Smärtrehabilitering med tolk

Transkript

1 1

2 Smärtrehabilitering med tolk Smärtrehabiliteringen Danderyds Sjukhus Teamet på Huddinge sjukhus Catherine Lindgren Pettersson, leg arbetsterapeut Högspecialiserad smärtrehabilitering, Smärtcentrum, Danderyds sjukhus AB Hemsida: 2

3 Varför ett projekt att använda tolk i smärtrehabilitering? Tolkberoende har varit ett exklusionskriterium då smärtrehabilitering bedrivs i gruppformat Om deltagit i smärtrehabilitering generellt låga resultat Lika vård/rehabilitering utifrån individens förutsättningar Samarbete Smärtrehabiliteringen Lund möjliggjorde större studie 3

4 TOLKPROJEKTET Högspecialiserad smärtrehabilitering för komplexa patienter med långvarig smärta, med helt eller delvis behov av tolk Finansierat med externa medel från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Start med patienter årsskiftet 2014/2015 Avslut projektet mars 2018 Utvärderas kontinuerligt 4

5 MULTIMODALT TEAM Arbetsterapeut, Sjukgymnast/Fysioterapeut, Kurator, Läkare, Psykolog och Sjuksköterska/teamsamordnare Presentation av vårt team: 5

6 Biopsykosociala modellen för långvarig smärta Smärtlöken 6

7 Skuldkänslor Sämre ekonomi Sjukskriven Tröttare Sover sämre Sämre kondition Mindre aktiv Försiktigare Oro Primär smärta Lidande

8 Smärtlöken är inspirerad från Webbföreläsning Ont länge och överallt av Mats Karlsson allmänläkare och smärtspecialist, Smärtkliniken S:t Olof, Falköping Finns som Blädderblock med bilder från GlaxoSmithKline Consumer Healthcare AB 8

9 Målet med rehabiliteringen ökad livskvalité ökad funktions- och aktivitetsnivå kunna leva att bra liv med sin smärta få ökad kunskap om sambandet kropp och psyke 9

10 SMÄRTREHABILITERING - Innehåll Bedömningsfas Sjuksköterska, kurator, läkare därefter psykolog, arbetsterapeut och fysioterapeut Förprogram = vidare bedömning och prova på smärtföreläsning, uppstart av fysisk teori/praktik, fokus systemlugnande, information om ångest, förändringsprocessen, medveten närvaro Fortsatt rehabiliteringsprogram Undervisning i ACT-metod (närvaro i nuet, acceptans för det som inte går att förändra, värden, ändamålsenligt handlande), medveten närvaro, öva i aktiviteter som t ex kök, promenad, rörelseglädje/dans, bassäng, fysisk träning, ergonomi teori/praktik Närståendemöte Avstämningsmöte 10

11 SMÄRTREHABILITERING - Rehabiliteringsprocessen

12 KURATORSINSATS I TIDIGARE SKEDE ÄN I VANLIG REHAB Kartlägga eventuella hinder för deltagande ekonomi och samplanering av andra insatser, sociala åtaganden förmåga att resa till enheten möjlighet att patienten kan fokusera på förändringsarbetet Stöd i kontakten med Arbetsförmedling, Försäkringskassa och socialtjänst Patienterna behöver oftast upprepad hjälp att förstå det svenska systemet, de beslut och uppmaningar de får

13 NÄRSTÅENDEMÖTEN Ta chansen att ta med ev. medföljande anhörig vid något besök inledningsvis Kan vara den chans man har att få till möte med närstående Låg uppslutning till inbjudna gruppmöten Vi har valt individuella möten som fungerar bra 13

14 GRUPP MED TOLKAR - Svårigheter Högre ljudnivå, surr Fler människor i rummet som behöver informeras och som kan ha frågor Svårare som behandlare hålla tråden och fokus Gruppdiskussion/gruppinteraktion svårt få till 14

15 GRUPP MED TOLKAR Utveckling hos oss Ökad individuell inriktning trots gruppformat Lättare försvinna i gruppen Halvgrupper Om möjligt uppdelning i språk Kunskapsnivå och förmåga Det minskar antal tolkar per grupp - minskar ljudnivå och risk att det blir rörigt 15

16 PATIENTERNA - Demografi Medelålder 48 år 76 % kvinnor Mediantid för ihållande smärta 6 år Smärtan ofta generaliserad Tid i Sverige (medel) 15 år 31 månader sedan senast i arbete

17 PATIENTERNA - Komplex problematik Psykiatrisk samsjuklighet Oro/Ångest Nedstämdhet/depression Obearbetade trauman Psykosociala problem Ej etablerade i svenska samhället Låg integration, parallellsamhälle Språksvårigheter trots många år i Sverige Långa vårdkontakter eller bristande och fragmenterade vårdinsatser 17

18 . PATIENTERNA - Bakgrund Större variation än i andra patientgrupper inom smärtrehabilitering Vanligt med låg utbildningsnivå, samtidigt finns högutbildade Stor kulturell skillnad/variation som uppväxtmiljö och utbildning Stor skillnad/variation i livserfarenheter Individuellt hur mycket kontext/bakgrund påverkar

19 OKUNSKAP/OVANA- Kring psykisk ohälsa Att tala om, förstå och reflektera kring psykisk ohälsa och det egna psykiska måendet Kan ha föreställningar om psykisk ohälsa Inte finns Associerat med stigma och tabu, något farligt och konstigt Associerat med allvarliga psykiatriska tillstånd/sjukdomar Anses drabba enbart vissa människor t.ex. svaga, straff för synder Psykiska problem upplevs som mindre socialt accepterade att uttrycka eller söka vård för Därmed också svårt att förstå att det går att göra något för att må bättre psykiskt 19

20 OKUNSKAP/OVANA Kroppen Bristande insikt i vikten av att tillgodose grundläggande behov av sömn, mat och motion Exempelvis många åt inte i början, svårt att orka delta i programmet Bristande kunskap om kroppens funktioner och därmed svårare förstå samband avseende fysisk hälsa/ohälsa Ofta ovana fysisk träning i förebyggande syfte Kan ha annorlunda syn på hur man bör leva vid sjukdom, tex vila sig frisk 20

21 FÖRVÄNTNINGAR/FÖRESTÄLLNINGAR Patientens syn på eget bestämmande och att kunna ta egna individuella beslut kan skilja sig från behandlarnas synsätt. Svårt för patienten förstå vad denne själv kan eller får göra Familjen/kollektivet sätts ofta i första rummet Läkare/ sjukvård anses vara auktoritära och allvetande Större förväntningar på färdiga behandlingar/åtgärder Jag gör som ni säger Problem kan uttryckas på annat sätt, behandlaren kan missförstå Jag kommer inte ihåg kanske egentligen betyder Jag har inget svar, Jag har inget att säga Ställ kontrollfrågor så du vet om du förstått ordentligt! 21

22 KULTURFORMULERINGSINTERVJUN (KFI) Hjälpmedel i kommunikationen för att förstå patienten Beskrivning av problem och orsaker Sammanhang, stressfaktorer och stöd, coping Kulturell identitet Tidigare hjälpsökande, hinder Förväntningar, relationen yrkesperson-patient Original på engelska i DSM-5. Svensk version: Laddas ner gratis 22

23 TRANSKULTURELLT CENTRUM transkulturelltcentrum.se Informativ hemsida med kunskapsstöd och länkar till olika hemsidor Utbildningar Nätverksträffar Skolhälsovård, tandvård eller på BVC Primärvårdsrehabilitering Även arbetsterapeuter, psykologer, socionomer, barnhälso- och asylnätverk Konsultation, rådgivning, handledning 23

24 TOLKANVÄNDNING Svårigheter praktiskt Tidskrävande att Hantera bokningar, avbokningar och avvikelser Hantera uteblivna tolkar, lotsning av försenade tolkar Låg tillgång på tolkar inom vissa språk Bra ta reda på om patient kan fler språk Krävs längre tid för besöken, alternativt hinner mindre Fylla i formulär kräver extrabesök med tolk Vad är möjligt att hinna med av rehabiliteringens innehåll? 24

25 TOLKANVÄNDNING Svårigheter kommunikation Vad översätter tolken? Går uttryck och metaforer hem? Tonläge, nyanser, kroppsspråk svårare läsa av Parallellsamtal patient tolk Bristfällig ögonkontakt (behandlare patient) Patienten gömmer sig bakom tolk Inget tydligt språkligt behov, tolken står för trygghet Stor skillnad utbildade/outbildade tolkar 25

26 TOLKANVÄNDNING Svårigheter för patient Rädsla att säga allt på grund av tolk i rummet Kan känna behov av att skydda tolken från erfarenheter och reaktioner 26

27 PAUS 27

28 ATT ARBETA MED TOLK Underlätta för patientens förståelse Underlätta för tolken Underlätta för kommunikation Regler och rutiner

29 ATT ARBETA MED TOLK Underlätta för patientens förståelse Visa med kroppen. Öva i praktiska aktiviteter Förtydliga med kroppsspråk, visa positionering och rörelser Peka på kroppsdelar som benämns, på vissa språk saknas specifika ord Förenkla ord. Använda färre ord Anpassa innehåll efter förkunskaper Sammanfatta Extra viktigt att patienten eller den anhöriga får summera vad denne har förstått och tar med sig från besöket. Repetera information vid flera tillfällen Förtydliga med bildmaterial, PowerPoint som pedagogiskt stöd Komplettera med bilder, enkla infoblad, länkar till video, appar

30 Ta en varm dusch Ha svalt, tyst och mörkt i rummet Rutiner! -Lägg dig vid samma tid varje kväll och stig upp samma tid varje morgon Motionera regelbundet! -kroppens behov av återhämtning gör det lättare att bli trött och komma i viloläge 30

31 4 Filmer (Engelska, turkiska, arabiska, spanska och persiska) 1. Presentation av vårt team Smärtskola. Samspel kropp, psyke och smärta Smärtrehabilitering med ACT som metod. Perspektivskifte, process och resultat Ångest och ångesthantering 31

32 SÅ HÄR VÄLJER DU SPRÅK OCH STARTAR FILMERNA: Välj språk genom att klicka på grå knappen CC i högra menyraden längst ner. Välj mellan språken: English Español Türk Svenska ة ی ب ر ع ل ا Starta sedan filmen genom att klicka på playknappen. 32

33 TOLKENS FÖRUTSÄTTNINGAR Vad innebär det att kunna ett språk? Vad innebär det att ha två arbetsspråk? Var är han? Hon var alldeles till sig av oro. Det regnar här och var Vi fick en femma var Det är var i såret. Helena Bani-Shoraka, Tolk- och översättarinstitutet

34 Sjuksköterska Inledning Verksamhet/film Anamnes Blankett Väga/mäta Dialogtolkning Tolk Dialog-/ avistatolkning Dialogtolkning Delvis sammanf. avistatolkning Dialogtolkning Ingen tolkning Helena Bani-Shoraka, Tolk- och översättarinstitutet

35 Besöken på rehab oftast längre och mer varierande i innehåll än vad tolkar är vana att arbeta med Agenda för besöket Innehållsplaneringen Hur tolkningen önskas Regelbundna pauser Annonsera när paus och om den gäller enbart patienter eller även tolk Gör om påståenden till frågor ATT ARBETA MED TOLK - Underlätta för tolken Annonsera uppräkningar, summera Yrkesspecifika (alternativt mottagningsspecifika) ordlistor skickade till tolkförmedling

36 ATT ARBETA MED TOLK - Underlätta för kommunikation och allians Tänk igenom och var tydlig och rak med din agenda Vad vill du förmedla? Vilken hjälp du kan erbjuda! Vad du inte kan hjälpa till med! Våga fråga när du inte förstår eller upplever missförstånd! Kulturformuleringsintervjun (KFI) Var ärlig med att kulturella skillnader finns. Var inte rädd för att uppfattas kränkande eller särbehandlande. Att inte uppmärksamma uppenbara skillnader i synsätt kan i sig vara kränkande Aha du ser det så, Jag ser det så här Stöd patienten att våga använda sin svenska när möjligt för att få några direkta samtal

37 PLACERING Individuellt besök Tolk Klient Behandlaren håller i ramarna Ögonkontakt med klienten Tolken i bakgrunden Behandlare

38 GRUPP MED TOLKAR - Tips Genomgång vid start av struktur för tolkning Inte simultantolkning Tolkarna hålla en låg ljudnivå Tar paus för tolkning mellan repliker Även tolka medpatienters uttalande Ge info om besökets agenda Om växlar mellan moment underlättar att ha agenda på en tavla Max 3-4 deltagare och tolkar per grupp om önskar samtal och reflektioner mellan deltagarna Teorigenomgång i grupp använda katedral-teknik och bilder Placering i rummet 38

39 PLACERING - Gruppbesök 39

40 ATT ARBETA MED TOLK - regler och rutiner Om olika kön på tolk och patient använder vi skärm vid kroppsundersökningar Separat tolkväntrum en fördel Regler för tolkade samtal, muntligt och skriftligt

41 REGLER FÖR TOLKADE SAMTAL Tolken är en hjälp för att du och din behandlare ska kunna förstå och prata med varandra. För att du och din tolk ska känna er trygga finns följande regler: Tolken har tystnadsplikt Tolken ska ge information om tolkreglerna vid första samtalet Tolken ska översätta allt som sägs Tolken ska inte formulera egna frågor, klara upp missförstånd eller gå in i en dialog på eget initiativ Översättningen ska vara i jagform Tolken ska enbart översätta, inte hjälpa till praktiskt eller förmedla besked Det är önskvärt att tolken inte har kontakt med patienten på fritiden Tolken bör inte göra egna avtal med patienten När tolken inte tolkar ska tolken prata svenska 41

42 ATT FORTSÄTTA FÖRÄNDRINGAR - efter rehabprogram Rekommenderade aktiviteter, träning och hjälpmedel Anpassning till låg inkomst och låg omvärldskunskap Stöd att hitta gratis eller billiga aktiviteter på fritid Vara lätt hitta och använda i vardagen Stöd att hitta Överföringar och remittering Behov att vara mer aktiv som personal För kontakter och informationsöverföring till andra vårdgivare och myndigheter än i ordinarie rehabprogram 42

43 VÄLKOMNA MED FRÅGOR OCH. KOMMENTARER..

44 TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN! leg. arbetsterapeut 44

45 EXTRAMATERIAL 45

46 Inklusionskriterier Smärtrehab DS Helt eller delvis behov av språktolk Arbetsför ålder Långvarig smärta eller risk att utveckla långvarig smärta Medicinsk utredning avseende diagnos är avslutad Smärtan är av sådan dignitet att den i hög grad påverkar patientens dagliga liv Adekvata unimodala rehabiliteringsåtgärder är uttömda Förutsättningar finns för ökad funktions- och aktivitetsförmåga Patienten är motiverad till deltagande i programmet i syfte att påbörja en beteendeförändringsprocess Har förmåga att åka till Huddinge sjukhus 1-3 gånger per vecka 46

47 Exklusionskriterier Smärtrehab DS Pågående missbruk alternativt tung medicinering (opioider, bensodiazepiner) Somatisk eller psykiatrisk sjukdom som utgör hinder för rehabilitering. Psykosociala hinder för deltagande i rehabilitering. Önskemål om bedömning av arbetsförmåga, hänvisas till Försäkringskassan för försäkringsmedicinsk utredning. Tidigare genomgången smärtrehabilitering 47

48 Exempel ur KFI Introduktion till patienten ingår: Jag skulle vilja förstå de problem och bekymmer som fört dig hit så att jag kan hjälpa dig på bästa sätt. Jag vill att du berättar om dina upplevelser, erfarenheter och tankar kring saker och ting. Jag kommer att ställa en del frågor om vad som pågår i din tillvaro och hur du försöker hantera det som sker. Det finns inga riktiga eller felaktiga svar på sådana frågor, syftet är att få en så bra förståelse som möjligt. Exempel ur KFI: 8) Vad i din bakgrund eller din identitet tycker du är mest betydelsefullt? 48

49 Strategier som teamet använder uppfattade av Helena Bani-Shoraka Teamet skapar en gemensam bild av patienten och dennes problematik Anpassar språket Korta frågor Konkreta formuleringar Beredskap att inte tappa frågan Styr tolken Tolka i jag-form Bara tolka Tolken berättar när hen reder ut en fråga Dubbelkolla info kontrollfrågor Uppmärksam på tonläge och annat som pågår i rummet Läser av patienten Svar, kroppsspråk i förhållande till tolkens återgivning; längd antal ord, gester kroppsspråk, emotionellt eller inte, tonläge Läser av situationen Undvika att samtalet kollapsar Utifrån förutsättningarna få ut mesta möjliga information. Försiktigt bygga upp förtroende 49

50 Svårigheter för tolken uppfattade av Helena Bani-Shoraka Otillräckliga kunskaper i sina arbetsspråk Terminologiska utmaningar När tolken tappar koncentrationen och inte koordinerar samtalet När aktiviteten kräver byte av tolktekniker Dialogtolkning Avistatolkning Sammanfattning Frågeformulär är extra svårt När tolken inte ska tolka Tolkning i rörelse När tolken inte vet vad som skall hända Var skall tolken placera sig? Prata högt eller lågt? Vem leder samtalet? 50

51 51