemang var utgångspunkten samverkan och de menade att bristen på samverkan skapade ett behov av att utveckla en modell för samverkan och det var en av anledningarna till att projektet Fotosyntes startade. Skolan klarar inte dem själv och IFO klarar inte dem själva så vi måste kunna göra det ihop. problemet är att vi inte samverkar gott nog kring barn och unga i behov av särskilt stöd på olika sätt. Problematiken ur samhällsperspektiv. Ytterligare en anledning till att Fotosyntes startade förutom att barn for illa och att det fanns samverkansproblem var att situationen höll på att utvecklas till ett problem på samhällsnivå för Ale kommun. Intervjupersonen nedan lyfte problematiken till en samhällsnivå där det handlade om barn och unga i riskzon, kriminalitet, gängbildning och utanförskap. Det finns i Ale kommun en grupp äldre ungdomar som är relativt hårt kriminellt belastade. Det finns hela tiden en risk för nyrekrytering till denna grupp. Tanken var att Fotosyntes också skulle stoppa tillflödet. Vad var det som skulle uppnås? Vad var det som skulle uppnås med Fotosyntes? Vad fanns det för förväntningar på projektet? I det här avsnittet presenteras intervjupersonernas tankar om målet och syftet med projektet Fotosyntes. Vad var det som skulle uppnås med tanke på barnens situation? I citatet nedan beskrivs flera av intervjupersonernas tankar om vad som skulle åstadkommas med Fotosyntes. Barnens situation var i fokus och viktiga aspekter som minskat utanförskap, ökad måluppfyllelse, livsstilsval, goda relationer och sammanhang, skolan och hemmets betydelse samt att vända risk- till friskfaktorer lyftes fram. Minska risk för utanförskap, öka måluppfyllelsen i skolan, sunda levnads- och livsstilsval, förmåga och förutsättningar för goda relationer och sammanhang, en god relation till skolan, i familjen, stöttande, vända risk- till friskfaktorer. Intervjupersonerna framhöll även skolans betydelse som friskfaktor. Att måluppfyllelsen i skolan ökar, att mänskligt lidande minskar, framtida mänskligt lidande. Flera av intervjupersonerna hade ett salutogent förhållningssätt där de betonade vikten av sammanhang och även vikten av att vara delaktig: Att få in barn i ett sammanhang. Att barn känner sig delaktiga. I citaten nedan hade intervjupersonen ett mer systemiskt förhållningssätt med resonemang kring att skapa starkare nätverk runt barnen och vikten av att stärka barnen som individer. Stärka barnens självkänsla, öka självinsikten, skapa, stärka föräldrarollen, skapa starkare nätverk runt de här barnen. Vad var det som skulle uppnås med tanke på samverkan? Intervjupersonerna uttryckte en ambition att förändra och förbättra de system som fanns i kommunen kring samverkan. I likhet med tidigare resonemang fanns här ett systemiskt förhållningssätt men här fokuserade intervjupersonerna på själva organisationen i kommunen. Utgångspunkten var att systemet går att förändra och förbättra. Påverka system. Hur jobbar vi tillsammans, jobbar vi med eller jobbar vi mot? Har vi stuprör eller jobbar vi tillsammans? Hur mycket vattentäta skott har vi? att vi tillsammans för ett mer systematiskt tänk kring barn, ungdomar och elever / / bättre samverkan, samarbete. I citatet nedan uttryckte intervjupersonen att det inte räckte med att förändra systemen i organisationen utan det behövdes också en förändring av invanda mönster och arbetssätt. Utgångspunkten var att möta de behov som fanns och arbetet skulle organiseras därefter. Man vill förändra de mönster som har funnits / / hur kan vi förändra vårt arbetssätt för att möta de behov som vi ändå ser är på väg att ske. Citatet nedan inbegriper två viktiga förväntningar som genomsyrade arbetet med projektet Fotosyntes. För det första fanns det en förhoppning om att ekonomiska förutsättningar skulle underlätta för olika verksamheter att samverka. För det andra fanns det en önskan redan från starten att metoden i Fotosyntes skulle bli så lyckad att den skulle kunna spridas vidare till andra verksamheter. Vi har av tradition och kultur svårt att samverka och vi hade en väldigt hög ambition att om vi löser ekonomin/ / så skulle vi hitta nya metoder som vi kunde implementera i andra verksamheter. 13

14 Vad skulle uppnås ur ett samhällsperspektiv? Intervjupersonen nedan hade ett systemiskt perspektiv och menade att insatserna från Fotosyntes skulle leda till en bättre folkhälsa och vara ett medel för att utveckla en metod för att möta barn och familjer med behov av stöd. I det stora perspektivet är det en bättre folkhälsa och i det mer direkta perspektivet så är det gentemot målgruppen att där titta på och bygga ett system som bättre kan motsvara stödbehovet hos de här barnen och familjerna. I flera av intervjupersonernas berättelser fanns ett socialt investeringsperspektiv. Mer eller mindre tydligt uttrycktes en förhoppning om att insatserna från Foto syntes skulle bli en vinst för samhället. vi vill vara en kommun som gör något innan det är för sent / / i det långa perspektivet är det krasst sett ekonomi, en ekonomisk fråga för samhället, kommunen. sen är det spinoff-effekter med minskade kostnader men det är inte det jag tänker är poängen. Hur skulle detta uppnås? Tidigare lyfte vi fram problematiken som låg till grund för Fotosyntes och vad som skulle uppnås med projektet. Här ska vi titta närmare på hur det skulle uppnås utifrån barnens situation men även ur ett samverkans- och samhällsperspektiv. Det som skulle uppnås utifrån barnens situation var att skapa starkare nätverk och förutsättningar för goda relationer. Det var även viktigt att få in barn i sammanhang och öka delaktigheten samt öka måluppfyllelsen i skolan. Detta skulle minska risken för utanförskap. Intervjuerna präglades av ett salutogent förhållningssätt och intervjupersonerna betonade vikten av att få in barn i sammanhang. Sammantaget kan det konstateras att detta enligt intervjuerna skulle uppnås genom: Att stärka individen, stärka barnens självkänsla, stärka föräldrarollen men även genom stöd i hemmet, i skolan och på fritiden och att stärka nätverket runt barnet. Intervjupersonerna lyfte även fram risk- och friskfaktorer som en viktig ingrediens och menade att Fotosyntes skulle bidra till att vända risk- till friskfaktorer. Ett systemiskt förhållningssätt och bättre samverkan och samarbete. Dessutom behövdes organisationen i kommunen förändras så att man arbetade mer tillsammans, tvärprofessionellt. Intervjupersonerna menade även att det var viktigt att lösa den ekonomiska frågan förslagsvis genom en social investeringsfond. Tidiga insatser och att bygga system som fångar upp barn och familjer i behov av samhällets stöd. Fotosyntes skulle fungera som ett skydd och fånga upp barn i riskzon samt bidra till att stoppa rekryteringen till kriminella gäng. Kommentarer kring verksamhetslogiken Av intervjuerna framgick att det delvis har funnits olika bilder av problematiken och vad som skulle uppnås med Fotosyntes. Det var tydligt att intervjupersonerna gick in i projektet med olika förväntningar. De olika bilderna hängde ihop med var i organisationen intervjupersonen befann sig och när man kom in i projektet, om man var med vid starten eller kom in senare. I stora drag förhöll det sig så att på verksamhetsoch sektornivå ansågs bekymret först och främst vara bristande samverkan och det som skulle uppnås med Fotosyntes var primärt att hitta en modell för samverkan. De som arbetade direkt med barnen ute i verksamheterna ansåg däremot att bekymret först och främst handlade om barn som for illa och det som skulle uppnås med Fotosyntes var att fånga upp dessa barn. Föreställningen om hur det skulle gå till att hitta en modell för samverkan och fånga upp barn som for illa var mer samstämmig. Intervjupersonerna hade ett systemiskt och salutogent förhållningssätt då de resonerade kring dessa frågor. De betonade tidiga insatser och att använda sig av en social investeringsfond. Det innebär att det har funnits olika bilder av problematiken och vad som skulle uppnås med Fotosyntes men att involverade parter ändå varit relativt eniga om hur de skulle jobba tillsammans. Inför en framtida fortsättning är det viktigt att tydliggöra dessa bilder så att deltagare i projektet är klara över vilka förväntningar som finns på projektet så att gemensamma mål kan formuleras. Intervjupersonerna resonerade även kring risk- och friskfaktorer. Det finns i dag en bred enighet i forskarvärlden om att barns och ungas utveckling bäst förstås utifrån en så kallad risk-skyddsmodell där man ser till motståndskraft, sårbarhets-, risk- och skyddsfaktorer över tid [18]. Med motståndskraft respektive sårbarhet avses medfödda, eller tidigt förvärvade egenskaper hos barnet, medan risk- och skyddsfaktorer handlar om företeelser i den närmaste men även utvidgade miljön som till exempel hemmet och skolan. Exempel på sårbarhets- och riskfaktorer kan vara låg begåvning, svårt temperament, otrygg anknytning, inkonsekvent och hård uppfostran, våld i familjen, negativ skolmiljö och svag koppling mellan hem och skola [19]. Exempel på motståndskraft och skyddande faktorer är intelligens, trygg anknytning, god 14

15 problemlösningsförmåga, goda sociala och kommunikativa färdigheter, förmåga att utlösa positiva rektioner från omgivningen, bra socialt stöd samt en god skolgång [19]. Detta perspektiv ger också vid handen att interventioner kan riktas mot att såväl upptäcka, främja och skapa motståndskraft och skyddande faktorer (ofta kallade friskfaktorer) som mot att förebygga, hindra och undanröja sårbarhets- och riskfaktorer. Intervjupersonerna menade att riskfaktorer bland barnen som bristande anknytning, svåra hemförhållanden och att barnen inte var aktiva i föreningar var en del av problematiken som låg till grund för att Fotosyntes skapades. Tanken från början var att socialtjänsten och fritidsverksamheten skulle samverka för att komma till rätta med dessa bekymmer. Familjehuset, en öppen verksamhet inom individ- och familjeomsorgen, skulle ge stöd och hjälp till barn och föräldrar och fritidsverksamheten skulle lotsa barn in i föreningslivet. Under projektets gång har fritidsverksamhetens roll tonats ned och Fotosyntes är i dagsläget främst ett samverkansprojekt mellan grundskolan och socialtjänsten, det vill säga mellan sektorn för Utbildning, kultur och fritid (UKT) och Arbete, trygghet och omsorg (ATO) i Ale kommun. I det fortsatta arbetet kring Fotosyntes kan det vara bra att diskutera vilka riskfaktorer projektet ska arbeta mot så att det finns en enighet bland ledning och personal i den här frågan. Intervjupersonerna framhöll främst skolans betydelse som friskfaktor. Ett huvudsyfte med Fotosyntes var att öka måluppfyllelsen i skolan och därmed minska risken för framtida utanförskap. Här fanns en enighet bland de intervjuade kring vad som skulle uppnås med projektet. Det var också tydligt hur Fotosyntes utvecklats från ett projekt sprunget ur fritidsverksamheten till ett samverkansprojekt med skolan som arena. Av intervjuerna framgick att Fotosyntes inte var ett projekt i vanlig bemärkelse utan en social investering. Intervjupersonerna använde uttryck som är kännetecknade för det sociala investeringsperspektivet som att främja tidiga insatser och att uppmuntra till samverkan. Vissa hade också ett ekonomiskt perspektiv och uttryckte en önskan om att resultatet av Fotosyntes skulle bli en vinst för samhället. Enligt SKL är effektutvärdering en central del vid utvärderingen av sociala investeringar [2]. Då undersöks hur stora effekterna blivit av en insats, de kostnader som projektet medfört jämförs med de kostnadsminskningar eller intäktsökningar som uppstått för samhället. Det fanns också från start en uttalad önskan från projektledningen att göra en effektutvärdering av Fotosyntes. Denna tanke finns kvar även för nya Fotosyntes. En del i denna tanke är att det är viktigt att finna metoder för att systematiskt kunna följa upp de insatser som görs. Detta för att det i en förlängning, under förutsättning att tillräckligt många barn får insatser från Fotosyntes och att det finns en jämförelsegrupp, skall vara möjligt att räkna på om insatserna från Fotosyntes varit en vinst för samhället. Att göra en effektutvärdering har legat utanför uppdraget för den här utvärderingen. Kommentarer kring samverkan Den tidigare beskrivna risk-skyddsmodellen ger vid handen att utvecklandet av normbrytande beteende och socialt utanförskap är en process som leder till en komplex problematik. Komplexa problem kan ofta behöva komplexa lösningar, då det kan behövas flera olika verksamheter med tillgång till olika sorters kompetens och resurser, vilket kan peka på behovet av samverkan [20]. Samverkan beskrivs ofta både som ett favoritproblem och en ideallösning [21]. Det är vanligt att svårigheter med att nå önskade förändringar förklaras med bristen på samverkan och att det finns en föreställning om att bara samverkan fungerade bättre så skulle problemen lösas. Detta blir ofta extra accentuerat vid förebyggande arbete, då det kan krävas att personer från flera olika verksamhetsområden arbetar mot samma mål. Samtidigt som det finns kritiska röster som pekar på negativa effekter av samverkan [22], finns det de som menar att samverkan är en viktig arbetsform i den moderna välfärdsstaten [21]. Olika författare definierar samverkan på skilda sätt. Begreppsförvirring kan utgöra en risk för att samverkan inte fungerar [23]. Det kan finnas en risk att de personer som skall samverka har olika förväntningar på vad det är som skall uppnås, vilket kan göra att det är viktigt att detta klargörs tidigt. Det finns många ord med prefixen sam- som ofta används på olika sätt och ges olika innebörd. Socialstyrelsen har i sin termbank ( definierat ett antal olika sam-ord. Några exempel: Samråd överläggning för att om möjligt enas om ett gemensamt handlande eller en gemensam ståndpunkt Samsyn ser på samma sätt, gemensam värdegrund Samordning koordination av resurser och arbetsinsatser för att erhålla högre kvalitet och större effektivitet Samarbete gemensamt bedrivet arbete som gäller en avgränsad uppgift Samverkan övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte 15

16 Utifrån dessa definitioner skulle samverkan kunna ses som resultatet av samordning och samarbete [24]. Olika forskare har pekat på ett antal olika förutsättningar för att samverkan skall fungera [21, 23, 25]. Det handlar bland annat om att samverkan har stöd från ledningen och ges de förutsättningar som krävs, till exempel att det får ta tid. Ibland kanske det räcker med samordning. De som skall samverka behöver kunskap om och respekt inför de olika uppdrag, kompetenser, resurser och begränsningar som de respektive verksamheterna har. Även om det finns beslut mellan olika verksamheter att man skall samverka så är det personer som skall göra samverkan, vilket gör att det är viktigt att vårda de professionella relationerna. Det är också viktigt att alla upplever att de äger problemet och upplever fördelar med samverkan. Det räcker inte heller med att bara en grupp människor förs samman för att samverka, utan deltagarna behöver också ha kunskap om hur man kan hantera gränsdragningsproblem, yrkesmässiga och kulturella skillnader samt kunskap om att arbeta med mål, metoder och kontinuerlig uppföljning. De behöver med andra ord ha ett visst mått av samverkanskompetens [23]. Det är dock viktigt att ha i åtanke att samverkan inte är ett mål i sig, utan skall vara ett medel för att uppnå ett mål. Detta förutsätter att målet för samverkan är väl uttalat och omfamnas av samtliga deltagare. Sammantaget gör detta att samverkan behöver få ta den tid i anspråk som krävs och bara bör användas när det verkligen behövs [25]. Av intervjuerna och den dokumentation som samlades in kring Fotosyntes framgick att projektet var sprunget ur ett SSPF-perspektiv. SSPF står för samverkan mellan socialtjänst, skola, polis och fritid, där dessa parter arbetar gemensamt med ett förebyggande arbete. Målgruppen för SSPF är barn och unga i åldern år, en lite äldre målgrupp än den för Fotosyntes. Annars är intentionen till stor del densamma: att genom samverkan möta en grupp barn med normbrytande beteende och med gemensamma krafter verka för att de ska hitta ett sammanhang där de kan utvecklas i positiv riktning. Den modell som håller på att formas och utvecklas i Ale skulle kunna vara ett SSPF Yngre en samverkansmodell för att möta barn i ett ännu tidigare skede än i befintliga SSPF. Genomförande av Fotosyntes I det följande beskrivs upplevelsen av implementeringen och genomförandet av Fotosyntes hos de personer som intervjuades under 2014 och hur själva processen sett ut fram till idag. Forskning har konsekvent visat betydelsen av organisationen, ledarskapet och personalens kompetens för implementeringen av nya metoder [26]. Dessa begrepp har använts i analysen av intervjuerna. Nedan berättar en av intervjupersonerna hur det gick till då Fotosyntes presenterades, under själva uppstarten av projektet. Av citatet framgår att det fanns en ambition att presentera projektet för berörda verksamheter och att det var en del av implementeringen. Det man gjorde var att man gick ut på skolorna och informerade, man hade information till föräldrarna jag tror på föräldramöte / / Sedan hade man ju information till socialtjänsten och rektorsgruppen så att alla andra ska känna till vad det var / / Hela fritid fick en föredragning av de här personerna som åkte runt i implementeringssyfte Trots goda ambitioner har Fotosyntes kantats av olyckliga omständigheter och i det här avsnittet ska vi titta närmare på vad som hände då projektet skulle implementeras och hur den processen såg ut. Olika bilder av organisationen kring Fotosyntes Intervjupersonerna hade olika bilder av hur projektet Fotosyntes var organiserat. Hela organisationen i kommunen förändrades i samband med att Fotosyntes startade och det var stor omsättning på personal på chefsnivå. Det var inget som hade med Fotosyntes att göra men det påverkade uppstarten av projektet. Intervjupersonerna hade olika uppfattning om vad som var styr- och ledningsgrupp och vilka som ingick där. Dessutom fanns det en föreställning om att beslut kring Fotosyntes hanterades någon annanstans än i styr- och ledningsgruppen. Det fanns goda ekonomiska förutsättningar för projektet men enligt intervjuerna startade projektet ekonomiskt innan organisationen var satt. Det fanns mer ekonomiskt kapital än organisatoriska förutsättningar. Otydligheten kring organisationen och innehållet ledde till att det fanns olika föreställningar om vad det var för projekt man gick in i. Olika bilder av ledarskapet kring Fotosyntes Föreställningen om ledarskapet såg olika ut hos intervjupersonerna och det fanns olika uppfattning i styr- 16

17 och ledningsgrupp om hur arbetet med Fotosyntes skulle se ut. Enhetschefer och processledare fick olika information om vad Fotosyntes var för projekt. Det fanns olika bilder av vad Fotosyntes skulle innehålla vilket ledde till att det var svårt att presentera och implementera projektet. Olika förväntningar på vad livsledsagarna skulle göra och avsaknaden av en konkret arbetsbeskrivning påverkade deras arbetssituation. Vidare fanns en uppfattning om att det inte gavs tillräckligt med utrymme att leda och styra Fotosyntes, vilket i förlängningen påverkade situationen för både livsledsagare och barn. Olika bilder av kompetensen i Fotosyntes Vad gäller kompetensen fanns en bild av att de involverade hade otillräcklig kunskap om varandras verksamhetsområden. Dessutom fanns olika uppfattning om vilken kompetens som krävdes för att arbeta i projektet och det fanns olika uppfattning om huruvida de som arbetade i projektet hade rätt kompetens. Vidare upplevde de som arbetade direkt med barnen att de inte fick tillräckligt med kompetensutveckling för sitt uppdrag. Kommentarer om implementering Forskningen har visat hur avgörande implementeringen är för hur väl en metod fungerar. Oavsett hur bra metoden är så riskerar den att inte fungera vid en bristande implementering, vilket illustreras i figur 5 ovan [26]. Välja rätt personer och tydlig målbild Utbildning Handledning Urval Metodtrohet Överordnat stöd Stödjande administration Anpassa organisationen snarare än metoden Datoriserat beslutsstöd Figur 5. Effekter av implementeringsprocessen på metoder. I Ale kommun ville man introducera en ny metod Fotosyntes. Som framgår av figur 6 nedan, krävs för att implementeringen skall fungera att det finns en tydlig bild av såväl målgrupp som mål för det arbete som skall göras. Detta så att man kan göra ett strategiskt urval av personal med rätt kompetens för uppgiften, samt att behov av kompetenshöjande insatser som utbildning och handledning är tydliga [27]. I det sociala investeringsperspektivet ingår en noggrann kartläggning av behoven och en matchning av dessa till metoder med evidensstöd [1]. De specifika metoder som anges i projektbeskrivningen för Fotosyntes var COPE och CPS, båda dessa metoder har ett visst om än begränsat forskningsstöd [28 30]. I detta sammanhang är det dock bekymmersamt att målgruppen upplevts som oklar, då en förutsättning för en evidensbaserad praktik är att metoder med forskningsstöd används på det sätt som det är tänkt för den målgrupp som de är riktade till. Annars finns det en risk att metoderna inte bara blir verkningslösa utan att de till och med kan vara skadliga [31]. Vidare så är det viktigt att det finns såväl en organisation som är anpassad för metoden samt ett ledarskap som stöder utförandet av metoden. Detta kan tarva ett visst mått av pragmatism då en ny metod i sig kan innebära att det krävs anpassningar till såväl medarbetares som andras uppfattningar om arbetssätt [27]. Av intervjuer och dokumentation framgår att det rådde oklarheter kring dessa områden vid starten av Fotosyntes, vilket också så småningom ledde fram till en omstart. l Ledarskap Tekniskt Adaptivt Pragmatism 17