Samrådsredogörelse. Nyköpings kommun. Nyköping Sibro dämme

Transkript

1 Samrådsredogörelse Nyköpings kommun Sibro dämme Nyköping

2 Sibro dämme Samrådsredogörelse Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Claes Becker Peter B Adamsen Lina Sultan/Håkan Lindved Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Hospitalsgatan Nyköping Telefon Unr Organisationsnummer

3 o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse sibro dämme_ docx Innehållsförteckning 1. Inledning Samråd med Länsstyrelsen och miljökontoren i Nyköping, Flen och Gnesta kommuner med flera Samråd för myndigheter, organisationer och allmänhet Korrigering av samrådsunderlag Inkomna yttranden från myndigheter och organisationer Myndigheter och organisationer som meddelat att de ej yttrar sig Inkomna yttranden från privatpersoner Bilagor Bilaga 1 Samrådsunderlag Länsstyrelse och miljökontor Bilaga 2 Presentation från samråd med länsstyrelsen och kommunen Bilaga 3 Mötesanteckningar från samråd med länsstyrelsen och kommunen Bilaga 4 Utskick om inbjudan till samråd Bilaga 5 Samrådsunderlag myndigheter, organisationer och allmänhet Bilaga 6 Sändlista om samråd till organisationer och myndigheter Bilaga 7 Sändlista till samråd privatpersoner Bilaga 8 Annons i tidningen för samråden Bilaga 9 Information på Nyköpings kommun hemsida Bilaga 10 Presentation från samråden med allmänheten Bilaga 11 Mötesanteckningar från samråd med allmänheten Bilaga 12 Sändlista om reviderat samrådsunderlag Bilaga 13 Brev om revidering Bilaga 14 Reviderat samrådsunderlag Bilaga 15 Yttranden från myndigheter och organisationer Bilaga 16 Myndigheter och organisationer som valt att ej yttra sig Bilaga 17 Yttranden från privatpersoner i Samrådsredogörelse Sibro dämme Unr

4 o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse sibro dämme_ docx Samrådsredogörelse vattenverksamhet Sibro dämme 1. Inledning Vid Båvens utlopp i Sibro finns idag ett dämme som reglerar vattennivåerna i Båven och avtappningen till nedströms liggande Lidsjön. Dämmet utgör ett vandringshinder för flera rödlistade arter i området och vattenregleringen påverkar de biologiska förhållandena i både Båven och Lidsjön negativt med effekter på exempelvis malens lekområden. Regleringen av Båven har under flera somrar, då dammluckor enligt gällande reglering står öppna, resulterat i låga vattennivåer i Båven vilket har inneburit negativa effekter för bland annat boende, fiske och friluftsliv (Bilaga 1 och Bilaga 5). Nyköpings kommun har av Länsstyrelsen i Södermanland förelagts att ansöka om tillstånd till reglering av Båven, alternativt ansöka om utrivning av dämmet. Samrådet inleddes med ett möte den med Länsstyrelsen i Södermanland, miljökontoren inom Nyköpings kommun, Flens kommun och Gnesta kommun, samt Sörmland Vatten. Därefter hölls öppna samrådsmöten två tillfällen på Träffen i Nyköping samt på i Folkets hus i Sparreholm. Inbjudan till samråd har skickats via mejl eller via brev till myndigheter, organisationer och till ägare av strand- eller vattenfastigheter kring Uren, Båven och Lidsjön. Informationen har funnits tillgänglig på Nyköpings kommuns hemsida och annonserats i lokaltidningar. Närmare beskrivning av samrådet och hur yttranden kommer att hanteras i den vidare processen redovisas nedan. 2. Samråd med Länsstyrelsen och miljökontoren i Nyköping, Flen och Gnesta kommuner med flera Den 12 juni 2017 hölls samråd för den planerade tillståndsansökan för Sibro dämme (Bilaga 1 och Bilaga 2). Samrådet hölls med Länsstyrelsen i Södermanland, miljökontoren inom Nyköpings kommun, Flens kommun och Gnesta kommun, samt Sörmland Vatten (Bilaga 3). Vid samrådet genomfördes en presentation av projektet (Bilaga 2). Synpunkter inhämtades under mötet från deltagarna men en dialog fördes även efter mötet (Bilaga 3). Ett urval av synpunkter redovisas nedan: Ramböll har bedömt att Länsstyrelsen i enlighet med tidigare beslut kommer att besluta att denna ansökan är betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen bekräftade muntligen att det är sannolikt att ansökan innebär en betydande miljöpåverkan. 1 av 20 Samrådsredogörelse Sibro dämme Unr

5 o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse sibro dämme_ docx Länsstyrelsen kommenterade att malens passerbarhet är viktig. Malen är fridlyst och rödlistad men är ej en Natura 2000-art. Ramböll bedömde att de lösningar som tagits fram även skulle vara passerbara för malen. En avsänkning av Båven bedömde Länsstyrelsen ej vara genomförbar (alternativ 1 och alternativ 4). Ett långt omlöp (alternativ 4) passar inte ett Natura 2000-område. Vid den senaste inventeringen påvisades en stor population av målarmusslor invid vägbron vilket skulle innebära att alternativ 3 skulle kunna utgöra en risk att skada populationen. Länsstyrelsen framförde att andra värdfiskar för den tjockskaliga målarmusslan är löja, lake och elritsa. Ramböll bedömer att de lösningar som tagits fram ska fungera även för dessa arter. Länsstyrelsen höll ej med om Rambölls lägre värdering av ekologiska konskevenser för alternativ 5 jämfört med alternativ 2. En önskan om att höja nivån till medelstor positiv konsekvens framfördes. Alternativ 4 bedömdes vid mötet vara för högt värderad. Flens kommun och Sörmlands Vatten meddelade att uttag av vatten sker på 2,5 till 1 m djup. Vattentäktens framtid är inte klar. En överföringsledning från Katrineholm är på gång. Länsstyrelsen meddelade att Båven ej utgör någon kraftreserv. Inga kända kraftuttag finns uppströms Sibro dämme. Länsstyrelsen undrade om det förekommer påverkan på kulturmiljö vid överfallet. Kvarnlämningar? Dammkonstruktion? Flen lyfte frågan om framtida markanvändning vid bebyggelse i tätort vid exempelvis Sparreholm. De som äger vatten-, eller strandfastigheter är sakägare. Länsstyrelsen ansåg det fördelaktigt om lösningen blir så naturlik som möjligt. Exempelvis utan betongskibord. Länsstyrelsen bedömde ej att sjön Naten är kommunicerande med Båven (vattnet rinner alltid nedströms från Naten) och att fastighetsägare vid Naten således ej är sakägare. Utifrån dialogen vid samrådet genomfördes en revidering av konsekvenser i förstudien. 3. Samråd för myndigheter, organisationer och allmänhet Samråd med myndigheter, organisationer och allmänhet har utförts under oktober Inbjudan har skett via brev- och mejlutskick (Bilaga 4) med information om att samrådsunderlag (Bilaga 5) med bilagor finns tillgängligt på Nyköpings kommuns hemsida. Myndigheter och organisationer har informerats om samråd via mejl (sammanlagt 37 st, Bilaga 6). Samantaget har 684 strand- eller vattenfastigheter identifierats kring Uren, Båven och Lidsjön (Bilaga 7). Av dessa har adresser kunnat återfinnas för 671 fastighetsägare till vilka brev med inbjudan till samråd har skickats (Bilaga 4). Brevet har hänvisat till att information om 2 av 20 Samrådsredogörelse Sibro dämme Unr

6 o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse sibro dämme_ docx samråd och förstudiematerial finns tillgänglig på Nyköpings kommuns hemsida (Bilaga 9; Annonser om inbjudan till samråd har publicerats i Södermanlands Nyheter och Eskilstunakuriren vid två tillfällen, samt (Bilaga 8). Nyköpings kommuns hemsida för projektet vid Sibro ( har under oktober haft information om inbjudan till samråd med tillgång till samrådsunderlag samt förstudie (Bilaga 9). Två öppna samrådsmöten har hållits: på Träffen i Nyköping samt i Folkets hus i Sparreholm. Mötena har hållits mellan Båda mötena inleddes med en kortare presentation (Bilaga 10) följd av kortare frågestund. Därefter gavs möjligheten till att ställa frågor direkt i tre bemannade stationer till olika experter inom projektgruppen inom följande ämnen: frågor om projektet, ekologi och reglering. Syftet med detta upplägg har varit att möjliggöra att samtliga deltagare skulle få möjlighet att ställa sina frågor och prata med experter inom de tre olika områdena. Då publiken både i Nyköping och i Sparreholm önskade att mer frågor ställdes i plenum ändrades upplägget till samrådsmötet i Sparreholm. Men även i detta fall hade mötesdeltagarna möjlighet att prata med specialister i de tre stationerna. En sammanställning av anteckningar från mötena återfinns i Bilaga Korrigering av samrådsunderlag Under de två samrådsmötena ( och ) uppmärksammandes medarbetare i projektet på att ett fel med höjdsystemen hade kommit med i samrådsunderlaget (Bilaga 5). Felet innebar att höjder hade redovisats i annat höjdsystem än det angivna (höjder visades i RH70 och inte i det angivna RH2000). Detta innebar att höjdangivelser i kapitel 6 och kapitel 7 i samrådsunderlaget låg 16 cm för lågt mot det angivna RH2000. Då alla grafer har haft samma höjdsystem (exempelvis modellerade och historiska nivåer) innebär det ingen skillnad i jämförelser av exempelvis flöden mellan historiska och framtida nivåer (figur 5 och Figur 6). Felet bedöms heller inte ha någon påverkan på ekologin. Efter samrådet har samrådsunderlaget reviderats och publicerats på hemsidan. Via mejl- och brevutskick har samtliga avsändare som skickat in skriftliga samrådssynpunkter informerats om felet (Bilaga 12). I brevet (Bilaga 13) hänvisades till att ett reviderat samrådsunderlag finns tillgängligt för nedladdning på hemsidan (Bilaga 14). 3 av 20 Samrådsredogörelse Sibro dämme Unr

7 o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse sibro dämme_ docx 5. Inkomna yttranden från myndigheter och organisationer Sammanfattande yttranden redovisas enskilt för varje avsändare markerat med Y följt av nummer. Hur synpunkterna kommer att behandlas i den vidare processen redovisas därunder markerat med B följt av nummer. Y1 är således yttrande som bemöts med B1 under vardera avsändare. Fullständiga yttranden från myndigheter och organisationer återfinns i Bilaga 15. Länsstyrelsen i Södermanland Y1. Länsstyrelsen har uppmärksammat att de två samrådsmötena har lett till att ingen åhörare kan ha fått en samlad bedömning av vilka frågor eller synpunkter som har kommit fram vid de två mötena. Y2. MKBn ska ta upp att Båven sänktes med 20 cm då Nyköpingsåns kraftintressenter byggde om skibordet. Y3. MKBn ska redovisa åtgärdens inverkan på att uppnå MKN i samtliga vatten som berörs. Y4. Ange vattenstånd i samma höjdsystem. Y5. Avsattshöjd i förstudie alternativ 5 sid 3 ska förtydligas. Y6. Habitat för musslor bör skapas i den nya åfåran. Y7. Överfallets 3 m breda djupfåran bör utformas med en v-form för att tillåta fiskvandring även vid låga vattennivåer. Y8. Det framgår inte tydligt om åtgärden skapar ett nytt vandringshinder. Y9. Djuphålor bör utformas med stora stenblock för att skapa bakvatten. B1. Det är riktigt att två möten hölls. Detta gjordes för att minimera resvägar för många av intressenterna. Några personer besökte båda mötena. B2. MKBn tar med denna sänkning. B3. MKN kommer att behandlas inom MKBn. B4. Höjdsystem kommer att anges i RH2000 men figurer kommer även att ta med RH00. B5. Avsattshöjd kommer att förtydligas. B6. I åfåran bedöms fördelaktiga bottensubstrat för musslorna erodera bort på grund av tidvis höga flöden. I djuphålorna kan dock fördelaktiga habitat anläggas. B7. Bedömningen är att en v-formad botten ej kommer att vara gynnsam för fiskvandring vilket kommer att förtydligas. B8. Föreslaget huvudalternativ skapar ingen tröskel. Vid extrema lågvatten kommer dock inget vatten att flöda i fåran och fiskpassage är ej möjlig. B9. Djuphålor ska utformas så att bra miljöer med låg vattenhastighet uppnås. MKBn kommer att beskriva hur detta genomförs. Stenar och eller andra substrat kommer att beskrivas. 4 av 20 Samrådsredogörelse Sibro dämme Unr

8 o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse sibro dämme_ docx Gnesta kommun Y1. Bra huvudalternativ som Gnesta stödjer. Y2. Bra med fast utlopp. Y3. Även i Natängsån förekommer rödlistade musslor (ex Tjockskalig målarmussla). Med minskande vattenstånd riskeras dessa populationers existens ta med effekter även på denna å i MKB. Y4. Beskriv avdunstning. B1. Synpunkten noterad. B2. Ett fast utlopp bedöms vara fördelaktigt för att på ett naturligt sätt reglera Båven samt flöden med vatten till Lidsjön. B3. Natängsån bör gynnas av att föreslagen reglering ger högre vattennivåer under torrperioder vilket kommer att beskrivas i MKB. B4. Avdunstning kommer att beskrivas i MKB. Miljökontoret Nyköpings kommun Y1. Effekter på vattentäkter, bad och allmänna platser i närheten av dämmet ska beaktas. Y2. Föroreningar? Y3. Försiktighet bästa teknik, val av material för att minimera risker. B1. Effekter på vattentäkter och allmänna platser kommer att beaktas i MKB. B2. Inga indikationer på föroreningar har påträffats. De geotekniska undersökningarna har visat på mycket sandiga jordar. B3. MKB kommer att beskriva val av material och utformning. Kammarkollegiet Y1. Fel val av nollalternativ nollalternativet ska vara utrivning då befintligt dämme saknar tillstånd. Y2. MKB ska ta med MKN. Y3. Trösklar ska undvikas. Y4. Habitat för stensimpa ska beaktas och inte bara passagemöjligheter. Y5. Förtydligande: Nollalternativ kan vara svårt att fastställa. Exempelvis finns det osäkerheter i hur platsen ursprungligen såg ut. För anläggningar som tillgodoser tungt vägande intressen som reglering av sjöar som är utpekade som Natura 2000-områden skulle ett borttagande av dämmet kunna strida mot livsmiljödirektivet. Ett nollalternativ bör istället omfatta en modifierad anläggning som tillgodoser dagens miljökrav t.ex. avseende konnektivitet. B1. En dämning har funnits på platsen sedan 1500 talet. Det är idag oklart vilka vattennivåvariationer som skulle kunna anses ha varit naturliga före dämningen. Möjligen har tidigare naturligt överfall tagits bort när det tidigare dämmet anlagts. Den långa tidens dämning har skapat höga ekologiska värden som skyddas inom tre olika Natura 2000-områden. Vidare har tillstånd till uttag av ytvatten för dricksvattenproduktion meddelats där nuvarande 5 av 20 Samrådsredogörelse Sibro dämme Unr

9 o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse sibro dämme_ docx vattennivåer i Båven beaktats. Om nollalternativet ska beaktas som den lösning som kan träda i kraft om föreslaget huvudalternativ ej vinner laga kraft bedöms utrivning inte vara aktuellt eftersom det allvarligt skulle påverka värdena i Natura 2000-områdena och de framtagna bevarandemålen för Båven. Projektet kommer därför översiktligt beskriva ett nollalternativ som är likt de vattenståndsvariationer som förekommer idag men som också uppfyller kraven på konnektivitet, d.v.s. att någon form av vandringspassage finns förbi dämmet. B2. MKN kommer att beskrivas i MKB. B3. Trösklar kommer att undvikas. B4. Passage och habitat för värdfiskar och musslor kommer att beaktas i MKB. B5. Se B1 ovan. Yttranden sorterade i bokstavsordning nedan: Inbåvens fiskevårdsförening Y1. Regleringen måste vara utformad i linje med vad kommuner, markägare och andra intressenter önskar samtidigt som miljöbalkens krav uppfylls. Y2. Osäkerheter med föreslagen lösning. Bevis för att det fungerar för en sjö som Båven efterfrågas. Y3. Höjdssystemet är felaktigt. Y4. Bron vid Jälund kan skadas av för lågt vattenstånd. Y5. En önskan om att beskriva ett alternativ där nollalternativet (dagens lösning) behålls med en kompletterande passage. Y6. Luckor som kan öppnas eller stängas efter rådande förhållanden önskas. Dessa skulle skötas av Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund. Y7. Klimat och extremväder ska behandlas i MKBn. B1. Regleringen har utformats på ett sätt som bedömts tillgodose flera motstående intressen. B2. I MKBn kommer exempel på faunapassager att ges. B3. En reviderad version av samrådunderlaget avseende höjdsystemet finns tillgänglig (se kapitel 4). B4. Föreslaget huvudalternativ bedöms ge liknade nivåvariationer (med högre nivåer under torrperioder) som de historiska och därmed bedöms riskerna för bron vid Jälund ej förändras. B5. Nollaternativet kommer att omformas en del för att beskriva en framtida lösning som ökar konnektivitet för passage uppströms och nedströms dämmet. B6. Ett fast överfall bedöms vara fördelaktigt för att på ett mer naturligt sätt reglera Båven samt vattenflöden till Lidsjön. B7. Klimatvariationer och extremväder kommer att behandlas i MKB. Kanotcenter Skebokvarn Y1. En ca 60 cm bred stig önskas anläggas för att miminera sträckan för kanoter runt dämmet. Idag rullar kanoter ca 600 m utefter bilvägen. 6 av 20 Samrådsredogörelse Sibro dämme Unr

10 o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse sibro dämme_ docx B1. Då Nyköpings kommuns fastighet där Sibro dämme ligger är liten och knappt omfattar land bedöms det vara svårt att få till upptagning och iläggningsplatser samt en stig som förbinder dessa uppströms och nedströms. Lantbrukarnas riksförbund via Peter Holmberg Y1. Fel höjdsystem. Y2. Beskriv skillnader mellan RH00 och RH2000. Y3. För smalt skibord kommer att ge högre nivåer. Y4. Vid låga vattennivåer finns risk att nivåerna blir lägre än idag. Y5. Höga nivåer kan försena vårbruket med lägre skörd som resultat. Y6. Översvämningsrisker. Y7. Enligt experter är små variationer i vattennivåer bra. Y8. Ta fram ersättningsförslag för påverkan på näringar, tekniska anläggningar och vägar. Y9. Klimatförändringar måste behandlas. Y10. Krav på nivåvariationer mellan +21,25 21,7 (RH00). B1. En reviderad version av samrådunderlaget finns tillgänglig (se kapitel 4). B2. Skillnader mellan RH00 och RH2000 kommer att visas på grafer i MKB. B3. Det smalare dämmet har modellerats för att klara liknande nivåer som förekommit historiskt. MKBn kommer att pedagogiskt beskriva hur flöden och vattennivåer hänger ihop. MKBn kommer även att ta med effekter av extremväder och klimatförändringar. B4. Nivåer kommer tydligare att beskrivas i MKB. B5. Nivåer kommer tydligare att beskrivas i MKB. Vattennivåvariationer har modellerats till att efterlikna nuvarande förhållanden. Bedömningen är att vårbruket ej kommer att påverkas mer än tidigare. B6. Översvämningsrisker kommer att beskrivas i MKB. B7. Små variationer kan vara bra för vissa intressen medan större variationer kan vara fördelaktigt för andra intressen. Vattennivåvariationer har modellerats till att efterlikna nuvarande förhållanden med högre vattenstånd under torrperioder. B8. Då inga stora förändringar i vattennivåer är förväntade tas inga ersättningsförslag fram. B9. Klimatförändringar kommer att beaktas. B10. Vattennivåvariationer har modellerats till att efterlikna nuvarande förhållanden med högre vattenstånd under torrperioder. 7 av 20 Samrådsredogörelse Sibro dämme Unr

11 o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse sibro dämme_ docx Lantbrukarnas riksförbund via Åke Karlsson Y1. För smalt dämme ger för högt högvatten. Y2. Oförminskad bredd är efterfrågad. B1. Det smalare dämmet har modellerats för att klara liknande nivåer som förekommit historiskt. I MKBn kommer även klimatförändringar somt extremväder att beaktas. B2. MKBn kommer att mer pedagogiskt beskriva hur flöden och vattennivåer hänger ihop. Lidsjöns regleringsföretag Y1. Enligt uppgift finns en vattentäkt i Sibro å som måste beaktas. Y2. Risk för att grus och lera sprids under byggtiden. Y3. Flytt av musslor. Y4. Regleringen i Vad reglerar Lidsjön. En önskan om att MKBn ska beskriva samband mellan Båven och Lidsjön. Y5. Dom på nivåer i Båven efterfrågas och inte på nivåer på dämme. B1. Vattentäkten nedströms dämmet kommer att beaktas. Mer information samlas in. B2. MKBn kommer att beskriva hur anläggningen kommer att genomföras. Målet är att minimalt med grus och sediment ska spridas. B3. Under anläggningsperioden kan det bli aktuellt att flytta musslor. MKBn kommer att beakta hur detta ska göras. B4. Regleringen i Vad är riktigt det som styr regleringen av Lidsjön. I MKB kommer flöden till Lidsjön att beskrivas. B5. MKBn kommer att förtydliga vad ansökan avser. Naturskyddsföreningen Sörmland Y1. Se till helheten med samtliga arter. Y2. Strömmande vatten dåligt för musslorna under reproduktionsstadier då larver kan spolas bort? Y3. Rätt sediment för musslor. Y4. Predation i menadring? Y5. Storlom klarar bara vattenståndsvariationer på +1 cm och -30 cm under häckningstid (slutet april till juni). Y6. Två referenser till storlomsdata. Y7. Regleringsmöjligheter. Y8. Fiskgjuse önskar god sikt samt vårflod med högt vatten. B1. Helheten är viktig, speciellt med många motstående intressen som vid Sibro. B2. Vattenhastigheten genom den nya passagen kommer att variera och det bedöms att fördelaktiga vattenhastigheter kommer att finnas. B3. Passagemöjligheter såväl som habitat och bottensubstrat kommer att beskrivas i MKB. 8 av 20 Samrådsredogörelse Sibro dämme Unr

12 o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse sibro dämme_ docx B4. För passerande fisk finns det en risk för predation på ett liknade sätt som det gör för fisk som passerar från Lidsjön upp till Sibro dämme idag. I MKBn kommer en bedömning av predationen att göras. Utformningen av viloplan kommer att beskrivas. B5. Vattennivåvariationer har modellerats till att efterlikna nuvarande förhållanden dock med högre nivå under torrperioder. B6. Referenser uppskattas. B7. Modelleringen med ett statiskt överfall har visat att en reglering liknande dagens är möjlig utan aktiv reglering. B8. Med föreslaget huvudalternativ kommer fiskgjuse att få liknande förhållanden som idag. Sikt bedöms vara kopplat till näringsämnen och uppgrumling och föreslaget huvudalternativ bedöms ej ha någon effekt på näringsämnen medan högre vatten under torrperioder möjligen kan minska uppgrumling. Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund Y1. Höjdsystem felaktigt. Y2. Hur har ingångsdata valts? B1. Höjdssystemet har reviderats (se kapitel 4). B2. Ingångsdata från SMHIs har valts. SMHIs data uppskattar flödet in i Båven medan de uppmätta nivåerna beskriver utflödet. En jämförelse mellan de olika ingångsdata har visat att de ger likvärdiga resultat. Dock fungerar SMHIs värden bättre i en modell då de mer efterliknar naturliga flöden. Uppmätta nivåer där varje mätvärde registreras över en tidserie ger en mer kantig tidsserie som ej efterliknar verkliga flöden. Råby, Ripsa, Husby-Oppunda servicepunkt ekonomisk förening Y1. Önskan om uppläggning och nedläggning av kanoter vid Sibro. B1. Då Nyköpings kommuns fastighet där Sibro dämme ligger är liten och knappt omfattar land bedöms det vara svårt att få plats med upptagning och iläggningsplatser. Rösunds Gård Y1. Bevis för att lösningen fungerar efterfrågas. Y2. Osäkerheter i simuleringar efterfrågas. Y3. Natån måste beaktas. Y4. Luckor är önskvärda. Y5. NVVF bör få reglera. B1. I MKBn kommer exempel på faunapassager att ges. B2. Osäkerheter kommer att beskrivas tydligare. B3. Natängsån bör gynnas av att föreslagen reglering ger högre vattennivåer under torrperioder vilket kommer att beskrivas i MKB. B4. Ett fast utlopp bedöms vara fördelaktigt för att på ett mer naturligt sätt reglera Båven samt flöden med vatten till Lidsjön. 9 av 20 Samrådsredogörelse Sibro dämme Unr

13 o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse sibro dämme_ docx B5. Vi har en dialog med NVVF, men någon aktiv reglering är inte planerad. Simora Byfiske Y1. Dämmet ska vara kvar. Y2. Genomförande vs ekologi. Y3. Hur har valen gjorts? Y4. Koordinatsystem. Y5. Medelvattenstånd. Y6. Bra med v-form, samt meandring. Y7. Dåligt med snäva kurvor. Y8. Vad händer med skräp och is? Y9. Ålledare vore en lösning. Y10. Det är inte vid Sibro som musslan är utrotningshotad. Y11. Nya arter som kan komma till Båven, vandringshinder nedströms. Y12. Extremväder, samt årsnederbörd måste beaktas. 100 års-värden. Y13. Nivårelaterat förslag ges: Max +21,5 min (RH00). B1. Nyköpings kommun har förelagts av Länsstyrelsen att ansöka om tillstånd till reglering av Båven, alternativt ansöka om utrivning av dämmet. Dämmet utgör ett vandringshinder och föreslaget huvudalternativ bedöms samantaget vara mest fördelaktigt. B2. Olika lösningar för faunapassage har diskuterats. Många motstående värden finns i Sibro och föreslaget huvudalternativ har bedömts vara mest fördelaktigt. B3. MKBn kommer att ta upp olika alternativ översiktligt och hur valen gjorts. B4. Höjdsystem har reviderats och RH2000 samt RH00 kommer att visas på axlar i figurer i MKB. B5. I samrådsunderlag har endast medelvattenstånd för de studerade perioderna visats. I MKBn kommer detta att förtydligas. B6. Synpunkten noterad. B7. I den meandrande slingan ska vatten flöda ned till mycket låga nivåer i Båven. Vid högre vattennivåer kommer vatten flöda även utanför slingan. Det finns risk för erosion och den framtida anläggningen behöver skyddas för detta. Olika erosionsskydd kommer att beskrivas i MKB. B8. Som vid naturliga överfall kan is, skräp, och växtdelar ansamlas vid avsmalnade passager. Detta förekommer periodvis även vid Sibro idag. Enligt muntlig kommunikation öppnas luckorna ibland när material har ansamlats. I framtiden bedöms ansamlingar spolas bort vid högvatten. B9. Olika lösningar för faunapassage har utvärderats. Förstudiens alternativ 2 innebar bland annat att ålledaren öppnades. Den samlade bedömningen gjorde dock att alternativ 5 bedömdes som mer fördelaktigt. B10. Bedömningen är att den tjockskaliga målarmusslan trivs vid Sibro. Samtidigt är en uppdelad population (uppströms och nedströms) mer känslig än en sammanhängande. B11. Faunapassage kommer i första hand att öka passage av befintliga arter. Detta leder till ett större utbyte mellan uppströms och nedströms populationer 10 av 20 Samrådsredogörelse Sibro dämme Unr

14 o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse sibro dämme_ docx vilket bedöms positivt i bevarandeperspektiv. Det finns ännu flera vandringshinder nedströms i Nyköpingsån. En översyn av Nyköpingsån pågår. B12. Extremväder och klimatvariationer kommer att beaktas i MKB. B13. Föreslaget huvudalternativ bedöms ge liknade vattennivåvariationer som historiska nivåer dock med högre nivåer under torrperioder. Sparreholms fiskevårdsförening, Kenneth Marklund Y1. Förslaget ger bara 1 dm högre vattennivå på sommaren. Y2. Olika nivåer diskuteras i RH00 och RH2000. Y3. Reglering med balk efterfrågas. Y4. Lägsta och högsta vattennivå måste anges i ansökningshandlingarna. Y5. Spont måste vara flexibel så att justeringar kan göras. Y6. Mal och gädda påverkas av Båvens nivå. Mal vill ha högvatten juni-juli. Y7. Provfiske kommer att genomföras i Båven. B1. Sommarens lågvatten kommer att höjas. Under de i samrådsunderlaget studerade perioderna har vattennivåer varierat 5-6 dm mellan min och max. En 1 dm höjning av lågvatten innebär en relativt stor ökning vilket kommer att beskrivas i MKB. B2. Höjdsystemet är korrigerat (se kapitel 4 ovan). B3. Regleringen som den är planerad kommer ej att utformas med någon aktiv reglering. B4. MKBn kommer att beskriva hur regleringen av Båven planeras att utformas B5. MKBn kommer att beskriva hur regleringen av Båven planeras att utformas och hur eventuella finjusteringar kommer att genomföras. B6. Föreslagen reglering bedöms efterlikna de historiska nivåerna i Båven. Därmed bedöms förutsättningar för mal och gädda bibehållas. Förbättrade passagemöjligheter vid Sibro bedöms vara fördelaktigt för fisk. B7. Bra med information om provfiske. SMHI Y1. SMHI föredrar en stabil tröskel där is och grenar ej fastnar. B1. En stabil tröskel är planerad. Vid lågvatten och ofördelaktig vindriktning kan dock material ansamlas. Sportfiskarna Y1. Fel val av nollalternativ nollalternativet ska vara utrivning då befintligt dämme saknar tillstånd. Y2. Se över dimensionering för anpassning till malen. Malen behöver mer meandring, flackare sträckning med ett större djup, 3-4 m djupa vilplan. B1. Se svar till Kammarkollegiet ovan. B2. Malens passagemöjligheter har bedömts vara tillgodosedda med föreslagen lösning och kommer att beskrivas i MKB. 11 av 20 Samrådsredogörelse Sibro dämme Unr

15 o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse sibro dämme_ docx Trafikverket Y1. Vid förändrade vattenstånd bör stabilitetsberäkningar för bron vid v 670 genomföras. B1. Vattennivåer bedöms efterlikna historiska nivåer. Vattenfall Y1. Beakta luftledningen. B1. Luftledningen kommer att beaktas. 5.1 Myndigheter och organisationer som meddelat att de ej yttrar sig Inkomna svar återfinns i Bilaga 16. Havs och vattenmyndigheten Jordbruksverket Naturvårdsverket Riksantikvarieämbetet Skogsstyrelsen Sveriges Lantbruksuniversitet 6. Inkomna yttranden från privatpersoner Sammanfattande yttranden redovisas enskilt för varje avsändare markerat med Y följt av nummer. Hur synpunkterna kommer att behandlas i den vidare processen redovisas därunder markerat med B följt av nummer. Således bemöts Y1 med B1 under varje enskild avsändare. Yttranden är sorterade i bokstavsordning efter understruket efternamn. Fullständiga yttranden återfinns i Bilaga 17. Torsten och Inga-Britt Andersson Y1. Variabel nederbörd regleringsmöjligheter förordas. Y2. Dämmet bör förklaras kulturminne. Y3. Höga flöden med erosion ger risk för ras av hus. Y4. Sedimentation nedströms. Y5. Skräp och annat flytande kommer att fastna. Y6. Närboende önskar en träff på plats med kommun och Länsstyrelsen. B1. Modelleringar visar att ett fast överfall klarar att hålla Båven inom ett liknande nivåintervall som varit rådande under hög- och lågvattenperioder. B2. Dämmet är oss veterligen ej förklarat kulturminne. B3. Föreslaget huvudalternativ kommer att innebära vissa förändringar i nivåer på botten i Sibro. Förändrade flöden kommer att beaktas och skydd för erosion kommer att tas fram och beskrivas. 12 av 20 Samrådsredogörelse Sibro dämme Unr

16 o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse sibro dämme_ docx B4. Huvudalternativet kommer att innebära liknande flöden som varit rådande och sedimentationen nedströms bör därför vara liknande. Sedimentation nedströms kommer att behandlas i MKB. B5. Som vid naturliga överfall kan is, skräp, och växtdelar ansamlas vid avsmalnade passager. Detta förekommer periodvis vid Sibro även idag. Enligt muntlig kommunikation öppnas luckorna ibland när material har ansamlats. I framtiden bedöms ansamlingar spolas bort vid högvatten. B6. Nyköpings kommuns projektledare är positiv till ett möte. Per Dolk, Anders Ek, Claes von Hofsten, Bo Hugemark, Håkan S Lundberg, Ulf Lundberg, George Wachtmeister, Anders Öjert Y1. Lidsjön är beroende av vatten från Båven. Y2. Större nivåvariationer i Lidsjön än i Båven. Y3. Utbredning av vass, skadade bryggor, svårigheter för bad och båtar. Y4. Skyddsvärde lika stort för arterna i Lidsjön som i Båven. Y5. Natura överlevnad. Y6. Stensimpa hastighet. Y7. Alternativ 5 och hastigheter. Y8. Vilplan utan analys av att de funkar. Y9. Alternativ 5 oacceptabelt. Y10. Förslag: Sänka Båven med några dm, höja Lidsjön några dm, förlänga omlöpet ger lägre hastigheter. Y11. Klack vid Lidsjöns utlopp till Husbyån efterfrågas. Y12. Tillstånd för reglering av Lidsjön måste inkluderas. Y13. Öppna fiskgenomgångar måste inkluderas i överfallet. Y14. Utjämnad variation av vattennivå i Båven är önskvärd. B1. Lidsjön kommer att få liknade flöden som idag, men med något minskade flöden under torrperioder. B2. Flöden till Lidsjön kommer att beskrivas i MKB. B3. Flöden har modellerats till att bli likvärdiga som de historiskt har varit över året. Flöden kommer minska under torrperioder. Detta kommer att beskrivas i MKB. B4. Skyddsvärdet för rödlistade arter är lika stort överallt. B5. Natura 2000 innebär ett starkt skydd. B6. Stensimpans simegenskaper och effekter kommer att beskrivas i MKB. B7. Olika lösningar för faunapassage har diskuterats och beskrivs i förstudien. Många motstående värden finns i Sibro och föreslaget huvudalternativ har bedömts vara mest fördelaktigt. B8. Viloplan innebär att viloplatser kommer att finnas. Dessa bedöms kunna ge goda habitat för musslor och fiskar. Viloplanen innebär dock inte att uppströms simmande fisk kan undvika strömmande delsträckor. Effekterna av detta kommer att beskrivas i MKB. B9. Se punkterna B7 och B8 ovan. 13 av 20 Samrådsredogörelse Sibro dämme Unr

17 o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse sibro dämme_ docx B10. Lidsjöns regleras med dämmet i Vad enligt gällande dom. Nyköpings kommun avser enbart att inom ramen för denna tillståndsansökan söka tillstånd för vattenverksamhet vid Sibro. B11. Se punkt B10 ovan. B12. Flöden till Lidsjön och bedömda effekter kommer att beskrivas i MKB. B13. I framtaget förslag har ett naturligt överfall tagits fram. Fåran i detta överfall är naturligt öppen som passage, inga ytterligare öppna fiskgenomgångar bedöms nödvändiga. B14. Små variationer kan vara bra för vissa intressen medan större variationer kan vara fördelaktigt för andra intressen. Vattennivåvariationer har modellerats till att efterlikna nuvarande förhållanden med högre vattenstånd under torrperioder. Bo och Ingrid Hultman Y1. Positiv till faunapassage och föreslagen reglering. B1. Synpunkten noterad. Johan Isoz Y1. Bedriver ett invallningsföretag på fastigheten med pumpstation. Vattennivån får ej överstiga +21,9 (RH2000). Y2. Låga vattennivåer leder till igenväxning. Y3. Huvudalternativet ger högre vattennivåer än idag. Y4. Area under skibord ökar? Y5. Klimatförändringar måste beaktas. Y6. Förslag på en framtida mekanisk reglering. B1. Nivåer för föreslaget alternativ kommer att beskrivas i MKB. Bedömningen är att det ej kommer att påverkas mer än tidigare. I MKBn kommer även klimatförändringar samt extremväder att behandlas. B2. Se B1 ovan. B3. Se B1 ovan. B4. Area under skibord kommer att jämföras. B5. Klimatförändringar tas med i MKB. B6. Vattennivåvariationer har modellerats till att efterlikna nuvarande förhållanden. Ingen mekanisk reglering är planerad. Per Isoz Y1. Skibordet är för kort och kommer ej att fungera utan luckor. Y2. Bortkastat projekt då det inte finns någon vandrande fisk sen 100 år. Y3. Ålen minskar i Östersjön. Y4. Kommunen får kräva att nuvarande dämme är kvar. 14 av 20 Samrådsredogörelse Sibro dämme Unr

18 o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse sibro dämme_ docx B1. Huvudalternativets överfall har tagits fram och modellerats för att efterlikna historiska vattennivåer i Båven. I MKBn kommer även klimatförändringar samt extremväder att behandlas. B2. Många vattendrag kommer att restaureras i framtiden och vandring bedöms återställas för många arter. B3. Ålen är en av de arter som drabbats hårt av dåliga faunapassager. B4. Nyköpings kommun bedömer att en laglighetsförklaring av nuvarande dämme ej är genomförbar. Karl Johan Sköld Y1. Önskan om att tas upp som sakägare. Y2. Höjdsystem verkar fel. Men även med justeringar verkar lägre vattennivåer ges? Y3. Natängsån förändras också. Y4. Klimat och extremväder ska behandlas. Y5. Modifierat nollalternativ med alternativ reglering borde ställas mot huvudalternativet. B1. Som ägare till strandfastighet borde ett utskick ha nått er, lista över berörda ägare i detta område har erhållits av Flens kommun. Sändlista säkerställs igen vid eventuella framtida utskick B2. Höjdsystem var felaktigt i samrådsunderlaget, se kapitel 4. B3. Effekter kommer att beskrivas i MKB. B4. Klimat och extremväder kommer att behandlas i MKB. B5. Nytt nollalternativ med ökad konnektivitet kommer att beskrivas översiktligt i MKB. Karl Johan Sköld Y1. Höjdsystem är felaktigt RH70 i stället för RH2000. Y2. Vilken area ges under nuvarande skibord nu och med framtagen lösning? Y3. Lösning med ett mer v-format utfall. Y4. Tabell med avrinning för olika vattennivåer önskas. Y5. Beskriv även avdunstning. Y6. Smalare dämme riskerar att ge översvämning. Y7. Förklara pedagogiskt hur modelleringen kan ge samma nivåer mot de historiska då luckor öppnats och stängts oregelbundet. B1. Höjdssystem har reviderats (se kapitel 4). B2. Area under nuvarande skibord kommer att jämföras i MKB. B3. Funktionen med föreslaget överfall jämfört med olika alternativ kommer att beskrivas. Bedömningen är att en v-formad botten ej kommer att vara gynnsam för fiskvandring vilket kommer att förtydligas. B4. En tydligare förklaring av flöden och nivåer kommer att beskrivas i MKB. B5. Avdunstning tas med i MKB. 15 av 20 Samrådsredogörelse Sibro dämme Unr

19 o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse sibro dämme_ docx B6. Det smalare dämmet har modellerats för att klara liknande nivåer och flöden som förekommit historiskt i Båven. I MKBn kommer även klimatförändringar samt extremväder att behandlas. B7. MKBn kommer att mer pedagogiskt beskriva hur flöden och vattennivåer hänger ihop. Christina och Lennart Sundqvist Y1. Med föreslaget alternativ bedöms fastigheten på Sibros östra sida få en kraftig värdeminskning. Y2. Vad skulle hänt om tillträde ej getts för de undersökningar som genomfördes 2017? Y3. För sent samråd. En önskan om att få ha varit med tidigare i processen. Y4. Beslut som tagits i styrgruppen? Vilka deltar där? Y5. Kontakt med intilliggande fastigheter vid ombyggnad. Y6. Hur kommer fastigheten att påverkas under byggtiden? Y7. Önskar att dämmet ska vara kvar. Y8. Reglering med luckor har fungerat bra. Y9. En fiskväg kan utformas vid den gamla ålledaren. Y10. Det tidigare förslaget från 2003 var bättre än föreslaget huvudalternativ. Y11. Vattenhastigheten för hög för svagsimmande fiskar. Y12. Exempel på genomförda projekt efterfrågas. Y13. Billigare med nuvarande reglering med luckor. Y14. Hur kommer det se ut utanför rännan? Y15. Vad händer med is, växter och skräp som förs mot rännan? Y16. På fastigheten finns en dricksvattenbrunn som riskerar att sina. Y17. Krav på besök från beslutsfattare på kommun och Länsstyrelsen. Y18. Området runt dämmet har ett högt kulturellt värde. Y19. Exempel på liknade fungerande projekt efterfrågas. B1. Det är möjligt att fastighetsvärdet kommer förändras. Med ett mer naturlikt överfall, med tidvis forsande vatten där vandrande fisk kan passera bedöms de ekologiska värdena bli mycket höga. Hur detta påverkar fastighetsvärdet är svårt att bedöma. B2. Utan tillträde hade undersökningarna fått genomföras från exempelvis pråm. Undersökningen hade blivit svårare att genomföra och betydligt dyrare. B3. Samråd genomförs vanligen som i detta fall då ett huvudalternativ har tagits fram. B4. Kommunstyrelsen fattade beslut om att efter förstudien förbereda för tillståndsansökan och vidare utreda två alternativ. Styrgruppen fattade i ett senare skede beslut om vilket av dessa två alternativ som är huvudalternativ för samrådet. Kommunstyrelsen kommer slutligen fatta beslut om slutgiltigt förslag för tillståndsansökan. Styrgruppen utgörs av projektledare, chef Samhällsbyggnad och chef Strategienheten på Samhällsbyggnad. 16 av 20 Samrådsredogörelse Sibro dämme Unr

20 o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse sibro dämme_ docx B5. I detta läge är det lång tid kvar till att en ombyggnad kan påbörjas och vi har bedömt att kontakter kommer att tas vid flera tillfällen. B6. Hur anläggningen kommer att genomföras kommer att beskrivas i MKB. B7. Vi förstår att dämmet har varit en stor tillgång för närboende. B8. Reglering med luckor har ibland fungerat men alla intressenter håller inte med. Nuvarande lösning är ett effektivt vandringshinder och en anläggning utan giltigt tillstånd. B9. En fiskväg kommer att beskrivas översiktligt i nytt nollaternativ. B10. Många olika alternativ för faunapassage har utvärderats. Många motstående intressen har värderats och framtaget huvudalternativ har bedömts mest fördelaktigt. B11. Vattenhastigheten och dess effekter kommer att beskrivas i MKB. B12. Exempel på genomförda projekt kommer att ges. B13. Nuvarande reglering är kanske ekonomiskt billig men med ekologiskt negativa effekter. Nuvarande reglering saknar tillstånd. B14. En visualisering kommer att tas fram för att beskriva hur föreslaget huvudalternativ kommer att se ut i framtiden. B15. Som vid naturliga överfall kan is, skräp, och växtdelar ansamlas vid avsmalnade passager. Detta förekommer periodvis vid Sibro idag. Enligt muntlig kommunikation öppnas luckorna ibland när material har ansamlats. I framtiden bedöms ansamlingar spolas bort vid högvatten. B16. Dricksvattenbrunnen kommer att beaktas. B17. Nyköpings kommuns projektledare är positiv till besök. B18. Kulturvärden kommer att beaktas i MKB. B19. Exempel på liknande lösningar kommer att ges. Harald och Ingrid Ullman Y1. Tidplan bråttom. Y2. Stopp för tömning. Y3. Lösning får ej ge nivåer under befintlig skibord. Y4. Båven förändras sen Y5. Bevarandeplan. Y6. Igenväxning och dålig sikt. Y7. Sänkt nivå - grumlighet. Y8. Koordinatsystem. Y9. Nollalternativets effekter diskuteras. B1. En lösning för reglering och faunapassage är efterlängtad. Från inlämnad ansökan till det att tillstånd ges är tidplanen svår att bedöma. B2. Framtaget huvudalternativ innebär högre nivåer under torrperioder. B3. Modellerade nivåer kommer att beskrivas i MKB. B4. Intressanta iakttagelser om Båven. B5. Båvens bevarandeplan kommer att beaktas i MKB. B6. Föreslaget huvudalternativ bedöms ge liknade vattennivåvariationer som historiska nivåer dock med högre nivåer under torrperioder. Detta bedöms endast ha en marginell effekt på igenväxning eller sikt. 17 av 20 Samrådsredogörelse Sibro dämme Unr

21 o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse sibro dämme_ docx B7. Med lågt vattenstånd kan möjligen sediment grumlas upp av vågrörelser. Föreslaget huvudalternativ bedöms ge liknade vattennivåvariationer samt högre nivåer under torrperioder jämfört med historiska nivåer. B8. Höjdsystem var felaktigt i samrådsunderlaget, se kapitel 4. B9. Vid bedömning av nollalternativet har effekter jämförts med nuvarande förhållanden. Givet är att nuvarande förhållande förorsakar många negativa effekter. Leif Victorin Y1. Kommunen söker tillstånd för en oprövad vattenverksamhet. Y2. Negativa konsekvenser för djur och växtliv om manuell reglering ej är möjlig. Y3. Rivning av dammen vid en ombyggnation innebär risk för skada av djur och växtliv. Detta har ej beaktats. Y4. Försiktighetsprincipen. Y5. Referens till MÖD 2014:15 där äldre dammar ska ha laglighetsförklarats med krav på fiskvägar. Y6. Kommer passagen vara funktionell? Y7. Kostnader ej motiverade ur miljösynpunkt. Y8. Klimatförändringar ska tas med. Y9. Ändra huvudalternativ till nollalternativ med passage för fisk. B1. I MKBn kommer exempel på liknande utformningar att ges. B2. Modellering har visat att ett fast överfall klarar att hålla Båven inom ett liknade nivåintervall som varit rådande. B3. MKB kommer att beskriva hur rivningsarbetet ska gå till. Effekter på djur och växtliv kommer att beaktas. B4. Försiktighetsprincipen kommer att beaktas. B5. Laglighetsförklaring bedöms bara möjlig om en passage för uppströms och nedströms vandring anläggs. Ett nytt nollalternativ kommer att beskriva en sådan lösning. B6. Som vid naturliga överfall kommer vattenhastigheter och flöden att variera. Överfallets funktion kommer att beskrivas i MKB. B7. Olika lösningar för faunapassage har diskuterats och beskrivs i förstudien. Många motstående värden finns i Sibro och föreslaget huvudalternativ har bedömts vara mest fördelaktigt. Kostnader har varit en del av bedömningen och har vägts in till viss del. B8. Klimatförändringar kommer att beaktas. B9. Nollalternativet kommer att förändras. 18 av 20 Samrådsredogörelse Sibro dämme Unr

22 o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse sibro dämme_ docx Ulf Wangeryd, Rolf Pettersson, Bengt S Nilsson, Jan o Solveig Granqvist, Johan Izoz, Ola Haglund, Jan Båvner, Peter Holmberg, Per Dolk, Marianne Fröbo, Herbert Sjöblom, Åke Karlsson, Marie Bäckman Nyberg, Åke Svensson, Jan Andersson, Inger Bengtsson, Curt Almberger, Sephane Pleijel, Hans Wikander, Torsten Andersson, Inga-Britt Andersson, Kari Borgström, Rune Båvner, Hans Gädda, Inger Båvner, Ann-Christin Karlsson, Håkan Witting Y1. Båvens bevarandeplan pekar ut fiskgjuse, storlom, spillkråka och mal. Y2. Låga vattennivåer problem för båtliv, med bryggor och grund. Y3. Dricksvattenuttag direkt från Båven. Y4. Höga vattennivåer på våren leder till försenat vårbruk. Y5. Fel höjdsystem. Y6. En utjämning mellan höga och låga vattennivåer efterfrågas. Y7. Nivåer ej under 21,3 (RH00). B1. Båvens bevarandeplan kommer att beaktas i MKB. B2. Friluftliv och båtliv kommer att beaktas i MKB. B3. Dricksvattenuttag kommer att beaktas. B4. Föreslaget huvudalternativ bedöms ge liknande vattennivåer som historiska med högre vattennivåer under torrperioder. Dessa nivåer bedöms således påverka vårbruket på liknande sätt som idag. B5. Höjdsystemet har reviderats (se kapitel 4) B6. Små variationer kan vara bra för vissa intressen medan större variationer kan vara fördelaktigt för andra intressen. Vattennivåvariationer har modellerats till att efterlikna nuvarande förhållanden med högre vattenstånd under torrperioder. B7. Vattennivåer kommer att beskrivas i MKB. Björn Zetterqvist Y1. Bra att regleringsmöjligheter tas bort. Y2. Hur förändras Båven på ekosystemnivå? Y3. Minskad vassutbredning i Båven? Dåliga förhållanden i djuphålor? Y4. Vattenkvalité? Y5. Slamflykt från områden där vassen har avtagit? Y6. Kan ett mer naturligt vattenstånd förbättra vattenkvaliten? B1. Synpunkten noterad. B2. Målet med huvudalternativet är att bibehålla och genom en faunapassage skapa högre värden i Båven och Sibro. Högre vattennivåer under torrperioder bedöms vara fördelaktigt på många nivåer. B3. Intressant med minskad utbredning av vass. Andra synpunkter beskriver det motsatta. Vi kommer att beskriva effekter på den nya regleringen i MKB. B4. Föreslaget huvudalternativ bedöms ha en marginell effekt på vattenkvalitet. 19 av 20 Samrådsredogörelse Sibro dämme Unr

23 o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse sibro dämme_ docx B5. Med lågt vattenstånd kan sediment eventuellt grumlas upp av vågrörelser. Föreslaget huvudalternativ bedöms ej förorsaka lägre vattennivåer utan tvärtom kommer alternativet medföra högre nivåer under torrperioder. B6. Effekter av en mer naturlik reglering kommer att beaktas i MKB. Anders Öjert Y1. Vattenhastigheter för höga. Y2. Viloplan. Y3. Höjning av Lidsjön med en klack samt sänkning av Båven. Y4. Alternativ 2 är bättre än alternativ 5 ger lägre hastighet. Y5. Dämmet har ett kulturhistoriskt värde. Y6. Variabla flöden, lukt och skadeståndsgrundande konsekvenser. Y7. Reducerad nivåskillnad mellan Båven och Lidsjön efterfrågas. B1. Effekter av vattenhastigheter kommer att beskrivas i MKB. B2. Viloplan innebär att viloplatser kommer att finnas. Dessa bedöms kunna ge goda habitat för musslor och fiskar. Viloplanen innebär dock inte att uppströms simmande fisk helt kan undvika strömmande delsträckor. Effekterna av detta kommer att beskrivas i MKB. B3. Nyköpings kommun avser enbart söka tillstånd för planerade vattenverksamheter vid Sibro. B4. Olika lösningar för faunapassage har diskuterats och några av dem beskrivs i förstudien. Många motstående värden finns i Sibro och föreslaget huvudalternativ har bedömts vara mest fördelaktigt. B5. Kulturhistoria kommer att beaktas i MKB. B6. Vattennivåer efter överfallet kommer att variera på ett liknade sätt som vid en naturligt reglerad sjö som mynnar i en åfåra. På samma sätt som idag kommer flytande material kunna föras via överfallet. Detta kommer att diskuteras i MKBn. B7. Flöden till Lidsjön kommer att beskrivas i MKB. Nyköpings kommun avser ej söka tillstånd för förändrad dämning av Lidsjön. 20 av 20 Samrådsredogörelse Sibro dämme Unr

24 Bilaga 1

25 Samrådsunderlag Nyköpings kommun Sibro dämme FÖR GRANSKNING Nyköping

26 Sibro dämme Samrådsunderlag Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status FÖR GRANSKNING Claes Becker Claes Becker Håkan Lindved Uppdragsledare Handläggare Granskare Unr

27 o:\sto3\sgm\2016\ \4_leverans\samrådsunderlag\samrådsunderlag sibro dämme lev docx Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte med åtgärdsalternativ Beskrivning av alternativ Samlad bedömning av konsekvenser Planerad utformning Samråd Planerade undersökningar Miljökonsekvensbeskrivning... 6 Bilagor Bilaga 1 Förstudie (Alternativ 0 Alternativ 4) Bilaga 2 Alternativ 5 i Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

28 o:\sto3\sgm\2016\ \4_leverans\samrådsunderlag\samrådsunderlag sibro dämme lev docx Samrådsunderlag - Sibro dämme 1. Inledning Vid Båvens utlopp i Sibro finns idag ett dämme som reglerar vattennivåerna i Båven och avtappningen till nedströms liggande Lidsjön (Figur 1). Dämmet utgör ett vandringshinder för flera rödlistade arter i området och vattenregleringen påverkar de biologiska förhållandena i både Båven och Lidsjön negativt. Figur 1. Ortofoto över Sibro dämme med Båven i norr och Lidsjön i söder. Nyköpings kommun har av Länsstyrelsen i Södermanland förelagts att ansöka om tillstånd till vattenregleringen, alternativt ansöka om utrivning av dämmet, senast 12 november av 6 Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

29 o:\sto3\sgm\2016\ \4_leverans\samrådsunderlag\samrådsunderlag sibro dämme lev docx 2. Bakgrund Vid Sibro har sedan länge funnits en damm vid Båvens utlopp. Dagens reglering av dämmet utgår från ett stämningsmål mot Nyköpingsåns Kraftintressenter AB från 1941 (slutdom 1944). Ekologiska värden Det finns två Natura 2000 områden som omfattar Sibro dämme; Sibro (SE ) och Båven (SE ). Vid Sibro dämme förekommer den skyddade tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus). I området förekommer flera rödlistade arter och det finns en framtagen bevarandeplan för Båven. Övriga intressen och värden Flera övriga intressen finns i området däribland jordbruk, skogsbruk, vattenkraft, dricksvattentäkt, friluftsliv, fastighetsägare, grundvattenavsänkning, strandfastigheter, riksintressen, kulturmiljö, fornminnen m.m. 3. Syfte med åtgärdsalternativ Inför samrådet har en förstudie genomförts där nollalternativ samt fyra olika alternativ för faunapassage vid Sibro dämme utretts (Bilaga 1). Efter förstudien har ett ytterligare ett alternativ tagits fram (Bilaga 2). Syftet med samtliga alternativ, förutom nollalternativet, har varit att förbättra faunapassagen vid Sibro samt att beskriva hur regleringen av Båven ska utformas. Den tjockskaliga målarmusslans livscykel använder värdfiskar för att geografiskt kunna sprida sig. Stensimpan (Cottus gobio) är en vanlig värdfisk men denna art är relativt svagsimmande (d.v.s. simmar dåligt i strömmande vatten) därför har flera av lösningarna dimensionerats för att denna art ska kunna ta sig igenom de nya passagerna. Därmed bedöms lösningarna samtidigt kunna tillgodose behoven hos lax, havsöring, gädda och den skyddsvärda malen, eftersom dessa arters simegenskaper är väsentligt bättre. Syftet har också varit att utreda regleringen av vattennivåerna i Båven eftersom dessa har betydelse för bl. a. värdena i Natura 2000-området, jord- och skogsbruket runt sjön och friluftslivet m.m. 2 av 6 Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

30 o:\sto3\sgm\2016\ \4_leverans\samrådsunderlag\samrådsunderlag sibro dämme lev docx 4. Beskrivning av alternativ Nedan beskrivs huvuddragen av de olika alternativen vilka beskrivs mer utförligt i Bilaga 1 och Bilaga 2. Noll alternativet Detta innebär att tillstånd söks för dagens befintliga dämme och reglering (Bilaga 1). Faunans möjligheter att passera dämmet skulle vara oförändrat dålig och hindra passage både uppströms och nedströms. Dagens reglering av Båven är heller inte optimal då vattenståndet i Båven under torra somrar varit mycket lågt. Denna lösning ligger inom Nyköpings kommuns fastighet. Alternativ 1 Fullständig utrivning av dämmet. I det här alternativet tas både dammvägg och utskov vid Sibro dämme bort (Bilaga 1). Detta innebär att vattnet i Båven sänks med omkring 2,5 m. Lösningen är inte optimal för faunapassage och får stora konsekvenser för fastigheter runt Båven, dricksvattentäkten m.m. Denna lösning ligger inom Nyköpings kommuns fastighet. Alternativ 2 Detta alternativ innebär att befintligt skibord finns kvar men att flödet genom utskovet stängs och flyttas till dämmets nordliga del. Väster om skibordet anläggs en meandrande teknisk-faunapassage (Bilaga 1). Fallet på sträckan blir omkring 10. Detta förslag bibehåller dagens nivåer för reglering av Båven. Lösningen ger goda möjligheter för faunapassage. Denna lösning ligger inom Nyköpings kommuns fastighet. Möjligheter finns till att anpassa regleringen av Båven till önskade förhållanden, däribland också oförändrade sådana. Alternativ 3 I det här alternativet flyttas Båvens utlopp till en ny plats cirka 175 m uppströms det nuvarande utskovet (Bilaga 1). Fördämningen tas bort och istället etableras en ny 60 m lång fördämning tvärs Båven. Nedströms dämmet byggs det nya omlöpet upp med ny omgivande terräng. Omlöpet etableras med ett fall på cirka 5,8. Detta förslag innebär oförändrade vattennivåer i Båven. Lösningen ger mycket goda möjligheter för faunapassage. Denna lösning kräver att mark utanför Nyköpings kommuns fastighet tas i anspråk. Möjligheter finns till att anpassa regleringen av Båven till önskade förhållanden, däribland också oförändrade sådana. Alternativ 4 I alternativet skapas ett nytt 840 m långt omlöp öster om befintligt dämme (Bilaga 1). Omlöpets inlopp anläggs vid det befintliga utskovet. För att reducera fallet på det nya omlöpet sänks vattennivån i Båven med omkring en meter. Det 3 av 6 Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

31 o:\sto3\sgm\2016\ \4_leverans\samrådsunderlag\samrådsunderlag sibro dämme lev docx nya omlöpet etableras med ett fall på ca 1,4. Denna lösning är optimal för faunapassage men innebär en sänkning av Båven vilket innebär negativa konsekvenser för olika intressen i och runt Båven. Denna lösning kräver att mark utanför Nyköpings kommuns fastighet tas i anspråk. Möjligheter finns till att anpassa regleringen av Båven till önskade förhållanden. Alternativ 5 I detta alternativ flyttas dämmet uppströms och ett naturlikt överfall anläggs inom Nyköpings kommuns fastighet (Bilaga 2). Överfallet får en längd av 35 m. Nedströms överfallet anläggs ett meandrande slinga med viloplan. Omlöpet blir ca 135 m långt och har en lutning på 20. Detta förslag innebär oförändrade vattennivåer Båven. Lösningen ger goda möjligheter för faunapassage. Möjligheter finns till att anpassa regleringen av Båven till önskade förhållanden, däribland också oförändrade sådana. 5. Samlad bedömning av konsekvenser För de ekologiska värdena har följande översiktliga konsekvensbedömning gjorts: För noll alternativet, ingen åtgärd, blir bedömningen Stor negativ konsekvens för flera ekologiska parametrar till eftersom dämmet idag utgör ett vandringshinder för musslor och fisk, däribland tjockskalig målarmusslans värdfisk stensimpa. För alternativ 1 innebär den sänkta vattennivån Liten negativ konsekvens för malen, friluftslivet, vattentäkts/dricksvattenintressen och för Båvens bevarandemål. För ekologiska värden (vandrande fisk, musslor) innebär alternativet Liten positiv konsekvens, eftersom utrivningen av dämmet ger fri vandringsväg för fisk och musslor För alternativ 2 medför anläggning av vandringsvänligt omlöp med fungerande vattenhastigheter för stensimpa en Medelstor positiv konsekvens. För alternativ 3 medför anläggning av vandringsvänligt omlöp med väl fungerande vattenhastigheter för stensimpa Stor positiv konsekvens. För alternativ 4 medför anläggning av vandringsvänligt omlöp med optimala vattenhastigheter för stensimpa Mycket stor positiv konsekvens. Den sänkta vattennivån medför Liten negativ konsekvens för malen, friluftslivet, vattentäkts/dricksvattenintressen och Båvens bevarandemål. För alternativ 5 med brantare fall men med inlagda viloplatser bedöms ge liten positiv konsekvens. Med viloplan bedöms dock omlöp ge fungerande vattenhastigheter för stensimpa. 4 av 6 Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

32 o:\sto3\sgm\2016\ \4_leverans\samrådsunderlag\samrådsunderlag sibro dämme lev docx I Bilaga 1 och Bilaga 2 redogörs översiktligt för påverkan på andra intressen. De olika alternativen har varierande fördelar och nackdelar. Alternativ 4 bedöms ge de största ekologiska fördelarna medan det samtidigt bedöms ha en negativ påverkan på övriga intressen till följd av nivåsänkningen av Båven. Alternativ 2, 3 och 5 bedöms ha Medelstor, Stor respektive liten positiv konskevens för ekologiska värden. För alternativ 3 finns behov av utredning om rådighet kring mark samt att det är det dyraste alternativet. Alternativ 1 kan stå i konflikt med intressen till följd av vattennivåsänkning och alternativet har endast Liten positiv konsekvens för ekologiska värden. Sammanfattningsvis bedöms alternativ 2 och 5 vara de två lösningar vilka bedöms kunna ge positiva ekologiska effekter samtidig som övriga intressen får en begränsad negativ påverkan. Dessa alternativ bedöms också vara de alternativ som har den minst komplicerade genomförbarheten eftersom rådighet att vidta åtgärder bedöms föreligga. 6. Planerad utformning Nyköpings kommun har efter övervägande av vad som framkommit i förstudien för avsikt att genomföra en miljöprövning där alternativ 2 eller alternativ 5 enligt Bilaga 1 och 2, kommer att vara ett huvudalternativ. För det slutliga ställningstagandet behöver en hydrologisk modellering genomföras och en närmare studie av de intressen som påverkas av vattennivåförändringar, vattenståndsvariationer etc i de båda alternativen. 7. Samråd Ramböll utgår från att planerad verksamhet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och genomför därför samråd med utvidgad krets. Samrådskretsen bedöms vara centrala myndigheter, organisationer med intressen i Båven och Lidsjön, fastighetsägare, kraftintressenter, lantbrukare med flera. 5 av 6 Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

33 o:\sto3\sgm\2016\ \4_leverans\samrådsunderlag\samrådsunderlag sibro dämme lev docx 8. Planerade undersökningar Som underlag vid projektering och miljökonsekvensbeskrivning bedöms följande undersökningar vara nödvändiga: Geoteknisk undersökning när ett huvudalternativ har valts kommer en geoteknisk undersökning att genomföras. En inventering planeras till sommaren 2017 för att undersöka förekomst av flora och fauna på botten i aktuellt område för vattenverksamhet. I syfte att optimera den tjockskaliga målarmusslans förutsättningar i framtiden planeras för en fördjupad studie i samarbete med en musselexpert att tas fram. När huvudalternativet har bestämts kommer en modellering med hjälp av MIKE genomföras för att närmare bestämma reglering och faunapassage vid olika förutsättningar. 9. Miljökonsekvensbeskrivning I MKBn kommer fokus att ligga på följande värden: Ekologiska värden Tjockskalig målarmussla Natura 2000-fåglar Natura 2000-fiskar och rödlistade fiskarter Natura 2000-däggdjur Natura 2000-habitat och andra ekologiska värden (vattennivåförändring) Övrig vandrande fisk Övriga intressen och värden Jord- och skogsbruk Vattenkraft Dricksvattentäkt Friluftsliv Fastighetsägare och strandfastigheter Grundvattenavsänkning Riksintressen Kulturmiljö och fornminnen 6 av 6 Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

34 Bilaga 2

35 SAMRÅD VATTENVERKSAMHET SIBRO DÄMME

36 AGENDA SYFTE BAKGRUND PLANERAD VERKSAMHET FÖRUTSEDDA KONSEKVENSER AVGRÄNSNING MKB SAMRÅD OCH SAMRÅDSKRETS PLANERADE UNDERSÖKNINGAR OCH TIDPLAN A

37 SIBRO DÄMME VATTENVERKSAMHET SYFTE Diskussion av två alternativ för faunapassage Avgränsning av MKB Samrådsprocess och samrådskrets

38 SIBRO DÄMME VATTENVERKSAMHET BAKGRUND Oenighet om Båvens reglering m.m. Länsstyrelsens beslut om att Nyköpings kommun ska söka tillstånd till reglering av Båven Förstudie Nyköpings kommuns utvärdering av alternativ Samrådsprocess

39 SIBRO DÄMME VATTENVERKSAMHET PLANERAD VERKSAMHET Viktiga parametrar för vald lösning Vattennivåvariationer i Båven Vattenhastighet i faunapassagen Konsekvenser Natura-2000, jordbruk, vattentäkt, friluftsliv Rådighet Kostnader

40 SIBRO DÄMME VATTENVERKSAMHET PLANERAD VERKSAMHET Samråd om två alternativa lösningar Alternativ 2 från förstudien Modifierad version av ett alternativ från förstudien Alternativ 5

41 SIBRO DÄMME VATTENVERKSAMHET ALTERNATIV 2 Oförändrad nivå i Båven Fall: 10 Oförändrade eller förbättrade förhållanden i Båven Rådighet Kostnad ~ 6,2 Mkr

42 SIBRO DÄMME VATTENVERKSAMHET ALTERNATIV 5 Oförändrad nivå i Båven Fall: 20 Oförändrade eller förbättrade förhållanden i Båven Rådighet Kostnader ~ 4,3 Mkr

43 SIBRO DÄMME VATTENVERKSAMHET KONSEKVENSER

44 SIBRO DÄMME VATTENVERKSAMHET AVGRÄNSNING MKB Ekologiska värden Tjockskalig målarmussla Natura 2000-fåglar Natura 2000-fiskar och rödlistade fiskarter Natura 2000-däggdjur Natura 2000-habitat och andra ekologiska värden (vattennivåförändring) Övrig vandrande fisk

45 SIBRO DÄMME VATTENVERKSAMHET AVGRÄNSNING MKB Övriga intressen och värden Jord- och skogsbruk Vattenkraft Dricksvattentäkt Friluftsliv Fastighetsägare och strandfastigheter Grundvattenavsänkning Riksintressen Kulturmiljö och fornminnen

46 SIBRO DÄMME VATTENVERKSAMHET SAMRÅD OCH SAMRÅDSKRETS Utgångspunkt betydande miljöpåverkan Samråd med Länsstyrelsen och kommunernas miljökontor Samråd centrala myndigheter med brev t o m Samråd med sakägare med brev och möten augusti/september 2017 Samråd med allmänhet genom utställning/möten september 2017

47 SIBRO DÄMME VATTENVERKSAMHET SAMRÅD OCH SAMRÅDSKRETS Myndigheter Organisationer Länsstyrelsen i Södermanland Kommunerna runt Båven Havs- och vattenmyndigheten Naturvårdsverket Jordbruksverket Riksantikvarieämbetet Kammarkollegiet Trafikverket SMHI Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund Naturskyddsföreningen Ornitologer Fiskevårdföreningar Sportfiskeföreningar Hembygdsföreningar Bryggföreningar/båtklubbar LRF (Lantbrukarnas riksförbund) Reglering och torrläggningsföretag

48 SIBRO DÄMME VATTENVERKSAMHET SAMRÅD OCH SAMRÅDSKRETS Andra intressenter Ägare till vatten- och strandfastigheter Vattenkraftbolag i vattensystemet Energi- och telebolag med kablar och ledningar i närområdet

49 SIBRO DÄMME VATTENVERKSAMHET PLANERADE UNDERSÖKNINGAR Planerade undersökningar Geoteknisk undersökning Naturinventering - flora och fauna på botten Fördjupad studie i samarbete med en musselexpert för utarbeta skyddsåtgärder m.m.. Modellering med MIKE för att bestämma reglering och faunapassage

50 SIBRO DÄMME VATTENVERKSAMHET TIDPLAN Samråd juni-september Kompletterande undersökningar augusti september Utarbetande av MKB och teknisk beskrivning oktober Inlämning av tillståndsansökan - 12 november, 2017

51 TACK!

52 Det vi ser är att de vattennivån under 90 och 00 talet varierade mellan extremerna 21,2 och 22,0 men framförallt mellan 21,5 och 21,9. Jämför man mot utflödet är det som man kunde tänka sig stort utflöde vid högvatten vilket också varit fallet utan reglering. Däremot är utflödet 0 vid lågvattensituationer vilket kanske inte varit fallet med ett naturligt utflöde. Alltså är kanske den naturliga lågvattensituation ngt lägre än den som visas i grafen. Y-axeln till vänster är vattennivån och till höger är vattenflödet. X-axeln är veckonummer med start jan 89.

53 Bilaga 3

54 o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsmöte lst \anteckningar från samråd docx Samrådsanteckningar Datum Uppdrag Beställare Från Till Sibro dämme Nyköpings kommun Claes Becker Ramböll Sverige AB Hospitalsgatan Nyköping T: D: +46 (0) Unr Ramböll Sverige AB Org nr Anteckningar från samråd Den 12 juni 2017 bjöd Nyköpings kommun in till samråd för den planerade tillståndsansökan för Sibro dämme. Inbjudan har skickats till Länsstyrelsen i Södermanland samt miljökontoren inom Nyköping kommun, Flens kommun samt Gnesta kommun. Samrådet hölls i C-salen på Nyköpings kommun från klockan Närvarande Vid samrådet närvarade totalt 18 deltagare (Bilaga 1) 3. Samråd Nyköpings kommuns projektledare Johan Palmqvist hälsade alla välkomna till samrådet. Johan gick igenom bakgrunden och historiken för Sibro dämme. Nuvarande reglering baseras på en stämmodom från 40 talet. Nyköpings kommun driver denna tillståndsansökan pga ett föreläggande från Länsstyrelsen i Södermanland. Projektet har genomfört en förstudie där fem olika alternativ för faunapassager har utvärderats. Samrådets syfte är att se till att projektet inte missar något samt att få en värdering av genomförda bedömningar. Under samrådet diskuteras avgränsningar i MKB och samrådskrets. Håkan Lindved samt Claes Becker båda från Ramböll höll en översiktlig presentation (Bilaga 2). Under presentationen hölls löpnade flera diskussioner. PM 1(8) Sibro dämme Unr

55 o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsmöte lst \anteckningar från samråd docx Utifrån förstudiens alternativ har två alternativ värderats som mest fördelaktiga som lösningar för framtida reglering av Båven (Alternativ 2 och Alternativ 5; Bilaga 3). I alternativ 2 omformas nuvarande dämme med en kraftigt meandrande sträcka nedströms detta. I alernativ 5 rivs befintligt dämme och ett nytt överfall läggs ca 50 m uppströms (Bilaga 2). Dessa båda lösningar tillåter faunapassage i uppströms och nedströms riktning. Båda alternativen har till mål att behålla en oförändrad nivå i Båven (Bilaga 3). Dessa lösningar håller sig inom Nyköpings kommuns fastighet i Flens kommun. Detta innebär att Nyköpings kommun har rådighet över markområdena vilket bedöms fördelaktigt. För flera andra alternativ har rådigheten bedömts kunna vara ett problem. Alternativ 5 får ett mer naturlikt utseende än alternativ 2. Ramböll har i sina värderingar fokuserat på att framtida förhållanden ska uppfylla de egenskaper hos stensimpa för att passera den framtida vattenregleringen. Stensimpan är en viktig värdfisk för den tjockskaliga målarmusslan där musslan har ett larvstadium som fäster sig till gälarna. Stensimpan är en relativt svagsimmande fiskart och föredrar vattenhastigheter under 0,4 m/s. Mellan de två alternativen skiljer sig lutningen mellan alternativ 2 (10 0 / 00 ) och alternativ 5 (20 0 / 00 ) och skillnaderna i lutning genererar olika vattenhastigheter (Bilaga 3). Utifrån vattenhastigheter och stensimpas simegenskaper har Ramböll bedömt alternativ 2 mer fördelaktigt än alternativ 5. De vattenhastigheter som beräknats hitintills har dock inneburit ett laminärt flöde utan variation. Med planerad modellering (MIKE) kommer en bättre beskrivning av variationer i vattenhastigheter att ges. Ramböll har bedömt att Lst i enlighet med tidigare beslut kommer att besluta att denna ansökan är betydande miljöpåverkan. Lst har inte tagit ett nytt beslut men bekräftade muntligen att det är sannolikt att ansökan innebär en betydande miljöpåverkan. Lst kommenterade att Malens passerbarhet är viktig. Malen är fridlyst och rödlistad men är ej en Natura 2000 art. Ramböll bedömde att de lösningar som tagits fram även skulle vara passerbara för malen. En avsänkning av Båven bedömde Lst ej vara genomförbar (alternativ 1 och alternativ 4). Ett långt omlöp (alternativ 4) passar inte ett Natura 2000 område. Vid den senaste inventeringen påvisades en stor population av målarmusslor invid vägbron vilket skulle innebära att alternativ 3 skulle kunna utgöra en risk att skada populationen. Därmed bedömde Lst att detta alternativ borde få en stor negativ påverkan (Tabell 3). Lst höll ej heller med om Rambölls lägre värdering av ekologiska konskevenser för alternativ 5 jämfört med alternativ 2. En önskan om att höja nivån till medelstor positiv konskevens framfördes (Tabell 3). Alternativ 4 bedömdes vara för högt värderad. Utifrån Lst värderingar har en PM 2(8) Sibro dämme Unr

56 o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsmöte lst \anteckningar från samråd docx ny samlad tabell för de olika alternativen tagits fram (Tabell 1 och Tabell 3). För jämförelse är även den ursprungliga värderingen från Ramböll infogad (Tabell 2). Tabell 1. Skala för bedömning av konsekvenser Stor negativ konsekven s Liten negativ konsekven s Neutralt/ka n ej bedömas Liten positiv konsekven s Medelstor positiv konsekven s Stor positiv konsekven s Mycket stor positiv konsekven s Tabell 2. Rambölls bedömning av av konsekvenser från utförd förstudie. I grön text anges arter, specifika intressen eller mekanism som varit avgörande för bedömningen (Bilaga 3). Parameter Alt 0 Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 4 Alt 5 Ekologisk påverkan ändrade vattennivåer Mal Ekologisk påverkan faunapassage Tjockskalig målarmussla/stensimpa, mal Sibro bevarandemål- Tjockskalig målarmussla/stensimpa Båvens bevarandemål- Tjockskalig målarmussla/stensimpa Båvens bevarandemål- Naturtyp oligotrof sjö, vattennivåsänkning Landskapsbild, naturlig utformning Omlöpsutformning samt dämmestyp Jordbrukets intressen Förändrad vattennivå Friluftslivets intressen Båtliv, fiske Vattentäktsintressen Dricksvattenbrunnar Förändrad vattennivå Vattenkraftintressen Förändrade flöden Påverkan kulturmiljö, inkl. fornminnen. Strandnära fornminnen PM 3(8) Sibro dämme Unr

57 o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsmöte lst \anteckningar från samråd docx Tabell 3. Länsstyrelsens bedömningar av konsekvenser utifrån kommentarer på samråd I grön text anges arter, specifika intressen eller mekanism som varit avgörande för bedömningen. Parameter Alt 0 Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 4 Alt 5 Ekologisk påverkan ändrade vattennivåer Mal Ekologisk påverkan faunapassage Tjockskalig målarmussla/stensimpa, mal Sibro bevarandemål- Tjockskalig målarmussla/stensimpa Båvens bevarandemål- Tjockskalig målarmussla/stensimpa Båvens bevarandemål- Naturtyp oligotrof sjö, vattennivåsänkning Landskapsbild, naturlig utformning Omlöpsutformning samt dämmestyp Jordbrukets intressen Förändrad vattennivå Friluftslivets intressen Båtliv, fiske Vattentäktsintressen Dricksvattenbrunnar Förändrad vattennivå Vattenkraftintressen Förändrade flöden Påverkan kulturmiljö, inkl. fornminnen. Strandnära fornminnen Av de två alternativ inom Nyköpings kommuns fastighet bedömde Ramböll att alternativ 2 var mest fördelaktigt på grund av den lägre lutningen (Tabell 2; Bilaga 3). Lst framförde att andra värdfiskar för den tjockskaliga målarmusslan finns löja, lake, elritsa. Ramböll bedömer att de lösningar som tagits fram ska fungera för alla dessa arter. Lst framförde att löjans simegenskaper var annorlunda och att denna art kanske rör sig mer i ytan jämfört mot stensimpan. Ramböll kommer att utvärdera mer fiskarter. Vattentäkt Flens kommun och Sörmlands Vatten meddelade att uttag av vatten sker på 2,5 till 1 m djup. Vattentäktens framtid är inte klar. En överföringsledning från Katrineholm är på gång. Vattenkraft Lst meddelade att Båven ej utgör någon kraftreserv. Inga kända kraftuttag finns uppströms Sibro dämme. Kulturmiljö Lst undrar kan det förekomma påverkan på kulturmiljö vid överfallet. Kvarnlämningar? Dammkonstruktion? Flen lyfte frågan om framtida markanvändning vid bebyggelse i tätort vid exempelvis Sparreholm. Översiktsplan för exploatering av områden med PM 4(8) Sibro dämme Unr

58 o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsmöte lst \anteckningar från samråd docx föroreningar finns. Hur kommer dessa att påverkas i framtiden? Hur påverkas besöksnäringen och friluftsliv för Båven i sin helhet? Hur ser högsta högvatten ut i modellen? Avgränsning av MKB Lst Natura 2000 arter viktigt att mal och ål är med. Finns det fler rödlistade arter? Botteninvetering av flora och fauna är planerad. LSt lyfte frågan om en Naturvärdesinventering på land bör genomföras. Natura 2000 habitat och andra ekologiska värden bör utvärderas. Planerad bottenfauna och flora inventering kompletteras eventuellt med en naturvärdesinventering. Gnesta vilka arter växer på sten i området? Flens kommuns vattentäkt avvecklas men det är oklart om det kommer utgöra en reserv eller ej. Bevattning vilka använder Båvens vatten för bevattning? De bör kunna kontaktas via sina tillstånd? De med vatten och strandfastigheter är sakägare. Enstaka yrkesfiskare kan finnas i Båven. Näringsidkare fiskevatten, fiskevårdföreningar Ledningsägare som kan påverkas ska tas med. Trafikverket ska vara med Samrådsredogörelsen Lst har muntligen bekräftat att tillståndsansökan innebär en betydande miljöpåverkan. Hydrologiska modeller måste vara pedagogiskt framlagda. Siffror måste vara väl underbyggda. Ramböll undrade om Lst kommer vilja skriva ett yttrande? Länsstyrelsens kommer inte skriva ett yttrande i detta läge utan återkommer med yttrande i samband med tillståndsansökan. Ett samlat kunskapsunderlag kan framställas av Lst. Mer kulturmiljösynpunkter. Lst har aktuella kartor med beslutade vattenskyddsområden som kan vara bra att förhålla sig till. Samrådsprocess PM 5(8) Sibro dämme Unr

59 o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsmöte lst \anteckningar från samråd docx Samråd utförs som presentationer vid möte samt som utställningar med bemanning för frågor. Sakägarförteckning Ta med fastighetsägare runt sjön Uren då de har en kommunicerande anknytning (dvs vatten flödar båda riktningar). Lst bedömer ej att sjön Naten är kommunicerande med Båven (vattnet rinner alltid nedströms från Naten) och att fastighetsägare vid Naten således ej är sakägare. Kommunikation kommer att ske via utskick, annonsering i lokalpress, Facebook samt kommunens hemsida. Organisationer och myndigheter Sparreholms byggderåd Friluftsfrämjandet Skogsstyrelsen scouterna (Gilwell) Sportfiskarna Kanotklubben SLU aqua (driver ett projekt med mal) Havs och vattenmyndigheten Ledningsägare kraft och tele Samfällighetsföreningar diskutera med jurist hur vi når dem Fler organisationer redovisas i Bilaga 2 MKN för vatten ska beskrivas hur den påverkas. I ansökan kommer ett huvudalternativ att väljas. Ett nollalternativ kommer att beskrivas. Övriga alternativ och resonemanget om hur huvudalternativet valts kommer att beskrivas. För musseldata rekommenderade Lst musselportalen.se som ej är kopplad till artdataportalen. Musselportalen ska ha data från En diskussion om kortsiktigt och långsiktigta effekter och vilka tidspann som detta kan innebära hölls. Lst ansåg det fördelaktigt om lösningen blir så naturlik som möjligt. Dvs inga betongskibord. För diskussioner om kulturmiljö och industriminnen kan Olof Pettersson på Lst kontaktas. Handling med ritning och kostnader behövs för kapitel 11 6 bedömningen. PM 6(8) Sibro dämme Unr

60 o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsmöte lst \anteckningar från samråd docx Bilagor Bilaga 1 Kontaktinformation till närvarande vid samråd Bilaga 2 Presentation Bilaga 3 - Samrådsunderlag PM 7(8) Sibro dämme Unr

61 o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsmöte lst \anteckningar från samråd docx Bilaga 1 Kontaktinformation samt medverkande vid Samrådsmöte angående Sibro dämme , Nyköpings kommun. Namn Från E-post Claes Becker Ramböll claes.becker@ramboll.se Peter B Adamsen Ramböll PEBA@ramboll.dk Håkan Lindved Ramböll hakan.lindved@ramboll.se Simon Wernsköld Flens kommun simon.wernskold@flen.se Bertil Karlsson Gnesta Kommun bertil.karlsson@gnesta.se Sofi Nordfeldt Lst. Södermanland sofi.nordfeldt@lansstyrelsen.se Emelie Öberg Sörmland Vatten emelie.oberg@sormalndvatten.se Marié Norén Sörmland Vatten marie.noren@sormalndvatten.se Annica Nilsson Nyköpings kommun annica.nilsson@nykoping.se Johanna Bergman Lst.Södermanland johanna.d.bergman@lansstyrelsen.se Anna Forslund Lst. Södermanland anna.forslund@lansstyrelsen.se Karin Södergren Lst. Södermanland karin.sodergren@lansstyrelsen.se Lars Juhlin Lst. Södermanland lars.juhlin@lansstyrelsen.se Helena Herngren Lst. Södermanland helena.herngren@lansstyrelsen.se Britt-Marie Andersson Flens kommun britt-marie.andersson@flen.se Federico Morales Pasik Flens kommun federico.morales.pasik@flen.se Per Skyllberg Nyköpings kommun per.skyllberg@nykoping.se Johan Palmqvist Nyköpings kommun johan.palmqvist@nykoping.se PM 8(8) Sibro dämme Unr

62 Bilaga 4

63 Nyköping Dnr: SHB17/83 Samråd om Sibro dämme och regleringen av Båven inför tillståndsansökan Nyköpings kommun bjuder in till samråd om den framtida regleringen av Båven och utformningen av faunapassage vid Sibro dämme. Samrådet syftar till att informera allmänhet, sakägare, myndigheter och organisationer om den planerade verksamheten och att ge alla möjlighet att framföra önskemål och synpunkter om utformning och vad som ska tas upp i den miljökonsekvensbeskrivning som ska upprättas. Information om planerad verksamhet framgår av samrådsunderlaget. Samrådslunderlaget finns på Nyköpings kommuns webbplats Samrådsunderlaget och förstudien över alternativa åtgärder finns tillgängliga på Samrådsmöten i Sparreholm och Nyköping Nyköpings kommun bjuder även in till två samrådsmöten där arbetet med att hitta en långsiktig och hållbar lösning för regleringen av Båven, den föreslagna faunapassagen vid Sibro dämme och hur själva regleringen ska gå till presenteras. Med på mötet finns projektledaren från Nyköpings kommun och konsulter från Ramböll. Informationsmöten arrangeras kl 17:00-19:00 vid följande datum: 17 oktober, Hjorten på Träffen i Nyköping 18 oktober, Folkets Hus Sparreholm Skriftliga synpunkter senast 31 oktober 2017 Synpunkter ska skickas till Nyköpings kommun skriftligt senast via e-post eller vanlig post: samhallsbyggnad@nykoping.se eller Samhällsbyggnad, Strategienheten, Nyköping Postadress Nyköpings kommun Strategienheten NYKÖPING Besöksadress Stora Torget Tfn E-post samhallsbyggnad@nykoping.se Page 1 of 2 Org nr Bg kommun@nykoping.se

64 2/2 Bakgrund Sibro dämme ligger vid Båvens utlopp och reglerar vattennivån i Båven och avtappningen till nedströms liggande Lidsjön. Dämmet utgör ett vandringshinder för flera rödlistade arter i området (exempelvis tjockskalig målarmussla) och vattenregleringen påverkar förhållandena i både Båven och Lidsjön negativt. För att förbättra förhållandena avseende de ekologiska värdena i Natura 2000-området Båven och regleringsstrategi för vattennivån i Båven har Länsstyrelsen har förelagt kommunen att söka tillstånd till vattenverksamhet. Nyköpings kommun har låtit genomföra en förstudie där nuvarande förhållanden samt fyra alternativa lösningar har undersökts (se förstudien). Valt alternativ Av de i förstudien framtagna alternativen har Nyköpings kommun valt att gå vidare med en lösning som bedömts vara den ekologiskt och ekonomiskt mest fördelaktiga. Den framtida utformningen av faunapassagen håller sig inom Nyköpings kommuns fastighet. Alternativet som valts innebär att ett nytt överfall anläggs ca 50 m uppströms om det befintliga dämmet (se alternativ 5 i förstudien). Nedströms det framtida dämmet anläggs en ca 3 m bred bäckfåra som slingrar (meandrar) sig ned mot Lidsjön. I bäckfåran kommer djupare delområden att anläggas i syfte att ge skiftande vattenhastigheter där exempelvis vandrande fisk kan vila på sin väg genom faunapassagen. Det framtida överfallet kommer att utgöras av en naturlikt V-format överfall. Detta innebär att vid höga flöden kommer det flöda över hela överfallets bredd (ca 36 m) medan det vid låga flöden enbart kommer vara ett ca 3 m brett utlöp. Överfallet kommer inte att vara utformat med dammluckor. Enligt utförd datamodellering av vattennivåer i Båven kommer den föreslagna regleringen att resultera i nivåvariationer liknade dagens. Under torrperioder (exempelvis under sommaren) kommer dock Båven ha en lägre avtappning än vad som varit rådande enligt nuvarande reglering. Under stora flöden kommer samtidigt avtappningen vara liknande dagens nivåer vilket bedöms ge en liknande högvattennivå som dagens reglering. Den framtida regleringen beskrivs mer utförligt i alternativ 5 i förstudien. Page 2 of 2 Skapat

65 Bilaga 5

66 Samrådsunderlag inför ansökan om tillståndsansökan för vattenverksamhet Nyköpings kommun Sibro dämme Samrådsunderlaget är sammanställt av Ramböll Nyköping

67 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag \samrådsunderlag sibro dämme docx Innehållsförteckning 1. Inledning Vad innebär ett samråd? Bakgrund Förstudie Beskrivning av planerade åtgärder Båvens reglering Flöden och nivåer i faunapassage Lidsjön Förutsedda konsekvenser Planerade undersökningar Miljökonsekvensbeskrivning Samråd Bilagor och Förstudie i Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

68 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag \samrådsunderlag sibro dämme docx Samrådsunderlag Inför tillståndsansökan för vattenverksamhet vid Sibro dämme 1. Inledning Vid Båvens utlopp i Sibro finns idag ett dämme som reglerar vattennivåerna i Båven och avtappningen till nedströms liggande Lidsjön (Figur 1 och Figur 2). Dämmet utgör ett vandringshinder för flera rödlistade arter i området och vattenregleringen påverkar de biologiska förhållandena i både Båven och Lidsjön negativt med effekter på exempelvis malens lekområden. Regleringen av Båven har under flera somrar, då dammluckor enligt gällande reglering står öppna, resulterat i låga vattennivåer i Båven vilket har inneburit negativa effekter för bland annat boende, fiske och friluftsliv. Figur 1. Ortofoto över Sibro dämme med Båven i norr och Lidsjön i söder. Nyköpings kommun har av Länsstyrelsen i Södermanland förelagts att ansöka om tillstånd till reglering av Båven, alternativt ansöka om utrivning av dämmet. 1 av 11 Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

69 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag \samrådsunderlag sibro dämme docx 2. Vad innebär ett samråd? Samrådet syftar till att informera allmänhet, sakägare, myndigheter och organisationer om planerad verksamhet och ge dem möjlighet att framföra önskemål och synpunkter avseende utformning och vad som ska tas upp i den miljökonsekvensbeskrivning som ska upprättas inom tillståndsansökan för vattenverksamhet vid Sibro dämme. I samrådsprocessen ska synpunkter och önskemål behandlas och övervägas och hur de behandlats ska dokumenteras. Figur 2. Fotografi över befintligt dämme. Dammkrön, där vatten rinner över vid höga vattennivåer, är till höger i bild. Utskovsluckor för avtappning av Båven syns rakt fram i bild, till vänster om dammkrönet. 3. Bakgrund Vid Sibro har sedan länge funnits en damm vid Båvens utlopp. Dagens reglering av dämmet utgår från ett stämningsmål mot Nyköpingsåns Kraftintressenter AB från 1941 (slutdom 1944). Dagens dämme utgörs av ett ca 56 m långt dammkrön och tre utskovsluckor (Figur 2). Dämmet ger en höjdskillnad på ca 2,5 m mellan Båven och nedströms liggande Lidsjön. Ekologiska värden Det finns tre Natura 2000 områden som omfattar Sibro dämme; Sibro (SE ), Båvenöarna (SE ) och Båven (SE ). Vid Sibro dämme förekommer den tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus) som är skyddad enligt Natura 2000 habitatdirektivet. I området förekommer också flera rödlistade arter som ål, mal, äkta målarmussla och flat dammussla. Det finns framtagna bevarandeplaner för dessa områden. 2 av 11 Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

70 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag \samrådsunderlag sibro dämme docx Övriga intressen och värden Flera andra intressen finns i området runt Båven och Lidsjön, däribland boendeoch närmiljö för ett stort antal människor, jordbruk, skogsbruk, vattenkraft, dricksvattentäkt, vattenskyddsområden, friluftsliv, riksintressen som naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård, kulturmiljö, fornminnen, m.m. 4. Förstudie En förstudie har genomförts där nollalternativ (att nuvarande förhållande behålls) samt fyra olika alternativ för reglering av Båven inklusive en faunapassage vid Sibro dämme utretts (Förstudie 1). Efter förstudien har ytterligare ett alternativ tagits fram (alternativ 5; Förstudie 2). Syftet med samtliga alternativ, förutom nollalternativet, har varit att förbättra möjligheterna för framför allt fisk att passera mellan Lidsjön och Båven vid Sibro samt att reglera vattennivåerna i Båven. Den tjockskaliga målarmusslans livscykel använder värdfiskar för att geografiskt kunna sprida sig. Stensimpan (Cottus gobio) är en vanlig värdfisk men denna art är relativt svagsimmande (d.v.s. simmar dåligt i strömmande vatten). Därför har flera av de alternativa lösningarna i förstudien dimensionerats för att denna art ska kunna ta sig igenom de nya passagerna. Lösningarna bedöms samtidigt kunna tillgodose vandringsvägar för bl a mal, lax, havsöring och gädda eftersom dessa arters simegenskaper är väsentligt bättre. I förstudien har även påverkan av vattenregleringen på andra intressen översiktligt bedömts. Intressen som värderats är Natura 2000-områdena, jord- och skogsbruket runt sjön, friluftslivet, Lidsjön m.m. 5. Beskrivning av planerade åtgärder Utifrån de i förstudien framtagna fem lösningarna (alternativ 1 5) för faunapassage och reglering av Båven har Nyköpings kommun valt att gå vidare med alternativ 5 som huvudalternativ. Nedan beskrivs huvuddragen av detta alternativ samt nollalternativet (att nuvarande förhållande bibehålls). Samtliga alternativ beskrivs mer utförligt i förstudien (Förstudie 1 och Förstudie 2). Nollalternativet Detta alternativ är ett jämförelsealternativ och innebär att tillstånd söks för dagens befintliga dämme och reglering. Den vattenlevande faunans möjligheter att passera dämmet skulle vara oförändrat dålig och hindra passage för fisk både i uppströms och nedströms riktning. Nuvarande reglering av Båven är inte optimal eftersom vattenståndet i Båven under torra somrar kommer att vara lågt. 3 av 11 Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

71 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag \samrådsunderlag sibro dämme docx Nyköpings kommun bedömer att nollalternativet har stora nackdelar och förespråkar inte denna lösning för reglering av Båven. Huvudalternativ (tidigare alternativ 5) Genom denna åtgärd flyttas dämmet ca 50 m uppströms dagens dämme och ett naturlikt överfall anläggs (Figur 3; Förstudie 2). Överfallet får längden ca 36 m. Nedströms överfallet kommer vissa delområden att fyllas ut och andra sänkas för att få ett sluttande plan ned mot Lidsjön. I detta plan anläggs en meandrande slinga med viloplan (Figur 3). Botten på denna meandrande slinga ska hålla en kontinuerlig genomströmning av vatten från Båven i syfte att möjliggöra faunapassage. Viloplanen är djupare områden där vattnet har en lägre strömningshastighet där exempelvis fisk kan vila på sin väg genom faunapassagen. Den meandrande slingan (omlöpet) blir ca 135 m långt och får en medellutning på 20. Lösningen ger goda möjligheter för faunapassage både uppströms och nedströms. Med denna lösning anpassas regleringen av Båven till önskade mer naturliga förhållanden. Denna lösning för faunapassage och vattenreglering ligger inom Nyköpings kommuns fastighet där kommunen bedöms ha rådighet för åtgärden. Figur 3. En översikt av Huvudalternativet för faunapassage och reglering av Båven. Svart streckad linje visar på det nya naturlika dämmet. Mörkblå färg indikerar det område som ska ha ett kontinuerligt vattenflöde, gula områden indikerar vilplan där vattenströmningen är låg, turkos färg visar ungefärlig bredd på omlöpet vid högre flöden, vid högt vattenstånd i Båven kommer vatten att strömma även utanför den turkosa markeringen. 4 av 11 Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

72 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag \samrådsunderlag sibro dämme docx 6. Båvens reglering Den rådande regleringen av Båven ger en lågvattennivå på +21,4, och högvattennivå på +22 (RH2000). I juni då den tjockskaliga målarmusslans larver bedöms vara fästa vid värdfiskar är nivån normalt runt +21,6. Målet med utformningen av den framtida regleringen har varit att säkerställa att högvattennivån inte ska öka i Båven samt att höja vattennivån under torrperioder jämfört med dagens reglering. För att göra detta har överfallet utformats med en V-form med en något djupare fåra i mitten (Figur 4). Överfallet har botten på nivån +21,27 (RH2000) och har en 3 m bred fåra som är 0,15 m hög. Från denna fåra går sedan överfallet i en jämn lutning till nivån +21,6 (RH2000) längs överfallets sträckning. Vid stora flöden (högt vattenstånd) passerar vatten över hela överfallets bredd på ca 36 m. Vid låga flöden (lågt vattenstånd) kommer dock flödet att enbart ledas via den smalare fåran (Figur 4). Figur 4. En översikt över överfallets utformning i sektion. På Y-axeln ges höjdnivå (RH2000) och på X-axeln ges sektionens längd. Vattenflöden utifrån överfallets utformning har modellerats och utfallet har jämförts mot två perioder där historiska vattennivåer i Båven har använts. Perioden representerar en period med höga flöden (Figur 5) medan representerar en period med låga flöden (Figur 6). Vid höga flöden följer den hydrauliska modellen de historiska nivåerna från väl (Figur 5). Den högsta nivån under perioden var +22 m och den lägsta ca +21,4 (både historiska data och modell; Figur 5). Vid låga flöden bedöms det nya överfallet ge högre lågvattennivåer då avtappningen från Båven vid lågvatten kommer att vara lägre än den reglering som varit rådande (Figur 6). Under perioden har historiska data visat på nivåer mellan +21,3 till +21,95 (Figur 5). De modellerade nivåerna låg under perioden mellan +21,4 till +21,9 (Figur 6). 5 av 11 Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

73 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag \samrådsunderlag sibro dämme docx Figur 5. Vattennivåer i Båven under perioden vilket var år med höga vattenflöden. Blå linje motsvarar historiska data med uppmätta nivåer. Röd linje visar de modellerade nivåerna utifrån det planerade överfallet. På Y-axeln ges vattennivå (RH2000) och på X-axeln anges datum. Figur 6. Vattennivåer i Båven under perioden vilket var år med låga vattenflöden. Blå linje motsvarar historiska data med uppmätta nivåer. Röd linje visar de modellerade nivåerna utifrån det planerade överfallet. På Y-axeln ges vattennivå (RH2000) och på X-axeln anges datum. 6 av 11 Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

74 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag \samrådsunderlag sibro dämme docx 7. Flöden och nivåer i faunapassage Vid lågvatten, +21,4, rinner endast utflödande vatten från Båven i den meandrande slingan (Bilaga 1a) detta innebär att vattendjupet i slingan kommer att vara kring 0,1 m vilket ger fisk möjlighet att simma upp till Båven även vid låg nivå och lågt flöde. Vid normalvattenstånd, som ligger runt +21,6, kommer en del vatten även rinna utanför slingan (Bilaga 1b). Dock kommer det finnas vissa torra partier och vattendjupet kommer att vara litet utanför mittenfåran. Vid högvatten, +22, kommer vatten att rinna över hela överfallet och den meandrande slingan kommer att ligga helt under vatten (Bilaga 1c). Vattenhastigheterna vid botten i den meandrande slingan kommer vid lågvatten, +21,4 vara låga, ca 0,25-0,5 m/s (Bilaga 2a). Vid nivån +21,6 kommer hastigheterna i slingan att öka där stora delar av slingan har vattenhastigheter vid botten i intervallet 0,75-1,5 m/s, se Bilaga 2b. Vid högvatten, +22, kommer vattenhastigheterna vara högre än 1,25 m/s i stora delar av slingan (Bilaga 2c). I samtliga fall bedöms de fyra djupare partierna (vilplanen) generera delområden med lägre vattenhastigheter (Bilaga 2a, Bilaga 2b och Bilaga 2c). Resultatet för den nivå som är representativt för juli månad då fisk förväntas vandra genom passagen visar att vilplanen fungerar för att ge fiskarna platser där vattnet rinner långsammare. 8. Lidsjön Lidsjön ligger nedströms Sibro dämme. Regleringen av Lidsjön omfattas av Lidsjöns regleringsföretag som ansvarar för att vattenståndet i Lidsjön inte ska underskrida ett visst vattenstånd. Vid lågt vattenstånd finns tillstånd att med bjälksättar hålla vattnet uppdämt till den beräknade normala lågvattenytans nivå. Regleringsföretaget har därför möjlighet att vid dämmet ta hänsyn till flödet från Båven och anpassa flödet förbi dammen på så sätt att sänkningsgränsen inte riskerar att underskridas. 9. Förutsedda konsekvenser För de ekologiska värdena har följande översiktlig preliminär konsekvensbedömning gjorts: För nollalternativet, dvs ingen åtgärd, blir bedömningen Stor negativ konsekvens för flera ekologiska parametrar eftersom dämmet idag utgör ett vandringshinder för musslor och fisk, däribland stensimpa som är den tjockskaliga målarmusslans värdfisk. 7 av 11 Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

75 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag \samrådsunderlag sibro dämme docx För huvudalternativet med inlagda viloplatser blir bedömningen medelstor positiv konsekvens. Denna lösning ger stensimpa och andra fiskar möjlighet att passera Sibro. För övriga värden har följande översiktlig preliminär konsekvensbedömning gjorts: Nollalternativet bedöms inte innebära några förändringar och därmed inga andra konsekvenser för andra intressen jämfört med i dag. Huvudalternativet som anläggs som ett naturligt överfall bedöms ge en positiv konsekvens för landskapsbild med naturlig utformning. För övriga bedömda aspekter bedöms konsekvenserna vara neutrala i förhållande till de som är idag. Sammanfattningsvis bedömdes huvudalternativet ge positiva ekologiska effekter samtidig som utformningen blir mer naturlik än dagens utformning. Detta alternativ bedömdes dessutom vara ett av de mest ekonomiskt rimliga och har den minst komplicerade genomförbarheten. Rådighet att vidta åtgärder bedöms föreligga eftersom anläggningen sker inom fastighet som ägs av Nyköpings kommun. 10. Planerade undersökningar Som underlag vid projektering och miljökonsekvensbeskrivning genomförs följande undersökningar: Geoteknisk undersökning utifrån huvudalternativet genomförs en geoteknisk undersökning i syfte att bestämma de geotekniska förutsättningarna för att anlägga en ny fördämning och utfyllnader för ett nytt omlöp. En inventering av flora och fauna på sjöbotten som kommer att påverkas av anläggningsarbetena i Sibro genomförs under september Undersökningen syftar till att undersöka förekomst samt utbredning av framför allt skyddsvärda arter (bland annat tjockskalig målarmussla) inom aktuellt område. En naturvärdesinventering genomförs av landområden i och omkring aktuellt verksamhetsområde för att bedöma om speciell värden förekommer som måste beaktas. I syfte att optimera den tjockskaliga målarmusslans förutsättningar i området och särskilda åtgärder i samband med anläggningsarbetena kommer en fördjupad studie genomföras i samarbete med en musselexpert. 8 av 11 Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

76 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag \samrådsunderlag sibro dämme docx För den närmare finjusteringen av fördämningen (dammkrönets höjd, utloppets bredd och nivåer) genomförs en hydraulisk modellering med hjälp av verktyget MIKE i syfte att närmare optimera önskvärda vattenståndsvariationerna i Båven och Lidsjön samt vattenhastigheter i faunapassagen. 11. Miljökonsekvensbeskrivning I miljökonsekvensbeskrivningen kommer fokus att ligga på följande värden: Ekologiska värden Tjockskalig målarmussla Natura 2000-fåglar Natura 2000-fiskar och rödlistade fiskarter Natura 2000-däggdjur Natura 2000-habitat och andra ekologiska värden (vattennivåförändring) Övrig vandrande fisk Bevarandeplaner för Natura 2000-områden Övriga intressen och värden Jord- och skogsbruk Vattenkraft Dricksvattentäkt Friluftsliv Fastighetsägare med strandfastigheter Riksintressen - naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård Kulturmiljö och fornminnen 12. Samråd Nyköpings kommun utgår från att planerad verksamhet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och genomför därför samråd med utvidgad krets. Samrådskretsen bedöms vara centrala myndigheter, organisationer med intressen i Båven och Lidsjön, fastighetsägare, kraftintressenter, lantbrukare med flera. Nyköpings kommun samråder med följande intressenter: Länsstyrelsen i Södermanland, Kommunerna runt Båven (Flen, Nyköping och Gnesta) Havs- och vattenmyndigheten Naturvårdsverket Jordbruksverket Riksantikvarieämbetet 9 av 11 Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

77 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag \samrådsunderlag sibro dämme docx Kammarkollegiet Trafikverket SMHI LRF (Lantbrukarnas riksförbund) Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund Skogsstyrelsen Naturskyddsföreningen Friluftsfrämjandet Scouterna (Gilwell) Sportfiskarna Sparreholms bygderåd Hembygdsföreningar Kanotcenter i Skebokvarn SLU aqua Ledningsägare kraft och tele Ornitologiska föreningar Samfällighetsföreningar Fiskevårdföreningar Bryggföreningar/båtklubbar Reglering och torrläggningsföretag Fastighetsägare med strandtomter Vattenägare runt Lidsjön, Båven och Uren. Samrådsunderlag och förstudie (Förstudie 1 och Förstudie 2) finns tillgänglig på Nyköpings kommuns hemsida under adressen Samrådsunderlaget går också att beställa i pappersform från kommunen via samhallsbyggnad@nykoping.se. Genom annonsering och möten genomförs även samråd med allmänheten. Samrådssynpunkter önskas senast till Nyköpings kommun. Kommunen ser gärna att synpunkterna skickas in via till adressen samhallsbyggnad@nykoping.se. Annars kan synpunkter skickas brevledes till adressen: Nyköpings kommun, Samhällsbyggnad, Strategienheten, NYKÖPING Tillståndsprocessen 1) Inledande samråd med bl a Länsstyrelsen och sammanställning av underlag för samråd 2) Samråd (genomförs perioden ) 3) Samrådsredogörelse som sänds in till Länsstyrelsen för beslut om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan 4) Sammanställning av tillståndsansökan, miljökonsekvensbeskrivning (MKB) samt teknisk beskrivning (TB) 10 av 11 Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

78 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag\samrådsunderlag \samrådsunderlag sibro dämme docx 5) Tillståndsansökan inkl MKB och TB till Mark- och miljödomstolen 6) Kompletterings- och remissförfarande 7) Tillståndsprövning av Mark och Miljödomstolen inkl huvudförhandling 8) Dom 13. Bilagor och Förstudie Bilaga 1a Bilaga 1b Bilaga 1c Bilaga 2a Bilaga 2b Bilaga 2c Vattendjup nedströms Sibro dämme vid lågvattenstånd i Båven Vattendjup nedströms Sibro dämme i juni Vattendjup nedströms Sibro dämme vid högvattenstånd i Båven Vattenhastighet längs botten nedströms Sibro dämme vid lågvattenstånd i Båven Vattenhastighet längs botten nedströms Sibro dämme i juni Vattenhastighet längs botten nedströms Sibro dämme vid högvattenstånd i Båven Länkar till förstudie Förstudie 1 - Förstudie alternativ 0-4, Förstudie 2 - Förstudie alternativ 5, 11 av 11 Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

79 Förklaring Vattendjup m < < 2.00 Bilaga 1a Meters Sibro dämme Vattendjup då Båvens vattennivå är Situation vid låg vattennivå Koordinatsystem SWEREF Höjdsystem RH2000 Projektnr Skala 1:500 (A4) Konst./ritad ASN ± Kontroll PGN Datum Bilaga 1a

80 Förklaring Vattendjup m < < 2.00 Bilaga 1b Meters Sibro dämme Vattendjup då Båvens vattennivå är Representativt för förhållande i Juni månad Koordinatsystem SWEREF Höjdsystem RH2000 Projektnr Skala 1:500 (A4) Konst./ritad ASN ± Kontroll PGN Datum Bilaga 1b

81 Förklaring Vattendjup m < < 2.00 Bilaga 1c Meters Sibro dämme Vattendjup då Båvens vattennivå är +22 Situation vid hög vattennivå Koordinatsystem SWEREF Höjdsystem RH2000 Projektnr Skala 1:500 (A4) Konst./ritad ASN ± Kontroll PGN Datum Bilaga 1c

82 Förklaring Bottenhastighet m/s < > 2.00 Bilaga 2a ± Sibro dämme Bottenhastigheter då Båvens vattennivå är Situation vid låg vattennivå Meters Koordinatsystem SWEREF Höjdsystem RH2000 Projektnr Skala 1:500 (A4) Konst./ritad ASN Kontroll PGN Datum Bilaga 2a

83 Förklaring Bottenhastighet m/s < > 2.00 Bilaga 2b ± Sibro dämme Bottenhastigheter då Båvens vattennivå är Representativt för förhållande i Juni månad Meters Koordinatsystem SWEREF Höjdsystem RH2000 Projektnr Skala 1:500 (A4) Konst./ritad ASN Kontroll PGN Datum Bilaga 2b

84 Förklaring Bottenhastighet m/s < > 2.00 Bilaga 2c ± Sibro dämme Bottenhastigheter då Båvens vattennivå är +22 Situation vid hög vattennivå Meters Koordinatsystem SWEREF Höjdsystem RH2000 Projektnr Skala 1:500 (A4) Konst./ritad ASN Kontroll PGN Datum Bilaga 2c

85 Bilaga 6

86 Bilaga 6 - Sändlista med inbjudan till samråd för myndigheter och organisationer Organsisation Adress Postnr Ort e-post Kommentar FLENS KOMMUN flenskommun@flen.se Staten NATURVÅRDSVERKET registrator@naturvardsverket.se Staten Trafikverket trafikverket@trafikverket.se NYKÖPINGS KOMMUN miljo@nykoping.se SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET Har fått info som markägare SCOUTERNA info@scouterna.se Har fått info som markägare FÖRENINGEN FOLKETS HUS I SPARREHOLM UPA Har fått info som markägare IDROTTSFÖRENINGEN KAMRATERNA Har fått info som markägare Länsstyrelsen Södermanland sodermanland@lansstyrelsen.se Gnesta kommun gnesta.kommun@gnesta.se Havs- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Jordbruksverket registrator@jordbruksverket.se Riksantikvarieämbetet registrator@raa.se Kammarkollegiet registratur@kammarkollegiet.se SMHI registrator@smhi.se Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) eleonore.marcusson@lrf.se Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund (NVVF) jerry.nvvf@gmail.com Skogsstyrelsen skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Naturskyddsföreningen hakan.gilledal@telia.com Friluftsfrämjandet Nyköping nykoping@friluftsframjandet.se Sportfiskarna nils.ljunggren@sportfiskarna.se Kanotcenter Skebokvarn info@skebocanoe.se SLU aqua registrator@slu.se Vattenfall eldistribution enligt mailadress Skanova enligt mailadress Fågelföreningen Tärnan tarnan@sormlandsornitologerna.se FSO - Föreningen Sörmlands Ornitologer fso@sormlandsornitologerna.se Sparreholms Fiskevårdsförening irene.kenneth@telia.com Kenneth Marklund Skebokvarns Sportfiskeförening heikkipeura@hotmail.com Vice ordförande Sparreholms Båklubb britt-marie.roolf-pettersson@telia.com Skebokvarns motorbåtklubb Orrögatan 8F Flen Sune Hårdh Urens torrläggningsföretag anders.lagerstedt.malstanas@telia.com Anders Lagerstedt får utskick som privatperson Lidsjöns regleringsföretag larsolov.strandas@gmail.com Lars-Olov Strandås får utskick som privatperson Nyköping vatten vattenkraft@nykoping.se Hyltinge hembygdsförening karl.persson315@gmail.com Ludgo Spelvik Hembygdsförening bengt.anglered1@gmail.com Sparreholms bygderåd C/O Tempo Sparreholm Skarväsvägen 7

87 Bilaga 7

88 Bilaga 7 - Brevinbjudan till samråd Namn Adress Post nrort Land A.LAGERSTEDT AB MALSTANÄS FLEN Abrahamsson, Marie-Louise BÅTSMANSKROKEN HÄGERSTEN Abrahamsson, Marie-Louise BÅTSMANSKROKEN HÄGERSTEN af Ugglas, Märta Margareta NARVAVÄGEN 21 LGH STOCKHOLM AHLSTRAND,KATRIN BÄLLSTAVÄGEN BROMMA AHLSTRAND,MIKAEL MÄLARVARVET AB MÄLARVARVSBACKEN STOCKHOLM Ahlström, Bo Uno FORSSA-SUNDBY SPARREHOLM Ahnström, Pia Inga-Lill FREJGATAN 93 LGH STOCKHOLM Aktiebolaget Sofielunds Gård DROTTNINGGATAN 11 LGH FLEN Albertson, Ingrid Gunilla Elisabeth MIDGÅRDSVÄGEN FLEN Alexandersson, Rolf Mikael Thomas ÅRDALA HALLEBROTORP SPARREHOLM Alm, Jan Henry FEJBOL FEJBOLVÄGEN SPARREHOLM Almberger, Curt Olov VIKBYVÄGEN LIDINGÖ Andersson Eidelöf, Ruby Anne MargareRÄVSNÄS GÅRD FLEN Andersson, Albin Bernt-Olov RÄVSNÄS EKSTUGAN FLEN Andersson, Anneli Elisabet SÖDERÄNGSGATAN 14 LGH ESKILSTUNA Andersson, Annika Elisabeth Andersson, Bengt Arne Holger MALSNA GÅRD SPARREHOLM Andersson, Astri Elisabeth VÅRBERGSVÄGEN SKÄRHOLMEN Andersson, Carl Fredrik Ossian BREDKILSBACKEN 4 LGH SOLNA Andersson, Catarina Elisabeth Andersson, Karl Håkan STORA ALMBY HAGEBY ESKILSTUNA Andersson, Charlotta Josefin NJUSHAMMAR NERGÅRDEN SPARREHOLM Andersson, Curt Jan-Olof TILLINGE ULLUNDA ENKÖPING Andersson, Elisabeth Héléne Andersson, Hans Gunnar SNÅRVINDEVÄGEN HÄSSELBY Andersson, Gunnel Marita Elisabet VESSLEVÄGEN ESKILSTUNA Andersson, Hans Olof RAMSTA BETTNA Andersson, Karl Görgen FURIRVÄGEN ESKILSTUNA Andersson, Karl Ossian NJUSHAMMAR SPARREHOLM Andersson, Karl Thomas Gösta GNESUND SPARREHOLM Andersson, Kjell Patrik GRYTS STORA BRESÄTTER STJÄRNHOV Andersson, Lars Gunnar MELLANBERGSVÄGEN HÄGERSTEN Andersson, Maria Kristina THULEGATAN ESKILSTUNA Andersson, Tord Mårten NJUSHAMMAR UVBERGET SPARREHOLM ANDERSSON,HANS ARTHUR RIPSA HAGA NYKÖPING ANDERSSON,LISBETH MONICA ANDERSSON,LARS GUNNAR ESPLANADEN 44 LGH LIDKÖPING ANDERSSON,MONICA HÅCKNESTA FRÄLSEGÅRDEN NYKÖPING Arbell, Carl Gustaf Magnus VÄSTRA TRÄDGÅRDSGATAN 6 LGH NYKÖPING Arbell, Ebba Sigrid Ulrika SLOTTSGATAN NYKÖPING Arbell, Nils Gustaf Fredrik KNACKHOLMSVÄGEN ÄLTA Arvidsson, Anna Elisabeth Priyangani LILLBERGAVÄGEN SÖDERTÄLJE Aspenberg, Lars Gustaf Aspenberg, Eva Margareta MALUNGSVÄGEN SOLLENTUNA Aspöwall AB ASPÖ GÅRD STJÄRNHOV Ax, Gunnel Margareta JAKOBSBERGSGATAN 22 D LGH SALA Axelsson, Eva Marianne BERGDALEN 3 LGH SUNDBYBERG Axén, Ditte Karin Emeli Westerberg, Sten Johan Olof LÅNGBROKUNGENS VÄG 10 LGH ÄLVSJÖ Axland, Dag Jörgen BEETHOVENSTR GERMERING TYSKLAND Axnäs Stigell, Karin SPÅNGAVÄGEN BROMMA Axnäs, Erik Ingvar KROKVÄGEN ENSKEDE Axnäs, Karl Erik Zbyszek ROSLINVÄGEN BROMMA Axnäs, Lars Johan JOHAN ENBERGS VÄG 15 LGH SOLNA Axnäs, Nina Elisabet BESMANSVÄGEN 18 LGH BROMMA Backenhall, Rolf Gunnar Backenhall, Anna Birgitta Christina EGNAHEMSVÄGEN HUDDINGE Bagge, Kerstin RUNSTENSVÄGEN SUNDSVALL Baven AB TORPS GÅRD STJÄRNHOV Bayat Jozani, Sousan Svelander, Bengt Mikael Gunneson BARNHEMSVÄGEN 12 LGH NACKA Behm,Mats Rickard BARNHEMSVÄGEN NYKÖPING Bengtson, Anna Lena Dagmarsdotter, Kerstin Matilda HYLTINGEÖ SÖRBYVIKEN STJÄRNHOV Bengtsson, Inger Lise-Lotte KRÅKBÄRSVÄGEN NYKVARN Bengtsson, Per Göran MALSTANÄS MALSTA GÅRD FLEN Berg & Hjelm Skälby AB VALÅKER HÖLÖ Berg, Ing-Marie Gunnela STACKVÄGEN UPPSALA Bergengren, Ylva Harriet Margret SJÖBJÖRNSVÄGEN 66 A LGH STOCKHOLM Bergengren, Åke Gustav HELGESTA KYRKBY VÄSTERGÅRDEN SPARREHOLM Berger, Karin Johanna Michelle GREVGATAN 37 LGH STOCKHOLM Berger, Maria Helena Christina VALHALLAVÄGEN 174 LGH STOCKHOLM Berger, Sten Göran GREVGATAN 37 LGH STOCKHOLM BERGGREN,GUDRUN SPADVÄGEN 9 LGH ÄLVSJÖ BERGGREN,HÅKAN Ingen adress Bergh, Kerstin Margaretha Bergh, Carl Jonas Stensson NORR MÄLARSTRAND 70 LGH STOCKHOLM

89 Bilaga 7 - Brevinbjudan till samråd Namn Adress Post nrort Land Berglind, Marie Cecilia Berglind, Torsten Hilding FRUÄNGSGATAN 8 LGH HÄGERSTEN Bergman, Hans Magnus TRÄDSKOLEVÄGEN 22 LGH ENSKEDE GÅRD BERGMAN,ANN ELISABET KRONOVÄGEN STOCKSUND Bergqvist, Ingrid Fiona ERIK DAHLBERGSGATAN 26 LGH STOCKHOLM Bergqvist, Richard Birger NORRA STATIONSGATAN 117 LGH STOCKHOLM Bergström, Ann Margareth ÖSTRA FORSSA FORSSAVÄGEN SPARREHOLM Berlin, Gudrun Solveig Monica TOMTEBOVÄGEN SPARREHOLM Bjernefalk, Annika Bjernefalk, Leif Ingemar ARKENVÄGEN TÄBY Bjurkärr Gård AB MAILBOX STOCKHOLM Björk, Anna Ulrika Regina KATRINEBERGSGATAN 4 A LGH MÖLNDAL Björk, Jonas Mikael Rolf LILLA REGEMENTSVÄGEN 8 LGH GÖTEBORG Björkbom, Anne Marie-Louise VILLAGATAN 4 LGH STOCKHOLM Björnstjerna, Ann-Katrine Linnéa Björnstjerna, Christer Gustaf Magnus VÄSTRA FORSSA HÄSSELÄNGEN SPARREHOLM Blom, Eva Kristina Blom, Stig Helmer Ingemar ÅKRA GÅRD BJÖRNLUNDA Blom, Marianne Birgitta TAGGVÄGEN TYRESÖ Bohm, Anna Erika SÅGVERKSGATAN 112 LGH ENSKEDE Bohm, Ingrid Elisabet ÅSGATAN 10 A LGH JÄRNA Bohm, Johan Ragnar UTFLYKTSVÄGEN 6 LGH BROMMA Borgny, Sigrid Maria Erika Strömberg, Lars Arne NÄÄFGRÄND ÄLVSJÖ Bornstein Welff, Diana Veronica JÄLUND STJÄRNHOV Bornstein, John Albert NORRSTIGEN 7 A LIDINGÖ Bosaeus, Annica Elisabeth Bosaeus, Jan Olof Allan BIRGER JARLSGATAN 79 LGH STOCKHOLM BOXTORP FASTIGHETSFÖRVALTNING AKARLAPLAN STOCKHOLM Breidenstein, Ebba Maria HALL ÖVRE HALL SPARREHOLM Breiman, Peter Roger NJUSHAMMAR KURS-OCH LÄGERGÅRD SPARREHOLM Brieger Noack, Natasha Janina BASARBOVÄGEN 8 LGH UPPSALA Brieger Olsson, Teresa Jasmine SÅGARGATAN 18 LGH STOCKHOLM Brieger, Wolfgang Sebastian Thomas MÅNADSVÄGEN 74 LGH JÄRFÄLLA Broberg, Tage Anders Broberg, Sonja Monica ASPÖ ASPÖSUND STJÄRNHOV Brolén, Emma Linnea Helena PRÄSTGATAN 26 LGH ÖSTERSUND Brolén, Hannes Birger Lars TRÄDGÅRDSGATAN 17 A LGH UPPSALA Brolén, Siri Erika Helena KARLSVIKSGATAN 9 LGH STOCKHOLM Brolin, Chris Margareta Brolin, Lars Ingvar BROLÖTENS GÅRD SPARREHOLM BROMS,CAROLA LILLY MÖLNAVÄGEN LIDINGÖ Broström, Lars-Åke Bertil SMITHS VÄG 8, VILLA HÖJA SALTSJÖ-BOO Broström, Ulla Pernilla TJÄDERVÄGEN SEGELTORP Brouwers, Max Lammert Ysbrand Bågendal, Eva Marianne GUSTAV III:S BOULEVARD 107 LGH SOLNA Buddebol AB DANDERYDSGATAN STOCKHOLM Bunner, Johan Anders Bunner, Anna Helena HÅGAVÄGEN BROMMA Burenstam Linder, Mariana BRAGEVÄGEN DJURSHOLM Burenstam Linder, Thérése Marie NOREVÄGEN DJURSHOLM Båven Country Lodge AB FRAMNÄSVÄGEN 8A DJURSHOLM Båven Hotell och Konferens Aspå Gård Stjärnhov Båvner, Birgit Kristina ULVSUND SPARREHOLM Båvner, Inger Kristina HAMMARBY ALLÉ 40 LGH STOCKHOLM Båvner, Ingrid Margareta EKSHOLMSVÄGEN KLÅGERUP Båvner, Jan Olof STRANDVÄGEN TROSA Båvner, Sven Rune Sandberg Båvner, Ester Birgitta SÖDERMANNAGATAN 64 A LGH STOCKHOLM Bäcklander, Rune Mats Bäcklander, Virve-Maarit HYLTINGEÖ SÖRBY MELLANGÅRDEN STJÄRNHOV Caletka, Jan EKENSBERGSVÄGEN 41 LGH STOCKHOLM Casselgren, Carl Johan Erik TRÖSKAREGATAN LINKÖPING Casselgren, Carl Magnus Erik KASERNGATAN 6 LGH LINKÖPING Casselgren, Carl Marcus Erik GRÖNHÖGSVÄGEN LINKÖPING Cederbaum, Anat Rachel Ingen adress Cederbaum, Michal Sara ERIK DAHLBERGSGATAN STOCKHOLM Cederbaum, Yahel Zvia Ingen adress Cederlid, Bo Gunnar KARSÄTTER FLEN Christensen, Ingrid Ulrika Christensen, Kai Thomas SOLVÄGEN SPARREHOLM Collert, Fritz Anders Göran GREVGATAN 35 LGH STOCKHOLM Curtis, Susanne Monica 71 FROG END SHEPREHERTFORDSHIRE SSTORBRITANNIEN D Otrante, Charles Louis Armand LINNÉGATAN 104 LGH STOCKHOLM DAHLGREN,TOMMY AXEL GUNNAR STENBROTTSVÄGEN HUDDINGE Dahm, Bengt Stefan MIDGÅRDSVÄGEN FLEN DAVIDSSON,EVA MARGARETA SUNDSTRÖM,KJELL-ERIK ÅREBACKEN 4 B SOLNA Dernelid, Martin Einar LUNDAVÄGEN JÄRFÄLLA

90 Bilaga 7 - Brevinbjudan till samråd Namn Adress Post nrort Land Dessewffy, Stefan Istvan Gyula Dessewffy, Ingrid Christina Elisabeth EKORRVÄGEN NACKA DETTMER, KARL-HEINZ KIRSCHSTRASSE WITTINGEN TYSKLAND Dobre, Petruta Mirela Temnikov, Jevgeni MIDGÅRDSVÄGEN FLEN DOLK,PER ERIK BIRGER GRÅSTA KROKSÄTTER ÄNG SPARREHOLM EDEBY-RIPSA SKOGSFÖRVALTNING ABEDEBY RIPSA NYKÖPING Edman, Lars Erik STRANDVÄGEN 17 LGH STOCKHOLM Edman, Lars Erik STRANDVÄGEN 17 LGH STOCKHOLM Edoff, Karin Margareta Viktoria Chell, James Michael HAMMARBY ALLÉ 111 LGH STOCKHOLM Edwall, Jan Erik Peter Edwall, Barbro Elisabeth ASBJÖRNSENS VÄG BROMMA Ehrling, Anna Elisabeth Anneli SPARREHOLMS SLOTT ÄNGLUND SPARREHOLM Eidensjö, Jan Peter Hafdell Eidensjö, Majvor Synnöve WISMARSVÄGEN ENSKEDE Einarsson, Lars Peter STARRKÄRRSVÄGEN SKÅLLINGE SPARREHOLM Ek, Per Erik Ek, Anna Karin GNESUND SPARREHOLM EK,ANDERS EK,GUNILLA RÅBY BRO NYKÖPING Ekberg, Elsa Anny Maria Ingen adress Ekberg, Per Anders TOMTEBOVÄGEN SPARREHOLM EKBERG,ANN HARRIET MAGDALENA DALGÅNGEN 3 A LGH BROMMA Ekelund, Staffan Ingvar HYLTINGEÖ SAXÄNGEN NORRGÅRDEN STJÄRNHOV Ekendahl, Björn Gustaf KÅVETA ROSENLUND SPARREHOLM Ekendahl, Ylva Margit Elisabeth KÅVETA ROSENLUND SPARREHOLM Ekman Krüger, Majken Sofia Helena Krüger, Leif Gustav Sören HELGESTA GÅRD SPARREHOLM Ekman, Erik Anders Stefan LILLA STRÖMGATAN NYKÖPING Ekman, Lars Jakob KARLAVÄGEN 21 B LGH STOCKHOLM Ekman, Lena Birgitta Ekman, Peter Johan Carl NYBROGATAN 14 LGH STOCKHOLM Ekman, Pontus Ragnar Vilhelm RIDDARGATAN 23 A 3 TR STOCKHOLM Ekström, Carl Åke Robinson, Rut Monica HUMBLEGATAN 11 LGH SUNDBYBERG Ekström, Mikael Ola SILVERRINGEN 6 LGH NORRKÖPING Ekvall, Berit Marie-Louise TÖVERSTA GÅRD FLEN Elfström, Karl Johan Albert VINTERVÄGEN STOCKSUND Enehage, Minna Annika SKÄCKLINGEVÄGEN 63 A TUMBA Engman, Sture VIOLGÅNGEN NYKÖPING Engström, Anders Nils FORSNÄS FLEN Eriksson, Ann Gerd Eriksson, Per Vilhelm SLÅNBÄRSVÄGEN MARIEFRED Eriksson, Carl Christer Eriksson, Chris Elisabeth KARLBERGSVÄGEN 74 LGH STOCKHOLM Eriksson, Erik Torbjörn SVALÄNGEN SPARREHOLM Eriksson, Hans Göran TRUMPETVÄGEN ESKILSTUNA Eriksson, Nils Gustav Ingvar Eriksson, Kerstin Edit Birgitta BÖRJEGATAN 10 A LGH UPPSALA Eriksson, Nils Roger FORSSA-EKEBY SPARREHOLM Eriksson, Sten Åke Thomas Warreby, Lena Christina SJÖVIKSVÄGEN FLEN Eriksson, Sven Bengt Gunnar SKEBOKVARN GAMMELGÅRDEN FLEN Eriksson, Tomas Ivar GULLMARSVÄGEN 82 LGH ÅRSTA Eriksson, Ulla Marianne Eriksson, Bengt Håkan DALVÄGEN KVICKSUND ERIKSSON,JAN ERIK STRAND NYKÖPING Fabriken i Sparreholm AB FABRIKSGATAN SPARREHOLM Falck, Hanna Emelie SANTARARAVÄGEN ENEBYBERG FASTIGHETSÄGARFÖRENINGEN HASSELÖ BYALAG I HYLTINGE SOCKEN HERRHAGSVÄG ENSKEDE FÉGEANT,OLIVIER FÉGEANT,KATARINA HATTMAKARBACKEN HÄGERSTEN FINANSGRUPPEN I STOCKHOLM AB NIOÖRTSVÄGEN HÄGERSTEN Fleischer, Joachim Georg Ingen adress Flen, Helgesta-Hyltinge församling ORRESTAGATAN FLEN Flood, Inger Christina ERIKSHÄLLSGATAN 1 A LGH SÖDERTÄLJE Florén, Lars Erik Gustaf KLEVA LILLA LERGÄRDET BJÖRNLUNDA Follin, Eva Sigrid Marie Charlotte KVISTBACKEN BROMMA Fornander, Björn Walter VÄSTRA TRÄDGÅRDSGATAN 27 LGH NYKÖPING FORSSA-KIVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖEDVIN ADOLPHSONS VÄG SOLNA Fransson, Sven Erik Erland Fransson, Gerdi Anne-Marie HELGESTA KYRKBY BÅVENSHÖJD SPARREHOLM Fredricson, Karl Krister Kalmér Fredricson, Elisabet Catarina KRUKMAKARGATAN 44 LGH STOCKHOLM Fredriksson, Annika Birgitta KRUKMAKARGATAN TORSHÄLLA Fries, Cecilia Karin FLINTBACKEN 8 LGH STOCKHOLM

91 Bilaga 7 - Brevinbjudan till samråd Namn Adress Post nrort Land Fries, Jens Andreas REIMERSHOLMSGATAN 75 LGH STOCKHOLM FRIH,BENGT INGEMAR FNÖSKA BJÖRNLUNDA Fringel, Bernt Vigo Fringel, Lena Sivbritt SIDENSVANSVÄGEN 38 LGH SOLLENTUNA From Parpal, Anna Camilla MARIA SANDELS GRÄND 1 LGH STOCKHOLM From, Per Jesper HÖGBERGSGATAN SÖDERTÄLJE From, Per Niklas TÖRNROSVÄGEN STOCKSUND Frygelius, Ingrid Margareta RALM SPARREHOLM Fröberg, Marianne Charlotte Elisabet HELGESTA-NÄSBY DOMARGÅRDEN SPARREHOLM Fyrberg, Lena Monica ÅSÖGATAN 67 LGH STOCKHOLM FÖRENINGEN FOLKETS HUS I SPARREHOLM UPA LANSVÄGGATA SPARREHOLM Gadesund, Sven Anders Fredrik ISBERGAVÄGEN ÄLVSJÖ Garcia Eriksson, Anna Christina LAXVÄGEN LIDINGÖ Gardetun, Nils Sören Gardetun, Gerd Yvonne SÖDERBYVÄGEN 6 D ESKILSTUNA Gedda, Hans Jörgen ULVSUND SPARREHOLM Gedda, Jenny RENSTIERNAS GATA 22 LGH STOCKHOLM Gerdin, Jan Åke DROTTNINGGATAN 42 B LGH LYSEKIL Gimåker Elgås, Gudrun Birgitta Elgås, Magnus Per-Olof TOMTEBOVÄGEN SPARREHOLM Gistrand, Bertil Sven Christian Gistrand, Ann-Britt Yvonne KUNGSGATAN 26 LGH NYKÖPING Gleiss Schröder, Nina Britt Dagmar FLEMINGGATAN 64 LGH STOCKHOLM Grahn Seton, Annika Sonja Seton, Johan Olof Anders BLEKINGEGATAN 15 B LGH STOCKHOLM Granqvist, Gun Solveig Granqvist, Jan Olof STORA KVINNS VÄG 62 LGH ÄLVSJÖ Granström, Siv Ingegerd NJUSHAMMAR UVBERGET SPARREHOLM Grantorp Hägglid, Eva Christina PYROLAVÄGEN 19 LGH LIDINGÖ Grenander, Åsa Gunborg Maria Pleijel, Stephane Carl Roger BRÅLUNDEN 7 LGH BROMMA GRÖNKVIST,MARGRETHE GRÖNKVIST,GUNNAR HAKESKYTTVÄGEN ÄLVSJÖ GRÖNNEBERG,EDGAR REIDAR BRANTSTIGEN BROMMA Gudmunds Mild, Malin Kristina Mild, Björn Lars DOMARRINGEN GÄVLE Gudmundsson, Bengt-Olof RÅCKSTA GÅRDSVÄG 21 LGH VÄLLINGBY Gunnarsson, Arnold Pontus KLOCKARTORPSGATAN 18 M VÄSTERÅS GUNNARSSON,LISELOTT EVA ERIKA MILENIIGATAN VÄSTERÅS Gustafsson, Monica Birgitta SMEDSTA GÅRD HÖLÖ Gustafsson, Stig Bernt HEMSLÖJDSVÄGEN 4 LGH BROMMA Gustavsson, Bertil Rune Gustavsson, Ingegerd Monica Elisabet TRETTONDAGSVÄGEN VAGNHÄRAD Gustavsson, Sven Erik Gunnar Gustavsson, Rut Hjördis TOMTEBOVÄGEN SPARREHOLM GUSTAVSSON,SVEN ERIK HARRY DÖBELNSGATAN 38 B LGH STOCKHOLM Gutke, Marie Gunnarsdotter FLENS-VÄSBY EKVIK FLEN Günther Turesson, Ilona-Marie KUTTERVÄGEN ONSALA Günther, Karin-Jenny STOLTENSTR. 52 B H TYSKLAND Günther, Monika-Bettina KAVELDUNSVÄGEN ÄLVÄNGEN Göthberg, Catarina Marianne STORA SKUGGANS VÄG STOCKHOLM Hagberg, Sinikka Helinä Hagberg, Jan Erik Vilhelm OXBRO VITA BERGA SPARREHOLM Hagelin Bengtson, Åsa Mari Bengtson, Lars Johan LODGATAN 3 LGH STOCKHOLM HAGENS TOMTÄGAREFÖRENING HAGEN SPARREHOLM Hagfalk, Anna Beatrice LUNDASKOG SÄTERÅSEN JÖNÅKER Hagman, Birgitta Kristina FLYINGE FLYINGE HAGMAN,EVA HELENE HAGMAN,CARL OLOF TOMAS TYSTA GATAN 5 LGH STOCKHOLM Hallberg, Lin Persdotter UPPLANDSGATAN 54 F LGH STOCKHOLM Hallengren, Lars-Erik Sigurd Hallengren, Karin Margareta HÖGVILTSGATAN 11 LGH STOCKHOLM Hallman, Annika Marika Miesenberger, Olof Patrik YSTADSVÄGEN JOHANNESHOV HALLMAN,CARIN ELISABETH BRISGATAN GÄVLE HALVORSEN,INGELA GUNILLA LINNÉGATAN 42 LGH STOCKHOLM Hansen, Ingrid Gun-Britt FRÖJAS VÄG 45 LGH NYNÄSHAMN Hansen, Peter David ULRIKSBORGSGATAN 16 LGH STOCKHOLM Hansson, Leif Reinhold Hansson Friis, Bodil Gunvor JUNGFRUDANSEN 86 LGH SOLNA HARALDSSON,LARS ANDERS WESTMANSGATAN LINKÖPING HARALDSSON,RUTH BIRGITTA 9 TEMPLE END GREAT WILBRAHAM CAMBRIDGCB2I 5J ENGLAND STORBRITANNIEN HARALDSSON-RANDESTAD,ELISABETHLILLA ÅGRÄND 4 LGH ÖREBRO Hebert, Sten-Christian FINN MALMGRENS VÄG 3 B JOHANNESHOV HEDLUND,LARS ARNE ARVIKAGATAN FARSTA HEDLUND,LENA MARGARETA ÖVRE STRAND NYKÖPING

92 Bilaga 7 - Brevinbjudan till samråd Namn Adress Post nrort Land Hedman, Anton Mats Hedman, Maria Antonina LOHEGATAN ESKILSTUNA Hedman, Olga Eugenieuna ÖSTRA FORSSA BÅVENSVIK SPARREHOLM Heghammar, Eva Catrina GÖTABERGSVÄGEN VENDELSÖ Hein, Ann-Caroline RÅDHUSTORGET 1 LGH ESKILSTUNA Hein, Rose-Mary OSTENDSTRASSE N TYSKLAND Heldring Blomberg, Lena Margareta SAMTINGSGATAN 38 E STRÄNGNÄS Heldring, Hans Lewis FLORAGATAN FLEN Heldring, Jan Eric GRANGÄRDESGATAN ESKILSTUNA HELLGREN,CLAES HELLGREN,BIRGITTA FORNMINNESVÄGEN SÖDERTÄLJE Hellstedt, Bo Lars Anders HELGESTA-NÄSBY SPARREHOLM HELLSTRAND,MARGIT Ingen adress Henmark Lapidus, Eva-Britt POKALVÄGEN 3 LGH STOCKHOLM Henriksson, Helena Elisabet Veronica HALSVIKSÄNGEN STYRSÖ Henriksson, Rolf Magnus OPPEBY SPARREHOLM Herdensjö, Hans Olof KROKVÄGEN HUDDINGE Hilding, Klas Olof MYNTAVÄGEN ÄLTA HJALMARSSON,LENNART LINDSTEDT,MONICA ANN SKINNARVIKSRINGEN 10 A STOCKHOLM Hjort, Marianne Irene MANTALSVÄGEN TÄBY Hjorth Wernius, Anna Sigrid Christina HERRGÅRDSGATAN 1 LGH KARLSTAD Hjorth, Christina SMEDSBACKSGATAN 3 B LGH STOCKHOLM Holm, Karl Ingemarson Holm, Pia Lina FORSSABY VÄSTERLUND SPARREHOLM Holm, Susanne Olsson, Bengt Gunnar HALL EKHAGA GÅRD SPARREHOLM Holmberg, Erik Peter STARRKÄRR SPARREHOLM HOLMENS BRUK AKTIEBOLAG HOLMEN AB BOX STOCKHOLM Holmens Bruk Aktiebolag BOX STOCKHOLM Holmgren, Per-Erik Robert FAGERUDDSGRÄND TYRESÖ Holmstedt, Kjell Åke SOLVÄGEN SPARREHOLM Holmstedt, Sara Elisabeth Rosenholm, Dick Tony SOLVÄGEN SPARREHOLM Holst Hammarlund, Ullacarin Elisabet TORSGATAN 49 LGH STOCKHOLM HOPANDER,KARL GÖRAN HOPANDER,ANN-CATHRIN RÅBY LÖTEN NYKÖPING Hubbard, Lynn Marie Johansson, Johan Stig-Olov Hubbard Johansson, Alice Rose Elizabeth BRUNNAVÄGEN EKERÖ Hubbard, Viktor Anthony Hubbard, Isabelle Anna Maria SINGELGRÄND EKERÖ Hultman, Bo Allan Hultman, Ingrid Sonja Margareta KLEVA KVARNS GÅRD BJÖRNLUNDA Hultman, Erik Owe STENKVISTA GRINDA ESKILSTUNA Hurulund, Ingmari Eleonor ÖSTRA FORSSA FORSSAVÄGEN SPARREHOLM Hurulund, Nils Magnus LÅNGGATAN 10 B LGH ENKÖPING Hägerstrand, Love Harald Sigfrid Hägerstrand, Margit Agneta VECKOVÄGEN 27 LGH JÄRFÄLLA Häll, Ingrid Agneta KVARNGÄRDESGATAN 18 C ESKILSTUNA Högman, Carl Olof Bertil TOMTEBOGATAN 21 LGH STOCKHOLM Hörnberg, Rut Siv Kristina Hörnberg, Leif Tomas SNÖSKOSTIGEN 5 LGH HÄGERSTEN IDROTTSFÖRENINGEN KAMRATERNA MIDGÅRDSVÄGEN FLEN Isoz, Karin Ingrid Kristina EKDUNGEVÄGEN NACKA Isoz, Per Carl Johan Isoz, Inga Charlotte FRÄNDESTA GÅRD STORA HUSET SPARREHOLM Jacobs Riebschläger, Uta SOFIELUND BRAXENVIK SKOLA FLEN Jacobsson, Hans Evert VÄRTAVÄGEN 24 LGH STOCKHOLM Jakobsson, Karin Birgitta FEJBOLS GÅRD SPARREHOLM Jansson, Gunnar Ronald TRÄSNIDARVÄGEN HÄGERSTEN Jansson, Kjell Ingvar KRÅKUDDSVÄGEN TÄBY Jansson, Lars Eric STAVSVÄGEN BROSTUGAN MELLÖSA JANSSON,CARL TOMAS HUSHÅLLARGATAN SALA JANSSON,KARL MIKAEL FÖRENINGSGATAN VÄSTERÅS Johanson, Iréne Maria EDVIN ADOLPHSONS VÄG 4 LGH SOLNA JOHANSSON ENGSTRÖM,ALEXANDER BAGGETORP NYKÖPING JOHANSSON ENGSTRÖM,CHRISTOPHEHULTBÄCKEN NYKÖPING Johansson Falk, Birgit Margareta KOLBÄCKSGRÄND 32 LGH BAGARMOSSEN Johansson Falk, Gunnar Lars Johan SKOGALUNDSKLIPPAN 16 LGH NACKA Johansson, Artur Conny Johansson, Birgit Elisabeth TOMTEBOVÄGEN SPARREHOLM Johansson, Claes Eric FORSSA KYRKBOL SPARREHOLM Johansson, Ingrid Sylvia Maria KUNG GÖSTAS VÄG 44 LGH STRÄNGNÄS Johansson, Lars Anders SNICKARVÄGEN BRO

93 Bilaga 7 - Brevinbjudan till samråd Namn Adress Post nrort Land Johansson, Madelene Anna Maria Kjellström, Jan Robert Stefan FORSSA-NÄSBY SPARREHOLM Johansson, Olga Johansson, Karl Arne CLAESTORPSVÄGEN 20 LGH KATRINEHOLM Johansson, Roger Bo Lennart ZIMBERGSTRASSE HI SCHWEIZ Johansson, Sylve Henric ÖSTRA FORSSA HÖGTORPSVÄGEN SPARREHOLM Johansson, Tom Göran Krister GRUMSGATAN 1 LGH FARSTA Johansson, Ulf Folke Gunnar Tabaku, Adelina TOMTEBOVÄGEN SPARREHOLM JOHANSSON,GUN INGEGERD HERRGÖLET NYKÖPING Johnson, Peder Eric VÄPNARGATAN STOCKHOLM Jonsson, Ruth Ellen ODALGATAN 15 LGH LINKÖPING Jonsson, Stig Åke August TOMTEBOVÄGEN SPARREHOLM Joshed, Kerstin Mildred Madeleine Joshed, Erik Jörgen ESKADERVÄGEN 26 LGH TÄBY Juhlin, Eva Mariann SOCKENVÄGEN 383 LGH ENSKEDE Julander,Claes-Henrik Berezan Julander,Thea Cecilia VINDKALLSVÄGEN DJURSHOLM Järnbrink, Claes Georg Järnbrink, Ethel Birgitta ÅKERBYVÄGEN 88 LGH TÄBY Jävernäs, Bo Örjan ORVAR ODDS VÄG 3 LGH STOCKHOLM Jöe, Jyri David ANDERS ERSGATAN 16 LGH KARLSKOGA Jönsson, Christer Per Holger Porsander, Maj Gunnel STRANDVÄGEN SPARREHOLM Jönsson, Emma Carin RÅDMANSGATAN 84 LGH STOCKHOLM Jönsson, Lars Håkan Eidhagen, Maj Susanne Elisabet VÄSTRA FORSSA STJÄRNGLIMRA GÅRD SPARREHOLM Kalafatidis, Dimitrios FEJBOL FYRBERGSVÄGEN SPARREHOLM Kallio, Marjo Annikki HERTIG CARLS VÄG 38 A LGH SÖDERTÄLJE Kari Bergström Sibro Nyköping Karinen, Anna Maria SPARREHOLMS SLOTT SPARREHOLM Karlholm, Ingeli Margareta Karlholm, Berry SJÖVIKSVÄGEN FLEN Karlsson, Anna Maria BARBRO STIGSDOTTERS VÄG ENSKEDEDALEN Karlsson, Barbro Kristina Karlsson, Sven Roland JÄLUND ÖVERGÅRD STJÄRNHOV Karlsson, Björn John Ivar Holm, Anna Karin Maria SJÖVIKSVÄGEN FLEN Karlsson, Gunhild Viola RINDÖGATAN 21 LGH STOCKHOLM Karlsson, Göran Karlsson, Ann Kristin ULVSUND SPARREHOLM Karlsson, Inga-Lill Birgitta LANDSVÄGSGATAN SPARREHOLM Karlsson, Irma Christina ÅRDALA LÖTEN SPARREHOLM Karlsson, Jan Martin Lennart FÄLTVÄGEN 2 B SOLLENTUNA Karlsson, Kerstin Margareta BJÖRNSPINNARVÄGEN HUDDINGE Karlsson, Lars Christian SPÅNGA STATIONSVÄG 37 LGH SPÅNGA Karlsson, Lars Ragnar HELGESTA-BERGA SPARREHOLM Karlsson, Olof Michael NYTORGET 1 A LGH NYKÖPING Karlsson, Per Olov Gunnar BADHUSGATAN SPARREHOLM Karlsson, Sten Haine Edvin LANDSVÄGSGATAN 7 LGH SPARREHOLM Karlsson, Ulf Mikael BOMANSGATAN 24 A LGH VÄSTERÅS Karlsson, Åke Gustav Johan STARRKÄRR DJURSVIK SPARREHOLM Kastell, Bror Kent KARLSBORGSVÄGEN 8 LGH JOHANNESHOV KAT,ANNA-KARI ÖKSUNDSNÄS NYKÖPING KAT,PETER FRANS VAN MIERISSTRAAT 93H 107AMSTERDAM NEDERLÄNDERNA Kaveryd, Per Jonas Kaveryd, Kim Maria STUREHILLSVÄGEN 42 LGH STOCKHOLM Kemppainen, Erkki Aulis Juhani TOMTEBOVÄGEN SPARREHOLM Kestad, Susanne Marie KARLSHOLMSVÄGEN 3 A LGH TÄBY Kialt, Robert Andersson, Eva Anne Marita SOLVÄGEN SPARREHOLM Killgren, Karl Johan Robert REPSLAGARGATAN 8 LGH STOCKHOLM Kinell, Ulf Stefan KAPELLGATAN 17 LGH SOLNA Klevstig, Hans Oskar RÅBY ERIKSLUND VÄNHEM NYKÖPING Klevstig, Lars Christer GÖTAFORSVÄGEN 3 LGH ENSKEDE Klevstig, Lars Peter RUSTHÅLLARVÄGEN 37 LGH BAGARMOSSEN Knutsson, Karl Royne Knutsson, Maud Kristina BOGÅRDEN BOGÅRDSNÄS SPARREHOLM Kockum, Louise Agnes Margaretha Kockum, Klas Ditmar JOHAN ENBERGS VÄG 23 LGH SOLNA Kostmann Houghton, Hedvig Gunilla Kostmann, Carl Gustav Peter HALL HALLSVIK SPARREHOLM KREFT, HANS-UWE QUERKAMP G TYSKLAND Kristina Sundkvist Oppeby gård 25 lgh Nyköping Kugelberg, Gunnar Kugelberg, Jessica Maria DANNEMORAGATAN 4 LGH STOCKHOLM Kyhlberg, Catrin Elisabet Kyhlberg, Björn Erik VARGVÄGEN SALTSJÖ-DUVNÄS Kåbring, Karl Erik HALL NEDRE HALL SPARREHOLM

94 Bilaga 7 - Brevinbjudan till samråd Namn Adress Post nrort Land KÄLLROOS,MERVI BIRGITTA KÄLLROOS,CHRISTER MIKAEL RIPSA-EKEBY NYKÖPING Källström, Birk Sven Axel EKEBY ÅSTUGAN BJÖRNLUNDA Kärrdal, Lena Margareta LJUSKÄRRSVÄGEN 65 LGH SALTSJÖBADEN Lagerbäck, Kerstin Ingegärd LennartsdGRÖNVIKSVÄGEN 183 LGH BROMMA Lagerbäck, Nils Richard HYLTINGEÖ SÖRBY NERGÅRDEN STJÄRNHOV Lagercrantz, Lillemor Elisabeth Lagercrantz, Ludvig Johan Gustafsson SKEPPARGATAN 78 LGH STOCKHOLM Lagerstedt, Anders Gunnar MALSTANÄS FLEN Lagerstedt, Anders Gunnar MALSTANÄS FLEN Lamnevik, Stefan Rudolf Jönsson Lamnevik, Lena Carin Elisabeth HYLTINGEÖ ERSTA STJÄRNHOV Landin, Carina Angelica FRIDHEMSGATAN 42 LGH STOCKHOLM Langbjenne Sebardt, Maria Fredrika Ingen adress Lantz, Håkan Daniel HARRVÄGEN LIDINGÖ Larsson, Bengt Gottfrid Börje Larsson, Maj-Lis Anita KOMMENDÖRSGATAN 39 LGH STOCKHOLM Larsson, Brita Anne Margareta FYRMÄSTAREVÄGEN ONSALA Larsson, Carl Ingvar BRANDHOLMSVÄGEN 1 LGH NYKÖPING Larsson, Dan Arne SUDDAGUMMANS GATA 12 LGH BROMMA Larsson, Lars Gunnar KRUTHORNSVÄGEN 54 A LGH SOLLENTUNA Larsson, Sven Ingvar Larsson, Karin Margareta TOMTEBOVÄGEN SPARREHOLM LARSSON,INGRID ELISABET FNÖSKA BJÖRNLUNDA Lefranc Åhman, Cécile Rolande Anna KRISTINEHOVSGATAN 14 LGH STOCKHOLM Leijonhielm, Carl Johan Christofer Leijonhielm, Maria Helena OKTOBERGATAN 6 A LGH HÄGERSTEN Lewenhaupt, Johan Erik Welam ClaessoHÖGBERGSGATAN 75 B LGH STOCKHOLM Lilja, Birgitta Eva Maria LAGMANSVÄGEN SÖDERTÄLJE Liljeqvist, Karl Hans Erik HYLTINGEÖ FURUDAL STJÄRNHOV Lilliecreutz, Ingrid Ulla Margareta FRYXELLSGATAN 3 B LGH STOCKHOLM LILLIECREUTZ,MARGARETHA FRYXELLSGATAN 3 B LGH STOCKHOLM Lilliemarck, Anna Tuva DIANAVÄGEN 26 LGH STOCKHOLM Lind, Ann-Britt Linnéa HILLMANSGATAN 15 B LGH GÄVLE Lind, Bengt Ivan ROSENSKÖLDSGATAN 1 A LGH GÖTEBORG Lind, Sara Emine Maria SANDBÄCKSVÄGEN RÖNNINGE Lindberg, Anders Martin Janaka KVARNBACKSVÄGEN 125 LGH BROMMA Lindberg, Kristina Carolina Lindberg, Lars Anders TULLKAMMARGRÄND 5 LGH NYKÖPING Lindberg, Maj Ulla-Britt Lindberg, Knut Göran Reinhold BADHUSGATAN SPARREHOLM Lindelöf,Nils Robert SPETTEKAKSVÄGEN SKÖNDAL Lindgren, Ellevi Viola TOMTEBOVÄGEN SPARREHOLM LINDHAGEN,EVA HUVUDBYGGNADEN BREDGÅRDEN MARBÄCK LINDHAGEN,EVA MARGARETA LINDHAGEN HEGLED ORRVIKEN LINDQVIST NORDIN,ULLA MARITTA MUNKHAGSGATAN LINKÖPING Lindqvist, Ingela Linnea HERRNS VÄG 8 B TUNGELSTA Lindström, Karin Charlotte Lindström, Mats Örjan JÄRNEKSVÄGEN NACKA Linnér, Irma Brita Maria Ingen adress LINNÉRS DÖDSBO, ERIK SVEN BERTILTRE HÖGARS VÄG 76 B LUND Ljungberg, Maria Charlotte EKBACKSVÄGEN 39 A DANDERYD Ljungman, Gun-Britt Margareta Ljungman, Jan Christer Lennart KYRKDALSVÄGEN SPARREHOLM LORENIUS THOMAS LORENIUS SOFIELUND BRANTHÄLL BJÖRNLUNDA LORENIUS THOMAS VILLAGATAN 4 LGH STOCKHOLM LORENIUS,KARL HENRIK STEPHAN ESKILSGATAN 1 LGH STRÄNGNÄS Lorich, Carl Magnus Ingemar Åkesson Lorich, Gunnel Kristina BECKOMBERGAVÄGEN 219 LGH BROMMA Lundahl, Ester Margareta MINERVAVÄGEN 22 LGH SOLLENTUNA LUNDBERG,ULF TAGE LUNDBERG,LENA ELISABETH OPPEBY HUVUDBYGGNADEN NYKÖPING LUNDGREN,PIA KRISTINA ELISABET BÅVENSHULT MARIEBERG BJÖRNLUNDA Lundin, Anita Lilian Maino Lundin, Per Olof DAGAGATAN 7 LGH GNESTA LUNDIN,LARS ANDERS BALTZAR HUSBYGÅRD SÖDRA FLYGELN BETTNA Lundqvist, Karl Lennart Pettersson, Karin Lisbeth TOMTEBOVÄGEN SPARREHOLM Luoma, Seppo Tapio STRANDVÄGEN SPARREHOLM Luoma, Tuulikki STRANDVÄGEN SPARREHOLM Lyfors Stenbeck, Ann-Kathrine Ingrid HELGESTA KYRKBY MELLANGÅRDEN SPARREHOLM Löwenhamn, Mats Gustav HELGESTA-NÄSBY STORGÅRD SPARREHOLM LÖVÅSENS SAMFÄLLIGHETSFÖR BOX SPARREHOLM Lööf, Lars Hugo Andreas KAMMAKARGATAN 40 LGH STOCKHOLM Mace, Margit Christina SKOLGATAN SPARREHOLM Magnusson, Birgit Marianne BAGARFRUVÄGEN 105 LGH SKÖNDAL Magnusson, Leila HYLTINGEÖ SJÖSÄTRA STJÄRNHOV

95 Bilaga 7 - Brevinbjudan till samråd Namn Adress Post nrort Land Magnusson, Stefan Fringel, Eva Anna-Lotta MALUNGSVÄGEN SOLLENTUNA Malmqvist, Kjell Åke Malmqvist, Elsvig Barbro HALL HALLEBO SPARREHOLM Martin, Lena Ingeborg MELLANSJÖVÄGEN HUDDINGE Mellroth, Björn Egil HYLTINGEÖ SAXÄNGEN STJÄRNHOV Metz, Naomi Danielle GREV MAGNIGATAN 10 LGH STOCKHOLM Miesenberger, Inger Maria REPSLAGARGATAN 8 LGH STOCKHOLM Mikaelsson, Ida Helen Dahl, Ulf Göran KRONVÄGEN 29 A JÄRFÄLLA Mirahmadi, Anne Birgitta STRANDVÄGEN 7 B U1 LGH STOCKHOLM Molin, Hanna Kajsa Maria Ginner, Thomas Albert FARSTAVÄGEN 87 LGH FARSTA Myrbäck, Lena Margareta HÖGBOVÄGEN 12 A EKERÖ Månsson, Karl Ossian Eugén MALSTANÄS KVARNBÄCKEN FLEN Månsson, Martin Eduard Jacob LINNÉGATAN 86 LGH STOCKHOLM Mähl, John Olov JÄLUND NERGÅRD STJÄRNHOV Mähl, Ronny Sten Johan JÄLUND NERGÅRD STJÄRNHOV Mörner, Madeleine Elsa Lida AndersdotHORNSUND FLEN Nejman, Rita Monica BERGVIKSVÄGEN BROMMA Neveling, Maria Elisabeth UDDBY GÅRD BRYGGHUSET TYRESÖ Neveling, Peter Paul PLOGGATAN 3 LGH STOCKHOLM Neveling, Raoul Peter ÅSÖGATAN 200 C LGH STOCKHOLM Nikolic, Radisa Nikolic, Gorica STAVANGERGATAN 52 LGH KISTA Nilsson Gråberg, Hjördis Helena Gråberg, Svante HERRHAGSVÄGEN ENSKEDE Nilsson Sommarin, Hedvig Inger Elisab TANTOGATAN 71 LGH STOCKHOLM Nilsson, Bengt Christer MÄLARHÖJDSVÄGEN HÄGERSTEN Nilsson, Charlotte Helena PONTONJÄRGATAN 35 LGH STOCKHOLM Nilsson, Lars Krister STJÄRNVIK STJÄRNHOV NILSSON,AUD MONICA ASTRID NILSSON,LARS CHRISTER STUREVÄGEN 21 B NYKÖPING Norander, Ylva Elisabet FORSSABY SJÖLUNDA SPARREHOLM NORBERG,CLAES ÖKSUND BETTNA Nordlander, Anna Margareta ÅLSTENSGATAN BROMMA NORDLANDERS DÖDSBO, ANNA-GRET Uddberga Gård SPARREHOLM Nordling, Kenneth Ole Burström, Gösta Daniel EHRENSVÄRDSGATAN 6 LGH STOCKHOLM Nordman, Heli Eija Maritta BROLÖTEN EKNÄS SPARREHOLM Nordström, Andreas Börje LILLA ERSTAGATAN 6 LGH STOCKHOLM Norén, Kjell Gudmund Norén, Rose-Marie Astrid HELGESTA KYRKBY SÖDERGÅRDEN SPARREHOLM Norlén, Annika Margareta STORSKRAKEVÄGEN INGARÖ Norlund, Eva Susanne ADILSVÄGEN BROMMA Norr, Erik Lennart KNÄCKEPILSGRÄND HÄSSELBY Nyberg, Björn Olov BELLMANSKÄLLEVÄGEN 11 LGH HÄGERSTEN Nygren, Helena Elisabet FORSSABY SJÖVIK SPARREHOLM Nystedt, Berit Margareta Andersson, Tomas Lars Gustav KVARNSJÖVÄGEN FLEN Nyström, Karin Maria HALL TÖVA GÅRD SPARREHOLM ODHNER,AMANDA ÅKERVÄGEN LIDKÖPING ODHNER,ANNA CYPRESSVÄGEN ENEBYBERG ODHNER,EBBA 64, RUE MARIE ADELAIDE L-2128 LUXEMBURG Ohlén, Bengt Göran LAXNETORPSVÄGEN 6, LAXNE VISIONSHUS GNESTA Ohlén, Gustaf Lennart Ingen adress Ohlén, Irma Ingrid SJÖMANSVÄGEN 32 LGH SÖDERTÄLJE Ohlén, Lars Jörgen KLEVA KVARN BRANTEN BJÖRNLUNDA Ohlen, Vanja Birgitta KLEVA KLIPPAN BJÖRNLUNDA Olsson, Gunnar Ingemar STIGBERGSVÄGEN 2 B LGH UPPSALA OLSSON,SVEN-ÅKE JERKER OLSSON,INEZ KATARINA ELISABETH SKRIDSKOVÄGEN JÄRFÄLLA OTTOSSON TROEDSSON,GUNILLA JUNKERVÄGEN SALTSJÖ-BOO Palm, Björn Håkan FÅRTICKSGATAN ENKÖPING Palm, Conrad Carl Gustaf SKEDEVI SÄTERI HERRGÅRDEN FLEN Palm, Gunvor Margot KUNGSGATAN 15 LGH MALMKÖPING Palm, Ulf Håkan FREJAVÄGEN GNESTA PEACOCK,ULRIKA INGER MARIE PEACOCK,NICHOLAS BERTIL SANDVIK NYKÖPING Pehrman, Robert Kristian Yotis Pehrman, Christel Athina SPIKBORNSVÄGEN SEGELTORP Pehrsson, Carl-Eric Christer Huhta, Eva-Lena Elisabet FURUGATAN MALMKÖPING Persson Lardinger, Anna Maria Christina Lardinger, Rolf Lennart HALL BJÖRKÄNGS GÅRD SPARREHOLM Persson, Bror Julius Persson, Barbro Gunilla FEJBOL STENSÄNGSVÄGEN SPARREHOLM

96 Bilaga 7 - Brevinbjudan till samråd Namn Adress Post nrort Land Persson, Hans Göran Steen, Anitra Linnéa HYLTINGEÖ TORPS GÅRD STJÄRNHOV Persson, Jan Börje KARLAPLAN 7 LGH STOCKHOLM Persson, Johan Börje Ossian SKÅRSGATAN GÖTEBORG Persson, Malin Clara Charlotta GRENLJUSBACKEN 15 LGH STOCKHOLM Persson, Sara Elisabet BYVÄGEN TÄBY Pettersson, Kamjan FEJBOL FYRBERGSVÄGEN SPARREHOLM Pettersson, Kristina Lillemor Pettersson, Stig Roland SIKVÄGEN 17 LGH TYRESÖ Pettersson, Ove Ingemar ASPSÄTRAVÄGEN 33 LGH SKÄRHOLMEN PHILLIPS,ANNA-KATRINA Ingen adress Poluha, Olov Gunnar HALL NYSTUGAN SPARREHOLM Poroznetova, Rita SPARREHOLM SALBERGSVIK SPARREHOLM Posse, Barbro Josefina LUTHAGSESPLANADEN 15 B LGH UPPSALA Rasmusson, Erik Ingmar WOLLMAR YXKULLSGATAN 17 C 6TR STOCKHOLM Remholt, Gert Magnus MARKVIKSVÄGEN HÄSSELBY Remholt, Lena SNÅRVINDEVÄGEN HÄSSELBY Repka Redig, Päivi Marianne DARTANJANGS GATA 68 LGH BROMMA Reutfors, Lena Mikaela Lopez Murano, Pablo Marcelo TOMTEBOVÄGEN SPARREHOLM Riddermark, Jan Lennart Cohn Riddermark, Ingrid Birgitta BRÅLUNDEN 4 LGH BROMMA Rislund, Claes-Håkan Mikael Rislund, Anne Britt KVARNSJÖVÄGEN FLEN Roempke, Claes Johan Stig ANDRÉEGATAN 5 LGH STOCKHOLM Roempke, Claes-Fredrik Oscar TUNA SÄTERI STJÄRNHOV Ros, Berit Gunilla Tenggren, Ola Mikael RÅDJURSVÄGEN 30 LGH VÄSTERHANINGE Rubensson, Susanne Josefine BONDEGATAN VINGÅKER Rydh, Brita Elin Elisabeth HOLLÄNDARGATAN 18 LGH STOCKHOLM Räf, Lars Erik Räf, Kristina Margareta LUNTMAKARGATAN 75 LGH STOCKHOLM Rönnqvist, Kerstin Maria FAGERUDDSGRÄND TYRESÖ Sachs, Mona Carolina HUNDUDDSVÄGEN STOCKHOLM Sadi-Dubois, Carl David Daniel Louis SIBYLLEGATAN 23 LGH STOCKHOLM Sadi-Dubois, Catherine Marie Louise SPÅNGA GÅRD FLEN Sagelius, Jenny Britta EJDERVÄGEN SEGELTORP SALTSKOG,ANITA MONICA MARGARETHOVRA HUVUDBYGGNADEN NYKÖPING SALTSKOG,BJÖRN ERIC PHILIP ARRENDATORVÄGEN NYKÖPING Samuelsson, Britt ULVSUND SPARREHOLM Samuelsson, Vanja Helena JURISTVÄGEN SEGELTORP Sandell, Anders Carl Hugo SANDSTENSVÄGEN UPPSALA Sandin, Ulla Anna-Karin HULDREVÄGEN SALTSJÖ-BOO Sandqvist, Sigun Nilsdotter DAL SPARREHOLM Sanmark, Per Arvid Lennart Sanmark, Marianne Kristina STORGATAN 34 LGH STOCKHOLM Schwang, Monica Kristina KARLAVÄGEN 52 LGH STOCKHOLM SCHÖN,SONJA KERSTIN MARGARETA Ingen adress SCOUTERNA BOX STOCKHOLM Sebardt Persson, Ingrid Elisabet TRANMYRVÄGEN LULEÅ Sebardt Velve, Annika Helena Velve, Albert Amar Velve, Mimmi Ragini PARKGATAN 6 LGH STOCKHOLM Sebardt, Björn Göran VALLSTANÄSVÄGEN 60 A ROSERSBERG Sebardt, Carl Fredrik Wilhelm FLINTBACKEN 8 LGH STOCKHOLM Sebardt, Gabriella Kristina JUNGFRUGATAN 64 LGH STOCKHOLM Sebardt, Inga Helena LILLA TORG SIMRISHAMN Sebardt, Jacob Wilhelm HASSELUDDSVÄGEN VALLENTUNA Sebardt, Johan Fredrik JÄTTNA STJÄRNHOV Sebardt, Karin Aina Gunilla LüTZENGATAN 6 LGH STOCKHOLM Sebardt, Per Anders GYLLENSTIERNAS VÄG TÄBY Seger, Lena Marie BRYGGAREGATAN 17 LGH KATRINEHOLM Silfverskiöld Getz, Monica KÄVLINGEVÄGEN 1 LGH LUND Silfverskiöld, Nils Peter VÄSTRA MÅRTENSGATAN 1 LGH LUND Simm, Kersti Ulrika BY HARBO Siverby, Kenneth Jonas Siverby, Emma Marie Elisabeth ORRFJÄRDSGRÄND 7 LGH ÅRSTA Sjöberg, Ingrid Christina Sjöberg, Carl Per Olov MIDGÅRDSVÄGEN FLEN Sjödin, Anita Margareta GAMMELHAGEN JORDBRO Sjölund, Annica Gerd Helen MÅLARVÄGEN BRO Skoog, Lars Tomas Karlsson, Maria Katarina BAGAREGATAN NYKÖPING Sköld, Gun Sigrid Charlotte ENBACKEN TÄBY Sköldborg, Britta Märta Marie- Charlotte Sköldborg, Thomas Filip MATILDA JUNGSTEDTS VÄG ENSKEDEDALEN SPARREHOLMS ÅKERI AB ÖSTRA INDUSTRIOMRÅDET SPARREHOLM

97 Bilaga 7 - Brevinbjudan till samråd Namn Adress Post nrort Land Sparrings Folke, Anne Berit Sparrings, Rolf Bror AFTONVÄGEN 9 LGH TULLINGE Spångberg, Kerstin Eva Viola SALSTAGATAN 25 A LGH FLEN STACKELBERG,ARNOLD JOHAN ADOLPHE L STACKELBERG,CATHARINA CECILIA RÅBYSTRAND NYKÖPING Stangendahl, Margareta Elisabet Stangendahl, Peter Esa BRAGES VÄG UPPSALA STAVVIKS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING POSTLÅDA STAVVIK NYKÖPING Steinberg, Eva Miriam JÄTTESTIGEN 1 LGH BROMMA Stenbeck, Per Folke EKUDDSVÄGEN 25 LGH NACKA Stenberg, Ulf Karl Magnus VÅRMOSSEVÄGEN NYKÖPING STENBERG,EVA LILLY LOUISE FOTBOLLSVÄGEN 13 LGH NYKÖPING Stenberg,Fredrik Karl Rune DREJARGATAN TORSHÄLLA STENBERG,JOHAN MELKER OLOF BERZELIEVÄGEN NYKÖPING STENBERG,KARL HENRIK MIKAEL TEXTILVÄGEN NYKÖPING Stenberg,Katarina Mariana Gunilla ORRESTAGATAN 1 A LGH FLEN STENBERG,ULF KARL MAGNUS VÅRMOSSEVÄGEN NYKÖPING Stenberg,Ulrik Lars Gunnar ALBYVÄGEN NYKÖPING Stensköld, Birger Nils Gustav BLÅSUTVÄGEN 47 LGH JOHANNESHOV Stensköld, Göran Curt Axel ROTSUNDAGÅRDSVÄGEN 16 LGH SOLLENTUNA Sterner, Erik Roland GREVGATAN 43 LGH STOCKHOLM Sterner, Ingrid Anette Sterner, Roland Fridolf VÄSTRA FEMÖRE GÖLHOLMEN OXELÖSUND Sterner, Tina Kristina Anette LIDKÖPINGSVÄGEN 39 LGH JOHANNESHOV Strand, Annika Ingrid KRÅKBÄRSVÄGEN TRÅNGSUND Strand, Lennart Erik NAUMANNSVÄGEN HÄGERSTEN STRANDÅS,BENGT GÖRAN VENAVÄGEN ÖREBRO STRANDÅS,BO ERLAND TAZETTVÄGEN NYKÖPING STRANDÅS,LARS OLOV FÖRVALTARVÄGEN SÖDERTÄLJE STRANDÅS,STIG GUNNAR PLOMMONGÅNGEN NYKÖPING Strömstedt, Åsa Camilla MYNTAVÄGEN ÄLTA Stål, Göran Sven Folke ÖSTRA FORSSA STRÖMSBORG SPARREHOLM Stålberg, Ylvalie Astrid Birgitta ÅRDALA HALLEBRO GÅRD FLEN Stålbrand, Sten Gunnar Stålbrand, Eva Lotti HÅSJÖGRÄND 2 LGH VÄLLINGBY Stäringe Säteri Aktiebolag STÄRINGE VADSBRO FLEN Sund, Maj-Britt Sund, Jonas Bertil Sture FEJBOL FEJBOLVÄGEN SPARREHOLM Sundman, Maria Desirée HASSELÖ NORRGÅRDSVÄGEN SPARREHOLM Svalling, Björn Anders Gunnar ARTILLERIGATAN 26 LGH STOCKHOLM SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET ÖSTER-MALMA NYKÖPING Svensson, Alf Ingvar Rune Svensson, Gun Elisabeth SJÖVIKSVÄGEN FLEN Svensson, Fredrik Per Olof FOLKUNGAGATAN 61 LGH STOCKHOLM Svensson, Gudrun Elisabet Svensson, Sven Gunnar KOMETVÄGEN 17 LGH TÄBY Svensson, Hans-Olof SJÖGETORP LARSTORP FLEN Svensson, Karl Göran ÖSTRA FORSSA HÖGTORPSVÄGEN SPARREHOLM Svensson, Nils Erik Arne KAPELLGATAN 1 B LGH FLEN Svensson, Sven Erik ANDERS LUNDSTRÖMS GATA 8 LGH SOLNA Svensson, Sven Olof Yvon SKEDVIKSVÄGEN 6 LGH ÅRSTA Svensson-Frey, Ingrid BERGSUNDS STRAND 3 LGH STOCKHOLM Sällqvist, Ingvor Elisabeth RUA PROF. DR. ANTONIO HERCULANO CHAVES DE CARVALHO NR 12 TAVIRA PORTUGAL Sällqvist, John Rune Göran RUA PROF. DR. ANTONIO HERCULANO CHAVES DE CARVALHO NR 12 TAVIRA PORTUGAL Söderberg, Torgny Helmer Sköllerfelt, Eva Marianne Elisabet GRÖNVIKSVÄGEN 111 LGH BROMMA Söderberg,Gustaf Magnus Fredrik SJÖGEDAL BJÖRNLUNDA Söderberg,Lars Thomas Fredrik THOMAS SÖDERBERG WALKERS VÄG 21 LGH NYKÖPING Söderberg,Lars-Åke Fredrik SJÖGEDAL BJÖRNLUNDA Söderén, Ulla Birgitta NYGATAN 36 LGH SPARREHOLM Tham, Helga Liselott VENDEVÄGEN DJURSHOLM Tham, Lennart Wilhelm Kjell Sebastian121 MEYER ROAD E+05 SINGAPORE Thermaenius, Monica Ingvarsdotter HERRGÅRDSVÄGEN ENSKEDE GÅRD Thorn, Christina Elisabet Ingen adress Thorn, Sten Ulf Christer SÄVSTIGEN HÄSSELBY Thunholm, Erik Lennart TOMTEBOVÄGEN SPARREHOLM Thörnwall, Bo Ivan Harald Taube, Lisa Charlotta Svensdotter BONDEGATAN 5 B LGH STOCKHOLM TORÉN,HANS GABRIEL Ingen adress Torsten Andersson Simora Lövlunda Bettna Trehn, Carl Ivar Axel Bengtsson Trehn, Eva Cecilia Olofsdotter HYLTINGEÖ ÖVERBY LILLGÅRD STJÄRNHOV TROEDSSON,ANNICKA CHRISTINA TULEGATAN 52 LGH SUNDBYBERG Tunkrans,Britta Gunilla Tunkrans,Stig Arne Gunnar STUBBNARVSVÄGEN FALUN

98 Bilaga 7 - Brevinbjudan till samråd Namn Adress Post nrort Land TÖRNQVIST,BO ERIK EMANUEL TÖRNQVIST,ING-MARI MAJ-VIVAN LUDGO HULT BJÖRNLUNDA Udell, Kim Tony Christian Udell, Ruth Bodil Gunilla PUPPVÄGEN TUMBA Ullman, Harald Carl Gustav Ullman, Ingrid Kristina KARLAVÄGEN 94 LGH STOCKHOLM Uvnäs, Tatiana Kristina Uvnäs, Karl Magnus JUNGMANSGRÄND STOCKHOLM WACHTMEISTER,GEORG CARL GUSTAFBUREVÄGEN 22 A LGH DJURSHOLM WACHTMEISTER,STEN TED PATRICK RUNEBERGSGATAN 6 LGH STOCKHOLM Wahl, Rosa Maria Cecilia PÄR LAGERKVISTS GATA 27 LGH STOCKHOLM WANGEMANN BERGGREN,MARIANNE KARLBERGSVÄGEN 36 A LGH STOCKHOLM WANZELIUS,LEIF TORE FNÖSKA BJÖRNLUNDA Wathén, Aarne Henrik SÖDERARMSVÄGEN 42 LGH JOHANNESHOV Wathén, Leena Hillevi ADA NILSSONS GATA 19 LGH HÄGERSTEN Vedin, Eric Göran Svensson, Inger Margareta BLEKINGEGATAN 29 LGH STOCKHOLM Weilar, Linn Eleonore Jonsson Weilar, Daniel Michael VINTERVÄGEN SALTSJÖ-BOO Wejdmark, Jan Olof Gunnar VIRVELVINDSVÄGEN BROMMA Welff, Hans William FRÄKENGRÄND GNESTA WERNER POUSETTE,ELSE INGRID MARDANAVÄGEN 4 B DJURSHOLM VESTERMARK,LIV KERSTIN MARIA HAGBY GÅRD RIMBO WESTRING,GUSTAF BJÖRKLIDEN VÄSTERVIK WESTRING,GÖSTA VENDEVÄGEN 5 A LGH DJURSHOLM WESTRING,OLOF VILLAVÄGEN LIDINGÖ WESTRING,PHILIP GÖSTA WESTRING LILLKALMARVÄGEN 74 B DJURSHOLM Wetterblad, Emmy Margareta SÄTERBOGATAN VÄSTERÅS Wetterblad, Ragnar Wilhelm GRAFENAUSTRASSE 5 CH-630 ZUG SCHWEIZ Wetterblad, Sten Arvid HARPALTSVÄGEN VAXHOLM Victorin, Sonja Margareta Victorin, Leif Göran NORR MÄLARSTRAND 8 LGH STOCKHOLM Widman, Ingrid Maria Elisabet Arvidsson, Sven Ivar TETORPSVÄGEN UPPLANDS VÄSBY Vigil, Anna Birgitta STARRBÄCKSGATAN 17 LGH SUNDBYBERG WIJKMAN,ESZTER KATALIN ANTONIA ODENGATAN 21 LGH STOCKHOLM Wijkström, Lars Gunnar Ragnar Wijkström, Karin Annika KUNGSHOLMSTORG 3 C LGH STOCKHOLM Wiklander, Hans Erik Wiklander, Inger Birgitta SOBELVÄGEN SALTSJÖ-DUVNÄS Wirbrant, Anita Gudrun Margareta Ehrnebo, Mats Vilhelm NJUSHAMMAR STORÄNGSVIKEN SPARREHOLM Virgin Björkman, Maria Therese Louise KARLAVÄGEN 47 A LGH STOCKHOLM Wirmark, Gudrun Astrid Margareta RYTTARGATAN 7 LGH SOLNA Viterstedt, Sonja Ulla Margaretha SKOGSSTIGEN TROSA Witting, Carl Håkan Algot SUNNERDAHLSPLAN BROMMA Witting, Carl Michael Håkan VÅTMARKSVÄGEN SOLNA Wollbrand, Rolf Ingemar Wollbrand, Linnéa Sigbritt Ingegärd MIDDAGSVÄGEN 6 LGH TULLINGE VON ESSEN LINDSTEDT,LILY A HELEN ÖSTERMALMSGATAN 81 LGH STOCKHOLM VON HOFSTEN,CLAES BENGTSSON ÖNSKERINGSVÄGEN BROMMA von Post, Stafs Fredrik Wilhelm ROCKELSTA ARRENDEBOSTADEN SPARREHOLM von Varfalva Palffy, Björn Attila Zoltan ALLARPSVÄGEN BROMÖLLA von Varfalva Palffy, Lena Ingrid Gizella LYCKO-PERS VÄG LUND Väntsilä, Matti Juhani SJÖDALSTORGET 9 LGH HUDDINGE Zettergren, Mats Folke VIOLGATAN LINKÖPING Zettergren, Ulf Torbjörn ÄLGSTIGEN BROMMA Zetterqvist, Björn Anders GÄVERSNÄS GÅRD FLEN Åberg, Berit Kristina Åberg, Per Arne MAJROVÄGEN 17 LGH ENSKEDE Åhman Lefranc, Charles-Erik Georges HJORTVÄGEN SALTSJÖ-BOO Åkerblom, Monica Linnéa Åkerblom, Erik Thomas MIDGÅRDSVÄGEN FLEN Åslund, Ulf Bengt-Erik Hedin Åslund, Anna Elisabeth BONDEGATAN 67 LGH STOCKHOLM Änggård, Klas Båge KÄLLBACKEN SOLNA Öberg, Sven Axel Olof VIBYHOLMS SLOTT SPARREHOLM Öberg, Sven Erik Gustaf NYÄNGSVÄGEN BROMMA ÖBERG,SVEN AXEL OLOF VIBYHOLMS SLOTT SPARREHOLM Ögren, Nils Sture SANDHAMNSGATAN 26 LGH STOCKHOLM Öhlander, Anders Erik SMÅDOPPINGVÄGEN SALTSJÖ-BOO Öhman, Gull Ann-Mari KÄLLGATAN 7 LGH ENKÖPING ÖJERT,ANDERS ROSENKÄLLAVÄGEN NYKÖPING Österberg, Laura Margaret HYLTINGEÖ STORGÅRDEN STJÄRNHOV ÖSTLUND,YLVA MARIA LYDIA BRAGEVÄGEN DJURSHOLM Özkök, Lütfi STAMGATAN 59 LGH ÄLVSJÖ Özkök, Nermi Martin TRAVARVÄGEN SIGTUNA

99 Bilaga 8

100

101 Bilaga 9

102 Utdrag från Nyköpings hemsida

103 Bilaga 10

104 Bilaga 10 Mötesanteckningar från samrådsmöten samråd och i Nyköping och Sparreholm. Båven Lidsjön Ekologi Det är inte acceptabelt att det sker en förhöjning av vattennivån (refererar till en punkt på grafen som presenteras). En endaste höjning kan fördärva marken och fastigheter kring Båven. (Båven-bo, LRF-representant) Man bör beakta att sätta en lucka eller annan konstruktion i utskovet (i delen som går ned) för att i nödfall kunna förhindra torrperioder i framtiden(båven-bo och fiskerepresentant). Skulle man kunna lägga dit en betongkloss för att förhindra en nödsituation för att stoppa flödet om det skulle behövas i framtiden? Man bör optimera för stensimpan och hålla fast vid hastigheten 0,4 m/s för vattenflöden. Detta kan göras genom att sänka Båven med 60 cm och höja Lidsjön 40 cm. (Man är i dagsläget inte nöjd med vattennivåerna i Lidsjön). Man bör konstruera dämmet i Sibro som i Vad. Man bör även konstruera om dämmet i Vad. Finns risk för slamuppsamling i Lidsjön. Åkrar i Lidsjön kan ta skada Påverkan på Lidsjön bör beskrivas mer utförligt i MKB Storlommen bör beskrivas mer i MKB. Storlommen häckar i april-juli och är mycket känslig mot fluktuationsförändringar under denna tid. Vattnet bör inte sjunka mer än 30 cm och inte stiga mer än 2 cm finns det nya belägg för. Finns ny studie som ska skickas till Emma. Tycker annarsatt kurvorna ser ok ut. (Representant från Naturskyddsföreningen). Finns risk för att ljusinsläpp ökar om vattennivåer sjunker vilket orsakar igenväxning av vikar (Båven-Bo) Man bör optimera för stensimpan och hålla fast vid hastigheten 0,4 m/s för vattenflöden. Enligt länsstyrelsen torrläggs malens lekområden och arten är starkt hotad. Men det finns jättemånga malar i vattendraget för tillfället. Övriga synpunkter Höjdnivåsystem måste göras tydligare i MKB. Stor förvirring.

105 Bilaga 11

106 Bilaga 11 - Sändlista om information om reviderat samrådsunderlag Ann-Christin Karlsson Ulvsund Sparreholm Bengt S Nilsson Pontonjärgatan 35 Lgh Stockholm Curt Almberger Vikbyvägen Lidingö Hans Gedda Ulvsund Sparreholm Hans Wiklander Sobelvägen Saltsjö-Duvnäs Herbert Sjöblom Hyltingeö Gillinge Stjärnhov Inga-Britt Andersson Andersson, Torsten Robert Simora Lövlunda Bettna Inger Bengtsson Starrkärrsvägen Stor-Hjula Sparreholm Inger Båvner Ulvsund Killingpinan Sparreholm Jan Andersson Hagen Sparreholm Jan Båvner Södermannagatan 64 A Lgh Stockholm Jan olof & Solvige Granqvist Stora Kvinns Väg Älvsjö Johan Isoz Frändesta Gård Stora Huset Sparreholm Kari Bergström Sibro Nyköping Marianne Fröberg Helgesta-Näsby Sparreholm Marie Bäckman Nyberg Starrkärrsvägen Lappviken Sparreholm Ola Haglund Kyrkdalsvägen Sparreholm Per Dolk Gråsta Kroksätter Äng Sparreholm Peter Holmberg Starrkärr Sparreholm Rolf Pettersson Landsvägsgatan Sparreholm Rune Båvner Södermannagatan 64 A Lgh Stockholm

107 Bilaga 11 - Sändlista om information om reviderat samrådsunderlag Stephane Pleijel Brålunden 7 Lgh Bromma Ulf Wangeryd Hagen Ällmoravägen Sparreholm Witting Carl Håkan Algot Sunnerdahlsplan Bromma Åke Karlsson Starrkärr Djursvik Sparreholm Åke Svensson Starrkärrsvägen Lappviken Sparreholm

108 Bilaga 12

109 Nyköping Dnr: SHB17/83 Angående samrådshandlingar för tillståndsansökan Sibro dämme en rättelse har gjorts av höjdsystemet Hej! Du får det här brevet eftersom du har skickat in ett yttrande i samrådet i processen för tillståndsansökan för Sibro dämme. Vid samrådsmötena i Nyköping och Sparreholm uppmärksammades ett fel med koordinatsystemen i samrådsunderlaget. Vi ber om ursäkt för detta. Här får du information om vad felet var och hur vi har rättat till det. Vad var felet i samrådshandlingen? Tyvärr kom ett annat höjdsystem än det angivna med i samrådsunderlaget (höjder visades i RH70 och inte i det angivna RH2000). Detta gjorde att ett annat höjdsystem än det som användes i den hydrauliska modellen skrevs ut i samrådsunderlaget. Hur påverkar det? Höjdangivelser i kapitel 6 och kapitel 7 i samrådsunderlaget ligger 16 cm för lågt mot det angivna RH2000. Detta innebär att alla höjder har justeras i en reviderad version av samrådunderlaget som nu finns tillgänglig. Hur påverkar det inte? Då alla grafer har haft samma höjdsystem (exempelvis modellerade och historiska nivåer) innebär det ingen skillnad i jämförelser av exempelvis flöden mellan historiska och framtida nivåer (figur 5 och Figur 6). Felet bedöms heller inte ha någon påverkan på ekologin. Påverkar det samrådet? Nej, felet påverkar inte samrådsprocessen. Vi har diskuterat frågan med Länsstyrelsen och fått råd av dem. Hur korrigerar vi felet och säkerställer att det inte kommer igen Alla grafer presenteras nu med två axlar med olika koordinatsystem. Framtagna handlingar kommer att granskas i större detalj. Mer information Du hittar alla reviderade samrådshandlingar på Postadress Nyköpings kommun Samhällsbyggnad, Strategienheten NYKÖPING Besöksadress Stora Torget Tfn E-post samhallsbyggnad@nykoping.se Org nr Bg kommun@nykoping.se

110 2/2 Har du frågor? Kontakta projektledare Johan Palmqvist: Nyköpings kommun Samhällsbyggnad, Strategienheten Skapat

111 Bilaga 13

112 Samrådsunderlag inför ansökan om tillståndsansökan för vattenverksamhet Nyköpings kommun Sibro dämme Samrådsunderlaget är sammanställt av Ramböll Reviderat Nyköping

113 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag uppdatering \samrådsunderlag sibro dämme docx Innehållsförteckning 1. Inledning Vad innebär ett samråd? Bakgrund Förstudie Beskrivning av planerade åtgärder Båvens reglering Flöden och nivåer i faunapassage Lidsjön Förutsedda konsekvenser Planerade undersökningar Miljökonsekvensbeskrivning Samråd Bilagor och Förstudie i Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

114 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag uppdatering \samrådsunderlag sibro dämme docx Samrådsunderlag Inför tillståndsansökan för vattenverksamhet vid Sibro dämme 1. Inledning Vid Båvens utlopp i Sibro finns idag ett dämme som reglerar vattennivåerna i Båven och avtappningen till nedströms liggande Lidsjön (Figur 1 och Figur 2). Dämmet utgör ett vandringshinder för flera rödlistade arter i området och vattenregleringen påverkar de biologiska förhållandena i både Båven och Lidsjön negativt med effekter på exempelvis malens lekområden. Regleringen av Båven har under flera somrar, då dammluckor enligt gällande reglering står öppna, resulterat i låga vattennivåer i Båven vilket har inneburit negativa effekter för bland annat boende, fiske och friluftsliv. Figur 1. Ortofoto över Sibro dämme med Båven i norr och Lidsjön i söder. Nyköpings kommun har av Länsstyrelsen i Södermanland förelagts att ansöka om tillstånd till reglering av Båven, alternativt ansöka om utrivning av dämmet. 1 av 12 Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

115 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag uppdatering \samrådsunderlag sibro dämme docx 2. Vad innebär ett samråd? Samrådet syftar till att informera allmänhet, sakägare, myndigheter och organisationer om planerad verksamhet och ge dem möjlighet att framföra önskemål och synpunkter avseende utformning och vad som ska tas upp i den miljökonsekvensbeskrivning som ska upprättas inom tillståndsansökan för vattenverksamhet vid Sibro dämme. I samrådsprocessen ska synpunkter och önskemål behandlas och övervägas och hur de behandlats ska dokumenteras. Figur 2. Fotografi över befintligt dämme. Dammkrön, där vatten rinner över vid höga vattennivåer, är till höger i bild. Utskovsluckor för avtappning av Båven syns rakt fram i bild, till vänster om dammkrönet. 3. Bakgrund Vid Sibro har sedan länge funnits en damm vid Båvens utlopp. Dagens reglering av dämmet utgår från ett stämningsmål mot Nyköpingsåns Kraftintressenter AB från 1941 (slutdom 1944). Dagens dämme utgörs av ett ca 56 m långt dammkrön och tre utskovsluckor (Figur 2). Dämmet ger en höjdskillnad på ca 2,5 m mellan Båven och nedströms liggande Lidsjön. Ekologiska värden Det finns tre Natura 2000 områden som omfattar Sibro dämme; Sibro (SE ), Båvenöarna (SE ) och Båven (SE ). Vid Sibro dämme förekommer den tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus) som är skyddad enligt Natura 2000 habitatdirektivet. I området förekommer också flera rödlistade arter som ål, mal, äkta målarmussla och flat dammussla. Det finns framtagna bevarandeplaner för dessa områden. 2 av 12 Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

116 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag uppdatering \samrådsunderlag sibro dämme docx Övriga intressen och värden Flera andra intressen finns i området runt Båven och Lidsjön, däribland boendeoch närmiljö för ett stort antal människor, jordbruk, skogsbruk, vattenkraft, dricksvattentäkt, vattenskyddsområden, friluftsliv, riksintressen som naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård, kulturmiljö, fornminnen, m.m. 4. Förstudie En förstudie har genomförts där nollalternativ (att nuvarande förhållande behålls) samt fyra olika alternativ för reglering av Båven inklusive en faunapassage vid Sibro dämme utretts (Förstudie 1). Efter förstudien har ytterligare ett alternativ tagits fram (alternativ 5; Förstudie 2). Syftet med samtliga alternativ, förutom nollalternativet, har varit att förbättra möjligheterna för framför allt fisk att passera mellan Lidsjön och Båven vid Sibro samt att reglera vattennivåerna i Båven. Den tjockskaliga målarmusslans livscykel använder värdfiskar för att geografiskt kunna sprida sig. Stensimpan (Cottus gobio) är en vanlig värdfisk men denna art är relativt svagsimmande (d.v.s. simmar dåligt i strömmande vatten). Därför har flera av de alternativa lösningarna i förstudien dimensionerats för att denna art ska kunna ta sig igenom de nya passagerna. Lösningarna bedöms samtidigt kunna tillgodose vandringsvägar för bl a mal, lax, havsöring och gädda eftersom dessa arters simegenskaper är väsentligt bättre. I förstudien har även påverkan av vattenregleringen på andra intressen översiktligt bedömts. Intressen som värderats är Natura 2000-områdena, jord- och skogsbruket runt sjön, friluftslivet, Lidsjön m.m. 5. Beskrivning av planerade åtgärder Utifrån de i förstudien framtagna fem lösningarna (alternativ 1 5) för faunapassage och reglering av Båven har Nyköpings kommun valt att gå vidare med alternativ 5 som huvudalternativ. Nedan beskrivs huvuddragen av detta alternativ samt nollalternativet (att nuvarande förhållande bibehålls). Samtliga alternativ beskrivs mer utförligt i förstudien (Förstudie 1 och Förstudie 2). Nollalternativet Detta alternativ är ett jämförelsealternativ och innebär att tillstånd söks för dagens befintliga dämme och reglering. Den vattenlevande faunans möjligheter att passera dämmet skulle vara oförändrat dålig och hindra passage för fisk både i uppströms och nedströms riktning. Nuvarande reglering av Båven är inte optimal eftersom vattenståndet i Båven under torra somrar kommer att vara lågt. 3 av 12 Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

117 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag uppdatering \samrådsunderlag sibro dämme docx Nyköpings kommun bedömer att nollalternativet har stora nackdelar och förespråkar inte denna lösning för reglering av Båven. Huvudalternativ (tidigare alternativ 5) Genom denna åtgärd flyttas dämmet ca 50 m uppströms dagens dämme och ett naturlikt överfall anläggs (Figur 3; Förstudie 2). Överfallet får längden ca 36 m. Nedströms överfallet kommer vissa delområden att fyllas ut och andra sänkas för att få ett sluttande plan ned mot Lidsjön. I detta plan anläggs en meandrande slinga med viloplan (Figur 3). Botten på denna meandrande slinga ska hålla en kontinuerlig genomströmning av vatten från Båven i syfte att möjliggöra faunapassage. Viloplanen är djupare områden där vattnet har en lägre strömningshastighet där exempelvis fisk kan vila på sin väg genom faunapassagen. Den meandrande slingan (omlöpet) blir ca 135 m långt och får en medellutning på 20. Lösningen ger goda möjligheter för faunapassage både uppströms och nedströms. Med denna lösning anpassas regleringen av Båven till önskade mer naturliga förhållanden. Denna lösning för faunapassage och vattenreglering ligger inom Nyköpings kommuns fastighet där kommunen bedöms ha rådighet för åtgärden. Figur 3. En översikt av Huvudalternativet för faunapassage och reglering av Båven. Svart streckad linje visar på det nya naturlika dämmet. Mörkblå färg indikerar det område som ska ha ett kontinuerligt vattenflöde, gula områden indikerar vilplan där vattenströmningen är låg, turkos färg visar ungefärlig bredd på omlöpet vid högre flöden, vid högt vattenstånd i Båven kommer vatten att strömma även utanför den turkosa markeringen. 4 av 12 Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

118 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag uppdatering \samrådsunderlag sibro dämme docx 6. Båvens reglering För de undersökta perioderna ger rådande reglering av Båven en lågvattennivå på ca +21,5 (RH2000) och högvattennivå på ca (RH2000). I juni då den tjockskaliga målarmusslans larver bedöms vara fästa vid värdfiskar är nivån normalt runt +21,75. Målet med utformningen av den framtida regleringen har varit att säkerställa att högvattennivån inte ska öka i Båven samt att höja vattennivån under torrperioder jämfört med dagens reglering. För att göra detta har överfallet utformats med en V-form med en något djupare fåra i mitten (Figur 4). Överfallet har botten på nivån +21,43 (RH2000) och har en 3 m bred fåra som är 0,15 m hög. Från denna fåra går sedan överfallet i en jämn lutning till nivån +21,86 (RH2000) längs överfallets sträckning. Vid stora flöden (högt vattenstånd) passerar vatten över hela överfallets bredd på ca 36 m. Vid låga flöden (lågt vattenstånd) kommer dock flödet enbart ledas via den smalare fåran (Figur 4). Figur 4. En översikt över överfallets utformning i sektion. På den vänstra Y-axeln ges höjdnivå (RH2000 till vänster och RH00 till höger). På X-axeln ges sektionens längd. Vattenflöden har modellerats utifrån överfallets utformning och utfallet har jämförts mot två perioder där historiska vattennivåer i Båven har använts. Perioden representerar en period med höga flöden (Figur 5) medan representerar en period med låga flöden (Figur 6). Höga flöden Vid höga flöden följer den hydrauliska modellen de historiska nivåerna från väl (Figur 5). Den högsta nivån under perioden var +22,16 m (både för historiska data och modell; Figur 5) och den lägsta nivån var ca +21,56 (där modellen visar något högre vattennivå; Figur 5). 5 av 12 Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

119 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag uppdatering \samrådsunderlag sibro dämme docx Figur 5. Vattennivåer i Båven under perioden vilket var år med höga vattenflöden. Blå linje motsvarar historiska data med uppmätta nivåer. Röd linje visar de modellerade nivåerna utifrån det planerade överfallet. På Y-axeln ges vattennivå (RH2000 till vänster och RH00 till höger) och på X-axeln anges datum. Låga flöden Vid låga flöden bedöms det nya överfallet ge högre lågvattennivåer då avtappningen från Båven vid lågvatten kommer att vara lägre än den reglering som varit rådande (Figur 6). Under perioden har historiska data visat på nivåer mellan +21,45 till +22,15 (Figur 6). De modellerade nivåerna låg under samma period mellan +21,60 till +22,05 (Figur 6). 6 av 12 Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

120 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag uppdatering \samrådsunderlag sibro dämme docx Figur 6. Vattennivåer i Båven under perioden vilket var år med låga vattenflöden. Blå linje motsvarar historiska data med uppmätta nivåer. Röd linje visar de modellerade nivåerna utifrån det planerade överfallet. På Y-axeln ges vattennivå (RH2000 till vänster och RH00 till höger) och på X-axeln anges datum. 7. Flöden och nivåer i faunapassage Vid låga vattennivåer, ca +21,55, rinner endast utflödande vatten från Båven i den meandrande slingan (Bilaga 1a) detta innebär att vattendjupet i slingan kommer att vara kring 0,1 m vilket ger fisk möjlighet att simma upp till Båven även vid låg nivå och lågt flöde. Vattennivån i Båven i juni ligger vid de studerade perioderna runt +21,75. Vatten kommer då flöda dels genom faunapassagen samt dels flöda utanför slingan (Bilaga 1b). Dock kommer det finnas vissa torra partier och vattendjupet kommer att vara litet utanför mittenfåran. Vid högre vattenstånd, ca +22,2, kommer vatten att rinna över hela överfallet och den meandrande slingan kommer att ligga helt under vatten (Bilaga 1c). Vattenhastigheterna vid botten i den meandrande slingan kommer vid låga vattenstånd, ca +21,55 vara låga, ca 0,25-0,5 m/s (Bilaga 2a). Vid nivån ca +21,75 kommer hastigheterna i slingan att öka där stora delar av slingan har vattenhastigheter vid botten i intervallet 0,75-1,5 m/s (Bilaga 2b). Vid högre vattennivåer, här +22,2, kommer vattenhastigheterna vara högre än 1,25 m/s i stora delar av slingan (Bilaga 2c). I samtliga fall bedöms de fyra djupare partierna (vilplanen) generera delområden med lägre vattenhastigheter (Bilaga 2a, Bilaga 2b och Bilaga 2c). Resultatet för den nivå som är representativt för juni månad då 7 av 12 Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

121 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag uppdatering \samrådsunderlag sibro dämme docx fisk förväntas vandra genom passagen visar att vilplanen fungerar för att ge fiskarna platser där vattnet rinner långsammare. 8. Lidsjön Lidsjön ligger nedströms Sibro dämme. Regleringen av Lidsjön omfattas av Lidsjöns regleringsföretag som ansvarar för att vattenståndet i Lidsjön inte ska underskrida ett visst vattenstånd. Vid lågt vattenstånd finns tillstånd att med bjälksättar hålla vattnet uppdämt till den beräknade normala lågvattenytans nivå. Regleringsföretaget har därför möjlighet att vid dämmet ta hänsyn till flödet från Båven och anpassa flödet förbi dammen på så sätt att sänkningsgränsen inte riskerar att underskridas. 9. Förutsedda konsekvenser För de ekologiska värdena har följande översiktlig preliminär konsekvensbedömning gjorts: För nollalternativet, dvs ingen åtgärd, blir bedömningen Stor negativ konsekvens för flera ekologiska parametrar eftersom dämmet idag utgör ett vandringshinder för musslor och fisk, däribland stensimpa som är den tjockskaliga målarmusslans värdfisk. För huvudalternativet med inlagda viloplatser blir bedömningen medelstor positiv konsekvens. Denna lösning ger stensimpa och andra fiskar möjlighet att passera Sibro. För övriga värden har följande översiktlig preliminär konsekvensbedömning gjorts: Nollalternativet bedöms inte innebära några förändringar och därmed inga andra konsekvenser för andra intressen jämfört med i dag. Huvudalternativet som anläggs som ett naturligt överfall bedöms ge en positiv konsekvens för landskapsbild med naturlig utformning. För övriga bedömda aspekter bedöms konsekvenserna vara neutrala i förhållande till de som är idag. Sammanfattningsvis bedömdes huvudalternativet ge positiva ekologiska effekter samtidig som utformningen blir mer naturlik än dagens utformning. Detta alternativ bedömdes dessutom vara ett av de mest ekonomiskt rimliga och har den minst komplicerade genomförbarheten. Rådighet att vidta åtgärder bedöms föreligga eftersom anläggningen sker inom fastighet som ägs av Nyköpings kommun. 8 av 12 Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

122 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag uppdatering \samrådsunderlag sibro dämme docx 10. Planerade undersökningar Som underlag vid projektering och miljökonsekvensbeskrivning genomförs följande undersökningar: Geoteknisk undersökning utifrån huvudalternativet genomförs en geoteknisk undersökning i syfte att bestämma de geotekniska förutsättningarna för att anlägga en ny fördämning och utfyllnader för ett nytt omlöp. En inventering av flora och fauna på sjöbotten som kommer att påverkas av anläggningsarbetena i Sibro genomförs under september Undersökningen syftar till att undersöka förekomst samt utbredning av framför allt skyddsvärda arter (bland annat tjockskalig målarmussla) inom aktuellt område. En naturvärdesinventering genomförs av landområden i och omkring aktuellt verksamhetsområde för att bedöma om speciell värden förekommer som måste beaktas. I syfte att optimera den tjockskaliga målarmusslans förutsättningar i området och särskilda åtgärder i samband med anläggningsarbetena kommer en fördjupad studie genomföras i samarbete med en musselexpert. För den närmare finjusteringen av fördämningen (dammkrönets höjd, utloppets bredd och nivåer) genomförs en hydraulisk modellering med hjälp av verktyget MIKE i syfte att närmare optimera önskvärda vattenståndsvariationerna i Båven och Lidsjön samt vattenhastigheter i faunapassagen. 11. Miljökonsekvensbeskrivning I miljökonsekvensbeskrivningen kommer fokus att ligga på följande värden: Ekologiska värden Tjockskalig målarmussla Natura 2000-fåglar Natura 2000-fiskar och rödlistade fiskarter Natura 2000-däggdjur Natura 2000-habitat och andra ekologiska värden (vattennivåförändring) Övrig vandrande fisk Bevarandeplaner för Natura 2000-områden 9 av 12 Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

123 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag uppdatering \samrådsunderlag sibro dämme docx Övriga intressen och värden Jord- och skogsbruk Vattenkraft Dricksvattentäkt Friluftsliv Fastighetsägare med strandfastigheter Riksintressen - naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård Kulturmiljö och fornminnen 12. Samråd Nyköpings kommun utgår från att planerad verksamhet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och genomför därför samråd med utvidgad krets. Samrådskretsen bedöms vara centrala myndigheter, organisationer med intressen i Båven och Lidsjön, fastighetsägare, kraftintressenter, lantbrukare med flera. Nyköpings kommun samråder med följande intressenter: Länsstyrelsen i Södermanland, Kommunerna runt Båven (Flen, Nyköping och Gnesta) Havs- och vattenmyndigheten Naturvårdsverket Jordbruksverket Riksantikvarieämbetet Kammarkollegiet Trafikverket SMHI LRF (Lantbrukarnas riksförbund) Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund Skogsstyrelsen Naturskyddsföreningen Friluftsfrämjandet Scouterna (Gilwell) Sportfiskarna Sparreholms bygderåd Hembygdsföreningar Kanotcenter i Skebokvarn SLU aqua Ledningsägare kraft och tele Ornitologiska föreningar Samfällighetsföreningar Fiskevårdföreningar Bryggföreningar/båtklubbar Reglering och torrläggningsföretag Fastighetsägare med strandtomter 10 av 12 Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

124 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag uppdatering \samrådsunderlag sibro dämme docx Vattenägare runt Lidsjön, Båven och Uren. Samrådsunderlag och förstudie (Förstudie 1 och Förstudie 2) finns tillgänglig på Nyköpings kommuns hemsida under adressen Samrådsunderlaget går också att beställa i pappersform från kommunen via samhallsbyggnad@nykoping.se. Genom annonsering och möten genomförs även samråd med allmänheten. Samrådssynpunkter önskas senast till Nyköpings kommun. Kommunen ser gärna att synpunkterna skickas in via till adressen samhallsbyggnad@nykoping.se. Annars kan synpunkter skickas brevledes till adressen: Nyköpings kommun, Samhällsbyggnad, Strategienheten, NYKÖPING Tillståndsprocessen 1) Inledande samråd med bl a Länsstyrelsen och sammanställning av underlag för samråd 2) Samråd (genomförs perioden ) 3) Samrådsredogörelse som sänds in till Länsstyrelsen för beslut om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan 4) Sammanställning av tillståndsansökan, miljökonsekvensbeskrivning (MKB) samt teknisk beskrivning (TB) 5) Tillståndsansökan inkl MKB och TB till Mark- och miljödomstolen 6) Kompletterings- och remissförfarande 7) Tillståndsprövning av Mark och Miljödomstolen inkl huvudförhandling 8) Dom 13. Bilagor och Förstudie Bilaga 1a Bilaga 1b Bilaga 1c Bilaga 2a Bilaga 2b Bilaga 2c Vattendjup nedströms Sibro dämme vid lågvattenstånd i Båven Vattendjup nedströms Sibro dämme i juni Vattendjup nedströms Sibro dämme vid högvattenstånd i Båven Vattenhastighet längs botten nedströms Sibro dämme vid lågvattenstånd i Båven Vattenhastighet längs botten nedströms Sibro dämme i juni Vattenhastighet längs botten nedströms Sibro dämme vid högvattenstånd i Båven 11 av 12 Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

125 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\samråd\samrådsunderlag uppdatering \samrådsunderlag sibro dämme docx Länkar till förstudie Förstudie 1 - Förstudie alternativ 0-4, Förstudie 2 - Förstudie alternativ 5, 12 av 12 Samrådsunderlag Sibro dämme Unr

126 Vattendjup då Båvens vattenyta är +21,55 Situation vid låg vattennivå

127 Vattendjup då Båvens vattenyta är +21,75 Situation för förhållanden i juni månad

128 Vattendjup då Båvens vattenyta är +22,2 Situation vid hög vattennivå

129 Bottenhastigheter då Båvens vattennivå är +21,55 Situation vid låg vattennivå

130 Bottenhastigheter då Båvens vattennivå är +21,75 Situation för förhållanden i juni månad

131 Bottenhastigheter då Båvens vattenyta är +22,2 Situation vid hög vattennivå

132 Bilaga 14

133 Samråd inför tillståndsansökan Sibro och regleringen av Båven

134 Agenda Bakgrund Syfte med samråd Vad har vi gjort hittills Presentation huvudalternativ och dess påverkan Kompletterande undersökningar Miljökonsekvensbeskrivning Processen framåt Synpunkter

135 Bakgrund Nyköpings kommun är ansvariga för den verksamhet som dämmet vid Sibro utgör Vattendom för dämmet saknas Stämmodomen från Söderbygdens vattendomstol 1941 som ligger till grund för gällande reglering betraktas inte som en tillståndsdom Dämmet utgör ett vandringshinder för flera rödlistade arter i området och vattenregleringen påverkar Båven och Lidsjön negativt Nyköpings kommun har fått ett föreläggande av Länsstyrelsen att ansöka om vattenverksamhet alternativt ansöka om utrivning av dämmet Både dämmet och regleringen saknar tillstånd

136 Syfte med samrådet Informera om förslaget Ge berörda möjlighet att framföra synpunkter och önskemål på förslaget och miljökonsekvensbeskrivningens innehåll Samrådsredogörelsen utgör underlag för tillståndsansökan

137 Vad har vi gjort hittills? Förstudien avslutades i våras Ett antal alternativa lösningar togs fram och bedömdes översiktligt Beslut i kommunstyrelsen om att gå vidare 3 april Det beslutades att gå vidare med två alternativa lösningar och studera dem djupare: Meandrande omlöp, modifierad betongtröskel och igensatta luckor Naturlik överfallströskel med kortare strömsträcka och vilplatser Tidigt samrådsmöte med Länsstyrelsen 21 juni Avgränsning MKB Utformning samråd Översiktlig genomgång av förslag Beslut om huvudalternativ

138 Huvudalternativ - naturlik överfallströskel

139 Naturlik överfallströskel - utformning

140 Båvens reglering vid högvatten Vattennivåer i Båven under perioden vilket var år med höga vattenflöden

141 Båvens reglering vid lågvatten Vattennivåer i Båven under perioden vilket var år med låga vattenflöden

142 Lidsjön Bedömer ej påverkas så att vattendom inte kan efterlevas Möjlighet att vid dämmet i Vad ta hänsyn till flödet från Båven och anpassa flödet på så sätt att sänkningsgränsen inte riskerar att underskridas

143 Förutsedda konsekvenser för huvudalternativet Totalt sett medelstor positiv ekologisk effekt Positiv konsekvens för landskapsbild Minst komplicerad genomförbarhet Ekonomiskt fördelaktigt Parameter Ekologisk påverkan ändrade vattennivåer Mal Ekologisk påverkan faunapassage Tjockskalig målarmussla/stensimpa, mal Sibro bevarandemål- Tjockskalig målarmussla/stensimpa Båvens bevarandemål- Tjockskalig målarmussla/stensimpa Båvens bevarandemål- Naturtyp oligotrof sjö, vattennivåsänkning Landskapsbild, naturlig utformning Omlöpsutformning samt dämmestyp Jordbrukets intressen Förändrad vattennivå Friluftslivets intressen Båtliv, fiske Vattentäktsintressen Dricksvattenbrunnar Förändrad vattennivå Vattenkraftintressen Förändrade flöden Påverkan kulturmiljö, inkl. fornminnen. Strandnära fornminnen Stor negativ konsekvens Liten negativ konsekvens Neutralt/kan ej bedömas Liten positiv konsekvens Medelstor positiv konsekvens Stor positiv konsekvens Mycket stor positiv konsekvens

144 Kompletterande undersökningar Som underlag till projektering och miljökonsekvensbeskrivning genomförs undersökningar: Naturundersökningar Naturvärdesinventering Bottenfaunaundersökning Bottenfloraundersökning Geoteknisk undersökning Fördjupad studie musselexpert Finjustering av dämme genom hydraulisk modellering

145 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - fokusområden Ekologiska värden Tjockskalig målarmussla Natura 2000-fåglar Natura 2000-fiskar och rödlistade fiskarter Natura 2000-däggdjur Natura 2000-habitat och andra ekologiska värden (vattennivåförändring) Övrig vandrande fisk Bevarandeplaner för Natura 2000-områden Övriga intressen och värden Jord- och skogsbruk Vattenkraft Dricksvattentäkt Friluftsliv Fastighetsägare med strandfastigheter Riksintressen - naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård Kulturmiljö och fornminnen

146 Processen Inledande samråd med bl a Länsstyrelsen Samråd Samrådsredogörelse som sänds in till Länsstyrelsen (beslut om betydande miljöpåverkan) Sammanställning av tillståndsansökan, miljökonsekvensbeskrivning (MKB) samt teknisk beskrivning Tillståndsansökan till Mark- och miljödomstolen Kompletterings- och remissförfarande Tillståndsprövning av Mark och Miljödomstolen inkl. huvudförhandling Dom

147 Synpunkter Skriftliga synpunkter senast 31 oktober 2017 via e- post eller vanlig post: Nyköpings kommun, Samhällsbyggnad, Strategienheten, Nyköping

148 Bilaga 15

149

150

151

152

153

154

155 Miljöenheten med kommunekologer lämnar följande kommentarer i samband med kommunens samråd inför tillståndsansökan gällande Sibro dämme. Deförslagkommunenläggerfram,främstalternativ2och5,verkarbådavarabraurett ekologiskt perspektiv(värdfisk + tjockskalig målarmussla + mal). Bra att fokus ligger på att behålla vattennivån i Båven samtidigt som det skapas vandringsvägar framförallt för värdfisken till den tjockskaliga målarmusslan. Eventuell påverkan på vattentäkter, badplatser och andra platser som allmänheten nyttjar i närhet till dämmet, bör beaktas. Miljöenheten har inte kunskap om det finns risk för förekomst av föroreningar i det berörda mark- och vattenområdet. Miljöenheten förutsätter att de allmänna hänsynsreglerna med bland annat försiktighetsprincipen tillämpas och att bästa möjliga teknik används vid utförande av arbetet samt vid val av material för att förhindra att olägenhet för människors hälsa eller miljö uppkommer i framtiden. Med vänlig hälsning Frida Frida Halling Miljö- och hälsoskyddsinspektör Samhällsbyggnad Miljöenheten Nyköpings kommun Nyköping vxl direkt miljo@nykoping.se facebook.com/nykopingskommun

156

157

158 Sid 1 (1) Dnr Yttrande Rättsavdelningen Axel Henckel axel.henckel@kammarkollegiet.se Claes Becker claes.becker@ramboll.se Kompletterande samrådsyttrande Sibro dämme Med anledning av fråga från dig i egenskap av projektledare utvecklar Kammarkollegiet sitt samrådsyttrande avseende det s.k. nollalternativet nedan. Vattenverksamheten som idag bedrivs och den därtill knutna vattenanläggningen kommer genom den nu pågående processen att tillståndsprövas för första gången. Vid en sådan prövning måste hela verksamhetens miljöpåverkan kunna bedömas. För att syftet med en miljökonsekvensbeskrivning ska kunna uppnås ska nollalternativet enligt Kammarkollegiets mening utformas så att det tydligt framgår vilken tillkommande miljöpåverkan som verksamheten medför jämfört med om verksamheten inte hade bedrivits. Nollalternativet kan dock i vissa fall vara svårt att närmare fastställa. T.ex. kan vattenanläggningars ålder medföra osäkerhet över hur platsen ursprungligen såg ut. För vissa befintliga anläggningar som tillgodoser tungt vägande allmänna intressen som t.ex. regleringar av sjöar som är utpekade som Natura 2000-områden skulle ett borttagande av anläggningen kunna strida mot Sveriges åttaganden enligt livsmiljödirektivet varför ett nollalternativ i det fallet snarast skulle omfatta en modifierad anläggning som tillgodoser dagens miljökrav avseende t.ex. konnektivitet. Det finns i dessa fall ett mått av osäkerhet över vad som faktiskt kommer att ske med en anläggning om tillstånd inte meddelas. En eventuell laglighetsförklaring ska dock förenas med villkor så att de allmänna hänsynsreglerna följs och gällande miljökvalitetsnormer för vatten och god bevarandestatus för berörda skyddade arter och livsmiljöer inte riskerar att äventyras. Med vänlig hälsning Axel Henckel Jurist Box 2218, Stockholm Telefon Bankgiro Birger Jarlsgatan 16, Stockholm registratur@kammarkollegiet.se Telefax

159 Inbåvens fiskevårdsförening Yttrande över samrådsunderlaget Sibro dämme Styrelsen för Inbåvens fiskevårdsförening framför i det följande våra synpunkter på samrådsunderlaget. Styrelsen har också varit representerad vid samrådsmöte i Sparreholm 18/ Bakgrund och tidigare erfarenheter Föreningen bildades 1940 har sedan dess aktivt deltagit i frågorna kring regleringen i Sibro. När regleringen sköttes av Nyköpings Elverk utvecklades ett praktiskt system i samråd med Nyköpingsåarnas hydrolog att med små avsteg från stämmodomen och i samverkan med dämmet i Vad undvika extrema lågvattennivåer även torra somrar. Föreningen deltog också i diskussionerna på 1990-talet med Kammarkollegiet om ny vattendom. Senaste åren har föreningen deltagit i den samverkansgrupp kring vattenregleringen av Båven som initierats av Nyköpingåarnas Vattenvårdsförbund. Förslaget i samrådsunderlaget Konsultföretaget Ramböll föreslår att regleringen genom skibord och luckor ersätts av ett fast dämme med en efterföljande s.k. Meanderslinga. Såvitt framgår av samrådsunderlaget är motiven primärt ekologiska att skydda den tjockskaliga målarmusslan och vissa andra organismer. Konsekvenserna för samhällen, företag och de boende runt Båven finns bara under rubriken övrigt. Vi anser att motiven primärt måste vara en reglering som är i linje med intressen hos kommuner, markägare och andra runt Båven, samtidigt som en lösning givetvis måste vara i linje med kraven i Miljöbalkens kap. 11. Synpunkter på samrådsförslaget Vi anser, liksom åtskilliga vid informationsmötet i Sparreholm att det finns betydande osäkerhet med den föreslagna lösningen med ett fast dämme. Någon evidens för att en sådan lösning faktiskt skulle fungera som reglering för en sjö av Båvens storlek (Sörmlands största sjö) har inte presenterats utan allt vi sett är simuleringar/modelleringar. Inga uppgifter om osäkerheten i dessa simuleringar har lämnats, vilket är en allvarlig brist. Särskilt oroande är osäkerheterna när det gäller lågvattenståndet. Om detta skulle bli lägre än i nuläget, vilket framfördes av flera deltagare vid informationsmötet, blir konsekvenserna allvarliga. Det gäller bl. a. kommunala vattentäkter, Stjärnhovsbornas möjligheter att nå Båven via Natån, lekplatserna för fisk samt häckningplatser för vissa fågelarter alldeles särskilt lom. Vad gäller Natån är det inte bara en fråga om att båtar hemmahörande i Stjärnhov ska kunna komma ut i Båven. Ån har ett mycket stort biologiskt värde med sin meandrande slinga och unika miljö. Vad samrådsmötet framkom dessutom att det blivit fel i höjderna/höjdsystemet på Figur 4 på sid 5 över det föreslagna fast dämmet. Föreningen får därför återkomma med synpunkter när det blivit utrett vilka höjder som är tänkta för samrådsförslaget. Som det nu har presenterats verkar bottennvån för det föreslagna fasta dämmet vara alldeles för lågt.

160 Inbåvens fiskevårdsförening En ytterligare aspekt på ett för lågt vattenstånd är de negativa konsekvenser som skulle uppstå vid Jälundsbron. Bron som vilar på en konstruktion av träpålar, skulle vid för lågt vattenstånd riskera att skadas om pålarna hamnar ovanför vattenytan. Den syrepåverkan på träkonstruktionen som då blir fallet skulle öka risken för förruttnelse och därmed bärigheten. I denna fråga måste Trafikverket, som planerar att påbörja en reparation av bron under 2018, konsulteras. Nyköpings kommun har avfärdat det s.k. nollalternativet (behålla nuvarande reglering) utan att undersöka alternativet att komplettera det med en separat lösning för faunapassage. Ett sådant alternativ skulle innebära att anläggningen vid Sibro följer Miljöbalkens krav. Vi anser att den framtida regleringen skall bygga på den nuvarande, med öppning/stängning av luckorna som är anpassad till vattenstånd och väderlek. Det önskvärda vore naturligtvis att öppning/stängning kan ske med motordrivning som kan fjärregleras. Under alla omständigheter anser vi att Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund bör få uppdraget att ge anvisningar till dammägaren hur luckorna ska reglerasmed hänsyn till de hydrologiska förhållanden, dvs så som det i praktiken fungerar för närvarande under perioden 1 september till 30 mars. De bör också få uppdraget att sköta samordningen med dämmet vid Vad. Vi yrkar att Nyköpings kommun genomför en utredning av ett alternativ där skibord och luckor behålls vid Sibro och kompletteras med någon typ av lösning för faunapassage. Detta anser vi är nödvändigt för att klara framtida klimatförändringar och extremväder, frågor som inte behandlas i samrådshandlingarna. För Inbåvens fiskevårdsförening Herbert Sjöblom Ordförande Johan Lagercrantz vice ordförande

161 Hej, MikaelBerger

162

163

164

165 Nyköpings kommun Samhällsbyggnad, Strategienheten Samrådssynpunkter på Sibro nytt dämme från Lidsjöns regleringsföretag av 1927 Under byggtiden. Från dämmet rinner vattnet genom en kort å ut i Lidsjön. Vid utloppet bromsas vattenflödet genom den sedimentering som har skett med tiden och ett tjockt vassbälte. Vårfloden går därför högre i ån än i Lidsjön i övrigt. I ån finns även en vattentäkt. Under byggtiden kommer en mängd grus och lera att spolas ner i ån. Grunda partier kommer byggas på och risk finns för erosion på andra ställen. Det finns anledning att anta att målarmusslan måste avlägsnas från ån för att ej kvävas av sediment under byggtiden. Lidsjöns regleringsföretag anser: Under byggtiden ska nytt sediment begränsas och vattentäkten skyddas. Efter byggtiden skall ån muddras och erosionsskydd förstärkas där så erfordras. Vattenflödet under byggtiden bör ledas så att nya problem ej uppstår. Vattennivå i Lidsjön. Vattennivån i Lidsjön bestäms genom dämmets höjd vid Vad och fallhöjden i ån mellan Vad och Lidsjön (längd ca 4km). Dämmets höj kan endast marginellt överskrida sättningsgränsen utan att påverka odlingsmark i den lågt liggande omgivningen. Fallhöjden i ån förhåller sig kvadratiskt till vattenflödet vilket betyder att ett lågt flöde från Båven ger mycket låg vattennivå i Lidsjön. Lidsjöns regleringsföretag anser: Vattenflödet från Båven skall under vårfloden ej överskrida den i nollalternativet samt under juni t.o.m. augusti ej underskrida den som råder med nollalternativet. Många olika intressen finns i området runt Lidsjön och Husbyån, däribland boende och närmiljö för ett stort antal människor, jordbruk, skogsbruk, dricksvattentäkt, friluftsliv, riksintressen som naturvård, friluftsliv, kulturmiljö, fornminnen, m.m. Fauna och flora mycket likt det som gäller för Båven. Miljökonsekvensbeskrivning. Lidsjöns regleringsföretag anser: I miljökonsekvensbeskrivning ska sambandet vattennivå i Lidsjön och vattenflöde från Båven belysas. Övrigt. Det nya dämmet kommer att vara utfört i stålspont vilket med små medel kan justeras om egenskaperna ej blir de förväntade. För att det ska vara möjligt bör vattendomen ge begränsningar i vattennivå och flöden och ej geometriska mått på dämmet. Lidsjön 26:e oktober år 2017 Lars Olov Strandås Ordförande

166 Från: Håkan Gilledal Till: Nyköpings Kommun - Samhällsbyggnad Kopia: "Ingvar Jansson" Ärende: Yttrande ang. Sibro dämme och regleringen av Båven Datum: den 26 oktober :51:43 Bilagor: Yttrande ang. Sibro dämme o regleringen av Båven docx Nyköpings kommun Samhällsbyggnad Strategienheten Nyköping Yttrande ang. Sibro dämme och regleringen av Båven. Översänder, i bifogad fil, ett nytt yttrande tillsammans med Föreningen Södermanlands Ornitologer (FSO) daterat Ber er därför vänligen annullera vårt tidigare yttrande daterat Med vänliga hälsningar För Naturskyddsföreningen Sörmland Håkan Gilledal (Styrelseledamot) PS. Översänder, inom kort, ett underskrivet yttrande. DS.

167 Sid 1/3 Eskilstuna Nyköpings kommun Samhällsbyggnad Strategienheten Nyköping Yttrande angående Sibro dämme och regleringen av Båven inför tillståndsansökan. Åberopande samrådsmötet på Träffen i Nyköping den 17 oktober vill Naturskyddsföreningen Sörmland och Föreningen Södermanlands Ornitologer (FSO), här framföra följande synpunkter. Inledningsvis vill vi framhålla att det förefaller mycket angeläget att se Båven i ett helhetsperspektiv. Rödlistade arter knutna till sjön ska givetvis prioriteras, men om detta främst görs art för art finns risk att helheten tappas bort. Båven som ekosystem verkar tämligen unikt i landet? Trots människans långvariga utnyttjande av sjön samexisterar i samma system arter som tjockskalig målarmussla, mal med speciella krav på lekområden, storlom, fiskgjuse och numera även havsörn. Detta tillsammans med ett aktivt friluftsliv i ett storstadsnära landskap. Egenskaper som bör ses som samhällsnyttiga nu och ska förhoppningsvis så göra i ännu högre grad i framtiden. Ovanstående leder till en önskan om att helhetssynen prioriteras. Tjockskaliga målarmusslan: Måste kunna ses som en av sjöns karaktärsarter även om den sannolikt inte är speciellt känd av gemene man. Förutsättningarna för dennes fortsatta existens och möjliga expansioner har noggrant utretts i arbetet med alternativa lösningar varför dess krav på livsmiljöer borde vara väl tillgodosedda. Vi kan dock inte avhålla oss från några reflektioner: Beskrivningen av artens biologi leder till farhågor att ett kraftigt strömmande vatten under fortplantningstiden alltför snabbt kan spola bort spermier och larver (glochidier). Detta under vår och försommar då de sprids i det rinnande vattnet för att förhoppningsvis, i tillräcklig omfattning, nå ägg respektive värdfisk. Enligt vår tolkning talar detta för att ett lugnt strömmande vatten skulle gynna arten under fortplantningstiden? Något som, av nuvarande förekomst att döma, bör ha fungerat bra under idag rådande förhållanden? En förekomst som, enligt tolkning av karta i åtgärdsprogrammet för arten, även omfattas av Natån vid inloppet till Båven. För spridning med hjälp av värdfiskar är möjligheten att vandra mellan sjöarna av avgörande betydelse från april till augusti månad? Efter denna tidsperiod har musslans larver lämnat värdfiskens gälar som unga musslor och förväntas bli stationära, nergrävda i bottensedimentet. Ett sediment som måste vara näringsrikt och av rätt fraktion för att den unga musslan ska lyckas med att gräva ner sig och därefter utvecklas till en adult mussla. Också detta förlopp fungerar uppenbarligen under de förhållanden som nu råder. Kanske avgörs den tjockskaliga målarmusslans framtid av flera faktorer (känsliga?) än ett kontinuerligt, av i huvudsak rådande vattenstånd, styrt vattenflöde? En farhåga med den öppna planerade faunapassagen kan vara att värdfiskarna exponeras för predation av gråhäger och andra fiskätande fåglar i högre grad än i nuläget. Detta när idag en betydande del av ån skyddas av en ridå av alar som gör den till en osäker plats att vistas på för fiskätande stora fåglar.

168 Sid 2/3 Malen: Båven utgör ett av fyra vatten i Sverige där arten förekommer i större populationer och det är givetvis mycket viktigt att dess förutsättningar för fortsatt existens och expansion i sjön beaktas. Den finns även specifikt uppmärksammad i utredningsmaterialet. Vi förutsätter att föreningar med inriktning på fiske, länsfiskekonsulenten med flera har bättre insikter i artens ekologi än vad vi kan bidra med. Storlom: En, i hög grad, karaktärsart för sjön. Dessutom en art som uppmärksammas av i stort sett alla människor som vistas vid sjön och alltså inte bara naturvårdare och ornitologer. Detta inte minst genom dess vildmarkslika läte. Arten finns upptagen i EU:S fågeldirektiv liksom i bevarandemålet för Båvenreservatens Natura område. Någon aktuell inventering av antalet häckande par i sjön är inte gjord. Dock är det helt klart att sjön hyser mer än 1 procent av antalet i Sverige häckande storlommar och utgör därmed en lokal av betydelse för det svenska storlomsbeståndet. Lite anmärkningsvärt därför att dess krav på vattennivåer under ruvningstiden inte behandlats i materialet. Storlommen är mycket känslig för vattenståndsvariationer och främst då höjning av vattennivån under dess ruvningstid från sista veckan i april till mitten av juni. Detta för att inte boet ska riskeras att dränkas av vatten. Anledningen till detta är att storlommen inte är anpassad till ett liv på land utan får hasa sig fram till redet som följaktligen ligger nära strandzonen. Under denna tid är det alltså av vikt att en så konstant vattennivå som möjligt hålls innebärande endast någon eller några centimeters höjning. En maximal sänkning på upptill 30 centimeter skulle, enligt tidigare studier, kunna accepteras. Underlag för detta finns presenterat i boken I svenska lomvatten. Författare : Mats O G Eriksson, Bosse Haglund och Janos Jurka. Här redovisas en studie av storlomshäckningar i 43 sjöar i södra Sverige gjord år Här kunde fastställas att häckningen avbrutits efter att vattenståndet i genomsnitt stigit med 6 cm under ruvningsperioden och boet därmed översvämmats. Vidare redovisas en rekommendation baserad på undersökningar i sjön Fegen i gränsområdet mellan Västergötland, Småland och Halland. Här framgår att vattennivån inte bör stiga mer än några centimeter under ruvningstiden och att sänkningar över 30 cm bör undvikas. Kontakter kring detta har ägt rum med Mats Eriksson, medförfattare till boken och samordningsansvarig för det riksomfattande Projekt Lom, som startades upp år 1994 och sedan några år tillbaka är en arbetsgrupp inom Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige. Det har, vid kontakten med Mats, framkommit att senare års forskning givit för handen att rekommenderad maximal sänkning under ruvningsperioden borde inskränkas till ett tio-tal centimeter. Vid samrådsmötet i Nyköping togs storlommens situation upp med representanter för konsultföretaget Ramböll. Dessa aspekter var uppenbarligen nya för dem men man verkade beredd att beakta informationen. Vid en gemensam snabb titt på sannolika årliga vattennivåer under perioden 1 maj till 15 juni föreföll det som om presenterat alternativ 5 möjligen skulle kunna fungera. Vi anser dock det mycket angeläget att detta studeras mer noggrant. Skulle istället ett alternativ med aktiv regleringsmöjlighet behövas för en framtida god bevarandestatus avseende storlommen?

169 Sid 3/3 Fiskgjusen: Fiskgjusen är, liksom storlommen, i hög grad, karaktärsart för sjön. Dess ryttlande och därefter dykande i vattnet efter fisk fascinerar många. Arten är följaktligen, liksom storlommen, gynnad av vatten med god sikt liksom god tillgång på fisk. Önskemål som väl gäller generellt för sjön och inte behöver framhållas ytterligare. Sverige har ett internationellt ansvar för arten då vi hyser mer än hälften av den europeiska populationen utanför Ryssland. Båven har tidigare ansetts inneha den kanske tätaste fiskgjusepopulationen i Sverige. Under senare år har antalet häckande par i sjön dock minskat drastiskt. Detta sannolikt, till stor del, på grund av havsörnens återetablering i vår svenska fauna. Havsörnen konkurrerar med fiskgjusen om boplatser och kan även profitera genom att tvinga fiskgjusen släppa ifrån sig fångad fisk när den flyger mot boet och ungarna. Dock är tveklöst fiskgjusen en art som kommer att förknippas med Båven som en av sjöns karaktärsarter även framöver. Fiskgjusen finns, liksom storlommen, upptagen i EU:S fågeldirektiv och även i bevarandemålet för Båvenreservatens Natura 2000-område. En ordentlig vårflod i likhet med i ett ursprungligt fungerande naturlandskap skulle gynna fiskgjusen. Vi inser givetvis att detta står i strid med jordbruksintressen runt sjön. Efter den långa flytten från Västafrika har fiskgjusehonan behov av att snabbt kunna äta upp sig inför den stundande häckningen och äggläggningen. En vårflod med grunt vatten skulle ge tillgång till lättfångade lekgäddor. En tidigt påbörjad häckning innebär, i sin tur, att ungarna snabbare blir flygga och får gott om tid att bli självständiga inför höstflytten. En årstidsstyrd vattenregim med högvatten under mars och april så det uppstår en blå bård skulle för övrigt inte bara vara till fromma för gäddleken utan även bland annat gynna födosökande simänder och då främst gräsanden inför deras äggläggning. Fortsatt högvatten med stabilitet fram till c:a 15 juni bör nu vara gynnsamt för gäddynglen och de uppväxande simandsungarna. Vi vill avslutningsvis, som en målbild, lyfta fram det kanske unika med Båven: En fortfarande samexisterande tjockskalig målarmussla, mal med så speciella krav på lekområden att den numera endast finns på ett fåtal platser i landet, en stor och betydelsefull population av storlom och ett fungerande friluftsliv. För Naturskyddsföreningen Sörmland Föreningen Sörmlands Ornitologer (FSO) Håkan Gilledal Styrelseledamot och representant i Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund Ingvar Jansson, Ordförande FSO Leif Carlsson Styrelseledamot och ansvarig för senare års storlomsundersökningar i Båven.

170 Från: Palmqvist Johan Till: Nyköpings Kommun - Samhällsbyggnad Ärende: VB: Yttrande av samrådsremiss Sibro Datum: den 26 oktober :54:46 Bilagor: Samrådsunderlag med bilagor jerry kom.pdf Hej Tezzan, Kan du diarieföra som samrådsyttrande? Mvh Johan Från: Jerry Persson [mailto:jerry.nvvf@gmail.com] Skickat: den 26 oktober :40 Till: Palmqvist Johan Ämne: Yttrande av samrådsremiss Sibro Hej Johan! Här kommer en kommenterad "samrådsunderlag med bilagor". Jag har kommenterat i dokumentet på sid 7 och 9. Funkar det? Eller ska jag skriva ut kommentarerna och hänvisa till sidan i dokumentet? Det är rörigt och vissa fall felaktiga siffror i nivåsystemet RH2000, jag har kommenterat en hel del om det! -- Vänliga Hälsningar Jerry Persson Vattenrådgivare Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund Forsgränd NYKÖPING jerry.nvvf@gmail.com hemsida:

171

172

173

174 Rösunds Gård Yttrande över samrådsunderlaget Sibro dämme Styrelsen för samägda jordbruksfastigheten Gnesta Rösund 2:1, nedan kallad Rösunds gård, framför i det följande våra synpunkter på samrådsunderlaget. Styrelsen har också varit representerad vid samrådsmöte i Sparreholm 18/ Bakgrund och tidigare erfarenheter Rösunds gård är belägen vid en vik av Båven, som brukar kallas för Inbåven. Liksom de flesta har vi genom åren upplevt problem med variationerna i vattenstånd, framför allt vid lågvatten. Orsaken till detta har varit en s.k. vattendom, som angav att luckorna vid Sibro skulle vara öppna under sommarhalvåret. Nu vet vi att detta inte var en giltig dom. Vid de tillfällen då man gått ifrån domen och haft luckorna stängda på sommaren (bland annat årets sommar), har vattenståndet hållits på en rimlig nivå. De konflikter som av och till genom åren rått med jordägare vid Lidsjön har i huvudsak berott på att det inte rått någon effektiv samordning mellan regleringen vid Sibro och dämmet vid Vad. Förslaget i samrådsunderlaget Konsultföretaget Ramböll föreslår att regleringen genom skibord och luckor ersätts av en s.k. Meanderslinga. Såvitt framgår av samrådsunderlaget är motiven primärt ekologiska att skydda den tjockskaliga målarmusslan och vissa andra organismer. Konsekvenserna för samhällen, företag och de boende runt Båven finns bara under rubriken övrigt. Vi anser att motiven primärt måste vara en reglering som är i linje med intressen hos kommuner, markägare och andra runt Båven, samtidigt som en lösning givetvis måste vara i linje med kraven i Miljöbalkens kap. 11. Synpunkter från Rösunds gård Vi anser, liksom åtskilliga vid informationsmötet i Sparreholm att det finns betydande osäkerhet med den föreslagna lösningen. Någon evidens för att en sådan lösning faktiskt skulle fungera som reglering för en sjö av Båvens storlek (Sörmlands största sjö) har inte presenterats utan allt vi sett är simuleringar/modelleringar. Inga uppgifter om osäkerheten i dessa simuleringar har lämnats, vilket är en allvarlig brist. Särskilt oroande är osäkerheterna när det gäller lågvattenståndet. Om detta skulle bli lägre än i nuläget, vilket framfördes av flera deltagare vid informationsmötet, blir konsekvenserna allvarliga. Det gäller bl. a. kommunala och enskilda vattentäkter, fiskars lekplatser, fåglars häckning och Stjärnhovsbornas möjligheter att nå Båven via Natån. Ramböll har avfärdat det s.k. nollalternativet (behålla nuvarande reglering) utan att undersöka det självklara alternativet att komplettera det med en separat lösning för faunapassage. Ett sådant alternativ skulle innebära att anläggningen vid Sibro följer Miljöbalkens krav. Vi anser att den framtida regleringen skall bygga på den nuvarande, med öppning/stängning av luckorna som är anpassad till vattenstånd och väderlek. Det önskvärda vore naturligtvis att öppning/stängning kan ske med motordrivning som kan fjärregleras. Under alla

175 Rösunds Gård omständigheter anser vi att Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund, som har omfattande erfarenheter av vattenreglering, bör få uppdraget att sköta luckorna, och samordning med dämmet vid Vad. Vi yrkar att Nyköpings kommun genomför en utredning av ett alternativ där skibord och luckor behålls vid Sibro och kompletteras med någon typ av lösning för faunapassage. Enligt uppdrag från styrelsen för Rösunds Gård Bengt S Nilsson Rösund Källarbacken Stjärnhov bengtsn@gmail.com

176 PL Simora Byfiske _2 Till Samhällsbyggnad Strategienheten Nyköpings Kommun Synpunkter angående samråd om Sibro dämme, Dnr: SHB 17/83 Sammanfattning Vi anser att nuvarande dämme vid Sibro skall vara kvar, att den ålledare som ursprungligen hörde till dämmet skall återställas och att vattenflödet skall regleras dynamiskt i relation till vatten-nivån i Båven. Vi anser det vara ekonomiskt och faunamässigt, såväl som kulturellt motiverat och innebär även en avsevärt mindre ekologisk belastning än den omfattande ombyggnad som förstudien föreslår. 1. ALLMÄNNA SYNPUNKTER 1.1. Förstudie 1 I förstudien finns förutsättningslöst ett flertal alternativ 0-4. I kommunstyrelsen beslutar man att gå vidare med alternativ 2 och en variant av alternativ 3. Det framgår härvid att det bedöms vara mer framkomligt för tillståndsprocessen, ekonomiskt fördelaktigt och den ekologiska effekten inte skiljer avsevärt från alternativ 3. Det förefaller uppenbart att fokus är mer på att få igenom sitt förslag på enklast möjliga sätt, snarare än att få till en ekologiskt robust lösning. Vi saknar en förklaring till varje enskilt alternativ om varför man har avfärdat det Förstudie 2 I förstudien finns nu bara ett alternativ 5 vilket synes vara samma som avses i beslutet ovan som en variant av alternativ 3. Det förefaller här än mer uppenbart att fokus är mer på att få igenom sitt förslag på enklast möjliga sätt, snarare än att få till en ekologiskt robust lösning.

177 PL Simora Byfiske _2 Vi saknar en förklaring till varför alternativ 2 har avfärdats Höjd och höjdsystem I förstudien har man använt det nya höjdsystemet RH2000. I förstudie 1 är det angivet på ett flertal ställen. Vissa äldre dokument om höjdnivåer saknar uppgift om höjdsystem. I förstudie 2 finns det angivet på 1 stället. Det saknas uppgifter om de olika höjdsystemen RH1860, RH00, RH70 och RH2000. I de diagram som framställs löpande över aktuella vattennivåer i Båven är höjden angiven i RH00 varvid skibordet ligger på nivån 21.4 meter över havet. På äldre kartor anges Båvens höjd som 21.4 m ö h. På nyare kartor anges Båvens höjd som 21 m ö h. Svenskt vattenarkiv anger 21.1 m ö h. Det underlättar inte för oss som ska bedöma förslagen om man inte får upplysning om skillnaderna mellan de använda höjdsystemen. Det finns inte heller uppgifter om medelvattenståndet över tiden. Det kan även noteras att Flens kommun gick över till RH2000 så sent som sommaren Samrådsmöte Med all respekt för att det kan vara svårt att hantera en process när det finns så många intressenter och sakägare, så verkar man vara måttligt intresserad av synpunkter. Vid de senaste samråden försökte man stoppa frågor i plenum vilket väckte starka reaktioner. På direkt fråga om skillnaderna mellan höjdsystemen så kunde representanter för Rambøll inte ge något svar. Även i övrigt verkade kunskapen om aktuella fiskar och fiskbestånd vara mycket låg.

178 PL Simora Byfiske _2 2. UTFORMNING AV FAUNAPASSAGE 2.1. Alternativ 5 Vår bedömning av alternativ 5 är att det är positivt med avseende på + robust dämme med V-format överfall som ger en höjdrelaterad avrinning + meandrande slinga som medger fiskvandring men negativt med avseende på - kortare skibord än idag, 36m jämfört med 56m, vilket kommer att medföra en högre högstanivå - mycket snäv kurvradie i slingan kommer att medföra att vårfloden inte följer slingan utan sprutar in i strandbanken med åtföljande erosion * saknar helt information om påverkan av islossning och flytande skräp * beträffande konstruktionen runt slingan saknas information, varför vi inte har kunnat bedöma konsekvenserna av denna Alternativ 0 Förstudiens avfärdande av alternativ 0 med konstaterandet att det har stora nackdelar bygger helt på den lösning som råder sedan länge, alltså ingen förändring. Man har härvid inte beaktat att man med nuvarande dämme kan reglera de tre luckorna på annat sätt än som anges i nu gällande dom. Under 2017 frångick man nu gällande dom och visade att det med enkla medel går att få en avsevärt bättre nivåreglering, varvid man undviker extremt lågvatten. Man skulle även kunna få en förfinad reglering genom införande av motoriserade luckor med fjärrstyrd / nivåstyrd reglering. Exempel på det är fallet vid Harg. Man har inte heller, vilket vi anser vara mer allvarligt, beaktat att i den ursprungliga lösningen ingick en ålledare, med ett utlopp i skibordets övre västra del och en trappliknande konstruktion i trä och sten. Utloppet är idag igenbommat med träreglar, träkonstruktionen är borta pga bristande underhåll, medan stentrappan finns kvar längs västra stranden. Vi förstår inte heller, relaterat till det stora fokus som förstudierna har på målarmusslan, hur en bibehållen lösnings skulle vara till stor nackdel, då målarmusslan trivs utmärkt såväl uppströms som nedströms. Det är inte vid Sibro som målarmusslan är utrotningshotad Fiskebestånd Förstudien har en märklig slagsida mot målarmussla och stensimpa. Därutöver nämns mal, ål och andra fiskar i förbifarten. Vi noterar härvid att man verkar ha en ganska förenklad alternativt föråldrad kunskap om aktuellt fiskebestånd.

179 PL Simora Byfiske _2 Det framgår inte vilka nya arter som skulle tillföras Båven från Lidsjön och Långhalsen. Det är även oklart om det finns faunapassager vid de olika dämmen som finns längre ned i Nyköpingsån. En faunapassage med låga trösklar och låga vattenhastigheter gör att man inte behöver fokusera på enskilda arter och deras förmåga att ta sig uppströms Vårt förslag Vi anser att nuvarande dämme vid Sibro skall vara kvar. Det har nyligen renoverats för stora pengar, fyller sin funktion väl och utgör ett kulturellt minnesmärke. Vi anser att den ålledare som ursprungligen hörde till dämmet skall återställas. Det måste vara det mest ekonomiska sättet att uppfylla kravet på faunapassage. Då kan de i förstudien nämnda arterna, liksom eventuella ålar och andra fiskar passera dämmet i båda riktningarna. Vi anser att vårt förslag utgör det mest ekologiskt fördelaktiga, medan alternativ 5 under ombyggnadstiden kommer att medföra en omfattande negativ belastning för såväl Sibro å som Lidsjön..

180 PL Simora Byfiske _2 3. REGLERING AV BÅVENS VATTENNIVÅ 3.1. Gällande dom Vi instämmer i att dagens tidsrelaterade flödesreglering inte är optimal Förstudien Förstudien har som exempel använt 3+3 år i nutid med högt respektive lågt vatten. Inga extremväder har simulerats. Inga data om årsnederbörd återfinns i studien. För en konstruktion vars livslängd beräknas till 100 år blir den ackumulerade risken att 100-årsvärdet överskrids 63% vilket ej är försumbart. Historiskt hittar vi t.ex när det mesta i vårt område var översvämmat Vårt förslag Vi anser att man med bibehållen utformning av dämmet och en nivårelaterad flödesreglering kan uppnå + en maxnivå som normalt ligger på 21.5 m + en miniminivå som normalt ligger på 21.0 m + en högre medelnivå än idag

181 PL Simora Byfiske _2 4. ÖVRIGT 4.1. Simora Byfiske Simora Byfiske är en sammanslutning av fiskerättsinnehavare i södra Båven ner till Sibro Höjder Höjder i avsnitt 3.3 är angivna i RH00 Styrelsen i Simora Byfiske byfiske@simora.se gm Per Lundin

182

183

184

185

186

187

188

189 Nyköpingskommunsdnr:SHB17/83 Trafikverkets dnr: TRV 2017/95960 SamrådomSibrodämmeochregleringavBåveninförtillståndsansökan Trafikverket har utifrån nuvarande underlag inget att invända mot att tillstånd ges för redovisadverksamhet.trafikverketförutsätterdockattkommunensäkerställeratt vägbron på väg 670 inte på något sätt påverkas negativt av föreslagna åtgärder, vilket även gäller övriga statliga vägar i närområdet. Om kommande beräkningar visar att lägsta och högsta vattennivåer i Båven inte blir oförändrade och att det med anledning av detta behöver tas fram stabilitetsberäkningar för bron, önskar Trafikverket ta del av dessa samt även godkänna stabilitetsberäkningarna. catrin.englund@trafikverket.se

190 Från: Till: Ärende: Nyköpings Kommun - Samhällsbyggnad Vattenfall Eldistribution ABs yttrande - Samråd om Sibro dämme och regleringen av Båven inför tillståndsansökan i Nyköping Datum: den 23 oktober :31:46 Bilagor: image002.png Hej! Vattenfall Eldistribution AB, nedan Vattenfall har en 0,4 kv luftledning som passerar över det område som kommer att vara arbetsområde vid utförande av nytt faunapassage. Ert dnr: SHB 17/83 Vattenfall DMS Vid schaktning måste hänsyn tas till Vattenfalls ledning så att den eller dess stolpar skadas. Någon maskin får inte komma i närheten av Vattenfalls ledning så att denna skadas. Behöver ledningen flytta så får ansökan om detta ske i vanlig ordning.

191 Figur 3. En översikt av Huvudalternativet för faunapassage och reglering av Båven. Svart streckad linje visar på det nya naturlika dämmet. Mörkblå färg indikerar det område som ska ha ett kontinuerligt vattenflöde, gula områden indikerar vilplan där vattenströmningen är låg, turkos färg visar ungefärlig bredd på omlöpet vid högre flöden, vid högt vattenstånd i Båven kommer vatten att strömma även utanför den turkosa markeringen. Vänliga hälsningar Rino Hulth Tel På uppdrag av Tillstånd & rättigheter Vattenfall Eldistribution AB