Bilaga 1 FORSKNINGSPLAN FÖR PROJEKT "HÄLSOCOACHER

Transkript

1 FORSKNINGSPLAN FÖR PROJEKT "HÄLSOCOACHER 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERGRIPANDE SYFTE... 3 SPECIFIKA SYFTEN... 3 BAKGRUND... 3 TIDSPLAN OCH FINANSIERING... 6 DELTAGANDE LANDSTING, KOMMUNER OCH VÅRDCENTRALER... 6 PROJEKTBESKRIVNING... 8 Intervention... 8 Rekrytering, målgrupp och kriterier för inklusion och exklusion... 8 Sampel storlek och randomisering... 9 Datainsamling vid vårdcentral/landsting... 9 i. Medicinska prover/test (alla VC)... 9 ii. Enkät (alla VC) iii. Vårdkonsumtion (alla VC) iv. Kostnadsanalys (fyra VC) v. Intervjuer och fokusgrupper (fyra VC) Statistik DATAHANTERING OCH SEKRETESS PLANERADE ANALYSER PER VÅRDCENTRAL RESPEKTIVE I HELA STUDIEPOPULATIONEN STUDIENS BETYDELSE REFERENSER

3 Ö V E R G R IP A N D E S Y F T E Syftet med uppdrag hälsocoacher och sociala mötesplatser är att: Ge landsting och kommuner kunskap och inspiration om hur de tillsammans med den ideella sektorn kan bidra till ett hälsofrämjande arbetssätt för att äldre personer ska kunna känna välbefinnande, gemenskap och ha ett aktivt och hälsosamt åldrande. I Ottawamanifestet 1986 (WHO) formulerades att Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och att förbättra den. För att nå ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande måste individen eller gruppen kunna identifiera sina strävanden och bli medvetna om dem, tillfredsställa sina behov och förändra eller bemästra miljön. Hälsa ska därför ses som en resurs i vardagslivet och inte som målet i tillvaron. Öka förutsättningarna för äldre personer med lättare sjuklighet att förbättra hälsan genom hälsocoachning och ett brett aktivitetsutbud av meningsfulla aktiviteter. Landstingens uppgifter kan sammanfattas enligt följande; identifiering av försöks- och kontrollpersoner, objektiv och subjektiv uppföljning av hälsostatus, ge hälsocoachande samtal samt samverkan med kommun och ideell sektor. Kommunernas uppgifter kan sammanfattas som att organisera målgruppsanpassade mötesplatser. Det ska finnas tillgång till möjligheter för fysiska aktiviteter, aktiviteter kring mat och matlagning samt även sociala aktiviteter. Sociala aktiviteter bör bygga på att skapa nya relationer och gemenskap mellan de personer som deltar. S P E C IF I K A S Y F T E N Ett mer specifikt syfte med projektet är att beskriva genomförandet av uppdrag hälsocoacher och sociala mötesplatser, som innefattar försöksverksamhet på vårdcentral samt på mötesplatser, genom att belysa: 1. Föreligger någon skillnad i hälsorelaterade livskvalitet mellan interventionsgrupp och kontrollgruppen? 2. Föreligger någon skillnad i medicinska värden och subjektivt skattade levnadsvanor mellan interventionsgrupp och kontrollgruppen? 3. Är interventionen kostnadseffektiv? B A K G R U N D Demografi En allt större del av befolkningen blir allt äldre, och många lever till riktigt hög ålder. Var tredje svensk kommer 2025 att vara över 60 år och 2050 beräknas medellivslängden ha ökat till 86,2 år för kvinnor och 83,6 år för män (1). En åldrande befolkningen innebär både en utmaning och en möjlighet för samhällets ekonomiska och sociala utveckling. Till exempel visar en prognos att kostnaderna för äldreomsorg och sjukvård kan komma att öka med 270 procent fram till år 2040, men trots att Sverige har väl fungerande välfärdssystem ur ett internationellt perspektiv står den svenska välfärdsmodellen inför stora prövningar framöver. En ökad andel äldre leder även till ökad efterfrågan på omsorg samt hälso- och sjukvård. Eftersom sjukdomar är vanligare bland äldre personer jämfört med yngre personer är de ekonomiska besparingar som kan göras i sjukvården genom hälsofrämjande och förebyggande insatser därför större per person för äldre än för yngre (1). 3

4 Hälsofrämjande perspektiv Ur ett hälsofrämjande perspektiv ses hälsa enligt WHO som individens förmåga att uppnå sin kapacitet och att samspela positivt med utmaningar i omgivningen. Hälsa är en resurs i vardagen och inte målet med livet; det är ett positivt begrepp som betonar sociala och personliga resurser likaväl som fysisk förmåga (2). Hälsoförändringar under åldrandet kan bero på beteenden, vanor och ovanor som grundlagts under ett långt liv. Utöver att olika levnadsvanor påverkar hälsan så har vardagslivets villkor utifrån exempelvis utbildning, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, ekonomiska villkor samt förutsättningar för socialt deltagande stor betydelse för olika grupper i samhället. Att vara delaktig i samhället betyder mycket för det materiella, psykosociala och politiska medinflytandet, vilket i sin tur är grunden för social välfärd och jämlik hälsa. Ojämlikhet i hälsa Samtidigt som allt fler blir äldre är dock hälsan ojämnt fördelad. Denna ojämlikhet börjar tidigt i livet och fortsätter in i ålderdomen. Socialstyrelsen konstaterade i en rapport 2009 att hälsan är ojämnt fördelad över olika sociala grupper och kön samt att det också finns regionala skillnader. Trots att kvinnors medellivslängd är högre jämfört med männens har kvinnor till exempel inte samma positiva åldersutveckling som män. Men att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet; genom hälsofrämjande och förebyggande insatser går det att både förlänga människors liv och förbättra livskvalitet och välbefinnande (1). En central målsättning i den nationella folkhälsopolitiken är att ge människor förutsättningar att leva ett gott liv med hög livskvalitet på äldre dagar. Detta är även en grundläggande tanke bakom den nationella värdegrunden inom vården och omsorgen om äldre. Den nationella folkhälsopolitiken understryker dessutom att ett effektivt folkhälsoarbete bygger på ett gemensamt ansvarstagande mellan bland annat det offentliga och den ideella sektorn. En samverkan mellan det offentliga, ideella och privata ökar möjligheterna till att utveckla bättre och fler metoder för att förstå och påverka det egna hälsotillståndet. Det är därför mycket angeläget att satsa på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inom landsting, kommun och ideell sektor. Att öka förutsättningarna för utveckling av fler hälsofrämjande insatser kan leda till ett ökat välbefinnande och att funktionsnedsättningar hos äldre samt behovet av vård och omsorg kan skjutas upp (3). Social gemenskap Det finns flertal studier som visar att social gemenskap har stor betydelse för hälsan. Social gemenskap stärker den egna självbilden, ökar känslan av tillhörighet och kan också utgöra en hjälp att klara av vardagen. Det finns också studier som visar på att deltagande i sociala aktiviteter har positiva effekter på välbefinnandet, dessutom lyfter äldre själva den sociala gemenskapen som den viktigaste källan till god hälsa (4-6). Statens folkhälsoinstitut har i en omfattande litteraturgenomgång identifierat fyra hörnpelare för ett hälsosamt åldrande (social gemenskap, meningsfullhet, fysisk aktivitet och goda matvanor) där betydelsen av social gemenskap tydligt framkommer (7). Enligt den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor som utförs årligen minskar dock antalet sociala kontakter med stigande ålder, vilket exempelvis kan bero på att arbetslivskontakterna avtar och det sociala nätverket krymper p.g.a. olika orsaker (8). Av den anledningen är den sociala gemenskapen särskilt viktig att beakta i förebyggande och hälsofrämjande insatser till äldre. Mötesplatser överlag kan göra det möjligt för äldre att skapa nya kontakter och få ta del av social gemenskap och delaktighet vilket påverkar hälsan positivt. Samverkan mellan landsting, kommun och ideell sektor viktig En annan viktig utgångspunkt är att förebyggande och hälsofrämjande insatser i samhället bör vila på en samverkan mellan landsting, kommun och ideell sektor, något som idag kan utvecklas. 4

5 En ökad samverkan kan sannolikt bidra till ökade resurser i det hälsofrämjande arbetet bland äldre genom att exempelvis verksamhetens arbete nyttjas på ett mer effektivt sätt samt att frivilliga resurser tillvaratas. En breddad samverkan kan dessutom ge struktur för hur landsting, kommun och ideell sektor på ett effektivt sätt kan kommunicera och samordna arbetet kring äldres hälsa. En ökad samverkan leder också till ett mer integrerat samhälle vilket ökar delaktigheten som har positiv påverkan på det hälsosamma åldrandet (9). Det finns exempel på hur en gemensam överenskommelse mellan kommun och frivilligsektor kan utgöra en bra struktur för hur samverkan kan kommuniceras (10). Att bygga vidare på samverkan med frivilliga är givetvis värdefullt och det ligger också i linje med folkhälsopropositionens intentioner. Socialt stöd är en viktig faktor för att uppnå en varaktig livsstilsförändring (11) och en viktig utgångspunkt är därför att arbetet med hälsocoachning beaktar vikten av personliga möten mellan patient och primärvård och där mötesplatsen kan utgöra en plats för formandet av sociala relationer och livsstilsförändring. Ett sådant upplägg förmodas öka chanserna till att aktualisera det som känns mest angeläget och möjligt för patienten att förändra samt öka chanserna för att en livsstilsförändring påbörjas. Ett gott åldrande förbättrar och förlänger livet Det finns starka etiska argument för att vidta åtgärder så att äldre personer kan bibehålla en god hälsa, ha ett aktivt åldrande och kunna känna välbefinnande. En central målsättning i den nationella folkhälsopolitiken (prop. 2007/08:110) är att ge människor förutsättningar att leva ett gott liv med hög livskvalitet på äldre dagar. Det är även en grundläggande tanke bakom den nationella värdegrunden inom vården och omsorgen om äldre. Det är väl belagt att förebyggande och hälsofrämjande insatser har god potential att bidra till detta. Enligt forskningen bör hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser främst ske inom fyra områden, de så kallade fyra hörnpelarna för ett gott åldrande; social gemenskap och stöd, meningsfullhet, fysisk aktivitet, goda matvanor (2). Social gemenskap och stöd Det är många faktorer som påverkar välbefinnandet hos äldre. Socialt stöd och relationer med familj och vänner är betydelsefullt för ett gott åldrande. Därutöver behövs mötesplatser där de äldre kan uppleva social gemenskap. Sociala nätverk bidrar till att stärka individens självbild och ökar känslan av tillhörighet och meningsfullhet i det dagliga livet. Mötesplatser där äldre kan knyta nya kontakter kan därmed utgöra en stödjande miljö för äldres sociala deltagande. Detta kan även bli en ingång till fysisk aktivitet och goda matvanor. Meningsfullhet Alla människor vill ha en meningsfull tillvaro och känna sig delaktiga och behövda i samhället eller i en mindre krets. Annat som ger mening i vardagen kan vara att man klarar sig själv och har kvar sina tidigare, eller får nya, intressen i livet. Vad som upplevs som meningsfullt är självklart individuellt, men ofta kan vardagsrutiner till exempel handla, laga mat eller besöka vänner värderas högt. Fysisk aktivitet En av de insatser som har den största positiva effekten på människors hälsa är en ökning av den fysiska aktiviteten hos dem som rör sig för lite eller är helt inaktiva. Hälsovinsterna är i stort sett desamma för äldre personer som för övriga, bland annat förbättrad syreupptagningsförmåga, ökad muskelstyrka, bättre rörelsemönster och balans. Goda matvanor Maten och trivsamma måltider har stor betydelse för hälsa och välbefinnande i alla åldrar. Många äldre har redan bra matvanor och att främja goda matvanor ger stora vinster för människors välbefinnande. 5

6 Motiverande samtal Motiverande samtal, eller MI (förkortning av den engelska benämningen Motivational Interviewing), är en evidensbaserad samtalsmetod i syfte att stödja förändring av problembeteenden inom främst hälsooch livsstilsområdet. Målet är att förtydliga och förstärka klientens egen motivation och tilltro till att genomföra en förändring. Detta kan ställas i kontrast till ett mer konfrontativt förhållningssätt där klienten blir tillsagd vad han eller hon bör göra. MI har under de senaste drygt 25 åren vuxit fram ur kliniskt arbete och forskning och sprids idag över världen i en allt snabbare takt. Studier visar signifikanta effekter av endast en till två MI-samtal för att upphöra med exempelvis skadlig alkoholkonsumtion eller tobaksrökning. Det har gjorts mer än 200 randomiserade, kontrollerade studier om MI och det finns starka bevis för att MI är en effektiv behandlingsmetod, speciellt vid alkohol-, tobak och narkotikamissbruk men även vid andra beteendeförändringar. Exempelvis vet man att MI är mer effektivt än traditionell rådgivning (12) och om MI föregår annan behandling blir behandlingen mer långvarig och stabil. Effektstorleken av MI i kombination med annan behandling är d=0.6, ett år efter genomförd behandling (13). Vidare vet man att MI har effekt som ensamstående intervention (14) och att det är en kostnadseffektiv behandling eftersom metoden endast inbegriper enstaka samtal med en klient. Till exempel påvisar MI med fyra sessioner lika god reduktion i konsumtionen av alkohol som tolv-stegs-program och färdighetsträning (kognitiv beteendeterapi, KBT) på vardera tolv sessioner (15). T I D S P L A N O C H F I N A N S IE R IN G Uppdraget är treårigt och för år 2010, 2011 och 2012 avsätts 14 miljoner kronor årligen. Fördelning av medel är enligt följande: Ersättning till landsting: sek Ersättning till kommuner: sek Ersättning till utvärdering: sek Uppdraget skall redovisas senast den 1 oktober 2013 till Socialdepartementet. D E L T A G A N D E L A N D S T IN G, K O M M U N E R O C H V Å R D C E N T R A L E R Region Skåne Helsingborg kommun Malmö kommun Kristianstad kommun Sjöbo kommun Vårdcentralen Drottninghög i Helsingborg Vårdcentralen Påarp i Helsingborg Vårdcentralen i Sjöbo Vårdcentralen Näsby i Kristianstad 6

7 Vårdcentralen Östermalm i Kristianstad Vårdcentralen Kirseberg i Malmö Landstiget Sörmland Eskilstuna kommun Gnesta kommun Vingåkers kommun Skiftinge Vårdcentral i Eskilstuna Fröslunda Vårdcentral i Eskilstuna Vingåkers Vårdcentral i Vingåker Gnesta Vårdcentral i Gnesta Landstinget Jönköping Jönköpings kommun Mullsjö kommun Gislaved kommun Sävsjö kommun Tranås kommun Kungshälsan i Jönköping Rosenhälsan i Jönköping Sävsjö Vårdcentral i Sävsjö Mullsjö Vårdcentral i Mullsjö Tranås Vårdcentral i Tranås Gislaved Vårdcentral i Gislaved Smålandsstenar Vårdcentral i Gislaved Landstinget Värmland Hammarö kommun Kils kommun Sunne kommun 7

8 Säffle kommun Vårdcentralen Skoghall- Lövnäs Vårdcentralen i Säffle Vårdcentralen i Kil Vårdcentralen i Sunne P R O J E K T B E S K R IV N I N G Intervention Alla deltagare kommer att erbjudas sedvanlig primärvård baserad på den behandlingspraxis som finns vid respektive vårdcentral. Interventionsgruppen kommer dessutom att erbjudas mer omfattande hälsocoachning. Hälsocoachning baseras på motiverande samtal. Motiverande samtal (MI) är en evidensbaserad metod vars huvudsakliga mål är att hjälpa människor till förändring. MI innefattar såväl ett förhållningssätt som strategier. Metoden bygger på samarbete, där individens autonoma ställning är vägledande. Motivation och motstånd till förändring ses som något som uppstår i relation till kontexten, och kan därmed påverkas av behandlarens samtalsstrategier. MI har effekt när det gäller förebyggande arbete med livsstilsfrågor inom hälso- och sjukvård. Metoden kan användas vid såväl korta möten som längre interventioner. Motiverande samtal är en relativt välkänd och utbredd metodik, och kan därför förekomma också som en del i sedvanlig primärvård. I föreliggande studie kommer emellertid alternativet hälsocoacher att förfoga över radikalt mer resurser. Statens Folkhälsoinstitut ersätter vårdcentralerna med kronor per deltagare i interventionen hälsocoacher men endast med 3000 kronor per deltagare i sedvanlig primärvård. Rekrytering, målgrupp och kriterier för inklusion och exklusion Rekrytering sker genom annonsering, besök hos vårdgivare och/eller kallelse via patientregister. Patient som motsvarar inklusionskriterier erbjuds att ingå i studien, och randomiseras till hälsocoach eller sedvanlig primärvård. Målgruppen för försöksverksamheten är individer i åldern år med lättare sjuklighet. Kriterier för inklusion är ålder år och att patienten har ett eller flera av nedanstående problem: har förhöjt blodtryck ( /90 99) som inte behandlas med läkemedel, har förhöjt blodsocker (Hba1c mmol/mol) som inte behandlas med läkemedel, har lättare depression (12-20 poäng enligt MADRS självskattningsskala) som inte behandlas med läkemedel har ett midjemått ( 94 för män, 80 för kvinnor) ger informerat samtycke 8

9 Patient som vid inklusionen har ett eller flera värden högre än de ovan angivna gränsvärdena erbjuds sedvanlig behandling men ingår inte i projektet. Exklusionskriterier, utöver ovan sagda, är demens, psykisk sjukdom eller annan sjukdom som bedöms olämplig för deltagande. Sampel storlek och randomisering Totalt kommer 1500 patienter att rekryteras för intervention och 500 för sedvanlig behandling (ca 70 respektive 30 per vårdcentral). Randomiseringen görs vid varje vårdcentral. Patient får välja mellan slutna kuvert, vars innehåll är okänt för såväl patient som personal. Datainsamling vid vårdcentral/landsting i. Medicinska prover/test (alla vårdcentraler ) Vid baslinjemätning och uppföljningar efter 3, 6,12 och 18 månader kommer nedanstående medicinska prov/test att genomföras. En detaljerad manual kommer att utarbetas i syfte att standardisera mätningar och kommer finnas tillgänglig för testpersonal som finns utsedd vid varje vårdcentral utifrån kompetens på området. Blodtryck Blodtrycket mäts efter 5 10 minuters vila. Patienten ska undvika kaffe, tobak eller tyngre fysiskansträngning 30 minuter före undersökningen. Personen ska sitta bekvämt med stöd för ryggen och fötterna på golvet (ej korslagda ben). Armen ska vila bekvämt med överarmen i hjärthöjd; oftast behövs ett särskilt stöd. Välj blodtrycksmanschett med adekvat bredd. En alltför smal eller alltför bred manschett ger en över respektive underskattning av blodtrycksnivån. Pumpa upp och palpera först det systoliska blodtrycket för att undvika en felaktig registrering(auskultatoriskt gap). Luften släpps ur blåsan med en hastighet av 2 3 mm Hg per pulsslag (sekund), och blåsan ska tömmas helt mellan registreringarna. Alla undersökningar ska baseras på medelvärdet av minst två registreringar avlästa på närmast jämna tal (för att undvika sifferpreferens) med någon minuts intervall. Vid stora variationer (>5 mm Hg) bör fler registreringar ske. Mät blodtrycket i båda armar första gången och välj armen med högst tryck (skillnad > 10 mm Hg) för fortsatta mätningar; vid lika tryck används enligt konvention höger arm. Mät blodtryck i stående efter 1 minut hos äldre och diabetiker eller vid misstanke om postural hypotension. Blodprov Innan provtagning rengörs huden med desinfektionsmedel före provtagningen. Provtagning ska föregås av tio timmars fasta (man får bara dricka vatten). 9

10 Blodprov tas med en kanyl från venblod via armvecket i syfte att kartlägga halten av kolesterol, LDLkolesterol, HDL-kolesterol och triglycerider i blodet. Även undersökning av långtidsblodsocker (Hba1c) görs genom provtagning på venblod. Vikt Digital våg, som kalibreras inför mätning, avsedd för medicinskt bruk, kommer att användas. Då kroppsvikten varierar under dygnet kommer riktlinjer användas för hur och när vägningarna ska utföras. Vägning sker vid ungefär samma tidpunkt på dygnet, gärna på morgonen före frukost. Patienten bör vara klädd i underkläder och utan skor och vikten anges i närmaste 0,1 kg, alltså med en decimal. Längd Kroppslängden anges i cm. Korrekt kroppslängd mäts stående fullt uppsträckt, utan skor eller huvudbonad. Ryggen ska vila mot en vägg och huvudet vara framåtriktat. Midjemått Midjemåttet mäts med hjälp av ett måttband på ett standardiserat sätt. Det mäts efter en avslappnad utandning, cirka två centimeter ovanför naveln, vilket är precis under nedersta revbensbågen. 6 minuters gångtest Är ett sub-maximalt konditionstest som engagerar både central och perifer cirkulation, muskel och ledfunktion. Testet är standardiserat (16) och i enlighet med ATS Guidelines (17). Testet utförs på en 30 m lång sträcka i en korridor med så lite störningsmoment som möjligt. Upprepning av testet bör ske ungefär vid samma tid på dagen för att minska dygnsvariation. Instruktionen till patienten är att gå så långt som möjligt under 6 minuter och målet är att bli ordentligt ansträngd genom att gå fram och tillbaka på den uppmätta sträckan. Det är fritt att stanna och vila eller avbryta, men klockan går starta igen så fort patienten kan. Man bör ej samtala under testets gång. Testet inkludera Borgs skalor (CR 10 och RPE), varvid instruktion av dessa ska föregå testet (18). Patienten ska inte värma upp före test och ska ha suttit minst 10 minuter före teststart. Kontrollera/mät puls och notera behov av gånghjälpmedel. Ett stoppur behövs i utrustnings väg. Patienten meddelas då 3 respektive 1 minut återstår av testet. När sex minuter passerat sker skattning av Borgs skalor. Förutom detta noteras puls och gångsträckan i meter. ii. Enkät (alla vårdcentraler ) En för alla vårdcentraler gemensam enkät kommer att utarbetas. Enkäten innehåller frågeblocken: 1. Bakgrundinformation (kön, ålder, födelseland, utbildning, sysselsättning, socioekonomi samt socialgemenskap). 2. Hälsorelaterad livskvalitet (EQ5D besvaras: baslinjemätning, 6,12 och 18 månader) 3. Levnadsvanor: tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat, allmänt hälsotillstånd (baslinjemätning, 6, 12 och 18 månader). Frågorna tas från Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 4. Frågor för att identifiera depression (MADRS, baslinjemätning tas från inklusionsrekryteringen) 5. Användning av läkemedel (baslinjemätning, 12 och 18 månader ) 6. Om och hur sociala mötesplatser använts (6,12 och 18 månader) 7. Nyttan av coachning (12 och 18 månader) 8. Nyttan av sociala mötesplatser (12 och 18 månader) 10

11 Individdata kommer att insamlas av och förvaras vid vårdcentral, efter informerat samtycke. Data kommer att avpersonifieras innan det överlämnas till utvärderingsgruppen. Proceduren är att utveckla en gemensam mall i Excel, och vårdcentralen fyller i alla efterfrågade data och levererar efter varje datafångst till utvärderingsgruppen. På Excel arkets rad 1 samlas data om person 1. De första uppgifterna avser baslinjemätning, därnäst adderas för person 1 resultat från tre månader osv. Därigenom garanteras utvärderingsgruppen tillgång till longitudinella individdata som avpersonifierats. Uppgifter om vårdkonsumtion hanteras med samma procedur. Det kommer således att finnas en kodnyckel på respektive vårdcentral, som kommer att förstöras när de sista data levereras 18 månader efter baslinjemätningen. Frågor avseende 6-8 ställs i en separat enkät som deltagarna får besvara och enkäten skickas därefter till Umeå universitet för analys. iii. Vårdkonsumtion (alla vårdcentraler) Nyttjande av öppen och sluten vård enligt landstingets register (12 och 18 månader) iv. Kostnadsanalys (fyra vårdcentraler) En vårdcentral, och därtill hörande sociala mötesplatser, i varje landsting kommer att väljas ut för kostnadsanalys. Urval sker utifrån parametrar såsom storstad, landsbygd, småstad, invandrartät och socioekonomi för att erhålla en bra representation. v. Intervjuer och fokusgru pper (fyra vårdcentraler) En vårdcentral i varje landsting kommer att väljas ut. Valet kommer att vägledas av en strävan mot variation (storstad glesbygd, hög låg andel invandrare, kvinnor-män, etc.). Fokusgruppsdiskussioner med 6-8 deltagare/gr kommer att kompletteras med enskilda intervjuer. Fokusgruppsdiskussionerna/intervjuerna kommer att genomföras vid tre tidpunkter: 0-3 mån, 9-12 mån samt 18 mån. Syftet med den kvalitativa datainsamlingen är att få en fördjupad förståelse av: attityder kopplade till levnadsvanor/levnadsvaneförändring, uppfattningar om hälsa samt upplevelser och nyttan av hälsocoachning och sociala mötesplatser. Statistik Vedertagna statistiska metoder används för att räkna ut medelvärde, standarddeviation (SD) och korrelationskoefficient (r) och variansanalys (ANOVA). Analyserna utförs med hjälp av mjukvaran Statistica 7.0 (StatSoft Inc., Tulsa, OK, USA). D A T A H A N T E R I N G O C H S E K R E T E S S För att ingå i studien krävs informerat samtycke. Skriftligt informerat samtycke inhämtas när personen bedömts tillhöra målgruppen. All individbaserad information (medicinska test, enkätsvar) samlas in på vårdcentral och förvaras där. Innan data levereras till utvärderingsgruppen vid Umeå universitet kommer data att avidentifieras. Utvärderingsgruppen kommer att utarbeta en dataleveransmall i Excel, och den ifylls och levereras första gången vid baslinjemätning. Den kommer att innehålla kön, ålder, resultat från medicinska test och svar på enkätfrågor. Vid leveranstillfälle två och tre (efter 3 respektive 6 månader) lägger vårdcentralen in de nya resultaten för medicinska test etc. Vid 12 och 18 månader levereras också vårdkonsumtionsdata enligt denna procedur. Detta kommer att ge utvärderingsgruppen longitudinella men avidentifierade data. 11

12 Denna procedur kommer att tillämpas med ett undantag, nämligen nyttan av hälsocoacher. Dessa enkäter kommer att distribueras och bearbetas direkt av utvärderingsgruppen vid Umeå universitet. P L A N E R A D E A N A L Y S E R P E R V Å R D C E N T R A L R E S P E K T I V E I H E L A S T U D IE P O P U L A T IO N E N A. Per vårdcentral Beskrivning av deltagande patienter (kön, ålder, utbildning, etnicitet, inklusionskriterier mm) Antal tillfrågade patienter som tackat nej/bortfall samt vid vilken tidpunkt som man tackat nej (före inklusionsbedömning, efter randomisering, vid senare tidpunkt). Om och hur sociala mötesplatser använts? Nyttan av coachning (12 och 18 månader) Nyttan av sociala mötesplatser (12 och 18 månader) B. Hela studiepopulationen Hela studiepopulationen ( ) kommer att användas för att testa följande hypoteser: Skillnad i hälsorelaterade livskvalitet mellan interventionsgrupp och kontrollgruppen Interventionsgruppen har förbättrat sina medicinska värden och levnadsvanor mer än kontrollgruppen Hela studiepopulationen kommer att användas för den folkhälsoekonomiska analysen som görs i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Nettokostnaden för interventionen beräknas som kostnad för interventionen minus (plus) förändring i sjukvårdskonsumtion. Effekten kommer att beräknas som antalet vunna kvalitetsjusterade levnadsår under respektive uppföljningsperiod (12 månader och 18 månader). Kostnaden per vunnet levnadsår beräknas. S T U D IE N S B E T Y D E L S E Det finns behov av att i större utsträckning arbeta förebyggande främst bland gruppen yngre äldre för att minska trycket på vården framöver. Detta utifrån perspektiven demografi, hälsooch sjukvårdskostnader, ojämlikhet i hälsa samt hälsosamt åldrande och dess betydelse för den enskilde individen. Denna studie baseras på samverkan mellan landsting, kommun och ideell sektor i gemensamt syfte att öka förutsättningarna för äldre personer med lättare sjuklighet att förbättra hälsan genom hälsocoachning och ett brett aktivitetsutbud av meningsfulla aktiviteter. Förhoppningen är att resultatet kan ligga till grund för ett nytänkande kring hälsofrämjande insatser i ett gemensamt grepp från involverade aktörer. R E F E R E N S E R 1. Det är aldrig för sent! Förbättra äldres hälsa med möten, mat och aktivitet. Rapport 2009:18. Östersund:Statens Folkhälsoinstitut. 2. Haglund B, Pettersson B, Finer D, Tillgren P. Public Health in action 3, Creating supportive environments for health Stories from the Third International Conference on Health Promotion Sunsvall, Sverige: Världshälsoorganisationen; En förnyad folkhälsopolitik. Proposition 2007/08:110 (2007). 12

13 4. Gabriel Z, Bowling A. Quality of Life from the perspectives of older people. Ageing & Society. 2004;24: Wiggins R, Higgs P, Hyde M, D. B. Qualtiy of life in the third age: key predictors of the CIRKASP 19 measure. Ageing & Society. 2004;24: Wilhelmson K, Andersson C, Waern M, Allebeck P. Elderly People s perspectives on quality of life. Ageing & Society. 2005;25: Agahi N, Lagergren M, Thorslund M, S W. Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar. En kunskapssammanställning. 2005:6. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. 8. Statens Folkhälsoinsitut, Nationella Folkhälsoenkäten Var med och Bestäm! Delaktighet och inflytande - en förutsättning för hälsosamt åldrande. Rapport 2008:11. Östersund; Statens Folkhälsoinstitut. 10. Simo T. Givande möten 10 år med frivilligcentralen i Umeå. Umeå: Tünde Simo and Premiss Förlag; Schäfer Elinder L, Faskunger J. Fysisk aktivitet och folkhälsa. R 2006:13. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. 12. Rubak, S., Sandbaek, A., Lauritzen, T., & Christensen, B. (2005). Motivational interviewing: a systematic review and meta-analysis. Br J Gen Pract, 55(513), Hettema, J., Steele, J., & Miller, W. R. (2005). Motivational interviewing. [Meta-Analysis Review]. Annual Review of Clinical Psychology, 1, Lundahl, B., & Burke, B. L. (2009). The effectiveness and applicability of motivational interviewing: a practice-friendly review of four meta-analyses. [Review]. Journal of Clinical Psychology, 65(11), Babor TF, Caetano R, Casswell S, Edwards G, Giesbrecht N, Graham K, Grube J, Gruenewald P, Hill L, Holder H, Homel R, Österberg E, Rehm J, Room R & Rossow I (2003). Alcohol: No Ordinary Commodity Research and Public Policy. Oxford and London: Oxford University Press 16. Gyatt GH, Sullivan MJ, Thompson PJ, Fallen EL, Pugsley SP, Taylor DW, Berman LB. The 6-minute walk: a new measure of exercise capacity in patients with chronic heart failure. Can Med Assoc J 1985;132: American Thoracic Society. ATS statement: Guidelines for the six-minute walk test. Am J Crit Care Med 2002;166(1): Borg GAV. Psyscho-physical bases of perceived exertion. Med Sci Sports Exerc ;14:

14 Enkät 2

15 Enkät till dig som deltar i projektet Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Denna enkät består av 7 delar och vi hoppas att den är enkel att besvara. Enkätsvaren kommer att behandlas anonymt och all information som lämnar din vårdcentral är avidentifierad. Del A Innehåller bakgrundsinformation om vem du är Del B Innehåller frågor om ditt sociala liv Del C Innehåller frågor om dina levnadsvanor Del D Innehåller frågor om din hälsa och dina läkemedel Del E Innehåller frågor/påståenden om ditt hälsotillstånd Del F Innehåller frågor/påståenden om din psykiska hälsa Del G - Innehåller KASAM formulär (Känsla av sammanhang) Tack för din medverkan Del A. Bakgrund Personnummer.. ID Fylls i av personal 1. Hur fick du huvudsakligen information om detta projekt? 1 Via annons i tidning 2 Via informationsbroschyr/annons 3 Via personal inom kommunen 4 Via personal inom primärvård/vårdcentral 5 Via föreningsliv 6 Via privata kontakter/vänner 7 Via 3

16 2. Vilket eller vilka av nedanstående problem är orsaken till att du är med i detta projekt? Förhöjt blodtryck 1 Ja 2 Nej Förhöjt blodsocker 1 Ja 2 Nej Lättare depression/oro 1 Ja 2 Nej Ökat bukomfång 1 Ja 2 Nej 3. Är du kvinna eller man? 1 Kvinna 2 Man 4. Vilket år är du född? Var är du född? 1 Sverige 2 Danmark/Finland/Island/Norge 3 Övriga Europa 4 Asien 5 Afrika 6 Australien/Nordamerika 7 Sydamerika 6. Vilken är din högsta utbildning? 1 Folkskola/grundskola eller liknande 2 Gymnasieutbildning, yrkesskola, folkhögskola 3 Universitets eller högskoleutbildning 4 Annat, nämligen: 4

17 Del B. Ditt sociala liv 1. Med vem delar du bostad? D.v.s. bor du tillsammans med under större delen av veckan. 1 Ingen 2 Make/maka/sambo/partner 3 Barn 4 Syskon 5 Andra vuxna 6 Kombination av ovanstående 2. Vilken är din huvudsakliga sysselsättning? 1 Arbetar som anställd 2 Egen företagare 3 Tjänstledig 4 Ålderspensionär 5 Sjuk/aktivitetsersättning (förtids-, sjukpensionerad) 6 Långtidssjukskriven (mer än 3 månader) 7 Arbetssökande 8 Arbetsmarknadspolitisk åtgärd 9 Hemarbetande, sköter hushållet 10 Annat, nämligen 3. Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka måste skaffa fram kronor, skulle du klara det? 1 Ja 2 Nej 4. Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt? 1 Ja 2 Nej 5

18 5. Kan du få hjälp av någon/några personer om du har praktiska problem eller är sjuk? 1 Ja, alltid 2 Ja för det mesta 3 Nej, för det mesta inte 4 Nej, aldrig 6. Har du någon sjuk eller gammal närstående som du hjälper med vardagliga sysslor, ser till eller vårdar? 1 Ja 2 Nej 7. På vilket av följande sätt skulle du helst beskriva dig själv när det gäller föreningsengagemang? 1 Jag deltar aldrig i föreningsaktiviteter 2 Jag deltar sällan i föreningsaktiviteter (max 1gång per år) 3 Jag deltar nu och då i föreningsaktiviteter 4 Jag deltar ofta i föreningsaktiviteter (normalt mer än en gång i månaden) 5 Jag deltar mycket ofta i föreningsaktiviteter (normalt en gång per vecka) 8. Har du under de senaste 12 månaderna varit engagerad i någon/några av följande föreningar och organisationer? Flera alternativ kan anges 1 Idrottsförening 2 Bostadsrätts/samfällighetsförening 3 Pensionärsförening 4 Bistånds- eller hjälporganisation 5 Religiös förening 6 Politiskt parti 7 Kulturförening 8 Invandrarförening 9 Annan förening: 6

19 9. Har du deltagit i någon av följande aktiviteter under de senaste 12 månaderna? Flera alternativ kan anges. 1 Studiecirkel/kurs på din arbetsplats 2 Studiecirkel/kurs på din fritid 3 Fackföreningsmöte 4 Annat föreningsmöte 5 Teater/bio/konsert/konstutställning 6 Körsång 7 Religiös sammankomst 8 Sport/idrottstillställning 9 Skrivit insändare i tidning/tidskrift 10 Demonstration av något slag 11 Offentlig tillställning t.ex. dans, bingo eller liknande 12 Privat sammankomst 13 Inget av ovanstående 10. Har du under det senaste året deltagit i någon/några internetbaserade grupp/grupper? 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej 11. Känner du till de sociala mötesplatser som finns nära dig? Sociala mötesplatser är de platser som kommunen (ibland tillsammans med föreningar) driver för att seniorer ska kunna träffas och göra saker tillsammans. 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej 12. Utnyttjar du någon/några av dessa sociala mötesplatser? 1 Ja, flera gånger i veckan 2 Ja, ca en gång i veckan 3 Ja, nu och då 4 Nej 5 Vet ej 7

20 Del C. Levnadsvanor Markera ett alternativ på varje fråga TOBAK 1. Mina rökvanor 1 Jag har aldrig varit rökare 2 Jag har slutat röka för mer än 6 månader sedan 3 Jag har slutat röka för mindre än 6 månader sedan 4 Jag röker, men inte dagligen Jag röker dagligen cigaretter/dag cigaretter/dag 7 20 eller fler cigaretter/dag 2. Mina snusvanor ALKOHOL 1 Jag har aldrig varit snusare 2 Jag har slutat snusa för mer än 6 månader sedan 3 Jag har slutat snusa för mindre än 6 månader sedan 4 Jag snusar, men inte dagligen Jag snusar dagligen dosor/vecka dosor/vecka 7 7 eller fler dosor/vecka 8

21 3. Hur många standardglas dricker du en vanlig vecka? 1 Dricker <1 standardglas/ vecka eller inte alls standardglas/vecka standardglas/vecka standardglas/vecka 5 15 eller fler standardglas/vecka 4. Hur ofta dricker, du som är kvinna 4, och du som är man 5 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle? 1 Aldrig 2 Mer sällan än 1 gång/månad 3 Varje månad 4 Varje vecka 5 Dagligen eller nästan dagligen FYSISK AKTIVITET 5. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning, som får dig att bli andfådd, till exempel löpning, motionsgymnastik, bollsport? 1 0 minuter/ Ingen tid 2 Mindre än 30 minuter 3 0,5 1 timme 4 1 1,5 timmar 5 1,5 2,5 timmar 6 2,5 5 timmar 7 Mer än 5 timmar 6. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion, till exempel promenader, cykling, trädgårdsarbete? Räkna samman all tid (minst 10 minuter åt gången). 1 0 minuter/ Ingen tid 2 Mindre än 30 minuter 3 0,5 1 timme 4 1 1,5 timmar 5 1,5 2,5 timmar 6 2,5-5 timmar 7 Mer än 5 timmar 9

22 MAT 7. Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter (färska, frysta eller tillagade)? 1 Två gånger per dag eller oftare 2 En gång per dag 3 Några gånger i veckan 4 En gång i veckan eller mer sällan 8. Hur ofta äter du frukt och/eller bär (färska, frysta, konserverade, juice etc.)? 1 Två gånger per dag eller oftare 2 En gång per dag 3 Några gånger i veckan 4 En gång i veckan eller mer sällan 9. Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt, i sallad eller som pålägg? 1 Tre gånger i veckan eller oftare 2 Två gånger i veckan 3 En gång i veckan 4 Några gånger i månaden eller mer sällan 10. Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft 1 Två gånger per dag eller oftare 2 En gång per dag 3 Några gånger i veckan 4 En gång i veckan eller mer sällan 10

23 Del D. Hälsa och Läkemedel 1. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? 1 Mycket bra 2 Bra 3 Någorlunda 4 Dåligt 5 Ganska dåligt 2. Mitt allmänna hälsotillstånd de senaste tre månaderna har 1 Förbättrats 2 Varit oförändrat 3 Försämrats 3. Har du under den senaste veckan använt något eller några av följande läkemedel. Sätt ett kryss på varje rad Ja Nej Vet inte a) Astma/allergimedicin b) Smärtstillande medicin utan recept c) Smärtstillande medicin med recept d) Blodtryckssänkande medicin e) Blodfettssänkande medicin f) Diabetesmedicin g) Magkatarr/magsårsmedicin h) Lugnande/ångestdämpande medicin i) Sömnmedel/insomningsmedicin j) Antidepressiv medicin k) Naturläkemedel l) Annat läkemedel 4. Hur många läkemedel har du på recept? st 11

24 Del E. Hälsorelaterad livskvalitet Självskattning av hälsorelaterad livskvalitet (EQ 5 D). Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp, vilket påstående som bäst beskriver Ditt hälsotillstånd idag. 1. Rörlighet 1 Jag går utan svårigheter 2 Jag kan gå men med viss svårighet 3 Jag är sängliggande 2. Hygien 1 Jag behöver ingen hjälp med min dagliga hygien, mat eller påklädning 2 Jag har vissa problem att tvätta eller klä mig själv 3 Jag kan inte tvätta eller klä mig själv 3. Huvudsakliga aktiviteter (t.ex. arbete, studier, hushållssysslor, familje- och fritidsaktiviteter) 1 Jag klarar av mina huvudsakliga aktiviteter 2 Jag har vissa problem med att klara av min huvudsakliga sysselsättning 3 Jag klarar inte av min huvudsakliga sysselsättning 4. Smärtor/besvär 1 Jag har varken smärtor eller besvär 2 Jag har måttliga smärtor eller besvär 3 Jag har svåra smärtor eller besvär 5. Oro/nedstämdhet 1 Jag är inte orolig eller nedstämd 2 Jag är orolig eller nedstämd i viss utsträckning 3 Jag är i högsta grad orolig eller nedstämd 12

25 6. Bästa tänkbara tillstånd Till hjälp för att avgöra hur bra eller dåligt ett hälsotillstånd är, finns den termometer-liknande skalan till höger. På denna har Ditt bästa tänkbara med Vi vill att Du på denna skala markerar hur bra eller dåligt Ditt linje från nedanstående ruta till den punkt på skalan som markerar hur bra eller dåligt Ditt nuvarande hälsotillstånd är Ditt nuvarande Sämsta tänkbara tillstånd.. 13

26 Del F. Självskattning av psykisk hälsa (MADRS) Frågorna innehåller en rad olika påståenden om hur man kan må i olika avseenden. Påståendena uttrycks på en skala från 0-6; alltifrån frånvaro av psykiska besvär (0 poäng) till maximalt uttalade besvär (6 poäng). Sätt en ring runt siffran som du tycker bäst stämmer överens med hur du mått de senaste tre dagarna. Tänk inte allt för länge, utan försök svara spontant. KOM IHÅG, att bedömningen endast gäller de senaste tre dagarna. 1. Sinnesstämning Här ber vi dig att beskriva din sinnestämning, om du känner dig ledsen, tungsint eller dyster till mods. Tänk efter hur du har känt dig de senaste tre dagarna, om du har skiftat i humöret eller om det har varit i stort sett detsamma hela tiden, och försök särskilt komma ihåg om du har känt dig lättare till sinnes om det har hänt något positivt. 0 Jag kan känna mig glad eller ledsen, allt efter omständigheterna 1 2 Jag känner mig nedstämd för det mesta, men ibland kan det kännas lättare. 3 4 Jag känner mig genomgående nedstämd och dyster. Jag kan inte glädja mig åt sådant som vanligen skulle göra mig glad 5 6 Jag är totalt nedstämd och olycklig att jag inte kan tänka mig värre 2. Oroskänslor Här ber vi dig markera i vilken utsträckning du har haft känslor av inre spänning, olust och ångest eller odefinierad rädsla under de senaste tre dagarna. Tänk särskilt på hur intensiva känslorna varit, och om de kommit och gått eller funnits hela tiden. 0 Jag känner mig mestadels lugn 1 2 Ibland har jag obehagliga känslor av inre oro 3 4 Jag har ofta en känsla av inre oro som ibland kan bli mycket stor, och som jag måste anstränga mig för att bemästra 5 6 Jag har fruktansvärda, långvariga eller outhärdliga ångestkänslor 14

27 3. Sömn Här ber vi dig beskriva hur bra du sover. Tänk efter hur länge du sovit och hur god sömnen varit under de senaste nätterna. Bedömningen skall avse hur du faktiskt sovit, oavsett om du tagit sömntabletter eller ej. Om du sover mer än vanligt, sätt din markering vid 0. 0 Jag sover lugnt och bra och tillräckligt länge för mina behov. Jag har inga särskilda svårigheter att somna. 1 2 Jag har vissa sömnsvårigheter. Ibland har jag svårt att somna eller sover ytligare eller oroligare än vanligt 3 4 Jag sover minst två timmar mindre per natt än normalt. Jag vaknar ofta under natten, även om jag inte blir störd 5 6 Jag sover mycket dåligt, inte mer än 2-3 timmar per natt. 4. Matlust Här ber vi dig ta ställning till hur din aptit är, och tänka efter om den på något sätt skilt sig från vad som är normalt för dig. Om du skulle ha bättre aptit än normalt, markera då det på 0. 0 Min aptit är som den brukar vara 1 2 Min aptit är sämre än vanligt 3 4 Min aptit har nästan helt försvunnit 5 6 Jag vill inte ha någon mat. Om jag skall få någonting i mig, måste jag övertalas att äta 5. Koncentrationsförmåga Här ber vi dig ta ställning till din förmåga att hålla tankarna samlade och koncentrera dig på olika aktiviteter. Tänk igenom hur du fungerar vid olika sysslor som kräver olika grad av koncentrationsförmåga, t ex läsning av komplicerad text, lätt tidningstext och TV tittande 0 Jag har inga koncentrationssvårigheter 1 2 Jag har tillfälligt svårt att hålla tankarna samlade på sådant som normalt skulle fånga min uppmärksamhet (t ex läsning eller TV-tittande) 3 4 Jag har påtagligt svårt att koncentrera mig på sådant som normalt inte kräver någon ansträngning från min sida (t ex läsning eller samtal med andra människor) 5 6 Jag kan överhuvudtaget inte koncentrera mig på någonting 15

28 6. Initiativförmåga Här ber vi dig försöka värdera din handlingskraft. Frågan gäller om du har lätt eller svårt för att komma igång med sådant du tycker du bör göra, och i vilken utsträckning du måste övervinna ett inre motstånd när du skall ta itu med något. 0 Jag har inga svårigheter med att ta itu med nya uppgifter 1 2 När jag ska ta itu med något, tar det emot på ett sätt som inte är normalt för mig 3 4 Det krävs stor ansträngning för mig att ens komma igång med enkla uppgifter som jag vanligtvis utför mer eller mindre rutinmässigt 5 6 Jag kan inte förmå mig att ta itu med de enklaste vardagssysslor. 7. Känslomässigt engagemang Här ber vi dig ta ställning till hur du upplever ditt intresse för omvärlden och för andra människor, och för sådana aktiviteter som brukar bereda dig nöje och glädje. 0 Jag är intresserad av omvärlden och engagerar mig i den, och det bereder mig både nöje och glädje 1 2 Jag känner mindre starkt för sådant som brukar engagera mig. Jag har svårare än vanligt att bli glad eller svårare att bli arg när det är befogat. 3 4 Jag kan inte känna något intresse för omvärlden, inte ens för vänner och bekanta. 5 6 Jag har slutat uppleva några känslor. Jag känner mig smärtsamt likgiltig även för mina närmaste 8. Pessimism Frågan gäller hur du ser på din egen framtid och hur du uppfattar ditt eget värde. Tänk efter i vilken utsträckning du ger dig självförebråelser, om du plågas av skuldkänslor, och om du oroat dig oftare än vanligt för t ex din ekonomi och hälsa 0 Jag ser framtiden med tillförsikt. Jag är på det hela taget ganska nöjd med mig själv. 1 2 Ibland klandrar jag mig själv och tycker att jag är mindre värd än andra. 3 4 Jag grubblar ofta över mina misslyckanden och känner mig mindervärdig eller dålig, även om andra tycker annorlunda. 5 6 Jag ser allting i svart och kan inte se någon ljusning. Det känns som om jag var en alltigenom dålig människa, och som om jag aldrig skulle kunna få någon förlåtelse för det hemska jag gjort. 16

29 9. Livslust Frågan gäller din livslust, och om du känt livsleda. Har du tankar på självmord, och i så fall, i vilken utsträckning upplever du detta som en verklig utväg? 0 Jag har normal aptit på livet. 1 2 Livet känns inte särskilt meningsfullt men jag önskar ändå inte att jag vore död. 3 4 Jag tycker ofta det vore bättre att vara död, och trots att jag egentligen inte önskar det, kan självmord ibland kännas som en möjlig utväg. 5 6 Jag är egentligen övertygad om att min enda utväg är att dö, och jag tänker mycket på hur jag bäst skall gå tillväga för att ta mitt eget liv. 17

30 Del G. K A S A M - formulär Ringa in den siffra mellan 1 och 7 som stämmer bäst in på vad du tycker. Ringa t.ex. in siffran 1 på första frågan om du mycket sällan har en känsla av det slaget. Mycket sällan Mycket ofta 1. Har du en känsla av att du inte riktigt bryr dig om vad som händer runt omkring dig? Mycket sällan Mycket ofta 2. Har det hänt att du har blivit överraskad av beteendet hos personer, som du trodde du kände väl? Har aldrig hänt Händer ofta 3. Har det hänt att personer du litat på gjort dig besviken? (H7-1) Har aldrig hänt Händer ofta Hittills har ditt liv... Helt saknat mål och mening Genomgående haft mål och mening Känner du dig ofta orättvist behandlad? Mycket ofta Mycket sällan/aldrig Har du en känsla av att du befinner dig i en obekant situation, och inte vet vad du ska göra? Mycket ofta Mycket sällan/aldrig 7. Är dina dagliga sysslor en källa till... Nöje och djup tillfredställelse Smärta och leda 18

31 8. Har du mycket motstridiga känslor och tankar? Mycket ofta Mycket sällan/aldrig Händer det att du har känslor inom dig som du helst inte vill känna? Mycket ofta Mycket sällan/aldrig Många människor känner sig ibland som en "olycksfågel". Hur ofta har du känt det så? Aldrig Mycket ofta 11. När något har hänt, har du vanligen funnit att du... Över-/undervärderat dess betydelse Sett realistiskt på Hur ofta känner du att det inte är någon mening med de saker du gör i ditt dagliga liv? Mycket ofta Mycket sällan/aldrig Hur ofta har du känslor som du inte är säker på att du kan kontrollera? Mycket ofta Mycket sällan/aldrig Övriga synpunkter: 1

32 Manual för dig som arbetar med projektet Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Del 1. Läs detta först Denna manual beskriver hur datainsamlingen i studien Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande praktiskt ska gå till. Till denna manual finns flera digitala filer som används i olika skeden av projektet. De två viktigaste digitala filerna är 1 - Baslinjeenkäten Enkät Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande 2 - Excel-fil Datainmatning Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande där du matar in alla medicinska resultat och enkätsvar. Filerna finns för nedladdning på Torget. Excel filen består av ett arbetsblad för varje besök som visas som flikar när du öppnar dokumentet. Ett av arbetsbladen skapar dina ID-nummer, ett är för att på deltagarnivå följa coachens aktiviteter samt ett blad med allmän vårdcentralsinformation. 2

33 Bladen är förberedda så att du inte ska kunna skriva fel värden. Det betyder att om du ska skriva 1 eller 2 men i stället försöker att mata in 3 eller 22 så säger datorn till att det inte går. Vissa fält är dolda eller har en färg. Dessa ska inte fyllas i. Det är summerings rader med formler eller rubriker. Varje kolumn har, som du ser nedan, en rubrik som ibland är skriven i klartext och ibland är en kod. Koden 1A4 säger att det är första gången som personen fyller i enkäten, att denna kolumn hör till Del A i enkäten samt att det avser fråga 4. Utöver de nämnda filerna finns utarbetade hjälpredor för att fylla i svaren på de medicinska testerna. Dessa finns med i denna manual som bilagor. Dessa kan vara bra att ha särskilt om det är någon annan än hälsocoachen som matar in data i Excel filen. Det finns också en MADRS fil för självskattning av psykisk hälsa som räknar ut om deltagaren inkluderas i studien eller ej. Del 2. Förbered din EXCEL fil Ladda ner Excel filen från Torget. Den heter Datainmatning hälsosamt åldrande. När du gjort det öppnar du filen och döper den med funktionen Spara som med Vårdcentralens namn. Denna fil använder du sedan för att mata in data. I varje cell på Rad 2 finns en liten röd triangel som visar att det finns en kommentar som innehåller information om hur du ska fylla i arbetsbladet när du börjar mata in data från deltagarnas enkäter och de medicinska testerna. För markören över cell C2 så visar sig exempelvis följande: 3

34 SKRIV nu sifferkoden för ditt län i samtliga hundra celler i kolumn C (OBS! Se till att du använder arbetsbladet för första besöket). Gör därefter på likartat sätt för kommun och vårdcentralskolumnen. När du har fyllt i koden för din vårdcentral har du skapat dina unika ID nummer som du sedan ska ge dina deltagare. 75 st tillhör grupp 1, dvs de som ges hälso coachning och 25 i grupp 2 som får den sedvanliga vården vid vårdcentralen. Del 3. Den tilltänkte deltagaren Målgruppen för försöksverksamheten är deltagare i åldern år med lättare sjuklighet. När den tilltänkte deltagaren kommer till dig ger du information om projektet och informerat samtycke inhämtas. Blankett för detta finns på torget och skrivs under av deltagaren och den som ger information. Därefter ska de fyra kriterierna för inklusion tillämpas: Deltagaren ska ha ett eller flera av nedanstående problem: har förhöjt blodtryck ( /90 99) som inte behandlas med läkemedel, (både diastoliskt och systoliskt blodtryck ska ligga inom gränsvärdena) har förhöjt blodsocker (Hba1c mmol/mol) som inte behandlas med läkemedel, har lättare depression (12-20 poäng enligt MADRS självskattningsskala*) som inte behandlas med läkemedel har ett midjemått ( 94 för män, 80 för kvinnor) Tilltänkt deltagare som har ett eller flera värden högre än de ovan angivna gränsvärdena erbjuds sedvanlig behandling men ingår inte i projektet. Exklusionskriterier, utöver ovan sagda, är demens, psykisk sjukdom eller annan sjukdom som gör deltagande olämpligt. * MADRS självskattningsskala finns som separat enkät fil på Torget. Använd gärna den för att testa om inklusions kriteriet uppfylls. (Det finns också en Excel fil som heter Den tilltänkte deltagaren MADRS för att hjälpa till med beräkningen). De som inkluderas i studien behöver inte göra testet en gång till när baslinjesenkäten fylls i. Det går bra att föra in data från inklusions MADRS. Del 4. Randomiseringen Excel filen genererar dina ID nummer när du skriver in koden för din vårdcentral. Du måste alltså skriva in koden för din vårdcentral för alla 100 deltagare. Du kan nu gå till fliken ID. Där hittar du dina ID nummer klara för utskrift. Kopplat till ID numret finns siffran 1 eller 2. Så här kan det se ut om man kommer från vårdcentralen i Kil. 4

35 Lägg alla ID nummer i 100 kuvert och försegla. Blanda kuverten och låt deltagarna ta ett kuvert. OBS!!!!!! Om det ser ut som nedan har ni inte skrivit in koden för din vårdcentral på rätt ställe. Del 5. Enkäter, besök och inmatning. Enkäten fylls i första gången efter att man blivit inkluderad i studien på vårdcentralen. De som randomiserats till grupp 1 kommer därefter att kallas för besök hos coachen inom två veckor om det inte görs i direkt anslutning. Enkäten består av sju delar A-G inbäddade i samma dokument. Del A Innehåller bakgrundsinformation om vem du är Del B Innehåller frågor om ditt sociala liv Del C Innehåller frågor om dina levnadsvanor Del D Innehåller frågor om din hälsa och dina läkemedel Del E Innehåller frågor/påståenden om ditt hälsotillstånd Del F Innehåller frågor/påståenden om din psykiska hälsa Del G - Innehåller KASAM formulär (Känsla av sammanhang) Den näst sista delen innehåller MADRS skattningsskala om psykisk hälsa. Basdata MADRS behöver inte göras en gång till utan kan tas från inklusionen. Efter 3 månader görs nästa besök för grupp 1. Om man vill kan enkäten användas som hjälp och stöd för besöket och det motiverande samtalet, men inga data från 3 månaders besöket förs in. Det finns dock ett undantag: coachinformation dvs. längden på besöket etc. förs in i arbetsbladet Från början till slut. Det är valfritt vilka medicinska tester som görs vid det tillfället. Vid 6 månader besvaras hela enkäten liksom samtliga medicinska tester, liksom vid 12 och 18 månader. Data förs in på respektive arbetsblad. Deltagare i grupp 1kallas till hälsocoachen och grupp 2 kallas till annan personal för att fylla i enkäten och göra de medicinska testerna. Återkoppling sker i anslutning till samtalen eller från vårdcentralen i enlighet med dokumentet Återkopplingsformulär samt utifrån de rutiner som finns på vårdcentralen för att åtgärda onormala värden. 5

36 Del 6. De medicinska testerna Blodtryck Blodtryck tas enligt nedanstående instruktion vid baslinje samt 6, 12 och 18 månader. Blodtrycket kan mätas manuellt eller digitalt. Samma metod bör användas vid samtliga mättillfällen för den enskilde deltagaren. Blodtrycket mäts efter 5-10 minuters vila. Deltagaren ska undvika kaffe, tobak eller tyngre fysisk ansträngning 20 minuter före undersökningen. Deltagaren ska sitta bekvämt med stöd för ryggen och fötterna på golvet (ej korslagda ben). Armen ska vila bekvämt med överarmen i hjärthöjd; oftast behövs ett särskilt stöd. Välj blodtrycksmanschett med adekvat bredd. En alltför smal eller bred manschett ger en över respektive underskattning av blodtrycksnivån. Vid manuell mätning, pumpa upp och palpera först det systoliska blodtrycket för att undvika en felaktig registrering (auskultatoriskt gap). Luften släpps ur blåsan med en hastighet av 2-3 mm Hg per pulsslag (sekund), och blåsan ska tömmas helt mellan registreringarna. Alla undersökningar ska baseras på medelvärdet av minst två registreringar avlästa på närmast jämna tal (för att undvika sifferpreferens) med någon minuts intervall. Vid stora variationer (>5 mm Hg bör flera registreringar ske). Mät blodtrycket i båda armar första gången och välj armen med högst tryck (skillnad>10mm Hg) för fortsatta mätningar. Vid lika tryck används höger arm. För in värdena i protokollet (finns som bilaga i manualen) och för sedan över medelvärdet i inmatningsbladet (se nedan) för aktuellt besök i Excelfilen. 6