ANALYS AV KONSEKVENSER FÖR
|
|
- Maj-Britt Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PTS-ER-2006:20 PTS dnr: /18 ANALYS AV KONSEKVENSER FÖR KONKURRENSEN OCH FÖR KONSUMENTER VID KOMMANDE LICENSIERING AV FREKVENSUTRYMME FÖR TRÅDLÖST BREDBAND REV B APRIL 2006 AB STELACON Alströmergatan 16 SE Stockholm, SWEDEN Phone: +46 (0) Fax: +46 (0) office@stelacon.se
2 SAMMANFATTNING Post- och telestyrelsen, PTS, har för avsikt att tilldela ytterligare radiotillstånd för tillhandahållande av elektroniska kommunikationstjänster, så kallat trådlöst bredband eller FWA/BWA. Telekomanalysföretaget Stelacon har fått i uppdrag av PTS att analysera vilka konsekvenser förfarandet får på marknaden. Analysen är baserad på intervjuer med marknadsaktörer genomförda våren 2006 och marknadsdata från Stelacons Hushållsbussen och ITbussen. Framväxten av bredband i Sverige har gått snabbt. Ett allt större behov av Internet och nya tjänster driver på utvecklingen. Huvuddelen av bredbandsabonnenterna får bredband via fiber, kabel-tv eller ADSL. Det finns enligt undersökningarna ett tydligt behov av ytterligare bredbandsutbyggnad, framför allt i glesbygden. Den del av marknaden som ännu inte har tillgång till bredband och kan tänka sig bredband via radio uppskattas vara värd över 800 miljoner kronor per år. Utökad licensiering av trådlöst bredband får sannolikt små konsekvenser för bredbandsmarknaden i stort. Andelen FWA/BWA är ännu försvinnande liten och priser och tjänsteutbud påverkas endast marginellt. Däremot kan nya tillstånd få positiva konsekvenser för vissa grupper. Konkurrensen på bredbandsmarknaden i glesbygden ökar och driver på utbyggnaden av såväl nya FWA/BWA-nät som bredband via ADSL. Det leder till ökat utbud av tjänster i områden som inte har tillgång till bredband idag och möjlighet att tillgodose nya behov, t ex så kallat nomadiskt arbete. Konsekvenserna blir störst för de kunder i glesbygd som inte har tillgång till bredband idag Utvecklingen och utbyggnaden av 3G-näten förväntas inte i inledningsskedet påverkas nämnvärt av nya FWA/BWA-tillstånd. I dagsläget konkurrerar 3G och FWA/BWA om olika marknader, mobiltelefoni och fast bredband. Teknikutvecklingen driver dock 3G mot bredband och FWA/BWA mot mobilitet. I en allt mer konvergerande telekomsektor kan konkurrens mellan 3G och FWA/BWA troligen uppstå någon gång Konsekvenserna blir förmodligen obetydliga för aktörerna i 450 MHz-bandet. De aktörer som hittills har erhållit tillstånd för trådlöst bredband har byggt ut i mycket liten utsträckning. Höga priser på utrustning och liten kundbas har angivits som skäl. Tillstånden är upptagna och det hindrar därmed möjligheten för nya aktörer att ta sig in på marknaden. Konkurrensen är inte fri i det avseendet. Det är i dagsläget mycket svårt att få lönsamhet i ett FWA/BWA-nät utan allmänna bidrag eller intäkter från tilläggstjänster. Kombinationsfinansiering med statliga bidrag och utbyggnad i stadsmiljö för att finansiera glesbygdsutbyggnad förekommer. Någon form av lönsamhet måste dock erhållas för att trådlöst bredband skall ha en framtid i Sverige. Hoppet står till nomadiska användare i stadsmiljöer. Trådlöst bredband kan också komma att spela en stor roll vid sampaketering (bundling) av operatörernas telekomerbjudanden. De trender som bredbandsmarknadens aktörer förespeglar visar en delad bild. Det finns en konflikt mellan uppfattningarna fiber till alla och allt blir trådlöst. Många fastnätsoperatörer satsar fortfarande AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA
3 mest på fasta bredbandsnät. De stora multinationella telekomleverantörerna är i första hand fokuserade på att implementera 3G-näten och vidare höghastighets-3g, HSDPA. Trådlöst bredband och WiMAX kommer i andra hand. Det finns anledning att tro att Sverige i en framtid kommer att täckas av ett lapptäcke av fasta och trådlösa bredbandsnät, i många fall dubblerat. När det gäller aktörernas attityder till utlysningen av fler tillstånd för trådlöst bredband så anser huvuddelen av aktörerna i kommuner och regioner att det behövs fler och geografiskt mindre tillstånd. Nya aktörers beroendet av dagens tillståndsinnehavare hämmar utvecklingen. I allmänhet är aktörerna positiva till fler tillstånd. Undersökningarna har resulterat i följande antaganden: Det finns behov i vissa områden som kan tillgodoses med trådlöst bredband. Stelacon anser därför att det är viktigt att spektrum används för att stimulera utveckling och konkurrens i dessa områden. Det bör inte vara möjligt att erhålla och samla tillstånd utan att använda naturresursen. För att förbättra situationen bör förslagsvis 3-5 tillstånd delas ut inom varje geografiskt område. Områdena skall också vara mindre än idag, exempelvis av kommuns storlek. Spektrumfördelningen skall göras så effektivt som möjligt så att störningar inom och från närliggande områden kan minimeras. Etableringen av flera aktörer inom området underlättas därmed och konkurrensen kan förbättras. Det är samtidigt viktigt att informera konsumenter och aktörer om möjligheterna med trådlöst bredband. AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA
4 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 INNEHÅLL Dokument och historik Beställare Uppdragstagare Revideringar Inledning Bakgrund och syfte Metod Urval Marknadsbeskrivning Definition av FWA/BWA Bredbandsmarknaden i Sverige idag Bredbandsutvecklingen i Sverige Privatmarknaden Företagsmarknaden Erbjudanden och prissättning Tillgången till bredband i Sverige FWA/BWA-marknaden i Sverige idag Tilldelade tillstånd Befintliga FWA/BWA-marknader Befintliga erbjudanden, tjänster och prissättning Erfarenheter hittills FWA/BWA-marknadens aktörer Etablerade aktörer Nya aktörer Teknikleverantörer Värdekedjan för trådlöst bredband Konkurrenssituationen på bredbandsmarknaden idag Teknisk och funktionell analys AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA
5 4.1 Befintliga FWA/BWA-tekniker och kommande utveckling Beskrivning av tekniker Funktion och kapacitet Finansiell analys Kostnader och möjliga intäkter idag Kostnader i dagsläget Möjliga intäkter Bidrag och övriga incitament Räkneexempel på exempelnät Exempelnät Glesbygdsregion med vita områden Exempelnät En mast en marknad Prisutvecklingen på nät för trådlöst bredband FWA/BWA-marknaden framöver Kundernas behov och önskemål Behov av snabbare anslutning Möjligheten att få bredband Intresset av trådlöst bredband Mobilt arbetssätt Potentiella FWA/BWA-marknader för kommande licensiering Konsekvenser för konkurrensen på marknaden vid kommande licensiering Hur förändras konkurrensen Påverkan på befintliga aktörer Fastnätsoperatörer Befintliga FWA/BWA-operatörer G-operatörer och tillverkare Aktörer inom 450-bandet Virtuella operatörer Frekvenstradare Aktörernas attityder till utökad licensiering Konsekvenser för konsumenterna Hinder och förutsättningar AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA
6 9.1 Hinder för utvecklingen av FWA/BWA-marknaden Förutsättningar och drivkrafter för utvecklingen av FWA/BWA-marknaden Slutsatser konsekvenser för konkurrensen konsekvenser för konsumenterna APPENDIX Ordlista Källor Beskrivning av Mosaicgrupper och Mosaictyper AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA
7 1 DOKUMENT OCH HISTORIK 1.1 BESTÄLLARE Beställare av rapporten är Sally Ibrahim och Urban Landmark, Spektrumavdelningen, Post- och telestyrelsen. 1.2 UPPDRAGSTAGARE Uppdraget är utfört av analysföretaget AB Stelacon. Medverkande konsulter från Stelacon är: Johan Brunnberg, JB Krister Runebrand, KR Jan Nilsson, JN Kontaktperson för uppdraget är Johan Brunnberg på AB Stelacon. 1.3 REVIDERINGAR Version Datum Beskrivning Författare Rev PA Utkast JB, KR, JN Rev PA Revidering JB Rev PA Korrektur Ann-Chrisitne Mohlin Rev PA Revidering JB, KR, JN Rev A Uppdatering JB, KR, JN Rev B Revidering JB, KR, JN / (PTS) AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA
8 2 INLEDNING Tillgången till snabba elektroniska datakommunikationer, även kallat bredband, blir allt mer nödvändigt i samhället. Dataöverföringen kan ske i exempelvis optiska fibernät, via det publika telenätet, i kabel-tvnäten och via olika typer av radioöverföring (FWA/BWA). Det finns dock fortfarande delar av landet som, av olika skäl, inte kan få bredband. Enskilda användare, företag och organisationer i Sverige skall få tillgång till effektiva och säkra elektroniska kommunikationer. Det ligger i Post- och telestyrelsens (PTS) uppdrag att främja utvecklingen. 2.1 BAKGRUND OCH SYFTE Post- och telestyrelsen avser att under första halvåret 2006 inleda ett tillståndsgivningsförfarande för att meddela radiotillstånd för tillhandahållande av elektroniska kommunikationstjänster med s k FWA/BWA -teknik i 2 och 3 GHz-banden. I anslutning till tillståndsgivningen har myndigheten behov av en analys av hur konkurrenssituationen och tjänsteutbudet på de berörda marknaderna kommer att påverkas av marknadsinträde av marknadsaktörer med FWA/BWA-teknik. Rapporten skall ge PTS förhandsinformation om vad ytterligare tilldelning av frekvensutrymme för radiobaserad bredband får för konsekvenser för kunderna och för konkurrensen, bland annat i syfte att bedöma omfattningen av eventuella tillståndsvillkor. PTS har anlitat telekomanalysföretaget AB Stelacon för att genomföra dessa analyser. 2.2 METOD Resultat, beskrivningar och analyser i rapporten baseras på befintligt och insamlat material. Arbetsgången har varit enligt följande: Desk research av befintligt material på Internet, i konsultrapporter och i media. Särskilda frågor gällande FWA/BWA har lagts in i Stelacons årliga undersökningar IT-bussen och Hushållsbussen och analyserats tillsammans med övriga frågor. Djupintervjuer med ett tjugotal utvalda aktörer på bredbandsmarknaderna har genomförts. Ett förutbestämt frågeformulär har använts vid intervjuerna. Analys och avrapportering. 2.3 URVAL Stelacon har tillsammans med Post- och telestyrelsen tagit fram en bruttolista på relevanta aktörer inför intervjuerna. I listan återfinns bland andra fastnätsoperatörer, utrustningsleverantörer och återförsäljare, FWA/BWA-tillståndsinnehavare samt företrädare för kommuner och regioner. Urvalet har, under tiden intervjuerna genomfördes, koncentrerats så att ca 20 aktörer slutligen deltog i undersökningen. Stelacon har inte haft för avsikt att intervjua samtliga aktörer inom området. AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA
9 3 MARKNADSBESKRIVNING Följande avsnitt beskriver marknaden och marknadsutvecklingen för bredband i allmänhet och FWA/BWA i synnerhet. 3.1 DEFINITION AV FWA/BWA Analysen gäller så kallat trådlöst bredband. Bredband definieras i detta sammanhang som elektronisk kommunikation med fast anslutning. Idag finns bredband från 128 kbit/s ända upp till 100 Mbit/s. Det skall dock nämnas att bredband ursprungligen definierades som hastigheter över 2 Mbit/s. FWA, Fixed Wireless Access,definieras som accessform där radiosändare och mottagare är fast monterade. Kundutrustningen är inte avsedd att flyttas. BWA, Broadband Wireless Access, är en utökning av begreppet trådlöst bredband där kundutrustningen kan flyttas och kopplas upp från annat ställe. Framöver skall trådlöst bredband även fungera för användare i rörelse. Radiotillstånd skall finnas. I rapporten görs ingen skillnad på FWA och BWA. Tekniker för trådlöst bredband har fram till och med 2005 i huvudsak varit proprietära. I slutet av 2005 standardiserade organet IEEE tekniken IEEE (WiMAX). Organisationen WiMAX Forum certifierar WiMAX-kompatibla produkter. Huvuddelen av marknaden betraktar WiMAX som synonymt med FWA/BWA. 3.2 BREDBANDSMARKNADEN I SVERIGE IDAG BREDBANDSUTVECKLINGEN I SVERIGE Andelen hushåll och företag som har tillgång till bredband har ökat mycket kraftigt de senaste åren skaffade de allra första hushållen bredband. Vid årsskiftet 2000/2001 hade sju procent av Internethushållen bredband. Idag fem år senare har tre fjärdedelar av Internethushållen bredband. Det betyder att hälften av Sveriges hushåll har tillgång till bredband. Av Sveriges samtliga företag var det drygt hälften som hade tillgång till bredband vid årsskiftet 2005/2006. Vid årsskiftet 2000/2001 uppgick den siffran till 9 procent PRIVATMARKNADEN ADSL har en mycket stark dominans på privatmarknaden. Tre fjärdedelar av bredbandshushållen har bredband via ADSL och en fjärdedel har bredband via kabel-tv eller LAN. Datakommunikation via radio står endast för en bråkdel FÖRETAGSMARKNADEN ADSL dominerar starkt även på företagsmarknaden. Tre fjärdedelar av företagen med bredband har tillgång till detta via ADSL och en fjärdedel via fast anslutning eller via kabel-tv. AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA
10 3.2.4 ERBJUDANDEN OCH PRISSÄTTNING Priserna på bredband har sänkts kraftigt de senaste åren. Prissänkningen har i viss utsträckning haft formen av oförändrat pris men högre kapacitet. Följande tabell visar prisnivåerna för bredband utifrån Telias, Bredbandsbolagets, Glocalnets och Sprays erbjudande till privatmarknaden. Kapacitet Prisintervall 0,5 Mbit/s kr/mån 2 Mbit/s kr/mån 8 Mbit/s kr/mån 24 Mbit/s kr/mån Tabell 1: Prisintervall för ADSL till privatmarknaden under första kvartalet 2006, Källa: Stelacon I abonnemangen ingår normalt ett antal e-postadresser, möjlighet att lägga upp egen hemsida, gratis antivirus och brandvägg under kortare eller längre tid men även andra typer av mervärden som gratis kom i gång hjälp, fri telefonsupport, nätbaserad lagringstjänst, digitalt fotoalbum etc kan ingå. Ovan redovisade prisnivåer är inte de lägsta som finns på marknaden. Det går att få 1 Mbit/s för 199 kr/mån och 8 Mbit/s för 249 kr/mån. Den som förbinder sig att ringa via sin Internetoperatör kan dessutom räkna med ett lägre pris för bredbandsaccessen, kronor i sänkt månadskostnad. Priserna på företagsmarknaden har också sänkts mycket kraftigt under senare år. Det går idag att få ett ADSL företagsabonnemang för kr/mån exklusive moms och en fast Internetanslutning för cirka 1000 kr/mån exklusive moms TILLGÅNGEN TILL BREDBAND I SVERIGE Privatmarknaden Andelen hushåll som har bredband varierar mycket i olika delar av landet. En förklaring är sannolikt att den faktiska möjligheten att få tillgång till bredband varierar. Ett sätt att belysa dessa skillnader är att analysera marknadsinformation utifrån ett geografiskt perspektiv och/eller ett boendeperspektiv. Två tänkbara indelningsgrunder i detta sammanhang är H-region och MOSAIC Livsstilar. H-regioner (H = Homogena med avseende på befolkningsunderlaget) är en gruppering av kommuner efter lokalt och regionalt befolkningsunderlag, längs skalan storstad-glesbygd. MOSAIC Livsstilar är ett klassificeringssystem, utvecklat av företaget Experian Marknadsanalys, som grupperar Sveriges befolkning utifrån ett antal statistiska variabler och mycket små geografiska områden. Mosaic-klassificering är skapad för att identifiera grupperingar av konsumtionsbeteenden på adressnivå och Mosaic-områdesnivå. MOSAIC Livsstilar består av 42 Mosaictyper fördelade på 12 olika Mosaicgrupper. AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA
11 Såväl H-regioner som MOSAIC Livsstilar har en indelning som kan vara lämplig för att belysa skillnader mellan glesbygd och övriga Sverige i detta avseende. Bilden blir dock tydligare vid användning av MOSAIC Livsstilar varför resultatet beskrivs utifrån denna modell. MOSAIC-grupperna består av följande tolv segment: A. Välutbildade storstadsbor B. Singlar i storstad C. Unga singlar i lägenhet D. Seniorer i lägenhet E. Lägenhet på mindre ort F. Kulturell mångfald G. Välbeställda villaägare H. Småhus i förort I. Småhus och pendling J. Småhus på mindre ort K. Småhus och industri L. Glesbygd De tre MOSAIC-grupper som är intressant att analysera ur ett glesbygdsperspektiv är J. Småhus på mindre ort, K. Småhus och industri samt L. Glesbygd. Grupperna A-F bor i huvudsak i flerbostadshus och G-L i villor/radhus. En närmare beskrivning av Mosaicgrupperna finns i Appendix Andel med dator respektive Internet samt andel personer 65 år och äldre Bas: samtliga/har dator/samtliga Glesbygd Småhus och industri Småhus på mindre ort Småhus och pendling Småhus i förort Välbeställda villaägare Kulturell mångfald 65 + år Andel Internet Andel dator Lägenhet på mindre ort Seniorer i lägenhet Unga singlar i lägenhet Singlar i storstad Välutbildade storstadsbor Hushållsbussen Procent Bild 1: Andelen hushåll som har dator respektive Internet samt andelen hushåll där Intervjupersonen är 65 år eller äldre fördelat efter Mosaicgrupp, Källa: AB Stelacon Inledningsvis kan vi konstatera att andelen hushåll som har Internet varierar mellan de olika MOSAIC-grupperna, från 47 % till 91 %. Variationen hänger samman med andelen hushåll som har dator, då relativt sett få har dator utan att ha Internet. Åldersfaktorn har i sin tur stor betydelse för datorinnehavet. De två grupper där Internetinnehavet och datorinnehavet är lägst är också i de grupper där andelen 65 år och äldre är störst. AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA
12 Hushållens anslutningsform till Internet Bas: hushåll (har Internet) Glesbygd Småhus och industri Småhus på mindre ort Småhus och pendling Småhus i förort Välbeställda villaägare Kulturell mångfald Lägenhet på mindre ort Seniorer i lägenhet Unga singlar i lägenhet Bredband via LAN Bredband via Kabel-TV nätet Bredband via telefonjacket s k ADSL Uppringd förbindelse via telefonmodem Singlar i storstad Välutbildade storstadsbor Hushållsbussen Procent Bild 2: Hushållens anslutningsform till Internet i form av uppringt telefonmodem, bredband via ADSL, bredband via kabel-tv och bredband via LAN fördelat efter Mosaicgrupp, Källa: AB Stelacon Det finns en mycket tydlig skillnad mellan gruppen Glesbygd och övriga grupper. Boende i glesbygd har i betydligt större utsträckning tillgång till Internet via uppringt modem. Andelen med uppringd anslutning är relativt sett även högre i grupperna Småhus på mindre ort och Småhus och industri. Båda dessa senare grupper karaktäriseras av boende på mindre orter. De som har tillgång till bredband i glesbygden och på dessa mindre orter har i huvudsak tillgång till detta via ADSL. Av diagrammet ovan framgår också den skillnad som finns mellan boende i flerfamiljshus ( Välutbildade storstadsbor till Kulturell mångfald ) och boende i enfamiljshus ( Välbeställda villaägare till Glesbygd ), nämligen att boende i flerfamiljshus i betydligt större utsträckning har tillgång till bredband via andra accessformer än ADSL. AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA
13 Andel hushåll med bredband Bas: hushåll (har Internet) Glesbygd Småhus och industri Bredband Småhus på mindre ort Småhus och pendling Småhus i förort Välbeställda villaägare Kulturell mångfald Lägenhet på mindre ort Seniorer i lägenhet Unga singlar i lägenhet Singlar i storstad Välutbildade storstadsbor Hushållsbussen Procent Bild 3: Hushållens tillgång till bredband fördelat efter Mosaicgrupp, Källa: AB Stelacon Totalt sett är andelen bredbandshushåll lägst i glesbygdsgruppen. Drygt hälften av Internethushållen i glesbygden har bredband vilket kan jämföras med genomsnittet för riket på tre fjärdedelar. Även de mindre orterna, enligt Mosaics gruppering, har tillgång till bredband i mindre utsträckning än övriga grupper. Andel bredbandshushåll med olika accesshastighet Bas: hushåll (har bredband) Glesbygd Småhus och industri Småhus på mindre ort Småhus och pendling Småhus i förort Välbeställda villaägare Kulturell mångfald Lägenhet på mindre ort Seniorer i lägenhet Unga singlar i lägenhet Singlar i storstad Välutbildade storstadsbor 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0,25 Megabit per sekund eller lägre 0,5 Megabit per sekund 1 Megabit per sekund 2 Megabit per sekund 8 Megabit per sekund 10 Megabit per sekund Högre än 10 Megabit per sekund Hushållsbussen 2006 Bild 4: Bredbandshushållens accesshastighet fördelat efter Mosaicgrupp, Källa: AB Stelacon Andelen hushåll med lägre bredbandskapacitet, upp till 2 Mbit/s är väsentligt större i glesbygd än i övriga grupper, närmare 80 % jämfört med cirka 60 % på de mindre orterna och 20 till 40 % i övriga grupper. Här bör påpekas att frågan om accesshastighet är komplicerad. Många är osäkra och många har svårt att besvara frågan. AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA
14 Företagsmarknaden Tillgången till bredband bland Sveriges företag varierar, precis som för Sveriges hushåll, beroende på var företagen är belägna. En analys utifrån indelningen av Sverige i H-regioner ger inte heller för företagsmarknaden någon tydlig bild av detta. Någon indelning av Sveriges företag motsvarande den som finns för befolkningen, Mosaic Livsstil, finns inte. Den indelning som bäst belyser skillnaderna på företagsmarknaden är istället ett populationstäthetsmått. Även detta är utvecklat av företaget Experian Marknadsanalys. Utgångspunkten för populationstätheterna är små geografiska områden. Det finns fyra olika populationstäthetsmått som beskriver antal boende per kvadratmeter befolkningstätheten per kvadratmeter, befolkningstätheten per kvadratmeter inom en radie av 1 km, 2 km respektive 5 km. Härmed sätts befolkningstätheten i ett större geografiskt perspektiv. Det gör att man tydligare kan säkerställa karaktären på områden som t ex ligger i utkanten av en stad och därför skulle kunna misstolkas som landsortsområde. Vart och ett av dessa befolkningstäthetsmått har decentilklassats. Den lägsta decentilen (1) innehåller de 10 % av befolkningen med den lägsta befolkningstäthetsgraden medan den högsta decentilen (10) innehåller de 10 % av befolkningen med den högsta befolkningstäthetsgraden. Decentil 1, lägsta befolkningstäthet, omfattar således de tio procent av befolkningen som bor glesast i Sverige. För analysen i detta sammanhang har måttet befolkningstäthet per kvadratmeter inom en radie av 5 kilometer använts. Företagens anslutningsform till Internet. Indelning efter befolkningstäthet (befolkning per km2 inom 5 km radie). Bas: företag (har Internet) 5km 10) Högsta befolkningstäthet 9) 8) 7) 6) Fast anslutning Kabel TV ADSL/VDSL Uppringt modem 5) 4) 3) 2) 1) Lägsta befolkningstäthet IT-bussen Procent Bild 5: Företagens anslutningsform till Internet i form av uppringt telefonmodem, bredband via ADSL, bredband via kabel-tv och bredband via LAN fördelat efter befolkningstäthet i området företaget är beläget, Källa: AB Stelacon Analysen av företagsmarknaden visar att andelen som har tillgång till Internet via telefonmodem är högst i områden med den allra lägsta befolkningstätheten. Andelen som har tillgång till Internet via ADSL är som lägst i de mest glesbefolkade områdena. AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA
15 Andel företag med bredband. Indelning efter befolkningstäthet (befolkning per km2 inom 5 km radie). Bas: företag (har Internet) 10) Högsta befolkningstäthet 9) 8) 7) 6) 5) Bredband 4) 3) 2) 1) Lägsta befolkningstäthet IT-bussen Procent Bild 6: Företagens tillgång till bredband fördelat efter befolkningstäthet i området företaget är beläget, Källa: AB Stelacon Den totala andelen med bredband är betydligt lägre i de mest glesbefolkade områdena. Där har cirka 40 % av företagen bredband. I övriga områden är det cirka %. 10) Högsta befolkningstäthet 1) Lägsta befolkningstäthet Andel bredbandsföretag med olika accesshastighet. Indelning efter befolkningstäthet (befolkning per km2 inom 5 km radie) Bas: företag (har bredband) 9) 8) 7) 6) 5) 4) 3) 2) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0,5Mbit/s eller lägre 1 Mbit/s eller lägre 2 Mbit/s eller lägre 4 Mbit/s eller lägre 10 Mbit/s eller lägre Högre än 10 Mbit/s IT-bussen 2006 Bild 7: Bredbandsföretagens accesshastighet fördelat efter befolkningstäthet i området företaget är beläget, Källa: AB Stelacon Av andelen företag med lägre bredbandshastigheter, upp till 1 Mbit/s, ligger cirka 60 % i de två mest glesbefolkade områdena. Det är högre än i de flesta övriga områden. Sambandet är dock inte riktigt lika stark som på privatmarknaden. Sannolikt beror det på att faktorer som företagsstorlek och bransch också har betydelse för accesshastigheten. AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA
16 3.3 FWA/BWA-MARKNADEN I SVERIGE IDAG Enligt PTS undersökning, Svensk telemarknad första halvåret 2005, fanns den 30 juni 2005 ca kunder i Sverige med radioaccess till Internet, fördelat på ca hushållskunder och företagskunder. Det kan jämföras med ca satellitaccesser vid samma tillfälle TILLDELADE TILLSTÅND Enligt statistik från PTS (mars 2006) har 393 basstationer tagits i drift i 3,5 GHz bandet, 28 st i 10,5 GHz och 99 st i 26 GHz bandet. Följande frekvenstillstånd finns tilldelade i februari Nationella tillstånd Teracom har återlämnat sitt nationella tillstånd i 28 GHz bandet i oktober Frekvensband Region Licensinnehavare 26 GHz TeliaSonera AB 3,5 GHz Interloop AB/Tele2 3,5 GHz TeliaSonera AB Tabell 2: Innehavare av nationella tillstånd för FWA/BWA, Källa: PTS Regionala tillstånd Paradigm Communications har återlämnat samtliga tillstånd i 10,5 GHz bandet, samt överlåtit sina tillstånd i 3,5 GHz bandet till Bittraders Ltd. Frekvensband Region Licensinnehavare 10,5 GHz Blekinge län AirNet Holding AB Gotlands län Gotlands Energi AB Gävleborgs län True Mobile Broadband AB Hallands län Hallwan AB Jämtlands län Teracom AB Jönköpings län ConverGate24 AB Kalmar län AirNet Holding AB Kronobergs län AirNet Holding AB Norrbottens län True Mobile Broadband AB Skånes län ConverGate24 AB Digiweb ltd. Stockholms län ConverGate24 AB Digiweb ltd. Södermanlands län True Mobile Broadband AB Uppsala län ConverGate24 AB Digiweb ltd. Västerbottens län True Mobile Broadband AB Västernorrlands län True Mobile Broadband AB Västra Götalands län ConverGate24 AB Tabell 3: Innehavare av regionala tillstånd för FWA/BWA 10,5 GHz, Källa: PTS AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA
17 Frekvensband Region Licensinnehavare 3,5 GHz Blekinge län Quadracom Wireless AB Dalarnas län Bittraders Ltd Gotlands län Gotlands Energi AB Gävleborgs län Norrsken AB Hallands län Hallwan AB Jämtlands län Savannah Networks Inc. Åre Network AB IT Åre AB Jönlöpings län Quadracom Wireless AB Kalmar län Quadracom Wireless AB Kronobergs län Quadracom Wireless AB Norrbottens län Quadracom Wireless AB Skåne län Region Skåne Stockholms län AB Stokab Södermanlands län Bittraders Ltd Uppsala län Bittraders Ltd Värmlands län Bittraders Ltd Västerbottens län Quadracom Wireless AB Västernorrlands län Quadracom Wireless AB Västmanlands län Bittraders Ltd Västra Götalands län Quadracom Wireless AB Örebro län Bittraders Ltd Östergötlands län Quadracom Wireless AB Tabell 4: Innehavare av regionala tillstånd för FWA/BWA 3,5 GHz, Källa: PTS Kommuntillstånd Frekvensband Region Licensinnehavare MHz BiM 2002 AB Azent AB ConverGate24 Kustbandet Atenit AirNet Holding AB Tabell 5: Innehavare av övriga tillstånd för FWA/BWA MHz, Källa: PTS BEFINTLIGA FWA/BWA-MARKNADER Trådlöst bredband har inte byggts ut i den omfattning som ursprungligen förväntades då tillstånden delades ut. I flera fall har det funnits ambitioner att etablera trådlösa nät men utbyggnaden har stannat av eller misslyckats. Det finns dock trådlöst bredband på ett antal olika platser i dag. Nedan beskrivs de typmarknader där trådlöst bredband förekommer eller där utbyggnad pågår Glesbygd Glesbygden är en marknad där trådlöst bredband förekommer i dag. På denna marknad tillgodoser trådlöst bredband ett behov som inte kan tillgodoses på annat sätt. Dessa områden ligger alltför avsides för att nås av bredband via ADSL eller med någon annan form av bredbandsaccess. Gotland är ett exempel där befolkningen i glesbygden kan få bredband via trådlös access. Kommunikationen går via en antenn som är placerad på eller i anslutning till kundens fastighet. Den kundplacerade antennen behöver i flertalet fall placeras ca 15 meter över marknivån. Kunderna i glesbygdsområdena är såväl privatpersoner som företag. Utbyggnaden av trådlöst bredband till glesbygd på Gotland kom till stånd efter en upphandling som kommunen genomförde. AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA
18 Tätort Trådlöst bredband erbjuds på vissa platser i tätorternas ytterområden eller industriområden. I första hand gäller detta företagskunder eller delar av kommunal och regional verksamhet som på grund av sin geografiska placering inte har tillgång till bredband på annat sätt. De trådlösa bredbandsnäten i exempelvis Kalmar, Gotland och Skellefteå täcker kunder i tätort. Teknikmejeriet i Skåne är ett företag som erbjuder trådlöst bredband till företag i tätorter i Skåne Stadsmiljö och nomader Ännu i början av 2006 finns ytterst få trådlösa bredbandsnät med boende eller företag i stadsmiljö som målgrupp. Vissa nät täcker visserligen stadsmiljö, exempelvis på Gotland och Skellefteå, men konkurrensen från ADSL är för stark. Så kallade nomadiska beteenden i stadsmiljö är den marknad som framöver, enligt aktörerna, kommer att generera intäkter. I Skellefteå pågår redan nu verksamhet där personal på sjukhus och i patientens hemmiljö kommunicerar via WiMAX. Utbyggnad av nät för stadsmiljö pågår exempelvis i Sörmlands län Transmission och länk I viss utsträckning används FWA/BWA-näten för transmission mellan nätelement och som länkar till exempelvis telestationer och basstationer för 3G. Ett enkelt och relativt billigt sätt att bygga ett FWA/BWA-nät är att åstadkomma en ringstruktur där basstationernas sektorer används dels som transmission mellan basstationerna och dels som access till slutanvändarna. Det finns exempel på sådana nät i Sverige idag. Bild 8: Ringnät, källa: Stelacon och Teledyne Det finns också exempel på områden i glesbygd där trådlöst bredband används för att mata kapacitet ut till annat distributionsnät. En telestation kan behöva utökad kapacitet i syfte att erbjuda slutkunden ADSL över befintlig telefonanslutning. AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA
19 3.3.3 BEFINTLIGA ERBJUDANDEN, TJÄNSTER OCH PRISSÄTTNING Det vanligaste erbjudandet inom trådlöst bredband är Internetaccess till hushåll. Vanligtvis ingår e-post och eventuellt mervärdestjänster som t ex virusskydd och brandvägg. Det finns också ambitioner att kunna erbjuda bredbands- eller IP-telefoni vid sidan av Internetaccess. För företag kan även i många fall anslutning till privata företagsnät erbjudas, med direktanslutning eller via Internet. Prisexempel Gotland På uppdrag av kommunen erbjuder Gotlands Energi trådlöst bredband med 1 Mbit/s för 385 kronor per månad och 2 Mbit/s för 415 kronor per månad. I båda fallen tillkommer 3000 kronor i engångsavgift. Prisexempel Åre Åre Networks erbjuder trådlösa bredbandstjänster i Jämtland med en utlovad bandbredd på 2 Mbit/s. Priset är 1900 kronor i engångsavgift och 308 kronor i månaden. Kommunerna kan behöva medfinansiera utbyggnaden till orter utanför täckningsnätet, om kundunderlaget är för litet. Prisexempel Skellefteå Mobilecity i Skellefteå erbjuder kunder inom täckningsområdet för trådlöst bredband en anslutning till Internet för 4500 kronor i engångsavgift och 199 kronor per månad för 500 kbit/s och 299 kronor för 3 Mbit/s. I samtliga ovanstående prisexempel ingår kundplacerad antenn och mottagarutrustning men eventuella kostnader för extra material vid installationstillfället, exempelvis maströr och fästen tillkommer. Samtliga priser är erbjudanden till privatkund och inkluderar moms. Prisbilden till företag är ofta kundanpassad utifrån behov och konkurrens. Bredbandsleverantörerna försöker att hålla ett högre pris mot företag med löfte om högre servicenivåer och större ansvar för kundplacerad utrustning ERFARENHETER HITTILLS Att trådlöst bredband inte har byggts ut i större utsträckning har flera olika orsaker. Avsaknaden av standard för trådlöst bredband har skapat osäkerhet kring lämplig teknologi och möjligen fördyrat utrustningen. Med en relativt sett begränsad kundbas har det ekonomiska incitamentet för operatörerna varit svagt. Det faktum att skogen har en dämpande effekt på signalen mellan basstationen och kundutrustningen har skapat problem för utbyggnaden. I flera fall har utbyggnaden av trådlöst bredband eller planerna på utbyggnad också resulterat i en forcerad ADSLutbyggnad. Resultatet har blivit att den ursprungligen något större potentialen för trådlöst bredband minskat till följd av detta. Det finns vidare en osäkerhet kring bredband via radioaccess bland kunderna, en osäkerhet som bl a handlar om att trådlös access innebär instabilitet, säkerhetsrisker och strålningsrisker. Olägenheter för slutkunden i form av höga antenner på taket och dyr kundutrustning bidrar också till osäkerheten. Negativa erfarenheter från vissa utbyggnadsprojekt har också utgjort ett hinder för framväxten av trådlöst bredband. AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA
20 Se även avsnitt 9.1 Hinder för utvecklingen av FWA/BWA-marknaden. 3.4 FWA/BWA-MARKNADENS AKTÖRER Trådlöst bredband ses i stor utsträckning som ett komplement till dagens bredbandstekniker vilket innebär att aktörerna i många fall är desamma. Det finns dock aktörer som endast bedriver verksamhet inom trådlöst bredband. Teknikleverantörerna är i första hand specialiserade ETABLERADE AKTÖRER Vid tidigare tilldelningar av frekvenstillstånd för trådlöst bredband har såväl nationella som regionala aktörer lämnat in ansökan. Tillgång till frekvenser för trådlöst bredband uppfattades generellt av de sökande aktörerna som viktigt ur konkurrenssynpunkt. De etablerade fastnätsoperatörerna som exempelvis Telia och Tele2 men även broadcastingoperatören Teracom visade stort intresse och fick nationella frekvenstillstånd. Trådlöst bredband kan vara en egen affär eller en kompletterande accessteknik, som för exempelvis svartfiberleverantören Stokab i Stockholm. Ingen operatör har hittills byggt något rikstäckande nät. Gotland är det enda tillståndsområdet huvuddelen av invånarna har tillgång till trådlöst bredband. Flera kommuner och regioner, oftast via sina respektive stadsnät har erhållit tillstånd och byggt ut mindre trådlösa bredbandsnät som komplement till ADSL- och fibererbjudandena. Exempel på sådana stadsnätsaktörer är Gotlands Energi, Strängnäs Energi och Norrsken i Gävleborgs län. Flera etablerade virtuella Internetoperatörer agerar även i de trådlösa näten NYA AKTÖRER Det finns ett mindre antal nya aktörer på bredbandsmarkanden som i första hand har trådlöst bredband som affärsidé. Vissa av dessa aktörer har sökt, och i enstaka fall, fått regionala tillstånd för trådlöst bredband. Några få nya aktörer bedriver privat affärsmässig verksamhet utan bidrag. De saknar ofta egna tillstånd Underentreprenörer bygger och driver FWA/BWA-näten åt frekvenstillståndsinnehavare. De kan i vissa fall även vara återförsäljare av teknisk utrustning. En relativt ny företeelse är aktörer med affärsidén att hyra ut eller sälja frekvenstillstånd, även kallat Spectrum Trading. Enligt vissa bedömare kommer detta att bli allt vanligare framöver. Såsom i de fasta bredbandsnäten finns virtuella Internetoperatörer även i de trådlösa näten, så kallade WISP:ar TEKNIKLEVERANTÖRER Utrustning för trådlöst bredband har utvecklats och tillhandahålls i första hand av förhållandevis små leverantörer från USA och Israel, exempelvis Alvarion, Navini, Hulu och Airspan. Utvecklingen har tidigare skett i proprietära standarder men efter organet IEEE:s standardisering av tekniken WiMAX (IEEE ) verkar flertalet aktörer se WiMAX som framtidens teknik. De stora globala telekom- och IT-leverantörerna bevakar utvecklingen av tekniker för trådlöst bredband med stort intresse men på visst AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA
21 avstånd. Flertalet har samarbets- och/eller underleverantörsavtal med de mindre WiMAX-leverantörerna. Återförsäljarna av utrustning för trådlöst bredband är också ofta byggare och integratörer av näten samt i vissa fall nätägare. 3.5 VÄRDEKEDJAN FÖR TRÅDLÖST BREDBAND Det finns ännu ingen gemensam bild av hur värdekedjan för trådlöst bredband skall se ut. Aktörerna tar olika stor del och försöker i vissa fall konkurrera i flera led. Det liknar hur värdekedjan för mobiltelefoni såg ut under 2000-talets första år. Utifrån intervjuerna kan ett exempel på värdekedja för trådlöst bredband visualiseras på följande sätt. Teknik leverantör Återförsäljare Installatör Nätägare Tjänsteleverantör Bild 9: Exempel på värdekedja för trådlöst bredband, källa: Stelacon Återförsäljare och installatör kan vara samma aktör. Detsamma gäller för nätägare och tjänsteleverantör. Övriga ingående led i värdekedjan kan vara exempelvis licensinnehavare, service- och underhållsentreprenör, driftentreprenör, Internetleverantör och IPtelefonioperatör. Det har tidigare visat sig vara av vikt för utvecklingen av nya tekniker att aktörerna blir mer fokuserade på sin kärnverksamhet och att värdekedjan därmed blir tydligare. 3.6 KONKURRENSSITUATIONEN PÅ BREDBANDSMARKNADEN IDAG Bredbandsmarknaden i stort har under de senaste åren präglats av hård konkurrens, med kraftigt sjunkande priser som följd. Antalet ISPer har reducerats genom uppköp. Ett fåtal aktörer dominerar dagens Internet- och bredbandsmarknad. Telia och Telenor (Bredbandsbolaget och Glocalnet) har tillsammans mer än 60 % av kunderna på den privata Internetmarknaden. Situationen är likadan på Internetmarknaden för företag. På bredbandsmarknaden är de två företagens dominans ytterligare något större. Konkurrensen kan dock i vissa områden hämmas av det faktum att nätägaren ibland själv är tjänsteleverantör, ensam eller tillsammans med övriga ISPer. Den hårda konkurrensen har bl a haft till följd att ADSL-utbyggnaden har forcerats i områden som varit aktuella för FWA/BWA-utbyggnad. AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA
22 4 TEKNISK OCH FUNKTIONELL ANALYS 4.1 BEFINTLIGA FWA/BWA-TEKNIKER OCH KOMMANDE UTVECKLING Syftet med FWA/BWA är att tillhandahålla trådlös radioaccess med hög överföringshastighet till olika typer av datanät. Vanliga exempel på datanät är företagsnät och stadsnät. Framför allt används FWA/BWA som anslutning till Internet. Hastigheten i FWA/BWA-nät beskrivs oftast som 1 Mbit/s eller högre. FWA/BWA är jämförbar med trådbundna tekniker såsom modem över kabeltv-nät, ADSL via kopparanslutning eller fiberanslutna fastighetsnät med Ethernet. På ett par års sikt är målet med FWA/BWA-access att komplettera trådbundna accesslösningar som ADSL, hyrda förbindelser till företag och annan typ av transmissionslänkar. På längre sikt med ny standardisering kan FWA/BWA-tekniken konkurrera inom området för mobilkommunikation och då framför allt inom mobilt Internet. Hittills har utvecklade radiosystem för FWA/BWA byggt på proprietära tekniker utan standardisering (Flash OFDM, IBurst etc). Detta har medfört höga priser på utrustning och att nätägarna har blivit bundna till en leverantör. Framför allt gäller det den kundplacerade utrustningen (CPE), som har en direkt inverkan på privatkundens pris för sin radioanslutning. Företag däremot önskar i de flesta fall att nätägaren tar ansvaret för utrustning och installation, för att på så sätt garanteras hög tillgänglighet. Certifiering av produkter som bygger på standarden WiMAX IEEE pågår, vilket uppges garantera samkörbarhet mellan utrustning från olika tillverkare BESKRIVNING AV TEKNIKER Många bedömare anser att större delen av tele- och datakommunikationen i framtiden kommer att ske med trådlös accessteknik. Kopparnäten kommer inte att byggas ut eller ersättas när de når slutet av sin tekniklivslängdskurva. Fiberaccesser anses vara för dyrt att bygga ut till samtliga hushåll, åtminstone på års sikt. Troligtvis är det flera kompletterande tekniker som kommer att tillgodose bandbreddsbehovet hos företag och privatpersoner. Glesbyggd UMTS-TDD Stad Hotspots 3G HSDPA HSUPA Wimax IEEE (d,e) WiFi IEEE (b,g) Inomhus Mbit/s Bild 10, Positionering BWA, källa: Stelacon Bilden visar en ungefärlig positionering mellan olika teknikers datahastighet och täckning. AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA
23 Nedan följer en övergripande beskrivning av de teknologier som främst förknippas med trådlöst bredband. Alla uppgifter i beskrivningarna är inhämtade via intervjuer och deskresearch, och reservation lämnas för eventuella felaktigheter. Som exempel kan nämnas att utlovad prestanda inom WiMAX varierar och att det finns olika uppfattningar om WiMAX-funktionalitet i olika driftsmiljöer. WiFi (IEEE ) Denna standard är främst framtagen för trådlös användning inom begränsade utrymmen inomhus, t ex kontorslokaler. Tekniken har de senaste åren utvecklats positivt avseende pris och prestanda, bl a med hjälp av den snabba utvecklingen av bredband till hushållen. Idag kan utrustning för privat bruk anskaffas för några hundralappar och ansluta datorer med en datahastighet upp till 100 Mbit/s. De flesta bärbara datorer levereras idag med inbyggt WiFi-chip utan pristillägg. Tekniken används även för kommersiell anslutning på avgränsade platser och utrymmen som hotell, flygplatser och restauranger, s k hotspots. På grund av det låga priset på utrustning finns det framskridna planer på att installera större heltäckande nät i städer med stor kundpotential, exempelvis Stockholm. WiFi används idag i de licensfria frekvensbanden, och då företrädesvis i 2,4 GHz bandet. Störst nackdel vid användning av WiFi i publika bredbandsnät är den korta räckvidden och att annat utnyttjande inom samma frekvensband kan störa kommunikationen. Dessutom kan IEEE standarden få svårt att anpassas till licensierade frekvensband p g a risken att störa intilliggande kanaler. WiFi kommer att fortsätta att utvecklas men ses inte som ett realistiskt alternativ till exempelvis WiMAX utan mer som ett komplement att användas som fast anslutning inomhus eller på hotspots. WiMAX Det finns stora förväntningar på denna teknik. För ett par år sedan utlovades hastigheter upp till 70 Mbit/s på 50 km avstånd och utan behov av fri sikt. Verkligheten har visat sig vara helt annorlunda, även om WiMAX, enligt specifikationerna, ska ha betydligt bättre prestanda än andra tidigare trådlösa bredbandstekniker. Operatörerna erbjuder generellt sina kunder 0,5-4 Mbit/s i ett täckningsområde på ca km från basstation, för att inom ett par års ha möjlighet att ge en användare upp till ca 8 Mbit/s. Få tror att WiMAX kommer att ge hastigheter för att medge direktsänd bredbands-tv. Främst anses möjliga användningsområden på 5-10 års sikt vara Internetaccess och telefoni. Få bedömare anser att WiMAX på allvar kommer att kunna konkurrera med ADSL inom dess täckningsområde. WiMAX-teknologin baseras på standard IEEE som beskriver fast trådlös anslutning och IEEE e som ger support för rörlig kommunikation, t ex vid promenad eller bilåkande. IEEE e standarden blev nyligen klar i december Produkter baserat på IEEE finns numera på marknaden men produkter för mobil användning dröjer ytterligare några år. Till skillnad från WiFi är WiMAX en teknologi framtagen åt operatörer för att tillhandhålla en trådlös bredbandsaccess med säkerställd kvalitet, s k Quality of Service och säkerhet. Många tillverkare har anslutit sig till standarden och kommer att basera sina produkter på WiMAX. 3G Dagens 3G ger en förhållandevis låg dataöverföringshastighet, kbit/s. Med kommande utveckling av HSDPA (High Speed AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA
24 Downlink Packet Access) och HSUPA (High Speed Uplink Packet Access) kommer datahastigheten nå över 10 Mbit/s, och med en genomsnittlig hastighet för användaren kring 1-2 Mbit/s. Troligtvis kommer inte HSDPA och HSUPA att kapacitetsmässigt kunna motsvara övriga trådlösa teknologier, utan det är främst med den eventuellt kommande standarden benämnd Super 3G som kapacitet i nivå med övriga trådlösa teknologier kommer att uppnås. Fördelarna med 3G är främst att det finns stort stöd för vidareutveckling bland de största branschaktörerna bl a telekomindustrin och mobiloperatörerna. Dessutom finns redan befintliga stödsystem för kundhantering med alla ingående processer som t ex driftsättning och betalsystem. Även drift och övervakning är relativt lätta att modifiera för mobilt bredband. UMTS-TDD UMTS-TDD är en teknik som baseras på UMTS-standarden och utvecklas främst av IP-Wireless i USA. Licenser finns utdelade i frekvensutrymmet Mhz till bland andra Kustbandet och Bredband i Medvind. UMTS-TDD uppges ge hastigheter för användare idag till 1 Mbit/s men med möjlighet upp till 4 Mbit/s. Tekniskt anses UMTS-TDD vara mycket bra och är idag ganska ensam om att kunna ge både mobilitet och relativt hög bandbredd. UMTS-TDD förutspås att utvecklas till att motsvara WiMAX prestanda. I intervjuerna inför denna rapport framkommer dock att UMTS-TDD kan anses vara mindre intressant i framtiden med tanke på att standarden inte stöds av de stora branschaktörerna. Övriga tekniker Utöver tidigare nämnda tekniker finns ett antal mer proprietära tekniker. Med standardiseringen inom WiMAX kommer troligtvis flera tillverkare att anpassa sig till WiMAX IEEE standarden. Tillverkarna ser oftast WiMAX mer som en möjlighet än som ett hot mot egenutvecklade standarder. Nedan ges exempel på de vanligaste förekommande teknikerna inom trådlöst bredband. Flash OFDM En proprietär teknik från Qualcom som förväntas ge datahastigheter på drygt 1 Mbit/s. Fördelar med denna teknik är att den uppnår sin datahastighet på en relativt smal bandbredd på 1,25 MHz per upp/nerlänk och kan anpassas till olika frekvensband. Iburst Iburst är en utvecklad lösning från Array Com, med en hastighet till kund på ca 1 Mbit/s. Lösningen bygger på adaptiva antenner med bättre möjlighet att rikta radioeffekten i en antennsektor. Tekniken finns kommersiellt i Australien och Sydafrika. Ripwave Navini har utvecklat tekniken Ripwave som också bygger på adaptiva antenner. Även med Ripwave uppnår man datahastigheter på ca 1 Mbit/s till slutkund. Navini meddelar att man har för avsikt att migrera till WiMAX-standard. Wibro Wibro är en teknologi som skall medge datahastigheter upp till ca 1 Mbit/s under förflyttning i farter på 70km/tim. Wibro är utvecklat av Samsung och den sydkoreanska statens planer är en kommersiell lansering av tjänster baserad på Wibro-tekniken Intel och LG AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA
25 Electronics har en överenskommelse från 2004 att Wibro och WiMAX skall vara kompatibla mellan varandra och det finns tecken på ett närmande mellan teknologierna. Mesh network Mesh network kallas en teknik med maskformiga nät där varje ansluten dator med en trådlös klient kan vidarebefordra trafik från andra användare för att nå en publik accesspunkt. En annan benämning är Peer-to-Peer kommunikation. Detta medför att näten är flytande och ändras om den trådlösa klienten förflyttas. Fördelen med denna teknik är att räckvidden för ett trådlöst nät utökas och inte begränsas av basstationernas räckvidd. Internet Bild 11: Exempel maskformigt nät, Källa: AB Stelacon Tekniken är främst förknippad med WiFi men diskuteras även i samband med WiMAX. Fördelen är att användarnät kan byggas upp billigt där det finns stor potential av användare av trådlöst bredband. Flera städer i USA planerar eller bygger redan ut stadsnät med denna teknik. Det finns dock flera nackdelar eftersom det inte finns några standarder. Bland annat är det svårt att garantera kvalitet mot slutanvändare då nätet ändrar karaktär genom att de trådlösa terminalerna rör sig (främst bärbara datorer). Dessutom blir det stora bandbreddsförluster när data skall transporteras genom flera klienter. Tekniken har diskuterats i samband med offentliga organisationer som blåljusmyndigheterna, vid exempelvis större räddningsinsatser då kommunikation kan ske mellan olika enheter. Andra framtida scenarion är att bilar på vägarna kan meddela sig med varandra om position, hastighet, temperaturvarning etc. Bland annat uppges biltillverkaren BMW vara aktiv inom området. I likhet med fildelargrupper på Internet diskuteras på motsvarande sätt att frivilligt dela med sig av sitt bredband, i utbyte om löfte att själv kunna koppla upp mot Internet utanför sitt eget täckningsområde FUNKTION OCH KAPACITET Bredband med trådlös access påverkas av många faktorer såsom avstånd, terrängförhållanden, utrustning, frekvensband och dämpning av skog och byggnader. Erfarenheter visar att granskog har en mycket stor dämpande effekt vilket har en negativ påverkan i glesbygd. De hushåll som ligger enskilt kommer i de flesta fall att behöva en takantenn mellan 5-15 meter med fri sikt till basstation. Detta kommer att påverka både pris och viljan att ansluta sig. Även väder med snö och regn kommer i viss mån att dämpa signaler mellan basstation och den kundplacerade utrustningen. Med fri sikt till basstation uppges AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA
26 täckningsområdet vara mellan km från basstation och i vissa gynnsamma fall ännu längre. Inom tätort och samhällen är förhoppningen att en fönster- eller bordsantenn skall räcka för att ansluta sig till en basstation med en räckvidd på ca 10 km. För bärbara datorer med inbyggt WiMAX-kort blir räckvidden troligtvis mindre än 1 km. I dessa områden studsar signalen på plana ytor vilket medför att det inte krävs fri sikt till basstationen. Datahastigheten påverkas naturligtvis av avståndet till basstationen. Korta avstånd ger högre hastigheter och långa avstånd ger lägre. Även frekvensutrymmet påverkar datahastigheten. Inom WiMAX finns möjlighet att välja kanalstorlek med frekvensband mellan 1,25 MHz och 20 MHz. Enligt uppgifter i undersökningen kan en kanal på 10 MHz ge en teoretisk datahastighet på ca 28 Mbit/s. I praktiken blir troligtvis hastigheten i många fall lägre och genom att det är brist på frekvensutrymme kommer troligen smalare frekvensutrymme per kanal att användas. 5 FINANSIELL ANALYS I syfte att ytterligare klargöra marknaden för trådlöst bredband görs i detta avsnitt en förenklad finansiell analys. Analysen är baserad på intervjuerna och uppgifter från offentligt tillgängligt material. Priser på utrustning, kostnader och intäkter och uppgifterna i räkneexemplen är att betrakta som uppskattningar gjorda under februari och mars KOSTNADER OCH MÖJLIGA INTÄKTER IDAG KOSTNADER I DAGSLÄGET Kostna derna för ett trådlöst bredbandsnät är uppdelade på basstationer, infrastruktur, drift och underhåll samt kundutrustning. Kostnader för basstationer varierar kraftigt beroende på uteffekt och kapacitet samt funktionalitet. Priser mellan och kronor har uppgivits i intervjuerna. Kostnaden för en fullt bestyckad sändarmast med transmission, teknikbod och reservkraft kan ligga över en miljon kronor, vilket ungefär motsvarar 3G-masterna. Enligt intervjuerna varierar inte kostnaderna i någon högre grad beroende på frekvensband. Däremot verkar de högre frekvensbanden användas för transmission och de lägre för slutkundsaccess. Transmission har traditionellt haft högre marginaler än kundaccesser, vilket sannolikt blir fallet även för FWA/BWA. Totalt kostar en site, det vill säga basstation, mast och övrig infrastruktur, mellan kronor och en miljon kronor. Kostnaderna kan minskas exempelvis genom att basstationerna matar varandra som transmission och att samlokalisering i master sker. I många fall lokaliseras basstationerna billigt i vattentorn eller liknande. Kostnader för drift, service och underhåll varierar även de kraftigt, bland annat beroende på antal kunder och operatörens ambition när det gäller kunderbjudande och QoS (Quality of Service). Enligt uppgifter från aktörerna uppskattas kostnaderna årligen till 10% av investeringen. AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA
Trådlöst bredband. Nuläge, förutsättningar och framtid. Forum Birger Jarlsgatan, 7/4-05 Ulf Johansson Spektrumavdelningen, PTS
Trådlöst bredband Nuläge, förutsättningar och framtid Forum Birger Jarlsgatan, 7/4-05 Ulf Johansson Spektrumavdelningen, PTS Agenda Vad är trådlöst bredband Omvärlden Nuvarande tillstånd i Sverige Eventuella
Läs merDatum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun
Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till
Läs mer2019 års marknadsanalys för bredbandsstöd inom landsbygdsprogrammet
1(2) MARKNADSANALYS 2019-06-26 Dnr 3.2.18-03944/2019 2019 års marknadsanalys för bredbandsstöd inom landsbygdsprogrammet 2014-2020 Post- och telestyrelsens underlag inför 2019 års marknadsanalys visar
Läs merAtt välja abonnemang
Att välja abonnemang 1. Internetabonnemang (bredband) Fast anslutning o Telefonnätet (Telias gamla koppartråd) o Kabel-TV (t.ex. Comhem) o Fiber (t.ex. Stadsnät) Mobilt bredband Jag har av praktiska skäl
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merTillståndsvillkor enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om förlängt krav på telefonitäckning i 900 MHz-bandet
BESLUT 1(6) Datum Vår referens Aktbilaga 2015-09-23 Dnr: 15-8773 8 Spektrumavdelningen Elsy Arwidson Hi3G Access AB org.nr 556593-4899 Box 30213 104 25 Stockholm Saken Tillståndsvillkor enligt lagen (2003:389)
Läs merInformationsmöte Västanvik 2013-09-05
Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige
Läs merPost- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.
Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. PTS mobiltäcknings- och bredbandskartläggning 2018 Jens Ingman BAKGRUND Om kartläggningen En
Läs merBREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström
1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på
Läs merBredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning
Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning Bredbandsbåten 2011 Camilla Nyroos Pamela Davidsson Disposition Bredbandsstöd PTS medfinansiering PTS Bredbandskartläggning Frågor 2 PTS har sedan 2010 medel
Läs merHär kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.
Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du
Läs merPost- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.
Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. BAKGRUND Om kartläggningen En skriftlig rapport skickades till Näringsdepartementet den 28:e
Läs merBredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15
Bredband i Surahammars kommun Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens och arbetsställens
Läs mer1 Konsultation av planerad radioanvändning i 3,5 GHz-bandet
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2010-10-08 Dnr: 10-9088 1(8) Spektrummarknadsavdelningen Johan Hansson 08-678 56 52 johan.hansson@pts.se 1 Konsultation av planerad radioanvändning i 3,5 GHz-bandet Kommunikationsmyndigheten
Läs merBegränsningsbeslut avseende 3,5 GHzbandet
BESLUT 1(6) Datum Vår referens 2011-0410-28 Dnr: 11-4936 Beslut om självrättelse enl. 26 Förvaltningslagen (1986:223) Dateringen av föreliggande beslut är felaktigt på grund av skrivfel. Rätt datum är
Läs merTeknikskifte Från fast telefoni till mobilt
Teknikskifte Från fast telefoni till mobilt - med samma kvalitet, likvärdigt pris och bättre Internetuppkoppling Björn Berg, Informationsansvarig, TeliaSonera 1 2 Teknikskifte på landsbygden Delar av det
Läs merISP på landsbygden. Information på Internetdagarna 2003-10 - 08. Claes Andersson Jens Andersson Teleservice, Sjöbo
ISP på landsbygden Information på Internetdagarna 2003-10 - 08 Claes Andersson Jens Andersson Teleservice, Sjöbo Agenda Bakgrund Teleservice Bredbandstäckning Infrastruktur Tjänster Ekonomi Konkurrens
Läs mer10 frågor och svar om. bredband
10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll
Läs merByanäten. Den svenska modellen för bredbandsutbyggnad på landsbygden. Patrik Sandgren REV, Årsstämma, 2015
Byanäten Den svenska modellen för bredbandsutbyggnad på landsbygden Patrik Sandgren REV, Årsstämma, 2015 Agenda 1. Utmaningen 2. Bredbandsläget 3. Stödmöjligheter 4. Byanätsmodellen 5. Verktyg Budskap
Läs merDialogmöte 17 november 2014 Karlskrona. Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län
Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län Arbete med mobiltäckning Rättigheter, förväntningar och var är vi idag? Christa Ahlenblom Christian Höglund PTS Post- och telestyrelsen
Läs merDatum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun
Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle
Läs merVar vänlig kontakta författaren om du upptäcker felaktigheter eller har förslag på förbättringar!
BREDBAND PÅ FÅRÖ Var vänlig kontakta författaren om du upptäcker felaktigheter eller har förslag på förbättringar! Bakgrund Sedan några år har GEAB erbjudit radiolänkar som bredbandsanslutning på Fårö.
Läs merLösningar och paketeringar för byalag
Lösningar och paketeringar för byalag Hur ska stadsnäten vara fortsatt framgångsrika i samarbetet med byalagen? Patrik Sandgren SSNFs årskonferens, Karlstad 2013 03 21 Vad är Bredbandsforum? Ett sätt att
Läs merSärskilt informationsmöte om mobiltäckning och täckningskrav i 700-bandet
Särskilt informationsmöte om mobiltäckning och täckningskrav i 700-bandet 11 december, kl. 13.00-14.30 på PTS Post- och telestyrelsen Syftet och agenda Ge regionala aktörer och andra intressenter av ett
Läs merKammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Läs merBredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020
Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...
Läs merAccesstekniker för f r radio
Accesstekniker för f r radio Mattias Heinze Network Expertise Sweden AB mattias.heinze@networkexpertise.com Network Expertise Sweden AB, NX 2004. All rights reserved. Innehåll Vad är r WiMAX och i vilket
Läs merRemissvar gällande - En strategi för en inre digital marknad i Europa
Handläggare: 2015-09-18 Remissvar Camilla Jönsson Dnr: UD2015/267/FIM 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org U Dnr: UD2015/267/FIM Utrikesdepartementet Enheten för främjande och EU:s inre marknad 103 39 Stockholm
Läs merVilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Läs merVI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING
FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING VI FIRAR BREDBAND TILL ALLA 5000 kr + Månadsavgift på 150 kr 1. Intresseanmälan Villaägaren anmäler intresse via formulär på bredbandnu.se 2. Område & prisbild Villaägaren
Läs mer2018 års marknadsanalys för bredbandsstöd inom landsbygdsprogrammet
1(2) MARKNADSANALYS 2018-06-20 Dnr 3.2.17-06898/2018 Landsbygdsavdelningen 2018 års marknadsanalys för bredbandsstöd inom landsbygdsprogrammet 2014-2020 Post- och telestyrelsens underlag för 2018 års marknadsanalys
Läs merPost/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv
Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd
Läs merArbete med mobiltäckning var är vi idag?
Arbete med mobiltäckning var är vi idag? Jonas Wessel Anna Wikström PTS Post- och telestyrelsen Rättigheter Nya täckningskartor Två år med täckningsfrågan 11-punktslistan & 800 MHz Rätt till telefoni?
Läs merSurfhastighet i Sverige iis.se
10 år med Bredbandskollen Surfhastighet i Sverige 2008-2017 iis.se Version 1.0 2018 Pamela Davidsson Texten och bilder skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons.
Läs merHandlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet
HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020
Läs merSvensk telekommarknad 2018
Svensk telekommarknad 2018 1 Svensk telekommarknad 2018 Post- och telestyrelsen (PTS) har i uppdrag att följa tjänsteutvecklingen på marknaden för elektronisk kommunikation, att främja konkurrensen och
Läs merBredband Varför fiber?
Bredband Varför fiber? Status när projektet började 19 av 30 telestationer utbyggda med ADSL (7 357 abonnenter, orangea och blå fält i kartan) Ett antal av dessa 7 357 abonnenter kan ej få ADSL p.g.a.
Läs merVi på landsbygden behöver snabba kommunikationer!
Vi på landsbygden behöver snabba kommunikationer! Allt fler ärenden kommer att skötas via internet i framtiden. Förutom bankärenden, kontakt med myndigheter, vård i hemmet, köp av biljetter, varor, osv.
Läs mer10 frågor och svar om. bredband 2.0
10 frågor och svar om bredband 2.0 Bredband var för ett par år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. Sedan en tid pågår dock bredbandsuppkopplingen av hushåll och företag för fullt.
Läs merPost- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt. Box 5398. 102 49 Stockholm. anders.ohnfeldt@pts.se. 28 januari 2015
Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt Box 5398 102 49 Stockholm anders.ohnfeldt@pts.se 28 januari 2015 TDC Sveriges svar på enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde (M4)
Läs merBredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15
Bredband i Surahammars kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av
Läs merBredband i Västra Götaland
Bredband i Västra Götaland Möte med Bergs fiberförening 16 november 2014 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation
Läs merUtredning om KabelTV och bredband
Utredning om KabelTV och bredband Bakgrund Vår nuvarande leverantör av kabeltv, ComHem AB, har sagt upp sitt avtal med oss till 2004-11-15. Man har gjort det mot två bakgrunder: 1. Vårt nät är gammalt
Läs merVarför bredband på landsbygden?
BREDBAND I RAMSBERG M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merKartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län
1 Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsträff för framtidens bredband Västerås 2011-12-12 2 Upplägg Utgångspunkter
Läs merVarför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014
Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 2014-09-21 H. Stomberg/Vilket bredband?/bilaga 4 1 Vilket bredband? Hastigheten mäts i megabit per sekund (Mb/s). Fler
Läs merBredband i Skinnskattebergs kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20
Bredband i Skinnskattebergs kommun Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens
Läs merBredband i Sala kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13
Bredband i Sala kommun Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens
Läs merDialogmöte i Karlskrona november 2014
Dialogmöte i Karlskrona november 2014 Har mobiltelefon 2014 Mobiltelefon 100% 98% 100% 100% 100% 99% 97% 97% 97% 90% 80% 90% 81% 70% 60% 54% 50% 40% 30% 20% 10% 2% 11% 0% 3-5 6-7 8-9 10-11 12-15 16-25
Läs merFörslag till lösningar för framtidens Kabel-TV och Bredband i Segelkobben. Presentation för medlemmarna 11 mars 2009
Förslag till lösningar för framtidens Kabel-TV och Bredband i Segelkobben Presentation för medlemmarna 11 mars 2009 1 Uppdrag Kabel-TV Samfällighetens uppdrag. Bredband Intresseföreningens uppdrag. Beslut
Läs merKlart du ska välja fiber!
Klart du ska välja fiber! Vi får ofta frågor om varför det är så bra med bredband via fiber. Här berättar vi mer om hur det fungerar och vilka fördelar fiber har både ekonomiskt och tekniskt. Förhoppningsvis
Läs merQmarket Fiber från Qmarket. Information utbyggnad fibernät Smedjebacken 2015-01-27
Information utbyggnad fibernät Smedjebacken 2015-01-27 Agenda 1. Varför fibernät? 2. Erbjudande fiberanslutning 3. Ekonomi 4. Tjänster 5. Lösning i fastighet Kortfakta om Zitius 250 000 fiberanslutna
Läs merAIRFIBRE. Teracom Översiktlig beskrivning
AIRFIBRE Teracom 2016-09-08 Översiktlig beskrivning Innehåll Inledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Beskrivning AirFibre... 4 Principskiss och fakta... 4 Sammanfattning fördelar med AirFibre för
Läs merKonkurrensen i Sverige Kapitel 5 Bredbandsmarknaden RAPPORT 2018:1
Konkurrensen i Sverige 2018 Kapitel 5 Bredbandsmarknaden RAPPORT 2018:1 Utdrag Det här dokumentet innehåller ett utdrag ur Konkurrensverkets rapport Konkurrensen i Sverige (rapportserie 2018:1). Du kan
Läs merBergslagens digitala agenda!
FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K
Läs merÅtta goda skäl. att välja Stadsnät.
Åtta goda skäl att välja Stadsnät. Snabbt & prisvärt Mycket mer än bara bredband. Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Västerås och Hallstahammar. Via en och samma anslutning kan du välja
Läs merNu kommer fibernätet till: Laholm
Nu kommer fibernätet till: Laholm En utbyggnad som förändrar Sverige Sveriges tredje största stadsnät 100% fokus på stadsnät och telekom Erfarenhet och kompetens Öppenhet, Helhetsgrepp, Närhet och Flexibilitet
Läs merLokalt ITinfrastrukturprogram
Lokalt ITinfrastrukturprogram 2007 2012 BILAGA 5 Översikt av tekniska lösningar Version: 0.99 (2010-05-17) - ARBETSMATERIAL - IT-KONTORET IT-INFRASTRUKTURPLAN 2007-2012 Sida 2 av 6 ÖVERSIKT AV OLIKA TEKNIKER
Läs merAllt handlar om att kommunikationen måste fungera, utan avbrott.
Datakommunikation för företag med höga krav. Allt handlar om att kommunikationen måste fungera, utan avbrott. Företag i dag är beroende av att kommunikationen fungerar. Att olika typer av devices kan prata
Läs merVad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?
Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? David Troëng david.troeng@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och Området
Läs merTillstånd att använda radiosändare enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om omprövning av tillståndsvillkor
BESLUT Datum Vår referens Aktbilaga 2008-06-10 Dnr: 08-1129 Spektrummarknadsavdelningen Elena Belkow 08-678 55 20 elena.belkow@pts.se Norrsken AB (556576-3066) Box 300 821 24 Bollnäs Saken Tillstånd att
Läs merPost- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.
Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. PTS mobiltäcknings- och bredbandskartläggning 2016 Jens Ingman Om kartläggningen Ett årligt
Läs merTillstånd att använda radiosändare för fast yttäckande radioaccess
BESLUT HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Åsa Möller Radioavdelningen 08-678 56 51 asa.moller@pts.se DATUM VÅR REFERENS 24 februari 2003 02-15114 Quadracom Wireless AB Att: Lars Backlund c/o
Läs merÖverlåtelse av tillstånd att använda radiosändare enlig lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om medgivande.
BESLUT Datum Vår referens Sida 2011-08-15 Dnr: 11-7801 1(13) Spektrumavdelningen Kristian Viidas Telenor Sverige AB Box 4247 116 88 Stockholm Tele2 AB c/o Tele2 Sverige AB, Box 62 164 94 Kista Tele2 Sverige
Läs mer1 Metod och material för att uppskatta andelen hushåll och företag med tillgång till bredband om 100 Mbit/s år 2020
BILAGA 1 Datum Sida 2013-04-26 1(12) Konsumentmarknadsavdelningen Oscar Holmström 073-640 58 17 oscar.holmstrom@pts.se 1 Metod och material för att uppskatta andelen hushåll och företag med tillgång till
Läs merInternetanvändningen i Sverige 2016
Internetanvändningen i Sverige 2016 iis.se 1 Pamela Davidsson Statistikansvarig, IIS @PamPamDavid pamela.davidsson@iis.se Internet Bredband Utrustning 20 år Dator Internet Bredband Surfplatta I mobilen
Läs merPERSPEKTIV. Vår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad
Vår fiber ger ett bättre läge Vårt engagemang gör skillnad FIBERNÄT FRÅN SVENSKA STADSNÄT PERSPEKTIV Svenska Stadsnät Perspektiv erbjuder fiberanslutning till dig som vill ha ett snabbt, framtidssäkert
Läs merINFORMATION FRÅN ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN. Bredband via fiber. - framtidens kommunikation
INFORMATION FRÅN ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Bredband via fiber - framtidens kommunikation Byanätssamverkan i Örnsköldsviks kommun - för morgondagens samhälle År 2020 har 90 % av alla hushåll och företag tillgång
Läs merPTS bredbandskartläggning 2015
Rapportnummer PTS-ER-2016:10 Datum 2016-03-16 PTS bredbandskartläggning 2015 En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige Rapportnummer
Läs merTips och råd om trådlöst
Tips och råd om trådlöst Vad gör jag om min uppkoppling är långsam? Får du dåliga värden på Bredbandskollen ska du göra följande: Se till att datorn är direkt ansluten till modemet. Om du har ett eget
Läs merFIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN
FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte
Läs merFöretagarpanelen Q Dalarnas län
Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merOmbud: Advokat Johan Carle, jur.kand. Daniel Kim och jur.kand. Henrik Andersson, Mannheimer Swartling, Box 1711, 111 87 Stockholm
KKV2023, v1.3, 2011-05-15 BESLUT 2013-12-19 Dnr 667/2013 1 (8) Anmälande företag Telenor Sverige AB, 556421-0309, Katarinavägen 15, 116 88 Stockholm Ombud: Advokat Johan Carle, jur.kand. Daniel Kim och
Läs mer2013-08-16 96-77-2012;001. Pris. Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och Borderlight AB. Kommunikation som tjänst.
Pris Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och Borderlight AB 1 (5) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Konsulter... 4 3. Webbportal... 4 4. Leveranstider... 4 5. Pris... 5 2 (5) 1. Inledning De
Läs merDetta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm
Fibernät? Varför? Dagens samhälle har nyttjat de s.k. kopparledningarna i ca 100 år. En teknik som börjar fasas ur. Tekniskt så blir det en flaskhals med tanke på morgondagens behov. Idag Detta är vad
Läs merTransportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik
Appendix 1 till rapporten Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga. Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, februari 2007 Barn, 0-17 år, som vårdats inskrivna på sjukhus
Läs merVIKTEN AV ETT ÖPPET NÄT OCH FORTSATT FIBERUTBYGGNAD. Mikael Ek VD
VIKTEN AV ETT ÖPPET NÄT OCH FORTSATT FIBERUTBYGGNAD Mikael Ek VD Vad gör SSNf? Utveckling Standardisering Möten Svenska Stadsnätsföreningen är en bransch och Informationsspridning intresseorganisation
Läs merSamråd kring marknaden för lokalt tillträde (marknad 3a)
Post- och telestyrelsen Enbart via e-post: smp@pts.se Stockholm 2018-09-07 Samråd kring marknaden för lokalt tillträde (marknad 3a) Telenor Sverige AB ( Telenor ) yttrar sig över samråd kring marknaden
Läs merFull fart med bredband!
Full fart med bredband! Krokomsbostäder satsar på ett av Sveriges bästa fibernät för tv, bredband och telefoni! Framtiden är här! Och med den nya möjligheter. Vi kommunicerar med varandra som aldrig förr,
Läs merStöd till bredband en uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Stöd till bredband en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet fram till och med den 31oktober 2018) Uppföljningen är gjord av Matilda Ambré och Åke Svensson
Läs merBredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10
Bredband Gotland sockenmodellen Version 2011-05-10 Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i
Läs merUddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)
Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...
Läs merFIBER TILL LILLA EDET
FIBER TILL LILLA EDET VARFÖR SKALL JAG SKAFFA JUST FIBER? Varför fiber? Dagens fasta telefonnät är omodernt och dåligt underhållet Telefonnätet har begränsad kapacitet och klarar inte att föra över de
Läs merInternet Telefoni TV
Internet Telefoni TV I öppna Stadsnätet är konkurrensen fri Vi erbjuder valfrihet Valfrihet ger dig låga priser Ett öppet nät med full konkurrens på lika villkor. Ett nät som inte ägs av en tjänsteleverantör
Läs merRegeringens bredbandsstrategi
Regeringens bredbandsstrategi Sverige ska ha bredband i världsklass! År 2015 bör 40 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (nu 53%) Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter
Läs merFöretagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor
Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor
Läs merVI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA. Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... + Månadsavgift på 150 kr
VI FIRAR BREDBAND TILL ALLA 5000 kr + Månadsavgift på 150 kr Nu bygger vi fibernät! Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... Ronneby Miljö & Teknik och Karlshamn Energi har tecknat
Läs merBredband i Västra Götaland
Bredband i Västra Götaland Möte Sjuhärad 29 september 2014 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber
Läs merBredband via fiber. framtidens kommunikation
INFORMATION FRÅN HÄRNÖSANDS KOMMUN Bredband via fiber framtidens kommunikation Alla fast boende i kommunen, företag och offentliga anläggningar ska ha möjlighet till datakommunikation med minst 100 mb/sek
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad
Läs merVill du ha framtidens bredband? Beställ idag!
Vill du ha framtidens bredband? Beställ idag! Var med att utveckla infrastrukturen runt Vedaån och Kvegerö-Granlund med omnejd genom att ansluta ditt hus till stadsnätet. När tillräckligt många kommer
Läs merStora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011
Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa
Läs merVad vet vi om nutiden?
Vad vet vi om nutiden? Niklas Zandelin 4tune Fakta i målet IT-politiken Informationssamhälle för alla Statens bredbandssatsningar 250 milj i senaste regeringsförklaringen EU direktiv Kommunala infrastrukturplaner
Läs merBREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11
BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 Detaljerad information Bakgrund En av bostadsrättsföreningens viktigaste uppgifter är att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. De boende
Läs merSÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI
SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6
Läs merFöretagarpanelen Q Hallands län
Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merBredband i Västerås kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09
Bredband i Västerås kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av
Läs merKvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
Läs merDetta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm
Fiber i Höje - Välkomnande - Kommunen informerar (Göran Eriksson) -Varför fiber (Fibergruppen) - Kaffe paus - Erfarenheter från Årjängs fiberförening (Peter Lustig) - Frågestund, Vad gör vi nu! - Intresseanmälan
Läs mer