Uppföljning CEMR, (43)

Transkript

1 Uppföljning CEMR, (43) Uppföljningsrapport Datum Diarienummer RHK Västra Götalandsregionen Koncernavdelning Data och analys Handläggare: Åsa Rydin Telefon: E-post: asa.rydin@vgregion.se Till kommittén för mänskliga rättigheter Uppföljning av handlingsplan för arbetet med den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen) Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: samhallsanalys@vgregion.se

2 Uppföljning CEMR, (43) Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund CEMR:s deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män Handlingsplan för Västra Götalandsregionens arbete med CEMRdeklarationen Halvtidsuppföljning av handlingsplanen Syftet med uppföljningen Tillvägagångssätt Disposition Genomförandet av handlingsplanen Artikel 4 - Offentligt ställningstagande för jämställdhet Artikel 5 - Arbeta med samarbetspartners för att främja jämställdhet Artikel 6 - Bekämpa stereotyper Artikel 10 - Flerfaldig diskriminering eller missgynnanden Artikel 11 Arbetsgivarrollen Artikel 12 - Upphandling av varor och tjänster Artikel 13 - Utbildning och livslångt lärande Artikel 14 Hälsa Artikel 20 - Kultur, idrott och fritid Artikel 22 - Könsrelaterat våld Artikel 26 - Rörlighet och transport Artikel 27 - Ekonomisk utveckling Sammanfattande diskussion Betydelsen av en handlingsplan Graden av måluppfyllelse - projektlogiken Rekommendationer inför fortsatt arbete Referenser Bilaga 1: Åtgärder i handlingsplanen översikt Bilaga 2: Dokumentation Bilaga 3: Respondenter och frågeformulär... 43

3 Uppföljning CEMR, (43) Sammanfattning Denna uppföljning syftar till att ge en övergripande bild av arbetet med handlingsplanen för implementering av CEMR:s (Council of European Municipalities and Regions) politiska deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män. Materialinsamlingen har gjorts genom intervjuer med ansvariga tjänstepersoner, totalt 11 stycken varav tre telefonintervjuer. Därtill har det skett en genomgång av dokument från Västra Götalandsregionens hemsida, t.ex. de blanketter som används för ansökan om projektmedel. Intervjuerna visar att merparten av CEMR-handlingsplanens åtgärder har genomförts och att det pågår ett bra jämställdhetsarbete inom Västra Götalandsregionen. I enlighet med de ansvariga avdelningarnas önskemål är åtgärderna formulerade så att de speglar det redan planerade eller pågående arbetet. I de flesta fall finns upparbetade rutiner och beslutade befogenheter för att arbeta i enlighet med planen. Handlingsplanen och denna slutliga uppföljning ger en sammanfattning av aktiviteterna och därmed en samlad bild av koncernkontorets kontinuerliga arbete med jämställdhet och mångfald. Verksamheterna som berörs i uppföljningen har i de allra flesta fall arbetat med att genomföra åtgärderna och att uppfylla målen, men inte med CEMRdeklarationen eller tillhörande handlingsplan som styrande dokument. Precis som i halvtidsuppföljningen framgår det av intervjuerna att det är andra - mer närliggande - planer, program, budgetar eller dokument som ligger till grund för riktningen i arbetet och prioritering av insatser. Även om CEMR-handlingsplanen inte bedöms ha haft någon avgörande effekt i det praktiska arbetet visar det ändå att - när det gäller jämställdhetsfrågor - det finns en samstämmighet i de rådande styrdokumenten. Då majoriteten av åtgärderna är genomförda kan måluppfyllelsen anses vara hög. Emellertid består målformuleringarna ofta av vida beskrivningar, vilket gör det svårt att bedöma det önskvärda tillståndet och på vilket sätt åtgärderna korrelerar med uppsatta mål. Uppföljningen visar dock på ett stort antal goda exempel och utmaningar inom jämställdhetsområdet: Exempelvis det ökade antalet utbildningar i mänskliga rättigheter, inkludering av jämställdhetsperspektivet i samtliga projektblanketter och de tillkommande jämställdhetssamråden.

4 Uppföljning CEMR, (43) 1. Inledning 1.1 Bakgrund CEMR:s deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män I juni 2006 beslutade SKL:s styrelse att underteckna CEMR:s (Council of European Municipalities and Regions) politiska deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män. Därtill uppmanades svenska kommuner, regioner och landsting att underteckna deklarationen och ha en plan för dess genomförande. Deklarationen inleds med 6 grundläggande principer för jämställdhet. Därefter ges en vägledning i hur deklarationen kan implementeras. Avslutningsvis finns 30 artiklar som mer detaljerat beskriver hur man i en politisk organisation kan strukturera jämställdhetsarbetet, inom de områden där respektive organisation/ myndighet har mandat att fatta beslut. Eftersom kommuner och regioner är de politiska nivåer som står närmast befolkningen, bedöms där finnas de bästa förutsättningarna för att åstadkomma bestående förändringar på jämställdhetsområdet Handlingsplan för Västra Götalandsregionens arbete med CEMRdeklarationen Hösten 2008 undertecknades CEMR-deklarationen av regionfullmäktige i Västra Götaland. Beslutet innebar att regionfullmäktige ställde sig bakom innehållet i deklarationen och förband sig att arbeta för dess genomförande. Genom bildandet av kommittén för rättighetsfrågor i januari 2011 (numera kommittén för mänskliga rättigheter) har Västra Götalandsregionen (VGR) valt att strategiskt och övergripande arbeta med mänskliga rättigheter. I deklarationens första princip framgår att jämställdhet är en grundläggande rättighet och därigenom är det de mänskliga rättigheterna som ligger till grund för handlingsplanen. Ytterligare argument för detta är att missgynnande och orättvis behandling inte alltid beror på kön, utan även på andra faktorer såsom ålder och etnicitet. Handlingsplanen innehåller ett antal mål och åtgärder inom utvalda artiklar i deklarationen, för genomförande åren Efter planperiodens slut kommer det för Västra Götalandsregionens del inte att ske en revidering av handlingsplanen. Arbetet med jämställdhet inkluderas i den kommande regiongemensamma planen för mänskliga rättigheter. Därmed tas ett mer överskådligt grepp i jämställdhetsarbetet som sätts in i en vidare kontext, där kön är en av sju diskrimineringsgrunder. Den nya planen planeras gå upp till beslut i regionfullmäktige årsskiftet 2016/ Sveriges Kommuner och Landsting ( ) CEMR:s deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män 2 Västra Götalandsregionen ( ) Handlingsplan för implementering av CEMRdeklarationen

5 Uppföljning CEMR, (43) Halvtidsuppföljning av handlingsplanen Hösten 2014 genomfördes en halvtidsuppföljning av handlingsplanen för implementering av CEMR-deklarationen. 3 Uppföljningen fokuserade på att identifiera de ditintills uppnådda resultaten av de åtgärder som formulerats i handlingsplanen. Två övergripande frågeställningar låg till grund för bedömningen: Hur ser förutsättningarna ut för implementering? Vilka frågor bör slututvärderingen fördjupa sig i? I halvtidsuppföljningen görs en fördjupad analys av två teman: Västra Götalandsregionen som arbetsgivare och Västra Götalandsregionen som bidragsgivare. Resultatet visar att majoriteten av åtgärderna genomförs, men att arbetssättet skiljer sig år när det gäller t.ex. projekthantering. Vidare bedöms att målet om arbetsgivarrollen behöver förtydligas och ambitionsnivån höjas. 1.2 Syftet med uppföljningen Uppföljningen syftar till att ge en övergripande bild av arbetet med handlingsplanen för implementering av CEMR-deklarationen. Då planen är strukturerad utifrån åtgärder som kopplas till övergripande mål och artiklar, kommer uppföljningen i ett första steg fokusera på åtgärdernas eventuella genomförande. I ett andra steg görs en samlad analys av måluppfyllelsen. De frågeställningar som uppföljningen avser besvara är: Har åtgärderna i handlingsplanen genomförts? Vilka exempel finns på insatser, aktiviteter eller arbetssätt inom ramen för dessa åtgärder? Sett till det arbete som bedrivs enligt planen, vilka effekter kan det tänkas ge på kort respektive lång sikt? Finns relevant dokumentation att ta del av? Vilka prioriteringar anses betydelsefulla framgent? Några särskilda utmaningar som är viktiga att lyfta fram? Vilken betydelse har handlingsplanen för implementering av CEMRdeklarationen haft i det dagliga arbetet? Hur ser graden av måluppfyllelse ut? Hur hög är mätbarheten? 1.3 Tillvägagångssätt Föreliggande uppföljning är inte av fördjupande karaktär, såsom föreslaget i halvtidsuppföljningen. Då detta är en slutlig uppföljning av handlingsplanen inkluderas samtliga artiklar, mål och åtgärder. Således blir uppföljningen på en övergripande nivå för att skapa en överskådlighet och en helhetssyn snarare än att ha ett särskilt fokus på vissa områden/teman. Materialinsamlingen har gjorts genom intervjuer med ansvariga tjänstepersoner, totalt 11 stycken varav tre telefonintervjuer. Därtill har det skett en genomgång av dokument från Västra Götalandsregionens hemsida, t.ex. de blanketter som används för ansökan om projektmedel. 3 Västra Götalandsregionen ( ) Uppföljning av Handlingsplan för arbetet år med den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen)

6 Uppföljning CEMR, (43) 1.4 Disposition I avsnitt 2 redovisas resultaten av uppföljningen, uppdelat på de artiklar, mål och åtgärder som återfinns i handlingsplanen. Det framgår huruvida åtgärden anses vara genomförd och vilka nämnder, styrelser eller kommittéer som är ansvariga. Nästkommande avsnitt består av analys och diskussion utifrån resultaten samt handlingsplanens upplevda betydelse och måluppfyllelse/projektlogik. Rapporten avslutas med ett antal rekommendationer inför det fortsatta arbetet.

7 Uppföljning CEMR, (43) 2. Genomförandet av handlingsplanen Inför upprättandet av Västra Götalandsregionens handlingsplan gjordes ett urval av artiklarna i CEMR-deklarationen. Prioriteringen baseras på, för Västra Götalandsregionens del, relevanta ansvarsområden och syftet att göra handlingsplanen hanterbar och genomförbar. De mål och åtgärder som är kopplade till respektive artikel har tagits fram i dialog med närliggande verksamhet inom Västra Götalandsregionen och grundar sig på befintliga fokusoch utvecklingsområden i verksamheten. 4 Beskrivningarna som följer härstammar från intervjuer med ansvariga tjänstepersoner, om inget annat anges. Samtalen har inriktats på kortare redogörelser av insatser/aktiviteter som har bäring på aktuell åtgärd, huruvida den anses som genomförd samt vilka utmaningar på området respondenten kan se framgent. För en samlad tabell över åtgärder, graden av genomförande och ansvarig nämnd/verksamhet kopplat till mål och artikel, se bilaga 1. Eftersom det handlar om många och därtill vitt skilda insatser finns det möjlighet att fördjupa sig i vissa frågor genom den dokumentation som anses vara relevant för respektive artikel. En komplett redogörelse med källhänvisningar återfinns i bilaga Artikel 4 - Offentligt ställningstagande för jämställdhet Mål: Att bedriva ett strategiskt arbete inom Västra Götaland för att främja jämställdhet och minska diskriminering på grund av kön. Åtgärd: 4.1 Bevaka att alla berörda enheter inom Västra Götalandsregionen i årsrapporterna redovisar hur arbetet med åtgärderna i handlingsplanen går. =Ja, =Nej, =Delvis Regionstyrelsen Inför varje delårsrapport och årsredovisning går Västra Götalandsregionens ekonomiavdelning ut med detaljanvisningar på intranätet. Däribland finns ett antal riktlinjer som förvaltningarna ska förhålla sig till när de i verktyget Cockpit rapporterar om sin verksamhet. I riktlinjerna listas särskilda direktiv när det gäller mänskliga rättigheter, där jämställdhetsfrågan är inkluderad. Under perioden då CEMR-handlingsplanen gällde ( ) gjordes en hänvisning till denna och rapporteringen skulle därmed avse hur arbetet med åtgärderna fortskridit under året. Merparten av förvaltningarna beskriver hur de arbetar med jämställdhet i allmänhet, sällan har det funnits hänvisning till CEMR-handlingsplanen. Den information som rapporteras in från verksamheterna varje år sammanfattas av medarbetare på avdelningen för mänskliga rättigheter i en särskild rapport och kan 4 Västra Götalandsregionen ( ) Handlingsplan för implementering av CEMRdeklarationen

8 Uppföljning CEMR, (43) sägas ge en samlad bild av Västra Götalandsregionens arbete med bl. a. jämställdhet (se bilaga 2, artikel 4). 2.2 Artikel 5 - Arbeta med samarbetspartners för att främja jämställdhet Mål: Att stärka arbetet med jämställdhet och övriga mänskliga rättigheter i samverkan med föreningar (ideella såväl som ekonomiska), privata företag och offentliga aktörer som arbetar med dessa frågor. 5.1 Utveckla dialogformer med föreningar och kring jämställdhet och övriga mänskliga rättigheter. 5.2 I uppföljning av projekt som är hel- eller delfinansierade med regionala medel vidareutveckla både kvantitativa och kvalitativa indikatorer kring jämställdhet och mångfald i samarbete med aktörer inom den offentliga, privata och ideella sektorn. 5.3 Begära att aktörer som söker regionala medel tydliggör hur de kommer att arbeta med jämställdhet, mångfald eller övriga mänskliga rättigheter. =Ja, =Nej, =Delvis Hälso- och sjukvårdsnämnderna Kommittén för folkhälsofrågor Kommittén för rättighetsfrågor Kulturnämnden Miljönämnden Regionutvecklingsnämnden De nämnder och styrelser som kommer att beröras av jämställdhetsstrategin (åtgärd 3) Dialogformer Dialogformer med jämställdhetsföreningar och därtill formella jämställdhetssamråd knutna till kommittén för mänskliga rättigheter fanns inte innan handlingsplanen för CEMR-deklarationen togs fram. Den första utlysningen till ett jämställdhetssamråd gjordes under 2014, men resulterade inte i något bildande då bara en förening visade intresse. Under hösten 2014 sågs samråden över och en gemensam utlysning gjordes under våren 2015, som bland annat resulterade i ett nytt samråd för jämställdhet och hbtq-frågor med 12 deltagande organisationer. Ett av syftena med samråden är att VGR ska kunna ha en dialog med representanter från civilsamhället och få viktiga inspel med bäring på regionens verksamhet. Effekterna förväntas bli en ökad förståelse för mänskliga rättigheter. Det pågår ett ständigt kvalitetsarbete och formen för samarbetet kan komma att förändras. Exempelvis anordnas större dialogforum och tvärsamråd, ett arbetssätt som möjligen ska prioriteras mer framgent. Grundfrågan här är om det praktiska arbetet med mänskliga rättigheter till sin karaktär ska ske brett eller mer i stuprör. Även om åtgärden anses genomförd är det ett arbetssätt som ständigt utvecklas. För kulturnämnden är arbetet med civilsamhället ett av sex insatsområden i riktlinjer för att vidga deltagandet i kulturlivet, vilket också genomsyrar de olika stödformerna i kulturnämndens bidragssystem. Ett exempel under 2015 är att kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden gemensamt bidrog med två

9 Uppföljning CEMR, (43) miljoner kronor för att välkomna asylsökande med kultur. Resultatet blev bland annat att asylsökande gavs möjlighet till delaktighet i civilsamhället och att föreningarna erhållit en ökad interkulturell kompetens. Ett annat exempel är de arenor som Västra Götalandsregionen har skapat för regionövergripande samverkan inom interkulturell dialog. Syftet är att bygga broar mellan regionen och kommunerna om praktik, forskning, politik och civilsamhälle utifrån ett interkulturellt perspektiv. Arbetet organiseras dels genom en samverkansplattform inom VGR där den politiska nivån involveras genom en referensgrupp, dels genom ett forskningsråd där VGR agerar tillsammans med Göteborgs universitet, Högskolan Väst och Högskolan i Borås. Uppföljning och beredning av projekt De blanketter som förmedlas till sökande av utvecklingsmedel skiljer sig något åt mellan nämnderna inom regional utveckling. Samtliga inkluderar jämställdhetsoch mångfaldaspekter, men formulerat på olika sätt. För folkhälsokommittén är det den jämlika hälsan som står i fokus, medan kulturnämnden lyfter fram frågan om ett vidgat deltagande i kulturlivet i enlighet med kulturstrategin. Sammantaget begär alla nämnder inom koncernkontoret att sökande ger en beskrivning av på vilket sätt projektet förväntas bidra till ökad jämställdhet och mångfald. Denna slutliga uppföljning fokuserar inte på hur jämställdhetsfrågan beaktas vid handläggning av projektansökan och hur stor vikt som läggs på hur projektet förväntas bidra till ökad jämställdhet vid beslut om tilldelning av medel. Även om det är ett råd i halvtidsuppföljningen. Ett sådant förfarande kräver mer omfattande intervjuer, dels med handläggare på avdelningarna inom regional utveckling, dels med politiker i de olika nämnderna. Eftersom artikeln, målet och åtgärderna handlar om samspel med externa aktörer är det mer relevant att redogöra för hur VGR kommunicerar våra krav på de horisontella kriterierna (däribland jämställdhet) till de aktörer som söker regionala utvecklingsmedel. På avdelningen för mänskliga rättigheter har handläggarna i samband med projektadministrationen märkt att flertalet sökande föreningar medvetet väljer att inte ha könsuppdelade medlemsregister, vilket t.ex. försvårar uppföljningen av indikatorutfall fördelat på kvinnor respektive män. Generellt sett bedöms det ha hänt mycket under perioden som CEMR-handlingsplanen avser, då samtliga nämnder inom regional utveckling numera inkluderar jämställdhetsaspekten i sina projektblanketter. Se även till artikel 27 Ekonomisk utveckling, åtgärd Artikel 6 - Bekämpa stereotyper Mål: Att medarbetarna i Västra Götalandsregionen internt och i mötet med invånarna ska motarbeta och reflektera över eventuella stereotypa uppfattningar om kön och andra aspekter. =Ja, =Nej, =Delvis

10 Uppföljning CEMR, (43) 6.1 Utveckla personal med ledande befattning inom Västra Götalandsregionen mot ett genuskompetent ledarskap. 6.2 Utveckla och genomföra utbildningar i mänskliga rättigheter för främst Västra Götalandsregionens chefer och politiker men också övrig personal. Att reflektera över stereotyper och hur de kan leda till brott mot de mänskliga rättigheterna kommer att ingå i denna utbildning. Personalutskottet (åtgärd 1) Kommittén för rättighetsfrågor (åtgärd 2) Kulturnämnden När kommittén för mänskliga rättigheter (då kommittén för rättighetsfrågor) bildades 2011 fick tjänstemannastödet i uppdrag att utveckla utbildningar i mänskliga rättigheter. Den första omgången genomfördes sommaren Innan CEMR-handlingsplanen började gälla fanns således inga utbildningar i mänskliga rättigheter, utan endast avseende bemötande av personer med funktionsnedsättning. Grundutbildningen i mänskliga rättigheter har främst genomförts för politiker och för ledningsgrupper. Fram t.o.m har 53 % av förvaltningsledningarna respektive de förtroendevalda genomgått utbildningen och majoriteten anser sig vara nöjda eller mycket nöjda med dess innehåll. 5 I Regionfullmäktiges budget för var ett av de prioriterade målen att: Rättighetskommittén ska erbjuda regionorganisationen utbildning för att minska ojämlikhet och diskriminering. Att utbildningarna därmed var obligatoriska hade således stor betydelse för genomförandet. Då målet inte finns kvar i budget för nuvarande mandatperiod är det inte samma flöde i utbildningsinsatserna. Avdelningen för mänskliga rättigheter erbjuder emellertid kontinuerligt utbildningar via VGR:s utbildningskatalog. De har även gjort mer riktade insatser till de personer som inte gått utbildningarna innan. Framöver kommer fokus att ligga på att åstadkomma en tydligare systematik med utbildningarna. Utmaningen ligger i att kommunicera den nya planen för mänskliga rättigheter, göra den till ett verktyg och samordna de insatser som pågår. En potentiell utgångspunkt är att erbjuda en bred utbildning med möjligheten att koppla på mer specifika inriktningar mot särskilda grupper. Eventuellt kan ett nytt tillvägagångssätt vara webbaserade utbildningar. Kulturnämnden har under planperioden arbetat för att bekämpa stereotypa uppfattningar om kön, men inte genom ovanstående åtgärder. Jämställdhetsarbetet bedrivs aktivt inom exempelvis kulturstrategin i och med vidgat deltagande i kulturlivet, kartläggningar av kulturvanor och de långsiktiga uppdragen till kulturinstitutioner. 2.4 Artikel 10 - Flerfaldig diskriminering eller missgynnanden Mål: Att direkt och indirekt diskriminering på grund av en eller flera av följande grunder; kön, sexuell läggning, etnicitet, religion, funktionshinder, ålder, 5 Resultat och utvärderingar av genomförda utbildningar, Kommittén för mänskliga rättigheter Handlingar del 2 av 2, s. 5

11 Uppföljning CEMR, (43) könsöverskridande identitet eller yttring motverkas både inom regionens verksamhet och i övriga samhället. Målet på lång sikt är att ingen diskriminering ska förekomma Utveckla och genomföra utbildningar i mänskliga rättigheter i olika omfattning och former för främst Västra Götalandsregionens chefer och politiker men också övrig personal. Diskriminering, bland annat på grund av kön men också på grund av kombinationer av olika diskrimineringsgrunder, kommer att tas upp i denna utbildning Aktivt arbeta för att fördelning av regionala medel i form av projekt- och näringslivsstöd samt organisationsbidrag ska gynna jämställdhet och mångfald. =Ja, =Nej, =Delvis Kommittén för rättighetsfrågor (åtgärd 1) Hälso- och sjukvårdsnämnderna Kommittén för folkhälsofrågor Kulturnämnden Miljönämnden Regionutvecklingsnämnden (åtgärd 2) För beskrivning av arbetet med utveckling och genomförande av utbildningar i mänskliga rättigheter se föregående avsnitt 2.3 Artikel 6 Bekämpa stereotyper. Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet har sedan många år tillbaka funnits med som en del i arbetet med projektstöd och organisationsbidrag. Regionutvecklingsnämnden godkände 2012 en handlingsplan för jämställdhet som gällde Valda delar av den planen togs in i handlingsplanen för CEMR-deklarationen och även in i jämställdhetsstrategin 7. Genomförda insatser speglar det som beskrivs i åtgärden, men det är det ett arbete som pågår kontinuerligt och en etablerad del av verksamheten. 2.5 Artikel 11 Arbetsgivarrollen Mål: Att ett strategiskt arbete bedrivs för att minska ojämställdheten mellan kvinnor och män som arbetar inom Västra Götalandsregionen En uppföljning av lönekartläggning med analys ska fortsätta att göras av verksamheterna en gång per år. Dessa ska redovisas för verksamheternas företrädare och regionledningen Förvaltningarna ska systematiskt arbeta för att minska de ojämställda lönerna mellan kvinnor och män så att en önskvärd lönestruktur uppstår med hjälp av resursfördelning inom förvaltningarna. =Ja, =Nej, =Delvis Nämnder och styrelser 6 Jämställdhet gör skillnad. Handlingsplan för jämställd regional tillväxt i Västra Götaland , dnr RUN Jämställt Västra Götaland. Länsstrategi för jämställdhetsintegrering , Västra Götalandsregionen & Länsstyrelsen i Västra Götalands län

12 Uppföljning CEMR, (43) 11.3 Rekrytering, kompetensförsörjning och chefsförsörjning ska genomföras utifrån kriterier så att diskriminering på grund av kön eller någon av de andra diskrimineringsgrunderna inte förekommer. Detta arbete ska även stimulera till att könsfördelningen ska bli jämn där den inte är det Samlad könsuppdelad personalstatistik som är nedbruten på yrkeskategorier ska tas fram. Verksamheterna genomför årligen lönekartläggning och analys, där informationen samlas in av HR-avdelningen i samband med delårsrapport och årsredovisning. I de obligatoriska kompetensförsörjningsplanerna finns ett kapitel om jämställdhet där HR-avdelningen sammanställer materialet för en samlad bild av de skillnader som finns mellan mäns och kvinnor löneutveckling. Det finns upparbetade rutiner för att uppnå lika lön för lika arbete i och med anvisningar till förvaltningar vid rapportering till årsredovisning. I arbetet med jämställda löner finns det även riktat 50 mnkr från politiken som fördelas till de yrkeskategorier som anses vara prioriterade ur jämställdhetssynpunkt. En kommande insats är att HR-avdelningen ska aggregera arbetet med lönekartläggning och skapa en struktur där de kan följa upp arbetet för VGR som helhet. Kriterierna för rekrytering av medarbetare och chefer reviderades för ungefär två år sedan. Arbetet genomfördes i en arbetsgrupp med representanter från förvaltningarna, konsultstöd och HR-avdelningen som sammankallande. Kriterierna har därmed blivit granskade för att det inte ska förekomma någon form av diskriminering i rekryteringsprocessen. I regionfullmäktiges och regionstyrelsens årsredovisning finns siffror som visar andelen män per personalgrupp för nettoårsarbetare. Ett nytt och mer kvalitetssäkrat system för nyckeltal håller på att tas fram av en arbetsgrupp ledd av personaldirektören. Jämställda löner är en utmaning som kvarstår och det är ute i förvaltningarna som arbetet måste ske. Troligtvis är det fler utbildningsinsatser som behövs och mer noggranna uppföljningar snarare än endast de obligatoriska svaren i samband med årsredovisning/delårsrapport. Därtill vill HR ställa högre krav på jämställdhet i budgeten, för att få en bild av läget samt för att identifiera nuvarande och kommande förbättringsåtgärder. Åtgärderna är genomförda och arbetet pågår kontinuerligt då det finns lagkrav på detta. 2.6 Artikel 12 - Upphandling av varor och tjänster Mål: Att Västra Götalandsregionen i upphandling av tjänster och produkter ställer krav som främjar jämställdhet och de övriga mänskliga rättigheterna. Åtgärd: 12.1 Inkludera ytterligare sociala krav i två av regionens upphandlingar. =Ja, =Nej, =Delvis Servicenämnden

13 Uppföljning CEMR, (43) De sociala krav som tidigare fanns i upphandlingarna handlade uteslutande om fysisk tillgänglighet. Arbetet var till stor del knutet till den dåvarande Handikappkommittén. När Kommittén för rättighetsfrågor bildades 2011, breddades uppdraget och kom att innefatta övriga mänskliga rättigheter och samtliga lagstadgade diskrimineringsgrunder. Som ett led i arbetet tog rättighetskommitténs kansli fram en handlingsplan för mänskliga rättigheter i offentlig upphandling och därtill en checklista som vägledning för arbetsgruppen (se vidare i bilaga 2, artikel 12). Under CEMR-handlingsplanens planperiod har avdelningen mänskliga rättigheter vid två tillfällen bedrivit en särskild utbildning i mänskliga rättigheter och fysisk tillgänglighet för inköpare. Det grundläggande tankesättet är att den upphandlade tjänsten/varan ska vara tillgänglig för så många av regionens invånare som möjligt. Ett exempel på utökade upphandlingskrav är hbt-certifiering av psykiatrimottagningar. Ett annat exempel är ett nyutvecklat system för samtalsbokning inom Närhälsan, i vilket den vårdsökande kan boka samtal med vårdcentral via webben. Det innebär att till exempel hörselskadade personer via en meddelanderuta kan ange telefonnummer till förmedlingstjänst och sitt eget telefonnummer till texttelefon eller bildtelefon. Personen blir sedan uppringd av vårdcentralens personal via en förmedlingstjänst. Ett tredje exempel är krav på att upphandlade bemanningsläkare ska gå webbutbildningarna i jämställdhet och genus (KRUS) och i bemötande av personer med funktionsnedsättning. Det är en del arbete som återstår på området. Ytterligare krav utifrån diskrimineringslagen har ställts i ungefär 20 upphandlingar om köpt vård. Inköpsavdelningen gör uppföljningar av upphandlingarna, men det är inte alltid som diskrimineringsaspekten är inkluderad. 2.7 Artikel 13 - Utbildning och livslångt lärande Mål: Att personer ska kunna välja vad de vill studera utan att styras av vad som är traditionellt för könen och att kunskap om jämställdhet sprids Ta fram ett utbildningsplaneringsverktyg tillsammans med kommunalförbunden där könsuppdelad statistik över utbildningar synliggörs visuellt. Utifrån resultaten kan prognoser och åtgärder tas fram Samordna och handleda olika sorters studieoch yrkesvägledare i att de ska råda personer till andra studie- och yrkesval än enbart de könstraditionella Genom samverkan med andra aktörer påverka och genomföra främjandeinsatser kring jämställdhetsaspekter vad gäller livslångt lärande. ( =Ja, =Nej, =Delvis) Regionutvecklingsnämnden Kulturnämnden

14 Uppföljning CEMR, (43) Planeringsverktyget REKAS Under planperioden har verktyget REKAS (Regional Kartläggning av Arbetsmarknad och Studerande) tagits fram, med medfinansiering från regionutvecklingsnämnden och Tillväxtverket. Det är en visuell databas som bl.a. innehåller data på hur många personer som har blivit antagna i olika utbildningsformer och på vilka nivåer. Det finns även information om hur efterfrågan på arbetsmarknaden ser ut inom specifika områden. Främst är det ett verktyg för matchning, men det är även möjligt att ta fram könsuppdelad statistik. Arbetet med REKAS har skett inom ramen för kompetensplattformen och startade i början av Göteborgsregionens kommunalförbund hade redan innan dess kommit långt på området med en egenutvecklad prototyp. På kort sikt syftar verktyget till att kartlägga utbildningsbehovet. På längre sikt ska materialet i databasen utgöra ett viktigt beslutsunderlag vid planering av utbildningsinsatser. En annan betydelsefull effekt är att samordna arbetet kommunalförbunden emellan, att t.ex. samlokalisera utbildningar i de fall söktrycket är för lågt. Statistiken i systemet ligger därtill till grund för projektidéer, som exempelvis kan handla om att motverka diskriminering i teknikbranschen. Verktyget SYV-online Arbetet för att samordna och handleda studie- och yrkesvägledare sker genom ett gemensamt verktyg: SYV-online. Insatsen startade i samband med utvecklingen av kompetensplattformen och gick ut på att upprätta ett nätverk mellan regionens studie- och yrkesvägledare. SYV-online är ett digitalt verktyg där studie- och yrkesvägledarna kan dela med sig av sina metoder och modeller. Det är också en samlingsplats för Skolverkets riktlinjer och förordningar. Det återstår en hel del arbete, då engagemanget från kommun till kommun varierar kraftigt. Förestående utmaningar är en vidare spridning av verktyget och att samordna arbetet över de delregionala gränserna. Det är ännu oklart vem som ska ansvara för att förvalta systemet och vilken roll VGR ska ha i sammanhanget. Ökad jämställdhet genom samverkan Västra Götalandsregionens roll är på en övergripande nivå när det gäller kompetensfrågor och handlar bl.a. om att stödja och följa goda exempel och att lyfta dessa till en regional och nationell nivå. Ett jämställdhetsperspektiv genomsyrar arbetet och ska kontinuerligt ingå i rollen som regionutvecklare. Validering Väst är ett framgångsrikt exempel, där det handlar om att lyfta kompetensen oavsett kön eller ursprung. Insatser för folkbildning och jämställdhet kan också kopplas till kulturnämndens stöd till de 20 folkhögskolorna och de 10 studieförbunden som finns i Västra Götaland. Att främja jämställdhet är ett kontinuerligt arbete inom folkbildningen och metodutveckling sker i hög grad genom samarbete. Projektet Folkbildning och kultur i samverkan syftar till att stärka kopplingen mellan civilsamhället och olika kulturverksamheter. Exempelvis bidrar kvinnofolkhögskolan med kunskap om jämställdhetsfrågor till andra kultur- och utbildningsverksamheter.

15 Uppföljning CEMR, (43) Åtgärderna bedöms ha genomförts, men arbetet pågår ständigt som en del i den ordinarie verksamheten. Diskussionen om att bryta traditionella studie-/yrkesval finns där hela tiden och verktygen är ett sätt att ta sig an frågan och att sprida goda exempel. 2.8 Artikel 14 Hälsa Mål: Att öka kunskaperna om samt motverka skillnader i hälsa och vård som uppstått på grund av kön, genus eller andra aspekter. Att öka kunskaperna om sambandet mellan upplevt våld (direkt och indirekt) och ohälsa hos kvinnor, män och barn Genomföra handlingsplanen för jämlik hälsa Initiera och stödja förbättringsarbeten kring jämställd och jämlik vård Utbilda och sprida kunskap om jämställd och jämlik vård Utbilda och sprida kunskap kring sambandet mellan upplevt våld och ohälsa samt vilka åtgärder som kan vidtas för att tidigt identifiera, omhänderta (i hälso- och sjukvården) samt dokumentera kvinnor, män och barn som lever med våld Verka för att all relevant statistik ska vara könsuppdelad samt att verksamhetsanalyser ska omfatta jämställdhetsanalyser Verka för integration av jämställd och jämlik vård i förvaltningarnas lednings- och styrningssystem Initiera och stödja kunskapsutveckling och forskningsverksamhet om jämställd och jämlik vård inom hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen Initiera forskningssamverkan kring jämställd och jämlik vård med universitet och högskolor Samverkan med andra landsting, nationella och internationella enheter, kommunala FoU-enheter samt berörda myndigheter i frågor som gäller jämställd vård samt sambandet mellan upplevt våld och ohälsa Ta fram generella regionala riktlinjer för att tidigt identifiera, omhänderta och dokumentera kvinnor, män och barn som lever med våld. =Ja, =Nej, =Delvis Hälso- och sjukvårdsutskottet Hälso- och sjukvårdsnämnderna Primärvårdsstyrelsen Styrelsen för beställd primärvård Kommittén för folkhälsofrågor (åtgärd 1) Kunskapscentrum för jämlik vård och Kompetenscentrum om våld i nära relationer utgör särskilda kompetenser och resurser inom dessa frågor.

16 Uppföljning CEMR, (43) Ge stöd till hithörande FoU-projekt, bland annat genom förmedling av tillgänglig metodologi och genom att skapa gynnsamma förutsättningar för tillgång till tillgänglig vårddata Kartlägga best practice/benchmarking inom området arbete för jämställd och jämlik vård och införa de metoder som synes lämpliga. Handlingsplanen för jämlik hälsa Regionfullmäktige antog i september 2013 dokumentet Samling för social hållbarhet - Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland, bestående av fyra situationsbeskrivningar och 43 åtgärder. Framtagandet och formulering av åtgärder skedde i samverkan mellan bl.a. Västra Götalandsregionen, kommuner, nationella myndigheter och ideell sektor. Arbetet i praktiken innebär att hälso- och sjukvårdsnämnderna upprättar avtal med kommunerna om samfinansierade folkhälsoinsatser. Avtalen fungerar som styrdokument där särskilt viktiga målgrupper identifieras. Åtgärderna i handlingsplanen ska ligga som grund för prioriteringar i folkhälsoarbetet i kommunerna, men är av mer rådgivande än styrande karaktär. Avtalen mellan Västra Götalandsregionen och länets kommuner fanns även innan CEMR-handlingsplanen och är således inte en effekt av denna, utan en etablerad och betydande del av det löpande folkhälsoarbetet. En viktig effekt av arbetet var att folkhälsa kom att betraktas som en samhällsfråga snarare än som ett område inom hälso- och sjukvården. Planen har även bidragit till en ökad organisationsöverskridande samsyn kring vissa folkhälsofrågor. En revidering är inte aktuell i nuläget, även om planen anses vara i behov av förenkling. Generellt sett har arbetet gått från att inkludera många prioriterade frågor till en kraftsamling kring vissa utpekade områden. Det fortsatta arbetet borde fokusera på att utveckla samverkansformerna inom VGR kring dessa frågor, för att på bästa sätt samordna arbetet med kommunerna. Åtgärden har delvis genomförts i och med att planen har varit vägledande. Emellertid har inte alla åtgärder i handlingsplanen för jämlikhälsa genomförts, eftersom arbetet inte var tänkt att bedrivas på det sättet. Planen kommer därmed inte att genomföras utan snarare utgöra ett redskap i folkhälsoarbetet. Jämlik vård Kunskapscentrum för jämlik vård (KJV), som funnits sedan 2009, initierar och stödjer förbättringsarbeten kring jämställd och jämlik vård gentemot alla vårdgivare inom VGR. I arbetet ingår att sammanställa forskningsrapporter som identifierar ojämställdhet i vården och att initiera egna förbättringsprojekt som t.ex. Jämställt föräldraskap. Ytterligare ett verksamhetsområde är omvärldsbevakning och kunskapsspridning. Hittills uppmätta effekter är exempelvis utjämnade skillnader mellan män och kvinnor i strokevården och ökat deltagande i cellprov. I många fall är det dock svårt att mäta resultat, t.ex. när det gäller jämlikt föräldraskap.

17 Uppföljning CEMR, (43) Utbildningsinsatser inom jämlik vård är en stor del av KJV:s verksamhet och sker främst riktade till vårdgivare inom VGR, men också till studenter på läkarlinjen (däribland PLUS-programmet för utländska läkare), sjuksköterskeutbildning och folkhälsoprogram. En viktig samarbetspartner inom Närhälsan är Kunskapscentrum för sexuell hälsa och arbetet med hbtq-diplomering. Kommande åtgärder är utökad marknadsföring av utbildningarna och att upprätta en plan för att följa upp hur verksamheterna har tagit till sig kunskapen och huruvida det återspeglas i deras arbete med brukarnöjdhet och ökad jämställdhet/jämlikhet i vården. Presentation och analys av könsuppdelad statistik görs via verksamhetsanalyserna, där KJV skriver ett särskilt avsnitt om jämställdhet kopplat till olika patientgrupper. En beskrivande analys anses vara nödvändig för att verksamheterna ska ta till sig resultatet. Många utförare har fått i uppdrag av hälso- och sjukvårdsnämnderna att dela upp statistik på kön avseende vissa områden och indikatorer. KJV identifierar de områden som kan vara särskilt intressant att fördjupa sig i, men ett hinder i arbetet är att verksamheterna inte alltid har resurser till eller intresse av att driva frågan vidare. Integration av jämställd och jämlik vård i förvaltningarnas lednings- och styrsystem görs via de riktlinjer om mänskliga rättigheter och jämlik vård som förmedlas till förvaltningarna i samband med årsredovisningen (se även avsnitt 2.1 Artikel 4 Offentligt ställningstagande för jämställdhet). Från KJV:s håll upplevs en ökad medvetenhet i jämlikhetsfrågorna efter rådgivnings- och utvecklingsinsatser och genom spridningen av hjälpmaterial. Ett exempel är Förstå mig rätt - en metod för att minska missförstånd mellan vårdgivare och patient och därigenom en viktig del i verksamhetsutvecklingen. Stöd inom kunskapsutveckling och forskningsverksamhet görs via samarbete med Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola (Center for Health Care Improvement) och Högskolan Väst (normmedvetenhet i vårdutbildningar). Insatserna utgörs dels av finansiellt eller personellt stöd till olika forskningsprojekt, dels av mentorskap samt utbildningsinsatser gentemot studenter och lärare. KJV har även en del statliga medel avsatta för vissa områden, till exempel kvinnors hälsa och sjukskrivningar. Ambitioner framgent är att systematisera samarbetet med universiteten och utbildningarna, att inte bara genomföra föreläsningar utan också examinerande moment och att i högre grad arbeta med studentuppsatser. Ett sätt att lyfta frågorna om jämlik vård är att utbilda utbildarna istället för studenterna. Därtill finns det mycket att göra kopplat till de kvalitetsregister som VGR förvaltar, att mer aktivt använda sig av befintlig data och på så sätt lyfta fram underlag som visar på skillnader baserat på flera diskrimineringsgrunder, inte bara kön och ålder. Marknadsföring av KJV:s uppdrag och framgångsrika metoder inom området jämlik vård görs bl.a. via hemsidan och sociala medier. Ett nationellt nätverk för kunskapsspridning och forskning finns via SKL och sker främst med de övriga storstadsregionerna. Åtgärderna som handlar om jämlik vård anses vara uppnådda och täcks in av KJV:s ordinarie uppdrag. Samtidigt är detta ett område där förbättringsarbete

18 Uppföljning CEMR, (43) ständigt behöver pågå, exempelvis när det gäller att hitta former för samverkan, praktisk tillämpning av forskningsresultat, verksamhetsutveckling och kunskapsspridning. Våld i nära relationer Sedan 2011 har Kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV) gett basutbildning inom primärvård, sjukhus, hälsa och habilitering samt tandvård. Det är viktigt för sjukvården att kunna identifiera och förhålla sig till en eventuell problembild och förstå sambandet mellan upplevt våld och ohälsa. VKV har utvecklat standardiserade frågor om upplevt våld vid bemötande av patienter, som har upplevts som en stor tillgång för vårdpersonalen. Vid sidan av utbildningarna har VKV bedrivit utvecklingsprojekt under tiden som CEMR-handlingsplanen gällde. Ett exempel är Christina-projektet som handlade om att ta fram metoder för samarbete mellan folktandvård, socialtjänst och BVC kring barn 0-6 år. Projektet vidareutvecklades genom handledning för samtal om våld i nära relationer till BVC och folktandvård. Publikationer som är viktiga att nämna är VKV:s forskningsbaserade faktablad Genväg till forskning (hittills totalt 9 st, se bilaga 2, artikel 14). Aktuell forskning med direkt relevans för praktiker inom vården beskrivs däri på ett överskådligt och lättfattligt sätt. VKV tar även fram egna forskningsrapporter, bl.a. om kvinnors upplevda bemötande i sjukvården. Exempel på förestående utmaningar är att inom VGR implementera och sprida de genomförda projekten inom de riskgrupper som är särskilt viktiga att fokusera på. Nationell samverkan sker via SKL:s nationella kvinnonätverk, två separata landstingsnätverk och Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). Nationellt nätverk om våld och unga (NVU) är ett forum som VKV själva initierat. Där involveras nationella aktörer såsom RFSL och BRIS. Syftet är att knyta kontakter med andra aktörer som arbetar med våldsutsatta unga. Därtill finns ett pågående samarbete mellan tjänstepersoner i Stockholms läns landsting, Region Skåne, SKL, Socialstyrelsen, Länsstyrelsen och Regeringskansliet. VKV ingår därtill i referensgrupper och har haft separata kontakter med regeringskansliet när ny lagstiftning om våld i nära relationer tagits fram. En utmaning är att i dessa sammanhang lyfta fram hälso- och sjukvården som en viktig aktör, eftersom stort fokus hittills har varit på Socialstyrelsens roll. Under 2015 påbörjade VKV en implementering av två nya regionala medicinska riktlinjer till samtliga anställda inom VGR:s hälso- och sjukvård. Riktlinjerna arbetades fram under åren och antogs i oktober De regionala riktlinjerna bygger på gällande författningar inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna syftar bl.a. till att synliggöra varningssignaler, hur man som vårdgivare ska agera i olika situationer och bidra till ett ökat fokus på grupper med högre sårbarhet, särskilt då det finns barn med i bilden. Än så länge syns inga effekter av arbetssättet, men uppföljning planeras i ett senare skede. Varje verksamhet ska ta fram en egen lokal rutin baserad på riktlinjerna och det arbetet kommer VKV att följa upp via de koder som vårdgivaren anger till Socialstyrelsen vid en eventuell anmälan. Åtgärderna som berör våld i nära relationer i CEMR-handlingsplanen är genomförda, men det är ett arbete som hela tiden fortsätter att utvecklas. Under

19 Uppföljning CEMR, (43) perioden då handlingsplanen gällde, , fick arbetet en tydligare form och blev mer breddat än tidigare på grund av de utvecklingsprojekt som VKV bedrev. De har även fokuserat på specifika ledningssystem för att arbeta med hela kedjan, från ledning till utförare med patientkontakt. 2.9 Artikel 20 - Kultur, idrott och fritid Mål: Att kvinnor och män, flickor och pojkar ska kunna delta på lika villkor i idrott, kultur och fritidsaktiviteter och att jämställdhet och jämlikhet främjas inom dessa verksamheter. Att de kulturinstitutioner Västra Götalandsregionen arbetar med ska verka för jämställdhet och mångfald Utveckla uppföljningen av det idrottspolitiska programmet gällande jämställdhet, integration och interkulturell dialog Uppmana föreningar som kulturnämnden stöder att ta del av den process, som inkluderar arbete med jämställdhet, mångfald och mänskliga rättigheter, som pågår inom Västra Götalandsregionen Skriva in tydliga och uppföljningsbara mål för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet i kulturnämndens långsiktiga uppdrag till kulturinstitutioner Måluppfyllelsen i de långsiktiga uppdragen ska följas upp och utvärderas. Hur och på vilket sätt har verksamheterna bidragit till att öka jämställdheten, mångfalden och tillgängligheten? 20.5 Ge kulturverksamheter med långsiktiga uppdrag från kulturnämnden i uppdrag att ta fram handlingsplaner för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. =Ja, =Nej, =Delvis Kulturnämnden Kulturnämndens riktlinjer för vidgat deltagande Kulturnämnden hade en handlingsplan för mänskliga rättigheter. Under 2013 följde kultursekretariatet upp och utvärderade denna handlingsplan. Resultatet visade att samtliga aktiviteter blivit utförda eller påbörjats under perioden. Det blev emellertid inte en ny handlingsplan, 2014 beslutade kulturnämnden istället om riktlinjer för strategiområdet vidgat deltagande: Rätten att delta i kulturlivet. Riktlinjerna är strukturerade i följande sex insatsområden: motverka diskriminering, jämställdhetsintegrering, jämlikhet, arbetet med nationella minoriteter, barn och civilsamhället. Riktlinjerna ska vara vägledande när kulturnämnden beslutar om, och följer upp, insatser i allmänhet och i synnerhet inom strategiområdet vidgat deltagande. Nytt idrottspolitiskt program 2014 Ett nytt idrottspolitiskt program antogs av kulturnämnden Programmet utgör underlag för prioriteringar vid fördelning av bidrag till idrottens olika distriktsorganisationer. Vidgat deltagande, jämlikhet och jämställdhet är tre av nio prioriterade områden som ligger till grund vid beslut om medel. Rapportering av föreningarnas verksamhet sker två gånger om året, genom en aggregerad uppföljning via de fyra distriktsorganisationerna. Således är det en svårighet att få

20 Uppföljning CEMR, (43) en överblick av aktiviteter i enskilda idrottsföreningar, men det är samtidigt en nödvändig avgränsning i uppföljningen. En utmaning framöver är att skapa en helhetssyn och att fokusera på demokratiskt värdegrundsarbete snarare än enskilda prioriteringar. Vidgat deltagande prioriteras i kulturnämndens bidragssystem Riktlinjerna för vidgat deltagande i kulturlivet är vägledande för kulturnämndens beslut om stöd. Flera sökbara stödformer riktar sig till det fria kulturlivet och civilsamhället. Kulturnämnden ger även så kallat regelbaserat organisationsstöd till studieförbund, idrottsförbund och andra föreningar som följer särskilda riktlinjer och program. Vidgat deltagande är centralt vid bedömning och uppföljning. Exempel på vad som behöver göras framgent är att skapa en tätare dialog med föreningslivet och att göra en effektutvärdering av kulturnämndens stöd till föreningslivet och i vilken grad de bidrar till en ökad delaktighet. Uppdrag till utförare ett verktyg för att vidga deltagandet Ett av kulturnämndens främsta verktyg för att öka delaktigheten i kulturlivet för alla oavsett kön, etniskt ursprung och/eller funktionsförmåga är genom de treåriga uppdragen och i dialog med utförarna. Under 2015 utgjordes mer än 80 % av kulturnämndens budget av stöd till verksamheter med uppdragsbaserat verksamhetsstöd och långsiktiga uppdrag. Åren hade 40 verksamheter långsiktiga uppdrag från kulturnämnden. Med visionen om det goda livet och dåvarande kulturvision som grund var utgångspunkterna i uppdragen att verksamheterna skulle öka tillgängligheten och medborgarnas delaktighet i kulturlivet samt att bidra till regional utveckling. Samtliga uppdrag hade även mål om att bidra till ökad jämställdhet, mångfald och tillgänglighet i kulturlivet. Resultaten kopplade till målen för jämställdhet finns sammanställda och analyserade i rapporten Jämställdhet i kulturnämndens långsiktiga uppdrag vart är vi på väg från 2015 (se bilaga 2, artikel 20). Analyser visar att det finns en medvetenhet om jämställdhets- och genusfrågor i den publika verksamheten. När det gäller personalen är könsfördelningen i stort sett oförändrad. Inom administrativ sektor är dominansen av kvinnor fortsatt stor, medan den tekniska personalen är något mer jämställd, även om det fortfarande är fler män än kvinnor. Personal med kärnkompetens är jämställd på övergripande nivå, men det finns skillnader inom olika verksamhetsområden, där det är övervägande kvinnor anställda inom museiområdet, medan det är något fler män inom scenkonstinstitutionerna. 37 procent av cheferna är kvinnor och andelen minskar över tid. År 2014 beslutade kulturnämnden om nya uppdrag för åren , med mål om att utveckla sina respektive konst- och/eller kulturområden, utifrån verksamheternas egna utvecklingsstrategier. Målen relateras vidare till kulturstrategin och VG2020. Därutöver ska verksamheterna förhålla sig till riktlinjer för vidgat deltagande. Handlingsplaner för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet Som ett led i att vidga deltagandet i kulturlivet tog verksamheterna med långsiktiga uppdrag fram handlingsplaner för att öka jämställdheten, mångfalden

21 Uppföljning CEMR, (43) och tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar. Handlingsplaner för vidgat deltagande och tillgänglighet samlades in 2012 respektive Dock saknas det dels en sammanställning och analys på aggregerad nivå, dels uppföljning och utvärdering av handlingsplanerna Artikel 22 - Könsrelaterat våld Mål: Att minska förekomsten av könsrelaterat våld. Att Västra Götalandsregionen driver en nolltolerans mot att någon dödas inom en nära relation. Att det finns en god kunskap kring samt ett aktivt arbete för att identifiera och hjälpa/stödja kvinnor, män och barn som lever med våld Personal inom hälso- och sjukvården och folktandvården ska utbildas kring könsrelaterat våld samt barn som lever med våld Införa regiongemensamma riktlinjer för hur specifikt hälso- och sjukvården samt folktandvården ska identifiera, omhänderta (i hälso- och sjukvården) och dokumentera kvinnor, män och barn som lever med våld Samverka med andra landsting, regionens kommunalförbund, nationella och internationella enheter samt andra berörda myndigheter i frågor som rör könsrelaterat våld och våld i nära relationer Initiera och stödja kunskapsutveckling samt forskningsverksamhet inom området könsrelaterat våld och våld i nära relationer. =Ja, =Nej, =Delvis Folkhälsokommittén Hälso- och sjukvårdsutskottet Hälso- och sjukvårdsnämnderna Kulturnämnden Primärvårdsstyrelsen Styrelsen för beställd primärvård Kompetenscentrum om våld i nära relationer utgör en särskild kompetens och resurs inom dessa frågor. Samtliga ovanstående åtgärder samt beskrivning av genomförande återfinns i avsnitt 2.8 Artikel 14 Hälsa Artikel 26 - Rörlighet och transport Mål: Att arbeta för att kollektivtrafiken i Västra Götaland främjar jämställdhet och övriga mänskliga rättigheter. Västra Götalandsregionen ska bidra till uppfyllelse av det nationella målet om ett jämställt transportsystem som nationellt preciseras enligt följande: Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till jämställt samhälle Samla kunskap om hur kollektivtrafiken kan främja de mänskliga rättigheterna Utveckla metoder för hur kollektivtrafiken kan främja de mänskliga rättigheterna som bland annat jämställdhet. =Ja, =Nej, =Delvis Kollektivtrafiknämnden Regionutvecklingsnämnden (mål om transportsystem)