Kursplan. Kreativt gestaltande metodik i psykoterapeutiskt arbete för legitimerade psykologer

Transkript

1 Kursplan Kreativt gestaltande metodik i psykoterapeutiskt arbete för legitimerade psykologer Kursen är ackrediterad inom specialistordningen för legitimerade psykologer. Utbildningsanordnare Insidan Anna Gerge AB Tel Mob anna@insidan.se Utbildningen vänder sig till leg psykologer. Även legitimerade yrkesutövare med minst basutbildning i psykoterapeutiskt arbete kan delta i kursen. Omfattning: 54 lektionstimmar, tillämpning i det egna kliniska arbetet, sammanställning av en individuell examinationsuppgift i form av en fördjupande klinisk vinjett som belyser hur metodiken har använts samt de överväganden och val som gjorts avseende hur metodiken har tillämpats samt gruppvis examination under ytterligare en dag om 9 timmar. Datum: Fredag och lördag januari 2015, torsdagarna och fredagarna mars och maj Examination: Fredagen den 14 augusti Kurstider: kl Kursavgift: :- + moms. Eftermiddags och förmiddagsfika ingår i avgiften. Utbildningsplats: Centralt i Stockholm. Anmälan: Senaste anmälningsdatum är 15 oktober 2014 Kursanmälan via formulär på: Vi förbehåller oss rätten att ställa in kursen vid för få anmälda deltagare. Kursbeskrivning Huvuddelen av utbildningen är upplevelsebaserad och syftar till att deltagarna ska kunna tillgodogöra sig gedigna metoder för kreativt gestaltande psykoterapi på dynamisk grund för det egna kliniska arbetet. Genom egenupplevelse ges kursdeltagarna möjlighet att själva uppleva hur de skapande processerna låter människor befinna sig i milda till medelstarka förändrade medvetandetillstånd, vilket kan bidra till fördjupad psykoterapeutisk bearbetning. Ställningstaganden kring hur detta kan och bör ske i arbete med specialistpsykiatrins patienter och fasspecifikt arbete med enkelt eller komplext traumatiserade patienter berörs. Utbildningens tillämpning är den kreativt gestaltande metodikens potential att med ett experientiellt förhållningssätt och utifrån ett patientcentrerat perspektiv bidra till psykisk integration och återupprättande av den enskilda personens unika livshistoria narrative. Effektiviteten i den relationellt dynamiskt baserade kreativt gestaltande multimodala psykoterapin förklaras och exemplifieras utifrån uppdaterad kunskap om modern affektiv neurovetenskap, inlärningspsykologi och relationell psykologi, liksom hur metodiken kan användas för affekt- och impulsreglering samt för att främja relationen till självet så väl som till andra. Utbildningen ger: Redskap och förståelse för vikten av att arbeta innanför patienters toleransfönster samt medvetet aktivera glädje och nyfikenhet i arbete med barn, ungdomar och vuxna. Fördjupad kompetens för att arbeta med kreativt gestaltande metodik på dynamisk grund samt förstå att man i och med detta arbete inducerar förändrade medvetandetillstånd hos patienterna, oberoende av om receptiv eller expressiv teknik används. 1

2 Fördjupad förståelse för hur imaginativa tekniker kan användas för reglering och förändring av mer komplexa anspänningstillstånd och dysreglering av affekter, inklusive primär och sekundär alexithymi. Redskap och förståelse för hur fördjupad diagnostik och bearbetning kan ske med kreativt gestaltande metodik. Teori och metodik för kreativt gestaltande metodik på dynamisk grund för jag-stärkande och bearbetande syfte. Fördjupad förståelse för hur metoder som integrerar expressivt eller receptivt kreativt gestaltande tekniker med andning och kroppsfokus innebär transinduktion samt vilka konsekvenser man kan dra av detta i arbete med specialistpsykiatrins patienter. Riskbedömning i förhållande till integrativa processer. Sammantaget erbjuds ett antal gedigna metoder, förankrade i den kreativt gestaltande psykoterapitraditionen som kan användas i patientarbete i så väl primärvård, första linjens psykiatri som specialistpsykiatri som för egenvård. Utbildningens upplägg och omfattning Undervisningen omfattar 54 x 45 minuter, fördelat på sex dagar med föreläsningar, tillämpningar och tydliggörande fall-dragningar. Därefter sker gruppexamination efter det att deltagarna sänt in sina skriftliga examinationsuppgifter i form av en klinisk vinjett. Vinjetten redovisar teoretiska och praktiska ställningstaganden i förhållande till kurslitteraturen och hur metodiken kunnat tillämpas i det egna patientarbetet. Kursen avslutas med en examinationsdag som inleds med diskussion i plenum varefter en fördjupad diskussion om deltagarnas utförda arbeten sker i smågrupper. Examinationsdagen avslutas med muntlig och skriftlig utvärdering. Kursen omfattar drygt 800 sidor litteratur i form av kurslitteratur. Vissa artiklar kan tillkomma. Syfte: Att deltagarna efter genomförd utbildning ska kunna: Bedöma när och hur de kan använda kreativt gestaltande metodik på dynamisk grund i psykoterapeutiskt arbete med enklare såväl som mer komplex problematik, för att därefter i det egna behandlingsarbetet medvetet kunna avgöra vilka interventioner de väljer att använda för att hjälpa patienter att uppnå ökad stabilisering, symtomreduktion, erbjuda bearbetning samt initiera och upprätthålla förändring. Lärandemål: Kunskap och förståelse Den förståelsegrund som den studerande tar del av och examineras på består av: 1. Hur psykodynamik kommer till uttryck och kan förändras genom ett medvetet bruk av kreativt gestaltande metodik i psykoterapeutiskt arbete. 2. Fördjupad förståelse för hur kreativt gestaltande och imaginativa tekniker kan användas för reglering av anspänningstillstånd och affekter, för bearbetning samt för att initiera och upprätthålla önskad förändring. Färdighet och förmåga Här ligger tyngdpunkten i utbildningen som syftar till att ge fördjupade begreppsmässiga och kliniska redskap för hur psykoterapeutiskt behandlingsarbete kan kompletteras med kreativt gestaltande metodik på dynamisk grund i såväl individuellt behandlingsarbete som i gruppbehandling. 2

3 Även metodik för arbete med förändrade medvetandetillstånd, som initieras via kreativt gestaltande metodik, inklusive hur och på vilket sätt dessa metoder aktiverar förändrade medvetandetillstånd, och hur man via dem kan inducera hyperempirisk trans till här och nu för mer komplext traumatiserade patienter, berörs. Värderingsförmåga och förhållningssätt Utifrån ovanstående beskrivna kunskaps- och färdighetsmål bör den studerande efter genomgången utbildning kunna: 1. Bedöma om och hur kreativt gestaltande metodik på dynamisk grund ska användas i behandlingsarbetet samt kunna anpassa metodiken individ- och symptomspecifikt. 2. Använda kreativt gestaltande metodik för kompletterande diagnostik. Examination enligt specialistordningen För erhållande av examination på kursen enligt specialistordningen för psykologer krävs dels ett aktivt deltagande i utbildningens moment inklusive reflektionspass och falldragningar, ett godkänt examensarbete samt aktivt deltagande på den avslutande examinationsdagen. Som omdöme används Godkänd eller Icke godkänd. Deltagare vars inlämnade arbete inte bedömts som godkänt ges möjlighet komplettera. Utvärdering Utbildningen utvärderas skriftligt. Presentation av lärarna Anna Gerge, fil mag i biologi, cert uttryckande konstterapeut, leg psykoterapeut och handledare och lärare i psykoterapi. Olga Klauber, leg psykolog, leg psykoterapeut och handledare och lärare i psykoterapeutiskt arbete. Christina Lillieroth, leg psykolog, spec i klinisk psykologi, leg psykoterapeut och handledare och lärare i psykoterapi. Gabriella Rudstam, fil mag i musikterapi, cert uttryckande konstterapeut, leg psykoterapeut, fellow of BMGIM (The Bonny Method of Guided Imagery and Music), handledare och lärare i psykoterapi med specialisering i konstnärlig metodik. Kursanordnare: Insidan Anna Gerge AB. Kursansvarig: Anna Gerge Examinator: Christina Lillieroth, Leg psykolog, spec i klinisk psykologi, leg psykoterapeut och handledare och lärare i psykoterapeutiskt arbete. Kontakt och information: Anna Gerge, E-post: anna@insidan.se Tel , Mob

4 Kurslitteratur: Bojner Horwitz, E. (2011). Kultur för hälsans skull. Stockholm: Gothia förlag. Cirka 100 sidor av 152. Bojner Horwitz, E. (2013) Empati, kultur och spegelneuron, Socialmedicinsk tidsskrift. 90(2); Christensen, C, Barabasz, A.F & Barabasz, M. (2009) Effects of an affect bridge for age regression. Intl. Journal of Clinical and Experimental Hypnosis, 57(4): Gerge, A. (red) (2013) Vad har du varit med om?: PTSD och dissociation hos barn och unga. Förekomst, diagnostik och behandling. Stockholm: Insidan. Cirka 200 sidor av 524 sidor. Gerge, A. (red), Ranch, M., Rudstam, G. (2010) Kreativt gestaltande psykoterapi. Stockholm: Insidan. 262 sidor. Hass-Cohen, N. & Carr, R. (2008) Art therapy and clinical neuroscience. London: Jessica Kingsley Publishers. Cirka 200 sidor av 335 sidor. Wieland, S (ed.) (2011) Dissociation in traumatized children and adolescents: theory and clinical interventions.new York: Routledge. Cirka 200 sidor av 358 sidor. Tillkommer: Visst metodikmaterial samt artiklar. Referenslitteratur: Wieland, S (ed.) (2011) Dissociation in traumatized children and adolescents: theory and clinical interventions.new York: Routledge. Cirka 200 sidor av 358 sidor. Abram, B. (2010). Evidence-Based Music Therapy Practice: An Integral Understanding. J of Music Therapy. XLVII(4); Aldridge, D. (2003) Music Therapy references related to cancer care. British J of Music Therapy, 17(1); Aldridge, D. (2006). Music, Consciousness and Altered states. (pp.9 14.) D. Aldridge & J. Fachner, Music and Altered States. Consciousness, Transcendence, Therapy and Addictions. London: Jessica Kingsley Publisher. Austin, D. (2006) Songs of the self: Vocal Psychotherapy for adults traumatized as children. In L. Carey (red.) (2006) Expressive and creative arts methods for trauma survivors. London: Jessica Kingsley. Bonde, L. O. (2006). Imagery, Metaphor, and Perceived Outcome in Six Cancer Survivor's BMGIM Therapy. Qualitative Research Monograph Series Vol. 3. A. Meadows. Gilsum NH, Barcelona. Button, M. & Trevarthen, C. (2007). Listening to Music in Psychotherapy. Radcliffe Publishing. Chodorow, J. (1991) Dance therapy and depht psychology. London: Routledge. Clark M, Isaacks-Downton G, Wells N, Redlin-Frazier S, Eck C, Hepworth JT & Chakravarthy B. (2006). Use of preferred music to reduce emotional distress and symptom activity during radiation therapy. Journal of Music Therapy 43(3): Damasio, A. (2002). Känslan av leva. Kroppens och känslornas betydelse för medvetenheten. Stockholm: Natur och Kultur. Damasio, A. (2010). Self Comes to Mind. Constructing the Conscious Brain. New York: Pantheon Books. Englund, B. (red.) (2004) Skapande och kroppsbaserade komplementära terapier. Lund: Studentlitteratur. Estrella, K. (2005) Expressive therapy: An integrated arts approach. I C. A. Malchiodi. Expressive therapies. New York: Guilford. Gendlin, E. (1978) Focusing. NY. Finns i svensk översättning. Gerge, A. (2011a) Empatitrött : att utveckla välmående i vård- och omsorgsyrken. Stockholm: Insidan. Gilroy, A., (2006). Art Therapy Research and Evidence-based Practice. London: SAGE Pub. Ltd. Gilroy, A., (2011). Art Therapy Research in Practice. Peter Lan Pub. Inc. Glass, J. (2006) Working toward aesthetic distance: Drama therapy for adult victims of trauma. In L. Carey (red.) Expressive and creative arts methods for trauma survivors. London: Jessica Kingsley Goldberg, F. (1994). The Bonny Method of Guided Imagery and Music as individual and group treatment in a short-term acute psychiatric hospital. J of the Association for Music and Imagery, 3; Goodman, R.F., Chapman, L.M., Gantt, L. Creative Arts Therapies for Children. (2009) In: Foa, E.B., Keane, T.M., Friedman, M.J., Cohen, J.A. (editors). Effective Treatments for PTSD: Practice Guidelines from the International Society for Traumatic Stress Studies. New York: Guilford Press, 2009; Grocke, D. & Wigram, T. (2007). Receptive Methods in Music Therapy. Grönlund, E, Alm, S. & Hammarlund, I. (1999): Konstnärliga terapier - bild, dans och musik i den läkande processen. Stockholm: Natur och Kultur. Hart, S. (2008) Neuroaffektiv utvecklingspsykologi. Hjärna, samhörighet, personlighet. Malmö: Gleerup. Hartley, N. Payne, M. (2008). The Creative Arts in Palliative Care. London: Jessica Kingsley. Klagsbrun, J., Rappaport, L. Marcow-Speiser, V., Post, P., Stepakoff, S., Karman, S. (2005). Focusing and Expressive Arts Therapy as a Complementary Treatment for Women with Breast Cancer. J Creativity and Mental Health 1(1); Körlin, D. (2005). Creative Arts Therapies in Psychiatric Treatment. A Clinical Application of the BMGIM and Creative Arts Groups. Doctoral Dissertation, Stockholm: Karolinska Institutet. 4

5 Lahad, M. (2000) Creative Supervision: The Use of Expressive Arts Methods in Supervision and Self-Supervision. GB: Athenaeum Press. Levine, S.K. & Levine, E. (2005). Principles and Practice of Expressive Arts Therapy. Towards a Therapeutic Aesthetics. London: Jessica Kingsley. Levine, S. (2009). Trauma, Tragedy, Therapy. The Arts and Human Suffering. London: Jessica Kingsley Publishers. McFerran, K. (2010) Adolescents, Music and Music Therapy. Methods and Techniques for Clinicians, Educators and Students. London: Jessica Kingsley. McNiff, S. (2004). Art Heals. How Creativity Cures The Soul. Boston & London: Shambhala. Paulander, A. (2011) Meningen med att gå i musikterapi: En fenomenologisk studie om deltagares upplevelser. Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Kungl. Musikhögskolan. Stockholm: KMH-förlaget. Robbins, A. (1994). A Multi-modal approach to creative art therapy. London: Jessica Kingsley. Rosen, S. (1982) My voice will go with you. The teaching tales of Milton H. Erickson. New York: Norton. Schore, A.N. (2009). Attachment Trauma and the Developing Right Brain: Origins of Pathological Dissociation. In: P. F. Dell, & J. A. O Neil, Dissociation and the Dissociative Disorders: DSM-V and Beyond. New York: Routledge. Shorr, J. (1974) Psychotherapy through imagery. New York: Thieme-Stratton. Shorr, J. (1998) The psychologist s imagination and the fantastic world of imagery. Santa Barbara: Fithian Press.Sonnby-Borgström,M. (2012) Affekter, affektiv kommunikation och anknytnings-mönster. Stockholm: Studentlitteratur. Sterling, P. & Eyer, J. (1988). Allostasis: A new paradigm to explain arousal pathology. In: Handbook of life stress. Cognition and health. Fisher, S. & Reason, J. (red.) New York: John Wiley & Sons. Stern, D. (1985). The interpersonal world of the infant: a view from psychoanalysis and developmental psychology. New York: Basic Books. På svenska Stern, D. N. (1991) Spädbarnets interpersonella värld ur psykoanalytiskt och utvecklingspsykologiskt perspektiv. Stockholm: Natur och Kultur. Stern, D. (2004/2005). Ögonblickets psykologi. Om tid och förändring i psykoterapi och vardagsliv. Stockholm: Natur och Kultur. Stern, D. (2010). Forms of Vitality. Exploring Dynamic Expression in Psychology, The Arts, Psychotherapy and Development. Oxford University Press. Stern, D. (2010). Forms of Vitality. Exploring Dynamic Expression in Psychology, The Arts, Psychotherapy and Development. Oxford University Press. Swallow, M. (2002) Neurology. The brain-its music and its Emotion: The neurology of Trauma. In: Sutton, J.P. Music, Music Therapy and Trauma: International Perspectives. London: Jessica Kingsley. Terr, L. (1991) Too scared to cry: Psychic trauma in childhood. New York: Basic Books. Theorell, T. (2009). Noter om musik och hälsa. Karolinska institutet: University Press. Theorell T (2011). Noter om musik och hälsa. Karolinska University Press. Theorell T, Osika W, Leineweber C, Magnusson Hanson LL, Bojner Horwitz E, et al. (2012) Is cultural activity at work related to mental health in employees? Int Arch Occup Environ Health. Trevarthen, C. (2005) First things first: infants make good use of the sympathetic rhythm of imitation, without reason or language. Journal of Child Psychotherapy, Vol. 31, No 1: Van der Hart, O. (2012) The use of imagery in phase 1 treatment of clients with complex dissociative disorders. Eur J Psychotraumatology, 3: Wigram T., Nygaard Pedersen I. & Bonde. L. (2002) A comprehensive Guide to Music Therapy. Theory, Clinical Practice, Research and Training. London: Jessica Kingsley. Winnicott D. W. (1997). Lek och verklighet. Stockholm: Natur och Kultur. Öster, I. (2007). Bildberättelser vid bröstcancer. Kvinnors berättelser i ord och bild. Doctoral Dissertation. Umeå: Umeå Universitet. 5