mat och cancer? Vad vet vi om sambandet mellan 2/2012 n Också närstående behöver stöd n Åter på jobbet efter arbetsprövning

Transkript

1 Syöpä n Också närstående behöver stöd n Åter på jobbet efter arbetsprövning 2/2012 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi Vad vet vi om sambandet mellan mat och cancer? 1

2 I detta nummer 2/ Ledare Nya löften Sirkku Jyrkkiö 4 Maten viktigt led i behandlingen Det viktigaste är att äta det som man vill. Katja Repo Omslagsfoto: Sung-IL Kim/Corbis/Skoy och foton bredvid: Doris Beling/Kuvatoimisto Gorilla Syöpä-Cancer -tidskriften utges av Cancerorganisationerna. Utkommer med sex nummer i Prenumerationspris 30 per årgång. Gratis för medlemmar. 42. årgången. ISSN Huvudredaktör: Sirkku Jyrkkiö Redaktionschef: Satu Lipponen Redaktionssekreterare: Maarit Rautio Redaktion: Caj Haglund, Päivi Lähteenmäki, Päivi Pakarinen, Leena Rosenberg- Ryhänen, Risto Sankila Redaktör: Jaana Ruuth, Katja Repo Medicinvetenskaplig redaktör: Liisa Pylkkänen AD: Atelier GraGra/Rinne & Viitakangas Foto: Jouko Keski-Säntti, Vesa-Matti Väärä, Suomen kuvatoimisto, Kuvatoimisto Plugi Redaktionsråd: Marja-Liisa Ala-Luopa Cancerföreningen i Satakunta, Riitta Korhonen Kymmenedalens Cancerförening, Kalevi Kiviniitty Norra Finlands Cancerförening, Marja-Liisa Kotisaari Pirkanmaan Syöpäyhdistys rf., Leila Märkjärvi Saimens Cancerförening, Auli Nevantaus Mellersta Finlands Cancerförening, Kari Ojala Sydvästra Finlands Cancerförening, Katriina Päivinen Norra Karelens Cancerförening, Leena Rosenberg-Ryhänen Cancerpatienterna i Finland, Anne Haartemo Sylva, Marjut Öster Södra Finlands Cancerförening 8 Bär är alltid bra Man ska äta mycket grönt, frukt och bär. Satu Lipponen 11 Kurser för svenskspråkiga cancerpatienter 12 Åter på jobbet efter arbetsprövning Kirsi Virta komm tillbaka till arbetet på deltid. Emmi Oksanen Adress: Lilla Robertsgatan 9, Helsingfors Telefon: Fax: toimitus@cancer.fi Internet: Repro: TS-Yhtymä Ab, Helsingfors Tryckeri: Hansaprint, Åbo

3 Ledare Mars 2012 Nya löften Under behandlingarna har cancersjuka ganska små möjligheter att själva påverka sin livskvalitet. Livsrytmen bestäms av de regelbundna behandlingsbesöken. Man mår illa och blir trött behandlingarna tär på krafterna. Aptiten är obefintlig och man känner sig kanske nedstämd. Många riktar blicken mot tiden efter de tuffa behandlingarna. För en del kan det vara en besvikelse att den stora tröttheten sitter i och hur långsamt krafterna återvänder. Mot slutet av behandlingen kan det vara bra att lova sig själv att börja om på nytt, så småningom satsa på motion allt efter kraft och ork och gå in för balanserad kost. Varje steg ute i friska luften är ett steg mot bättre hälsa och ett bättre liv. I vår kultur har intagit en framträdande roll och vi är inte skonade från extrema inriktningar. Många patienter frågar sin läkare vad de själva kan göra för att må bättre. Hälsosam och varierad finländsk husmanskost i lagom stora står fortfarande högt i kurs och är grundbulten i kosten. i det här numret av vår tidning har journalisterna tillsammans med fackfolk satt sig in i vilken betydelse kosten har i dels cancerpatienters vardag, dels för uppkomsten av sjukdomen och under behandlingen. Förhoppningsvis kan de tipsa om kost som är bra för återhämtningen. Med det här numret inleder jag mitt uppdrag som chefredaktör för Syöpä. Jag vill tacka för möjligheten att vara med och göra denna sakliga och tillförlitliga tidning som är cancerpatienternas språkrör. Jag hoppas att tidningen ska återspegla de cancersjukas varierande vardag och att den ska kunna hjälpa läsarna att klara av sin vardag. Det är tidningens uppgift att erbjuda tillförlitlig information om cancer, orsaker och behandling. Förhoppningsvis kan vi också peka på de missförhållanden som Finland måste ta tag i för att behandlingen av cancer fortfarande ska vara av god kvalitet och så många som möjligt bli friska från sin sjukdom. Också vi cancerläkare behöver motion, balanserad kost och glatt sinnelag för att orka med vår vardag. Så här i början av ett nytt år är det bra att fundera över det som var och drömma om en bättre framtid. Mitt löfte för i år är att röra på mig tillräckligt mycket för att må bra. I mitt uppdrag som chefredaktör hoppas jag kunna dela med mig av det jag ser i mitt arbete som läkare. Patienterna är alltid själva de bästa experterna på hur de mår. Både vi läkare och tidningens redaktion bör vara lyhörda för patienterna och deras röst. Och ni, bästa läsare får gärna höra av er med kommentarer om vårt arbete. Det är trevligt att få ros, men man lär sig mer av ris. Det är alltså mycket välkommet med kritiska röster som bidrar till en bättre tidning. Foto: Jouko Keski-Säntti Hoppas ni alla ska ha givande lässtunder med vår tidning! Sirkku Jyrkkiö 3

4 Maten viktigt led i behandlingen De flesta cancerpatienten går ner i vikt. En av Pia Nikanders viktigaste uppgifter är att få patienterna att förstå att de måste hålla c ett öga på vikten. Text katja repo n Foto JOUKO KESKI-SÄNTTI OCH PLUGI Cancer och cancerbehandling påverkar vardagen på många olika sätt. Utöver allt annat kan man förlora aptiten, må illa, ha svårt att svälja och drabbas av diarré. Dessutom kan smak- och luktsinnet förändras. A och O är att äta I slutändan går man ner i vikt, ibland mycket snabbt. det som man vill. Det är inte ovanligt att cancerpatienter magrar tjugo kilo på kort tid. Det kan Pia Nikander, näringsterapeut på kliniken för cancersjukdomar på Mejlans sjukhus i Helsingfors, råda bot på. De flesta patienter kommer till henne när de har gått ner ganska mycket. Ofta börjar viktnedgången redan innan diagnosen. Så näringstera- 4

5 Pia Nikander är en näringsterapeut på kliniken för cancersjukdomar. peutens och patientens gemensamma uppgift är att stoppa viktraset. De flesta cancerpatienter går ner i vikt, säger hon, men det finns också de som går upp. Det beror på vilken typ av cancer och medicinering man har och på att man rör på sig mindre. Hon har nästan inga resurser över för att hjälpa de som går upp eftersom det viktigaste är att ta tag i patienterna med radikalt viktras. Många av patienterna har cancer i huvud- och halsregionen eller matsmältningskanalen. De brukar rasa ordentligt i vikt. Vanligen träffar Pia Nikander patienterna en timme åt gången och det brukar bli några besök. I de flesta fall infaller besöken samtidigt med behandlingarna och pågår i några månader. Ofta deltar också någon anhörig, exempelvis partnern. Det är bra att de är med eftersom patienterna får ganska mycket information på en gång. Lära av vardagen På mottagningen diskuterar näringsterapeuten och patienten svårigheterna med kosten och försöker se hur patienten ska få i sig tillräckligt mycket energi och 5

6 På mottagningen discuterar näringsterapeuten och patienten svårigheterna med kosten och försöker se hur patienter ska få i sig tillräckligt mycket energi och proteiner. proteiner. Matvalen och lämpliga alternativ diskuteras också. Om något inte går att äta, måste man hitta något annat som är bra i stället. Grundregeln är att inte utesluta något födoämne bara för att man har cancer. Patienterna ser själva vad som är bra och vad de kan äta. Det kan variera stort under sjukdomen och det är lätt hänt att både patienten och familjen känner sig frustrerade. Då är det viktigt att förstå att patienten inte bråkar avsiktligt med den som lagat maten. Det är bara så att aptiten och lusten att äta vissa livsmedel varierar. Få bukt med illamåendet Cancerpatienter kan bli så svaga att de inte själva klarar av att laga mat. Men ofta handlar det om att de börjar må illa av blotta tanken på mat eller av doften av mat. Pia Nikander rekommenderar att man i sådana fall använder läkemedel mot illamående och att man inte skjuter upp det. Man ska ta mediciner när det är svårt att äta. Vänta inte i hopp om att det ska gå över! Cancerpatienter måste i regel ta många olika läkemedel och de kan lätt tycka att medel mot illamående inte är en första rangens fråga. Läkarna brukar skriva ut medel mot illamående efter behov och många har svårt att förstå när behovet är akut. I värsta fall avvaktar man och tycker att medicinen kan vänta trots att man borde ha tagit den för länge sedan. Det finns inga födoämnen som tar bort illamåendet utan man måste ta till mediciner. I själva verket är en av Pia Nikanders viktigaste uppgifter att få patienterna att förstå att de måste hålla ett öga på vikten och snabbt göra något vid viktnedgång. Försök inte lösa dina ätproblem ensam. Prata i stället med din läkare för att få byta ut medicinen mot ett annat om du mår mycket illa. Håll dig borta från köket Varje patient och sjukdom är unik, men Pia Nikander kan ändå ge några tumregler. Ofta går det bättre att äta flytande och mjuka maträtter som puréer och milkshake. De är lättare att svälja. Dessutom är det bra att äta små portioner men ofta. Drick inte så mycket till maten. Det är bättre att inte fylla magen med vätska. Drick i stället mellan måltiderna. Det är en generell regel, säger hon. Man bör själv bestämma om och när den kan tillämpas. När man mår illa, kan redan doften av mat vara för mycket. Vädra, ät kall mat och välj färdigrätter, är Nikanders råd för sådana fall. Det är lättare om man inte själva måste laga maten och stå i köket. A och O är att äta det som man vill. Just nu kan man glömma alla hälsorekommendationer och äta både smör och grädde. Passa på att äta lite mer de gånger 6

7 som maten smakar gott! Om det kommer dagar då ingenting egentligen går ner, är det viktigt att ändå få i sig någonting. Man mår nämligen ännu sämre av att inte äta. Saltgurka och sill är väl beprövade medel vid illamående. Däremot kan feta rätter, särskilt i stora portioner, framkalla obehag och ännu mer illamående redan innan man har hunnit smaka på den. Rött kött och fet fisk kan framkalla vämjelse. En del äcklas av sött, andra av salt. Går det här ner? Ibland visar patienterna nya preparat för näringsterapeuten, till exempel naturprodukter. Pia Nikander vill varna för dem eftersom man inte kan veta vad de innehåller och vilken effekt de har. I värsta fall kan de motverka cytostatika. Lyckligtvis tror patienterna på fackmänniskors ord och låter bli att ta medlen. Det finns också de som inte talar om för näringsterapeuten vad de har testat. Det kan förstås hända att alla inte talar om för mig eftersom de misstänker att jag förbjuder dem att använda preparaten. Det är inte så bra för vårt samtal om man låter bli att berätta sanningen. Min bestämda uppfattning är att man ska låta bli naturprodukter. I stället för naturprodukter rekommenderar hon kosttillskott som finns att köpa på apoteket. De kan vara till stor hjälp. Näringspreparaten kan ätas som de är eller till exempel blandas i gröt. De innehåller mycket energi och protein och gör att man får i sig en stadig måltid. Men också helt vanliga livsmedel kan innehålla mycket tillskottsenergi. Cancerpatienter ska försöka äta ungefär lika mycket som de brukade äta före sjukdomen och helst lite mer. Pia Nikander har några tips för att öka kaloriinnehållet. Komplettera med grädde, ost eller fett för att få i dig tillräckligt med energi. Jag brukar förse patienterna med recept. Man ska ta mediciner när det är svårt att äta. Vänta inte i hopp om att det ska gå över! Tack vare rådgivningen brukar patienterna veta hur de ska utöka energiintaget. Det förbättrar allmäntillståndet, gör att de orkar mer, klarar av behandlingarna lättare och blir på bättre humör. Kosten är ett stöd i behandlingen. Kroppen klarar av behandlingarna sämre om man är i dålig kondition och deprimerad. Också tänderna är hårt utsatta under sjukdomen när salivutsöndringen minskar och kosten ställs om. Var därför noga med munhygienen. Men ännu viktigare är det att se till livskvaliteten, säger Pia Nikander. Kosten går hand i hand med psykiskt och fysiskt välbefinnande. n 7

8 m Stereosyn och flinka fingrar vägen till hälsosam kost Bär är alltid bra 8

9 Stoppa i dig blåbär och hallon med pincettgrepp. Det är ett råd för den som vandrar i skogar proppfulla av bär och det är inte helt fel när det gäller kost och cancer heller. Text satu lipponen n Foto Doris beling/kuvatoimisto gorilla Människans föda kan studeras i perspektivet av människan som art. Våra förfäder kalasade på insekter. Den slutsatsen drar forskarna eftersom vi människor har tydlig stereosyn, flinka fingrar och en speciell tandstruktur. Kost och cancer är en svår ekvation och svårigheterna kommer redan med undersökningsmetoderna. Studier där deltagarna för matdagbok ger nämligen helt andra resultat än studier där deltagarna intervjuas om sina matvanor. Olikheterna i undersökningsmetoderna är dessutom inte det enda problemet. Cancer är ett brokigt komplex av många olika sjukdomar och människor är olika sinsemellan. Det man vet är att man ska äta mycket grönt, frukt och bär och undvika vissa födoämnen. Men det räcker inte bara med hälsosam kost. Dessutom spelar normalvikt och fysik aktivitet en viktig roll. Vid övervikt öker risken att insjukna av olika former av cancer. Dette gäller bevisligen tjockarmcancer, bröstcancer, livmoderhalscancer, njurcancer och elaktade tumörer i matstrupen. För att förebygga cancer man börde motionera ca en timme varje dag. Regelbunden motion minskar risken att få tjocktyarmcancer och bröstcancer. Motion är till fördel också när det gäller att förebygga livmoder-, lung- och prostatacancer. I förhistorisk tid rörde människorna på sig mycket när de var tvungna att fly undan fiender och jaga mat. Den moderna människans största dilemma är hur man ska förbruka energi i allt överflöd och med stillasittande arbete. Tomat på bruk Men vi famlar inte helt i blindo. Grönt, frukt och bär är bra eftersom de innehåller fibrer, mineraler och vitaminer. Lykopen i tomater och vissa beståndsdelar i kålväxter och bär förefaller att skydda mot vissa former av cancer. Däremot är det svårt att bedöma hur stor betydelse enskilda växter har för cancerrisken. Än vet forskarna inte exakt vad det är i växterna som ger skydd mot cancer. Cancer är ett brokigt komplex av många olika sjukdomer och människor är olika sinsemellan. Det man vät att man ska äta mycket grönt, frukt och bär och undvika vissa födoämnen. 9

10 Sett ur evolutionsforskarans synvinkel skiljer sig människorna så mycket från varandra inom sin art att det finns många olika kostvarianter som kan rekommenderas. Det är inte bara beståndsdelarna i maten som är viktiga. Också tillredningssätten spelar en roll. Exempelvis lykopenet i tomater sugs upp dåligt av kroppen. Bäst sugs det upp inbakat i livsmedel som ketchup eller tomatpuré. Vidare är det svårt att komma med några tolkningar. Om en viss beståndsdel befinns effektiv, kan det hända att man måste äta flera kilo av det. Och det är en omöjlighet. Internationella cancerforskningsfonden WCRF vågar i alla fall gå så långt att den bedömer att stort intag av tomater och tomatprodukter skyddar mot prostatacancer. Ska vi äta lite kål, älskling? Det har forskats mycket om kålväxter. Mest kända är de hälsosamma egenskaperna i broccoli som innehåller sulforafan, som antas förebygga cancer. I studier har forskarna försökt utröna om också andra kålväxter, till exempel blomkål och brysselkål, har hälsofrämjande effekter. I djurmodeller har de fått lovande resultat för bland annat prevention av tjocktarms- och prostatacancer. Hjortron är en kraftbomb I Finland har man undersökt skogsbär som innehåller stora mängder polyfenoler. De som äter mycket bär löper uppenbart mindre risk att få förstadier till tjocktarmscancer, adenom, än de som äter lite bär. Hos möss minskade tumörer när de fick lingon och hjortron. Det kan hända att hälsoeffekterna beror på att fler ämnen samverkar. Forskarna har knappast upptäckt alla föreningar än som finns i grönt, frukt och bär så kosten är ett mycket säkert sätt att förebygga cancer. Därför är exemplen här bara ett litet smakprov på alla de studier som pågår. Prognos: motstridiga resultat också i fortsättningen Många våndas över att forskning kan ge så motstridiga resultat. Så kommer det att vara i fortsättningen också. Därför kan det vara bra att hålla sig till vissa rättesnören. Med lite sunt förnuft klarar man sig bra i matdjungeln med följande råd: Ät minst ett halvt kilo grönt, frukt och bär varje dag. Det är sex nävar. Djupfrysta grönsaker och juice går också bra. Bra kost ska innehålla fullkornsprodukter, till exempel rågbröd. Fisk är att föredra framför kött. Var restriktiv med rött kött, särskilt med förädlade köttprodukter. Koka eller sjud. Undvik att steka, bryna och grilla. Byt ut animaliska fetter mot vegetabiliska. Undvik fettrik mat, särskilt ost, chocklad, kex och chips. Ät varierat. Ät vitaminer via maten, inte på burk. Undvika alcohol, alkohol öker risken för att bli sjuk av cancer. Undvik salt. 10

11 Kurser för svenskspråkiga cancerpatienter Rehabiliterings- och anpassningsträningskurser Avsikten med kurserna är att stödja patienten och dennes anhöriga, så att det blir lättare för dem att klara av de förändringar i livsföringen som cancersjukdomen påtvingat dem. Man vill också bereda de drabbade tillfälle till rekreation och återhämtning. Merparten av rehabiliteringskurserna vid cancer ordnas av Cancerorganisationerna. Ansökning Anpassningskurserna är avgiftsfria för deltagarna. Resekostnaderna ersätts och man kan beviljas rehabiliteringspenning för kurstiden. Resekostnader för deltagande i rekreationskurserna ersätts däremot i allmänhet inte och en del av kostnaderna för dem uppbärs av deltagarna (självriskbeloppet). Det är heller icke möjligt att för dessa sistnämnda kurser få rehabiliteringspenning. Du kan ansöka om rehabilitering när du har ett läkarutlåtande som rekommenderar rehabilitering. Av läkarutlåtandet ska det framgå vilken sjukdom du lider av och hurdan rehabilitering läkaren rekommenderar samt motiveringar varför du behöver rehabilitering och målsättningen med rehabiliteringen. Utlåtandet ska också omfatta uppgifter om hur sjukdomen eller funktionshindret begränsar din arbets- och funktionsförmåga samt utsikterna för sjukdomen eller handikappet. Ansökningsblanketten (Ku 102r ent) till anpassningskurserna erhålls på Folkpensionsanstaltens byråer och av sjukhusens socialskötare. Du kan också fylla i ansökningsblanketten på FPA:s webbplats Blanketten insänds till den cancerförening som arrangerar kursen. Ifall icke annat meddelats beträffande den aktuella kursen, går ansökningstiden ut tre månader före kursens början. Kurser Parkurs för cancerpatienter. Härma rehabiliteringscenter. Österbottens Cancerföreningen. PAF. Ansökningarna skickas till Österbottens Cancerförening senast Parkurs för äldre prostatacancerpatienter. Härma rehabiliterings center. Österbottens Cancerföreningen. PAF. Ansökningarna skickas till Österbottens Cancer förening senast Parkurs för bröstcancerpatienter i arbetsför ålder. Härma rehabiliteringscenter. Österbottens Cancerföreningen. FPA. Ansökningarna skickas till lokala FPA:s byrå senast Parkurs för prostatacancerpatienter i arbetsför ålder. Härma rehabiliteringscenter. Österbottens Cancerföreningen. FPA. Ansökningarna skickas till lokala FPA:s byrå senast Parkurs för cancerpatienter i arbetsför ålder. Härma rehabiliteringscenter. Österbottens Cancerföreningen. FPA. Ansökningarna skickas till lokala FPA:s byrå senast Individkurs för bröstcancerpatienter i arbetsför ålder. Härma rehabiliteringscenter. Österbottens Cancerföreningen. FPA. Ansökningarna skickas till lokala FPA:s byrå senast Rekreationskurs Kyyrönkaita, Ristiina. Rekreationskurs för svenskspråkiga cancerpatienter (Ekenäs, Lovisa, Österbotten och Åland) och deras anhöriga. Närmare information får du från din förening. Ansökningstiden utgår

12 Åter på jobbet efter arbets Arbetsrollen är viktig för Kirsi Virta. Det bästa med arbetet som säljassistent är att det är så omväxlande. 12

13 prövning kkirsi Virta, 44, hann vara sjukskriven i drygt ett och ett halvt år innan hon återgick till sitt jobb som ledningens assistent på ett läkemedelsföretag. Efter myelomdiagnos, tuffa behandlingar och allogen stamcellstransplantation ville hon återgå till jobbet, men var inte tillräckligt frisk för heltid. Jag sa till min läkare att jag ville börja jobba igen och fick höra talas om arbetsprövning på deltid. Arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma hjälpte mig med att ansöka, berättar hon nu tre år efteråt. Det behövdes B-utlåtande från den behandlande läkaren och företagsläkaren, och självfallet måste arbetsgivaren vara med på noterna. Lyckligtvis var alla positivt inställda. Jag är mycket tacksam mot min arbetsgivare som visade så stor flexibilitet. Först anhöll hon om arbetsprövning för tre månader, men det blev tre månader till. Efter ett halvår fick hon tidsbestämd delinvalidpension fram till augusti i år. Nu arbetar hon i snitt tjugo timmar i veckan. Arbetsprövning på deltid och rehabiliteringsstöd kan vara en mjukare återgång till arbetslivet än heltidsjobb. Kirsi Virta pusslade ihop en bra lösning. Text EMMI OKSANEN n Foto jouko keski-säntti Mindre stress Det hade varit för tungt att direkt återgå till arbetslivet på heltid, menar Kirsi Virta. Hon var sjukskriven ett år efter att ha genomgått allogen stamcellstransplantation och fick stora doser kortison. Bland annat ansiktet svällde upp av medicinen. Särskilt i början var det motigt, och fortfarande ett år efter transplantationen var jag så svag att ett heltidsjobb hade varit alltför stressigt. Hennes vikarie fortsatte i företaget så länge Kirsi arbetsprövade och stannade kvar ett halvår till. Det var inga problem med att dela upp arbetsuppgifterna. Vår vd kom med ett förslag och vi delade upp jobbet utifrån det. Dessutom fick vi sinsemellan komma överens om hur vi ville göra. 13

14 Särskilt i början var det motigt, och fortfarande ett år efter transplantationen var jag så svag att ett heltidsjobb hade varit alltför stressigt. Chefen och arbetskompisarna välkomnade henne varmt tillbaka och arbetskompisarna sa att hon ska känna efter hur mycket hon orkar jobba. Till en början förlöpte arbetet tyvärr inte så bra som hon hade önskat. Det hann gå en månad och så fick Kirsi bältros och var sjukskriven en månad. Jag har varit sjukskriven några dagar då och då och ibland en vecka. Dessutom blev det en hel månad till efter den första månaden av sjukskrivning. Abstinensbesvären efter kortisonbehandlingen har varit den största stötesten. Medicinen byttes ut flera gånger och jag har börjat om från början. Men i nästan ett år nu har sjukperioderna varit färre. Jag klarar bättre och bättre av stress och press på jobbet. Viktigt att jobba Våren 2010 var det samarbetsförhandlingar på företaget och då bytte Kirsi till ett jobb som säljassistent. Jag hade kunnat fortsätta som assistent för ledningen, men det är lättare att ordna med halvtid inom försäljningen. Dessutom är det mindre stress och jäkt, och det känns bra för mig. Hon jobbar inte tjugo timmar varje vecka utan varierar så att hon en vecka kan arbeta fyra hela dagar och en annan fler kortare dagar. Den totala arbetstiden per månad får inte vara mer än tjugo timmar i veckan eftersom Varma kollar upp inkomsterna för att hon får rehabiliteringsstöd. För tillfället får jag 52 procent av lönen plus reha- Arbetsprövning och rehabiliteringsstöd Arbetsprövning och rehabiliteringsstöd, som är tidsbestämd invalidpension, kan vara till hjälp för att återgå till arbetslivet. Arbetsprövning och rehabiliteringsstöd beviljas av FPA, Kommunernas pensionsförsäkring (Keva) och arbetspensionsförsäkringsbolagen, bland annat Varma. Vanligen pågår arbetsprövning mellan en och tre månader. Tiden för invalidpension bestäms från fall till fall. För arbetsprövning och rehabiliteringsstöd behövs det B-utlåtande från företagsläkaren och den behandlande läkaren. Dessutom måste man komma överens om en arbetsplan för arbetsprövning tillsammans med arbetsgivaren. För rehabiliteringsstöd kärvs det en vård- och rehabiliteringsplan som läggs upp tillsammans med läkaren. Den anställda och arbetsgivaren måste rapportera hur arbetsprövningen fungerar. Rehabiliteringsstödet är lika stort som invalidpension (sjukpension). Som deltidsarbete betraktas regelbunden veckoarbetstid som är mer än tio procent kortare än den normala arbetstiden inom branschen. Källor: FPA, Keva, Varma och Statistikcentralen. 14

15 Hon tycker att jobbet är så mycket annat än bara pengar. Återgången till jobbet ger familjen en signal om att det är bättre med mig. 15

16 biliteringsstöd från Varma. Men inte ens med rehabiliteringsstöd kommer jag upp till samma lön som för heltidsarbete. Hon tycker ändå att jobbet är så mycket annat än bara pengar. Återgången till jobbet ger familjen en signal om att det är bättre med mig. Dessutom känns det bra att vara viktig och till nytta efter en så lång sjukskrivning. Jag saknade mina arbetskompisar och arbetsrollen när jag var sjuk. Heltidsarbete i sikte Än så länge vet Kirsi inte vad hon kommer att ha för arbetstider i slutet av augusti när delinvalidpensionen tar slut. Min chef och jag har sagt att vi funderar hur vi ska ha det först i augusti efter semestrarna. Förhoppningsvis kan jag gå upp i arbetstid, men jag vill kanske inte jobba riktigt heltid redan i höst om inte min arbetsgivare kräver det. De timmar som blir över efter deltidsjobbet använder hon till att motionera och vara tillsammans med familjen. Att motionera är också rehabilitering. Vid stamcellstransplantation kan det hända att en så kallad transplantat-mot-värdreaktion återkommer efter en paus. Men Kirsi har bestämt sig för att inte oroa sig för förändringar i sitt tillstånd. Både positivt tänkande och arbete snabbar på tillfrisknandet, menar hon. Arbetet behövs för att jag ska må bra och det hjälper mig att återgå till vardagen. Därför vill jag uppmuntra andra att börja jobba på nytt. Deltidsarbete är bra om man vill börja jobba, men är osäker på om man orkar jobba heltid. n Servicekort Jag vill bli medlem. Namn Adress Jag är svenskspråkig och vill ha tidskriften. Adressförändringar: Namn Medlemsnummer Från tidskriftens baksida, alla numrena ovanför namnet. Gammal adress Nytt namn Ny adress Cancerföreningen i Finland Kod Svarförsändelse BLI MEDLEM Du får en högklassig tidskrift samtidigt som du stöder kampen mot cancer. För medlemsavgiften får du Syöpä-Cancer tidskriften, som utkommer sex gånger om året. Medlemskap berättigar till vårddagsersättning om 2-5 euro, ifall medlemmen ifråga är hänvisad till sjukhusvård på grund av cancersjukdom. Medlems- och patientförmånerna varierar från förening till förening. Förmånerna kan utgöras t.ex. av rabatt på Cancerorganisationens poliklinik, rabatt i simhallen, förmånliga medlemsresor arrangerade av föreningen, föreningens egen informationstidning etc. Var vänlig kontakta respektiva förening. Birkalands Cancerförening Cancerföreningen i Satakunta Cancerpatienterna i Finland Finlands Kolorektalcancerförening Finlands mun- och halscancerpatienter Finlands prostatacancerförening Kymmenedalens Cancerförening Mellersta Finlands Cancerförening Norra Finlands Cancerförening Norra Karelens Cancerförening Norra Savolax Cancerförening Saimens Cancerförening Sydvästra Finlands Cancerförening SYLVA Södra Finlands Cancerförening Ålands Cancerförening Österbottens Cancerförening Prenumera Syöpä-Cancer -tidskriften Mottagaren betalar portot 16