Lärarmaterial till Utrota varenda jävel. Av Monica Nyberg

Transkript

1 Lärarmaterial till Utrota varenda jävel. Av Monica Nyberg Det här materialet är tänkt att du ska kunna använda dig av på ett sätt som passar just dig och din grupp. Det betyder att du kan plocka som du vill bland övningarna och göra om dem till dina egna, anpassade efter dig och gruppens behov. Beroende på vilken ålder dina elever har och hur gruppen fungerar kan du också ändra fokus och svårighetsgrad. Före teaterbesöket Heta stolen Ni sitter i cirkel. Det ska även finnas en tom stol. Du läser de olika påståendena ett i taget (se förslag nedan). De elever som håller med om ett påstående byter plats. Om man inte håller med eller har svårt att bestämma sig så sitter man kvar. Det är bra att börja med något neutralt påstående för att pröva, till exempel det är skönt att ha sovmorgon, pizza är gott. Efter varje påstående får några deltagare motivera sin åsikt. Om de inte kan motivera går man vidare. Som ledare är det viktigt att du förhåller dig neutral till de svar som eleverna ger. Det finns inget rätt eller fel! Se också till att ordet fördelas mellan eleverna. Likaså är det viktigt att se till att det är sakfrågan som diskuteras och att stoppa alla personliga kommentarer eleverna emellan. Påpeka även att ställningstagandet inte är något bindande, man kan ändra sig när som helst. Förslag på påståenden: - Vår skola är demokratisk. - Tjejer förtrycker mer än killar. - I Sverige finns det plats för alla. - Ett fungerande välfärdssystem är det bästa skyddet mot förtryck. - Invandrare är den mest förtryckta gruppen i Sverige. - Det är lättare att vara invandrare i Sverige idag än för 15 år sedan. - Det är bara rädda människor som förtrycker. - Religiösa människor är mer demokratiska än icke-religiösa. - EU förhindrar rasism. - Alla våra handlingar har betydelse. - Det är bara människor med gott självförtroende som klarar av att stå emot grupptryck. Du kan som ledare pröva olika varianter av diskussion efter påståendena: Du frågar enskilda elever hur de tänkt när de flyttade sig eller satt kvar. Dela in dem två och två utifrån hur de sitter i cirkeln och låt dem kort berätta för varandra hur de tänkt. Låt dem skriva individuellt hur de tänkt (fortfarande sittande i cirkeln). Stanna vid de påståenden som gruppen går igång på och vill diskutera. Utifrån den diskussion som uppstår kan du utveckla nya påståenden. 1

2 En historia Följande övning går till så att du berättar nedanstående historia för eleverna. Du berättar den inte i sin helhet från början. Du berättar den kursiva texten och gör stopp för att eleverna på olika sätt får reflektera utifrån det stället i berättelsen. Förberedelser: ev beställ och kopiera material. Övningen går att göra utan material. Material: Hatets språk, EXPO, Skolans Likabehandlingsplan. Jag ska berätta om en skola, en vanlig gymnasieskola i Stockholm. Den här händelsen utspelades i en grupp som börjat första året. I klassen finns elever med såväl svenskt som utländsk bakgrund. Under en tid har språkbruket bland eleverna blivit värre och värre; Svenne, blatte, invandrarjävel, judesvin osv hörs allt oftare. Några av eleverna har dessutom börjat använda antidemokratiska symboler. Nu har skolans rektor sagt till personalen att ta tag i detta. Stopp 1: Låt eleverna diskutera i smågrupper, ca 5st i varje, i ca 5 min. Vad ska lärarna vidta för åtgärder? Lista tre förslag. Varje grupp presenterar kort sina tankar. Det händer inte så mycket. Lärarna fastnar i sitt eget prat och ingen vet riktigt vad de ska ta sig till. Språkbruket fortsätter att vara rasistiskt. Lärarna märker dock att elever med invandrarbakgrund som gått grundskolan i innerstan inte blir lika utsatta som andra elever med invandrarbakgrund. Stopp 2: Material: stora papper, tuschpennor. Dela in dem i smågrupper. Diskutera under ca 5 min: Hur beskriver vi/pratar vi i allmänhet om människor som bor i innerstaden respektive ytterstaden/förorten? Låt dem skriv på två stora planscher vad de kommit fram till: en för innerstaden, en för förorten. Varje grupp redovisar. Gemensam diskussion: Hur skapas dessa uppfattningar/fördomar? Bland eleverna sprider sig ett obehag. Dock inte hos alla, några elever tycker att det är helt ok att uttrycka rasistiska åsikter. De menar att det är självklart i en demokrati där man har yttrandefrihet! Denna elevgrupp har kallat till stormöte för att hävda denna rättighet. Stopp 3: Material: häftet Hatets språk. Dela in eleverna i två grupper. Den ena gruppen anser att det som händer är obehagligt, rasistiskt och antidemokratiskt. Den andra gruppen hävdar att de har rätt att uttrycka vad de 2

3 vill. Låt dem förbereda sina argument för att sedan mötas i en kort debatt. Som lärare är du debattledare. Alternativt: låt dem arbeta två och två kring häftet om yttrandefrihet och själva sammanfatta huvudargumenten mot antidemokratiska/rasistiska uttryck. Det här mötet förvärrade bara stämningen på skolan. Det leder till direkta våldsamheter. En eftermiddag när två invandrarelever ska gå hem blir de överfallna och ganska illa misshandlade. De hamnar på sjukhus men deras tillstånd är inte livshotande. Eftersom skolan tidigare inte lyckats hantera situationen känner många elever att något måste göras. Stopp 4: Alla får skriva individuellt som om de var en av dessa elever. Brevet är riktat till skolledningen med konkreta förslag på vad eleverna kan göra för att hjälpa till med att förändra situationen på skolan. Samla in och skriv upp de förslag som eleverna skrivit om på whiteboarden. Diskutera: Är de realistiska? Har skolan en Likabehandlingsplan? Hur ser den? Behöver den förändras? Hur? Statyer Dela in dem i grupper med 4-5 deltagare i varje grupp. Be varje grupp göra en bild av Det största hotet mot demokratin. Be grupperna visa sina statyer/bilder när de är klara. Låt grupperna visa en i taget. Innan den redovisande gruppen får berätta hur de tänkt få åskådarna analysera vad de ser. Vilken typ av hot visar statyn? Hur kan ni se just det i statyn? Hur känner sig personerna i statyn? Om du vill kan du också: Be åskådarna ge repliker till statymedlemmarna. Vad tänker de olika personerna? Avsluta med att be åskådarna ändra statyn så att hotet försvinner. 3

4 Före eller efter teaterbesöket Manus Nedan följer några avsnitt från manuset till Utrota varenda jävel. Efter styckena presenteras förslag på hur du kan arbeta vidare utifrån dem. 1. Den 27 oktober 2005, Paris, Clichy-sous-Bois. Några killar spelar fotboll När de plötsligt ser Polisen närma sig. Panik bryter ut. Bouna Traoré, 15, och Zyed Benna, 17 Gömmer sig i en transformatorstation Och brinner upp. Vad som egentligen hände Är fortfarande oklart Gnistan utlöste en brand Upplopp över hela Frankrike. Kravallerna varar i tre veckor. Tusentals bilar bränns. Kommunalhus, skolor Och daghem angrips. Polisen beskjuts Och en polisstation belägras. Närmare 3000 personer grips. När kravallerna är som värst utlyser den franska regeringen undantagstillstånd enligt en lag som inte tillämpats sedan Algerietkriget på 60-talet. 4

5 Undantagstillståndet hävs först i januari I Frankrike har sex miljoner Nordafrikanskt ursprung. De kommer från Algeriet och Marocko, och före detta franska kolonier söder om Sahara. En tredjedel bor i förortsgetton. I Frankrike är tio procent arbetslösa. Men bland marockaner och algerier i dessa väldiga höghus av betong är trettio procent utan arbete. Slödder och pack städa upp med högtryckstvätt. sa före detta inrikesminister numera president Sarkozy En ny lag föreslås för att få skolorna att lära ut den franska kolonialismens positiva sidor. Förbud mot religiösa symboler i franska skolor. Före detta inrikesminister numera president Sarkozy: Utvisa alla utländska medborgare som medverkar till oroligheterna. - Med eller utan uppehållstillstånd. Ungdomarna i de revolterande franska förorterna lever i ett Europa som blir allt räddare för dem, ett Europa som efter 11 september ser extremismen växa. Diskutera i smågrupper: Finns det en liknande utveckling i Sverige? Hur beskrev ni i tidigare övning er syn på innerstad/ytterstad? Vad är orsakerna till en sådan utveckling? Kan den hejdas? Låt dem presentera det de kommit fram till som en partipolitisk programförklaring. 5

6 Alternativt: Tankelinje. Lägg ut nummerlappar ett sex på golvet i klassrummet. Ändarna på linjen representerar motsatser. Eleverna ska ta ställning till nedanstående fråga genom att placera sig på den tänkta linjen i klassrummet. Man måste fatta ett principbeslut och får alltså inte placera sig på mitten. Däremot kan man gradera sig på skalan. Fråga: Hur ska vi motverka segregationen i Sverige? 1. politikerna måste 6. det löser människor själva. styra mer När de placerat sig låter du dem berätta hur de tänkt när de placerat sig. Det viktiga är att se till att så många som möjligt får möjlighet att berätta. Det brukar bli så att flera står på samma nummer. Låt dem ändå berätta då de kan ha helt olika anledningar till varför de ställt sig på platsen. 6

7 2. Ända sedan starten har SD förnekat kopplingar till nazistiska och rasistiska grupper. Avslöjanden om att ledande partimedlemmar dömts för olika brott avfärdas som illasinnad propaganda. Ett flertal av partiets viktigaste aktivister har en väldokumenterad bakgrund inom extremhögern tillträdde Mikael Jansson som partiets ledare. Han har ägnat stor möda till att putsa partiets fasad och försöka övertyga väljare om att SD är ett helt vanligt demokratiskt parti. I detta har han varit framgångsrik. Trygghet genom tillväxt är en av partiets flera hjärtefrågor som idag drivs vidare av nuvarande partiledare Jimmie Åkesson. (Tog över 2005) I valet 1998 fick SD röster och åtta kommunala mandat. I valet 2002 fick SD röster (1,4 procent) och 50 kommunala mandat i 30 kommuner. Kan vår längtan efter Sverigevänliga paroller som: Trygg och meningsfull ålderdom Och Trygg och kunskapsinriktad skola Eller Krafttag mot brottsligheten Har varit avgörande för valframgångarna? I det senaste valet, 2006, fick partiet alltså hela 2,9 procent av våra röster. Eller var det löftet om en ansvarsfull invandringspolitik som gjorde Sverigedemokraterna till vårt största parti utanför riksdagen? 7

8 Material: faktatext om Rasbiologi. I Sverige har rasbiologin haft en stark ställning. Låt eleverna läsa faktatexten om rasbiologin i Sverige. Diskutera: om vi med framtida genteknik kan forma våra barn hur kommer den perfekta människan se ut? Vilka egenskaper kommer att värderas högst? Kan man säga att vissa egenskaper eller ett visst utseende alltid kommer att värderas högt? Vem/vilka ska bestämma vilka egenskaper som är mer värda? 8

9 3. Du vet redan tillräckligt. Det gör jag också. Det är inte kunskap vi saknar. Vad som fattas oss är modet att inse vad vi vet och dra slutsatserna. Inre bild Be eleverna blunda. Läs ovanstående text långsamt för dem. Gör en kort paus och fortsätt sedan med: Vad är mod? Känner du till någon modig person som stått upp för någon annan i en svår situation? Låt det vara tyst en stund. Be dem sedan öppna ögonen. Låt dem i par berätta för varandra om den person de såg framför sig. Avsluta i helgrupp med att några berättar om de modiga personer de tänkt på. 9

10 Efter teaterbesöket Runda Gör en runda bland eleverna och låt dem berätta vilket det starkaste minnet är från föreställningen samt om de gjort några nya reflektioner. Diskussion Extremhögern har gått framåt under senare år. Dess företrädare har ändrat sin retorik för att smälta in mer i den allmänna debatten. Diskutera: - hur ser det samhällsideal ut som de presenterar? Vilken norm bygger de på? - Vilka missnöjesyttringar plockar de upp i sin retorik? - Hur bemöter man detta? - Vad tror du att det beror på att de lyckats gå framåt? Avslut Låt alla i gruppen reflektera skriftligt, individuellt kring hur det ser ut i klassen. Vilka ideal styr den här gruppen? Är det tillåtet att vara som vill? Är klimatet tillåtande eller fördömande? Är det något som kan bli bättre? Samla in det de skrivit och följ upp vid nästa lektion. Material: Hatets språk frågor och svar om hatpropaganda och yttrandefrihet, Svenska Helsingforskommittén. Finns att beställa kostnadsfritt. EXPO, tidning. Faktatext om Rasbiologi, 10