upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Transkript

1 PROJEKTPLAN Projektnamn: Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Projektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Projektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson Projektplan Juni 2010 godkänd: Godkänd av GD: Juni 2010 Reviderad: Revidering Ingen avstämning krävdes för de mindre revideringar som gjordes godkänd av GD: Uppdragets VERK 2010/140 diarienummer: Projektnummer Samverkansmodell i Seniorguide redovisningsplan: Diarienummer till VERK 2008/207 relaterade ärenden: Bakgrundsbeskrivning del 2 Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Regeringsuppdraget FHI har fått i uppdrag att i samarbete med Socialstyrelsen ta fram en vägledning till kommuner och landsting för att främja ett aktivt och hälsosamt åldrande. Inom ramen för uppdraget ska Statens folkhälsoinstitut även starta och administrera försöksverksamheter med hälsocoacher riktade främst till gruppen yngre pensionärer. För att underlätta för kommuner att erbjuda social samvaro och meningsfulla aktiviteter som också kan motivera till en förändrad livsstil vid lättare sjuklighet för äldre ska även försöksverksamheter hos ett antal kommuner stöttas. I uppdraget ingår att göra en oberoende forskningsbaserad utvärdering av försöksverksamheterna. Uppdraget är treårigt och för år 2010, 2011 och 2012 avsätts kronor årligen. Uppdraget skall redovisas senast den november 2013 (4) Utformningen av försöksverksamheten har baserats på liknande verksamheter som idag bedrivs internationellt och nationellt (inom landsting). Utformningen har även

2 (11) baserats på erfarenheter från sociala mötesplatser som bedrivs av kommuner. Med denna kunskap som bas har arbetsgruppen vid Folkhälsoinstitutet arbetat fram en modell för genomförandet av försöksverksamheter med hälsocoacher kombinerat med kommuners arbete kring meningsfulla aktiviteter. Fokus har lagts på samverkan. Modellen har fått namnet Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande och presenteras under genomförande. Bakgrundskontext En allt större del av befolkningen blir allt äldre, och många lever till riktigt hög ålder. Var tredje svensk kommer 2025 att vara över 60 år och 2050 beräknas medellivslängden ha ökat till 86,2 år för kvinnor och 83,6 år för män (1). En åldrande befolkningen innebär både en utmaning och en möjlighet för samhällets ekonomiska och sociala utveckling. Till exempel visar en prognos att kostnaderna för äldreomsorg och sjukvård kan komma att öka med 270 procent fram till år 2040, men trots att Sverige har väl fungerande välfärdssystem ur ett internationellt perspektiv står den svenska välfärdsmodellen inför stora prövningar framöver. En ökad andel äldre leder även till ökad efterfrågan på omsorg samt hälso- och sjukvård. Eftersom sjukdomar är vanligare bland äldre personer jämfört med yngre personer är de ekonomiska besparingar som kan göras i sjukvården genom hälsofrämjande och förebyggande insatser därför större per person för äldre än för yngre (1). Ur ett hälsofrämjande perspektiv ses hälsa enligt WHO som individens förmåga att uppnå sin kapacitet och att samspela positivt med utmaningar i omgivningen. Hälsa är en resurs i vardagen och inte målet med livet; det är ett positivt begrepp som betonar sociala och personliga resurser likaväl som fysisk förmåga (2). Hälsoförändringar under åldrandet kan bero på beteenden, vanor och ovanor som grundlagts under ett långt liv. Utöver att olika levnadsvanor påverkar hälsan så har vardagslivets villkor utifrån exempelvis utbildning, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, ekonomiska villkor samt förutsättningar för socialt deltagande stor betydelse för olika grupper i samhället. Att vara delaktig i samhället betyder mycket för det materiella, psykosociala och politiska medinflytandet, vilket i sin tur är grunden för social välfärd och jämlik hälsa. Samtidigt som allt fler blir äldre är dock hälsan ojämnt fördelad. Denna ojämlikhet börjar tidigt i livet och fortsätter in i ålderdomen. Socialstyrelsen konstaterade i en rapport 2009 att hälsan är ojämnt fördelad över olika sociala grupper och kön samt att det också finns regionala skillnader. Trots att kvinnors medellivslängd är högre jämfört med männens har kvinnor till exempel inte samma positiva åldersutveckling som män. Men att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet; genom hälsofrämjande och förebyggande insatser går det att både förlänga människors liv och förbättra livskvalitet och välbefinnande (1). En central målsättning i den nationella folkhälsopolitiken är att ge människor

3 (11) förutsättningar att leva ett gott liv med hög livskvalitet på äldre dagar. Detta är även en grundläggande tanke bakom den nationella värdegrunden inom vården och omsorgen om äldre. Den nationella folkhälsopolitiken understryker dessutom att ett effektivt folkhälsoarbete bygger på ett gemensamt ansvarstagande mellan bland annat det offentliga och den ideella sektorn. En samverkan mellan det offentliga, ideella och privata ökar möjligheterna till att utveckla bättre och fler metoder för att förstå och påverka det egna hälsotillståndet. Det är därför mycket angeläget att satsa på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inom landsting, kommun och ideell sektor. Att öka förutsättningarna för utveckling av fler hälsofrämjande insatser kan leda till ett ökat välbefinnande och att funktionsnedsättningar hos äldre samt behovet av vård och omsorg kan skjutas upp (3). Syfte: - Öka förutsättningarna för äldre personer med lättare sjuklighet att förbättra hälsan genom hälsocoachning och ett brett aktivitetsutbud av meningsfulla aktiviteter. - Skapa samverkansformer mellan landsting, kommun och ideell sektor. Projekttyp Metodutveckling Avgränsningar Fyra regioner/landsting är utvalda att påbörja försöksverksamheter tillsammans med 17 kommuner. Dessa har identifierats genom särskilda kriterier. Målgruppen för försöksverksamheten är individer i åldern år med lättare sjuklighet. Kriterier för inklusion är ålder år och att individen har ett eller flera av nedanstående problem: har förhöjt blodtryck ( /90 99) som inte behandlas med läkemedel, har förhöjt blodsocker (Hba1c mmol/mol) som inte behandlas med läkemedel, har lättare depression (12-20 poäng enligt MADRS självskattningsskala) som inte behandlas med läkemedel har ett midjemått ( 94 för män, 80 för kvinnor) ger informerat samtycke Målgrupp (markera med kryss vilka som gäller; specificera bredvid) Regering/departementet Andra statliga myndigheter (ej länsstyrelserna) Länsstyrelser Regioner Landsting Kommuner Ideella föreningar/frivilligorganisationer Näringsliv/privat sektor Allmänhet Professioner

4 (11) Internationella regeringar/organisationer, direkt leverans Internationella regeringar/organisationer, leverans genom regeringen Annan Målgruppsanalys Målgruppen är fastställd enligt uppdragets formulering. Uppdraget riktas till landsting och kommuner samt ideella verksamheter. Slutmålgruppen för uppdraget är fastställd i forskningsplanen och omfattar äldre personer mellan år med något försämrad hälsa enligt satta kriterier. Relaterade aktiviteter Beröringspunkt med Uppmärksamhetsveckan Ett friskare Sverige VERK 2011/411 Projektmål Ange max 5 mål i relativ prioritetsordning (1=högst, 5=lägst). Ange även absolut prioriteringsnivå: kritiskt, viktigt eller värdefullt Mål 1. Att deltagande aktörer rekryterar och behåller studiepopulationen. Prioriteringsnivå: Kritiskt Mål 2a. Övergripande effektmål: Samverkansmodellen medför att det sker en förbättring av hälsan hos interventionsgruppen avseende de hälsovariabler vi mäter. Prioriteringsnivå: Kritiskt Mål 2b. Övergripande processmål: Samverkansmodellen medför att strukturer för samverkan mellan involverade aktörer utvecklas. Prioriteringsnivå: Viktigt Mål 4. Samverkansmodellen medför hälsoekonomiska vinster. Prioriteringsnivå: Värdefull Delmål Uppföljning av projektmål och genomslag: ange indikatorer och målgrupper för uppföljning av mål och genomslag, inklusive metodbeskrivning t.ex. enkät, intervjuer. Mål 1 Indikator: Antal i respektive studiepopulation. Målgrupp: Landsting och kommuner. Metod: Regelbunden uppföljning av rekryteringen till studiepopulationen samt inventera möjligheterna för andra landsting att öka sin rekrytering om andra inte

5 (11) uppnår det avtalade antalet rekryterade. Regelbunden bevakning av ev. bortfall från studiepopulationen. Mål 2a Indikator: Andelen som har förbättrat sin hälsa Målgrupp: Interventionsgrupp. Metod: Användning av resultat från effektutvärdering Mål 2b Indikator: Andel som uppger en förbättrad samverkan Målgrupp: Aktörer på olika nivåer i de olika förvaltningarna enligt Samverkansmodellen. Metod: Användning av resultat från processutvärdering Mål 4 Indikator: Hälsoekonomiskt beräkningsresultat Målgrupp: Effektutvärderarna. Metod: Användning av resultat från effektutvärderarna. Utvärdering av projektet: markera med kryss om utvärdering ska genomföras Intern utvärdering Extern utvärdering Typ av utvärdering: Processutvärdering Effektutvärdering Förslag om utförare: Processutvärdering genomförs av Nordic Health Care Group (NHG) Effektutvärdering genomförs av Umeå Universitet Ange vilken metod som ska användas: Processutvärderingen omfattar datainsamling avseende enkät, fokusgruppsmöten, intervjuer och dokumentstudier. Se även projektplan för processutvärdering Effektutvärderingen omfattar datainsamling avseende medicinska prover och tester (blodtryck, blodprov, vikt, längd, midjemått och 6 minuters gångtest), enkät, vårdkonsumtion, kostnadsanalys och fokusgruppsmöten samt enskilda intervjuer. Se även forskningsplan för effektutvärdering Projektorganisation Intern projektorganisation Enhetschef: Anna Janson Projektledare: Therese Räftegård Färggren Arbetsgrupp: Emmy Nilsson och Suzanne Nilsson

6 (11) Ytterligare internt stöd Frida Persson, kommunikationsavdelningen Astri Brandell Eklund, MI expert Extern projektorganisation Projektledare från region och landsting Ingemar Götestrand Region Skåne Lisa Brunzell Region Värmland Christina Bremfält Landstinget i Sörmland Stefan Timbus Landsting i Jönköping Utvärderare Processutvärderare: Alexandra Treschow, NHG Effektutvärderare: Klas-Göran Sahlén, Lars Lindholm, Helene Johansson, Umeå Universitet Samverkande myndighet: Socialstyrelsen Resurser och budget Total budget: 45 miljoner fördelat på tre år (15 milj/år) varav totalt 3 miljoner får användas till administrativa kostnader för FHI. Externa resurser som behövs: - Effektutvärderare - Processutvärderare - Föreläsare och moderator vid konferenser/utbildningar - Juridisk kompetens Beskrivning av genomförandet Genomförande av projektmodell En framtagen projektmodell bifogas. Syftet med modellen är att genom väl etablerad samverkan mellan landsting och kommuner skapa fler möjligheter för äldre personer att få stöd i att göra livsstilsförändringar med hjälp av hälsocoachning och genom att hitta arenor i samhället att besöka t.ex. att besöka olika typer av mötesplatser i kommunen. Den framtagna modellen förutsätter ett väl fungerande och etablerat samarbete mellan landsting och kommun. Detta innebär att både landsting och kommuner ses som huvudaktörer i uppdraget.

7 (11) Landstinget har ett övergripande ansvar att bygga upp en arbetsstruktur för genomförandet av Samverkansmodellen på landstingsnivå. Detta innebär bland annat att engagera vårdcentraler i arbetet samt att även hitta lämpliga hälsocoacher. Landstinget behöver också finna lämpliga kommuner att samverka med. En förutsättning för att genomföra Samverkansmodellen är att utse en projektledare som ansvarar för att driva arbetet framåt tillsammans med kommunerna. Projektledaren bör även ha ett övergripande ansvar för den verksamhet som bedrivs inom ramen för modellen på de vårdcentraler som ingår i arbetet. Det är vårdcentralens uppgift att identifiera de individer som behöver stöd för att genomföra livsstilsförändringar. Detta kan göras på många olika sätt till exempel genom att identifiera befintliga patienter, ta fram olika typer av informationsmaterial, bra samverkan med kommunen eller genom att aktivt söka upp individer genom att stå på torg eller bibliotek och informera eller kanske erbjuda blodtryckstest. De individer som vårdcentralen identifierar och som vill ha stöd och hjälp till livsstilsförändring erbjuds motiverande samtal. Vårdcentalen utför också relevanta medicinska provtagningar och mätningar för att följa individens hälsostatus. För att underlätta för individen att komma igång har vårdcentralen (genom hälsocoachen) en etablerad samverkan med kommunen. Genom samverkan kan hälsocoachen på vårdcentralen informera om olika aktiviteter som finns i kommunen och som kan passa individen. Kommunen kan genom samverkan få kännedom om vilka aktiviteter som efterfrågas och på så sätt bättre anpassa sitt utbud. Hälsocoachens roll är att stötta och motivera personer att förändra sin livsstil. Metoden som används är Motiverande samtal (MI). Hälsocoachen ska därför ha MI-utbildning och dokumenterad arbetslivserfarenhet av MI, samt bör vara legitimerad sjukvårdspersonal alternativt hälsopedagog eller liknande. En del av hälsocoachens uppgift är att informera och motivera individen att delta i de aktiviteter som erbjuds av kommunen och av ideella föreningar. En viktig del i Samverkansmodellen är just samverkan mellan landsting och kommun, en etablerad och regelbunden kontakt mellan hälsocoachen och kommunen är därför grundläggande. Genom en sådan kontakt kan hälsocoachen få information om vilka aktiviteter som finns samt tillsammans med kommunen diskutera vilken typ av aktiviteter som efterfrågas. När en individ kommer till hälsocoachen får han eller hon först fylla i en enkät som innehåller frågor om hälsa och livsstil. Därefter går hälsocoachen tillsammans med individen igenom svaren från enkäten och väger även in resultat från de medicinska provtagningarna som gjorts. Samtalet kretsar kring livsstil och levnadsvanor och vad som är möjligt för individen att förändra för att börja må bättre. Grunden är att det alltid är individen själv som bestämmer vad han eller hon önskar förändra. För att underlätta för individen att påbörja en förändring som passar dennes förutsättningar och behov, behöver även andra faktorer såsom livsmiljö och jämlikhetsaspekter beaktas i samtalet.

8 (11) Kommunen har ett övergripande ansvar att bygga upp en arbetsstruktur för genomförandet av Samverkansmodellen på kommunnivå. Detta innebär bland annat att kartlägga och engagera mötesplatser och ideella föreningar i kommunen. Kommunen behöver också finna lämpliga samverkansstrukturer med landstinget. En deltagande kommun i Samverkansmodellen har till uppgift att erbjuda ett aktivitetsutbud till de individer som får hälsocoachning. Det innebär inte att kommunen ska stå för kostnader för olika aktiviteter men att det finns lättillgänglig information om vilka mötesplatser och aktiviteter som finns samt även ansvara för att mötesplatser och aktiviteter utvecklas och anpassas efter de behov som identifieras. Detta innebär en samverkan med hälsocoachen på vårdcentralen, men det innebär också att kommunen behöver samverka med ideella föreningar för att skapa ett så brett aktivitetsutbud som möjligt. För att stärka och underlätta samverkan med både hälsocoach och med ideella föreningar behöver kommunen en samordnare. Samordnaren har till uppgift att etablera och vidmakthålla samverkan med nämnda aktörer, driva utveckling av verksamheter och aktiviteter liksom ha en övergripande kunskap om de mötesplatser och den ideella verksamhet som finns inom kommunen. Det vill säga kunna svara på vilket aktivitetsutbud som erbjuds kommunens invånare. Ideell sektor Förutom att utveckla de mötesplatser och aktiviteter som redan finns i den kommunala verksamheten behöver också ideella föreningar engageras för att kunna möta de behov som finns hos målgruppen. Ideella föreningar har ofta ett brett utbud av fysiska, kulturella och sociala aktiviteter och en stor kompetens inom området. De ideella föreningarna är därför en viktig del av Samverkansmodellen som uppmärksammas genom en bred samverkan med kommunen. Trots att ideella insatser inte ersätter kommunens ansvar kan de ge ett mervärde och bidra till ökade resurser i det hälsofrämjande arbetet. Samverkan i detta fall behöver bygga på avtal mellan kommun och ideell sektor där roller, ansvar och mål med samverkan är tydligt uttalade. Samverkan bör inledas i ett så tidigt skede som möjligt. Mötesplatser /Aktiviteter En mötesplats kan antingen drivas av kommunen eller av en ideell förening. Den kan vara olika stor utifrån hur många aktiviteter som erbjuds. Syftet med mötesplatserna är att erbjuda ett utbud av aktiviteter som passar individens intressen och som främjar hälsan, samt erbjuda hjälp, stöd och uppmuntran till att delta i dessa. Kravet på mötesplatserna är att det finns möjligheter till fysiska aktiviteter, aktiviteter kring mat och matlagning samt kulturella och sociala aktiviteter. De sociala aktiviteterna bör främja att nya relationer och gemenskap skapas mellan deltagarna. Mötesplatserna ska inte bara vara öppna för de som blir rekommenderade dit via hälsocoachen, utan ska även välkomna andra personer i närområdet. En mötesplats i Samverkansmodellen definieras som; en mötesplats med en uttalad samlingsplats och med en planerad verksamhet av aktiviteter som syftar till att främja hälsan för personer år. Inriktningen på verksamheten bör ske i bred delaktighet med besökaren, samt om möjligt kunna erbjuda ett faddersystem för att tillgodose

9 (11) deltagarens behov på bästa sätt. Vid varje mötesplats bör det finnas en mötesplatsansvarig som har till uppgift att driva utvecklingen av aktiviteter samt ha regelbunden kontakt med samordnaren i kommunen. Ansvariga vid mötesplatsen kan också ha till uppgift att kontakta de individer som varit hos hälsocoachen (om individen vill bli kontaktad) för att uppmuntra honom eller henne att delta i aktiviteter. Alla vill kanske inte gå till en bestämd mötesplats men gärna delta i en aktivitet, därför kan enskilda aktiviteter vid sidan av mötesplatser erbjudas. Genomförande av samordning Statens folkhälsoinstitut ansvarar för den övergripande samordningen av genomförandet. Detta innebär regelbunden kontakt och uppföljning med samtliga involverade aktörer med fokus på projektledarna i region/landsting, kommunsamordnarna samt utvärderarna. Genomförande av utvärdering Både effekt- och processutvärdering genomförs av externa aktörer. Genomförandet av studien med utgångspunkt i utvärderingen finns därför att läsa i forskningsplan samt projektplan för processutvärdering. Aktivitets- och tidplan (bilaga) Vad kallas aktiviteten Vad ska levereras (se bilaga över leveransalternativ) Resurser När ska det levereras Ansvar för att aktiviteten blir utförd Redovisning Uppdraget ska delredovisas senast den 15 april 2011 Uppdraget ska slutredovisas i rapportform senast den 30 november 2013 Kommunikationsplan (bilaga) Bidragshantering Specifika ansökningskriterier

10 (11) Samverkan med andra myndigheter Bedömning Ansökan Återrapportering Inbjudan Anvisning

11 (11)