KLIMATINFORMATIONS GUIDEN 2009

Transkript

1 KLIMATINFORMATIONS GUIDEN

2 1. Alla vill väl stoppa växthuseffekten? Klimatfrågan har skapat ett nytt kommunikationslandskap Vad är växthuseffekten? Är det någon skillnad mellan klimat och miljö? Ekologiskt, närodlat, miljömärkt eller klimatanpassat? Vad innebär information om en produkts livscykel? Vad betyder siffrorna? Vad krävs för en trovärdig klimatinformation? Internationellt samarbete Checklista för bedömning av produkters klimatpåverkan Kontaktinformation

3 ALLA VILL VÄL STOPPA VÄXTHUSEFFEKTEN? Klimatförhandlingarna i Köpenhamn i december 2009 närmar sig och Sverige är ordförandeland i EU. När den här skriften skrivs är klimatfrågan högst på dagordningen när miljöministrarna möts. Men också ekonomin är viktig med tanke på rådande finanskris. Målet är att rädda klimatet samtidigt som en stark ekonomi skapas, och därmed är det viktigt för miljöministrarna att hitta vägar att uppnå en ekoeffektiv ekonomi. Konsumenter och upphandlare är viktiga i detta arbete, för om det finns en efterfrågan på klimatanpassade produkter så satsar producenterna på att utveckla sådana produkter. Och teknik- och produktutveckling kan stärka svensk export, skapa nya jobb och samtidigt minska utsläppen av växthusgaser. De globala utsläppen av växthusgaser måste minska drastiskt, och det är Europas ledare ense om. Dock råder det vissa oklarheter om vilka utsläppsreduceringar som är nödvändiga och var i världen detta ska ske. Det råder dock inte något tvivel om att varor och produkter både under tillverkning, användning och återvinning orsakar stora delar av världens samlade utsläpp av växthusgaser. Därmed är det en nödvändighet att så långt som möjligt klimatanpassa dessa processer. Både den privata konsumtionen och den professionella upphandlingen spelar här en viktig roll. 3

4 Miljöstyrningsrådet arbetar på regeringens uppdrag för att en större del av den offentliga upphandlingen ska ske med högt ställda klimat- och miljökrav. Den offentliga upphandlingen i Sverige uppgår till ca 500 miljarder kronor. I Europa handlar det om ca miljarder kronor, eller närmare 16 % av Europas samlade BNP. Detta är stora summor vilket ger stora volymer av upphandlade produkter. Effektiva styrmedel som miljökrav i offentlig upphandling har därmed en stor potential att bidra till att miljömål uppnås. Klimatinformationsguiden är ett av Miljöstyrningsrådets bidrag till en ökad kunskap om klimatfrågan. Även om syftet med skriften i första hand är att ge en vägledning till upphandlare är innehållet i skriften av allmän karaktär och kan förhoppningsvis vara till nytta också i andra sammanhang. Skriften kommer att uppdateras kontinuerligt och ges ut varje år i en ny utgåva. 4

5 KLIMATFRÅGAN HAR SKAPAT ETT NYTT KOMMUNIKATIONSLANDSKAP Människors medvetenhet om våra miljöproblem i allmänhet, och om klimatproblemen i synnerhet, har ökat i snabb takt under senare år. Detta beror till stor del på det ökade politiska intresset och engagemanget samt den därpå följande mediebevakningen. Man kan säga att klimatfrågan har förändrat kommunikationslandskapet. DET NYA KOMMUNIKATIONSLANDSKAPET Klimatfrågan har skapat ett behov av nya sätt att informera om produkters miljöpåverkan Förståelsen av och förmågan att tolka information om produkters klimatpåverkan har ökat Många konsumenter vill göra egna uppskattningar av sin samlade klimatpåverkan och få tillgång till underlag som medför att de kan ändra sina levnadsvanor för att minska sin klimatpåverkan Konsumenter efterfrågar alltmer kvantitativ information som möjliggör för dem att göra jämförelser mellan olika produkters klimatpåverkan Konsumenter tycks bli alltmera villiga att acceptera utmaningen att fatta egna beslut om vilka produkter som har låg klimatpåverkan 5

6 En ofta förekommande uppfattning är att man bör vara försiktig med att informera konsumenter om miljöproblem som de har svårt att förstå innebörden av. Det är dock ganska naturligt att konsumenter till en början har begränsad kunskap om ex. klimatfrågan, men att de efterhand lär sig mer av egen erfarenhet. Detta talar för vikten av att kontinuerligt och öppet tillhandahålla information om produkters klimatpåverkan. För en upphandlare som ska ställa miljö- och klimatkrav vid inköp är det viktigt att ha tillgång till relevant och trovärdig information som kan fungera som underlag till vilka krav som ställs på produkter och varor. 6

7 VAD ÄR VÄXTHUSEFFEKTEN? Jordens atmosfär kan liknas vid ett växthus. Utan vår atmosfär skulle temperaturen på vår jord vara betydligt lägre än den medeltemperatur vi nu har på ca + 15 grader Celsius. Denna växthuseffekt uppstår när koldioxid, metan, lustgas och andra växthusgaser fångar upp en del av den värme som strålar ut från jordens yta. Man talar om den naturliga växthuseffekten och den av människors verksamheter förstärkta växthuseffekten. Klimatpåverkande gaser finns alltså naturligt i atmosfären och är av avgörande betydelse för livet på jorden. Men människans allt större utsläpp av växthusgaser har ändrat atmosfärens sammansättning med i 7

8 första hand kraftigt stigande koldioxidhalter. Detta har resulterat i en störning av klimatsystemet som inte enbart kan förklaras med naturliga variationer. När mängden växthusgaser i atmosfären ökar, minskar förlusterna av värmestrålning från jordens yta och resultatet blir att temperaturen på jorden stiger. Denna förstärkta växthuseffekt kommer därför att påverka klimatsystemet, som i sin tur påverkar vår omgivning på en mängd olika sätt med risk för drastiska konsekvenser såsom torka och ökenutbredning, ökade mängder och intensitet av nederbörd, översvämningar, smältande isar och glaciärer, stigande havsnivåer och andra störningar i vårt vädersystem som för med sig ökad frekvens av stormar och orkaner. Dessa förändringar kommer med stor sannolikhet att fortgå under lång tid framöver även om de samlade utsläppen av växthusgaser från mänskliga aktiviteter minskar eller helt stoppas på sikt. Det råder relativ god samstämmighet i forskarvärlden om att växthuseffekten förstärks av mänsklig påverkan och att det är synnerligen brådskande att hitta gemensamma lösningar som leder till att mängden utsläpp av växthusgaser i framtiden minskar. Dock råder dock delvis delade meningar om i vilken omfattning och hur snabbt klimatet kommer att ändras och vad det kommer att få för konsekvenser i olika delar av världen. 8

9 ÄR DET NÅGON SKILLNAD MELLAN KLIMAT OCH MILJÖ? Människans påverkan på miljön leder till olika konsekvenser. Vanliga former av miljöpåverkan är försurning av mark och vatten, övergödning av sjöar och hav samt dålig luftkvalitet i tätorter. Försurning och övergödning kan sägas vara regionala problem medan dålig luftkvalitet i tätorter mer är ett lokalt problem. Växthuseffekten är också ett miljöproblem men av en helt annan dimension då den påverkar allt liv på jorden. Det är således ingen egentlig skillnad mellan klimat och miljö utan klimatfrågan är ett av våra miljöproblem. Sannolikt är det den allvarligaste av dem alla och den med mest långtgående konsekvenser för vårt ekosystem. I Sverige arbetar regeringen med målsättningen att uppnå 16 miljökvalitetsmål som definierats av Miljömålsrådet och antagits av riksdagen. Ett av dessa miljömål handlar om klimat. Målen ska vara uppnådda innan 2020 enligt planen. Detta verkar dock inte vara möjligt med nuvarande insatser. Miljömålsrådet har själva gjort bedömningen att det blir svårt eller omöjligt att uppnå miljömålen inom denna tidsram, men att miljöanpassad offentlig upphandling är ett av de viktiga verktyg som behövs för att vi ska närma oss de önskade resultaten. 9

10 Klimatproblemen hänger ihop med vår energiförbrukning och vi måste satsa mer på energieffektivisering och energibesparingar. Här kan vi alla göra en insats genom att t. ex. köpa energisnåla produkter. För en upphandlare finns här stora möjligheter att ge företräde till varor och tjänster som har liten energiåtgång under tillverkning samt har en liten egen energiförbrukning under användning. Kan produkterna dessutom återanvändas är detta ytterligare en fördel liksom att energiinnehåll i uttjänta produkter kan återvinnas. Även privatkonsumenter kan göra stor nytta genom att köpa energisnåla alternativ. En stor efterfrågan av energieffektiva produkter stimulerar en fortsatt satsning på teknikutveckling på området. 10

11 EKOLOGISKT, NÄRODLAT, MILJÖMÄRKT ELLER KLIMATANPASSAT? Det är lätt att tro att det bästa sättet att minska sin egen eller sin organisations klimatpåverkan är att köpa ekologiska och närproducerade produkter. Likaså råder ibland en uppfattning att miljömärkta varor alltid är bättre i klimathänseende. Detta kan i många fall stämma, men långt ifrån alltid. De miljömärkningssystem som finns idag har ofta helt andra syften än att specifikt tillhandahålla klimatinformation. Olika miljömärkningssystem skiljer sig dessutom åt sinsemellan. Medan närodlat tar fasta på transportsträckor, inriktar sig ekologiskt i regel på speciella förutsättningar vid livsmedelsproduktion. Miljömärkning (t. ex. EU-blomman, Svanen, Bra Miljöval) tar hänsyn till vanligt förekommande miljöproblem och gör en samlad bedömning av dessa. För konsumenter som vill göra bra val av produkter ur ett allmänt miljömässigt perspektiv ger dessa system bra vägledning och kan underlätta arbetet med kravställande vid upphandling. Utgångspunkterna för miljömärkta och klimatanpassade produkter är dock olika. 11

12 Miljömärkningskriterier baseras i regel på de delar i en produkts livscykel där miljöpåverkan skiljer sig åt mellan olika produkter på marknaden, där det finns potential till miljöförbättringar och möjligheter för konsumenter att genom aktiva inköpsval påverka marknaden. Detta sätt att bedöma varor och produkter kan leda till att klimatpåverkande delar i en produkts livscykel inte räknas med fullt ut i kriterierna. Dessutom ska en avvägning göras mellan olika typer av miljöproblem och klimatfrågan är en av dessa. Detta kan leda till att bedömningen av en produkts klimatpåverkan blir beroende av hur pass omfattande andra miljöproblem är. Vid köp av varor och produkter där fokus är att ställa klimatkrav bör därför klimatpåverkan under hela livscykeln beaktas. Det är viktigt att en produkt som kallas klimatanpassad eller klimatneutral har fått sin märkning baserat på trovärdiga beräkningar av klimatpåverkande utsläpp sett i ett helhetsperspektiv. Ett exempel som belyser hur svårt det kan vara att bedöma vilken av två likvärdiga produkter som är bäst ur ett klimatperspektiv 12

13 är följande: En växthusodlad tomat från svenska producenter kan vara mer klimatbelastande än en friväxande tomat från Spanien även om de spanska tomaterna behövt transporteras till Sverige. Orsaken till detta beror ofta på den energi som åtgår för att värma upp de växthus där tomaterna odlas, vilket kan resultera i större utsläpp av klimatpåverkande gaser än de utsläpp som sker vid långväga transporter från Spanien. En alltför ensidig och okritisk inriktning på inköp av närproducerade produkter kan dessutom vara ett problem ur ett rättviseperspektiv och medföra en risk att missgynna produkter från utvecklingsländer i tredje världen produkter som naturligtvis har fraktats långt innan de kommer till Sverige. Om man däremot betraktar klimateffekten ur ett helhetsperspektiv så kan varor från tredje världen ha en lägre total klimatpåverkan än sådana som producerats på närmare håll även om man inkluderar de långa transportsträckorna. Skälet till detta är att de kan ha produceras med metoder som släpper ut väsentligt mycket mindre växthusgaser. 13

14 VAD INNEBÄR INFORMATION OM EN PRODUKTS LIVSCYKEL? För att ta reda på vilken klimatpåverkan en produkt har är det viktigt att man tar med hela dess livscykel i beräkningarna. En metodik man ofta använder för att göra sådana beräkningar är s.k. livscykelanalyser (LCA). Livscykelanalyser används för att beräkna vilken miljöpåverkan som en produkt har från utvinning av råvaror, tillverkning, användning och skrotning (Fig. 1). För dessa olika livscykelfaser sammanställs uppgifter om volymer och mängder av material, energi och kemikalier samt utsläpp av föroreningar och det avfall som uppkommer. Utvinning av råvaror och tillverkning av material Tillverkning Återvinning Förädling av material Användning, drift och underhåll Deponi Figur 1. De olika faserna i en produkts livscykel. En viktig del av livscykelanalysen är bedömningen av produkters potentiella miljöpåverkan. Bland annat så räknas utsläpp av olika 14

15 växthusgaser samman till ett gemensamt mått på klimatpåverkan. Andra miljöeffekter som hanteras på ett likartat sätt är försurning och övergödning. Metodiken för genomförande av livscykelanalyser är internationellt standardiserad. De standarder som finns innehåller krav och vägledning för de metoder som ska användas vid genomförandet av en livscykelanalys. Därutöver rekommenderas att en oberoende granskning av livscykelanalysen ska göras för att säkra kvaliteten och garantera trovärdiga underlag. Genomförda livscykelanalyser visar att olika typer av produkter har sin största klimatpåverkan under olika faser i deras respektive livscyklar. Produkter med lång livslängd och produkter som förbrukar mycket energi har oftast sin största miljöpåverkan under användningsfasen (se exempel på en dammsugare i Fig. 2), medan andra produkter har sin största miljöpåverkan under produktionsfasen. Så är t ex fallet vid livsmedelsproduktion (se exempel om mjölkproduktion i Fig. 3). Livscykelanalyser är i många fall ett nödvändigt verktyg för att identifiera de områden där de mest effektiva insatserna kan sättas in för att minska miljöpåverkan från en produkt. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Material Tillverkning Transporter Användning Skrotning Figur 2. Resultat från livscykelanalys för en dammsugare och olika livcykelfasers andel av den totala miljöpåverkan (källa: EPD Vaccum Cleaner, ETA, 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Gårdsproduktion Tillverkning förpackningar Pastörisering förpackning Distribution Figur 3. Resultat från livscykelanalys av 1 liter förpackad mjölk och olika livcykelfasers andel av den totala klimatpåverkan (källa: Klimatdeklaration Bottled Milk, Granalo,

16 VAD BETYDER SIFFRORNA? Det finns flera olika växthusgaser. Den vanligaste och mest förekommande är koldioxid (CO 2 ). Andra vanligt förekommande växthusgaser är metan (CH 4 ) och lustgas (N 2 O). Mindre vanligt förekommande växthusgaser är olika typer av freoner (HFC) och svavelhexaflourid (SF 6 ). Växthusgaser är olika effektiva i att fånga upp värmestrålning från jorden. Vid beräkning av detta utgår man från hur effektivt koldioxid fångar upp värmestrålning och jämför därefter de andra växthusgaserna med detta mått. Växthusgaserna normeras på detta sätt i s.k. koldioxidekvivalenter och uttrycks i växthuspotential (Global Warming Potential, GWP). Som framgår i Tabell 1 skiljer sig växthuspotentialen avsevärt åt mellan olika växthusgaser. Sålunda är metangas 25 gånger mer effektiv att fånga värmestrålning än koldioxid och lustgas nästan 300 gånger så effektiv. Medan utsläpp av koldioxid ofta hänförs till energiproduktion och förbränning av gas, olja och kol, kommer utsläpp av metan och lustgas i regel från markanvändning och livsmedelsproduktion. 16

17 VÄXTHUSGAS VÄXTHUSPOTENTIAL Koldioxid 1 Metan 25 Lustgas 298 Freoner Svavelhexaoxid Tabell 1. Växthuspotential för vanligt förekommande växthusgaser (källa: IPCC, 2007) Jämförelser kan göras mellan olika produkters klimatpåverkan uttryckt i den totala växthuspotentialen (GWP) förutsatt att de omfattas av samma produktkategori. Man bör då betänka att det förekommer naturliga osäkerheter i beräkningsunderlagen genom vissa begränsningar avseende utgångspunkterna för livscykelanalyser, osäkerheter i dataunderlag m.m. Variationer kan förekomma med upp till ± 10%. Det är därför viktigt att inte dra alltför stora slutsatser om skillnader i klimatpåverkan mellan olika produkter vid små differenser i GWP-värden. Jämförelser bör undvikas helt om informationen kommer från olika miljöinformationssystem. Endast om uppgifterna kommer från samma system finns möjlighet att göra jämförelser. 17

18 I många fall är en enstaka uppgift om en produkts klimatpåverkan i GWP-värden svår att tolka och sätta in i sitt sammanhang. Det krävs ofta att sådana uppgifter förekommer för flera produkter inom samma produktgrupp för att underlätta detta. Ett alternativt tillvägagångssätt för att tolka informationen är att jämföra GWP-värden mot genomsnittsvärden för den aktuella produktgruppen eller att de är normerade mot ex. utsläpp per capita för en region eller ett land. VAD MOTSVARAR ETT KG CO 2? 8,3 km körning med en bil som släpper ut 120 g CO 2 /km (gräns för miljöbil) 600 timmars TV-tittande (baserad på TV som drar 120 W, och drivs med el från vindkraft)* 1800 timmars användning av 40 W glödlampa med el från vindkraft* * Uppgifter om utsläpp är hämtade från Vattenfalls miljövarudeklaration för vindkraft. 18

19 VAD KRÄVS FÖR EN TROVÄRDIG KLIMATINFORMATION? Med anledning av den senaste tidens allt större fokusering på klimatfrågan har konsumenter och organisationer i ökad utsträckning börjat efterfråga klimatinformation bl.a. i samband med sina inköp av varor och tjänster. Leverantörer och producenter har i sin tur sett möjligheter att använda klimatinformation i marknadsföringssyfte. Några begrepp som nu förekommer på marknaden är klimatmärkning, klimatneutrala produkter, klimatkompensation (Carbon Offsetting), klimatdeklarationer, Carbon Footprint m.fl. Som ett resultat av detta har ett antal modeller lanserats med vilka beräkningar kan göras av klimatpåverkan. Dessa modeller kan emellertid ge väsentligt olika resultat trots beräkningar med samma utgångsdata. Det är då inte lätt att bedöma vad informationen egentligen står för och om den är trovärdig. Som generell regel är det viktigt att klimatinformation bygger på livscykelbaserade data. För att med säkerhet kunna uttala sig om vilken klimatpåverkan en produkt har bör samtliga livscykelfaser vara med i beräkningarna. Det är en klar fördel om livscykelanalysen bygger på internationellt accepterade metoder (såsom de 19

20 internationella standarderna ISO14040 och ISO 14044). Resultaten av livscykelanalysen bör dessutom ha genomgått en oberoende granskning av en kompetent verifierare för att säkerställa att uppgifterna är korrekta. Det finns en särskild internationell standard med syfte att hjälpa upphandlare att jämföra produkters miljöpåverkan. Den heter ISO om miljödeklarationer, och beskrivs nedan. MILJÖVARU- OCH KLIMATDEKLARATIONER Miljövarudeklarationer baseras på livscykelbaserad information. För att kunna jämföra miljöpåverkan mellan olika separata produkter inom samma produktgrupp krävs att de livscykelanalysbaserade uppgifterna tagits fram på ett identiskt sätt. Detta regleras genom produktspecifika regler, PCR (Product Category Rules), för 20

21 olika produktgrupper. Det internationella EPD systemet. uppfyller kraven i ISO och ger en möjlighet för organisationer att ge trovärdig information om alla former av vanligt förekommande miljöpåverkan för både varor och tjänster som således kan användas vid miljöanpassade val i samband med upphandling. EPD är en skyddad förkortning som får användas på miljövarudeklarationer registrerade hos det internationella EPD systemet. KLIMATDEKLARATIONER Det internationella EPD systemet erbjuder också möjlighet att mer specifikt redovisa en viss typ av miljöpåverkan. Ett exempel på detta med anknytning till klimatfrågan är klimatdeklarationer som är ett utdrag av alla klimatrelaterade uppgifter från en miljövarudeklaration med huvudsaklig inriktning på redovisning av de totala utsläpp av växthusgaser som en vara eller tjänst genererar, dels över hela livscykeln, dels uppdelat på de olika växthusgaserna. Då klimatdeklarationerna utgör en del av en miljövarudeklaration är informationen kontrollerad och godkänd av oberoende part. Uppgifterna i en klimatdeklaration kan bearbetas vidare till en form av klimatmärkning (Carbon Footprinting) vilket är en utveckling som för närvarande sker genom arbetet med en ny standard på området. CARBON FOOTPRINT En förkortad klimatdeklaration kan också användas i andra sammanhang, t.ex. på en förpackning för att ge information om produktens klimatpåverkan. Tabellen ovan är ett förslag på hur det kan se ut. 21

22 EXEMPEL PÅ KLIMATDEKLARATION KLIMATDEKLARATION FÖR HAVREGRYN Funktionell enhet: 1 kg havregryn Information om produkten AXA Havregryn är fullkornsflingor av havre av bästa kvalitet. Havregrynen består av havre som är ångpreparerade och pressade. AXA Havregryn innehåller nyttiga fibrer. Våra havregryn är nyckelhålsmärkta. Den deklarerade produkten är 1 kg Axa havregryn i förpackning om 425 g. Information om företaget Lantmännen är en av Nordens största koncerner inom livsmedel, energi och lantbruk. Affärsområdet Lantmännen Cerealia utvecklar, tillverkar och marknadsför framför allt spannmålsprodukter under varumärken så som Axa, Kungsörnen, Start, GoGreen, Gooh, Amo och Regal. Axa Havregryn tillverkas vid kvarnen i Järna. Verksamheten i Järna är certifierad enligt ISO Klimatdeklaration Klimatdeklarationen anger utsläpp av växthusgaser, uttryckt som CO2-ekvivalenter. Den baseras på verifierade resultat från en livscykelanalys (LCA) som genomförts i enlighet med ISO Den bakomliggande rapporten finns att tillgå i sin helhet från Lantmännen. Klimatdeklarationen omfattar odling av spannmål, processning, tillverkning av förpackning, förvaring i butik fram till det att konsumenten tar produkten ur hyllan, samt mellanliggande transporter. Det totala utsläppet av växthusgaser är enligt LCA-resultaten 0,87 kg CO2- ekvivalenter per kg havregryn i sin förpackning (GWP100). 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 0,74 kg CO2-ekvivalenter 0,034 0,027 0,014 0,053 0,87 Havre Process Förp. Butik Trp. Totalt Övrig miljöinformation Information om övrig miljöpåverkan kan erhållas av Lantmännen. Kontaktuppgifter Claes Johansson, chef Hållbar utveckling claes.johansson@lantmannen.com Telefon: Referenser Tynelius G Klimatpåverkan från Axa havregryn i ett LCA-perspektiv. Lantmännen. LÄNK TILL MER INFORMATION: EPD-PROGRAM: INTERNATIONELLA EPD SYSTEMET REGISTRERINGSNR: S-P PCR: CPC 23:2008 PCR-GRANSKNING GENOMFÖRD AV: MSR TECHNICAL COMMITTEE OBEROENDE VERIFIERING AV MILJÖVARUDEKLARATION OCH DATA I ENL. MED ISO 14025: EXTERN VERIFIERING GENOMFÖRD AV: ELIN ERIKSSON, IVL ACKREDITERAD / GODKÄND AV: MILJÖSTYRNINGSRÅDET KLIMATDEKLARATIONER FRÅN OLIKA PROGRAM ÄR INTE JÄMFÖRBARA LÄS MER OM KLIMATDEKLARATIONER PÅ VERSION: Lantmännen är ett av de företag som valt att ta fram klimatdeklarationer för några av sina produkter. 22

23 PRODUKTSPECIFIKA REGLER Produktspecifika regler, förkortas PCR, beskriver vad som ska gälla vid framtagning av data och andra underlag, hur beräkningar ska ske för att överföra denna information till klimatpåverkan samt hur denna information ska presenteras. I princip ska varje produkt som är unik ha en egen PCR, vilket teoretiskt skulle leda till en uppsjö av olika PCR-dokument. Arbetet med PCR kan emellertid förenklas väsentligt då olika produktgrupper har samma råvarubas, materialsammansättning, typer av komponenter m.m., och således bör samma grundregler kunna gälla för ett stort antal liknande produkter. Det internationella EPD systemet har tillsammans med företag och andra intressenter genom åren tagit fram ett omfattande PCR-bibliotek. Nya PCR-dokument tas fram i samband med EPD utveckling i en öppen process där olika intressenter ges möjlighet att påverka innehållet, PCRerna kvalitetssäkras innan fastställande av en teknisk kommitté. Det finns numera också vägledningar för vad PCRer inom olika produktgrupper ska innehålla, sk PCR-moduler, vilket underlättar arbetet med att ta fram nya PCR-dokument. 23

24 Exempel på företag som har registrerat miljöoch klimatdeklarationer: ITT Flygt ABB Tetra Pak Cascades RH AkzoNobel Lantmännen Posten Vattenfall 24

25 INTERNATIONELLT SAMARBETE Då klimatfrågan är global till sin karaktär har detta lett till ett omfattande internationellt samarbete för att t.ex. säkerställa vetenskapligt hållbara underlag till de internationella överenskommelser som hittills gjorts om minskningar av utsläpp av växthusgaser. Bekanta begrepp i dessa sammanhang är IPCC (International Panel on Climate Change FN:s internationella klimatpanel) och Kyoto-avtalet (som definierar de mål varje land rekommenderas ha för sina utsläppsbegränsningar inom en viss given tidsperiod). Andra förekommande begrepp är handel med utsläppsrätter (ETS Emission Trading Schemes) och växhusgasprotokollet (GHG Protocol). Klimatfrågans internationella prägel gör också att regler kring termer, definitioner, beräkningar, bedömningar, rapportering, verifiering och redovisning behöver fastställas genom internationell standardisering. Den internationella standardiseringsorganisationen ISO har sedan mitten av 1990-talet utarbetat en lång rad standarder inom miljöområdet som frivilliga verktyg för alla typer av organisationer som vill vidareutveckla och ständigt förbättra sitt miljöarbete. ISO har nyligen påbörjat ett mycket viktigt arbete med att utveckla en standard för klimatberäkningar och klimatmärkning av produkter ISO 14067: Carbon Footprint of Products Quantification/Communication. 25

26 CHECKLISTA FÖR BEDÖMNING AV PRODUKTERS KLIMATPÅVERKAN Det är viktigt att man som upphandlare är särskilt uppmärksam på den information om varors och tjänsters klimatpåverkan som ges och försöker skaffa sig en uppfattning om informationskvaliteten. Detta för att säkerställa att informationen har den trovärdighet som krävs för att fungera som underlag i olika faser av upphandlingsprocessen. Nedanstående checklista kan förhoppningsvis vara till viss hjälp i detta sammanhang. Checklista för bedömning av information om produkters klimatpåverkan: Säkerställ att internationellt standardiserade och beprövade beräkningssätt använts Var noga med att kontrollera att uppgifterna täcker alla faser i produktens livscykel (om inte bör en motivering finnas) Information måste framgå om den gemensamma beräkningsenhet som uppgifterna bygger på (s.k. funktionell enhet) Det bör finnas tydlig information om den kategori produkten tillhör, så att jämförelser kan göras med andra produkter inom samma kategori Uppgifter måste finnas för vilken tidsperiod beräkningsunderlaget gäller Kontrollera att granskning av uppgifterna skett av en oberoende och kunnig verifierare 26

27 KONTAKTINFORMATION Miljöstyrningsrådet svarar gärna på frågor om hur man kan ställa miljö- och klimatkrav vid upphandling. Vi erbjuder dessutom en webbaserad utbildning för upphandlare som vill lära sig mer. Kontakta Miljöstyrningsrådets Helpdesk på telefonnummer MER INFORMATION HITTAR DU PÅ VÅRA HEMSIDOR: Om Miljöstyrningsrådet: Om miljövarudeklarationer, EPD: Om klimatdeklarationer:

28 FORM: QUADRATA, TRYCK: SM EWERT, PHOTOS SEBASTIAN MAYRHOFER, MARK HARRIS AND ERIC BLECKERT MILJÖSTYRNINGSRÅDET VASAGATAN STOCKHOLM TEL MSR.SE