BUSA behandlingsuppföljning säkerställd ADHD. Årsrapport Nationellt kvalitetsregister

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BUSA behandlingsuppföljning säkerställd ADHD. Årsrapport 2005 2013. Nationellt kvalitetsregister"

Transkript

1 BUSA behandlingsuppföljning säkerställd ADHD Årsrapport Nationellt kvalitetsregister

2 Årsrapport BUSA behandlingsuppföljning säkerställd ADHD Registerhållare Jan-Olov Larsson Docent Överläkare BUP Divisionen Stockholms Läns Sjukvårdsområde (SLSO) Barn- och ungdomspsykiatri, Ledning och stab Box 17914, Stockholm Bitr. registerhållare Tobias Edbom Med. Dr. leg. Sjuksköterska Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Stockholm Sachsgatan 1, Stockholm Statistiker Magnus Pettersson och Vivek Lanka Statistikkonsulterna Jostat och Mr Sample AB Gårdavägen 1, Göteborg Sektionschef statistik Peter Gidlund Registercentrum Västra Götaland Göteborg Projektledare Kristina Berglund Registercentrum Västra Götaland Göteborg Utgivare Jan-Olov Larsson Huvudman Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) Box Stockholm Övriga i styrgruppen Linda Halldner Olle Hollertz Pia Tallberg Eleonore Rydén Lena Isaksen Kerstin Malmberg Urban Lejon ISSN Tryckår 214 Formgivning och produktion: Ibiz reklambyrå Tryck: Litorapid, Hisings Kärra Foto: Tobias Edbom

3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Datakällor och täckningsgrad... 5 ADHD hos barn- och ungdomar... 6 ADHD hos vuxna... 9 Kvalitetsindikatorer...11 Antal patienter och kön...12 Antal registreringar i olika län...14 Läkemedel ADHD symptom...17 Funktion Registerarbete under året... 2 Integration av BUSA i datajournal... 2 Forskning Kontaktuppgifter styrgruppen... 22

4 4 Årsrapport 213 Inledning Diagnosen ADHD har nu blivit accepterad först inom barn- och ungdomspsykiatrin under 199-talet och nu under 2-talet även inom vuxenpsykiatrin. Eftersom ADHD drabbar cirka 3 6 procent av barn och sannolikt åtminstone cirka 1 procent av vuxna innebär det en stor utmaning för vården att organisera stöd och behandling på ett optimalt och säkert sätt. Patienter med ADHD har en ökad risk för både psykiatriska (t. ex. depressioner) och sociala störningar (t. ex. missbruk och kriminalitet). Som en del av behandlingsutbudet har medicinering blivit alltmer accepterat men kunskaperna om de aktuella läkemedlens effekter på lång sikt är begränsade. Under 21 ordinerades nästan 52 personer i Sverige medicin mot ADHD (Gerle, Socialstyrelsen) och under 213 drygt 74 (Läkemedelsverket). BUSA har som nationellt kvalitetsregister funnits sedan 24. I dag är det Stockholms Läns Sjukområde (SLSO) som är huvudman och personuppgiftsansvarig. Registret omfattas av regelverket i patientdatalagen (28:355). Då registret bildades 24 och ett antal år framöver var det flest barn och ungdomar som fanns i registret men i takt med att även vuxna patienter behandlas för ADHD sker en ökning har även andelen vuxna patienter ökat i registret. BUSA är ett så kallat tillståndsregister. Det innebär att det är typ av diagnos som avgör om patienter skall tillfrågas om att delta i registret. Patienter med ADHD behandlas i många olika verksamheter beroende på hur landstingen är organiserade. Det som registreras är uppgifter om: personnummer, diagnoser, symptom, behandlingen, biverkningar och läkemedelsbehandling. Uppgifterna rapporteras av vårdpersonalen. Registret används för kvalitetssäkring och för forskning. Samkörning genomförs regelbundet med andra myndigheters register (Socialstyrelsen). Registret omfattas av regelverket i patient datalagen (28:355).

5 Årsrapport Datakällor och täckningsgrad BUSA har i denna rapport arbetat med att mappa data från två olika system till en datafil för att kunna bearbeta materialet på ett så effektivt sätt som möjligt. Detta har sitt ursprung i att det under perioden skett ett plattformsbyte med nya frågeuppsättningar med syftet att revidera frågeuppsättningar samt utveckla utdataportal. I rapporten kommer vi att presentera hopslagen data från de olika systemen där frågorna och utfallen varit samma. Däremot är resultaten uppdelade på åldersgrupperna < 18 år samt 18 år. Då antalet registreringar från 24 är så få har vi valt att räkna från 25. BUSA har funnits som register sedan 24. Under den perioden har det funnits olika system för att registrera data. Från 24 registrerade alla enheter I ett system med en frågeuppsättning för barn och ungdomar, samt en frågeuppsättning för vuxna. Varje åldersgrupp (barn eller vuxna) fanns frågeuppsättningar kopplade till nyregistrering, årsuppföljning samt avslutsregistrering. Under 212 introducerades en ny frågeuppsättning där frågorna var reviderade efter nya behandlingsmetoder, önskemål från verksamheter samt möjligheten till ny utdataportal. Det innebar att i den nya frågeuppsättningen fanns ett flertal olika versioner. Den stora skillnaden var att en sk. kortversion av BUSA skapats som alternativ till den mer omfattande standardversionen. Det innebar dock att vi fick en stort antal versioner av frågeuppsättningar, nyregistrering, årsuppföljning och avslutningsregistreringsformulär. Dessa tre fanns då för både barn och vuxna samt kopplade till standard- eller kortversion. Det gav närmare 12 olika formulär att hantera för de registrerande enheterna. Det innebär att BUSA har data i två system med i viss mån olika frågeuppsättningar. Vid introduceringen av den nya frågeuppsättningen 212 bestämdes att alla nya enheter som villa ansluta till BUSA gjorde det med den nya frågeuppsättningen och de enheter som varit i gamla fortsatte i det gamla systemet. I december 213 stängdes båda systemen och alla började från 214 registrera med en gemensam frågeuppsättning, samma både för nyregistrering och uppföljning, barn som vuxna. Att beräkna täckningsgrad för BUSA är problematiskt då det är svårt att hitta en tydlig nämnare. För BUSA:s del har vi beräknat nämnaren på patienter vilka behandlas för ADHD i Läkemedelsverkets data och använder antal registrerade patienter i registret som täljare. Vi får då för 213 en täckningsgrad på cirka 6 procent vilket är en markant ökning med 1 procent från 212. Möjligheten finns även att beräkna täckningsgrad via PAR-registret vilket i nuläget är svårt då patienter med ADHD-diagnos inte alltid träffar läkare och därför inte kommer med i PAR. Vi ser även en stor ökning i nyanslutningar av enheter under 213 (cirka 1 nya enheter) med täckning i alla landsting. Figur 1. BUSA registreringar totalt. Antal Nyregistreringar Uppföljning

6 6 Årsrapport 213 ADHD hos barn- och ungdomar Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) förekommer hos minst 1 3 procent av barn i skolåldern och sannolikt i liknande omfattning hos vuxna. Som vid flera andra psykiatriska tillstånd bidrar en kombination av miljömässiga, biologiska och genetiska faktorer till ADHD. Bland annat tvillingundersökningar ger stöd för att 7 9 procent av symptomen vid ADHD förklaras av genetiska faktorer (Larsson, Larsson et al. 24) I DSM-IV beskrivs tre varianter av ADHD: huvudsak uppmärksamhetsstörning, i huvudsak hyperaktivitet/ impulsivitet eller en kombination av båda dessa. En UNS-diagnos finns också. WHO:s klassificeringssystem ICD-1 har i den svenska översättningen ADHD under huvuddiagnosen Hyperaktivitet (F9) och delar inte upp diagnosen ADHD (F9.B) utan har istället närliggande diagnoser där bl a den något daterade diagnosen DAMP (F9.A) fortfarande finns med. I huvudsak uppmärksamhetsstörning har i detta system diagnosbenämningen ADD (F9.C), en benämning som används i klinisk praxis i Sverige. Utredning och behandling ADHD identifieras ofta under de första skolåren och utredningen kan göras på barnläkarmottagning i öppenvård eller barn- och ungdomspsykiatrin. ADHD-utredningar var i Sverige till en början väldigt omfattande och tidskrävande med tvärfackliga team och generella funktionsbeskrivningar. I USA växte en annan tradition fram, där psykologtest kritiserades för att sakna relevans för själva ADHD-problematiken. Det var också svårt att visa enhetliga resultat för hela gruppen barn med ADHD (Barkley 1991). Här har man inte använt tvärfackliga team i samma utsträckning utan förlitat sig mer på klinisk intervju och skattningsformulär. Inte heller den modellen har gett säkra och entydiga bedömningar (Hartman, Rhee et al. 27). I Sverige rekommenderas numera i olika vårdprogram att ADHD-utredningar nivågrupperas utifrån barnets och familjens hela situation (SLSO 29, Gustafsson, Gustle et al. 214). Vissa utredningar är samstämmiga och utredningarna kan avgränsas starkt. Andra barn och familjer har en komplicerad situation med omfattande tilläggssvårigheter inlärningsmässigt, socialt, psykiatriskt och medicinskt, vilket kräver gedigna utredningsinsatser som en grund för planering av multimodala behandlingsinsatser (Jensen, Hinshaw et al. 21). Den kliniska utredningen bör även i den avgränsade utredningen innehålla såväl psykometriska testmetoder som skattningar från olika miljöer, eftersom olika metoder fångar olika aspekter av problematiken (Toplak, West et al. 213). Vårdbehovet i ett livsperspektiv kan variera mycket mellan olika individer med samma diagnos. Olika behandlingsinsatser erbjuds efter utredning, t. ex. utbildning/psykoedukation, föräldraträning, skolanpassning och farmakoterapi/medicinering. Behandlingen av ADHD bör omfatta både icke-farmakologiska och vid behov farmakologiska insatser och vara anpassade till individen och aktuell livsfas (MTA 1999). Eftersom senare års forskning visar att ADHD leder till funktionsnedsättande symptom även under vuxenlivet bör alla behandlingsinsatser mot ADHD vara långsiktiga. Förutom insatser till individen själv bör åtgärder även riktas till omgivningen (föräldrar/ familj, skola, arbetsplats och politiker).

7 Årsrapport Bland de farmakologiska preparaten är Metylfenidat och Atomoxetin förstahandspreparat. Förskrivningen av dessa har ökat framför allt i vuxenpopulationen på senare år, trots att det inte finns tydlig vuxenindikation. Orsaken till denna ökning är att fler vuxna nu utreds och får diagnos. Totala förskrivningen kommer dock sannolikt att öka ytterligare under flera år framöver, sett till förväntade prevalenssiffror. Möjlighet finns även att förskriva andra preparat på licens, bland annat Amfetamin. Nyligen har också ett ytterligare preparat godkänts för behandling av barn, Lisdexamfetamin. Bland de ickefarmakologiska metoderna dominerar psykoedukation i olika former, där man betonar vikten att känna sina starka och svaga sidor och hitta strategier för att komma runt sina svårigheter respektive att känna sina begränsningar i andra situationer. Olika träningsmetoder, t. ex. datorbaserad arbetsminnesträning och neurofeedback används ibland, vetenskapliga bevis för effekt är dock i nuläget svaga. Det finns också olika tankar/teorier om kostens påverkan inklusive betydelsen av Omega 3, tillsatsämnen, vitaminer/spårämnen mm (Johnson, Ostlund et al. 29, SBU 29). KBT-terapi samt DBT-behandling förefaller ha viss effekt hos tonåringar och vuxna på ADHD-relaterade beteendemässiga, sociala, kognitiva och emotionsreglerande brister medan farmaka främst minskar ADHD-kärnsymptomen (Safren, Otto et al. 25, Borella, Carretti et al. 21). Läkemedelsbehandling vid ADHD är vetenskapligt mycket väldokumenterat för korta uppföljningstider. Däremot behövs mer kunskap om konsekvenserna av läkemedelsbehandling vid ADHD på lång sikt. Bristen på kunskap om långtidseffekter gäller både barn och vuxna. De senaste åren har det i Sverige skett en avsevärd ökad förskrivning av läkemedel för behandling av ADHD, både till barn och vuxna (Socialstyrelsen 212). Enligt Socialstyrelsens statistikdatabas fick under 213 4,9 procent av pojkarna i åldersgruppen 1 14 år recept på läkemedel mot ADHD. Motsvarande siffra för flickor var 1,6 procent. Symptomen förändras över tid men hos uppskattningsvis hälften av patienterna måste behandlingen fortsätta i vuxen ålder ofta inom allmänpsykiatrins öppenvård. ADHD särskilt i kombination med uppförandestörning är en riskfaktor för sämre studieresultat, arbetslöshet, missbruk av alkohol och narkotika, kriminalitet och psykisk ohälsa överhuvudtaget (Friedrichs, Igl et al. 212). För närvarande utreds många patienter i vuxen ålder, ibland föräldrar till barn med ADHD-diagnos, på neuropsykiatrisk eller allmänpsykiatrisk mottagning och följs upp inom allmänpsykiatrin. Nationella riktlinjer saknas ännu men fler internationella finns t. ex. NICE (Atkinson and Hollis 21) och flera regionala t. ex. inom Stockholms läns landsting (Axén 21).

8 8 Årsrapport 213 Referens Atkinson, M. and C. Hollis (21). NICE guideline: attention deficit hyperactivity disorder. Arch Dis Child Educ Pract Ed 95(1): Axén, M. (21). ADHD, lindrig utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd hos barn, ungdomar och vuxna., Stockholm: Stockholms läns landsting. Barkley, R. A. (1991). The ecological validity of laboratory and analogue assessment methods of ADHD symptoms. J Abnorm Child Psychol 19(2): Borella, E., B. Carretti, F. Riboldi and R. De Beni (21). Working memory training in older adults: evidence of transfer and maintenance effects. Psychol Aging 25(4): Friedrichs, B., W. Igl, H. Larsson and J. O. Larsson (212). Coexisting psychiatric problems and stressful life events in adults with symptoms of ADHD--a large Swedish population-based study of twins. J Atten Disord 16(1): Gustafsson, P., L.-H. Gustle, E. S. Kullenberg, P. Tallberg and M. Tuenter (214). Barn och unga med AD/HD Regionalt vårdprogram (BUP) Region Skåne. Hartman, C. A., S. H. Rhee, E. G. Willcutt and B. F. Pennington (27). Modeling rater disagreement for ADHD: are parents or teachers biased? J Abnorm Child Psychol 35(4): Jensen, P. S., S. P. Hinshaw, H. C. Kraemer, N. Lenora, J. H. Newcorn, H. B. Abikoff, J. S. March, L. E. Arnold, D. P. Cantwell, C. K. Conners, G. R. Elliott, L. L. Greenhill, L. Hechtman, B. Hoza, W. E. Pelham, J. B. Severe, J. M. Swanson, K. C. Wells, T. Wigal and B. Vitiello (21). ADHD comorbidity findings from the MTA study: comparing comorbid subgroups. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 4(2): Johnson, M., S. Ostlund, G. Fransson, B. Kadesjo and C. Gillberg (29). Omega-3/omega-6 fatty acids for attention deficit hyperactivity disorder: a randomized placebocontrolled trial in children and adolescents. J Atten Disord 12(5): Larsson, J. O., H. Larsson and P. Lichtenstein (24). Genetic and environmental contributions to stability and change of ADHD symptoms between 8 and 13 years of age: a longitudinal twin study. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 43(1): MTA, T. M. C. G. (1999). A 14-month randomized clinical trial of treatment strategies for attention-deficit/ hyperactivity disorder. The MTA Cooperative Group. Multimodal Treatment Study of Children with ADHD. Arch Gen Psychiatry 56(12): Safren, S. A., M. W. Otto, S. Sprich, C. L. Winett, T. E. Wilens and J. Biederman (25). Cognitive-behavioral therapy for ADHD in medication-treated adults with continued symptoms. Behav Res Ther 43(7): SBU (29). Datorstödd träning för barn med ADHD, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). SLSO (29). Klaradokumentet - Om nivådifferentierad neuropsykiatrisk utredning. Vägledningsdokument inom Vuxenpsykiatrin och Beroendecentrum Stockholm Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO), Stockholms Läns sjukvårdsområde. Socialstyrelsen (212). Förskrivning av centralstimulerande läkemedel vid ADHD. Socialstyrelsen. Toplak, M. E., R. F. West and K. E. Stanovich (213). Practitioner review: do performance-based measures and ratings of executive function assess the same construct? J Child Psychol Psychiatry 54(2):

9 Årsrapport ADHD hos vuxna en beskrivning av dagsläget när det gäller kunskap och erfarenhet Redan de gamla grekerna noterade att det finns personlighetstyper som grovt går att beskriva som utåtriktade eller inåtvända. De utåtriktade beskrevs som modiga, djärva, handlingskraftiga, men i avsaknad av rättrådighet och försiktighet, (Platon Statsmannen ). Drygt 2 år har förflutit sedan Platon skrev sina dialoger, men det finns skäl att påminna om att mesta som skrivits om mänskligt beteende sedan dess är fotnoter till Platons skrifter. De flesta är övertygande om att individer med ADHD alltid funnits i befolkningen och i vissa sammanhang varit till nytta för stammen, byn eller landet. Redan på i slutet av 17-talet beskrev läkaren Alexander Chrichton svårigheter med uppmärksamheten och dess konsekvenser (Chrichton 28). I början på 19-talet beskrev barnläkaren George Still ett antal fall av barn (Still 192), som vi idag skulle beskriva ha ADHD och uppförandestörning. Man kallade tidigt tillståndet för hyperkinesi och noterade redan på 193-talet att behandling med centralstimulantia i små doser, hade en påtaglig positiv effekt hos dessa individer. Vetenskapliga studier av den centralstimulerande effekten kom på 195-talet (Laufer and Denhoff 1957). I de diagnostiska systemen kallade man tillståndet senare tillståndet för minimal brain dysfunction (MBD), som även inkluderade andra dysfunktion som exempelvis interpersonella relationer och emotioner (Wood et al 1976). I och med DSM III kom diagnosen ADD, attention deficit disorder (APA 198), vilket lyfte fram uppmärksamhetsproblematiken som det centrala. I DSM IV blev detta diagnosen ADHD, Attention deficit hyperactivity disorder som innefattar tre undergrupper: 1) kombinerad problematik av uppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet, 2) framförallt uppmärksamhetsproblematik (ADD) och 3) framförallt hyperaktivitet/impulsivitet (APA 1994). Denna benämning kvarstår i den nyligen publicerade DSM V (APA 213). Barnpsykiatrin uppmärksammade redan på 197- och 8-talen barn med eller utan uppförandestörning, som hade stora problem med koncentrationen samt en påtaglig rastlöshet och impulsivitet. Dessa barn och ungdomar fick således först, diagnosen MBD, sedan DAMP och efter det ADHD beroende på vilket diagnostiskt system som var gällande. Behandling med centralstimulantia, amfetamin och metylfenidat vid ADHD, blev först mer etablerad inom barn- och ungdomspsykiatrin, eftersom man under denna tid trodde att diagnosen och symptomen skulle försvinna i och med övergången till vuxen ålder. Det är dock få där symptomen försvinner och funktionen normaliseras helt, även om de inte längre uppfyllt kriterier för ADHD (Biedermann 21). Under 213 har den nya DSMmanualen, DSM V publicerats. I denna har man bland annat tagit hänsyn till detta och minskat antalet kriterier för diagnos för att bättre korrespondera till vetskapen att funktionsnedsättningen kvarstår i vuxenålder. Om något kommer detta innebära att prevalensen ökar något, men också att fler får hjälp för ett tillstånd som de brottats med genom livet. På 199-talet började diagnostiseringen av dessa tillstånd öka påtagligt, både inom barnmedicin och inom barnpsykiatrin i Sverige. Vuxenpsykiatrin levde dock i stort sett ovetande om diagnosen ADHD fram till det de sista åren på det 2:e århundradet. Sedan dess har kunskapen och diagnostiseringen ökat dramatiskt. Bland personer som har någon typ av problem är ADHD vanligt, exempelvis bland personer med missbruk/beroende, 2 3 procent (Modigh 1998)och bland allmänpsykiatrins patienter drygt 2 procent (Nylander et al 29). Mot bakgrund kunskapsunderlaget när det gäller prevalensen i befolkningen borde förekomsten av vuxen-adhd i Sverige beräknas till ungefär 3 procent.

10 1 Årsrapport 213 På grund av denna snabba kunskapsutveckling finns det fortfarande områden där det finns begränsad erfarenhet och som är bristfälligt utforskade. Vi har exempelvis idag kunskap om att medicinsk behandling av ADHD under kortare tid är mycket effektiv, men saknar studier över längre tid. Behovet att insamla data och följa dessa patienter på ett mer systematiskt sätt över tid är alltså av stor vikt och en utmaning inför framtiden. En grupp där medvetenheten fortfarande är begränsad är när det gäller ADHD hos äldre, vilket innebär att många äldre med ADHD fortfarande förblir obehandlade. En patientgrupp som under de sista fem åren fått extra uppmärksamhet är ADHD hos fängelsedömda, där ADHD visat sig vara förekommande i procent (Dalteg och Levander 1998, Rösler 24). Behandlingen av denna grupp kräver extra insatser, med i bästa fall ett samarbete mellan psykiatri, socialtjänsten och frivården, vilket inte alltid är så lätt att få till. Lyckas behandlingen av denna grupp kan detta dock innebär stora individ- och samhällsvinster. Kunskapen om neuropsykiatriska tillstånd som ADHD har på många sätt inneburit ett paradigmskifte inom psykiatrin. Funktionsnedsättningar som ADHD upptäcks och behandlas som egna tillstånd hos både barn och vuxna. ADHD behandlas som en betydande riskfaktor för en rad psykiatriska sjukdomar och förknippade tillstånd som affektiva tillstånd, ångesttillstånd, emotionell instabilitet, missbruk och antisocialitet för att nämna några. ADHD har också blivit ett begrepp som långsamt blivit en del av allmänhetens föreställning om vad det kan innebära att ha en psykisk problematik. Kända idrottsmän har givit ett ansikte åt diagnosen ADHD, där en av de mest kända är den åttafaldige OS-guldmedaljören i simning, Michael Phelps. Detta bidrar i hög utsträckning till en ökad tolerans och avstigmatisering av psykiatriska tillstånd. Den största faran är idag således fortfarande en påtaglig underdiagnostisering av tillståndet vilket kan leda till en mycket ojämlik situation mellan kliniker och regioner. Det föreligger dock samtidigt farhågor avseende överdiagnostik på grund av den stora skillnad på kvaliteten i utredningar som utförs över landet. Under senaste åren har dock en rad regionala vårdprogram vuxit fram som beskriver vad som ska göras vid utredning avseende neuropsykiatriska tillstånd. Arbete för att hitta vårdprocesser, det vill säga hur detta ska utföras, sker på olika kliniker över landet. Önskvärt vore om dessa harmonierades för att få så likvärdiga utredningar och jämlik kvalitet över landet. Faran är annars att man vid otillräcklig kunskap om diagnostisering ställer felaktiga diagnoser som inte gagnar patienterna eller vården eller överdiagnostiserar. Exempel på detta är att personer med en lägre begåvning kan uppvisa samma svårigheter som vid ADHD utan att ha tillståndet i sig. Behandling för ADHD kommer då inte att lyckas och individen får inte den hjälp den behöver. Ett annat exempel är att personer med Autismspektrumtillstånd kan uppvisa svårigheter som kan tolkas som uppmärksamhetsstörning men vara del av en autistisk problematik. Kunskap om grundproblematiken hos individen missas då och ADHD-behandlingen misslyckas. Det är viktigt att komma ihåg att detta är ett område med en relativt väl definierad och avgränsad diagnos, där kunskapstillväxten är snabb. Vetenskap och beprövad erfarenhet kan snabbast göra tillgänglig i kliniken när utredning och behandling av personer med ADHD kan ske i en sammanhållen vårdprocess. Det innebär att utredningsresultatet kontinuerligt kan utvärderas mot behandlingsresultatet. Värdet av en utredning för patienten och närstående är slående. En diagnos ger möjlighet till kunskap om hur man fungerar avseende dessa funktioner för både sig själv och närstående. Det ger möjlighet till rätt medicinsk och annan riktad behandling och stöd vilket kan möjliggöra en högre funktion och livskvalitet. Trots att diagnosen ADHD kommit för att stanna har den inneboende trögheten hos psykiatrin som organisation gjort att vuxenpsykiatrin ännu inte klarar av att möta behovet av utredning och behandling hos denna patientgrupp.

11 Årsrapport Kvalitetsindikatorer BUSA har som huvudsyfte att monitorera behandlingsuppföljning av barn, ungdomar och vuxna vilka får en specifik behandling mot ADHD. De variabler som BUSA följer upp utgår från fem områden: symptom, funktion, riskfaktorer, behandling och biverkningar. Dessa områden är viktiga faktorer oberoende av patientens ålder. Det är i stort sätt samma frågor vid nyregistrering som vid uppföljning samt att det inte är någon skillnad på frågorna om du är barn eller vuxen. Uppföljning sker i BUSA en gång per år. Att följa patienters mätvärden Andel patienter där man på enheten regelbundet i enlighet med riktlinjer registrerar samtliga mätvärden relaterade till kända biverkningar av läkemedlen som används vid ADHD (blodtryck/puls, längd(särskilt barn). Figur 3. Patienter som har läkemedel och annan behandlinginsatser under år Vuxna och barn. 1 Multimodal behandling En av registrets huvudindikatorer är att beskriva hur stor andel av de patienter som behandlas med läkemedel som också får andra insatser. Dessa insatser kan vara systematisk psykologisk behandling, patient/anhörig/föräldrabehandling, kognitiva hjälpmedel etc Barn Vuxna Figur 2a. Patienter som har läkemedel och annan behandlinginsatser under år uppdelat på kön. Barn och ungdomar <18 år Flickor Pojkar Figur 4a. Andel patienter där alla mätvärden tagits. Barn och ungdomar <18 år Puls och blodtryck Uppmätta värden Uppgift saknas Längd och vikt Figur 2b. Patienter som har läkemedel och annan behandlinginsatser under år uppdelat på kön. Vuxna 18 år Kvinnor Män Figur 4b. Andel patienter där alla mätvärden tagits. Vuxna 18 år Puls och blodtryck Uppmätta värden Uppgift saknas Längd och vikt

12 12 Årsrapport 213 Antal patienter och kön Figur 5a visar antalet nyregistreringar och uppföljningar per år. Till en början sker av naturliga skäl flest nyregistreringar men med tiden börjar även uppföljningar registreras. Under perioden 211 och 212 var det fler uppföljningar än nyregistreringar vilket kan förklaras av oklarheter i plattformsbyte. Antal pojkar och flickor i registret. Det är cirka 75 procent pojkar jämfört med 25 procent flickor. Det ligger i kongruens med populationsstudier vilka visar att det är cirka 2 3 gånger vanligare att pojkar diagnostiseras med ADHD jämfört med flickor. Figur 5a. Antal registreringar per år, nyregistreringar och uppföljningar. Barn och ungdomar < 18 år. Figur 6a. Antal registreringar år uppdelat på kön. Barn och ungdomar <18 år. Antal Antal Nyregistrering Uppföljning n=5 416 Flickor Pojkar n=5 416 Figur 5b och 6b visar antalet nyregistreringar och uppföljningar per år för vuxna patienter. Diagrammet visar tydligt hur det 213 sker en dramatisk ökning av antalet nyregistreringar 213 vilket kan kopplas till de prestationssatsningar som genomfördes detta år. I registret är det som Figur 6b visar inga skillnader mellan antalet män och kvinnor. Detta är i linje med litteraturen vilken visar att i vuxen ålder suddas könsskillnaderna vad gäller ADHD-diagnos. Figur 5b. Antal registreringar per år, nyregistreringar och uppföljningar. Vuxna 18 år. Figur 6b. Antal registreringar år uppdelat på kön. Vuxna 18 år. Antal Antal Nyregistrering Uppföljning n=6142 Kvinnor Män

13 Årsrapport

14 14 Årsrapport 213 Antal registreringar i olika län Vissa län så som Skåne har varit drivande för registrering i BUSA sedan registret startade 24/25. Även Örebro har systematiskt registrerat i BUSA. Vissa län har dock inte riktigt kommit i gång med registreringar. De stora satsningarna som genomförts genom bland annat SKL har i stor utsträckning varit riktade mot vuxenpsykiatrin vilket lett till att de inte slagit inom på samma sätt inom barn och ungdomspsykiatrin. Figur 7. Antal registreringar år per län, nyregistrering och uppföljning, barn- och ungdomar <18 år. Figur 8. Antal registreringar per län uppdelade på kön, barn- och ungdomar <18 år. Gotland Jämtland Jönköping Kalmar Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Antal Nyregistrering Uppföljning Gotland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanlands Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Antal Flickor Pojkar

15 Årsrapport I vuxenpopulationen är till skillnad från barn och ungdomspopulationen hela landet representerad i BUSA. Den stora ökningen vad gäller representation i hela landet kan kopplas till prestationssatsningar under 213 inom vuxenpsykiatrin. Den intressanta skillnaden är att Stockholm är den stora skillnaden mellan barn och vuxna i Stockholm. Figur 9. Antal registreringar år per län, nyregistreringar och uppföljning, vuxna 18 år. Figur 1. Antal registreringar år per län, uppdelade på kön, vuxna 18 år. Blekinge Dalarna Gotland Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Antal Nyregistrering Uppföljning Blekinge Dalarna Gotland Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Antal Kvinnor Män

16 16 Årsrapport 213 Läkemedel Andelen barn som behandlas med läkemedel under 213 är 64,2 procent och vuxna 26,8 procent. Bland de farmakologiska preparaten är Metylfenidat och Atomoxetin förstahandspreparat vilket vi tydligt ser i registreringar i BUSA sett över tid mellan perioden Det är dock förvånande hur dominerande Metylfenidat och Atomoxetin är som behandlingspreparat hos de patienter som finns i BUSA. Även under 213 ser vi en dominans av Metylfenidat som preparat och Atomoxetin. I vuxengruppen finns en större varians av ordinerade läkemedel. Där är t.ex. Dexamfetamin ett vanligare preparat än Atomoxetin jämfört med patienter under 18 år. Figur 11a. Fördelning av substanser, barn- och ungdomar < 18 år, , 1, Figur 11b. Fördelning av substanser, vuxna 18 år, ,8,3,1 4,1 12,9 Amfetamin 91, Atomoxetin Dexamfetamin Metylfenidat 8,6 Amfetaminsal Atomoxetin Dexamfetamin Metylfenidat Modafinil Figur 12a. Fördelning av substanser, barn- och ungdomar < 18 år, ,44,44 Figur 12b. Fördelning av substanser, vuxna 18 år, 213.,9,1,1 4, 7,7 Amfetamin Amfetaminsal Atomoxetin Atomoxetin Dexamfetamin Dexamfetamin 87,12 Metylfenidat 87, Metylfenidat Modafinil

17 Årsrapport ADHD symptom Symptom för barn- och ungdomar skattas i BUSA med SNAP IV. SNAP-formuläret är utarbetat av Swanson, Nolan och Pelham (Swanson m fl 1983) med utgångspunkt i DSM-III:s diagnoskriterier. SNAP-IV är anpassad till kriterierna i DSM-IV. Instrumentet finns som föräldraskattning och lärarskattning. SNAP är ett så kallat PROM (patient reported outcome measure). I Figur 13a är det föräldraskattade SNAP som redovisas. Vi kan se att det de tre sista åren sjunkit under 5 procent. Denna trend är viktig att följa upp. Figur 13a. Andel utförda SNAP föräldraskattningar år , barn och ungdomar <18 år. 1 Figur 13b. Andelen utförda ASRS år , vuxna 18 år Figur 14a. Andel patienter där SNAP skattats 213 uppdelat på län, barn och ungdomar <18 år. Figur 14b. Andel patienter där ASRS skattats 213 uppdelat på län, vuxna 18 år. Jämtland Jönköping Skåne Södermanland Östergötland Skåne Örebro Stockholm Norrbotten Västernorrland Kronoberg Uppsala Uppsala Västra Götaland Örebro Kalmar Blekinge Jämtland Riket Halland Dalarna Västerbotten Södermanland Västra G_taland Värmland Västmanland Jönköping Gotland

18 18 Årsrapport 213 Tabell 1a. Medelvärde och median för SNAP år Nyregistrering, barn och ungdomar < 18 år. Tabell 1b. Medelvärde och median för ASRS år Nyregistrering, vuxna 18 år. Registreringsår Totalt antal Antal som fått SNAP Median Medelvärde Medelvärde Registreringsår Antal registreringar Antal som fått ASRS Median , 48, ,5 48, , 5, , 46, , 44, , 45, , 46, ,5 44, , 41, ,5 44, , 42, , 4, , 44, , 51, , 44, , 47,6 Tabell 2a. Medelvärde och median för SNAP år Senaste uppföljning, barn och ungdomar < 18 år. Tabell 2b. Medelvärde och median för ASRS år Senaste uppföljning, vuxna 18 år. Registreringsår Totalt antal Antal som fått SNAP Median Registreringsår Antal registreringar Antal som fått ASRS Median Medelvärde Medelvärde ,5 39, , 33, ,5 4, , , 37, , 36, , 37, , 37,8 Figur 15a. Medelvärde för SNAP år Nyregistrering och senaste uppföljning, barn och ungdomar <18 år Nyregistrering Uppföljning Figur 15b. Medelvärde för ASRS år Nyregistrering och senaste uppföljning, vuxna 18 år Nyregistrering Uppföljning 213

19 Årsrapport Funktion Funktionsbedömning skattas i BUSA med C-GAS som finns översatt till används för skattning av den generella funktionsnivån hos barn och ungdomar i åldrarna 4 18 år. Skattning sker på en kontinuerlig skala 1 1, där 1 är lägsta och 1 högsta funktionsnivå. För vuxna används GAF som är en global bedömningsskala och utgör axel V av DSM-IV. GAF är enkel att utföra och lämpar sig som instrument för att följa en patients sjukdomsutveckling utifrån psykologisk, social och yrkesmässig funktionsförmåga. GAF skattar både symptom och funktion. På vissa enheter används även GAF inom barn- och ungdomspsykiatrin. I BUSA skattas CGAS eller GAF minst en gång per år. Förbättring i funktion är en kvalitetsindikator indikator i BUSA. För vuxna är denna indikator svårt att redovisa då det är först under 213 som volymer i BUSA uppkommit. Dessa stora volymer patienter följs upp först under 214. Däremot för hos patienter under 18 år finns resultat om förbättring i funktion redovisade. Med förbättring menas i BUSA om värdet är skiljt från noll. Figur 17. Andel av registreringar där CGAS har förbättrats sedan föregående år, år , barn- och ungdomar <18 år. 4 För patienter under 18 år sker CGAS eller GAF skattning i BUSA på fler än 98 procent av patienterna under perioden Under 213 sker dock en minskning till cirka 95 procent av patienterna För vuxna patienter över 18 år används GAF. Här måste resultaten förstås utifrån den massiva ökningen av antalet registrerade patienter under 213. Det innebär att det är få patienter som hunnit med uppföljning av GAF då de endast finns nyregistreringar Figur 16. Andel patienter som fått GAF funktion och symptom skattat år , vuxna 18 år GAF funktion GAF symptom

20 2 Årsrapport 213 Registerarbete under året Under 213 har ett intensivt utvecklingsarbete av de psykiatriska registrens internetbaserade program för inrapportering av data och återföring av resultat skett. BUSA har i detta arbete omarbetat sin frågeuppsättning till att vara mer anpassat för verksamheter i deras arbete med förbättringar. Vidare har BUSA även ändrat sina frågeuppsättningar från att bestå av ett tiotal olika varianter i två olika system till endast en frågeuppsättning vilket täcker in nyregistrering, uppföljning, barn och vuxna. Detta arbete har skett inom ramen för Registercentrum Västra Götaland. Parallellt med detta utvecklas också kompetens för att möta registeranvändarnas behov av teknisk och innehållsmässig support, liksom för att kunna svara upp mot registrens stöd vad gäller viss administration, utvärdering av data och spridning av resultat i bl.a. verksamhetsutvecklande syfte, samt för att tillvarata registrens intressen i gemensamma frågor i nationella och regionala sammanhang. Under detta arbete har BUSA varit till viss del stationerat på Registercentrum Västra Götaland för att effektivisera arbetet och vara nära processen. Som en del i SKL:s satsning Bättre psykiatrisk vård med kvalitetsregister är BUSA ett av fyra register som deltagit i den prestationsbaserade delen av projektet. Detta har lett till att det tillkommit en betydande del nya enheter som anslutit sig till registret. Detta projekt har resulterat i ökning från cirka 6 registrerade patienter 212 till närmare 12 registrerade patienter 213. Integration av BUSA i datajournal Under 213 har all registrering i BUSA-registret skett med webb-baserat formulär. Det pågår dock försök på nationellt via SKL samt regionalt försök med att integrera kvalitetsregister i journalen. För BUSA:s del är det i huvudsak två projekt som BUSA jobbat med rörande datafångst och integration i journal. BUSA har under 213 jobbat intensivt med Landstinget i Kalmar med att utforma en integration av BUSA i journalsystemet COSMIC. Modellen bygger på att registret söker av frågor som också finns i BUSA i den kontinuerliga dokumentationen av behandlingsuppföljningen i COSMIC datajournal. Arbete har förlöpt väl och under 214 kommer mallen att kunna testköras och data mappas mot BUSA och Registercentrum Västra Götaland. Inom Stockholms Läns Landsting (SLSO) pågår ett liknande projekt men med ett något annorlunda angreppssätt. Där skapas speciella årsuppföljningsmallar i journalsystemet Take Care som följer registrens frågor kombinerat med andra frågor relevanta för det kliniska arbetet. Dessa uppföljningar sammanställs sedan till en rapport som skickas till registret då patienten gett sitt medgivande. Arbetet fortskrider och det pågår en pilotstudie på ett antal enheter i Stockholm. I projektet med förbättringsarbete i verksamheterna kring patienter med ADHD har BUSA vidareutvecklat ett antal indikatorer vilka alla enheter i projektet som är registrerade i BUSA valt att följa. Ett antal landsting har i och med detta implementerat BUSA i sin verksamhet och arbetat intensivt med registret för att kvalitetssäkra vården. BUSA har aktivt deltagit på dessa möten på stort antal enheter i landet samt deltagit lokalt som stöd och resurs i verksamheterna för att hjälpa till med arbetet. Det finns möjlighet att via det webb-baserade registret själv ta ut egen statistik om den egna mottagningen. När registret blir mer heltäckande kommer man kunna jämföra sådant som andel patienter i behandling på befolkningsunderlag, vilka mediciner och andra behandlingar som gives och också kunna medverka i utveckling av nationella riktlinjer.

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av

Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av ADHD, FAR14-011 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD. Prof em Lars Jacobsson

Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD. Prof em Lars Jacobsson Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD Prof em Lars Jacobsson Antal personer (alla åldrar) som får läkemedel mot ADHD 60000 50000 40000 30000 Läkemedel mot ADHD 20000 10000 0 1985 1990 1995 2000 2005

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

Självskadeprojektet för VGR och Örebro Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

Respondenter med diagnos AS

Respondenter med diagnos AS Respondenter med diagnos AS Jag har ankyloserande spondylit (AS) Jag har återkommande ryggont Jag har inget av ovanstående men skulle vilja veta mer om inflammatorisk ryggsjukdom 100% 1473 0% 0 0% 0 Totalt

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Implementeringsprojekt

Implementeringsprojekt Implementeringsprojekt REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED AD/HD BUP SKÅNE BUP-KONGRESSEN 2014 GUNILLA GRANHOLM, PROJEKTLEDARE Vårdprogram för GOD VÅRD! Mål: En robust implementering av nivådifferentierad

Läs mer

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Uppföljning vid psykossjukdom

Uppföljning vid psykossjukdom Uppföljning vid psykossjukdom Ulla Karilampi Fil dr, leg psykolog Variationer i psykisk ohälsa Uttryck Status Orsak Bot 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 2 Stress, sårbarhet och skydd Hög Ohälsa STRESS Låg

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd

Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd Adhd-dagen 2014 Samordnad kunskapsstyrning inom psykisk ohälsa Ett gemensamt uppdrag om kunskapsstyrning Socialstyrelsen ska tillsammans med Läkemedelsverket,

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment Karin Sonnby Överläkare BUP Västmanland Med dr Handledare Professor Kent W.

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

adhd Kort om hos vuxna

adhd Kort om hos vuxna Kort om adhd hos vuxna Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information om adhd hos vuxna Den här

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Makularegistret. Årsrapport för 2009.

Makularegistret. Årsrapport för 2009. Makularegistret. Årsrapport för 2009. Ingrid Johansson och Per Törnquist september 2010. Bakgrund och syfte: Makularegistret är ett nationellt kvalitetsregister för uppföljning av behandlingen av exsudativa

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Innehåll Inledning... 5 Projektet Psynk psykisk hälsa, barn och unga... 5 Första linjen... 5 Utvärdering av

Läs mer

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Riktlinje Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Syfte Att få en kvalitetsmässigt likvärdig utredningsgång inom hela Psykiatriförvaltningen. Mål Arbeta enligt riktlinjerna

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg HÄLSODEKLARATIONEN Har du ADHD, ADD, DAMP, autismspektrumtillstånd (till exempel

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

2013-12-04. Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD

2013-12-04. Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD 1 2013-12-04 Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD För det första vill vi be om ursäkt för att man vid informationen har talat om att Socialstyrelsen har ställt

Läs mer

Socialstyrelsens patientregister för f

Socialstyrelsens patientregister för f Socialstyrelsens patientregister för f tvångsv ngsvård vad säger s det oss? Herman Holm Emma Björkenstam Svenska Psykiatrikongressen, 14 mars Bakgrund 1 januari 1992: Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Sidan 1 av10 Inledning 3 Tolkningsram 3 Vad är rehabilitering? 3 Frågeställning 4 Metod, problem och felkällor 4 Svårt att

Läs mer

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Norra Stockholms psykiatri, Affektivt centrum Projektansvarig Mikael Landén IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Rapport från satsning på psykiatri och socialtjänst för personer med

Läs mer

Den 27 mars höll SBR sin årliga konferens. Denna gång innebar även konferensen startskottet för det nya SBR efter sammanslagningen med LAROS.

Den 27 mars höll SBR sin årliga konferens. Denna gång innebar även konferensen startskottet för det nya SBR efter sammanslagningen med LAROS. SBR konferens 2015 Den 27 mars höll SBR sin årliga konferens. Denna gång innebar även konferensen startskottet för det nya SBR efter sammanslagningen med LAROS. Deltagarna kom från hela landet och en stor

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

ADHD - Diagnostik och behandling - Vårdens organisation - Patientens delaktighet

ADHD - Diagnostik och behandling - Vårdens organisation - Patientens delaktighet ADHD - Diagnostik och behandling - Vårdens organisation - Patientens delaktighet En systematisk litteraturöversikt Observera! Alla detaljer i denna rapport har ännu inte helt kontrollerats. Det är därför

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg 1 Historia 1979 J. Kashani 1990 A. James & E. Taylor 1996 E. Arnold 1997 M. Gaub & C. Carlson

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se

ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se 20110203 ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se ADHD I Uppsala län ca 65 000 barn Prevalens ADHD 4 % = 2 800 barn 2008 Pojkar:Flickor 5:1 (2-3:1) ADHD

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna. Stöd för beslut om behandling

Läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna. Stöd för beslut om behandling Läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna Stöd för beslut om behandling Kompletterande kunskapsstöd Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd. Ett kunskapsstöd. Socialstyrelsen, 2014 Utredning

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid adhd. Aspekter av behandling och regionala skillnader

Läkemedelsbehandling vid adhd. Aspekter av behandling och regionala skillnader Läkemedelsbehandling vid adhd Aspekter av behandling och regionala skillnader Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS Björn Kadesjö, ö.. l. Målgrupper Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder och deras familjer, dvs med Autismspektrumtillstånd ADHD, DAMP

Läs mer

BUSA Ny- och uppföljningsregistrering version 2015-09-02

BUSA Ny- och uppföljningsregistrering version 2015-09-02 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit

Läs mer

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill KOSTNADSANALYS Transportstyrelsen Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers kompetens genom rekrytering, uthyrning

Läs mer

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Team Namn Verksamhet/Inriktning Landsting/Region Genombrottsprogram I 1 Södermalms psykiatriska enhet, Allmän Stockholms

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer