VIMMERBY STAD. Del 2 Vimmerbys framtida markanvändning. Fördjupning av Vimmerby kommuns översiktsplan Utställningshandling

Transkript

1 VIMMERBY STAD Fördjupning av Vimmerby kommuns översiktsplan Del 2 Vimmerbys framtida markanvändning Utställningshandling

2

3 INNEHÅLL Del 1 - Inledning och förutsättningar, Vimmerby idag Del 2 Vimmerbys framtida markanvändning Medborgardeltagande 1 Sammanfattning 2 VIMMERBYS FRAMTIDA MARKANVÄNDNING Förtätning 3 Karta framtida markanvändning 5 Geologi 6 Buller 10 Natur och vatten 12 Översvämning och lågpunkter 16 Förorenad mark 17 Farligt gods 18 Skyddsavstånd 19 Område 1- Älåkra 20 Område 2 Höknäset 23 Område 3 Nossen 26 Område 4 Folketspark- Lundområdet 29 Område 5 Ulriksdal 34 Område 6 Norr om staden 38 Område 7 Stadskärnan 41 Förtätning i centrala lägen 44 Industri och annan verksamhet 50 Besöksnäring 52 Handel 55 Trafik 56 Genomförande 62 Del 3 - Miljökonsekvensbeskrivning

4

5 Medborgardeltagande Översiktsplaner är kommunens verktyg för att klargöra och förankra kommunens syn på hur mark och vatten inom kommunens gränser ska användas. Ett dokument som kommunen vill ska vara väl förankrat hos kommuninvånarna så att man i god tid kan vara med och påverka sin närmiljö. För att veta hur invånarna ser på Vimmerby bjöds allmänheten in tidigt i planprocessen till öppet hus, (oktober 2013), för att kunna tycka till om staden. Möjlighet har även funnits att via hemsidan skicka in synpunkter, detta uppmärksammades av Sveriges radio P4 Kalmar, som gjorde ett kort reportage i direktsänd radio. Nedan finns en sammanfattning av de synpunkter som kom in under öppet hus och via hemsidan: Det bästa med Vimmerby - Lagom stor stad. - Nära service. - Många affärer i förhållande till stadens storlek. - Man känner sig trygg. - Närheten till naturen. - Gott om parkering i centrum. - Bra stad för barnfamiljer. - Astrid Lindgrens värld! - Gästgivarehagen. Det negativa och det som saknas - Ta bort parkeringen på torget. - Mer aktiviteter i Källängsparken! - För mycket trafik i centrum, man kan inte slappna av när man har barnen med sig. - Lukten från reningsverket är en dålig ambassadör för staden. - Simhall önskas! - Pub önskas! - Cykelväg behövs längs Bysjövägen mot stallet. - Dåligt med cykelparkering i centrum. Många enkelriktade gator - omvägar för cyklister. - Cyklister vet inte var dem ska köra, gångväg eller både och? - Förtäta och bygg mer marklägenheter centralt. - Dåligt med aktiviteter för oss i medelåldern. 1

6 Sammanfattning Förslaget för den framtida markanvändningen utgår från kommunens mål, synpunkter från medborgare, riskanalyser och naturliga förutsättningar. Bostäder Bostadsbebyggelse möjliggörs genom förtätningar i innerstaden och i de östra och norra delarna av staden. Nya bostäder inom gång- och cykelavstånd från stadskärnan, med närhet till rekreationsområden, skola och idrottsanläggningar. Planen möjliggör för ca 500 nya bostäder fram till år Näringslivet Vimmerby har idag god markberedskap för olika typer av verksamheter. Nya områden förläggs i anslutning till redan befintliga verksamhetsområden. Ett mindre område planeras strategiskt där riksvägarna korsas, vid Åkebo rastplats. Handeln koncentreras till stadskärnan och dess närhet. Kring Ceos finns planlagt och lediga tomter med möjlighet för större handelsetableringar. Besöksnäring Besöksnäringen är en mycket viktig del i Vimmerbys identitet. Astrid Lindgrens författarskap har utvecklat Vimmerby till ett attraktivt turist- och besöksmål. Astrid Lindgrens värld och barndomshemmet Näs lockar över en halv miljon besökare varje år. Markområden reserveras för att ge möjlighet för besöksnäringen att utvecklas. Gestaltningsprogrammet för Vackra Vimmerby har under försommaren 2015 antagits av kommunfullmäktige. Programmet föreslår åtgärder som förstärker stadskärnans tillgänglighet och attraktivitet. En prioriteringsplan arbetas fram med tanken att varje år försköna någon del av stadens offentliga rum. Skola och fritid Markområde reserveras i norra delen av staden för en framtida ny skola och idrottshall med väl tilltagna ytor för parkering och utomhusbanor. Det centralt belägna motions- och friluftsområdet i östra delen av staden säkerställs i planen. Tillgängligheten kring sjön Nossen förstärks då bryggområde föreslås vid norra strandremsan. Möjlighet ges för utökning och ev. flytt av ridanläggning mot Hörestadhult. Infrastruktur Under sommarmånaderna är trafiken längs Vimmerbyallén och Lundgatan mycket ansträngd. Med en förväntad ökad turism kommer nya trafiklösningar krävas. De trafikutredningar som gjorts visar på att en ny anslutning från riksväg 23/34 till Astrid Lindgrens värld skulle minska trycket inne i staden på både Vimmerbyallén och Lundgatan. Markområde reserveras för en ny anslutning och en framtida ringled som sammanbinder riksvägarna med varandra. 2

7 VIMMERBYS FRAMTIDA MARKANVÄNDNING Förtätning Medborgarna i staden dras till stadens centrum med dess butiker, caféer, restauranger, biograf och folkliv. Möjligheten att cykla eller gå till centrum och andra målpunkter ska främjas. En förtätning med centrum som mittpunkt och utbyggnadsområden tätt runt omkring är ur ett hållbarhetsperspektiv en föredömlig utbyggnad av staden. Utglesning av staden bidrar till låg exploateringsgrad, oekonomisk och dåligt utnyttjad infrastrukturinvestering, ökade transporter och dåligt underlag för kollektivtrafik. Närheten till grönområden är ett socialt ansvar för människors trivsel och välmående likaså är de gröna ytorna viktiga för att kunna handskas med de klimatförändringar som sker. För att minska koldioxidutsläppen måste man minska på biltrafiken. Kommunen måste aktivt arbeta med att stimulera till ökad gång- och cykeltrafik, vilket även är viktigt ur folkhälsosynpunkt. 3

8 2,5 Vimmerby är en tät stad. Inom en cirkel, med en radie på 2,5 km från centrum, finns stora markområden som ännu inte är exploaterat. Risk- och skyddsområden för översvämning, vattentäkt och större etablerade verksamheter ligger samlat i västra delen av staden. Den marken anses inte vara lämpad för framtida bostadsområden. Inom rödmarkerad halvcirkel finns de bästa förutsättningar för utveckling av bostadsbebyggelse. 4

9 Framtida markanvändning (förstorad karta som bilaga) Framtida verksamhetsområde Kraftledning Rekreation/hästverksamhet Föreslagen markanvändning tar inte hänsyn till om det är kommunal eller privat mark. Privata markägare ges här en möjlighet för en framtida exploatering vilket sker på eget intresse eller om överenskommelse om markköp sker. Inom föreslagna områden för bostäder förutsätts att även skola, vård och service i mindre omfattning ska kunna möjliggöras. En översiktlig naturinventering utfördes under 2014 och en analys av ekologiska samband för ängs och betesmarker har tagits fram under

10 Detta har medfört ny kunskap vilket resulterat i att ytor vid Älåkra, Nossen och Lund/Höghult har efter samrådet anpassats eller helt undantagits för exploatering. Geologi kopplat till exploateringsområden

11 I ovan karta visas de olika exploateringsområdena tillsammans med jordartskartan (skala 1:50 000). De flesta exploateringsområden består av moränjordar och ligger till stora delar på plan yta och inte i anslutning till sjöar eller vattendrag. Risker för skred och ras inom föreslagna områden bedöms vara små då exploateringsområdena inte ligger på skredkänslig mark. I nedan tabell visas tillgänglig geologisk, geoteknisk och hydrogeologisk kunskap inom och i anslutning till varje exploateringsområde. 2. Höknäset Morän och mindre områden av urberg 3. Nossen Torv vid bryggområdet i övrigt morän Område högre upp i terrängen och består av moränjordar som domineras av tall- och barrskog. Tallskogar är ofta väldränerade vilket talar för mer grovkorniga moräner med en bättre infiltrationskapacitet. De geologiska/geotekniska förutsättningarna bör utredas närmare i detaljplaneskedet. Inför detaljplanering av norra delen av området har en geoteknisk utredning tagits fram, SWECO Då jorden bedöms vara relativt tät kan det finnas risk för höga grundvattennivåer vid riklig nederbörd på grund av att vattnet infiltrerar långsamt. Resultatet från utförda undersökningar visar en generell jordprofil med siltmorän och siltig morän under förekommande vegetationsskikt. Infiltrationsmöjligheterna inom området bedöms vara begränsade med hänvisning till att förekommande jordarter har hög andel finjord. Överbyggnad för hårdgjorda ytor skall dimensioneras med hänvisning till frekvent förekommande jordskikt i tjälfarlighetsklass 4 (mycket tjällyftande). Ytor för dagvattenhantering och dammar finns utlagda i planen som även ska ha kapacitet att ta emot dagvatten från närliggande områden. Utvecklingsområde Jordart Kommentar 1.Älåkra Morän Någon detaljerad studie av jordartsförhållanden är inte känd. 4.Folketspark- Lundområdet Morän För del av området har nyligen detaljplan för 10 villatomter antagits. Den geotekniska undersökningen visar på att jorden består av mullig sandgjord på fast lagrad grusig sand med inslag av sten eller sandig mulljord direkt på morän. Moränen ligger sannolikt på berg. Problem med stabilitet och sättningar förväntas inte inom 7

12 5. Ulriksdal Morän med enstaka område med Isälvsediment det planerade området förutsatt att den organiska jorden schaktas bort. Infiltrationsmöjligheterna är goda inom området. Ramböll tog fram ett PM för geoteknik för den norra delen av området Moränen utgörs främst av siltig sandmorän och överlagras inom stora delar av ett tunnare lager av svallad morän eller grusig sand. Vid höjdområden förekommer berg i dagen. Block i markytan förekommer. I flera lågpunkter är marken sank och moränen överlagras av torv och gyttja, mäktighet < 1 m. 6. Norr om staden Morän med mindre områden isälvsediment Grundvattenytan har, i april 2013, noterats i undersöknings-punkterna på 0,5 1,7 m under markytan, vilket motsvarar nivåer på +140, ,6. Grundläggningsförhållandena är övervägande goda då marken inom området främst består av moränmark eller områden med isälvssediment. Särskilda rekommendationer gäller för låglänta områden. Ramböll tog 2013 fram en hydrogeologisk utredning med förslag på dagvattenhantering. Tre våtmarksområden har identifierats som kan komma att ingå i en framtida dagvattenhantering. Möjligheten att infiltrera dagvatten bedöms begränsade av de lågpermeabla jordarna i kombination med en begränsad omättad zon. Utredningen föreslår öppna svackdiken som leder dagvattnet nedströms belägna dammar och våtmarker. Ytterligare geoteknisk kompetens och utredningar kan bli aktuellta inför fortsatta planarbeten. Område högre upp i terrängen och består av moränjordar som domineras av tall- och barrskog. Tallskogar är ofta väldränerade vilket talar för mer grovkorniga moräner med en bättre infiltrationskapacitet. De geologiska/geotekniska förutsättningarna bör utredas närmare i detaljplaneskedet. 7. Stadskärnan Morän Någon detaljerad studie av jordartsförhållanden är inte känd. 8. Besöksnäring Torv, angränsar i söder till fyllnads-material och i väster till För områden med torv och fyllnadsmaterial bör geoteknisk utredning tas fram inför detaljplanering. Fyllnadsmaterial kan ibland även innebära att området kan vara förorenade beroende 8

13 9. Industri och annan verksamhet 10. Hästverksamhet isälvsediment Isälvsediment, Isälvsediment (sand), fyllning, torv och morän Morän på fyllnadsmaterialets beskaffenhet. Området som används för halkbana men är planlagt för hotell och besöksnäring kommer en detaljerad geoteknisk undersökning att göras, ev. kommer markområdet användas för parkering. Någon detaljerad studie av jordartsförhållanden inom planområdena är inte känd. I anslutning till tidigare planering på Krönsmon finns en geoteknisk och miljöteknisk utredning (WSP 2009). Geologiskt, består denna del av Krönsmon av såväl sedimentära isälvs- och deltaavlagringar, som en moränrygg som korsar området i sin mest höglänta del, ca m öster om, och parallellt med Korkavägen. Ur grundläggnings synpunkt utgör såväl förekommande isälvs- och delta-avlagringar som moränrygg förhållandevis goda grundläggningsförhållanden, eftersom jorden generellt är av medelhög till mycket hög relativ fasthet. Inom planerat verksamhetsområde förekommer fyllning i mycket liten omfattning. Lokalt finns troligen även återfyllning i upp till ca 2,0 m i utförda ledningsgravar, men för dessa fyllningsmassor finns inga misstankar om förekomst av förorenad fyllning. Friktionsjorden består av silt, sand, grus och sten, men lokalt även av block. Friktionsjordens relativa fasthet har i undersökta punkter varit medelhög till mycket hög, bortsett från ca 0,5 m lösare ytskikt i vissa punkter. Friktionsjorden utgörs dock ofta av mäktiga sand- och siltlager. Jorden skall därför förutsättas vara flytbenägen i vattenmättat tillstånd och ofta tjälskjutande. Ingen geoteknisk undersökning finns framtagen. Området kommer att användas för betesmark. Placering för framtida stall kommer undersökas vid planläggning då även geoteknisk undersökning görs. 9

14 Buller kopplat till föreslagen exploatering För att bättre synliggöra vilka områden som kan vara särskilt utsatta för buller har en karta tagits fram med beräknade bullervärden som framkom i en bullerkartläggning som gjordes för hela staden Bullervärdena är dock inte framtagna på en sådan detaljeringsnivå att detaljerade slutsatser kan dras i anslutning till varje exploateringsyta. Inför detaljplaneskedet krävs mer detaljerade beräkningar. Underlaget används som indikation till om vissa planer riskerar att överskrida gällande riktvärden. Vid framtida planläggning kommer bullerutredningar behöva göras för områden som ligger vid trafikerade vägar. Nedan beräkning utgår från full utbyggnad och att ringleden har byggts. Ringledens placering var föreslagen mer norrut när bullerkartläggningen gjordes. Huvudalternativ år

15 1. Älåkra - bullerstörning närmast Källsåkravägen på mer än 55 dba. För ny exploatering anses tillräckligt avstånd mot vägen kunna hållas. 2. Höknäset ligger inte inom riskområde för buller. 3. Nossen- För ny exploatering ligger del av planområdet nära väg 40 med ljudnivåer på mellan dba. Tillräckligt avstånd mot väg bör hållas, i annat fall måste område för ev. framtida bullervall säkerställas i detaljplan. 4. Folkets park/lund Delar av området ligger nära Lundgatan och Hällebackavägen. Vid nyexploatering anses tillräckligt avstånd mot väg kunna hållas. 5. Ulriksdal Lågt trafikerade vägar, anses inte bli drabbat av buller. 6. Norr om staden - Planområdet ligger på båda sidor om länsvägen mot Krön/Prästgårdsgatan med förhöjda bullernivåer på mellan dba och dba. Vid nyexploatering anses tillräckligt avstånd mot väg kunna hållas. 7. Stadskärnan - I stadskärnan kan avstånd till väg vara svårt att hålla och byggnadstekniska åtgärder kan behöva krävas för att minska buller. 8. Besöksnäring Användningsområde som inte är lika känsligt för buller. Närmast Fabriksgatan bullervärden på mellan dba i övrigt de största ytorna mellan dba, ev. kan byggnadstekniska åtgärder krävas vid byggnation. 9. Industri/annan verksamhet - områden inte lika känsliga för buller. Närmast vägarna bullervärden på mellan dba. 10. Hästverksamhet främst betesmark planeras vid området. 11

16 Natur och vatten Natur Rekreation/idrott Sjöar/vattendrag Exploateringsområden Dagvattenhantering Befintliga trädkorridorer Utvecklingsmöjligheter Viktiga spridningsstråk Vimmerby stad är omringad av skogs- och jordbruksmark men kring stadens centralaste delar och vid handel- och industriområdena domineras hårdgjorda ytor. Det är viktigt att spara de grönytor som finns och gärna komplettera med planteringar längs gator i staden. Inom dem större exploateringsområdena behöver man tidigt i planprocessen undersöka hur man löser dagvattenhanteringen och om ytor kan reserveras för fördröjning. Naturliga förutsättningar för dagvattenhantering har markerats i ovan karta. 12

17 I Vimmerbys närhet finns en stor koncentration av betesmarker. Calluna AB har arbetat fram en ängs- och betesmarksanalys vilken visar hur den planerade utvecklingen kan påverka ängs- och betesmarker samt gett förslag som kan bidra till att minska påverkan på naturvärden. Förlusten av betesmark innebär en viss försämring av spridningssambanden i det starka habitatnätverken för ängs- och betesmarker söder och öster om Vimmerby. Enligt analysen innebär exploateringen vid Lundenområdet ett brott i spridningsvägarna, med anpassningar i och runt planområdet kan man underlätta spridningssamband mellan Älåkra, Gästgivarehagen, Borg och Ulriksdal. Skötsel av bostadsnära ängs- och betesmarker bör ingå i planeringen av dessa områden. 13

18 Strandskydd De nya exploateringsområdena berör vattenförekomster i begränsad utsträckning. Kommunen kan vid framtagande av nya detaljplaner upphäva strandskyddet om det finns särskilda skäl och om intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset (Boverket 2009). Föreslagna nya exploateringsområden som ligger inom strandskyddet redovisas i ovan karta. De särskilda skäl som kan åberopas vid ett upphävande av strandskyddet för: 1. Ringleden för att kunna uppnå syftet måste vägen måste passera Stångån och Bodabäcken vilket kommer ske via en bro. 14

19 2. Hästverksamhet/rekreation. Området kommer främst nyttjas för betesmark, stallbyggnader finns inget fastslaget. Om inget särskilt skäl kan åberopas ska byggnad placeras utanför strandskyddet. 3. Bryggområde vid Nossen- anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet. Bryggorna ska inte privatiseras utan vara tillgängliga för allmänheten. Nybyggnation vid Höknäset kommer att placeras bakom befintliga sommarstugor. 4. Redan ianspråktagen mark, äldre byggnad intill Lillån som idag står öde. Vattenskyddsområde 15

20 Ett mindre verksamhetsområde planeras i norr i närheten av vattenskyddsområdet, vid Krönsmon på västra sidan om väg 23/34. Verksamhetsområdet vid Åkebo rastplats ligger inom område för grundvattenförekomst. Hänsyn måste tas till verksamheternas art och lämpliga förebyggande åtgärder vidtas för att förhindra eller minska risken för att olyckor inom områdena sker som kan påverka grundvattnet. Dagvattenhantering från verksamhetsområdena måste också planeras noga så att risken att föroreningar tränger ner till grundvattnet undviks. Översvämnings- och lågpunktskartering 16

21 Ovan karta visar översvämnings- och lågpunktskartering över staden med föreslagna exploateringsområden markerade. För exploateringsområdena är det främst verksamhetsområde i norr, intill industriområdet Krönsmon, som lågpunkter markerats. Vid planläggning får man grundligt undersöka ev. risker och geotekniska förhållanden. Lågpunktskarteringen visar vilka områden som potentiellt kan utnyttjas som fördröjnings-/magasinytor för dagvatten som komplement till eller istället för andra LOD-åtgärder vilket bör utredas vid framtida planläggning. Inom översvämningsområde för 100- års regn är det endast ny anslutning från Rv 23/34 som föreslås, passage över ån och järnvägen kommer ske via en bro. Förorenad mark Föreslagna exploateringsområden Potentiellt förorenade områden Inom de föreslagna exploateringsområdena finns ett antal platser där marken kan vara förorenad från tidigare verksamhet. Vid en ändrad markanvändning av dessa platser kommer områdena att behöva undersökas vidare och 17

22 åtgärdas/saneras. Inför detaljplaneläggning bör vidare undersökningar göras och åtgärdsmål tas fram. Om inte föroreningarna åtgärdats innan detaljplan tas fram bör kommunen i kommande detaljplaner införa en bestämmelse om att markföroreningarna ska vara avhjälpta innan bygglov kan ges. Farligt gods 1 2 Föreslagna exploateringsområden Rekommenderade vägar för farligt gods Försiktighet krävs vid planering intill en led där farligt gods fraktas. Länsstyrelsen i Stockholms läns rapport Riskhänsyn vid ny bebyggelse rekommenderar att 25 m byggnadsfritt bör lämnas närmast transportleden, tät kontorsbebyggelse 40 m från vägkant och bostadsbebyggelse 75 m från vägkant ytor som hamnar närmare kan planeras för parkering eller lastzon. Vid planering intill farligt godsled bör en riskanalys tas fram där en riskbedömning görs utifrån hastighet på väg, platsen utformning, antalet transporter och om säkerhetshöjande åtgärder krävs. För de föreslagna områdena är det framförallt verksamheter som planeras intill väg där farligt gods fraktas. I stadskärnan är det transporter till bensinmack som anges för farligt gods, vid Karlbergsfastigheten (1) vilken ligger ca 100 m från bensinmack och vid Källängsparken (2) vid bostadsexploatering tas bensinmack bort. 18

23 Längs Stångådalsbanan fraktas idag inget farligt gods genom Vimmerby tätort, vid nyexploatering ska 30 m intill banan alltid hållas fritt från byggnader där människor stadigvarande vistas. Verksamheter och skyddsavstånd Nedan karta visar befintliga verksamheter som kan innebära störningar för omgivande bebyggelse (se vidare i del 1 s.52). Markerade skyddsavstånd (gult) utgår från Bättre plats för arbetet, Boverket Föreslagna nya bostadsområden som ligger inom skyddsavstånd är Karlbergstomten (1), övriga exploateringsområden inom skyddsavstånden planeras för verksamheter. Kraftledningen som går längs med norra staden kommer markförläggas vid exploatering av bostäder. 1 Föreslagna exploateringsområden Verksamheter med skyddsavstånd 19

24 Framtida markanvändning Älåkra Bostäder Lågpunkt Bostäder 20

25 Älåkra präglas av öppen jordbruksmark. Intill den befintliga bebyggelsen närmast staden ligger marken högt med utblickar över åkerlandskapet. Kommunalt vatten- och avlopp finns framdraget till de befintliga fastigheterna närmast staden. En exploatering och förtätning inom området skulle möjliggöra att befintlig bebyggelsen skulle kunna anslutas till det kommunala va-nätet. Vid exploatering av området behöver en gång- och cykelväg byggas längs Källsåkravägen, även gång- och cykelbanan över bron behöver breddas, idag är den knappt en meter bred. För att få en trafiksäker anslutning till nya bostadsområden från väg 760 bör man om möjligt samordna befintliga och nya anslutningspunkter. Längs väg 760 krävs minst 12 m byggnadsfritt område. Det markerade partiet i mitten av området är låglänt och inte lämpligt för någon exploatering. En översiktlig arkeologisk utredning krävs vid planläggning. För att ta odlingsmark ianspråk måste kommunen visa på särskilda skäl vilket här skulle vara en förtätning av tätorten där man också skulle lösa vatten- och avloppsproblematiken med utbyggnad av kommunalt VA. Området är sedan tidigare utpekat för bostadsändamål i kommunens översiktsplan från I områdets södra delar har det tidigare bedrivits verkstadsindustri med smedja och galvanisering, en föroreningsundersökning behöver göras vid exploatering. Marken är i privat ägo. Naturvärdesinventering 21

26 Område Prel-klass och beskrivning Motiv klassning Grad av påverkan vid exploatering 20 Stort område i ett större öppet landskap, innehåller hagar, vall och en bäck Med hänsyn: måttlig Ingen exploatering föreslås! 20 a Klass 4. Kulturpräglat, betesmark, äldre ekar 20 b Klass 3 Alsumpskog med hög luftfuktighet, död ved och rinnande vatten. Strukturer som socklar har bildats med tiden. 20 c Klass 3 Kulturpräglat, betesmark, ädellövträd 21 Kulturpräglat storområde med stora delar betade marker eller vall utan bete. Betade marker mer eller mindre näringsrika. Flera tomter ingår i området. Flera stenmurar och odlingsrösen i området. Mindre delar är skog största partier är en barrskog i söder. Vid stenmurar finns träd med naturvärden. 21a Klass 4 Hagmark Näringsrik hagmark ofta stenigare mark med glest inslag av en hävdgynnad flora. Delvis mer kulturbetespräglad. Stenmurar spritt i området och vid dem naturvärdesintressanta träd. I öster inslag av äldre gran. 21b Klass 3 Hagmark Naturbetesmark med varierande blöta och torra delar ganska näringsrik. Hävdgynnad flora allmänt spritt. Ett parti med större inslag av björk i våtare delar. Stenmurar i område. Ett småvatten och en grov vidkronig ek finns i området. Allmänt inslag av block. Stenrösen, stengärdsgårdar, lövträd, fin struktur. Rinner en bäck igenom området. Äldre askar, bockrot, mandelblom, stagg Betad mark med inslag av hävdgynnad flora samt naturvärden knutna till äldre träd främst vid stenmurar. Tämligen allmän förekomst av en hävdgynnad flora med arter som stagg, knägräs och revfibbla, kontinuitet i betet. Gammal ek med naturvärden. Småvatten med eventuella groddjur. Ingen exploatering föreslås! Ingen exploatering föreslås! Ingen exploatering föreslås! Utan hänsyn: Hög Med hänsyn: måttlig Måttlig Hög 22

27 Rekommendationer inför planläggning: Utbyggnad av kommunalt vatten- och avloppsnät. Gång- och cykelväg längs med Älåkravägen, även breddning av gång- och cykelvägen på bron. Trafikbullerutredning. Dagvattenhanteringen ska utredas. Naturvärdesinventering. Område 21b bör undvikas för exploatering. Säkerställa spridningsvägar i väst-östlig riktning. Säkerställ möjligheten att hävda närliggande betesmarker. Arkeologisk utredning. Område där det tidigare bedrivits verkstadsindustri med smedja och galvanisering kräver föroreningsundersökning. 2. Höknäset Bryggor Bryggor Befintligt jordbruk Intill sjön Nossens västra strand ligger ett 40-tal fritidshus, de flesta med arrendetomter. Pågående planarbete för ca 40 nya tomter på andra sidan sjön kommer innebära att kommunalt vatten och avlopp kommer att dras till 23

28 området vilket kan möjliggöra att även Höknäset kan anslutas. Befintlig bebyggelse ligger i sluttning ner mot sjön vilket möjliggör fina utblickar. Möjlighet till flera tomter skulle finnas bakom de befintliga, på höjden. Nossen har ett strandskydd på 100 m, de föreslagna nya fastigheterna kommer placeras utanför strandskyddet. Fast fornlämning finns registrerad i området vilket föranleder en arkeologisk förundersökning. Området är sedan tidigare utpekat för bostadsändamål i kommunens översiktsplan från Tillgängligheten till sjön Nossen bör förstärkas. Den norra strandremsan är igenvuxen vilken kan röjas upp och bryggor kan anläggas. Vid exploatering behöver skyddsavstånd till jordbruket som ligger söder om området utredas. All mark inom området ägs av samma fastighetsägare vilket gör det enklare när man ska förena olika ändamål. Naturvärdesinventering Foto från Strandvägen vid Höknäset. 24

29 Område Prel-klass och beskrivning Motiv klassning Grad av påverkan vid exploatering 7 Litet område med strandnära lövskog Utan hänsyn: Måttlig Med hänsyn: Låg 7a Klass 4 Strandnära lövskog med hög luftfuktighet, mark fuktig till blöt. Hög luftfuktighet och lövskog Med hänsyn: måttlig 29 Barrskog ofta som äldre produktionsskog med litet inslag av yngre skog. Flerskiktad skog i norr. I sydväst en näringsrik hästhage. 29 a Klass 4 Flerskiktad barrskog med ett rikt mosstäcke. I mindre delar finns branter. Död ved sparsamt. Flerskiktad äldre produktionsskog som börjar få värden. Potential för biologisk mångfald om den lämnas. Utan hänsyn: Måttlig Med hänsyn: Låg Måttlig Rekommendationer inför planläggning: Utbyggnad av kommunalt vatten- och avloppsnät. Förbättring av Backvägen. Arkeologisk utredning. Dagvattenhanteringen ska utredas. För bryggområde bör en undersökning göras av vassarnas och vattenområdets värde för ex. fågel och fisk. Anmälan om vattenverksamhet ska ske till länsstyrelsen. Skapa ett öppet grönt stråk i öst-västlig riktning som kan stärka sambanden mellan Älåkra och Nossenområdet. 25

30 3. Nossenområdet Service Värdefullt naturområde Bryggor Området ligger söder om riksväg 40 och har förbindelse med staden via en planfri korsning. Närmast sjön ligger Nossens camping och kommunens badplats. Under 2007 planlades det för 8 villatomter vilka alla idag är bebyggda. Ny detaljplan pågår för ca 40 nya tomter och kommunalt vatten och avlopp kommer vid exploatering byggas ut till området. Område där planläggning för bostäder pågår. Vid exploatering kommer även en gång- och cykelväg byggas längs Sjöhagavägen som länkas ihop med gång- och cykelvägnätet in mot staden. Tillgängligheten till sjön Nossen bör förstärkas. Inget av de föreslagna 26

31 bostadsområdena ligger inom strandskyddet. Området är sedan tidigare utpekat för bostadsändamål i kommunens översiktsplan från Under 2003 gjordes en natur- och kulturinventering för stora delar av området där man pekar på värdefulla hagmarker. Även den ängs- och betesmarksanalys Calluna tagit fram under 2015 visar på att värdefulla natur/kulturområdena bör undantas och sparas. De geotekniska undersökningarna vid Nossen visar att flera av dessa jordar är relativt finkorniga med hög andel silt där grundläggningsförhållandena generellt anses goda. Begränsad infiltrationskapacitet och särskilda dagvattenutredningar med olika öppna dagvattenlösningar har föreslagits. Vid vidare planering behöver geotekniska undersökningar och utredningar tas fram för att säkerställa en dagvattenhantering med tillräcklig kapacitet och rening. Den åker som tas i anspråk brukas i dagsläget inte som jordbruksmark mer än att marken slås för ensilage. Något arrendeavtal för brukning av marken finns inte heller. Någon hållbar livsmedelsproduktion, högre sysselsättningsgrad m.m. kan inte fås från marken. Naturvärdesinventering 27

32 Område Prel-klass och beskrivning Motiv klassning Grad av påverkan vid exploatering 5 Åkermark i form av vall. Kulturmarker med mycket odlingsrösen och inslag av stenmurar. I södra delen mycket ungskog och sly. I norra delen betade hagar. 5a Klass 3 Trädbärande hage. Kulturmark med rikligt med odlingsrösen. Stora dela betas. Lövrika områden under igenväxning. Rikligt med buskar och yngre lövträd. Hassel och en i buskskiktet. Allmänt inslag av tämligen gamla vidkroniga ekar med diametern 4-6 dm grov bark. Äldre björk, körsbär och asp. Hävdgynnad flora glest. 19 Område som inkluderar tomt, skog och hagmark. Hagmarker med stor potential. Gamla träd förekommer och ofta fin struktur med träd och buskar. Förekomst av hävdgynnad flora. Kulturmark med kontinuitet. Utan hänsyn: Hög Med hänsyn: Låg Hög Med hänsyn: Låg 19 a Klass 4 Hagmark, äldre körsbärsträd Äldre lövträd som utvecklar håligheter relativt fort och är viktig som pollinatör för många insekter. Måttlig 23 Åker och skog Åker och smal skogsstrimma. Inga särskilda naturvärden observerade. Rekommendationer inför planläggning: Utbyggnad av kommunalt vatten- och avloppsnät och nya lokalgator. Separat gång- och cykelväg längs med Sjöhagagatan. Område 5a sparas som naturmark. Naturvärdesinventering. 28

33 Underlätta spridningen med bibehållande av så mycket naturbetesmark som möjligt. (Ängs- och betesmarker, Calluna) Undvik stora långsträckta byggnader i öst-västlig riktning som kan hindra vindspridning och flygvägar mot norr. Arbeta med förstärkningsåtgärder inom planeringen.(ängs- och betesmarker, Calluna) Geoteknisk undersökning. För bryggområde bör en undersökning göras av vassarnas och vattenområdets värde för ex. fågel och fisk. Anmälan om vattenverksamhet ska ske till länsstyrelsen. Avstånd mot riksväg 40 utreds för att inte komma inom bullerstört område. 4. Folketspark- och Lundområdet Ulriksdal Värdefullt kulturområde Antagen detaljplan 10 tomter Lundområdet ligger strategiskt till i staden, intill skola, idrottshall, centrum, befintlig infrastruktur och rekreationsområden. 29

34 Rydsvägen/Höghultsvägen är en gammal gårdsväg som leder genom området och är ett populärt rekreationsstråk. Ett antal bostadshus i varierande ålder och skick ligger längs med vägen. Då området har höga kultur- och naturvärden har tidigare föreslagna exploateringsområden minskats ner. Föreslagna exploateringsområden ligger i anslutning till nyare bebyggelse och väl avskilt från kulturvärdena längs Ryds- och Höghultsvägen. I kommunens ÖP från 2007, karta nedan, markerades del av området KR1med syftet att avsättas som ett kommunalt natur- och kulturreservat vilket inte har förverkligats. Området lyfts även i denna plan fram som kulturhistoriskt värdefull miljö. 30

35 Detaljplan för 10 nya villatomter har nyligen vunnit laga kraft. Föreslaget bostadsområde intill Lundgatan har ett strategiskt och bra läge nära skola och befintlig infrastruktur. Samtidigt påpekas i ängs- och betesmarksanalysen att området har en viktig funktion för att möjliggöra spridningsvägar och att det är viktigt att området betas. Inför en ev. exploatering krävs utförlig naturvärdesinventering där man utreder om området kan planeras för bostäder och samtidigt bibehålla viktiga spridningsstråk. Det krävs även en arkeologisk utredning. Intill Hällebackavägen finns en verksamhet där markområdet i framtiden skulle lämpa sig väl för bostäder. Området mellan Ulriksdal och Lundområdet är kuperat och svårtillgängligt. Önskvärt vore att, där terrängen tillåter, koppla samman områdena med en gång- och cykelväg. Inom föreslagna utbyggnadsområden finns både kommunal och privatägd mark. Naturvärdesinventering Område Prel-klass och beskrivning Motiv klassning Grad av påverkan vid exploatering 1 Större område med variation, främst bestående av vall och hage. Utan hänsyn: Hög Med hänsyn: Låg 31

36 1a Klass 3 Hagmark som till stora delar betas. Fin struktur med äldre buskar och hagmarksträd av många arter. Hävdgynnad flora glest till allmänt spritt. Utöka gärna området som betas. 1b Klass 3 Välbetad hage, fin struktur med buskar och träd och odlingsrösen. Inslag av block. 1c Klass 4 Hage med inslag av äldre körsbärsträd. kantat av stengärdsgård, förekomst av odlingsrösen, gullvivor, lite död ved. 2 Storområdet innehåller tallskog med enstaka äldre träd, vall och åkermark. Inslag av stenmurar och odlingsrösen, träd värden vid stenmurar. Hagmark med hävdgynnad flora i mindre del. 2 a Klass 4 Ganska näringsrik hage med allmänt inslag av hävdgynnad flora. Fin struktur med buskar och träd. Glest blockigt. Enstaka lite äldre träd. 6 Ett område med förråd för trävirke samt bostadstomter. Inga naturvärden funna. Fin hagmarkstruktur med buskar och träd som skapar bra livsmiljöer för t.ex. fjärilar. hävdgynnad flora med t.ex. nattviol, stagg, svinrot och gullviva, Signalarten sotlav på björk. Fin hagmarkstruktur med gamla enar och odlingsrösen. Rödlistade (NT) slåttergubben växer i området. Glest hävdgynnad flora. Fin struktur med buskar och träd. Äldre träd förekommer. Grov högstubbe av björk. Hävdgynnad flora allmänt dock få arter. Hög Ingen exploatering föreslås! Hög Ingen exploatering föreslås! Hög Utan hänsyn: Måttlig Med hänsyn: Låg Måttlig Ingen exploatering föreslås! 30 Litet parti med lövskog och block. Viktigt inslag i stadsnära miljö, ej några större naturvärden i dagsläget. 32

37 Rekommendationer inför planläggning: Utbyggnad av kommunalt vatten- och avloppsnät och nya lokalgator. Bevara den lantliga strukturen längs Ryds- och Höghultsvägen. Planera för ett gång- och cykelstråk mellan Lundområdet och Ulriksdal. Naturinventering. Utreda ev. förekomst av föroreningar och ev.sanering vid nedlagd handelsträdgård i Hällebacka och virkesverksamheten längs Hällebackavägen. Arkeologi och kulturutredning som omfattar bebyggelse och landskap. Ta fram ett gestaltningsprogram för anpassningsåtgärder till den lantliga karaktären. Dagvattenhanteringen behöver utredas. Höga naturvärden inom 1a, 1b och 1c. Vid en ev. framtida exploatering krävs en mer detaljerad naturvärdesinventering, även fjärilsinventering inom 1a. Arbeta med kvalitetshöjande åtgärder gällande natur och kultur i omgivande marker. 33

38 5. Ulriksdal Golf Bostäder Bostäder Dagvattenstråk Hästverksamhet Under 2012 gjordes ett planprogram för Ulriksdalsområdet med syftet att exploatera området för bostäder och idrottsanläggning. Under samrådstiden inkom synpunkter som berörde trafikföringen, hydrogeologi, kulturvärden, närheten till hästverksamhet etc. vilket bidrog till att frågorna behövde lyftas i ett större sammanhang. Inom området ligger en golfbana, kommunens ridanläggning samt ett antal privata hästgårdar. Det kommunala stallet är i renoveringsbehov och ev. ny placering har diskuterats. Kommunen äger stora markområden öster om den privata häst- och ridanläggningen vilket skulle vara lämplig mark för framtida häst- och ridanläggning. Ridskolor har ofta öppet från tidig morgon till sen kväll året runt vilket gör att de fungerar som fritidsgårdar för många ungdomar. Möjligheten att kunna cykla till stallet är viktigt och att vägen dit känns trygg och att avståndet inte är allt för långt. Hur stort skyddsavstånd som bör hållas mellan bostäder och hästverksamhet beror på hur stor anläggningen är och på lokala förhållanden som topografi, vind och vegetation. Vid planläggning får man utreda hur stort skyddsavstånd som krävs. Även om det kommunala stallet flyttas så ligger flera privata hästgårdar i närområdet vilket man måste ta hänsyn till vid nyplanering. Om behov uppstår skulle en framtida förskola kunna vara möjligt inom 34

39 Ulriksdalsområdet. I kommunens översiktsplan från 2007 pekas hela Ulriksdalsområdet ut för hästverksamhet med då rådande skyddsavstånd. De mark- och hydrogeologiska undersökningar som gjorts vid Ulriksdal visar att flera av dessa jordar är relativt finkorniga med hög andel silt. I dessa områden bedöms generellt grundläggningsförhållandena som goda. Infiltrationskapaciteten bedöms vara begränsade och särskilda dagvattenutredningar med olika öppna dagvattenlösningar har föreslagits. Utredningen föreslår öppna svackdiken som leder dagvattnet nedströms belägna dammar och att våtmarker bör anläggas. Befintliga lågpunkter i terrängen kan med varsam bearbetning förstärkas för att skapa viktiga förutsättningar som slutsteg i en framtida dagvattenhantering. Dessa lågpunkter ska undantas från att bebyggas. Vid planering av områden med moränjordar behövs geotekniska undersökningar och utredningar tas fram för att säkerställa en dagvattenhantering med tillräcklig kapacitet och rening. Även en översiktlig kulturmiljöutredning har gjorts vilken visar på att stora delar av området går att exploatera. Vid exploatering av Ulriksdalsområdet behöver korsningen Bysjövägen/Ulriksdalsvägen byggas om för att göras säker, likaså behövs en gång- och cykelväg anläggas längs med Bysjövägen. Standarden på vägen söderifrån behöver också ses över. Kommunen har gjort bedömningen att planera för bostäder i området. 100 m strandskydd gäller från Bodabäcken och Lillån, vid exploatering inom strandskyddet krävs att särskilt skäl kan anges för upphävande. De föreslagna bostadsområdena ligger inom kommunalägd mark. 35

40 Naturvärdesinventering Område Prel-klass och beskrivning Motiv klassning Grad av påverkan vid exploatering 3 Stora delar produktionsskog i olik ålder även slyskog och hygge. I väster flera gödselpåverkade fållor för hästar samt tomtmark. Några äldre granar vid tomten. Hagmark med fin struktur i nordväst. Stenmurar i skogen i väster. 3a Klass 3 Hage med fin struktur med odlingsrösen och stenmurar. Glest blockigt. Hagmarksträd björk och ek ej riktigt gamla träd. Hävdgynnad flora flera arter glest spritt. 3b Klass 4 Skogsbäck med vatten från en källa utanför inventeringsområdet. Rätad och grund genom ung skog. Lite vatten vid besöket, mjuk botten. Hage med fin struktur med odlingsrösen och stenmurar. Kontinuitet i kulturlandskapet. Hävdgynnad flora med t.ex. stagg, nattviol och gullviva. Mer eller mindre naturlig bäck med kontinuerligt tillflöde. Gynnnar biologisk mångfald med tillförseln av vattenmiljön. Utan hänsyn: Måttlig-hög Med hänsyn: Låg Hög Måttlig 36

41 3c Klass 2 Gammal tall med stamdiametern 7 dm som växer i produktionsskog. Hål efter spillkråka. 4 Åkermark med vall och produktionsskog av varierad ålder. Stenmurar och odlingsrösen förekommer. Mindre hagmark och vattendrag. 4 a Klass 3 Betad hage med fin struktur med hagmarksträd av lite äldre ek glest samt björk. Större enar. Hävdgynnad flora allmänt. Inslag av block. 4b Klass 4 Träddunge med stort inslag av sten som stenmur och stenupplag. Äldre lövträd av ek och asp allmänt med diametern 3-5 dm. 4c Klass 3 Naturlig bäck med strömmande vatten, botten av grus och sten. bredd ca 1m och djup ca 10 cm. 4d Klass 3 Vattendrag med bitvis strömmande bitvis lugnflytande vatten. Grovt bottensubstrat bitvis. Mycket gammal tall med pansarbark. Hålighet. Fina hagmarksekar samt en allmän förekomst av hävdgynnade arter som stagg, gullviva och orkidéer. Lite äldre träd av asp och ek som gynnar den biologiska mångfalden. Stenrösen har värden för reptiler. Naturlig bäck med strömmande vatten och hård botten som möjliggör för en intressant bottenfauna. Tämligen stort och naturligt vatten som bidrar till den biologiska mångfalden ev. värden knutna till bottenfauna. Hög Utan hänsyn: Måttlig Med hänsyn: Låg Hög Måttlig Komplettering/inve ntering - reptiler Hög Komplettering/ Inventering - bottenfauna Hög Komplettering/ Inventering - bottenfauna Rekommendationer inför planläggning: Anlägga en trafiksäker korsning vid Bysjövägen/Ulriksdalsvägen. Gör detaljplaner som möjliggör rad- och flerfamiljshus, gruppboende och ev. förskola. Spara höga naturvärden, viktigt att spara spridningsstråk i nordsydlig riktning. Stor hänsyn bör tas vid områdena intill vattenmiljöerna, en del är biotopskyddat och dispens kan bli aktuellt att söka. Om vattenmiljöerna påverkas bör bottenfaunaundersökningar göras. 37

42 Anlägga en gång- och cykelväg längs med Bysjövägen och förbättra Birumsvägen. Planera och synliggör dagvattenhanteringen. 6. Norr om staden Bostäder Skola Idrott Bostäder Besöksnäring Staden avslutas i norr av Astrid Lindgrens gata. Gatan är bred och utformad som huvudgata med endast anslutande lokalgator i söder. Möjlighet finns för exploatering även norr om gatan. Längs med gatan finns en kraftledning på 130 kv vilken då bör markförläggas. Föreslagen lokaliseringen för ev. ny skola och idrottsanläggning skulle få en bra placering i förhållande till stadens gatustruktur, med en framtida ny anslutning från riksväg 23/34 och till befintliga bostadsområdena i staden. Vid exploatering kommer länsvägen övergå till en förlängning av Prästgårdsgatan där också en säker korsning/rondell då måste skapas mellan de olika områdena. Inom området finns både kommunal- och privatägd mark, kyrkan äger idag stora delar av området. Pågående planeringsarbete med en trafiksäker korsning på riksväg 23/34 mot Krönsmon skulle möjliggöra ny nordlig infart till staden och direktinfart till Astrid Lindgrens värld. Fornlämning finns registrerade inom det västra bostadsområdet vilket föranleder en arkeologisk förundersökning. 38

43 I kommunens översiktsplan från 2007 är området som idag pekas ut för besöksnäringen samt del av Nybbleområdet utpekat för bostäder, de andra delarna har inte tagits upp. Naturvärdesinventering Område Prel-klass och beskrivning Motiv klassning Grad av påverkan vid exploatering 24 Varierat storområde med hagmark, barr- och lövskog. 24a Klass 4 Hagmark med inslag av lövträd och en. 24b Klass 4 Fuktigt skogsparti med genomrinnande bäck, stundvis en del död ved i olika nedbrytningsstadier. 24c Klass 4 Kulturpräglad hagmark med stenrösen. 25 Stort område med barrskog, mesta del ren produktionsskog utan större naturvärden. Ekar, grövre lövträd, betespräglat Hög luftfuktighet, död ved Kulturpräglat Utan hänsyn: Hög Med hänsyn: måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Utan hänsyn: Hög Med hänsyn: Låg 25a Klass 3 Äldre barrskog med död ved i olika former och nedbrytningsstadier. Död ved, födosökningsområde för hackspett, viktiga insektssubstrat. Hög 39

44 26 Stort område med barrskog, mogen produktionsskog med många upptrampade stigar. Frötallar spritt i området, på vissa ställen lokala naturvärden. Hygge i nordöstra delen av området. Området har ett stort framtidsvärde. 27 I norr dominerar äldre och flerskiktad produktionsskog. I söder och väster är skogen talldominerad och produktionspräglad. En kraftledningsgata löper i söder. Motionsspår i norr. 27a Klass 4 Flerskiktad äldre produktionsskog med gran och tall. Väl utvecklat fältskikt. Död ved ofta glest men bitvis allmänt. Signalarten långfliksmossa på låga. 35 Endast inventerat från väg 31 i väst till och med område 36. Flerskiktad skog med inslag av äldre träd skapa potential för biologisk mångfald. Signalarten långfliksmossa visar på naturvärden knutna till kontinuitet av död ved. Utan hänsyn: Måttlig Med hänsyn: Låg Måttlig 36 Hagmark obetad och med blöt och näringsrik mark. Lövskog i olika åldrar. Utan hänsyn: Hög Med hänsyn: Låg 36a Klass 3 Flerskiktad lövskog på mullrik mark. Signalarter som ormbär och hasselticka i området. Översilande vatten. Äldre träd av björk och al. Mycket hassel i buskskiktet. Ovanlig naturtyp med översilande vatten och mullrik mark. Signalarten hasselticka visar på kontinuitet av död hasselved och naturvärden knutet till den. Ormbär visar på lundmiljö. Hög Rekommendationer inför planläggning: Dagvattenhanteringen behöver utredas. Säker trafikkorsning. Gena och säkra gång- och cykelvägar. 40

45 Markförläggning av kraftledningen. Del av området kräver en arkeologisk utredning. Anpassningar ska göras till de odlingsrösen och stenmurar som finns. Nuturvärdesinventering, anpassningar bör göras där höga naturvärden bör sparas. 7. Stadskärnan Stadskärnans värdefulla historiska miljöer och byggnader ger staden dess identitet. De offentliga platserna mellan byggnaderna, på gator, gränder och torg spelar en stor roll som mötesplats och ska präglas av liv och rörelse. Platser som måste ges omsorg och göras inbjudande för att locka människor till staden. Stråken i stadskärnan ligger väl samlat där biltrafiken är prioriterad. Under sommarperioden är gatorna kring torget reglerade som gångfartsområde med tillfälligt uppsatta trafikhinder. För att höja trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter och få en mer livfull stadskärna året om bör gångfartsområdet göras permanent. Under sommarperioden tas parkeringsmöjligheten bort på torget och plats ges till lek och servering. 41

46 Antalet besökare till Astrid Lindgrens värld och Astrid Lindgrens barndoms hem Näs lockar över besökare/år. Med stadskärnan finns tre besöksattraktioner inom en radie av 500 m. De tre områdena kan tydliggöras och sammanbindas via trevliga och gena stråk där själva promenadsträckan också ska göras till en upplevelse. Vackra Vimmerby Vackra städer är en förutsättning för att människor vill vistas, umgås och konsumera vilket i sin tur skapar förutsättningar för ett levande stadsliv. Vimmerby kommun har för avsikt att utveckla begreppen Vackra Vimmerby och Vimmerbys trädgårdar. Beslutet att arbeta vidare med möjligheten att skapa ett vackrare Vimmerby togs 2011 och finns med i kommunens övergripande vision för Avsikten är att stärka kommunens attraktionskraft som ett besöksmål året runt men också att skapa en vacker, hemtrevlig miljö för de människor som lever och verkar här idag. Under 2014 arbetade Tengbomgruppen AB tillsammans med kommunen och allmänheten fram ett gestaltningsprogram för staden med syfte att kunna applicera flera av idéerna och tankarna i de mindre orterna i kommunen. Gestaltningsprogrammet har identifierat platser inne i staden som bör utvecklas och förstärkas samt riktlinjer och profiler för entréområden och gaturum. Programmet antogs av kommunfullmäktige under sommaren

47 Förslag från Tengboms gestaltningsprogram hur man kan koppla samman entréer, attraktioner och stadskärnan med alléer i trädgårdskaraktär. Visionsbild över hur Stora torget skulle kunna användas vintertid. 43

48 Rekommendationer: Med hjälp av ny gatubeläggning, belysning, konst, planteringar och möbler kan idag ödsliga stråk och platser bli nya välkommande mötesplatser. Gestaltningsprogrammet för Vackra Vimmerby ska ligga som grund vid utformning av gator och platser i staden. Värna om stadskärnans rutnätsstruktur. Ett brett gaturum kan delas av med hjälp av olika markbeläggningar och planteringar vilket ger en mänskligare skala och stärker karaktären på staden. Gångfartsområden i staden bör vara permanenta över året. Varje om- eller nybyggnation inom eller intill stadskärnan kräver ytterligare studier av kringliggande bebyggelse för att finna gestaltningslösningar som långsiktigt tillvaratar riksintresset. Förtätning i centrala lägen Stadskärnan har en tät, genuin småskalig bebyggelse som ska skyddas och bevaras. Centralt intill stadskärnan finns outnyttjade markområden som idag känns ödsliga och övergivna (område 1, 2 och 3). Attraktiva lägen intill befintlig infrastruktur, service och resecentrum som lämpar sig mycket väl för både bostäder och verksamheter. Förtätning skulle förstärka stadens struktur och bidra till en tät och hållbar stadsutveckling. 44

49 1. Tullportsområdet Området mellan Rönnbärsgatan och Västra Tullportsgatan har karaktären av baksida och används till stora delar för parkering. Det är här stråken mellan Astrid Lindgrens värld, Näs och centrum möts. Med nya tydliga stråk och nya mötesplatser skulle området kunna fungera som en sammanlänkande del. Nya byggnader, gärna med verksamheter i bottenplan skulle även rama in och förstärka den täta stadsstrukturen. Området ligger inom riksintresse för kulturmiljön så studier kring gestaltning behöver göras vid planläggning. Kommunen äger fastigheten. Illustration från gestaltningsprogram för Vackra Vimmerby. 45

50 2. Karlbergsfastigheten Skiss över Stångågatan av Torsten Andersson. Fastighet på 7000 kvm som tidigare använts till bilhall. Några få verksamheter finns kvar i intilliggande byggnader. Området ligger inom riksintresse för kulturmiljövården och särskild hänsyn krävs vid utformning och placering av ny bebyggelse. Komplettering av bostäder längs Stångågatan skulle rama in gaturummet och bilda en helhet till den kulturhistoriska miljön. Fastigheten ägs av kommunen. Stångådalsbanan som går längs med fastigheten ligger inom riksintresse för kommunikationer och kräver ett byggnadsfritt avstånd på minst 30 m. Delar av området är förorenat och sanering krävs innan byggnation. Vid nyplanering krävs en geoteknisk undersökning då området kan innehålla fyllnadsmassor. Området ligger inom rekommenderat skyddsavståndet på 1000 m som råder från reningsverket, detta studeras vidare vid planläggning. 46