Smärtrehabilitering med språktolk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Smärtrehabilitering med språktolk"

Transkript

1 1 1

2 Smärtrehabilitering med språktolk Presentation Patientbeskrivning Kulturella aspekter Utmaningar och svårigheter Möjligheter Rehabiliteringsprogram med språktolk 2 2

3 Multimodalt team Arbetsterapeut, Sjukgymnast/Fysioterapeut, Kurator, Läkare, Psykolog och Sjuksköterska/teamsamordnare Presentation av vårt team: 3 3

4 Rehabiliteringsprocessen 4

5 Patienterna- komplex problematik Somatisk samsjuklighet Övervikt Typ 2 diabetes (hypertoni, hyperkolesterolemi, angina, astma) Nedsatt kondition och styrka Nedsatt kroppskännedom och låg träningsvana 5 5

6 Patienterna- komplex problematik fortsättning Psykiatrisk samsjuklighet Oro/Ångest Nedstämdhet/depression Obearbetade trauman 6 6

7 Patienterna- komplex problematik fortsättning Psykosociala problem Ej etablerade i svenska samhället Långa vårdkontakter eller bristande och fragmenterade vårdinsatser Språksvårigheter trots många år i Sverige Låg integration, parallellsamhälle 7 7

8 En vanlig patient 8 8

9 Inklusionskriterier Exklusionskriterier Helt eller delvis i behov av språktolk Arbetsför ålder Långvarig smärta eller risk att utveckla långvarig smärta Medicinsk utredning avseende diagnos är avslutad Smärtan är av sådan dignitet att den i hög grad påverkar patientens dagliga liv Adekvata unimodala rehabiliteringsåtgärder är uttömda Förutsättningar finns för ökad funktions- och aktivitetsförmåga Patienten är motiverad till deltagande i programmet i syfte att påbörja en beteendeförändringsprocess Har förmåga att åka till Huddinge sjukhus 1-3 gånger per vecka Pågående missbruk alternativt tung medicinering (opioider, bensodiazepiner) Somatisk eller psykiatrisk sjukdom som utgör hinder för rehabilitering. Psykosociala hinder för deltagande i rehabilitering. Önskemål om bedömning av arbetsförmåga, hänvisas till Försäkringskassan för försäkringsmedicinsk utredning. Tidigare genomgången smärtrehabilitering 9 9

10 KULTUR- KULTURELLA ASPEKTER 10 10

11 Patientgruppens bakgrund varierar mer än inom andra patientgrupper Vanligt med låg utbildningsnivå, samtidigt finns högutbildade Stor kulturell skillnad/variation som uppväxtmiljö och utbildning Individuellt hur mycket kontext/ bakgrund påverkar Stor skillnad/variation i livserfarenheter 11 11

12 Okunskap/ovan att Att tala om och förstå psykisk ohälsa Reflektioner kring det egna psykiska måendet Kan innebära felaktiga föreställningar om psykiska/psykiatriska sjukdomar Inte finns Associeras med stigma och tabu, något farligt och konstigt Associeras med allvarliga psykiatriska tillstånd/sjukdomar Anses drabba vissa människor t.ex. svaga Är ett straff för synder, leverne Svårt att förstå att det går att göra något för att må bättre psykiskt 12 12

13 Okunskap/ ovan att.. forts Problem uttrycks på annat sätt Jag kommer inte ihåg kanske egentligen betyder Jag har inget svar, Jag har inget att säga Sjukdomsbegrepp associeras och uttrycks annorlunda t ex jag är trött, jag har ont Vissa problem upplevs som mindre socialt accepterade uttrycka eller söka vård för att 13 13

14 Okunskap/ovan att forts Att förstå samband avseende fysisk hälsa/ohälsa Bristande insikt i vikten av att tillgodose grundläggande behov av sömn, mat och motion Exempel: många åt inte i början, svårt att orka delta i programmet Att använda kroppen eller tänka på/bry sig om kroppe Bristande kunskap om kroppens funktioner (svårare hitta lämplig pedagogik) Syn på hur man bör leva vid sjukdom, tex vila sig frisk. Smärtsystemet, synen på orsak till smärta, fysiskt eller psykiskt 14 14

15 Patientfall J 15 15

16 Patientfall G 16 16

17 Förväntningar/föreställningar Patientens syn på eget bestämmande och att kunna ta egna individuella beslut skiljer sig från behandlarnas synsätt. Svårigheter att förstå vad patienten själv kan eller får göra Familjen/kollektivet sätts ofta i första rummet Läkare/ sjukvård anses vara auktoritära och allvetande Större förväntningar på färdiga behandlingar/åtgärder Jag gör som ni säger 17 17

18 Hjälpmedel, kommunikation Kulturformuleringsintervjun (KFI) i DSM-5 Beskrivning av problem och orsaker Sammanhang, stressfaktorer och stöd, coping Kulturell identitet Tidigare hjälpsökande, hinder Förväntningar, relationen yrkesperson-patient Original på engelska. Svensk version: Laddas ner gratis 18 18

19 Bensträckare! 19 19

20 UTMANINGAR OCH SVÅRIGHETER 20 20

21 GENERELLA SVÅRIGHETER Utsatthet socioekonomiskt påverkar möjlighet att delta Råd att resa till enheten? Kommer loss från jobb/sysselsättning för rehab? Kommer loss från sociala åtaganden, barn och sjuka anhöriga? Bristande egen agens Ej van att resa kommunalt på egen hand Ej van att tänka jag - påverkar rehab processen Samarbeten/kedjor, närstående och andra aktörer Kräver mer arbete av behandlarna 21 21

22 Tolkanvändning Logistik vid tolkning Boka Hantera avbokningar och avvikelser Låg tillgång inom vissa språk Krävs längre tid för återbesök och grupper Fylla i formulär kräver extra bokning med tolk 22 22

23 Tolkanvändning forts Hög ljudnivå samt surr Klara hålla tråd, ej tappa fokus Påfrestande och tidskrävande Hantera lotsning av försenade tolkar Uteblivna tolkar Stor skillnad utbildade/outbildade tolkar 23 23

24 Etablera allians Rädsla hos patienten att säga allt på grund av tolk i rummet Behov hos patienten att skydda tolken från erfarenheter och reaktioner Parallellsamtal patient tolk Bristfällig ögonkontakt (behandlare patient) Patienten gömmer sig bakom tolk Inget tydligt språkligt behov, tolken står för trygghet Svårigheter i samspelet tolk - behandlare kan spilla över och påverka interventioner 24 24

25 Få fram vårdgivarens budskap Vad översätter tolken? Går uttryck och metaforer hem? Tonläge, nyanser, kroppsspråk Patientens rehabiliteringsprocess Vad är möjligt att hinna av rehabiliteringens innehåll? Gruppdiskussion/gruppinteraktion svårt Har rätt delar av innehåll och interventioner valts? 25 25

26 Utmaningar för behandlare Patientgruppen väcker många känslor Ställer krav på: Att kunna härbärgera Vara professionell med betoning på tydlighet och gränssättning Ökad mental trötthet Prioritering avseende presenterade problem Kräver balans mellan flexibilitet/ kreativitet och att hålla fokus 26 26

27 Hur bemöta patienten? Var tydlig och rak med din agenda Vad vill du förmedla? Vilken hjälp du kan erbjuda Vad du inte kan hjälpa till med Våga fråga när du inte förstår eller upplever missförstånd! Gäller även andra behandlare och aktörer 27 27

28 Var ärlig med att kulturella skillnader finns Aha du ser det så, Jag ser det så här (ordet tänker kan vara svåröversatt ) Var inte rädd för att uppfattas kränkande eller särbehandlande Att inte adressera/ uppmärksamma uppenbara skillnader i synsätt kan i sig vara kränkande 28 28

29 MÖJLIGHETER 29 29

30 TOLKANVÄNDNING Ger möjlighet till: Fördjupad ömsesidig förståelse mellan patient och behandlare Fördjupad allians Mer fullständig bild kring svårigheter och styrkor Målsättningsarbete Trygghet för patienterna på grund av de kan lita på att få ha tolk och göra sig förstådda. Långsiktig vinst genom att använda mycket tolk i början 30 30

31 MÖJLIGHET ATT UTVECKLAS PROFESSIONELLT Utveckling avseende tydlighet, ärlighet och gränssättning Utveckling av pedagogisk förmåga Lära sig använda tolk Träna sig i att bibehålla kvar en objektiv bedömning och rehabilitering trots svårigheter 31 31

32 UTVECKLING AV REHABILITERINGSPROGRAMMET Förtydligande av syfte av innehåll och interventioner Hitta kärnan Utveckla metod och material 32 32

33 MÖJLIGHETER Möjlighet implementera i ordinarie verksamhet Ökad möjlighet till mer jämlik vård för patientgruppen 33 33

34 Bensträckare! 34 34

35 Rehabiliteringsprogram med språktolk 35 35

36 Rehabiliteringsprocessen 36

37 Kuratorsinsats i bedömning och tidigt skede Ordnad försörjning för att kunna koncentrera sig på rehab Kartlägga hinder för deltagande (ekonomi, resor och samplanering av andra insatser) Översättning och förklaringsstöd avseende det svenska systemet, beslut och uppmaningar från myndigheter Stöd i kontakten med Arbetsförmedling, Försäkringskassa och socialtjänst Samplanering av insatser 37

38 Programinnehåll Bedömning Förprogram - smärtföreläsning, uppstart av fysisk teori/praktik, medveten närvaro och fokus systemlugnande Fortsatt rehabilitering- fortsatt fokus systemlugnande, därefter fokus pulshöjande. ACT-metod (bl.a. arbete med nuet, acceptans, värden, ändamålsenligt handlande) Medveten närvaro, Basal kroppskännedom och meditation Aktiviteter som t. ex kök, hantverk, cykla, promenader med stegräknare och stavar, stabilitetsträning i stationsbana och rörelseglädje/dans, bassäng, ergonomi teori/praktik Närståendemöte Avstämningsmöten 38 38

39 TIPS ERGONOMI Sökning på Youtube: allt om städ prevent Tryck på: VISA FULLSTÄNDIG SPELLISTA (33 VIDEOR) 39 39

40 Tips Som behandlare visa på sig själv eller annan när kroppsdel benämns lättare för tolk vet vilken del som avses på vissa språk kan saknas specifika ord för vad och lår, etc. Förtydliga med kroppsspråk, visa positionering och visa rörelser Förenkla ord som används så lätt översätta och förstå Använda färre ord i text Förtydliga med bildmaterial Fler bilder Nya filmer för rehab, andra vårdgivare, patient och närstående PowerPoint med mycket bilder som pedagogiskt stöd 40 40

41 Exempel på bilder i informationsmaterial: Sjukdom/frånvaro TA ALLTID MED DIG: 41

42 Ta en varm dusch Ha svalt, tyst och mörkt i rummet Rutiner! -Lägg dig vid samma tid varje kväll och stig upp samma tid varje morgon Motionera regelbundet! -kroppens behov av återhämtning gör det lättare att bli trött och komma i viloläge 42 42

43 4 Filmer (Engelska, turkiska, arabiska, spanska och persiska) 1. Presentation av vårt team Smärtskola. Samspel kropp, psyke och smärta Smärtrehabilitering med ACT som metod. Perspektivskifte, process och resultat Ångest och ångesthantering

44 SÅ HÄR VÄLJER DU SPRÅK OCH STARTAR FILMERNA: Välj språk genom att klicka på grå knappen CC i högra menyraden längst ner. Välj mellan språken: English Español Türk Svenska العربية Starta sedan filmen genom att klicka på playknappen

45 Rehabilitering i grupp Halvgrupp Om möjligt uppdelning i språk Kunskapsnivå och förmåga Minskat antal tolkar per grupp - minskar ljudnivå och risk att det blir rörigt Max 3-4 deltagare och tolkar per grupp om samtal och reflektioner. Ökad individuell inriktning trots gruppformat 45 45

46 Närståendemöten Ta chansen att ta med ev. medföljande anhörig vid något besök inledningsvis, behöver ej vara till alla nybesök Kan vara den chans man har att få till möte med närstående Låg uppslutning till inbjudna gruppmöten Fungerar bäst när individuella möten 46 46

47 Implementering i vardagen och inför avslut Anpassning till låg inkomst och låg omvärldskunskap Stöd att hitta gratis aktiviteter på fritid Rekommenderad träning och hjälpmedel Lätt hitta och använda i vanliga vardagen Överföring fortsätta rehab arbetet Vi behöver vara mer aktiva i överföringar än i vanlig rehab. till andra instanser Inför patientens privata fortsättning av aktiviteter, rehab och träning 47 47

48 Ytterligare tips Yrkesspecifika ordlistor skickade till tolkförmedling Om olika kön på tolk och patient använder vi skärm vid kroppsundersökningar Separat tolkväntrum en fördel Lista på tolkregler 48 48

49 Regler för tolkade samtal Tolken är en hjälp för att du och din behandlare ska kunna förstå och prata med varandra. För att du och din tolk ska känna er trygga finns följande regler: Tolken har tystnadsplikt. Tolken ska ge information om tolkreglerna vid första samtalet. Tolken ska översätta allt som sägs. Tolken ska inte formulera egna frågor, klara upp missförstånd eller gå in i en dialog på eget initiativ. Översättningen ska vara i jagform. Tolken bör ej ta anteckningar. I de fall detta ändå görs ska tolken förstöra dessa framför patienten efter samtalet. Tolken ska enbart översätta, inte hjälpa till praktiskt eller förmedla besked. Det är önskvärt att tolken inte har kontakt med patienten på fritiden. Tolken bör inte göra egna avtal med patienten. När tolken inte tolkar ska tolken prata svenska

50 Inledning av intervention Genomgång av tolkregler och info om dagens tillfälle. Med både teori och praktik underlättar det att ha dagens agenda på en tavla, gärna tidsangivelser. (för tolkar och behandlare) Vid grupp: Ta upp strukturen för tolkandet vid starten Inte simultantolkning Tolkarna får hålla en låg ljudnivå Viktigt med paus mellan varje replik Även tolka medpatienters uttalande Omständligt men behövs Risk för att man inte lyssnar på medpatienterna 50 50

51 Placering Tolk Klient Behandlaren håller i ramarna Ögonkontakt med klienten Tolken i bakgrunden Behandlare 51

52 Fortsatt i interventioner Vid teorigenomgång använda ffa katedral teknik, annonsera uppräkningar, summera Regelbundna pauser, annonsera paus och om pausen gäller patienter eller även tolkar Komplettera text med anpassat bildmaterial, foldrar, video, länkar, appar etc. Två behandlare vid större grupptillfällen och vid praktiska grupptillfällen Extra viktigt att patienten får summera vad denne har förstått och tar med sig från besöket

53 Vid Bedömning och Utvärdering Tänk igenom hur ni ska samla in data Skattningar svårt och tidskrävande Tolk? Familj? Relevans? Validitet? 53 53

54 Tack för uppmärksamheten! Teamet på Smärtrehabiliteringen i Huddinge 54 54

Smärtrehabilitering med tolk

Smärtrehabilitering med tolk 1 Smärtrehabilitering med tolk Smärtrehabiliteringen Danderyds Sjukhus Teamet på Huddinge sjukhus Catherine Lindgren Pettersson, leg arbetsterapeut Högspecialiserad smärtrehabilitering, Smärtcentrum, Danderyds

Läs mer

Multimodal smärtrehabilitering

Multimodal smärtrehabilitering Smärtenheten NU-sjukvården 2018-03-12 Multimodal smärtrehabilitering Smärtenheten, NU-sjukvården 2 Om multimodal rehabilitering Smärtenheten på Uddevalla sjukhus bedriver multimodal rehabilitering som

Läs mer

Tolkmedierade samtal

Tolkmedierade samtal Tolkmedierade samtal Smärtrehabilitering för vuxna med behov av tolk Helena Bani-Shoraka Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) Stockholms universitet Tolk- och översättarinstitutet Tolkutbildningar Konferenstolkning

Läs mer

Introduktionsutbildning Flykt, exil och trauma Kompetensutvecklingsprogram för psykiatrin. Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Introduktionsutbildning Flykt, exil och trauma Kompetensutvecklingsprogram för psykiatrin. Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik Introduktionsutbildning 160928 Flykt, exil och trauma Kompetensutvecklingsprogram för psykiatrin Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik Innehåll Bakgrund till mitt intresse Påverkan av hur

Läs mer

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik Introduktionsutbildning 17.01.31 Flykt, exil och trauma Kompetensutvecklingsprogram för psykiatrin Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Läs mer

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Våren 2019

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Våren 2019 Gruppkatalog Våren 2019 Innehållsförteckning Behandlingsgrupper AST, vad är det? 3 Att bli fysiskt aktiv (AST), 4 Koll på vardagen (AST), 5 Stresshantering (AST), 6 Vardagssamtal (AST), 7 Öppna grupper

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Kort bakgrund. Lunds kommun 119 000 invånare Ca. 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Hög andel får försörjningsstöd

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Agenda Snabb introduktion i AT Vanligaste orsak till begäran av SS. Vad är en

Läs mer

Teamarbete Reumatologi SUS

Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Tidigt kontakt med teamet Regelbundna teammöten Teambedömning vid sjukskrivning > 6 veckor 3 olika rehabprogram Undervisningsserie: - Öppen för alla

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Information inför din rehabilitering

Information inför din rehabilitering Information inför din rehabilitering Innehåll Välkommen till Rehabakademin! Du får en personlig samordnare Rehabiliteringsprogrammet Avslutningsteam Allmän och praktisk information Överenskommelse mellan

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist Arbetsåtergång Sjukförsäkring Rehabiliteringskedja Anställd, eget företagare, arbetslös, studerande Arbetsuppgifter (krav i arbete) Sjukdom/skada

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå 2015-04-21 Cecilia Edström cecilia.edstrom@vll.se Sofia Elwer sofia.elwer@vll.se Lena Sjöquist Andersson lena.sjoquist.anderson@vll.se Folkhälsoenheten, Västerbottens

Läs mer

Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge

Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge 1 Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge Monika Löfgren docent, leg sjukgymnast Högspecialiserad smärtrehabilitering, Smärtcentrum, Danderyds sjukhus AB 2 2 Bakgrund Patientgrupp

Läs mer

Nyanlända och specialistpsykiatri

Nyanlända och specialistpsykiatri Grundintroduktion: Nyanlända och specialistpsykiatri Kortfattad fakta introduktion och tips om var du hittar fördjupande information kring nyanländas situation, transkulturell psykiatri, information på

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Information inför din rehabilitering

Information inför din rehabilitering Information inför din rehabilitering Innehåll Välkommen till Rehabakademin! Rehabiliteringsprogrammet Avslutningsteam Allmän och praktisk information Överenskommelse mellan dig och oss patientens exemplar

Läs mer

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Hösten 2019

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Hösten 2019 Gruppkatalog Hösten 2019 Innehållsförteckning Behandlingsgrupper AST, vad är det? 3 Att bli fysiskt aktiv (AST), 4 Stresshantering (AST), 5 Vardagssamtal (AST), 6 Öppna grupper Samtalsgrupp (AST), Arvika

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta

Läs mer

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer

Läs mer

Anhörigstöd - Efterlevande barn

Anhörigstöd - Efterlevande barn Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Efterlevande barn... 2 Oväntade dödsfall... 3 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Före avskedet... 3 Vid avskedet...

Läs mer

Agenda. Att tala genom tolk Kontakt och distanstolk Kvalitetssäkring

Agenda. Att tala genom tolk Kontakt och distanstolk Kvalitetssäkring Att tala genom tolk Agenda Att tala genom tolk Kontakt och distanstolk Kvalitetssäkring Att tala genom tolk Vad är en tolk? Lagar styr användande av tolk Vad kan du kräva av tolken? Lagar och regler som

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Presentationen innehåller detta

Presentationen innehåller detta Presentationen innehåller detta Mina erfarenheter och lärdomar från att ha planerat, startat, kordinerat, deltagit i samt följt upp Hälsoskola i Södertälje och Oxelösund 2016-09-21 Maria Lerjerud 1 Jag

Läs mer

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35

Läs mer

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling Nikodemus Enger, leg. psykolog ArbetsRehab Kompetenscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering Grön Rehab Förberedelse inför arbetslivsinriktad

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) ASH Uppsala Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) finns för dig som bor i Uppsala och Knivsta kommun och är i behov av vård och symtomlindring genom

Läs mer

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell. Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning

Läs mer

Kommunikation med arbetsgivare/af

Kommunikation med arbetsgivare/af Kommunikation med arbetsgivare/af 1 Överenskommelser mellan staten och SKL 2006 Sjukskrivningsmiljarden en överenskommelse mellan staten och SKL för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Centrum för cancerrehabilitering

Centrum för cancerrehabilitering Centrum för cancerrehabilitering Kerstin Cedermark Leg. Sjuksköterska 20171005 Vi är en verksamhet under uppbyggnad Nytt uppdrag Nytt team Nya lokaler Ny verksamhet i Stockholms län Vårt uppdrag Specialiserad

Läs mer

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.

Läs mer

Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016

Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016 Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016 Lokala nämnders uppdrag från Regionstyrelsen Lokala nämnder

Läs mer

Agenda. Kort om Semantix Att tala genom tolk Kontakt och distanstolk Kvalitetssäkring Frågor

Agenda. Kort om Semantix Att tala genom tolk Kontakt och distanstolk Kvalitetssäkring Frågor Semantix Agenda Kort om Semantix Att tala genom tolk Kontakt och distanstolk Kvalitetssäkring Frågor Semantix Nordens största språkföretag 12 kontor i Norden 45 års erfarenhet 7 000 översättare, tolkar

Läs mer

Vad är psykisk ohälsa?

Vad är psykisk ohälsa? Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för

Läs mer

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring Långvarig smärta och rehabilitering Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring 20160829 Personlig historisk tillbakablick -70 Mekanisk ---80 Psykosocial

Läs mer

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN Kompetensbeskrivning Specialiteten rehabiliteringsmedicin karaktäriseras av fördjupade kunskaper och färdigheter i att utreda patienter med betydande funktionsnedsättningar.

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

-man slutar bara att leva

-man slutar bara att leva MAN DÖR INTE AV STRESS -man slutar bara att leva Selene Cortes Köping 18 jan 2019 Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa: Allt från psykisk sjukdom till lättare psykiska besvär som påverkar måendet och

Läs mer

Hållbar stad öppen för världen. Hälsopepp

Hållbar stad öppen för världen. Hälsopepp Hälsopepp Anna Jensen, skolsköterska och MLA Nina Åkeson, Processledare Skapa god start i livet och goda uppväxtvillkor, Jämlikt Göteborg (fd. Utvecklingsledare folkhälsa) Stadsdelsförvaltningen Västra

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling

CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET Ett redskap för kvalitetsutveckling Börja med att läsa vägledningshäftet och ha det sedan tillgängligt vid genomgången. Där finns fördjupningstips och en kort beskrivning

Läs mer

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR 2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04

Läs mer

Dokumentation från nätverksträffen Boosta LF 2 december 2016

Dokumentation från nätverksträffen Boosta LF 2 december 2016 Dokumentation från nätverksträffen Boosta LF 2 december 2016 Pass 1: Presentation av samordningsförbunden i Västmanland. Ann Kristin Ekman Ann Rilegård Linda Anderfjäll Tolkens roll Sara Walsöe Pedersen

Läs mer

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256 Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning

Läs mer

Faktahäfte Hälsa och sjukvård

Faktahäfte Hälsa och sjukvård Faktahäfte Hälsa och sjukvård Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt i konventionens artiklar

Läs mer

Regional cancerplan Dialogmöte hälsoinformatörer 21 mars 2019

Regional cancerplan Dialogmöte hälsoinformatörer 21 mars 2019 Regional cancerplan 2020-2023 Dialogmöte hälsoinformatörer 21 mars 2019 Cancer berör alla! Regionalt cancercentrum Stockholm Gotlands uppdrag är att utveckla cancervården i regionen. En ny cancerplan för

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog NPF hos föräldrar Susanna Grund Leg psykolog Innehåll Vad är NPF Beskrivning och konsekvenser Hur går en utredning till och varför Anpassningar och bemötande Neuropsykiatriska funktionshinder, NPF Primära

Läs mer

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Arbetsterapeuter kan bidra i skolan

Arbetsterapeuter kan bidra i skolan Arbetsterapeuter kan bidra i skolan Maria Johansson, Leg arbetsterapeut Camilla Grimheden, Leg arbetsterapeut Köping 5 april 2017 Innehåll Inledning Arbetsterapeutens bidrag Film Kaffe Kartläggningar och

Läs mer

SMÄRTHANTERING SPECIALISTPSYKIATRI

SMÄRTHANTERING SPECIALISTPSYKIATRI SMÄRTHANTERING SPECIALISTPSYKIATRI Bakgrund MMR=teambaserad smärtrehabilitering Psykiatrisk problematik nämns som röd flagg inom rehabiliteringsgarantin Frustration hos behandlare i psykiatri att vården

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet

Läs mer

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång Försäkringskassan och rehabkedjan Sjukskrivning garanterar inte sjukpenning Under de första 90 dagarna kan Försäkringskassan betala ut sjukpenning om

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. 2. Manus: Det finns många olika typer av kroppslig träning. Idag går många unga på gym för ren muskelstyrketräning. Andra kanske tränar någon

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Vitalis Signe Vitalis Ingrid Anderzén, Uppsala universitet Projekt inom samordningsförbunden Totalt har 24,4 miljoner delats ut av maximala

Läs mer

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun Handlingsplan för elevhälsoarbete Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun Läsår 2017-2018 1 Innehåll sidan Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun 3 Trygghetsvision i Örebro

Läs mer

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen 3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov

Läs mer

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Mötet med patienten Etiska aspekterna Georgetown-mantrat Autonomi principen Icke-skada principen Godhets principen Rättvise principen Ann-Christin Johansson 2 Vad är kommunikation?

Läs mer

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering

Läs mer

Vi som lever med förvärvad hjärnskada behöver få ett bättre stöd!

Vi som lever med förvärvad hjärnskada behöver få ett bättre stöd! Vi som lever med förvärvad hjärnskada behöver få ett bättre stöd!!??! Stora brister Undersökningar visar att personer som har fått en hjärnskada efter till exempel olyckor, fall eller sjukdom inte får

Läs mer

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

Patientlagen och informationsplikten 2014:821 Patientlagen och informationsplikten 2014:821 141117 Informationsplikten utvidgas och förtydligas Patienten ska få relevant information om sitt hälsotillstånd de metoder som finns för undersökning, vård

Läs mer

FILM 2 CHECKLISTA FÖRBEREDELSER

FILM 2 CHECKLISTA FÖRBEREDELSER FILM 2 CHECKLISTA FÖRBEREDELSER Lokal talarpodium, bord eller ingetdera sittning: placera stolarna lämpligt whiteboard, block och pennor belysning anteckningsmaterial och pennor vatten Teknik dator projektorduk/bildskärm

Läs mer

Triagering rätt vård till rätt patient i rätt tid. 25 oktober 2018

Triagering rätt vård till rätt patient i rätt tid. 25 oktober 2018 Triagering rätt vård till rätt patient i rätt tid 25 oktober 2018 Vi sänder live på webben Inspelningen kommer finnas på webben Vi använder mikrofon i rummet Ni som följer på webben Skriv gärna i chatten

Läs mer

PATIENTENS VÄG. Dokumentet följer filmen Patientens väg i bild och text Område kommunikation, SUS 1

PATIENTENS VÄG. Dokumentet följer filmen Patientens väg i bild och text Område kommunikation, SUS 1 PATIENTENS VÄG Här beskrivs patientens väg genom sjukskrivningsproseccen. Du får förståelse för Rehabkedjan och kan använda dokumentet som en kom ihåg. Dokumentet följer filmen Patientens väg i bild och

Läs mer

Anhörigstöd - Barn som anhörig

Anhörigstöd - Barn som anhörig Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Uppmärksamma, information, råd och stöd... 2 Delaktighet... 4 Före besöket... 4 Direkt före besöket (enhetens personal)...

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Anna Kagelind Kurator Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 2019-05-13 Presentationens upplägg Kurators del i

Läs mer

Grön Rehabilitering på Landsbygd

Grön Rehabilitering på Landsbygd Grön Rehabilitering på Landsbygd Samarbetsprojekt mellan LRF Samordningsförbundet i Norrköping Försäkringskassan Vikbolandets Naturhälsogård Rehabilitering i gårdsmiljö med inriktning natur, djur och trädgård.

Läs mer

G R U P P E R O C H F Ö R E L Ä S N I N G A R

G R U P P E R O C H F Ö R E L Ä S N I N G A R G R U P P E R O C H F Ö R E L Ä S N I N G A R H A B I L I T E R I N G E N S K U R S - O C H K U N S K A P S C E N T E R ASD- T E A M E T F Ö R V U X N A www.habilitering.se HT-2019 Innehållsförteckning

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb

Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb Emma Holmér, 1177 Vårdguiden, emma.holmer@inera.se Emma Frid, Rådgivningsstödet webb, emma.frid@inera.se

Läs mer