INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2012

2 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 11 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnder, förbund och bolag 17 Ekonomi 23 Personalresursen 31 Folkhälsan i Sjöbo 37 Miljö 39 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN Kommunövergripande verksamhet 41 Politisk verksamhet 45 Verksamhet för funktionshindrade 46 Äldreomsorg 48 Individ- och familjeomsorg 51 Förskole- och skolbarnsomsorg samt grundskoleverksamhet 54 Gymnasieskola 59 Vuxenutbildning och flyktingverksamhet 60 Turism och fritidsverksamhet 62 Kulturverksamhet 65 Teknisk verksamhet avgiftsfinansierad inkl VA-redovisning 68 Teknisk verksamhet skattefinansierad 72 Miljö- och hälsoskyddsverksamhet 74 Plan- och byggverksamhet 76 Räddningstjänst 78 BERÄTTELSER FRÅN KOMMUNENS BOLAG AB Sjöbohem 79 Sjöbo Elnät AB 81 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning 83 Balansräkning 84 Kassaflödesanalys 85 Noter 86 Driftredovisning 96 Investeringsredovisning 97 Exploateringsredovisning 98 Redovisningsprinciper 100 Ordlista 104 Revisionsberättelse Fem år i sammandrag 106 Fotografierna tillhör Sjöbo kommun KS förslag till KF

3 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet planeringar och anpassningar till den nya läroplanen. Nu gäller det att vara uthållig i satsningen på att förbättra resultaten. För att stödja förändringen i skolan har den tidigare påbörjade IT-satsningen i skolan fortsatt även under Bra resultat i skolan är en viktig förutsättning i vår strävan att skapa tillväxt. Sjöbo den nya tillväxtplatsen! Sjöbo arbetar med strategiska framtidsfrågor som kollektivtrafik, marknadsföring, nätverk och lobbyism för att på sikt ta position som den starkaste tillväxtkommunen i regionen. Tillväxten som åter tog fart under 2011 har förstärkts 2012 då vi ökade med 147 nya Sjöbobor och 258 nya företag. Båda faktorerna är viktiga för att skapa tillväxt i Sjöbo. Beslutet att i kommunen placera ett Europa-direktkontor är en framgång, inte minst för våra företagare. Ett viktigt steg mot att stärka tätortens attraktivitet och uppnå ökad trafiksäkerhet togs genom ombyggnationen av Västergatan samt byggnation av två nya cirkulationsplatser varav en med en spännande skulptur. Anbudsförfarandet kring byggnation av hyresrätter i kvarteret Viljan resulterade tyvärr inte i den byggnation som vi tänkt oss, men alla vägar är ännu inte prövade. Kommunikationerna har förbättrats med utökning av bussturer till Lund, Malmö, Ystad, Tomelilla och Simrishamn. Järnvägsutredningen avseende Simrishamnsbanan påbörjades under sommaren. Det långsiktiga arbetet med att förbättra resultatet i skolan avstannade något under En grund har lagts av verksamheten genom att den aktivt arbetat med elevinflytandet, lokala pedagogiska Vi ska erbjuda en attraktiv boendemiljö och en levande landsbygd. För att bidra till detta har en ombyggnation och upprustning av Lövestads skola diskuterats under året. För att kunna hantera tillväxten är det viktigt med en ekonomi i balans. Precis som tidigare under min period som kommunstyrelsens ordförande redovisar vi för 2012 ett positivt resultat och sedan 1999 har vi redovisat 285 mnkr i överskott. Överskott krävs i den kommunala ekonomin för att kunna värdesäkra tillgångarna, hantera framtida pensionsutbetalningar och inte minst skapa ett utrymme för finansiering av investeringarna. Något oroande är det underskott som flera av våra verksamheter redovisar för Jag har med glädje noterat att vård- och omsorgsnämnden beslutat att införa lokala värdighetsgarantier, vilket ytterligare kommer att öka kundnöjdheten i verksamheten. Under året har de första stegen tagits mot förverkligandet av en ny badanläggning som ska ersätta den befintliga simhallen. För Sjöbo i framtiden Stefan Lundgren Kommunstyrelsens ordförande 3

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN! Utvecklingen i världen Maklig utveckling av ekonomin! Världsekonomin 1 har under 2012 tappat fart och utvecklades oväntat svagt under slutet av BNP-tillväxten för världen 2 beräknas för 2012 uppgå till 3,2 procent, vilket är en minskning i förhållande till 2011 då den uppgick till 3,8 procent. I flera europeiska länder, däribland Sverige, backade BNP. Den mycket svaga tillväxten i Europa har påverkat tillväxtländernas ekonomier som därmed har vuxit långsammare 2012 än tidigare år. En rad positiva åtgärder har vidtagits för att stärka tillväxten i Europa av bl.a. den europeiska centralbanken, vilket medfört sjunkande obligationsräntor för skuldtyngda länder i södra Europa. Samtidigt har finansieringen i det europeiska banksystemet förbättrats. Trots detta har kraftiga åtstramningar i många länders offentliga finanser i kombination med hög skuldsättning hos hushållen tyngt den inhemska efterfrågan. För USA:s del redovisas en oväntat svag utveckling under BNP ökade med 2,2 procent vilket är en förbättring i förhållande till 2011 då den endast ökade med 1,8 procent. Sedan 2009 har arbetslösheten sjunkit från 10 till 8 procent samtidigt som arbetskraften har minskat. En viktigt faktor i utvecklingen är den stabilisering av bostadsmarknaden som skett i USA. Tillväxten i svensk ekonomi var under de tre första kvartalen 2012 relativt god med en 1 Omvärldsuppgifter i förvaltningsberättelsen är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstingsförbund MakroNytt 1/13 och Sveriges Riksbanks Penningpolitiska rapport, Februari Vägt med köpkraftsjuterade vikter. tillväxt på dryga 2 procent. Under fjärde kvartalet backade BNP något. Efter det kraftiga fallet i BNP år 2008 skedde en snabb återhämtning av BNP t.o.m Under 2011 avtog tillväxten med en ökning av BNP med 3,7 procent beräknas BNP ökat med 1,2 procent. Efter att räntan befunnits på historiskt låga nivåer påbörjade riksbanken en successiv höjning av räntebanan 2010 för att höja den ytterligare 2011 och i december 2011 uppgick reproräntan till 1,75 procent. Därefter har riksbanken under 2012 åter sänkt räntan och vid slutet av 2012 var reproräntan 1 procent. Investeringar i byggnader och anläggningar, med undantag för bostäder, ökade under 2012 mycket kraftigt. Detta bidrog till att upprätthålla den inhemska efterfrågan. Resursutnyttjandet är lågt vilket innebär att det finns ledig kapacitet i form av arbetskraft utanför företagen samt utrymme för företagen att producera mer med befintlig arbetskraft. Även sysselsättningen, i form av arbetade timmar, minskade under slutet av 2012 och arbetslösheten ökade från 7,3 procent sensommaren 2011 till 7,7 procent Arbetsmarknaden uppvisar tydliga signaler på försämring då antalet tidbegränsat anställda har minskat, arbetslöshetstiderna har ökat och varslen om uppsägning har blivit fler. Som en följd av situationen på arbetsmarknaden har de genomsnittliga timlöneökningarna legat på runt 3 3 procent i årstakt. Detta är något högre än för 2011, den ökningen uppgick till 2,5 procent. Utvecklingen i kommunerna Det kommunala skatteunderlaget uppvisar en stark real tillväxt Skatteunderlaget består till stor del av löneinkomster. För skatteunderlaget är det därmed viktigt med hög sysselsättning och låg arbetslöshet. 3 Enligt konjunkturlönestatistiken. 4

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Lönesumman och pensionsinkomsterna ökade något mer än förväntat under slutet av året. Något lägre prisökningar innebar att den reala ökningen av skatteintäkterna är större 2012 än den nominella. Det slutliga taxeringsutfallet för inkomståret 2011 presenterades i november 2012 och redovisade en ökning av skatteunderlaget med 2,99 procent jämfört med år Detta ska jämföras med en ökning inkomståret 2010 med 2,16 procent. Skatteunderlaget hölls år 2011 tillbaka av att grundavdragen höjdes för personer som fyllt 65 år. Demografiska förändringar, höjd ambitionsnivå och stora re- och nyinvesteringsbehov leder 4 till en snabb ökning av kommunsektorns samlade låneskuld. Detta för kunna finansiera en kraftig ökning av de kommunala investeringarna under senare år. Sätts utvecklingen av låneskulden i stället i relation till BNP har sektorns samlade skuldsättning i stället minskat från 13,4 procent av BNP till 11,8 procent under perioden Befolkning Befolkningen 5 i riket ökade under 2012 med personer för att uppgå till totalt invånare, en förändring med drygt 0,77 % jämfört med föregående år personer invandrade vilket är den högsta nivån någonsin. Svenska medborgare som återinvandrar utgör den största enskilda gruppen invandrare. Av Sveriges 290 kommuner hade 159 en folkökning under 2012, två kommuner hade oförändrad folkmängd och 129 hade en befolkningsminskning. I Skåne ökade befolkningen 0,19 procent. Efter att Sjöbo kommun under 2000-talet haft en positiv befolkningsökning mattades ökningstakten av fr.o.m för att Enligt studie genomförd av Kommuninvest. 5 Enligt preliminär befolkningsstatistik från SCB. redovisa en minskning av befolkningen med 41 personer ökade befolkningen åter. Invånarantalet i Sjöbo kommun har sedan årsskiftet 2011 ökat med 147 personer och uppgick till personer. Jämfört med utvecklingen för riket totalt så var befolkningstillväxten högre i Sjöbo, då den ökade med 0,81 %, jämfört med I relation till befolkningen var det endast åtta skånska kommuner som under 2012 hade en större befolkningsökning än Sjöbo. Födelsenettot uppgick till +15 personer medan inflyttningsnettot uppgick till +132 personer. Det är inflyttning från länet som svarar för 69 procent av det positiva flyttnettot medan inflyttningen från utlandet svarade för 30 procent. Till skillnad mot riket är andelen män i Sjöbo större än andelen kvinnor samtidigt som Sjöbobon är äldre med en medelålder på 43,2 år jämfört med rikets 41,2 år. I befolkningsprognosen, vilken utgjorde underlag för 2012 års budget, angavs Sjöbos befolkning till personer Prognosen har infriats med råge och utfallet överstiger den prognostiserade befolkning med 110 personer. De största avvikelserna återfinns bland 0- åringarna med +26 barn och bland barn i åldern 1 5 år med +52 barn. I åldersgruppen 6 15 var det vid årsskiftet 20 barn fler än prognostiserat medan åringarna var 2 ungdomar färre än beräknat. Även den äldre befolkningen var något större än beräknat och med +8 personer i åldern år och +12 personer i åldern år. Avvikelsen i förhållande till befolkningsprognosen beror på att såväl fler personer flyttat till Sjöbo än prognostiserat som ett högre födelseöverskott. Detta bedöms bl.a. vara en effekt av den generationsväxling som kommit tillstånd till följd av byggnationen av flerfamiljshus i Blentarp och Sjöbo. 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Bostäder Under 2012 minskades bostadsbyggandet i riket med 23 procent 6 jämfört med Det är såväl byggandet av lägenheter i flerbostadshus som småhus som har minskat. Under 2012 har 7 bygglov för småhus beviljats medan det beviljats 1 bygglov för flerbostadshus omfattande 12 lägenheter. Därmed har den återhämtning som skedde under såväl 2009 som 2010, jämfört med 2008 års kraftiga nedgång, åter avtagit Färdigställda lägenheter i nybyggda hus Flerbostadshus Småhus Fortfarande saknas i princip nybyggnation av flerbostadshus, även om en mindre produktion påbörjats. Till skillnad från tidigare år, då bristen på utbud av bostäder i flerbostadshus har fördröjt generationsväxling i befintliga bostäder, är det för de senaste åren framförallt en minskad efterfrågan vid försäljning av småhus som påverkar generationsväxlingen. Exploatering BOSTADS- EXPLOATERING Värde vid årets slut (Mkr) Antal under året färdigställda tomter Antal under året sålda tomter Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut ,3 14,5 12, I de pågående exploateringsområdena finns det totalt 260 tomter för bostadsändamål. Vid årsskiftet kvarstod 126 tomter som ännu inte var sålda. De lediga tomterna finns i Blentarp, Grimstofta och Sjöbo Väst. De tillgängliga tomterna är nästan uteslutande avsedda för villabebyggelse och säljs styckevis. I exploateringsområdet Blentarp 67:2 finns även ett område avsett för flerbostadshus. Området för flerbostadshus är sålt och byggnationen är färdigställd. Sjöbo Väst utgör kommunens enskilt största pågående exploateringsprojekt innebärande att det på sikt byggs ett nytt tätortsområde i Sjöbo. Områdets mark är planlagd för bostäder, förskola/skola samt kontor och handel. Nästa stora exploateringsområde planeras till Sjöbo tätort. Ett första steg är taget genom att detaljplan för kv. Viljan och Arbetet har antagits. För kvarterat Viljan påbörjades under 2012 ett offertförfarande med inriktning på byggnation av hyresrätter, trygghetsbostäder och gruppbostad. INDUSTRI- EXPLOATERING Värde vid årets slut (Mkr) Antal under året färdigställda kvm Antal under året sålda kvm Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut ,8 1,9 1, Det har under året funnits gott om lediga lokaler i Sjöbo för företags- /industriverksamhet och utbudet har dessutom ökat under året. Det föreligger däremot brist på exploaterad mark för framförallt störande verksamhet. För att kunna tillgodose behovet har exploatering av del av Sandbäck industriområde påbörjats. När den pågående exploateringen av området är genomförd beräknas industrimarken ha utökats med kvm. Arbete 6 Påbörjad byggnation enligt uppgift från SCB. 6

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE På kort sikt bestäms sysselsättningsutvecklingen till stor del av hur efterfrågan i ekonomin förändras. Arbetslösheten i riket, beräknad utifrån antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd uppgick till 6,9 7 procent december 2012, vilket innebär en ökning i förhållande till 2011 då den uppgick till 6,6 procent. De öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd har under 2012 ökat i Sjöbo, precis som i riket. Ökningen för Sjöbos del är dock större än för riket och återfinns framförallt i gruppen sökande i program med aktivitetsstöd. Vid årsskiftet uppgick andelen öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i Sjöbo till 5,8 procent, vilket är något lägre än för såväl riket som Skåne där andelen uppgick till 6,9 procent respektive 7,8 procent. För Sjöbos del innebär det en ökning jämfört med 2011 då arbetslösheten uppgick till 5,2 procent. Såväl riket som Skåne redovisar en något lägre ökning. I Skåne är det endast åtta kommuner som har lägre arbetslöshet än Sjöbo. Till skillnad mot tidigare år då Sjöbos kvinnor varit arbetslösa i något större utsträckning än männen, har trenden vikit, i och med att män och kvinnor är arbetslösa i samma utsträckning. Ungdomsarbetslösheten i Sjöbo är högre än den totala arbetslösheten och i december 2012 var 12,3 procent av befolkningen i åldern år arbetslösa. Såväl Skåne som riket redovisar en lägre ungdomsarbetslöshet med 11,9 procent respektive 10,3 procent. I Sjöbo ökade arbetslösheten för ungdomar med 2,4 % under 2012 medan ökningen i Skåne uppgick till 0,6 procent. Företagande Företagande utgör en viktig grund i kommunens strävande för att skapa tillväxt, 7 Beräknat som andel av befolkningen år, källa Arbetsförmedlingen vilket bl.a. belyses genom att företagande och arbete ingår som ett av kommunens prioriterade målområden. Sjöbos historia som en utpräglad jordbrukskommun präglar även dagens näringsliv i kommunen. Det lokala näringslivet kännetecknats även av en hög grad av små- och en del medelstora företag. Knappt 74 % av företagen är enmansföretag. Förutom inom jordbruks- och hästnäringen så är en stor del av företagen verksamma inom byggsektorn och handel men även inom fastigheter, försäkring, kommunikation och information. De utmaningar som företagarna ser är bland annat att klara den framtida kompetensförsörjningen, finansiering till produktutveckling och exportfrämjande åtgärder samt en bättre samverkan och förståelse mellan kommunala företrädare och företagen. En studie från OECD publicerad 2012 visar att de senaste årens finanskris har påverkat finansieringen för små och medelstora företag. Studien visar bl.a. att mindre och medelstora företag får betala högre ränta, avkrävs högre säkerhet och inte får låna på lika långa löptider. För att öka förståelsen och stödja företagen genom att inspirera till tankar och idéer om livskraftiga företag har under året ett 100-tal företagsbesök gjorts. Dessutom har företagarfrukostar genomförts. För att underlätta för entreprenörskap startade projektet Språngbräda Sjöbo som har till syfte att hjälpa företagare med nyetablering eller utveckling av befintlig verksamhet. Projektet bedrivs i samverkan mellan kommunen och företag som finns i Sjöbo kommun eller har visat intresse för att etablera sig i kommunen. Nyföretagarcentrum Öresund i Sjöbo etablerades under 2012 och erbjuder gratis rådgivning till presumtiva nyföretagare. I december 2012 beslutade EU att bevilja bidrag till ett Europa Direkt kontor i 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo, vilket kommer att öppna den 1 mars Kontoret kommer bl.a. att hjälpa företagen med stöd att etablera affärskontakter i Europa. Nyföretagandet i Sverige minskar generellt sett i förhållande till 2011 års rekordsiffror. Största nedgången är det på aktiebolag och enskilda firmor. Antalet företag i Sjöbo har ökat med 258 i förhållande till Av de nya företagen är 68 verksamma inom gröna näringar. Inom gröna näringar är det framförallt inom hästnäringen och därtill hörande verksamhet som de nya företagen återfinns. Den företagsstruktur som finns i Sjöbo innebär en utmaning. Konkurserna ökade under 2012 framförallt i partihandeln, byggindustrin och transportsektorn. Årets viktigaste händelser Tillväxtfrågorna i bred mening har precis som under de senaste åren prioriterats även Med bibehållen kvalitet i kärnverksamheten ska särskild uppmärksamhet ägnas åt att utveckla varumärket Sjöbo, stärka tätorten, större möjligheter till varierat bostadsbyggande samt lobbyarbete för utökad kollektivtrafik och infrastruktursatsningar. Järnvägsutredningen gällande Simrishamnsbanan pågår men tyvärr finns inte banan med i det presenterade infrastrukturpaketet för Skåne. Kommunfullmäktige beslutade 2010 att ställa sig positiv till en upplösning av Sydskånska gymnasieförbundet under förutsättning att överenskommelse kan nås i viktiga ekonomiska frågeställningar. För närvarande förs en diskussion om att förändra förbundsordningen så att förbundet ansvar ändras till att endast omfatta den utbildning som bedrivs på de egna skolorna, ett så kallat produktionsförbund. Förändringen skulle innebära en ny modell för fördelning av kostnaderna i förbundet vilket för Sjöbos del skulle resultera i att kostnaderna kan förväntas öka med 5 mnkr årligen. Parallellt med diskussionen om en ny förbundsordning, vilken bl.a. innebär att förbundet avvecklas vid årsskiftet 2015/2016, förs diskussion om att Sjöbo kommun ska överta huvudmannaskapet för Malenagymnasiet från och med januari Arbetet med att ombilda räddningstjänstförbundet till att omfatta fyra i stället för fem kommuner från och med 2013 har pågått samtidigt som förbundet ska anpassa verksamheten till en minskad ekonomisk tilldelning. SÖSK 8 -kommunerna startade en särskild infrastrukturgrupp vars målsättning är att området ska få ta del av de infrastruktursatsningar som är nödvändiga för att skapa tillväxt i sydöstra Skåne. Under 2011 sade Sjöbo kommun tillsammans med Ystad, Tomelilla, Simrishamn, Skurups kommuner samt Sydskånska gymnasieförbundet upp avtalet om leverans av livsmedel med Menigo. Därefter stämde Menigo motparterna för avtalsbrott. Utfallet i första instans blev till Sjöbo m.fl. fördel. I samband med att en ny renhållningsentreprenad startades upp den 1 juni 2010 uppstod stora problem. Sjöbo kommun har begärt vite i form av kvalitetsavdrag samt ersättning för de extra kostnader som uppstått. Samtidigt ställer entreprenören krav på kompensation till följd av en betydligt högre grad av anslutning till den utökade källsorteringen, än vad som angavs i samband med upphandlingen. Då parterna inte blivit överens är tvisten föremål för rättslig prövning och frågan är ännu inte avgjord. Sjöbo Energi AB såldes till Bixia med tillträde den 1 oktober. Delvis som en effekt av försäljningen kommer samdebiteringen av 8 Sydöstra Skåne 8

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE elnät, el, VA och renhållning upphöra våren/sommaren Såväl familjenämnden som vård- och omsorgsnämnden har under 2012 infört nya ledningsorganisationer. Lokalförsörjningsplan för perioden har upprättas och beslutats av kommunfullmäktige under maj månad. Under våren har det för kommunstyrelsen presenterats indikativa beräkningar avseende investeringskostnader samt driftskostnader vid om- och tillbyggnad av det befintliga inomhusbadet. Kommunstyrelsen har därefter beslutat om en fördjupad omvärldsanalys innan beslut om eventuell projektering fattas. Dessutom har familjenämnden arbetat med att ta fram förslag till om- och tillbyggnad av Lövestad skola. Ett av de presenterade förslagen innebär att det i anknytning till skolan även byggs en idrottshall. En översyn av modell för föreningsbidrag påbörjades under året och översynen kommer att slutföras under Troligen kommer då en övergång till en ny modell göras. Att höja kvalitén i förskola och skola har varit prioriterat både vad gäller pedagogisk dokumentation, de lokala pedagogiska planeringarna och i avsikt att få barn och elever mer delaktiga i processerna. Under 2012 påbörjades övergången till digitala nämndssammanträden genom att politikerna fick tillgång till Ipad. Framtid För att Sjöbo även framöver ska vara en attraktiv kommun i konkurrensen om nya och befintliga medborgare är det avgörande att erbjuda verksamheter med god kvalité. Genom att erbjuda goda kommunikationer och ett varierat boende har Sjöbo goda förutsättningar att erbjuda mervärde utifrån sitt läge samt naturtillgångar bl.a. är Sjöbo en av de få kommuner i närheten av västra Skåne som fortfarande har tillgång till område med tystnad. Den pågående etableringen av ESS och MAX IV kommer att påverka regionen framöver och för Sjöbos del kan det innebära efterfrågan på bostäder och lokaler/mark för företagsetablering. Detta kan bidra till en positiv befolkningsutveckling som bl.a. skulle kunna resultera i att kommunens medelskattekraft höjs. Det förutsätter dock att en kvalitativ samhällsservice erbjuds. För kommunsektorn kvarstår det mer långsiktiga problemet för kommunerna att ökningen av intäkterna normalt knappast täcker de behov av verksamhet som demografi och krav på förbättringar ställer. Kommunerna står därmed fortfarande inför stora omprövningar. Utmaningar framöver består bl.a. i att kunna hantera den åldrande befolkningen i kommunen och att föra medel från de verksamheter som minskar till de verksamheter som ökar. Det kommer även att vara viktigt att attrahera personal i en situation med stora pensionsavgångar. För att möta den åldrande befolkningens behov är boendefrågan central, bl.a. kommer efterfrågan på trygghetsboende och lämpliga mötesplatser för äldre att öka. Genom att bygga så att de äldre erbjuds bra boende kommer det bidra till att kostnaderna kan hållas nere och efterfrågan på särskilt boende fördröjs. Efter att under många år haft bland Sveriges lägsta kostnader inom individ- och familjeomsorgen har kostnaderna successivt ökat under några år. Verksamheten arbetar aktivt för att motverka kostnadsökningen. Riksdagen har fattat beslut om Kommunala utjämningsreserver och de nya lagreglerna blir tillämpliga från och med 1 januari De nya reglerna är ett komplement och en vidareutveckling av befintliga regelverk kring 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE God ekonomisk hushållning. Syftet med de nya reglerna är att förbättra möjligheterna att kunna utjämna intäkter över tid och därigenom på ett bättre sätt kunna möta effekterna av konjunkturvariationer. En möjlighet införs även att reservera överskott som är upparbetade i boksluten för åren 2010, 2011 och Beslut om sådana överskott måste dock tas under år Regeringen har beslutat att utvidga regler som begränsar avdragsrätt för ränta på skulder till koncernbolag. Utlåningen till bolagen uppgår till 715 mnkr och den externa upplåningen uppgår till 364 mnkr. För att så långt möjligt säkerställa effekten av förslaget, som gäller från och med den 1 januari 2013, har en skatteutredning genomförts. Därefter beslutade kommunfullmäktige i januari 2013 att avveckla internbanken. Det kvarstår att ta ställning till hur den överskottslikviditet som uppstår ska hanteras så att avvecklingen av internbanken inte får ekonomiska konsekvenser. Kommunfullmäktige har fattat principbeslut om utkontraktering av drift av ITverksamheten, processen kommer att genomföras under Sjöbo befinner sig i en situation innebärande att de kulturhistoriska miljöerna är i stort behov av upprustning. Samtidigt som det inom föreningslivet och bland kommuninvånarna finns stora förhoppningar på nya anläggningar som exempelvis simhall, friidrotts- och ridanläggningar, föreningslokaler och idrottshallar. För att hantera såväl kulturhistoriska miljöer som idrottsanläggningar krävs en strategisk planering utifrån behov, efterfrågan och ekonomiskt utrymme. Verksamheterna kommer under året att i hög grad präglas av genomförande av de åtgärder som beslutades i lokalförsörjningsplanen. Planeringen av den nya ungdoms- och kulturverksamheten pågår under 2013 för att startas upp Verksamheten i kulturhuset ska präglas av ett brett utbud av aktiviteter som har fokus på att främja kreativitet, utveckla fantasi och att inspirera barn och unga. VA-verksamheten står framöver inför stora investeringar beroende på att reinvesteringar krävs i befintligt nät samtidigt som en ökande befolkning och utökade miljökrav ställer krav på en utbyggd kapacitet. Ökade krav från EU kommer bidra till en trolig utbyggnad av VA-nätet i områden som i dagsläget inte har tillgång till kommunalt VA. Våren 2011 presenterade Utjämningskommittén.08 förslag till förändringar i det kommunala utjämningssystemet. Förslaget innebar omfördelningar mellan kommunerna. I december 2012 presenterade sedan regeringen sina planer, vilket innebär att ett nytt utjämningssystem införs För Sjöbos del innebär de,t när förslaget är helt genomfört, minskade kostnader med cirka 17 mnkr.. 10

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HUSHÅLLNING OCH KVALITET För att skapa en grund för god ekonomisk hushållning ur såväl ett verksamhetsmässigt som ett finansiellt perspektiv har nedanstående vision, inriktningsmål och indikatorer fastställts. Vision Sjöbo - en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende Uppföljning av verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige beslutade i februari 2010 om Sjöbo kommuns vision Visionens fem målområden är de samhällsområden där en positiv utveckling påverkar alla kommunens invånare och har stor betydelse för framtidens Sjöbo. Respektive målområde består av upp till fem inriktningsmål. I budgeten har inriktningsmålen kompletterats med indikatorer. En indikator är ett nyckeltal/mått som belyser viktiga aspekter i verksamheten på ett överskådligt sätt och som det är viktigt att sträva efter. Ambitionen är att i årsredovisningen göra en systematiskt uppföljning av målen och öppet redovisa måluppfyllelsen. Nedanstående avstämning avser kommunen totalt. Dessutom rapporteras respektive verksamhets uppföljning av indikatorerna i avsnittet Berättelser från verksamheterna. Grön färg anger att indikatorn har uppnåtts medan röd färg anger ej uppnått. I de fall jämförelsetal saknas, eller det för indikatorn saknas såväl mätetal som bedömning av måluppfyllelsen har en grå markering använts. Nytt för 2012 är att en bedömning även görs av om inriktningsmålen är uppnådda på samma sätt som för indikatorerna genom en röd, grön eller grå markering vid respektive mål. De indikatorer som används utvärderas årligen i samband med budgetprocessen och redan nu föreligger i vissa fall behov av att ersätta indikatorn då mätetal saknas eller indikatorn har spelat ut sin roll. Målområde 1 - Livskvalitet RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Ett gott liv varje dag Nöjd kund-index ska förbättras och en aktiv fritid Andelen medborgare som känner sig trygga och säkra ska öka. 1,79 9 1,42 Antalet besökare/aktiva i fritids- och kulturlivet ska öka Antalet mötesplatser ska öka Tillgänglighet och Andelen brukare som uppger att det förs en - - delaktighet dialog/upplever delaktighet med respektive verksamhet ska öka. Antalet besök på Sjöbo kommuns hemsida ska öka Mäts med ett index där 0 är det bästa resultatet och 6 det sämsta. 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Attraktivt och mångsidigt boende Mångfald och valfrihet Nyttjandet av kommunens lokaler ska öka. - - Antalet bostäder ska öka Antalet valbara aktörer vid erhållande av service ska öka 6 5 För inriktningsmålet Ett gott liv varje dag och en aktiv fritid har indikatorn för NKI förbättrats Det är endast indexet för räddningstjänsten som har försämrats i förhållande till den tidigare mätningen. Den största förbättringen återfinns inom stöd för utsatta personer samt renhållning och sophämtning. Genomsnittsresultatet för samtliga 115 kommuner som deltog i undersökningen hösten 2011 och våren 2012 var 55. Sjöbo kommuns resultat är inte statistiskt säkerställt lägre jämfört med genomsnittsresultatet. Detsamma gäller vid jämförelse av genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass, vilka fick genomsnittsindex 55. Som en del i arbetet med att öka kundfokus har inom vård- och omsorg beslut fattats att införa lokala värdighetsgarantier. Även för Tillgänglighet och delaktighet bedöms resultatet vara godkänt. Den stora ökningen av antalet mötesplatser förklars främst med ökningen av filmverksamheten på Florabiografen. Nya mötesplatser som har tillkommit under året är bl.a. föräldrastödsprogrammet Komet och öppen förskola i Lövestad. Arbetet fortsätter med att maximera nyttjandet av de kommunala anläggningarna. Den genomförda lokalutredningen påvisar svårigheten att utöka nyttjandet av kommunens fritidsanläggningar. Av de resterande två inriktningsmålen anges attraktivt och månsidigt boende som uppfyllt då AB Sjöbohem under året färdigställt projekt med hyresrätter i såväl Blentarp som Sjöbo tätort. Medan inriktningsmålet mångfald och valfrihet inte uppnås den en leverantör valt att lämna LOV-systemet och inga nya företag har ansökt om att bli godkända som leverantörer.. Målområde 2 - Kunskap RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Elevens Elevernas inflytande över det egna lärandet ska öka. 83 % 81 % förutsättningar står i centrum Hög kvalitet på den Andelen barn som anger att det känns bra att gå till 91 % 90 % pedagogiska förskolan/skolan ska öka. verksamheten Möjligheter för livslångt lärande Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program ska öka. Andelen elever som fullföljt gymnasieutbildning inom tre år exkl. introduktionsprogram ska öka % 84 % 81 % 87 % Det estetiska utbudet på kulturskolan ska öka. 3 4 Tillgänglighet till biblioteken ska öka Uppgifterna avser åren 2010 och 2011 då 2012 års uppgifter ännu inte är tillgängliga. 12

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Yrkesinriktad högre utbildning Antalet deltagare som slutför utbildningen (vuxenutbildning) och blir godkända ska öka. Antalet eftergymnasiala utbildningsplatser ska öka Inom målområdet återfinns inriktningsmål som bedöms särskilt viktiga för Sjöbos utveckling. Dessa inriktningsmål, som är, Elevens förutsättningar står i centrum och Hög kvalitet på den pedagogiska verksamheten uppnås inte. Beträffande resultaten för elevernas inflytande och trivsel i skolan är förändringen mellan åren marginell. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan har sjunkit i förhållande till Andelen behöriga elever ökade markant 2011 från 80 % 2010 till 89 % Därefter minskar andelen behöriga elever åter Resultatet 2012 är dock, trots försämringen, bättre än för Av de elever som inte var behöriga saknade de flesta endast ett ämne och kunde därmed skrivas in på ett nationellt program och följa den ordinarie klassen. En modernisering av miljön på huvudbiblioteket med fokus på barn och ungdom har påbörjats och ska på sikt bidra till ökad tillgänglighet. Övriga inriktningsmål inom området är uppnådda. Målområde 3 - Företagande och arbete RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Positivt klimat för Kommunens placering i SKL:s undersökning Insikt ska entreprenörskap förbättras. Fortsatt satsning på de gröna näringarna Ett livskraftigt näringsliv Samverkan med forskning och utbildning Det ska finnas kvm mark tillgänglig för > > företagsetablering. Antalet företag ska öka Antalet företag ska öka Antalet kommunala projekt med universitet/högskola ska öka Inom målområdet bedöms samtliga inriktningsmål vara uppfyllda. Med anledning av att Sjöbo kommuns underlag i SKL:s servicemätning (INSIKT) är för litet (endast 2 av 5 variabler kan mätas), genomfördes som alternativ egna enkätundersökningar inom miljö- och byggverksamheterna. Därmed finns ingen uppgift tillgänglig då det gäller utfallet för indikatorn. Det har under 2012 gjorts telefonintervjuer med ett urval (300) av företagare i Sjöbo kommun under hösten

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målområde 4 - Infrastruktur RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Utbyggnad av vägnät Svåra olyckor och dödsolyckor i trafikmiljö ska minska 4/3 14/0 och ökad trafiksäkerhet Kortare Pendlingstiden ska minska, antalet bussturer ska öka och - - pendlingstider, fler spårbunden trafik ska finnas. bussturer och spårbunden trafik Modern ICT (informations- och kommunikationsteknik Samtliga hushåll ska ha möjlighet till att nå internet med en kommunikationshastighet om lägst 24 Mbit/sek senast Antalet e-tjänster på hemsidan ska öka. 1 7 Inom målområdet är det endast ett inriktningsmål Utbyggnad av vägnät och ökad trafiksäkerhet som inte bedöms vara uppnått. I redovisningen ingår såväl den trafikmiljö som kommunen ansvarar för som den trafikmiljö som Trafikverket ansvarar för. Det kan konstateras att den negativa utvecklingen avseende svåra trafikolyckor har fortsatt och ytterligare försämrats. För två av indikatorerna anges inga mätetal. Däremot har en bedömning av måluppfyllelsen gjorts utifrån vidtagna åtgärder. Den utökning av bussturer mot Lund, Malmö, Ystad, Tomelilla och Simrishamn som genomfördes fr.o.m. tidtabellsskiftet i december 2011 har fortsatt under året och därmed har målet klarats. Järnvägsutredning för Simrishamnsbanan påbörjades under 2012 och pågår till Det är i dagsläget svårt att få fram underlag över hur många hushåll som har eller kommer att få möjlighet att ansluta sig till fiber. Inriktningen är att 2020 skall 100 % av hushållen i Sjöbo ha tillgång till minst 24 Mbits/s. Utifrån de kända projekt som pågår bedöms antalet hushålls som fått tillgång till bredband under året, ha utökats. Målområde 5 - Hållbar utveckling RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Hållbar utveckling Energiförbrukningen ska minska i den kommunala - - verksamheten. Mängden restavfall i kärl ska minska Andelen hushåll anslutna till kommunalt avlopp och vatten ska öka. Kommunens totala koldioxidbelastning per invånare ska - - minska. Antalet icke godkända enskilda avlopp ska minska

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Den positiva utvecklingen avseende mängden restavfall har brutits under året då en mindre nedgång redovisas. Den stora ökningen av antalet icke godkända avlopp förklaras av att reglerna för vilka enskilda avlopp som godkänns har ändrats, vilket gör att uppgifterna inte är jämförbara mellan åren. Uppföljning av finansiella mål för god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv är överordnat god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Siffrorna i tabellerna till uppföljningen nedan bygger på utfallet för 2010, 2011 och 2012, budget 2013 inklusive tilläggsbudgeteringar samt plan för Mål Över en femårsperiod ska årets resultat vara lägst 2 % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 11 Uppföljning ,6 % 1,4 % 1,9 % 1,7 % 0,6 % 2,2 % För att finansiera verksamheten över tid krävs normalt sett mer än ett nollresultat. Resultaten ska även skapa ett utrymme för finansiering av investeringar och för att värdesäkra anläggningstillgångar års resultat rensat för reavinster uppgår till 14,5 mnkr och resultatets andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning blir därmed 1,9 % vilket är något bättre än det budgeterade resultatet som uppgick till 13,4 mnkr eller 1,8 %. Den ekonomiska resultatmålsättningen uppnås år 2012 då det sammanlagda resultatet för perioden är +2,2 %. En stor del av det sammanlagda resultatet för perioden uppnåddes år I ett längre perspektiv är resultaten år 2011 och 2012 för svaga i förhållande till målsättningarna. Även de budgeterade resultaten åren är svaga i ett längre perspektiv. En högre resultatnivå kommer att krävas de kommande åren ifall målsättningen fortsättningsvis ska uppnås. Mål Över en femårsperiod ska inte nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten överstiga summan av avskrivningar och årets resultat för denna verksamhet 12 Uppföljning mnkr Investerutrymme 53,9 21,5 27,6 27,4 19,7 150,1 Nettoinvester. 18,0 29,2 23,0 29,8 25,7 125,7 Som framgår av tabellen klaras målet då nettoinvesteringarna är lägre än det beräknade investeringsutrymmet. Det bör dock påpekas att överskottet 2010 starkt bidrar till att målsättningen uppnås då målsättningen baseras på ett genomsnitt över fem år. Att investeringsutrymmet är större än nettoinvesteringarna 2012 beror bland annat på att investeringen i ombyggnad av Idrottsgatan (ursprungligen 5,5 mnkr 2012) ombudgeterats till år I planerna för 2013 och 2014 är investeringsnivån något högre än det finns investeringsutrymme i form av resultat och avskrivningar. Mål 11 Målet mäts två år bakåt, innevarande år och plan två år framåt. 12 Målet mäts två år bakåt, innevarande år och plan två år framåt. 15

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nämndernas samlade budgetavvikelse mätt som andel av nettokostnader får ej vara negativ. Uppföljning mnkr ,6-2,0-0,9 Nämnderna inklusive den gemensamma verksamheten redovisar -0,9 mnkr i underskott. Det innebär att målsättningen inte uppfylls år Även 2011 uppvisade nämnderna ett underskott. I 2012 års siffror ingår återbetalda premier från AFA Försäkring (kollektivavtalade sjukförsäkringar) med ca 12,3 mnkr avseende åren 2007 och 2008 samt att ingen avgift erläggs för AFA under Utan denna engångsbetalning hade den negativa avvikelsen varit ca 13,2 mnkr. De större underskotten är hänförbara till vård- och omsorgsverksamheten, individoch familjeomsorgen samt förskole-, skolbarnsomsorg och skolverksamheten. Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning Sjöbo kommun har en i många fall kostnadseffektiv verksamhet i kombination med god kvalitet och ett brett utbud av tjänster. Under senare år har stora investeringar gjorts i bland annat skollokaler vilket lett till höga lokalkostnader. Däremot är kommunens pensionsskuld upparbetad före 1998 bland de lägsta i landet beräknat i kronor per invånare. Sammanfattningsvis kan det konstateras att merparten av målen bedöms som uppnådda. I de fall målen inte bedöms som uppnådda handlar det i en del fall om mindre förändringar. I något fall har det förelegat problem med målavstämning beroende på att jämförelsetal saknas, uppföljningen inte är gjord fullt ut eller att indikatorn inte fungerar som det var tänkt. För Sjöbos utveckling bedöms kommunens mål för budgetföljsamhet och andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program ska öka, som särskilt viktiga. Då dessa mål/indikator som anses vara särskilt viktiga inte uppnås görs bedömningen att god ekonomisk hushållning inte uppnås till alla delar under Sammanvägt bedöms kommunen inte till alla delar uppnå målsättningen med god ekonomisk hushållning av alla resurser. God ekonomisk hushållning för Sjöbo kommuns del blir att även fortsättningsvis klara balansgången mellan uppsatta mål och låga nettokostnader. 16

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och bolag Kommunstyrelsen ansvarar för att hålla uppsikt över kommunens samlade verksamhet. Detta omfattar såväl nämnder som kommunala bolag och förbund. Styrdokument som budget, delårsrapport, intern kontroll och ekonomistyrningsprinciper utgör viktiga delar i kommunstyrelsens arbete med uppsikten. Nämnderna, bolagen och förbunden kallas årligen till kommunstyrelsen samt därutöver om det anses befogat. Arbetet med att utveckla modell för målstyrning har fortsatt under 2012 med hjälp av implementering av IT-stödet Hypergene. Kommunfullmäktige beslutade i februari om en företagspolicy för Sjöbo kommuns bolagsägande samt nya ägardirektiv för bolagen. Styrdokumentet fördes in i bolagen i samband med vårens bolagstämmor. En översyn av exploateringsprocessen samt den affärsdrivande verksamheten påbörjades under 2011 och planeras att slutföras under En översyn av redovisningsprinciperna samt genomgång av exploateringsprojekten pågår. Intern kontroll Kommunstyrelsen ansvarar för att samordna den interna kontrollen inom hela kommunen, vilken regleras i reglementet för intern kontroll. Samtliga nämnder ska årligen lämna in plan för intern kontroll samt uppföljningsrapport. Respektive nämnd gör en sammanfattade bedömning av arbetet med den interna kontrollen under året. NÄMNDERNAS SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Tillfredställ Kommunstyrelsen Familjenämnd Vård- och omsorgsnämnd. Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnäm. Svag God Mycket god Sammanfattningsvis kan sägas att granskade rutiner generellt efterlevs. Trots detta förekommer avvikelser och/eller möjligheter att förbättra inom samtliga granskningsområden. Åtgärder har vidtagits eller planeras därför inom alla områden. Kommunstyrelsen har med inlämnade uppföljningar som grund bedömt den interna kontrollen. Bedömningen för kommunen totalt är att den interna kontrollen i Sjöbo kommun var god under år Där fel och brister har upptäckts, föreligger förslag på åtgärder. 17

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Organisation Kommunala uppdragsföretag är en annan juridisk person till vilken kommunen med stöd av kommunallagen överlämnat vården av en kommunal angelägenhet. Kostnaden för den verksamheten som för Sjöbo kommuns del bedrevs av uppdragsföretagen uppgick till 31,1, mnkr vilket är en minskning med 0,2 mnkr i förhållande till Det är skolskjutsarna och renhållningen som svarar för den största omfattningen med vardera cirka 12 mnkr. Nytt för 2012 är att LOV inom hemtjänsten tillkommit med 0,4 mnkr. 18

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nämndernas, bolagens och förbundens resultat Nämndernas resultat En förutsättning för en ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet. Resultat i förhållande till kommunbidraget, mnkr Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse +0,3 +0,3 0,0 Familjenämnd +1,1-4,0-7,9 Vård- och omsorgsnämnd -1,3-2,9-0,7 Teknisk nämnd +1,2 +3,1 +0,3 Miljö- och byggnadsnämnd -0,2-0,7-0,5 Valnämnd 0,0 0,0 0,0 Överförmyndarnämnd +0,1 +0,2 +0,2 Revision 0,0 0,0 +0,1 Kultur-, turism- och fritidsnämnd -0,5 - - Gemensam verksamhet +7,6 +2,2 +7,8 Summa skattefinansierad +8,3-1,8-0,9 Affärsdrivande verksamhet +0,3-0,2 0,0 Summa totalt +8,6-2,0-0,9 Undantas gemensam verksamhet har trenden fortsatt med att nämnderna totalt har alt sämre budgetföljsamhet. Kommunstyrelsen har uppmärksammat kommunfullmäktige på nämndernas negativa resultat i samband med fastställande av delårsrapporterna. På förslag från kommunstyrelsen har nämnder med underskott fått olika uppdrag för att minska eller ta bort underskotten. Störst underskott har Familjenämnden med 7,9 mnkr. Främst är det verksamheterna förskole- och skolbarnomsorgen och grundskoleverksamheten (-8,9 mnkr) samt individ- och familjeomsorg (-3,3 mnkr)som står för underskotten medan det finns väsentliga överskott inom gymnasieverksamheten samt vuxenutbildning och flyktingverksamhet. I kommunfullmäktiges beslut angående delårsrapport 1 angav fullmäktige att underskottet inom förskole- och skolbarnomsorgen och grundskoleverksamheten ska belysas genom en extern resurs.. Vid det tillfället pekade prognosen på att den verksamheten skulle få ett underskott om ca 3,3 mnkr vilket skulle ge familjenämnden ett underskott om 6,0 mnkr. Det slutliga underskottet för verksamheten blev -8,9 mnkr vilket starkt bidrog till att nämndens underskott blev-7,9 mnkr. Extern konsult har analyserat verksamheten och avlagt rapport som behandlats både i kommunstyrelsen och i familjenämnden. Rekommenderade åtgärder håller i görligaste mån på att implementeras. Familjenämndens underskott inom förskoleoch skolbarnomsorgen och grundskoleverksamheten beror till stor del på att antalet barn i åldern 1-15 år har varit fler än vad som budgeterats utifrån befintlig befolkningsprognos, främst i förskoleåldrarna. Även andelen barn i åldern 1-5 år som efterfrågar förskola och 6-12 år som efterfrågar fritidshem har ökat vilket ökar kostnaderna. Då även andelen barn/elever som går i enskild/interkommunal verksamhet har ökat, ökar kostnaderna för Sjöbo kommun på kort sikt. Kommunens kostnader minskar inte med motsvarande belopp då fasta kostnader, främst lokalkostnader, fortfarande finns kvar i den kommunala verksamheten. När det gäller underskotten inom individoch familjeomsorgen har kommunfullmäktige både i delårsrapport 1 och 2 anmodat nämnderna att i görligaste mån minska underskotten. Verksamhetens underskott enligt prognoserna har blivit något mindre under året. Familjenämndens underskottet med 3,3 mnkr vad gäller individ- och 19

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE familjeomsorgen härrör sig till största delen av placeringskostnader även om antalet vårddygn i institutionsvård har minskats genom ökad planering. Familjenämndens övriga verksamheter uppvisar överskott. Bland annat har gymnasieverksamheten överskott på 1,8 mnkr beroende både på att antalet elever och kostnad per elev blev lägre än budgeterat. Även vuxenutbildning och flyktingverksamhet uppvisar ett betydande överskott (+1,9 mnkr). Överskottet har flera orsaker. Bland annat har verksamheten haft vakanser och p.g.a brist på bostäder har inga nyanlända flyktingar (vuxna/familjer) mottagits under året. Även inom vård- och omsorgsnämnden är underskottet hänförbart till verksamhet för personer med funktionsnedsättning för vilken underskott om ca -4,1 mnkr redovisas. Detta är ungefär i samma nivå som Att underskottet består är oroväckande med tanke på att kommunfullmäktige ökade kommunbidraget med 1,7 mnkr för att bl.a. klara av volymökningar. Till det kommer att nämnden ökade kommunbidraget med 2,0 mnkr genom att omfördela kommunbidrag från äldreomsorgen. Underskottet avser främst personlig assistans samt externa boende psykiatri/lss. Trenden är tydlig; försäkringskassans bedömning av grundläggande behov inom personlig assistans har blivit betydligt snävare, vilket gör att kommunen bekostar större andel av insatsen. Även verksamhet för funktionshindrade har av kommunfullmäktige anmodats att vidtaga åtgärder kring underskottet i samband med delårsrapport 1 och 2. Inom äldreomsorgen finns ett överskott om totalt 3,4 mnkr. Största överskottet finns inom särskilda boende där man haft låg beläggning under stora delar av året. Vårdoch omsorgsnämnden beslutade i samband med delårsrapport april att omvandla platser från särskilt boende till servicelägenheter med hemtjänst vid Solkullens särskilda boende, vilket inneburit lägre kostnader. Den skattefinansierade tekniska verksamheten gjorde ett överskott om ca 0,3 mnkr sammanlagt bland annat beroende på lägre kostnader för belysning och el. Miljö- och byggnadsnämndens underskott hänför sig till stor del till att intäkterna inte når upp till budget. Även 2011 var intäkterna lägre än budget. I delårsrapport två fick miljö- och byggnadsnämnden i uppdrag att vidta åtgärder för att under 2012 minimera underskottet med inriktning på att under 2013 uppnå ekonomisk balans. Tidigare (delårsrapport 1) var uppdraget att åtgärda underskottet. Underskottet har under året i stort varit konstant även om det skiftat var i verksamheterna som underskottet funnits. Åtgärder för att komma i balans inför 2013 som nämns i nämndens uppföljning är främst justering av taxorna. Gemensam verksamhet uppvisar ett överskott om ca 7,8 mnkr men det finns betydande underskott inom delar av verksamheten. Exempelvis är de pensioner inklusive löneskatt som finansieras gemensamt ca 3,2 mnkr dyrare än budgeterat då bland annat utbetalningarna för pensionsåtagande före 1998 var 1,5 mnkr högre än budget. Att utbetalningarna av pensionerna är högre än budget beror till stor del på att i Sjöbo tar personer som gått i pension i något högre utsträckning än genomsnittet i landet ut denna del av pensionen i förskott. Till det kommer engångskostnader om ca 1,0 mnkr då uppdaterade uppgifter medfört att pensionsavsättningen ökat. Det gemensamma ansvaret har även belastats med kostnader i form av tillskott för att täcka tidigare underskott till Sydskånska gymnasieförbundet (3,0 mnkr). Endast 1,7 mnkr återstod av de medel som stod till kommunstyrelsens förfogande vilket medför att tillskottet orsakat ett underskott om 1,3 mnkr. 20

Innehåll INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETERNA KOMMUNENS BOLAG FINANSIELLA RAPPORTER. 2 område INLEDNING

Innehåll INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETERNA KOMMUNENS BOLAG FINANSIELLA RAPPORTER. 2 område INLEDNING ÅRSREDOVISNING 2012 INLEDNING Innehåll INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen... 8 Hushållning och kvalitet... 15 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över

Läs mer

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN ÅRSREDOVISNING 2014 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo och dess omvärld 3 Hushållning och kvalitet 8 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnder, förbund och

Läs mer

Delårsrapport 2 2012

Delårsrapport 2 2012 Delårsrapport 2 2012 januari - augusti Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, förbund och bolag 16 Ekonomi 22 Personalresursen

Läs mer

Delårsrapport 2 2011. januari - augusti

Delårsrapport 2 2011. januari - augusti Delårsrapport 2 2011 januari - augusti INLEDNING Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN 4 Utvecklingen i världen 4 Kommunernas utveckling 5 Befolkning 5 Bostäder 6 Arbete 6 Årets viktigaste

Läs mer

Delårsrapport 1 2012

Delårsrapport 1 2012 Delårsrapport 1 2012 januari - april Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, förbund och bolag 15 Ekonomi 20 Personalresursen

Läs mer

Delårsrapport 2 2013

Delårsrapport 2 2013 Delårsrapport 2 2013 januari - augusti Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, bolag och förbund 17 Ekonomi 21 Personalresursen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Delårsrapport 1 2011. januari - april

Delårsrapport 1 2011. januari - april Delårsrapport 1 januari - april INLEDNING Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN 4 Utvecklingen i världen 4 Kommunernas utveckling 4 Befolkning 5 Bostäder 6 Arbete 6 Årets viktigaste händelser

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Delårsrapport 2 2015. januari -augusti

Delårsrapport 2 2015. januari -augusti Delårsrapport 2 2015 januari -augusti Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 9 Kommunstyrelsens uppsikt 16 Ekonomi 19 Personalresursen 27 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN OCH BOLAGEN

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN OCH BOLAGEN ÅRSREDOVISNING 2014 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo och dess omvärld 6 Hushållning och kvalitet 11 Kommunstyrelsens uppsikt 18 Ekonomi 21 Personalresursen

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Delårsrapport 1 2015 januari - april

Delårsrapport 1 2015 januari - april Delårsrapport 1 2015 januari - april Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 9 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, bolag och förbund 15 Ekonomi 18 Personalresursen

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Förbundets

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

Kommunens revisorer Revisorernas redogörelse 2011 Väsentlighets- och riskanalys

Kommunens revisorer Revisorernas redogörelse 2011 Väsentlighets- och riskanalys Kommunens revisorer s redogörelse 2011 Vi har under året granskat den verksamhet som bedrivits inom Kommunstyrelsens och övriga nämnders ansvarsområden enligt särskild granskningsplan. PwC har biträtt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Vår kommun växer genom att vi tillsammans skapar en av Sveriges mest trygga, attraktiva

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Ekonomisk tilldelning 2016 per nämnd Blågröna S

Ekonomisk tilldelning 2016 per nämnd Blågröna S Simuleringsmodell Ekonomisk tilldelning 2016 per nämnd Blågröna S Stadsövergripande sammanställning mnkr mnkr Skatteintäkter enligt prognos från SKL januari 2015 6 511,920 6 511,920 Förändrad skatteprognos

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer