när hon var 21 Anna-Elina Rahikainen insjuknade av cancer 1/2012 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA
|
|
- Mats Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Syöpä 1/2012 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi n Också närstående behövar stöd n Livskvalitet hänger på attityden Anna-Elina Rahikainen insjuknade av cancer när hon var 21 1
2 I detta nummer 1/ Ledare Förändring innebär en möjlighet Harri Vertio 4 Också närstående behöver stöd För sinä nårstande är en döende människa inte patient Teija Riikola 8 Livskvaliteten hänger på attityden Ulla-Sisko Lehto undersöker hur människor som har haft cancer mår. Paula Launonen 12 Hur är det att få cancer som ung? Anna-Elina Rahikainen skriver hur de käns att ha Hodgkins sjukdom Anna-Elina Rahikainen Omslagsfoto och foton bredvid: Jouko Keski-Säntti Syöpä-Cancer -tidskriften utges av Cancerorganisationerna. Utkommer med sex nummer i Prenumerationspris 30 per årgång. Gratis för medlemmar. 42. årgången. ISSN Huvudredaktör: Päivi Hietanen Redaktionschef: Satu Lipponen Redaktionssekreterare: Maarit Rautio Redaktion: Caj Haglund, Sirkku Jyrkkiö, Päivi Lähteenmäki, Päivi Pakarinen, Leena Rosenberg-Ryhänen, Risto Sankila Redaktör: Jaana Ruuth, Anu Kytölä, Altti Rautalahti, Katja Repo Medicinvetenskaplig redaktör: Katja Aktan-Collan AD: Atelier GraGra/Rinne & Viitakangas Foto: Jouko Keski-Säntti, Eeva Anundi, Mikko Knuutila, Kuvatoimisto Plugi Redaktionsråd: Marja-Liisa Ala-Luopa Cancerföreningen i Satakunta, Riitta Korhonen Kymmenedalens Cancerförening, Kalevi Kiviniitty Norra Finlands Cancerförening, Marja-Liisa Kotisaari Pirkanmaan Syöpäyhdistys rf., Leila Märkjärvi Saimens Cancerförening, Auli Nevantaus Mellersta Finlands Cancerförening, Kari Ojala Sydvästra Finlands Cancerförening, Katriina Päivinen Norra Karelens Cancerförening, Leena Rosenberg-Ryhänen Cancerpatienterna i Finland, Anne Haartemo Sylva, Marjut Öster Södra Finlands Cancerförening Adress: Lilla Robertsgatan 9, Helsingfors Telefon: Fax: toimitus@cancer.fi Internet: Repro: TS-Yhtymä Ab, Helsingfors Tryckeri: Hansaprint, Åbo
3 Ledare Januari 2012 Förändring innebär en möjlighet Förändring innebär en möjlighet, är ett visdomsord som jag ibland brukar slänga fram. Det öppnar dörren och fönstren till framtiden också i Cancerorganisationernas verksamhet. Förändringar i ledningen skapar förutsättningar för nya vägval. Vi har en uppdaterad strategi för Cancerorganisationerna och hela organisationen har fört en livlig debatt om hur den ska genomföras. Arbetet fortsätter när vi får en tydligare bild av hur vår organisation ska vara uppbyggd. Gemensamma värderingar är fortfarande viktiga och det finns en gemensam överenskommelse om organisationens uppdrag. Nu gäller det att över hela linjen söka utvägar för att nå målen. Första delen av en cancerstrategi för Finland har skrivits och snart inleds arbetet med andra delen. Cancerorganisationerna har en tydlig roll och klara uppgifter i planeringen och genomförandet av strategin på nationell nivå. Att se till vårdkedjan, förbättra kommunikationen och stödja patienterna är frågor som också och i synnerhet hör till oss. Den andra delen av den nationella strategin behandlar hälsofrämjande och rehabilitering, alltså områden som Cancerorganisationerna i hög grad står för. En betydande del av sakkunskapen inom tidig diagnostik finns nämligen hos Cancerföreningen i Finland. Rentav i regeringsprogrammet finns målet att inrätta ett nationellt cancercentrum inskrivet. Cancerorganisationerna kommer självklart att ha en roll i verksamheten och kanske även i centrets struktur. Vi har en hel del mer kunskaper än tidigare om de totala kostnaderna för cancer i Finland och den senaste undersökningen ger oss möjligheten att jämföra våra kostnader med övriga Norden. Siffrorna för Europa visar att vi i Finland behandlar cancer till rimligare kostnader än de flesta andra länder och behandlingen ger utmärkta resultat. Det ingår i Cancerorganisationernas uppgift att se till att våra beslutsfattare kan förutse utvecklingen. Därför har vi tagit fram ett flertal prognoser som underlag för planeringen. För närvarande planeras återigen en kommunreform. Vi bevakar intensivt utvecklingen eftersom alla människor i hela landet måste ha möjligheter att få god vård på lika villkor och dessutom möjligheter att anlita Cancerorganisationernas tjänster. Vi behöver alltså ett nätverk med aktörer över hela landet som samarbetar friktionsfritt med hälso- och sjukvården. I ett läge av krisstämningar hoppas man att Cancerorganisationerna ska få behålla sin stabilitet. Människor måste kunna lita på att de kan få information, hopp och stöd trots att ekonomin hostar och sjukdomar ställer till med stora problem. Forskarna måste kunna lita på att svängningarna i världsekonomin inte sätter grunden för cancerforskningen i gungning. Cancerstiftelsen har upprättat en kalkyl för stödet till forskningen med målet att den basala nivån på forskningen ska kunna bibehållas. Folk stöder Cancerorganisationerna på allt fler sätt och vi måste visa att vi är värda förtroendet. Jag vill tacka alla medlemmar i Cancerorganisationerna för möjligheten att arbeta i den här unika miljön de åtta senaste åren som generalsekreterare och i sju år före det som överläkare. Foto: Jouko Keski-Säntti Harri Vertio Generalsekreterare 3
4 Också närstående behöver stöd 4 r
5 För sina närstående är en döende människa inte patient. Det är en pappa, en mamma, ett barn, ett syskon eller en vän som man snart kommer att förlora för all evighet. Vård i livets slutskede innebär inte bara stor sorg. Det r är också ansvar, blandade känslor, smärta och tryck från omgivningen. Text Teija Riikola n Foto PLUGI Rädslan och ångesten infinner sig med cancerdiagnosen och en lång väntan inleds med vården i livets slutskede. Det är dags för vård i livets slutskede när behandlingen inte längre botar eller bromsar upp sjukdomsförloppet. Senast då får anhöriga eller vänner en starkare roll. De stöttar, de är diplomater, de förmedlar information och de tar hand om praktiska problem. Alla närstående vill göra allt rätt när de tar hand om en anhörig som närmar sig livets slutpunkt. Men vad är rätt? Allt blir inte alltid som det står i böckerna. Omständigheter, värderingar, religiösa frågor och släktband är så individuella och så oerhört olika. Det går inte att ge entydiga råd och som närstående känner man sig ofta bottenlöst ensam. Som om man var den första människan i världen som utsätts för detta. Dela på ansvaret Man har mer kraft över för den sista stunden om man delar ansvar för de praktiska frågorna med någon annan. Inte minst vid vård i hemmet måste de närstående ta hand om vårdrutiner som symtomlindrande medicinering och smärtstillande behandling. Starka smärtstillande medel ges ofta som vätska och man Alla närstående vill göra allt rätt när de tar hand om en anhörig som närmar sig livets slutpunkt. Men vad är rätt? måste vara extra noga med doseringen. Det är ett stort ansvar. När vården i livets slutskede ges hemma, är det bra att samla stödtrupper omkring sig. Ta alltså hjälp av hemsjukhuset eller en sjuksköterska åtminstone några timmar i veckan. Ibland är man tvungen att sköta egna ärenden och det känns inte bra att lämna den döende ensam oberoende av om han eller hon får vård hemma eller på hospis. Tänk alltså på att komma överens med någon eller några i god tid om avlastning och lägg fram sche5
6 Det hjälpar att besöka graven, tända ett ljus, be, lyssna pä musik, läsa en bok, se en film och har engna ritualer. mat på en synlig plats. När den döende blir svagare, är allt mycket känslosamt och det kan vara svårt att prata om praktiska frågor. Medicineringen kan ibland ändras varje vecka eller kanske varje dag. För bok över justeringarna och låt informationen ligga framme. Det är viktigt för att doserna av smärtlindrande mediciner inte ska överskridas. Budbärare och diplomat Också vid långt framskriden sjukdom är cancersjuka i god kondition länge tack vare våra moderna behandlingsmetoder. Arbetskamraterna ser inte nödvändigtvis sjukdomen. Släktingar och vänner som inte bor i närheten förstår inte alltid hur allvarligt läget är. Ibland vill den sjuke själv inte ställa till med besvär för de som bor långt borta. Han eller hon försöker kanske undvika att träffas och ger en alltför positiv bild av situationen på Facebook eller på e-posten. Vem ska ta på sig ansvaret för att berätta? När ska man berätta och för vem? Sviker jag den döendes förtroende om jag säger hur det är trots att han eller hon inte vill säga sanningen? Har vänner och arbetskamrater rätt att få veta hur allvarligt det är? Det finns inget svar på frågorna som är det enda rätta. Man måste diskutera dem någon förtrogen eller anhörig. Du kan få hjälp och styrka av att prata med någon terapeut med tystnadsplikt om du funderar på så konfliktfyllda eller konfidentiella frågor att det inte går att prata med anhöriga om dem. Sista andetaget De sista dagarna kan det förekomma förvirrande, överraskande och sårande situationer. Kanske den döende vill ha någon vid sin sida som inte har stått honom eller henne särskilt nära. I stället får de nära och kära träda tillbaka. Den döendes beteende kan 6 bero på att det är lättare att gå med någon vid sin sida som är lugn och sansad än när där finns någon som är i stor sorg. Det kan hända att man förväntar sig försoning, förklaring, känsloutbrott eller avsked om relationen med den döende har varit konfliktfylld eller om det finns ouppklarade frågor. Man kanske förväntar sig att den döende ska be om förlåtelse, uppleva en religiös väckelse, inse något som tidigare har varit en blind punkt eller få frid i själen. Man vill att bortgången ska vara fri från smärta och att alla nära och kära ska få vara samlade runt omkring. Men slutet kan komma överraskande. Den sjuke kan ha mått bra länge och blir plötsligt sämre. Då kan döden komma snabbt utan föregående tecken, i sömnen eller just i det ögonblicket då en vårdare är där. Om du tror att den döende har ouppklarade frågor, kan du försöka prata om dem så länge han eller hon fortfarande mår bra. Men du måste acceptera att den döende kanske inte vill prata. Efter döden Döden kommer alltid som en chock och det går inte att förbereda sig. Det är individuellt hur man reagerar känslomässigt efter den första chocken och förlamningen. Begravningen är ett viktigt led i sorgen, men bara en del av den. Sorgen kommer i vågor. Det är en lång process med ett myller av känslor. Dessutom kan de som deltagit i vården i slutskedet vara utmattade och uppleva att de först nu kan låta känslorna välla fram. Man kan bara komma över sorgen genom att själv sörja. Det hjälper att besöka graven, tända ett ljus, be, lyssna på musik, läsa en bok, se en film och ha egna ritualer. Ändå kan det vara bra att allt emellanåt försöka sörja tillsammans med någon annan. Sorg tar tid, men efteråt kan du fortsätta leva både klokare och starkare. n
7 7
8 Livskvaliteten hänger på attityden Väv in cancer till en rand i livets trasmatta. Text paula launonen n Foto jouko keski-säntti 8
9 uulla-sisko Lehto, specialforskare på Institutet för hälsa och välfärd, leder ett projekt som undersöker hur människor som haft cancer mår. Redan när hon studerade psykologi var hon intresserad av psykets roll för tillfrisknandet. I sin doktorsavhandling på 1990-talet undersökte hon stresshantering hos sjuka och betydelsen av socialt stöd. Varje sjukdomsfall är unikt och alla reagerar vi på vårt eget sätt, Projektet består av flera delstudier där man undersöker de psykiska konsekvenserna av lymfom, bröst- säger Ulla-Sisko Lehto. cancer, prostatacancer och hudcancer i olika stadier av sjukdomen och tillfrisknandet. Förtroende och nätverk Just nu utreder Ulla-Sisko Lehto vilken roll socialt kapital spelar för cancersjuka. Flera hundra patienter på cancerkliniken vid Uleåborgs universitetssjukhus deltar i studien. I det sociala kapitalet ingår förtroende, interaktion och mänskliga relationer. Begreppet avser alla de sociala resurser som individen får i sin omgivning. I Uleåborg tar vi reda på vilket socialt kapital cancersjuka har och hur det ändras med åren. Oron kvarstår Ulla-Sisko Lehto understryker att fokus sätts på människor som någon gång har haft cancer. I slutet av 2011 var det personer i Finland. Cancer har inte på länge varit någon dödsdom utan en sjukdom som kan behandlas. Typiskt för cancer är att man aldrig kommer ifrån sjukdomen helt och hållet inte ens när man blivit frisk. När kontrollerna är slut blir man påmind om sin egen kris när någon granne, arbetskamrat eller vän råkar bli sjuk. Oron finns där resten av livet. Stresskurvan stiger så fort det kommer något som påminner om cancer. En vecka före kontrollerna är den oftast högst. Med åren sjunker kurvan och blir jämnare, men den försvinner aldrig helt. 9
10 I synnerhet medelålders människor och äldre tycker att de har en del andra bekymmer också. Sjukdomen går liksom i samma veva. Andra bekymmer Efter diagnosen blir cancer en del av vardagen för de flesta, en rand i livets trasmatta. Sjukdomen är ett orosmoment bland många andra, inte det största och mest akuta. Ju äldre man är när man blir sjuk desto mer sannolikt är det att det finns andra sjukdomar i bakgrunden, kanske rentav en annan cancersjukdom. I synnerhet medelålders människor och ännu äldre tycker att de har andra bekymmer också. Sjukdomen klaras av lite vid sidan av allt annat. Till exempel en partner med hälsoproblem, barns och barnbarns motgångar, mögel i lägenheten, uppsägningshot på jobbet, nära vänners död eller skilsmässa kan ge mycket större ångest än cancer som övervunnits med effektiv behandling. Normal vardag räddningen A och O är att inte låta cancern få övertaget. Tar man på sig rollen som patient, blir man apatisk. Det leder heller ingen vart att sitta och grunna, understryker Ulla-Sisko Lehto. Dagens praxis är att cancersjuka återvänder till jobbet så snabbt som möjligt efter diagnosen. De är borta från jobbet bara för behandlingarna. Normal vardag är den bästa terapin, säger hon. Arbete och familj ger kraft, likaså fritidssysselsättningar. För många är en allvarlig sjukdom en drivkraft som får dem att börja med nya aktiviteter eller återuppta intressen från ungdomsåren. Prata av dig Det är inte så trevligt att drabbas av håravfall, svullnad, bröstamputation, urininkontinens eller liknande Må bra, våga leva för fullt Med din attityd kan du påverka hur du klarar av olika stadier av sjukdom och tillfrisknande. Njut av dina fritidsintressen och vänner. Däm inte upp dina känslor. Försök inte vara piggare än du är. Skriv en lista över saker som inte har förändras av din cancer. Rita upp en livslinje där du placerar motgångar, framgångar och höjdpunkter i ditt liv. Fundera hur du har påverkats av förluster. Vad har känts mest? Vad kan du fortfarande få ut av livet? 10
11 Ulla-Sisko Lehto har sett att en allvarlig sjukdom kan vara drivkraften för att börja med en ny aktivitet eller återuppta intressen från ungdomsåren. biverkningar efter de tuffa behandlingarna. För unga kan det kännas hårt att förlora sexlusten, men kanske inte lika svårt för äldre som inte haft sex på länge. Människor är så olika och har så olika behov. Den psykiska bördan varierar också beroende på var man befinner sig i livscykeln när cancern slår till. Varje sjukdomsfall är unikt och alla reagerar vi på vårt eget sätt. Men det gäller att inte trycka ner ens de hemskaste känslorna under ytan. Ulla-Sisko Lehto säger att det lönar sig att prata öppet om sin ilska, frustration, bitterhet och rädsla. Olika ord, samma sak Det är lyckligt om man kan prata uppriktigt om sina känslor. Att avreagera sig på andra är en lika dålig lösning som att bita ihop och snällt försöka anpassa sig. Det går att prata konstruktivt hur dystra tankar man än har. Det gäller bara att hitta rätt tillfälle och rätt människor. Stöd från nära och kära är viktigt för både män och kvinnor. Skillnaderna mellan kvinnor och män kommer fram i det sociala umgänget. Kvinnor är bättre på att bilda nätverk och hitta stöd, säger hon. Nätverkandet yttrar sig olika. Kvinnor är bästisar. De shoppar och går ut tillsammans. Män spelar innebandy och fotboll tillsammans. Trots att det ytligt sett finns skillnader innehåller samspelet samma element både bland kvinnor och bland män. Män och kvinnor kan vara lika öppna och förtroendefulla, trots att män har en tuff ton när de pratar om sina kompisar och kvinnor är hjärtliga i tonen. n 11
12 Hur är det att få cancer som ung? i I Finland insjuknar uppskattningsvis 340 unga i åldrarna år varje år i cancer. Text anna-elina rahikainen n Foto Jouko Keski-Säntti I januari 2008 fick jag veta att jag hade spridd Hodgkins sjukdom, alltså lymfkörtelcancer. Jag var 21 år och hade flyttat hemifrån för att studera i en annan stad. Vardagen bestod av studier och en kommande resa till Ecuador. Framtiden såg ljus ut och var full av stora planer och drömmar. Diagnosen, en allvarlig sjukdom, var en chock men samtidigt en stor lättnad. För jag hade en tid känt att allt inte stod rätt till och nu fick jag äntligen en förklaring till den konstiga känslan. Jag hade länge haft hemsk klåda och till en början tyckte inte läkarna att det var så allvarligt. Dessutom var jag fruktansvärt trött, svettades om nätterna, hade lite feber, gick ner i vikt och till sist förstorades lymfkörtlarna på halsen. Så småningom blev det klart hur allvarligt det var. Som alla unga sökte jag information på webben. Jag hittade flera diskussionsforum och upptäckte Cancerorganisationernas webbplats där det fanns information av varierande kvalitet. Men det var viktigt att släcka kunskapstörsten eftersom det hjälpte mig att hantera den första förvirringen. Redan innan jag fick den slutliga diagnosen var jag ganska säker på att 12
13 13
14 mina symtom berodde på cancer. Därför var jag på sätt och vis psykiskt förberedd på det värsta så cancerdiagnosen kom inte som någon fullständig överraskning. Ändrade framtidsplaner Många unga med cancer tar en paus från studierna eller trappar åtminstone ner och koncentrerar sig på sitt nya mål att bli frisk. Också jag bestämde mig för att få lite distans till studierna och flyttade tillbaka hem till mamma för att ha nära till hjälp. Det var inte lätt att återvända till barndomslandskapen och att i viss mån regrediera och bli ett hjälpbehövande barn på nytt. Jag hade hunnit lära mig att klara av allt själv. Så det var svårt att acceptera att jag plötsligt var svag och inte orkade utan hjälp utifrån. Jag bestämde mig för att ha en positiv attityd och att kämpa för jag ville övervinna sjukdomen som kommit i min väg. Jag hade ju mycket liv kvar att leva. Under behandlingen konfronterades jag med vardagen på avdelningarna. De flesta patienter var mycket äldre än jag och i en helt annan livssituation. Ibland önskade jag att det hade funnits någon annan i samma ålder och i samma situation. Då hade jag kanske inte framstått som så konstig i sammanhanget. Jag har alltid ansett att inre skönhet är viktigare än yttre företräden. Ändå kändes det svårt när håret föll av, ögonbrynen och ögonfransarna försvann och jag rasade i vikt av behandlingarna. Jag lärde mig aldrig använda peruk och hade i stället duk eller mössa på huvudet. Det var inte den yttre förändringen som kände svårast utan det som sjukdomen gjorde med min aktivitet och mina sociala kontakter. Innan jag blev sjuk var jag mycket aktiv och hade en massa intressen utanför studierna. Men mitt aktiva och sociala liv försvann och jag slutade med alla fritidsintressen. Ibland var det svårt att träffa kompisarna på grund av de långa behandlingarna och infektionsrisken. Och det fanns dagar då jag helt enkelt inte orkade träffa någon. Nära relationer påverkas mycket av cancer och det är tungt för familjen att stå bredvid och följa kampen mot cancer. Också jag oroade mig för hur mina nära och kära skulle orka. Cancer är ett ord som kan få en del vänner och bekanta att ta avstånd eftersom de kanske inte längre vågar komma nära. Jag önskade så att folk skulle se mig som jag var förr och inte bara associera mig till cancer. En allvarlig sjukdom kan ibland överraskande nog avslöja vem som är ens verkliga vänner och vem som står kvar vid din sida. Anna-Elina Rahikainen har blivit modigare och kan leva mer för stunden, och lita på att livet bär framåt trots motgångar. 14
15 Varför just jag? Av och till retade jag upp mig på att folk orkade hålla på och klaga över småsaker. Jag funderade också över varför just jag blev sjuk jag som nästan aldrig hade varit sjuk, levde och åt hälsosamt och hade varit fysiskt aktiv i hela mitt liv. Det kändes orättvist att se hur andra skyndade framåt i sina liv trots att de levde ohälsosammare. Jag fick en känsla av att alla år i livet och allt jag hade gjort rann ner i slasken. Stödet från mina närmaste och läkarna i kampen mot sjukdomen var mycket viktigt. Prognoserna var inte alltid till så stor tröst. Statistiken sa förstås att åttio procent blir friska, men då återstod det två tiondelar som inte klarar sig. Tänk om jag hör till dem som förlorar? Det kan vara en oväntad kraftkälla et gå igenom sjukdom och bearbeta känslor kring den. För tog jag hälsa för givet och funderade för mycket på oväsentligheter. Svår återgång till vardagen Sjukdom för med sig en massa osäkerhetsfaktorer. Det primära målet är förstås att bi frisk, men ändå måste man räkna med att det kan tillstöta en massa svårigheter. För mig blev den största chocken att cancern återkom redan innan de inplanerade behandlingarna var slut. Och det blev inte precis lättare av att behandlingen blev lidande på grund av läkarbristen på sjukhuset och att jag felbehandlades. I det ögonblicket kändes det som om marken rämnade under fötterna. Mina minnesbilder från den tiden är suddiga och fulla av förtvivlan. Första gången under sjukdomen överfölls jag av tanken om jag över huvud taget kommer att klara mig och om jag kommer att ha kraft att kämpa emot. De nya behandlingarna skulle bi ännu tuffare och till sist skulle jag få genomgå autolog stamcellstransplantation. Det var ingen lätt tid att ligga så länge på sjukhus eller att vara isolerad och få en massa infektioner efter transplantationen. Stamcellstransplantationen förde med sig vissa restriktioner. Det tog lång tid att återhämta sig eftersom jag hade fått cytostatika och strålbehandling i ett och ett halvt år i ett kör. Ett år efter behandlingarna var mina blodvärden fortfarande låga. Därför kunde jag inte vistas på ställen där det fanns mycket folk och jag var alltför svag för att fortsätta studera. Rent psykiskt inföll den svåraste perioden lite överraskande efter att behandlingarna var slut. I ett och ett halvt år hade jag koncentrerat all kraft på att klara av behandlingarna. När de sedan var över fick jag tid att fundera lite mer över mig själv och allt jag hade varit med om. Jag hade mycket blandade känslor. Ska jag alltså vara frisk och fortsätta leva? Jag hade ingen aning vartåt jag skulle navigera i livet och vem den konstiga figuren i spegeln var mager som ett skelett och med kalt huvud. Jag hade förlorat identiteten. Förstås var jag glad över att ha överlevt men jag kände mig vilsen. Jag var så trött av allt att jag inte orkade intressera mig för något och jag kände mig helt utanför. Det fanns inget mål i livet. Jag var ängslig för att inte klara mig och jag var livrädd för de kommande kontrollerna. När man minst anar det kan man få hjälp med att bearbeta känslorna efter behandlingen. Jag upptäckte nämligen att det gjorde mig gott att ströva omkring i naturen, lyssna på musik och odla humor. På en anpassningskurs som Sylva ordnade lärde jag mig att få styr på mina tankar. Så småningom såg jag en ny utväg i mitt liv och framtiden verkade ljusare i takt med att jag återfick livslusten. För mig har det betytt mycket att vara aktiv i Sylva och få stöd där. Därför tycker jag det är viktigt att hjälpa barn och unga i samma situation genom att ställa upp som stödperson. Funderingarna kring vad man vill med sitt liv kan påverka valet av yrke. Så gick det för mig. Utan mina egna erfarenheter hade jag antagligen aldrig börjat studera till ergoterapeut. Trots att de tunga behandlingarna har gett en del komplikationer, har jag lärt mig acceptera och leva 15
16 med tanken att kroppen inte längre kan prestera lika bra som före sjukdomen. När är man tillräckligt frisk? Jag får ofta frågan om jag är frisk nu. Själv tycker jag aldrig mer att jag är helt frisk. Det är svårt att definiera hälsa, tycker jag. För mig betyder hälsa snarast ett genomgripande tillstånd av välbefinnande. När jag inte känner smärta, klarar jag av vardagen och kan delta i viktiga aktiviteter. Då kan jag säga att jag mår bra har god hälsa. Cancern kommer alltid att vara en del av mig, som en livspartner ungefär. Men det behöver inte betyda att livet slutar vara bra och meningsfullt för det. Den som har cancer är inte lika med sin cancer. Det kan vara en oväntad kraftkälla att gå igenom sjukdom och bearbeta känslor kring den. Förr tog jag hälsa för givet och funderade för mycket på oväsentligheter. Dessutom var jag prestationsinriktad och lättstressad. Tack vare cancern har jag lärt mig se världen ur ett annat perspektiv och uppskatta livet på ett helt nytt sätt. Jag värdesätter små och enkla ting mycket mer än förr och tycker om att bara vara hemma. Dessutom har jag blivit modigare och kan leva mer för stunden, och lita på att livet bär framåt trots motgångar. Man vågar kasta sig in i livet och vara sig själv, när man som jag har varit tvungen att konfronteras med sin rädsla tidigt i livet och varit nära döden. Det skulle jag gärna unna många andra, utan cancer och oberoende av ålder. n Skribenten Anna-Elina Rahikainen är stödperson i Sylva rf. Hon har fått hjälp av Riikka Viitanen, också hon stödperson, med att skriva artikeln. Riikka Viitanen fick Hodgkins lymfom när hon var 21. Det har gått två och ett halvt år sedan Anna-Elina och nästan fem år sedan Riikka fick sina behandlingar. Servicekort Jag vill bli medlem. Namn Adress Jag är svenskspråkig och vill ha tidskriften. Adressförändringar: Namn Medlemsnummer Från tidskriftens baksida, alla numrena ovanför namnet. Gammal adress Nytt namn Ny adress Cancerföreningen i Finland Kod Svarförsändelse BLI MEDLEM Du får en högklassig tidskrift samtidigt som du stöder kampen mot cancer. För medlemsavgiften får du Syöpä-Cancer tidskriften, som utkommer sex gånger om året. Medlemskap berättigar till vårddagsersättning om 2-5 euro, ifall medlemmen ifråga är hänvisad till sjukhusvård på grund av cancersjukdom. Medlems- och patientförmånerna varierar från förening till förening. Förmånerna kan utgöras t.ex. av rabatt på Cancerorganisationens poliklinik, rabatt i simhallen, förmånliga medlemsresor arrangerade av föreningen, föreningens egen informationstidning etc. Var vänlig kontakta respektiva förening. Birkalands Cancerförening Cancerföreningen i Finland Cancerföreningen i Satakunta Cancerpatienterna i Finland Finlands Kolorektalcancerförening Finlands mun- och halscancerpatienter Finlands prostatacancerförening Kymmenedalens Cancerförening Mellersta Finlands Cancerförening Norra Finlands Cancerförening Norra Karelens Cancerförening Norra Savolax Cancerförening Saimens Cancerförening Sydvästra Finlands Cancerförening SYLVA Södra Finlands Cancerförening Ålands Cancerförening Österbottens Cancerförening Prenumera Syöpä-Cancer -tidskriften Mottagaren betalar portot 16
Syöpä. Hoppet. cancer.fi. är en livskraft 4/2011. Vilka typer av cancer screenas i Finland? Oron över unga kvinnor UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA
Syöpä 4/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi Vilka typer av cancer screenas i Finland? Oron över unga kvinnor Hoppet är en livskraft www.cancer.fi s.12 I detta nummer 4/2011 3 4 8 12 Ledare
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merTILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER
TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merCancerföreningen i Finland rf är en av de största folkhälso- och patientorganisationerna i Finland. I den riksomfattande organisationen ingår 17
FAKTA STÖD HOPP Cancerföreningen i Finland rf är en av de största folkhälso- och patientorganisationerna i Finland. I den riksomfattande organisationen ingår 17 föreningar, både regionala föreningar och
Läs merSyöpä. cancer.fi. Jaana Kosonen. segrare i skrivartävlingen 1/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA. Patientnätverk ger information och stöd
Syöpä 1/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi Patientnätverk ger information och stöd Kurser för svenskspråkiga patienter Jaana Kosonen segrare i skrivartävlingen www.cancer.fi I detta nummer
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merAtt ta avsked - handledning
Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser
Läs merFörst vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att
Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så
Läs merDu är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs merAtt vara närstående vid livets slut
Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs merSjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer
Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart
Läs merTar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig
Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Givande och självklart Men oj, så slitsamt ibland De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det helt självklart att hjälpa
Läs merAtt leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Läs merDu är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Läs merDen missförstådda sorgen
Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor
Läs merVar och bli den förändringen du vill se i omvärlden.
Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa
Läs merPSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merHej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.
Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???
Läs merGod palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merVälkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Läs merSyöpä. cancer.fi. Heidi Ahjoniemi. har opererats för gliom 2/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA. Bredvid patienten står vårdnadsteam
Syöpä Bredvid patienten står vårdnadsteam Meningeom bara hos vuxna 2/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi Heidi Ahjoniemi har opererats för gliom www.cancer.fi I detta nummer 2/2011 s.8 s.4
Läs merStress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.
Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i
Läs merPAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA
PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt
Läs merHubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert
Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är
Läs merDet finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!
Läsnyckel Lea och Maja Författare: Helena Karlsson Lea och Maja är en lättläst ungdomsbok som är skriven på Hegas nivå två. Boken passar för läsare som vill ha en gripande berättelse, med ett språk som
Läs merBarns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
Läs merProv: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
Läs merKays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012
Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är
Läs merMin bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Läs merAtt skapa trygghet i mötet med brukaren
NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet
Läs merFÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka
FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person
Läs merOm barns och ungas rättigheter
Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa
Läs merInledning. ömsesidig respekt Inledning
Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.
Läs merStresshantering en snabbkurs
Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs merBERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå
BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute
Läs merTräningsprogram för att bli av med tvångssyndrom
Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten
Läs merEtt erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs mervad ska jag säga till mitt barn?
Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merDöendet. Palliativa rådet
Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede
Läs merRädsla för återfall. Alltså! Tänk på att:
Rädsla för återfall. Många som drabbas av cancer upplever en cancerbaksmälla i form av rädsla för att cancern ska komma tillbaka. Att en gång ha fått ett cancerbesked gör att rädslan för att få det igen
Läs merAnn-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga
Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,
Läs merAtt leva med. Huntingtons sjukdom
Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons
Läs merNär döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.
När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms
Läs merDanielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i
Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra
Läs merSmakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se
Innehåll Förord 5 När barnets livshistoria inte blir som det var tänkt 8 Krisreaktioner kan skapa konflikter 13 Hänsynslöst hänsynsfull 15 Det svarta molnet 17 Hopp och förtvivlan 18 En omöjlig frigörelseprocess
Läs merVARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?
Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet
Läs merAtt vara facklig representant vid uppsägningar
Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller
Läs merTill dig som förlorat di barn
Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund
Läs merDe hade såklart aldrig genomfört operationen om de vetat att jag var gravid!
De hade såklart aldrig genomfört operationen om de vetat att jag var gravid! Månadens inspirationsprofil heter Rebecka och är en stark och livsglad ung mamma som i många år kämpat med en svårhanterlig
Läs merNär livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!
När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! Om sorg Att mista en livskamrat, en förälder, ett barn eller en nära vän är en av livets mest omvälvande
Läs merÄr du anhörig till någon med funktionshinder?
Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att
Läs merTill dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs merNärstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE
Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE 2 HJÄRT-LUNGFONDEN Att vara närstående eller anhörig När en person i din närmaste omgivning får besked om sjukdom
Läs merEn bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström
En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2
Läs merSyöpä. cancer.fi. Rosa bandet. 2011 kommer! 5/2011. Cancerkirurgi ger hopp om tillfriskande. Drabbade av cancer två gånger
Syöpä 5/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi Cancerkirurgi ger hopp om tillfriskande Drabbade av cancer två gånger Rosa bandet 2011 kommer! 1 2www.cancer.fi I detta nummer 5/2011 3 4 8 12 Rosa
Läs merSvåra närståendemöten i palliativ vård
Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning
Läs merLkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1
Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus
Läs mermat och cancer? Vad vet vi om sambandet mellan 2/2012 n Också närstående behöver stöd n Åter på jobbet efter arbetsprövning
Syöpä n Också närstående behöver stöd n Åter på jobbet efter arbetsprövning 2/2012 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi Vad vet vi om sambandet mellan mat och cancer? 1 www.cancer.fi I detta nummer
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merKÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro
KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro Bild: Hannele Salonen-Kvarnström Är du orolig? Har du ett inbokat läkarbesök, provtagning eller undersökning? Får det dig att känna dig illa till mods?
Läs merÄr du anhörig till någon med funktionshinder?
Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att
Läs merTÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista
ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merHÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.
ENKÄT A (UPPFÖLJNING) EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID SJUKDOM I PROSTATA FÖR MÄN SOM DELTAR I FORSKNINGSPROJEKTET SAMS Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och
Läs merSara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus
Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du
Läs merTill dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se
Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig
Läs merDu ska få cytostatika
Du ska få cytostatika FÖRE BEHANDLINGEN Du ska få cytostatika Du ska få cytostatika. Cytostatika är medicin mot cancer. FÖRE BEHANDLINGEN När det är din tur När ditt namn ropas upp är det din tur att få
Läs merDet finns minnen som inte lämnar någon ro
Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!
ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp
Läs merFatigue trötthet vid cancer och dess behandling
Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess
Läs merfångar dagen sådde symboliska frön da vinci-metoden
Jag tänker inte låta cancern stoppa mig i mitt liv. Jag har inte tid med det, jag har ju så mycket som jag vill göra. Det var tankar som stärkte Håkan Sandberg, konstnären bakom frimärket Blå bandet, när
Läs merJesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn
Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet
Läs merINFORMATION OM CYTOSTATIKABEHANDLING FÖR PROSTATACANCERPATIENTER
INFORMATION OM CYTOSTATIKABEHANDLING FÖR PROSTATACANCERPATIENTER FAKTA BAKOM MYTERNA OVANLIGA SJUKDOMAR I MULTIPEL SKLEROS I ONKOLOGI I IMMUNOLOGI 1 TILL LÄSAREN Prostatacancer är den vanligaste cancerformen
Läs merSyöpä. cancer.fi 3/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA
Syöpä 3/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi www.cancer.fi I detta nummer 3/2011 3 4 8 11 Ledare Flera födelsedagar åt finländarna Harri Vertio s.8 Omslag layout: Reklambyro 358 s.4 En skål
Läs merPunkt för cancer. Tack till donatorerna 2015
Punkt för cancer. Tack till donatorerna 2015 1 2 Stipendierna från Cancerstiftelsen har stor betydelse för forskarna i nuläget Cancerstiftelsen har gjort ett långsiktigt arbete med goda resultat för att
Läs merBRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN
FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK
Läs merMissbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika
Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.
Läs merDefinition av svarsalternativ i Barn-ULF
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats
Läs merJag njuter så länge jag varar ERIK STÅHL
Jag njuter så länge jag varar ERIK STÅHL Copyright 2012, Erik Ståhl Ansvarig utgivare: Erik Ståhl Redaktör: Sofia Ejheden Omslagsfoto: Per Jahnke ISBN: 978-91-637-0892-3 Inledning Ettusenett, ettusentvå,
Läs merSchizofreniförbundet
Schizofreniförbundet Ögon av Mats Konradsson Under de senaste veckorna hade hon känt sig konstig. Hon hade svårt att sova och kände sig orolig utan att veta varför. Men en natt hände det någonting. Utan
Läs merEN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT
EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och
Läs merMÖTET. Världens döttrar
Världens döttrar Fotografen Lisen Stibeck har porträtterat unga flickor runt om i världen. De har alla olika uppväxt, bakgrund och möjligheter men ändå har de tre saker gemensamt. Oro, förvirring och framtidsdrömmar.
Läs merVanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är:
Fakta om sorg Sorg tycks vara en av vår mest försummade och missförstådda upplevelse, både av sörjande och av dess omgivning. Vår syn på sorg är att det handlar om brustna hjärtan, inte om trasiga hjärnor.
Läs merG-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!
G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Vad erbjuder Gunilla och G-kraft Akupressur? Jag gör behandlingar utifrån traditionell kinesisk medicin. Akupressur Öronakupunktur Koppning/koppningsmassage
Läs merOrgelbyggaren. Uppgifter och diskussionsfrågor
Orgelbyggaren av Robert Åsbackas är en av de första återberättade finlandssvenska böckerna. Bosse Hellsten har återberättat romanen som kom ut år 2008. Orgelbyggaren handlar om Johannes Thomasson, en äldre
Läs merIntervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet
Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare
Läs merFörsta operationen september 2010
Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen
Läs merDin RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation
Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid
Läs mer