DEN KVINNLIGA FÖRETAGAREN VEM ÄR HON? Kvinnan bakom myter och teorier om kvinnligt företagande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DEN KVINNLIGA FÖRETAGAREN VEM ÄR HON? Kvinnan bakom myter och teorier om kvinnligt företagande"

Transkript

1 DEN KVINNLIGA FÖRETAGAREN VEM ÄR HON? Kvinnan bakom myter och teorier om kvinnligt företagande En sammanfattning av en studie kring kvinnligt företagande Psykologexamensuppsats av Amelia Falk Backenhof Susanne Rosenberg Petersson

2 Vart tredje företag som startas i Sverige idag startas av en kvinna, var fjärde företagare är en kvinna. Ändå upplevs begreppet företagare som manligt. Anledningen till detta står troligen att finna i de traditionella könsroller som vi trots allt innehar och som vi medvetet eller omedvetet hjälper till att vidmakthålla. 2 Britsten på kunskap om den kvinnliga företagaren har lett fram till ett forskningsprogram under ledning av professor Holmquist på Handelshögskolan i Stockholm (FEM-programmet, NUTEK, 1999). I programmet hävdas bland annat att denna brist på vetenskapligt grundad kunskap om kvinnligt företagande gör att kunskapen om företagaren haltar. Man kan inte utesluta individer ur en population om man sedan vill generalisera till hela populationen. Genom att ta för givet att företagaren är en viss kategori, en man, så har aldrig någon könsindelning gjorts. De resultat man hittills kommit fram till inom FEM-programmet har gett bilden av att kvinnor visar upp stor variation, både i sitt företagande och som individer. De är beroende av dess kontext i vilken företaget startas och kopplingen till traditionella könsroller är stark. Det senare visar sig bl.a. i att kvinnor ofta integrerar sitt företagande i sin totala livsform. Kvinnorna anpassar sitt företag efter familjen och sätter omsorgen om barn och hem i första rummet. I forskningsprogrammet Nätverk, tillväxt och kvinnligt företagande (2001), finansierat av Vinnova, inom vilken även denna uppsats ingår, uppger Marianne Sökjer-Petersen att kvinnor tycks välja företagsformer med stort ägaransvar såsom enskilda firmor och handelsbolag framför de med mer begränsat ansvar. Hon skriver också att kvinnor, oftare än män, är ensamföretagare och står att finna inom branscher där uppgifterna är relationsinriktade, alltså mestadels tjänsteproduktion. Fler kvinnor än män ser sitt företag som ett självförverkligandeprojekt där det viktigaste inte är att tjäna pengar utan att skapa en god livssituation med ett intressant och stimulerande arbete. Detta gör att kvinnor accepterar en lägre lön fast de kanske arbetar mycket. Det tycks, enligt Sökjer-Petersen, vara så att kvinnor drivs av en önskan att förverkliga en idé. Frågeställning Frågorna som ställs i uppsatsen är om det existerar gemensamma drag hos de kvinnor som driver eget företag eller inte. Finns det något sådant som ett genuint kvinnligt företagande? Eller är det kanske så att själva det faktumet, att de befinner sig i ett sammanhang där de socialiserats in i en kvinnlig roll, gör att de är lika? TEORETISK BAKGRUND Historiskt kan man från 1700-talets mitt och framåt finna att kvinnans ställning som företagare pendlat mellan relativ frihet att driva sin egen verksamhet, och ett mer låst förhållande där hon behövt tillstånd från sin man eller förmyndare. De könsneutrala lagar som idag styr arbetslivet förbiser många gånger det faktum att kvinnor och män har olika livsvillkor (Fredholm,1992). Men vår historia och det sätt på vilket den tolkas och återges speglar den rådande tidsandan. De gränser och regler som finns uppfattas som universella. Livsformsanalytikerna menar att människor formerar sig i grupper och undergrupper, och att det inom varje sådan formation utvecklas ett internt tankesätt, en ideologi (Jakobsen & Karlsson, 1993 & Jakobsen, 1999). Denna ideologi styr hur man handlar i vardagen, men begränsar också förståelsen för hur människor från andra undergrupper tänker och handlar. Argyris (1985) menar att människan är en omedveten varelse. Han menar att bakom våra handlingar finns styrande värden i form av erfarenheter, socialisering, problemhantering med mera. Detta omedvetna praktiska kunnande, som hjälper oss att fungera i den kultur vi lever i, byggs upp genom att vi finns i världen, interagerande med andra med vilka vi oftast delar samma övertygelser. Bourdieu delar upp dessa strukturer i två delar, habitus och fält (Bourdieu, 1999). Habitus är då de mentala, eller kognitiva strukturer genom vilka människor

3 hanterar den sociala världen, en form av schema genom vilka vi både producerar vårt agerande och uppfattar och värderar detta. Fältet är det som finns utanför, ett nätverk av relationer mellan olika positioner, och dessa positioner bestäms av det kapital som de besitter. Alla sociala fält har en tendens att kräva att var och en som träder in ska ha ett förhållande till det (Bourdieu, 1995). När man utifrån detta vill ifrågasätta varför historien, som den återgers, tas för verklighet och att den könsliga uppdelningens struktur anses som något naturligt måste man, anser Bourdieu, se upp när man ska välja strategi för reflektion. Eftersom vi själva ingår i det system vi försöker undersöka, har vi också införlivat den manliga ordningens historiska strukturer (Bourdieu, 1999). Vårt sätt att reflektera över den manliga dominansen kommer därför att styras av den manliga dominansens sätt att reflektera. Om man vill hitta det genuint kvinnliga företagandet, om något sådant finns, behöver man ta sig förbi de styrande värden som våra övertygelser bygger på. Vi måste alltså se till det sociala och kulturella sammanhanget. Ett sätt att göra detta är att observera hur man i ett visst sammanhang använder sig av tal, text och annan kommunikation. Eftersom all aktivitet måste använda sig av kulturella och symboliska resurser för att bli meningsfull kan man också i dess meningsinnehåll återfinna den bakomliggande historiska och politiska konstruktionen (Bengtsson, 2001). På samma sätt kan man se kvinnlighet som en konstruktion, skapad av människor i ett visst sammanhang och vid en viss historisk tidpunkt och då blir det som anses typiskt för kvinnor också föränderligt i tid och rum. För att förstå vem den kvinnliga företagaren är behövs, med andra ord, en djupare kunskap om kvinnors livsstil, värderingar och handlingar flera generationer bakåt i tiden (Steen-Masreliez, Modig, 1992). Undersökningar och studier kring fenomenet den kvinnliga företagaren pekar på att bristen på forskning skapat stort utrymme för myter och antaganden. Om kvinnor som startar eget i stor utsträckning är till exempel så kallade avhoppare från det etablerade arbetslivet, är det av intresse att ta reda på varför de lämnade detta arbetsliv(due Billing, i NUTEK B 1995:3). Orsaken till att kvinnor väljer att starta eget kan vara såväl positiv som negativ. Det kan vara allt från att man av en eller annan anledning inte trivts på sitt arbete eller riskerar att bli arbetslös, till att man av en slump upptäcker en affärsmöjlighet (Götebo Johannesson, 2001). Due Billing fann i en undersökning, att även om det sällan tycks vara så att pengar och högre inkomst driver kvinnorna att starta eget är det ofta en negativ löneutveckling som får kvinnorna att lämna sin anställning (Due Billing, i NUTEK B 1995:3). Brist på bekräftelse kan också visa sig i form av utebliven befordran. Att de startar eget beror på att de uppfattar att det ökar deras möjligheter att själv bestämma villkoren för sin verksamhet. Det tycks vara så, att även om dåliga möjligheter att få jobb under 1990-talet blev en viktig drivkraft till att starta eget (Baude & Tyrkkö NUTEK B 1995:3), så tycks ändå de övervägande orsakerna ha varit en önskan om att få träda in på en arena där ens personliga förutsättningar ska kunna få komma till sin rätt (Götebo Johannesson, 2001). Statistiskt sett så är det färre kvinnor jämfört med män som startar eget inom den bransch de tidigare varit verksamma i. Mycket beror på att många kvinnor är verksamma i den offentliga sektorn där det mesta är monopoliserat och därför inte tillgängligt för privata företagare (Sundin, i NUTEK B 1995:3). Däremot är det vanligt att kvinnorna har kunder inom den offentliga sektorn. Kvinnor driver vanligtvis enskilda firmor och utför ofta det mesta arbetet själv, det vill säga, de har få eller inga anställda och väljer att istället anlita hjälp vid behov (Götebo Johannesson, 2001). Johannisson och Lindmark (1996) påpekar att det finns bland de kvinnliga företagarna ett stort antal s.k. levebrödsföretag, där företagaren aldrig har föreställt sig att företaget skulle växa och utvecklas. 3

4 Detta har bidragit till en föreställning om att kvinnor är tveksamma till expansion. 4 Vad vill de kvinnliga företagarna? Kvinnors engagemang i sitt företag är så gott som alltid kopplat till andra engagemang, oftast familjen. I en studie av Sundin och Holmquist (1995) var det enskilt viktigaste skälet för kvinnor att välja eget företag framför anställning, omsorg om familjen. De valde alltså att starta eget för att få ökade möjligheter att kombinera familj och yrkesliv (Baude & Tyrkkö NUTEK B 1995:3). Samma resultat framkommer i senare studier, där det visar sig att, även om det är viljan till oberoende och behov av självförverkligande som står i centrum, så är omsorgen om barnen inte förhandlingsbar. Det är mycket viktigt för kvinnorna, att familj, barn och arbete samspelar (Götebo Johannesson, 2001). Man finner en paradox i kvinnors inställning till sitt företagande. De framhåller gärna själva ekonomisk självkänsla som en anledning till att driva eget företag, medan alla studier pekar på att pengar sällan är det som styr. Det vanligaste tycks vara, att kvinnor tenderar att ta ut relativt låg lön ur företaget, vilket i en förlängning kan visa sig innebära en ekonomisk risk då det påverkar deras framtida pension i form av lägre ATP-poäng (Carlsson & Eliasson, 1989). De kvinnliga företagarnas inställning till pengar gör också, att de ofta upplever problem i sina bankkontakter. De betraktas som mindre riskbenägna, ansöker om lägre belopp än vad män brukar göra och därför finns en risk att deras projekt inte tas på allvar (Götebo Johannesson, 2001). METOD Uppsatsen bygger på intervjuer med 12 kvinnor, i åldrarna 36 till 62 år, som driver egna företag. För att kvinnorna skulle kunna berätta öppet om sig själv och sitt företagande valdes Pirjo Birgerstams modell Min samtalsplan (Birgerstam, 1998). Tonvikten i metoden är att endast använda mycket övergripande och öppna frågor, så kallade begreppsområden (Birgerstam, 1998). Metoden inbjuder till utvikelser och improvisationer och är enligt Birgerstam en bättre modell att följa, än att välja en specifik mall eller att bara låta samtalet löpa helt fritt. Följande steg vägleder; Steg A: Sökandet efter information i sammanhang där företeelsen visar sig Steg B: Tillitsfullt tillägnande av informationen i sin helhet. Steg C: Indelning i naturligt avgränsbara betydelseenheter. Steg D: Renodling av betydelseenheternas kärnor. Steg E: Sammanfogning av betydelsekärnorna till personrelativa kategorier. Steg F: Sammanfogning av betydelsekärnorna till gemensam helhetsstruktur Steg G: Teoretisering och kritisk granskning av företeelsens allmänna karaktär. Återknytning till tidigare beskrivna teorier. Steg H: Förmedling av insikterna om den studerade företeelsen. RESULTAT De intervjuade kvinnorna är mellan 35 och 62 år gamla. De flesta har vuxit upp med en hemmavarande mor, men deras berättelser handlar ofta om mödrar som på ena eller andra sättet visat upp stor drivkraft. De har överlag haft god kontakt med båda sina föräldrar. Bakom deras val att starta eget företag finns orsaker som missnöje med tidigare anställning, slumpen, arbetslöshet eller att deras speciella verksamhet är så smal att möjligheten till anställning är närmast obefintlig.

5 En majoritet av kvinnorna återfinns inom omhändertagande- och serviceverksamhet. De uppger att detta beror på ett genuint intresse för människor i allmänhet. Trots att de flesta är överens om att det inledningsvis var ekonomiskt påfrestande, att fritiden blev i det närmsta obefintlig, anser de att det är värt det, då det samtidigt ger utrymme för autonomi. De säger också att företaget är som en del av dem själva och att anställning inte längre är ett alternativ. De sammanfattar det så att företaget givit dem stärkt självkänsla och mer frihet. Det har blivit ett sätt för dem att förverkliga sig själv. Kvinnorna anser, trots sitt stora engagemang i företaget, att familjen måste gå före. Ändå blir det ofta så, i praktiken, att företaget inkräktar på deras privata tid. Svårigheten att dra en tydlig gräns mellan företagaren och personen leder till en ständig balansgång, och även om de uppger att det är en fördel att själv få sätta sina arbetstider, anger de samtidigt att de arbetar väldigt mycket. Något alla kvinnor tar upp som ett problem är kontakten med myndigheterna. De upplever att det ofta är besvärligt och de känner att de har en djup respekt i negativ mening för den makt myndigheter har. Kvinnorna känner sig också ofta missförstådda i sina behov av att gå försiktigt fram, att låta företaget växa i sin egen takt. Ett annat problem de möter som företagare är ensamhet. Dock är det få av dem som kan tänka sig att anställa. De tänker sig hellre en form av samarbete med andra företagare. Gemensamt för de kvinnliga företagarna är att de inte vill låna pengar och att de tycker att det är svårt att ta betalt för sitt arbete. Farhågor de hade om att det skulle ta lång tid att bygga upp ett lönande kundunderlag har inte infriats. Istället konstaterar de flesta idag att det inte tagit så lång tid som de befarat. Kunder innebär för kvinnorna både positiva erfarenheter och betungande ansvar. Främst uppskattar de mötet med andra människor, men upplever samtidigt det att de faktiskt är beroende av kunderna. Kvinnorna beskriver sig som duktiga på det arbete de utför, men osäkra på sin roll som företagare. I egenskap av att vara kvinnor upplever de att de måste upprätthålla många olika roller samtidigt medan män lättare kan hålla familj och företag för sig. När det gäller hur män och kvinnor skapar sina företag ger kvinnorna en bild av att män ofta bygger tomma imponerande skal medan kvinnor hellre bygger upp företaget efter hand. Att kvinnliga företagare ofta anses vara negativa till expansion tycks, i det här fallet, handla mer om att kvinnorna lever i nuet. Idag är de nöjda, men i deras långsiktiga planering finns drömmar och visioner om något större. 5 DISKUSSION Hur tänker kvinnor när de startar sitt företag? När kvinnorna beskriver sitt företagande är det ofta lättare för dem att inledningsvis beskriva vad de inte är, alltså manliga företagare. Men en annan bild växer fram medan de berättar. Kvinnorna tycks inte, som annan forskning velat göra gällande, vara främmande för att expandera. När de startar sitt företag fokuserar de på det lilla, men har samtidigt drömmar och visioner om något större. Att starta eget är ett steg på vägen mot målet, och först när både de och företaget är redo för nästa steg går de vidare. När myndigheter och banker ska bedöma drivkraften hos kvinnan som söker stöd eller lån gör de det utifrån ett manligt tänkande. Om företagare som begrepp är manligt så är det inte förvånande att de har svårt att se någon drivkraft alls hos kvinnor som tar ett steg i taget. Att vara kvinnlig företagare I tidigare studier har man kommit fram till att det finns ett behov hos kvinnor att beskriva sig som kvinnliga företagare. Kvinnorna i denna studie är mer noga med att beskriva sig som kvinnor och företagare. Innebär detta att de ser sig som företagare istället för kvinnliga företagare, vilket de ju

6 faktiskt är? Vad är det för värderingar som döljer sig bakom valet att kalla sig antingen det ena eller det andra? Om vi ser begreppet företagare som ett fenomen som främst skrivs med manliga förtecken blir företagarfältet ett manligt fält. Detta betyder att män, per automatik har mer naturlig habitus att röra sig med på fältet än vad kvinnor har. Sett ur det perspektivet blir kvinna och företagare ett sätt att ta sig fram. En kvinna uttrycker det så att hon är kvinna, men med manliga drag. Kanske är det framförallt kvinnorna som ser sig som kvinnliga företagare, som upplever problem i sin roll som företagare, eftersom de placerar sig längst bort ifrån begreppet. Vad ska de göra istället? En idé är att arbeta för att höja statusen på kvinnors företagande och på kvinnliga branscher. Men, som Morhed (1993) säger, detta leder inte till en automatisk förändring av synen på kvinnligt företagande. Först måste det skapas medvetenhet och kunskap om kvinnokulturen och dess historia. Ta betalt Kvinnorna i undersökningen uppgav att de hade mycket svårt för att ta betalt. I grunden beror det kanske på att de faktiskt gör något de brinner för och till och med kunnat göra det gratis. Men det kan också vara så att kvinnorna har företaget så nära sig själv, de är sitt företag. På så vis är det sig själva de ska prissätta. Eller finns det en omedveten föreställning hos dem om att kvinnor ska drivas av omtanke om sina medmänniskor inte av tankar om egen vinning? Det framkom när de ombads att berätta om betalningen att det var näst intill omöjligt att tänka sig att kunderna skulle betala för något annat än själva den tid det tog att utföra arbetet. Alla andra omkostnader var något som de kvinnliga företagarna upplevde låg utanför kundens ansvarsområde. På så vis stannar också de kvinnliga företagen på en nivå där det på sin höjd går runt. Den tydligaste trenden är dessvärre att trots att de flesta av kvinnorna anser att de jobbar mer än heltid, är det få som tar ut motsvarande lön ur företaget. Detta påverkar i förlängningen inte bara deras möjligheter till att expandera, det vill säga realisera sina drömmar och visioner, utan också deras framtida pension. Nätverk För en del av kvinnorna innebär att vara med i ett nätverk framför allt social samvaro, medan andra ser det som ett utbyte företagare emellan. För de flesta är det ett stöd; där finns alltid någon att pratat med. Något som togs upp i detta sammanhang är de kvinnliga nätverkens tendens att självdö. Kvinnorna tror att det beror på att medlemmarna inte orkat driva dem vidare. En anledning till detta tror de kan vara att det egna företaget kräver all ens tid. Vad som framförallt är slående i deras resonemang, är den nedvärdering de gör av sitt nätverk när de refererar till det som en social sammanslutning. Är det för att de jämför det med något annat, något mer strukturerat och kanske också mer effektivt? Någon uttryckte det så, att man ju måste ha någon form av struktur och att de därför funderat på att införa vissa regler i sitt nätverk. Men utifrån ovanstående resonemang, finns det då inte en risk att medlemmarna kommer att falla ifrån? Om företagandet i sig är krävande, är det kanske det här mer sociala umgänget kvinnor behöver. Kombination med små barn Väl värt att ha med i en diskussion i Sverige år 2002 är det faktum att de flesta av kvinnorna hade hemmavarande tonåringar eller vuxna utflugna barn när de påbörjade sitt företagande. En av de intervjuade som valt att arbeta hemma i inledningsskedet vidhåller att det hade med företaget att göra, att det vid det tillfället var mest praktiskt. På den direkta frågan om det har något att göra med omhändertagande av barn blir svaret att kanske är det omedvetet så. De flesta av de intervjuade kvinnorna är överens om att små barn och företagande är svårförenligt. Om kvinnorna hade haft små barn i dag, skulle de omprioritera sina val men de gick inte närmare in på hur de skulle välja. Den enda av kvinnorna som inte arbetar heltid har små barn och har därmed gjort ett medvetet val att minska sin arbetstid för barnens skull. Detta är helt i överensstämmelse med tidigare forskning (Jakobsen, 1999 & Jakobsen & Karlsson, 1993), att kvinnor integrerar sitt företagande i sin totala livsform och anpassar företaget efter familjen. 6

7 Det verkar som man kan utläsa ur detta, att trots vårt samhälles jämställdhetspolitik innebär det fortfarande att kvinnorna tar hand om hem och barn i större utsträckning än männen vare sig kvinnan jobbar 20 timmar i veckan eller om hon arbetar 60 timmar. Detta skulle kunna ha den enkla förklaringen att kvinnorna gärna tar ansvaret för barnen och väntar med självförverkligande av egen fri vilja. Mönstret är dock samtidigt helt i enlighet med rådande samhällsdiskurs angående den kvinnliga könstillhörighetens åtaganden, vilket ger bilden av att det är svårt att veta vad som är fri vilja och vad som styr oss omedvetet genom våra grundläggande kulturella värderingar. Drivkraft Ett gemensamt drag är drivkraften inom kvinnorna. Om kvinnliga företagare inte har något annat gemensamt än att de är kvinnor måste dock drivkraften lyftas fram. Denna kraft kan ta sig olika uttryck beroende på var de lagt tyngdpunkten för sitt företagande. Drivkraften finns hos dem alla på ett mer generellt plan en form av inre styrka, som tar sig uttryck i en önskan om att lyckas, att klara sig mot alla odds. Det kan gälla expansion av sig själv eller sitt företag, ökning av omsättning, utbildning i förhållande till företaget eller känna egen inre tillfredställelse. Alla använder ordet i sina vokabulärer och redan initialt intervjuerna upplevs drivkraften tydligt. Marianne Sökjer- Petersens arbeten kring kvinnliga företagare talar för att företagandet i sig är ett självförverkligandeprojekt. Det är viktigt att skapa en god livssituation med ett intressant och stimulerande arbete. Detta är skönjbart även i denna uppsats men några kvinnor höll lönsamheten högt. Det paradoxala i detta är att lönsamheten inte är av ekonomiska skäl för den enskilda kvinnan, utan främst handlar om att de har anställda i företaget, löner ska utbetalas. En av kvinnorna noterar att ingen är villig att avstå lön. Det ligger nog mycket i det! 7 Till slut Kvinnorna berättar i intervjuerna om sina liv och erfarenheter som företagare. När man sammanfattar deras historier kan man se att det finns skillnad mellan deras inre upplevelser och deras yttre erfarenheter. De inre upplevelserna målar upp en bild av frihet, stolthet och entreprenörskap medan de yttre erfarenheterna mer handlar om problem, till exempel kontakt med myndigheter, att ta betalt och liknande. När kvinnorna stött på problem, har de ofta försökt lösa dessa genom att göra vad Argyris kallar single-loop-learning. De har helt enkelt försökt passa in i rollen, eller på fältet, som företagare genom att tillskansa sig manliga drag. Detta kan fungera, och gör det också, åtminstone på ytan. Men för att få ihop det och bli företagare behöver kvinnorna istället göra double-loop-learning. För att kunna förändra sina handlingar måste de alltså söka efter orsaken bakom sitt agerande, vilka motiv som styr. Argyris menar, att vi genom denna självreflektion kan ändra perspektiv och inse att det kanske går att tolka situationen annorlunda och sålunda hitta nya handlingsstrategier. De kvinnliga företagarna behöver förses med verktyg för att förstå de begrepp som styr deras tolkningar och utformar deras personliga verklighet. Först när kvinnor har kunskap om var deras tolkningar har sina rötter kan de anamma ett mer kvinnligt perspektiv på sitt företagande. Ambitionen med denna uppsats är att undersöka om det finns något sådant som ett genuint kvinnligt företagande. Det framkommer att kvinnorna innehar en stor drivkraft och känner sig stolta över det arbete de utför. Men i sin roll som företagare märks en viss osäkerhet. De har alla en föreställning om hur kvinnligt företagande ser ut, men upplever samtidigt att denna form av företagande inte är helt accepterat. Grundläggande värderingar kan tänkas ligga bakom deras önskan att bli betraktade som enbart företagare, istället för kvinnliga företagare. Den rådande diskursen gällande genus har, i det att den får råda på ett omedvetet plan och därigenom undgå att bli ifrågasatt, ett fast grepp om tolkning av upplevelser. Med hjälp av koncept som könsneutralisering riskerar man kanske då att aldrig nå längre i sitt sökande än till den punkt där man kan konstatera att det beror på just rådande diskurs.

8 Generaliserbarhet Inför uppsatsen intervjuades 12 företagande kvinnor vilka utgör en försvinnande liten grupp i förhållande till populationen i Sverige. Det som dock relativt snabbt kunde noteras under intervjuerna, så som tidigare nämnts, var att kvinnorna inom den intervjuade gruppen, delade många åsikter och diskuterade en likartad problematik under intervjutillfällena. Man kan utrycka det som en informationsmättnad, det vill säga, en upprepning av den totala gruppens synsätt angående kvinnor och kvinnligt företagande som helhet. Utifrån detta perspektiv är undersökningen generaliserbar till en större gruppering. Frågan är dock om man kan föra samman Sveriges kvinnliga företagare under några rubriker och utifrån dessa tolka henne? Sålunda förblir frågan som ställdes inledningsvis Finns det en enhetlig kvinnlig företagare eller är de gemensamma dragen endast de att de är kvinnor och företagare? kanske är frågan något mer utredd, men fortfarande obesvarad. 8

9 REFERENSLITTERATUR I UPPSATSEN Argyris, C. (1985). Action Science. London: Jossey-Bass Limited. Baude, A. & Tyrkkö, A. (1995). Anställd eller företagare reflektioner kring kvinnors möjligheter att välja sin plats i arbetslivet, ur Pengarna och livet perspektiv på kvinnors företagande. NUTEK B 1995:3. Bengtsson, M. (2001). Tid, rum, kön och identitet. Lund: Studentlitteratur. Berge, B-M. (1997). Styra eller styras. Att skapa kön i klassrummet, ur Nordborg, G. (red.) (1997). Makt och kön. Stockholm: Symposium. Birgerstam. P. (2000). Skapande handling om idéernas födelse. Lund: Studentlitteratur. Birgerstam. P. (1999). Ett fenomenologiskt tillvägagångssätt- en parallell till visualisering som arbetsmetod, ur Lindén, J. Westlander, G. Karlsson, G.(red.) (1999) Kvalitativa metoder i arbetslivsforskning. Uppsala: TK i Uppsala AB. Birgerstam. P. (1998). Samtal- och intervjumetodik. Lund: Lunds universitet, psykologiska institutionen. Bladh, C. (1993). Att överleva i en stad i kris den gifta stockholmskans försörjning, ur Sjöstedt, L. (red.), Kvinnornas historia. Stockholm: Forskningsrådsnämnden. Bourdieu, P. (1999). Den manliga dominansen. Göteborg: Daidalos. Bourdieu, P. (1995). Praktiskt förnuft. Göteborg: Daidalos. Due Billing, Y. (1995). Att starta eget ett attraktivt alternativ till en traditionell organisationskarriär?, ur Pengarna och livet perspektiv på kvinnors företagande. NUTEK B 1995:3. Eliasson, M. & Carlsson, M. (1989). Kvinnopsykologi. Stockholm: Natur&Kultur. Francke. P. (1995). LUM- Lunds Universitet Meddelar, nr. 14. Fredelius, G, Klein Frithiof, P & Ursing, I. (1994). Kvinnoidentitet. Stockholm: Natur&Kultur. Fredholm, K. (1992). Kvinnor och jämställdhet. Stockholm: Utbildningsförlaget. Freeman, A, Pretzer, J, Fleming, B & Simon, K. M. (1994). Kognitiv psykoterapi i Klinisk tillämpning. Danderyd: Pilgrim Press. Göransson, A. (1993). Från Sara Videbeck till Sofia Gumaelius männen, makten och marknaden, ur Sjöstedt, L. (red.), Kvinnornas historia. Stockholm: Forskningsrådsnämnden. Götebo Johannesson, P. (2001). Våga vara egen. Om kvinnligt företagande. Etnologiska föreningen i Västsverige. Holmquist, C. (1995). Den kvinnliga företagaren kvinna och/eller företagare?, ur Pengarna och livet perspektiv på kvinnors företagande. NUTEK B 1995:3. Jakobsen, L. (1999). Livsform, kön och risk- En utveckling och tillämpning av livsformsanalys. Lund: Arkiv Förlag. Jakobsen, L. & Karlsson, C. (1993). Arbete och kärlek. En utveckling av en livsformsanalys. Lund: Arkiv Förlag. Kåvert, A & Nilsonne, Å. (2002). Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning. Stockholm: Natur och kultur. Magnusson, E. (1997). Att vara en riktig kvinna på kontoret, ur Nordborg, G. (red.) (1997). Makt och kön. Stockholm: Symposium. Masreliez-Steen, G. & Modig, M. (1992). Självkänsla kvinnlig, manlig mänsklig. Lund: Natur och kultur. Matovic M. (1993). Utförsåkning, bergsbestigning eller berg- och dalbana?, ur Sjöstedt, L.(red), Kvinnornas historia. Stockholm: Forskningsrådsnämnden. Morhed, A. (1993). Mellan kvinnofråga och kvinnovetenskap, om kvinnodiskursens utveckling och disciplinering. Uppsala Universitet: Sociologiska Institutionen. Ohlsson, J. & Öhman, J. (1997). Kvinnliga och manliga chefer finns det ett glastak? ur Persson, I. & Wadensjö, E. (red.), Glastak eller glasväggar? Den könssegregerade arbetsmarknaden. SOU 1997:137 Stockholm: Fritzes. Palm, A. (1994). Kognitivt förhållningssätt. Lund: Natur och Kultur. Perris, C. (1996). Kognitiv terapi i teori och praktik. Lund: Natur och Kultur. Pervin, L.A & John, O.P. (1997). Personality, theory and research. New York: John Wiley&Sons, Inc. Ritzer, G. (1996). Sociological Theory. New York: McGraw-Hill International Editions. Sangregorio, I. (1993). Befrielsen är nära ur Sjöstedt, L. (red.), Kvinnornas historia. Stockholm: Forskningsrådsnämnden. Sundin, E. (1995). Kvinnors företagsamhet en spegling av samhället, ur Pengarna och livet perspektiv på kvinnors företagande. NUTEK B 1995:3. Sökjer-Petersen, M. (2001). Nätverk, tillväxt och kvinnligt företagande. Lund: Lunds universitet, institutionen för psykologi Wahl, A. (1996). Företagsledning som konstruktion av manlighet, ur Kvinnopsykologisk tidskrift, 1996:1. Young, J.E. (1999). "Cognitive therapy for personality disorders: a schema-focused approach. Sarasota Florida: Professional Resource Press. Young, J.E. Klosko, J.S. (1993). Reinventing your life. New York: 9

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via Den ofrivilligt frivillige företagaren (avhandling) 2011-04-01 Doktor i Sociologi, Linköpings universitet Den ofrivilligt frivillige företagaren

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen 1984-2003 - En studie av likheter och skillnader med avseende på kön Rapport från samhällsvetenskapliga fakultetens

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Strategiskt entreprenörskap och företagsledning

Strategiskt entreprenörskap och företagsledning Strategiskt entreprenörskap och företagsledning Mattias Nordqvist Professor i företagsekonomi och föreståndare, Center for Family Enterprise and Ownership (CeFEO) Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

Du Kvinna, köp ett företag!

Du Kvinna, köp ett företag! Du Kvinna, köp ett företag! Kvinnor, kvinnor, kvinnor Vad skulle männen vara utan kvinnor? Få min Herre, mycket få! Mark Twain Men det fanns också män i det förgångna som hade andra uppfattningar: Kvinnor

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Elva tester som utmanar och utvecklar Kjell Ekstam Argument Förlag Testa din självkänsla Här nedan finns 25 frågor som du ska besvara med ett kryss i ja-, nej- eller osäkerrutan. Tänk

Läs mer

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Hur snacket går & vem som får pengarna Jeaneth Johansson & Malin Malmström Vem är innovatör/entreprenör Sociala konstruktioner Konstruktioner

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Frågandets betydelse. Gunnar Lindberg, Östersund

Frågandets betydelse. Gunnar Lindberg, Östersund Frågandets betydelse Gunnar Lindberg, Östersund Frågandet som fenomen har fått en allt större betydelse för mig under min yrkesverksamma period. Jag har nu arbetat inom skolans värld sedan 1971, och genom

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT

VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT WhitePaper från Dale Carnegie Training Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. drive_engagement_031113_wp_sw

Läs mer

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Föreläsning 6. Tidsanvändning. Hushållstyper Roman (1997) 1281 sammanboende eller gifta par. Totalt: bild 1,

Föreläsning 6. Tidsanvändning. Hushållstyper Roman (1997) 1281 sammanboende eller gifta par. Totalt: bild 1, Föreläsning 6 Tidsanvändning Totalt: bild 1, Ungefär lika mycket arbete men kvinnor gör mer obetalt och män mer betalt Bild sid 25 Variationer över livet (Bild 2 SCB) Olika mellan olika livssituationer

Läs mer

STUDIENS UTGÅNGSPUNKTER

STUDIENS UTGÅNGSPUNKTER STUDIENS UTGÅNGSPUNKTER # Offentliga sektorns omvandling kvinnors förflyttning på arbetsmarknaden # Sveriges enskilt största arbetsgivare för kvinnor # Vård och omsorg är den delverksamhet som är mest

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt

Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt En Demoskopundersökning på uppdrag av Svenskt Näringsliv 2011-07-02 Om undersökningen Syfte Att undersöka attityder till förslag om vinstbegränsning bland

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

JÄMSTÄLLDHET I TEORI GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I TEORI OCH PRAKTIK Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kvantitativt numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare) eller jämn könsfördelning av resurser

Läs mer

TRE SKIFTEN SOM OMFORMAR ARBETSMARKNADEN

TRE SKIFTEN SOM OMFORMAR ARBETSMARKNADEN AGENDA KONSTEN ATT ATTRAHERA, BEHÅLLA OCH LEDA DEN UNGA GENERATIONEN Sofia Rasmussen VD, Rasmussen Analys AB Tre skiften som omformar arbetsmarknaden Värderingsskiftet bland dagens unga Arbetslivsvärderingar

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom

Läs mer

Religionsdidaktik med inriktning mot konfirmationsarbete, 2a

Religionsdidaktik med inriktning mot konfirmationsarbete, 2a konfirmationsarbete, 2a Moment 3 Ledarutveckling Stiftsgården i Undersvik 2009-09-21 22 Professor Jørgen Straarup Presentation av Lee G. Bolman & Terrence E. Deal, Nya perspektiv på organisation och ledarskap,

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM

Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet FOKUS NÄTVERK EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM M A R I E E R L A N D S S O N, F R I D A T I V E R M A N & M A T T I A S T R A N B E R G

Läs mer

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner - En undersökning av svenska folkets inställning till lägstalöner

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram Liberal feminism - att bestämma själv stämmoprogram Partistämman 2015 Liberal feminism - att bestämma själv Centerpartiet vill att makten ska ligga så nära dem den berör som möjligt. Det är närodlad politik.

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - - Män, kvinnor och språket - Få ämnen är så svåra att behandla som språket och dess influenser. Detta hävdar jag

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Kursplan 1(2) Ekonomihögskolan. Kurskod GVA311 Dnr EHV 2002:154 Beslutsdatum Poängtal 10. Nivå Kursplanen gäller från

Kursplan 1(2) Ekonomihögskolan. Kurskod GVA311 Dnr EHV 2002:154 Beslutsdatum Poängtal 10. Nivå Kursplanen gäller från 1(2) Kursplan Ekonomihögskolan Kurskod GVA311 Dnr EHV 2002:154 Beslutsdatum 2002-12-19 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Genusvetenskap och rätt Gender Science and Law Juridik Poängtal 10 Nivå 1-10

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Metod. Narrativ analys och diskursanalys

Metod. Narrativ analys och diskursanalys Metod Narrativ analys och diskursanalys Narrativ analys Berättande Som en metafor för människans liv Som en grundläggande form för tänkande och meningsskapande Handlingar som del av berättelser Berättande

Läs mer

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Dale Carnegie Training Whitepaper

Dale Carnegie Training Whitepaper Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Enhance_engagement_062513_wp_EMEA ÖKAT MEDARBETARENGAGEMANG: DEN NÄRMASTE CHEFENS ROLL Medarbetarens

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

1. NYA KRAV PÅ MEDARBETARE OCH LEDARE

1. NYA KRAV PÅ MEDARBETARE OCH LEDARE HUR HAR ARBETSMARKNADEN FÖRÄNDRATS OCH VAD BETYDER DET FÖR UNGA OCH ARBETSGIVARE? 1. NYA KRAV PÅ MEDARBETARE OCH LEDARE Tankearbete Automation Specialisering Sofia Rasmussen Grundare av Rasmussen Analys

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer