ALTERNATIVA TEKNISKA LÖSNINGAR FÖR SIBRO DÄMME

Transkript

1 Bilaga E1

2 Kund Nyköpings kommun Dokumenttyp Rapport Datum 15 mars 2017 ALTERNATIVA TEKNISKA LÖSNINGAR FÖR SIBRO DÄMME Förstudie

3 Revision Slutversion Datum Utarbetad av: Mads Bøg Grue, Peter Bønløkke Adamsen, Emma Hällqvist, Claes Becker, Annika Ekström, Håkan Lindved, Caroline Boström Kontrollerad av: Håkan Lindved & Peter Bønløkke Adamsen Godkänd av: Claes Becker 1

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Introduktion Bakgrund Syfte med planerade åtgärder 7 2. Juridisk process Förutsättningar Samrådsprocess Tillståndsprocess Beskrivning av nuvarande förhållanden Sibro dämme, Båven och Lidsjön Terräng Geologiska förhållanden Landskapsbild och markanvändning Tekniska anläggningar Riksintressen Natura Rödlistade arter Avrinning Nuvarande hydrauliska förhållanden Beskrivning av alternativa tekniska lösningar Ekologisk påverkan Förutsättningar för fiskpassage vid Sibro dämme Reglering av Båven Nollalternativ Alternativ Alternativ Alternativ Alternativ Bedömning av konsekvenser och Förutsättningar Metodik Bedömning av konsekvenser för ekologiska värden Övriga intressen konsekvenser och fortsatt utredning Samlad bedömning av konsekvenser Bedömning av förhållanden som påverkar tillståndsprocessen Slutsatser och rekommendationer Slutsatser Rekommendationer och fortsatt arbete Referenser 61 BILAGOR: 1. Nollalternativ 2. Alternativ 1 3. Alternativ 2 4. Alternativ 3 5. Alternativ 4 6. Höjdmodell 7. Längdprofiler 8. Tvärprofiler 9. Tvärprofil väst för skibord 10. Befintliga ledningar 2

5 Sammanfattning Huvudsyftet med föreliggande förstudie har varit att ta fram och bedöma alternativa tekniska lösningar för förbättrad fisk- och faunapassage vid Sibro dämme. Huvudfokus har varit att bedöma konsekvenser från i förstudien föreslagna alternativ, för den tjockskaliga målarmusslans värdfisk stensimpa, för den rödlistade malen och för övriga vandrande fiskar förbi och uppströms Båven. Även konsekvenser för övriga intressen och värden runt Båven har bedömts preliminärt och regleringsmöjligheter har utretts översiktligt. Därefter har en preliminär samlad bedömning av konsekvenser för ekologiska värden tillsammans med övriga intressen och värden, för de olika alternativen utförts. Förhållanden som kan påverka kommande tillståndsprocess; anläggningsoch driftkostnader, rådighet över mark har också bedömts preliminärt. I tabellen nedan presenteras översiktligt nollalternativet (dagens situation) och de tekniska lösningar för Sibro dämme som tagits fram och bedömts i förstudien. Alternativa Beskrivning lösningar Alternativ 0 Nuvarande förhållande: Sibro dämme med dammvägg och utskov utgör idag ett vandringshinder för skyddade fisk- och musselarter. Alternativ 1 Utrivning av dämme: Dammvägg och utskov tas bort vid Sibro dämme bort, vilket innebär fri passage för fisk och övrig fauna. Samtidigt sänks vattnet i Båven till ett läge nära det naturliga. Lidsjön, som tidigare är sänkt, regleras dock fortfarande. Det nya utloppet från Båven löper i befintlig fåra väster om nuvarande dammvägg. Alternativ 2 Kort omlöp: Dammkrönet/skibordet bibehålls. Ett nytt 225 m långt omlöp anläggs utmed dammväggens västra sida, vilket ger fri passage åt fisk och övrig fauna och ersätter det nuvarande utskovet med tre luckor. Omlöpet är lokaliserad helt inom Nyköpings kommuns fastighet. Alternativ 3 Medellångt omlöp och nytt dämme: Båvens utlopp flyttas till en ny plats cirka 175 m uppströms det nuvarande utskovet. Nuvarande dämme tas bort och ersätts med en ny 60 m lång fördämning (spont) tvärs över Båven. Nedströms nya dämmet anläggs ett nytt 370 m långt omlöp. Omlöpet ger fri passage åt fisk och övrig fauna och ersätter det nuvarande utskovet med tre luckor. Alternativ 4 Långt omlöp: Ett nytt 840 m långt omlöp anläggs öster om befintligt dämme. Omlöpets inlopp anläggs vid det befintliga utskovet. För att minimera fallet på det nya omlöpet sänks vattennivån i Båven med omkring en meter. Omlöpet ger fri passage åt fisk och övrig fauna. Föreslagna alternativ 1-4 ger alla bättre vandringsmöjlighet för fisk, jämfört med dagens situation, det s k nollalternativet, eftersom dämmet antingen rivs ut (alt 1), vandringsvänligt omlöp anläggs (alt 2 och 4) eller vandringsvänligt dämme och omlöp anläggs (alt 3). Detta ger positivt genomslag i bedömningen av konsekvenser för ekologiska värden för Natura 2000-fiskar och rödlistade arter (mal) samt för övrig vandrande fisk för alternativ 1-4. Både stensimpa och mal kräver låga vattenhastigheter för optimal vandring i motström. Ju längre ett omlöp görs, desto lägre blir den resulterande vattenhastigheten. Därför resulterar bedömningarna av de ekologiska värdena i att ju längre omlöpet är för ett alternativ, desto positivare är konsekvenserna för fiskar med svag simförmåga såsom stensimpa. Samtidigt kan en lägre vattennivå i Båven (alt 1 och 4) potentiellt ha en negativ påverkan på malens lekområden. Övriga intressen och värden har bedömts tillsammans med de ekologiska värdena (se tabell nedan). För övriga intressen och värden har inte bedömningar kunnat göras fullt ut till följd av brist på underlag och behov av fortsatt utredning och dialog med berörda under samrådsprocess och under MKB skede. Den samlade bedömningen av ekologiska värden samt övriga intressen och värden ska därför ses som preliminär. Konsekvenserna har bedömts enligt följande skala: Stor negativ konsekvens Liten negativ konsekvens Neutralt/kan ej bedömas Liten positiv konsekvens Medelstor positiv konsekvens Stor positiv konsekvens Mycket stor positiv konsekvens 3

6 Preliminär samlad bedömning av konsekvenser. I grön text anges arter, specifika intressen eller mekanism som varit avgörande för bedömningen. Parameter Alt 0 Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 4 Ekologisk påverkan ändrade vattennivåer Mal Ekologisk påverkan faunapassage Tjockskalig målarmussla/stensimpa, mal Sibro bevarandemål- Tjockskalig målarmussla/stensimpa Båvens bevarandemål- Tjockskalig målarmussla/stensimpa Båvens bevarandemål- Naturtyp oligotrof sjö, vattennivåsänkning Jordbrukets intressen Förändrad vattennivå Friluftslivets intressen Båtliv, fiske Vattentäktsintressen Dricksvattenbrunnar Förändrad vattennivå Vattenkraftintressen Förändrade flöden Påverkan kulturmiljö, inkl. fornminnen. Strandnära fornminnen Bedömning av förhållanden som påverkar tillståndsprocessen visar preliminärt att alternativ 2 är minst komplicerat och mest kostnadseffektivt, se tabell nedan. Alternativ 1, utrivning av dämme, innebär lägre driftskostnader jämfört med dagens läge (ingen skötsel/kontroll av dämme). Alternativ 2-4, vilka samtliga innebär anläggning av nya vattendragssträckor/omlöp, bedöms driftskostnaderna kunna öka något vad gäller rensning av vattendrag (hålla fri passage för fisk), men samtidigt försvinner driftskostnader av befintligt dämme. För alternativ 3 och 4 finns behov av ytterligare utredning och alternativ 0, 1 och 4 bedöms ha sämre förutsättningar i tillståndsprocessen. Bedömningen är gjord enligt följande skala: Sämre förutsättningar Ytterligare utredning krävs Goda förutsättningar Preliminär översiktlig bedömning av förhållanden som kan påverka genomförande av tillståndsprövning. Parameter Alternativ 0 Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 Uppskattad anläggningskostnad Driftskostnader Oförändrad Lägre Något ökad Något ökad Något ökad Rådighet över mark Tillståndsprocess (utan beaktande av rådighet) Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen av ovan att alternativ 4 är att föredra (Mycket stor positiv konsekvens) med hänsyn till ekologiska värden, men övriga intressen och värden kan påverkas negativt och rådighet kring mark behöver utredas vidare. Tillståndsprocessen för detta alternativ bedöms kunna bli komplicerad. Alternativ 2 och 3 har Medelstor respektive Stor positiv konskevens för ekologiska värden, men för alternativ 3 finns behov av utredning om rådighet kring mark. Detta alternativ är även det dyraste alternativet. Alternativ 1 och 4 kan stå i konflikt med intressen till följd av vattennivåsänkning, tillståndsprocessen bedöms kunna bli komplicerad och alternativ 1 bedöms endast ha Liten positiv konsekvens för ekologiska värden. Prioriterat vid fortsatt arbete är utreda och föra dialog kring intressen och värden vid sidan om de ekologiska, för att möjliggöra en noggrannare bedömning av konsekvenserna för dessa och för att underlätta valet av vilket/vilka alternativ som ska arbetas vidare med. 4

7 Det är väsentligt att understryka att alternativen beskriver spannet av de olika möjligheterna som finns för en etablering av en faunapassage vid Sibro. Ytterligheterna representeras av nollalternativet och alternativ 1, fullständig utrivning, och däremellan finns alternativ 2-4 som alla kan justeras i sin utformning på olika sätt. Alternativ 2-4 kan justeras efter de önskemål Nyköpings kommun önskar prioritera högst. Optimering av den lösning som väljs kan ske under detaljprojektering. Den framtida nivåregleringen av Båven har stor betydelse för naturvärden och intressen runt sjön. Det finns möjlighet att utreda olika regleringsstrategier under detaljprojektering för de olika alternativen, i syfte att optimera ett alternativ för ett värde eller intresse. I förstudien har endast vissa huvudsakliga faktorer legat till grund för konsekvensbedömningarna, såsom vattennivåer i Båven, vattenhastigheter i faunapassagen och om alternativet innebär flytt av musslor. För att exempelvis kunna göra bedömningar av förändrade flöden nedströms Båven behövs en fullständig hydraulisk modell upprättas. 5

8 1. INTRODUKTION 1.1 Bakgrund Vid Båvens utlopp i Sibro finns idag ett dämme som reglerar avtappningen till nedströms liggande Lidsjön. Dämmet utgör ett vandringshinder för flera rödlistade arter i området och vattenregleringen påverkar därmed både Båven och Lidsjön negativt. Nyköpings kommun har förelagts av Länsstyrelsen att ansöka om tillstånd till vattenregleringen enligt 11 kap. Miljöbalken alternativt ansöka om utrivning av dämmet senast 12 november Båven är Södermanlands läns största sjö och ligger i kommunerna Nyköping, Gnesta och Flen. I sjön finns bland annat de rödlistade arterna mal, ål och den tjockskaliga målarmusslan. Dämmet omfattas både uppströms och nedströms av Natura-2000 områden där många arter samt naturtyper skyddas enligt habitat- och fågeldirektivet i syfte att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus. Området bidrar därmed starkt till den biologiska mångfalden inom regionen. Båven har stor betydelse för många intressenter och är bland annat klassat som riksintresse vad gäller både naturvård och friluftsliv. Sjön omges av ett varierande kulturlandskap där många av länets förekommande vegetationstyper förekommer. Vattnet är av hög kvalitet och fungerar även som dricksvattentäkt och försörjer en stor del av befolkningen i tätorterna kring sjön bl. a Flen, Skebokvarn, Sparreholm, Mellösa och Hälleforsnäs som sammanlagt har över invånare. Många lantbruk och fritidshus kring sjön använder dessutom vattnet för bevattning och andra ändamål (1). I Tabell 1 redovisas de olika intressena. Tabell 1 Olika intressen som förekommer kring Båven. Typ av intresse Benämning Lagrum Natura 2000 område Sibro (SE ) 7 kap 27 MB Natura 2000, skyddade arter och Båven (SE ) Fågel-och habitatdirektivet och natur Artskyddsförordningen Riksintresse för friluftsliv Båven (ID. FD 12) 3 kap 6 MB Riksintresse för naturvård Båven-området (id nr NRO ) 3 kap 6 MB Vibyholm-Ådala -värde slottsmiljö Jälund-Sörby-värden odlingslandskap, Riksintresse kulturmiljövård, 3 kap 6 MB, KML, PBL m. specifik formlämningsbild från bronsålder Fornlämningar fl. och äldre järnålder. Husby-Oppunda Herrgårdslandskap Kommunala naturvårdsprogram. Våtmarksinventering. Ängs- och hagmarksinvente- Regional/kommunal planeringsinfring. Jordbruk Skogsbruk Vattentäkt Vattenkraft Vid Sibro har sedan länge funnits en damm över Båvens utlopp. Redan på 1800-talet rådde oklarheter kring dammens lagliga beskaffenhet. Då bestod dammen av en tvärdamm med intag till kvarn och med utskov som även var intag till en ålkista, samt en sidodamm som var utformad som ett skibord. Den 5 mars 1816 grundades en överenskommelse mellan dammägaren och andra markägare i området, som innebar att dammen skulle bilda ett skibord över vilket vatten alltid skulle rinna till det s k ålfiskeutskovet. Fram till 1940 hade ändringar gjorts avseende dammens konstruktion som inte var i enlighet med överenskommelsen från Marker som var beroende av överenskomna vattennivåer påverkades negativt och en stämningsansökan lämnades in av en markägare, med klagomål på dammens avbördningskapacitet och med yrkanden om ombyggnad av dammen och om att regleringsbestämmelser skulle fastställas. Kraven riktades mot dåvarande dammägare, Nyköpingsåns Kraftintressenter AB. Domen i stämningsmålet, vilken meddelades 1941 (slutdom 1944), reglerar idag befintlig dammanordning. 6

9 Under 2003, i samband med ett anläggningsarbete som ägde rum vid Sibro dämme, torrlades å- fåran uppströms dämmet i mer än 3 månader vilket fick negativa konsekvenser för den tjockskaliga målarmusslan. I den torrlagda ån hittades stora mängder skal och döda musslor. Under en inventering året därpå kunde det konstateras att den tjockskaliga målarmusslan hade överlevt både nedströms och uppströms dämmet men att förekomsten var begränsad till de djupare delarna av ån, som inte helt hade torrlagts. Populationen hade starkt minskat i antal och inga unga reproducerande individer fanns kvar nedanför dämmet och endast några få reproducerande individer kunde observeras ovanför dämmet (2). Vid inventeringar har dock en god täthet av tjockskalig målarmussla påträffats och yngre musslor påträffades (3). 1.2 Syfte med planerade åtgärder Denna förstudie syftar till att utreda alternativa lösningar som möjliggör en faunapassage vid Sibro dämme som skulle gynna såväl fisk som musslor i området. Att ge fisken möjlighet att passera Sibro dämme innebär en möjlighet för den tjockskaliga målarmusslan att sprida sig inom Nyköpingsåns vattensystem eftersom de, under en viss tid under sin livscykel, använder värdfiskar som transportmedel för att geografiskt kunna sprida sig (4). En specifik art för detta ändamål är stensimpan (Cottus gobio). Eftersom stensimpan är en svagsimmande art (dvs. simmar dåligt i strömmande vatten) anses den även vara en bra dimensionerande art att utgå ifrån vid bedömning av nya vattenhastigheter i faunapassager som uppkommer efter att justeringar gjorts vid nuvarande dämme. Om en faunapassage dimensioneras för sim-egenskaperna hos stensimpa bör den samtidigt kunna tillgodose behoven hos lax, havsöring, gädda och den skyddsvärda malen, eftersom dessa arters simegenskaper är väsentligt bättre. Syftet är också att utreda regleringen av vattennivåerna i Båven eftersom dessa har betydelse för bl a värdena i Natura 2000-området, jordbruket runt sjön och friluftslivet. De alternativa tekniska lösningarna har därför primärt projekterats utifrån stensimpans förutsättningar och behovet av regleringen av Båven. 7

10 2. JURIDISK PROCESS Sibro dämme har, såvitt kan bedömas, tillkommit utan stöd i den nu inte längre gällande vattenlagen (1983:291) eller miljöbalken. Enligt 17 lag (1998:811) om införande av miljöbalken får den som äger anläggningen eller avser att utnyttja den för vattenverksamhet begära prövning av anläggningens laglighet. Vid ändringar av anläggningen ska också en lagligförklaring prövas. Oavsett om ett nollalternativ, utrivningsalternativ eller olika alternativ med reglering och anläggning av fiskpassager väljs som åtgärd, är verksamheten att betrakta som vattenverksamhet enligt 11 kap 3 pkt 1, 3 eller 6 miljöbalken. Vattenverksamhet är som utgångspunkt en tillståndspliktig verksamhet. I det här fallet bedöms inte bestämmelserna om anmälan istället för tillstånd vara tillämplig eftersom åtgärden inte omfattas av någon av punkterna 1-13 i 19 förordningen om vattenverksamhet. Länsstyrelsen har dessutom i skrivelse förelagt Nyköpings kommun att söka tillstånd för reglering av Båven alternativt riva ut befintligt dämme. Prövning av laglighet och tillståndspliktig vattenverksamhet görs av mark- och miljödomstolen. En tillståndsansökan om vattenverksamhet ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap miljöbalken. Vid upprättande av en MKB ska samråd genomföras. I övrigt ska tillåtlighet och processförutsättningar redovisas. 2.1 Förutsättningar Bland uppgifter som ska redovisas finns tillåtlighetsbestämmelserna i 2 kap miljöbalken, vilka kommer att redovisas i tillståndsansökan för planerade åtgärder. Eftersom planerade åtgärder huvudsakligen sker med ett miljöförbättrande syfte, bedöms dessa regler kunna tillgodoses. Vidare ska en avvägning mot riksintressen enligt 3 och 4 kap miljöbalken göras. Tillåtligheten ska också stämmas av mot strandskyddsbestämmelserna i 7 kap miljöbalken. Även här väger syftet med åtgärderna tungt, att stärka bevarandestatusen för utpekade Natura 2000-arter. Enligt 11 kap miljöbalken ska fördelarna med planerade åtgärder överväga kostnaderna och de eventuella negativa konsekvenser åtgärden medför. En sådan avvägning kvarstår att göra för de olika alternativen. En förutsättning för att genomföra vattenverksamhet är att kommunen har rådighet över det mark- och vattenområde där åtgärder ska vidtas. Om verksamhetsutövaren äger fastigheten inom vilken vattenområdet ingår uppfylls rådighetskravet. Rådighetskravet kan också uppfyllas om ett rådighetsmedgivande erhålls från den som äger fastigheten där vattenverksamhet ska bedrivas. För att rådighet ska gälla får inte rådighetsmedgivandet vara tidsbegränsat utan gälla för evig tid. Ett rådighetsmedgivande erhålls ibland genom att ersättning betalas ut till fastighetsägaren. Det finns också ett begrepp tvångsvis rådighet, som innebär att verksamhetsutövaren i vissa fall kan tilltvinga sig rådighet för att genomföra åtgärder. Dessa fall regleras i 4 och 5 Lag om bestämmelser om vissa vattenverksamheter m.m.: 4 Den som vill bedriva vattenverksamhet har för detta ändamål rådighet som anges i 1, om vattenverksamheten innebär 1. vattenreglering, 2. vattentäkt för allmän vattenförsörjning, allmän värmeförsörjning eller bevattning, 3. markavvattning, 4. vattenverksamhet som behövs för allmän väg, allmän farled eller allmän hamn, 5. vattenverksamhet som behövs för att motverka förorening genom avloppsvatten, eller 6. vattenverksamhet som behövs för järnväg. 5 Staten, kommuner och vattenförbund har rådighet som anges i 1 för att bedriva sådan vattenverksamhet som är önskvärd från allmän miljö- eller hälsosynpunkt eller som främjar fisket. Den som är beroende av att vattenförhållandena består har också sådan rådighet för att utföra rensningar för att bibehålla vattnets djup eller läge eller för att omedelbart återställa ett vattendrag som har vikit från sitt förra läge eller som på något annat sätt har förändrat sitt lopp. När det gäller Sibro dämme kan både 4 pkt 1 och 5 vara tillämpliga. Tvångsvis rådighet skulle kunna hävdas. Tvångsvis rådighet är dock något som tas till i undantagsfall när en över- 8

11 enskommelse med fastighetsägare inte är en framkomlig väg. I det här fallet kan en rad diskussioner uppkomma om intrångets storlek i förhållande till det ändamål som önskas uppfyllas. Om tvångsvis rådighet yrkas kommer ersättningen till markägare att processas i domstol. Det är därför en åtgärd som ska tas till som en sista utväg när möjligheterna till andra lösningar eller överenskommelser är uttömda. För bedömningen av de olika alternativen bör därför en fastighetskarta tas fram, ägare definieras och en första kontakt tas för att sondera viljan till att upplåta mark för åtgärder. Det verkar inte troligt att länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen skulle kunna tvinga kommunen att vidta åtgärder på annans fastighet och hävda rådighet med tvång. För att hävda rådighet med tvång skulle förmodligen åtgärden behöva ge en större miljövinst än att endast möjliggöra en spridning av tjockskalig målarmusslan i vattensystemet, vilket skulle kunna ske på annat sätt eller med andra åtgärder. En teknisk lösning som inte innebär intrång på annans fastighet är att föredra om det går att få till en lösning där ett tillfredställande resultat kan nås. En annan förutsättning för att bedriva vattenverksamhet är att den inte får stå i strid med detaljplan. Området vid Sibro dämme är inte planlagt och något hinder föreligger därför inte. 2.2 Samrådsprocess Enligt 6 kap miljöbalken ska samråd genomföras med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Om Länsstyrelsen beslutar att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan (BMP), vilket är troligt i det här fallet, ska samråd också genomföras med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Länsstyrelsen har för en tidigare föreslagen faunapassage vid Sibro dämme beslutat att en sådan vattenverksamhet kan medföra BMP (Länsstyrelsen ). Oavsett alternativ är det sannolikt att Länsstyrelsen återigen kommer att besluta att vattenverksamheten kan medföra BMP och att samråd ska genomföras med en utvidgad krets. Formerna för hur samråd ska genomföras är inte i detalj reglerade men ska medverka till MKBns syfte, vilket är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra. Under samrådet kan lokala förutsättningarna och intressen fångas upp och information om rådande förhållanden samlas in. Samrådets syfte är vidare att informera om vilka åtgärder som planeras. Samrådet ska avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Inför samrådet ska ett samrådsunderlag tas fram som ska innehålla uppgifter om den planerade verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Eftersom planerade åtgärder berör ett stort antal fastighetsägare, intressenter och ett Natura 2000-område, kan förutsättas att Länsstyrelsen kommer att bedöma att verksamheten kan innebära betydande miljöpåverkan, BMP, vilket innebär att samråd lämpligen planeras och genomförs med den utvidgade kretsen redan från början. Sibro dämme reglerar sjön Båven och kan medföra påverkan på vatten både uppströms och nedströms sjön. Bara runt Båven finns ett stort antal fastighetsägare och olika intressen. Samrådet har därför en central roll i utformningen av MKBn och det är viktigt att det genomförs på ett bra och rättsäkert sett. Därför är det lämpligt att samrådsprocessen stäms av med Länsstyrelsen, som har en särskild roll under samrådet att verka för att miljökonsekvensbeskrivningen får den inriktning och omfattning som behövs för tillståndsprövningen. Ett förslag till vidare samrådsprocess bör därför stämmas av med länsstyrelsen. Förslag till samrådsaktiviteter finns i Tabell 2. 9

12 Tabell 2 Förslag till samrådsprocess. Moment Framtagande av samrådsunderlag Samrådsmöte med Länsstyrelsen och miljökontoren i Flen, Gnesta och Nyköpings kommuner Samråd med reglerings- och kraftföretag Samråd genom utskick av brev med samrådsunderlag. Samråd skickas till fastighetsägare, övriga som reglerar vatten uppströms och nedströms Båven, organisationer med intressen i Båven och dess vattenstånd, centrala och regional myndigheter. För samråd med allmänheten genomförs samråd genom annons i dagstidningar. Samrådsunderlag bör finnas tillgängligt att läsa eller hämta hem från berörda kommuners hemsidor (Nyköping, Flen och Gnesta). Samrådsutställning som flyttas runt till kommunhusen i aktuella kommuner, bemannas vid ett tillfälle på varje plats. Sammanställning av samrådsredogörelse. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Kommentar Efter förstudiens genomförande och kommuns ställningstagande till huvudalternativ. Båven ligger i dessa kommuner. Det är lämpligt att detta samråd, som också syftar till av avgränsa innehållet i MKBn, görs tidigt i processen. Beroende av alternativens utformning, särskilt om vattennivån ändras, kan det bli aktuellt att samråda med upp- och nedströms liggande damm- och kraftverksägare. Brett samråd, stort antal brev behöver skickas ut. Dessa bjuds också in till samrådsutställning, se punkt nedan. Annons i för regionen lämpliga tidningar. Möjlighet att ringa och fråga och få utsänt samrådsunderlag. Lämpligen två tre roll-upp eller liknande som kan finnas en vecka på varje plats. Som skickas till Länsstyrelsen 2.3 Tillståndsprocess Efter det att samrådet genomförs upprättas en slutgiltig teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning som tillsammans med en ansökningshandling och övriga handlingar lämnas in till mark- och miljödomstolen. Vanligen skickar domstolen handlingarna till Länsstyrelsen och ev berörda kommuner för bedömning av om handlingarna behöver kompletteras. Efter en eventuell komplettering kungörs ärendet och ett remissförfarande tar vid. Under denna tid kan det bli aktuellt för Nyköpings kommun att ytterligare kommentera eller bemöta synpunkter i målet. Efter det att målet är tillräckligt berett hålls normalt en huvudförhandling för att närmare redovisa och förhandla om planerade åtgärder, villkor m.m. Någon månad efter förhandling meddelas beslut, ett beslut som också går att överklaga. Om prövningstillstånd meddelas, vilket är brukligt, avgörs ett överklagat beslut av mark- och miljööverdomstolen. 10

13 3. BESKRIVNING AV NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN 3.1 Sibro dämme, Båven och Lidsjön Båvens avrinningsområde ingår i Nyköpingsåns huvudavrinningsområde. Båven avvattnas via Lidsjön och Husbyån till sjön Långhalsen och vidare till Nyköpingsån som i sin tur mynnar i Östersjön omkring 2,5 mil söderut. Båven är nära 70 km 2 stor, medan Lidsjön nedströms Båven har en area på ca 9 km 2 (4). Båven Båven är näringsfattig och har klart vatten med stort siktdjup och neutralt ph. I de områden där sjön angränsar till jordbruksmark kan sjön få en mer näringsrik karaktär (1) och vissa vikar är påverkade av närsalter och har övergödningsproblem. Båven har god ekologisk status (bedömning baserad på makrofyter (större vattenväxter) och växtplankton) medan den kemiska statusen ej uppnår god status (liksom de flesta andra vattenförekomster p.g.a. för höga halter av kvicksilver samt polybromerade difenyletrar) (VISS, 2017). Lidsjön Även Lidsjön uppnår god ekologisk status (bedömning baserad på näringsämnen och växtplankton) medan den kemiska statusen ej uppnår god (p.g.a. för höga halter av kvicksilver samt polybromerade difenyletrar) (VISS, 2017). 3.2 Terräng Genom att studera nuvarande förhållanden såsom höjdmodeller, ges en bild av historiska förändringar i terrängen. En digital höjdmodell har därför använts tillsammans med ortofoto för att ge en överblick över området. I höjdmodellen är den högre vattennivån synlig där vattnet faller över dammkrönet i Sibro dämme. I Figur 1 ses utloppet från Båven ned mot Lidsjön. I terrängen kan också två historiska vattenlopp med meandring skönjas, de blå bågarna nedströms dämmet, först mot väster och sedan mot öster, se Figur 1 och Bilaga 6. Figur 1 Digital höjdmodell för området kring Sibro dämme. 11

14 3.3 Geologiska förhållanden I anslutning till utloppet mellan Båven och Lidsjön förekommer isälvsediment, glaciallera, postglacial finlera samt gyttjelera, se Figur 2 (5). Isälvssediment består vanligen av sand och grus medan finmaterial saknas eller förekommer mycket sparsamt. Figur 2 Jordartskarta vid Sibro (5). Grön färg indikerar isälvssediment; röd färg visar på urberg; gul visar på glaciallera; beige med vita markeringar visar på postglacial finlera; beige med grå prickar visar gyttjelera. 3.4 Landskapsbild och markanvändning Landskapet i området består till ca 65 % av skog och hällmarker. Resten utgörs av ett odlingslandskap som i delar är på tillbakagång. Små åkertegar och betesmarker har planterats med skog och många torpställen har försvunnit eller rustats upp till sommarhus. Det levande jordbruket är till största delen småskaligt, vilket innebär att landskapet kring sjön är mosaikartat med en rik blandning av små åkrar, hagbackar, berg, skogsdungar och kärr. Genom diken och viss ytavrinning leds näringsämnen ut i sjön (1). Östra strandkanten nedströms dämmet utgörs av åkermark medan västra sidan domineras av blandskog. 3.5 Tekniska anläggningar Bro och väg Direkt uppströms det befintliga dämmet korsas Båvens utlopp av väg 670 i väst östlig riktning. Vid överfarten har Trafikverket en balkbro med brostöd i utloppets vattenfåra, se Figur 3. 12

15 Figur 3 Foto från Sibro dämme mot väg 670 och vägbro Byggnader Intill Båvens utlopp finns flera fastigheter med byggnader på väster och öster sida. För dessa byggnader är grundläggning i dagsläget okänd. I vattendraget finns några enklare bryggor anlagda Ledningar Vattendraget mellan Båven och Lidsjön korsas av flera markförlagda kraftledningar vilka kommer att behöva beaktas vid framtida åtgärder (Figur 4 samt Bilaga 10). Vattendraget korsas även av en luftledning. Figur 4 Befintliga ledningar i området kring Sibro dämme. 13

16 3.6 Riksintressen I Figur 5 visas riksintressen för friluftsliv, naturvård och kulturmiljövård vid sjön Båven. Områden som ligger vid eller i direkt anslutning till sjön är Riksintresse Naturvård Båvenområdet, Riksintresse Friluftsliv Båven vilka omfattar hela Båven samt mindre områden för kulturmiljövård Jälund-Sörby (norra delen av Båven) och Vibyholm-Ådala (södra delen av Båven). I Tabell 3 redovisas värden i områdena. Jälund Sörby Vibyholm - Ådala Figur 5 Riksintressen vid sjön Båven. I bilden visas Riksintresse Naturvård Båvenområdet (grönt raster) och Riksintresse Friluftsliv Båven (grönt raster) vilka omfattar hela Båven. Områdena för Riksintresse Kulturmiljövård (rött raster) Jälund-Sörby ligger i norra delen av Båven, medan Vibyholm-Ådala ligger i södra delen av Båven. 14

17 Tabell 3 Riksintressen vid sjön Båven, benämningar och värden. Riksintresse Benämning Värden Riksintresse för friluftsliv FD 12 Båven Inom området finns 13 naturreservat som är viktiga för friluftslivet. Sjön utgör en viktig del av länets kanotledssystem och nyttjas också mycket för fiske och skridskofärder vintertid. Det är möjligt att cykla runt sjön. Riksintresse för naturvård Båven-området, NRO Båven är en näringsfattig klarvattensjö med artrik fiskfauna, bl.a. finns den akut hotade malen. Särpräglat fågelliv med ovanligt många häckande par fiskgjuse och storlom samt utrotningshotade rovfågelarter. Vissa delar av området ingår i länsstyrelsens program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden (objekt 82-12), i Naturvårdsverkets nationella bevarandeplan för odlingslandskapet (objekt D8201) samt utgör ett klass I-objekt (högsta naturvärde)i länsstyrelsens naturvårdsprogram. Riksintresse kulturmiljövård Vibyholm-Ådala, DR37 Jälund-Sörby- D36 Slottsmiljö, anlagd av Karl IX:s änka drottning Kristina ( ) strategiskt läge och präglad av nyklassicistisk bebyggelse.(fornlämningsmiljö, Bymiljö, Tidig industriell miljö). För det inre av Sörmland typiskt småbrutet odlingslandskap, med sammanhållen bebyggelse och specifik fornlämningsbild från bronsålder och äldre järnålder. (Fornlämningsmiljö, Bymiljö, Herrgårdsmiljö). En sökning har gjorts på fornminnen i Fornsök ( runt Båven. Inga träffar, utöver befintligt dämme, gjordes i direkt anslutning till planerade åtgärder (alt 1-4). Däremot finns flertalet strandnära fornminnen runt om Båven vilka kan påverkas av alternativ som innebär stora vattennivåförändringar. 3.7 Natura 2000 Det finns två Natura 2000 områden som omfattar Sibro dämme; Sibro (SE ) och Båven (SE ), se Figur 6. Det övergripande syftet med Natura 2000-områden är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för naturtyper och arter så att området bidrar till den biologiska mångfalden inom den biogeografiska regionen. 15

18 Figur 6 Vattenrelaterade Natura 2000-områden inom området (6) Natura Båven I Natura 2000-området Båven ingår själva vattenområdet, räknat vid strandlinjen vid maximal högvattennivå samt mindre öar och skär (mörkgrönt område i Figur 6). Öar där produktion kopplat till jord- och skogsbruk ännu förekommer, ingår inte i Natura 2000-området. Inte heller ingår tomtmark ovan högsta vattenstånd på öarna eller längs stränderna. En hel del av de större öarna ingår dock i naturreservat, där speciella villkor gäller för skötseln. I Natura 2000-området ingår även de bergbranter som gränsar mot sjön, då de bland annat utgör häckningsmiljöer för rovfåglar. Även de mindre öarna och skären ingår då de är av stor betydelse för sjöns fågelliv, liksom uddar och dylikt, där tärnor och storlommar ofta har sina reden. I Tabell 4 visas de naturtyper och arter i Båven som är skyddade enligt habitat- och fågel direktivet. I Tabell 5 redovisas bevarandemålen för Båven. 16

19 Tabell 4 Skyddade naturtyper och arter inom Natura-2000 Båven. För naturtyp och art ges de koder som används inom Natura Natura-2000 Båven (SE ) Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet: 3130 Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder (Areal: 6221 ha) 8220 Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar (Areal: 2 ha) 8230 Pionjärvegetation på silikatrika bergytor (Areal: 1 ha) Ingående arter enligt habitatdirektivet: 1355 Utter (Lutra lutra) 1032 Tjockskalig målarmussla (Unio crassus) 1163 Stensimpa (Cottus gobio) 1149 Nissöga (Cobitis taenia) 1032 Ingående arter enligt fågeldirektivet: A 094 Fiskgjuse (Pandion haliaetus) A 002 Storlom (Gavia arctica) A 193 Fisktärna (Sterna hirundo) A 215 Berguv (Bubo bubo) A 075 Havsörn (Haliaeetus albicilla) Tabell 5 Bevarandemål för Båven. Natura 2000 Sibro Bevarandemål för Båven Bevarandemål naturtyper (habitatdirektivet) Oligomesotrofa sjöar - Arealen näringsfattig sjö (3130) skall vara minst ha vid normalt medelvattenstånd. - Kvarvarande naturliga sjöstränder skall ej exploateras - Sjön skall genom de regleringar som omfattas av gällande vattendom inte understiga dagens vattennivå. - Siktdjupet, vattenfärgen och fosforhalten ska ha god status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för vattenkvalitet. - Transport av näringsämnen till sjön skall minska - Täckningsgraden av vass och/eller gul näckros skall minska jämfört med - tillståndet vid basinventeringen Bevarandemål arter (habitatdirektivet): Utter - Populationen av utter skall bibehållas eller öka jämfört med resultatet från utterinventeringen i Sörmland Tjockskalig - Populationen av tjockskalig målarmussla skall bestå. målarmussla Stensimpa - Populationen av stensimpa skall bestå. Nissöga - Populationen av nissöga ska bestå eller öka. Bevarandemål arter (fågeldirektivet) Fiskgjuse - Arten skall häcka på öar och strandnära landområden i ett antal av minst 20 par. - Antalet lämpliga boplatser skall ej understiga 25. Storlom - Arten skall på öar och i strandnära områden häcka med minst 35 par. Fisktärna - Arten skall finnas i minst 7 reproducerande kolonier i området. Berguv - Arten skall häcka med minst 1 par på öar eller i strandområden intill sjön. Havsörn - Havsörnen skall häcka i minst 2 par på öar i eller på stränder intill sjön. Natura 2000-området Sibro utgör den delsträcka av Nyköpingsån som binder ihop Båven med Lidsjön (ljusgrönt område i Figur 6). Delsträckan är endast ca 300 m lång. Fallhöjden mellan Båven och Lidsjön är ca 2,2 m. Östra strandkanten nedströms ån utgörs av åkermark medan västra sidan domineras av blandskog. 17

20 Natura 2000-området utpekades då den skyddade tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus) påträffades vid en inventering av stormusslor i Sibro I Sverige finns det idag bara 17 Natura 2000-områden som hyser den tjockskaliga målarmusslan vilken är klassad som starkt hotad enligt rödlistan. Artens utbredning har minskat mycket snabbt sedan 1950-talet i Sverige och visar även samma trend i Mellaneuropa (2). Bevarandesyftet för Natura 2000-området Sibro är att en gynnsam miljö bibehålls och skapas för den utpekade arten tjockskalig målarmussla, så att den kan finnas kvar i livskraftiga bestånd. I Tabell 6 visas de naturtyper och arter i Sibro som är skyddade enligt habitatdirektivet. I Tabell 7 redovisas bevarandemålen för Båven. Tabell 6 Skyddade naturtyper och arter inom Natura-2000 Sibro. För art ges kod som används som används inom Natura Natura-2000 Sibro (SE ) Ingående arter enligt habitatdirektivet 1032 Tjockskalig målarmussla (Unio crassus) Tabell 7 Bevarandemål för Sibro. Bevarandemål för Sibro Bevarandemål arter (habitatdirektivet): Tjockskalig Vattendraget som tjockskalig målarmussla lever i ska utgöra minst 0,9 ha. målarmussla Det ska finnas lämpligt bottensubstrat för tjockskalig målarmussla både ovan och nedan dämmet. Reproduktion och rekrytering av unga musslor ska förekomma både ovan och nedan dämmet (se fig.1). Unga musslor har en längd på 2-3 cm och en ålder på 4-6 år. Det ska finnas levande musslor ovan dämmet samt nedan dämmet. Värdfiskar ska ha en fungerande reproduktion och rekrytering i ån. Värdfisk ska kunna passera dämmet. Nitrathalten får inte överstiga 1 mg/l. 18

21 3.8 Rödlistade arter För att få en överblick över tillståndet för floran och faunan i Sverige tas en lista fram över hotade, sällsynta och hänsynskrävande arter; den så kallade Rödlistan. Här klassificeras arter i olika kategorier beroende på hur hotad arten är. I Tabell 8 visas rödlistade arter som observerats i vattenområdet vid Båven och Lidsjön. Tabell 8 Rödlistade arter inom vattenområdet (7). Rödlistade arter som finns i området Tjockskalig målarmussla (Unio crassus) Flat dammussla (Pseudoanadonata complanata) Äkta målarmussla (Unio pictorum) Mal (Silurus glanis) Ål (Anguilla anguilla) Utter (Lutra lutra) Styvnate (Potamogeton rutilus) Klassning starkt hotad (EN) Nära hotad (NT) Nära hotad (NT) Sårbar (VU) Akut hotad (CR) Nära hotad (NT) Starkt hotad (EN) Övrigt växt- och djurliv Generellt är strandvegetationen kring Båven typisk för näringsfattiga sjöar, men i vissa vikar kan arter som indikerar mer eutrofa förhållanden vara vanliga. I regel är dock rosettväxterna de mest typiska och på många håll, där bottnarna är lämpliga, finns typiska arter som notblomster, styvt och vekt braxengräs, strandpryl, ävjebrodd, sylört, gräsnate och strandranunkel. På några håll breder mattor av vattenpest ut sig över bottnarna. På andra platser har rosettvegetationen delvis ersatts av en mer näringskrävande växtlighet, men det är inte ännu utrett i vilken grad och i hur stor del av sjön sådana förändringar har skett. I näringsrika vikar, t.ex. grunda områden på lera och vid utflöden, växer täta vassar, ofta med säv närmast det öppna vattnet. Utanför vassarna utbreder sig på sina håll flytbladsvegetation av gäddnate, gul näckros eller vattenpilört (1). Nedan beskrivs kortfattat de rödlistade arter som finns i området samt de arter som är skyddade enligt habitat- och fågeldirektivet Musslor Stormusslorna är bottenlevande filtrerare och kan ses som indikatorer på att vattenkvaliteten i vattendraget är god och musslorna upprätthåller även vattenkvaliten genom att filtrera vattnet från partiklar. De ämnen som musslan tar upp lagras i skalet och bildar ett miljöhistoriskt arkiv. Om man studerar och mäter halterna av olika ämnen avlagringarna i skalet kan man få en bild av hur miljön förändrats med tiden. Under 2003 och 2004 genomfördes musselinventeringar i området av Naturhistoriska riksmuseet Stockholm, samt Göteborgs Naturhistoriska museum. Inventeringen visade på förekomst av sex olika arter av stormusslor i vattenområdet. Tre av dessa arter; tjockskalig målarmussla, flat dammussla och äkta målarmussla är rödlistade där den förstnämnda är kategoriserad som starkt hotad (EN) och de två sistnämnda som nära hotad (NT) (7). Ytterligare en art, stor dammussla (Anodonta cygnea) anses som tämligen sällsynt även om den i dagsläget inte är rödlistad. Vid inventeringar har en god täthet av tjockskalig målarmussla påträffats och också yngre musslor har påvisats (3). Detta visar på en fungerande reproduktion av tjockskalig målarmussla vilket är relativt ovanligt. Sammantaget visade det höga artantalet av stormusslor att vattenområdet har hög potential att hysa en både art- och individrik stormusselfauna. En förutsättning för ökad individrikedom av musslor i området är dock en passage förbi Sibro dämme då musslorna använder sig av värdfiskar för spridning vid ett stadium av sin livscykel. Att ge fisken möjlighet att passera Sibro dämme innebär därmed också möjlighet även för musslorna att sprida sig inom Nyköpingsåns vattensystem (4). 19

22 Tjockskalig målarmussla (1032) Tjockskalig målarmussla är utpekad i EUs habitatdirektiv och är den mest sällsynta av de i Sverige förekommande åtta stormusselarterna i sötvatten. Dess utbredning är begränsad till fyra från varandra isolerade områden i södra - östra Sverige: Skåne, nordöstra Småland - södra Östergötland, Södermanland och norra Uppland. Arten har minskat stort i Sverige under de senaste 70 åren där orsakerna framförallt tros bero på övergödning, reglering, rensning, avverkning av strandnära vegetation och tillbakagång av värdfiskpopulationer. Andra hot tros vara signalkräftan som äter unga exemplar av tjockskalig målarmussla (2). Arten är strikt skildkönad och de befruktade äggen utvecklas i hondjurens gälar varefter de utstöts som glochidielarver. Dessa fäster sig i gälarna på värdfiskar där de genomgår ett parasitiskt stadium under 4-5 veckor. Spridning sker med hjälp av värdfisk uppströms och nedströms. Vilken fiskart som fungerar som huvudvärd i Sverige är inte helt utforskat, men de studier som hittills genomförts antyder att möjliga arter är bl.a. elritsa och stensimpa samt lake, löja och färna. De små ungmusslorna lever under flera år nedgrävda i bottensedimentet. Detta stadium i musslans utveckling samt ekologi är mycket dåligt känd. Det tar ca fyra år innan musslorna är könsmogna. Musslorna har, via åldersanalyser av skaltillväxt, visats kunna uppnå den höga åldern av ca 90 år, med en median på år (svenska förhållanden), och skalen är därigenom viktiga miljökemiska arkiv (7). Den tjockskaliga målarmusslan förekommer främst i rinnande vatten, i huvudsak på sand- och grusbotten men även i mer lerrika habitat. Som tidigare nämnts torrlades delar av vattenområdet i samband med det anläggningsarbete som ägde rum Under en inventering året därpå kunde det konstateras att den tjockskaliga målarmusslan hade överlevt både nedströms och uppströms dämmet men att förekomsten var begränsad till de djupare delarna av ån, de som inte helt torrlades. Populationen innan torrläggningen uppskattades till ca individer men vid uppföljningen hittades endast 41 levande musslor. Vid 2003 års inventering hittades ett flertal unga musslor (30-41mm) vilket tyder på att populationen var reproducerande. Vid 2004 års inventering hittades inga unga individer på sträckan nedanför dämmet, man hittade dock ett fåtal individer ovan dämmet (2). Vid inventeringar har dock en god täthet av tjockskalig målarmussla påträffats och yngre musslor påträffades (3) Fisk Inom ramen för kalkeffektprogrammet har fyra sjöar inom Båvens avrinningsområde provfiskats. I sjöarna förekom abborre (Perca fluviatilis), gädda (Esox lucius), gärs (Gymnocephalus cernuus), braxen (Abramis brama), sarv (Scardinius erythrophthalmus), benlöja (Alburnus alburnus), björkna (Abramis bjoerkna) och den rödlistade arten mal (Silurus glanis) (4). I utredningen om vattenhushållning redovisas uppgifter om att mal, sik (Coregonus lavaretus), gös (Sander lucioperca), nors (Osmerus eperlanus L), lake (Lota lota) och ål (Anguilla anguilla) påträffats i Båven (4) Vid musselinventeringen 2004 noterades förekomst av mört (Rutilus rutilus), abborre, benlöja och signalkräfta (Pacifastacus leniusculus ) (2) Under hösten 2006 utförde länsstyrelsen i Södermanlands län elfiske samt fiske med landvad i ett område som sträcker sig från Sibro dämme och några hundra meter nedströms detta. Resultatet från fältbesöket visade på förekomst av benlöja, lake, gärs och stensimpa (Cottus gobio). Mal Malen är Sveriges största sötvattenfisk. Malen är rödlistad och det svenska beståndet uppvisar en låg grad av genetisk variation i jämförelse med andra populationer i Europa. Båven är en av tre sjöar i Sverige som fortfarande hyser ett malbestånd. Fram till 1920-talet fanns den inom hela Nyköpingsåns vattensystem men populationen har sedan dess minskat p.g.a. de flera vandringshinder som minskar artens spridningsmöjligheter. Malen ingår inte i habitatdirektivet och behandlas inte specifikt i någon bevarandeplan, men är fridlyst. De åtgärder som föreslås i Båvens bevarandeplan kommer dock att långsiktigt gynna malen. Ett åtgärdsprogram för mal är framtaget (8) med vision och mål om att bl.a. antalet vuxna och reproduktionsdugliga individer samt spridningsmöjligheter ska öka. 20

23 Malens lek sker under vår och försommar och sker i regel under kvällstimmarna. Malen vandrar uppströms under lekperioden och stannar kvar där under flera veckor. Viktiga uppväxtområden är grunda och vegetationsrika lokaler. Rommen klibbas fast på den preparerade lekplatsen. Dödligheten är hög för de ägg som faller till bottnen (8). Födan består till en början av zooplankton, men med ökad kroppstorlek övergår de till att äta ringmaskar, insektslarver, kräftdjur, fiskyngel och slutligen fisk. Stensimpa Stensimpan är en bottenlevande fiskart med stort och brett huvud samt stora, yviga bröstfenor. Kroppen når en längd av max 12,5 cm. I Sverige är den funnen i alla landskap utom Öland, såväl i rinnande vatten som i sjöar. Den påträffas också i bräckt vatten. Den lever stationärt på stenoch grusbottnar på grunt vatten (djup cm). Arten vill ha klart och syrerikt vatten och vistas därför ofta i sjöarnas bränningszon. Stensimpan är i regel relativt orörlig men kan vid fara förflytta sig blixtsnabbt. Den är mest aktiv nattetid (1). Stensimpan är en vandrande fisk som kan ta sig fram vid låga vattenflöden. Arten är viktig för målarmusslans livcykel då den fungerar som värdfisk för med sig mussellarverna (se mer om detta samspel i avsnitt 4.1 ekologisk påverkan). Stensimpan är en långsam simmare och föredrar vattenhastigheter under 0,4 m/s (9), (10). Leken sker mellan mars och juni. Boet är en grottliknande håla och äggen vaktas av hanen tills de kläcks. Förekomst av arten i ett vattendrag indikerar god vattenkvalitet. Födan utgörs av dagslände- och mygglarver, maskar och kräftdjur samt fiskrom (1). Nissöga (1149) Den svenska populationen av nissöga finns vid ostkusten i södra delarna av landet samt i Mälardalens, Vänerns och Vätterns vattensystem. Svensk nissöga lever i relativt klart och kyligt vatten på sand- eller mjukbottnar på grunt vatten i sjöar och lugna delar av rinnande vatten. Lämpliga bottnar är viktiga för nissöga som utnyttjar bottnen för att gömma sig från rovfisk och för att inta föda. Arten är aktiv i skymningen och söker då föda på bottnen medan den dagtid uppehåller sig nedgrävd i bottensubstratet. Nissöga kan genom tarmandning utnyttja atmosfäriskt syre och tolererar lägre syrehalter i vattnet än till exempel grönlingen (1). Leken sker i maj-juni och äggen läggs på bottnen eller inne i vegetation. Arten har möjlighet att sprida sig via vattendrag utan vandringshinder. Nissöga var tidigare rödlistad, men inventeringar har visat att arten är vanligare än man tidigare trott och bedöms idag vara livskraftig (LC) enligt IUCN:s kriterier. Ett åtgärdsprogram är framtaget för nissöga (1). Födan utgörs särskilt av ryggradslösa djur som silas ut ur bottensubstratet eller plockas från bottnen, men även av detritus (organiskt material) av viss partikelstorlek. Ål I Sverige förekommer ålen främst i södra halvan av landet i viktiga områden längs kusterna samt i insjöar och vattendrag. Arealen tillgängliga uppväxtområden har minskat kraftigt under talet till följd av omfattande vattenkraftsutbyggnad. Uppvandringen i svenska vattendrag började minska kraftigt redan under 1950-talet och har legat på en i stort sett konstant, men mycket låg nivå sedan slutet av 1990-talet. I Skandinavien uppskattas mängden ankommande glasål vara under 1% av de historiska nivåerna. Den dåliga rekryteringen medför fortsatt nedgång i det vuxna beståndet åtminstone en generation (ca 15 år) framåt och vissa menar att det redan idag finns risk för att mängden lekmogen ål är så liten att reproduktionen kan krascha pga. Alleeeffekter (dvs. att de könsmogna fiskarna inte förmår hitta någon partner p.g.a. allt för låga tätheter lekmogen fisk i lekområdena). Delar av ålens livscykel och biologi är fortfarande oviss. Leken sker på några hundra meters djup i det salta och varma Sargassohavet, förmodligen under vårvintern. Äggen kläcks efter några dygn varefter larverna driver med Golfströmmen och den Nordatlantiska strömmen till Europas kuster, en resa som bedöms ta mellan ca tio månader och närmare tre år. När de på hösten närmar sig kontinentalsockeln omvandlas ållarverna från sin pilbladsliknande form till en rund men fortfarande helt genomskinlig liten ål (glasål) som simmar 21

24 vidare mot kusterna där de sedan i samband med vårens ökande vattentemperaturer börjar pigmenteras, för att slutligen få den vuxna gulålens färgsättning. Efter mellan 10 och 25 år som gulål omvandlas ålen till blankål eller vandringsål och könsmognad. I samband med detta söker den sig aktivt ut ur sjöar och vattendrag för att sedan vandra vidare längs kusterna mot Sargassohavet. Efter leken antas alla ålar dö (7) Fåglar Båven och dess omgivningar hyser sällsynta och känsliga fågelarter. Det är framförallt fiskgjuse och storlom som är karaktärsarter för området. Populationen av storlom är en av de större i landet. Vid sjön finns troligen också berguv, som tidigare häckat i ett par av områdets branter. Numera, sedan ca 10 år tillbaka, ses också havsörnen sväva över vattnet på jakt efter föda. På de mindre öarna finns vitfågelkolonier och på några håll häckar häger. Ökningen av mellanskarv har under senare år varit påtaglig och orsakat vissa problem för fiskeintresset. För att i huvudsak främja fiskgjusens och storlommens livsmiljö har ett hundratal öar och uddar invid land ett anpassat fågelskydd. Förr häckade även pilgrimsfalk och glada vid sjön, men alla tidigare häckningsplatser är nu övergivna (1). Fiskgjuse Fiskgjusen livnär sig på stora fiskar, främst gädda och braxen. För att på hög höjd kunna se sina bytesdjur behöver den ett relativt klart vatten att fiska i. Fiskgjusen är dessutom beroende av lämpliga träd för sitt bobygge. Det ska vara stora bon av ris och grenar i toppen av plattkronade kraftiga träd där gjusen har utsikt över omgivningen. Det lämpligaste trädslaget är tall men även andra större och kraftiga trädslag kan användas. Sveriges bestånd tros inneha omkring 40 % av det totala europeiska beståndet där Södermanland innehar enligt grov uppskattning mellan 250 och 300 årligen häckande par. Kring Båven tros det finnas mellan par, av vilka omkring ett 20-tal årligen häckar på öar eller på fastlandet i nära anslutning till sjön (1). Storlom Storlommen är en störningskänslig fågel knuten till klara vatten där den livnär sig på fisk. Den är beroende av hög vattenkvalitet och är därigenom en god indikator på rena sjöar. Storlommen häckar gärna i ganska stora skogssjöar som i regel är större än 20 ha. Den föredrar näringsfattiga sjöar med lite växtlighet, steniga stränder och med små öar eller uddar lämpliga som boplatser. Storlommen har svårt att röra sig på land, vilket medför att de väljer att ha sina bon så nära strandkanten som möjligt. År 2006 häckade omkring 35 par i Båven och utöver dessa par noterades även ett antal ungfåglar (1). Fisktärna (A193) Fisktärnan är spridd i hela Syd- och Mellansverige, i Norrland huvudsakligen längs kusten. Fisktärnan kan både häcka solitärt och i kolonier. Områdena de häckar i kan vara omväxlande till sin karaktär allt ifrån kala skär till frodiga strandängar. Boet, som oftast är en fördjupning i marken, placeras oftast öppet på ytor med lågvuxen vegetation. Fisktärnan behöver tillgång på fiskrika sjöar och/eller grunda kustområden samt störningsfria häckningsplatser. För att större kolonier ska kunna etableras krävs att det är fritt från rovdjur. Framför allt bör mink och räv hindras att nå häckningsplatserna. Under häckningen söker fisktärnan föda inom ett område i storleksordningen 1-5 km². I Båven finns 7 skär med kolonihäckande fisktärnor och ett okänt antal solitärt häckande par (1). Berguv (A 215) Berguven är en utpräglad stannfågel och lämnar knappast reviret någon gång under året. Ungfåglar kan dock göra vidsträckta förflyttningar. Födan består främst av medelstora däggdjur. I slutet av 1900-talet tros antalet revir i Sverige vara över 600. Tidigare har man trott att berguven var en utpräglad storskogs- eller vildmarksart, men man har under senare år sett att den även kan leva i omväxlande miljöer som i mellanbygdernas jordbrukslandskap och i skärgårdsområden. Berguven bygger sina bon på skyddade klipphyllor eller direkt på marken, ofta i skydd av ett stenblock eller en rotvälta. Även om berguven kan häcka i närheten av människor är den väldigt känslig för störningar vid boplatsen, särskilt under de tidiga stadierna av häckningen. Vid Båven har berguven häckat på minst ett par lokaler. Den gynnas här av ostördheten samt tillgången på lämpliga häckningsbiotoper. Möjligen har uven redan idag någon häckningsplats vid sjön, men häckning har inte konstaterats på åtskilliga år (1). 22

25 Havsörn (A 075) Havsörnen har tidigare främst häckat vid kusterna men har nu i allt större utsträckning börjat etablera sig vid insjöarna. Ett bo har konstaterats vid Båven men det finns också ett par häckningar i sjöns närhet och dessa örnar använder regelbundet sjön för att fånga fisk. Under vintern flyttar havsörnen så långt som till Mellaneuropa men kan också flyga kortare sträckor eller stanna vid häckningsområdet. Havsörnens bo är mycket stort och tungt och används år efter år av samma par. Det placeras ofta i träd men kan också byggas på en klippavsats. Det kräver lämpliga träd i häckningsområdet, endast tallar som är minst 100 år gamla duger. Skogsavverkning kan därför vara ett hot mot havsörnens häckning. Med åren växer boet som kan bli upp emot två meter i diameter. Havsörnens föda består till största delen av fisk, men den äter även däggdjur, inklusive kadaver samt sjöfåglar. Den konkurrerar ibland med fiskgjusen genom att tvinga gjusarna att släppa bytet. Detta kan påverka fiskgjusens val av boplats på så sätt att bona placeras närmare sjön för att minska transporttiden mellan födosöksområdet och boet. Ett åtgärdsprogram för bevarande av havsörn finns i remissversion (1) Däggdjur Utter (1355) Uttern är ett mårddjur. Den är kortbent med en kroppslängd på cm. Därtill kommer en lång och jämt avsmalnande svans. Uttern är anpassad till ett liv i vatten och skaffar som regel sin föda, som består av fisk, kräftor, musslor, direkt från sjön. Optimala livsmiljöer är vatten som erbjuder riklig tillgång på lättfångad föda året runt och med platser där uttern ostört kan vila, föda upp ungar etc. Uttrarna är i allmänhet verksamma inom begränsade områden som utnyttjas mer eller mindre regelbundet året om. Storleken på dessa områden varierar. Utterhonor med ungar kan utnyttja ett område med ca 7 km diameter medan könsmogna hanar utnyttjar betydligt större områden. Det krävs därför stora ostörda och sammanhängande vattenområden för att få livskraftiga utterbestånd. Uttern är beroende av strömmande vatten vintertid för att söka föda under den tid sjöarna är isbelagda. (1). 3.9 Avrinning Avrinning från Båven sker från ett område på ca 770 km 2. Båven är nära 70 km 2, medan Lidsjön nedströms Båven har en areal på ca 9 km 2 (4). Ramböll har haft tillgång till avrinningsdata från mätstationen vid Sibro. Datamaterialet består av veckovisa data för åren 2010 till Avrinning till och reglering av Båven ger avtryck i datamaterialet, något som är särskilt tydligt vid låg vattenföring. 23

26 Figur 7 Vattenföring i Båven direkt uppströms vid Sibro dämme för åren Av grafen i Figur 7 framgår att vattenföringen de flesta år är störst under snösmältningen på våren mellan vecka 10 och 20. Den högst registrerade vattenföringen under perioden uppmättes under vecka 17 år 2010 och är ca 20 m 3 /s. Om hösten har det under mätperioden flera år varit låg vattenföring, och värden ner mot 0,1 m 3 /s är uppmätta. Variabler för vattenföringen på platsen har också sammanställts för perioden 1977 till 2007, se Tabell 9. Tabell 9 Vattenföring vid Sibro dämme under perioden (4). Specifikation Benämning Vattenföring (m 3 /s) Lägsta lågvattenföring LLQ 0 Medel lågvattenföring MLQ 0,5 Medel vattenföring MQ 4,6 Medelhögvattenföring MLQ 13,2 Högsta högvattenföring HHQ 21 De beräknade högvattenflödena påverkas av regleringen av sjön, särskilt vid normalvattenföring då det är möjligt att hantera tre luckor i Sibro dämme. I det senare datamaterialet framgår det för varje vecka hur många luckor som varit öppna. År 2016 var ett år utan större händelser i vattenföringen och under året kunde en generellt fallande vattenföring ses både över hela året och fram mot hösten (Figur 8). Datamaterialet för året är ofullständigt då Ramböll mottog det efter vecka 46 och därför bara har data till och med denna vecka. 24

27 Figur 8 Avrinning, nivå och antal luckor öppna under Av grafen i Figur 8 framgår att vattenföringen vid Sibro dämme under 2016 hade en topp i vecka 11 på 8 m 3 /s. Under vecka 12 och 13 stängdes två av luckorna i utskovet, vilket medförde att vattenföringen sjönk till 4 m 3 /s. Detta skedde i övrigt utan märkbar höjning av Båvens vattenstånd. Under hösten 2016 var vattenföringen låg, och endast en lucka var öppen. Alla luckor stängdes mot slutet av året. 25

28 3.10 Nuvarande hydrauliska förhållanden De nuvarande hydrauliska förhållandena i Båven påverkas av Sibro dämme, liksom av den löpande driften av utskovet. Figur 9 Byggnadsverket vid Sibro dämme. Utloppet med utskovsluckor markerat med gult och dammkrön markerad med rött. Byggnadsverket Sibro dämme består i korta drag av två delar med olika funktion, se Figur 9. Ett utskov med skibord och luckor samt en dammvägg med dammkrön. Deras funktioner beskrivs i följande avsnitt. Sträckan vid dämmet som särskilt studeras är uppmätt till cirka 185 m uppströms Sibro dämme till omkring 112 m nedströms. Mätningarna genomfördes under december 2016 och januari 2017 (Figur 10). 26

29 Figur 10 Inmätningspunkter för beskrivning av längdprofil och nuvarande bottenförhållanden. Numreringen beskriver placering av inmätningspunkter med negativa värden uppströms och positiva värden nedströms. Exempelvis ligger St m som används i diskussionen nedan nära den nordligaste transekten. Inmätningen av längd- och bottenprofiler är genomförd med totalt fem tvärprofiler ovanför utskovet: en profil av själva utskovet, en längdprofil av dammkrönet samt tre profiler nedströms utskovet (Figur 10). Mellan de mätta profilerna är höjdmätningar av botten genomförda var tionde meter (Figur 10). Bottenmätningarna är inte nödvändigtvis placerade på de djupaste punkterna och data är därmed inte fullt representativt för den lägsta bottennivån. Inmätningen är delvis utförd med istäcke och en visuell placering av mätpunkterna vid djuppunkter har inte varit möjlig. Mätningarna är bearbetade i vattenflödesprogrammet VASP på ett sådant sätt att data har kunnat sammanställas i längdprofil för den uppmätta sträckan (Bilaga 7). 27

30 Figur 11 Längdprofil av Båven, Sibro dämme och Lidsjön med bottennivå, medelvattennivå och terränghöjd på höger och vänster sida. I grönt visas nivå på terräng till öster, i rött terräng till väster, blå är vattenyta samt svart bottennivå. På x-axeln ges avstånd (m) från nuvarande dämme. På y-axel ges höjd (m). I Figur 11 framgår med svart streck bottenhöjderna i Båven och nedströms dämmet. Variationerna mellan de uppmätta profilerna är punktmätningar av botten, där det inte har mätts en fullständig profil. Blått streck visar vattennivån. Det gröna strecket visar marknivåerna på östra sidan och det bruna strecket visar markhöjden på västra sidan. Överst på längdprofilen (Bilaga 7) är uppmätta tvärprofiler angivna (Bilaga 8 och Bilaga 9). Väg 670 finns cirka 95 m uppströms utskovet. Höjddata visas för de mätta punkterna. Vattennivån ovanför dämmet är manuellt inskriven i längdprofilen på ett sådant sätt att den motsvarar årsmedelvärdet för vattennivån på 21,83 m. Det framgår av vattennivån att höjdskillnaden mellan Lidsjön och Båven är cirka 2,5 m. Utskovet är placerat vid nollpunkten. Dammkrön Dammkrönet eller skibord är den 56 m långa vågräta övre delen av dammväggen med en övre kant i höjden 21,9 m. Dammkrönet är mätt i december 2016 och en variation i vattenytan på 1-2 cm uppmättes då vid krönkanten. Dammväggen och dammkrönets funktion är huvudsakligen att bevara vattenståndet i Båven på en nivå som inte väsentligen överstiger 21,9 m. När vattennivån i Båven stiger, särskilt under vårarna, sker detta långsamt till dess att nivån når över dammkrönet. Enkla beräkningar visar att vid en vattennivå på 21,95 m i Båven bortförs vatten med cirka 1 m 3 /s. Stiger vattennivån ytterligare cirka 10 cm till en höjd på 22,05 m i Båven ökar vattenföringen över krönkanten till 5,5 m 3 /s, utöver det vatten som leds bort genom utskovsluckorna, se Tabell 10. Det högsta uppmätta vattenståndet i Båven under perioden 2010 till 2016 var 22,19 m. 28

31 Tabell 10 Vattenföring över dammkrönet vid varierande nivåer i Båven. Nivå i Båven (m) RH2000 Vattenflöde över dammkrönet (m 3 /s) 21,89 0,0 21,95 1,0 22,00 3,0 22,05 5,5 22,10 8,5 22,15 11,9 22,20 15,7 Utskovet Utskovet består av 3 öppningar som vardera har en bredd av 1,2 till 1,3 m. Botten i öppningen är uppmätt till 20,94 m, cirka 0,9 m under medelvattenståndet (Figur 12; Figur 13; Figur 14). Figur 12 Utskov med 3 luckor, november 2016, där 1 lucka i mitten var öppen. 29

32 Figur 13 Utskov från Sibro dämme, foto taget nedströms dämmet. Figur 14 Utskov, inmätt i december Här visas årsmedelnivån för vattenståndet. Utskovet är inte alltid vattenförande. Under torra perioder kan alla tre luckor vara stängda. Detta hände senast vintern 2016 men också tidigare år, 2011 och Typiskt stängs alla luckor när vattenföringen är låg (<100 l/s) och vattennivån i Båven är under ca + 21,50 m. Vattenföringskapaciteten i utskovet varierar således i förhållande till den driftspraxis som råder. Beräkningar visar att om vattenföringen är över 5 m 3 /s kommer vatten att rinna över dammkrönet även om alla tre luckor är öppna. Den dagliga driften av utskovet styr vattenståndet i Båven. 30

33 Figur 15 Nivå i Båven under perioden Under perioden mellan 2010 och 2016 har vattennivån i Båven varierat mellan 21,44 och 22,19 m (Tabell 11; Figur 15; RH 2000, det vill säga att amplituden på variationerna från medelvattennivån har varit cm från medelnivån på 21,83 m). Dammkrönet har under det första halvåret fyllt sin funktion och vatten har runnit över krönet regelbundet. Endast en gång under mätperioden har det inträffat att vatten runnit över dammkrönet under annan tidspunkt. Avrinningen från Båven är mycket säsongsbetonad med de största vattenflödena under våren. Utifrån dataunderlaget från mätstationen kan medel, lägsta och högsta vattennivå för Båven fastställas för vår, sommar, höst och vinter under perioden 2010 till Tabell 11 Vattennivåer i Båven under perioden sammanställt utifrån olika årstider Medel (m) RH2000 Minimum (m) RH2000 Maximum (m) RH2000 Vår (vecka 10-22) 22,00 21,84 22,19 Sommar (vecka 23-35) 21,77 21,49 22,10 Höst (vecka 36-48) 21,64 21,44 22,00 Vinter (vecka 49-9) 21,89 21,59 22,10 Små nivåvariationer i sjöar Under de perioder när tillrinningen överstiger vattenföringskapaciteten i utskovet stiger vattennivån i Båven. Fluktuationerna är dock relativt små i jämförelse med exempelvis älvar som har snabbt stigande vattennivåer. Båvens stora areal kräver att en stor volym ska fyllas på för att vattennivån ska stiga. Med en sjöareal på 68 km 2 är det volymer i storleksordningen 27 miljoner m 3 som måste fyllas på för att vattennivån i Båven ska öka med 40 cm. Denna stigning och volym kräver att det ska vara ett tillflöde av vatten motsvarande 10 m 3 /s under en månad, utöver det vatten som avförs från Båven genom utskovet. I realiteten är volymen större i och med de flacka stränderna vilket medför en större areal än den i beräkningen antagna lådformade sjön. 31

34 Figur 16 Vattennivåer och vattenflöden under 2010 Under 2010 var vattenföringen i Sibro dämme fram till vecka 12 ungefär 5 m 3 /s (Figur 16). Under perioden fram till vecka 16 steg sedan vattenföringen till 19 m 3 /s. Under samma period steg vattennivån från 21,84 m till 22,17 m, det vill säga 33 cm (Figur 16). Ökningen i vattenhastighet blir som högst när vattennivån når kanten av dammkrönet (nivå 21,9) och vattenflödet ur sjön ökar. Vid naturliga förhållanden, utan dämme, har flödeskapaciteten vid Sibro varit högre i och med att vatten kunnat flöda över en större bredd. Fluktuationerna i Båvens vattennivå bedöms därför tidigare ha varit mindre än vad de är idag. 32

35 4. BESKRIVNING AV ALTERNATIVA TEKNISKA LÖSNINGAR Den dämning av vatten som sker vid Sibro dämme påverkar möjligheterna negativt för all fauna att passera i både nedströms och uppströms riktning mellan Båven och Lidsjön. 4.1 Ekologisk påverkan Under de senaste 30 åren har det etablerats en lång rad olika fisk- och faunapassager vid vandringshinder i vattensystem i bland annat Sverige och Danmark. Det finns därmed en stor erfarenhetsbas och kunskap om bland annat vilka typer av passager som fungerar och inte. Tidigare har bland annat deniler och kammartrappor använts. Dessa har dock visat sig ha en begränsad funktion, då de uteslutande tillgodoser behoven för de fiskarter som är bra på att simma. Under de senaste 10 till 15 åren har fiskpassager skapats genom utrivning av vandringshinder eller byggnation av omlöp. Dessa mer naturliga faunapassager har en bredare funktion, men är ändå typiskt designade för att tillgodose behoven för exempelvis havsöring och lax, vilka är goda simmare. Simförmågan hos de olika arterna är i dag den primära parametern vid dimensionering och design av en fiskpassage. Med andra ord är vattenhastigheten vid olika vattenflöden, och särskilt vattenhastigheten i den valda fiskartens vandringsperiod, det viktigaste kriteriet vid design av fiskvägar. Vid Sibro finns tjockskalig målarmussla som är den art som utpekas i Natura 2000 området Sibro (SE ). Därutöver finns stensimpa som är en utpekad fokusart för Natura 2000 området Båven (SE ). Tjockskalig målarmussla är dessutom rödlistad och klassad som starkt hotad, varför det är extra viktigt att hänsyn tas till arten. För att säkerställa en god bevarandestatus för tjockskalig målarmussla är det viktigt att den kan genomföra sin livscykel, vilken beskrivs i Figur 17. Figur 17 Livscykel för tjockskaliga målarmussla (Havs- och Vatten myndigheten) 33

36 För den tjockskaliga målarmusslans livscykel är särskilt parasitstadiet (2) intressant i utformningen av faunapassagen. Under detta stadium sätter sig musslans larver fast vid gälarna på värdfisken och sitter där i ca 28 dagar innan de lossnar och gräver ner sig i bottensedimenten. För att musslan ska kunna sprida sig är det därför väsentligt att värdfisken kan vandra ohindrat upp- och nedströms i vattensystemet. Därför blir vattenhastigheten i passagen en väsentlig parameter. Figur 18 Tjockskalig målarmussla (nederst till vänster) och möjliga värdfiskar för musslans larver vid Sibro, stensimpa (överst) och abborre (nederst till höger). Stensimpan är en av de identifierade värdfiskarna för den tjockskaliga målarmusslan som finns vid Sibro. Vid inventeringar vid Sibro har man även påträffat abborre, vilken kan fungera som värdfisk för den tjockskaliga målarmusslan, se Figur 18. Det finns inte många fiskpassager i Sverige och Danmark, eller övriga världen, där fokus har varit att säkra upp- och nedströms passage för abborre och stensimpa. Båda fiskarterna kännetecknas av att de är svaga simmare och föredrar vattenhastigheter i strömmande vatten under 0,4 till 0,5 m/s (9) och (10). Om en faunapassage dimensioneras för simegenskaperna hos stensimpa och abborre bör den därför samtidigt kunna tillgodose behoven hos lax, havsöring, gädda och mal, då dessa arters simegenskaper är väsentligt bättre. 4.2 Förutsättningar för fiskpassage vid Sibro dämme I utvärderingen av projektmöjligheter och alternativ för fisk- och faunapassage vid Sibro dämme har utgångspunkten varit de arter för vilka passagerna byggs. Lösningar är därför primärt avsedda att fungera för värdfiskarna för tjockskalig målarmussla, samt för den europeiska malen. Värdfisken för den tjockskaliga målarmusslans larver, stensimpa, har värderats till att vara den sämsta simmaren av de arter som passagen ska byggas för. För att vara säker på att fisken kan passera från Lidsjön till Båven och tillbaka är det en rad krav som ställs för att passagen ska ge optimala förhållanden: 34

37 Vattenhastigheter under 0,4 m/s Minimal eller ingen fördelning av vattnet, d v s en huvudsaklig vattenförande fåra är att föredra Kontinuerligt fall i passagen Fall på mindre än 2 promille Med en skillnad i vattennivå mellan Lidsjön och Båven på cirka 2,5 m ska ett optimalt omlöp vara cirka m för att upprätthålla den nuvarande vattennivån i sjön och uppfylla alla givna kriterier. Denna lösning är inte möjlig för alla valda alternativ. Kompromisser utifrån de fyra punkterna kommer därför att krävas, alternativt en sänkning av vattennivån i Båven. Inledningsvis presenterades åtta skissförslag på lösningar för Nyköpings kommun. Skisserna omfattade olika projektförslag i kombination med olika framtida ytvattennivåer i Båven. Av de åtta skissförslagen valdes fyra förslag ut. Utöver dessa beskrivs också nollalternativet som består i att nuvarande förhållanden bevaras. De fem valda alternativen är: Nollalternativ nuvarande förhållanden bevaras (Bilaga 1) Alternativ 1 fullständig rivning av dämmet (Bilaga 2) Alternativ 2 kort meandrande omlöp (Bilaga 3) Alternativ 3 halvlångt meandrande omlöp som startar i Båven (Bilaga 4) Alternativ 4 lång parallellt vattendrag öster om inloppet till Lidsjön (Bilaga 5) Det är väsentligt att understryka att fyra av de fem alternativen beskriver spannet av de olika möjligheter som finns för en etablering av en fisk- och faunapassage vid Sibro. Ytterligheterna representeras av nollalternativet och allternativ 1, fullständig rivning, och däremellan finns alternativ två till fyra som alla kan justeras i sin utformning på olika sätt efter de önskemål Nyköpings kommun prioriterar högst. Optimering av den lösning som valts kan ske under detaljprojektering. Nedanstående beskrivningar av alternativen och deras lösningar är därför endast grovt skissade. 4.3 Reglering av Båven Genom att ändra på förhållandena kring Sibro dämme och därmed utloppet från Båven mot Lidsjön sker också en ändring i regleringen av Båven. Vid Båven finns många olika intressenter att ta hänsyn till vid ändrade av vattennivåvariationer i Båven. Bland intressenterna kan nämnas lantbruk, ekologiska intressen, båtliv, vattentäkt och tekniska anläggningar i form av bland annat VA-ledningar. I tre av projektförslagen säkras en fisk- och faunapassage genom ett förändrat utlopp från Båven. Utan reglering skulle det vara utloppets dimensioner, bottennivåer och bredd som fastställde Båvens normala vattennivåer. I förslagen finns möjlighet till flera olika utformningar som fastställer högsta och lägsta vattennivå och en variation mellan dessa som är beroende av vattenföringen. Vid stor tillrinning till Båven har det i de tre förslagen beskrivits endera ett nytt dammkrön/skibord eller ett bevarande av det befintliga dammkrönet. Detta betyder att det samtidigt är möjligt att säkra den befintliga vattennivån vid större tillrinning. Ramböll rekommenderar att det i urvalsprocessen av alternativ särskilt tas i beaktande placeringen av det nya omlöpet och faunapassagens funktion. Efter valet kan detaljprojektering av den framtida vattennivån ske på ett sådant sätt att hänsyn till andra intressen tas i så hög grad som möjligt, samtidigt som fiskpassagens ändamål och övriga intressen i Natura 2000-området uppfylls. I Tabell 12 finns de olika alternativens påverkan på Båven sammanställda. 35

38 Tabell 12 Möjligheter för reglering av Båven för de olika lösningarna. Alternativ Nollalternativ Alternativ 1 - Fullständig utrivning Alternativ 2 - Kort meandrande omlöp Alternativ 3 - Halvlångt meandrande omlöp Alternativ 4 - Långt parallellt vattendrag Påverkan på reglering av Båven Oförändrade förhållanden Vattennivån sänks permanent till en naturlig nivå. Lidsjön är sedan tidigare sänkt. Den naturliga nivån i Båven relaterar därför endast till en nivå med förhållandet att Lidjön är sänkt. Möjligheter finns till att anpassa regleringen av Båven till önskade förhållanden, däribland också oförändrade sådana Möjlighet finns för att anpassa regleringen av Båven till önskade förhållanden, däribland också oförändrade sådana. Vattennivån i Båven sänks med upp till 1 m. I förstudieförslagen för alternativ 2 och 3 visas exempel på möjligheter till framtida lösningar på utskov. Utgångspunkten för dessa alternativ är att upprätthålla en lägsta och högsta vattennivå motsvarar den lägsta observerade nivån under mätperioden ( ) respektive den högsta som noterats. I alternativ 1 och 4 kommer vattennivån i Båven sänkas avsevärt från den befintliga och det är inte möjligt att bibehålla dagens vattennivåer. 4.4 Nollalternativ Beskrivning av lösning Nollalternativet innebär oförändrade förhållanden mot nuvarande (Bilaga 1) Hydraulik Nuvarande hydrauliska förhållanden beskrivs i avsnitt Alternativ Beskrivning av teknisk lösning Figur 19 Alternativ 1 Översikt av bedömda nivåer efter en fullständig utrivning av Sibro dämme 36

39 I det här alternativet tas både dammvägg och utskov vid Sibro dämme bort. Detta betyder att dämningen försvinner och att vattnet i Båven sänks till ett läge nära det naturliga (Figur 19; Bilaga 2). Lidsjön, som tidigare är sänkt, regleras dock fortfarande. Det nya utloppet från Båven löper i befintlig fåra väster om nuvarande dammvägg. Inmätningarna visar att den lägsta bottennivån uppströms väg 670 i de mätta profilerna är på 19,85 m (station -173 m, se Figur 10). Punkterna nedströms i den uppmätta bottenprofilen visar bottenhöjder på ca 20,3 till 20,5 m. Det är ovisst om bottennivåerna är representativa för hela utloppets bredd eller om det finns lägre punkter som svarar till den uppmätta profilen i St m. En annan okänd faktor är bottens fasthet och huruvida sjöbotten eroderas när vattennivån sänks Hydraulik Vid ett antagande om att botten i St m är fast kan denna profil uppfattas som en ny utloppströskel för Båven. Om mellanpunkterna nedanför representerar den fulla sjöbredden skulle dammtröskeln istället vara 20,3 till 20,5 m. Om bottenprofilen i St m betraktas som en ny dämningsnivå kommer den framtida vattennivån variera mellan 20 till 20,5 m och således endast i liten grad vara beroende av regleringen av Lidsjön där vattennivån enligt uppgift varierar mellan 19,25 och 20,3 m. Figur 20 Nuvarande förhållanden visas i svart. Bottennivån i alternativ 1 visas i rött, framtida vattennivå i alternativ 1 vid ett vattenflöde på 1m 3 / i turkos, släntkrön i öster i grönt och släntkrön i väster visas i brunt. På x-axeln ges avstånd (m) från nuvarande dämme. På y- axel ges höjd (m). Jämfört med de nuvarande förhållandena kommer vattennivån att sänkas med 1,5 m vid en mätpunkt ungefär 175 m uppströms nuvarande utskov (Figur 20). Vid själva utskovet är sänkningen i vattennivå upp till 2,5 m. Vid en vattennivå på 19,25 m i ån efter dämmet och en vattennivå i Båven på 20,1 m skapas snabbt ett större naturligt fall i det nya utloppet vid vägbron. Fallet är här cirka 10 på en omkring 100 m lång sträcka. Vid en högre vattennivå i Lidsjön, svarande mot exempelvis dämningsgränsen 19,9 m, reduceras fallet till 1-2. Fallet på 10 är således endast aktuellt om botten i St m inte bedöms under vidare projektering eroderas, vilket kan förväntas ske vid detta 37

40 relativt höga fall på bottnar med erosionskänsligt material. Vattennivåerna ska också samtidigt vara låga och omkring sänkningsgränsen 19,25 m i Lidsjön, vilket motsvarar det värde som är uppmätt i december Vattenhastigheten vid en vattenföring på 1 m 3 /s, när det samtidigt är en låg vattennivå i Lidsjön, är upp till 0,88 m/s. Man ska alltså vara uppmärksam på att en återskapande av de förväntade naturliga förhållandena också under perioder kan medföra högre vattenhastigheter än 0,4 m/s, under perioder som är kritiska för förflyttning av målarmusslans larver. Detta gäller endast om den naturliga tröskeln är fast och inte eroderas Tekniska aspekter Anläggning I alternativ 1 sänks vattennivån till ursprungsnivån (att Lidsjön är sänkt är inte beaktat). Det ska därför säkerställas att markstabiliteten på fastigheterna på båda sidorna av Sibro dämme inte påverkas negativt. Grundläggning och skick för byggnaderna på fastigheterna är i dag okända, varför det inte är möjligt att bedöma om grunder eller jordartstyper påverkas av en sänkt vattennivå. Detta behöver därför undersökas närmare vid en detaljprojektering av alternativet. En detaljprojektering bör omfatta geoteknisk borrning, eventuellt med frigrävning av fundament. För detta alternativ behöver vidare undersökningar genomföras i syfte att bedöma om byggnader, broar, vägar, järnvägar m.m. påverkas negativt av en permanent vattenståndssänkning i Båven Väg och bro Vattennivån vid vägbron sänks permanent med upp till 1,2 m. Figur 21 Utsnitt av Broritningar från Vägverket från Bron är dock ombyggd Av vägbrons ritningar från 1950 framgår att den sockel som är placerad i Båven har en undre kant på höjden 18,6 m (höjdsystem är inte angivet), vilket motsvarar ungefär 3,3 m under den i ritningen noterade medelvattennivån på 21,9 m (höjdsystem är inte angivet, men är i samma nivå som RH2000). Brons fundament är pålat ner till fast grund. Pålarna är enligt ritningen 12 m långa. Kring socklarna består Båvens sediment av mo och sand, medan det som utgör botten i Båven ser ut att vara utlagd lera. Vid ett genomförande av alternativ 1 kommer vattennivån vid vägbron inte kunna sänkas lägre än Lidsjöns vattennivå, vilken ligger på höjden 19,25 m (RH2000). Det behöver undersökas om 38

41 bron är pålad med träpålar som vid lägre vattennivåer än dagens kan torka ut och riskera att medföra sättningar. Detta kan vara ett problem på brons högra sida (Figur 21) där fundamentet är placerat på höjden 21,2 m (okänt höjdsystem). Det är cirka 45 cm över den uppmätta lägsta vattennivån. Vattennivån sänks i alternativet med upp till 1,2 m vid bron. En eventuell påverkan på brons stabilitet bör därför undersökas närmare genom geoteknisk borrning. Kring den mittersta bropelaren kommer vattenhastigheterna öka om alternativet genomförs. Botten ska därför erosionssäkras genom utläggning av stenmaterial för att skydda bropelaren mot erosion Ledningar Vid rivning av byggnadsverken vid Sibro dämme ska ledningars läge uppmärksammas. Vattenfall har upplyst om en lågspänningsledning som passerar från väst mot öst under byggnadsverket (Figur 4 samt Bilaga 10). Ledningarna kontrolleras och flytt eller omläggning planeras ihop med ledningsägaren. Det bedöms inte vara behov för omläggning av de andra ledningar vilka projektet fått information om. Ingen information finns om vattenledningar eller liknande. Inhämtande av samlade ledningsupplysningar ska därför ske i samband med detaljprojektering Uppskattad kostnad Anläggningskostnader för alternativ 1 med en total utrivning bedöms uppgå till 2,3 miljoner SEK, se Tabell 13. I dessa kostnader är dock inte tillståndsprövning eller eventuella markinköp inkluderade. Tabell 13 Sammanställning av bedömda kostnader för Alternativ 1- total utrivning av Sibro dämme. Moment Volym SEK Kommentar Arbetsplatskostnader ca 5% av totalsumman Utrivning av dämmet Restaurering av vattendraget, utplacering av sten (m 3 ) Ev. erosionssäkring av vägbro med natursten Etablering av ny båtplats Ev. säkring av byggnader omkring Sibro Ev. restaurering av Båven och bottenområden som kommer i dagen, pga. lägre vattennivå Hantering av ledningar Oförutsedda utgifter 25 % Summa anläggningskostnad SEK ex. moms Beräknat utan oförutsedda utgifter Ned till framtida botten För att ge bästa fallförhållande och tillstånd För att säkra brons brostöd i vattnet Svårbedömd, kan bli mer kostsam. Kostnader för ev. säkring av byggnader, vägar m m runt Båven har ej uppskattas, får utredas vidare. Svårbedömd, kan bli mer kostsam. Svårbedömd, kan bli mer kostsam. För detta alternativ bedöms inga driftkostnader att uppstå efter anläggning. 39

42 4.6 Alternativ Beskrivning av teknisk lösning Figur 22 Alternativ 2 Översikt av bedömda nivåer efter anläggande av ett kort meandrande omlöp vid Sibro. Det här alternativet tar utgångspunkt i tidigare utarbetade lösningsförslag för en fiskpassage vid Sibro dämme, se Figur 22 samt Bilaga 3. Den tidigare lösningen har dock endast beskrivits för en vattenföring på 300 l/s i det nya loppet. Det nya omlöpet etableras som ersättning för det nuvarande utskovet med tre luckor. Dammkrönet/skibordet bevaras. Det kan dock bli aktuellt att ändra höjden eller bygga ett skevt krön med en fallande höjd ner mot utloppet för att tillmötesgå önskemål om framtida högsta vattennivå. Profilen i omlöpet etableras med en dubbelprofil så att det vid låga vattenflöden finns ett tillräckligt vattendjup i omlöpet för att säkra fiskpassage. Samtidigt ökar vattenföringskapaciteten i profilen vid stora vattenflöden (Figur 23). Figur 23 Principskiss dubbelprofil Omlöpet anläggs utmed dammväggens västra sida och är 225 m långt. Detta förslag till fisk- och faunapassage är lokaliserad helt inom Nyköpings kommuns fastighet. På grund av den begränsade ytan är bankbredden inte stor. Fallet på sträckan blir omkring

43 4.6.2 Hydraulik Den framtida normalvattennivån i Båven styrs i alternativet av tillrinningen och dimensionerna i det nya utloppet från Båven. Vid en detaljprojektering, där den slutgiltiga dimensioneringen fastställs, är det möjligt att anpassa omlöpets dimensioner och därmed de framtida förhållandena i Båven. Anpassningar kan göras med utgångspunkt i vilka förhållanden som önskas i Båven, om högsta högvatten ska bevaras, medelvattenståndet bevaras, lågvattenståndet bevaras eller kombinationer av dessa variationer. Ett beräkningsexempel har utförts som visar en möjlig lösning för framtida förhållanden, där lägsta lågvatten vid flödet 100 l/s är oförändrat och flödet över dammkrönet samtidigt kan hantera stora vattenmängder utan att högsta högvatten överskrids. I detta exempel etableras omlöpets utlopp på nivån 21,37 m. Med en bottenbredd på 3 m och ett fall med lutningen 10 kommer lågvattennivån i Båven bli ca +21,44 med vattenföringen 100 l/s. Detta motsvarar den lägsta uppmätta nivån under perioden Vid en medellågvattenföring på 0,5 m 3 /s kommer vattennivån i Båven vara +21,57 m. Dammvägg med krön behålls med höjden 21,90 m och med en vattenföring på 3 m 3 /s kommer vattenflöden ske över krönet. När vattenflödet över krönet börjar har flödeskapaciteten vid Sibro ökat väsentligt och därför förväntas att högvattennivåerna i Båven blir oförändrade. Om dammkrönets nivå bevaras säkerställs att den maximala vattennivån i Båven inte förändras. Det behöver dock undersökas om anläggningen av omlöpet väster om dammväggen reducerar vattenföringskapaciteten vid utskovet jämfört med nuvarande förhållanden. Dammkrönet kan utvidgas till att också omfatta det hörn där nuvarande utskov är placerat. Utskovet tas bort, och den hydrauliska skillnaden mellan Båven och vattennivån längst nedströms i omlöpet gör att vattenföringskapaciteten över det utvidgade dammkrönet kommer att vara stor. För att belysa kapaciteten vid stora flöden behöver en hydraulisk modell skapas där både omlöpet och dammkrön ingår. Detta genomförs vid en eventuell detaljprojektering. I projekteringen är det möjligt att anpassa dammkrönets utformning så att högsta högvatten inte ökar i Båven. I alternativ 2 anläggs ett fast utlopp till omlöpet från Båven utan möjlighet att reglera bredden på utloppet. Med utgångspunkten att lägsta lågvatten inte ska tillåtas bli lägre kommer lösningen, i jämförelse med nuvarande förhållanden, innebära att det kommer att ske frekventare vattenflöden över dammkrönet. Med nuvarande förhållanden sker detta vid ca 5 m 3 /s. I exemplet ovan kan vattenflöden över dammkrönet förväntas redan vid 3 m 3 /s. I omlöpet kommer vattenhastigheten att vara 0,69 m/s vid medellågvattenföring på 0,5 m 3 /s. Vid en årsmedelvattenföring kommer vattenhastigheten vara 0,93 m/s. Vid stora vattenflöden när vatten flödar över dammkrönet kommer omlöpet att tillföras ytterligare vatten på hela sträckan. Denna situation behöver studeras vidare med i en dynamisk hydraulisk MIKE modell om alternativet blir aktuellt. Vattenhastigheten vid medellågvattenföring och vid årsmedelvattenföring i omlöpet överstiger den eftersträvade vattenhastigheten om 0,4 0,5 m/s för optimal passage för stensimpa. Vattenhastighet kan dock varieras utmed omlöpet genom att inrätta vilplan där botten är plan vilket kan göras i detaljprojekteringen. Sträckan kan också förses med större stenar där det skapas lungnare förhållanden där fisk, t ex stensimpa, kan vila. I Figur 24 visas ett exempel på en faunapassage där åtgärder vidtagits för att minska vattenhastigheten för att förbättra passagen. 41

44 Figur 24 Exempel på faunapassage med reducerad vattenhastighet i profilen genom utläggning av större stenar som ger lä från strömmen för fisk Tekniska aspekter Anläggning I alternativ 2 ändras vattennivån endast i mindre grad. Vid en detaljprojektering av denna lösning ska omlöpet placeras i förhållande till bostadsfastigheterna nordväst om anläggningen, så att optimal släntstabilitet och teknisk funktion erhålls. Det nya utloppet från Båven placeras relativt nära bostadsfastigheten Väg och bro Förhållandena kring vägar och broar ändras inte i alternativ Ledningar Vid anläggning av omlöpet ska hantering av Vattenfalls lågspänningsledningar som har en västostlig sträckning igenom (under) dämmet utredas (Figur 4 samt Bilaga 10). Ledningssträckningen behöver närmare bestämmas och eventuell flytt eller omläggning behöver planeras tillsammans med ledningsägaren. Det bedöms inte vara behov för omläggning av de andra ledningarna vilka projektet fått information om. Ingen information finns om vattenledningar eller liknande. Inhämtande av samlade ledningsupplysningar ska därför inhämtas i samband med detaljprojektering Uppskattad kostnad Anläggningskostnader för alternativ 2 med anläggning av en meandrande faunapassage bedöms uppgå till 6,2 miljoner SEK, se Tabell 14. I dessa kostnader är inte tillståndsprövning eller eventuella markinköp inkluderade. 42

45 Tabell 14 Sammanställning av bedömda kostnader för Alternativ 2- anläggning av en meandrande faunapassage vid Sibro. Moment Mängd SEK Kommentar Arbetsplatskostnader ca 5% av total summan Beräknat utan oförutsedda utgifter Anpassning av övelöpskant, rivning utskov Ev. möjlighet till reglering Anläggning av omlöp Beräknat på ett medel av 25 m 3 /m på en sträcka av 225 m. Säkring av omlöp så att det klarar stora vattenflöden Exempelvis gjutna sidoväggar Hantering av ledningar svårbedömd, kan bli mer kostsam Oförutsedda utgifter 25 % Summa anläggningskostnad SEK ex. moms För detta alternativ bedöms driftkostnader öka något i förhållande till nuvarande kostnader. 43

46 4.7 Alternativ Beskrivning av teknisk lösning Figur 25 Alternativ 3 Översikt av bedömda nivåer efter anläggande av ett halvlångt meandrande omlöp vid Sibro. I det här alternativet flyttas Båvens utlopp till en ny plats cirka 175 m uppströms det nuvarande utskovet. Fördämningen tas bort och istället etableras en ny 60 m lång fördämning tvärs Båven, se Figur 25, Figur 26 och Bilaga 4. Denna etableras med en spontvägg från den norra till den södra stranden. Nedströms spontväggen byggs det nya omlöpet upp med ny omgivande terräng. Detta ska fungera som ett samlat utlopp där vatten vid stora flöden täcker hela bredden, se Figur 26. Dimensionerna liksom underhållet av denna byggnation påverkar hur mycket vatten som kan ledas bort vid höga flöden. Omlöpet etableras med ett fall på cirka 5,8 som ersättning för det nuvarande utloppet med tre luckor. Omlöpet ska anläggas från det nya dammkrönet och vidare nedströms, primärt genom anläggning i det nuvarande vattenområdet. Figur 26 Skiss på utlopp med dammkrön vid uppmätt profil i St m Hydraulik Den framtida normalvattennivån i Båven kommer i alternativet styras av tillrinning samt dimensionerna i det nya utloppet från Båven. Vid detaljprojektering, där den slutgiltiga dimensioneringen fastställs, är det möjligt att anpassa faunapassagens dimensionering och därmed de framtida förhållandena i Båven. Anpassning kan 44

47 göras beroende av vilka förhållanden som önskas, om den högsta vattennivån ska bevaras, om medelvattenståndet ska bevaras eller om inte lägsta vattennivån får minska. Om utgångspunkten är att årsmedelvattennivån ska bevaras kommer det, utan möjlighet till reglering, innebära en lägre lågvattennivå. Detta illustreras med nedanstående exempel. Exemplet, som visar en möjlig lösning för framtida förhållanden, har som utgångspunkt att lägsta vattennivån vid 100 l/s ska vara oförändrat och att vattenflödet över dammkrönet samtidigt ska kunna hantera stora vattenflöden så att den högsta vattennivån inte överskrids. I exemplet anläggs intaget till omlöpet i nivån 21,35 m. Med en bottenbredd på 3 m och ett fall på 5,8 kommer lägsta vattennivån i Båven bli ca 21,44 med en vattenföring på 100 l/s. Detta motsvarar den lägsta uppmätta vattennivån under perioden Med en medelvattenföring på 0,5 m 3 /l kommer vattennivån i Båven vara på nivån 21,58 m. Det anläggs en ny naturlig tröskel som ska säkra att den maximala vattennivån inte överskrids. Denna antas anläggas med krönet +21,90 m vilket är detsamma som det befintliga. För att vattenflödet över tröskeln ska ske krävs en vattenföring på 2,4 m 3 /s. Kanten på det nya dammkrönet antas anläggas i samma nivå som det existerande. Då fallet över krönet bedöms bli lägre än på det befintliga dammkrönet, reduceras vattenföringskapaciteten med motsvarande. För att belysa kapaciteten vid stora flöden behöver en hydraulisk modell skapas där både omlöpet och dammkrön ingår. Detta genomförs vid en eventuell detaljprojektering. I projekteringen är det möjligt att anpassa dammkrönets utformning så att den högsta vattennivån inte ökar i Båven. Utöver att ändra utloppets design finns möjligheten att ändra på höjden och designen på dammkrönet. Det finns bland annat möjlighet till att anlägga ett dammkrön på ett sådant sätt att det är lägst på mitten och högst på de yttre sidorna. Även detta bör beräknas i en MIKE modell om detta alternativ blir aktuellt. I alternativ 3 anläggs ett fast utlopp från Båven utan möjlighet att reglera bredden av utloppet. Ovanstående exempel har utgångspunkten att den lägsta vattennivån inte ska bli lägre och att den högsta vattennivån inte ska öka. Jämfört med befintliga förhållanden innebär detta att det kommer att ske frekventa vattenflöden över dammkrönet. I befintliga förhållanden sker detta vid vattenföringen 5 m 3 /s medan det i ovanstående exempel sker redan vid 2,4 m 3 /s. I samband med detaljprojektering av dammkrönet kan detta designas så att det vatten som frekvent rinner över dammkrönet samlas i själva omlöpet. I omlöpet kommer en vattenföring på 0,5 m 3 /s motsvara en vattenhastighet på 0,57 m/s. Vid en årsmedelavrinning är vattenhastigheten beräknad till 0,8 m/s. Vid större avrinningar, när vatten flödar över dammkrönet, kommer omlöpet att få ytterligare vatten på hela sträckan. Denna situation behöver beräknas ytterligare i en dynamisk MIKE-modell om detta alternativ blir aktuellt. Vattenhastigheten vid medellågvattenföring och vid årsmedelvattenföring överstiger den eftersträvade vattenhastigheten om 0,4 0,5 m/s för optimal passage för stensimpa i omlöpet (9) och (10). Vattenhastigheten kan dock varieras utmed omlöpet vid detaljprojekteringen av passagen genom att inrätta vilplan där botten görs plan. Sträckan kan också förses med större stenar där det skapas lugnare vatten där fisk, t ex stensimpa, kan vila. I Figur 27 visas ett exempel på en faunapassage där åtgärder vidtagits för att minska vattenhastigheten genom att variera fall, bredd och banker. 45

48 Figur 27 Exempel på faunapassage med varierande fall, bredd och banketter med avsikt att reducera vattenhastigheten i den totala profilen Figur 28 Nuvarande förhållanden visas i svart. Bottennivån i alternativ 1 visas i rött, framtida vattennivå i alternativ 1 vid ett vattenflöde på 1m 3 / i turkos, släntkrön i öster i grönt och släntkrön i väster visas i brunt. På x-axeln ges avstånd (m) från nuvarande dämme. På y- axel ges höjd (m) 46

49 Omlöpet anläggs med ett fall på 5,8. Detta innebär att vattennivån sänks med cirka 50 cm vid vägbron för väg 670. Här har omlöpet en bottennivå på ca 20,5 m (Figur 28). Vid det befintliga dammkrönet kommer vattennivån vara ungefär 90 cm lägre än vid nuvarande förhållanden med en botten på 20,20 m. Vid utloppet i Lidsjön kommer nivån anpassas till befintliga förhållanden Tekniska aspekter Anläggning Vattennivån i Båven vid det nya dämmet kan bibehållas. Nedanför det nya omlöpet kommer det däremot, liksom i alternativ 1, ske en sänkning av vattennivån kring det nuvarande Sibro dämme. Sänkningen av vattennivån vid Sibro dämme är i alternativ 3 omkring 1 till 1,5 m. Det ska säkerställas att denna permanenta sänkning av vattennivån inte påverkar fundamenten på de byggnader som är belägna på båda sidor av dämmet. Detta undersöks närmare i en detaljprojektering där det utförs en rad geotekniska borrningar, vilka eventuellt kompletteras med frigrävning av fundament Väg och bro Vid vägbron sänks vattennivån till en lägsta nivå på 21 m, det vill säga omkring 80 till 90 cm under medelvattennivån. Liksom i alternativ 1 ska en värdering av vägbrons stabilitet i förhållande till den nya lägre vattennivån bedömas. Det nya omlöpet byggs med stenmaterial, varför en automatisk erosionssäkring av botten kring den mittersta bropelaren sker Ledningar I alternativ 3 etableras en ny fördämning norr om det befintliga dämmet vid Sibro. Här finns enligt Skanova en markförlagd kabel (Figur 4 samt Bilaga 10). Storleken på kabeln är okänd. I och med det nya dämmet behöver kabeln säkerställas och vid behov läggas om. Möjligheterna för omläggning beror av kabelns storlek, varför detta bör undersökas tidigt i en eventuell detaljprojektering. Vid vägbron finns information från Skanova om att en kabel söder om vägen. Kabeln kan vara kvar i befintligt läge, men vid utläggning av stenmaterial för att bygga det nya omlöpet behöver kabeln säkras så att den inte skadas. De framtida möjligheterna för att reparera kabeln behöver utvärderas tillsammans med ledningsägaren. Nedströms det befintliga dämmet är två ledningar förlagda tvärs ån (Figur 4 Bilaga 10). Den ena ledningen är en luftkabel (Skanova), vilken kan vara kvar i befintligt läge. Den andra kabeln är en 11 kv markförlagd elkabel (Vattenfall). Den markförlagda kabeln behöver säkras genom omläggning eller andra åtgärder vid ett genomförande av projektet. En ledningskoll behöver genomföras före en detaljprojektering Uppskattad anläggningskostnad Anläggningskostnader för alternativ 3 med anläggning av en naturlik fördämning bedöms uppgå till 9,1 miljoner SEK (Tabell 15). I dessa kostnader är inte tillståndsprövning eller eventuella markinköp inkluderade. 47

50 Tabell 15 Sammanställning av bedömda kostnader för Alternativ 3 anläggning av en naturlig fördämning norr om Sibro. Moment Mängd SEK Kommentar Arbetsplatskostnader 5% av total summan Utrivning av anläggning Etablering av 60 m ny överlöpskant med nytt utlopp Ev. möjlighet till reglering Uppfyllning och uppbyggnad av nytt omlöp Utgrävning av tidigare omlöp Igenfyllning av tidigare vattendrag Hantering av ledningar Ev. säkring av byggnader vid Sibro Oförutsedda utgifter 25 % Summa anläggningskostnad SEK ex. moms Beräknat utan oförutsedda utgifter svårbedömd, kan bli mer kostsam svårbedömd, kan bli mer kostsam För detta alternativ bedöms driftkostnader öka något i förhållande till nuvarande kostnader. 4.8 Alternativ Beskrivning av teknisk lösning Figur 29 Alternativ 4 Översikt av bedömda nivåer efter anläggande av ett lång parallellt omlöp öster om inloppet till Lidsjön. I alternativet skapas ett nytt 840 m långt omlöp öster om befintligt dämme, se Figur 29 samt Bilaga 5. Omlöpets inlopp anläggs vid det befintliga utskovet. För att reducera fallet på det nya omlöpet sänks vattennivån i Båven med omkring en meter. Det nya omlöpet etableras med ett fall på ca 1,4, se Figur

51 Det bedöms vara nödvändigt att anlägga ca 180 m ny spont mellan det nya omlöpet och det befintliga vattendraget från dämmet för att skilja dessa åt hydrauliskt. Åtskillnaden säkrar samtidigt en stabil bank till omlöpet, särskilt på den översta delen av sträckan. Utifrån höjdmodellen är det möjligt att ta fram en längdprofil som visar befintlig terräng i terrasserna för det nya omlöpet tillsammans med den planerade bottennivån. Figur 30 Tvärsnitt av befintlig terräng (blått) och bottennivån för det nya omlöpet (rött) Hydraulik Med en medelvattennivå på 20,95 m i Båven och i Lidsjön på 19,25 till 19,9 m, kommer fallet på 0,93 till 1,58 m motsvara 1,1 till 2. Vattennivån i Båven kommer att variera i förhållande till avrinningen, medan Lidsjön även fortsättningsvis kommer att präglas av den nuvarande vattenregleringen. Det nya omlöpet kommer att ersätta det befintliga utskovets tre luckor, och det kommer därför inte längre att vara möjligt att reglera utskovet efter projektet är genomfört. Då vattennivån i Båven sänks kan dammkrönet sänkas med motsvarande nivå. Detta reducerar vattenföringen i det nya omlöpet så att detta inte ger upphov till översvämningar i närområdet. Om inloppsnivån till omlöpet anläggs på 20 m kommer den lägsta vattennivån i Båven bli 20,4 m vid en vattenföring på 0,5 m 3 /s. Vattennivån vid en medelvattenföring på 4,6 m 3 /s blir 20,95 m, det vill säga omkring 88 cm lägre än den nuvarande medelvattennivån. För att undvika att omlöpet får en för hög vattenföring, upp till 21 m 3 /s, ska befintligt dammkrön sänkas till en nivå som motsvarar den nya årsmedelvattennivån. Den framtida vattennivån i Båven kommer att bli 1 m lägre, vilket medför lägre fall och vattenföringskapacitet i omlöpet. Det i sin tur kan medföra en större variation i vattennivån vid normal avrinning. Vid större avrinning kommer dammkrönet att ha samma effekt som det nuvarande, men ha en kant som är ungefär 1 m lägre Tekniska aspekter Anläggning Vattennivån i Båven sänks permanent med upp till en meter. Därför krävs att stabiliteten på närliggande bostadsfastigheter på båda sidor dämmet kvarstår opåverkade. Byggnadernas grundläggningstyp är okänd och förstudien har inte närmare undersökt om grundläggning eller jordart kan komma att påverkas av en sänkt vattennivå. Vid en detaljprojektering krävs att detta under- 49

52 söks närmare genom geoteknisk borrning som eventuellt kompletteras med frigrävning av fundament. För detta alternativ behöver vidare undersökningar genomföras i syfte att bedöma att byggnader, broar, vägar, järnvägar mm inte påverkas negativt av en permanent vattenståndssänkning i Båven Väg och bro Vid vägbron sänks vattennivån till en nivå ungefär en meter under medelvattennivån. Liksom i alternativ ett ska en vidare utredning om brons stabilitet i relation till den nya permanent lägre vattennivån genomföras. I alternativ 4 kommer det även fortsatt vara en uppdämning och vattenhastigheten ändras inte vid vägbron. Alternativet kräver därför endast en bedömning av den lägre vattennivå som alternativet medför Ledningar I samband med ombyggnation av det befintliga dämmet ska ledningar som korsar Båven vid Sibro dämme inte påverkas av arbetet (Figur 4 samt Bilaga 10). Utmed omlöpet ska det mot vattendraget nedströms dämmet anläggas en spont som skiljer de två utloppen från varandra hydrauliskt. Samtidigt ska sponten säkra stabiliteten i det nya omlöpet. Sponten är placerad på ett sådant sätt att denna korsar en mellanspänningskabel (Vattenfall; Figur 4). Den luftkabel som korsar ån i ungefär samma läge kan göra detta även fortsättningsvis utan omläggning. Det nya omlöpet går söderut där det förläggs utanför de stolpar kabeln är placerad i. Ledningskoll behöver genomföras före detaljprojektering påbörjas Uppskattad kostnad Anläggningskostnader för alternativ 4 med anläggning av en 840 m lång omlöp bedöms uppgå till 3,7 miljoner SEK (Tabell 16). I dessa kostnader är inte tillståndsprövning eller eventuella markinköp inkluderade. Tabell 16 Sammanställning av bedömda kostnader för Alternativ 4 anläggning av lång parallellt vattendrag öster om inloppet i Lidsjön. Moment Mängd SEK Kommentar Arbetsplatskostnader 5% av totalsumman Beräknat utan oförutsedda utgifter Sänkning och ombyggnad av anläggning Säkring av omlöp med spont Utgrävning av nytt omlöp Stensäkring av omlöp (m3) Hantering av ledningar Svårbedömd, kan bli mer kostsam Svårbedömd, kan bli mer kostsam. Ev. säkring av byggnader vid Sibro Oförutsedda utgifter 25 % Summa anläggningskostnad SEK ex. moms Kostnader för ev. säkring av byggnader, vägar m m runt Båven har ej uppskatttas, får utredas vidare. För detta alternativ bedöms driftkostnader öka något i förhållande till nuvarande kostnader. 50

53 5. BEDÖMNING AV KONSEKVENSER OCH FÖRUTSÄTT- NINGAR 5.1 Metodik Bedömningen av konsekvenser för de olika alternativa lösningarna sker i flera steg, se lista nedan. Först bedöms konsekvenserna för ekologiska värden, därefter görs en sammanställning och preliminär bedömning av konsekvenser för övriga intressen och värden vid Sibro dämme och Båven. Slutligen görs en samlad bedömning av konsekvenserna för ekologiska värden och övriga intressen samt en bedömning av förhållanden som kan påverka tillståndsprocessen (kostnader, rådighet över mark m.m.). Bedömning av konsekvenser, på kort och lång sikt, för ekologiska värden (för de värden åtgärderna är avsedda för samt arter skyddade inom N2000-områden). Avsnitt 5.2 Sammanställning övriga intressen och värden vid Sibro dämme och sjön Båven samt preliminär bedömning av konsekvenser och fortsatt arbete. Avsnitt 5.3 Preliminär, samlad bedömning av konsekvenserna för ekologiska värden och övriga intressen. Avsnitt 5.4 Bedömning av förhållanden som kan påverka tillståndsprocessen. Avsnitt 5.5 Ingen bedömning har gjorts av konsekvenser för nedströms liggande vattenmiljöer, t ex förändrade flöden, vilka beror av bottennivåer och reglering i Lidsjön. Flöden till Lidsjön bedöms preliminärt inte ändras väsentligt, men eftersom regleringen av Båven förändras eller tas bort helt kan viss förändring av avrinningsmönster ske. Detta kan dock först bedömas när en dynamisk hydraulisk modell har upprättats. Vattennivåer i Lidsjön nedströms förväntas inte påverkas av de alternativa lösningarna. I ån efter dämmet förväntas enbart nya nivåer i anslutning till de nya omlöpen där botten höjs jämfört med nuvarande förhållanden (Alternativ 3 och 4). Bedömning av konsekvenser för ekologiska värden sker genom en bedömning av de olika alternativens konsekvenser, på kort och lång sikt, för de ekologiska värdena som planerade åtgärder är avsedda att bevara och utveckla samt de utpekade värdena i Natura 2000-områdena Båven och Sibro (Tabell 19 - Tabell 22). Dessa värden är den tjockskaliga målarmusslan, de utpekade fågel-, fisk-, däggdjursarterna och växttyper i Natura 2000-områdena, vandrande fisk (framför allt stensimpa), samt den rödlistade malen. Konsekvenserna bedöms enligt följande skala: Stor negativ konsekvens Liten negativ konsekvens Neutralt Liten positiv konsekvens Medelstor positiv konsekvens Stor positiv konsekvens Mycket stor positiv konsekvens De parametrar som tydligt karaktäriserar de olika alternativen och som huvudsakligen bedöms är vattennivå och vattenståndsvariationer i Båven samt vattenhastighet i vattendraget mellan Båven och Lidsjön, se Tabell 17. Observera att nivåer och vattenhastigheter i tabellen utgör exempelberäkningar. Justeringsmöjligheter för vattennivåer finns för alternativ 2 och 3 genom optimering av regleringsstrategi er. Vattenhastigheterna kan optimeras ytterligare för vandrande fisk genom att man i detaljprojektering breddar sektionerna (minskar vattenhastigheten) och planerar för utläggning av större block och stenar (viloplatser). 51

54 Tabell 17 Sammanställning av vattennivåer och vattenhastigheter i Båven för de olika alternativa lösningarna. Observera att nivåer och vattenhastigheter utgör exempelberäkningar. Alternativa lösningar Vattennivå i Båven (RH2000) Baserat på övergripande beräkningar Vattenhastighet i vattendraget minimum-årsmedel Minimum (m) Medel (m) Maximum (m) Hastighet (m/s) Alternativ 0 21,44 21,83 22,19 - Alternativ 1 19,25 20,00 20,50 0,1-0,9 Alternativ 2 21,44 21,93 22,19 0,69-0,93 Alternativ 3 21,44 21,96 22,19 0,57-0,80 Alternativ 4 20,40 20,95 21,19 0,36-0,50 I bedömningarna har antagits att flytt och återetablering av tjockskalig målarmussla och andra musslor görs med framgång och att konsekvensen för musslan under flytten endast är kortvarig. Flytt och återetablering i nya vattendragssträckor har tidigare skett framgångsrikt i flera vattenvårdsprojekt (exempelvis i Vramsån, Fyleån Life-projekt). En generell konsekvens som uppstår av samtliga alternativ till följd av anläggningsarbetet i vatten är grumling, vilket kan påverka flera av de skyddsvärda arterna (musslor, fisk). Dessa konsekvenser hanteras genom kravställda skyddsåtgärder under anläggningsarbetena, styrd anläggningstid m.m. Övriga intressen och värden som kan komma att påverkas, såsom jord- och skogsbruk, vattenkraft, vattentäkt, grundvatten, kulturmiljö, fastigheter och brunnar, båttrafik och övrigt friluftsliv, sammanställs i avsnitt 5.3, Tabell 23. I tabellen ges kommentarer till potentiella konsekvenser för intressen/värden och om fortsatt utredning och dialog med berörda under samrådsoch tillståndsprocessen. Observera att för övriga intressen och värden (avsnitt 5.3) behövs i flera fall fortsatt utredning och dialog med berörda, varför bedömningen av konsekvenser för dessa (avsnitt 5.4) måste ses som preliminär. I bedömningen av förhållanden som påverkar tillståndsprocessen används följande skala: Sämre förutsättningar Ytterligare utredning krävs Goda förutsättningar 5.2 Bedömning av konsekvenser för ekologiska värden Alternativ 0 I Tabell 18 sammanställs bedömningen av konsekvenser för nollalternativet, det vill säga nuvarande förhållande med det befintliga Sibro dämme. För tjockskalig målarmussla, Natura fiskar (stensimpa), rödlistade arter (mal) och övrig vandrande fisk bedöms det på kort och lång sikt vara Stor negativ konsekvens eftersom dämmet idag utgör ett permanent vandringshinder för fisk och musslor. 52

55 Tabell 18 Översiktlig bedömning av konsekvenser för nollalternativet, nuvarande förhållande. Värde/intresse Översiktligt bedömd kortsiktig Översiktligt bedömd långsiktig Kommentar konsekvens konsekvens Tjockskalig målarmussla Stor negativ konsekvens Stor negativ konsekvens En viktig värdfisk för målarmusslans larver är stensimpan som transporterar larverna uppströms. I dagsläget utgör Sibro dämme ett vandringshinder för fisk. Natura 2000-fåglar Neutral Neutral Natura 2000-fiskar och rödlistade fiskarter (vandring) Stor negativ konsekvens Stor negativ konsekvens I dagsläget utgör Sibro dämme ett vandringshinder för fisk. Natura 2000-däggdjur Neutral Neutral Natura 2000-habitat och andra ekologiska värden (vattennivå- Neutral Neutral förändring) Övrig vandrande fisk Stor negativ konsekvens Stor negativ konsekvens I dagsläget utgör Sibro dämme ett vandringshinder för fisk Alternativ 1 I Tabell 19 sammanställs bedömningen av konsekvenser för Alternativ 1 utifrån att en naturlig tröskel hamnar på de nivåer som inmätts. För tjockskalig målarmussla, Natura 2000-fiskar (stensimpa) och rödlistade arter (mal) bedöms det kortsiktigt och långsiktigt vara Liten positiv konsekvens eftersom alternativet innebär fri vandringsväg jämfört med tidigare, men å andra sidan är inte vattenhastighet optimal för stensimpa. För naturtyp 3130 enligt habitatdirektivet (strandpryl, braxengräs m fl) bedöms det kortsiktigt vara en Liten negativ konsekvens till följd av vattennivåsänkningen, men långsiktigt ingen konsekvens (Neutral). För malen bedöms det kortsiktigt vara en Liten negativ konsekvens till följd av vattennivåsänkningen, men långsiktigt ingen konsekvens (Neutral). För övrig vandrande fisk som klarar högre vattenhastigheter än stensimpa och mal, bedöms det kortsiktigt och långsiktigt vara Stor positiv konsekvens eftersom alternativet innebär fri vandringsväg jämfört med tidigare. 53

56 Tabell 19 Översiktlig bedömning av konsekvenser för alternativ 1. Värde/intresse Översiktligt bedömd kortsiktig Översiktligt bedömd långsiktig Kommentar konsekvens konsekvens Tjockskalig målarmussla Liten positiv konsekvens Liten positiv konsekvens En viktig värdfisk för målarmusslans larver är stensimpan som transporterar larverna uppströms. Se därför bedömning för stensimpa nedan. Natura 2000-fåglar Liten negativ konsekvens Neutral På kort sikt bedöms det kunna bli Liten negativ konsekvens för fåglar till följd av sänkt vattennivå. I dagsläget kan inte fisken vandra. Alternativ 1 innebär en fullständig utrivning av dämmet vilket innebär att fisk kan vandra uppströms och nedströms. Stensimpan är en långsam simmare och föredrar vattenhastigheter under 0,4 m/s. En total utrivning av dämme Natura 2000-fiskar och rödlistade fiskarter (vandring) Liten positiv konsekvens Liten positiv konsekvens kan medföra vattenhastigheter 0,1-0,9 m/s. Den rödlistade malen anses ha motsvarande till bättre simförmåga som stensimpan att simma mot strömmen. Dock kan en sänkning påverka malens lekområden. Alternativet kan dock optimeras vid detaljprojektering så vattenhastigheten sänks (t ex bredare sektion), alternativt s.k viloplatser införs med stora block och stenar. Natura 2000-däggdjur Neutral Neutral Natura 2000-habitat och andra ekologiska Liten negativ konsekvens värden (vattennivåförändring) Neutral Utter bedöms inte påverkas av förändringar i vattendraget. Naturtyp 3130 enligt habitatdirektivet finns inom Båven och innefattar strandpryl, braxengräs och exponerade stränder. Vattennivåer i Båven kan komma att sänkas med ca 1,5 m vilket medför att zonen för litorala växter flyttas nedåt. På kort sikt förväntas en negativ påverkan på naturtypen. På lång sikt förväntas arterna att succesivt etableras igen vid den nya lägre vattennivån. Malen som leker i strandzoner, bedöms påverkas kortsiktigt negativt i flacka strandzoner p g a nivåsänkning om den sker under lekperiod. I dagsläget kan inte fisken vandra. Alternativ 1 innebär en fullständigutrivning av dämmet vilket innebär att fisk kan Övrig vandrande fisk Stor positiv konsekvens Stor positiv konsekvens vandra. Vandrande fiskarter, utöver de som nämnts ovan, anses vara starka simmare och klarar sannolikt av vattenhastigeter som alternativ 1 ger Alternativ 2 I Tabell 20 sammanställs bedömningen av konsekvenser för alternativ 2. För tjockskalig målarmussla, Natura 2000-fiskar (stensimpa) och rödlistade arter (mal) bedöms det kortsiktigt och långsiktigt vara Medelstor positiv konsekvens eftersom alternativet innebär fri vandringsväg jämfört med tidigare, och fungerande vattenhastighet för stensimpa och mal. För övrig vandrande fisk som klarar högre vattenhastigheter än stensimpa och mal, bedöms det kortsiktigt och långsiktigt vara Stor positiv konsekvens eftersom alternativet innebär fri vandringsväg jämfört med tidigare. 54

57 Tabell 20 Översiktlig bedömning av konsekvenser för alternativ 2. Värde/intresse Tjockskalig målarmussla Natura 2000-fåglar Översiktligt bedömd kortsiktig konsekvens Översiktligt bedömd långsiktig konsekvens Kommentar Medelstor positiv Medelstor positiv En viktig värdfisk för målarmusslans larver är stensimpan konsekvens konsekvens som transporterar larverna uppströms. Se därför bedömning för stensimpa nedan. Neutral Neutral Fåglarna bedöms inte påverkas av förändringar i vattendraget. I dagsläget kan inte fisken vandra. Stensimpan är en långsam simmare och föredrar vattenhastigheter under 0,4 m/s. Alternativ 2 innebär ett omlöp Natura 2000-fiskar och rödlistade fiskarter (vandring) Medelstor positiv konsekvens Medelstor positiv konsekvens som går väster om dagens skibord med vattenhastigheter på 0,69-0,93 m/s. Alternativet kan dock optimeras vid detaljprojektering så vattenhastigheten sänks (t ex bredare sektion), alternativt s.k viloplatser införs med stora block och stenar. Natura 2000-däggdjur Neutral Neutral Natura 2000-habitat och andra ekologiska värden (vattennivåförändring) Övrig vandrande fisk Neutral Stor positiv konsekvens Neutral Stor positiv konsekvens Malen anses ha motsvarande till bättre simförmåga jämfört med stensimpan att simma mot strömmen. Utter bedöms inte påverkas av förändringar i vattendraget. Naturtyp 3130 enligt habitatdirektivet finns inom Båven och innefattar strandpryl, braxengräs och exponerade stränder. Minimum och maximum nivåer på vattennivåer i Båven förväntas vara oförändrade mot nuvarande nivåer. I dagsläget kan inte fisken vandra. Alternativ 2 innebär att fisk kan vandra. Vandrande fiskarter, utöver de som nämnts ovan, anses vara starka simmare och klarar sannolikt av vattenhastigheter som alternativ 2 ger Alternativ 3 I Tabell 21 sammanställs bedömningen av konsekvenser för alternativ 3. För tjockskalig målarmussla, bedöms det kortsiktigt vara Liten negativ konsekvens till följd av den nödvändiga flytten av musslorna till det nya omlöpet och långsiktigt vara Stor positiv konsekvens eftersom alternativet innebär fri vandringsväg och väl fungerande vattenhastighet för stensimpa och mal. För Natura 2000-fiskar (stensimpa) och rödlistade arter (mal) bedöms det kortsiktigt och långsiktigt vara Stor positiv konsekvens eftersom alternativet innebär fri vandringsväg jämfört med tidigare och relativt optimal vattenhastighet för stensimpa och mal. För övrig vandrande fisk som klarar högre vattenhastigheter än stensimpa och mal, bedöms det kortsiktigt och långsiktigt vara Stor positiv konsekvens eftersom alternativet innebär fri vandringsväg jämfört med tidigare. 55

58 Tabell 21 Översiktlig bedömning av konsekvenser för alternativ 3. Översiktligt be- Översiktligt be- Värde/intresse dömd kortsiktig dömd långsiktig Kommentar konsekvens konsekvens En viktig värdfisk för målarmusslans larver är stensimpan som transporterar larverna uppströms. Se därför bedömning för stensimpa. Tjockskalig målarmussla Liten negativ konsekvens Stor positiv effekt Alternativet innebär att huvudfåran flyttas och musslor inom befintlig sträcka måste flyttas och etableras i den nya fåran. Natura 2000-fåglar Neutral Neutral På kortsikt kan detta innebära en liten negativ konsekvens för musselförekomsten, men här förutsätts att etableringen görs med framgång, varför ingen långsiktig negativ konsekvens ses till följd av flytten Fåglarna bedöms inte påverkas av förändringar i vattendraget. I dagsläget kan inte fisken vandra. Stensimpan är en långsam simmare och föredrar vattenhastigheter under 0,4 m/s. Alternativ 3 innebär ett längre omlöp som går väster om dagens skibord. Eftersom omlöpet är relativt långt (jmf alt.2) blir vattenhastigheter relativt lägre Natura 2000-fiskar och rödlistade fiskarter (vandring) Stor positiv konsekvens Stor positiv konsekvens än alt 2; 0,57-0,80 m/s. Malen anses ha motsvarande till bättre simförmåga jämfört med stensimpan att simma mot strömmen. Alternativet kan dock optimeras vid detaljprojektering så vattenhastigheten sänks (bredare sektion), alternativt s.k viloplatser införs med stora block och stenar. Natura 2000-däggdjur Neutral Neutral Utter bedöms inte påverkas av förändringar i vattendraget. Natura 2000-habitat och andra ekologiska värden (vattennivåförändring) Övrig vandrande fisk Neutral Stor positiv konsekvens Neutral Stor positiv konsekvens Naturtyp 3130 enligt habitatdirektivet finns inom Båven och innefattar strandpryl, braxengräs och exponerade stränder. Marginella förändringar av minimum, medel- och maximum vattennivåer förväntas. I dagsläget kan inte fisken vandra. Alternativ 3 innebär att fisk kan vandra. Vandrande fiskarter, utöver de som nämnts ovan, anses vara starka simmare och klarar sannolikt av vattenhastigeter som alternativ 3 ger Alternativ 4 I Tabell 22 sammanställs bedömningen av konsekvenser för alternativ 4. För tjockskalig målarmussla, bedöms det kortsiktigt vara Liten negativ konsekvens till följd av den nödvändiga flytten av musslorna till det nya omlöpet och långsiktigt vara Mycket stor positiv konsekvens eftersom alternativet innebär fri vandringsväg och av här redovisadealternativ närmast optimal vattenhastighet för stensimpa. För Natura 2000-fiskar (stensimpa) och rödlistade arter (mal) bedöms det kortsiktigt och långsiktigt vara Mycket stor positiv konsekvens eftersom alternativet innebär fri vandringsväg jämfört med tidigare och optimal vattenhastighet för stensimpa. För naturtyp 3130 enligt habitatdirektivet (strandpryl, braxengräs m fl) bedöms det kortsiktigt vara en Liten negativ konsekvens till följd av vattennivåsänkningen, men långsiktigt ingen konsekvens (Neutral). För malen bedöms det kortsiktigt vara en Liten negativ konsekvens till följd av vattennivåsänkningen, men långsiktigt ingen konsekvens (Neutral). För övrig vandrande fisk som klarar högre vatten- 56

59 hastigheter än stensimpa och mal, bedöms det kortsiktigt och långsiktigt vara Stor positiv konsekvens eftersom alternativet innebär fri vandringsväg jämfört med tidigare. Tabell 22 Översiktlig bedömning av konsekvenser för alternativ 4. Översiktligt be- Översiktligt be- Värde/intresse dömd kortsiktig dömd långsiktig Kommentar konsekvens konsekvens En viktig värdfisk för målarmusslans larver är stensimpan som transporterar larverna uppströms. Se därför bedömning för stensimpa. Tjockskalig målar- Liten negativ kon- Mycket stor positiv Alternativet innebär att huvudfåran flyttas och musslor inom mussla sekvens konsekvens befintlig sträcka måste flyttas och etableras i den nya fåran. På kortsikt kan detta innebära en liten negativ konsekvens för musselförekomsten, men här förutsätts att etableringen görs med framgång, varför ingen långsiktig negativ konsekvens ses till följd av flytten. Natura 2000-fåglar Liten negativ konsekvens Neutral På kort sikt bedöms det kunna bli Liten negativ konsekvens för fåglar till följd av sänkt vattennivå. I dagsläget kan inte fisken vandra. Stensimpan är en långsam simmare och föredrar vattenhastigheter under 0,4 m/s. Alternativ 4 innebär ett längre omlöp än alt 2 och 3. Eftersom omlöpet är betydligt längre (jmf alt.2 och 3) blir vattenhastigheterna relativt lägre än för alt Natura 2000-fiskar och rödlistade fiskarter (vandring) Liten positiv konsekvens Mycket stor positiv konsekvens 2 och 3; 0,36-0,5 m/s vilket är inom stensimpans preferenser för vattenhastigheter. Malen anses ha motsvarande till bättre simförmåga jämfört med stensimpan att simma mot strömmen. Dock kan en sänkning kan påverka malens lekområden. Alternativet kan dock optimeras vid detaljprojektering så vattenhastigheten sänks (t ex bredare sektion), alternativt s.k viloplatser införs med stora block och stenar. Natura 2000-däggdjur Neutral Neutral Utter bedöms inte påverkas av förändringar i vattendraget. Naturtyp 3130 enligt habitatdirektivet finns inom Båven och innefattar strandpryl, braxengräs och exponerade stränder. Natura 2000-habitat och andra ekologiska värden (vattennivåförändring) Liten negativ konsekvens Neutral Vattennivåer i Båven kan komma att sänkas med ca 1 m vilket medför att zonen för litorala växter flyttas nedåt. På kort sikt förväntas en negativ påverkan på naturtypen. På lång sikt förväntas arterna att succesivt etableras igen vid den nya lägre vattennivån. Malen som leker i strandzoner, bedöms påverkas kortsiktigt negativt i flacka strandzoner p g a nivåsänkning om den sker under lekperiod. I dagsläget kan inte fisken vandra. Alternativ 4 innebär att Övrig vandrande fisk Stor positiv konsekvens Stor positiv konsekvens fisk kan vandra. Vandrande fiskarter, utöver de som nämnts ovan, anses vara starka simmare och klarar sannolikt av vattenhastigeter som alternativ 4 ger. 57

60 5.3 Övriga intressen konsekvenser och fortsatt utredning I Tabell 23 sammanställs övriga intressen och värden vid Sibro dämme och runt sjön Båven. Kommentarer ges till möjliga konsekvenser och behovet att fortsatt utredning och dialog med berörda. Tabell 23 Sammanställning över intressen och värden som kan påverkas av alternativ 1-4, kommentar till konsekvens och behov av fortsatt utredning och dialog med berörda. Intresse/värde Kommentar konsekvens Fortsatt arbete under samrådsoch MKB- och tillståndsprocess Jordbruk Inget alternativ med betydande vattennivåhöjning, Dialog under samråd. Utreds vidare. därav ev ingen negativ konsekvens. Betydelsen av vattennivå vid tid för vårsådd har identifierats som ett särskilt viktigt intresse för jordbruk. Skogsbruk Inget alternativ med betydande vattennivåhöjning, Dialog under samråd. Utreds vidare. därav ev ingen negativ konsekvens. Vattenkraft Ändrade flöden kan ge konsekvenser Dialog under samråd. Utreds vidare. Friluftsliv (båttrafik, fiske, bad och bryggor m m) Fastighetsägare (fastighetsbild, antal) Grundvattenavsänkning (naturvärde) Vattentäkt, Dricksvattenbrunnar Strandfastigheter Övriga intressen t ex Riksintressen och kulturmiljö, fornminnen Eventuell negativa konsekvenser vid stor avsänkning (alt 1 och 4). Dialog under samråd. Utreds vidare. Ju mer komplex fastighetsbild, desto större potentiella motstående intressen. Dialog under samråd. Eventuell konsekvens vid stor avsänkning (alt 1 Utreds vidare. och 4) Eventuell negativa konsekvenser vid stor avsänkning (alt 1 och Dialog under samråd. Utreds vidare. 4) Eventuella negativa konsekvenser i alternativ Dialog under samråd. Utreds vidare. med stor avsänkning (1 och 4) Flertalet fornminnesobjekt finns runtom Båven i Utreds vidare. strandnära zoner. Eventuell negativa konsekvenser vid stor avsänkning (alt 1 och 4). 5.4 Samlad bedömning av konsekvenser I Tabell 24 nedan görs en preliminär samlad bedömning av konsekvenserna från alternativ 0-1 på för ekologiska värden samt övriga intressen och värden. I bedömningen av konsekvenser används följande skala: Stor negativ konsekvens Liten negativ konsekvens Neutralt/kan ej bedömas Liten positiv konsekvens Medelstor positiv konsekvens Stor positiv konsekvens Mycket stor positiv konsekvens Endast ett urval av övriga intressen och värden som redovisas i avsnitt 5.3 har bedömts, till följd av brist på underlag, exempelvis bedöms inte värdet strandfastigheter. Observera också att bedömningen är preliminär, särskilt med avseende på övriga intressen och värden för vilka behov finns av fortsatt utredning och dialog med berörda. Bedömningen neutral kan således innebära att mer underlag eller utredning behövs för att möjligöra en kvalitativ bedömning. I tabellen ges i grön text förklaring till vilka specifika arter, habitat, intressen eller konsekvenser som varit avgörande för bedömningen. 58

61 Tabell 24 Preliminär samlad bedömning av konsekvenser. I grön text anges arter, specifika intressen eller mekanism som varit avgörande för bedömningen. Parameter Alt 0 Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 4 Ekologisk påverkan ändrade vattennivåer Mal Ekologisk påverkan faunapassage Tjockskalig målarmussla/stensimpa, mal Sibro bevarandemål- Tjockskalig målarmussla/stensimpa Båvens bevarandemål Tjockskalig målarmussla/stensimpa Båvens bevarandemål- Naturtyp oligotrof sjö, vattennivåsänkning Jordbrukets intressen Förändrad vattennivå Friluftslivets intressen Båtliv, fiske Vattentäktsintressen Dricksvattenbrunnar Förändrad vattennivå Vattenkraftintressen Förändrade flöden Påverkan kulturmiljö, inkl. fornminnen. Strandnära fornminnen För alternativ 0, ingen åtgärd, blir bedömningen Stor negativ konsekvens för flera ekologiska parametrar till eftersom dämmet idag utgör ett vandringshinder för musslor och fisk, däribland tjockskalig målarmusslans värdfisk stensimpa. För alternativ 1 innebär den sänkta vattennivån Liten negativ konsekvens för malen, friluftslivet, vattentäkts/dricksvattenintressen och för Båvens bevarandemål. För ekologiska värden (vandrande fisk, musslor) innebär alternativet Liten positiv konsekvens, eftersom utrivningen av dämmet ger fri vandringsväg för fisk och musslor För alternativ 2 medför anläggning av vandringsvänligt omlöp med fungerande vattenhastigheter för stensimpa Medelstor positiv konsekvens. För alternativ 3 medför anläggning av vandringsvänligt omlöp med väl fungerande vattenhastigheter för stensimpa Stor positiv konsekvens. För alternativ 4 medför anläggning av vandringsvänligt omlöp med optimala vattenhastigheter för stensimpa Mycket stor positiv konsekvens. Den sänkta vattennivån medför Liten negativ konsekvens för malen, friluftslivet, vattentäkts/dricksvattenintressen och Båvens bevarandemål. 5.5 Bedömning av förhållanden som påverkar tillståndsprocessen I Tabell 25 görs en preliminär bedömning av förhållanden som kan påverka genomförande av tillståndsprövning. I bedömningen av förhållanden som påverkar tillståndsprocessen har följande skala använts: Sämre förutsättningar Ytterligare utredning krävs Goda förutsättningar Alternativ 1, utrivning av dämme, innebär lägre driftskostnader jämfört med dagens läge (ingen skötsel/kontroll av dämme). Alternativ 2-4, vilka samtliga innebär anläggning av nya vattendragssträckor/omlöp, bedöms driftskostnaderna kunna öka något vad gäller rensning av vattendrag (hålla fri passage för fisk), men samtidigt försvinner driftskostnader av befintligt dämme. För alternativ 3 och 4 finns behov av ytterligare utredning om exempelvis rådighet över mark och alternativ 0, 1 och 4 bedöms ha sämre förutsättningar i tillståndsprocessen. 59

62 Tabell 25 Preliminär översiktlig bedömning av förhållanden som kan påverka genomförande av tillståndsprövning. Parameter Alternativ 0 Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 Uppskattad anläggningskostnad Driftskostnader Oförändrad Lägre Något ökad Något ökad Något ökad Rådighet över mark Tillståndsprocess (utan beaktande av rådighet) 6. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 6.1 Slutsatser Huvudsyftet med föreliggande förstudie har varit att bedöma alternativa tekniska lösningar för förbättrad fisk- och faunapassage vid Sibro dämme. Huvudfokus har varit att bedöma konsekvenser av i förstudien föreslagna alternativ, för tjockskalig målarmusslans värdfisk stensimpa, för den rödlistade malen och för övriga vandrande fiskar förbi och uppströms Båven. Även konsekvenser för övriga intressen och värden runt Båven har bedömts preliminärt och regleringsmöjligheter har utretts översiktligt. Föreslagna alternativ 1-4 ger alla bättre vandringsmöjlighet för fisk, då antingen dämmet rivs ut (alt 1), vandringsvänligt omlöp anläggs (alt 2 och 4) eller vandringsvänligt dämme och omlöp anläggs (alt 3). Detta ger positivt genomslag i bedömningen av konsekvenser för ekologiska värden för Natura 2000-fiskar och rödlistade arter (mal) samt för övrig vandrande fisk för alternativ 1-4. Både stensimpa och mal kräver låga vattenhastigheter för optimal vandring i motström (Tabell 18 - Tabell 22, och Tabell 24). Ju längre ett omlöp görs, desto lägre kan resulterande vattenhastigheten bli. Därför resulterar bedömningarna av de ekologiska värdena i att ju längre omlöpet är för ett alternativ, desto positivare är konsekvenserna för de svagsimmande fiskarna såsom stensimpa. Dock kan en lägre vattennivå i Båven (alt 1 och 4) potentiellt ha en negativ påverkan på malens lekområden. Övriga intressen och värden har bedömts tillsammans med de ekologiska värdena (Tabell 23). För övriga intressen och värden har inte bedömningar kunnat göras fullt ut till följd av brist på underlag och behov av fortsatt utredning och dialog med berörda under samrådsprocess och MKB skede. Den samlade bedömningen av ekologiskavärden samt värden och övriga intressen ska därför ses som preliminär. Bedömning av förhållanden som påverkar tillståndsprocessen visar preliminärt att alternativ 2 är minst komplicerat och mest kostnadseffektivt. Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen av ovan att alternativ 4 är att föredra (Mycket stor positiv konsekvens) med hänsyn till ekologiska värden, men att övriga intressen kan påverkas negativt och rådighet kring mark och behöver utredas vidare. Tillståndsprocessen för detta alternativ bedöms kunna bli komplicerad. Alternativ 2 och 3 har Medelstor respektive Stor positiv konskevens för ekologiska värden, men för alternativ 3 finns behov av utredning om rådighet kring mark samt att det är det dyraste alternativet. Alternativ 1 kan stå i konflikt med intressen till följd av vattennivåsänkning, tillståndsprocessen bedöms kunna bli komplicerad och alternativet har endast Liten positiv konsekvens för ekologiska värden. 6.2 Rekommendationer och fortsatt arbete Prioriterat vid fortsatt arbete är utreda och föra dialog kring övriga intressen och värden (Tabell 23), för att möjliggöra en noggrannare bedömning av konsekvenserna för dessa. Det är väsentligt att understryka att alternativen beskriver spannet av de olika möjligheter som finns för en etablering av en fiskpassage vid Sibro. Ytterligheterna representeras av nollalternativet och allternativ 1, fullständig rivning, och däremellan finns alternativ två till fyra som alla kan justeras i sin utformning på olika sätt. Ramböll rekommenderar att det i urvalsprocessen av al- 60

63 ternativ särskilt tas i beaktande placeringen av det nya omlöpet och faunapassagens funktion. Efter valet kan detaljprojektering av den framtida vattennivån ske på ett sådant sätt att hänsyn till andra intressen tas i så hög grad som möjligt, samtidigt som fiskpassagens ändamål och övriga intressen i Natura 2000-området uppfylls. I förstudien har endast vissa huvudsakliga faktorer legat till grund för konsekvensbedömningarna, såsom vattennivåer i Båven och vattenhastigheter (Tabell 10) och om alternativet innebär flytt av musslor. För att exempelvis kunna göra bedömningar av förändrade flöden nedströms Båven behövs en fullständig hydraulisk modell upprättas. Vidare finns också möjlighet att utreda olika regleringsstrategier mer i detalj, vilket kan medföra att ett alternativ optimeras ytterligare för ett värde/intresse. 7. REFERENSER 1. Flens, Gnesta och Nyköpings kommun. Bevarandeplan för Natura 2000-område Båven (SE ), , Dnr:SE Flen- och Nyköpings kommun, Södermanlands län. Bevarandeplan för Natura område Sibro (SE ), , Dnr: Länsstyrelsen i Södermanland. Miljöövervakning av tjockskalig målarmussla Terra-limnogruppen. Dokument för samråd avseende vattenverksamhet vid Sibro Dämme, reviderad: SGU. [Online] VISS. Vatteninformationssytem i Sverige. [Online] Artadatabanken. [Online] Havs-och vattenmyndighetens rapport 2017:XX. Åtgärdsprogram för mal Miljö och energiministeriet, Miljöstyrelsen. Fiskens krav till vandlöbets fysiske forhold Perrow, Mark L Tomlinson and Martin R. Ecology of bullhead. Cottos Gobio. u.o. : Conserving Natura 2000 Rivers,

64

65

66

67

68 Datum: Framtagen av: MABG Projektnr Skala 1:4.000 (A3) Nyköpings Kommun Sibro dämme Englandsgade 25, 5000 Odense C Tlf Bilaga 5 Alternativ 4 Rev. 0 \\seramstofscl01a-a.ramse.ramboll-group.global.network\ \2_allm\mapinfo\bilaga 5 - Alternativ 4.wor

69 Terrängmodell RH2000 Nyköpings kommun Sibro dämme Bilaga 6 Terrängmodell

70 Höjd i m (skala 1:50) Terräng väster sida Terräng öster sida Inmätt vattenyta Bottennivå med mellanpunkter Bottennivå utan mellanpunkter Bilaga 7 Position i m (skala 1:1000)

71 Tvärprofil vid position -173 m Y-axel: nivå i m (skala 1:50) X-axel: avstånd i meter (skala 1:200) Mätning utförd runt årsskiftet 2016/2017 Bilaga 8

72 Tvärprofil väster om skibord Y-axel: nivå i m (skala 1:50) X-axel: avstånd i meter (skala 1:100) Mätning utförd runt årsskiftet 2016/2017 Bilaga 9

73 Udarbejdet d Udarbejdet af mabg Projektnr Mål 1:2.500 (A3) Nyköpings Kommun Sibro dämme Englandsgade 25, 5000 Odense C Tlf Bilag 10 Ledningar (preliminära) Rev. 0 \\seramstofscl01a-a.ramse.ramboll-group.global.network\ \2_allm\mapinfo\bilag 10 Ledningar.wor

74 Förstudie Alternativ 5 Teknisk beskrivning och konsekvensbedömning Reviderat efter samråd med Länsstyrelsen Översikt av framtagna alternativ för Sibro dämme Sex enskilda alternativ för utformning av reglering och faunapassage har tagits fram i samband med framtagande av förstudie och samrådsunderlag (Tabell 1). Nedan ges en översikt av de olika alternativen. Alternativ 5 är en lösning som tagits fram efter att den inledande förstudien avslutats som beskrivs i föreliggande bilaga (Förstudie 1). Tabell 1. Uppdaterad tabell från sammanfattning i förstudie (Förstudie 1). Översiktlig presentation av nollalternativet (dagens situation), de tekniska lösningarna för Sibro dämme som tagits fram och bedömts i förstudien samt nedan presenterat alternativ 5. Alternativa lösningar Alternativ 0 Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 Alternativ 5 Beskrivning Nuvarande förhållande: Sibro dämme med dammvägg och utskov utgör idag ett vandringshinder för skyddade fisk- och musselarter. Utrivning av dämme: Dammvägg och utskov tas bort vid Sibro dämme bort, vilket innebär fri passage för fisk och övrig fauna. Samtidigt sänks vattnet i Båven till ett läge nära det naturliga. Lidsjön, som tidigare är sänkt, regleras dock fortfarande. Det nya utloppet från Båven löper i befintlig fåra väster om nuvarande dammvägg. Kort omlöp: Dammkrönet/skibordet bibehålls. Ett nytt 225 m långt omlöp anläggs utmed dammväggens västra sida, vilket ger fri passage åt fisk och övrig fauna och ersätter det nuvarande utskovet med tre luckor. Omlöpet är lokaliserad helt inom Nyköpings kommuns fastighet. Medellångt omlöp och nytt dämme: Båvens utlopp flyttas till en ny plats cirka 175 m uppströms det nuvarande utskovet. Nuvarande dämme tas bort och ersätts med en ny 60 m lång fördämning (spont) tvärs över Båven. Nedströms nya dämmet anläggs ett nytt 370 m långt omlöp. Omlöpet ger fri passage åt fisk och övrig fauna och ersätter det nuvarande utskovet med tre luckor. Långt omlöp: Ett nytt 840 m långt omlöp anläggs öster om befintligt dämme. Omlöpets inlopp anläggs vid det befintliga utskovet. För att minimera fallet på det nya omlöpet sänks vattennivån i Båven med omkring en meter. Omlöpet ger fri passage åt fisk och övrig fauna. Kort omlöp och nytt dämme: Båvens utlopp flyttas till en ny plats cirka 50 m uppströms det nuvarande utskovet. Nuvarande dämme tas bort och ersätts med en ny 35 m lång fördämning (spont) tvärs över Båven. Nedströms nya dämmet anläggs ett nytt 135 m långt omlöp huvudsakligen i den nuvarande vattenvägen. Omlöpet ger fri passage åt fisk och övrig fauna och ersätter det nuvarande utskovet med tre luckor. Omlöpet är lokaliserad helt inom Nyköpings kommuns fastighet. 1

75 Förstudie Alternativ 5 Teknisk beskrivning och konsekvensbedömning Reviderat efter samråd med Länsstyrelsen Alternativ 5 Beskrivning av teknisk lösning Figur 1. Alternativ 5 - Översikt av bedömda nivåer efter anläggande av ett kort meandrande omlöp vid Sibro. I det här alternativet flyttas Båvens utlopp till en ny plats cirka 50 m uppströms det nuvarande utskovet. Fördämningen tas bort och istället etableras en ny 36 m lång fördämning tvärs Båven, se Figur 1, Figur 2 och Bilaga A. Fördämningen etableras genom att en spontvägg från den nordvästra till den sydöstra stranden anläggs (Figur 1). Nedströms spontväggen byggs det nya omlöpet upp med ny omgivande terräng. Detta ska fungera som ett samlat utlopp där vatten vid stora flöden täcker hela bredden. Dimensionerna liksom underhållet av fördämningen påverkar hur mycket vatten som kan ledas bort vid höga flöden. Omlöpet etableras med ett fall på cirka 20 som ersättning för det nuvarande utloppet med tre luckor. I omlöpet anläggs fyra viloplan för fisk, 5 m långa vardera, utan fall längs med sträckan. Omlöpet anläggs från det nya dammkrönet och vidare nedströms, primärt inom det nuvarande vattenområdet. Figur 2. Skiss på utlopp med dammkrön vid uppmätt profil i St. -57 m 2

76 Förstudie Alternativ 5 Teknisk beskrivning och konsekvensbedömning Reviderat efter samråd med Länsstyrelsen Hydraulik Den framtida normalvattennivån i Båven kommer i alternativet styras av tillrinning samt dimensionerna i det nya utloppet från Båven. Vid detaljprojektering, där den slutgiltiga lösningen fastställs, är det möjligt att anpassa faunapassagens dimensionering och därmed de framtida förhållandena i Båven. Anpassning kan göras beroende av vilka förhållanden som önskas, om den högsta vattennivån ska bevaras, om medelvattenståndet ska bevaras eller om inte lägsta vattennivån får minska. Nedan diskuteras ett exempel på en lösning vilken dimensioneras utifrån att lägsta vattennivån i Båven ska bevaras (uppmätt under perioden ). Exemplet, som visar en möjlig lösning för framtida förhållanden, har som utgångspunkt att lägsta vattennivån vid 100 l/s ska vara oförändrat och att vattenflödet över dammkrönet samtidigt ska kunna hantera stora vattenflöden så att den högsta vattennivån inte överskrids. I exemplet anläggs intaget till omlöpet i nivån +21,37 m (RH2000). Med en bottenbredd på 3 m och ett fall på 20, samt en avsattshöjd på 0,3 m, kommer lägsta vattennivån i Båven bli ca +21,44 med en vattenföring på 100 l/s. Detta motsvarar den lägsta uppmätta vattennivån under perioden Med en medelvattenföring på 0,5 m 3 /s kommer vattennivån i Båven vara på nivån +21,55 m. Det anläggs en ny naturlig tröskel som ska säkra att den maximala vattennivån inte överskrids. Denna antas anläggas med krönet +21,90 vilket är detsamma som det befintliga. För att vattenflödet över tröskeln ska ske krävs en vattenföring på 5,0 m 3 /s. Då fallet över krönet bedöms bli lägre än på det befintliga dammkrönet, reduceras vattenföringskapaciteten med motsvarande. Dessutom är det nya dammkrönet smalare än det nuvarande. För att belysa kapaciteten vid stora flöden behöver en hydraulisk modell tas fram där både omlöpet och dammkrön ingår. Detta genomförs vid en eventuell detaljprojektering. I projekteringen är det möjligt att anpassa dammkrönets utformning så att högsta vattennivå i Båven inte ökar. Ett fast utlopp från Båven anläggs utan möjlighet att reglera bredden av utloppet. Ovanstående exempel har utgångspunkten att Båvens lägsta vattennivå inte ska bli lägre och att högsta vattennivå inte ska öka. Jämfört med befintliga förhållanden innebär detta att det kommer att ske frekventa vattenflöden över dammkrönet. I befintliga förhållanden sker detta vid vattenföringen 5 m 3 /s såsom i ovanstående exempel. Den stora skillnaden mellan nuvarande förhållanden och Alternativ 5, är att överfallet sker över en smalare överfallskant, vilket innebär att vattennivån kommer att stiga till en högre nivå vid vattenföring över 5 m 3 /s, än den gör under nuvarande förhållanden. Det kommer därför troligtvis vara behov av att anpassa antingen överfallskanten eller utformningen av utskovet så att man säkerställer att den högsta vattennivån inte överskrids. Detta beräknas i en MIKE modellering om alternativet blir aktuellt. I omlöpet kommer en vattenföring på 0,5 m 3 /s motsvara en vattenhastighet på 0,85 m/s. Vid en årsmedelavrinning är vattenhastigheten beräknad till 1,16 m/s. Vid större avrinningar, när vatten flödar över dammkrönet, kommer omlöpet att få ytterligare vatten på hela sträckan. Denna situation behöver ytterligare beräknas i en dynamisk MIKE-modell om detta alternativ blir aktuellt. Vattenhastigheten vid medellågvattenföring och vid årsmedelvattenföring överstiger den eftersträvade vattenhastigheten om 0,4 0,5 m/s för optimal passage för stensimpa i omlöpet (ref 1 och 2). Vattenhastigheten varieras dock utmed omlöpet genom att viloplan anläggs där botten görs plan. Sträckan kan också förses med större stenar där det skapas lugnare vatten där fisk, t.ex. stensimpa, kan vila. 3

77 Förstudie Alternativ 5 Teknisk beskrivning och konsekvensbedömning Reviderat efter samråd med Länsstyrelsen Konsekvensbedömning Bedömning av konsekvenser för ekologiska värden Nedan sammanställs bedömningen av konsekvenser för alternativ 5. Konsekvenserna bedöms enligt följande skala (Tabell 2; Förstudie 1): Tabell 2. Skala för bedömning av konsekvenser Stor negativ konsekvens Liten negativ konsekvens Neutralt Liten positiv konsekvens Medelstor positiv konsekvens Stor positiv konsekvens Mycket stor positiv konsekvens För tjockskalig målarmussla, bedöms det kortsiktigt och långsiktigt vara Medelstor positiv konsekvens, eftersom alternativet innebär fri vandringsväg för stensimpa, men dock inte med helt optimala vattenhastigheter i omlöpet. För Natura 2000-fiskar (stensimpa) och rödlistade arter (mal) bedöms det kortsiktigt och långsiktigt vara Medelstor positiv konsekvens eftersom alternativet innebär fri vandringsväg jämfört med tidigare men inte helt optimala vattenhastigheter för stensimpa. För övrig vandrande fisk som klarar högre vattenhastigheter än exempelvis stensimpa, bedöms det kortsiktigt och långsiktigt vara Stor positiv konsekvens eftersom alternativet innebär fri vandringsväg jämfört med tidigare (Tabell 3). Tabell 3. Översiktlig bedömning av konsekvenser för ekologiska värden för alternativ 5. Översiktligt Översiktligt Värde/intresse bedömd kortsiktig bedömd långsiktig Kommentar konsekvens konsekvens Tjockskalig målarmussla Medelstor positiv konsekvens Medelstor positiv konsekvens En viktig värdfisk för målarmusslans larver är stensimpan som transporterar larverna uppströms. Se därför bedömning för stensimpa. Natura 2000-fåglar Neutral Neutral Fåglarna bedöms inte påverkas av förändringar i vattendraget. I dagsläget kan inte fisken vandra. Stensimpan är en långsam simmare och föredrar Natura 2000-fiskar och rödlistade fiskarter (vandring) Medelstor positiv konsekvens Medelstor positiv konsekvens vattenhastigheter under 0,4 m/s. Alternativ 5 ger vattenhastigheter mellan 0,85-1,16 m/s. Med viloplan bedöms ändå en fungerande passage vara möjlig. Natura 2000-däggdjur Neutral Neutral Natura 2000-habitat och andra ekologiska värden Neutral Neutral (vattennivåförändring) Övrig vandrande fisk Stor positiv Stor positiv konsekvens konsekvens Malen anses ha motsvarande till bättre simförmåga jämfört med stensimpan att simma mot strömmen. Utter bedöms inte påverkas av förändringar i vattendraget. Naturtyp 3130 enligt habitatdirektivet finns inom Båven och innefattar strandpryl, braxengräs och exponerade stränder. Marginella förändringar av minimum, medel- och maximum vattennivåer förväntas. I dagsläget kan inte fisken vandra. Alternativ 5 innebär att fisk kan vandra. Vandrande fiskarter, utöver de som nämnts ovan, anses vara starka simmare och klarar sannolikt av vattenhastigeter som alternativ 5 ger. 4

78 Förstudie Alternativ 5 Teknisk beskrivning och konsekvensbedömning Reviderat efter samråd med Länsstyrelsen Samlad bedömning av konsekvenser Konsekvenser har bedömts enligt nedanstående skala (Tabell 4). Tabell 4. Skala för bedömning av konsekvenser Stor negativ Liten negativ Neutralt/kan Liten positiv konsekvens konsekvens ej bedömas konsekvens Medelstor positiv konsekvens Stor positiv konsekvens Mycket stor positiv konsekvens För jämförelse har konsekvenser för övriga alternativ som utretts i förstudien också redovisats nedan (Tabell 5). Tabell 5. Preliminär samlad bedömning av konsekvenser. I grön text anges arter, specifika intressen eller mekanism som varit avgörande för bedömningen. I jämförelse mot förstudien har en bedömning av landskapsbild lagts till. Parameter Alt 0 Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 4 Alt 5 Ekologisk påverkan ändrade vattennivåer Mal Ekologisk påverkan faunapassage Tjockskalig målarmussla/stensimpa, mal Sibro bevarandemål- Tjockskalig målarmussla/stensimpa Båvens bevarandemål- Tjockskalig målarmussla/stensimpa Båvens bevarandemål- Naturtyp oligotrof sjö, vattennivåsänkning Landskapsbild, naturlig utformning Omlöpsutformning samt dämmestyp Jordbrukets intressen Förändrad vattennivå Friluftslivets intressen Båtliv, fiske Vattentäktsintressen Dricksvattenbrunnar Förändrad vattennivå Vattenkraftintressen Förändrade flöden Påverkan kulturmiljö, inkl. fornminnen. Strandnära fornminnen För alternativ 5 medför anläggning av vandringsvänligt omlöp något högre vattenhastigheter än optimala för stensimpa. Bedömningen är att alternativet med vandringsplan dock kommer att ge en Medelstor positiv konsekvens. För bedömningen av landskapsbild och naturlig utformning vilket ej bedömdes i förstudien för övriga alternativ (Förstudie 1) bedöms alternativ 2 resultera i en liten negativ konsekvens då den kraftiga meandringen nedströms befintligt överfall är intryckt inom ett lite område och därmed ej kommer ge ett naturligt intryck. För alternativ 3 och alternativ 5 bedöms utformningen, både avseende meandrande omlöp och nykonstruerat dämme, ge ett mer naturligt intryck med Stor positiv konsekvens. Alternativ 4 bedöms ge en Liten positiv konsekvens då omlöpet bedöms ge ett naturligt intryck liksom alternativ 3 och 5, men det befintliga dämmet som behålls (efter justeringar) för alternativ 4, ger ett mindre naturligt intryck än de nykonstruerade dämmena (alternativ 3 och 5). 5

79 Förstudie Alternativ 5 Teknisk beskrivning och konsekvensbedömning Reviderat efter samråd med Länsstyrelsen Bedömning av förhållanden som påverkar tillståndsprocessen Nedan görs en preliminär bedömning av förhållanden som kan påverka genomförande av tillståndsprövning, för alternativ 5. I bedömningen av förhållanden som påverkar tillståndsprocessen har följande skala använts (Tabell 6): Tabell 6. Skala för bedömning av tillståndsprocessen Sämre förutsättningar Ytterligare utredning krävs Goda förutsättningar För jämförelse har förhållanden för övriga alternativ som utretts i förstudien också redovisats nedan (Tabell 7). Tabell 7. Preliminär översiktlig bedömning av förhållanden som kan påverka genomförande av tillståndsprövning. Parameter Alt 0 Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 4 Alt 5 Uppskattad anläggningskostnad (SEK) Driftskostnader Oförändrad Lägre Något ökad Något ökad Något ökad Något ökad Rådighet över mark Tillståndsprocess (utan beaktande rådighet) Alternativ 5 har lägre anläggningskostnader än alternativ 2 och 3 och bedöms ha goda förutsättningar avseende förhållanden som kan påverka tillståndsprocessen. Referenser 1. Miljö och energiministeriet, Miljöstyrelsen. Fiskens krav till vandlöbets fysiske forhold Perrow, Mark L Tomlinson and Martin R. Ecology of bullhead. Cottos Gobio. u.o. : Conserving Natura 2000 Rivers,

80 Bilaga A Alternativ 5

81 Bilaga E2

82 Sibro dämme Undersökning av land- och vattenmiljö inför nybyggnation av dämme 2017

83 OM RAPPORTEN: Titel: Sibro dämme. Undersökning av land- och vattenmijö Version/datum: Foton i rapporten: Calluna AB där inget annat anges. OM PROJEKTET: Utfört av: Calluna AB (organisationsnummer: ) Adress huvudkontor: Linköpings slott, Linköping Hemsida: Telefon (växel): På uppdrag av: Ramböll Sverige AB, Nyköping Beställarens kontaktperson: Claes Becker Telefon +46 (0) , Mobil +46 (0) , claes.becker@ramboll.se Projektledare och rapportförfattare: Johan Storck (Calluna AB) Kvalitetssäkring: Elisabeth Lundkvist (Calluna AB) Intern projektkod: JSK0075

84 Sibro dämme / Undersökning av land och vattenmiljö inför nybyggnation av dämme Innehåll 1 Inledning och bakgrund 4 2 Genomförande fält 4 3 Resultat Naturvärdesinventering land Vattenvegetation Bottenfauna Sammanfattande bedömning 6 5 Referenser 7 3

85 Sibro dämme / Undersökning av land och vattenmiljö inför nybyggnation av dämme 1 Inledning och bakgrund Vid Båvens utlopp mot Lidsjön ligger Sibro dämme. Ramböll arbetar med ansökan om att flytta dämmet c:a 50 m uppströms och göra en meandrande sträcka nedströms (figur 1). Arbetet kommer innebära en del utfyllnad och utgrävning nedströms det nya dämmet. Området är skyddat som Natura 2000-område (SE ) och bland annat finns stormusslor i vattenmiljön. Ramböll har efterfrågat en undersökning av vattenvegetation och bottenfauna, samt en naturvärdesinventering på land i angränsande område. Figur 1: Planerad meandring av vattendraget nedströms Sibro dämme. Kartan visar även inventeringsområdets avgränsning. 2 Genomförande fält Calluna har genomfört fältundersökning den 12 september Vattenväxter undersöktes genom att i strandkant och på grundare vatten vada längs den aktuella sträckan varvid bottnen undersöktes med vattenkikare. På djupare vatten användes båt och en Lutherräfsa för att ta prover på vegetationen. Stormusslor eftersöktes med hjälp av vattenkikare samt genom att kratta bottnen med Lutherräfsa. Bottenfaunaprover togs på tre punkter (se karta kartbilagan) med hjälp av en van Veen huggare då bottensubstratet bestod av grus och sand. På varje punkt togs tre delprover, Uppströms, Nedströms samt Söder 4

86 Sibro dämme / Undersökning av land och vattenmiljö inför nybyggnation av dämme Landmiljön naturvärdesinventerades enligt SS199000:2014, nivå detalj med tilläggen generellt biotopskydd, värdeelement och detaljerad redovisning av artförekomst. Nivå detalj innebär att man avgränsar sådana objekt som har en yta av 10 m 2 eller mer eller ett linjeformat objekt med en längd av 10 m eller mer och en bredd av 0,5 m eller mer. Tillägget generellt biotopskydd innebär att områden som omfattas av det generella biotopskyddet oavsett storlek, identifieras och kartläggs. Tillägget värdeelement innebär att element, tex skyddsvärda träd, som är särskilt viktiga för inventeringsområdets naturvärde eftersöks, kartläggs och redovisas. Detta så att det är möjligt att se var dessa värdeelement förekommer, oavsett om de ligger i ett naturvärdesobjekt eller inte. Tillägget detaljerad redovisning av artförekomst innebär att förekomster av naturvårdsarter redovisas på karta. Det innebär inte att arterna eftersöks noggrannare men att varje påträffad förekomst redovisas med större noggrannhet. 3 Resultat 3.1 Naturvärdesinventering land Området längs det befintliga dämmet är starkt kulturpåverkat med bryggor, båtplatser, dammvall och bebyggelse. Den östra sidan om dämmet utgörs av tomtmark med klippta gräsmattor. En lite grövre ek med en stamdiameter på c:a 0,7 meter står i vattenkanten. I övrigt förekommer enstaka klena lövträd. Pil och al dominerar men där växer även enstaka björkar (figur 2). På västra sidan av dämmet står en bård av al närmast vattnet, längre upp tar åkermark vid. Söder om dämmet på vattendragets västra sida är albeståndet lite äldre och har utbildat socklar. Inga naturvärdesobjekt med påtagligt naturvärde eller högre avgränsades i landmiljön. Inga generellt biotopskyddade objekt förekommer i området. Det identifierades inte heller några värdeelement. Den lite grövre ek som står öster om dämmet har dock potential att utveckla naturvärden i framtiden, även om den i dagsläget är för klen för att betraktas som ett särskilt värdefullt träd. 3.2 Vattenvegetation Både uppströms och nedströms dämmet växte näckmossa Fontinalis antipyretica, ålnate Potamogeton perfoliatus, vattenpest Elodea canadensis, vit näckros Nymphaea alba, igelknopp Sparganium emersum, hårslinga Myriophyllum alterniflorum, axslinga M. spicatum och vattenbläddra Utricularia vulgaris. Vegetationen var tätare uppströms dämmet. 3.3 Bottenfauna Närmast dämmet består bottensubstratet på båda sidor av hårdgjorda betongytor. Norr om dämmet övergår sedan bottensubstratet till sand och grusbotten med inslag av mjukbotten. Vattendjupet ökar till cirka 3,5 meter norrut upp mot vägbron. Söder om dämmet är det till en början utfyllt med sprängsten (figur 2) innan bottensubstratet övergår till sand och grusbotten. Vattendjupet ligger mestadels mellan 0,5-1 meter. 5

87 Sibro dämme / Undersökning av land och vattenmiljö inför nybyggnation av dämme Utifrån ASPT-index klassificerades lokalerna Nedströms och Uppströms till Hög status medan lokalen Söder klassificerades till God status. Lokalen nedströms klassificerades till God status utifrån DJ-index medan lokalerna Uppströms och Söder klassificerades till Hög status. Alla lokalerna klassificerades till Nära neutralt utifrån MISA-index. Analysresultaten redovisas i bilaga 1 sist i rapporten. 3.4 Stormusslor Vid undersökningen påträffades spetsig målarmussla Unio tumidus, allmän dammussla Anodonata anatina och flat dammussla Pseudanadonata complanata både uppströms och nedströms det befintliga dämmet. I övrigt observerades gädda Esox lucius, abborre Perca fluviatilis och mört Rutilus rutilus. Figur 2: Vattendraget nedströms dämmet, med sprängsten på östra sidan och en alridå på västra sidan. 4 Sammanfattande bedömning Vid naturvärdesinventeringen i landmiljön hittades inga sällsynta eller känsliga arter och naturvärdena bedöms som allmänna. Vid arbetet i anslutning till landmiljön är det av vikt att undvika att skada de grövre träd som växer längs den aktuella sträckan. Dessa träd har potential att utveckla framtida värden och tar lång tid att ersätta. Inga sällsynta eller känsliga växter påträffades i vattenmiljön och naturvärdena med avseende på växtligheten bedöms som allmänna. Utifrån resultatet av förekommande arter i bottenfaunan och framräknade index klassificerades lokalerna till Hög- respektive God status. Vad gäller stormusslor så påträffades spetsig målarmussla, allmän dammussla och flat dammussla både uppströms och nedströms det befintliga dämmet. Vid en tidigare undersökning (Lundberg, Proschwitz och Bergengren 2004) påträffades 5 arter stormusslor: spetsig målamussla, tjockskalig målarmussla, allmän dammussla, större 6

88 Sibro dämme / Undersökning av land och vattenmiljö inför nybyggnation av dämme dammussla samt flat dammussla. Två av dessa arter är sällsynta och rödlistade: tjockskalig målarmussla (EN, starkt hotad) och flat dammussla (NT, nära hotad). Tjockskalig målarmussla är en utpekad art i EU:s art- och habitatdirektiv och är upptagen i bevarandeplanen för Sibro Natura 2000-område (Länsstyrelsen i Södermanlands län 2007). Syftet med Natura 2000-området är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för tjockskalig målarmussla. Vid åtgärder i området är det viktigt att hänsyn tas till bevarandeplanen. Med tanke på fynden vid inventeringen samt tidigare fynd av stormusslor i området bedöms vattenområdet ha mycket höga naturvärden. Om arbeten skall ske vid dämmet bör man flytta de musslor som finns i området för att skydda dem. När arbetet är klart kan musslorna flyttas tillbaka. Vid grävningar i vattnet så bör länsar eller duk läggas ut nedströms för att minska påverkan på musslorna av uppslammat material. 5 Referenser Lundberg, S., von Proschwitz T. & Bergengren J. (2004). Inventering av musselfaunan i Nyköpingsån vid Sibro, Nyköpings kommun, Meddelanden från Göteborgs Naturhistoriska Museum: Nr 11 (2004). Länsstyrelsen i Södermanlands län (2007). Bevarandeplan för Natura 2000-område Sibro (SE ) Flen och Nyköpings kommun, Södermanlands län. Länsstyrelsen i Södermanlands län, Nylöping. 7

89 Bilaga 1 Karta över provpunkter Karta från Eniro.se

90 Hemsida: E-post: Telefon växel: Huvudkontor: Calluna AB, Linköpings slott, Linköping

91 PE LAG IA NATU RE & E NVIRONMENT AB Analysrapport Bottenfauna Sibro Dämme 2017 Analysrapport till Calluna AB

92 Adress: Industrivägen 14, 2 tr Umeå Sweden. PE LAGIA NATURE & E NVIRONMENT AB Telefon: ( ) E-post: info@pelagia.se Hemsida: Författare: Ludvig Hagberg Direkt: Kvalitetsgranskat av: Peder Larsson RAPPORT Utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorier ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. 2/6

93 ANALYSRAPPORT Bottenfauna Sibro dämme 2017 Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium. Report issued by an Accredited Laboratory. 1 Inledning Pelagia Nature & Environment AB har på uppdrag av Calluna AB utfört analys av nio stycken bottenfaunaprover tagna i Sibro Dämme i Nyköpings kommun. Provtagning utfördes av Calluna AB Material och metod Proverna är tagna med sparkprovtagning enligt Europastandard SS-EN Proverna har analyserats av Ludvig Hagberg, Pelagia Nature & Environment AB som också utfört indexberäkningar och sammanställt rapporten. Pelagia Nature & Environment AB är ett av Swedac ackrediterat organ för bottenfaunaanalys (ackrediteringsnummer 1846). Analyserna är genomförda i enlighet med: - Naturvårdsverket, Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bilaga A till Handbok 2007:4. - HVMFS 2013:19 Bilaga 1: Bedömningsgrunder för biologiska kvalitetsfaktorer i sjöar och vattendrag. - Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag, version 1: Resultat Artlistor presenteras på följande sidor. Utifrån ASPT-index klassificerades lokalerna Nedströms och Uppströms till Hög status medan lokalen Söder klassificerades till God status. Lokalen nedströms klassificerades till God status utifrån DJ-index medan lokalerna Uppströms och Söder klassificerades till Hög status. Alla lokalerna klassificerades till Nära neutralt utifrån MISA-index. På respektive lokal har endast tre delprov tagits. Enligt Europastandard SS EN ska fem delprov samt ett kvalitativt sökprov insamlas. 3/6

94 ANALYSRAPPORT Bottenfauna Sibro dämme 2017 Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium. Report issued by an Accredited Laboratory. Sibro Dämme Nedströms Det: Ludvig Hagberg, Pelagia Nature & Environment AB Provtagningsdatum: Analysdatum: Taxa Spark 1 Spark 2 Spark 3 Turbellaria 1 Theodoxus fluviatilis 1 3 Pisidium sp. 4 7 Oligochaeta Helobdella stagnalis 9 15 Erpobdella octoculata 3 1 Hydracarina 2 Asellus aquaticus 2 2 Gammarus lacustris 1 Caenis horaria 2 4 Oulimnius sp. 4 Oulimnius troglodytes 2 Oulimnius tuberculatus 2 Rhyacophila nubila 2 Polycentropodidae 4 Neureclipsis bimaculata 2 Athripsodes sp. 14 Athripsodes cinereus 2 Ceraclea sp. 2 Ceraclea annulicornis 1 3 Mystacides azurea 2 2 Chironomidae Ceratopogonidae 1 Empididae 2 Antal individer Antal taxa Totalt antal taxa 20 Index EK Status ASPT 4,85 0,90 Hög DJ 8 0,6 God MISA 46,49 0,98 Nära neutralt 4/6

95 ANALYSRAPPORT Bottenfauna Sibro dämme 2017 Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium. Report issued by an Accredited Laboratory. Sibro Dämme Uppströms Det: Ludvig Hagberg, Pelagia Nature & Environment AB Provtagningsdatum: Analysdatum: Taxa Spark 1 Spark 2 Spark 3 Pisidium sp. 1 3 Oligochaeta Asellus aquaticus 1 1 Caenis horaria 1 Caenis luctuosa 1 Leptophlebia marginata 2 Nemoura flexuosa 1 Oulimnius troglodytes 3 Oulimnius tuberculatus 3 Athripsodes sp. 1 Oecetis testacea 1 Chironomidae Ceratopogonidae 3 6 Antal individer Antal taxa Totalt antal taxa 13 Index EK Status ASPT 5,33 0,99 Hög DJ 9 0,8 Hög MISA 41,81 0,88 Nära neutralt 5/6

96 ANALYSRAPPORT Bottenfauna Sibro dämme 2017 Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium. Report issued by an Accredited Laboratory. Sibro Dämme Söder Det: Ludvig Hagberg, Pelagia Nature & Environment AB Provtagningsdatum: Analysdatum: Taxa Spark 1 Spark 2 Spark 3 Bithynia tentaculata 2 Pisidium sp. 4 2 Oligochaeta 2 10 Helobdella stagnalis 1 Hydracarina 1 Asellus aquaticus 1 Baetis fuscatus/scambus 2 Caenis sp. 1 Caenis horaria 1 Platambus maculatus 1 Oulimnius sp. 2 Neureclipsis bimaculata 4 Limnephilidae 1 Athripsodes cinereus 1 Mystacides azurea 1 Simuliidae 1 Chironomidae Ceratopogonidae 2 Antal individer Antal taxa Totalt antal taxa 17 Index EK Status ASPT 4,64 0,86 God DJ 9 0,8 Hög MISA 45,45 0,96 Nära neutralt 6/6

97 Bilaga E3

98 EXEMPEL PÅ TIDIGARE GENOMFÖRDA FISKVÄGAR FISKVÄGAR I SVERIGE Hundratals fiskvägar av olika slag har anlagts i Sverige genom åren. Merparten är kammartrappor och denilrännor, tekniska lösningar som på en kort sträcka utjämnar fallhöjden och vattnets energi vid ett vandringshinder. I enlighet med Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (2015) som ställer krav på att merparten av fiskarterna i ett system ska kunna passera artificiella hinder, har man under de senaste decennierna fokuserat på anläggande av naturlika fiskvägar som inbegriper vattenfåror med naturligt bottensubstrat uppförda antingen runt (omlöp), genom (inlöp) eller i vissa fall över (överlöp) hinder. Naturliknande fiskvägar i form av omlöp har ökat markant i omfattning från slutet av 1990-talet och är idag den vanligaste formen av nybyggda fiskvägar i Sverige. Överlöp, d.v.s. en naturlig tröskling förbi ett lågt hinder, har förekommit sedan länge (början av 1900-talet), men i liten omfattning. I vissa fall sker utrivningar av vandringshinder för att i möjligaste mån återskapa de förutsättningar som rådde före anläggandet av dammen (1). I figuren nedan visas exempel på olika naturlika fiskvägar (2). Exempel på naturlika fiskvägar; A & C) Emån (Foto: Olle Calles), B) Svartån (Foto: Erik Degerman), D) Länsstyrelsen i Västra Götalands Län (Foto: Andersson och Bäckstrand) (2) Tekniska fiskpassager är vanligast förekommande i större älvar (flöden överstigande >100 m3/s), medan naturlik design som eftersträvar att fylla en habitat- och passagefunktion är vanligare i små vattendrag. Detta beror delvis på att många av de senare anlagda fiskvägarna är omlöp placerade i mindre vattendrag med blandad fiskfauna, medan mer traditionella fisktrappor för lax och öring förekommer i större älvar (3). I figuren nedan visas fördelningen mellan de naturlika, tekniska samt naturlik-tekniska (en kombination mellan de föregående två).

99 Andel registrerade fiskvägar i databasen Åtgärder i Vatten (ÅiV) som definierats som tekniska, naturlika och kombinationslösningar under tidsperioder (N=520). (1) EXEMPEL PÅ NATURLIKA FISKVÄGAR Många fiskvägar fungerar dåligt, eller inte alls och uppföljningar på hur fiskvägar verkar är relativt sällan förekommande. I databasen åtgärder i vatten (ÅIV) kan man finna information om många av Sveriges fiskvägar (4). Nedan följer en rad exempel på naturlika fiskvägar med omlöp. Sweco har sammanställt en litteraturöversikt över fungerande naturlika fiskvägar (3). Förbättrad vandring av flera fiskarter har kunnat konstateras i Emån där 15 olika arter nyttjade de naturlika omlöpen (5). I Örebro, vid Slussen i Svartån, har ett omlöp på 180 meters längd anlagts med en lutning på 1,1% vid ett hinder av 2 m i höjd. Här noterades vid kontroll i omlöpets övre del färna och mört samt tusentals benlöjor efter ett dygn (6). Data från Finland indikerar att anläggandet av fiskvägar haft en bredare positiv respons i Mustijoki älvsystem (Brasaksen) där 18 arter noterats vandra efter anläggandet av omlöp (7). I fjorton danska omlöp med en lutning upp till 3 % har i stort sett samtliga förekommande fiskarter rapporterats (8). Omlöp (biokanal) i Västerdalälven (Foto: Olle Calles och Fortum AB)

100 Havs- och vattenmyndigheten har sammanställt antalet naturliknande fiskvägar i södra Sverige i syfte att påvisa vilka parametrar som är viktiga för en god funktion hos fiskvägen (1). Geografiskt innefattar rapporten fiskvägar i Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Skåne, Västra Götaland och Östergötland. Rapporten omfattar kända naturliknande fiskvägar fram t.o.m där 162 naturliknande fiskvägar fördelade på 90 st. omlöp, 5 st. inlöp, 15 st. överlöp, 7 st. kombinationer samt 45 st. utrivningar av vandringshinder. De flesta vandringshindren har en fallhöjd inom intervallet 1,5 4,0 m. Längden på fiskvägarna varierar mellan m. De längsta fiskvägarna är nästan uteslutande omlöp. Flertalet av de kortare fiskvägarna är överlöp, men det finns flera exempel på korta omlöp och inlöp. Andelen (%) av flödet på platsen som passerade genom fiskvägen visade sig vara den viktigaste variabeln för att skilja mellan fiskvägar med ej optimal re-spektive god funktion. Ju större andel av vattnet desto sannolikare att fiskvägen bedömdes ha god funktion. Nedan kommer ett par exempel som presenteras i rapporten där förutsättningar eller målart liknar de som råder vid Sibro. Skärvö Skärsjön i Kronobergs län har motivet i första hand varit möjliggöra en naturlig återkolonisation av mört i Skärsjön. Den dominerande jordarten kring Skärvö är morän. Omlöpet har därför kunnat grävas direkt i marken utan att geotextil eller dammduk använts eller att större kvantiteter natursten tillförts. Kompletteringar har dock skett med block och större sten för att underlätta passage. Inloppet till omlöpet ligger omedelbart uppströms vandringshindret medan utloppet ligger ca 20 m nedströms och mynnar i en mindre sidofåra, som dock har nästan direkt kontakt med huvudfåran. Fallhöjden är i stort sett jämnt fördelad över sträckan. En visuell bedömning av omlöpet tyder på god funktion. En brist är emellertid att beskuggning helt saknas (1). Olstorpsbäcken Västra Lägerns utlopp Olstorpsbäcken i Östergörlands län förbinder sjöarna Västra och Östra Lägern. I båda sjöarna finns bestånd av öring. Omlöpet byggdes 2008 med målet att gynna öring och flodpärlmussla. Elfisken i bäcken har påvisat tämligen goda tätheter av öringungar samt abborre, gädda, elritsa, bergsimpa, lake, mört och signalkräfta. Omlöpet anlagt på en tämligen kort sträcka. För att utjämna fallhöjden har en bassängliknande konstruktion med flera mindre steg använts i övre delen av omlöpet. Bottensubstratet domineras av sten och block som skapar en omväxlande ström. Uppföljning efter anläggandet kan inte göras utan att använda fiskräknare. Visuellt bedöms konstruktionen dock ge goda passagemöjligheter för fisk (1).

101 Almaån Almaån är ett biflöde till Helge å, ett laxförande vattendrag i östra Skåne. Omlöpet vid Finjasjöns regleringsdamm anlades 2008 med syftet att iordningsställa fria vandringsvägar för lax och havsöring med då Finjasjön är en tämligen stor och starkt eutrof sjö synes möjligheterna för uppvandrande laxfisk vara dåliga. Omlöpet bör därför ses som en vandringsväg för framförallt karpfisk, abborre m fl. Ytterligare två omlöp har anlagts i Almaån, vid Brittedal och Spånga. Fiskarter påträffats vid provfiske, abborre, mört, benlöja, gädda, gös, braxen, sarv, sandkrypare, gers och björkna. Bottensubstratet domineras av sten och block som skapar en omväxlande ström. In- och utlopp synes vara väl placerade, nära vandringshindret på både upp- som nedströmssidan. Visuellt bedöms konstruktionen ge goda passage-möjligheter för fisk. I utloppet hade dock sten ansamlats, möjligen från högflöden. Värt att notera är även avsaknaden av vegetation längs omlöpet (1). Nedan visas två exempel där Ramböll varit involverade. I Taps å vid Aller kvarn i Christiansfeld (Danmark) konstruerade Ramböll en faunapassage som både omfattade våt och torr faunapassage med syfte att passage skulle kunna ske både ned- och uppströms. Passagen har inneburit en totalomledning av Taps å med en förgrening där vatten letts dels till Aller kvarndamm och dels till den nya faunanpassagen. Utöver återskapandet av de ursprungliga biologiska förhållandena i Taps å har fonden Aller kvarndamm etablerat stigar runt ån och dammen. I en å vid Ejby kvarn i centrala Odense fungerade inte den befintliga fiskpassagen optimalt för smolt och åtgärder behövdes därför i att skapa fri faunapassage både uppströms och nedströms, samtidigt som medborgarnas rekreation i området tillgodosågs.

102 Fauna passage vid Taps å, Christiansfeld och å vid Ejby Mölle (Danmark) (Foto: Ramböll) Projektet Målarmusslans återkomst (UC4LIFE) har genomfört restaureringsåtgärder i tolv projektområden lokaliserade i Fylån, Klingavälsån (Skåne), Mörrumsån, Bräkneån (Blekinge), Emån, Brusaån (Jönköpings län), Storån, Kisaån, Kapellån (Östergötland), Vretaån, Svärtaån och Vedaån (Södermanland). En av åtgärderna har varit ökad konnektivitet, genom att avlägsna barriärer i vattendragen. Åtta vandringshinder har tagits bort, eller åtgärdats via anläggning av omlöp. Restaureringarna har genomförts inom 267 km av vattendragens sträckning tillsammans med 325 hektar flodplan för att därigenom förbättra både vattenkvalitet och livskvalitet för en mängd vattenlevande arter (9). Brusaån, vid Mariannelund, Herrgårdsdammen (Foto: projektet UC4LIFE) Herrgårdsdammen i november, återställd 2015 Genom att dessutom återintroducera den tjockskaliga målarmusslan i de vattendrag där arten antingen har dött ut eller fortfarande existerar, men endast i form av ett fåtal individer och utan tillfredställande rekrytering, är målet att inom en tidsram på tio år återfå livskraftiga bestånd med god rekrytering av unga musslor (9). Nedan visas de geografiska platserna där restaureringsarbeten utförts.

103 Vretaån, vid Sandstugan (Foto: Helena Herngren) Lillån/Kvillsfors/Emån, Jönköpings län (Foto: Peter Johansson) Projektet Målarmusslans återkomst innefattar 12 projektområden, relativt jämt fördelade inom den tjockskaliga målarmusslans historiska utbredningsområde (9). Fyleån efter att åtgärder genomförts(foto: Johan Hammar) HAVS-OCH VATTENMYNDIGHETENS REKOMENDATIONER I Havs- och vattenmyndighetens rapport (1) har tips och viktiga rekommendationer givits för god funktion hos fiskvägen. Den naturliknande fiskvägen ska sträva efter att på ett naturligt sätt skapa en fiskpassage förbi ett vandringshinder. Därför bör fiskvägen byggas upp av naturliga material. Stenar och block i fiskvägen bör av denna anledning inte placeras på ett konstlat sätt, t.ex. i trappstegsformationer. Nedan följer ett sammandrag av dessa slutsatser. Lutning

104 I Ekologisk restaurering av vattendrag (10) anges att öring och andra snabba simmare utan problem kan forcera omlöp med 3 9 % lutning om skyddande ståndstenar finns. För korta omlöp, som ska vara framkomligt för alla fiskarter och storlek anges en lutning på maximalt 2 %. Konstruktion Simsvaga arter, men även yngre stadier av lax och öring, kan ha svårt att passera sträckor med snabbströmmande vatten. Det kan därför vara lämpligt att anlägga fiskvägen med dubbelprofil, med låga vattenhastigheter vid sidorna och många strömlägen vid botten och på sidorna, för att skapa lämpliga habitat även för yngre individer, simsvaga fiskarter och evertebrater. Schemtisk skiss av dubbelprofil (1) Natursten är det dominerande byggnadsmaterialet vid uppbyggnaden av både omlöp, inlöp och överlöp. De konstgjorda strömsträckorna som skapas ska i möjligaste mån ge ett naturligt intryck och vara ett lämpligt habitat för strömlevande arter. På liknande sätt eftersträvas naturliga förhållanden vid utrivning av vandringshinder. I bilden nedan visas konstruktion av vattenväg (1). Gjutning av utskov Anläggande av fåra