DEN KVINNLIGA FÖRETAGAREN VEM ÄR HON? Kvinnan bakom myter och teorier om kvinnligt företagande

Transkript

1 DEN KVINNLIGA FÖRETAGAREN VEM ÄR HON? Kvinnan bakom myter och teorier om kvinnligt företagande En sammanfattning av en studie kring kvinnligt företagande Psykologexamensuppsats av Amelia Falk Backenhof Susanne Rosenberg Petersson

2 Vart tredje företag som startas i Sverige idag startas av en kvinna, var fjärde företagare är en kvinna. Ändå upplevs begreppet företagare som manligt. Anledningen till detta står troligen att finna i de traditionella könsroller som vi trots allt innehar och som vi medvetet eller omedvetet hjälper till att vidmakthålla. 2 Britsten på kunskap om den kvinnliga företagaren har lett fram till ett forskningsprogram under ledning av professor Holmquist på Handelshögskolan i Stockholm (FEM-programmet, NUTEK, 1999). I programmet hävdas bland annat att denna brist på vetenskapligt grundad kunskap om kvinnligt företagande gör att kunskapen om företagaren haltar. Man kan inte utesluta individer ur en population om man sedan vill generalisera till hela populationen. Genom att ta för givet att företagaren är en viss kategori, en man, så har aldrig någon könsindelning gjorts. De resultat man hittills kommit fram till inom FEM-programmet har gett bilden av att kvinnor visar upp stor variation, både i sitt företagande och som individer. De är beroende av dess kontext i vilken företaget startas och kopplingen till traditionella könsroller är stark. Det senare visar sig bl.a. i att kvinnor ofta integrerar sitt företagande i sin totala livsform. Kvinnorna anpassar sitt företag efter familjen och sätter omsorgen om barn och hem i första rummet. I forskningsprogrammet Nätverk, tillväxt och kvinnligt företagande (2001), finansierat av Vinnova, inom vilken även denna uppsats ingår, uppger Marianne Sökjer-Petersen att kvinnor tycks välja företagsformer med stort ägaransvar såsom enskilda firmor och handelsbolag framför de med mer begränsat ansvar. Hon skriver också att kvinnor, oftare än män, är ensamföretagare och står att finna inom branscher där uppgifterna är relationsinriktade, alltså mestadels tjänsteproduktion. Fler kvinnor än män ser sitt företag som ett självförverkligandeprojekt där det viktigaste inte är att tjäna pengar utan att skapa en god livssituation med ett intressant och stimulerande arbete. Detta gör att kvinnor accepterar en lägre lön fast de kanske arbetar mycket. Det tycks, enligt Sökjer-Petersen, vara så att kvinnor drivs av en önskan att förverkliga en idé. Frågeställning Frågorna som ställs i uppsatsen är om det existerar gemensamma drag hos de kvinnor som driver eget företag eller inte. Finns det något sådant som ett genuint kvinnligt företagande? Eller är det kanske så att själva det faktumet, att de befinner sig i ett sammanhang där de socialiserats in i en kvinnlig roll, gör att de är lika? TEORETISK BAKGRUND Historiskt kan man från 1700-talets mitt och framåt finna att kvinnans ställning som företagare pendlat mellan relativ frihet att driva sin egen verksamhet, och ett mer låst förhållande där hon behövt tillstånd från sin man eller förmyndare. De könsneutrala lagar som idag styr arbetslivet förbiser många gånger det faktum att kvinnor och män har olika livsvillkor (Fredholm,1992). Men vår historia och det sätt på vilket den tolkas och återges speglar den rådande tidsandan. De gränser och regler som finns uppfattas som universella. Livsformsanalytikerna menar att människor formerar sig i grupper och undergrupper, och att det inom varje sådan formation utvecklas ett internt tankesätt, en ideologi (Jakobsen & Karlsson, 1993 & Jakobsen, 1999). Denna ideologi styr hur man handlar i vardagen, men begränsar också förståelsen för hur människor från andra undergrupper tänker och handlar. Argyris (1985) menar att människan är en omedveten varelse. Han menar att bakom våra handlingar finns styrande värden i form av erfarenheter, socialisering, problemhantering med mera. Detta omedvetna praktiska kunnande, som hjälper oss att fungera i den kultur vi lever i, byggs upp genom att vi finns i världen, interagerande med andra med vilka vi oftast delar samma övertygelser. Bourdieu delar upp dessa strukturer i två delar, habitus och fält (Bourdieu, 1999). Habitus är då de mentala, eller kognitiva strukturer genom vilka människor

3 hanterar den sociala världen, en form av schema genom vilka vi både producerar vårt agerande och uppfattar och värderar detta. Fältet är det som finns utanför, ett nätverk av relationer mellan olika positioner, och dessa positioner bestäms av det kapital som de besitter. Alla sociala fält har en tendens att kräva att var och en som träder in ska ha ett förhållande till det (Bourdieu, 1995). När man utifrån detta vill ifrågasätta varför historien, som den återgers, tas för verklighet och att den könsliga uppdelningens struktur anses som något naturligt måste man, anser Bourdieu, se upp när man ska välja strategi för reflektion. Eftersom vi själva ingår i det system vi försöker undersöka, har vi också införlivat den manliga ordningens historiska strukturer (Bourdieu, 1999). Vårt sätt att reflektera över den manliga dominansen kommer därför att styras av den manliga dominansens sätt att reflektera. Om man vill hitta det genuint kvinnliga företagandet, om något sådant finns, behöver man ta sig förbi de styrande värden som våra övertygelser bygger på. Vi måste alltså se till det sociala och kulturella sammanhanget. Ett sätt att göra detta är att observera hur man i ett visst sammanhang använder sig av tal, text och annan kommunikation. Eftersom all aktivitet måste använda sig av kulturella och symboliska resurser för att bli meningsfull kan man också i dess meningsinnehåll återfinna den bakomliggande historiska och politiska konstruktionen (Bengtsson, 2001). På samma sätt kan man se kvinnlighet som en konstruktion, skapad av människor i ett visst sammanhang och vid en viss historisk tidpunkt och då blir det som anses typiskt för kvinnor också föränderligt i tid och rum. För att förstå vem den kvinnliga företagaren är behövs, med andra ord, en djupare kunskap om kvinnors livsstil, värderingar och handlingar flera generationer bakåt i tiden (Steen-Masreliez, Modig, 1992). Undersökningar och studier kring fenomenet den kvinnliga företagaren pekar på att bristen på forskning skapat stort utrymme för myter och antaganden. Om kvinnor som startar eget i stor utsträckning är till exempel så kallade avhoppare från det etablerade arbetslivet, är det av intresse att ta reda på varför de lämnade detta arbetsliv(due Billing, i NUTEK B 1995:3). Orsaken till att kvinnor väljer att starta eget kan vara såväl positiv som negativ. Det kan vara allt från att man av en eller annan anledning inte trivts på sitt arbete eller riskerar att bli arbetslös, till att man av en slump upptäcker en affärsmöjlighet (Götebo Johannesson, 2001). Due Billing fann i en undersökning, att även om det sällan tycks vara så att pengar och högre inkomst driver kvinnorna att starta eget är det ofta en negativ löneutveckling som får kvinnorna att lämna sin anställning (Due Billing, i NUTEK B 1995:3). Brist på bekräftelse kan också visa sig i form av utebliven befordran. Att de startar eget beror på att de uppfattar att det ökar deras möjligheter att själv bestämma villkoren för sin verksamhet. Det tycks vara så, att även om dåliga möjligheter att få jobb under 1990-talet blev en viktig drivkraft till att starta eget (Baude & Tyrkkö NUTEK B 1995:3), så tycks ändå de övervägande orsakerna ha varit en önskan om att få träda in på en arena där ens personliga förutsättningar ska kunna få komma till sin rätt (Götebo Johannesson, 2001). Statistiskt sett så är det färre kvinnor jämfört med män som startar eget inom den bransch de tidigare varit verksamma i. Mycket beror på att många kvinnor är verksamma i den offentliga sektorn där det mesta är monopoliserat och därför inte tillgängligt för privata företagare (Sundin, i NUTEK B 1995:3). Däremot är det vanligt att kvinnorna har kunder inom den offentliga sektorn. Kvinnor driver vanligtvis enskilda firmor och utför ofta det mesta arbetet själv, det vill säga, de har få eller inga anställda och väljer att istället anlita hjälp vid behov (Götebo Johannesson, 2001). Johannisson och Lindmark (1996) påpekar att det finns bland de kvinnliga företagarna ett stort antal s.k. levebrödsföretag, där företagaren aldrig har föreställt sig att företaget skulle växa och utvecklas. 3

4 Detta har bidragit till en föreställning om att kvinnor är tveksamma till expansion. 4 Vad vill de kvinnliga företagarna? Kvinnors engagemang i sitt företag är så gott som alltid kopplat till andra engagemang, oftast familjen. I en studie av Sundin och Holmquist (1995) var det enskilt viktigaste skälet för kvinnor att välja eget företag framför anställning, omsorg om familjen. De valde alltså att starta eget för att få ökade möjligheter att kombinera familj och yrkesliv (Baude & Tyrkkö NUTEK B 1995:3). Samma resultat framkommer i senare studier, där det visar sig att, även om det är viljan till oberoende och behov av självförverkligande som står i centrum, så är omsorgen om barnen inte förhandlingsbar. Det är mycket viktigt för kvinnorna, att familj, barn och arbete samspelar (Götebo Johannesson, 2001). Man finner en paradox i kvinnors inställning till sitt företagande. De framhåller gärna själva ekonomisk självkänsla som en anledning till att driva eget företag, medan alla studier pekar på att pengar sällan är det som styr. Det vanligaste tycks vara, att kvinnor tenderar att ta ut relativt låg lön ur företaget, vilket i en förlängning kan visa sig innebära en ekonomisk risk då det påverkar deras framtida pension i form av lägre ATP-poäng (Carlsson & Eliasson, 1989). De kvinnliga företagarnas inställning till pengar gör också, att de ofta upplever problem i sina bankkontakter. De betraktas som mindre riskbenägna, ansöker om lägre belopp än vad män brukar göra och därför finns en risk att deras projekt inte tas på allvar (Götebo Johannesson, 2001). METOD Uppsatsen bygger på intervjuer med 12 kvinnor, i åldrarna 36 till 62 år, som driver egna företag. För att kvinnorna skulle kunna berätta öppet om sig själv och sitt företagande valdes Pirjo Birgerstams modell Min samtalsplan (Birgerstam, 1998). Tonvikten i metoden är att endast använda mycket övergripande och öppna frågor, så kallade begreppsområden (Birgerstam, 1998). Metoden inbjuder till utvikelser och improvisationer och är enligt Birgerstam en bättre modell att följa, än att välja en specifik mall eller att bara låta samtalet löpa helt fritt. Följande steg vägleder; Steg A: Sökandet efter information i sammanhang där företeelsen visar sig Steg B: Tillitsfullt tillägnande av informationen i sin helhet. Steg C: Indelning i naturligt avgränsbara betydelseenheter. Steg D: Renodling av betydelseenheternas kärnor. Steg E: Sammanfogning av betydelsekärnorna till personrelativa kategorier. Steg F: Sammanfogning av betydelsekärnorna till gemensam helhetsstruktur Steg G: Teoretisering och kritisk granskning av företeelsens allmänna karaktär. Återknytning till tidigare beskrivna teorier. Steg H: Förmedling av insikterna om den studerade företeelsen. RESULTAT De intervjuade kvinnorna är mellan 35 och 62 år gamla. De flesta har vuxit upp med en hemmavarande mor, men deras berättelser handlar ofta om mödrar som på ena eller andra sättet visat upp stor drivkraft. De har överlag haft god kontakt med båda sina föräldrar. Bakom deras val att starta eget företag finns orsaker som missnöje med tidigare anställning, slumpen, arbetslöshet eller att deras speciella verksamhet är så smal att möjligheten till anställning är närmast obefintlig.

5 En majoritet av kvinnorna återfinns inom omhändertagande- och serviceverksamhet. De uppger att detta beror på ett genuint intresse för människor i allmänhet. Trots att de flesta är överens om att det inledningsvis var ekonomiskt påfrestande, att fritiden blev i det närmsta obefintlig, anser de att det är värt det, då det samtidigt ger utrymme för autonomi. De säger också att företaget är som en del av dem själva och att anställning inte längre är ett alternativ. De sammanfattar det så att företaget givit dem stärkt självkänsla och mer frihet. Det har blivit ett sätt för dem att förverkliga sig själv. Kvinnorna anser, trots sitt stora engagemang i företaget, att familjen måste gå före. Ändå blir det ofta så, i praktiken, att företaget inkräktar på deras privata tid. Svårigheten att dra en tydlig gräns mellan företagaren och personen leder till en ständig balansgång, och även om de uppger att det är en fördel att själv få sätta sina arbetstider, anger de samtidigt att de arbetar väldigt mycket. Något alla kvinnor tar upp som ett problem är kontakten med myndigheterna. De upplever att det ofta är besvärligt och de känner att de har en djup respekt i negativ mening för den makt myndigheter har. Kvinnorna känner sig också ofta missförstådda i sina behov av att gå försiktigt fram, att låta företaget växa i sin egen takt. Ett annat problem de möter som företagare är ensamhet. Dock är det få av dem som kan tänka sig att anställa. De tänker sig hellre en form av samarbete med andra företagare. Gemensamt för de kvinnliga företagarna är att de inte vill låna pengar och att de tycker att det är svårt att ta betalt för sitt arbete. Farhågor de hade om att det skulle ta lång tid att bygga upp ett lönande kundunderlag har inte infriats. Istället konstaterar de flesta idag att det inte tagit så lång tid som de befarat. Kunder innebär för kvinnorna både positiva erfarenheter och betungande ansvar. Främst uppskattar de mötet med andra människor, men upplever samtidigt det att de faktiskt är beroende av kunderna. Kvinnorna beskriver sig som duktiga på det arbete de utför, men osäkra på sin roll som företagare. I egenskap av att vara kvinnor upplever de att de måste upprätthålla många olika roller samtidigt medan män lättare kan hålla familj och företag för sig. När det gäller hur män och kvinnor skapar sina företag ger kvinnorna en bild av att män ofta bygger tomma imponerande skal medan kvinnor hellre bygger upp företaget efter hand. Att kvinnliga företagare ofta anses vara negativa till expansion tycks, i det här fallet, handla mer om att kvinnorna lever i nuet. Idag är de nöjda, men i deras långsiktiga planering finns drömmar och visioner om något större. 5 DISKUSSION Hur tänker kvinnor när de startar sitt företag? När kvinnorna beskriver sitt företagande är det ofta lättare för dem att inledningsvis beskriva vad de inte är, alltså manliga företagare. Men en annan bild växer fram medan de berättar. Kvinnorna tycks inte, som annan forskning velat göra gällande, vara främmande för att expandera. När de startar sitt företag fokuserar de på det lilla, men har samtidigt drömmar och visioner om något större. Att starta eget är ett steg på vägen mot målet, och först när både de och företaget är redo för nästa steg går de vidare. När myndigheter och banker ska bedöma drivkraften hos kvinnan som söker stöd eller lån gör de det utifrån ett manligt tänkande. Om företagare som begrepp är manligt så är det inte förvånande att de har svårt att se någon drivkraft alls hos kvinnor som tar ett steg i taget. Att vara kvinnlig företagare I tidigare studier har man kommit fram till att det finns ett behov hos kvinnor att beskriva sig som kvinnliga företagare. Kvinnorna i denna studie är mer noga med att beskriva sig som kvinnor och företagare. Innebär detta att de ser sig som företagare istället för kvinnliga företagare, vilket de ju

6 faktiskt är? Vad är det för värderingar som döljer sig bakom valet att kalla sig antingen det ena eller det andra? Om vi ser begreppet företagare som ett fenomen som främst skrivs med manliga förtecken blir företagarfältet ett manligt fält. Detta betyder att män, per automatik har mer naturlig habitus att röra sig med på fältet än vad kvinnor har. Sett ur det perspektivet blir kvinna och företagare ett sätt att ta sig fram. En kvinna uttrycker det så att hon är kvinna, men med manliga drag. Kanske är det framförallt kvinnorna som ser sig som kvinnliga företagare, som upplever problem i sin roll som företagare, eftersom de placerar sig längst bort ifrån begreppet. Vad ska de göra istället? En idé är att arbeta för att höja statusen på kvinnors företagande och på kvinnliga branscher. Men, som Morhed (1993) säger, detta leder inte till en automatisk förändring av synen på kvinnligt företagande. Först måste det skapas medvetenhet och kunskap om kvinnokulturen och dess historia. Ta betalt Kvinnorna i undersökningen uppgav att de hade mycket svårt för att ta betalt. I grunden beror det kanske på att de faktiskt gör något de brinner för och till och med kunnat göra det gratis. Men det kan också vara så att kvinnorna har företaget så nära sig själv, de är sitt företag. På så vis är det sig själva de ska prissätta. Eller finns det en omedveten föreställning hos dem om att kvinnor ska drivas av omtanke om sina medmänniskor inte av tankar om egen vinning? Det framkom när de ombads att berätta om betalningen att det var näst intill omöjligt att tänka sig att kunderna skulle betala för något annat än själva den tid det tog att utföra arbetet. Alla andra omkostnader var något som de kvinnliga företagarna upplevde låg utanför kundens ansvarsområde. På så vis stannar också de kvinnliga företagen på en nivå där det på sin höjd går runt. Den tydligaste trenden är dessvärre att trots att de flesta av kvinnorna anser att de jobbar mer än heltid, är det få som tar ut motsvarande lön ur företaget. Detta påverkar i förlängningen inte bara deras möjligheter till att expandera, det vill säga realisera sina drömmar och visioner, utan också deras framtida pension. Nätverk För en del av kvinnorna innebär att vara med i ett nätverk framför allt social samvaro, medan andra ser det som ett utbyte företagare emellan. För de flesta är det ett stöd; där finns alltid någon att pratat med. Något som togs upp i detta sammanhang är de kvinnliga nätverkens tendens att självdö. Kvinnorna tror att det beror på att medlemmarna inte orkat driva dem vidare. En anledning till detta tror de kan vara att det egna företaget kräver all ens tid. Vad som framförallt är slående i deras resonemang, är den nedvärdering de gör av sitt nätverk när de refererar till det som en social sammanslutning. Är det för att de jämför det med något annat, något mer strukturerat och kanske också mer effektivt? Någon uttryckte det så, att man ju måste ha någon form av struktur och att de därför funderat på att införa vissa regler i sitt nätverk. Men utifrån ovanstående resonemang, finns det då inte en risk att medlemmarna kommer att falla ifrån? Om företagandet i sig är krävande, är det kanske det här mer sociala umgänget kvinnor behöver. Kombination med små barn Väl värt att ha med i en diskussion i Sverige år 2002 är det faktum att de flesta av kvinnorna hade hemmavarande tonåringar eller vuxna utflugna barn när de påbörjade sitt företagande. En av de intervjuade som valt att arbeta hemma i inledningsskedet vidhåller att det hade med företaget att göra, att det vid det tillfället var mest praktiskt. På den direkta frågan om det har något att göra med omhändertagande av barn blir svaret att kanske är det omedvetet så. De flesta av de intervjuade kvinnorna är överens om att små barn och företagande är svårförenligt. Om kvinnorna hade haft små barn i dag, skulle de omprioritera sina val men de gick inte närmare in på hur de skulle välja. Den enda av kvinnorna som inte arbetar heltid har små barn och har därmed gjort ett medvetet val att minska sin arbetstid för barnens skull. Detta är helt i överensstämmelse med tidigare forskning (Jakobsen, 1999 & Jakobsen & Karlsson, 1993), att kvinnor integrerar sitt företagande i sin totala livsform och anpassar företaget efter familjen. 6

7 Det verkar som man kan utläsa ur detta, att trots vårt samhälles jämställdhetspolitik innebär det fortfarande att kvinnorna tar hand om hem och barn i större utsträckning än männen vare sig kvinnan jobbar 20 timmar i veckan eller om hon arbetar 60 timmar. Detta skulle kunna ha den enkla förklaringen att kvinnorna gärna tar ansvaret för barnen och väntar med självförverkligande av egen fri vilja. Mönstret är dock samtidigt helt i enlighet med rådande samhällsdiskurs angående den kvinnliga könstillhörighetens åtaganden, vilket ger bilden av att det är svårt att veta vad som är fri vilja och vad som styr oss omedvetet genom våra grundläggande kulturella värderingar. Drivkraft Ett gemensamt drag är drivkraften inom kvinnorna. Om kvinnliga företagare inte har något annat gemensamt än att de är kvinnor måste dock drivkraften lyftas fram. Denna kraft kan ta sig olika uttryck beroende på var de lagt tyngdpunkten för sitt företagande. Drivkraften finns hos dem alla på ett mer generellt plan en form av inre styrka, som tar sig uttryck i en önskan om att lyckas, att klara sig mot alla odds. Det kan gälla expansion av sig själv eller sitt företag, ökning av omsättning, utbildning i förhållande till företaget eller känna egen inre tillfredställelse. Alla använder ordet i sina vokabulärer och redan initialt intervjuerna upplevs drivkraften tydligt. Marianne Sökjer- Petersens arbeten kring kvinnliga företagare talar för att företagandet i sig är ett självförverkligandeprojekt. Det är viktigt att skapa en god livssituation med ett intressant och stimulerande arbete. Detta är skönjbart även i denna uppsats men några kvinnor höll lönsamheten högt. Det paradoxala i detta är att lönsamheten inte är av ekonomiska skäl för den enskilda kvinnan, utan främst handlar om att de har anställda i företaget, löner ska utbetalas. En av kvinnorna noterar att ingen är villig att avstå lön. Det ligger nog mycket i det! 7 Till slut Kvinnorna berättar i intervjuerna om sina liv och erfarenheter som företagare. När man sammanfattar deras historier kan man se att det finns skillnad mellan deras inre upplevelser och deras yttre erfarenheter. De inre upplevelserna målar upp en bild av frihet, stolthet och entreprenörskap medan de yttre erfarenheterna mer handlar om problem, till exempel kontakt med myndigheter, att ta betalt och liknande. När kvinnorna stött på problem, har de ofta försökt lösa dessa genom att göra vad Argyris kallar single-loop-learning. De har helt enkelt försökt passa in i rollen, eller på fältet, som företagare genom att tillskansa sig manliga drag. Detta kan fungera, och gör det också, åtminstone på ytan. Men för att få ihop det och bli företagare behöver kvinnorna istället göra double-loop-learning. För att kunna förändra sina handlingar måste de alltså söka efter orsaken bakom sitt agerande, vilka motiv som styr. Argyris menar, att vi genom denna självreflektion kan ändra perspektiv och inse att det kanske går att tolka situationen annorlunda och sålunda hitta nya handlingsstrategier. De kvinnliga företagarna behöver förses med verktyg för att förstå de begrepp som styr deras tolkningar och utformar deras personliga verklighet. Först när kvinnor har kunskap om var deras tolkningar har sina rötter kan de anamma ett mer kvinnligt perspektiv på sitt företagande. Ambitionen med denna uppsats är att undersöka om det finns något sådant som ett genuint kvinnligt företagande. Det framkommer att kvinnorna innehar en stor drivkraft och känner sig stolta över det arbete de utför. Men i sin roll som företagare märks en viss osäkerhet. De har alla en föreställning om hur kvinnligt företagande ser ut, men upplever samtidigt att denna form av företagande inte är helt accepterat. Grundläggande värderingar kan tänkas ligga bakom deras önskan att bli betraktade som enbart företagare, istället för kvinnliga företagare. Den rådande diskursen gällande genus har, i det att den får råda på ett omedvetet plan och därigenom undgå att bli ifrågasatt, ett fast grepp om tolkning av upplevelser. Med hjälp av koncept som könsneutralisering riskerar man kanske då att aldrig nå längre i sitt sökande än till den punkt där man kan konstatera att det beror på just rådande diskurs.

8 Generaliserbarhet Inför uppsatsen intervjuades 12 företagande kvinnor vilka utgör en försvinnande liten grupp i förhållande till populationen i Sverige. Det som dock relativt snabbt kunde noteras under intervjuerna, så som tidigare nämnts, var att kvinnorna inom den intervjuade gruppen, delade många åsikter och diskuterade en likartad problematik under intervjutillfällena. Man kan utrycka det som en informationsmättnad, det vill säga, en upprepning av den totala gruppens synsätt angående kvinnor och kvinnligt företagande som helhet. Utifrån detta perspektiv är undersökningen generaliserbar till en större gruppering. Frågan är dock om man kan föra samman Sveriges kvinnliga företagare under några rubriker och utifrån dessa tolka henne? Sålunda förblir frågan som ställdes inledningsvis Finns det en enhetlig kvinnlig företagare eller är de gemensamma dragen endast de att de är kvinnor och företagare? kanske är frågan något mer utredd, men fortfarande obesvarad. 8

9 REFERENSLITTERATUR I UPPSATSEN Argyris, C. (1985). Action Science. London: Jossey-Bass Limited. Baude, A. & Tyrkkö, A. (1995). Anställd eller företagare reflektioner kring kvinnors möjligheter att välja sin plats i arbetslivet, ur Pengarna och livet perspektiv på kvinnors företagande. NUTEK B 1995:3. Bengtsson, M. (2001). Tid, rum, kön och identitet. Lund: Studentlitteratur. Berge, B-M. (1997). Styra eller styras. Att skapa kön i klassrummet, ur Nordborg, G. (red.) (1997). Makt och kön. Stockholm: Symposium. Birgerstam. P. (2000). Skapande handling om idéernas födelse. Lund: Studentlitteratur. Birgerstam. P. (1999). Ett fenomenologiskt tillvägagångssätt- en parallell till visualisering som arbetsmetod, ur Lindén, J. Westlander, G. Karlsson, G.(red.) (1999) Kvalitativa metoder i arbetslivsforskning. Uppsala: TK i Uppsala AB. Birgerstam. P. (1998). Samtal- och intervjumetodik. Lund: Lunds universitet, psykologiska institutionen. Bladh, C. (1993). Att överleva i en stad i kris den gifta stockholmskans försörjning, ur Sjöstedt, L. (red.), Kvinnornas historia. Stockholm: Forskningsrådsnämnden. Bourdieu, P. (1999). Den manliga dominansen. Göteborg: Daidalos. Bourdieu, P. (1995). Praktiskt förnuft. Göteborg: Daidalos. Due Billing, Y. (1995). Att starta eget ett attraktivt alternativ till en traditionell organisationskarriär?, ur Pengarna och livet perspektiv på kvinnors företagande. NUTEK B 1995:3. Eliasson, M. & Carlsson, M. (1989). Kvinnopsykologi. Stockholm: Natur&Kultur. Francke. P. (1995). LUM- Lunds Universitet Meddelar, nr. 14. Fredelius, G, Klein Frithiof, P & Ursing, I. (1994). Kvinnoidentitet. Stockholm: Natur&Kultur. Fredholm, K. (1992). Kvinnor och jämställdhet. Stockholm: Utbildningsförlaget. Freeman, A, Pretzer, J, Fleming, B & Simon, K. M. (1994). Kognitiv psykoterapi i Klinisk tillämpning. Danderyd: Pilgrim Press. Göransson, A. (1993). Från Sara Videbeck till Sofia Gumaelius männen, makten och marknaden, ur Sjöstedt, L. (red.), Kvinnornas historia. Stockholm: Forskningsrådsnämnden. Götebo Johannesson, P. (2001). Våga vara egen. Om kvinnligt företagande. Etnologiska föreningen i Västsverige. Holmquist, C. (1995). Den kvinnliga företagaren kvinna och/eller företagare?, ur Pengarna och livet perspektiv på kvinnors företagande. NUTEK B 1995:3. Jakobsen, L. (1999). Livsform, kön och risk- En utveckling och tillämpning av livsformsanalys. Lund: Arkiv Förlag. Jakobsen, L. & Karlsson, C. (1993). Arbete och kärlek. En utveckling av en livsformsanalys. Lund: Arkiv Förlag. Kåvert, A & Nilsonne, Å. (2002). Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning. Stockholm: Natur och kultur. Magnusson, E. (1997). Att vara en riktig kvinna på kontoret, ur Nordborg, G. (red.) (1997). Makt och kön. Stockholm: Symposium. Masreliez-Steen, G. & Modig, M. (1992). Självkänsla kvinnlig, manlig mänsklig. Lund: Natur och kultur. Matovic M. (1993). Utförsåkning, bergsbestigning eller berg- och dalbana?, ur Sjöstedt, L.(red), Kvinnornas historia. Stockholm: Forskningsrådsnämnden. Morhed, A. (1993). Mellan kvinnofråga och kvinnovetenskap, om kvinnodiskursens utveckling och disciplinering. Uppsala Universitet: Sociologiska Institutionen. Ohlsson, J. & Öhman, J. (1997). Kvinnliga och manliga chefer finns det ett glastak? ur Persson, I. & Wadensjö, E. (red.), Glastak eller glasväggar? Den könssegregerade arbetsmarknaden. SOU 1997:137 Stockholm: Fritzes. Palm, A. (1994). Kognitivt förhållningssätt. Lund: Natur och Kultur. Perris, C. (1996). Kognitiv terapi i teori och praktik. Lund: Natur och Kultur. Pervin, L.A & John, O.P. (1997). Personality, theory and research. New York: John Wiley&Sons, Inc. Ritzer, G. (1996). Sociological Theory. New York: McGraw-Hill International Editions. Sangregorio, I. (1993). Befrielsen är nära ur Sjöstedt, L. (red.), Kvinnornas historia. Stockholm: Forskningsrådsnämnden. Sundin, E. (1995). Kvinnors företagsamhet en spegling av samhället, ur Pengarna och livet perspektiv på kvinnors företagande. NUTEK B 1995:3. Sökjer-Petersen, M. (2001). Nätverk, tillväxt och kvinnligt företagande. Lund: Lunds universitet, institutionen för psykologi Wahl, A. (1996). Företagsledning som konstruktion av manlighet, ur Kvinnopsykologisk tidskrift, 1996:1. Young, J.E. (1999). "Cognitive therapy for personality disorders: a schema-focused approach. Sarasota Florida: Professional Resource Press. Young, J.E. Klosko, J.S. (1993). Reinventing your life. New York: 9