MKB Vattenverksamhet Sibro dämme Datum Uppdragsnummer

Transkript

1 Bilaga E - Nyköpings kommun MKB Vattenverksamhet Sibro dämme Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Rapport Uppdragsledare Handläggare Granskare Peter Bønløkke Adamsen Claes Becker Håkan Lindved Claes Becker Emma Hällqvist Lina Sultan Ramböll Sverige AB Hospitalsgatan Nyköping Telefon Unr Organisationsnummer

2 Icke-teknisk sammanfattning Vid Båvens utlopp i Sibro finns idag ett dämme som reglerar avtappningen till nedströms liggande Lidsjön. Dämmet utgör ett vandringshinder för flera rödlistade arter i området och dagens vattenreglering påverkar både Båven och Lidsjön negativt. Nyköpings kommun som äger fastigheten för dämmet har förelagts av Länsstyrelsen att ansöka om tillstånd till vattenregleringen enligt 11 kap. miljöbalken, alternativt ansöka om utrivning av dämmet. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) syftar till att utreda och bedöma konsekvenser av att anlägga en fungerande faunapassage och förändra regleringen vid med hänsyn till de olika intressen som finns i området. Tidigare har en förstudie tagits fram där fem olika alternativ har beskrivits (Bilaga E1). Av dessa alternativ har Nyköpings kommun valt att gå vidare med alternativ fem som huvudalternativ som i denna MKB jämförs med ett noll-alternativ och utrivningsalternativet (alternativ 1). Huvudalternativet innebär att nuvarande dämme rivs. Ett nytt naturlikt överfall anläggs cirka 50 m uppströms det nuvarande utskovet. Överfallet kommer bli ca 36 m brett och vara v-format och ha en tre meter bred djupare fåra. Nedströms överfallet kommer det anläggas en 3 m bred meandrande fåra där fiskar ska kunna vandra uppströms och nedströms. Denna fåra kommer att få en lutning på ca 2% och ha fyra vilplan där svagsimmande fisk kan vila på sin passage. I slingan kommer det placeras ut lite större stenar för att ge olika vattenströmmar med bakvatten där fisk kan vila. Huvudalternativets reglering har designats för att efterlikna nuvarande förhållanden. Den framtagna utformningen har modellerats till att inte förvärra högvattennivåer. Samtidigt ger det nya överfallet högre nivåer i Båven under torrperioder. Båven har stor betydelse för många intressenter och är bland annat klassat som riksintresse vad gäller både naturvård och friluftsliv. Sjön omges av ett varierande kulturlandskap där många av länets förekommande vegetationstyper förekommer. Vattnet fungerar som dricksvattentäkt och många lantbruk och fritidshus kring sjön använder vattnet för många ändamål. Dämmet omfattas både uppströms och nedströms av Natura 2000-områden där många arter samt naturtyper skyddas. De många olika intressenterna är många gånger inte förenliga eftersom de kräver olika vattenståndsvariationer, nivåer, flöden och flödeshastigheter. I tabellen nedan sammanställs de olika bedömningarna för de båda alternativen. Konsekvenser för de olika intressena har bedömts utifrån receptorns (exempelvis art, kulturvärde, vattenkraft etc.) känslighet och påverkans storlek som anges i en tregradig skala (liten, medelstor och stor). Konsekvensen kan både vara positiv, negativ samt neutral.

3 Sammanfattning av övergripande bedömningar Receptor Alternativ 5 Alternativ 1 Vegetation Neutral obetydlig Negativ liten Musslor Positiv stor Negativ stor Svagsimmande fisk Positiv stor Positiv medelstor Starksimmande fisk Neutral obetydlig Neutral obetydlig Fisk som leker strandnära Neutral obetydlig Negativ stor Fåglar Neutral obetydlig Negativ medelstor Däggdjur Neutral obetydlig Negativ medelstor Fornminnen runt Båven Neutral obetydlig Negativ medelstor Fornminnen vid Sibro Negativ liten Negativ liten Båt/kanot Positiv medelstor Negativ stor Fiske Positiv medelstor Negativ medelstor Badplats Neutral obetydlig Negativ stor Skridskoåkning Neutral obetydlig Neutral obetydlig Bro och väg Neutral obetydlig Negativ stor Byggnader och anläggningar vid Sibro Neutral obetydlig Negativ stor Byggnader och anläggningar runt Båven Neutral obetydlig Negativ stor r Ledningar Neutral obetydlig Negativ medelstor Närliggande åkermark Neutral obetydlig Positiv liten Närliggande skog/skogsbruk Neutral obetydlig Positiv liten Vattenkraftverk nedströms Neutral obetydlig Neutral obetydlig Grundvatten Neutral obetydlig Negativ stor Vattentäkter Neutral obetydlig Negativ stor Vattenskyddsområden Neutral obetydlig Negativ stor Invallningsföretag Neutral obetydlig Positiv medelstor Verksamheten i förhållande till riksintressen, bevarandestatus, miljökvalitetsnormer och nationella miljömål har även bedömts och presenteras i tabellen nedan. Verksamhet i förhållande till riksintressen, bevarandestatus, miljökvalitetsnormer och nationella miljömål. Receptor Alternativ 5 Alternativ 1 Riksintresse friluftsliv Berörs ej av alternativ Kan beröras negativt Riksintresse naturvård Berörs ej av alternativ Kan beröras negativt Riksintresse kulturmiljö Berörs ej av alternativ Kan beröras negativt Riksintresse väg Berörs ej av alternativ Kan beröras negativt Riksintresse järnväg Berörs ej av alternativ Kan beröras negativt Riksintresse kraftledningar Berörs ej av alternativ Kan beröras negativt Gynnsam bevarande status Förutsättning för gynnsam bevarande status ökar Förutsättning för gynnsam bevarande status minskar Miljökvalitetsnormer Förutsättning för MKN ökar Förutsättning för MKN minskar Nationella miljömål Förutsättning för nationella miljömål Förutsättning för nationella miljömål ökar minskar Riksintressena friluftsliv, naturvård och kulturmiljö bedöms inte att påverkas av huvudalternativet. Däremot skulle påverkan av en utrivning (alternativ 1) inducera negativ påverkan på friluftsintressen. Exempelvis skulle båtlivet samt fisket vid en sänkning av Båven kunna påverkas negativt. Även riksintressen naturvård och

4 kulturmiljö som angränsar Båven bedöms kunna påverkas negativt av alternativ 1. Riksintresse väg, järnväg och kraftledningar bedöms inte att beröras av huvudalternativet. Dock skulle en avsänkning av Båven (alternativ 1) kunna resultera i ökade risker för sättningar i området vilket skulle kunna påverka riksintresse väg, järnväg och kraftledningar negativt. Sammantaget bedöms förutsättning att nå gynnsam bevarandestatus, miljökvalitetsnormer och nationella miljömål att öka i och med huvudalternativet men minska för alternativ 1.

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte med planerade åtgärder Administrativa uppgifter Organisation Avgränsningar Innehållsmässiga avgränsningar Geografiska avgränsningar Tidsmässiga avgränsningar Underlag för miljökonsekvensbeskrivningen Samråd Befintlig anläggning Nuvarande förhållanden Omgivningsbeskrivning Planförhållanden, strandskydd och riksintressen Miljökvalitetsnormer Topografi och geologi Naturmiljö Tekniska anläggningar i området Kulturvärden Friluftsvärden Jordbruk Skogsbruk Vattenkraft Grundvattenförekomst Vattentäkt och brunnar Övriga intressen Klimatförändringar Alternativ Nollalternativ Andra alternativ Alternativjämförelse Planerad vattenverksamhet Vattenverksamhet anläggningsfas Vattenverksamhet driftfas... 77

6 11. Bedömning av konsekvenser och förutsättningar Metod för bedömning av miljöpåverkan Bedömning av konsekvenser för naturmiljö Kulturvärden Friluftsvärden Tekniska anläggningar Jordbruk Skogsbruk Vattenkraft Grundvatten Vattentäkt Övriga intressen Konsekvenser under anläggningsarbetet Omledning av vatten Flytt av känsliga arter Buller Olycksrisker i samband med anläggningsarbeten Grumling Optimal ny miljö vid Sibro Skyddsåtgärder Skyddsåtgärder under anläggningsarbete Skyddsåtgärder under driftskedet Kumulativa effekter Påverkan på Natura 2000-områden Verksamhet i förhållande till planer, strandskydd och riksintressen Planer Strandskydd Riksintressen Verksamhet i förhållande till Miljökvalitetsnormer och miljömål Miljökvalitetsnormer Nationella miljömål Alternativjämförelse Sammanfattande bedömning av miljökonsekvenser Litteraturförteckning

7 Bilagor till ansökan Bilaga A Teknisk beskrivning Bilaga B Fixpunkt Bilaga C Samrådsredogörelse Bilaga D Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Bilaga E Bilaga F Domar avseende vattenverksamhet i Båven och Lidsjön Bilaga G Sakägarförteckning Bilaga H Förslagsritning utformning av överfallströskel Bilagor till MKB Bilaga E1 Förstudie Bilaga E2 - Miljöundersökning (Calluna, 2017) Bilaga E3 Exempel på tidigare fiskvägar Bilaga E4 - Artlista Bilagor till Teknisk beskrivning Bilaga A1 Befintlig bottenprofil vid Bilaga A2 Översikt över ledningar Bilaga A3 Markteknisk undersökningsrapport Sibro Bilaga A4 PM geoteknik Sibro Bilaga A5 - Modellerings PM med bilagor

8 Vattenverksamhet Sibro dämme 1. Inledning 1.1 Bakgrund Vid Båvens utlopp i Sibro finns idag ett dämme som reglerar avtappningen till nedströms liggande Lidsjön. Dämmet utgör ett vandringshinder för flera rödlistade arter i området och vattenregleringen påverkar både Båven och Lidsjön negativt. Nyköpings kommun, som äger fastigheten Sibro 3:1 där dämmet är beläget, har förelagts av Länsstyrelsen att ansöka om tillstånd till vattenregleringen enligt 11 kap. miljöbalken, alternativt ansöka om utrivning av dämmet senast 12 november Nyköpings kommun har ansökt och beviljats uppskov för inlämnande av tillståndsansökan till den 15 april Båven är Södermanlands läns största sjö och ligger i kommunerna Nyköping, Gnesta och Flen. I sjön finns bland annat de rödlistade arterna mal, ål och den tjockskaliga målarmusslan. Dämmet omfattas både uppströms och nedströms av Natura 2000-områden där många arter samt naturtyper skyddas enligt habitat- och fågeldirektivet i syfte att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus. Området bidrar därmed starkt till den biologiska mångfalden inom regionen. Båven har stor betydelse för många intressenter och är bland annat klassat som riksintresse vad gäller både naturvård och friluftsliv. Sjön omges av ett varierande kulturlandskap där många av länets förekommande vegetationstyper förekommer. Vattnet är av hög kvalitet och fungerar även som dricksvattentäkt och försörjer en stor del av befolkningen i tätorterna kring sjön bl.a. Flen, Skebokvarn, Sparreholm, Mellösa och Hälleforsnäs som sammanlagt har över invånare. Många lantbruk och fritidshus kring sjön använder dessutom vattnet för bevattning och andra ändamål (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009). I Tabell 1. redovisas de olika intressenterna. 1 av 113

9 Tabell 1. Olika intressenter som identifierats förekomma kring Båven. Typ av intresse Benämning Lagrum Natura 2000, skyddade arter och natur Natura 2000-område Sibro (SE ) och Båven (SE ) 7 kap 27 MB Fågel-och habitatdirektivet Artskyddsförordningen Riksintresse för friluftsliv Båven (ID. FD 12) 3 kap 6 MB Riksintresse för naturvård Riksintresse kulturmiljövård, Fornlämningar Riksintresse Väg och Järnväg Riksintresse för kraftledningar Regional/kommunal planeringsinfo Jordbruk Skogsbruk Vattentäkt Vattenskyddsområden Vattenkraft Båven-området (id nr NRO ) Vibyholm-Ådala, Jälund-Sörby samt Sparreholm. Väg 53 samt västra stambanan Kommunala naturvårdsprogram. Våtmarksinventering. Ängs- och hagmarksinventering. 3 kap 6 MB 3 kap 6 MB, KML, PBL m. fl. 3 kap 8 MB 3 kap 8 MB Vid Sibro har sedan länge funnits en damm. Redan på 1800-talet rådde oklarheter kring dammens lagliga beskaffenhet. Då bestod dammen av en tvärdamm med intag till kvarn och med utskov som även var intag till en ålkista, samt en sidodamm som var utformad som ett skibord. Den 5 mars 1816 grundades en överenskommelse mellan dammägaren och andra markägare i området, som innebar att dammen skulle bilda ett skibord över vilket vatten alltid skulle rinna till det s k ålfiskeutskovet byggdes skibordet om till utskov/ränna vilket resulterade i en höjning av Båven med flera vattenskador som följd bland annat på Edebys marker. Markerna som var beroende av överenskomna vattennivåer påverkades negativt och en stämningsansökan lämnades in av en markägare, med klagomål på dammens avbördningskapacitet och med yrkanden om ombyggnad av dammen och om att regleringsbestämmelser skulle fastställas. Kraven riktades mot dåvarande dammägare, Nyköpingsåns Kraftintressenter AB. Domen i stämningsmålet, vilken meddelades 1941 (slutdom 1944), reglerar idag befintlig dammanordning. Efter domen förlängdes skibordet till ca 56 m vilket bedöms ha resulterat i att Båvens nivå sänktes med ca 20 cm (Bilaga C). Under 2003, i samband med det anläggningsarbete som ägde rum vid Sibro dämme, torrlades å-fåran uppströms dämmet i mer än 3 månader, vilket fick negativa konsekvenser för flera intressenter. Populationen av den tjockskaliga målarmusslan inom det område som torrlades skadades kraftigt. Brunnar i 2 av 113

10 anslutning till arbetsområdet torrlades. I den torrlagda ån hittades stora mängder skal och döda musslor. Under en inventering året därpå kunde det konstateras att den tjockskaliga målarmusslan dock hade överlevt både nedströms och uppströms dämmet men att förekomsten var begränsad till de djupare delarna av ån, som inte helt hade torrlagts. Populationen hade starkt minskat i antal och inga unga reproducerande individer fanns kvar nedanför dämmet. Endast några få reproducerande individer kunde observeras ovanför dämmet (Flen- och Nyköpings kommun, 2007). Vid inventeringar har dock en god täthet av tjockskalig målarmussla påträffats och yngre musslor påträffades (Länsstyrelsen i Södermanlands län, 2012). 1.2 Syfte med planerade åtgärder Denna miljökonsekvensbeskrivning syftar till att utreda och bedöma konsekvenser av att anlägga en fungerande faunapassage och förändra regleringen vid Sibro dämme. Syftet med faunapassagen är att förbättra möjligheterna för såväl fisk som musslor i området. Att ge fisken möjlighet att passera innebär även en möjlighet för den tjockskaliga målarmusslan att sprida sig inom Nyköpingsåns vattensystem eftersom de, under en viss tid under sin livscykel, använder värdfiskar som transportmedel för att geografiskt kunna sprida sig. En specifik art som den tjockskaliga målarmusslan använder som värdfisk är stensimpan (Cottus gobio). Eftersom stensimpan är en svagsimmande art (dvs. simmar dåligt i strömmande vatten) anses den även vara en bra dimensionerande art att utgå ifrån vid bedömning av vattenhastigheter vid dämmet efter att planerade förändringar genomförts. Om en faunapassage dimensioneras för simegenskaperna hos stensimpa bör den samtidigt kunna tillgodose behoven hos lax, havsöring, gädda och den skyddsvärda malen, eftersom dessa arters simegenskaper är väsentligt bättre. Syftet är också att utreda regleringen av vattennivåerna i Båven eftersom dessa har betydelse för bl a värdena i Natura 2000-området, jordbruket runt sjön och friluftslivet. Innan föreliggande MKB påbörjades har en förstudie tagits fram där nollalternativ samt fem olika alternativ har beskrivits (Bilaga E1). Av dessa alternativ har Nyköpings kommun valt att gå vidare med alternativ fem som huvudalternativ. 2. Administrativa uppgifter Administrativa uppgifter och kontaktinformation till sökande redovisas i (Tabell 2). 3 av 113

11 Tabell 2. Administrativa uppgifter Administrativa uppgifter Sökanden Adress Nyköpings kommun Nyköpings Kommun Nyköping Telefon Organisationsnummer Sökandes kontaktperson Johan Palmqvist Telefon E-post 3. Organisation Projektledare Nyköpings kommun: Johan Palmqvist. Kommunekolog Nyköpings kommun: Per Skyllberg/Stefan Andersson. Uppdragsledare Ramböll: Peter B Adamsen och Claes Becker. MKB: Emma Hällqvist, Claes Becker, Håkan Lindved. Hydraulisk modellering: Patrik Glivesson och Axel Grönstedt Sahlin. Geoteknik: Jindar Espar. Skisser: Mårten Jakobsson. Kvalitetsgranskning: Håkan Lindved och Lina Sultan. 4. Avgränsningar 4.1 Innehållsmässiga avgränsningar I MKBn beaktas ej luftföroreningar under anläggning eller drift av det nya dämmet. 4.2 Geografiska avgränsningar Geografiskt avgränsas området av Båvens och Lidsjöns högvattennivåer. Båven har under den undersökta tiden haft en högvattennivå på ca +22,2 (RH2000). Under perioden har högvattennivån i Lidsjön varit ca +19,95 (RH00) vilket motsvarar ca +20,45 (RH2000). 4.3 Tidsmässiga avgränsningar Bedömningarna kring de hydrologiska förhållanden har baserats på data underlag med flöden från då det finns underlag i form mätningar av vattennivå och flöden samt beräkningar av naturliga flöden. De prognoser som använts för att uppskatta framtida klimat sträcker sig fram till 2100 och har sin referensperiod mellan av 113

12 4.4 Underlag för miljökonsekvensbeskrivningen Som underlag för MKB har flera undersökningar genomförts: Inmätning av befintlig bottenprofil (Bilaga A1) Geoteknisk undersökning (Bilaga A3 och Bilaga A4), Undersökning av land- och vattenmiljö inför nybyggnation av dämme 2017 Calluna (Bilaga E2) Hydrauliskt PM (Bilaga A5) 5. Samråd Enligt 6 kap miljöbalken ska samråd genomföras med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Om länsstyrelsen bedömer att de planerate åtgärderna innebär betydande miljöpåverkan ska samrådet utvidgas till myndigheter och organisationer. Under samrådsprocessen har ett antal frågor och funderingar inkommit som antingen har bemötts i en samrådsredogörelse (Bilaga C) eller hanterats vidare i processen och i denna miljökonsekvensbeskrivning. Samrådet inleddes med ett möte med Länsstyrelsen i Södermanland, miljökontoren inom Nyköpings kommun, Flens kommun och Gnesta kommun, samt Sörmland Vatten. Vid mötet presenterades projektet och synpunkter inhämtades från deltagarna. En dialog fördes även efter mötet. Öppna samrådsmöten hölls därefter vid två tillfällen; på Träffen i Nyköping samt på Folkets hus i Sparreholm. Inbjudan till samråd skickades via mejl eller via brev till myndigheter och organisationer samt till ägare av strand- eller vattenfastigheter kring Uren, Båven och Lidsjön. Samantaget identifierades 671 fastighetsägare till strand- eller vattenfastigheter till vilka brev med inbjudan till samråd har skickats. Informationen har även funnits tillgänglig på Nyköpings kommuns hemsida och annonserats i lokaltidning onsdag 4/10 samt lördag 7/10 (Bilaga C). 6. Befintlig anläggning består av ett utskov med luckor samt en dammvägg med dammkrön (Figur 1). 5 av 113

13 Figur 1.. Utloppet med utskovsluckor är markerat med gult och dammkrön på skibord markerad med rött. Dammkrönet eller det s.k. skibordet är den 56 m långa vågräta övre delen av dammväggen med en övre kant på höjden 21,9 m (RH2000). Dammkrönet är inmätt i december Dammväggen och dammkrönets funktion är huvudsakligen att bevara vattenståndet i Båven på en nivå som inte väsentligen överstiger 21,9 m. När vattennivån i Båven stiger, särskilt under vårarna i samband med snösmältning, sker detta långsamt till dess att nivån når över dammkrönet. Enkla beräkningar visar att vid en vattennivå på 21,95 m i Båven bortförs vatten med cirka 1 m 3 /s. Stiger vattennivån ytterligare cirka 10 cm till en höjd på 22,05 m i Båven ökar vattenföringen över krönkanten till 5,5 m 3 /s, utöver det vatten som leds bort genom utskovsluckorna (Tabell 3.). Tabell 3. Vattenföring över dammkrönet vid varierande nivåer i Båven. Nivå i Båven (m) RH ,89 0,0 21,95 1,0 22,00 3,0 22,05 5,5 22,10 8,5 22,15 11,9 22,20 15,7 Vattenflöde över dammkrönet (m 3 /s) 6 av 113

14 Det högsta uppmätta vattenståndet i Båven under perioden 2010 till 2016 var 22,19 m. Utskovet består av 3 öppningar som vardera har en bredd av 1,2 till 1,3 m. Botten i öppningen är uppmätt till 20,94 m, cirka 0,9 m under medelvattenståndet (Figur 2). Den reglering som bestämdes 1941 innebar att utskovsluckorna skulle hållas öppna under perioden 1 april 31 augusti. Under övrig tid har kvarnägaren fått sköta utskovluckor enligt eget gottfinnande (Länsstyrelsen Södermanlands län, 1992). Detta innebär att under lågvattenperioder som sker utanför 1 april 31 augusti kan alla tre luckor vara stängda. Under sommaren 2017 blev kommunen dock förelagda av Länsstyrelsen i Södermanland att hålla luckorna stängda även under sommaren. Typiskt stängs alla luckor när vattenföringen är låg och vattennivån i Båven är under ca +21,50 m. Vattenföringskapaciteten i utskovet varierar således i förhållande till den driftspraxis som råder. Beräkningar visar att om vattenföringen är över 5 m 3 /s kommer vatten att rinna över dammkrönet även om alla tre luckor är öppna. Den dagliga driften av utskovet styr vattenståndet i Båven. Länsstyrelsen i Södermanland har bedömt att stora ekologiska värden riskeras att skadas av den lagstadgade regleringen. De har därför förelagt Nyköpings kommun att reducera uttappningen från Båven vilket har inneburit att de tre utskovluckorna hållits stängda under en stor del av sommaren då det varit mycket lågt vatten. Figur 2. Till vänster: Utskov med 3 luckor, där 1 lucka i mitten är öppen. Till höger: Utskov från, foto taget nedströms dämmet. (Foto: november 2016) 7 av 113

15 7. Nuvarande förhållanden 7.1 Omgivningsbeskrivning, Båven och Lidsjön Båven och Lidsjön förenas via vattendraget vid Sibro (Figur 3 och Figur 4). Båven är en nära 70 km 2 stor oligotrof klarvattensjö och karaktäriseras av förgreningar och många öar. Sjön har stort siktdjup och neutralt ph. I de områden där sjön angränsar till jordbruksmark kan sjön dock ha en mer näringsrik karaktär (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009). Några vikar är påverkade av närsalter och har övergödningsproblem. Lidsjön, nedströms Båven, har en area på ca 7 km 2 (VISS, 2018) och ansluts vidare med sjön Långhalsen som nedströms mynnar ut i Nyköpingsån som i sin tur når Östersjön omkring 25 km söderut. Figur 3. Lokalisering av mellan Båven och Lidsjön (VISS, 2018). 8 av 113

16 Figur 4. Översikt över Sibro med Båven norr om vägbron och Lidsjön i söder. Vid dämmet ses utskovsluckor med vitt forsande vatten samt dammkrönet norr om detta. 7.2 Planförhållanden, strandskydd och riksintressen Planförhållanden Fastigheten Sibro 3:1 där ligger ägs av Nyköpings kommun. Fastigheten ligger dock inom Flens kommun. Flen har ingen gällande detaljplan för området. Öster om fastigheten ligger Nyköpings kommun. De har inte heller några gällande detaljplaner för området. Sibro ingår i Riksintresse R9 Båvenområdet, R10 Långdunker, R20 Hyltinge, R21 Sörbylandet, R22 Årdala, R28 Båven, R29 vägar, R30 järnväg samt R31 Kraftledningar enligt Flens kommuns översiktsplan (Flens kommun, 2007) Strandskydd Vid Sibro gäller ett generellt strandskydd om 100 m. Runt Båven har Länsstyrelsen i Södermanland beslutat att strandskyddsområdet i och vid Båven i Flens, Gnesta och Nyköpings kommuner ska vara utvidgat till 300 meter från 9 av 113

17 strandlinjen. Dock inte i områden med detaljplan (Länsstyrelsen i Södermanland, 2013). Strandskyddets syften är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djuroch växtlivet på land och i vatten. Avsikten är alltså att skyddet av stränderna ska ses i ett långsiktigt perspektiv. Inom strandskyddsområdet är det, enligt miljöbalken, förbjudet att: uppföra nya byggnader, ändra byggnader eller byggnaders användning eller utföra anordningar, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt, utföra grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten för bebyggelse, utföra grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses ovan, eller vidta åtgärder som väsentligen förändrar livsvillkoren för växt- och djurarter Riksintressen Områden med betydande nationella värden för naturvård, kulturmiljövård respektive friluftsliv ska klassas som riksintressen enligt miljöbalken. Ett område kan även vara Riksintresse för ett speciellt nyttjande (kommunikationer, energiproduktion, energidistribution mm). Områdena kan även vara riksintressanta för totalförsvaret. Områden av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Naturvårdsverket avgör vilka områden som är av riksintresse för naturvård respektive friluftsliv och Riksantikvarieämbetet är ansvarig när det gäller kulturmiljövårdens riksintressen. Riksintressen ska behandlas och redovisas i den kommunala översiktsplaneringen så att det blir tydligt hur dessa förhåller sig till andra intressen men också för att avvägningar mellan oförenliga riksintressen ska kunna göras. Runt Båven finns riksintressen för naturvård, kulturmiljövård samt för friluftsliv (Figur 5). Riksintressen för naturvård och friluftsliv omfattar hela Båven, medan riksintresse för kulturmiljövård omfattar delar av Båven. Benämningar och värden för riksintressena redovisas i Tabell 4.. Även i Lidsjön finns riksintressen för Kulturmiljövård och Naturvård. 10 av 113

18 Figur 5. Riksintressen vid sjön Båven. I bilden visas Riksintresse Naturvård Båvenområdet (grönt raster) och Riksintresse Friluftsliv Båven (ljusgrönt raster) vilka omfattar hela Båven. Tre områden för Riksintresse Kulturmiljövård (rött raster) visas: Sparreholm ligger i norra delen; Jälund-Sörby ligger i mellersta östra delen; och Vibyholm-Ådala ligger i södra delen av Båven. Väg 53 går i nordsydlig riktning. Samt västra stambanan går igenom Sparreholm samt Skebokvarn. 11 av 113

19 Tabell 4. Riksintressen vid sjön Båven och Lidsjön, benämningar och värden. Riksintresse Benämning Värden Riksintresse friluftsliv Riksintresse naturvård Riksintresse kulturmiljövård FD 12 Båven Båvenområdet, NRO NRO NRO Vibyholm- Ådala, D37 D36 Sparreholm D33 Jälund-Sörby- Husby- Oppunda D48 Inom området finns 13 naturreservat som är viktiga för friluftslivet. Sjön utgör en viktig del av länets kanotledssystem och nyttjas också mycket för fiske och skridskofärder vintertid. Det är möjligt att cykla runt sjön. Båven är en näringsfattig klarvattensjö med artrik fiskfauna, bl.a. finns den akut hotade malen. Särpräglat fågelliv med ovanligt många häckande par fiskgjuse och storlom samt utrotningshotade rovfågelarter. Vissa delar av området ingår i länsstyrelsens program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden (objekt 82-12), i Naturvårdsverkets nationella bevarandeplan för odlingslandskapet (objekt D8201) samt utgör ett klass I-objekt (högsta naturvärde) i länsstyrelsens naturvårdsprogram. Representativt odlingslandskap i herrgårdsmiljö med lång kontinuitet kring Lyftinge, Sparreholm och Ramsberg. Stor förekomst av naturbetesmarker med mycket art- och individrik flora samt mindre arealer äng. Husbymalmen har klass I (högsta naturvärde) i länsstyrelsens naturvårdsprogram. Slottsmiljö, anlagd av Karl IX:s änka drottning Kristina ( ). Strategiskt läge och präglad av nyklassicistisk bebyggelse. (Fornlämningsmiljö, Bymiljö, Tidig industriell miljö). För det inre av Sörmland typiskt småbrutet odlingslandskap, med sammanhållen bebyggelse och specifik fornlämningsbild från bronsålder och äldre järnålder. (Fornlämningsmiljö, Bymiljö, Herrgårdsmiljö). Herrgårdslandskap med bevarad torpbebyggelse och äldre vägnät. (Sparreholms 1600-talsherrgård med nuvarande bebyggelse från 1700-talet. Sparreholms vidsträckta ekhagar, parkliknande hag- och ängsmark samt en omfattande torpbebyggelse. Fornlämningsmiljö, vägmiljö). Herrgårdslandskap med gårdar, torp och prästgård. Riksintresse väg 53 Väg 53 mellan Nyköping och Eskilstuna. Riksintresse järnväg 125 Västra stambanan Riksintresse Kraftledningar R31 Enligt Flens kommuns översiktsplan är två stråk av kraftledningar som passerar Båven Riksintressen 12 av 113

20 7.3 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) anger den föroreningsnivå som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i femte kapitlet i miljöbalken. Det finns i dag miljökvalitetsnormer för föroreningar i utomhusluft (SFS 2001:527), olika parametrar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554), omgivningsbuller (SFS 2004:675) och vattenförekomster (SFS 2004:660) Planerad verksamhet bedöms endast påverka miljökvalitetsnormer för vatten Vattenkvalitet Miljökvalitetsnormer (MKN) och statusklassning av ytvatten är bestämmelser om kvalitén på vattenmiljön, vilka fastställs med stöd av 5 kap miljöbalken, enligt vattenförvaltningsförordningen och Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2013:19. Miljökvalitetsnormerna är ett rättsligt verktyg vilket ställer krav (kvalitetskrav) på vattnets kvalitet till en viss tidpunkt. Alla större ytvatten i Sverige (sjöar, vattendrag, kustområden) är indelade i vattenförekomster, vilka klassificeras utifrån vattnets nuvarande status av Vattenmyndigheten i respektive vattendistrikt. Statusklassningen för sjöar och vattendrag delas upp i ekologisk status och kemisk status och klassificeringen sker i så kallade vattenförvaltningscykler. Ekologisk status Den ekologiska statusen för ytvatten omfattar tre olika typer av kvalitetsfaktorer; biologiska-, fysikaliskkemiska- och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer som i prioriterad ordning klassificeras i en femgradig skala från dålig till hög status. Målet enligt vattenförvaltningsförordningen är att uppnå åtminstone god status och enligt försämringsförbudet får inte statusen försämras i en vattenförekomst. De fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna behöver endast klassificeras när status eller potential för de biologiska kvalitetsfaktorerna har klassificerats som god eller hög status. På samma sätt behöver endast de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna övervägas i de fall då de biologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna ger resultatet hög status. Vid sammanvägning av kvalitetsfaktorer är den kvalitetsfaktor utslagsgivande som klassificerats till sämst status. De fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna kan enbart försämra den ekologiska statusen från hög till god eller från god till måttlig. De hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna kan endast försämra den ekologiska statusen från hög till god. Anledningen till detta är att syftet med vattenförvaltningen är att främja biologisk mångfald. Kemisk ytvattenstatus 13 av 113

21 För att nå god kemisk ytvattenstatus ska gränsvärden för de prioriterade förorenade ämnena uppnås, vilka anges i bilaga 6 till HVMFS 2013:19. Ett undantag i form av mindre strängt krav har dock satts för kvicksilver (Hg) samt för bromerade difenyletrar (PBDE) eftersom halter av dessa ämnen bedöms överskrida gränsvärdet i fisk i samtliga vattenförekomster i Sverige. Skälet för undantaget är att det anses vara tekniskt omöjligt att sänka halterna till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus. De nuvarande nivåerna (sett från 2015) får dock inte öka. I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG samt 2013/39/EU) anges gränsvärdet för PBDE i biota till 0,0085 µg/kg våtvikt och för kvicksilver 0,020 mg/kg. Nedan redogörs för vattenmyndighetens klassning av ekologisk och kemisk ytvattenstatus av vattenförekomsterna Båven, Sibro och Lidsjön 1 (Tabell 5.). Tabell 5. Status för uppfyllnad av Miljökvalitetsnormer för vattenförekomsten Båven (SE ), Sibro (SE ) och Lidsjön (SE ). Data från VISS, 2018 Miljökvalitetsnormer för ytvatten Ekologisk status Status 2018 (jan) Båven (SE ) God ekologisk status Sibro (SE ) Måttlig ekologisk status Lidsjön (SE ) God ekologisk status Kvalitets-krav och tidpunkt God ekologisk status God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 Kemisk Ytvattenstatus Status 2018 (jan) Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus Kvalitetskrav och tidpunkt God kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus Båvens ekologiska status har bedömts som god där makrofyter och växtplankton varit avgörande för bedömningen (Tabell 5.). Det finns dock delar av Båven som har problem med påverkan. Det förekommer vandringshinder i anslutning till vattenförekomsten vilket minskar möjligheten för vattenlevande organismer att vandra ned- och uppströms i vattensystemet. Det största hindret finns i Sibro vid 1 Från och med 2018 delades Båven in i två vattenförekomster; Västra- och Stora Båven. Men då inlagd data för den senaste förvaltningscykeln (3) saknas för Stora Båven redovisas den senaste data från den förlängda förvaltningscykeln (2), Båven. 14 av 113

22 utloppet av Båven. Båven är en speciellt värdefull vattenförekomst då den hyser både mal och tjockskalig målarmussla. För att malen ska kunna vandra fritt är det viktigt att det inte finns vandringshinder mellan sjöarna (VISS, 2018). Sibro är vattendraget från Båven till Lidsjön och har måttlig ekologisk status (Tabell 5.). Orsaken till att statusens klassificering är pga av dålig konnektivitet (möjlighet till spridning för djur och växter) uppströms och nedströms. Detta gör att förutsättningarna för ett normalt opåverkat djurliv är små. Även morfologiska förändringar i närområdet påverkar möjligheten till ett normalt växt- och djurliv. Näringspåverkan är liten, vilket visas av både provtagning av påväxtalger och vattenkemi (VISS 2018). Den ekologiska statusen i Lidsjön är god där kvalitetsfaktorn näringsämnen har varit avgörande (Tabell 5.) (VISS, 2018) Ekologisk status och kvalitetsfaktorer Vattenförekomstens ekologiska status har sammantaget bedömts som god för Båven och Lidsjön och måttlig för Sibro. I Tabell 6. ges en överblick över de ingående kvalitetsfaktorerna. Tabell 6. Ekologisk status och ingående kvalitetsfaktorer i Båven, Sibro och Lidsjön. Data från senaste klassning VISS, januari Ekologisk Status klassificering Vattenförekomst Båven Sibro Lidsjön Ekologisk status God Måttlig God Biologiska kvalitetsfaktorer, (senaste bedömning) Växtplankton / Påväxtkiselalger God God Hög Makrofyter God - Ej klassad Fisk Ej klassad Ej klassad Ej klassad Bottenfauna Ej klassad Ej klassad Ej klassad Fysikaliska kemiska kvalitetsfaktorer (senaste bedömning) Ljusförhållanden Hög - Ej klassad Näringsämnen Hög Hög God Syrgasförhållanden Måttlig - Ej klassad Försurning Hög Hög Hög Särskilda förorenande ämnen Ej klassad Ej klassad Ej klassad Icke syntetiska (As, Cu, Cr, Zn) Ej klassad Ej klassad Ej klassad Syntetiska (Dioxiner, dioxinlika ämnen, furaner, icke dioxinlika PCB:er) Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer (senaste bedömning) Ej klassad Ej klassad Ej klassad Konnektivitet i sjö / vattendrag Måttlig Dålig Måttlig Morfologiskt tillstånd i sjö/ vattendrag God Måttlig God Biologiska kvalitetsfaktorer Klassificeringen för växtplankton visar på god respektive hög status för Båven och Lidsjön och baseras på bedömningen av näringsämnespåverkan på växtplankton (Tabell 6.). För Båven baseras bedömningen på ett medelvärde från två stationer i sjön under åren 2013, 2014 och Den sammanvägda bedömningen ligger nära måttlig status (Tabell 6.). För Lidsjön baseras bedömningen på expertbedömning och mätvärden från Klassificeringen för påväxt-kiselalger i Sibro visar på god status, dock nära gränsen till måttlig och bygger på IPS-index 15 av 113

23 som visar näringsförhållanden och organisk påverkan. Bedömningen grundar sig på en undersökning som utfördes 2009 (VISS, 2018). Klassificeringen för makrofyter i Båven visar på god status och bygger på expertbedömning och inventering utförd mellan (VISS, 2018). För indexberäkning för klassning av makrofyter används de kärlväxter som är undervattensväxter, exempelvis kransalger och mossor (vass och andra övervattenväxter ingår inte). Det är vanligt att stora sjöar har stor variation i artförekomst. Klassningen enligt bedömningsgrunden ger måttlig status men nära gränsen till god. Båven har dock relativt stort siktdjup och kortskottsväxter (exempelvis notblomster) som är karaktäristiska för sjöar med hög status. En expertbedömning av makrofyter ger därför den samlade bedömningen god status. Siktdjupet och förekomsten av kortskottsväxter respektive arter som gynnas av näringsrika förhållanden varierar kraftigt i sjön. Kortskottsväxter förekommer mest i centrala, östra och södra delen av Båven. I Inbåven och i fjärden vid Sparreholm och Aspöfjärden påträffades kortskottsväxter vid inventeringen endast på enstaka platser. Klassificering för fisk och bottenfauna saknas. Bedömning av fiskstatus har inte kunnat göras då standardiserade provfisken saknas. I de nordvästra delarna av Båven finns unika livsmiljöer för malen. Vid Sibro kan enstaka malar spridas nedströms men ej uppströms. I Sibro finns tjockskalig målarmussla som begränsas av vandringshinder då musslornas spridning främst sker under larvstadiet, då de har ett parasitiskt livsstadium och fäster till gälarna på fisk. För att malen ska kunna vandra fritt är det viktigt att det inte finns vandringshinder mellan sjöarna. Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer I Båven har parametrarna ljusförhållanden, näringsämnen och försurning bedömts uppnå hög kvalitet. Dessa har bedömts utifrån siktdjup, total fosfor i ytvattnet och ph. Syrgasförhållanden är klassificerad som måttlig. För Sibro har näringsämnen och försurning bedömts uppnå hög status. I Lidsjön har försurning bedömts till hög status och näringsämnen bedömts ha god status. Tillförlitligheten av statusklassningen för näringsämnen hos alla vattenförekomsterna är mindre än god på grund av relativt stor spridning i mätvärdena samt att den ekologiska kvoten ligger nära en klassgräns. Tillförligheten av ph är bedömd vara mycket bra. Särskilda förorenade ämnen är ej klassificerade för någon av vattenförekomsterna (VISS, 2018). Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Konnektiviteten i Båven och Lidsjön klassas som måttlig. Detta eftersom akvatiska och landlevande organismer i vattenförekomsten saknar möjlighet att vandra till stora delar av anslutande vattendrag till följd av definitiva vandringshinder. I Sibro är kvalitetsfaktorn konnektivitet bedömd som dålig då medför bristande konnektivitet för vattenlevande organismer mellan sjöarna Båven och Lidsjön (VISS, 2018). 16 av 113

24 7.3.3 Kemisk status och kvalitetsfaktorer Kemisk status uppnår ej god kemisk status i varken Båven, Sibro eller Lidsjön till följd av förhöjda halter av kvicksilver och PBDE. Övriga ämnen har ej analyserats och därför ses statusen för kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver och PBDE) som ej klassad i VISS (Tabell 7.) Tabell 7. Kemisk status i Båven, Sibro och Lidjön. Data från senaste klassning VISS, januari Kemisk Status klassificering Vattenförekomst Kemisk status Prioriterade ämnen Bekämpningsmedel Industriella föroreningar Bromerad difenyleter (PBDE) Tungmetaller som grupp Kvicksilver och kvicksilverföreningar Övriga föroreningar (DDT, HCB, PAH, TBT, PFOS) Båven / Sibro / Lidsjön Uppnår ej god status Ej klassad Ej klassad Ej klassad Uppnår ej god status Uppnår ej god status Uppnår ej god status Ej klassad 7.4 Topografi och geologi Hydrauliska förhållanden Byggnadsverket består i korta drag av två delar med olika funktion (se Teknisk beskrivning). Ett utskov med skibord och luckor samt en dammvägg med dammkrön. Deras funktioner beskrivs i följande avsnitt. Området som studerats sträcker sig från ca 185 m uppströms till omkring 112 m nedströms dämmet. Mätningarna genomfördes under december 2016 och januari 2017 (Figur 6). 17 av 113

25 Figur 6. Inmätningspunkter för beskrivning av längdprofil och nuvarande bottenförhållanden. Numreringen beskriver placering av inmätningspunkter med negativa värden uppströms och positiva värden nedströms. Exempelvis ligger St m som används i diskussionen nedan nära den nordligaste transekten. Inmätningen av längd- och bottenprofiler är genomförd med totalt fem tvärprofiler ovanför utskovet: en profil av själva utskovet, en längdprofil av dammkrönet samt tre profiler nedströms utskovet (Figur 6). Mellan de uppmätta profilerna är höjdmätningar av botten genomförda var tionde meter (Figur 7). Bottenmätningarna är inte nödvändigtvis placerade på de djupaste punkterna och data är därmed inte fullt representativt för den lägsta bottennivån. Inmätningen är delvis utförd med istäcke och en visuell placering av mätpunkterna vid djuppunkter har inte varit möjlig. Mätningarna är bearbetade i vattenflödesprogrammet VASP på ett sådant sätt att data har kunnat sammanställas i längdprofil för den uppmätta sträckan (Figur 7). I Figur 7 framgår med svart streck bottenhöjderna uppströms och nedströms dämmet. Variationerna mellan de uppmätta profilerna är punktmätningar av botten, där det inte har mätts en fullständig profil. Blått streck visar vattennivån. Det gröna strecket visar marknivåerna på östra sidan och det bruna strecket visar markhöjden på västra sidan. Överst på längdprofilen är uppmätta tvärprofiler angivna (Figur 7). Väg 670 finns cirka 95 m uppströms utskovet. Höjddata visas för de mätta punkterna. 18 av 113

26 Vattennivån ovanför dämmet är manuellt inskriven i längdprofilen på ett sådant sätt att den motsvarar årsmedelvärdet för vattennivån på 21,83 m (RH2000). Det framgår av vattennivån att höjdskillnaden mellan Lidsjön och Båven är cirka 2,5 m. Utskovet är placerat vid nollpunkten. Figur 7. Längdprofil av Båven, och Lidsjön med bottennivå, medelvattennivå och terränghöjd på öster och väster sida. I grönt visas nivå på terräng till öster, i rött terräng till väster, blå är vattenyta samt svart bottennivå. På x-axeln ges avstånd (m) från nuvarande dämme. På y-axel ges höjd (m) Geologiska förhållanden I anslutning till utloppet mellan Båven och Lidsjön förekommer isälvsediment, glaciallera, postglacial finlera samt gyttjelera, se Figur 8 (SGU, 2017). Isälvssediment består vanligen av sand och grus medan finmaterial saknas eller förekommer mycket sparsamt. Den geotekniska undersökningen som har genomförts visade på att marken till stor del består av sand. Avstånd till berg är stort. Sonderingarna har avbrutits vid 15 meters djup utan att bergnivån nåtts (Bilaga A4). 19 av 113

27 Figur 8. Jordartskarta vid Sibro (SGU, 2017). Grön färg indikerar isälvssediment; röd färg visar på urberg; gul visar på glaciallera; beige med vita markeringar visar på postglacial finlera; beige med grå prickar visar gyttjelera Landskapsbild och markanvändning Landskapet i området runt Sibro består till ca 65 % av skog och hällmarker. Resten utgörs av ett odlingslandskap som i delar är på tillbakagång. Små åkertegar och betesmarker har planterats med skog och många torpställen har försvunnit eller rustats upp till sommarhus. Det levande jordbruket är till största delen småskaligt, vilket innebär att landskapet kring sjön är mosaikartat med en rik blandning av små åkrar, hagbackar, berg, skogsdungar och kärr. Genom diken och viss ytavrinning leds näringsämnen ut i sjön (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009). Östra strandkanten nedströms dämmet utgörs av åkermark medan västra sidan domineras av blandskog. är en betongkonstruktion med överfall och utskov ger ett onaturligt tekniskt intryck (Figur 9). För de närboende är spegeldammen som blir av dämmet dock en värdefull plats för bad och rekreation. 20 av 113

28 Figur 9. Foto över taget från vägbron i sydlig riktning Vattenföring Avrinning från Båven sker från ett område på ca 770 km 2. Båven är nära 70 km 2, medan Lidsjön nedströms Båven har en areal på ca 7 km 2 (VISS, 2018). Vid Sibro finns en mätstation där veckovisa mätningar för åren 2010 till 2016 har studerats (Figur 10). Under åren ses en variation i flöden, generellt med de högsta flödena under perioden v10 v20 i samband med snösmältningen. Därefter avtar flödena generellt. Den högst registrerade vattenföringen under perioden uppmättes under vecka 17 år 2010 och är ca 20 m 3 /s. Om hösten har det under mätperioden flera år varit låg vattenföring, och värden ner mot 0,1 m 3 /s är uppmätta. Variabler för vattenföringen på platsen har också sammanställts för perioden 1977 till Medelvattenföringen under denna period har varit 4,6 m 3 /s (Tabell 8.). 21 av 113

29 Figur 10. Vattenföring i Båven direkt uppströms för åren Tabell 8. Vattenföring vid under perioden (Terralimnogruppen, 2006). Specifikation Benämning Vattenföring (m 3 /s) Lägsta lågvattenföring LLQ 0 Medel lågvattenföring MLQ 0,5 Medelvattenföring MQ 4,6 Medel högvattenföring MLQ 13,2 Högsta högvattenföring HHQ 21 De beräknade högvattenflödena påverkas av regleringen av sjön, särskilt vid normalvattenföring då det är möjligt att hantera de tre utskovsluckorna i Sibro dämme. 7.5 Naturmiljö Miljön kring Båven och Lidsjön är som ekosystem tämligen unikt i landet. Trots människans långvariga utnyttjande av sjön samexisterar i samma system arter som tjockskalig målarmussla, mal med speciella krav på lekområden, storlom, fiskgjuse och numera även havsörn (Naturskyddsföreningen, 2017). Detta tillsammans med ett aktivt friluftsliv i ett storstadsnära landskap. 22 av 113

30 Båvens strandmiljöer utgörs till stor del av klippor eller grunda strandzoner, vilka utgör viktiga habitat för många skyddade fågelarter. I de nordvästra delarna av Båven, kring Lillsjön, Hornsundssjön och Kvarnsjön finns unika livsmiljöer för malen. Längs delar av strandzonen finns urholkade strandkanter och stundvis flera meter breda, flytande gungflyn av vass, sälgbuskage, klibbal, björk mm. Botten här består ofta av finsediment med en mäktighet på uppemot ca 1,5 2 m. Här finns även pilar och sälgar som hänger ut med grenar över vattnet och har rotsystem i vattnet. Dessutom finns sumpskogar av klibbal med rötter och rotsocklar i vattnet, vilka utgör viktiga lek och uppväxtmiljöer för malen (VISS, 2018). Generellt är strandvegetationen kring Båven typisk för näringsfattiga sjöar, men i vissa vikar kan arter som indikerar mer eutrofa förhållanden vara vanliga. De strandnära bottnarna är av varierande beskaffenhet. Klipp- och stenbottnar saknar i allmänhet högre vegetation. På grundare moränbottnar växer en gles strandvegetation, i synnerhet om det finns inslag av finare sediment. Därutöver finns bottnar med dominerande sand, mo, mjäla eller lera. Vid näringsrika utflöden eller där jordbruksmarker gränsar mot sjön är bottnarna rika på organiska finsediment och växtligheten liknar den i lerslättsjöar med högväxta växter som vass, säv och jättegröe tillsammans med flytbladsväxter som gul näckros och gäddnate eller vattenpilört. På grunt vatten tillkommer sprängört, vattenmärke, dyblad, andmat, sjöranunkel, vattenskräppa, smal- och bredkaveldun samt storigelknopp. I regel är dock rosettväxterna de mest typiska och på många håll, där bottnarna är lämpliga, finns typiska arter som notblomster, styvt och vekt braxengräs, strandpryl, ävjebrodd, sylört, gräsnate och strandranunkel. På några håll breder mattor av vattenpest ut sig över bottnarna. På andra platser har rosettvegetationen delvis ersatts av en mer näringskrävande växtlighet, men det är inte ännu utrett i vilken grad och i hur stor del av sjön sådana förändringar har skett. (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009). I september 2017 utförde Calluna en fältundersökning av land- och vattenmiljö kring dämmet där bottenfauna, bottenflora och naturvärden på land undersöktes (Bilaga E2). Bottenfaunaprover togs på tre punkter (se karta i Bilaga E2) och i varje punkt togs tre delprover: Uppströms, Nedströms samt Söder om dämmet. Bottensubstratet bestod till mesta del av grus och sand. Närmast dämmet utgjordes bottensubstratet på båda sidor av hårdgjorda betongytor. Längre norrut från dämmet övergår bottensubstratet till sand och grusbotten med inslag av mjukbotten. Söder om dämmet är det till en början utfyllt med sprängsten innan bottensubstratet övergår till sand och grusbotten. Vattendjupet ligger mestadels mellan 0,5-1 meter men ökar till cirka 3,5 meter norrut mot vägbron. Landmiljön naturvärdesinventerades enligt SS199000:2014 i nivådetalj med tilläggen generellt biotopskydd, värdeelement och detaljerad redovisning av artförekomst (Bilaga E2). Inga sällsynta eller känsliga arter identifierades och 23 av 113

31 naturvärdena bedömdes som allmänna. Vid arbetet i anslutning till landmiljön är det dock av vikt att minimera skador på de grövre träd som växer längs den aktuella sträckan eftersom dessa träd har potential att utveckla framtida värden och tar lång tid att ersätta. Inga sällsynta eller känsliga växter påträffades i vattenmiljön och naturvärdena med avseende på växtligheten bedömdes som allmänna. Vid undersökningen påträffades spetsig målarmussla, allmän dammussla och flatdammussla både uppströms och nedströms det befintliga dämmet. I övrigt observerades gädda, abborre och mört. Med tanke på fynden vid inventeringen samt tidigare fynd av stormusslor i området bedömde Calluna (Bilaga E2) att vattenområdet har mycket höga naturvärden. Om arbeten skall ske vid dämmet bör man flytta de musslor som finns i området för att skydda dem. När arbetet är klart kan musslorna flyttas tillbaka. Vid grävningar i vattnet bör länsar eller duk läggas ut nedströms för att minska påverkan på musslorna av uppslammat material. Det finns flera nyckelbiotoper identifierade runt Båven (Figur 11). Exempelvis ädellövskog, sumpskog, lövrik barrnaturskog samt kallkbarrskog (Skogsstyrelsen, 2018). Figur 11. Exempel på Nyckelbiotoper i anslutning till Båven och Sibro (Skogsstyrelsen, 2018) Vattennivåns betydelse för sjöekosystemet I Södermanlands län har eutrofiering (övergödning) och igenväxning av sjöar varit ett generellt problem. Eutrofieringen kan delvis sammankopplas till brukandet av skogs- och åkermark där näringsämnen (fosfor och kväve) tillförs Båven och Lidsjön. Men övergödningsproblemen kan även till stor del kopplas samman med 24 av 113

32 igenväxningen som sker i delar av Båven och som kan härledas till de konstgjorda vattenståndsvariationerna. Slätt-och lersjöar som är utbredda i regionen är på grund av sin geologi och morfologi speciellt känsliga för framförallt förändringar i den naturliga vattenståndsregimen (Länsstyrelsen Södermanlands län, 1992). Övergödning innebär att den naturliga näringsbalansen rubbas. Näringsämnena (fosfor och kväve) tas mycket snabbt upp av växtplankton, påväxtalger och makrofyter som bygger upp stora mängder biomassa. När dessa sedan bryts ner av mikroorganismer åtgår syre. Resultatet blir ofta stora algblomningar med syrefria bottnar som påverkar fisk och andra vattenlevande organismer negativt. Vid syrefria miljöer sker kemiska reaktioner i botten vilket kan frigöra tidigare bundet fosfor vilket i sin tur kan förvärra övergödningen. För igenväxning av sjöar har vattennivåerna en avgörande betydelse där den ekologiska balansen störs av varje avvikelse som sker mot den naturliga regelbundna nivåvariationen. Växter och djur som är specialister och anpassade till bestämda cykliska vattenståndsvariationer och djupförhållanden är mest känsliga och kan slås ut av s.k. generalister som vinner fördelar på specialisternas bekostnad. I reglerade sjöar där amplituden mellan hög- och lågvatten minskats har igenväxningen av framförallt bladvass (en typisk generalist) accelererat. I vissa sjöar, såsom Båven har dessutom medelvattenståndet sänkts varaktigt vilket ytterligare underlättar igenväxningen (Länsstyrelsen Södermanlands län, 1992). Storlommen är ett exempel på en art som är mycket känslig för vattenståndsvariationer. Då fågelarten är dåligt anpassad till ett liv på land bygger den sitt rede nära strandzonen inom områden som riskerar att dränkas av vatten vid plötsliga variationer under ruvningsperioden. Häckningen har rapporterats avbrytas då vattennivån stigit med 6 cm under ruvningsperioden och boet översvämmats (Mats O G Eriksson, 2008). Kraftiga nivåsänkningar kan tvinga storlommen att kravla över vegetationsfri botten ut till vatten vilket gör den mer synlig för äggtjuvar som kråka och korp (Länsstyrelsen Södermanlands län, 1992). Sammanfattningsvis har det rekommenderats att vattennivån inte bör stiga mer än några centimeter under ruvningstiden och att sänkningar över 30 cm bör undvikas baserat på undersökningar gjorda i sjön Fegen i gränsområdet mellan Västergötland, Småland och Halland (Mats O G Eriksson, 2008). Minskad amplitud med ett lägre högvatten kan också leda till en smalare strandremsa. Skogen och framförallt buskvegetationen kan då klara av att växa närmre strandlinjen vilket resulterar i lägre diversitet hos strandvegetation och faunan där. Den lägre produktionen i strandzonen ger återverkningar både på fisk- och fågelsamhället i och runt sjön. Exempelvis kan gäddan påverkas av ett lägre högvatten då den normalt leker på de översvämmade strandängarna innanför bladvassen. Även malen som leker vid strandnära och väl uppvärmda områden är beroende av de specifika djupförhållandena (40-60 cm) och skyddet som trädrötterna ger. Vid trädrötterna fästs även den variationskänsliga rommen. 25 av 113

33 7.5.2 Dämmets betydelse för sjöekosystemet De största hoten mot många vandrande fiskarter är anläggandet av dammar, då de innebär att habitaten degraderas och fiskarna förhindras från att nå lekområden eller/och att sprida sig mellan vattensystem. Dämmet vid Sibro utgör ett vandringshinder för flera rödlistade arter i området såsom tjockskalig målarmussla, nejonöga, mal och ål vilket påverkar populationerna negativt. Nedan beskrivs Natura 2000-områden och de arter och miljöer som är skyddade enligt habitat- och fågeldirektivet samt är rödlistade Natura 2000 Det övergripande syftet med Natura 2000-områden är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för naturtyper och arter så att området bidrar till den biologiska mångfalden inom den biogeografiska regionen. Det finns två Natura 2000-områden som omfattar ; Sibro (SE ) och Båven (SE ), se Figur 12. Figur 12. Översikt över Natura 2000-områden i Båven och Sibro. I Natura 2000-området Båven ingår själva vattenområdet, räknat från strandlinjen vid maximal högvattennivå samt mindre öar och skär (mörkgrönt område i Figur 12). Öar där produktion kopplat till jord- och skogsbruk ännu förekommer ingår inte i Natura 2000-området. Inte heller tomtmark ovan högsta vattenstånd på 26 av 113

34 öarna eller längs stränderna. En hel del av de större öarna ingår dock i Båvens naturreservat, där speciella villkor gäller för skötseln. I Natura 2000-området ingår även de bergbranter som gränsar mot sjön, då de bland annat utgör häckningsmiljöer för rovfåglar. Även de mindre öarna och skären ingår då de är av stor betydelse för sjöns fågelliv, liksom uddar och dylikt, där tärnor och storlommar ofta har sina reden. Natura 2000-området Sibro utgör den delsträcka av Nyköpingsån som binder ihop Båven med Lidsjön (ljusgrönt område i Figur 12). Delsträckan är endast ca 300 m lång. Fallhöjden mellan Båven och Lidsjön är ca 2,5 m. Östra strandkanten nedströms ån utgörs av åkermark medan västra sidan domineras av blandskog. Området utpekades som Natura 2000 då den skyddade tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus) påträffades vid en inventering av stormusslor i Sibro I Sverige finns det idag bara 17 Natura 2000-områden som hyser den tjockskaliga målarmusslan vilken är klassad som starkt hotad enligt rödlistan. Bevarandesyftet för Natura 2000-området Sibro är att en gynnsam miljö bibehålls och skapas för den utpekade arten tjockskalig målarmussla med syfte att bevara ett livskraftigt bestånd. I Tabell 9. visas de naturtyper och arter som är skyddade enligt habitat- och fågeldirektivet för de två Natura 2000-områdena Båven och Sibro. I Bilaga A4 återfinns artlista. Tabell 9. Skyddade naturtyper och arter inom Natura 2000-områdena Båven och Sibro. Natura 2000 Natura omårde Natur/Arttypskod Namn på Naturtyp / Art Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet: Natura 2000 Båven (SE ) Ingående arter enligt habitatdirektivet: Natura 2000 Båven (SE ) Natura 2000 Sibro (SE ) 3130 Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder (Areal: 6221 ha) 8220 Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar (Areal: 2 ha) 8230 Pionjärvegetation på silikatrika bergytor (Areal: 1 ha) 1032 Tjockskalig målarmussla (Unio crassus) 1149 Nissöga (Cobitis taenia) 1163 Stensimpa (Cottus gobio) 1355 Utter (Lutra lutra) Ingående arter enligt fågeldirektivet: Natura 2000 Båven (SE ) 1032 Tjockskalig målarmussla (Unio crassus) A 094 A 002 A 193 A 215 A 075 Fiskgjuse (Pandion haliaetus) Storlom (Gavia arctica) Fisktärna (Sterna hirundo) Berguv (Bubo bubo) Havsörn (Haliaeetus albicilla) 27 av 113

35 7.5.4 Rödlistade arter För att få en överblick över tillståndet för floran och faunan i Sverige tas en lista fram över hotade, sällsynta och hänsynskrävande arter; den så kallade Rödlistan. Rödlistningen följer följande stigande ordning: Nära hotad, Sårbar, Starkt hotad, samt Akut hotad (Artdatabanken, 2018). Här klassificeras arter i olika kategorier beroende på hur hotad arten är. I Tabell 10. visas rödlistade arter som observerats i vattenområdet vid Båven och Lidsjön (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009; Flen- och Nyköpings kommun, 2007). Tabell 10. Rödlistade arter inom vattenområdet (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009) (Flen- och Nyköpings kommun, 2007) (Artdatabanken, 2018). Rödlistade arter som finns i området Klassning Tjockskalig målarmussla (Unio crassus) Starkt hotad (EN) Flat dammussla (Pseudoanadonata complanata) Nära hotad (NT) Äkta målarmussla (Unio pictorum) Nära hotad (NT) Mal (Silurus glanis) Sårbar (VU) Ål (Anguilla anguilla) Akut hotad (CR) Utter (Lutra lutra) Nära hotad (NT) Styvnate (Potamogeton rutilus) Starkt hotad (EN) Berguv (Bubo bubo) Sårbar (VU) Havsörn (Haliaeetus albicilla) Nära hotad (NT) Bevarandeplaner för Natura 2000-områdena Sibro och Båven Varje Natura 2000-område ska ha en bevarandeplan som länsstyrelsen fastslår. En bevarandeplan är ett kunskaps- och planeringsunderlag för förvaltningen av naturvärdena i området och ett stöd vid tillståndsprövning. Syfte och mål i en bevarandeplan utgår från områdets naturvärden. I bevarandeplanen beskrivs även vilka åtgärder som planeras och hur uppföljningen av målen ska ske. Bevarandeplanen har inte vägt in andra samhällsintressen och får ses som ett fristående rådgivande dokument. Avvägningar mot friluftsliv, landsbygdsutveckling och andra samhällsmål får göras i varje enskilt fall. Bevarandeplanen för Båven har gemensamt tagits fram av Flen, Nyköpings och Gnesta kommun (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009). Planen för Sibro har tagits fram av Flen och Nyköpings kommun. Bevarandemålen listas i Tabell av 113

36 Tabell 11. Bevarandemål för Båven och Sibro (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009) (Flen- och Nyköpings kommun, 2007). Bevarandemål för Båven Bevarandemål naturtyper (habitatdirektivet) Oligomesotrofa sjöar o o o o o o Arealen näringsfattig sjö (3130) skall vara minst ha vid normalt medelvattenstånd. Kvarvarande naturliga sjöstränder skall ej exploateras Sjön skall genom de regleringar som omfattas av gällande vattendom inte understiga dagens vattennivå. Siktdjupet, vattenfärgen och fosforhalten ska ha god status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för vattenkvalitet. Transport av näringsämnen till sjön skall minska Täckningsgraden av vass och/eller gul näckros skall minska jämfört med tillståndet vid basinventeringen Bevarandemål arter (habitatdirektivet): Utter o Populationen av utter skall bibehållas eller öka jämfört med resultatet från utterinventeringen i Sörmland Tjockskalig målarmussla o Populationen av tjockskalig målarmussla skall bestå. Stensimpa o Populationen av stensimpa skall bestå. Nissöga o Populationen av nissöga ska bestå eller öka. Bevarandemål arter (fågeldirektivet) Fiskgjuse o Arten skall häcka på öar och strandnära landområden i ett antal av minst 20 par. o Antalet lämpliga boplatser skall ej understiga 25. Storlom o Arten skall på öar och i strandnära områden häcka med minst 35 par. Fisktärna o Arten skall finnas i minst 7 reproducerande kolonier i området. Berguv o Arten skall häcka med minst 1 par på öar eller i strandområden intill sjön. Havsörn o Havsörnen skall häcka i minst 2 par på öar i eller på stränder intill sjön. Bevarandemål för Sibro Bevarandemål arter (habitatdirektivet): Tjockskalig målarmussla o o o o o o o Vattendraget som tjockskalig målarmussla lever i ska utgöra minst 0,9 ha. Det ska finnas lämpligt bottensubstrat för tjockskalig målarmussla både ovan och nedan dämmet. Reproduktion och rekrytering av unga musslor ska förekomma både ovan och nedan dämmet (se fig.1). Unga musslor har en längd på 2-3 cm och en ålder på 4-6 år. Det ska finnas levande musslor ovan dämmet samt nedan dämmet. Värdfiskar ska ha en fungerande reproduktion och rekrytering i ån. Värdfisk ska kunna passera dämmet. Nitrathalten får inte överstiga 1 mg/l Stormusslor Det finns totalt elva arter av sötvattenslevande stormusslor i Sverige (von Proschwitz, Lundberg, & Bergengren, 2006). Stormusslorna är bottenlevande filtrerare och kan ses som indikatorer på att vattenkvaliteten i vattendraget är god och musslorna upprätthåller även vattenkvaliten genom att filtrera vattnet från partiklar. De ämnen som musslan tar upp lagras i skalet och bildar ett 29 av 113

37 miljöhistoriskt arkiv. Om man studerar och mäter halterna av olika ämnen i avlagringar i skalet kan man få en bild av hur miljön förändrats med tiden. Under 2003 och 2004 genomfördes musselinventeringar i området kring Sibro av Göteborgs Naturhistoriska museum (Proschwitz, Lundberg, & von Proschwitz, 2003) (Lundberg, Proschwitz, & Bergengren, 2004) där 5 arter av stormusslor påträffades. Dessa arter var spetsig målamussla, tjockskalig målarmussla, allmän dammussla, större dammussla samt flat dammussla. Två av dessa arter är sällsynta och rödlistade: tjockskalig målarmussla (EN, starkt hotad) och flat dammussla (NT, nära hotad) (Artdatabanken, 2018). Ytterligare en art, stor dammussla (Anodonta cygnea) anses som tämligen sällsynt även om den i dagsläget inte är rödlistad. Vid en inventering av tjockskalig målarmussla påvisades arten ha god täthet (Länsstyrelsen i Södermanlands län, 2012). Vid undersökningen utförd av Calluna under 2017 påträffades spetsig målarmussla, allmän dammussla och flat dammussla både uppströms och nedströms det befintliga dämmet (Bilaga E2), det bör dock noteras att undersökningen ej var en musselinventering. Den tjockskaliga målarmusslans population har vid tidigare inventering påträffats lite mer uppströms. Stormusslorna är skildkönade (men byte av kön kan förekomma hos vissa arter). De fortplantar sig genom att hanarna släpper ut sin sperma direkt i vattnet, som sedan tas in av honorna genom filtreringssystemet. De befruktade äggen blir kvar i honornas gälar under några veckor varefter de utstöts som så kallade glochidielarver (von Proschwitz, Lundberg, & Bergengren, 2006). För att utvecklas till mussla måste larven genomgå ett parasitiskt stadium i gälarna på en fisk (se nedan). Samspelet med värdfiskar Värdfiskar spelar en viktig roll för hur musslor fördelar sig i vattendragen och i fisktomma vatten påträffas generellt inga stormusslor. En värdfisk kan vandra långa sträckor i ett vattendrag och på så vis sprida musslor över stora områden. Valet av värdfiskart varierar mellan musselarterna. En studie där 6 fiskarter (löja, mört, lake, gärs, abborre och gädda) utretts som värdfiskar visade att löja, mört och lake är viktiga möjliga värdfiskar till den tjockskaliga målarmusslan medan abborre, gärs, gädda och mört är viktiga möjliga värdfiskar till både äkta- och spetsig målarmussla. Studien visade också att det uppenbarligen förekommer internationella och förmodligen även nationella värdfiskskillnader mellan olika populationer av musslorna (Wengström, 2009). Hos musselhonorna utvecklas äggen inne i kroppen för att sedan vandra till de yttre kamgälarna (marsupier) vilka fungerar som yngelfickor. Musselhanen släpper ut sina spermier i vattnet där de kan nå honan via inströmningsvattnet där de befruktar äggen, som utvecklas till glochidier. Alla arter inom familjen målarmusslor (ex. äkta, spetsig- och tjockskalig målarmussla) startar sin fortplantning på våren med att ägg och spermier börjar mogna. Arterna inom 30 av 113

38 släktet Anodonta (så som större- och allmän dammussla) anlägger dock sina spermier och ägg något senare på sommaren och bär dem fram till vårvintern året därpå (Wengström, 2009). När glochidierna har mognat hos honan släpps de ut i vattnet där de förhoppningsvis når fisk. De kan dock inte själva påverka var de hamnar efter frisläppningen. Däremot tycks honmusslor i viss mån kunna locka till sig fisk, exempelvis har dess mantel observerats användas som lockbete. En frilevande glochidie överlever i bara några dagar om den inte kommer i kontakt med en värdfisk. Kemiska substanser och/eller metaboliter från värdfiskar har föreslagits som utlösande faktorer för frisläppningen av larverna, även temperatur och syretillgång kan påverka när larverna släpps från musslan (Wengström, 2009). När glochidielarverna väl fäst på värdfisken utöser detta en immunförsvarsreaktion hos fisken och det bildas en cysta runt denna. Immuniteten mot infektion ökar med ökad infektionsgrad. Att fiskar utvecklar immunitet kan innebära konkurrens om värdfiskar mellan musselarter som anses ha låg eller intermediär värdspecificitet. Kapaciteten hos fiskars immunförsvar varierar under livscykeln och den anses minska under lekperioden, vilket medför en ökad risk för parasitangrepp (Wengström, 2009). I tabellen nedan presenteras stormusslorna som identifierats vid Sibro och i närområdet, och därunder beskrivs de två skyddade arterna mer ingående. 31 av 113

39 Tabell 12 Utbredning och livsmiljöer för stormusslor som påträffats i området (Lundberg, Proschwitz, & Bergengren, 2004) Stormusslor kring Sibro Dämme Art Livsmiljö Utbredning spetsig målamussla tjockskalig målarmussla allmän dammussla stor dammussla flat dammussla Förekommer i måttligt näringsrika bäckar som större åar, floder och sjöar. Dock ej i starkt strömmande vatten. Finns i grunt vatten, men också ner till större djup (9-10 meter). Lever i bäckar och åar men anträffas också vid sjöars in- och utlopp. Vill ha strömmande vatten och föredrar sandiga grusiga bottnar. Förekommer i alla typer av vatten, utom de mest näringsfattiga. Den är mindre krävande vad gäller bottensubstrat och förekommer även på slambottnar. Arten påträffas även på relativt stora djup. Finns huvudsakligen i sjöar och dammar men ses ibland även i lugna delar av vattendrag. Föredrar näringsrikare vatten. Arten förekommer huvudsakligen på mjukbottnar med slam - även på relativt stora djup, ner till 20 meter. Förekommer i sjöar och i långsamt flytande partier av större vattendrag. Finns huvudsakligen på slammiga ler- och sandbottnar i naturligt näringsrika vatten. Förekomsterna är ofta små och isolerade. Tämligen allmän och förekommer från Skåne till södra Värmland i väster och mellersta Medelpad i öster. Mycket sällsynt. Den har isolerade förekomster i vissa vattendrag i östra Sverige från Skåne till norra Uppland och sydöstra Dalarna. Stora utbredningsluckor förekommer. Vanligaste stormusselarten. Den förekommer allmänt i hela landet från Skåne till Lappland, men är ovanligare i det inre av Norrland Tämligen sällsynt. Den har spridda förekomster från Skåne till norra Uppland och sydöstra Dalarna. I Västsverige är arten ovanligare. Sällsynt med spridda förekomster från Skåne till södra Värmland. I öster når den, med stora utbredningsluckor, upp till Medelpad. Tjockskalig målarmussla (Unio crassus) Status: Arten finns med i Båvens och Sibros bevarandeplaner (Flen- och Nyköpings kommun, 2007; Länsstyrelsen i Södermanland, 2009). Arten är utpekad i EUs habitatdirektiv (1032) och rödlistad som starkt hotad (EN) (Artdatabanken, 2018). Tjockskalig målarmussla är den mest sällsynta av de i Sverige förekommande elva stormusselarterna i sötvatten (von Proschwitz, Lundberg, & Bergengren, 2006). Den förekommer främst i rinnande vatten, i huvudsak på sand- och grusbotten men även i mer lerrika habitat. En analys av artens habitatval från 20 strömvattenlokaler i södra till östra Sverige visar att de mest prefererade bottensubstraten består av fraktioner från mjäla/ler till grov sten (Bergengren, von Proschwitz, & Lundberg, 2002). Dess utbredning är begränsad till fyra från varandra isolerade områden i södra - östra Sverige: Skåne, nordöstra Småland - södra Östergötland, Södermanland och norra Uppland. Arten har minskat stort i Sverige under de senaste 70 åren där orsakerna framförallt tros bero på övergödning, reglering, rensning, avverkning av strandnära vegetation och tillbakagång av värdfiskpopulationer. Andra hot tros vara signalkräftan som äter unga individer av tjockskalig målarmussla (Flen- och Nyköpings kommun, 2007). 32 av 113

40 Under 2003 torrlades delar av vattenområdet omkring Sibro i samband med ett anläggningsarbete. Under en inventering året därpå kunde det konstateras att den tjockskaliga målarmusslan hade överlevt både nedströms och uppströms dämmet men att förekomsten var begränsad till de djupare delarna av ån, de som inte helt torrlades (Lundberg, Proschwitz, & Bergengren, 2004). Populationen innan torrläggningen uppskattades till ca individer men vid uppföljningen hittades endast 41 levande musslor. Vid 2003 års inventering hittades ett flertal unga musslor (30-41mm) vilket tyder på att populationen var reproducerande. Vid 2004 års inventering hittades inga unga individer på sträckan nedanför dämmet, man hittade dock ett fåtal individer ovan dämmet (Flen- och Nyköpings kommun, 2007). Vid inventeringar utförda har dock en god täthet av tjockskalig målarmussla påträffats och även yngre musslor kunde identifieras (Länsstyrelsen i Södermanlands län, 2012). Inventeringar från 2004 konstaterade att den tjockskaliga målarmusslan förekommer begränsat till den djupare delen i anslutning till, och omedelbart under, vägbron (Lundberg, Proschwitz, & Bergengren, 2004). Det finns även en population nedströms dämmet. Vid den senaste inventeringen från 2016 påträffades tjockskalig målarmussla både uppströms och nedströms dämmet (SLU, 2018). Arten är strikt skildkönad och fortplantningen inleds under våren då ägg och spermier ungefär samtidigt börjar mogna hos honor respektive hanar (von Proschwitz, Lundberg, & Bergengren, 2006). När larverna väl fäst vi gälfilamentet genomgår de ett parasitiskt stadium under 4-5 veckor under vilken de omvandlas till små musslor (Figur 13). När musslorna är millimeterstora brister cystorna och musslorna släpper från fisken, faller till bottnen, och gräver ned sig i bottensedimentet. Vilken fiskart som fungerar som huvudvärd för den tjockskaliga målarmusslan i Sverige är inte helt utforskat, men de studier som hittills genomförts antyder att möjliga arter är bl.a. elritsa och stensimpa samt lake, löja och färna (Artdatabanken, 2018). Även arterna storspigg, småspigg, stäm, abborre, sarv, mört och öring har rapporterats kunna vara värdfiskar (Naturvårdsverket, 2006; HavS, 2013; Wengström, 2009; von Proschwitz, Lundberg, & Bergengren, 2006). De små ungmusslorna lever under flera år nedgrävda i bottensedimentet. Detta stadium i musslans utveckling samt ekologi är mycket dåligt känd. Det tar ca fyra år innan musslorna blir könsmogna. Musslorna har, via åldersanalyser av skaltillväxt, visats kunna uppnå den höga åldern av ca 90 år, med en median på år för svenska förhållanden (Artdatabanken, 2018). 33 av 113

41 Figur 13. Den tjockskaliga målarmusslans livscykel (Lundberg, Proschwitz, & Bergengren, 2004) Flat dammussla (Pseudanodonta complanata) Status: Arten är rödlistad som nära hotad (NT) (Artdatabanken, 2018). Flat dammussla förekommer från Västryssland till England men saknas i Sydeuropa och har försvunnit i mellaneuropa på grund av försämrad vattenkvalitet. I Sverige har den troligen försvunnit från en rad tidigare förekomstplatser, även om dess status får anses vara dåligt känd (von Proschwitz, Lundberg, & Bergengren, 2006). I Bohuslän, på Gotland, i Dalarna och Hälsingland har samtliga fynd gjorts före Däremot har en rad nya lokaler upptäckts i bl.a. Södermanland (främst i Kilaåns avrinningsområde) under senare år. Arten förekommer framförallt i medelstora sjöar och i långsamt flytande partier av större vattendrag. Den lever huvudsakligen på slammiga sand- och lerbottnar i naturligt relativt näringsrika vatten och gräver ofta ner sig mycket djupt. Arten är sällan individrik på de lokaler där den förekommer. Fortplantningsbiologin är relativt bristfälligt känd. Det bedöms att på grund av lågt antal producerade glochidier per hona och lång graviditetstid (ca ett år) har arten förmodligen låg konkurrensförmåga. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (25-150) (Artdatabanken, 2018). 34 av 113

42 7.5.7 Fisk Fisket är av stor betydelse för närboende i området och sportfisket bedrivs i mycket stor omfattning i Båven och Lidsjön. För fiske bedöms de viktigaste fiskarterna i Båven vara gädda, abborre och gös. Mört, braxen, björkna och sarv som förekommer i ganska riklig omfattning. Bestånd av sik och siklöja finns i mindre omfattning i sjön. Nors finns också vilken är en viktig bytesfisk för gös. Ålbeståndet har årligen minskat under de senaste årtionden på grund av att utplantering av ål sker endast i liten omfattning. Malen, som förekommer i Båven, återfinns i endast två ytterligare vattensystem i landet (Länsstyrelsen Södermanlands län, 1992). Vid musselinventeringen 2004 noterades förekomst av mört, abborre, benlöja och signalkräfta (Lundberg, Proschwitz, & Bergengren, 2004) Under hösten 2006 utförde länsstyrelsen i Södermanlands län elfiske samt fiske med landvad i ett område som sträcker sig från och några hundra meter nedströms detta. Resultatet från fältbesöket visade på förekomst av benlöja, lake, gärs och stensimpa (Terra-limnogruppen, 2006). Vid naturvärdes- samt bottenfaunainventeringen utförd av Calluna (2017) noterades gädda, abborre och mört. Nedan beskrivs de skyddade fiskarterna samt värdfiskar för den tjockskaliga målarmusslan som finns i området (Tabell 13). Enligt Sparreholms fiskevårdsförening planeras provfiske att genomföras i Båven under 2018 (Bilaga C). 35 av 113

43 Tabell 13. Översikt över livsmiljöer och lek för skyddade fiskarter samt potentiella värdfiskar för den tjockskaliga målarmusslan som är kända att förekomma vid Sibro (Flen- och Nyköpings kommun, 2007). Skyddad fisk kring Sibro Art Livsmiljö Lek Mal Nissöga Ål Föredrar långsamt rinnande eller stillastående vatten, med angränsning till grunda och vegetationsrika lokaler. Båven är en av tre sjöar i Sverige som fortfarande hyser ett malbestånd. Lever i relativt klart och kyligt vatten (i Sverige) på sand- eller mjukbottnar på grunt vatten i sjöar och lugna delar av rinnande vatten. Nissöga kan genom tarmandning utnyttja atmosfäriskt syre och tolererar därför generellt lägre syrehalter i vattnet. Gulål lever i alla typer av sötvatten och längs med kusten i Sverige och föredrar mjukbottnar som de kan gräva ned sig i under dagen. Den är på natten aktiv och kringsimmande. Leken sker kvällstid under vår och försommar. Malen vandrar uppströms under lekperioden och stannar kvar där under flera veckor. Viktiga uppväxtområden är grunda och vegetationsrika lokaler. Rommen klibbas fast på den preparerade lekplatsen. Leken sker i maj-juni och äggen läggs på bottnen eller i vegetation. Delar av ålens livscykel och biologi är fortfarande oviss. Leken sker på några hundra meters djup i det salta och varma Sargassohavet, förmodligen under vårvintern. Äggen kläcks efter några dygn varefter larverna driver med Golfströmmen och den Nordatlantiska strömmen till Europas kuster. Möjliga Värdfiskar för den tjockskaliga målarmusslan kring Sibro Stensimpa Benlöja Bottenlevande. Föredrar sten- och grusbottnar på grunt vatten (djup cm). Arten vill ha klart och syrerikt vatten. Söker föda i vattnets mellanskikt eller uppe vid ytan i sjöar, lugnt flytande åar och längs Östersjöns kuster. Vintern tillbringas på djupare vatten. Lake Uppehåller sig vid bottnen, normalt på 0,5-100 meters djup, men den kan gå djupare i djupa sjöar. Arten föredrar kallt vatten och är mest aktiv nattetid på sommaren. Mört Abborre Mört påträffas i en mängd olika miljöer, både i sött och bräckt vatten. Arten är känslig för låga ph-värden, och den saknas därför i försurade eller naturligt sura vatten. Abborre förekommer i stort sett i alla svenska vattenmiljöer. Abborre lever mestadels i stim; sommartid strandnära och grunt, gärna i anslutning till vegetation eller andra formationer i vattnet. Den jagar ofta stimvis och driver då bytesfisken mot ytan. Under vintern vistas abborre på djupare vatten nära bottnen. Leken sker mellan mars och juni. Boet är en grottliknande håla och äggen vaktas av hanen tills de kläcks. Leken sker i maj-juni, sällan in i juli, över grunda stenbottnar med vegetation nära stranden. Fisken samlas i lekstim. Ägg klibbas fast på växter och stenar. Leken sker under perioden december till mars på grunt vatten (0,5-3 m). Leken sker gruppvis så att upp till 20 individer klumpar ihop sig i ett stort nystan. Mört leker under en kort tid i april-juni, efter islossningen. Leken sker under livligt plaskande nära stranden och över vegetation. Brackvattenslevande mörtar vandrar upp i sötvatten för att leka. Abborre leker under april-juni vid en vattentemperatur av minst ca 8 C. Äggen från en hona hålls samman i ett geléartat, 3-6 cm brett och upp till en meter långt, luckert band som hänger i vegetationen. De befruktas av flera hanar och kläcks efter ungefär 2-3 veckor. En hona kan ha uppemot ägg. Nedan redovisas de fiskarter som bedöms förekomma vid Sibro och är antingen rödlistade eller som bedöms kunna vara värdfiskar för den tjockskaliga målarmusslan. Mal (Silurus glanis) Status: Arten är rödlistad som sårbar (VU) (Artdatabanken, 2018). 36 av 113

44 Malen är Sveriges största sötvattenfisk och det svenska beståndet uppvisar en låg grad av genetisk variation i jämförelse med andra populationer i Europa. Båven är en av tre sjöar i Sverige som fortfarande hyser ett malbestånd. Fram till talet fanns malen inom hela Nyköpingsåns vattensystem men populationen har sedan dess minskat p.g.a. vattenreglering och de flera vandringshinder som minskar artens spridningsmöjligheter. Malen ingår inte i habitatdirektivet och behandlas inte specifikt i någon bevarandeplan, men är rödlistad (Artdatabanken, 2018). De åtgärder som föreslås i Båvens bevarandeplan kommer att långsiktigt gynna malen. Ett åtgärdsprogram för mal är framtaget med vision och mål om att bl.a. antalet vuxna och reproduktionsdugliga individer samt spridningsmöjligheter ska öka (Havs-och vattenmyndigheten, 2017). Mal uppehåller sig främst i långsamt rinnande eller stillastående vatten, med angränsning till grunda och vegetationsrika lokaler. Malen vandrar uppströms under lekperioden och stannar kvar där under flera veckor. Sannolikt infaller malens könsmognad relativt sent i svenska vatten, gissningsvis vid en ålder av 8 12 år (Havs-och vattenmyndigheten, 2017). Mal är i behov av högvatten junijuli (Sparreholms fiskevårdsförening, 2018) då även leken sker. Leken sker parvis och nattetid vid en vattentemperatur av minst 22 C (Kullander & Delling, 2012) vilken vanligtvis uppnås i Båven i månadsskiftet av juni-juli (Länsstyrelsen Södermanlands län, 1992). Honan bygger ett bo i vegetationen på grunt vatten, gärna vid nedhängande trädrötter (Figur 14). Hon lägger från till närmare ägg, vilka fastnar på väggarna i boet eller på växter i omgivningen (Kullander & Delling, 2012). Dödligheten är hög för de ägg som faller till bottnen (Havs-och vattenmyndigheten, 2017). Överlevande ägg kläcks efter 3-14 dygn beroende på temperatur (snabbare vid högre temperatur). Hanen vaktar boet med äggen fram till kläckningen. Ynglen växer sedan upp i skydd av vegetationen. I Båven leker malen främst i Lillsjön, Hornsundssjön samt i Edebysjön och Åbysjön. Eftersom vattentemperaturen då lek förekomer uppnås sent vissa år hinner ynglen då inte utvecklas till en storlek att de klarar första vintern (Länsstyrelsen Södermanlands län, 1992). 37 av 113

45 Figur 14. Typiska lekområden för malen (Foto: Helena Herngren). I Sverige växer malen i storlek snabbt och uppnår en längd av 20 cm under det första levnadsåret (Kullander & Delling, 2012). Födan består till en början av zooplankton, men med ökad kroppstorlek övergår de till att äta ringmaskar, insektslarver, kräftdjur, fiskyngel och slutligen fisk. Malen är i regel nattaktiv och under dagen bunden till ståndplatser, vilka den lämnar i skymningen för att födosöka. Under hösten avtar aktiviteten i takt med sjunkande vattentemperatur. Vuxna individer uppehåller sig längre perioder vid ståndplatserna för att vid temperaturer under 7 10 C bli helt stationära. Under sommarmånaderna då vattentemperaturen är som högst kan stora individer röra sig över flera kvadratkilometer stora områden, vilket dock förhindras av flera vandringshinder kring Nyköpingsån och Båven (Havs-och vattenmyndigheten, 2017). Nissöga (Cobitis taenia) Status: Arten finns med i Båvens bevarandeplan och är utpekad i EUs habitatdirektiv (1149). Nissögat var tidigare rödlistad, men inventeringar har visat att arten är vanligare än man tidigare trott och bedöms idag vara livskraftig (LC). Ett åtgärdsprogram är framtaget för nissöga (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009). Den svenska populationen av nissöga finns vid ostkusten i södra delarna av landet samt i Mälardalens, Vänerns och Vätterns vattensystem. I Sverige lever fisken i relativt klart och kyligt vatten på sand- eller mjukbottnar på grunt vatten i sjöar och lugna delar av rinnande vatten. Lämpliga bottnar är viktiga för nissöga som utnyttjar bottnen för att gömma sig från rovfisk och för att inta föda. Arten är 38 av 113

46 aktiv i skymningen och söker då föda på bottnen medan den dagtid uppehåller sig nedgrävd i bottensubstratet. Nissöga kan genom tarmandning utnyttja atmosfäriskt syre och tolererar lägre syrehalter i vattnet än till exempel grönlingen (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009). Leken sker i maj-juni och äggen läggs på bottnen eller inne i vegetation. Arten har möjlighet att sprida sig via vattendrag utan vandringshinder. Födan utgörs särskilt av ryggradslösa djur som silas ut ur bottensubstratet eller plockas från bottnen, men även av detritus (organiskt material) av viss partikelstorlek (Artdatabanken, 2018). Ål (Anguilla anguilla) Status: Arten är rödlistad som akut hotad (CR) (Artdatabanken, 2018). I Sverige förekommer ålen främst i södra hälften av landet i viktiga områden längs kusterna samt i insjöar och vattendrag. Arealen tillgängliga uppväxtområden har minskat kraftigt under 1900-talet till följd av omfattande vattenkraftsutbyggnad. Uppvandringen i svenska vattendrag började minska kraftigt redan under talet och har legat på en i stort sett konstant, men mycket låg nivå sedan slutet av 1990-talet (Artdatabanken, 2018). År 2006 var de yrkesmässiga landningarna i svenskt ålfiske cirka 25 procent av vad de var under perioden Dödligheten för ål som passerar vattenkraftverk på sin lekvandring mot havet är stor. Även om dödligheten per passage kan variera en hel del, så blir den ackumulerade dödligheten efter en serie kraftverkspassager generellt hög (Havsoch vattenmyndigheten, 2016). I Båven planteras ål ut i sjön varje år, dock i små mängder, men ålarna vandrar ut till havet på hösten och kommer inte tillbaka. Sannolikt finns idag ingen naturlig population kvar i sjön (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009). I Skandinavien uppskattas mängden ankommande glasål vara under 1 % av de historiska nivåerna. Den dåliga rekryteringen medför fortsatt nedgång i det vuxna beståndet åtminstone en generation (ca 15 år) framåt och vissa menar att det redan idag finns risk för att mängden lekmogen ål är så liten att reproduktionen kan krascha p.g.a. Allee-effekter (dvs. att de könsmogna fiskarna inte förmår hitta någon partner vid allt för låga tätheter lekmogen fisk i lekområdena). Delar av ålens livscykel och biologi är fortfarande oviss. Leken sker på några hundra meters djup i det salta och varma Sargassohavet, förmodligen under vårvintern. Äggen kläcks efter några dygn varefter larverna driver med Golfströmmen och den Nordatlantiska strömmen till Europas kuster, en resa som bedöms ta mellan ca tio månader och närmare tre år. När de på hösten närmar sig kontinentalsockeln omvandlas ållarverna från sin pilbladsliknande form till en rund men fortfarande helt genomskinlig liten ål (glasål) som simmar vidare mot kusterna där de sedan i samband med vårens ökande vattentemperaturer börjar pigmenteras, för att slutligen få den vuxna gulålens färgsättning. Efter mellan 10 och 25 år som gulål omvandlas ålen till blankål eller vandringsål och är då könsmogen. I samband med detta söker den sig aktivt ut ur sjöar och vattendrag 39 av 113

47 för att sedan vandra vidare längs kusterna mot Sargassohavet. Efter leken antas alla ålar dö (Artdatabanken, 2018). Gulål kan förekomma i alla typer av sötvatten och längs med kusten i Sverige. Den föredrar mjukbottnar som de kan gräva ned sig i under dagen. Om bottnen inte lämpar sig för detta håller sig ålen gömd på annat sätt dagtid. Den är aktiv och kringsimmande när det är mörkt och livnär sig av all animalisk föda den kan komma över, främst småfiskar, blötdjur, kräftdjur och andra ryggradslösa djur. Den kan slita bort bitar från byten som är för stora att svälja. Efter metamorfosen till blankål slutar ålen att äta. Stensimpa (Cottus gobio) Status: Arten är viktig för målarmusslans livcykel då den fungerar som värdfisk (se mer om detta samspel i avsnitt 7.5.6). Arten är inte rödlistad utan är bedömd som livskraftig (LC) (Artdatabanken, 2018). Stensimpa är en sötvattensfisk som förekommer spridd över hela landet (utom Öland), också i bräckt vatten. Förekomst av arten i ett vattendrag indikerar god vattenkvalitet. Arten är i regel relativt orörlig och mest aktiv nattetid. Den lever stationärt på sten- och grusbottnar på grunt vatten i sjöars bränningszoner och föredrar svalt, strömmande vatten över steniga heterogena bottnar. Den uppehåller sig på vanligtvis 0,1-1 meter ned till undantagsvis 10 meters djup gömd bland stenar (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009). Det finns studier som visar att simpor förderar djupare vatten (>20cm) vilket kan vara kopplat till predationstryck från fåglar (Tellström, 2013). Stensimpan är en vandrande fisk som föredrar låga vattenflöden under 0,4 m/s (Miljö och energiministeriet, 1995; Perrow, 2003), Arten är dock vanlig i betydligt mer strömmande vatten då den finner bakvatten och andra mikroklimat bakom stenar och kan förflytta sig snabbt kortare sträckor. Arten är känslig även för låga vattenhinder som dm höga överfall. Leken sker mellan mars och juni. Hanen gräver då en grottliknande håla dit en eller flera honor lockas. Honan lägger upp till ca 150 ägg som klibbas fast i en klump i grottans tak som vaktas av hanen till dess att de kläcks efter ca 2-4 veckor. Under denna tid fläktar även hanen friskt vatten över äggen. Äggen är relativt stora, 2,5 mm i diameter. Stensimpan blir könsmogen vid en ålder av 1-3 år, och livslängden kan uppgå till 6 år (Artdatabanken, 2018). Födan utgörs av dagslände- och mygglarver, maskar och kräftdjur samt fiskrom (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009). Lake (Lota lota) Status: Arten är rödlistad och är bedömd som nära hotad (NT) (Artdatabanken, 2018). 40 av 113

48 Lake är den enda torskartade fisken i svenska sötvatten (Artdatabanken, 2018). Det är en sötvattensfisk som också lever i bräckt vatten. Den uppehåller sig vid bottnen, normalt på 0,5-100 meters djup, men den kan gå djupare i djupa sjöar. Arten föredrar kallt vatten och är mest aktiv nattetid på sommaren. Under vintern, då den också leker, är den mer dagaktiv. Större individer jagar först och främst fiskar, men även kräftor och fiskrom ingår i dieten. Yngre individer äter mindre, ryggradslösa djur. Arten kan göra kortare vandringar i samband med lek och årstidsväxlingar; det finns både stationära och vandrande bestånd. Under sommaren uppehåller sig de större, könsmogna individerna normalt på djupt vatten för att framemot vintern vandra till grundare, ibland till och med strömmande vatten för att leka. Yngre individer, som dagtid gömmer sig under stenar, påträffas ibland talrikt i mindre bäckar (Artdatabanken, 2018). Leken sker under perioden december till mars på grunt vatten (0,5-3 m). Under denna tid fiskar man på många ställen arten genom att klubba lake genom blankis. Leken sker gruppvis så att upp till 20 individer klumpar ihop sig i ett stort nystan. En stor hona kan lägga upp till fem miljoner ägg, som kläcks efter ungefär sex dygn (Artdatabanken, 2018). Benlöja (Alburnus alburnus) Status: Arten är inte rödlistad utan är bedömds som Livskraftig (LC) (Artdatabanken, 2018). Benlöja går även under namnet löja och är samma art. Löja söker föda i vattnets mellanskikt eller uppe vid ytan i sjöar, lugnt flytande åar och längs Östersjöns kuster (Artdatabanken, 2018). Vintern tillbringar den på djupare vatten. Födan är varierad och består av planktiska kräftdjur samt insekter, insektslarver och puppor. En stor del av insekterna plockas från vattenytan. Löja jagar främst med hjälp av synen (Artdatabanken, 2018). Leken sker i maj-juni, sällan in i juli, över grunda stenbottnar med vegetation nära stranden. Arten samlas i stora lekstim. Honan lägger under en lekperiod upp till ca ägg (vanligen betydligt färre), som klibbar fast på växter och stenar. Leken sker oftast i två eller tre omgångar med en eller två veckors mellanrum. Den är mycket intensiv med hopp som kan göra att vattenytan tycks koka. Äggen kläcks efter 6-8 dygn beroende på temperaturen (Artdatabanken, 2018). Mört (Rutilus rutilus) Status: Arten är inte rödlistad utan är bedömds som Livskraftig (LC) (Artdatabanken, 2018). Mört påträffas i en mängd olika miljöer, både i sött och bräckt vatten. Arten är känslig för låga ph-värden, och den saknas därför i försurade eller naturligt sura vatten (Artdatabanken, 2018). Den föredrar sjöar och kuster framför mindre bäckar och starkt strömmande vatten. Mört är en allätare som bland annat livnär sig på djurplankton, insekter vid vattenytan och bottenlevande ryggradslösa djur såsom fjädermygglarver, snäckor och musslor. Den äter också stora mängder 41 av 113

49 trådalger och andra växtdelar. Arten kan anpassa sitt födointag efter konkurrerande arter och kan ibland dominera fiskbeståndet, speciellt i artfattiga sjöar. Vintern tillbringas på djupare vatten (Artdatabanken, 2018). Mört leker under en kort tid i april-juni, efter islossningen. Leken sker under livligt plaskande nära stranden och över vegetation. Brackvattenslevande mörtar vandrar upp i sötvatten för att leka. Honan lägger upp till ägg. Äggen klibbar fast på vegetationen och kläcks efter 4-12 dygn beroende på temperaturen (Artdatabanken, 2018). Abborre (Perca fluviatilis) Status: Arten är inte rödlistad utan är bedömds som Livskraftig (LC) (Artdatabanken, 2018). Abborre förekommer i stort sett i alla svenska vattenmiljöer som har förutsättningar att härbärgera sötvattensfiskar. Undantagen är extremt kalla platser i fjällvärlden samt kraftigt strömmande vatten. Den förekommer också i kustnära brackvatten. Abborre lever mestadels i stim; sommartid strandnära och grunt, gärna i anslutning till vegetation eller andra formationer i vattnet (t.ex. trädrötter, ris, stenrösen och bryggor) (Artdatabanken, 2018). Den jagar ofta stimvis och driver då bytesfisken mot ytan. Under vintern vistas abborre på djupare vatten nära bottnen ned till 60 meters djup. Trots att abborre är en varmvattensfisk är den också aktiv och intar föda under vintern. Redan före islossningen på våren söker den sig upp mot grundare vatten. I sjöar med pelagiska bytesfiskar som nors Osmerus eperlanus jagar abborre även i det fria vattnet. Små abborrar äter djurplankton, men med ökande storlek skiftar födan mot insektslarver, kräftdjur och småfiskar. Stora individer lever helt av fiskar och kräftor (Artdatabanken, 2018). I skärgårdarna livnär de sig till stor del på storspigg. Abborre leker under april-juni vid en vattentemperatur av minst ca 8 C. Äggen från en hona hålls samman i ett geléartat, 3-6 cm brett och upp till en meter långt, luckert band som hänger i vegetationen (ofta död kärlväxtvegetation). De befruktas av flera hanar och kläcks efter ungefär 2-3 veckor. En hona kan ha uppemot ägg (Artdatabanken, 2018) Fåglar Båven och dess omgivningar hyser sällsynta och känsliga fågelarter. Det är framförallt fiskgjuse och storlom som är karaktärsarter för området. Populationen av storlom är en av de större i landet. Vid sjön finns troligen också berguv, som tidigare häckat i ett par av områdets branter. Numera, sedan ca 10 år tillbaka, ses också havsörnen över vattnet på jakt efter föda. På de mindre öarna finns vitfågelkolonier och på några håll häckar häger. Ökningen av mellanskarv har under senare år varit påtaglig och orsakat vissa problem för fiskeintresset. För att i huvudsak främja fiskgjusens och storlommens livsmiljö har ett hundratal öar och uddar invid land ett anpassat fågelskydd. Förr häckade även 42 av 113

50 pilgrimsfalk och glada vid sjön, men alla tidigare häckningsplatser är nu övergivna (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009). Nedan och i Figur 15 presenteras de skyddade fågelarterna. Berguv Havsörn Fiskgjuse Fisktärna Storlom Figur 15. Skyddade fågelarter i området (Artdatabanken, 2018). Berguv (Bubo bubo) Status: Arten finns med i Båvens bevarandeplan och är utpekad i EUs fågeldirektiv (A 215). Arten är även rödlistad som sårbar (VU) (Artdatabanken, 2018). Berguven förekommer ojämnt spridd i framförallt kustområden i södra och mellersta Sverige, på Gotland, samt i stora delar av Norrland. Arten bedömdes som nära hotad under 2010, men en påtaglig populationsminskning har skett under senare tid vilket innebär att den nu kategoriseras som sårbar. Antalet reproduktiva individer skattas till 940 ( ). Arten är en utpräglad stannfågel och lämnar knappast reviret någon gång under året. Ungfåglar kan dock göra vidsträckta förflyttningar. Ett normalrevir är omkring 4 6 kilometer i diameter och innehåller i allmänhet starkt växlande natur (Artdatabanken, 2018). I slutet av 1900-talet tros antalet revir i Sverige vara över 600 (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009). Tidigare har man trott att berguven var en utpräglad storskogs- eller vildmarksart, men man har under senare år sett att den även kan leva i omväxlande miljöer som i mellanbygdernas jordbrukslandskap och i skärgårdsområden. Berguven bygger sina bon på skyddade klipphyllor, som oftast är mer än 20 m över mark och vänd mot sydliga riktningar, eller direkt på marken, ofta i skydd av ett stenblock eller en rotvälta. Även om berguven kan häcka i närheten av människor är den väldigt känslig för störningar vid boplatsen, särskilt under de tidiga stadierna av häckningen. Vid Båven har berguven häckat på minst ett par lokaler. Den gynnas här av ostördheten samt tillgången på lämpliga häckningsbiotoper. Häckning har dock inte konstaterats på åtskilliga år (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009). Häckningsperioden är mycket utdragen och kan äga rum ända från slutet av februari bort mot början av september, då ungarna lämnar kläckningsplatsen och föräldrarna. Under de första månaderna, mars-april sker äggläggningen och ruvning. Vädret kring denna period kan påverka kullen negativt då det ofta är både kallt och vått. Naturliga predatorer av äggen och ungarna är mård, räv och 43 av 113

51 grävling. Berguvens föda består främst av medelstora däggdjur (Artdatabanken, 2018). Havsörn (Haliaeetus albicilla) Status: Arten finns med i Båvens bevarandeplan och är utpekad i EUs fågeldirektiv (A 075). Arten är även rödlistad som nära hotad (NT) (Artdatabanken, 2018). Havsörnen häckar längs Östersjökusten samt vid sötvatten i Syd- och Mellansverige. Arten har tidigare främst häckat vid kusterna men har nu i allt större utsträckning börjat etablera sig vid insjöarna (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009). Antalet reproduktiva individer i Sverige skattas till ( ) och populationen är ökande (Artdatabanken, 2018). Ett bo har konstaterats vid Båven men det finns också ett par häckningar i sjöns närhet och dessa örnar fångar regelbundet fisk i sjön (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009). Under vintern migrerar havsörnen till Mellaneuropa men individer kan också flyga kortare sträckor eller stanna vid häckningsområdet. Havsörnens bo är mycket stort och tungt och används år efter år av samma par. Den starka anknytningen till boplatsen medför att återkoloniseringen av regioner där arten försvunnit går långsamt först när beståndet tätnat tillräckligt i fåglarnas födelsetrakter sker en expansion utåt (Artdatabanken, 2018). Boet placeras ofta i träd men kan också byggas på en klippavsats. Det kräver lämpliga träd i häckningsområdet, endast tallar som är minst 100 år gamla duger. Skogsavverkning kan därför vara ett hot mot havsörnens häckning. Med åren växer boet som kan bli upp emot två meter i diameter (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009). Havsörnen lägger en kull om året på 1 3 ägg. Äggläggningen sker vid Ostkusten från slutet av februari till början av april. Ruvningstiden är ca 38 dygn, med kläckning oftast under andra halvan av april. Ungarna blir flygga först efter ca dygn, oftast i mitten av juli (Artdatabanken, 2018). Havsörnens föda består till största delen av fisk, men den äter även däggdjur, inklusive kadaver samt sjöfåglar. Den konkurrerar ibland med fiskgjusen genom att tvinga fiskgjusarna att släppa bytet. Detta kan påverka fiskgjusens val av boplats på så sätt att bona placeras närmare sjön för att minska transporttiden mellan födosöksområdet och boet. (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009). Fiskgjuse (Pandion haliaetus) Status: Arten finns med i Båvens bevarandeplan och är utpekad i EUs fågeldirektiv (A 094). Arten är inte rödlistad utan bedöms livskraftig (Artdatabanken, 2018). Fiskgjusen häckar i anslutning till vatten över större delen av landet men saknas i fjällen och på Gotland. Antalet reproduktiva individer skattas till ca Det finns inga tecken på betydande populationsförändring (Artdatabanken, 2018). Sveriges bestånd tros inneha omkring 40 % av det totala europeiska beståndet där Södermanland enligt grov uppskattning innehar mellan 250 och 300 häckande par årligen. Kring Båven tros det finnas mellan par, av vilka omkring ett 20-tal 44 av 113

52 årligen häckar på öar eller på fastlandet i nära anslutning till sjön (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009). Fiskgjusen livnär sig på stora fiskar, främst gädda och braxen. För att på hög höjd kunna se sina bytesdjur behöver den ett relativt klart vatten att fiska i. Fiskgjusen är dessutom beroende av lämpliga träd för sitt bobygge. Det ska vara stora bon av ris och grenar i toppen av plattkronade kraftiga träd där gjusen har utsikt över omgivningen. Det lämpligaste trädslaget är tall men även andra större och kraftiga trädslag kan användas (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009). Efter den långa flytten från Västafrika har fiskgjusehonan behov av att snabbt kunna äta upp sig införden stundande häckningen och äggläggningen. En vårflod med grunt vatten skulle ge tillgång till lättfångade lekgäddor. En tidigt påbörjad häckning innebär, i sin tur, att ungarna snabbare blir flygga och får gott om tid att bli självständiga inför höstflytten (Naturskyddsföreningen, 2017). Fisktärna (Sterna hirundo) Status: Arten finns med i Båvens bevarandeplan och är utpekad i EUs fågeldirektiv (A 193). Arten är inte rödlistad utan bedöms som livskraftig (LC) (Artdatabanken, 2018). Fisktärnan är spridd i hela Syd- och Mellansverige, i Norrland huvudsakligen längs kusten. Fisktärnan kan både häcka solitärt och i kolonier. Den svenska populationen uppskattades till par under 1999 (Sveriges Ornitologiska Förening, 1999) men har ökat med % under de senaste 30 åren. Populationen har varit stabil de senaste 10 åren (Artdatabanken, 2018). Fisktärnan behöver tillgång på fiskrika sjöar och/eller grunda kustområden samt störningsfria häckningsplatser. För att större kolonier ska kunna etableras krävs att det är fritt från rovdjur, framförallt från mink och räv. Under häckningen söker fisktärnan föda inom ett område i storleksordningen 1-5 km². (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009). Områdena de häckar i kan vara omväxlande till sin karaktär, allt ifrån kala skär till frodiga strandängar. Boet, som oftast är en fördjupning i marken, placeras oftast öppet på ytor med lågvuxen vegetation. I Båven finns 7 skär med kolonihäckande fisktärnor och ett okänt antal solitärt häckande par (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009). I maj lägger honan lägger 1-3 ägg som ruvas av båda könen i dygn. Ungarna blir flygfärdiga efter dygn. Runt augusti flyttar fisktärnan söderut mot västra medelhavet, Afrikas västkust och ned mot Afrikas sydkust. Ungfåglarna tillbringar de första åren i Afrika medan de äldre fåglarna återvänder i maj för häckningssäsongen (Naturhistoriska riksmuséet, 2018). Storlom (Gavia arctica) Status: Arten finns med i Båvens bevarandeplan och är utpekad i EUs fågeldirektiv (A 002). Arten är inte rödlistad utan bedöms som livskraftig (LC) (Artdatabanken, 2018). 45 av 113

53 Storlom är en störningskänslig fågel knuten till klara vatten där den livnär sig på fisk. Den är beroende av hög vattenkvalitet och är därigenom en god indikator på rena sjöar. Storlommen häckar över hela landet, gärna i ganska stora skogssjöar som i regel är större än 20 ha (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009). Sjöar upp till ca 1 km 2 hyser i regel bara ett storlomspar medan flera revir kan förekomma i större sjöar (Mats O G Eriksson, 2008). I Båven har fågeln observerats sedan 1982 (Länsstyrelsen Södermanlands län, 1992). Fågeln föredrar näringsfattiga sjöar med lite växtlighet, steniga stränder och med små öar eller uddar lämpliga som boplatser (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009). Storlommens häckningsområde omfattar de nordliga delarna av Europa och Asien. I Europa sträcker sig häckningsområdet från Storbritannien, över Skandinavien till Ryssland. De skandinaviska storlommarna flyttar i stor utsträckning mot sydöst, till Svarta havet och östra delarna av medelhavet under september-oktober och återvänder till sina häckningsrevir i slutet av mars eller under april månad. Under de senaste årtiondena har populationsantalet stabiliserats efter en tidigare tillbakagång. Totalt häckar ca par i Europa (exklusive Ryssland), varav en stor del förekommer i de nordiska länderna med par i Sverige. Överlevnaden i av storlomsbeståndet i de nordiska länderna är således av avgörande betydelse för artens framtid i Europa utanför Ryssland (Mats O G Eriksson, 2008). År 2006 häckade omkring 35 par i Båven och utöver dessa par noterades även ett antal ungfåglar (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009). Storlommen har svårt att röra sig på land, vilket medför att de etablerar sina bon nära strandkanten (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009). Boet läggs i de allra flesta fall på en liten ö eller holme och i stor utsträckning återanvänds boplatsen från år till år. Äggläggningen (i regel 1-2 ägg) sker normalt under maj i södra och mellersta Sverige och ungarna kläcks under de sista dagarna i maj och i börjanmitten av juni, men förloppet kan dras ut under år med sen islossning där ungarna kanske inte blir flygga förrän i slutet av augusti (Mats O G Eriksson, 2008). Storlommen har sedan lång tid uppmärksammats i fågelskyddsarbetet där en av de viktigaste faktorerna till avbruten ruvning är variationer i vattenståndet eftersom storlommen lägger boet nära strandbrynet. Andra faktorer innefattar predation, båttrafik och annat friluftsliv. Storlommen är känslig för om boet översvämmas i samband med stigande vattenstånd men häckningen kan också avbrytas om vattenytan sjunkit mycket vilket gör det svårt för fåglarna att ta sig upp och ner ur vattnet till boet. Häckningen har rapporterats avbrytas då vattennivån stigit med 6 cm under ruvningsperioden och boet översvämmats. Det har tagits fram rekommendationer på att vattennivån i en sjö inte bör stiga mer än några centimeter under ruvningstiden och att sänkningar över 30 cm bör undvikas (Mats O G Eriksson, 2008). I Båven har storlommens boplatser med nykläckta ägg observerats blivit vattendränkta under senare delen av april månad och i början av juni. Ett år har 46 av 113

54 nyckläckta ungar observerats så sent som 27e juli. Förmodligen kan storlommen lägga en ny kull om den första kullen inte överlever. Inträffar störning i samband med att första ägget är kläckt rullar lommen ut det okläckta ägget i vattnet och överger boet tillsammans med den första ungen (Länsstyrelsen Södermanlands län, 1992) Däggdjur Utter (Lutra lutra) Status: Arten är utpekad i EUs habitatdirektiv (1032) och finns med i Båvens bevarandeplan. Arten är rödlistad som nära hotad (NT) (Artdatabanken, 2018). Uttern är anpassad till ett liv i vatten och är i allmänhet verksam inom begränsade områden som utnyttjas mer eller mindre regelbundet året om. Storleken på dessa områden varierar. Utterhonor med ungar kan utnyttja ett område med ca 7 km diameter medan könsmogna hanar utnyttjar betydligt större områden. Det krävs därför stora ostörda och sammanhängande vattenområden för att få livskraftiga utterbestånd. (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009). Hemområdena patrulleras noggrant och markeras med spillning som ofta placeras på väl synliga platser som högst upp på stenar och tuvor nära vattnet. Uttern kan ibland vandra långa sträckor på land mellan olika vattendrag (WWF, 2017). I små isolerade vattensystem blir populationerna mycket sårbara eftersom utbytet av individer försvåras eller uteblir. Fram till början av 1950-talet fanns det regelbunden förekomst av utter utmed kusterna samt vid sjöar och vattendrag i hela Sverige med undantag av Gotland. Sedan började arten minska drastiskt i antal och utbredning. En likartad trend konstaterades även från flera andra länder i Europa. Inventeringar som utfördes under 70 och 80-talet visade att situationen för uttern i stora delar av landet var ytterst allvarlig. Inventeringar utförda från 90-talet och framåt visar dock på en återhämtning av utterbeståndet, men de saknas dock till stor del i de västra delarna av Syd- och Mellansverige. Optimala livsmiljöer är platser med strömmande vatten året om, även på vintern, som erbjuder riklig tillgång på lättfångad fisk och med platser där uttern ostört kan vila, föda upp ungar etc. (Artdatabanken, 2018). Parningstiden är vanligtvis under senvintern och dräktighetstiden är ca 2 månader, men uttern kan föda sina ungar när som helst under året. Ungarna är med honan knappt ett år tills nästa brunsttid inträffar och lär sig då att jaga, söka upp de bästa biotoperna för skydd vid olika årstider samt undvika faror. Utterns föda återspeglar den tillgänglighet och förekomst av föda som finns i området där uttern jagar. I Båven består födan i regel av fisk, kräftor och musslor (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009) men även groddjur, kräftor, större insekter, fåglar och mindre däggdjur kan ingå i dieten. En vuxen utter kan konsumera cirka 1 1,5 kg fisk per dag (Artdatabanken, 2018). 47 av 113

55 Bäver (Castor fiber) Status: Arten är inte rödlistad utan bedöms som livskraftig (LC) (Artdatabanken, 2018). Bävern, Castor fiber, är vårt lands största gnagare. Den kan väga kg och blir cm lång, plus svansen på cm. Den lever framför allt i vatten och är mest aktiv på natten. Det är ofta enkelt att se spår av bäver i naturen, så som fällda träd och stubbar. En normal stor bäverhydda blir 1-2 meter hög, 2-4 meter bred och 8-10 meter långa. Bäverns hyddor placeras ofta som dämmen vilka kan leda till översvämningar. Bäverns avverkning av vegetation leder till att utrymme skapas och ger upphov till nyetablering av växtlighet. Tickor kommer att växa på de döda stubbarna och stammarna som bävern lämnar efter sig. Sly som växer upp gynnar skogens andra växtätande djur. Fåglar kommer att söka sig till dessa trakter som är rika på insekter. Bävrarna parar sig i februari. 1-4 ungar föds i början av juni. Både föräldrarna och fjolårsungarna hjälper till med att lära de unga bävrarna att simma, leta föda, fälla träd och allt annat som en bäver måste känna till. När de blivit 2 år gamla lämnar de boet för att söka sig nya egna revir. Bävern kan bli år gammal i vilt tillstånd, i fångenskap uppges åldrar på år. Bäver förekommer enligt muntliga uppgifter vid Sibro. 7.6 Tekniska anläggningar i området Broar och vägar Direkt uppströms det befintliga dämmet korsas Båvens utlopp av väg 670 i väst östlig riktning. Vid överfarten har Trafikverket en balkbro med brostöd i utloppets vattenfåra (Figur 16). Runt Båven finns flera broar vilka möjligen skulle kunna påverkas av stora vattennivåvariationer: På väg 53 finns Oxbron. Mellan Helgesta och Ådö finns en bro. Till Hasselö går en bro. Till Aspö går en bro/vattenbyggnad. I Sparreholm finns en vägbro och en järnvägsbro. Vid samrådet har bron i Jälund pekats ut som känslig för lågt vattenstånd. Denna bro är för närvaranade stängd i väntan på reparationer. 48 av 113

56 Figur 16. Foto från mot väg 670 och vägbro Byggnader och anläggningar Intill Båvens utlopp finns flera fastigheter med byggnader på väster och öster sida. För dessa byggnader är grundläggning i dagsläget okänd. I vattendraget finns några enklare bryggor anlagda. Under samrådet identifierades 684 strand- eller vattenfastigheter runt Båven och Lidsjön. Dessa fastigheter bedöms kunna påverkas av stora vattennivåvariationer vid en förändrad reglering vid Sibro. Det finns ett stort antal bryggor i Båven Ledningar Vattendraget mellan Båven och Lidsjön korsas av flera markförlagda kraftledningar vilka kommer att behöva beaktas vid framtida åtgärder (Figur 17 samt Bilaga A2). Vattendraget korsas även av en luftledning nedströms dämmet. 49 av 113

57 Figur 17. Befintliga ledningar i området kring (Ledningskollen, 2017). 7.7 Kulturvärden I Riksantikvarieämbetets fornminnesregister FMIS redovisas kända fornminnen. Som fornlämningar räknas ett stort antal olikartade objekt från både förhistorisk och historisk tid enligt kulturmiljölagen (KML) och rådande praxis. För fornlämningar gäller lagskydd enligt KML, vilket innebär att de inte får skadas eller övertäckas. Runt Båven, Uren, Naten och Lidsjön finns ett stort antal fornminnen (ett urval visas i Figur 18 och Figur 19). Ramböll har uppskattat att det finns ca 370 st fornlämningar i anslutning till stränderna för Lidsjön, Båven, Inbåven, Naten samt Uren (Riksantikvarieämbetet, 2018). Som exempel finns det fornborgar, rösen, fångstgropar, gravfält, stensättningar mm. Några av de identifierade fornlämningarna ligger i direkt anslutning till sjöarnas vattennivåer och ligger tidvis under vattenyta medan andra ej bedöms vara påverkade av rådande vattennivåvariationer. 50 av 113

58 Figur 18. Översikt över fornlämningar (markerade som grå cirklar med R) i södra Båven (Riksantikvarieämbetet, 2018) 51 av 113

59 Figur 19. Översikt över fornlämningar (markerade som grå cirklar med R) i anslutning till Lidsjön och Husbyån (Riksantikvarieämbetet, 2018). 52 av 113

60 Figur 20. Översikt över fornlämningar som markerar kvarn vid Sibro (markerade som grå cirklar med R) (Riksantikvarieämbetet, 2018). Blå områden visar i söder en gårdstomt samt i norr en boplats från stenåldern (Riksantikvarieämbetet, 2018). Vid Sibro finns två fornlämningar identifierade vilka båda benämns som kvarn (Riksantikvarieämbetet, 2018). På den västra sidan finns Årdala 236 vilken beskriver kvarnbyggnader som uppfördes efter att den tidigare byggnaden rasade 1910 (Figur 20). På den östra sidan finns Årdala 237 vilken bedöms vara den plats där kvarnen tidigare ska ha legat (Figur 20). Kvarnen återfinns exempelvis på denna sida på kartor från år 1636 (Riksantikvarieämbetet, 2018). 7.8 Friluftsvärden Båven är av ett stort intresse för det rörliga friluftslivet. Båt och kanot är mycket populärt och dominerande aktiviteter. Vintertid förekommer en hel del fiske från is. Även skridskoåkning är mycket populärt under gynnsamma vintrar. Sjöns värden för friluftslivet marknadsförs och turister från exempelvis Storstockholmsområdet besöker ofta sjön. Även turister från utlandet har ökat i samband med förbättrade förbindelser från kontinenten till Skavsta flygplats. 53 av 113

61 I Sibro finns en anlagd badplats och det finns fler badplatser och bryggor runt sjön. Det finns flera verksamheter som hyr ut båtar och kanoter (Bilaga C). 7.9 Jordbruk Runt Båven finns en stor areal av åkermark och en del ligger i direkt anslutning till Båvens vattenyta Figur 21. Inför en undersökning om att höja Båvens medelvattenstånd med 0,2 m genomfördes en undersökning av olika markanvändningar (Jordbruksverket, 1994). I denna undersökning bedömdes att enligt dåvarande markanvändning skulle en höjning av Båven med 0,2 m påverka 88 hektar åkermark. I Södermanland brukar vanligen vårbruket av jordbruksmark påbörjas i slutet av april och under maj. Under perioder med högvatten eller kyla kan vårbruket försenas vilket kan leda till reducerad skörd. Runt Sibro finns en oro om att ändrad reglering kan leda till högre vattennivåer med reducerat skörd som följd. Figur 21. Översikt över jordbruksmark i anslutning till Båven och Lidsjön. Gulmarkerade områden markerar jordbruksmark som lantbrukare sökt stöd för någon gång (Geodataportalen, 2018). Övrig jordbruksmark visas ej. 54 av 113

62 7.10 Skogsbruk Runt Båven finns en stor areal av skog som till viss del ligger i direkt anslutning till Båvens vattenyta. Inför undersökningen om att höja Båvens medelvattenstånd med 0,2 m genomfördes 1994 en undersökning av olika markanvändningar (Jordbruksverket, 1994). Denna undersökning bedömdes enligt dåvarande markanvändning generera att 220 hektar skogsmark skulle påverkas av en höjning av Båven med 0,2 m Vattenkraft Nedströms Båven finns tre vattenkraftverk som är i drift. De tre kraftverken ägs av Nyköpings Vattenkraft AB vilket i sin tur till fullo ägs av Nyköpings kommun. Kraftverken ligger alla i anslutning till Nyköpings tätort i Nyköpingsån vid Harg, Fors och Storhusfallet. Enligt en bedömning från 1992 härrör ca 25 % av vattnet i Nyköpingsån från Båven (Länsstyrelsen Södermanlands län, 1992). Enligt SMHIs Vattenweb ligger detta förhållande kvar ännu idag (SMHI, 2018). Under samrådet meddelade Länsstyrelsen att Båven ej utgör någon kraftreserv för de nedströms liggande kraftverken (Bilaga C). Inga kända kraftuttag finns uppströms Grundvattenförekomst Vid Sibro ligger ett grundvattenmagasin som sträcker sig i öst-västlig riktning (Figur 22). Uttagskapaciteten är 5-25 l/s. I anslutning till detta grundvattenmagasin finns två grävda brunnar. I Lidsjön finns även där ett grundvattenmagasin. 55 av 113

63 Figur 22. Grundvattenmagasin i anslutning till Sibro. Blåfärgat område markerar magasin med uttagskapacitet 5-25 l/s (SGU, 2018) Vattentäkt och brunnar Vattnet i Båven är av hög kvalitet och används även som dricksvattentäkt och försörjer en stor del av befolkningen i tätorterna kring sjön, bl. a Flen, Skebokvarn, Sparreholm, Mellösa och Hälleforsnäs. Tätorterna har sammanlagt över invånare. Vattenuttaget sker på 1-2,5 m djup. Vattentäktens framtid är inte klar. Flens kommun har dock beslutat att bygga en överföringsledning för dricksvatten från Katrineholm till Flen. Många lantbruk och fritidshus kring Båven använder dessutom vattnet för bevattning och andra ändamål (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009). I anslutning till Sibro finns energi- samt dricksvattenbrunnar registrerade (SGU, 2018). Den närmsta brunnen är en energibrunn (Figur 23). På fastigheterna Sibro 1:1 och Sibro 1:14 finns grävda brunnar vilka förser flera hushåll med vatten. Dessa två brunnar ligger båda nära å-fåran och påverkades under de anläggningsarbeten som ägde rum vid under Vid arbetena torrlades å-fåran uppströms dämmet i mer än 3 månader. Under denna tid sinade vattnet i båda dessa brunnar. Efter arbetena avslutats har dock brunnarna återhämtat sig. 56 av 113

64 Figur 23. Översikt över brunnar i anslutning till Sibro. Grön- och blåfärgade kvadrater indikerar energibrunnar. Grön- och blåfärgade vattendroppar indikerar dricksvattenbrunnar (SGU, 2018) Övriga intressen I syfte att skydda viktiga vattentäkter mot föroreningar har länsstyrelser och kommuner möjlighet att fastställa vattenskyddsområden. Dessa områden skyddar vattentäkten med föreskrifter enligt miljöbalken. Föreskrifter kan till exempel handla om hantering av kemikalier och förbud mot motorbåtstrafik. Inom Båven och Lidsjön finns fem vattenskyddsområden (Figur 24). Dessa områden är: Fejbol- Lövåsen, Rockelsta (Hagen), Norrgården (Hasselön), Forssa Östra (Kiviken), samt Edstorp (Figur 24). Sörmland vatten använder vattenskyddsområdet vid Forssa Östra som dricksvattentäkten som beskrivs i kapitel På Frändesta gård finns ett invallningsföretag med pumpstation som bedrivits sedan 1930 talet (Bilaga C). Enligt synpunkter i samrådsskedet om detta företag översvämmas stora arealer inklusive vägar om Båven når nivåer över +21,9 (RH2000). 57 av 113

65 Figur 24. Mörkblåmarkering visar på vattenskyddsområden i Båven Lidsjön och omnejd. Ljusblå områden visar vattenskyddsområden utanför avrinningsområdet. 8. Klimatförändringar Hur klimatet i Södermanlands län utvecklas beror på hur mängden växthusgaser ökar i atmosfären i framtiden. SMHI har tagit fram en rapport som beskriver hur klimatet i Södermanland förutspås förändras utifrån två olika framtidsscenarier (SMHI, 2015). Rapporten beskriver dels den historiska utvecklingen som varit under perioderna samt SMHIs rapport (2015) beskriver även beräknade framtidscenarier för perioderna samt Framtidsscenarierna är beräknade utifrån två olika utvecklingsvägar. Ett scenario (RCP4.5) där en kraftfull klimatpolitik får genomslag och koldioxid nivåerna kulminerar ca 2040 (SMHI, 2015). Samt ett mer pessimistisk scenario (RCP8.5) där klimatpolitiken avstannar och koldioxidhalterna fortsätter öka till 3 ggr dagens nivåer år 2100 samtidigt som metanutsläpp ökar (SMHI, 2015). I framtiden beräknas uppvärmningen för Södermanlands län till ca 3 grader enligt RCP4.5 och ca 5 grader enligt RCP8.5 till slutet av seklet. Störst uppvärmning sker vintertid med upp mot 6 grader enligt RCP8.5. Vegetationsperioden ökar med upp 58 av 113

66 till 100 dagar och antalet varma dagar blir fler. Årsmedelnederbörden ökar med %. Nederbörden ökar mest under vinter och vår. Framtidsscenarierna visar på högre vinterflöden men samtidigt att vårflödestopparna har förvunnit (SMHI, 2015). Antalet dagar då tillrinningen är låg väntas öka. Generellt visar vattendrag i Södermanland i dagens klimat typiska drag, med hög vintertillrinning och en relativt lång vegetationsperiod med låga flöden. I de flesta av vattendragen ses en tydlig flödestopp på våren, den s.k. vårfloden som ses i svart i Figur 25 (SMHI, 2015). Framtidsscenarierna visar på högre vinterflöden men vårflödestopparna har förvunnit (Figur 25). I takt med förändringen av klimatet kommer förutsättningarna för regleringen av Båven att ändras. SMHIs rapport (2015) kan bland annat hjälpa till arbetet med att anpassa konstruktioner som görs idag. Ökad nederbörd och varmare klimat kommer troligen att reducera vårfloden med följden att mer vatten kommer rinna till Båven under vinterhalvåret (SMHI, 2015). Detta beror på mer nederbörd under vintern och högre temperaturer som medför att nederbörden inte lagras som snö utan rinner av vintertid. I slutet av seklet förväntas medeltillrinningen för Båven att uppvisa oförändrade förhållanden med en förskjutning då mer vatten kommer under vinter och höst som kompenseras av mindre vatten under vår och sommar. Konsekvensen för detta scenario är att det inte längre kommer vara lika stora vårfloder då mycket vatten frigörs under relativt kort period. Det kommer istället vara ett någorlunda större kontinuerligt flöde som belastar sjön och håller uppe vattennivån som uppkommer av att det regnar mer under en tidsperiod. Man kan alltså förvänta sig att det i framtiden är regnscenarier liknande det uppmätta vid årsskiftet som kommer ge de extremt höga flödena. Baserat på statistisk av inflödet till Båven mellan 1981 och 2010 har högvattenflöde som statistiskt uppmäts en gång under 50 årsperiod (HQ50) ett värde av 27,5 m³/s. Detta är ett värde på flödet till Båven och inte det HQ50 flöde som man bedömer kommer passera vid. Flödet som uppkommer vid dämmet kommer att regleras av sjön och då bli något lägre. HQ50 anger ett medelvärde för flödet under en dag, för att faktiskt få samma flöde igenom passagen krävs en längre tidsperiod av flödet som tillflöde till Båven. Genom att titta på vilken nivå då dämmet släpper igenom flödet går det däremot att utesluta att nivån överstiger den nivån och på så sätt säkerställa att den nya utformningen klarar av HQ50 flödet innan denna nivå. 59 av 113

67 Figur 25. Medelvattenföring i Båven för nuvarande och framtida klimat. Observera att variationen mellan år kan vara stor. Svart linje representerar referensperioden och de två övriga linjerna representerar framtidsperioden Blå linje avser medelvärden av beräkningar enligt RCP4.5 och röd linje representerar motsvarande för RCP8.5. Data från SMHI Alternativ Alternativa utformningar för dämning och reglering i Sibro har studerats i en förstudie Alternativa tekniska lösningar för, mars 2017 som finns i Bilaga E1. I förstudien utreddes flera olika alternativ och bedömningar gjordes av vilka konsekvenser alternativen skulle få avseende genomförbarhet, vattenståndsvariationer i Båven, konsekvenser för naturvärden, konsekvenser för verksamhetsutövare i påverkansområdet och konsekvenser för övriga värden (t ex friluftsliv och kulturvärden). Nedan följer en kort beskrivning av de alternativ som utreddes och för det som har bedömts utgöra nollalternativet. Det finns en rad olika intressen att ta hänsyn till vid val av alternativ och intressena är många gånger inte förenliga eftersom de ger olika vattenståndsvariationer. Flera intressenter vill ha en så stabil vattennivå i Båven som möjligt. Från naturmiljösynpunkt är det oftast en fördel med varierande vattennivåer. Vattennivån får inte vara för hög under vårsådden medan det kan vara en fördel med höga nivåer på våren för vissa fiskarters lek. Om vattennivån är för låg är det under sommartid negativt för det rörliga friluftslivet och de som har fritidsbåtar. Utformningen av dämmet som en damm är önskvärd för de närboende medan en faunapassage med lång meandring är väsentlig för att få ner vattenhastigheten och även ge möjlighet för svagsimmande arter att sprida sig i 60 av 113

68 vattensystemet. Låga vattenhastigheter är av stor vikt för de rödlistade arterna tjockskalig målarmussla och mal att kunna spridas, arter som endast finns på ett fåtal platser i Sverige. Behovet av tillrinning till nedströms liggande Lidsjön och intresset av att hålla uppe vattennivåerna i Båven sommartid. De olika intressena har vägts i den jämförelse av alternativ som gjorts. En ytterligare aspekt som är avgörande för det alternativ som väljs är Nyköpings kommuns möjligheter att vidta en åtgärd. För att kunna genomföra vattenverksamhet måste kommunen ha rådighet över det vatten och den mark där åtgärden ska vidtas. Rådighet finns endast över de fastigheter som ägs av kommunen. Vidare måste kommunen förhålla sig till de vattendomar eller tillstånd till vattenverksamhet som meddelats för andra verksamheter, t ex regleringen av Lidsjön och råvattenintaget för Flens kommun. Det innebär att vissa av de alternativ som skulle kunna vara mest fördelaktiga från natursynpunkt inte är möjliga att genomföra. För exempel på andra genomförda fiskfaunapassager se Bilaga E Nollalternativ En MKB ska innehålla uppgifter om rådande miljöförhållanden innan verksamheten påbörjas eller åtgärden vidtas och hur de förhållandena förväntas utveckla sig om verksamheten eller åtgärden inte påbörjas eller vidtas. Det är denna beskrivning som brukar omnämnas nollalternativ, att ingen åtgärd vidtas. Eftersom det i detta fall finns ett dämme vars laglighet kan ifrågasättas skulle nollalternativet kunna vara att ingen dämning eller reglering av sjön Båven sker (dvs motsvarande en utrivning av dämmet). Detta alternativ innebär svårigheter att redovisa eftersom det inte finns några uppgifter om den ursprungliga tröskelns nivå för utloppet vid Sibro. En kvarn tycks enligt källor funnits vid Sibro sedan 1500-talet (Länsstyrelsen Södermanlands län, 1992) och dämningsnivån har sedan dess varierat. Det har historiskt funnits en konflikt mellan utnyttjandet av vattnets kraft i utloppet av Båven som önskat magasinering av vatten i Båven och de som brukat marken runt sjön som önskar lägre nivåer i Båven för att undvika översvämningar. Enligt en deldom (stämmodom) från Sörbygdens vattendomstol från 1941 angavs en höjd på skibordet vid Sibro som laglig och vidare bestämdes en reglering av genom utskov med luckor som skulle öppnas under vissa tidpunkter. Denna stämmodom har av Miljödomstolen vid Nacka tingsrätt år 2008 bedömts inte utgöra en tillståndsdom. Det kan dock konstateras att de olika intressena runt Båven har respekterat de nivåer och den reglering som domen innebär. Även innan 1941 reglerades Båven på liknande sätt. Under senare år har ett antal tillstånd till vattenverksamhet meddelats för olika åtgärder vid Båven (vägbankar, vattenuttag etc) där nuvarande vattenståndsvariationer tagits i beaktande. Vidare har Natura 2000-områden både i Båven och i området nedströms Båven beslutats med nuvarande förhållanden 61 av 113

69 som grund. En stor förändring av nivån på tröskeln i Sibro kan inte genomföras utan en prövning enligt Natura 2000-bestämmelserna och skulle kunna påverka andra redan meddelade tillstånd till vattenverksamhet. Att ett tillstånd skulle meddelas för en fullständig utrivning av dagens dämme är inte sannolikt. I sammanhanget kan också nämnas att den nedströms liggande Lidsjön är reglerad och har en dämningsnivå där den sannolikt är sänkt i förhållande till naturliga förhållanden. Denna reglering är beroende av vattenföringen från Båven. Nollalternativet bör med hänvisning till vad som angivits ovan ge nivåvariationer som är liknande de som råder idag. Som nollalternativ har därför valts ett alternativ där nuvarande tröskelnivå behålls, att ingen aktiv reglering sker genom öppning av luckor i utskov och att konnektivitet skapas. Konnektiviteten antas vara av karaktären att den möjliggör passage för starksimmande fiskarter (laxfiskar och ål) mellan sjöarna Båven och Lidsjön. Svagsimmande fiskar bedöms ej kunna passera dämmet Beskrivning av teknisk lösning Nollalternativets tekniska lösning beskrivs endast i princip. Alternativet innebär att dagens skibord och dämme behålls men kompletteras med en sektion med en lägre nivå där vatten kontinuerligt rinner och ger möjlighet för starksimmande arter att passera. Ingen manuell reglering sker genom luckor, dessa sätts igen Hydraulik Vattenståndsvariationer i Båven kommer att motsvarar dagens situation. Flödena i den skapade passagen genom skibordet kommer att vara stora och ha hög hastighet eftersom ingen särskild meandrande slinga kommer att skapas. Utflödet från Båven kan liknas vid en strid fors eftersom en höjdskillnad på ca 2,5 m ska tas ut på en kort sträcka Tekniska aspekter En lösning som är en enklare variant av alternativ 2 i förstudien i Bilaga E1 skapas genom att en sektion i nuvarande skibord justeras till en lägre nivå. Ingen meandrande vattenväg byggs. 9.2 Andra alternativ I förstudien, Bilaga E1, har ett antal olika alternativ studerats och jämförts. Alternativen som utvärderats är en fullstånd utrivning, en optimal faunapassage genom ett långt omlöp, en kort meandrande slinga och en längre meandrande slinga. Utöver dessa alternativ utvärderades en kombination av den korta meandrande slingan och den längre meandrande slingan som ett ytterligare alternativ som sedan har valts till huvudalternativ. Nedan presenteras två olika alternativ: Fullständig utrivning samt valt huvudalternativ - Längre meandrande faunapassage. 62 av 113

70 9.2.1 Alternativ - Längre meandrande faunapassage Beskrivning av teknisk lösning Huvudalternativet (som i förstudien benämndes alternativ 5) utgår från ett kort omlöp och nytt dämme där Båvens utlopp flyttas till en ny plats cirka 50 m uppströms det nuvarande utskovet. Nuvarande dämme tas bort och ersätts med en ny 35 m lång fördämning (en stenövertäckt spont) tvärs över Båven. Nedströms nya dämmet anläggs ett nytt 135 m långt omlöp huvudsakligen i den nuvarande vattenvägen. Omlöpet ger fri passage åt fisk och övrig fauna och ersätter det nuvarande utskovet med tre luckor. Omlöpet är lokaliserad helt inom Nyköpings kommuns fastighet. Figur 26. Huvudalternativ (Alternativ 5) - Översikt av bedömda nivåer efter anläggande av ett kort meandrande omlöp vid Sibro. Fördämningen etableras genom att en spontvägg från den norra till den södra stranden anläggs. Nedströms spontväggen byggs det nya omlöpet upp med ny omgivande terräng. Detta ska fungera som ett samlat utlopp där vatten vid stora flöden täcker hela bredden. Dimensionerna liksom underhållet av fördämningen påverkar hur mycket vatten som kan ledas bort vid höga flöden. Omlöpet etableras med ett fall på cirka 20 som ersättning för det nuvarande utloppet med tre luckor. I omlöpet anläggs fyra viloplan (gul markering i Figur 26) för fisk, 5 m långa vardera, utan fall längs med sträckan. Omlöpet anläggs från det nya överfallet och vidare nedströms, primärt inom det nuvarande vattenområdet. 63 av 113

71 Hydraulik Den framtida normalvattennivån i Båven kommer i alternativet styras av tillrinning samt dimensionerna i det nya utloppet från Båven. Huvudalternativet har tagits fram utifrån att högvattennivåer ej ska förvärras, att höja Båvens nivå under torrperioder samt att flödeshastigheten ska tillåta fauna att passera uppströms och nedströms överfallet. Ett nytt naturlikt överfall anläggs vilket ska säkra att den maximala vattennivån inte överskrids. Tröskeln anläggs med botten i +21,43 (RH2000) vilket är samma nivå som faunapassagen och utgör därmed inte ett hinder för fiskarna. Likt passagen finns en bottenbredd på 3 m men med en avsattshöjd på 0,15 m. Från avsattshöjden sker en linjär ökning till +21,86 emot befintlig mark vilket ger en V- formation på överfallet vilket ger en större jämnare flödesökning i relation med nivån i Båven (Figur 27). Öppningen i faunapassagen utformas som en konstgjord forsnacke i form av en tröskel i stenmaterial. För att dämma upp vattenspegeln installeras en stålspont ned till minst 10 meters djup i den sandiga och grusiga jorden. Funktionen av sponten är att bilda en tätskärm både över och under naturlig markyta. Efter att sponten slagits ned i jorden kapas sponten till önskad nivå och gjuts in i betong för att erhålla en robust tröskel. I betongytans överdel gjuts naturstenar in för att tröskeln bättre ska smälta in i omgivningen. Naturliga slänter på båda sidorna av tröskeln erosionsskyddas upp till en nivå av min +22,5 möh. Figur 27. Tvärsnitt över överfallets utformning Efter att sponten slagits ned i jorden kapas sponten till önskad nivå och gjuts in i betong för att erhålla en robust tröskel. I betongytans överdel gjuts naturstenar in för att tröskeln bättre ska smälta in i omgivningen. Naturliga slänter på båda sidorna av tröskeln erosionsskyddas upp till en nivå av min +22,5 möh. Omlöpet nedan överfallet anläggs med intaget till omlöpet i nivån +21,43 m. Med en bottenbredd på 3 m och ett fall på 20, samt en avsattshöjd på 0,3 m utefter faunapassagens sidor, kommer lägsta vattennivån i Båven bli ca +21,6 vilket är en höjning från +21,5 med rådande reglering under perioden Då fallet över krönet bedöms bli lägre än på det befintliga överfallet, reduceras vattenföringskapaciteten med motsvarande. Dessutom är det nya överfallet 64 av 113

72 smalare än det nuvarande. För att belysa kapaciteten vid stora flöden har en hydraulisk modell tagits fram där både omlöpet och dammkrön ingår (Bilaga A5). Den stora skillnaden mellan nuvarande förhållanden och Alternativ 5, är att alternativ 5 har sin högsta punkt i en smalare passage, vilket innebär att vid extremflöden kommer inte tvärsnittsarean att öka i samma takt. Genom att ha en lutande överfallskant kompenseras detta med att tidigare tillåta vattnet att flöda över en större tvärsektionsarea vilket bidrar till en ökad kapacitet Vattennivå och flöden i Båven Med den nya utformningen med ett v-format överfall som ger ett nytt förhållande mellan flöde och vattennivå har beräkningar gjorts för att se hur vattennivån kommer förändras över tid (Bilaga A5). Resultatet från de två studieperioderna visas nedan. För högvattenscenariot mellan visas vattennivån i Båven i Figur 28 och flödet förbi Sibro i Figur 29. För lågvattenscenariot mellan visas vattennivån i Båven i Figur 30 och flödet förbi Sibro i Figur 31. Formen med en sektion som ökar i bredd i takt med att nivån ökar istället för att ha ett horisontellt överfall vid en viss höjd medför att flödet nedströms blir mjukare reglerat vilket ger Lidsjön ett jämnare tillflöde och Båven får en jämnare förändring av vattennivån. Denna effekt märks inte lika tydligt vid extrema flödesförändringar likt den i slutet av år 2000 (Figur 29) men det går att konstatera att passagen inte höjer högvattennivån och att flödesökning fördröjs något (Figur 28 och Figur 29). Den föreslagna utformningen har sin botten på +21,43. Bottennivån har satts till denna nivå för att det alltid ska finnas ett flöde i den meandrande slingan. Vattennivån förväntas inte nå denna nivå i lika stor utsträckning som idag eftersom flödet minskar kraftigare vid lägre vattennivåer än vad som varit rådande. Detta visas tydligt i diagrammen för lågvattenflödesperioden där den nya utformningen tydligt visar att under lågvattenperioder är de modellerande nivåerna ca >0,1 m över de historiska nivåerna (Figur 30). Detta innebär bättre förutsättningar för att klara en längre torrperiod (Figur 30 och Figur 31). 65 av 113

73 Figur 28. Vattennivån i Båven mellan På x-axeln ges datum och på y-axeln ges vattennivå i RH2000 till vänster och RH00 till höger. Blå linje visar historiska nivådata och de röda visar de modellerande nivåerna utifrån reglering med huvudalternativet. Figur 29. Flödet förbi mellan På x-axeln ges datum och på y-axeln ges flöde i m 3 /s. Blå linje visar historiska flödesdata och de röda visar de modellerande flödena utifrån huvudalternativet. 66 av 113

74 Figur 30. Vattennivån i Båven mellan På x-axeln ges datum och på y-axeln ges vattennivå i RH2000 till vänster och RH00 till höger. Blå linje visar historiska nivådata och de röda visar de modellerande nivåerna utifrån reglering med huvudalternativet. Figur 31. Flödet förbi mellan På x-axeln ges datum och på y-axeln ges flöde i m 3 /s. Blå linje visar historiska flödesdata och de röda visar de modellerande flödena utifrån huvudalternativet Nivåer och vattenhastigheter i faunapassage Då utformningen av passagen fastställts togs även resultat fram för utbredning och hastigheter i passagen (Bilaga A4). Utformningen av fåran visar att när Båven 67 av 113

75 har en vattennivå på kommer vattendjupet i fåran att vara kring 10 cm (Figur 32). Det råder även väldigt låga hastigheter i fåran, strax över 0,25 m/s (Figur 33). Figur 32. Vattendjup då Båven har en vattennivå på +21,55 (RH2000). Figur 33. Hastighet vid botten då Båven har en vattennivå på +21,55 (RH2000). Resultatet för den nivå som är representativt för den tidsperiod då fiskar förväntas vandra uppför passagen visas i Figur 34 och Figur 35. Resultatet visar att vattnet 68 av 113

76 breder ut sig över kanten på själva fåran och att vilobassängerna fungerar för att ge fiskarna platser där vattnet saktas med låghastighetszoner (Bilaga A5). Vid dessa typiska sommarflöden förekommer vanligen flöden runt 2,5 m³/s. Vid dessa flöden flödar vatten endast i slingan och uppnår en vattenhastighet på ca 1,0 m/s (Figur 35). Figur 34. Vattendjup då Båven har en vattennivå på +21,75 (RH2000). Figur 35. Hastighet vid botten då Båven har en vattennivå på +21,75 (RH2000) vilket är representativt för juli månad för de undersökta perioderna. 69 av 113

77 Vid högvatten i Båven kommer vattnet att rinna över hela överfallet i början av passagen (Figur 36). Det kommer att vara hastigheter upp mot 2 m/s i fåran (Figur 37). Figur 36. Vattendjup då Båven har en vattennivå på +22,2 (RH2000). Figur 37. Hastighet vid botten då Båven har en vattennivå på +22,2 (RH2000). 70 av 113

78 Optimala vattenhastigheter på 0,4 0,5 m/s för passage för stensimpa uppnås främst vid lågvattenscenariot (Figur 33). Detta innebär att en svagsimmande fisk som exempelvis stensimpan skulle kunna få svårigheter att simma uppströms i den meandrande slingan. Men genom att skapa varierande vattenhastigheter genom att variera vattendjup i sk vilplan och genom att olikstora stenar placeras ut i slingan bakom vilka bakvatten kan bildas bedöms fördelaktiga förhållanden för att stensimpan stegvis ska kunna passera faunapassagen. Andra värdarter för den tjockskaliga målarmusslan är även elritsa, lake, löja och färna (Artdatabanken, 2018) Även arterna storspigg, småspigg, stäm, abborre, sarv, mört och öring har rapporterats kunna vara värdfiskar (Naturvårdsverket, 2006; HavS, 2013; Wengström, 2009; von Proschwitz, Lundberg, & Bergengren, 2006). Dessa arter bedöms vara mer starksimmande än stensimpa och bedöms därför kunna simma upp i vattendraget utan problem. Huvudalternativets faunapassage bedöms uppfylla de kriterier som ställts upp för en lyckad fiskväg enligt Havs-och vattenmyndigheten (HavS, 2013 och Bilaga A4) Visualisering av landskapsbild För huvudalternativet har visualiseringar tagits fram för tre olika vattennivåer. Visualiseringarna ger en bild av hur huvudalternativet är tänkt att se ut i framtiden, men de är inga exakta avbildningar. Visualiseringarna har utgått från ett fotografi taget i sydlig riktning ifrån bron på väg 670 (Figur 9). Figur 38 visar en högvattennivå motsvarande höga vinter/vårflöden med en nivå i Båven på ca +22,05. Vid dessa nivåer rinner vatten över hela överfallet. Vatten flödar både i och utanför den meandrande slingan. Figur 39 visar en sommarnivå motsvarande ca +21,7. Vatten flödar över hela överfallet och rinner mestadels innanför den meandrande slingan. Figur 40 visar en lågvattensituation motsvarande typiska sensommarnivåer med en nivå i Båven på ca +21,5. Vattnet flödar enbart inom den 3 m breda meandrande slingan. 71 av 113

79 Figur 38. Visualisering av huvudalternativet vid högvatten med en nivå på ca +22,05 (RH2000). Vatten flödar över hela överfallet och rinner utanför den meandrande slingan. Figur 39. Visualisering av huvudalternativet vid med en nivå på ca +21,7 (RH2000). Vatten flödar över hela överfallet och rinner innanför den meandrande slingan. 72 av 113

80 Figur 40. Visualisering av huvudalternativet vid lågvatten med en nivå på ca +21,5 (RH2000). Vatten flödar ej över hela överfallet och rinner endast inom den tre meter breda meandrande slingan Förändringar i Lidsjön Lidsjön som är nedströms kommer att påverkas något av att tillflödet förändras med det nya dämmet. Lidsjön regleras i Vad enligt gällande vattendom och får större delen av sitt vatten ifrån Båven. Med den nya utformningen kommer Lidsjön få en mer naturanpassad tillrinning där toppflödet kommer vara något lägre men de höga vattenflödena kommer istället pågå en längre tid. Det bedöms kunna medföra bättre förutsättningar att ta tillvara på vattnet då allt inte kommer på en gång och bidra med att Lidsjön har möjlighet att hålla upp sin vattennivå under denna tid. Under torrperioden under sommarhalvåret kommer det vara ett lågt flöde eftersom systemet inte får in så mycket vatten. Skillnaden från idag är att Båven inte kan fungera som magasin på samma sätt och bibehålla ett högre flöde till Lidsjön trots att inflödet är lågt, däremot kommer regleringen säkerställa att vid torrare väderförhållanden kommer Båven bättre kunna säkerställa ett tillflöde. Så som prognoserna ser ut för Södermanland kommer detta ge bättre förutsättningar för Lidsjön då Båvens resurser används mer sparsamt och räcker för en längre torrperiod. Generellt kommer Lidsjön, likt Båven, få en längre period med ett jämnare tillflöde över medelflödet vid högvattenperioderna och ett mer stabilt inflöde under sommaren. Förändringarna kommer inte höja Lidsjöns högsta nivå då tillflödet blir jämnare. Samma mängd vatten kommer att nå Lidsjön med en viss förändring över tid. Det innebär att regleringen i Vad kommer behöva anpassas till de nya förutsättningarna. I och med att Lidsjön klarade sin reglering under den torra sommaren 2017 då luckorna enligt föreläggande från Länsstyrelsen var stängda 73 av 113

81 och flödet till Lidsjön var mycket lågt under en lång tid bedöms sjön kunna klara av sin reglering även vid den nya utformningen Alternativ - Fullständig utrivning Beskrivning av teknisk lösning Detta alternativ benämndes alternativ 1 i förstudien (Bilaga E1). Alternativet innebär att nuvarande dämme med dammvägg och utskov tas bort vilket innebär fri passage för fisk och övrig fauna. Med utrivningen kommer vattennivån i Båven att sänkas. Lidsjön, som tidigare är sänkt, regleras fortfarande i detta exempel (Figur 41). Det nya utloppet från Båven löper i befintlig fåra vid nuvarande dammvägg. Figur 41. Översikt över alternativ fullständig utrivning. Ljusblå färg i bildens mitt indikerar dämmet som tas bort. Hydraulik Då området runt Sibro består av sand finns det osäkerheter i vilken ny nivå som skulle generera det nya överfallet mellan Båven och Lidsjön. Inmätning har visat att de högsta bottennivåerna påträffades 173 m uppströms befintligt utskov (St m; Figur 42). För att beräkna hydrauliken antogs att denna nivå är fast och inte påverkas av erosion. Om bottenprofilen i St m betraktas som en ny dämningsnivå kommer den framtida vattennivån variera mellan +20 till +20,5 m och således endast i liten grad vara beroende av regleringen av Lidsjön där vattennivån varierar mellan +19,25 och +20,45 m. 74 av 113

82 Figur 42. Nuvarande förhållanden visas i svart. Bottennivån med fullständig utrivning (alternativ 1) visas i rött, framtida vattennivå i alternativ 1 vid ett vattenflöde på 1m 3 / i turkos, släntkrön i öster i grönt och släntkrön i väster visas i brunt. På x-axeln ges avstånd (m) från nuvarande dämme. På y-axel ges höjd (m). Jämfört med de nuvarande förhållandena kommer vattennivån i Båven att sänkas med 1,5 m vid en mätpunkt ungefär 175 m uppströms nuvarande utskov. Vid själva utskovet är sänkningen i vattennivå upp till 2,5 m. Vid en vattennivå på +19,25 m i ån efter dämmet och en vattennivå i Båven på 20,1 m skapas snabbt ett större naturligt fall i det nya utloppet vid vägbron. Fallet är här cirka 10 på en omkring 100 m lång sträcka. Vid en högre vattennivå i Lidsjön, svarande mot exempelvis +19,9 m (motsvarande Lidsjöns icke juridiskt bindande dämningsgräns), reduceras fallet till 1-2. Fallet på 10 är således endast aktuellt om botten i St m inte bedöms eroderas, vilket kan förväntas ske vid detta relativt höga fall på bottnar med erosionskänsligt material. Vattennivåerna ska också samtidigt vara låga och omkring sänkningsgränsen 19,25 m i Lidsjön, vilket motsvarar den nivå som är uppmätt i december Vattenhastigheten vid en vattenföring på 1 m 3 /s, när det samtidigt är en låg vattennivå i Lidsjön, är upp till 0,88 m/s. Man ska alltså vara uppmärksam på att återskapande av de förväntade naturliga förhållandena också under perioder kan medföra högre vattenhastigheter än 0,4 m/s, under perioder som är kritiska för 75 av 113

83 förflyttning av målarmusslans larver. Detta gäller endast om den naturliga tröskeln är fast och inte eroderas. 9.3 Alternativjämförelse Jämförelse av de olika alternativen med avseende på konsekvenser för olika intressen, genomförbarhet, kostnader etc har genomförts i förstudien (Bilaga E Planerad vattenverksamhet Planerad vattenverksamhet i både anläggningsfas och driftsfas redovisas i en teknisk beskrivning som är bilagd tillståndsansökan för vattenverksamhet. Här redovisas en kortfattad beskrivning av planerad verksamhet Vattenverksamhet anläggningsfas Vattenverksamheter redovisas utförligt i teknisk beskrivning (Bilaga A). Nedan redovisas endast en översiktlig beskrivning. Öppningen i faunapassagen (dämmet) utformas som en konstgjord forsnacke i form av en tröskel i stenmaterial. För att dämma upp vattenspegeln installeras en stålspont ned till minst 10 meters djup i den sandiga och grusiga jorden. Funktionen av sponten är att bilda en tätskärm båden över och under naturlig markyta. Figur 43. Typskiss överfallströskel Efter att sponten slagits ned i jorden kapas sponten till önskad nivå och gjuts in i betong för att erhålla en robust tröskel, se Figur 43 ovan. I betongytans överdel gjuts naturstenar in för att tröskeln bättre ska smälta in i omgivningen. Naturliga slänter på båda sidorna av tröskeln erosionsskyddas upp till en nivå av min +22,5. Faunapassagen utformas med en tröskel uppströms som dämme varefter vattnet vid låga flöden leds genom en ca 136 m lång strömfåra genom passagen, se figurer nedan och skissbilaga 1 till 3 i teknisk beskrivning. Med ca 40 m mellanrum har vilplan utformats för vandrande fiskar. Vilplanen har en längd av 5 m och ett vattendjup av ca 1 m. 76 av 113

84 För att erhålla torra byggförhållanden erfordras anläggande av en fångdamm uppströms om befintlig tröskel, se planskiss i Figur 44 samt. Eftersom den naturliga jorden är genomsläpplig utförs förslagsvis tätningen i fångdammen av tillfällig stålspont. Fångdammen har beskrivits med sektionsskiss i skissbilaga 4 i teknisk beskrivning. Figur 44. Planskiss över placering av fångdamm, överfall, meandrande slinga samt tänkta tillfartsvägar vid Sibro. Faunapassagen byggs upp med en jämt slingrande strömfåra med liten lutning omgärdad med erosionsskyddet markområden, se sektionsskiss i i teknisk beskrivning Vattenverksamhet driftfas Syftet med den planerade regleringen har varit att inte förvärra högvattennivåer samt att höja vattennivåerna under torrperioder för att reducera risker för att värden i naturmiljö mm ska skadas. För de undersökta perioderna ger föreslagen reglering av Båven en lågvattennivå på ca +21,6 vilket är en höjning från +21,5 med rådande reglering. Vanligtvis stängs alla luckor när vattenföringen är låg och vattennivån i Båven är under ca + 21,50 m. Den nya utformningen ska ge överfallet en självreglering där inga luckor behöver öppnas eller stängas för att återskapa en mer naturlig avrinning. Högvattennivå under undersökta perioden ger samma höjd för rådande och föreslagen utformning omkring +22,2. 77 av 113

85 Vattenverksamheten ska vid drift klara av att släppa igenom extremflöden utan att höja vattennivån i Båven. Den tänka utformningen klarar av att minst släppa igenom ett HQ50 flöde (flöde som uppskattas uppkomma var 50år) utan att skapa en högre vattennivå i Båven då både befintlig och framtida dämmet får en nivå omkring +22,25. Vattenverksamheten ska alltså vid drift inte bidra till en ökad översvämningsrisk. Genom att höja bottennivån för dämmet kommer man säkerställa att vattennivån bibehålls i Båven vid torka och man kommer få en mer naturlig avrinning till Lidsjön där avrinningen avtar sakta i takt med att inflödet till Båven tappas av. Det innebär även att Båven kommer få en högre lågvattennivå. Generellt kommer Lidsjön, likt Båven, få en längre period med ett jämnare tillflöde över medelflödet vid högvattenperioderna och ett mer stabilt inflöde under sommaren. Förändringarna kommer inte höja Lidsjöns högsta nivå då tillflödet blir jämnare. Samma mängd vatten kommer att nå Lidsjön med en viss förändring över tid. Det innebär att regleringen i Vad kommer behöva anpassas till de nya förutsättningarna. I och med att Lidsjön klarade sin reglering sommaren 2017 då luckorna var stängda under en lång tid bedöms sjön kunna klara av sin reglering även vid den nya utformningen. Detta eftersom den ger bättre förutsättningar för att bidra med vatten vid långa perioder av lågt inflöde. 11. Bedömning av konsekvenser och förutsättningar Potentiella konsekvenser till följd av huvudalternativet på de olika aspekterna, under nuvarande förhållanden, har bedömts i nedanstående kapitel. Konsekvenser har även bedömts för alternativet fullständig utrivning Metod för bedömning av miljöpåverkan Konsekvenser för de olika aspekterna har bedömts utifrån receptorns känslighet och påverkans storlek. En receptor är exempelvis en art eller ett objekt som påverkas. Då det inte finns någon lagstadgad definition av vad som är en betydande konsekvens kan bedömningen om vad som är av betydelse vara subjektiv. Kriterier har därför ställts upp nedan för de olika begreppen. Receptorns känslighet- För att kunna värdera konsekvensen av en påverkan är det nödvändigt att ange ett känslighetsvärde (liten, medel eller stor) på ett värde eller en receptors mottaglighet för påverkan. I tabellen nedan (Tabell 14) anges kriterier för receptorns känslighet vad gäller naturmiljö och socioekonomiska värden. 78 av 113

86 Tabell 14. Kriterier för receptors värde/ känslighet Receptors värde/ känslighet Liten Definition Naturmiljö: En art (eller habitat) som inte är skyddat eller rödlistad. Den är vanligt förekommande och är varken kritisk för andra ekosystemfunktioner eller ger ekosystemtjänster. Socioekonomiska värden: De påverkade socioekonomiska värdena anses inte vara betydande som resurs, eller ha ekonomiskt, kulturellt eller socialt värde. Medel Stor Naturmiljö: En art (eller habitat) som inte är skyddat eller rödlistad. Den är relativt vanlig, men är viktig för ekosystemets funktion/tjänster eller är hotad då populationen minskar. Socioekonomiska värden: De påverkade socioekonomiska värdena anses vara lokalt betydande men är inte skyddade genom lagstiftning. Naturmiljö: : En art (eller habitat) som är skyddad eller rödlistad. Är listad som sällsynt, hotad eller utrotningshotad och har en kritisk funktion för ekosystemets funktion/tjänster. Socioekonomiska värden: De påverkade socioekonomiska värdena anses vara betydande och är skyddade genom nationell/internationell lagstiftning. Påverkans storlek- Vilken storlek påverkan har beror på: 1. Vilken utbredning de har lokalt (0-2 km), regionalt eller globalt 2. Vilken varaktighet de har kortvarigt (månader), långvarigt (flera år) eller permanent I tabellen nedan (Tabell 15) anges kriterier för påverkans storlek vad gäller naturmiljö och socioekonomiska värden. Tabell 15. Kriterier för påverkans storlek Påverkans storlek Positiv Ingen eller obetydlig Liten Medel Stor Definition En påverkan som anses vara en förbättring i förhållande till nuläget Naturmiljö: Ingen påverkan på en skyddad art eller viktig miljö för en sådan art. Påverkan kan gå att lokalisera och detekteras över naturliga variationer men innebär inte en stor förändring. Socioekonomiska värden: Ingen eller obetydlig påverkan på värden. Påverkan leder inte till skador eller förändringar. Naturmiljö: En påverkan på en art eller miljö som berör en specifik lokal grupp inom en population under en kortvarig period (en generation eller mindre). Påverkan kan ha en större än lokal utbredning och medföra en förändring som går att lokalisera och detektera över naturliga variationer men återgår till ursprunglig status då påverkan avtar. Socioekonomiska värden: Påverkan som leder till mycket begränsad skada eller förändring av det socioekonomiska värdet. Naturmiljö: En påverkan på en art eller miljö och som kan ge en förändring i förekomst och/eller reproduktion över en eller flera generationer men inte hotar den långsiktiga populationen i sin helhet eller population beroende av den. Socioekonomiska värden: Påverkan som kan innebära en förändring i status men som inte hotar den övergripande stabiliteten av det socioekonomiska värdet. Naturmiljö: En påverkan på en art eller miljö som berör en hel population eller arter i en tillräcklig storlek för att medföra en minskning i förekomst och/eller förändring utöver naturlig återväxt (reproduktion, invandring från opåverkade områden) inte skulle återställa populationen eller arter, eller någon population eller art som är beroende av den, till sin forna nivå inom flera generationer eller där det inte finns någon möjlighet till återhämtning. Socioekonomiska värden: : Påverkan av en sådan storlek att det kan med föra långsiktiga eller permanenta (över generationer) förändringar i status. 79 av 113

87 Påverkan kan ha liten (lindriga skador), medelstor (betydande skador) eller stor (allvarliga skador) betydelse. I allmänhet har antagits att om en störning uppfyller aktuella riktvärden bedöms effekten som liten. Påverkan kan också vara positiv. Konsekvenser Konsekvensen som beror på receptorns känslighet och påverkans storlek beskrivs efter den negativa effektens övergripande betydelse och bedöms enligt följande: Effekter som är långvariga eller permanenta och som ger allvarliga skador bedöms ge stor negativ konsekvens Effekter som är kortvariga och ger lindriga skador bedöms ge liten negativ konsekvens. Konsekvenserna anges i en tregradig skala där en liten negativ konsekvens inte föranleder några särskilda åtgärder, en medelstor negativ konsekvens medför att skyddsåtgärder vidtas. En stor negativ konsekvens, där skyddsåtgärder inte är möjliga, måste särskilt vägas och motiveras mot nyttan av den planerade verksamheten. Även positiva åtgärder av verksamheterna beaktas. I tabellerna nedan (Tabell 16 och Tabell 17) beskrivs den övergripande bedömningen som bygger på receptorers känslighet och påverkans storlek. En konsekvens kan vara positiv, neutral eller negativ. För bedömningen kan matriserna användas som en riktlinje för den slutgiltiga bedömningen. Tabell 16. Övergripande matris för bedömning av negativa konsekvenser för planerade aktiviteter Konsekvens Receptors känslighet Typ av påverkan Ingen eller obetydlig Liten Negativ Ingen eller försumbar Medel Negativ Ingen eller försumbar Stor Negativ Ingen eller försumbar Storlek av påverkan Liten Medel Stor Liten Liten Medelstor Liten Medelstor Stor Medelstor Medelstor Stor Tabell 17. Övergripande matris för bedömning av positiva konsekvenser för planerade aktiviteter Konsekvens Receptors känslighet Typ av påverkan Ingen eller obetydlig Liten Positiv Ingen eller försumbar Medel Positiv Ingen eller försumbar Stor Positiv Ingen eller försumbar Storlek av påverkan Liten Medel Stor Liten Liten Medelstor Liten Medelstor Stor Medelstor Medelstor Stor 80 av 113

88 11.2 Bedömning av konsekvenser för naturmiljö Miljön kring Båven och Lidsjön är tämligen unikt i landet och hyser många rödlistade arter och viktiga miljöer. Nedan beskrivs nollalternativet och bedömningar för de olika två alternativen presenteras Nollalternativ Som nollalternativ har valts ett alternativ där nuvarande tröskelnivå behålls och konnektiviteten antas vara av karaktären att den möjliggör för passage för starksimmande fiskarter (laxfiskar och ål) mellan sjöarna Båven och Lidsjön. Dvs. en passage väster om dämme möjliggörs men luckorna tas bort och gjuts igen. Nollalternativet är positivt i sin helhet för snabbsimmande fisk som har vandringsmöjligheter och tillgång till ett större utbredningsområde. Alternativet möjliggör dock inte passage för långsamsimmande fisk så som bl.a mal som är en unik fiskart på nationell nivå. Dessutom kan inte stensimpa vandra uppströms vid stora vattenhastigheter som i detta fall. Stensimpan är en viktig värdfisk för den tjockskaliga målarmusslan. Denna musselart är rödlistad och ingår i Båvens och Sibros bevarandeplaner (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009; Flen- och Nyköpings kommun, 2007). Båvens nuvarande reglering påverkar nivåerna i Natån upp mot sjön Naten. Sjön Naten ligger högre än Båven och vattnet är ej kommunicerande med Båven. Men nivåerna i Båven bedöms till viss del påverka nivåerna i Natån. I Natån har de rödlistade musselarterna tjockskalig målarmussla, äkta målarmussla samt flat dammussla påvisats. Vid låg vattenföring i Natån har båtägare på grund av lågt vattendjup svårt att passera ån. Detta innebär risker att skada de musslor som finns på platsen. Nollalternativet innebär en vattenståndsvariation vilken varit rådande under lång tid vilket är positivt för växter och djur som är specialister och anpassade till bestämda cykliska vattenståndsvariationer Alternativ - Längre meandrande faunapassage (alternativ 5) Alternativet innebär att en fiskväg anläggs och att ett nytt dämme där Båvens utlopp flyttas till en ny plats cirka 50 m uppströms det nuvarande utskovet. Omlöpet etableras med ett fall på cirka 20 och i omlöpet anläggs fyra viloplan där svagsimmande fisk ska kunna vila. I jämförelse med noll-alternativet bedöms konsekvensen av alternativet vara positiv för vandrande fisk (både svag-och starksimmande). I och med att passage för långsamsimmande fisk även möjliggörs medför alternativet positiva konsekvenser för stormusslorna så som tjockskalig målarmussla, flat dammussla samt stor dammussla. Då många arter som gynnas i området är nationellt sällsynta bedöms storleken vara stor. Sammantaget en stor positiv konsekvens (Tabell 18). 81 av 113

89 Med högre vattennivåer i Båven under torrperioder bedöms det ge positiva konsekvenser för tjockskalig målarmussla, äkta målarmussla samt flat dammussla som påträffats i Natån (Tabell 18). Alternativet innebär en mer naturlig vattenståndsvariation liknande nuvarande förhållanden i Båven, men med högre vattennivåer under torrperioder. Konsekvenser på exempelvis storlom som är av behov av en jämn vattennivå under häckningsperioden är neutral. Likaså för fisk som lever strandnära såsom mal. Alternativet bedöms vara fördelaktigt för bäver och utter som får förbättrade möjligheter att passera vattendraget upp och nedströms. Dessa djur är anpassade till ett liv i vatten men kan även vandra på land mellan vattendragen (Tabell 18). Tabell 18. Övergripande bedömning Naturmiljö (Alternativ 5) Receptor Typ av påverkan Receptors känslighet Storlek av effekt Övergripande bedömning Vegetation Neutral Medel Ingen Neutral obetydlig Musslor Positiv Stor Stor Stor positiv Svagsimmande fisk Positiv Stor Stor Stor positiv Snabbsimmande fisk Neutral Medel Ingen Neutral obetydlig Fisk som lever strandnära Neutral Stor Ingen Neutral obetydlig Fågel Neutral Stor Ingen Neutral obetydlig Däggdjur Neutral Stor Ingen Neutral obetydlig Förutsättningar för att nå gynnsam bevarandestatus vad gäller tjockskalig målarmussla bedöms att påverkas positivt av huvudalternativet då konnektiviteten förbättras med faunapassage anpassad för värdfiskar anläggs Alternativ - Fullständig utrivning (alternativ 1) Alternativet innebär utrivning av dämme där dammvägg och utskov tas bort vilket innebär fri passage för fisk och övrig fauna. Samtidigt sänks vattnet i Båven till ett läge nära det naturliga. Lidsjön, som tidigare är sänkt, regleras dock fortfarande. Det nya utloppet från Båven löper i befintlig fåra väster om nuvarande dammvägg. Alternativet innebär ingen förändring för starksimmande fisk i jämförelse med nollalternativet. Med den mindre lutningen (ca 10 ) på en fallsträcka av ca 100 m förbättras möjligheterna för svagsimmande fiskarter att migrera uppströms och nedströms. Detta bedöms ge tydliga förbättringar jämfört med nollalternativet (Tabell 19). Sänkningen av Båven kommer på kort sikt ha en stor negativ konsekvens för arter som är beroende av att vattenståndet inte snabbt förändras. Exempelvis kan malen som är i behov av högvatten i juni-juli och vars lekområden kräver specifika djupförhållandena och skydd från trädrötter och annan vegetation komma att påverkas negativt av en sänkning av vattennivån i Båven. Påverkans 82 av 113

90 storlek är svår att bedöma men bedöms vara betydande då den specifika miljön med trädrötter i direkt strandkant kan ta lång tid att återetablera (Tabell 19). Även gäddan kan komma att påverkas på kort sikt då den normalt leker på de översvämmade strandängarna innanför bladvassen. Storlommen kan få svårigheter med häckningen om vattenståndet sänks under häckningsperioden. Skyddsåtgärder skulle vara att förlägga rivningsarbeten så att inte sänkningen sker i kritiska lekperioder för sådana arter. När den nya nivån på Båven har uppnåtts kommer landlevande växter att etablera sig på nuvarande sjöbotten. För storlommen innebär det att storleken av effekten blir liten negativ då det är osäkert hur snabbt fågeln kan komma att bygga bo vid den nya strandlinjen. För malen däremot bedöms den övergripande konsekvensen vara stor och negativ då det bedöms ta lång tid innan lekområden återställs. Naturtyp 3130 enligt habitatdirektivet finns inom Båven och innefattar strandpryl, braxengräs och exponerade stränder. Sänkningen av Båven med i ca 1,5 m medför att zonen för litorala växter flyttas nedåt. På kort sikt förväntas en negativ påverkan på naturtypen. På lång sikt förväntas arterna sannolikt att succesivt etableras igen vid den nya lägre vattennivån. Det finns dock risker för att återetableringen inte sker på det sätt som förväntats. Nyetableringen kan ta lång tid eller så kan konkurrensfördelar mellan olika växtarter förändras efter en avsänkning. En sänkning innebär även att igenväxningen av sjön ökar vilket kan ha betydelse för de övergödningsproblem som redan existerar i delar av Båven. Då ljusinsläppligheten kan tänkas öka kan även produktionen av vattenväxter göra så. Då denna biomassa bryts ned åtgår syre vilket kan påverka fisk och andra vattenlevande organismer. Efter att Båvens nivå har sänkts kommer naturliga amplitudvariationer (med hög och lågvatten) att ske storleken på dessa variationer är ej modellerade. Utter och Bäver kommer att kunna passera Sibro i vattendraget (Tabell 19). Bäverbon är vanligen placerade direkt i vattnet och har ingångar under vatten. Dessa bon kommer efter en sänkning av 1,5 m att ligga på land (dvs gammal sjöbotten). Med en sänkning av Båven kommer vattenföringen i vattendrag som rinner in i Båven som exempelvis Natån att påverkas negativt. Redan idag blir vattennivåerna låga under torrperioder och med en sänkning av Båven skulle situationen sannolikt förvärras vilket kan komma att kraftigt försämra livsvillkoren för tjockskalig målarmussla, äkta målarmussla samt flat dammussla som påvisats i Natån. För de rödlistade musslorna vid Sibro bedöms detta alternativ förbättra förhållandena jämfört med nollalternativet då konnektiviteten ökar. Samtidigt kan förhållandena i Natån försämras med risker för denna populations livskraftighet. I detta fall har de negativa effekterna vid Natån då en befintlig population riskerar 83 av 113

91 att skadas vägts tyngre än de positiva effekter som kan förväntas vid Sibro och sammantaget får vi en Stor negativ konsekvens (Tabell 19). Tabell 19 Övergripande bedömning Naturmiljö (Alternativ 1) Receptor Typ av påverkan Receptors känslighet Storlek av effekt Övergripande bedömning Vegetation Negativ Medel Liten Negativ liten Musslor Negativ Stor Stor Negativ stor Svagsimmande fisk Positiv Stor Medel Positiv medelstor Snabbsimmande fisk Neutral Medel Ingen Ingen eller obetydlig Fisk som lever strandnära Negativ Stor Stor Negativ stor Fåglar Negativ Stor Liten Negativ medelstor Däggdjur Negativ Medel Liten Negativ medelstor Förutsättningar för att nå gynnsam bevarandestatus bedöms försämras av alternativ 1 (fullständig utrivning). För vidare information och bedömning, se avsnitt 15 (Påverkan på Natura 2000-områden) Kulturvärden Runt Båvenområdet finns ett stort antal fornminnen, uppskattningsvis ligger ca 370 st i anslutning till Båven eller Lidsjöns stränder. Fornminnena innefattar fornborgar, rösen, fångstgropar, gravfält, stensättningar mm. Några av de identifierade fornlämningarna ligger i direkt anslutning till sjöarnas vattennivåer och ligger tidvis under vattenyta medan andra ej bedöms vara påverkade av rådande vattennivåvariationer Vid Sibro finns två fornlämningar identifierade vilka båda benämns som kvarn. På den västra sidan identifierar kvarnbyggnader som uppfördes efter att den tidigare byggnaden rasade Tidigare bedöms kvarnen ha legat på den östra där den exempelvis återfinns på kartor från år 1636 (Riksantikvarieämbetet, 2018) Nollalternativ Nollalternativet ger nivåvariationer som är liknande de som råder idag. Alternativet innebär att nuvarande tröskelnivå behålls och att ingen aktiv reglering sker. Nollaternativet behåller nuvarande dämme som modifieras. Detta innebär att det även i framtiden kommer vara tydligt att se kopplingen mellan de gamla kvarnbyggnaderna och kraftutvinningen som dämmet historiskt använts till. Kulturhistorisk innebär det att dessa värden bevaras för framtiden Alternativ - Längre meandrande faunapassage (alternativ 5) Huvudalternativet utgår från ett nytt dämme och en meandrande faunapassage där Båvens utlopp flyttas till en ny plats cirka 50 m uppströms det nuvarande utskovet. Nuvarande dämme tas bort och ersätts med en ny 35 m lång fördämning (spont) tvärs över Båven. Nedströms det nya dämmet anläggs ett nytt 135 m långt omlöp huvudsakligen i den nuvarande vattenvägen. Omlöpet ersätter det nuvarande utskovet med tre luckor. 84 av 113

92 Alternativet innebär vattennivåvariationer som är liknande de som råder idag dock med en höjning av vattennivåerna i Båven under torrperioder. Alternativet innebär att det befintliga dämmet tas bort vilket minskar den tydliga kopplingen mellan befintliga kvarnbyggnader och deras historiska kraftframställning. Alternativet bedöms därför ha en liten negativ konsekvens för kulturvärden vid Sibro (Tabell 20). I Båven bedöms alternativets nivåvariationer fortsatt påverka kulturvärden på ett likartat sätt som under gällande förhållanden. Några fornminnen ligger i vattennivå och de kommer fortsatt göra det (Tabell 20). Tabell 20. Övergripande bedömning Kulturmiljö (Alternativ 5) Receptor Typ av påverkan Receptors känslighet Storlek av effekt Övergripande bedömning Fornminnen runt Båven Neutral Stor Ingen Neutral obetydlig Fornminnen vid Sibro Negativ Medel Liten Negativ liten Alternativ - Fullständig utrivning (alternativ 1) Alternativet innebär utrivning av dämme där dammvägg och utskov tas bort. Samtidigt sänks vattnet i Båven (1,5m) till ett läge nära det naturliga. Lidsjön, som tidigare är sänkt, regleras dock fortfarande och bedöms ha samma nivåer i framtiden. Alternativet innebär att det befintliga dämmet tas bort vilket minskar den tydliga kopplingen mellan befintliga kvarnbyggnader och deras historiska kraftframställning. Alternativet bedöms därför ha en liten negativ konsekvens för kulturvärden vid Sibro (Tabell 21). Med vattennivåsänkningen på ca 1,5 m kan vissa fornminnen i Båven som legat under vattenytan komma ovan densamma. Vågor och is kan med detta alternativ påverka de fornlämningar som tidigare legat under vatten mer än tidigare. Å andra sidan kan de fornlämningar som nu ligger i nivå med rådande vattennivå påverkas mindre av is och vågor än vad de gör idag (Tabell 21). Då sjöbottnar hamnar ovan vattenytan kommer syresättningen att förändras och organiskt material kan komma att brytas ned på annat sätt än tidigare. 85 av 113

93 Tabell 21. Övergripande bedömning Kulturmiljö (Alternativ 1) Receptor Typ av påverkan Receptors känslighet Storlek av effekt Övergripande bedömning Fornminnen runt Båven Negativ Stor Liten Negativ medelstor Fornminnen vid Sibro Negativ Medel Liten Negativ liten 11.4 Friluftsvärden Båven är av ett stort intresse för det rörliga friluftslivet. Fiske, båtliv och kanot är mycket populärt och dominerande aktiviteter. Vintertid förekommer mycket fiske från is samt skridskoåkning under gynnsamma vintrar. Det finns flera badplatser och ett stort antal bryggor runt sjön. Båven är ett riksintresse för friluftsliv Nollalternativ Alternativet medför att nuvarande tröskelnivå behålls men att ingen aktiv reglering sker genom öppning av luckor i utskov. Nollalternativet ger således nivåvariationer som är liknade de som råder idag. Båvens nuvarande reglering påverkar nivåerna i Natån upp mot sjön Naten (Bilaga C). Sjön Naten ligger högre än Båven och vattnet är ej kommunicerande med Båven. Men låga vattenstånd i Båven påverkar Natån där båtägare på grund av lågt vattendjup tidvis har svårt att passera. Detta innebär även fortsatt risker att skada de rödlistade musselarterna tjockskalig målarmussla, äkta målarmussla samt flat dammussla som påvisats i Natån Alternativ - Längre meandrande faunapassage (alternativ 5) Alternativet innebär att Båvens utlopp flyttas till en ny plats cirka 50 m uppströms det nuvarande utskovet. Nuvarande dämme tas bort och ersätts med en ny 35 m lång fördämning tvärs över Båven. Nedströms nya dämmet anläggs ett nytt 135 m långt omlöp huvudsakligen i den nuvarande vattenvägen. Alternativet innebär nivåvariationer som är liknande de som råder idag men med en höjning av vattennivåerna i Båven under torrperioder. Alternativet bedöms därför fördelaktigt jämfört mot nollalternativet. Med högre vattennivåer under torrperioder bedöms effekterna av grunda passager som exempelvis vid Natån att förbättras (Tabell 22). Omlöpet ersätter det nuvarande utskovet med tre luckor och ger fri passage åt både stark- och svagsimmande fisk vilket innebär en positiv konsekvens för fisket (Tabell 22Tabell 22.). Tabell 22. Övergripande bedömning Friluftsvärden (Alternativ 5) Receptor Typ av påverkan Receptors känslighet Storlek av effekt Övergripande bedömning Båt/kanot Positiv stor liten Positiv medelstor Fiske Positiv stor medel Positiv medelstor Badplats & bryggor Neutral stor ingen Neutral obetydlig Isfiske/ Skridskoåkning Neutral stor ingen Neutral obetydlig 86 av 113

94 Alternativ - Fullständig utrivning (alternativ 1) Alternativet innebär utrivning av dämme där dammvägg och utskov tas bort vilket innebär fri passage för fisk och övrig fauna. Samtidigt sänks vattnet i Båven (1,5m) till ett läge nära det naturliga. Lidsjön, som tidigare är sänkt, regleras dock fortfarande. Alternativet möjliggör för passage vid Sibro för stark- och svagsimmande fiskarter. Däremot kommer sänkningen av Båven på kort sikt ha en stor negativ konsekvens för fiskarter som är beroende av att vattenståndet inte snabbt förändras eller av strandnära lekmiljöer så som exempelvis mal och gädda. Den rödlistade malen får inte fiskas med riktade fiskemetoder i Båven men är dock en naturupplevelse i sig som lockar många natur- och fiskeintresserade till området. Konsekvensen och storlek av nivåsänkning är svår att bedöma men bedöms vara betydande då den specifika miljön med trädrötter som mal föredrar i direkt strandkant kan ta lång tid att återetablera och därför bedöms alternativet vara negativt för fisket (Tabell 23). En sänkning av vattennivån kan komma att påverka transporter med båt/kanot negativt. Grunda delområden i Båven kan torrläggas och växa igen. Smala grunda passager kan leda till att bassänger i Båven snörs av. Bryggor vid många fastigheter kommer sannolikt att torrläggas (Tabell 23). Tabell 23. Övergripande bedömning Friluftsvärden (Alternativ 1) Receptor Typ av påverkan Receptors känslighet Storlek av effekt Övergripande bedömning Båt/kanot negativ stor stor Negativ stor Fiske negativ stor medel Negativ medelstor Badplats & bryggor negativ stor stor Negativ stor Isfiske/ Skridskoåkning neutral stor ingen Neutral obetydlig 11.5 Tekniska anläggningar Bro och Väg Runt Båven finns flera broar (se stycke 7.6.1). Byggnader och anläggningar Under samrådet identifierades 684 strand- eller vattenfastigheter runt Båven och Lidsjön. Det finns ett stort antal bryggor i Båven (se stycke 7.6.2). Ledningar Vattendraget mellan Båven och Lidsjön korsas av flera mark- och luftledningar vilka kommer att behöva beaktas vid framtida åtgärder (se stycke 7.6.3). 87 av 113

95 Nollalternativ Nollalternativet ger nivåvariationer som är liknande de som råder idag. Nuvarande tröskelnivå behålls och ingen aktiv reglering sker genom öppning av luckor i utskov. Broar, vägar, byggnader och anläggningar bedöms vara uppförda utifrån rådande vattennivåvariationer. Dagens utformning av dämmet ger en vattenspegel i anslutning till boende på öster sida om vilken används som badplats av boende (Figur 9) Alternativ - Längre meandrande faunapassage (alternativ 5) Huvudalternativet innebär att ett kort omlöp med en meandrande slinga går väster om nytt dämme där Båvens utlopp flyttas till en ny plats cirka 50 m uppströms det nuvarande utskovet. Nuvarande dämme tas bort och ersätts med en ny 35 m lång fördämning över Båven. Nedströms det nya dämmet anläggs ett nytt 135 m långt omlöp huvudsakligen i den nuvarande vattenvägen. Omlöpet ger fri passage åt fisk och övrig fauna och ersätter det nuvarande utskovet med tre luckor. Alternativet innebär vattennivåvariationer som är liknande de som råder idag men med en höjning av vattennivåerna i Båven under torrperioder. Broar, vägar, byggnader och anläggningar bedöms få en obetydlig påverkan (Tabell 24). Bedömingen att vattennivåvariationerna ligger inom samma variation som varit rådande med befintlig reglering och att effekten på bro och väg blir försumbar (Tabell 24). För byggnader och anläggningar vid Sibro reduceras och flyttas den bassäng som varit direkt uppströms befintligt dämme. Istället ersätts dagens betongkonstruktion med ett naturlikt överfall följt av en meandrande slinga (Figur 45). Landskapsbilden kommer att få ett mer naturlikt uttryck samt att naturvärdena bedöms höjas med den ökade konnektiviteten. Det bedöms att badmöjligheter även i framtiden kommer att vara möjliga men att detta får ske lite mer uppströms än tidigare. Sammantaget bedöms konsekvenserna vara neutral. Närboende har under samråd upplevt dessa förändringar som negativa (Bilaga C). 88 av 113

96 Figur 45. Visualisering av huvudalternativets överfall med meandrande slinga nedströms. För byggnader och anläggningar runt Båven bedöms konsekvenserna vara neutrala till svagt positiva då vattennivåvariationer under torrperioder kommer att höjas. Detta gör det möjligt att bryggor torrläggs i mindre utsträckning (Tabell 24). Alternativet kräver att markförlagda ledningar inom arbetsområdet flyttas under anläggningsarbetet. Alternativet bedöms inte ha någon effekt på luftledningar. Tabell 24. Övergripande bedömning av Tekniska anläggningar (Alternativ 5) Receptor Typ av påverkan Receptors känslighet Storlek av effekt Övergripande bedömning Bro och väg Neutral stor ingen Neutral obetydlig Byggnader och anläggningar vid Sibro Byggnader och anläggningar runt Båven Negativ stor stor Neutral obetydlig Neutral stor ingen Neutral obetydlig Ledningar Neutral stor ingen Neutral obetydlig Alternativ - Fullständig utrivning (alternativ 1) Alternativet innebär att nuvarande dämme tas bort vilket innebär fri passage för fisk och övrig fauna. Samtidigt sänks vattnet i Båven (1,5m) till ett läge nära det naturliga. Lidsjön, som tidigare är sänkt, regleras dock fortfarande. Det nya utloppet från Båven löper i befintlig fåra väster om nuvarande dammvägg. Alternativet innebär vattennivån i Båven sänks med 1,5 m. Sannolikt påverkar detta även grundvattennivåer i området vilket i sin tur bedöms kunna påverka på 89 av 113

97 markens hållfasthet. Resultatet av detta kan vara att sättningar skulle kunna förekomma. Sannolikt kan detta ge negativa effekter på broar och vägar samt övriga byggnader och anläggningar vid Båven och Sibro (Tabell 25). Alternativet kräver att markförlagda ledningar inom arbetsområdet flyttas men ledningar skulle till viss mån kunna påverkas negativt om sättningar förekomer (Tabell 25). Med denna lösning skulle vattendraget vid Sibro få ett annat utseende där vattenytan ligger ca 1,5 m djupare än nu. Alternativet innebär att landskapsmiljön vid Sibro förändras från en stillastående vattenspegel till ett rinnande vatten. Överfallet i sig skulle se mer naturlikt ut. De närboendes badmöjligheter vid Sibro skulle reduceras betydligt. Närboende har under samråd upplevt förändringar av befintligt dämme som negativa (Bilaga C). Tabell 25. Övergripande bedömning tekniska anläggningar (Alternativ 1) Receptor Typ av påverkan Receptors känslighet Storlek av effekt Övergripande bedömning Bro och väg Negativ stor stor Negativ stor Byggnader och anläggningar vid Sibro Byggnader och anläggningar runt Båven Negativ stor stor Negativ stor Negativ stor stor Negativ stor Ledningar Negativ stor liten Negativ medelstor 11.6 Jordbruk Runt Båven finns en stor areal av åkermark och en del ligger i direkt anslutning till Båvens vattenyta. Under samrådsprocessen har vårbruket lyfts fram som känsligt för höga vattennivåer (Bilaga C). I Södermanland brukar vanligen vårbruket av jordbruksmark påbörjas i slutet av april och under maj. Under perioder med högvatten eller kyla kan vårbruket försenas vilket kan leda till reducerad skörd. Runt Sibro finns en oro om att ändrad reglering kan leda till högre vattennivåer med reducerat skörd som följd Nollalternativ Nollalternativet innebär nivåvariationer som är liknande de som råder idag med liknande påverkan som varit rådande Alternativ - Längre meandrande faunapassage (alternativ 5) Huvudalternativet (alternativ 5) innebär vattennivåvariationer som är liknande de som råder idag men med en höjning av vattennivåerna i Båven under torrperioder. Alternativet bedöms ej ge någon höjning av vattennivåerna och därför bedöms konsekvenser på jordbruket vara neutrala (Tabell 26). Huvudalternativets vattennivåvariationer bedömsinte heller försena vårsådden för jordbruksmarker runt Båven. Tabell 26. Övergripande bedömning Närliggande Jordbruk (Alternativ 5) Receptor Typ av Receptors Storlek av Övergripande 90 av 113

98 påverkan känslighet effekt bedömning Närliggande åkermark Neutral medel ingen Neutral obetydlig Alternativ - Fullständig utrivning (alternativ 1) Alternativet innebär utrivning av dämme och vattennivåer i Båven sänks med 1,5m till ett läge nära det naturliga. Lidsjön, som tidigare är sänkt, regleras dock fortfarande. Konsekvenser av alternativet är att mark som tidigare varit täckt av vatten kommer ligga ovan vattenytan, vilken eventuellt skulle kunna användas som åkermark. Alternativet ses därav vara liten men positiv (Tabell 27). Tabell 27. Övergripande bedömning Närliggande Jordbruk (Alternativ 1) Receptor Typ av påverkan Receptors känslighet Storlek av effekt Övergripande bedömning Närliggande åkermark Positiv medel liten Liten positiv 11.7 Skogsbruk Runt Båven finns en stor areal av skog som till viss del ligger i direkt anslutning till Båvens vattenyta. Det finns flera nyckelbiotoper identifierade runt Båven dessa rör exempelvis ädellövskog, sumpskog, lövrik barrnatur skog samt kallkbarrskog (Skogsstyrelsen, 2018) Nollalternativ Nollalternativet innebär nivåvariationer som är liknade de som råder idag Alternativ - Längre meandrande faunapassage (alternativ 5) Huvudalternativet (alternativ 5) innebär vattennivåvariationer som är liknande de som råder idag men med en höjning av vattennivåerna i Båven under torrperioder. Alternativet bedöms ej ge någon höjning av vattennivåerna och därför bedöms konsekvenser på skogsbruket vara neutral (Tabell 28). Tabell 28. Övergripande bedömning Närliggande Skogsbruk (Alternativ 5) Receptor Närliggande skog/skogsbruk Typ av påverkan Receptors känslighet Storlek av effekt Övergripande bedömning Neutral medel ingen Neutral obetydlig Alternativ - Fullständig utrivning (alternativ 1) Alternativet innebär utrivning av dämme och vattennivåer i Båven sänks med 1,5m till ett läge nära det naturliga. Lidsjön, som tidigare är sänkt, regleras dock fortfarande. 91 av 113

99 Konsekvenser av alternativet är att mark som tidigare varit täckt av vatten kommer ovan vattenytan, vilken eventuellt skulle kunna användas för skogsbruk. Alternativet ses därför kunna medföra en liten positiv konsekvens (Tabell 29). Tabell 29. Övergripande bedömning Närliggande Skogsbruk (Alternativ 1) Receptor Närliggande skog/skogsbruk Typ av påverkan Receptors känslighet Storlek av effekt Övergripande bedömning Positiv medel liten Liten positiv 11.8 Vattenkraft Nedströms Båven finns tre vattenkraftverk som är i drift som alla ligger i anslutning till Nyköpings tätort i Nyköpingsån vid Harg, Fors och Storhusfallet. Enligt en bedömning från 1992 härrör ca 25% av vattnet i Nyköpingsån från Båven (Länsstyrelsen Södermanlands län, 1992). Båven utgör ingen kraftreserv för de nedströms liggande kraftverken (Bilaga C) Nollalternativ Nollalternativet innebär nivåvariationer som är liknande de som råder idag med liknande avbördning som är rådande Alternativ - Längre meandrande faunapassage (alternativ 5) Huvudalternativet (alternativ 5) innebär vattennivåvariationer som är liknande de som råder idag men med en höjning av vattennivåerna i Båven under torrperioder. Under torrperioder kommer flödena att reduceras något från Båven men årsflödena bedöms vara likvärdiga nuvarande flöden. Därmed bedöms en neutral påverkan på vattenkraft nedströms (Tabell 30). Tabell 30. Övergripande bedömning Vattenkraft (Alternativ 5) Receptor Vattenkraftverk nedströms Typ av påverkan Receptors känslighet Storlek av effekt Övergripande bedömning neutral liten ingen Obetydlig Alternativ - Fullständig utrivning (alternativ 1) Alternativet innebär utrivning av dämme och vattennivåerna i Båven sänks med 1,5 m. Lidsjön, som tidigare är sänkt, regleras dock fortfarande. Alternativet innebär att det initialt kommer att flöda mycket vatten under urtappningen men när de nya nivåerna i Båven stabiliserats kommer vattenflöden att sker oreglerat. För att undvika maxbelastning hos kraftverken bör en vattennivåsänkning ske vid en lågvattenperiod samt genomföras över en längre tidsperiod för att minimera belastningen på nedströms liggande anläggningar. I övrigt bedöms inte kraftverken att påverkas av alternativet (Tabell 31). 92 av 113

100 Tabell 31. Övergripande bedömning Vattenkraft (Alternativ 1) Receptor Vattenkraftverk nedströms Typ av påverkan Receptors känslighet Storlek av effekt Övergripande bedömning Neutral Liten Ingen Neutral obetydlig 11.9 Grundvatten Vid Sibro ligger ett grundvattenmagasin som sträcker sig i öst-västlig riktning. Uttagskapaciteten är 5-25 l/s. I anslutning till detta grundvattenmagasin finns två grävda brunnar i Sibro Nollalternativ Nollalternativet innebär nivåvariationer som är liknade de som råder idag. Påverkan på grundvattenmagsinet förväntas vara samma Alternativ - Längre meandrande faunapassage (alternativ 5) Huvudalternativet (alternativ 5) innebär vattennivåvariationer som är liknande de som råder i Båven idag men med en höjning av vattennivåerna i Båven under torrperioder. Nivåvariationen är dock i samma storleksintervall som tidigare och inga stora förändringar på grundvattenmagasinen är förväntade (Tabell 32). Tabell 32. Övergripande bedömning Grundvatten (Alternativ 5) Receptor Typ av påverkan Receptors känslighet Storlek av effekt Övergripande bedömning Grundvatten Neutral Stor Ingen Neutral obetydlig Alternativ - Fullständig utrivning (alternativ 1) Alternativet innebär utrivning av dämme och vattennivåer i Båven sänks med 1,5m. Lidsjön, som tidigare är sänkt, regleras dock fortfarande. Med sänkningen av Båven bedöms grundvattenmagasin och ytliga grävda brunnar kunna påverkas negativt (Tabell 33). Tabell 33. Övergripande bedömning Grundvatten (Alternativ 1) Receptor Typ av påverkan Receptors känslighet Storlek av effekt Övergripande bedömning Grundvatten Negativ Stor Stor Stor Negativ Vattentäkt Båven används som dricksvattentäkt och försörjer en stor del av befolkningen i tätorterna kring sjön bl. a Flen, Skebokvarn, Sparreholm, Mellösa och Hälleforsnäs som sammanlagt har över invånare. Vattenuttaget sker på 1-2,5 m djup. Vattentäktens framtid är inte klarlagd. Flens kommun har dock beslutat att bygga en överföringsledning för dricksvatten från Katrineholm till Flen. 93 av 113

101 Många lantbruk och fritidshus kring Båven använder vattnet för bevattning och andra ändamål. I anslutning till Sibro finns även energi- samt dricksvattenbrunnar registrerade. På fastigheterna Sibro 1:1 och Sibro 1:14 finns grävda brunnar vilka förser flera hushåll med vatten. Dessa två brunnar ligger båda nära å-fåran och påverkades negativt under de anläggningsarbeten som ägde rum vid under 2003 då vattnet sinade Nollalternativ Nollalternativet innebär nivåvariationer som är liknade de som råder idag. Detta innebär liknande förhållanden avseende vattentäkter Alternativ - Längre meandrande faunapassage (alternativ 5) Huvudalternativet (alternativ 5) innebär vattennivåvariationer som är liknande de som råder i Båven idag men med en höjning av vattennivåerna i Båven under torrperioder. Högre vattenstånd under torrperioder bedöms vara neutralt till svagt positivt för vattentäkterna i Båven (Tabell 34). De brunnar som finns på Sibro 1:1 och Sibro 1:14 kan komma att påverkas negativt framför allt under anläggningsarbetet. Tabell 34. Övergripande bedömning Vattentäkt (Alternativ 5) Receptor Typ av påverkan Receptors känslighet Storlek av effekt Övergripande bedömning Vattentäkt Neutral Stor ingen Neutral obetydlig Alternativ - Fullständig utrivning (alternativ 1) Alternativet innebär utrivning av dämme och vattennivåer i Båven sänks med 1,5 m. Lidsjön, som tidigare är sänkt, regleras dock fortfarande. Med sänkningen av Båven bedöms vattenuttaget som sker på 1-2,5 m djup, brunnar och bevattningsmöjligheter att kunna påverkas negativt (Tabell 35). Tabell 35. Övergripande bedömning Vattentäkt (Alternativ 1) Receptor Typ av påverkan Receptors känslighet Storlek av effekt Övergripande bedömning Vattentäkt Negativ stor stor Negativ stor Övriga intressen I syfte att skydda viktiga vattentäkter mot föroreningar har länsstyrelser och kommuner möjlighet att fastställa vattenskyddsområden. Inom Båven och Lidsjön finns fem vattenskyddsområden; Fejbol-Lövåsen, Rockelsta (Hagen), Norrgården (Hasselön), Forssa Östra (Kiviken), samt Edstorp (Figur 24). På Frändesta gård finns ett invallningsföretag med pumpstation som bedrivits sedan 1930 talet (Bilaga C). 94 av 113

102 Nollalternativ Nollalternativet förväntas ge nivåvariationer som är liknande de som råder idag. Tröskelnivå behålls och ingen aktiv reglering sker genom öppning av luckor. Påverkan på vattenskyddsområden samt invallningsföretag bedöms inte förändras Alternativ - Längre meandrande faunapassage (alternativ 5) Huvudalternativet (alternativ 5) innebär vattennivåvariationer som är liknande de som råder i Båven idag men med en höjning av vattennivåerna i Båven under torrperioder. Konsekvenser på Vattenskyddsområden bedöms bli neutral eller möjligen svagt positiv då extrema lågvatten mildras under torrperioder. Alternativet bedöms ej höja högvattennivåer mer än vad som varit rådande och effekterna bedöms därför vara neutrala (Tabell 36). Tabell 36. Övergripande bedömning Övriga intressen (Alternativ 5) Receptor Typ av påverkan Receptors känslighet Storlek av effekt Övergripande bedömning Vattenskyddsområden neutral stor ingen Neutral obetydlig Invallningsföretag neutral stor ingen Neutral obetydlig Alternativ - Fullständig utrivning (alternativ 1) Alternativet innebär att vattennivån i Båven sänks med 1,5 m till ett läge nära det naturliga. Lidsjön, som tidigare är sänkt, regleras dock fortfarande som tidigare. Vattenskyddsområden bedöms påverkas negativt av vattensänkning då de kan minska till yta och volym. Invallningsföretaget bedöms att påverkas positivt av en vattensänkning då en stor areal mark torrläggs (Tabell 37). Tabell 37. Övergripande bedömning Övriga intressen (Alternativ 1) Receptor Typ av påverkan Receptors känslighet Storlek av effekt Övergripande bedömning Vattenskyddsområden negativ stor stor Negativ stor Invallningsföretag positiv stor medel Positiv medelstor 12. Konsekvenser under anläggningsarbetet 12.1 Omledning av vatten Arbetena med det nya överfallet och faunapassagen planeras att genomföras under sensommar till höst då vattenflödena vanligen är låga mellan Båven och Lidsjön. För att torrlägga byggområdet anläggs en fångdamm uppströms om området för den nya tröskeln. Under arbetet kommer vattenflödet från Båven att pumpas förbi byggplatsen. 95 av 113

103 12.2 Flytt av känsliga arter Inför de planerade anläggningsarbetena kommer en flytt av musslor att genomföras i vattendraget vid Sibro. Tre rödlistade musselarter bedöms förekomma vid Sibro: tjockskalig målarmussla, flat dammussla samt äkta målarmussla. Men det finns även ej rödlistade arter som även dem kommer att flyttas. Flytten syftar till att minimera effekterna av anläggningsarbetena på musselpopulationerna. I samband med flytten räknas antalet individer och de olika arterna bestäms. I samråd med Länsstyreslen skulle även delar av populationen kunna mätas och märkas. Flytten av musslor inleds med att musslorna plockas upp. Detta genomförs med fördel för hand då även nedgrävda samt små individer kan påträffas (Sportfiskarna, 2017). Beroende på vattendjup inom arbetsområdet kan dykare eller personal med vadarstövlar behövas för att flytta musslorna. Musslorna placeras i korgar som förvaras i vattnet. Därefter transporteras de uppströms arbetsområdet till bedömt lämpliga habitat norr om vägbron exempelvis sand-, grus- och stenbottnar i anslutning till strömmande områden som liknar de områden där de plockats upp. Inför flytten packas musslorna försiktigt med exempelvis gräs för att minimera stötar och skador under transporten (Länsstyrelsen i Hallands län, 2011). Musslorna hålls fuktiga och tiden utanför vatten minimeras. Musslorna placeras i vattnet igen i grupper inom olika delområden. Musslorna bedöms placeras inom 175 meter uppströms det befintliga utskovet. Utöver flytten är det sannolikt att musslorna kommer att uppleva en viss ökad konkurrens uppströms bron då densiteten ökar. Fördelar är dock att de kommer vara i samma vattendrag med liknande förhållanden som tidigare. Anläggningsarbetena kommer att ta mer tid än vad som är nödvändigt för att musslorna ska etablera sig på den nya platsen. Därmed är det sannolikt att en återflytt skulle ge en viss ytterligare negativ effekt på musslorna. Istället föreslås att återkolonisation av det nya överfallet och den meandrande slingan får ske naturligt. En återkolonisation bedöms möjlig då avstånden är relativt korta (musslorna flyttas maximalt 175 m uppströms befintligt utskov). Den tjockskaliga målarmussla har möjlighet att förflytta sig i bottensedimentet. Det är troligt att gamla musslor utan större problem kan förflytta sig 5 10 meter per dag (Naturvårdsverket, 2011) Buller Nuläge Väg 670 samt omgivande åkerlandskap kan tidvis generera visst buller. Vid höga flöden kan det forsande vattnet generera ett naturligt forsande ljud Utvärderingskriterier Buller kan påverka människors hälsa. De vanligaste hälsoeffekterna av bullerpåverkan är sömnstörningar, det kan också öka risken för hjärt- och 96 av 113

104 kärlsjukdomar. Vid bedömningen av ljudpåverkan tas främst hänsyn till ljud vid bostadshus. Naturvårdsverket har, genom allmänna råd NFS 2004:15 om buller från byggplatser, redovisat riktvärden för buller från byggplatser (Tabell 38). Om riktvärden utomhus vid bostäder kan innehållas anses påverkan vara liten. Tabell 38. Tabellen visar riktvärden för buller från byggplatser. Bullervärdena för ekvivalent ljudnivå (LAeq) är angivna som frifältsvärden under dag, kväll respektive natt (Naturvårdsverket, 2018). 1) Med arbetslokaler menas lokaler för ej bullrande verksamhet med krav på stadigvarande koncentration eller behov att kunna föra samtal obesvärat, exempelvis kontor. För byggverksamhet som pågår i högst två månader bör 5 dba högre värden kunna tillåtas. Det gäller korta bygguppdrag som borrning, spontning och pålning Påverkan, effekter och konsekvenser Anläggningsarbete Det planerade arbetet kommer under anläggningsfasen att medföra ljudpåverkan från arbetsmaskiner samt vissa slagljud vid spontning. Buller som genereras under anläggningsfasen kan komma att uppfattas som störande av närboende och vid rekreation i närområdet. Det mest bullrande arbetet bedöms vara rivningsarbeten då det befintliga dämmet tas bort. Dämmet ligger i direkt anslutning till bostadshus. Om arbetena förläggs till vardagar och dagtid bedöms risken liten att riktvärdena för byggbuller vid bostadshus överskrids (Tabell 38). Även om arbeten utförs på andra tider än dagtid och vardagar kommer de riktvärden som angetts acceptabla för byggarbetsplatser att beaktas (Tabell 38). Någon negativ påverkan på människors hälsa på grund av bullerpåverkan bedöms därmed inte föreligga. Transportarbete på allmän väg i anläggningsskedet Under anläggningsarbetet kommer lastbilar eller pråmar att transportera massor och byggnadsmaterial från och till arbetsområdet. Lastbilstransporter innebär ökad trafik till Sibro. Ökad trafik leder till ökad bullerexponering. Transporterna 97 av 113

105 medför även visst utsläpp till luft. Ett fåtal människor bedöms störas av transporterna. Störningarna är övergående Olycksrisker i samband med anläggningsarbeten Inledning Vid planerade vattenverksamheter kommer flera olika typer av anläggningsmaskiner att användas. Planerade arbeten innebär tunga arbeten och det förekommer risker för olyckor som kan få konsekvenser för miljön. Oljeutsläpp Av identifierade miljörisker är oljeutsläpp vid eventuella haverier med entreprenadmaskiner den främst dominerande riskhändelsen. Till följd av skador eller haverier med t ex drivmedelstankar, och hydraulslangar kan utsläpp ske av oljeprodukter i vattenområdet. Grumling Andra tänkbara miljörisker kan vara att lastanordningar på pråmar eller lastbilar havererar vilket leder till att massor okontrollerat släpps ut på oönskad plats Utvärderingskriterier Risker för miljöpåverkan bedöms utifrån riskernas sannolikhet att inträffa samt deras bedömda miljökonsekvenser. Den sammanvägda risken definieras som produkten av sannolikhet för olycka och konsekvens av olycka. En olycksrisk som bedöms ha en liten sannolikhet att inträffa men som samtidigt skulle kunna leda till stora miljökonsekvenser kan sammantaget trots allt värderas som en låg risknivå. En händelse som bedöms ha större sannolikhet att kunna inträffa men med lägre effekter på miljön kan då klassas med en högre samlad risk Effekter och konsekvenser Oljeutsläpp vid maskinhaveri vid anläggning Ett omfattande oljeutsläpp kan orsaka stor skada på stränderna samt för vattenlevande organismer och fågel. Sannolikheten för små utsläpp bedöms som måttlig medan stora utsläpp bedöms ha en liten sannolikhet att inträffa. Sammantaget bedöms riskerna för negativa miljökonsekvenser efter oljeutsläpp som medelstor. Men eftersom arbeten kommer att genomföras innanför skyddsåtgärder som bottenförankrade skärmar med en flytkropp i ytan kommer ett eventuellt oljeutsläpp att kunna hållas kvar inom arbetsområdet. Konsekvenserna av oljeutsläpp kommer därmed reduceras betydligt. För olyckor utanför arbetsområdet kan effekterna minskas genom snabba åtgärder som att lägga ut länsar som hindrar spridning och möjliggör sanering. Grumling efter olyckor Risken för okontrollerade utsläpp av massor bedöms som liten. Ett utsläpp som sker i anslutning till arbetsområdet bedöms förorsaka endast en liten negativ effekt och grumlingen begränsas av den bottengående skärm som ska finnas nedströms området. Utsläpp/Läckage av massor från lastbilar bedöms medföra 98 av 113

106 små konsekvenser då det finns goda möjligheter att omhänderta materialet på mark Grumling Anläggningsarbeten planeras att utföras under lågvattenperioder under tidig höst. Under arbetet kommer Båvens vatten att omledas förbi arbetsområdet i syfte att hålla området torrt. Därigenom bedöms även grumlande arbeten kunna minimeras. Det finns dock risker att grumling kan uppstå exempelvis i samband med nederbörd. För att minimera att grumligt vatten leds ut nedströms i riktning Lidsjön kommer siltgardiner att installeras nedströms arbetsområdet. Gardinerna kommer att vara bottenförankrade och ha en flytkropp i ytan. Vid behov kan flera lager av siltgardiner installeras. Siltgardinernas funktion är att filtrera vattnet och minimera att partiklar sprids nedströms i riktning mot Lidsjön. Ett kontrollprogram för att bedöma grumlingens storlek och effekt tas fram. Kontrollprogrammet ska bestämma grumling (turbiditet) på flera platser och nivåer för att säkerställa att framtagna nivåer inte överskrids Optimal ny miljö vid Sibro För att projektet ska bli lyckat krävs att en optimal miljö anläggs för de känsliga musselarterna med passande bottensubstrat, vilket inte är de samma för de olika arterna (se tabell 12). Vid inventeringen i Sibro sågs exempelvis tätheten hos den tjockskaliga målarmusslan vara störst uppströms dämmet där vattendraget tycktes visa på förhållanden som tycks vara optimala för arten med sand och grus som huvudsakligt bottensubstrat, hög vattenföring och hög beskuggning. (Länsstyrelsen i Södermanlands län, 2012). Samtidigt föredrar exempelvis flat dammussla slammiga ler- och sandbottnar. Det är därför av stor vikt att konstruktionsarbeten sker i samförstånd med musselexperter. Värdfisken stensimpa föredrar heterogent bottenmaterial med grövre stenar och grus då det erbjuder lämpligt habitat under hela fiskens ontogeni (fasen mellan befruktning och könsmognad). Simpor föredrar vanligtvis djupare vatten (>20cm) vilket kan vara kopplat till fåglars benägenhet att predera på dem (Tellström, 2013). Avverkning och borttagande av skuggande träd och buskar längs mindre vattendrag leder till kraftiga temperatursvängningar med höga maximitemperaturer. Bestånd i stora och djupa vattendrag lever i mera stabila miljöer och är inte alls lika känsliga. Minskad beskuggning leder ofta till ökad förekomst av makrofyter och därmed långsammare flöden och ökad sedimentation och igenslamning (Naturvårdsverket, 2011). Träd och vegetation i strandkanten vid Sibro bör således bevaras då det kan fungera som beskuggning för musslor och skydd för fisk från rovfåglar. 99 av 113

107 13. Skyddsåtgärder 13.1 Skyddsåtgärder under anläggningsarbete Reglering av buller Under anläggningsarbetet kommer riktvärden för buller från byggplatser att användas för att minimera störningar i form av buller (Tabell 38) Säsongsbegränsningar Konstruktionsarbete som skapar grumling bör undvikas i vattendraget under lekperioder för arter som leker där. Enligt Fiskeriverket bör arbeten som kan ge upphov till grumling undvikas mellan april juni med tanke på fiskarnas lekperiod. För musslorna som finns kring Sibro är den kritiska perioden för grumling då musslorna släpper glochidielarverna till vattenpelaren eftersom värdfiskar då kan skrämmas bort från området. Alla arter inom familjen målarmusslor (ex. äkta, spetsig- och tjockskalig målarmussla) startar sin fortplantning på våren med att ägg och spermier börjar mogna (Tabell 39). Arterna inom släktet Anodonta (så som större- och allmän dammussla) anlägger dock sina spermier och ägg något senare på sommaren och bär dem fram till vårvintern året därpå (Wengström, 2009). Dessa tider överlappar lekperiod för exempelvis Stensimpan (mars-juni). Konstruktionsarbete som skapar nivåfluktuationer (alternativ fullständig utrivning ) bör undvikas under känsliga perioder för arter som leker och ruvar i nära strandzonerna i Båven (Tabell 39). Malen är i behov av högvatten i juni-juli (Sparreholms fiskevårdsförening, 2018) då den leker då dess lekområden kräver specifika djupförhållandena (40-60 cm) i skydd av trädrötter och annan vegetation. Gäddan leker på de översvämmade strandängarna innanför bladvassen tidigt på våren i; tidigast i mars i södra Sverige (ofta bara någon vecka efter att isen smält). Storlommen häckar i strandnära miljö under maj-juni men förloppet kan dras ut då islossningen är sen (Mats O G Eriksson, 2008) och är känslig mot nivåfluktuationer under denna tid (Tabell 39). I tabellen nedan visas tider som bör undvikas i och med lekperioder för känsliga arter. Konstruktionsarbeten som skapar grumling samt alternativet ( totalutrivning ) som skapar kraftiga nivåfluktuationer bör undvikas tidig vår till sommar (februari- juli). Tabell 39. Säsongsbegränsningar för konstruktionsarbeten i och med känsliga arter i området. Säsongsbegränsningar Känsliga arter Tid för kritiska lekperioder Eventuell påverkan som bör undvikas Tjockskalig målarmussla April-juli Grumling i Sibro Spetsig målarmussla April-juli Grumling i Sibro Allmän dammussla Feb- April Grumling i Sibro Större dammussla Feb-april Grumling i Sibro 100 av 113

108 Flat dammussla Feb-april Grumling i Sibro Stensimpa Mars-juni Grumling i Sibro Mal Juni-juli Nivåfluktuationer i Båven Gädda Mars-april Nivåfluktuationer i Båven Storlom Maj-juli Nivåfluktuationer i Båven Egenkontrollprogram För planerade arbeten ska ett egenkontrollprogram tas fram. Detta upprättas i enlighet med egenkontrollförordningens krav och tillställs tillsynsmyndigheten i god tid innan arbetena påbörjas. Egenkontrollprogrammet ska även behandla hur grumling ska minimeras, beskrivning av vilka skyddsåtgärder som ska användas samt hur grumlingen ska kontrolleras Beredskap inför olyckor Den som utför planerade vattenverksamheter ska ha beredskap för oförutsedda utsläpp i vatten. Skyddsåtgärder kan vara oljelänsar, tillgång till absorptionsmedel samt möjligheter att begränsa spridning av grumling Skyddsåtgärder under driftskedet Egenkontrollprogram För underhållsarbeten ska ett egenkontrollprogram tas fram. Detta upprättas i enlighet med egenkontrollförordningens krav och tillställs tillsynsmyndigheten i god tid innan arbetena påbörjas. Egenkontrollprogrammet bör omfatta återkommande inmätning av höjder och positioner på överfall och meandrande slinga för att bedöma att konstruktionen ej förändras. Båven och Lidsjöns nivåer och flöden bör även i fortsättningen bestämmas med syfte att kunna värdera funktionen på det nya överfallet samt att bestämma om justeringar på överfallet kan vara nödvändiga. 14. Kumulativa effekter En åtgärd eller aktivitet behöver inte i sig innebära en skada eller betydande störning, men kan tillsammans med andra planerade åtgärder eller verksamheter som bedrivs i området innebära att gränsen för skada eller betydande störning överskrids. Sådana så kallade kumulativa effekter kan uppstå genom samverkan med andra tidigare, nutida eller framtida aktiviteter vilket bör beaktas i en miljökonsekvensbeskrivning. Sjöar och vattendrag existerar och fungerar inte isolerade i landskapet. I nyköpingåsystemet planeras det att flera vattenhinder ska tas bort. Detta projekt 101 av 113

109 innebär i stort att de negativa kumulativa effekter som redan finns i vattenmiljön (vattenhinder) minskar. 15. Påverkan på Natura 2000-områden Natura 2000-områdena ska bidra till att bibehålla eller återställa gynnsam bevarandestatus för de förtecknade naturtyperna och arterna i de gällande bevarandeplanerna. Målet att upprätthålla gynnsam bevarandestatus är kopplad till målet om att bevara biologisk mångfald inom EU (artikel 2.1 i Habitatdirektivet), vilket i sin tur förväntas bidra till det överordnade målet beträffande hela samhällsutvecklingen inom EU; nämligen att uppnå en hållbar utveckling. Motsvarande definition av gynnsam bevarandestatus gäller för arter i Fågeldirektivet (Naturvårdsverket, 2003). I Förordningen om områdesskydd 16, definieras gynnsam bevarandestatus för en livsmiljö som summan av de faktorer som påverkar en livsmiljö och dess typiska arter och som på lång sikt kan påverka dess naturliga utbredning, struktur och funktion samt de typiska arternas överlevnad på lång sikt. En livsmiljös bevarandestatus anses gynnsam när: 1. Dess naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde och de ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande. 2. Den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är nödvändiga för att den skall kunna bibehållas på lång sikt finns och sannolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid. 3. Bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam. Med bevarandestatus för en art avses summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer. En arts bevarandestatus anses gynnsam när 1. Uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö, 2. Artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och 3. Det finns och sannolikt kommer att fortsätta att finnas en tillräckligt stor livsmiljöför att artens populationer skall bibehållas på lång sikt. I Tabell 40 nedan redogörs för bevarandestatus (när bevarandeplanen skrevs 2009). Bevarandeåtgärder för den tjockskaliga målarmusslan är bland annat att en faunapassage vid Sibro-dämmet bör skapas vilket också överensstämmer med den nationella åtgärdsplanen för tjockskalig målarmussla (Naturvårdsverket, 2006). Bevarandeåtgärder som nämns för oligo-mesotrofa sjöar är bland annat att vandringshinder i till- och utflöden bör öppnas. Om uppföljning av vegetation och vattenkvalitet visar försämring av sjöns tillstånd bör länsstyrelsen ta beslut om upphävande av dom från av 113

110 Tabell 40. Senaste bevarandestatus i Båven och Sibro (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009) Naturtyp/Art Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar Pionjärvegetation på silikatrika bergytor Gynnsam bevarande status Nej Ja Ja Kommentar Sjön har visserligen ännu god vattenkvalitet men vissa tecken tyder på på att dess karaktär är på väg att förändras vilket ärsärskilt påtagligt i vissa vikar. Utter Ja Uttern har ökat sin population i området. Tjockskalig målarmussla Nej Ytterst liten population, fragmenterad av dämmet vid Sibro. Stensimpa? Status osäker, inventering behövs. Nissöga? Status osäker, inventering behövs. Fiskgjuse Storlom Fisktärna Berguv Ja Ja Ja Nej Berguven har häckat vid sjön men i nuläget finns ingen känd häckningsplats. Dock finns på flera håll lämpliga boplatser för uven. Havsörn Ja Arten har i sen tid etablerat revir i området. Huvudalternativ Förutsättningar för att nå gynnsam bevarandestatus vad gäller oligo-mesotrofa sjöar och tjockskalig målarmussla bedöms att påverkas positivt av huvudalternativet då en faunapassage anpassad för värdfiskar anläggs. Vad gäller havsörn bedöms förutsättningar för att nå gynnsam bevarandestatus inte påverkas av huvudalternativet. Alternativ 1 Förutsättningar för att nå gynnsam bevarandestatus för tjockskalig målarmussla bedöms kunna försämras av alternativ 1 då bestånd i Natån kan påverkas negativt av en vattennivåsänkning i Båven. Även storlom bedöms kunna påverkas negativt av en vattensänkning. Oligo-mesotrofa sjöar bedöms att påverkas positivt av alternativet då till- och utflöden bör öppnas. Vad gäller havsörn bedöms förutsättningar för att nå gynnsam bevarandestatus inte påverkas. Tillstånd enligt 7 kap 28 a Om en verksamhet eller åtgärd på ett betydande sätt kan påverka miljön inom ett Natura 2000-område krävs ett tillstånd enligt 7 kap 28a miljöbalken. Det bedöms att båda alternativen kräver tillstånd enligt 7 kap 28a miljöbalken. 103 av 113

111 16. Verksamhet i förhållande till planer, strandskydd och riksintressen 16.1 Planer Huvudalternativet står inte i konflikt med någon plan. Alternativ 1 står i konflikt med Flens översiktsplan (Flens kommun, 2007) Strandskydd Runt Båven har Länsstyrelsen i Södermanland beslutat om utvidgat strandskydd till 300 meter från strandlinjen. Vid Sibro gäller ett generellt strandskydd om 100 m. Inom strandskyddsområdet är det förbjudet enligt miljöbalken att bland annat utföra grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten för byggnader, anläggningar, eller vidta åtgärder som väsentligen förändrar livsvillkoren för växtoch djurarter. Projektet föranleder därför att strandskyddsdispens måste sökas. Generellt gäller att om det finns särskilda skäl får kommunen bevilja dispens. Länsstyrelsen granskar och kan överpröva kommunernas beslut. Länsstyrelsen tar alltid beslutet om dispens inom Natura 2000-områden, naturreservat m.fl. skyddade områden vilket är fallet i detta fall Riksintressen I Figur 5 visas områden för utpekade riksintressen för friluftsliv, kulturmiljö och naturvård. Riksintresset för friluftslivet bedöms inte att beröras av huvudalternativet. Inskränkningen vid konstruktionsarbetet för enskilda fritidsfiskare, båtägare samt kanotister blir en följd av det förbud som normalt brukar föreligga för privatpersoner att vistas i arbetsområde. Påverkan upphör när konstruktionen är färdigställd och återställningsarbeten har utförts. För fiskeintresset bedöms ändrade rörelsemönster hos fisk till följd av undervattensbuller generera obetydliga konsekvenser. Däremot har påverkan på riksintressen för friluftsliv bedömts kunna vara negativ för båtlivet samt för fisket vid en sänkning av Båven (alternativ 1). De områden som är utpekade som riksintresse för naturvård och kulturmiljö berörs inte direkt av huvudalternativet då vattennivåer är liknande de som råder idag. Riksintresse för naturvård och kulturmiljö som ligger längs med Båven bedöms kunna påverkas negativt av alternativ 1. Riksintresse väg, järnväg och kraftledningar bedöms inte att beröras av huvudalternativet. Men med lägre vattennivå med en utrivning (alternativ 1) i Båven förväntas förändringar i rådande grundvattennivåer. Detta kan ge 104 av 113

112 förändringar i markernas hållfasthet och inducera sättningar vilket riskerar negativa effekter på väg, järnväg och kraftledningar. 17. Verksamhet i förhållande till Miljökvalitetsnormer och miljömål 17.1 Miljökvalitetsnormer Åtgärder som föreslås för vattenförekomsten Båven i VISS är anpassade skyddszoner på åkermark, minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel, strukturkalkning inrättande av våtmark-fosfordamm, åtgärder för enskilda avlopp, fiskväg eller utrivning av vandringshinder, samt diverse åtgärdsutredningar. Åtgärder som föreslås för vattenförekomsten Sibro och Lidsjön i VISS är fiskväg/utrivning av vandringshinder. För Lidsjön föreslås även åtgärdsutredning för morfologiska förändringar. I Tabell 41 utvärderas vad planerad verksamhet har för påverkan på MKN samt på de planerade åtgärder som finns för att uppnå miljökvalitetsnormerna av 113

113 Tabell 41. Utvärdering av konsekvenser av planerad verksamhet för vattenförekomstens statusklassning och MKN för Båven, Sibro och Lidsjön. Sammanfattning av påverkan på miljökvalitetsnormer (MKN) Kvalitets-faktor (KF) Ekologisk status Nuvarande förhållanden (jan 2018) Förändring Påverkan/konsekvenser på MKN Båven Sibro Lid-sjön Alternativ 5 (Huvudalternativ) Konnektivitet Måttlig Dålig Måttlig Fisk och bottenfauna Växtplankton/ påväxtkiselalger Ej klassad God God Hög Förbättring vad gäller konnektivitet då fiskväg byggs och vandrings-hinder rivs ut mellan Båven och Sibro. Förbättring vad gäller utbredning av musslor och dess värdfiskar eftersom fiskväg byggs och vandrings-hinder rivs ut mellan Båven och Sibro. Alternativ 1 (Total utrivning) Förbättring vad gäller konnektivitet då och vandringshinder rivs ut mellan Båven och Sibro. Förbättring vid Sibro men vatten-nivåsänkning kan påverka lekområden för mal och stormusslor i Natån. Alternativ 5 (Huvudalternativ) Förutsättning för att uppnå MKN ökar. Förutsättning för att uppnå MKN ökar. Alternativ 1 (Total utrivning) Förutsättning för att uppnå MKN ökar. Förutsättning för att uppnå MKN minskar. Ingen Ingen Ingen påverkan Ingen påverkan Makrofyter God --- Ej klassad Ingen Ingen Ingen påverkan Ingen påverkan Ljus-förhållanden Hög --- Ej klassad Kan tillfälligt försämras vid konstruktion av ny fiskväg. Eventuell grumling vid konstruktion är endast kortvarig. Vidare fastställs krav för grumling i miljökontroll. Kan tillfälligt försämras vid utrivning av dämme. Eventuell grumling vid utrivning är endast kortvarig. Vidare fastställs krav för grumling i miljökontroll. Ingen påverkan Ingen påverkan Näringsämnen Hög Hög God Ingen Ingen Ingen påverkan Ingen påverkan Syrgas måttlig - Ej klassad Ingen Ingen Ingen påverkan Ingen påverkan Försurning Hög Ingen Ingen Särskilda förorenande ämnen Kemisk status Kvicksilver och PBDE Ej klassad Uppnår ej god Inga ämnen tillsätts. Grumling bedöms ej medföra spridning av ämnen då sediment bedöms som rena (sandig och binder ej metaller & org. föroreningar). Inga ämnen tillsätts. Sandiga sediment utan kontaminering (se ovan). Inga ämnen tillsätts. Grumling bedöms ej medföra spridning av ämnen då sediment bedöms som rena (sandig och binder ej metaller & org. föroreningar). Inga ämnen tillsätts. Sandiga sediment utan kontaminering (se ovan). Ingen påverkan Ingen påverkan Ingen påverkan Ingen påverkan 106 av 113

114 Enligt försämringsförbudet får inte statusen för någon av de enskilda kvalitetsfaktorerna försämras i en vattenförekomst. Båda alternativen innefattar att vattenhinder tas bort vid och bedöms verka i positiv riktning till att miljökvalitetskravet för kvalitetsfaktorn konnektivitet skall uppnås i vattenförekomsterna. Alternativ 1 medför dock att förutsättningar för att uppnå MKN för kvalitetsfaktorerna fisk och bottenfauna försämras i och med att en nivåsänkning kan påverka lekområden för mal i Båven och påverka stormusselbeståndet i Natån negativt. Detta även om kvalitetsfaktorn ännu inte är bedömd i VISS. Sammantaget bedöms huvudalternativet inte försämra varken ekologisk eller kemisk ytvattenstatus (på kvalitetsfaktornivå) eller medföra någon negativ inverkan på möjligheten för vattenförekomsten att uppnå uppsatta miljökvalitetsnormer. Rivning av innebär att förutsättning för att uppnå MKN ökar för konnektivitet och som följd även att den ekologiska statusen för fisk och bottenfauna ökar i de tre vattenförekomsterna Nationella miljömål Riksdagen har antagit 16 miljömål som beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbart på lång sikt. Det är ett löfte till framtida generationer om frisk luft, hälsosamma livsmiljöer och rika naturupplevelser. Alla viktiga åtgärder i Sverige ska vara genomförda till år 2020 (år 2050 då det gäller klimatmålet). Miljömålen har brutits ner till regionala miljömål. De nationella miljömålen som berörs av de planerade arbetena vid Sibro är: Levande sjöar och vattendrag Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas." Ett rikt växt- och djurliv Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet: Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till 107 av 113

115 en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd." De båda miljömålen påverkas positivt av huvudalternativet. För alternativ 1 (total utrivning) bedöms miljömålen kunna påverkas negativt i och med konsekvenser som vattensänkningen kan medföra både på lekområden för känsliga arter samt för kulturmiljöer. 18. Alternativjämförelse I Tabell 42 visas en sammanfattning över de bedömningar som gjorts för alternativ 1 och 5 i jämförelse med 0-alternativet. I Tabell 43 visas en sammanfattning av hur verksamheten påverkar bevarandestatus, miljökvalitetsnormer och nationella miljömål i jämförelse med noll-alternativet. Tabell 42. Sammanfattning av övergripande bedömningar Sammanfattning av övergripande bedömningar Receptor Alternativ 5 Alternativ 1 Vegetation Neutral obetydlig Negativ liten Musslor Positiv stor Negativ stor Svagsimmande fisk Positiv stor Positiv medelstor Starksimmande fisk Neutral obetydlig Neutral obetydlig Fisk som leker strandnära Neutral obetydlig Negativ stor Fåglar Neutral obetydlig Negativ medelstor Däggdjur Neutral obetydlig Negativ medelstor Fornminnen runt Båven Neutral obetydlig Negativ medelstor Fornminnen vid Sibro Negativ liten Negativ liten Båt/kanot Positiv medelstor Negativ stor Fiske Positiv medelstor Negativ medelstor Badplats Neutral obetydlig Negativ stor Skridskoåkning Neutral obetydlig Neutral obetydlig Bro och väg Neutral obetydlig Negativ stor Byggnader och anläggningar vid Sibro Neutral obetydlig Negativ stor Byggnader och anläggningar runt Båven Neutral obetydlig Negativ stor r Ledningar Neutral obetydlig Negativ medelstor Närliggande åkermark Neutral obetydlig Positiv liten Närliggande skog/skogsbruk Neutral obetydlig Positiv liten Vattenkraftverk nedströms Neutral obetydlig Neutral obetydlig Grundvatten Neutral obetydlig Negativ stor Vattentäkter Neutral obetydlig Negativ stor Vattenskyddsområden Neutral obetydlig Negativ stor Invallningsföretag Neutral obetydlig Positiv medelstor 108 av 113

116 Tabell 43. Sammanfattning av hur verksamheten påverkar riksintressen, bevarandestatus, miljökvalitetsnormer och nationella miljömål. Verksamhet i förhållande till riksintressen, bevarandestatus, miljökvalitetsnormer och nationella miljömål. Receptor Alternativ 5 Alternativ 1 Riksintresse friluftsliv Berörs ej av alternativ Kan beröras negativt Riksintresse naturvård Berörs ej av alternativ Kan beröras negativt Riksintresse kulturmiljö Berörs ej av alternativ Kan beröras negativt Riksintresse väg Berörs ej av alternativ Kan beröras negativt Riksintresse järnväg Berörs ej av alternativ Kan beröras negativt Riksintresse kraftledningar Berörs ej av alternativ Kan beröras negativt Gynnsam bevarande status Förutsättning för gynnsam bevarande status ökar Förutsättning för gynnsam bevarande status minskar Miljökvalitetsnormer Förutsättning för MKN ökar Förutsättning för MKN minskar Nationella miljömål Förutsättning för nationella miljömål Förutsättning för nationella miljömål ökar minskar 19. Sammanfattande bedömning av miljökonsekvenser Huvudalternativ Huvudalternativet innebär för de flesta aspekter en neutral eller obetydlig påverkan. Däremot gynnas musslor och svagsimmande fisk mycket positivt i och med passage för fisk som även möjliggör spridning av stormusslor, däribland de skyddade arterna tjockskalig målarmussla, flat dammussla samt stor dammussla. Friluftsintressen så som fiske bedöms därmed även att påverkas positivt då omlöpet ersätter det nuvarande utskovet och ger fri passage åt både stark- och svagsimmande arter. Förutsättningar för båt/kanot bedöms även att påverkas positivt eftersom alternativet innebär nivåvariationer som är liknande de som råder idag men med en höjning av vattennivåerna i Båven under torrperioder. Med högre vattennivåer under torrperioder bedöms effekterna av grunda passager som exempelvis vid Natån att förbättras. Landskapsbilden kring Sibro kommer att förändras från det stillastående vattnet som idag upplevs ha ett stort värde för närboende. Närboende har under samråd upplevt dessa förändringar som negativa. Alternativet har bedömts ha en liten negativ konsekvens för kulturvärden vid Sibro eftersom då det befintliga dämmet tas bort minskar den tydliga kopplingen mellan befintliga kvarnbyggnader och deras historiska kraftframställning. Riksintressena (friluftsliv, naturvård, kulturmiljö, väg, järnväg och kraftledningar) bedöms inte att beröras av huvudalternativet. Vad gäller gynnsam bevarandestatus, miljökvalitetsnormer och nationella miljömål bedöms förutsättning för att uppnå dessa att öka i och med huvudalternativet. 109 av 113

117 Fullständig utrivning Alternativet innebär att nuvarande dämme med dammvägg och utskov tas bort vilket innebär fri passage för fisk och övrig fauna. Men med utrivningen kommer vattennivån i Båven att sänkas med 1,5 m vilket har bedömts kunna ha negativa effekter för en rad intressen. Lidsjön, som tidigare är sänkt, regleras dock fortfarande. Sänkningen av Båven har bedömts på kort sikt ha en stor negativ konsekvens för arter som är beroende av att vattenståndet inte snabbt förändras. Exempelvis påverkas malen som är i behov av specifika djupförhållandena och skydd från trädrötter och annan vegetation mycket negativt av en sänkning av vattennivån i Båven. Storlommen kan få svårigheter om vattenståndet sänks under häckningsperioden. Skyddsåtgärder skulle vara att förlägga rivningsarbeten så att inte sänkningen sker i kritiska lekperioder för sådana arter. När den nya nivån på Båven har uppnåtts är det osäkert hur snabbt fågeln kan komma att bygga bo vid den nya strandlinjen. Med en sänkning kommer även vattenföringen i vattendrag som rinner in i Båven som exempelvis Natån att påverkas negativt. Redan idag blir vattennivåerna låga under torrperioder och med en sänkning av Båven skulle situationen sannolikt förvärras för stormusslor som påvisats i Natån. Vissa fornminnen i Båven som tidigare legat under vattenytan kan komma att påverkas av vågor och is av en nivåsänkning och syresättningen av tidigare täckta bottnar kan komma att förändras och organiskt material brytas ned på annat sätt än tidigare. Många friluftsvärden har bedömts kunna påverkas negativt då en vattennivåsänkning medför grunda delområden i Båven som kan torrläggas och växa igen. Smala grunda passager kan leda till att bassänger i Båven snörs av och bryggor vid många fastigheter kommer sannolikt att torrläggas. För byggnader och anläggningar vid Sibro försvinner den bassäng som varit direkt uppströms befintligt dämme. Istället ersätts dagens betongkonstruktion med en naturlig tröskel följt av en strömfåra. Vidare påverkar sannolikt nivåsänkningen grundvattennivåer i området vilket i sin tur bedöms kunna påverka markens hållfasthet och därmed tekniska anläggningar och grundvattenmagasin och ytligt grävda brunnar negativt. Då alternativet innebär att mark som tidigare varit täckt av vatten kommer till ytan bedöms alternativet kunna ge en liten positiv konsekvens då marken eventuellt skulle kunna användas som åkermark och jordbruksmark. Invallningsföretaget som finns på Frändesta gård bedöms också att påverkas positivt av en vattensänkning då en stor areal mark torrläggs. Riksintressen så som friluftsintressen, naturvård och kulturmiljö som angränsar Båven bedöms kunna påverkas negativt av alternativet medan riksintressena väg, järnväg och kraftledningar bedöms inte att beröras av något av alternativen. Vad gäller gynnsam bevarandestatus, miljökvalitetsnormer och nationella miljömål bedöms förutsättning för att uppnå dessa att minska i och med alternativ av 113

118 20. Litteraturförteckning Artdatabanken. (2018). Hämtat 2017 Bergengren, J., von Proschwitz, T., & Lundberg, S. (2002). Stormusselprojektet 2001, Del 1. Utveckling av metodik och undersökningstyp. Beskrivning av habitatval. Förekomst i fem län i södra Sverige. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Meddelande 2002:19A. Calluna. (2017)., Undersökning av land- och vattenmiljö införnybyggnation av dämme Flen- och Nyköpings kommun, S. l. (2007). Bevarandeplan för Natura område Sibro (SE ), , Dnr: Flens kommun. (2007). Översiktsplan 2007 för Flens kommun. Geodataportalen. (2018). Geodataportalen. Hämtat från HavS. (2013). Den tjockskaliga målarmusslans återkomst. Havs-och vattenmyndigheten/ Sötvatten Havs- och vattenmyndigheten. (2016). Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt. Havs-och vattenmyndigheten. (2017). Åtgärdsprogram för mal Havsoch vattenmyndighetens rapport 2017:33, Havs-och vattenmyndighetens rapport 2017:XX. (2017). Åtgärdsprogram för mal HVMFS 2013:19. (u.d.). Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Jordbruksverket. (1994). Redovisning av översiktlig skadeutredning av sjön Båven. Jönköping. Kullander, S., & Delling, B. (2012). Faktablad: Silurus glanis Mal. Artdatabanken SLU. Ledningskollen. (2017). Hämtat från Lundberg, S., Proschwitz, T., & Bergengren, J. (2004). Inventering av musselfaunan i Nyköpingsån vid Sibro, Nyköpings kommun. Länsstyrelsen i Hallands län. (2011). Utsättning och flyttning av flodpärlmussla i fyra halländska vattendrag. Länsstyrelsen i Jönköpings län. (2012). Nätprovfiske i Jönköpings län 2011 Meddelande nr 2012:28. Jönköping: Länsstyrelsen i Jönköpings län. Länsstyrelsen i Södermanland. (2009). Bevarandeplan för Natura 2000-område Båven (SE ), , Dnr:SE Länsstyrelsen i Södermanland. (2013). Utvidgat strandskyddsområde i och vid sjön Båven i Flens, Gnesta. Länsstyrelsen i Södermanlands län. (2012). Miljöövervakning av tjockskalig målarmussla Länsstyrelsen i Södermanlands län. (2018). WebbGIS. Hämtat från Länsstyrelsen Södermanlands län. (1992). Utredning om ändrad vattenhushållning i Båven. Rapport december Mats O G Eriksson, B. H. (2008). I svenska lomvatten- myter, möten, minnen och manér. ISBN: SOF Förlag. 111 av 113

119 Miljö och energiministeriet, M. (1995). Fiskens krav till vandlöbets fysiske forhold. Natur histiriska riksmuset. (2018). Fakta om naturen och rymden. Hämtat från ver.273.html Naturhistoriska riksmuséet. (2018). Faktablad Fisktärna Hämtad aglariapril/aprilfaglar/fisktarna.5857.html. Naturskyddsföreningen. (2017). Inkommen synpunkt under samråd. Naturvårdsverket. (2003). Natura 2000 i Sverige- Handbok med allmäna råd. Handbok 2003:9 december Naturvårdsverket. (2006). Åtgärdsprogram för bevarande av tjockskalig målarmussla. Rapport 5658 december Naturvårdsverket. (2011). Vägledning för svenska arter i habitatdirektivets bilaga 2 - Tjockskalig målarmussla. Naturvårdsverket. (2018). Buller från byggarbetsplatser. Hämtat från Perrow, M. L. (2003). Ecology of bullhead. Cottos Gobio. Conserving Natura 2000 Rivers. Proschwitz, S. L., Lundberg, S., & von Proschwitz, T. (2003). Inventering av musselfaunan i Nyköpingsån vid Sibro, Södermanlands län, Meddelanden från Göteborgs Naturhistoriska Museum: Nr 9 (2003). Ramböll. (2017a). Alternativa tekniska lösningar för Sibro Dämme, Förstudie Ramböll. (2017b). Förstudie tillägg Alternativ 5, Reviderat efter samråd med Länsstyrelsen Ramböll. (2017c). Samrådsredogörelse, Sibro Dämme Riksantikvarieämbetet. (2018). Fornsök. Hämtat från SGU. (2017). SGU. (2018). Kartvisare Brunnar. Hämtat från SGU. (2018). Kartvisare grundvattenmagasin. Hämtat från Skogsstyrelsen. (2018). Skogens pärlor. Hämtat från SLU. (2018). Musselportalen. Hämtat från SMHI. (2015). Framtidsklimat i Södermanlands län. SMHI. (2018). Vattenweb. Hämtat från Sparreholms fiskevårdsförening. (2018). Inkommen synpunkt under samråd. Sportfiskarna. (2017). Inventering och flytt av tjockskalig målarmussla i Vedaån. Sveriges Ornitologiska Förening. (1999). Svensk Fågelatlas. Svensson, S., Svensson, M & Tjernberg. Tellström, O. (2013). Effekt av habitat på täthetsdynamik mellan stensimpa och ung öring i svenska vattendrag. Sveriges lantbruksuniversitet Examensarbete i biologi, 30 hp, A1E Fakulteten för skogsvetenskap. Institutionen för vilt, fisk och miljö av 113

120 Terra-limnogruppen. (2006). Dokument för samråd avseende vattenverksamhet vid Sibro Dämme, reviderad: Wengström, N. (2009). Samspelet mellan fiskar och stormusslor- Vilka värdfiskar utnyttjas av den tjockskaliga målarmusslan Unio crassus? Examensarbete för naturvetenskapliga magisterexamen i Biologi, Göteborgs Universitet. VISS. (januari 2018). VISS. Hämtat från den VISS. (januari 2018). VISS. Hämtat från den von Proschwitz, T., Lundberg, S., & Bergengren, J. (2006). Guide till Sveriges stormusslor, Länsstyrelsen i Jönköping, Naturhistoriska riksmuseet och Göteborgs Naturhistoriska museum. WWF. (2017). Faktablad Uttern (Lutra lutra). Hämtad av 113

121 Bilaga E1

122 Kund Nyköpings kommun Dokumenttyp Rapport Datum 15 mars 2017 ALTERNATIVA TEKNISKA LÖSNINGAR FÖR SIBRO DÄMME Förstudie

123 Revision Slutversion Datum Utarbetad av: Mads Bøg Grue, Peter Bønløkke Adamsen, Emma Hällqvist, Claes Becker, Annika Ekström, Håkan Lindved, Caroline Boström Kontrollerad av: Håkan Lindved & Peter Bønløkke Adamsen Godkänd av: Claes Becker 1

124 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Introduktion Bakgrund Syfte med planerade åtgärder 7 2. Juridisk process Förutsättningar Samrådsprocess Tillståndsprocess Beskrivning av nuvarande förhållanden , Båven och Lidsjön Terräng Geologiska förhållanden Landskapsbild och markanvändning Tekniska anläggningar Riksintressen Natura Rödlistade arter Avrinning Nuvarande hydrauliska förhållanden Beskrivning av alternativa tekniska lösningar Ekologisk påverkan Förutsättningar för fiskpassage vid Reglering av Båven Nollalternativ Alternativ Alternativ Alternativ Alternativ Bedömning av konsekvenser och Förutsättningar Metodik Bedömning av konsekvenser för ekologiska värden Övriga intressen konsekvenser och fortsatt utredning Samlad bedömning av konsekvenser Bedömning av förhållanden som påverkar tillståndsprocessen Slutsatser och rekommendationer Slutsatser Rekommendationer och fortsatt arbete Referenser 61 BILAGOR: 1. Nollalternativ 2. Alternativ 1 3. Alternativ 2 4. Alternativ 3 5. Alternativ 4 6. Höjdmodell 7. Längdprofiler 8. Tvärprofiler 9. Tvärprofil väst för skibord 10. Befintliga ledningar 2

125 Sammanfattning Huvudsyftet med föreliggande förstudie har varit att ta fram och bedöma alternativa tekniska lösningar för förbättrad fisk- och faunapassage vid. Huvudfokus har varit att bedöma konsekvenser från i förstudien föreslagna alternativ, för den tjockskaliga målarmusslans värdfisk stensimpa, för den rödlistade malen och för övriga vandrande fiskar förbi och uppströms Båven. Även konsekvenser för övriga intressen och värden runt Båven har bedömts preliminärt och regleringsmöjligheter har utretts översiktligt. Därefter har en preliminär samlad bedömning av konsekvenser för ekologiska värden tillsammans med övriga intressen och värden, för de olika alternativen utförts. Förhållanden som kan påverka kommande tillståndsprocess; anläggningsoch driftkostnader, rådighet över mark har också bedömts preliminärt. I tabellen nedan presenteras översiktligt nollalternativet (dagens situation) och de tekniska lösningar för som tagits fram och bedömts i förstudien. Alternativa Beskrivning lösningar Alternativ 0 Nuvarande förhållande: med dammvägg och utskov utgör idag ett vandringshinder för skyddade fisk- och musselarter. Alternativ 1 Utrivning av dämme: Dammvägg och utskov tas bort vid bort, vilket innebär fri passage för fisk och övrig fauna. Samtidigt sänks vattnet i Båven till ett läge nära det naturliga. Lidsjön, som tidigare är sänkt, regleras dock fortfarande. Det nya utloppet från Båven löper i befintlig fåra väster om nuvarande dammvägg. Alternativ 2 Kort omlöp: Dammkrönet/skibordet bibehålls. Ett nytt 225 m långt omlöp anläggs utmed dammväggens västra sida, vilket ger fri passage åt fisk och övrig fauna och ersätter det nuvarande utskovet med tre luckor. Omlöpet är lokaliserad helt inom Nyköpings kommuns fastighet. Alternativ 3 Medellångt omlöp och nytt dämme: Båvens utlopp flyttas till en ny plats cirka 175 m uppströms det nuvarande utskovet. Nuvarande dämme tas bort och ersätts med en ny 60 m lång fördämning (spont) tvärs över Båven. Nedströms nya dämmet anläggs ett nytt 370 m långt omlöp. Omlöpet ger fri passage åt fisk och övrig fauna och ersätter det nuvarande utskovet med tre luckor. Alternativ 4 Långt omlöp: Ett nytt 840 m långt omlöp anläggs öster om befintligt dämme. Omlöpets inlopp anläggs vid det befintliga utskovet. För att minimera fallet på det nya omlöpet sänks vattennivån i Båven med omkring en meter. Omlöpet ger fri passage åt fisk och övrig fauna. Föreslagna alternativ 1-4 ger alla bättre vandringsmöjlighet för fisk, jämfört med dagens situation, det s k nollalternativet, eftersom dämmet antingen rivs ut (alt 1), vandringsvänligt omlöp anläggs (alt 2 och 4) eller vandringsvänligt dämme och omlöp anläggs (alt 3). Detta ger positivt genomslag i bedömningen av konsekvenser för ekologiska värden för Natura 2000-fiskar och rödlistade arter (mal) samt för övrig vandrande fisk för alternativ 1-4. Både stensimpa och mal kräver låga vattenhastigheter för optimal vandring i motström. Ju längre ett omlöp görs, desto lägre blir den resulterande vattenhastigheten. Därför resulterar bedömningarna av de ekologiska värdena i att ju längre omlöpet är för ett alternativ, desto positivare är konsekvenserna för fiskar med svag simförmåga såsom stensimpa. Samtidigt kan en lägre vattennivå i Båven (alt 1 och 4) potentiellt ha en negativ påverkan på malens lekområden. Övriga intressen och värden har bedömts tillsammans med de ekologiska värdena (se tabell nedan). För övriga intressen och värden har inte bedömningar kunnat göras fullt ut till följd av brist på underlag och behov av fortsatt utredning och dialog med berörda under samrådsprocess och under MKB skede. Den samlade bedömningen av ekologiska värden samt övriga intressen och värden ska därför ses som preliminär. Konsekvenserna har bedömts enligt följande skala: Stor negativ konsekvens Liten negativ konsekvens Neutralt/kan ej bedömas Liten positiv konsekvens Medelstor positiv konsekvens Stor positiv konsekvens Mycket stor positiv konsekvens 3

126 Preliminär samlad bedömning av konsekvenser. I grön text anges arter, specifika intressen eller mekanism som varit avgörande för bedömningen. Parameter Alt 0 Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 4 Ekologisk påverkan ändrade vattennivåer Mal Ekologisk påverkan faunapassage Tjockskalig målarmussla/stensimpa, mal Sibro bevarandemål- Tjockskalig målarmussla/stensimpa Båvens bevarandemål- Tjockskalig målarmussla/stensimpa Båvens bevarandemål- Naturtyp oligotrof sjö, vattennivåsänkning Jordbrukets intressen Förändrad vattennivå Friluftslivets intressen Båtliv, fiske Vattentäktsintressen Dricksvattenbrunnar Förändrad vattennivå Vattenkraftintressen Förändrade flöden Påverkan kulturmiljö, inkl. fornminnen. Strandnära fornminnen Bedömning av förhållanden som påverkar tillståndsprocessen visar preliminärt att alternativ 2 är minst komplicerat och mest kostnadseffektivt, se tabell nedan. Alternativ 1, utrivning av dämme, innebär lägre driftskostnader jämfört med dagens läge (ingen skötsel/kontroll av dämme). Alternativ 2-4, vilka samtliga innebär anläggning av nya vattendragssträckor/omlöp, bedöms driftskostnaderna kunna öka något vad gäller rensning av vattendrag (hålla fri passage för fisk), men samtidigt försvinner driftskostnader av befintligt dämme. För alternativ 3 och 4 finns behov av ytterligare utredning och alternativ 0, 1 och 4 bedöms ha sämre förutsättningar i tillståndsprocessen. Bedömningen är gjord enligt följande skala: Sämre förutsättningar Ytterligare utredning krävs Goda förutsättningar Preliminär översiktlig bedömning av förhållanden som kan påverka genomförande av tillståndsprövning. Parameter Alternativ 0 Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 Uppskattad anläggningskostnad Driftskostnader Oförändrad Lägre Något ökad Något ökad Något ökad Rådighet över mark Tillståndsprocess (utan beaktande av rådighet) Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen av ovan att alternativ 4 är att föredra (Mycket stor positiv konsekvens) med hänsyn till ekologiska värden, men övriga intressen och värden kan påverkas negativt och rådighet kring mark behöver utredas vidare. Tillståndsprocessen för detta alternativ bedöms kunna bli komplicerad. Alternativ 2 och 3 har Medelstor respektive Stor positiv konskevens för ekologiska värden, men för alternativ 3 finns behov av utredning om rådighet kring mark. Detta alternativ är även det dyraste alternativet. Alternativ 1 och 4 kan stå i konflikt med intressen till följd av vattennivåsänkning, tillståndsprocessen bedöms kunna bli komplicerad och alternativ 1 bedöms endast ha Liten positiv konsekvens för ekologiska värden. Prioriterat vid fortsatt arbete är utreda och föra dialog kring intressen och värden vid sidan om de ekologiska, för att möjliggöra en noggrannare bedömning av konsekvenserna för dessa och för att underlätta valet av vilket/vilka alternativ som ska arbetas vidare med. 4

127 Det är väsentligt att understryka att alternativen beskriver spannet av de olika möjligheterna som finns för en etablering av en faunapassage vid Sibro. Ytterligheterna representeras av nollalternativet och alternativ 1, fullständig utrivning, och däremellan finns alternativ 2-4 som alla kan justeras i sin utformning på olika sätt. Alternativ 2-4 kan justeras efter de önskemål Nyköpings kommun önskar prioritera högst. Optimering av den lösning som väljs kan ske under detaljprojektering. Den framtida nivåregleringen av Båven har stor betydelse för naturvärden och intressen runt sjön. Det finns möjlighet att utreda olika regleringsstrategier under detaljprojektering för de olika alternativen, i syfte att optimera ett alternativ för ett värde eller intresse. I förstudien har endast vissa huvudsakliga faktorer legat till grund för konsekvensbedömningarna, såsom vattennivåer i Båven, vattenhastigheter i faunapassagen och om alternativet innebär flytt av musslor. För att exempelvis kunna göra bedömningar av förändrade flöden nedströms Båven behövs en fullständig hydraulisk modell upprättas. 5

128 1. INTRODUKTION 1.1 Bakgrund Vid Båvens utlopp i Sibro finns idag ett dämme som reglerar avtappningen till nedströms liggande Lidsjön. Dämmet utgör ett vandringshinder för flera rödlistade arter i området och vattenregleringen påverkar därmed både Båven och Lidsjön negativt. Nyköpings kommun har förelagts av Länsstyrelsen att ansöka om tillstånd till vattenregleringen enligt 11 kap. Miljöbalken alternativt ansöka om utrivning av dämmet senast 12 november Båven är Södermanlands läns största sjö och ligger i kommunerna Nyköping, Gnesta och Flen. I sjön finns bland annat de rödlistade arterna mal, ål och den tjockskaliga målarmusslan. Dämmet omfattas både uppströms och nedströms av Natura-2000 områden där många arter samt naturtyper skyddas enligt habitat- och fågeldirektivet i syfte att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus. Området bidrar därmed starkt till den biologiska mångfalden inom regionen. Båven har stor betydelse för många intressenter och är bland annat klassat som riksintresse vad gäller både naturvård och friluftsliv. Sjön omges av ett varierande kulturlandskap där många av länets förekommande vegetationstyper förekommer. Vattnet är av hög kvalitet och fungerar även som dricksvattentäkt och försörjer en stor del av befolkningen i tätorterna kring sjön bl. a Flen, Skebokvarn, Sparreholm, Mellösa och Hälleforsnäs som sammanlagt har över invånare. Många lantbruk och fritidshus kring sjön använder dessutom vattnet för bevattning och andra ändamål (1). I Tabell 1 redovisas de olika intressena. Tabell 1 Olika intressen som förekommer kring Båven. Typ av intresse Benämning Lagrum Natura 2000 område Sibro (SE ) 7 kap 27 MB Natura 2000, skyddade arter och Båven (SE ) Fågel-och habitatdirektivet och natur Artskyddsförordningen Riksintresse för friluftsliv Båven (ID. FD 12) 3 kap 6 MB Riksintresse för naturvård Båven-området (id nr NRO ) 3 kap 6 MB Vibyholm-Ådala -värde slottsmiljö Jälund-Sörby-värden odlingslandskap, Riksintresse kulturmiljövård, 3 kap 6 MB, KML, PBL m. specifik formlämningsbild från bronsålder Fornlämningar fl. och äldre järnålder. Husby-Oppunda Herrgårdslandskap Kommunala naturvårdsprogram. Våtmarksinventering. Ängs- och hagmarksinvente- Regional/kommunal planeringsinfring. Jordbruk Skogsbruk Vattentäkt Vattenkraft Vid Sibro har sedan länge funnits en damm över Båvens utlopp. Redan på 1800-talet rådde oklarheter kring dammens lagliga beskaffenhet. Då bestod dammen av en tvärdamm med intag till kvarn och med utskov som även var intag till en ålkista, samt en sidodamm som var utformad som ett skibord. Den 5 mars 1816 grundades en överenskommelse mellan dammägaren och andra markägare i området, som innebar att dammen skulle bilda ett skibord över vilket vatten alltid skulle rinna till det s k ålfiskeutskovet. Fram till 1940 hade ändringar gjorts avseende dammens konstruktion som inte var i enlighet med överenskommelsen från Marker som var beroende av överenskomna vattennivåer påverkades negativt och en stämningsansökan lämnades in av en markägare, med klagomål på dammens avbördningskapacitet och med yrkanden om ombyggnad av dammen och om att regleringsbestämmelser skulle fastställas. Kraven riktades mot dåvarande dammägare, Nyköpingsåns Kraftintressenter AB. Domen i stämningsmålet, vilken meddelades 1941 (slutdom 1944), reglerar idag befintlig dammanordning. 6

129 Under 2003, i samband med ett anläggningsarbete som ägde rum vid, torrlades å- fåran uppströms dämmet i mer än 3 månader vilket fick negativa konsekvenser för den tjockskaliga målarmusslan. I den torrlagda ån hittades stora mängder skal och döda musslor. Under en inventering året därpå kunde det konstateras att den tjockskaliga målarmusslan hade överlevt både nedströms och uppströms dämmet men att förekomsten var begränsad till de djupare delarna av ån, som inte helt hade torrlagts. Populationen hade starkt minskat i antal och inga unga reproducerande individer fanns kvar nedanför dämmet och endast några få reproducerande individer kunde observeras ovanför dämmet (2). Vid inventeringar har dock en god täthet av tjockskalig målarmussla påträffats och yngre musslor påträffades (3). 1.2 Syfte med planerade åtgärder Denna förstudie syftar till att utreda alternativa lösningar som möjliggör en faunapassage vid som skulle gynna såväl fisk som musslor i området. Att ge fisken möjlighet att passera innebär en möjlighet för den tjockskaliga målarmusslan att sprida sig inom Nyköpingsåns vattensystem eftersom de, under en viss tid under sin livscykel, använder värdfiskar som transportmedel för att geografiskt kunna sprida sig (4). En specifik art för detta ändamål är stensimpan (Cottus gobio). Eftersom stensimpan är en svagsimmande art (dvs. simmar dåligt i strömmande vatten) anses den även vara en bra dimensionerande art att utgå ifrån vid bedömning av nya vattenhastigheter i faunapassager som uppkommer efter att justeringar gjorts vid nuvarande dämme. Om en faunapassage dimensioneras för sim-egenskaperna hos stensimpa bör den samtidigt kunna tillgodose behoven hos lax, havsöring, gädda och den skyddsvärda malen, eftersom dessa arters simegenskaper är väsentligt bättre. Syftet är också att utreda regleringen av vattennivåerna i Båven eftersom dessa har betydelse för bl a värdena i Natura 2000-området, jordbruket runt sjön och friluftslivet. De alternativa tekniska lösningarna har därför primärt projekterats utifrån stensimpans förutsättningar och behovet av regleringen av Båven. 7

130 2. JURIDISK PROCESS har, såvitt kan bedömas, tillkommit utan stöd i den nu inte längre gällande vattenlagen (1983:291) eller miljöbalken. Enligt 17 lag (1998:811) om införande av miljöbalken får den som äger anläggningen eller avser att utnyttja den för vattenverksamhet begära prövning av anläggningens laglighet. Vid ändringar av anläggningen ska också en lagligförklaring prövas. Oavsett om ett nollalternativ, utrivningsalternativ eller olika alternativ med reglering och anläggning av fiskpassager väljs som åtgärd, är verksamheten att betrakta som vattenverksamhet enligt 11 kap 3 pkt 1, 3 eller 6 miljöbalken. Vattenverksamhet är som utgångspunkt en tillståndspliktig verksamhet. I det här fallet bedöms inte bestämmelserna om anmälan istället för tillstånd vara tillämplig eftersom åtgärden inte omfattas av någon av punkterna 1-13 i 19 förordningen om vattenverksamhet. Länsstyrelsen har dessutom i skrivelse förelagt Nyköpings kommun att söka tillstånd för reglering av Båven alternativt riva ut befintligt dämme. Prövning av laglighet och tillståndspliktig vattenverksamhet görs av mark- och miljödomstolen. En tillståndsansökan om vattenverksamhet ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap miljöbalken. Vid upprättande av en MKB ska samråd genomföras. I övrigt ska tillåtlighet och processförutsättningar redovisas. 2.1 Förutsättningar Bland uppgifter som ska redovisas finns tillåtlighetsbestämmelserna i 2 kap miljöbalken, vilka kommer att redovisas i tillståndsansökan för planerade åtgärder. Eftersom planerade åtgärder huvudsakligen sker med ett miljöförbättrande syfte, bedöms dessa regler kunna tillgodoses. Vidare ska en avvägning mot riksintressen enligt 3 och 4 kap miljöbalken göras. Tillåtligheten ska också stämmas av mot strandskyddsbestämmelserna i 7 kap miljöbalken. Även här väger syftet med åtgärderna tungt, att stärka bevarandestatusen för utpekade Natura 2000-arter. Enligt 11 kap miljöbalken ska fördelarna med planerade åtgärder överväga kostnaderna och de eventuella negativa konsekvenser åtgärden medför. En sådan avvägning kvarstår att göra för de olika alternativen. En förutsättning för att genomföra vattenverksamhet är att kommunen har rådighet över det mark- och vattenområde där åtgärder ska vidtas. Om verksamhetsutövaren äger fastigheten inom vilken vattenområdet ingår uppfylls rådighetskravet. Rådighetskravet kan också uppfyllas om ett rådighetsmedgivande erhålls från den som äger fastigheten där vattenverksamhet ska bedrivas. För att rådighet ska gälla får inte rådighetsmedgivandet vara tidsbegränsat utan gälla för evig tid. Ett rådighetsmedgivande erhålls ibland genom att ersättning betalas ut till fastighetsägaren. Det finns också ett begrepp tvångsvis rådighet, som innebär att verksamhetsutövaren i vissa fall kan tilltvinga sig rådighet för att genomföra åtgärder. Dessa fall regleras i 4 och 5 Lag om bestämmelser om vissa vattenverksamheter m.m.: 4 Den som vill bedriva vattenverksamhet har för detta ändamål rådighet som anges i 1, om vattenverksamheten innebär 1. vattenreglering, 2. vattentäkt för allmän vattenförsörjning, allmän värmeförsörjning eller bevattning, 3. markavvattning, 4. vattenverksamhet som behövs för allmän väg, allmän farled eller allmän hamn, 5. vattenverksamhet som behövs för att motverka förorening genom avloppsvatten, eller 6. vattenverksamhet som behövs för järnväg. 5 Staten, kommuner och vattenförbund har rådighet som anges i 1 för att bedriva sådan vattenverksamhet som är önskvärd från allmän miljö- eller hälsosynpunkt eller som främjar fisket. Den som är beroende av att vattenförhållandena består har också sådan rådighet för att utföra rensningar för att bibehålla vattnets djup eller läge eller för att omedelbart återställa ett vattendrag som har vikit från sitt förra läge eller som på något annat sätt har förändrat sitt lopp. När det gäller kan både 4 pkt 1 och 5 vara tillämpliga. Tvångsvis rådighet skulle kunna hävdas. Tvångsvis rådighet är dock något som tas till i undantagsfall när en över- 8

131 enskommelse med fastighetsägare inte är en framkomlig väg. I det här fallet kan en rad diskussioner uppkomma om intrångets storlek i förhållande till det ändamål som önskas uppfyllas. Om tvångsvis rådighet yrkas kommer ersättningen till markägare att processas i domstol. Det är därför en åtgärd som ska tas till som en sista utväg när möjligheterna till andra lösningar eller överenskommelser är uttömda. För bedömningen av de olika alternativen bör därför en fastighetskarta tas fram, ägare definieras och en första kontakt tas för att sondera viljan till att upplåta mark för åtgärder. Det verkar inte troligt att länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen skulle kunna tvinga kommunen att vidta åtgärder på annans fastighet och hävda rådighet med tvång. För att hävda rådighet med tvång skulle förmodligen åtgärden behöva ge en större miljövinst än att endast möjliggöra en spridning av tjockskalig målarmusslan i vattensystemet, vilket skulle kunna ske på annat sätt eller med andra åtgärder. En teknisk lösning som inte innebär intrång på annans fastighet är att föredra om det går att få till en lösning där ett tillfredställande resultat kan nås. En annan förutsättning för att bedriva vattenverksamhet är att den inte får stå i strid med detaljplan. Området vid är inte planlagt och något hinder föreligger därför inte. 2.2 Samrådsprocess Enligt 6 kap miljöbalken ska samråd genomföras med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Om Länsstyrelsen beslutar att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan (BMP), vilket är troligt i det här fallet, ska samråd också genomföras med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Länsstyrelsen har för en tidigare föreslagen faunapassage vid beslutat att en sådan vattenverksamhet kan medföra BMP (Länsstyrelsen ). Oavsett alternativ är det sannolikt att Länsstyrelsen återigen kommer att besluta att vattenverksamheten kan medföra BMP och att samråd ska genomföras med en utvidgad krets. Formerna för hur samråd ska genomföras är inte i detalj reglerade men ska medverka till MKBns syfte, vilket är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra. Under samrådet kan lokala förutsättningarna och intressen fångas upp och information om rådande förhållanden samlas in. Samrådets syfte är vidare att informera om vilka åtgärder som planeras. Samrådet ska avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Inför samrådet ska ett samrådsunderlag tas fram som ska innehålla uppgifter om den planerade verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Eftersom planerade åtgärder berör ett stort antal fastighetsägare, intressenter och ett Natura 2000-område, kan förutsättas att Länsstyrelsen kommer att bedöma att verksamheten kan innebära betydande miljöpåverkan, BMP, vilket innebär att samråd lämpligen planeras och genomförs med den utvidgade kretsen redan från början. reglerar sjön Båven och kan medföra påverkan på vatten både uppströms och nedströms sjön. Bara runt Båven finns ett stort antal fastighetsägare och olika intressen. Samrådet har därför en central roll i utformningen av MKBn och det är viktigt att det genomförs på ett bra och rättsäkert sett. Därför är det lämpligt att samrådsprocessen stäms av med Länsstyrelsen, som har en särskild roll under samrådet att verka för att miljökonsekvensbeskrivningen får den inriktning och omfattning som behövs för tillståndsprövningen. Ett förslag till vidare samrådsprocess bör därför stämmas av med länsstyrelsen. Förslag till samrådsaktiviteter finns i Tabell 2. 9

132 Tabell 2 Förslag till samrådsprocess. Moment Framtagande av samrådsunderlag Samrådsmöte med Länsstyrelsen och miljökontoren i Flen, Gnesta och Nyköpings kommuner Samråd med reglerings- och kraftföretag Samråd genom utskick av brev med samrådsunderlag. Samråd skickas till fastighetsägare, övriga som reglerar vatten uppströms och nedströms Båven, organisationer med intressen i Båven och dess vattenstånd, centrala och regional myndigheter. För samråd med allmänheten genomförs samråd genom annons i dagstidningar. Samrådsunderlag bör finnas tillgängligt att läsa eller hämta hem från berörda kommuners hemsidor (Nyköping, Flen och Gnesta). Samrådsutställning som flyttas runt till kommunhusen i aktuella kommuner, bemannas vid ett tillfälle på varje plats. Sammanställning av samrådsredogörelse. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Kommentar Efter förstudiens genomförande och kommuns ställningstagande till huvudalternativ. Båven ligger i dessa kommuner. Det är lämpligt att detta samråd, som också syftar till av avgränsa innehållet i MKBn, görs tidigt i processen. Beroende av alternativens utformning, särskilt om vattennivån ändras, kan det bli aktuellt att samråda med upp- och nedströms liggande damm- och kraftverksägare. Brett samråd, stort antal brev behöver skickas ut. Dessa bjuds också in till samrådsutställning, se punkt nedan. Annons i för regionen lämpliga tidningar. Möjlighet att ringa och fråga och få utsänt samrådsunderlag. Lämpligen två tre roll-upp eller liknande som kan finnas en vecka på varje plats. Som skickas till Länsstyrelsen 2.3 Tillståndsprocess Efter det att samrådet genomförs upprättas en slutgiltig teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning som tillsammans med en ansökningshandling och övriga handlingar lämnas in till mark- och miljödomstolen. Vanligen skickar domstolen handlingarna till Länsstyrelsen och ev berörda kommuner för bedömning av om handlingarna behöver kompletteras. Efter en eventuell komplettering kungörs ärendet och ett remissförfarande tar vid. Under denna tid kan det bli aktuellt för Nyköpings kommun att ytterligare kommentera eller bemöta synpunkter i målet. Efter det att målet är tillräckligt berett hålls normalt en huvudförhandling för att närmare redovisa och förhandla om planerade åtgärder, villkor m.m. Någon månad efter förhandling meddelas beslut, ett beslut som också går att överklaga. Om prövningstillstånd meddelas, vilket är brukligt, avgörs ett överklagat beslut av mark- och miljööverdomstolen. 10

133 3. BESKRIVNING AV NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN 3.1, Båven och Lidsjön Båvens avrinningsområde ingår i Nyköpingsåns huvudavrinningsområde. Båven avvattnas via Lidsjön och Husbyån till sjön Långhalsen och vidare till Nyköpingsån som i sin tur mynnar i Östersjön omkring 2,5 mil söderut. Båven är nära 70 km 2 stor, medan Lidsjön nedströms Båven har en area på ca 9 km 2 (4). Båven Båven är näringsfattig och har klart vatten med stort siktdjup och neutralt ph. I de områden där sjön angränsar till jordbruksmark kan sjön få en mer näringsrik karaktär (1) och vissa vikar är påverkade av närsalter och har övergödningsproblem. Båven har god ekologisk status (bedömning baserad på makrofyter (större vattenväxter) och växtplankton) medan den kemiska statusen ej uppnår god status (liksom de flesta andra vattenförekomster p.g.a. för höga halter av kvicksilver samt polybromerade difenyletrar) (VISS, 2017). Lidsjön Även Lidsjön uppnår god ekologisk status (bedömning baserad på näringsämnen och växtplankton) medan den kemiska statusen ej uppnår god (p.g.a. för höga halter av kvicksilver samt polybromerade difenyletrar) (VISS, 2017). 3.2 Terräng Genom att studera nuvarande förhållanden såsom höjdmodeller, ges en bild av historiska förändringar i terrängen. En digital höjdmodell har därför använts tillsammans med ortofoto för att ge en överblick över området. I höjdmodellen är den högre vattennivån synlig där vattnet faller över dammkrönet i. I Figur 1 ses utloppet från Båven ned mot Lidsjön. I terrängen kan också två historiska vattenlopp med meandring skönjas, de blå bågarna nedströms dämmet, först mot väster och sedan mot öster, se Figur 1 och Bilaga 6. Figur 1 Digital höjdmodell för området kring. 11

134 3.3 Geologiska förhållanden I anslutning till utloppet mellan Båven och Lidsjön förekommer isälvsediment, glaciallera, postglacial finlera samt gyttjelera, se Figur 2 (5). Isälvssediment består vanligen av sand och grus medan finmaterial saknas eller förekommer mycket sparsamt. Figur 2 Jordartskarta vid Sibro (5). Grön färg indikerar isälvssediment; röd färg visar på urberg; gul visar på glaciallera; beige med vita markeringar visar på postglacial finlera; beige med grå prickar visar gyttjelera. 3.4 Landskapsbild och markanvändning Landskapet i området består till ca 65 % av skog och hällmarker. Resten utgörs av ett odlingslandskap som i delar är på tillbakagång. Små åkertegar och betesmarker har planterats med skog och många torpställen har försvunnit eller rustats upp till sommarhus. Det levande jordbruket är till största delen småskaligt, vilket innebär att landskapet kring sjön är mosaikartat med en rik blandning av små åkrar, hagbackar, berg, skogsdungar och kärr. Genom diken och viss ytavrinning leds näringsämnen ut i sjön (1). Östra strandkanten nedströms dämmet utgörs av åkermark medan västra sidan domineras av blandskog. 3.5 Tekniska anläggningar Bro och väg Direkt uppströms det befintliga dämmet korsas Båvens utlopp av väg 670 i väst östlig riktning. Vid överfarten har Trafikverket en balkbro med brostöd i utloppets vattenfåra, se Figur 3. 12

135 Figur 3 Foto från mot väg 670 och vägbro Byggnader Intill Båvens utlopp finns flera fastigheter med byggnader på väster och öster sida. För dessa byggnader är grundläggning i dagsläget okänd. I vattendraget finns några enklare bryggor anlagda Ledningar Vattendraget mellan Båven och Lidsjön korsas av flera markförlagda kraftledningar vilka kommer att behöva beaktas vid framtida åtgärder (Figur 4 samt Bilaga 10). Vattendraget korsas även av en luftledning. Figur 4 Befintliga ledningar i området kring. 13

136 3.6 Riksintressen I Figur 5 visas riksintressen för friluftsliv, naturvård och kulturmiljövård vid sjön Båven. Områden som ligger vid eller i direkt anslutning till sjön är Riksintresse Naturvård Båvenområdet, Riksintresse Friluftsliv Båven vilka omfattar hela Båven samt mindre områden för kulturmiljövård Jälund-Sörby (norra delen av Båven) och Vibyholm-Ådala (södra delen av Båven). I Tabell 3 redovisas värden i områdena. Jälund Sörby Vibyholm - Ådala Figur 5 Riksintressen vid sjön Båven. I bilden visas Riksintresse Naturvård Båvenområdet (grönt raster) och Riksintresse Friluftsliv Båven (grönt raster) vilka omfattar hela Båven. Områdena för Riksintresse Kulturmiljövård (rött raster) Jälund-Sörby ligger i norra delen av Båven, medan Vibyholm-Ådala ligger i södra delen av Båven. 14

137 Tabell 3 Riksintressen vid sjön Båven, benämningar och värden. Riksintresse Benämning Värden Riksintresse för friluftsliv FD 12 Båven Inom området finns 13 naturreservat som är viktiga för friluftslivet. Sjön utgör en viktig del av länets kanotledssystem och nyttjas också mycket för fiske och skridskofärder vintertid. Det är möjligt att cykla runt sjön. Riksintresse för naturvård Båven-området, NRO Båven är en näringsfattig klarvattensjö med artrik fiskfauna, bl.a. finns den akut hotade malen. Särpräglat fågelliv med ovanligt många häckande par fiskgjuse och storlom samt utrotningshotade rovfågelarter. Vissa delar av området ingår i länsstyrelsens program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden (objekt 82-12), i Naturvårdsverkets nationella bevarandeplan för odlingslandskapet (objekt D8201) samt utgör ett klass I-objekt (högsta naturvärde)i länsstyrelsens naturvårdsprogram. Riksintresse kulturmiljövård Vibyholm-Ådala, DR37 Jälund-Sörby- D36 Slottsmiljö, anlagd av Karl IX:s änka drottning Kristina ( ) strategiskt läge och präglad av nyklassicistisk bebyggelse.(fornlämningsmiljö, Bymiljö, Tidig industriell miljö). För det inre av Sörmland typiskt småbrutet odlingslandskap, med sammanhållen bebyggelse och specifik fornlämningsbild från bronsålder och äldre järnålder. (Fornlämningsmiljö, Bymiljö, Herrgårdsmiljö). En sökning har gjorts på fornminnen i Fornsök ( runt Båven. Inga träffar, utöver befintligt dämme, gjordes i direkt anslutning till planerade åtgärder (alt 1-4). Däremot finns flertalet strandnära fornminnen runt om Båven vilka kan påverkas av alternativ som innebär stora vattennivåförändringar. 3.7 Natura 2000 Det finns två Natura 2000 områden som omfattar ; Sibro (SE ) och Båven (SE ), se Figur 6. Det övergripande syftet med Natura 2000-områden är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för naturtyper och arter så att området bidrar till den biologiska mångfalden inom den biogeografiska regionen. 15

138 Figur 6 Vattenrelaterade Natura 2000-områden inom området (6) Natura Båven I Natura 2000-området Båven ingår själva vattenområdet, räknat vid strandlinjen vid maximal högvattennivå samt mindre öar och skär (mörkgrönt område i Figur 6). Öar där produktion kopplat till jord- och skogsbruk ännu förekommer, ingår inte i Natura 2000-området. Inte heller ingår tomtmark ovan högsta vattenstånd på öarna eller längs stränderna. En hel del av de större öarna ingår dock i naturreservat, där speciella villkor gäller för skötseln. I Natura 2000-området ingår även de bergbranter som gränsar mot sjön, då de bland annat utgör häckningsmiljöer för rovfåglar. Även de mindre öarna och skären ingår då de är av stor betydelse för sjöns fågelliv, liksom uddar och dylikt, där tärnor och storlommar ofta har sina reden. I Tabell 4 visas de naturtyper och arter i Båven som är skyddade enligt habitat- och fågel direktivet. I Tabell 5 redovisas bevarandemålen för Båven. 16

139 Tabell 4 Skyddade naturtyper och arter inom Natura-2000 Båven. För naturtyp och art ges de koder som används inom Natura Natura-2000 Båven (SE ) Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet: 3130 Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder (Areal: 6221 ha) 8220 Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar (Areal: 2 ha) 8230 Pionjärvegetation på silikatrika bergytor (Areal: 1 ha) Ingående arter enligt habitatdirektivet: 1355 Utter (Lutra lutra) 1032 Tjockskalig målarmussla (Unio crassus) 1163 Stensimpa (Cottus gobio) 1149 Nissöga (Cobitis taenia) 1032 Ingående arter enligt fågeldirektivet: A 094 Fiskgjuse (Pandion haliaetus) A 002 Storlom (Gavia arctica) A 193 Fisktärna (Sterna hirundo) A 215 Berguv (Bubo bubo) A 075 Havsörn (Haliaeetus albicilla) Tabell 5 Bevarandemål för Båven. Natura 2000 Sibro Bevarandemål för Båven Bevarandemål naturtyper (habitatdirektivet) Oligomesotrofa sjöar - Arealen näringsfattig sjö (3130) skall vara minst ha vid normalt medelvattenstånd. - Kvarvarande naturliga sjöstränder skall ej exploateras - Sjön skall genom de regleringar som omfattas av gällande vattendom inte understiga dagens vattennivå. - Siktdjupet, vattenfärgen och fosforhalten ska ha god status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för vattenkvalitet. - Transport av näringsämnen till sjön skall minska - Täckningsgraden av vass och/eller gul näckros skall minska jämfört med - tillståndet vid basinventeringen Bevarandemål arter (habitatdirektivet): Utter - Populationen av utter skall bibehållas eller öka jämfört med resultatet från utterinventeringen i Sörmland Tjockskalig - Populationen av tjockskalig målarmussla skall bestå. målarmussla Stensimpa - Populationen av stensimpa skall bestå. Nissöga - Populationen av nissöga ska bestå eller öka. Bevarandemål arter (fågeldirektivet) Fiskgjuse - Arten skall häcka på öar och strandnära landområden i ett antal av minst 20 par. - Antalet lämpliga boplatser skall ej understiga 25. Storlom - Arten skall på öar och i strandnära områden häcka med minst 35 par. Fisktärna - Arten skall finnas i minst 7 reproducerande kolonier i området. Berguv - Arten skall häcka med minst 1 par på öar eller i strandområden intill sjön. Havsörn - Havsörnen skall häcka i minst 2 par på öar i eller på stränder intill sjön. Natura 2000-området Sibro utgör den delsträcka av Nyköpingsån som binder ihop Båven med Lidsjön (ljusgrönt område i Figur 6). Delsträckan är endast ca 300 m lång. Fallhöjden mellan Båven och Lidsjön är ca 2,2 m. Östra strandkanten nedströms ån utgörs av åkermark medan västra sidan domineras av blandskog. 17

140 Natura 2000-området utpekades då den skyddade tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus) påträffades vid en inventering av stormusslor i Sibro I Sverige finns det idag bara 17 Natura 2000-områden som hyser den tjockskaliga målarmusslan vilken är klassad som starkt hotad enligt rödlistan. Artens utbredning har minskat mycket snabbt sedan 1950-talet i Sverige och visar även samma trend i Mellaneuropa (2). Bevarandesyftet för Natura 2000-området Sibro är att en gynnsam miljö bibehålls och skapas för den utpekade arten tjockskalig målarmussla, så att den kan finnas kvar i livskraftiga bestånd. I Tabell 6 visas de naturtyper och arter i Sibro som är skyddade enligt habitatdirektivet. I Tabell 7 redovisas bevarandemålen för Båven. Tabell 6 Skyddade naturtyper och arter inom Natura-2000 Sibro. För art ges kod som används som används inom Natura Natura-2000 Sibro (SE ) Ingående arter enligt habitatdirektivet 1032 Tjockskalig målarmussla (Unio crassus) Tabell 7 Bevarandemål för Sibro. Bevarandemål för Sibro Bevarandemål arter (habitatdirektivet): Tjockskalig Vattendraget som tjockskalig målarmussla lever i ska utgöra minst 0,9 ha. målarmussla Det ska finnas lämpligt bottensubstrat för tjockskalig målarmussla både ovan och nedan dämmet. Reproduktion och rekrytering av unga musslor ska förekomma både ovan och nedan dämmet (se fig.1). Unga musslor har en längd på 2-3 cm och en ålder på 4-6 år. Det ska finnas levande musslor ovan dämmet samt nedan dämmet. Värdfiskar ska ha en fungerande reproduktion och rekrytering i ån. Värdfisk ska kunna passera dämmet. Nitrathalten får inte överstiga 1 mg/l. 18

141 3.8 Rödlistade arter För att få en överblick över tillståndet för floran och faunan i Sverige tas en lista fram över hotade, sällsynta och hänsynskrävande arter; den så kallade Rödlistan. Här klassificeras arter i olika kategorier beroende på hur hotad arten är. I Tabell 8 visas rödlistade arter som observerats i vattenområdet vid Båven och Lidsjön. Tabell 8 Rödlistade arter inom vattenområdet (7). Rödlistade arter som finns i området Tjockskalig målarmussla (Unio crassus) Flat dammussla (Pseudoanadonata complanata) Äkta målarmussla (Unio pictorum) Mal (Silurus glanis) Ål (Anguilla anguilla) Utter (Lutra lutra) Styvnate (Potamogeton rutilus) Klassning starkt hotad (EN) Nära hotad (NT) Nära hotad (NT) Sårbar (VU) Akut hotad (CR) Nära hotad (NT) Starkt hotad (EN) Övrigt växt- och djurliv Generellt är strandvegetationen kring Båven typisk för näringsfattiga sjöar, men i vissa vikar kan arter som indikerar mer eutrofa förhållanden vara vanliga. I regel är dock rosettväxterna de mest typiska och på många håll, där bottnarna är lämpliga, finns typiska arter som notblomster, styvt och vekt braxengräs, strandpryl, ävjebrodd, sylört, gräsnate och strandranunkel. På några håll breder mattor av vattenpest ut sig över bottnarna. På andra platser har rosettvegetationen delvis ersatts av en mer näringskrävande växtlighet, men det är inte ännu utrett i vilken grad och i hur stor del av sjön sådana förändringar har skett. I näringsrika vikar, t.ex. grunda områden på lera och vid utflöden, växer täta vassar, ofta med säv närmast det öppna vattnet. Utanför vassarna utbreder sig på sina håll flytbladsvegetation av gäddnate, gul näckros eller vattenpilört (1). Nedan beskrivs kortfattat de rödlistade arter som finns i området samt de arter som är skyddade enligt habitat- och fågeldirektivet Musslor Stormusslorna är bottenlevande filtrerare och kan ses som indikatorer på att vattenkvaliteten i vattendraget är god och musslorna upprätthåller även vattenkvaliten genom att filtrera vattnet från partiklar. De ämnen som musslan tar upp lagras i skalet och bildar ett miljöhistoriskt arkiv. Om man studerar och mäter halterna av olika ämnen avlagringarna i skalet kan man få en bild av hur miljön förändrats med tiden. Under 2003 och 2004 genomfördes musselinventeringar i området av Naturhistoriska riksmuseet Stockholm, samt Göteborgs Naturhistoriska museum. Inventeringen visade på förekomst av sex olika arter av stormusslor i vattenområdet. Tre av dessa arter; tjockskalig målarmussla, flat dammussla och äkta målarmussla är rödlistade där den förstnämnda är kategoriserad som starkt hotad (EN) och de två sistnämnda som nära hotad (NT) (7). Ytterligare en art, stor dammussla (Anodonta cygnea) anses som tämligen sällsynt även om den i dagsläget inte är rödlistad. Vid inventeringar har en god täthet av tjockskalig målarmussla påträffats och också yngre musslor har påvisats (3). Detta visar på en fungerande reproduktion av tjockskalig målarmussla vilket är relativt ovanligt. Sammantaget visade det höga artantalet av stormusslor att vattenområdet har hög potential att hysa en både art- och individrik stormusselfauna. En förutsättning för ökad individrikedom av musslor i området är dock en passage förbi då musslorna använder sig av värdfiskar för spridning vid ett stadium av sin livscykel. Att ge fisken möjlighet att passera innebär därmed också möjlighet även för musslorna att sprida sig inom Nyköpingsåns vattensystem (4). 19

142 Tjockskalig målarmussla (1032) Tjockskalig målarmussla är utpekad i EUs habitatdirektiv och är den mest sällsynta av de i Sverige förekommande åtta stormusselarterna i sötvatten. Dess utbredning är begränsad till fyra från varandra isolerade områden i södra - östra Sverige: Skåne, nordöstra Småland - södra Östergötland, Södermanland och norra Uppland. Arten har minskat stort i Sverige under de senaste 70 åren där orsakerna framförallt tros bero på övergödning, reglering, rensning, avverkning av strandnära vegetation och tillbakagång av värdfiskpopulationer. Andra hot tros vara signalkräftan som äter unga exemplar av tjockskalig målarmussla (2). Arten är strikt skildkönad och de befruktade äggen utvecklas i hondjurens gälar varefter de utstöts som glochidielarver. Dessa fäster sig i gälarna på värdfiskar där de genomgår ett parasitiskt stadium under 4-5 veckor. Spridning sker med hjälp av värdfisk uppströms och nedströms. Vilken fiskart som fungerar som huvudvärd i Sverige är inte helt utforskat, men de studier som hittills genomförts antyder att möjliga arter är bl.a. elritsa och stensimpa samt lake, löja och färna. De små ungmusslorna lever under flera år nedgrävda i bottensedimentet. Detta stadium i musslans utveckling samt ekologi är mycket dåligt känd. Det tar ca fyra år innan musslorna är könsmogna. Musslorna har, via åldersanalyser av skaltillväxt, visats kunna uppnå den höga åldern av ca 90 år, med en median på år (svenska förhållanden), och skalen är därigenom viktiga miljökemiska arkiv (7). Den tjockskaliga målarmusslan förekommer främst i rinnande vatten, i huvudsak på sand- och grusbotten men även i mer lerrika habitat. Som tidigare nämnts torrlades delar av vattenområdet i samband med det anläggningsarbete som ägde rum Under en inventering året därpå kunde det konstateras att den tjockskaliga målarmusslan hade överlevt både nedströms och uppströms dämmet men att förekomsten var begränsad till de djupare delarna av ån, de som inte helt torrlades. Populationen innan torrläggningen uppskattades till ca individer men vid uppföljningen hittades endast 41 levande musslor. Vid 2003 års inventering hittades ett flertal unga musslor (30-41mm) vilket tyder på att populationen var reproducerande. Vid 2004 års inventering hittades inga unga individer på sträckan nedanför dämmet, man hittade dock ett fåtal individer ovan dämmet (2). Vid inventeringar har dock en god täthet av tjockskalig målarmussla påträffats och yngre musslor påträffades (3) Fisk Inom ramen för kalkeffektprogrammet har fyra sjöar inom Båvens avrinningsområde provfiskats. I sjöarna förekom abborre (Perca fluviatilis), gädda (Esox lucius), gärs (Gymnocephalus cernuus), braxen (Abramis brama), sarv (Scardinius erythrophthalmus), benlöja (Alburnus alburnus), björkna (Abramis bjoerkna) och den rödlistade arten mal (Silurus glanis) (4). I utredningen om vattenhushållning redovisas uppgifter om att mal, sik (Coregonus lavaretus), gös (Sander lucioperca), nors (Osmerus eperlanus L), lake (Lota lota) och ål (Anguilla anguilla) påträffats i Båven (4) Vid musselinventeringen 2004 noterades förekomst av mört (Rutilus rutilus), abborre, benlöja och signalkräfta (Pacifastacus leniusculus ) (2) Under hösten 2006 utförde länsstyrelsen i Södermanlands län elfiske samt fiske med landvad i ett område som sträcker sig från och några hundra meter nedströms detta. Resultatet från fältbesöket visade på förekomst av benlöja, lake, gärs och stensimpa (Cottus gobio). Mal Malen är Sveriges största sötvattenfisk. Malen är rödlistad och det svenska beståndet uppvisar en låg grad av genetisk variation i jämförelse med andra populationer i Europa. Båven är en av tre sjöar i Sverige som fortfarande hyser ett malbestånd. Fram till 1920-talet fanns den inom hela Nyköpingsåns vattensystem men populationen har sedan dess minskat p.g.a. de flera vandringshinder som minskar artens spridningsmöjligheter. Malen ingår inte i habitatdirektivet och behandlas inte specifikt i någon bevarandeplan, men är fridlyst. De åtgärder som föreslås i Båvens bevarandeplan kommer dock att långsiktigt gynna malen. Ett åtgärdsprogram för mal är framtaget (8) med vision och mål om att bl.a. antalet vuxna och reproduktionsdugliga individer samt spridningsmöjligheter ska öka. 20

143 Malens lek sker under vår och försommar och sker i regel under kvällstimmarna. Malen vandrar uppströms under lekperioden och stannar kvar där under flera veckor. Viktiga uppväxtområden är grunda och vegetationsrika lokaler. Rommen klibbas fast på den preparerade lekplatsen. Dödligheten är hög för de ägg som faller till bottnen (8). Födan består till en början av zooplankton, men med ökad kroppstorlek övergår de till att äta ringmaskar, insektslarver, kräftdjur, fiskyngel och slutligen fisk. Stensimpa Stensimpan är en bottenlevande fiskart med stort och brett huvud samt stora, yviga bröstfenor. Kroppen når en längd av max 12,5 cm. I Sverige är den funnen i alla landskap utom Öland, såväl i rinnande vatten som i sjöar. Den påträffas också i bräckt vatten. Den lever stationärt på stenoch grusbottnar på grunt vatten (djup cm). Arten vill ha klart och syrerikt vatten och vistas därför ofta i sjöarnas bränningszon. Stensimpan är i regel relativt orörlig men kan vid fara förflytta sig blixtsnabbt. Den är mest aktiv nattetid (1). Stensimpan är en vandrande fisk som kan ta sig fram vid låga vattenflöden. Arten är viktig för målarmusslans livcykel då den fungerar som värdfisk för med sig mussellarverna (se mer om detta samspel i avsnitt 4.1 ekologisk påverkan). Stensimpan är en långsam simmare och föredrar vattenhastigheter under 0,4 m/s (9), (10). Leken sker mellan mars och juni. Boet är en grottliknande håla och äggen vaktas av hanen tills de kläcks. Förekomst av arten i ett vattendrag indikerar god vattenkvalitet. Födan utgörs av dagslände- och mygglarver, maskar och kräftdjur samt fiskrom (1). Nissöga (1149) Den svenska populationen av nissöga finns vid ostkusten i södra delarna av landet samt i Mälardalens, Vänerns och Vätterns vattensystem. Svensk nissöga lever i relativt klart och kyligt vatten på sand- eller mjukbottnar på grunt vatten i sjöar och lugna delar av rinnande vatten. Lämpliga bottnar är viktiga för nissöga som utnyttjar bottnen för att gömma sig från rovfisk och för att inta föda. Arten är aktiv i skymningen och söker då föda på bottnen medan den dagtid uppehåller sig nedgrävd i bottensubstratet. Nissöga kan genom tarmandning utnyttja atmosfäriskt syre och tolererar lägre syrehalter i vattnet än till exempel grönlingen (1). Leken sker i maj-juni och äggen läggs på bottnen eller inne i vegetation. Arten har möjlighet att sprida sig via vattendrag utan vandringshinder. Nissöga var tidigare rödlistad, men inventeringar har visat att arten är vanligare än man tidigare trott och bedöms idag vara livskraftig (LC) enligt IUCN:s kriterier. Ett åtgärdsprogram är framtaget för nissöga (1). Födan utgörs särskilt av ryggradslösa djur som silas ut ur bottensubstratet eller plockas från bottnen, men även av detritus (organiskt material) av viss partikelstorlek. Ål I Sverige förekommer ålen främst i södra halvan av landet i viktiga områden längs kusterna samt i insjöar och vattendrag. Arealen tillgängliga uppväxtområden har minskat kraftigt under talet till följd av omfattande vattenkraftsutbyggnad. Uppvandringen i svenska vattendrag började minska kraftigt redan under 1950-talet och har legat på en i stort sett konstant, men mycket låg nivå sedan slutet av 1990-talet. I Skandinavien uppskattas mängden ankommande glasål vara under 1% av de historiska nivåerna. Den dåliga rekryteringen medför fortsatt nedgång i det vuxna beståndet åtminstone en generation (ca 15 år) framåt och vissa menar att det redan idag finns risk för att mängden lekmogen ål är så liten att reproduktionen kan krascha pga. Alleeeffekter (dvs. att de könsmogna fiskarna inte förmår hitta någon partner p.g.a. allt för låga tätheter lekmogen fisk i lekområdena). Delar av ålens livscykel och biologi är fortfarande oviss. Leken sker på några hundra meters djup i det salta och varma Sargassohavet, förmodligen under vårvintern. Äggen kläcks efter några dygn varefter larverna driver med Golfströmmen och den Nordatlantiska strömmen till Europas kuster, en resa som bedöms ta mellan ca tio månader och närmare tre år. När de på hösten närmar sig kontinentalsockeln omvandlas ållarverna från sin pilbladsliknande form till en rund men fortfarande helt genomskinlig liten ål (glasål) som simmar 21

144 vidare mot kusterna där de sedan i samband med vårens ökande vattentemperaturer börjar pigmenteras, för att slutligen få den vuxna gulålens färgsättning. Efter mellan 10 och 25 år som gulål omvandlas ålen till blankål eller vandringsål och könsmognad. I samband med detta söker den sig aktivt ut ur sjöar och vattendrag för att sedan vandra vidare längs kusterna mot Sargassohavet. Efter leken antas alla ålar dö (7) Fåglar Båven och dess omgivningar hyser sällsynta och känsliga fågelarter. Det är framförallt fiskgjuse och storlom som är karaktärsarter för området. Populationen av storlom är en av de större i landet. Vid sjön finns troligen också berguv, som tidigare häckat i ett par av områdets branter. Numera, sedan ca 10 år tillbaka, ses också havsörnen sväva över vattnet på jakt efter föda. På de mindre öarna finns vitfågelkolonier och på några håll häckar häger. Ökningen av mellanskarv har under senare år varit påtaglig och orsakat vissa problem för fiskeintresset. För att i huvudsak främja fiskgjusens och storlommens livsmiljö har ett hundratal öar och uddar invid land ett anpassat fågelskydd. Förr häckade även pilgrimsfalk och glada vid sjön, men alla tidigare häckningsplatser är nu övergivna (1). Fiskgjuse Fiskgjusen livnär sig på stora fiskar, främst gädda och braxen. För att på hög höjd kunna se sina bytesdjur behöver den ett relativt klart vatten att fiska i. Fiskgjusen är dessutom beroende av lämpliga träd för sitt bobygge. Det ska vara stora bon av ris och grenar i toppen av plattkronade kraftiga träd där gjusen har utsikt över omgivningen. Det lämpligaste trädslaget är tall men även andra större och kraftiga trädslag kan användas. Sveriges bestånd tros inneha omkring 40 % av det totala europeiska beståndet där Södermanland innehar enligt grov uppskattning mellan 250 och 300 årligen häckande par. Kring Båven tros det finnas mellan par, av vilka omkring ett 20-tal årligen häckar på öar eller på fastlandet i nära anslutning till sjön (1). Storlom Storlommen är en störningskänslig fågel knuten till klara vatten där den livnär sig på fisk. Den är beroende av hög vattenkvalitet och är därigenom en god indikator på rena sjöar. Storlommen häckar gärna i ganska stora skogssjöar som i regel är större än 20 ha. Den föredrar näringsfattiga sjöar med lite växtlighet, steniga stränder och med små öar eller uddar lämpliga som boplatser. Storlommen har svårt att röra sig på land, vilket medför att de väljer att ha sina bon så nära strandkanten som möjligt. År 2006 häckade omkring 35 par i Båven och utöver dessa par noterades även ett antal ungfåglar (1). Fisktärna (A193) Fisktärnan är spridd i hela Syd- och Mellansverige, i Norrland huvudsakligen längs kusten. Fisktärnan kan både häcka solitärt och i kolonier. Områdena de häckar i kan vara omväxlande till sin karaktär allt ifrån kala skär till frodiga strandängar. Boet, som oftast är en fördjupning i marken, placeras oftast öppet på ytor med lågvuxen vegetation. Fisktärnan behöver tillgång på fiskrika sjöar och/eller grunda kustområden samt störningsfria häckningsplatser. För att större kolonier ska kunna etableras krävs att det är fritt från rovdjur. Framför allt bör mink och räv hindras att nå häckningsplatserna. Under häckningen söker fisktärnan föda inom ett område i storleksordningen 1-5 km². I Båven finns 7 skär med kolonihäckande fisktärnor och ett okänt antal solitärt häckande par (1). Berguv (A 215) Berguven är en utpräglad stannfågel och lämnar knappast reviret någon gång under året. Ungfåglar kan dock göra vidsträckta förflyttningar. Födan består främst av medelstora däggdjur. I slutet av 1900-talet tros antalet revir i Sverige vara över 600. Tidigare har man trott att berguven var en utpräglad storskogs- eller vildmarksart, men man har under senare år sett att den även kan leva i omväxlande miljöer som i mellanbygdernas jordbrukslandskap och i skärgårdsområden. Berguven bygger sina bon på skyddade klipphyllor eller direkt på marken, ofta i skydd av ett stenblock eller en rotvälta. Även om berguven kan häcka i närheten av människor är den väldigt känslig för störningar vid boplatsen, särskilt under de tidiga stadierna av häckningen. Vid Båven har berguven häckat på minst ett par lokaler. Den gynnas här av ostördheten samt tillgången på lämpliga häckningsbiotoper. Möjligen har uven redan idag någon häckningsplats vid sjön, men häckning har inte konstaterats på åtskilliga år (1). 22

145 Havsörn (A 075) Havsörnen har tidigare främst häckat vid kusterna men har nu i allt större utsträckning börjat etablera sig vid insjöarna. Ett bo har konstaterats vid Båven men det finns också ett par häckningar i sjöns närhet och dessa örnar använder regelbundet sjön för att fånga fisk. Under vintern flyttar havsörnen så långt som till Mellaneuropa men kan också flyga kortare sträckor eller stanna vid häckningsområdet. Havsörnens bo är mycket stort och tungt och används år efter år av samma par. Det placeras ofta i träd men kan också byggas på en klippavsats. Det kräver lämpliga träd i häckningsområdet, endast tallar som är minst 100 år gamla duger. Skogsavverkning kan därför vara ett hot mot havsörnens häckning. Med åren växer boet som kan bli upp emot två meter i diameter. Havsörnens föda består till största delen av fisk, men den äter även däggdjur, inklusive kadaver samt sjöfåglar. Den konkurrerar ibland med fiskgjusen genom att tvinga gjusarna att släppa bytet. Detta kan påverka fiskgjusens val av boplats på så sätt att bona placeras närmare sjön för att minska transporttiden mellan födosöksområdet och boet. Ett åtgärdsprogram för bevarande av havsörn finns i remissversion (1) Däggdjur Utter (1355) Uttern är ett mårddjur. Den är kortbent med en kroppslängd på cm. Därtill kommer en lång och jämt avsmalnande svans. Uttern är anpassad till ett liv i vatten och skaffar som regel sin föda, som består av fisk, kräftor, musslor, direkt från sjön. Optimala livsmiljöer är vatten som erbjuder riklig tillgång på lättfångad föda året runt och med platser där uttern ostört kan vila, föda upp ungar etc. Uttrarna är i allmänhet verksamma inom begränsade områden som utnyttjas mer eller mindre regelbundet året om. Storleken på dessa områden varierar. Utterhonor med ungar kan utnyttja ett område med ca 7 km diameter medan könsmogna hanar utnyttjar betydligt större områden. Det krävs därför stora ostörda och sammanhängande vattenområden för att få livskraftiga utterbestånd. Uttern är beroende av strömmande vatten vintertid för att söka föda under den tid sjöarna är isbelagda. (1). 3.9 Avrinning Avrinning från Båven sker från ett område på ca 770 km 2. Båven är nära 70 km 2, medan Lidsjön nedströms Båven har en areal på ca 9 km 2 (4). Ramböll har haft tillgång till avrinningsdata från mätstationen vid Sibro. Datamaterialet består av veckovisa data för åren 2010 till Avrinning till och reglering av Båven ger avtryck i datamaterialet, något som är särskilt tydligt vid låg vattenföring. 23

146 Figur 7 Vattenföring i Båven direkt uppströms vid för åren Av grafen i Figur 7 framgår att vattenföringen de flesta år är störst under snösmältningen på våren mellan vecka 10 och 20. Den högst registrerade vattenföringen under perioden uppmättes under vecka 17 år 2010 och är ca 20 m 3 /s. Om hösten har det under mätperioden flera år varit låg vattenföring, och värden ner mot 0,1 m 3 /s är uppmätta. Variabler för vattenföringen på platsen har också sammanställts för perioden 1977 till 2007, se Tabell 9. Tabell 9 Vattenföring vid under perioden (4). Specifikation Benämning Vattenföring (m 3 /s) Lägsta lågvattenföring LLQ 0 Medel lågvattenföring MLQ 0,5 Medel vattenföring MQ 4,6 Medelhögvattenföring MLQ 13,2 Högsta högvattenföring HHQ 21 De beräknade högvattenflödena påverkas av regleringen av sjön, särskilt vid normalvattenföring då det är möjligt att hantera tre luckor i. I det senare datamaterialet framgår det för varje vecka hur många luckor som varit öppna. År 2016 var ett år utan större händelser i vattenföringen och under året kunde en generellt fallande vattenföring ses både över hela året och fram mot hösten (Figur 8). Datamaterialet för året är ofullständigt då Ramböll mottog det efter vecka 46 och därför bara har data till och med denna vecka. 24

147 Figur 8 Avrinning, nivå och antal luckor öppna under Av grafen i Figur 8 framgår att vattenföringen vid under 2016 hade en topp i vecka 11 på 8 m 3 /s. Under vecka 12 och 13 stängdes två av luckorna i utskovet, vilket medförde att vattenföringen sjönk till 4 m 3 /s. Detta skedde i övrigt utan märkbar höjning av Båvens vattenstånd. Under hösten 2016 var vattenföringen låg, och endast en lucka var öppen. Alla luckor stängdes mot slutet av året. 25

148 3.10 Nuvarande hydrauliska förhållanden De nuvarande hydrauliska förhållandena i Båven påverkas av, liksom av den löpande driften av utskovet. Figur 9 Byggnadsverket vid. Utloppet med utskovsluckor markerat med gult och dammkrön markerad med rött. Byggnadsverket består i korta drag av två delar med olika funktion, se Figur 9. Ett utskov med skibord och luckor samt en dammvägg med dammkrön. Deras funktioner beskrivs i följande avsnitt. Sträckan vid dämmet som särskilt studeras är uppmätt till cirka 185 m uppströms till omkring 112 m nedströms. Mätningarna genomfördes under december 2016 och januari 2017 (Figur 10). 26

149 Figur 10 Inmätningspunkter för beskrivning av längdprofil och nuvarande bottenförhållanden. Numreringen beskriver placering av inmätningspunkter med negativa värden uppströms och positiva värden nedströms. Exempelvis ligger St m som används i diskussionen nedan nära den nordligaste transekten. Inmätningen av längd- och bottenprofiler är genomförd med totalt fem tvärprofiler ovanför utskovet: en profil av själva utskovet, en längdprofil av dammkrönet samt tre profiler nedströms utskovet (Figur 10). Mellan de mätta profilerna är höjdmätningar av botten genomförda var tionde meter (Figur 10). Bottenmätningarna är inte nödvändigtvis placerade på de djupaste punkterna och data är därmed inte fullt representativt för den lägsta bottennivån. Inmätningen är delvis utförd med istäcke och en visuell placering av mätpunkterna vid djuppunkter har inte varit möjlig. Mätningarna är bearbetade i vattenflödesprogrammet VASP på ett sådant sätt att data har kunnat sammanställas i längdprofil för den uppmätta sträckan (Bilaga 7). 27

150 Figur 11 Längdprofil av Båven, och Lidsjön med bottennivå, medelvattennivå och terränghöjd på höger och vänster sida. I grönt visas nivå på terräng till öster, i rött terräng till väster, blå är vattenyta samt svart bottennivå. På x-axeln ges avstånd (m) från nuvarande dämme. På y-axel ges höjd (m). I Figur 11 framgår med svart streck bottenhöjderna i Båven och nedströms dämmet. Variationerna mellan de uppmätta profilerna är punktmätningar av botten, där det inte har mätts en fullständig profil. Blått streck visar vattennivån. Det gröna strecket visar marknivåerna på östra sidan och det bruna strecket visar markhöjden på västra sidan. Överst på längdprofilen (Bilaga 7) är uppmätta tvärprofiler angivna (Bilaga 8 och Bilaga 9). Väg 670 finns cirka 95 m uppströms utskovet. Höjddata visas för de mätta punkterna. Vattennivån ovanför dämmet är manuellt inskriven i längdprofilen på ett sådant sätt att den motsvarar årsmedelvärdet för vattennivån på 21,83 m. Det framgår av vattennivån att höjdskillnaden mellan Lidsjön och Båven är cirka 2,5 m. Utskovet är placerat vid nollpunkten. Dammkrön Dammkrönet eller skibord är den 56 m långa vågräta övre delen av dammväggen med en övre kant i höjden 21,9 m. Dammkrönet är mätt i december 2016 och en variation i vattenytan på 1-2 cm uppmättes då vid krönkanten. Dammväggen och dammkrönets funktion är huvudsakligen att bevara vattenståndet i Båven på en nivå som inte väsentligen överstiger 21,9 m. När vattennivån i Båven stiger, särskilt under vårarna, sker detta långsamt till dess att nivån når över dammkrönet. Enkla beräkningar visar att vid en vattennivå på 21,95 m i Båven bortförs vatten med cirka 1 m 3 /s. Stiger vattennivån ytterligare cirka 10 cm till en höjd på 22,05 m i Båven ökar vattenföringen över krönkanten till 5,5 m 3 /s, utöver det vatten som leds bort genom utskovsluckorna, se Tabell 10. Det högsta uppmätta vattenståndet i Båven under perioden 2010 till 2016 var 22,19 m. 28

151 Tabell 10 Vattenföring över dammkrönet vid varierande nivåer i Båven. Nivå i Båven (m) RH2000 Vattenflöde över dammkrönet (m 3 /s) 21,89 0,0 21,95 1,0 22,00 3,0 22,05 5,5 22,10 8,5 22,15 11,9 22,20 15,7 Utskovet Utskovet består av 3 öppningar som vardera har en bredd av 1,2 till 1,3 m. Botten i öppningen är uppmätt till 20,94 m, cirka 0,9 m under medelvattenståndet (Figur 12; Figur 13; Figur 14). Figur 12 Utskov med 3 luckor, november 2016, där 1 lucka i mitten var öppen. 29

152 Figur 13 Utskov från, foto taget nedströms dämmet. Figur 14 Utskov, inmätt i december Här visas årsmedelnivån för vattenståndet. Utskovet är inte alltid vattenförande. Under torra perioder kan alla tre luckor vara stängda. Detta hände senast vintern 2016 men också tidigare år, 2011 och Typiskt stängs alla luckor när vattenföringen är låg (<100 l/s) och vattennivån i Båven är under ca + 21,50 m. Vattenföringskapaciteten i utskovet varierar således i förhållande till den driftspraxis som råder. Beräkningar visar att om vattenföringen är över 5 m 3 /s kommer vatten att rinna över dammkrönet även om alla tre luckor är öppna. Den dagliga driften av utskovet styr vattenståndet i Båven. 30

153 Figur 15 Nivå i Båven under perioden Under perioden mellan 2010 och 2016 har vattennivån i Båven varierat mellan 21,44 och 22,19 m (Tabell 11; Figur 15; RH 2000, det vill säga att amplituden på variationerna från medelvattennivån har varit cm från medelnivån på 21,83 m). Dammkrönet har under det första halvåret fyllt sin funktion och vatten har runnit över krönet regelbundet. Endast en gång under mätperioden har det inträffat att vatten runnit över dammkrönet under annan tidspunkt. Avrinningen från Båven är mycket säsongsbetonad med de största vattenflödena under våren. Utifrån dataunderlaget från mätstationen kan medel, lägsta och högsta vattennivå för Båven fastställas för vår, sommar, höst och vinter under perioden 2010 till Tabell 11 Vattennivåer i Båven under perioden sammanställt utifrån olika årstider Medel (m) RH2000 Minimum (m) RH2000 Maximum (m) RH2000 Vår (vecka 10-22) 22,00 21,84 22,19 Sommar (vecka 23-35) 21,77 21,49 22,10 Höst (vecka 36-48) 21,64 21,44 22,00 Vinter (vecka 49-9) 21,89 21,59 22,10 Små nivåvariationer i sjöar Under de perioder när tillrinningen överstiger vattenföringskapaciteten i utskovet stiger vattennivån i Båven. Fluktuationerna är dock relativt små i jämförelse med exempelvis älvar som har snabbt stigande vattennivåer. Båvens stora areal kräver att en stor volym ska fyllas på för att vattennivån ska stiga. Med en sjöareal på 68 km 2 är det volymer i storleksordningen 27 miljoner m 3 som måste fyllas på för att vattennivån i Båven ska öka med 40 cm. Denna stigning och volym kräver att det ska vara ett tillflöde av vatten motsvarande 10 m 3 /s under en månad, utöver det vatten som avförs från Båven genom utskovet. I realiteten är volymen större i och med de flacka stränderna vilket medför en större areal än den i beräkningen antagna lådformade sjön. 31

154 Figur 16 Vattennivåer och vattenflöden under 2010 Under 2010 var vattenföringen i fram till vecka 12 ungefär 5 m 3 /s (Figur 16). Under perioden fram till vecka 16 steg sedan vattenföringen till 19 m 3 /s. Under samma period steg vattennivån från 21,84 m till 22,17 m, det vill säga 33 cm (Figur 16). Ökningen i vattenhastighet blir som högst när vattennivån når kanten av dammkrönet (nivå 21,9) och vattenflödet ur sjön ökar. Vid naturliga förhållanden, utan dämme, har flödeskapaciteten vid Sibro varit högre i och med att vatten kunnat flöda över en större bredd. Fluktuationerna i Båvens vattennivå bedöms därför tidigare ha varit mindre än vad de är idag. 32

155 4. BESKRIVNING AV ALTERNATIVA TEKNISKA LÖSNINGAR Den dämning av vatten som sker vid påverkar möjligheterna negativt för all fauna att passera i både nedströms och uppströms riktning mellan Båven och Lidsjön. 4.1 Ekologisk påverkan Under de senaste 30 åren har det etablerats en lång rad olika fisk- och faunapassager vid vandringshinder i vattensystem i bland annat Sverige och Danmark. Det finns därmed en stor erfarenhetsbas och kunskap om bland annat vilka typer av passager som fungerar och inte. Tidigare har bland annat deniler och kammartrappor använts. Dessa har dock visat sig ha en begränsad funktion, då de uteslutande tillgodoser behoven för de fiskarter som är bra på att simma. Under de senaste 10 till 15 åren har fiskpassager skapats genom utrivning av vandringshinder eller byggnation av omlöp. Dessa mer naturliga faunapassager har en bredare funktion, men är ändå typiskt designade för att tillgodose behoven för exempelvis havsöring och lax, vilka är goda simmare. Simförmågan hos de olika arterna är i dag den primära parametern vid dimensionering och design av en fiskpassage. Med andra ord är vattenhastigheten vid olika vattenflöden, och särskilt vattenhastigheten i den valda fiskartens vandringsperiod, det viktigaste kriteriet vid design av fiskvägar. Vid Sibro finns tjockskalig målarmussla som är den art som utpekas i Natura 2000 området Sibro (SE ). Därutöver finns stensimpa som är en utpekad fokusart för Natura 2000 området Båven (SE ). Tjockskalig målarmussla är dessutom rödlistad och klassad som starkt hotad, varför det är extra viktigt att hänsyn tas till arten. För att säkerställa en god bevarandestatus för tjockskalig målarmussla är det viktigt att den kan genomföra sin livscykel, vilken beskrivs i Figur 17. Figur 17 Livscykel för tjockskaliga målarmussla (Havs- och Vatten myndigheten) 33

156 För den tjockskaliga målarmusslans livscykel är särskilt parasitstadiet (2) intressant i utformningen av faunapassagen. Under detta stadium sätter sig musslans larver fast vid gälarna på värdfisken och sitter där i ca 28 dagar innan de lossnar och gräver ner sig i bottensedimenten. För att musslan ska kunna sprida sig är det därför väsentligt att värdfisken kan vandra ohindrat upp- och nedströms i vattensystemet. Därför blir vattenhastigheten i passagen en väsentlig parameter. Figur 18 Tjockskalig målarmussla (nederst till vänster) och möjliga värdfiskar för musslans larver vid Sibro, stensimpa (överst) och abborre (nederst till höger). Stensimpan är en av de identifierade värdfiskarna för den tjockskaliga målarmusslan som finns vid Sibro. Vid inventeringar vid Sibro har man även påträffat abborre, vilken kan fungera som värdfisk för den tjockskaliga målarmusslan, se Figur 18. Det finns inte många fiskpassager i Sverige och Danmark, eller övriga världen, där fokus har varit att säkra upp- och nedströms passage för abborre och stensimpa. Båda fiskarterna kännetecknas av att de är svaga simmare och föredrar vattenhastigheter i strömmande vatten under 0,4 till 0,5 m/s (9) och (10). Om en faunapassage dimensioneras för simegenskaperna hos stensimpa och abborre bör den därför samtidigt kunna tillgodose behoven hos lax, havsöring, gädda och mal, då dessa arters simegenskaper är väsentligt bättre. 4.2 Förutsättningar för fiskpassage vid I utvärderingen av projektmöjligheter och alternativ för fisk- och faunapassage vid har utgångspunkten varit de arter för vilka passagerna byggs. Lösningar är därför primärt avsedda att fungera för värdfiskarna för tjockskalig målarmussla, samt för den europeiska malen. Värdfisken för den tjockskaliga målarmusslans larver, stensimpa, har värderats till att vara den sämsta simmaren av de arter som passagen ska byggas för. För att vara säker på att fisken kan passera från Lidsjön till Båven och tillbaka är det en rad krav som ställs för att passagen ska ge optimala förhållanden: 34

157 Vattenhastigheter under 0,4 m/s Minimal eller ingen fördelning av vattnet, d v s en huvudsaklig vattenförande fåra är att föredra Kontinuerligt fall i passagen Fall på mindre än 2 promille Med en skillnad i vattennivå mellan Lidsjön och Båven på cirka 2,5 m ska ett optimalt omlöp vara cirka m för att upprätthålla den nuvarande vattennivån i sjön och uppfylla alla givna kriterier. Denna lösning är inte möjlig för alla valda alternativ. Kompromisser utifrån de fyra punkterna kommer därför att krävas, alternativt en sänkning av vattennivån i Båven. Inledningsvis presenterades åtta skissförslag på lösningar för Nyköpings kommun. Skisserna omfattade olika projektförslag i kombination med olika framtida ytvattennivåer i Båven. Av de åtta skissförslagen valdes fyra förslag ut. Utöver dessa beskrivs också nollalternativet som består i att nuvarande förhållanden bevaras. De fem valda alternativen är: Nollalternativ nuvarande förhållanden bevaras (Bilaga 1) Alternativ 1 fullständig rivning av dämmet (Bilaga 2) Alternativ 2 kort meandrande omlöp (Bilaga 3) Alternativ 3 halvlångt meandrande omlöp som startar i Båven (Bilaga 4) Alternativ 4 lång parallellt vattendrag öster om inloppet till Lidsjön (Bilaga 5) Det är väsentligt att understryka att fyra av de fem alternativen beskriver spannet av de olika möjligheter som finns för en etablering av en fisk- och faunapassage vid Sibro. Ytterligheterna representeras av nollalternativet och allternativ 1, fullständig rivning, och däremellan finns alternativ två till fyra som alla kan justeras i sin utformning på olika sätt efter de önskemål Nyköpings kommun prioriterar högst. Optimering av den lösning som valts kan ske under detaljprojektering. Nedanstående beskrivningar av alternativen och deras lösningar är därför endast grovt skissade. 4.3 Reglering av Båven Genom att ändra på förhållandena kring och därmed utloppet från Båven mot Lidsjön sker också en ändring i regleringen av Båven. Vid Båven finns många olika intressenter att ta hänsyn till vid ändrade av vattennivåvariationer i Båven. Bland intressenterna kan nämnas lantbruk, ekologiska intressen, båtliv, vattentäkt och tekniska anläggningar i form av bland annat VA-ledningar. I tre av projektförslagen säkras en fisk- och faunapassage genom ett förändrat utlopp från Båven. Utan reglering skulle det vara utloppets dimensioner, bottennivåer och bredd som fastställde Båvens normala vattennivåer. I förslagen finns möjlighet till flera olika utformningar som fastställer högsta och lägsta vattennivå och en variation mellan dessa som är beroende av vattenföringen. Vid stor tillrinning till Båven har det i de tre förslagen beskrivits endera ett nytt dammkrön/skibord eller ett bevarande av det befintliga dammkrönet. Detta betyder att det samtidigt är möjligt att säkra den befintliga vattennivån vid större tillrinning. Ramböll rekommenderar att det i urvalsprocessen av alternativ särskilt tas i beaktande placeringen av det nya omlöpet och faunapassagens funktion. Efter valet kan detaljprojektering av den framtida vattennivån ske på ett sådant sätt att hänsyn till andra intressen tas i så hög grad som möjligt, samtidigt som fiskpassagens ändamål och övriga intressen i Natura 2000-området uppfylls. I Tabell 12 finns de olika alternativens påverkan på Båven sammanställda. 35

158 Tabell 12 Möjligheter för reglering av Båven för de olika lösningarna. Alternativ Nollalternativ Alternativ 1 - Fullständig utrivning Alternativ 2 - Kort meandrande omlöp Alternativ 3 - Halvlångt meandrande omlöp Alternativ 4 - Långt parallellt vattendrag Påverkan på reglering av Båven Oförändrade förhållanden Vattennivån sänks permanent till en naturlig nivå. Lidsjön är sedan tidigare sänkt. Den naturliga nivån i Båven relaterar därför endast till en nivå med förhållandet att Lidjön är sänkt. Möjligheter finns till att anpassa regleringen av Båven till önskade förhållanden, däribland också oförändrade sådana Möjlighet finns för att anpassa regleringen av Båven till önskade förhållanden, däribland också oförändrade sådana. Vattennivån i Båven sänks med upp till 1 m. I förstudieförslagen för alternativ 2 och 3 visas exempel på möjligheter till framtida lösningar på utskov. Utgångspunkten för dessa alternativ är att upprätthålla en lägsta och högsta vattennivå motsvarar den lägsta observerade nivån under mätperioden ( ) respektive den högsta som noterats. I alternativ 1 och 4 kommer vattennivån i Båven sänkas avsevärt från den befintliga och det är inte möjligt att bibehålla dagens vattennivåer. 4.4 Nollalternativ Beskrivning av lösning Nollalternativet innebär oförändrade förhållanden mot nuvarande (Bilaga 1) Hydraulik Nuvarande hydrauliska förhållanden beskrivs i avsnitt Alternativ Beskrivning av teknisk lösning Figur 19 Alternativ 1 Översikt av bedömda nivåer efter en fullständig utrivning av 36

159 I det här alternativet tas både dammvägg och utskov vid bort. Detta betyder att dämningen försvinner och att vattnet i Båven sänks till ett läge nära det naturliga (Figur 19; Bilaga 2). Lidsjön, som tidigare är sänkt, regleras dock fortfarande. Det nya utloppet från Båven löper i befintlig fåra väster om nuvarande dammvägg. Inmätningarna visar att den lägsta bottennivån uppströms väg 670 i de mätta profilerna är på 19,85 m (station -173 m, se Figur 10). Punkterna nedströms i den uppmätta bottenprofilen visar bottenhöjder på ca 20,3 till 20,5 m. Det är ovisst om bottennivåerna är representativa för hela utloppets bredd eller om det finns lägre punkter som svarar till den uppmätta profilen i St m. En annan okänd faktor är bottens fasthet och huruvida sjöbotten eroderas när vattennivån sänks Hydraulik Vid ett antagande om att botten i St m är fast kan denna profil uppfattas som en ny utloppströskel för Båven. Om mellanpunkterna nedanför representerar den fulla sjöbredden skulle dammtröskeln istället vara 20,3 till 20,5 m. Om bottenprofilen i St m betraktas som en ny dämningsnivå kommer den framtida vattennivån variera mellan 20 till 20,5 m och således endast i liten grad vara beroende av regleringen av Lidsjön där vattennivån enligt uppgift varierar mellan 19,25 och 20,3 m. Figur 20 Nuvarande förhållanden visas i svart. Bottennivån i alternativ 1 visas i rött, framtida vattennivå i alternativ 1 vid ett vattenflöde på 1m 3 / i turkos, släntkrön i öster i grönt och släntkrön i väster visas i brunt. På x-axeln ges avstånd (m) från nuvarande dämme. På y- axel ges höjd (m). Jämfört med de nuvarande förhållandena kommer vattennivån att sänkas med 1,5 m vid en mätpunkt ungefär 175 m uppströms nuvarande utskov (Figur 20). Vid själva utskovet är sänkningen i vattennivå upp till 2,5 m. Vid en vattennivå på 19,25 m i ån efter dämmet och en vattennivå i Båven på 20,1 m skapas snabbt ett större naturligt fall i det nya utloppet vid vägbron. Fallet är här cirka 10 på en omkring 100 m lång sträcka. Vid en högre vattennivå i Lidsjön, svarande mot exempelvis dämningsgränsen 19,9 m, reduceras fallet till 1-2. Fallet på 10 är således endast aktuellt om botten i St m inte bedöms under vidare projektering eroderas, vilket kan förväntas ske vid detta 37

160 relativt höga fall på bottnar med erosionskänsligt material. Vattennivåerna ska också samtidigt vara låga och omkring sänkningsgränsen 19,25 m i Lidsjön, vilket motsvarar det värde som är uppmätt i december Vattenhastigheten vid en vattenföring på 1 m 3 /s, när det samtidigt är en låg vattennivå i Lidsjön, är upp till 0,88 m/s. Man ska alltså vara uppmärksam på att en återskapande av de förväntade naturliga förhållandena också under perioder kan medföra högre vattenhastigheter än 0,4 m/s, under perioder som är kritiska för förflyttning av målarmusslans larver. Detta gäller endast om den naturliga tröskeln är fast och inte eroderas Tekniska aspekter Anläggning I alternativ 1 sänks vattennivån till ursprungsnivån (att Lidsjön är sänkt är inte beaktat). Det ska därför säkerställas att markstabiliteten på fastigheterna på båda sidorna av inte påverkas negativt. Grundläggning och skick för byggnaderna på fastigheterna är i dag okända, varför det inte är möjligt att bedöma om grunder eller jordartstyper påverkas av en sänkt vattennivå. Detta behöver därför undersökas närmare vid en detaljprojektering av alternativet. En detaljprojektering bör omfatta geoteknisk borrning, eventuellt med frigrävning av fundament. För detta alternativ behöver vidare undersökningar genomföras i syfte att bedöma om byggnader, broar, vägar, järnvägar m.m. påverkas negativt av en permanent vattenståndssänkning i Båven Väg och bro Vattennivån vid vägbron sänks permanent med upp till 1,2 m. Figur 21 Utsnitt av Broritningar från Vägverket från Bron är dock ombyggd Av vägbrons ritningar från 1950 framgår att den sockel som är placerad i Båven har en undre kant på höjden 18,6 m (höjdsystem är inte angivet), vilket motsvarar ungefär 3,3 m under den i ritningen noterade medelvattennivån på 21,9 m (höjdsystem är inte angivet, men är i samma nivå som RH2000). Brons fundament är pålat ner till fast grund. Pålarna är enligt ritningen 12 m långa. Kring socklarna består Båvens sediment av mo och sand, medan det som utgör botten i Båven ser ut att vara utlagd lera. Vid ett genomförande av alternativ 1 kommer vattennivån vid vägbron inte kunna sänkas lägre än Lidsjöns vattennivå, vilken ligger på höjden 19,25 m (RH2000). Det behöver undersökas om 38

161 bron är pålad med träpålar som vid lägre vattennivåer än dagens kan torka ut och riskera att medföra sättningar. Detta kan vara ett problem på brons högra sida (Figur 21) där fundamentet är placerat på höjden 21,2 m (okänt höjdsystem). Det är cirka 45 cm över den uppmätta lägsta vattennivån. Vattennivån sänks i alternativet med upp till 1,2 m vid bron. En eventuell påverkan på brons stabilitet bör därför undersökas närmare genom geoteknisk borrning. Kring den mittersta bropelaren kommer vattenhastigheterna öka om alternativet genomförs. Botten ska därför erosionssäkras genom utläggning av stenmaterial för att skydda bropelaren mot erosion Ledningar Vid rivning av byggnadsverken vid ska ledningars läge uppmärksammas. Vattenfall har upplyst om en lågspänningsledning som passerar från väst mot öst under byggnadsverket (Figur 4 samt Bilaga 10). Ledningarna kontrolleras och flytt eller omläggning planeras ihop med ledningsägaren. Det bedöms inte vara behov för omläggning av de andra ledningar vilka projektet fått information om. Ingen information finns om vattenledningar eller liknande. Inhämtande av samlade ledningsupplysningar ska därför ske i samband med detaljprojektering Uppskattad kostnad Anläggningskostnader för alternativ 1 med en total utrivning bedöms uppgå till 2,3 miljoner SEK, se Tabell 13. I dessa kostnader är dock inte tillståndsprövning eller eventuella markinköp inkluderade. Tabell 13 Sammanställning av bedömda kostnader för Alternativ 1- total utrivning av. Moment Volym SEK Kommentar Arbetsplatskostnader ca 5% av totalsumman Utrivning av dämmet Restaurering av vattendraget, utplacering av sten (m 3 ) Ev. erosionssäkring av vägbro med natursten Etablering av ny båtplats Ev. säkring av byggnader omkring Sibro Ev. restaurering av Båven och bottenområden som kommer i dagen, pga. lägre vattennivå Hantering av ledningar Oförutsedda utgifter 25 % Summa anläggningskostnad SEK ex. moms Beräknat utan oförutsedda utgifter Ned till framtida botten För att ge bästa fallförhållande och tillstånd För att säkra brons brostöd i vattnet Svårbedömd, kan bli mer kostsam. Kostnader för ev. säkring av byggnader, vägar m m runt Båven har ej uppskattas, får utredas vidare. Svårbedömd, kan bli mer kostsam. Svårbedömd, kan bli mer kostsam. För detta alternativ bedöms inga driftkostnader att uppstå efter anläggning. 39

162 4.6 Alternativ Beskrivning av teknisk lösning Figur 22 Alternativ 2 Översikt av bedömda nivåer efter anläggande av ett kort meandrande omlöp vid Sibro. Det här alternativet tar utgångspunkt i tidigare utarbetade lösningsförslag för en fiskpassage vid, se Figur 22 samt Bilaga 3. Den tidigare lösningen har dock endast beskrivits för en vattenföring på 300 l/s i det nya loppet. Det nya omlöpet etableras som ersättning för det nuvarande utskovet med tre luckor. Dammkrönet/skibordet bevaras. Det kan dock bli aktuellt att ändra höjden eller bygga ett skevt krön med en fallande höjd ner mot utloppet för att tillmötesgå önskemål om framtida högsta vattennivå. Profilen i omlöpet etableras med en dubbelprofil så att det vid låga vattenflöden finns ett tillräckligt vattendjup i omlöpet för att säkra fiskpassage. Samtidigt ökar vattenföringskapaciteten i profilen vid stora vattenflöden (Figur 23). Figur 23 Principskiss dubbelprofil Omlöpet anläggs utmed dammväggens västra sida och är 225 m långt. Detta förslag till fisk- och faunapassage är lokaliserad helt inom Nyköpings kommuns fastighet. På grund av den begränsade ytan är bankbredden inte stor. Fallet på sträckan blir omkring

163 4.6.2 Hydraulik Den framtida normalvattennivån i Båven styrs i alternativet av tillrinningen och dimensionerna i det nya utloppet från Båven. Vid en detaljprojektering, där den slutgiltiga dimensioneringen fastställs, är det möjligt att anpassa omlöpets dimensioner och därmed de framtida förhållandena i Båven. Anpassningar kan göras med utgångspunkt i vilka förhållanden som önskas i Båven, om högsta högvatten ska bevaras, medelvattenståndet bevaras, lågvattenståndet bevaras eller kombinationer av dessa variationer. Ett beräkningsexempel har utförts som visar en möjlig lösning för framtida förhållanden, där lägsta lågvatten vid flödet 100 l/s är oförändrat och flödet över dammkrönet samtidigt kan hantera stora vattenmängder utan att högsta högvatten överskrids. I detta exempel etableras omlöpets utlopp på nivån 21,37 m. Med en bottenbredd på 3 m och ett fall med lutningen 10 kommer lågvattennivån i Båven bli ca +21,44 med vattenföringen 100 l/s. Detta motsvarar den lägsta uppmätta nivån under perioden Vid en medellågvattenföring på 0,5 m 3 /s kommer vattennivån i Båven vara +21,57 m. Dammvägg med krön behålls med höjden 21,90 m och med en vattenföring på 3 m 3 /s kommer vattenflöden ske över krönet. När vattenflödet över krönet börjar har flödeskapaciteten vid Sibro ökat väsentligt och därför förväntas att högvattennivåerna i Båven blir oförändrade. Om dammkrönets nivå bevaras säkerställs att den maximala vattennivån i Båven inte förändras. Det behöver dock undersökas om anläggningen av omlöpet väster om dammväggen reducerar vattenföringskapaciteten vid utskovet jämfört med nuvarande förhållanden. Dammkrönet kan utvidgas till att också omfatta det hörn där nuvarande utskov är placerat. Utskovet tas bort, och den hydrauliska skillnaden mellan Båven och vattennivån längst nedströms i omlöpet gör att vattenföringskapaciteten över det utvidgade dammkrönet kommer att vara stor. För att belysa kapaciteten vid stora flöden behöver en hydraulisk modell skapas där både omlöpet och dammkrön ingår. Detta genomförs vid en eventuell detaljprojektering. I projekteringen är det möjligt att anpassa dammkrönets utformning så att högsta högvatten inte ökar i Båven. I alternativ 2 anläggs ett fast utlopp till omlöpet från Båven utan möjlighet att reglera bredden på utloppet. Med utgångspunkten att lägsta lågvatten inte ska tillåtas bli lägre kommer lösningen, i jämförelse med nuvarande förhållanden, innebära att det kommer att ske frekventare vattenflöden över dammkrönet. Med nuvarande förhållanden sker detta vid ca 5 m 3 /s. I exemplet ovan kan vattenflöden över dammkrönet förväntas redan vid 3 m 3 /s. I omlöpet kommer vattenhastigheten att vara 0,69 m/s vid medellågvattenföring på 0,5 m 3 /s. Vid en årsmedelvattenföring kommer vattenhastigheten vara 0,93 m/s. Vid stora vattenflöden när vatten flödar över dammkrönet kommer omlöpet att tillföras ytterligare vatten på hela sträckan. Denna situation behöver studeras vidare med i en dynamisk hydraulisk MIKE modell om alternativet blir aktuellt. Vattenhastigheten vid medellågvattenföring och vid årsmedelvattenföring i omlöpet överstiger den eftersträvade vattenhastigheten om 0,4 0,5 m/s för optimal passage för stensimpa. Vattenhastighet kan dock varieras utmed omlöpet genom att inrätta vilplan där botten är plan vilket kan göras i detaljprojekteringen. Sträckan kan också förses med större stenar där det skapas lungnare förhållanden där fisk, t ex stensimpa, kan vila. I Figur 24 visas ett exempel på en faunapassage där åtgärder vidtagits för att minska vattenhastigheten för att förbättra passagen. 41

164 Figur 24 Exempel på faunapassage med reducerad vattenhastighet i profilen genom utläggning av större stenar som ger lä från strömmen för fisk Tekniska aspekter Anläggning I alternativ 2 ändras vattennivån endast i mindre grad. Vid en detaljprojektering av denna lösning ska omlöpet placeras i förhållande till bostadsfastigheterna nordväst om anläggningen, så att optimal släntstabilitet och teknisk funktion erhålls. Det nya utloppet från Båven placeras relativt nära bostadsfastigheten Väg och bro Förhållandena kring vägar och broar ändras inte i alternativ Ledningar Vid anläggning av omlöpet ska hantering av Vattenfalls lågspänningsledningar som har en västostlig sträckning igenom (under) dämmet utredas (Figur 4 samt Bilaga 10). Ledningssträckningen behöver närmare bestämmas och eventuell flytt eller omläggning behöver planeras tillsammans med ledningsägaren. Det bedöms inte vara behov för omläggning av de andra ledningarna vilka projektet fått information om. Ingen information finns om vattenledningar eller liknande. Inhämtande av samlade ledningsupplysningar ska därför inhämtas i samband med detaljprojektering Uppskattad kostnad Anläggningskostnader för alternativ 2 med anläggning av en meandrande faunapassage bedöms uppgå till 6,2 miljoner SEK, se Tabell 14. I dessa kostnader är inte tillståndsprövning eller eventuella markinköp inkluderade. 42

165 Tabell 14 Sammanställning av bedömda kostnader för Alternativ 2- anläggning av en meandrande faunapassage vid Sibro. Moment Mängd SEK Kommentar Arbetsplatskostnader ca 5% av total summan Beräknat utan oförutsedda utgifter Anpassning av övelöpskant, rivning utskov Ev. möjlighet till reglering Anläggning av omlöp Beräknat på ett medel av 25 m 3 /m på en sträcka av 225 m. Säkring av omlöp så att det klarar stora vattenflöden Exempelvis gjutna sidoväggar Hantering av ledningar svårbedömd, kan bli mer kostsam Oförutsedda utgifter 25 % Summa anläggningskostnad SEK ex. moms För detta alternativ bedöms driftkostnader öka något i förhållande till nuvarande kostnader. 43

166 4.7 Alternativ Beskrivning av teknisk lösning Figur 25 Alternativ 3 Översikt av bedömda nivåer efter anläggande av ett halvlångt meandrande omlöp vid Sibro. I det här alternativet flyttas Båvens utlopp till en ny plats cirka 175 m uppströms det nuvarande utskovet. Fördämningen tas bort och istället etableras en ny 60 m lång fördämning tvärs Båven, se Figur 25, Figur 26 och Bilaga 4. Denna etableras med en spontvägg från den norra till den södra stranden. Nedströms spontväggen byggs det nya omlöpet upp med ny omgivande terräng. Detta ska fungera som ett samlat utlopp där vatten vid stora flöden täcker hela bredden, se Figur 26. Dimensionerna liksom underhållet av denna byggnation påverkar hur mycket vatten som kan ledas bort vid höga flöden. Omlöpet etableras med ett fall på cirka 5,8 som ersättning för det nuvarande utloppet med tre luckor. Omlöpet ska anläggas från det nya dammkrönet och vidare nedströms, primärt genom anläggning i det nuvarande vattenområdet. Figur 26 Skiss på utlopp med dammkrön vid uppmätt profil i St m Hydraulik Den framtida normalvattennivån i Båven kommer i alternativet styras av tillrinning samt dimensionerna i det nya utloppet från Båven. Vid detaljprojektering, där den slutgiltiga dimensioneringen fastställs, är det möjligt att anpassa faunapassagens dimensionering och därmed de framtida förhållandena i Båven. Anpassning kan 44

167 göras beroende av vilka förhållanden som önskas, om den högsta vattennivån ska bevaras, om medelvattenståndet ska bevaras eller om inte lägsta vattennivån får minska. Om utgångspunkten är att årsmedelvattennivån ska bevaras kommer det, utan möjlighet till reglering, innebära en lägre lågvattennivå. Detta illustreras med nedanstående exempel. Exemplet, som visar en möjlig lösning för framtida förhållanden, har som utgångspunkt att lägsta vattennivån vid 100 l/s ska vara oförändrat och att vattenflödet över dammkrönet samtidigt ska kunna hantera stora vattenflöden så att den högsta vattennivån inte överskrids. I exemplet anläggs intaget till omlöpet i nivån 21,35 m. Med en bottenbredd på 3 m och ett fall på 5,8 kommer lägsta vattennivån i Båven bli ca 21,44 med en vattenföring på 100 l/s. Detta motsvarar den lägsta uppmätta vattennivån under perioden Med en medelvattenföring på 0,5 m 3 /l kommer vattennivån i Båven vara på nivån 21,58 m. Det anläggs en ny naturlig tröskel som ska säkra att den maximala vattennivån inte överskrids. Denna antas anläggas med krönet +21,90 m vilket är detsamma som det befintliga. För att vattenflödet över tröskeln ska ske krävs en vattenföring på 2,4 m 3 /s. Kanten på det nya dammkrönet antas anläggas i samma nivå som det existerande. Då fallet över krönet bedöms bli lägre än på det befintliga dammkrönet, reduceras vattenföringskapaciteten med motsvarande. För att belysa kapaciteten vid stora flöden behöver en hydraulisk modell skapas där både omlöpet och dammkrön ingår. Detta genomförs vid en eventuell detaljprojektering. I projekteringen är det möjligt att anpassa dammkrönets utformning så att den högsta vattennivån inte ökar i Båven. Utöver att ändra utloppets design finns möjligheten att ändra på höjden och designen på dammkrönet. Det finns bland annat möjlighet till att anlägga ett dammkrön på ett sådant sätt att det är lägst på mitten och högst på de yttre sidorna. Även detta bör beräknas i en MIKE modell om detta alternativ blir aktuellt. I alternativ 3 anläggs ett fast utlopp från Båven utan möjlighet att reglera bredden av utloppet. Ovanstående exempel har utgångspunkten att den lägsta vattennivån inte ska bli lägre och att den högsta vattennivån inte ska öka. Jämfört med befintliga förhållanden innebär detta att det kommer att ske frekventa vattenflöden över dammkrönet. I befintliga förhållanden sker detta vid vattenföringen 5 m 3 /s medan det i ovanstående exempel sker redan vid 2,4 m 3 /s. I samband med detaljprojektering av dammkrönet kan detta designas så att det vatten som frekvent rinner över dammkrönet samlas i själva omlöpet. I omlöpet kommer en vattenföring på 0,5 m 3 /s motsvara en vattenhastighet på 0,57 m/s. Vid en årsmedelavrinning är vattenhastigheten beräknad till 0,8 m/s. Vid större avrinningar, när vatten flödar över dammkrönet, kommer omlöpet att få ytterligare vatten på hela sträckan. Denna situation behöver beräknas ytterligare i en dynamisk MIKE-modell om detta alternativ blir aktuellt. Vattenhastigheten vid medellågvattenföring och vid årsmedelvattenföring överstiger den eftersträvade vattenhastigheten om 0,4 0,5 m/s för optimal passage för stensimpa i omlöpet (9) och (10). Vattenhastigheten kan dock varieras utmed omlöpet vid detaljprojekteringen av passagen genom att inrätta vilplan där botten görs plan. Sträckan kan också förses med större stenar där det skapas lugnare vatten där fisk, t ex stensimpa, kan vila. I Figur 27 visas ett exempel på en faunapassage där åtgärder vidtagits för att minska vattenhastigheten genom att variera fall, bredd och banker. 45

168 Figur 27 Exempel på faunapassage med varierande fall, bredd och banketter med avsikt att reducera vattenhastigheten i den totala profilen Figur 28 Nuvarande förhållanden visas i svart. Bottennivån i alternativ 1 visas i rött, framtida vattennivå i alternativ 1 vid ett vattenflöde på 1m 3 / i turkos, släntkrön i öster i grönt och släntkrön i väster visas i brunt. På x-axeln ges avstånd (m) från nuvarande dämme. På y- axel ges höjd (m) 46

169 Omlöpet anläggs med ett fall på 5,8. Detta innebär att vattennivån sänks med cirka 50 cm vid vägbron för väg 670. Här har omlöpet en bottennivå på ca 20,5 m (Figur 28). Vid det befintliga dammkrönet kommer vattennivån vara ungefär 90 cm lägre än vid nuvarande förhållanden med en botten på 20,20 m. Vid utloppet i Lidsjön kommer nivån anpassas till befintliga förhållanden Tekniska aspekter Anläggning Vattennivån i Båven vid det nya dämmet kan bibehållas. Nedanför det nya omlöpet kommer det däremot, liksom i alternativ 1, ske en sänkning av vattennivån kring det nuvarande Sibro dämme. Sänkningen av vattennivån vid är i alternativ 3 omkring 1 till 1,5 m. Det ska säkerställas att denna permanenta sänkning av vattennivån inte påverkar fundamenten på de byggnader som är belägna på båda sidor av dämmet. Detta undersöks närmare i en detaljprojektering där det utförs en rad geotekniska borrningar, vilka eventuellt kompletteras med frigrävning av fundament Väg och bro Vid vägbron sänks vattennivån till en lägsta nivå på 21 m, det vill säga omkring 80 till 90 cm under medelvattennivån. Liksom i alternativ 1 ska en värdering av vägbrons stabilitet i förhållande till den nya lägre vattennivån bedömas. Det nya omlöpet byggs med stenmaterial, varför en automatisk erosionssäkring av botten kring den mittersta bropelaren sker Ledningar I alternativ 3 etableras en ny fördämning norr om det befintliga dämmet vid Sibro. Här finns enligt Skanova en markförlagd kabel (Figur 4 samt Bilaga 10). Storleken på kabeln är okänd. I och med det nya dämmet behöver kabeln säkerställas och vid behov läggas om. Möjligheterna för omläggning beror av kabelns storlek, varför detta bör undersökas tidigt i en eventuell detaljprojektering. Vid vägbron finns information från Skanova om att en kabel söder om vägen. Kabeln kan vara kvar i befintligt läge, men vid utläggning av stenmaterial för att bygga det nya omlöpet behöver kabeln säkras så att den inte skadas. De framtida möjligheterna för att reparera kabeln behöver utvärderas tillsammans med ledningsägaren. Nedströms det befintliga dämmet är två ledningar förlagda tvärs ån (Figur 4 Bilaga 10). Den ena ledningen är en luftkabel (Skanova), vilken kan vara kvar i befintligt läge. Den andra kabeln är en 11 kv markförlagd elkabel (Vattenfall). Den markförlagda kabeln behöver säkras genom omläggning eller andra åtgärder vid ett genomförande av projektet. En ledningskoll behöver genomföras före en detaljprojektering Uppskattad anläggningskostnad Anläggningskostnader för alternativ 3 med anläggning av en naturlik fördämning bedöms uppgå till 9,1 miljoner SEK (Tabell 15). I dessa kostnader är inte tillståndsprövning eller eventuella markinköp inkluderade. 47

170 Tabell 15 Sammanställning av bedömda kostnader för Alternativ 3 anläggning av en naturlig fördämning norr om Sibro. Moment Mängd SEK Kommentar Arbetsplatskostnader 5% av total summan Utrivning av anläggning Etablering av 60 m ny överlöpskant med nytt utlopp Ev. möjlighet till reglering Uppfyllning och uppbyggnad av nytt omlöp Utgrävning av tidigare omlöp Igenfyllning av tidigare vattendrag Hantering av ledningar Ev. säkring av byggnader vid Sibro Oförutsedda utgifter 25 % Summa anläggningskostnad SEK ex. moms Beräknat utan oförutsedda utgifter svårbedömd, kan bli mer kostsam svårbedömd, kan bli mer kostsam För detta alternativ bedöms driftkostnader öka något i förhållande till nuvarande kostnader. 4.8 Alternativ Beskrivning av teknisk lösning Figur 29 Alternativ 4 Översikt av bedömda nivåer efter anläggande av ett lång parallellt omlöp öster om inloppet till Lidsjön. I alternativet skapas ett nytt 840 m långt omlöp öster om befintligt dämme, se Figur 29 samt Bilaga 5. Omlöpets inlopp anläggs vid det befintliga utskovet. För att reducera fallet på det nya omlöpet sänks vattennivån i Båven med omkring en meter. Det nya omlöpet etableras med ett fall på ca 1,4, se Figur

171 Det bedöms vara nödvändigt att anlägga ca 180 m ny spont mellan det nya omlöpet och det befintliga vattendraget från dämmet för att skilja dessa åt hydrauliskt. Åtskillnaden säkrar samtidigt en stabil bank till omlöpet, särskilt på den översta delen av sträckan. Utifrån höjdmodellen är det möjligt att ta fram en längdprofil som visar befintlig terräng i terrasserna för det nya omlöpet tillsammans med den planerade bottennivån. Figur 30 Tvärsnitt av befintlig terräng (blått) och bottennivån för det nya omlöpet (rött) Hydraulik Med en medelvattennivå på 20,95 m i Båven och i Lidsjön på 19,25 till 19,9 m, kommer fallet på 0,93 till 1,58 m motsvara 1,1 till 2. Vattennivån i Båven kommer att variera i förhållande till avrinningen, medan Lidsjön även fortsättningsvis kommer att präglas av den nuvarande vattenregleringen. Det nya omlöpet kommer att ersätta det befintliga utskovets tre luckor, och det kommer därför inte längre att vara möjligt att reglera utskovet efter projektet är genomfört. Då vattennivån i Båven sänks kan dammkrönet sänkas med motsvarande nivå. Detta reducerar vattenföringen i det nya omlöpet så att detta inte ger upphov till översvämningar i närområdet. Om inloppsnivån till omlöpet anläggs på 20 m kommer den lägsta vattennivån i Båven bli 20,4 m vid en vattenföring på 0,5 m 3 /s. Vattennivån vid en medelvattenföring på 4,6 m 3 /s blir 20,95 m, det vill säga omkring 88 cm lägre än den nuvarande medelvattennivån. För att undvika att omlöpet får en för hög vattenföring, upp till 21 m 3 /s, ska befintligt dammkrön sänkas till en nivå som motsvarar den nya årsmedelvattennivån. Den framtida vattennivån i Båven kommer att bli 1 m lägre, vilket medför lägre fall och vattenföringskapacitet i omlöpet. Det i sin tur kan medföra en större variation i vattennivån vid normal avrinning. Vid större avrinning kommer dammkrönet att ha samma effekt som det nuvarande, men ha en kant som är ungefär 1 m lägre Tekniska aspekter Anläggning Vattennivån i Båven sänks permanent med upp till en meter. Därför krävs att stabiliteten på närliggande bostadsfastigheter på båda sidor dämmet kvarstår opåverkade. Byggnadernas grundläggningstyp är okänd och förstudien har inte närmare undersökt om grundläggning eller jordart kan komma att påverkas av en sänkt vattennivå. Vid en detaljprojektering krävs att detta under- 49

172 söks närmare genom geoteknisk borrning som eventuellt kompletteras med frigrävning av fundament. För detta alternativ behöver vidare undersökningar genomföras i syfte att bedöma att byggnader, broar, vägar, järnvägar mm inte påverkas negativt av en permanent vattenståndssänkning i Båven Väg och bro Vid vägbron sänks vattennivån till en nivå ungefär en meter under medelvattennivån. Liksom i alternativ ett ska en vidare utredning om brons stabilitet i relation till den nya permanent lägre vattennivån genomföras. I alternativ 4 kommer det även fortsatt vara en uppdämning och vattenhastigheten ändras inte vid vägbron. Alternativet kräver därför endast en bedömning av den lägre vattennivå som alternativet medför Ledningar I samband med ombyggnation av det befintliga dämmet ska ledningar som korsar Båven vid inte påverkas av arbetet (Figur 4 samt Bilaga 10). Utmed omlöpet ska det mot vattendraget nedströms dämmet anläggas en spont som skiljer de två utloppen från varandra hydrauliskt. Samtidigt ska sponten säkra stabiliteten i det nya omlöpet. Sponten är placerad på ett sådant sätt att denna korsar en mellanspänningskabel (Vattenfall; Figur 4). Den luftkabel som korsar ån i ungefär samma läge kan göra detta även fortsättningsvis utan omläggning. Det nya omlöpet går söderut där det förläggs utanför de stolpar kabeln är placerad i. Ledningskoll behöver genomföras före detaljprojektering påbörjas Uppskattad kostnad Anläggningskostnader för alternativ 4 med anläggning av en 840 m lång omlöp bedöms uppgå till 3,7 miljoner SEK (Tabell 16). I dessa kostnader är inte tillståndsprövning eller eventuella markinköp inkluderade. Tabell 16 Sammanställning av bedömda kostnader för Alternativ 4 anläggning av lång parallellt vattendrag öster om inloppet i Lidsjön. Moment Mängd SEK Kommentar Arbetsplatskostnader 5% av totalsumman Beräknat utan oförutsedda utgifter Sänkning och ombyggnad av anläggning Säkring av omlöp med spont Utgrävning av nytt omlöp Stensäkring av omlöp (m3) Hantering av ledningar Svårbedömd, kan bli mer kostsam Svårbedömd, kan bli mer kostsam. Ev. säkring av byggnader vid Sibro Oförutsedda utgifter 25 % Summa anläggningskostnad SEK ex. moms Kostnader för ev. säkring av byggnader, vägar m m runt Båven har ej uppskatttas, får utredas vidare. För detta alternativ bedöms driftkostnader öka något i förhållande till nuvarande kostnader. 50

173 5. BEDÖMNING AV KONSEKVENSER OCH FÖRUTSÄTT- NINGAR 5.1 Metodik Bedömningen av konsekvenser för de olika alternativa lösningarna sker i flera steg, se lista nedan. Först bedöms konsekvenserna för ekologiska värden, därefter görs en sammanställning och preliminär bedömning av konsekvenser för övriga intressen och värden vid och Båven. Slutligen görs en samlad bedömning av konsekvenserna för ekologiska värden och övriga intressen samt en bedömning av förhållanden som kan påverka tillståndsprocessen (kostnader, rådighet över mark m.m.). Bedömning av konsekvenser, på kort och lång sikt, för ekologiska värden (för de värden åtgärderna är avsedda för samt arter skyddade inom N2000-områden). Avsnitt 5.2 Sammanställning övriga intressen och värden vid och sjön Båven samt preliminär bedömning av konsekvenser och fortsatt arbete. Avsnitt 5.3 Preliminär, samlad bedömning av konsekvenserna för ekologiska värden och övriga intressen. Avsnitt 5.4 Bedömning av förhållanden som kan påverka tillståndsprocessen. Avsnitt 5.5 Ingen bedömning har gjorts av konsekvenser för nedströms liggande vattenmiljöer, t ex förändrade flöden, vilka beror av bottennivåer och reglering i Lidsjön. Flöden till Lidsjön bedöms preliminärt inte ändras väsentligt, men eftersom regleringen av Båven förändras eller tas bort helt kan viss förändring av avrinningsmönster ske. Detta kan dock först bedömas när en dynamisk hydraulisk modell har upprättats. Vattennivåer i Lidsjön nedströms förväntas inte påverkas av de alternativa lösningarna. I ån efter dämmet förväntas enbart nya nivåer i anslutning till de nya omlöpen där botten höjs jämfört med nuvarande förhållanden (Alternativ 3 och 4). Bedömning av konsekvenser för ekologiska värden sker genom en bedömning av de olika alternativens konsekvenser, på kort och lång sikt, för de ekologiska värdena som planerade åtgärder är avsedda att bevara och utveckla samt de utpekade värdena i Natura 2000-områdena Båven och Sibro (Tabell 19 - Tabell 22). Dessa värden är den tjockskaliga målarmusslan, de utpekade fågel-, fisk-, däggdjursarterna och växttyper i Natura 2000-områdena, vandrande fisk (framför allt stensimpa), samt den rödlistade malen. Konsekvenserna bedöms enligt följande skala: Stor negativ konsekvens Liten negativ konsekvens Neutralt Liten positiv konsekvens Medelstor positiv konsekvens Stor positiv konsekvens Mycket stor positiv konsekvens De parametrar som tydligt karaktäriserar de olika alternativen och som huvudsakligen bedöms är vattennivå och vattenståndsvariationer i Båven samt vattenhastighet i vattendraget mellan Båven och Lidsjön, se Tabell 17. Observera att nivåer och vattenhastigheter i tabellen utgör exempelberäkningar. Justeringsmöjligheter för vattennivåer finns för alternativ 2 och 3 genom optimering av regleringsstrategi er. Vattenhastigheterna kan optimeras ytterligare för vandrande fisk genom att man i detaljprojektering breddar sektionerna (minskar vattenhastigheten) och planerar för utläggning av större block och stenar (viloplatser). 51

174 Tabell 17 Sammanställning av vattennivåer och vattenhastigheter i Båven för de olika alternativa lösningarna. Observera att nivåer och vattenhastigheter utgör exempelberäkningar. Alternativa lösningar Vattennivå i Båven (RH2000) Baserat på övergripande beräkningar Vattenhastighet i vattendraget minimum-årsmedel Minimum (m) Medel (m) Maximum (m) Hastighet (m/s) Alternativ 0 21,44 21,83 22,19 - Alternativ 1 19,25 20,00 20,50 0,1-0,9 Alternativ 2 21,44 21,93 22,19 0,69-0,93 Alternativ 3 21,44 21,96 22,19 0,57-0,80 Alternativ 4 20,40 20,95 21,19 0,36-0,50 I bedömningarna har antagits att flytt och återetablering av tjockskalig målarmussla och andra musslor görs med framgång och att konsekvensen för musslan under flytten endast är kortvarig. Flytt och återetablering i nya vattendragssträckor har tidigare skett framgångsrikt i flera vattenvårdsprojekt (exempelvis i Vramsån, Fyleån Life-projekt). En generell konsekvens som uppstår av samtliga alternativ till följd av anläggningsarbetet i vatten är grumling, vilket kan påverka flera av de skyddsvärda arterna (musslor, fisk). Dessa konsekvenser hanteras genom kravställda skyddsåtgärder under anläggningsarbetena, styrd anläggningstid m.m. Övriga intressen och värden som kan komma att påverkas, såsom jord- och skogsbruk, vattenkraft, vattentäkt, grundvatten, kulturmiljö, fastigheter och brunnar, båttrafik och övrigt friluftsliv, sammanställs i avsnitt 5.3, Tabell 23. I tabellen ges kommentarer till potentiella konsekvenser för intressen/värden och om fortsatt utredning och dialog med berörda under samrådsoch tillståndsprocessen. Observera att för övriga intressen och värden (avsnitt 5.3) behövs i flera fall fortsatt utredning och dialog med berörda, varför bedömningen av konsekvenser för dessa (avsnitt 5.4) måste ses som preliminär. I bedömningen av förhållanden som påverkar tillståndsprocessen används följande skala: Sämre förutsättningar Ytterligare utredning krävs Goda förutsättningar 5.2 Bedömning av konsekvenser för ekologiska värden Alternativ 0 I Tabell 18 sammanställs bedömningen av konsekvenser för nollalternativet, det vill säga nuvarande förhållande med det befintliga. För tjockskalig målarmussla, Natura fiskar (stensimpa), rödlistade arter (mal) och övrig vandrande fisk bedöms det på kort och lång sikt vara Stor negativ konsekvens eftersom dämmet idag utgör ett permanent vandringshinder för fisk och musslor. 52

175 Tabell 18 Översiktlig bedömning av konsekvenser för nollalternativet, nuvarande förhållande. Värde/intresse Översiktligt bedömd kortsiktig Översiktligt bedömd långsiktig Kommentar konsekvens konsekvens Tjockskalig målarmussla Stor negativ konsekvens Stor negativ konsekvens En viktig värdfisk för målarmusslans larver är stensimpan som transporterar larverna uppströms. I dagsläget utgör ett vandringshinder för fisk. Natura 2000-fåglar Neutral Neutral Natura 2000-fiskar och rödlistade fiskarter (vandring) Stor negativ konsekvens Stor negativ konsekvens I dagsläget utgör ett vandringshinder för fisk. Natura 2000-däggdjur Neutral Neutral Natura 2000-habitat och andra ekologiska värden (vattennivå- Neutral Neutral förändring) Övrig vandrande fisk Stor negativ konsekvens Stor negativ konsekvens I dagsläget utgör ett vandringshinder för fisk Alternativ 1 I Tabell 19 sammanställs bedömningen av konsekvenser för Alternativ 1 utifrån att en naturlig tröskel hamnar på de nivåer som inmätts. För tjockskalig målarmussla, Natura 2000-fiskar (stensimpa) och rödlistade arter (mal) bedöms det kortsiktigt och långsiktigt vara Liten positiv konsekvens eftersom alternativet innebär fri vandringsväg jämfört med tidigare, men å andra sidan är inte vattenhastighet optimal för stensimpa. För naturtyp 3130 enligt habitatdirektivet (strandpryl, braxengräs m fl) bedöms det kortsiktigt vara en Liten negativ konsekvens till följd av vattennivåsänkningen, men långsiktigt ingen konsekvens (Neutral). För malen bedöms det kortsiktigt vara en Liten negativ konsekvens till följd av vattennivåsänkningen, men långsiktigt ingen konsekvens (Neutral). För övrig vandrande fisk som klarar högre vattenhastigheter än stensimpa och mal, bedöms det kortsiktigt och långsiktigt vara Stor positiv konsekvens eftersom alternativet innebär fri vandringsväg jämfört med tidigare. 53

176 Tabell 19 Översiktlig bedömning av konsekvenser för alternativ 1. Värde/intresse Översiktligt bedömd kortsiktig Översiktligt bedömd långsiktig Kommentar konsekvens konsekvens Tjockskalig målarmussla Liten positiv konsekvens Liten positiv konsekvens En viktig värdfisk för målarmusslans larver är stensimpan som transporterar larverna uppströms. Se därför bedömning för stensimpa nedan. Natura 2000-fåglar Liten negativ konsekvens Neutral På kort sikt bedöms det kunna bli Liten negativ konsekvens för fåglar till följd av sänkt vattennivå. I dagsläget kan inte fisken vandra. Alternativ 1 innebär en fullständig utrivning av dämmet vilket innebär att fisk kan vandra uppströms och nedströms. Stensimpan är en långsam simmare och föredrar vattenhastigheter under 0,4 m/s. En total utrivning av dämme Natura 2000-fiskar och rödlistade fiskarter (vandring) Liten positiv konsekvens Liten positiv konsekvens kan medföra vattenhastigheter 0,1-0,9 m/s. Den rödlistade malen anses ha motsvarande till bättre simförmåga som stensimpan att simma mot strömmen. Dock kan en sänkning påverka malens lekområden. Alternativet kan dock optimeras vid detaljprojektering så vattenhastigheten sänks (t ex bredare sektion), alternativt s.k viloplatser införs med stora block och stenar. Natura 2000-däggdjur Neutral Neutral Natura 2000-habitat och andra ekologiska Liten negativ konsekvens värden (vattennivåförändring) Neutral Utter bedöms inte påverkas av förändringar i vattendraget. Naturtyp 3130 enligt habitatdirektivet finns inom Båven och innefattar strandpryl, braxengräs och exponerade stränder. Vattennivåer i Båven kan komma att sänkas med ca 1,5 m vilket medför att zonen för litorala växter flyttas nedåt. På kort sikt förväntas en negativ påverkan på naturtypen. På lång sikt förväntas arterna att succesivt etableras igen vid den nya lägre vattennivån. Malen som leker i strandzoner, bedöms påverkas kortsiktigt negativt i flacka strandzoner p g a nivåsänkning om den sker under lekperiod. I dagsläget kan inte fisken vandra. Alternativ 1 innebär en fullständigutrivning av dämmet vilket innebär att fisk kan Övrig vandrande fisk Stor positiv konsekvens Stor positiv konsekvens vandra. Vandrande fiskarter, utöver de som nämnts ovan, anses vara starka simmare och klarar sannolikt av vattenhastigeter som alternativ 1 ger Alternativ 2 I Tabell 20 sammanställs bedömningen av konsekvenser för alternativ 2. För tjockskalig målarmussla, Natura 2000-fiskar (stensimpa) och rödlistade arter (mal) bedöms det kortsiktigt och långsiktigt vara Medelstor positiv konsekvens eftersom alternativet innebär fri vandringsväg jämfört med tidigare, och fungerande vattenhastighet för stensimpa och mal. För övrig vandrande fisk som klarar högre vattenhastigheter än stensimpa och mal, bedöms det kortsiktigt och långsiktigt vara Stor positiv konsekvens eftersom alternativet innebär fri vandringsväg jämfört med tidigare. 54

177 Tabell 20 Översiktlig bedömning av konsekvenser för alternativ 2. Värde/intresse Tjockskalig målarmussla Natura 2000-fåglar Översiktligt bedömd kortsiktig konsekvens Översiktligt bedömd långsiktig konsekvens Kommentar Medelstor positiv Medelstor positiv En viktig värdfisk för målarmusslans larver är stensimpan konsekvens konsekvens som transporterar larverna uppströms. Se därför bedömning för stensimpa nedan. Neutral Neutral Fåglarna bedöms inte påverkas av förändringar i vattendraget. I dagsläget kan inte fisken vandra. Stensimpan är en långsam simmare och föredrar vattenhastigheter under 0,4 m/s. Alternativ 2 innebär ett omlöp Natura 2000-fiskar och rödlistade fiskarter (vandring) Medelstor positiv konsekvens Medelstor positiv konsekvens som går väster om dagens skibord med vattenhastigheter på 0,69-0,93 m/s. Alternativet kan dock optimeras vid detaljprojektering så vattenhastigheten sänks (t ex bredare sektion), alternativt s.k viloplatser införs med stora block och stenar. Natura 2000-däggdjur Neutral Neutral Natura 2000-habitat och andra ekologiska värden (vattennivåförändring) Övrig vandrande fisk Neutral Stor positiv konsekvens Neutral Stor positiv konsekvens Malen anses ha motsvarande till bättre simförmåga jämfört med stensimpan att simma mot strömmen. Utter bedöms inte påverkas av förändringar i vattendraget. Naturtyp 3130 enligt habitatdirektivet finns inom Båven och innefattar strandpryl, braxengräs och exponerade stränder. Minimum och maximum nivåer på vattennivåer i Båven förväntas vara oförändrade mot nuvarande nivåer. I dagsläget kan inte fisken vandra. Alternativ 2 innebär att fisk kan vandra. Vandrande fiskarter, utöver de som nämnts ovan, anses vara starka simmare och klarar sannolikt av vattenhastigheter som alternativ 2 ger Alternativ 3 I Tabell 21 sammanställs bedömningen av konsekvenser för alternativ 3. För tjockskalig målarmussla, bedöms det kortsiktigt vara Liten negativ konsekvens till följd av den nödvändiga flytten av musslorna till det nya omlöpet och långsiktigt vara Stor positiv konsekvens eftersom alternativet innebär fri vandringsväg och väl fungerande vattenhastighet för stensimpa och mal. För Natura 2000-fiskar (stensimpa) och rödlistade arter (mal) bedöms det kortsiktigt och långsiktigt vara Stor positiv konsekvens eftersom alternativet innebär fri vandringsväg jämfört med tidigare och relativt optimal vattenhastighet för stensimpa och mal. För övrig vandrande fisk som klarar högre vattenhastigheter än stensimpa och mal, bedöms det kortsiktigt och långsiktigt vara Stor positiv konsekvens eftersom alternativet innebär fri vandringsväg jämfört med tidigare. 55

178 Tabell 21 Översiktlig bedömning av konsekvenser för alternativ 3. Översiktligt be- Översiktligt be- Värde/intresse dömd kortsiktig dömd långsiktig Kommentar konsekvens konsekvens En viktig värdfisk för målarmusslans larver är stensimpan som transporterar larverna uppströms. Se därför bedömning för stensimpa. Tjockskalig målarmussla Liten negativ konsekvens Stor positiv effekt Alternativet innebär att huvudfåran flyttas och musslor inom befintlig sträcka måste flyttas och etableras i den nya fåran. Natura 2000-fåglar Neutral Neutral På kortsikt kan detta innebära en liten negativ konsekvens för musselförekomsten, men här förutsätts att etableringen görs med framgång, varför ingen långsiktig negativ konsekvens ses till följd av flytten Fåglarna bedöms inte påverkas av förändringar i vattendraget. I dagsläget kan inte fisken vandra. Stensimpan är en långsam simmare och föredrar vattenhastigheter under 0,4 m/s. Alternativ 3 innebär ett längre omlöp som går väster om dagens skibord. Eftersom omlöpet är relativt långt (jmf alt.2) blir vattenhastigheter relativt lägre Natura 2000-fiskar och rödlistade fiskarter (vandring) Stor positiv konsekvens Stor positiv konsekvens än alt 2; 0,57-0,80 m/s. Malen anses ha motsvarande till bättre simförmåga jämfört med stensimpan att simma mot strömmen. Alternativet kan dock optimeras vid detaljprojektering så vattenhastigheten sänks (bredare sektion), alternativt s.k viloplatser införs med stora block och stenar. Natura 2000-däggdjur Neutral Neutral Utter bedöms inte påverkas av förändringar i vattendraget. Natura 2000-habitat och andra ekologiska värden (vattennivåförändring) Övrig vandrande fisk Neutral Stor positiv konsekvens Neutral Stor positiv konsekvens Naturtyp 3130 enligt habitatdirektivet finns inom Båven och innefattar strandpryl, braxengräs och exponerade stränder. Marginella förändringar av minimum, medel- och maximum vattennivåer förväntas. I dagsläget kan inte fisken vandra. Alternativ 3 innebär att fisk kan vandra. Vandrande fiskarter, utöver de som nämnts ovan, anses vara starka simmare och klarar sannolikt av vattenhastigeter som alternativ 3 ger Alternativ 4 I Tabell 22 sammanställs bedömningen av konsekvenser för alternativ 4. För tjockskalig målarmussla, bedöms det kortsiktigt vara Liten negativ konsekvens till följd av den nödvändiga flytten av musslorna till det nya omlöpet och långsiktigt vara Mycket stor positiv konsekvens eftersom alternativet innebär fri vandringsväg och av här redovisadealternativ närmast optimal vattenhastighet för stensimpa. För Natura 2000-fiskar (stensimpa) och rödlistade arter (mal) bedöms det kortsiktigt och långsiktigt vara Mycket stor positiv konsekvens eftersom alternativet innebär fri vandringsväg jämfört med tidigare och optimal vattenhastighet för stensimpa. För naturtyp 3130 enligt habitatdirektivet (strandpryl, braxengräs m fl) bedöms det kortsiktigt vara en Liten negativ konsekvens till följd av vattennivåsänkningen, men långsiktigt ingen konsekvens (Neutral). För malen bedöms det kortsiktigt vara en Liten negativ konsekvens till följd av vattennivåsänkningen, men långsiktigt ingen konsekvens (Neutral). För övrig vandrande fisk som klarar högre vatten- 56

179 hastigheter än stensimpa och mal, bedöms det kortsiktigt och långsiktigt vara Stor positiv konsekvens eftersom alternativet innebär fri vandringsväg jämfört med tidigare. Tabell 22 Översiktlig bedömning av konsekvenser för alternativ 4. Översiktligt be- Översiktligt be- Värde/intresse dömd kortsiktig dömd långsiktig Kommentar konsekvens konsekvens En viktig värdfisk för målarmusslans larver är stensimpan som transporterar larverna uppströms. Se därför bedömning för stensimpa. Tjockskalig målar- Liten negativ kon- Mycket stor positiv Alternativet innebär att huvudfåran flyttas och musslor inom mussla sekvens konsekvens befintlig sträcka måste flyttas och etableras i den nya fåran. På kortsikt kan detta innebära en liten negativ konsekvens för musselförekomsten, men här förutsätts att etableringen görs med framgång, varför ingen långsiktig negativ konsekvens ses till följd av flytten. Natura 2000-fåglar Liten negativ konsekvens Neutral På kort sikt bedöms det kunna bli Liten negativ konsekvens för fåglar till följd av sänkt vattennivå. I dagsläget kan inte fisken vandra. Stensimpan är en långsam simmare och föredrar vattenhastigheter under 0,4 m/s. Alternativ 4 innebär ett längre omlöp än alt 2 och 3. Eftersom omlöpet är betydligt längre (jmf alt.2 och 3) blir vattenhastigheterna relativt lägre än för alt Natura 2000-fiskar och rödlistade fiskarter (vandring) Liten positiv konsekvens Mycket stor positiv konsekvens 2 och 3; 0,36-0,5 m/s vilket är inom stensimpans preferenser för vattenhastigheter. Malen anses ha motsvarande till bättre simförmåga jämfört med stensimpan att simma mot strömmen. Dock kan en sänkning kan påverka malens lekområden. Alternativet kan dock optimeras vid detaljprojektering så vattenhastigheten sänks (t ex bredare sektion), alternativt s.k viloplatser införs med stora block och stenar. Natura 2000-däggdjur Neutral Neutral Utter bedöms inte påverkas av förändringar i vattendraget. Naturtyp 3130 enligt habitatdirektivet finns inom Båven och innefattar strandpryl, braxengräs och exponerade stränder. Natura 2000-habitat och andra ekologiska värden (vattennivåförändring) Liten negativ konsekvens Neutral Vattennivåer i Båven kan komma att sänkas med ca 1 m vilket medför att zonen för litorala växter flyttas nedåt. På kort sikt förväntas en negativ påverkan på naturtypen. På lång sikt förväntas arterna att succesivt etableras igen vid den nya lägre vattennivån. Malen som leker i strandzoner, bedöms påverkas kortsiktigt negativt i flacka strandzoner p g a nivåsänkning om den sker under lekperiod. I dagsläget kan inte fisken vandra. Alternativ 4 innebär att Övrig vandrande fisk Stor positiv konsekvens Stor positiv konsekvens fisk kan vandra. Vandrande fiskarter, utöver de som nämnts ovan, anses vara starka simmare och klarar sannolikt av vattenhastigeter som alternativ 4 ger. 57

180 5.3 Övriga intressen konsekvenser och fortsatt utredning I Tabell 23 sammanställs övriga intressen och värden vid och runt sjön Båven. Kommentarer ges till möjliga konsekvenser och behovet att fortsatt utredning och dialog med berörda. Tabell 23 Sammanställning över intressen och värden som kan påverkas av alternativ 1-4, kommentar till konsekvens och behov av fortsatt utredning och dialog med berörda. Intresse/värde Kommentar konsekvens Fortsatt arbete under samrådsoch MKB- och tillståndsprocess Jordbruk Inget alternativ med betydande vattennivåhöjning, Dialog under samråd. Utreds vidare. därav ev ingen negativ konsekvens. Betydelsen av vattennivå vid tid för vårsådd har identifierats som ett särskilt viktigt intresse för jordbruk. Skogsbruk Inget alternativ med betydande vattennivåhöjning, Dialog under samråd. Utreds vidare. därav ev ingen negativ konsekvens. Vattenkraft Ändrade flöden kan ge konsekvenser Dialog under samråd. Utreds vidare. Friluftsliv (båttrafik, fiske, bad och bryggor m m) Fastighetsägare (fastighetsbild, antal) Grundvattenavsänkning (naturvärde) Vattentäkt, Dricksvattenbrunnar Strandfastigheter Övriga intressen t ex Riksintressen och kulturmiljö, fornminnen Eventuell negativa konsekvenser vid stor avsänkning (alt 1 och 4). Dialog under samråd. Utreds vidare. Ju mer komplex fastighetsbild, desto större potentiella motstående intressen. Dialog under samråd. Eventuell konsekvens vid stor avsänkning (alt 1 Utreds vidare. och 4) Eventuell negativa konsekvenser vid stor avsänkning (alt 1 och Dialog under samråd. Utreds vidare. 4) Eventuella negativa konsekvenser i alternativ Dialog under samråd. Utreds vidare. med stor avsänkning (1 och 4) Flertalet fornminnesobjekt finns runtom Båven i Utreds vidare. strandnära zoner. Eventuell negativa konsekvenser vid stor avsänkning (alt 1 och 4). 5.4 Samlad bedömning av konsekvenser I Tabell 24 nedan görs en preliminär samlad bedömning av konsekvenserna från alternativ 0-1 på för ekologiska värden samt övriga intressen och värden. I bedömningen av konsekvenser används följande skala: Stor negativ konsekvens Liten negativ konsekvens Neutralt/kan ej bedömas Liten positiv konsekvens Medelstor positiv konsekvens Stor positiv konsekvens Mycket stor positiv konsekvens Endast ett urval av övriga intressen och värden som redovisas i avsnitt 5.3 har bedömts, till följd av brist på underlag, exempelvis bedöms inte värdet strandfastigheter. Observera också att bedömningen är preliminär, särskilt med avseende på övriga intressen och värden för vilka behov finns av fortsatt utredning och dialog med berörda. Bedömningen neutral kan således innebära att mer underlag eller utredning behövs för att möjligöra en kvalitativ bedömning. I tabellen ges i grön text förklaring till vilka specifika arter, habitat, intressen eller konsekvenser som varit avgörande för bedömningen. 58

181 Tabell 24 Preliminär samlad bedömning av konsekvenser. I grön text anges arter, specifika intressen eller mekanism som varit avgörande för bedömningen. Parameter Alt 0 Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 4 Ekologisk påverkan ändrade vattennivåer Mal Ekologisk påverkan faunapassage Tjockskalig målarmussla/stensimpa, mal Sibro bevarandemål- Tjockskalig målarmussla/stensimpa Båvens bevarandemål Tjockskalig målarmussla/stensimpa Båvens bevarandemål- Naturtyp oligotrof sjö, vattennivåsänkning Jordbrukets intressen Förändrad vattennivå Friluftslivets intressen Båtliv, fiske Vattentäktsintressen Dricksvattenbrunnar Förändrad vattennivå Vattenkraftintressen Förändrade flöden Påverkan kulturmiljö, inkl. fornminnen. Strandnära fornminnen För alternativ 0, ingen åtgärd, blir bedömningen Stor negativ konsekvens för flera ekologiska parametrar till eftersom dämmet idag utgör ett vandringshinder för musslor och fisk, däribland tjockskalig målarmusslans värdfisk stensimpa. För alternativ 1 innebär den sänkta vattennivån Liten negativ konsekvens för malen, friluftslivet, vattentäkts/dricksvattenintressen och för Båvens bevarandemål. För ekologiska värden (vandrande fisk, musslor) innebär alternativet Liten positiv konsekvens, eftersom utrivningen av dämmet ger fri vandringsväg för fisk och musslor För alternativ 2 medför anläggning av vandringsvänligt omlöp med fungerande vattenhastigheter för stensimpa Medelstor positiv konsekvens. För alternativ 3 medför anläggning av vandringsvänligt omlöp med väl fungerande vattenhastigheter för stensimpa Stor positiv konsekvens. För alternativ 4 medför anläggning av vandringsvänligt omlöp med optimala vattenhastigheter för stensimpa Mycket stor positiv konsekvens. Den sänkta vattennivån medför Liten negativ konsekvens för malen, friluftslivet, vattentäkts/dricksvattenintressen och Båvens bevarandemål. 5.5 Bedömning av förhållanden som påverkar tillståndsprocessen I Tabell 25 görs en preliminär bedömning av förhållanden som kan påverka genomförande av tillståndsprövning. I bedömningen av förhållanden som påverkar tillståndsprocessen har följande skala använts: Sämre förutsättningar Ytterligare utredning krävs Goda förutsättningar Alternativ 1, utrivning av dämme, innebär lägre driftskostnader jämfört med dagens läge (ingen skötsel/kontroll av dämme). Alternativ 2-4, vilka samtliga innebär anläggning av nya vattendragssträckor/omlöp, bedöms driftskostnaderna kunna öka något vad gäller rensning av vattendrag (hålla fri passage för fisk), men samtidigt försvinner driftskostnader av befintligt dämme. För alternativ 3 och 4 finns behov av ytterligare utredning om exempelvis rådighet över mark och alternativ 0, 1 och 4 bedöms ha sämre förutsättningar i tillståndsprocessen. 59

182 Tabell 25 Preliminär översiktlig bedömning av förhållanden som kan påverka genomförande av tillståndsprövning. Parameter Alternativ 0 Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 Uppskattad anläggningskostnad Driftskostnader Oförändrad Lägre Något ökad Något ökad Något ökad Rådighet över mark Tillståndsprocess (utan beaktande av rådighet) 6. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 6.1 Slutsatser Huvudsyftet med föreliggande förstudie har varit att bedöma alternativa tekniska lösningar för förbättrad fisk- och faunapassage vid. Huvudfokus har varit att bedöma konsekvenser av i förstudien föreslagna alternativ, för tjockskalig målarmusslans värdfisk stensimpa, för den rödlistade malen och för övriga vandrande fiskar förbi och uppströms Båven. Även konsekvenser för övriga intressen och värden runt Båven har bedömts preliminärt och regleringsmöjligheter har utretts översiktligt. Föreslagna alternativ 1-4 ger alla bättre vandringsmöjlighet för fisk, då antingen dämmet rivs ut (alt 1), vandringsvänligt omlöp anläggs (alt 2 och 4) eller vandringsvänligt dämme och omlöp anläggs (alt 3). Detta ger positivt genomslag i bedömningen av konsekvenser för ekologiska värden för Natura 2000-fiskar och rödlistade arter (mal) samt för övrig vandrande fisk för alternativ 1-4. Både stensimpa och mal kräver låga vattenhastigheter för optimal vandring i motström (Tabell 18 - Tabell 22, och Tabell 24). Ju längre ett omlöp görs, desto lägre kan resulterande vattenhastigheten bli. Därför resulterar bedömningarna av de ekologiska värdena i att ju längre omlöpet är för ett alternativ, desto positivare är konsekvenserna för de svagsimmande fiskarna såsom stensimpa. Dock kan en lägre vattennivå i Båven (alt 1 och 4) potentiellt ha en negativ påverkan på malens lekområden. Övriga intressen och värden har bedömts tillsammans med de ekologiska värdena (Tabell 23). För övriga intressen och värden har inte bedömningar kunnat göras fullt ut till följd av brist på underlag och behov av fortsatt utredning och dialog med berörda under samrådsprocess och MKB skede. Den samlade bedömningen av ekologiskavärden samt värden och övriga intressen ska därför ses som preliminär. Bedömning av förhållanden som påverkar tillståndsprocessen visar preliminärt att alternativ 2 är minst komplicerat och mest kostnadseffektivt. Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen av ovan att alternativ 4 är att föredra (Mycket stor positiv konsekvens) med hänsyn till ekologiska värden, men att övriga intressen kan påverkas negativt och rådighet kring mark och behöver utredas vidare. Tillståndsprocessen för detta alternativ bedöms kunna bli komplicerad. Alternativ 2 och 3 har Medelstor respektive Stor positiv konskevens för ekologiska värden, men för alternativ 3 finns behov av utredning om rådighet kring mark samt att det är det dyraste alternativet. Alternativ 1 kan stå i konflikt med intressen till följd av vattennivåsänkning, tillståndsprocessen bedöms kunna bli komplicerad och alternativet har endast Liten positiv konsekvens för ekologiska värden. 6.2 Rekommendationer och fortsatt arbete Prioriterat vid fortsatt arbete är utreda och föra dialog kring övriga intressen och värden (Tabell 23), för att möjliggöra en noggrannare bedömning av konsekvenserna för dessa. Det är väsentligt att understryka att alternativen beskriver spannet av de olika möjligheter som finns för en etablering av en fiskpassage vid Sibro. Ytterligheterna representeras av nollalternativet och allternativ 1, fullständig rivning, och däremellan finns alternativ två till fyra som alla kan justeras i sin utformning på olika sätt. Ramböll rekommenderar att det i urvalsprocessen av al- 60

183 ternativ särskilt tas i beaktande placeringen av det nya omlöpet och faunapassagens funktion. Efter valet kan detaljprojektering av den framtida vattennivån ske på ett sådant sätt att hänsyn till andra intressen tas i så hög grad som möjligt, samtidigt som fiskpassagens ändamål och övriga intressen i Natura 2000-området uppfylls. I förstudien har endast vissa huvudsakliga faktorer legat till grund för konsekvensbedömningarna, såsom vattennivåer i Båven och vattenhastigheter (Tabell 10) och om alternativet innebär flytt av musslor. För att exempelvis kunna göra bedömningar av förändrade flöden nedströms Båven behövs en fullständig hydraulisk modell upprättas. Vidare finns också möjlighet att utreda olika regleringsstrategier mer i detalj, vilket kan medföra att ett alternativ optimeras ytterligare för ett värde/intresse. 7. REFERENSER 1. Flens, Gnesta och Nyköpings kommun. Bevarandeplan för Natura 2000-område Båven (SE ), , Dnr:SE Flen- och Nyköpings kommun, Södermanlands län. Bevarandeplan för Natura område Sibro (SE ), , Dnr: Länsstyrelsen i Södermanland. Miljöövervakning av tjockskalig målarmussla Terra-limnogruppen. Dokument för samråd avseende vattenverksamhet vid Sibro Dämme, reviderad: SGU. [Online] VISS. Vatteninformationssytem i Sverige. [Online] Artadatabanken. [Online] Havs-och vattenmyndighetens rapport 2017:XX. Åtgärdsprogram för mal Miljö och energiministeriet, Miljöstyrelsen. Fiskens krav till vandlöbets fysiske forhold Perrow, Mark L Tomlinson and Martin R. Ecology of bullhead. Cottos Gobio. u.o. : Conserving Natura 2000 Rivers,

184

185

186

187

188 Datum: Framtagen av: MABG Projektnr Skala 1:4.000 (A3) Nyköpings Kommun Englandsgade 25, 5000 Odense C Tlf Bilaga 5 Alternativ 4 Rev. 0 \\seramstofscl01a-a.ramse.ramboll-group.global.network\ \2_allm\mapinfo\bilaga 5 - Alternativ 4.wor

189 Terrängmodell RH2000 Nyköpings kommun Bilaga 6 Terrängmodell

190 Höjd i m (skala 1:50) Terräng väster sida Terräng öster sida Inmätt vattenyta Bottennivå med mellanpunkter Bottennivå utan mellanpunkter Bilaga 7 Position i m (skala 1:1000)

191 Tvärprofil vid position -173 m Y-axel: nivå i m (skala 1:50) X-axel: avstånd i meter (skala 1:200) Mätning utförd runt årsskiftet 2016/2017 Bilaga 8

192 Tvärprofil väster om skibord Y-axel: nivå i m (skala 1:50) X-axel: avstånd i meter (skala 1:100) Mätning utförd runt årsskiftet 2016/2017 Bilaga 9

193 Udarbejdet d Udarbejdet af mabg Projektnr Mål 1:2.500 (A3) Nyköpings Kommun Englandsgade 25, 5000 Odense C Tlf Bilag 10 Ledningar (preliminära) Rev. 0 \\seramstofscl01a-a.ramse.ramboll-group.global.network\ \2_allm\mapinfo\bilag 10 Ledningar.wor

194 Förstudie Alternativ 5 Teknisk beskrivning och konsekvensbedömning Reviderat efter samråd med Länsstyrelsen Översikt av framtagna alternativ för Sex enskilda alternativ för utformning av reglering och faunapassage har tagits fram i samband med framtagande av förstudie och samrådsunderlag (Tabell 1). Nedan ges en översikt av de olika alternativen. Alternativ 5 är en lösning som tagits fram efter att den inledande förstudien avslutats som beskrivs i föreliggande bilaga (Förstudie 1). Tabell 1. Uppdaterad tabell från sammanfattning i förstudie (Förstudie 1). Översiktlig presentation av nollalternativet (dagens situation), de tekniska lösningarna för som tagits fram och bedömts i förstudien samt nedan presenterat alternativ 5. Alternativa lösningar Alternativ 0 Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 Alternativ 5 Beskrivning Nuvarande förhållande: med dammvägg och utskov utgör idag ett vandringshinder för skyddade fisk- och musselarter. Utrivning av dämme: Dammvägg och utskov tas bort vid bort, vilket innebär fri passage för fisk och övrig fauna. Samtidigt sänks vattnet i Båven till ett läge nära det naturliga. Lidsjön, som tidigare är sänkt, regleras dock fortfarande. Det nya utloppet från Båven löper i befintlig fåra väster om nuvarande dammvägg. Kort omlöp: Dammkrönet/skibordet bibehålls. Ett nytt 225 m långt omlöp anläggs utmed dammväggens västra sida, vilket ger fri passage åt fisk och övrig fauna och ersätter det nuvarande utskovet med tre luckor. Omlöpet är lokaliserad helt inom Nyköpings kommuns fastighet. Medellångt omlöp och nytt dämme: Båvens utlopp flyttas till en ny plats cirka 175 m uppströms det nuvarande utskovet. Nuvarande dämme tas bort och ersätts med en ny 60 m lång fördämning (spont) tvärs över Båven. Nedströms nya dämmet anläggs ett nytt 370 m långt omlöp. Omlöpet ger fri passage åt fisk och övrig fauna och ersätter det nuvarande utskovet med tre luckor. Långt omlöp: Ett nytt 840 m långt omlöp anläggs öster om befintligt dämme. Omlöpets inlopp anläggs vid det befintliga utskovet. För att minimera fallet på det nya omlöpet sänks vattennivån i Båven med omkring en meter. Omlöpet ger fri passage åt fisk och övrig fauna. Kort omlöp och nytt dämme: Båvens utlopp flyttas till en ny plats cirka 50 m uppströms det nuvarande utskovet. Nuvarande dämme tas bort och ersätts med en ny 35 m lång fördämning (spont) tvärs över Båven. Nedströms nya dämmet anläggs ett nytt 135 m långt omlöp huvudsakligen i den nuvarande vattenvägen. Omlöpet ger fri passage åt fisk och övrig fauna och ersätter det nuvarande utskovet med tre luckor. Omlöpet är lokaliserad helt inom Nyköpings kommuns fastighet. 1

195 Förstudie Alternativ 5 Teknisk beskrivning och konsekvensbedömning Reviderat efter samråd med Länsstyrelsen Alternativ 5 Beskrivning av teknisk lösning Figur 1. Alternativ 5 - Översikt av bedömda nivåer efter anläggande av ett kort meandrande omlöp vid Sibro. I det här alternativet flyttas Båvens utlopp till en ny plats cirka 50 m uppströms det nuvarande utskovet. Fördämningen tas bort och istället etableras en ny 36 m lång fördämning tvärs Båven, se Figur 1, Figur 2 och Bilaga A. Fördämningen etableras genom att en spontvägg från den nordvästra till den sydöstra stranden anläggs (Figur 1). Nedströms spontväggen byggs det nya omlöpet upp med ny omgivande terräng. Detta ska fungera som ett samlat utlopp där vatten vid stora flöden täcker hela bredden. Dimensionerna liksom underhållet av fördämningen påverkar hur mycket vatten som kan ledas bort vid höga flöden. Omlöpet etableras med ett fall på cirka 20 som ersättning för det nuvarande utloppet med tre luckor. I omlöpet anläggs fyra viloplan för fisk, 5 m långa vardera, utan fall längs med sträckan. Omlöpet anläggs från det nya dammkrönet och vidare nedströms, primärt inom det nuvarande vattenområdet. Figur 2. Skiss på utlopp med dammkrön vid uppmätt profil i St. -57 m 2

196 Förstudie Alternativ 5 Teknisk beskrivning och konsekvensbedömning Reviderat efter samråd med Länsstyrelsen Hydraulik Den framtida normalvattennivån i Båven kommer i alternativet styras av tillrinning samt dimensionerna i det nya utloppet från Båven. Vid detaljprojektering, där den slutgiltiga lösningen fastställs, är det möjligt att anpassa faunapassagens dimensionering och därmed de framtida förhållandena i Båven. Anpassning kan göras beroende av vilka förhållanden som önskas, om den högsta vattennivån ska bevaras, om medelvattenståndet ska bevaras eller om inte lägsta vattennivån får minska. Nedan diskuteras ett exempel på en lösning vilken dimensioneras utifrån att lägsta vattennivån i Båven ska bevaras (uppmätt under perioden ). Exemplet, som visar en möjlig lösning för framtida förhållanden, har som utgångspunkt att lägsta vattennivån vid 100 l/s ska vara oförändrat och att vattenflödet över dammkrönet samtidigt ska kunna hantera stora vattenflöden så att den högsta vattennivån inte överskrids. I exemplet anläggs intaget till omlöpet i nivån +21,37 m (RH2000). Med en bottenbredd på 3 m och ett fall på 20, samt en avsattshöjd på 0,3 m, kommer lägsta vattennivån i Båven bli ca +21,44 med en vattenföring på 100 l/s. Detta motsvarar den lägsta uppmätta vattennivån under perioden Med en medelvattenföring på 0,5 m 3 /s kommer vattennivån i Båven vara på nivån +21,55 m. Det anläggs en ny naturlig tröskel som ska säkra att den maximala vattennivån inte överskrids. Denna antas anläggas med krönet +21,90 vilket är detsamma som det befintliga. För att vattenflödet över tröskeln ska ske krävs en vattenföring på 5,0 m 3 /s. Då fallet över krönet bedöms bli lägre än på det befintliga dammkrönet, reduceras vattenföringskapaciteten med motsvarande. Dessutom är det nya dammkrönet smalare än det nuvarande. För att belysa kapaciteten vid stora flöden behöver en hydraulisk modell tas fram där både omlöpet och dammkrön ingår. Detta genomförs vid en eventuell detaljprojektering. I projekteringen är det möjligt att anpassa dammkrönets utformning så att högsta vattennivå i Båven inte ökar. Ett fast utlopp från Båven anläggs utan möjlighet att reglera bredden av utloppet. Ovanstående exempel har utgångspunkten att Båvens lägsta vattennivå inte ska bli lägre och att högsta vattennivå inte ska öka. Jämfört med befintliga förhållanden innebär detta att det kommer att ske frekventa vattenflöden över dammkrönet. I befintliga förhållanden sker detta vid vattenföringen 5 m 3 /s såsom i ovanstående exempel. Den stora skillnaden mellan nuvarande förhållanden och Alternativ 5, är att överfallet sker över en smalare överfallskant, vilket innebär att vattennivån kommer att stiga till en högre nivå vid vattenföring över 5 m 3 /s, än den gör under nuvarande förhållanden. Det kommer därför troligtvis vara behov av att anpassa antingen överfallskanten eller utformningen av utskovet så att man säkerställer att den högsta vattennivån inte överskrids. Detta beräknas i en MIKE modellering om alternativet blir aktuellt. I omlöpet kommer en vattenföring på 0,5 m 3 /s motsvara en vattenhastighet på 0,85 m/s. Vid en årsmedelavrinning är vattenhastigheten beräknad till 1,16 m/s. Vid större avrinningar, när vatten flödar över dammkrönet, kommer omlöpet att få ytterligare vatten på hela sträckan. Denna situation behöver ytterligare beräknas i en dynamisk MIKE-modell om detta alternativ blir aktuellt. Vattenhastigheten vid medellågvattenföring och vid årsmedelvattenföring överstiger den eftersträvade vattenhastigheten om 0,4 0,5 m/s för optimal passage för stensimpa i omlöpet (ref 1 och 2). Vattenhastigheten varieras dock utmed omlöpet genom att viloplan anläggs där botten görs plan. Sträckan kan också förses med större stenar där det skapas lugnare vatten där fisk, t.ex. stensimpa, kan vila. 3

197 Förstudie Alternativ 5 Teknisk beskrivning och konsekvensbedömning Reviderat efter samråd med Länsstyrelsen Konsekvensbedömning Bedömning av konsekvenser för ekologiska värden Nedan sammanställs bedömningen av konsekvenser för alternativ 5. Konsekvenserna bedöms enligt följande skala (Tabell 2; Förstudie 1): Tabell 2. Skala för bedömning av konsekvenser Stor negativ konsekvens Liten negativ konsekvens Neutralt Liten positiv konsekvens Medelstor positiv konsekvens Stor positiv konsekvens Mycket stor positiv konsekvens För tjockskalig målarmussla, bedöms det kortsiktigt och långsiktigt vara Medelstor positiv konsekvens, eftersom alternativet innebär fri vandringsväg för stensimpa, men dock inte med helt optimala vattenhastigheter i omlöpet. För Natura 2000-fiskar (stensimpa) och rödlistade arter (mal) bedöms det kortsiktigt och långsiktigt vara Medelstor positiv konsekvens eftersom alternativet innebär fri vandringsväg jämfört med tidigare men inte helt optimala vattenhastigheter för stensimpa. För övrig vandrande fisk som klarar högre vattenhastigheter än exempelvis stensimpa, bedöms det kortsiktigt och långsiktigt vara Stor positiv konsekvens eftersom alternativet innebär fri vandringsväg jämfört med tidigare (Tabell 3). Tabell 3. Översiktlig bedömning av konsekvenser för ekologiska värden för alternativ 5. Översiktligt Översiktligt Värde/intresse bedömd kortsiktig bedömd långsiktig Kommentar konsekvens konsekvens Tjockskalig målarmussla Medelstor positiv konsekvens Medelstor positiv konsekvens En viktig värdfisk för målarmusslans larver är stensimpan som transporterar larverna uppströms. Se därför bedömning för stensimpa. Natura 2000-fåglar Neutral Neutral Fåglarna bedöms inte påverkas av förändringar i vattendraget. I dagsläget kan inte fisken vandra. Stensimpan är en långsam simmare och föredrar Natura 2000-fiskar och rödlistade fiskarter (vandring) Medelstor positiv konsekvens Medelstor positiv konsekvens vattenhastigheter under 0,4 m/s. Alternativ 5 ger vattenhastigheter mellan 0,85-1,16 m/s. Med viloplan bedöms ändå en fungerande passage vara möjlig. Natura 2000-däggdjur Neutral Neutral Natura 2000-habitat och andra ekologiska värden Neutral Neutral (vattennivåförändring) Övrig vandrande fisk Stor positiv Stor positiv konsekvens konsekvens Malen anses ha motsvarande till bättre simförmåga jämfört med stensimpan att simma mot strömmen. Utter bedöms inte påverkas av förändringar i vattendraget. Naturtyp 3130 enligt habitatdirektivet finns inom Båven och innefattar strandpryl, braxengräs och exponerade stränder. Marginella förändringar av minimum, medel- och maximum vattennivåer förväntas. I dagsläget kan inte fisken vandra. Alternativ 5 innebär att fisk kan vandra. Vandrande fiskarter, utöver de som nämnts ovan, anses vara starka simmare och klarar sannolikt av vattenhastigeter som alternativ 5 ger. 4

198 Förstudie Alternativ 5 Teknisk beskrivning och konsekvensbedömning Reviderat efter samråd med Länsstyrelsen Samlad bedömning av konsekvenser Konsekvenser har bedömts enligt nedanstående skala (Tabell 4). Tabell 4. Skala för bedömning av konsekvenser Stor negativ Liten negativ Neutralt/kan Liten positiv konsekvens konsekvens ej bedömas konsekvens Medelstor positiv konsekvens Stor positiv konsekvens Mycket stor positiv konsekvens För jämförelse har konsekvenser för övriga alternativ som utretts i förstudien också redovisats nedan (Tabell 5). Tabell 5. Preliminär samlad bedömning av konsekvenser. I grön text anges arter, specifika intressen eller mekanism som varit avgörande för bedömningen. I jämförelse mot förstudien har en bedömning av landskapsbild lagts till. Parameter Alt 0 Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 4 Alt 5 Ekologisk påverkan ändrade vattennivåer Mal Ekologisk påverkan faunapassage Tjockskalig målarmussla/stensimpa, mal Sibro bevarandemål- Tjockskalig målarmussla/stensimpa Båvens bevarandemål- Tjockskalig målarmussla/stensimpa Båvens bevarandemål- Naturtyp oligotrof sjö, vattennivåsänkning Landskapsbild, naturlig utformning Omlöpsutformning samt dämmestyp Jordbrukets intressen Förändrad vattennivå Friluftslivets intressen Båtliv, fiske Vattentäktsintressen Dricksvattenbrunnar Förändrad vattennivå Vattenkraftintressen Förändrade flöden Påverkan kulturmiljö, inkl. fornminnen. Strandnära fornminnen För alternativ 5 medför anläggning av vandringsvänligt omlöp något högre vattenhastigheter än optimala för stensimpa. Bedömningen är att alternativet med vandringsplan dock kommer att ge en Medelstor positiv konsekvens. För bedömningen av landskapsbild och naturlig utformning vilket ej bedömdes i förstudien för övriga alternativ (Förstudie 1) bedöms alternativ 2 resultera i en liten negativ konsekvens då den kraftiga meandringen nedströms befintligt överfall är intryckt inom ett lite område och därmed ej kommer ge ett naturligt intryck. För alternativ 3 och alternativ 5 bedöms utformningen, både avseende meandrande omlöp och nykonstruerat dämme, ge ett mer naturligt intryck med Stor positiv konsekvens. Alternativ 4 bedöms ge en Liten positiv konsekvens då omlöpet bedöms ge ett naturligt intryck liksom alternativ 3 och 5, men det befintliga dämmet som behålls (efter justeringar) för alternativ 4, ger ett mindre naturligt intryck än de nykonstruerade dämmena (alternativ 3 och 5). 5

199 Förstudie Alternativ 5 Teknisk beskrivning och konsekvensbedömning Reviderat efter samråd med Länsstyrelsen Bedömning av förhållanden som påverkar tillståndsprocessen Nedan görs en preliminär bedömning av förhållanden som kan påverka genomförande av tillståndsprövning, för alternativ 5. I bedömningen av förhållanden som påverkar tillståndsprocessen har följande skala använts (Tabell 6): Tabell 6. Skala för bedömning av tillståndsprocessen Sämre förutsättningar Ytterligare utredning krävs Goda förutsättningar För jämförelse har förhållanden för övriga alternativ som utretts i förstudien också redovisats nedan (Tabell 7). Tabell 7. Preliminär översiktlig bedömning av förhållanden som kan påverka genomförande av tillståndsprövning. Parameter Alt 0 Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 4 Alt 5 Uppskattad anläggningskostnad (SEK) Driftskostnader Oförändrad Lägre Något ökad Något ökad Något ökad Något ökad Rådighet över mark Tillståndsprocess (utan beaktande rådighet) Alternativ 5 har lägre anläggningskostnader än alternativ 2 och 3 och bedöms ha goda förutsättningar avseende förhållanden som kan påverka tillståndsprocessen. Referenser 1. Miljö och energiministeriet, Miljöstyrelsen. Fiskens krav till vandlöbets fysiske forhold Perrow, Mark L Tomlinson and Martin R. Ecology of bullhead. Cottos Gobio. u.o. : Conserving Natura 2000 Rivers,

200 Bilaga A Alternativ 5

201 Bilaga E2

202 Undersökning av land- och vattenmiljö inför nybyggnation av dämme 2017

203 OM RAPPORTEN: Titel:. Undersökning av land- och vattenmijö Version/datum: Foton i rapporten: Calluna AB där inget annat anges. OM PROJEKTET: Utfört av: Calluna AB (organisationsnummer: ) Adress huvudkontor: Linköpings slott, Linköping Hemsida: Telefon (växel): På uppdrag av: Ramböll Sverige AB, Nyköping Beställarens kontaktperson: Claes Becker Telefon +46 (0) , Mobil +46 (0) , claes.becker@ramboll.se Projektledare och rapportförfattare: Johan Storck (Calluna AB) Kvalitetssäkring: Elisabeth Lundkvist (Calluna AB) Intern projektkod: JSK0075

204 / Undersökning av land och vattenmiljö inför nybyggnation av dämme Innehåll 1 Inledning och bakgrund 4 2 Genomförande fält 4 3 Resultat Naturvärdesinventering land Vattenvegetation Bottenfauna Sammanfattande bedömning 6 5 Referenser 7 3

205 / Undersökning av land och vattenmiljö inför nybyggnation av dämme 1 Inledning och bakgrund Vid Båvens utlopp mot Lidsjön ligger. Ramböll arbetar med ansökan om att flytta dämmet c:a 50 m uppströms och göra en meandrande sträcka nedströms (figur 1). Arbetet kommer innebära en del utfyllnad och utgrävning nedströms det nya dämmet. Området är skyddat som Natura 2000-område (SE ) och bland annat finns stormusslor i vattenmiljön. Ramböll har efterfrågat en undersökning av vattenvegetation och bottenfauna, samt en naturvärdesinventering på land i angränsande område. Figur 1: Planerad meandring av vattendraget nedströms. Kartan visar även inventeringsområdets avgränsning. 2 Genomförande fält Calluna har genomfört fältundersökning den 12 september Vattenväxter undersöktes genom att i strandkant och på grundare vatten vada längs den aktuella sträckan varvid bottnen undersöktes med vattenkikare. På djupare vatten användes båt och en Lutherräfsa för att ta prover på vegetationen. Stormusslor eftersöktes med hjälp av vattenkikare samt genom att kratta bottnen med Lutherräfsa. Bottenfaunaprover togs på tre punkter (se karta kartbilagan) med hjälp av en van Veen huggare då bottensubstratet bestod av grus och sand. På varje punkt togs tre delprover, Uppströms, Nedströms samt Söder 4

206 / Undersökning av land och vattenmiljö inför nybyggnation av dämme Landmiljön naturvärdesinventerades enligt SS199000:2014, nivå detalj med tilläggen generellt biotopskydd, värdeelement och detaljerad redovisning av artförekomst. Nivå detalj innebär att man avgränsar sådana objekt som har en yta av 10 m 2 eller mer eller ett linjeformat objekt med en längd av 10 m eller mer och en bredd av 0,5 m eller mer. Tillägget generellt biotopskydd innebär att områden som omfattas av det generella biotopskyddet oavsett storlek, identifieras och kartläggs. Tillägget värdeelement innebär att element, tex skyddsvärda träd, som är särskilt viktiga för inventeringsområdets naturvärde eftersöks, kartläggs och redovisas. Detta så att det är möjligt att se var dessa värdeelement förekommer, oavsett om de ligger i ett naturvärdesobjekt eller inte. Tillägget detaljerad redovisning av artförekomst innebär att förekomster av naturvårdsarter redovisas på karta. Det innebär inte att arterna eftersöks noggrannare men att varje påträffad förekomst redovisas med större noggrannhet. 3 Resultat 3.1 Naturvärdesinventering land Området längs det befintliga dämmet är starkt kulturpåverkat med bryggor, båtplatser, dammvall och bebyggelse. Den östra sidan om dämmet utgörs av tomtmark med klippta gräsmattor. En lite grövre ek med en stamdiameter på c:a 0,7 meter står i vattenkanten. I övrigt förekommer enstaka klena lövträd. Pil och al dominerar men där växer även enstaka björkar (figur 2). På västra sidan av dämmet står en bård av al närmast vattnet, längre upp tar åkermark vid. Söder om dämmet på vattendragets västra sida är albeståndet lite äldre och har utbildat socklar. Inga naturvärdesobjekt med påtagligt naturvärde eller högre avgränsades i landmiljön. Inga generellt biotopskyddade objekt förekommer i området. Det identifierades inte heller några värdeelement. Den lite grövre ek som står öster om dämmet har dock potential att utveckla naturvärden i framtiden, även om den i dagsläget är för klen för att betraktas som ett särskilt värdefullt träd. 3.2 Vattenvegetation Både uppströms och nedströms dämmet växte näckmossa Fontinalis antipyretica, ålnate Potamogeton perfoliatus, vattenpest Elodea canadensis, vit näckros Nymphaea alba, igelknopp Sparganium emersum, hårslinga Myriophyllum alterniflorum, axslinga M. spicatum och vattenbläddra Utricularia vulgaris. Vegetationen var tätare uppströms dämmet. 3.3 Bottenfauna Närmast dämmet består bottensubstratet på båda sidor av hårdgjorda betongytor. Norr om dämmet övergår sedan bottensubstratet till sand och grusbotten med inslag av mjukbotten. Vattendjupet ökar till cirka 3,5 meter norrut upp mot vägbron. Söder om dämmet är det till en början utfyllt med sprängsten (figur 2) innan bottensubstratet övergår till sand och grusbotten. Vattendjupet ligger mestadels mellan 0,5-1 meter. 5

207 / Undersökning av land och vattenmiljö inför nybyggnation av dämme Utifrån ASPT-index klassificerades lokalerna Nedströms och Uppströms till Hög status medan lokalen Söder klassificerades till God status. Lokalen nedströms klassificerades till God status utifrån DJ-index medan lokalerna Uppströms och Söder klassificerades till Hög status. Alla lokalerna klassificerades till Nära neutralt utifrån MISA-index. Analysresultaten redovisas i bilaga 1 sist i rapporten. 3.4 Stormusslor Vid undersökningen påträffades spetsig målarmussla Unio tumidus, allmän dammussla Anodonata anatina och flat dammussla Pseudanadonata complanata både uppströms och nedströms det befintliga dämmet. I övrigt observerades gädda Esox lucius, abborre Perca fluviatilis och mört Rutilus rutilus. Figur 2: Vattendraget nedströms dämmet, med sprängsten på östra sidan och en alridå på västra sidan. 4 Sammanfattande bedömning Vid naturvärdesinventeringen i landmiljön hittades inga sällsynta eller känsliga arter och naturvärdena bedöms som allmänna. Vid arbetet i anslutning till landmiljön är det av vikt att undvika att skada de grövre träd som växer längs den aktuella sträckan. Dessa träd har potential att utveckla framtida värden och tar lång tid att ersätta. Inga sällsynta eller känsliga växter påträffades i vattenmiljön och naturvärdena med avseende på växtligheten bedöms som allmänna. Utifrån resultatet av förekommande arter i bottenfaunan och framräknade index klassificerades lokalerna till Hög- respektive God status. Vad gäller stormusslor så påträffades spetsig målarmussla, allmän dammussla och flat dammussla både uppströms och nedströms det befintliga dämmet. Vid en tidigare undersökning (Lundberg, Proschwitz och Bergengren 2004) påträffades 5 arter stormusslor: spetsig målamussla, tjockskalig målarmussla, allmän dammussla, större 6

208 / Undersökning av land och vattenmiljö inför nybyggnation av dämme dammussla samt flat dammussla. Två av dessa arter är sällsynta och rödlistade: tjockskalig målarmussla (EN, starkt hotad) och flat dammussla (NT, nära hotad). Tjockskalig målarmussla är en utpekad art i EU:s art- och habitatdirektiv och är upptagen i bevarandeplanen för Sibro Natura 2000-område (Länsstyrelsen i Södermanlands län 2007). Syftet med Natura 2000-området är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för tjockskalig målarmussla. Vid åtgärder i området är det viktigt att hänsyn tas till bevarandeplanen. Med tanke på fynden vid inventeringen samt tidigare fynd av stormusslor i området bedöms vattenområdet ha mycket höga naturvärden. Om arbeten skall ske vid dämmet bör man flytta de musslor som finns i området för att skydda dem. När arbetet är klart kan musslorna flyttas tillbaka. Vid grävningar i vattnet så bör länsar eller duk läggas ut nedströms för att minska påverkan på musslorna av uppslammat material. 5 Referenser Lundberg, S., von Proschwitz T. & Bergengren J. (2004). Inventering av musselfaunan i Nyköpingsån vid Sibro, Nyköpings kommun, Meddelanden från Göteborgs Naturhistoriska Museum: Nr 11 (2004). Länsstyrelsen i Södermanlands län (2007). Bevarandeplan för Natura 2000-område Sibro (SE ) Flen och Nyköpings kommun, Södermanlands län. Länsstyrelsen i Södermanlands län, Nylöping. 7

209 Bilaga 1 Karta över provpunkter Karta från Eniro.se

210 Hemsida: E-post: Telefon växel: Huvudkontor: Calluna AB, Linköpings slott, Linköping

211 PE LAG IA NATU RE & E NVIRONMENT AB Analysrapport Bottenfauna Sibro Dämme 2017 Analysrapport till Calluna AB

212 Adress: Industrivägen 14, 2 tr Umeå Sweden. PE LAGIA NATURE & E NVIRONMENT AB Telefon: ( ) E-post: info@pelagia.se Hemsida: Författare: Ludvig Hagberg Direkt: Kvalitetsgranskat av: Peder Larsson RAPPORT Utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorier ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. 2/6

213 ANALYSRAPPORT Bottenfauna 2017 Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium. Report issued by an Accredited Laboratory. 1 Inledning Pelagia Nature & Environment AB har på uppdrag av Calluna AB utfört analys av nio stycken bottenfaunaprover tagna i Sibro Dämme i Nyköpings kommun. Provtagning utfördes av Calluna AB Material och metod Proverna är tagna med sparkprovtagning enligt Europastandard SS-EN Proverna har analyserats av Ludvig Hagberg, Pelagia Nature & Environment AB som också utfört indexberäkningar och sammanställt rapporten. Pelagia Nature & Environment AB är ett av Swedac ackrediterat organ för bottenfaunaanalys (ackrediteringsnummer 1846). Analyserna är genomförda i enlighet med: - Naturvårdsverket, Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bilaga A till Handbok 2007:4. - HVMFS 2013:19 Bilaga 1: Bedömningsgrunder för biologiska kvalitetsfaktorer i sjöar och vattendrag. - Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag, version 1: Resultat Artlistor presenteras på följande sidor. Utifrån ASPT-index klassificerades lokalerna Nedströms och Uppströms till Hög status medan lokalen Söder klassificerades till God status. Lokalen nedströms klassificerades till God status utifrån DJ-index medan lokalerna Uppströms och Söder klassificerades till Hög status. Alla lokalerna klassificerades till Nära neutralt utifrån MISA-index. På respektive lokal har endast tre delprov tagits. Enligt Europastandard SS EN ska fem delprov samt ett kvalitativt sökprov insamlas. 3/6

214 ANALYSRAPPORT Bottenfauna 2017 Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium. Report issued by an Accredited Laboratory. Sibro Dämme Nedströms Det: Ludvig Hagberg, Pelagia Nature & Environment AB Provtagningsdatum: Analysdatum: Taxa Spark 1 Spark 2 Spark 3 Turbellaria 1 Theodoxus fluviatilis 1 3 Pisidium sp. 4 7 Oligochaeta Helobdella stagnalis 9 15 Erpobdella octoculata 3 1 Hydracarina 2 Asellus aquaticus 2 2 Gammarus lacustris 1 Caenis horaria 2 4 Oulimnius sp. 4 Oulimnius troglodytes 2 Oulimnius tuberculatus 2 Rhyacophila nubila 2 Polycentropodidae 4 Neureclipsis bimaculata 2 Athripsodes sp. 14 Athripsodes cinereus 2 Ceraclea sp. 2 Ceraclea annulicornis 1 3 Mystacides azurea 2 2 Chironomidae Ceratopogonidae 1 Empididae 2 Antal individer Antal taxa Totalt antal taxa 20 Index EK Status ASPT 4,85 0,90 Hög DJ 8 0,6 God MISA 46,49 0,98 Nära neutralt 4/6

215 ANALYSRAPPORT Bottenfauna 2017 Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium. Report issued by an Accredited Laboratory. Sibro Dämme Uppströms Det: Ludvig Hagberg, Pelagia Nature & Environment AB Provtagningsdatum: Analysdatum: Taxa Spark 1 Spark 2 Spark 3 Pisidium sp. 1 3 Oligochaeta Asellus aquaticus 1 1 Caenis horaria 1 Caenis luctuosa 1 Leptophlebia marginata 2 Nemoura flexuosa 1 Oulimnius troglodytes 3 Oulimnius tuberculatus 3 Athripsodes sp. 1 Oecetis testacea 1 Chironomidae Ceratopogonidae 3 6 Antal individer Antal taxa Totalt antal taxa 13 Index EK Status ASPT 5,33 0,99 Hög DJ 9 0,8 Hög MISA 41,81 0,88 Nära neutralt 5/6

216 ANALYSRAPPORT Bottenfauna 2017 Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium. Report issued by an Accredited Laboratory. Sibro Dämme Söder Det: Ludvig Hagberg, Pelagia Nature & Environment AB Provtagningsdatum: Analysdatum: Taxa Spark 1 Spark 2 Spark 3 Bithynia tentaculata 2 Pisidium sp. 4 2 Oligochaeta 2 10 Helobdella stagnalis 1 Hydracarina 1 Asellus aquaticus 1 Baetis fuscatus/scambus 2 Caenis sp. 1 Caenis horaria 1 Platambus maculatus 1 Oulimnius sp. 2 Neureclipsis bimaculata 4 Limnephilidae 1 Athripsodes cinereus 1 Mystacides azurea 1 Simuliidae 1 Chironomidae Ceratopogonidae 2 Antal individer Antal taxa Totalt antal taxa 17 Index EK Status ASPT 4,64 0,86 God DJ 9 0,8 Hög MISA 45,45 0,96 Nära neutralt 6/6

217 Bilaga E3

218 EXEMPEL PÅ TIDIGARE GENOMFÖRDA FISKVÄGAR FISKVÄGAR I SVERIGE Hundratals fiskvägar av olika slag har anlagts i Sverige genom åren. Merparten är kammartrappor och denilrännor, tekniska lösningar som på en kort sträcka utjämnar fallhöjden och vattnets energi vid ett vandringshinder. I enlighet med Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (2015) som ställer krav på att merparten av fiskarterna i ett system ska kunna passera artificiella hinder, har man under de senaste decennierna fokuserat på anläggande av naturlika fiskvägar som inbegriper vattenfåror med naturligt bottensubstrat uppförda antingen runt (omlöp), genom (inlöp) eller i vissa fall över (överlöp) hinder. Naturliknande fiskvägar i form av omlöp har ökat markant i omfattning från slutet av 1990-talet och är idag den vanligaste formen av nybyggda fiskvägar i Sverige. Överlöp, d.v.s. en naturlig tröskling förbi ett lågt hinder, har förekommit sedan länge (början av 1900-talet), men i liten omfattning. I vissa fall sker utrivningar av vandringshinder för att i möjligaste mån återskapa de förutsättningar som rådde före anläggandet av dammen (1). I figuren nedan visas exempel på olika naturlika fiskvägar (2). Exempel på naturlika fiskvägar; A & C) Emån (Foto: Olle Calles), B) Svartån (Foto: Erik Degerman), D) Länsstyrelsen i Västra Götalands Län (Foto: Andersson och Bäckstrand) (2) Tekniska fiskpassager är vanligast förekommande i större älvar (flöden överstigande >100 m3/s), medan naturlik design som eftersträvar att fylla en habitat- och passagefunktion är vanligare i små vattendrag. Detta beror delvis på att många av de senare anlagda fiskvägarna är omlöp placerade i mindre vattendrag med blandad fiskfauna, medan mer traditionella fisktrappor för lax och öring förekommer i större älvar (3). I figuren nedan visas fördelningen mellan de naturlika, tekniska samt naturlik-tekniska (en kombination mellan de föregående två).

219 Andel registrerade fiskvägar i databasen Åtgärder i Vatten (ÅiV) som definierats som tekniska, naturlika och kombinationslösningar under tidsperioder (N=520). (1) EXEMPEL PÅ NATURLIKA FISKVÄGAR Många fiskvägar fungerar dåligt, eller inte alls och uppföljningar på hur fiskvägar verkar är relativt sällan förekommande. I databasen åtgärder i vatten (ÅIV) kan man finna information om många av Sveriges fiskvägar (4). Nedan följer en rad exempel på naturlika fiskvägar med omlöp. Sweco har sammanställt en litteraturöversikt över fungerande naturlika fiskvägar (3). Förbättrad vandring av flera fiskarter har kunnat konstateras i Emån där 15 olika arter nyttjade de naturlika omlöpen (5). I Örebro, vid Slussen i Svartån, har ett omlöp på 180 meters längd anlagts med en lutning på 1,1% vid ett hinder av 2 m i höjd. Här noterades vid kontroll i omlöpets övre del färna och mört samt tusentals benlöjor efter ett dygn (6). Data från Finland indikerar att anläggandet av fiskvägar haft en bredare positiv respons i Mustijoki älvsystem (Brasaksen) där 18 arter noterats vandra efter anläggandet av omlöp (7). I fjorton danska omlöp med en lutning upp till 3 % har i stort sett samtliga förekommande fiskarter rapporterats (8). Omlöp (biokanal) i Västerdalälven (Foto: Olle Calles och Fortum AB)

220 Havs- och vattenmyndigheten har sammanställt antalet naturliknande fiskvägar i södra Sverige i syfte att påvisa vilka parametrar som är viktiga för en god funktion hos fiskvägen (1). Geografiskt innefattar rapporten fiskvägar i Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Skåne, Västra Götaland och Östergötland. Rapporten omfattar kända naturliknande fiskvägar fram t.o.m där 162 naturliknande fiskvägar fördelade på 90 st. omlöp, 5 st. inlöp, 15 st. överlöp, 7 st. kombinationer samt 45 st. utrivningar av vandringshinder. De flesta vandringshindren har en fallhöjd inom intervallet 1,5 4,0 m. Längden på fiskvägarna varierar mellan m. De längsta fiskvägarna är nästan uteslutande omlöp. Flertalet av de kortare fiskvägarna är överlöp, men det finns flera exempel på korta omlöp och inlöp. Andelen (%) av flödet på platsen som passerade genom fiskvägen visade sig vara den viktigaste variabeln för att skilja mellan fiskvägar med ej optimal re-spektive god funktion. Ju större andel av vattnet desto sannolikare att fiskvägen bedömdes ha god funktion. Nedan kommer ett par exempel som presenteras i rapporten där förutsättningar eller målart liknar de som råder vid Sibro. Skärvö Skärsjön i Kronobergs län har motivet i första hand varit möjliggöra en naturlig återkolonisation av mört i Skärsjön. Den dominerande jordarten kring Skärvö är morän. Omlöpet har därför kunnat grävas direkt i marken utan att geotextil eller dammduk använts eller att större kvantiteter natursten tillförts. Kompletteringar har dock skett med block och större sten för att underlätta passage. Inloppet till omlöpet ligger omedelbart uppströms vandringshindret medan utloppet ligger ca 20 m nedströms och mynnar i en mindre sidofåra, som dock har nästan direkt kontakt med huvudfåran. Fallhöjden är i stort sett jämnt fördelad över sträckan. En visuell bedömning av omlöpet tyder på god funktion. En brist är emellertid att beskuggning helt saknas (1). Olstorpsbäcken Västra Lägerns utlopp Olstorpsbäcken i Östergörlands län förbinder sjöarna Västra och Östra Lägern. I båda sjöarna finns bestånd av öring. Omlöpet byggdes 2008 med målet att gynna öring och flodpärlmussla. Elfisken i bäcken har påvisat tämligen goda tätheter av öringungar samt abborre, gädda, elritsa, bergsimpa, lake, mört och signalkräfta. Omlöpet anlagt på en tämligen kort sträcka. För att utjämna fallhöjden har en bassängliknande konstruktion med flera mindre steg använts i övre delen av omlöpet. Bottensubstratet domineras av sten och block som skapar en omväxlande ström. Uppföljning efter anläggandet kan inte göras utan att använda fiskräknare. Visuellt bedöms konstruktionen dock ge goda passagemöjligheter för fisk (1).

221 Almaån Almaån är ett biflöde till Helge å, ett laxförande vattendrag i östra Skåne. Omlöpet vid Finjasjöns regleringsdamm anlades 2008 med syftet att iordningsställa fria vandringsvägar för lax och havsöring med då Finjasjön är en tämligen stor och starkt eutrof sjö synes möjligheterna för uppvandrande laxfisk vara dåliga. Omlöpet bör därför ses som en vandringsväg för framförallt karpfisk, abborre m fl. Ytterligare två omlöp har anlagts i Almaån, vid Brittedal och Spånga. Fiskarter påträffats vid provfiske, abborre, mört, benlöja, gädda, gös, braxen, sarv, sandkrypare, gers och björkna. Bottensubstratet domineras av sten och block som skapar en omväxlande ström. In- och utlopp synes vara väl placerade, nära vandringshindret på både upp- som nedströmssidan. Visuellt bedöms konstruktionen ge goda passage-möjligheter för fisk. I utloppet hade dock sten ansamlats, möjligen från högflöden. Värt att notera är även avsaknaden av vegetation längs omlöpet (1). Nedan visas två exempel där Ramböll varit involverade. I Taps å vid Aller kvarn i Christiansfeld (Danmark) konstruerade Ramböll en faunapassage som både omfattade våt och torr faunapassage med syfte att passage skulle kunna ske både ned- och uppströms. Passagen har inneburit en totalomledning av Taps å med en förgrening där vatten letts dels till Aller kvarndamm och dels till den nya faunanpassagen. Utöver återskapandet av de ursprungliga biologiska förhållandena i Taps å har fonden Aller kvarndamm etablerat stigar runt ån och dammen. I en å vid Ejby kvarn i centrala Odense fungerade inte den befintliga fiskpassagen optimalt för smolt och åtgärder behövdes därför i att skapa fri faunapassage både uppströms och nedströms, samtidigt som medborgarnas rekreation i området tillgodosågs.

222 Fauna passage vid Taps å, Christiansfeld och å vid Ejby Mölle (Danmark) (Foto: Ramböll) Projektet Målarmusslans återkomst (UC4LIFE) har genomfört restaureringsåtgärder i tolv projektområden lokaliserade i Fylån, Klingavälsån (Skåne), Mörrumsån, Bräkneån (Blekinge), Emån, Brusaån (Jönköpings län), Storån, Kisaån, Kapellån (Östergötland), Vretaån, Svärtaån och Vedaån (Södermanland). En av åtgärderna har varit ökad konnektivitet, genom att avlägsna barriärer i vattendragen. Åtta vandringshinder har tagits bort, eller åtgärdats via anläggning av omlöp. Restaureringarna har genomförts inom 267 km av vattendragens sträckning tillsammans med 325 hektar flodplan för att därigenom förbättra både vattenkvalitet och livskvalitet för en mängd vattenlevande arter (9). Brusaån, vid Mariannelund, Herrgårdsdammen (Foto: projektet UC4LIFE) Herrgårdsdammen i november, återställd 2015 Genom att dessutom återintroducera den tjockskaliga målarmusslan i de vattendrag där arten antingen har dött ut eller fortfarande existerar, men endast i form av ett fåtal individer och utan tillfredställande rekrytering, är målet att inom en tidsram på tio år återfå livskraftiga bestånd med god rekrytering av unga musslor (9). Nedan visas de geografiska platserna där restaureringsarbeten utförts.

223 Vretaån, vid Sandstugan (Foto: Helena Herngren) Lillån/Kvillsfors/Emån, Jönköpings län (Foto: Peter Johansson) Projektet Målarmusslans återkomst innefattar 12 projektområden, relativt jämt fördelade inom den tjockskaliga målarmusslans historiska utbredningsområde (9). Fyleån efter att åtgärder genomförts(foto: Johan Hammar) HAVS-OCH VATTENMYNDIGHETENS REKOMENDATIONER I Havs- och vattenmyndighetens rapport (1) har tips och viktiga rekommendationer givits för god funktion hos fiskvägen. Den naturliknande fiskvägen ska sträva efter att på ett naturligt sätt skapa en fiskpassage förbi ett vandringshinder. Därför bör fiskvägen byggas upp av naturliga material. Stenar och block i fiskvägen bör av denna anledning inte placeras på ett konstlat sätt, t.ex. i trappstegsformationer. Nedan följer ett sammandrag av dessa slutsatser. Lutning

224 I Ekologisk restaurering av vattendrag (10) anges att öring och andra snabba simmare utan problem kan forcera omlöp med 3 9 % lutning om skyddande ståndstenar finns. För korta omlöp, som ska vara framkomligt för alla fiskarter och storlek anges en lutning på maximalt 2 %. Konstruktion Simsvaga arter, men även yngre stadier av lax och öring, kan ha svårt att passera sträckor med snabbströmmande vatten. Det kan därför vara lämpligt att anlägga fiskvägen med dubbelprofil, med låga vattenhastigheter vid sidorna och många strömlägen vid botten och på sidorna, för att skapa lämpliga habitat även för yngre individer, simsvaga fiskarter och evertebrater. Schemtisk skiss av dubbelprofil (1) Natursten är det dominerande byggnadsmaterialet vid uppbyggnaden av både omlöp, inlöp och överlöp. De konstgjorda strömsträckorna som skapas ska i möjligaste mån ge ett naturligt intryck och vara ett lämpligt habitat för strömlevande arter. På liknande sätt eftersträvas naturliga förhållanden vid utrivning av vandringshinder. I bilden nedan visas konstruktion av vattenväg (1). Gjutning av utskov Anläggande av fåra