Årsredovisning

Transkript

1 Årsredovisning 1

2 INLEDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Sammanfattning Fem år i sammandrag Kommunstyrelsens ordförande har ordet BERÄTTELSER FRÅN KOMMUNENS BOLAG AB Sjöbohem Sjöbo Elnät AB Sjöbo Energi AB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER Sjöbo i världen Hushållning och kvalitet Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnder, förbund och bolag Ekonomi Personalresursen Folkhälsan i Sjöbo Miljö BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Driftredovisning Investeringsredovisning Exploateringsredovisning Finansiell rapport om lån och placeringar Redovisningsprinciper Ordlista Revisionsberättelse Kommunövergripande verksamhet Politisk verksamhet Äldreomsorg Verksamhet för funktionshindrade Individ och familjeomsorg Förskole och skolbarnsomsorg samt grundskoleverksamhet Gymnasieskola Vuxenutbildning och flyktingverksamhet Turism och fritidsverksamhet Kulturverksamhet Teknisk verksamhet avgiftsfinansierad Teknisk verksamhet skattefinansierad Miljö och hälsoskyddsverksamhet Plan och byggverksamhet Räddningstjänst Fastställd av kommunfullmäktige $19. Produktion: Jiwe, Lund, 212. Tryckeri: Printus, Malmö. Fotografierna tillhör Sjöbo kommun. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

3 INLEDNING SAMMANFATTNING Vi växer igen! Befolkningen har under hela 2talet, med undantag för 21, ökat. Under ökade befolkningen med 31 personer till invånare. För året redovisas +1,9 mnkr i resultat, vilket bedöms vara ett godkänt resultat. Det betyder att utvecklingen med positiva resultat håller i sig och Sjöbo kommun har sedan 1997 redovisat överskott. Av det totala överskottet är 11,7 mnkr hänförbart till skatter, generella statsbidrag och finansnetto medan 2,3 mnkr avser verksamhetens nettokostnader. Investeringarna finansierades inte fullt ut med egna medel År investerades det för 34 mnkr. Den största enskilda investeringen var köpet av f.d. Trelleborgsfabriken. Genom köpet öppnas nya möjligheter till utveckling av spårområdet. Av nyinvesteringarna finansierades 14 mnkr via nyupplåning. Nämnderna redovisade underskott Nämndernas underskott uppgick till totalt 2, mnkr. Störst underskott redovisade familjenämnden (4, mnkr) och vård och omsorgsnämnden (2,9 mnkr) medan Tekniska nämnden redovisade det största överskottet med (+2,9 mnkr).en viktig faktor för att kunna bibehålla en sund ekonomi är en god budgetföljsamhet. Efter att under många år haft bland Sveriges lägsta kostnader för individ och familjeomsorg ökade kostnaderna något under 21 för att öka ytterligare under. Förändringar i verksamheterna Andelen äldre med äldreomsorg minskade i förhållande till 21. Detta samtidigt som befolkningsgruppen ökade. Antalet barn i åldern 1 5 år var 893 och av dessa efterfrågade 9 % förskoleverksamhet medan 54 % av barnen i åldern 6 12 år efterfrågade en plats i skolbarnsomsorgen. I skolan har minskningen av antalet elever planat ut och jämfört med 21 ökade verksamheten med 3 elever till totalt I gymnasieskolan fortsätter minskningen av antalet elever och under var minskningen 17 elever för att uppgå till totalt 757 elever. Antalet anställda ökar Under året uppgick antalet anställda till 1 5, en ökning jämfört med föregående år. Ökningen återfinns inom vård och omsorgsverksamheten vilket bl.a. förklaras av en åldrande befolkning tillsammans med ökande behov för personer med funktionsnedsättning. Sjukfrånvaron ökade under till 4,64% från att för 21 uppgått till 4,24 %. Ökningen skedde från en låg nivå. Sjöbo placerade sig på plats 46 när Sveriges kommuner ordnas efter lägst sjukfrånvaro. Bättre betyg! Betygsresultaten i form av behörighet till gymnasieskolan ökade markant jämfört med föregående år. Vårterminen uppnåde 89 % av eleverna behörighet att jämföra med vårterminen 21 då 8 % eleverna var behöriga. Bolagen visar vinst Koncernen, d.v.s. Sjöbo kommun och dess helägda bolag och kommunalförbund, redovisar +33 mnkr i resultat. Samtliga bolag redovisade vinster. Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund redovisade överskott för medan Sydskånska gymnasieförbundet redovisade underskott. SAMMANFATTNING 3

4 INLEDNING FEM ÅR I SAMMANDRAG Allmänt Antal invånare 31 december Skattekraft, % Skattesats (kommunen) ,4 19, ,8 2, ,2 2, ,2 2, ,1 2,42 Personal Antal tillsvidareanställda Total sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid i % , , , , ,64 Resultaträkning Verksamhetens nettokostnader, Mkr Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, Mkr Årets resultat, Mkr Årets balansresultats andel av skatteintäkter och generella statsbidrag (kommunen), % Årets resultat koncernen, Mkr 629,6 635,9 8,4 1,3 13,3 669,3 687,1 16,8 2,4 18, 683,5 696,1 18,5 2,6 25, 622,4 734,1 134,1 5,4 45,4 755,3 748,8 1,9 1,4 32,8 Balansräkning Nettoinvesteringar, Mkr Låneskuld, Mkr Soliditet, % Borgensåtagande, kr/inv 29,8 224, ,8 214, ,6 361, ,4 414, ,3 454, Var kommer pengarna ifrån? Vad används pengarna till? Så här har 1 kr i skatt använts under 21: Förskola och grundskola 37,6 kr Skatter inkl kommunalekonomisk utjämning 748,8 Mkr Finansiella intäkter 29,7 Mkr VA och renhållningsavgifter 45,3 Mkr Övriga intäkter, exempelvis hyror och bidrag 3,7 Mkr Barnomsorgsavgifter 9,3 Mkr Äldreomsorgsavgifter 15,3 Mkr Lokalhyror och arrenden 17,2 Mkr Övriga intäkter 78,2 Mkr Äldreomsorg 19,8 kr Omsorg om personer med funktionsnedsättning 9,11 kr Gymnasieskola 9,63 kr Teknisk verksamhet 3,22 kr Fritid och kultur 4,52 kr Individ och familjeomsorg 4,59 kr Räddningstjänst 1,61 kr Politisk verksamhet 1,26 kr Övrig verksamhet 9,21 kr Kommunens verksamhet finansieras till största delen av kommunalskatt. För varje intjänad hundralapp betalar du som bor i Sjöbo kommun 2,42 kr i kommunalskatt. Den största delen av 1 kr används till förskola och grundskola följt av verksamhet för äldre och personer med funktionsnedsättning. 4 FEM ÅR I SAMMANDRAG

5 INLEDNING KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Nu gäller det att fortsätta den positiva utvecklingen. För att stödja förändringen i skolan påbörjades under året en särskild lönesatsning på lärarna tillsammans med en ITsatsning i skolan. Bra resultat i skolan är en viktig förutsättning i vår strävan att skapa tillväxt. Vi ska erbjuda en attraktiv boendemiljö och en levande landsbygd. Det förutsätter tillgång till internet. Under har kommunen verkat för att få till stånd en bredbandsutbyggnad, vilken har påbörjats. För att kunna hantera tillväxten är det viktigt med en ekonomi i balans. Precis som tidigare under min period som kommunstyrelsen ordförande redovisar vi för ett positivt resultat och sedan 1999 har vi redovisat 268 mnkr i överskott. Överskott krävs i den kommunala ekonomin för att kunna värdesäkra tillgångarna, hantera framtida pensionsutbetalningar och inte minst skapa ett utrymme för finansiering av investeringarna. Sjöbo den urbana landsbygden! Sjöbo har ett unikt läge med en fantastisk natur och goda boendemiljöer som erbjuder en god livskvalité till våra medborgare. Dessutom når vi enkelt stadens utbud vilket de förbättrade kommunikationerna bidrar till. Tillväxten tog åter fart under året. Efter att befolkningen minskade 21 har vi under fått 31 nya Sjöbobor. Dessutom har vi fått 262 nya företag. Företagandet bidrar till att skapa tillväxt i Sjöbo. Vi kan även glädja oss åt att arbetslösheten minskat under, detta gäller även ungdomarna. Ett viktigt steg mot att stärka tätortens attraktivitet togs med inköpet av f.d. Trelleborgsfabriken och beslutet om att ta nästa steg i planeringen kring en framtida järnväg. Det långsiktiga arbetet med att förbättra resultatet i skolan har glädjande nog börjat ge effekt och våra ungdomars resultat i skolan har förbättrats rejält under. En ökad säkerhet inte minst i trafikmiljön är viktigt och som ett led i strävandena efter att skapa en säkrare trafikmiljö påbörjades under slutet av året byggande av en ny rondell Västergatan/Planteringsgatan. Vi har under året äntligen kunnat investera i ny teknik på Florabiografen som nu möjliggör till utmärkta bioupplevelser i Sjöbo. Jag har med stolthet noterat de goda resultaten i äldreomsorgen. Brukarna i Sjöbo är nöjda med den vård och omsorg som erbjuds. För Sjöbo i framtiden Stefan Lundgren Kommunstyrelsens ordförande KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 6

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN Utvecklingen i världen Inbromsning av tillväxten! Världsekonomin 1 har under 21 och början av stärkts, efter den djupaste nedgången i modern tid, samtidigt som utvecklingen i Europa varit ytterligt svag under slutet av. Konjunkturutvecklingen för världen har under mattats av något och utvecklingsländerna tyngs av en svag efterfrågan i Europa men även den inhemska efterfrågan i dessa länder har dämpats. stark är förbättringen något större än vad som många bedömare tidigare förväntade. Utvecklingen i Europa är tudelad med en betydligt bättre situation i norra Europa än i södra. I Europa är det skuldproblem som hämmar tillväxten, då de skuldtyngda länderna genomför stora åtstramande sparplaner, för att nå EU:s krav på ett budgetunderskott som är mindre än 3 procent år 213. BNPtillväxten i EUländerna uppgick till knappt 2 procent. Utvecklingen i euroområdet var mycket svag i slutet av förra året. En början till stabilisering kan dock skönjas i vissa indikatorer. BNP steg med endast,5 procent i uppräknad årstakt det tredje kvartalet, jämfört med föregående kvartal. Det var något mindre än i de preliminära utfall som publicerats tidigare och indikatorer tyder nu på en något svagare bild av utvecklingen även under fjärde kvartalet. Tillväxten i svensk ekonomi har under 21 och varit mycket stark. BNPtillväxten för dras dock ned något av att utvecklingen under sista kvartalet var negativ. Den svaga ekonomiska utvecklingen under slutet av, framförallt i stora delar av Europa, har bidragit till ett påtagligt fall i svensk export och industriproduktion. Även den inhemska efterfrågan har påverkats av den Europeiska skuldkrisen. Efter det kraftiga fallet i BNP år 28 skedde en viss återhämtning under 29 och efter en mycket snabb återhämtning steg BNP med 5,6 procent 21. Det är den största återhämtningen ett enskilt år sedan 197. beräknas BNP öka med 4,4 procent. Enligt SKL:s beräkningar föll BNP med,7 procent mellan tredje och fjärde kvartalet. Situationen i USA börjar sakta förbättras och för fjärde kvartalet steg BNP med 3,2 procent jämfört med det tredje kvartalet. Den positiva utvecklingen fortsatte under slutet av. Även om tillväxten inte är särskilt 1 Omvärldsuppgifter i förvaltningsberättelsen är hämtade från förbundet Sveriges Kommuner och Landstings MakroNytt 1/12 och Sveriges Riksbanks Penningpolitiska rapport, Februari Uppräknat till årstakt. Efter att räntan befunnits på historiskt låga nivåer påbörjade riksbanken en successiv höjning av räntebanan. Riksbanken beslutade vid sammanträdet i december att åter sänka reproäntan. Detta innebar att reproräntan vid årsskiftet uppgick till 1,75 procent att jämföra med samma tidpunkt 21 då den var 1,25 procent. Även sysselsättningen, i form av arbetade timmar, minskade under slutet av. Medelarbetstiden bedöms ha minskat under tredje och fjärde kvartalet. Till detta kommer att även arbetsförmedlingen redovisar att antalet lediga platser planar ut. Arbetslösheten beräknad som procent av arbetskraften redovisades till 7,6 procent, vilket är en minskning i förhållande till 21 då den uppgick till 8,4 procent. SJÖBO I VÄRLDEN 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Som en följd av lågkonjunkturen och den höga arbetslösheten har de genomsnittliga timlöneökningarna under 21 och legat på runt 2,5 3 procent i årstakt. Utvecklingen i kommunerna Det kommunala skatteunderlaget växte under år i relativt måttlig takt. Skatteunderlaget består till stor del av löneinkomster. För skatteunderlaget är det därmed viktigt med hög sysselsättning och låg arbetslöshet. Den mycket svaga sysselsättningsutvecklingen i slutet av 28 och 29 dämpade skatteunderlagstillväxten 29. För 21 är det framförallt den svaga löneutvecklingen och balanseringsmekanismen ( bromsen ) i det allmänna pensionssystemet som hållit till baka tillväxttakten medan detta uppvägs av sysselsättningsuppgången under året. Det slutliga taxeringsutfallet för inkomståret 21 presenterades i november och redovisade en ökning av skatteunderlaget med 2,16 procent jämfört med år 29. Detta ska jämföras med en ökning inkomståret 29 med 1,31 procent. Medelskattekraften i riket för inkomståret 21 blev kr per invånare, en ökning med kr från föregående år. Invånarantalet i Sjöbo kommun har sedan årsskiftet 21 ökat med 31 personer och uppgick 1231 till personer. Jämfört med utvecklingen för riket totalt så är befolkningstillväxten lägre i Sjöbo, då den ökade med,17 %, jämfört med 21. Födelsenettot uppgick till +9 personer medan inflyttningsnettot uppgick till +22 personer. Normalt för Sjöbo är att det är inflyttningen som svarar för befolkningsökningen medan födelsenettot är negativt. Det är inflyttning från utlandet som svarar för det positiva flyttnettot medan det var negativt i förhållande till såväl länet som riket. I befolkningsprognosen, vilken utgjorde underlag för års budget, angavs Sjöbos befolkning till personer för. Prognosen har inte infriats och för att uppnå den prognostiserade befolkning hade det krävts en ytterligare ökning av befolkingen med 249 personer. I förhållande till befolkningsprognosen är det endast åldersgrupperna 5 år, år, år och 8 89 åringarna som är fler än prognostiserat. För skolans del innebär nuläget en avvikelse i förhållande till befolkningsprognosen med 54 elever medan det för antalet invånare 65 år och äldre innebär 13 personer fler än vad som förväntades i befolkningsprognosen. Befolkning Befolkningen 4 i riket ökade under med personer för att uppgå till totalt invånare, en förändring med drygt,71 % jämfört med föregående år. Cirka hälften av landets kommuner ökade befolkningen under och i Skåne var det endast fem kommuner som minskade sin befolkning. Efter att Sjöbo kommun under 2talet haft en positiv befolkningsökning mattades ökningstakten av fr.o.m. 28 för att 21 redovisa en minskning av befolkningen med 41 personer. ökade befolkningen åter. Avvikelsen i förhållande till befolkningsprognosen beror på att färre personer flyttat till Sjöbo än prognostiserat. Detta bedöms bl.a. vara en effekt av de senaste årens konjunkturutveckling tillsammans med låg bostadsproduktion av framförallt hyreslägenheter i Sjöbo tätort. Bostäder Under minskades bostadsbyggandet i riket med 14 procent 5 jämfört med 21. Det är såväl byggandet av lägenheter i flerbostadshus som småhus som har minskat. För Sjöbos del påbörjades under byggnation av 1 lägenheter i flerfamiljshus och 49 lägenheter i småhus vilket innebär i princip en oförändrad nivå i förhållande till Enligt konjunkturlönestatistiken. 4 Enligt preliminär befolkningsstatistik från SCB. 5 Enligt uppgift från SCB. 8 SJÖBO I VÄRLDEN

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Under har 15 bygglov för småhus beviljats medan det inte beviljats några bygglov för flerbostadshus. Därmed har den återhämtning som skedde under såväl 29 som 21, jämfört med 28 års kraftiga nedgång, åter avtagit. Färdigställda lägenheter i nybyggda hus Fortfarande saknas i princip nybyggnation av flerbostadshus, även om en mindre produktion påbörjats. Till skillnad från tidigare år, då bristen på utbud av bostäder i flerbostadshus har fördröjt generationsväxling i befintliga bostäder, är det nu framförallt en minskad efterfrågan vid försäljning av småhus som påverkar generationsväxlingen. Exploatering BOSTADS EXPLOATERING 23 Småhus Värde vid årets slut (Mkr) Antal under året färdigställda tomter Antal under året sålda tomter , Flerbostadshus I de pågående exploateringsområdena finns det totalt 26 tomter för bostadsändamål. Vid årsskiftet kvarstod 115 tomter som ännu inte var sålda. Det är i Blentarp, Grimstofta och Sjöbo Väst som merparten av de osålda tomterna finns. De tillgängliga tomterna är nästan uteslutande avsedda för villa bebyggelse och säljs styckevis. I exploat eringsområdet Blentarp 67:2 finns även ett område avsett för flerbostadshus. Området för flerbostadshus är sålt och byggnationen håller på att färdigställas ,3 Sjöbo Väst utgör kommunens enskilt största pågående exploateringsprojekt innebärande att det på sikt byggs ett nytt tätortsområde i Sjöbo. Områdets mark är planlagd för bostäder, förskola/skola samt kontor och handel ,5 6 Nästa stora exploateringsområde planeras till Sjöbo tätort. Ett första steg är taget genom att detaljplan för kv. Viljan och Arbetet har antagits. Det under genomförda köpet av den tidigare Trelleborgsfabriken, ska möjliggöra en framtida planering av det gamla spårområdet. Området planeras för flerfamiljshus och en fördjupad översiktsplan håller på att utarbetas. INDUSTRI EXPLOATERING Värde vid årets slut (Mkr) Antal under året färdigställda kvm Antal under året sålda kvm 29 1, , , Det har under året funnits gott om lediga lokaler i Sjöbo för företags/industriverksamhet och utbudet har dessutom ökat under året. Det föreligger däremot brist på exploaterad mark för framförallt störande verksamhet. För att kunna tillgodose behovet har exploatering av del av Sandbäck industriområde påbörjats. När den pågående exploateringen är genomförd beräknas industrimarken ha utökats med 15 kvm. Arbete På kort sikt bestäms sysselsättningsutveck lingen till stor del av hur efterfrågan i ekonomin förändras. Arbetslösheten i riket uppgick till 7,6 6 % och har därmed minskat i förhållande till 21 då den uppgick till 8,4 %. De öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd har under minskat i Sjöbo, precis som i riket. Minskningen återfinns såväl bland de öppet arbetslösa som sökande i program med aktivitetsstöd. Vid årsskiftet uppgick antalet öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i Sjöbo till 5,2 %, vilket är något lägre än för såväl riket som Skåne län där andelen uppgick till 6,5 % respektive 7,4 %. För Sjöbos del innebär det en minskning jämfört med 21 då arbetslösheten uppgick till 6,2 %. Även riket redovisar i princip samma förbättring som Sjöbo medan arbetslösheten i Skåne är oförändrad jämfört med 21. Sjöbos kvinnor är arbetslösa i något större utsträckning än männen, vilket är en trend som håller i sig i förhållande till 21. Samtidigt som männens arbetslöshet minskat med 1,2 procentenheter under året har kvinnornas endast minskat med,8 procentenheter. 6 Beräknat som procent av arbetskraften. SJÖBO I VÄRLDEN 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Även om ungdomsarbetslösheten i Sjöbo är högre än den totala arbetslösheten så har den minskat i förhållande till 21. var 1 % av befolkningen i åldern år arbetslösa. Såväl Skåne som riket redovisar en högre arbetslöshet med 11,4 % respektive 1,4 %. I Sjöbo minskade arbetslösheten för ungdomar med 2,5 % under medan den var oförändrad i Skåne. Företagande Företagande utgör en viktig grund i kommunens strävande för att skapa tillväxt, vilket bl.a. belyses genom att företagande och arbete ingår som ett av kommunens prioriterade målområden. Sjöbos historia som en utpräglad jordbrukskommun präglar även näringslivet i kommunen. Det lokala näringslivet kännetecknats även av en hög grad av små och en del medelstora företag. Knappt 76 % av företagen är enmansföretag. Förutom inom jordbruks och hästnäringen så är en stor del av företagen verksamma inom bygg och hantverkssektorn. De utmaningar som företagarna ser är bland annat att framöver klara kompetensförsörjningen, finansieringen samt en bättre samverkan och förståelse mellan kommunala företrädare och företagen. För att bidra till entreprenörskap öppnade i Sjöbo NyföretagarCentrum Öresund. Trots att några företag under året lämnat Sjöbo har det skett en ökning med 58 företag. Av ökningen är 43 av företagen verksamma inom gröna näringar. Inom gröna näringar är det framförallt inom hästnäringen och därtill hörande verksamhet som de nya företagen återfinns. Årets viktigaste händelser Sjöbo kommun har under stått inför utmaningen att under strama ekonomiska förutsättningar försöka bryta en negativ trend från 21 beträffande befolkningstillväxt och företagsetableringar. Tillväxtfrågorna i bred mening har prioriterats under året. Med bibehållen kvalitet i kärnverksamheten ska särskild uppmärksamhet ägnas åt att utveckla varumärket Sjöbo, stärkande av tätorten, större möjligheter till varierat bostadsbyggande samt lobbyarbete för utökad kollektivtrafik och infrastruktursatsningar. har präglats av att det är det första året i den nya mandatperioden efter valet i september 21. Detta har bl.a. inneburit att omfattande utbildningsinsatser genomförts för politikerna. En ny nämndsorganisation har införts och den enskilt största förändringen är att kultur, turism och fritidsnämnden upphört och verksamheterna fördelats mellan familje nämnden och kommunstyrelsen. Som en del i arbetet med att stärka varumärket Sjöbo och för att skapa tillväxt har kommunen varit engagerad i TV4:s Körslaget. Förstudien av Simrishamnsbanan har slutförts under året och följs av en järnvägsutredning. Valfrihetssystem (LOV) inom äldre och handikappomsorgen har införts och brukarna kan välja mellan sex externa och en intern aktör. Florabiografen har digitaliserats vilket möjliggör en utökning av utbudet. Kommunfullmäktige beslutade 21 att ställa sig positiv till en upplösning av Sydskånska gymnasieförbundet under förutsättning att överenskommelse kan nås i viktiga ekonomiska frågeställningar. I samverkan med Ystads och Tomelilla kommuner har det utretts om Sydskånska gymnasieförbundet ska kvarstå i dess nuvarande utformning och ett avvecklingsavtal har upprättats. Då samtliga kommuner inte är överens om en avveckling av förbundet är frågan ännu inte avgjord. Tomelilla kommun har framfört att de i stället för en avveckling ser att förbundet ombildas till ett produktionsförbund. Överförmyndarverksamheten bedrivs fr.o.m. gemensamt av Ystad Sjöbo överförmyndarnämnd med ett gemensamt kansli, placerat i Ystad, handlägger ärendena. Arbetet med att införa ett nytt ärende och dokumenthanteringssystem har påbörjats. När systemet är infört kommer det bl.a. innebära ökad möjlighet för medborgarna att få tillgång till etjänster via kommunens hemsida. SKL har genomfört en uppföljning av de nya bidragsreglerna till enskilt bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser som infördes från och med kalenderåret 21. I rapporten anges att de förändrade bidragsreglerna har ökat kommunernas kostnader framförallt på grund av att de fristående skolorna kompenseras med 6 procent för mervärdesskatten. Enligt regeringen skulle de nya bidragsreglerna inte medföra några ökade kostnader för kommunerna. Verksamheten inom förskolan och skolan har i stor utsträckning präglats av införandet och anpassningar till den nya skollagen. Inom skolan har arbetet fokuserats mot att förbättra elevernas resultat, vilket uppnåtts. 1 SJÖBO I VÄRLDEN

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Den kommunala kostnadsutjämningen för LSS har funnits sedan 24. Modellen har varit ifrågasatt dels på grund av att det anses vara ett statligt åtagande och dels till följd av att den utgår från verkställda beslut och därmed får anses vara påverkbar. SKL har nu föreslagit att regeringen gör en översyn av utjämningssystemet bl.a. till följd av att insatser enligt socialtjänstlagen inte ingår i utjämningsmodellerna. Bolagsfrågorna har varit i fokus även under. AB Sjöbohem och Färs Industrilokaler AB fusionerades under november månad. Kommunfullmäktige har under året beslutat om att Sjöbo Energi AB ska säljas och arbetet med att förbereda försäljningen påbörjades under året. Under året har det pågått ett projekt i samverkan med bolagen i syfte att utarbeta en företagspolicy för Sjöbo kommuns bolagsägande samt utforma nya ägardirektiv för bolagen. I samband med att en ny renhållningsentreprenad startades upp den 1 juni 21 infördes obligatorisk matavfallssortering samt skapades möjlighet för abonnenterna till källsorteringen vid fastigheten. 8 % av abonnenterna valde denna utökade tjänst. Stora problem uppstod med uppstarten, vilket resulterade i ett massivt missnöje bland de drabbade abonnenterna. Verksamheten bedöms efter en lång inkörningsperiod, som försvårades av en snörik vinter, nu fungera mycket bättre. Förhandlingar pågår med entreprenören om vite i form av kvalitetsavdrag samt ersättning för de extra kostnader som uppstått. Samtidigt ställer entreprenören krav på kompensation till följd av en betydligt högre grad av anslutning till den utökade källsorteringen, än vad som angavs i samband med upphandlingen. Frågan är ännu inte avgjord. Under sade Sjöbo kommun tillsammans med Ystad, Tomelilla, Simrishamn och Skurups kommuner samt Sydskånska gymnasieförbundet upp avtalet om leverans av livsmedel med Menigo. Därefter har Menigo stämt motparterna för avtalsbrott och begärt totalt 4,8 mnkr i kompensation. Sjöbos andel uppgår till,9 mnkr. Kommunen har tagit ställning till att vattenförsörjningen på sikt ska säkerställas och att vattenförsörjningen ska ske via de egna vattentäkterna. VAverksamheten står framöver inför stora investeringar beroende på att reinvesteringar krävs i befintligt nät samtidigt som en ökande befolkning och utökade miljökrav ställer krav på en utbyggd kapacitet. Framtid Sjöbo städernas park! För att Sjöbo även framöver ska vara en attraktiv kommun i konkurrensen om nya och befintliga medborgare är det avgörande att erbjuda verksamheter med god kvalité. Genom att erbjuda goda kommunikationer och ett varierat boende har Sjöbo goda för utsättningar att erbjuda mervärde utifrån sitt läge samt naturtillgångar och utvecklas till städernas park. SJÖBO I VÄRLDEN 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Trots den förstärkning av resultaten som kommunsektorn erhåller 21 och, till följd av ökade skatteintäkter, kvarstår det mer långsiktiga problemet för kommunerna att ökningen av intäkterna normalt knappast täcker de behov av verksamhet som demografi och krav på förbättringar ställer. Kommunerna står därmed fortfarande inför stora omprövningar. Utmaningar framöver består bl.a. i att kunna hantera den åldrande befolkningen i kommunen och att föra medel från de verk samheter som minskar till de verksamheter som ökar. Det kommer även att vara viktigt att attrahera personal i en situation med stora pensionsavgångar. Det låga resursutnyttjandet som präglat den svenska ekonomin alltsedan finanskrisen bröt ut har bidragit till att pris och löneökningarna blivit lägre än normalt. Den för år 212 nedjusterade skatteprognosen medför antagande om en nedjustering av pris och löneutvecklingen för 212. Det innebär att skatteunderlaget påverkas dubbelt d.v.s. både till följd av svagare real utveckling och till följd av lägre pris och löneutveckling. För Sjöbos del innebär den nedjustering av tillväxten som är gjord att skatteintäkterna 212 förväntas minska i förhållande till budget. Den pågående etableringen av ESS och MAX IV kommer att påverka regionen framöver och för Sjöbos del kan det innebära efterfrågan på bostäder och lokaler/mark för företagsetablering. Detta kan bidra till en positiv befolkningsutveckling som bl.a. skulle kunna resultera i att kommunens medelskattekraft höjs. Det förutsätter dock att en kvalitativ samhällsservice erbjuds. När det är klart vilka bolag som Sjöbo kommun kommer att äga framöver är det lämpligt att ta ställning till om det föreligger behov av att bilda en äkta koncern. För att möta den åldrande befolkningens behov är boendefrågan central, bl.a. kommer efterfrågan på trygghetsboende och lämpliga mötesplatser för äldre att öka. Efter att under många år haft bland Sveriges lägsta kostnader inom individ och familjeomsorgen har kostnaderna successivt ökat under några år. Verksamheten arbetar aktivt för att motverka kostnadsökningen genom att bl.a. tillskapa en fungerande vårdkedja. Kommunstyrelsen har beslutat att en lokalförsörjningsplan för perioden ska upprättas. Planen ska vara klar senast under mars månad 212. I arbetet med lokalförsörjningsplanen kommer det även att inrymmas hur Lövestad skola eventuellt ska renoveras och/ eller byggas om/till. Även simhallens framtida renovering alternativt till eller nybyggnation kommer att belysas tillsammans med föreningslivets behov av lokaler samt biografteatern Floras framtida funktion. SÖSK 7 kommunerna kommer under 212 att starta upp en särskild infrastrukturgrupp vars målsättning är att området ska få ta del av de infrastruktursatsningar som är nödvändiga för att skapa tillväxt i sydöstra Skåne. 7 Sydöstra Skåne 12 SJÖBO I VÄRLDEN

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HUSHÅLLNING OCH KVALITET För att skapa en grund för god ekonomisk hushållning ur såväl ett verksamhetsmässigt som ett finansiellt perspektiv har nedanstående vision, inriktningsmål och indikatorer fastställts. Vision Sjöbo en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende Målområde 1 Livskvalitet Målområdet innefattar fem inriktningsmål som ska bidra till en god livskvalitet för Sjöbobon. Inriktningsmålen avser ett gott liv varje dag och en aktiv fritid, tillgänglighet och delaktighet, attraktivt och mångsidigt boende samt mångfald och valfrihet. Nedanstående indikatorer används för att mäta måluppfyllelsen. INDIKATORER 21 Uppföljning av verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige beslutade i februari 21 om Sjöbo kommuns vision 22. Visionens fem målområden är de samhällsområden där en positiv utveckling påverkar alla kommunens invånare och har stor betydelse för framtidens Sjöbo. Respektive målområde består av upp till fem inriktningsmål. I budgeten har inriktningsmålen kompletterats med indikatorer. En indikator är ett nyckeltal/ mått som belyser viktiga aspekter i verksamheten på ett överskådligt sätt och som det är viktigt att sträva efter. Nöjd kundindex ska förbättras. Andelen medborgare som känner sig trygga och säkra ska öka. Antalet besökare/aktiva i fritidsoch kulturlivet ska öka. Antalet mötesplatser ska öka. Andelen brukare som uppger att det förs en dialog/upplever delaktighet med respektive verksamhet ska öka , , Antalet besök på Sjöbo kommuns hemsida ska öka Nyttjandet av kommunens lokaler ska öka. Antalet bostäder ska öka. +9 Antalet valbara aktörer vid erhållande av service ska öka 6 I årsredovisningen görs ett första försök till att systematiskt följa upp och öppet redovisa måluppfyllelsen. är det första året med den nya visionen och därmed en ny styrmodell. Nedanstående avstämning avser kommunen totalt. Dessutom rapporteras respektives verksamhet uppföljning av indikatorerna i avsnittet Berättelser från verksamheterna. De indikatorer som används behöver utvärderas och i vissa fall ersättas, då det inte alltid finns tillgång till mätetal. En översyn kommer att göras i samband med budgetprocessen för budget 213. Målområde 1 är det målområde som redovisar den lägsta graden av måluppfyllelse av samtliga målområden. Det kan delvis förklaras med svårigheter att mäta vissa indikatorer men det är inte hela förklaringen. En viktig indikator är andelen medborgare som känner sig trygga och säkra ska öka. Denna indikator mäts via SCB:s medborgarundersökning i vilken ett Nöjd kundindex (NKI) tas fram. NKI har försämrats för Sjöbos del. Det är endast indexet för vatten och avlopp samt fritid och kultur som har förbättrats i förhållande till den tidigare mätningen. Den största försämringen återfinns inom miljöarbetet, renhållning samt fritid och idrott. 8 Resultatet som anges under 21 avseende NKI avser genomgående 29, någon uppgift finns inte för Mäts med ett index där är det bästa resultatet och 6 det sämsta. HUSHÅLLNING OCH KVALITET 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Männen är med NKIindex 56 generellt nöjdare än kvinnorna vars index är 5. Störst skillnad är det inom områdena bemötande/tillgänglighet, grundskola, gymnasieskola samt idrotts och motionsanläggningar där männen redovisar högre resultat. Kvinnornas omdömen är istället mer positiva än männens när det gäller kultur. En skillnad i hur nöjda medborgarna är kan härledas till boendeort. Nöjdast är de som bor i Sjöbo tätort vars index är 55 medan boende i annan tätort befinner sig på genomsnittet med index 53. Minst nöjda är medborgarna utanför tätorterna med index 5. Målområde 2 Kunskap Inriktningsmålen elevens förutsättningar står i centrum, hög kvalitet på den pedagogiska verksamheten, möjligheter för livslångt lärande och yrkesinriktad högre utbildning ska bidra till att öka resultaten i skolan och befolkningens utbildningsnivå. Därigenom ska tillgången på välutbildad arbetskraft säkras och befolkningens möjligheter att konkurrera om arbetstillfällen, alternativt driva egna företag, ska öka ytterligare. INDIKATORER 21 Elevernas inflytande över det egna lärandet ska öka. Andelen barn/elever som anger att det känns bra att gå till förskolan/ skolan ska öka. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program ska öka. Andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan ska öka. 1 Det estetiska utbudet på kulturskolan ska öka. Tillgängligheten till biblioteken ska öka. Antalet deltagare som slutför utbildningen (vuxenutbildning) och blir godkända ska öka. Antalet eftergymnasiala utbildningsplatser ska öka. 72 % 87 % 8 % 82 % % 91 % 89 % 8 % Beträffande indikatorn andelen brukare som uppger att det förs en dialog/upplever delaktighet med respektive verksamhet har det förelegat svårigheter med att mäta graden av måluppfyllelse. Utifrån vidtagna åtgärder och bedömningar som gjorts av verksamheterna i samband med att de varit i kontakt med brukarna anses indikatorn trots detta vara uppnådd. Antalet mötesplatser är oförändrat. Detta beroende på att antalet lekplatser har minskat. I enlighet med tidigare beslut byggs ett antal lekplatser om till högre standard samtidigt som några tas bort. Målområdet redovisar en hög grad av måluppfyllelse. Särskilt positivt är den gynnsamma utveckling som redovisas avseende behörigheten till gymnasieskolan. Samtidigt som resultaten i grundskolan uppvisar en markant förbättring är resultatet i gymnasieskolan något sämre. Dock är gymnasieskolans resultat bättre än rikssnittet som redovisas till 76 %. 1 Indikatorn är mätt med definitionen fullföljd utbildning inom 4 år. 14 HUSHÅLLNING OCH KVALITET

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målområde 3 Företagande och arbete Genom inriktningsmålen positivt klimat för entreprenörskap, fortsatt satsning på de gröna näringarna, ett livskraftigt näringsliv och samverkan med forskning och utbildning eftersträvas ett mångfasetterat lokalt näringsliv som kan bidra till en hög förvärvsfrekvens och en hållbar utveckling. Flera indikatorer inom målområdet är svåra att mäta då tillgänglig statistik saknas inom området. Det har istället gjorts en bedömning utifrån vidtagna åtgärder och kända effekter. Målområde infrastruktur är det målområde som uppvisar den högsta graden av måluppfyllnad då samtliga indikatorer bedöms uppnådda. INDIKATORER 21 Kommunens placering i Svenskt näringslivs ranking ska förbättras. Det ska finnas 5 kvm mark tillgängligt för företagsetablering Antalet företag ska öka (gröna näringar). Antalet företag ska öka (livskraftigt näringsliv). Antalet kommunala projekt med universitet/högskola ska öka. 93 > > Målområde 3 uppvisar en hög grad av måluppfyllelse och för är det endast indikatorn kommunens placering i Svenskt näringsliv som inte uppnås. Det arbetas aktivt med att förbättra kommunens ranking. Orsakerna till det försämrade resultatet står bl.a. att finna i hur företagarna tror att allmänheten och politikerna ser på företagandet och brist på arbetskraft med relevant kompetens. Målområde 4 Infrastruktur Inriktningsmålen ska bidra till att för Sjöbobon skapa goda kommunikationsmöjligheter i det hållbara samhället. Målområdets inriktningsmål är utbyggnad av vägnät och ökad trafiksäkerhet, kortare pendlingstider, fler bussturer och spårbunden trafik samt modern ICT. Målområde 5 Hållbar utveckling Kommunen arbetar för att alla invånare ska kunna bo och verka i Sjöbo utan att belasta miljön. Det ska finnas ett väl utbyggt system för förnyelsebar energi. Vi ska hushålla med våra naturresurser och ta hänsyn till våra miljövärden och klimatutvecklingen. INDIKATORER Energiförbrukningen ska minska i den kommunala verksamheten. Mängden restavfall i kärl ska minska INDIKATORER Svåra olyckor och dödsolyckor i trafikmiljö ska minska. Pendlingstiden ska minska, antalet bussturer ska öka och spårbunden trafik ska finnas / 4/3 Andelen hushåll anslutna till kommunalt avlopp och vatten ska öka. Kommunens totala koldioxidbelastning per invånare ska minska Antalet icke godkända enskilda avlopp ska minska Samtliga hushåll ska ha möjlighet till att nå internet med en kommunikationshastighet om lägst 24 Mbit/sek senast 22. Antalet etjänster på hemsidan ska öka. 1 Gemensamt för båda de indikatorer inom området som inte klaras är att tillgänglig mätdata saknas. För övriga indikatorer uppnåddes målsättningen under och verksamheten arbetar aktivt för att öka sopsorteringen samt att öka anslutningen till det kommunala avloppet och därigenom minska belastningen på miljön. HUSHÅLLNING OCH KVALITET 15

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Uppföljning av finansiella mål för god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv är överordnat god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Siffrorna i tabellerna till uppföljningen nedan bygger på utfallet för 29, 21 och, budget 212 samt plan för 213. Mål Över en femårsperiod ska årets resultat vara lägst 2 % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 11 Uppföljning 29 2,6 % 21 5,6 % 1,4 % 212 1,7 % 213 1,7 % ,6 % Uppföljning mnkr Investerutrymme Nettoinvester ,3 62, ,9 18, 21,5 29, ,1 26, ,1 2, ,9 153,2 Som framgår av tabellen klaras målet då nettoinvesteringarna är lägre än det beräknade investeringsutrymmet. Det bör dock påpekas att överskottet 21 starkt bidrar till att målsättningen uppnås då målsättningen baseras på ett genomsnitt över fem år. Att de budgeterade resultaten tillsammans med avskrivningarna, d.v.s. investeringsutrymmet, är större än investeringarna åren 212 och 213 bidrar också till att målsättningen klaras. Åren 29 och investeras det mer än vad som finns i investeringsutrymme i form av resultat och avskrivningar. För att finansiera verksamheten över tid krävs normalt sett mer än ett nollresultat. Resultaten ska även skapa ett utrymme för finansiering av investeringar och för att värdesäkra anläggningstillgångar. års resultat rensat för reavinster uppgår till 1,5 mnkr och resultatets andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning blir därmed 1,4 % vilket är betydligt bättre än det budgeterade resultatet som uppgick till 1,5 mnkr eller,2 %. Av ovanstående tabell framgår det att målsättningen förväntas att uppnås för då resultatet sammanlagt är 2,6 % av de totala skatteintäkterna inkl. utjämning. En stor del av det sammanlagda resultatet för perioden uppnåddes år 21. I ett längre perspektiv är resultatet år för svagt i förhållande till målsättningarna. Även de budgeterade resultaten åren är svaga i ett längre perspektiv. En högre resultatnivå kommer att krävas de kommande åren ifall målsättningen fortsättningsvis ska uppnås. Mål Över en femårsperiod ska inte nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten överstiga summan av avskrivningar och årets resultat för denna verksamhet Målet mäts två år bakåt, innevarande år och plan två år framåt. 12 Målet mäts två år bakåt, innevarande år och plan två år framåt. Mål Nämndernas samlade budgetavvikelse mätt som andel av nettokostnader får ej vara negativ. Uppföljning mnkr 29 19,1 21 8,6 2, Nämnderna inklusive den gemensamma verksamheten redovisar 2, mnkr i underskott. Det innebär att målsättningen inte uppfylls år. Underskotten är hänförbara till vård och omsorgsverksamheten, individoch familjeomsorgen samt förskole, skolbarnsomsorg och skolverksamheten. Med tanke på att 212 års kommunbidragstilldelning innebär anpassningar för flera av verksamheterna i förhållande till det redovisade resultatet kommer åtgärder att krävas för att nämnderna ska klara 212 års resultat. 16 HUSHÅLLNING OCH KVALITET

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning Sjöbo kommun har en i många fall kostnads effektiv verksamhet i kombination med god kvalitet och ett brett utbud av tjänster. Under senare år har stora investeringar gjorts i bland annat skollokaler vilket lett till höga lokalkostnader. Däremot är kommunens pensionsskuld upparbetad före 1998 bland de lägsta i landet beräknat i kronor per invånare. Målen för god ekonomisk hushållning uppnås inte till alla delar under. De mål som återstår att uppnå berör bland annat kommunens mål för budgetföljsamhet, nöjdkund index och näringslivsklimat. Sammanvägt bedöms kommunen inte fullt ut uppnå målsättningen med god ekonomisk hushållning av alla resurser. God ekonomisk hushållning för Sjöbo kommuns del blir att även fortsättningsvis klara balansgången mellan uppsatta mål och låga nettokostnader. HUSHÅLLNING OCH KVALITET 17

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KOMMUNSTYRELSENS UPPSIKT ÖVER NÄMNDER OCH BOLAG Kommunstyrelsen ansvarar för att hålla uppsikt över kommunens samlade verksamhet. Detta omfattar såväl nämnder som kommunala bolag och förbund. Styrdokument som budget, delårsrapport, intern kontroll och ekonomistyrnings principer utgör viktiga delar i kommun styrelsens arbete med uppsikten. Nämnderna, bolagen och förbunden kallas årligen till kommunstyrelsen samt därutöver om det anses befogat. Viktiga händelser Styrningen har inför förändrats genom att kommunfullmäktige styr utifrån verksamhetsperspektiv istället för som tidigare utifrån ett nämndsperspektiv. För nämndernas del innebär det att medel, tilldelade av kommunfullmäktige, endast får omfördelas mellan de verksamheter som nämnden ansvarar för under förutsättning att målen för den aktuella verksamheten bedöms uppfyllas. Som en del av arbetet med års budget har även målstyrningen utvecklats och indikatorer införts. Respektive förvaltning har fr.o.m. upprättat en verksamhetsplan av vilken det framgår hur arbetet ska bedrivas för att de av fullmäktige fastställda målen ska kunna uppnås. Nästa steg i målstyrningsmodellen blir att utforma en gemensam modell för lokal handlingsplan på enhetsnivå. Ett nytt attestreglemente och nya tillämpningsanvisningar till attestreglementet samt betalningspolicy har fastställts. Attestreglementet gäller fr.o.m. 11. En översyn av exploateringsprocessen samt den affärsdrivande verksamheten har påbörjats under året. Under året har det tillsammans med representanter för bolagen pågått arbete med att ta fram en företagspolicy och nya ägardirektiv. 18 KOMMUNSTYRELSENS UPPSIKT ÖVER NÄMNDER OCH BOLAG

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ORGANISATION Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Revision Nämnder Bolag Förbund / Gemensam nämnd Kommunala uppdragsföretag Skolskjutsar Vannarpsbussarna AB, Österlenbussar AB, Sydbuss AB och Färs Taxi HB Yrkesförberedande gymnasiala kurser Liber Hermods och Medlearn AB SFI Liber Hermods AB Grundlägg. & gymnasialvux Hermods AB Familjenämnden Vård och omsorgsnämnden AB Sjöbohem 1 % Sjöbo Energi AB 1 % Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund 2 % Sydskånska gymnasieförbundet 32,27 % Renhållning Ohlssons i Landskrona AB Teknisk nämnd Sjöbo Elnät AB 1 % Överförmyndarnämnden Miljö och byggnadsnämnden Sjöbo Koncern AB 1 % Valnämnd KOMMUNSTYRELSENS UPPSIKT ÖVER NÄMNDER OCH BOLAG 19

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nämndernas, bolagens och förbundens resultat Nämndernas resultat En förutsättning för en ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet. Resultat i förhållande till kommunbidraget, mnkr för SFI vilket gett ett överskott. Även inom vård och omsorgsnämnden finns det obalanser i verksamheten. Inom verksamhet för funktionshindrade gör nämnden ett underskott om ca 4,5 mnkr. Framför allt är det inom personlig assistans och korttidsvistelse som underskotten finns. Antalet brukare med personlig assistans enligt LASS där kommunen får finansiera de första 2 timmarna per månad, ökade med tre under året vilket medfört en kostnadsökning om ca,8 mnkr. Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse Familjenämnd Vård och omsorgsnämnd Teknisk nämnd Miljö och byggnadsnämnd Valnämnd Överförmyndar nämnd Revision Kultur, turism och fritidsnämnd Gemensam verksamhet Summa skattefinansierad +1,5 +11, +2,2 +2,9 +1, +,1,1 +,2 +6,7 +25,6 +,3 +1,1 1,3 +1,2,2 +,1,5 +7,6 +8,3 +,3 4, 2,9 +3,1,7 +,2 +2,2 1,8 Affärsdrivande verksamhet 6,5 +,3,2 Summa totalt +19,1 +8,6 2, Jämfört med år 21 har följsamheten mot budget försämrats i nämnderna. Avvikelserna, både positiva och negativa, har blivit större även om den totala avvikelsen på 2, mnkr är liten i sammanhanget med tanke på att driftbudgeten är på sammanlagt ca 763 mnkr. Det finns betydande avvikelser i verksamheterna. Bland annat avviker individ och familjeomsorgen 7, mnkr från budget beroende på betydligt fler barn och vuxenplaceringar. Antalet vårddygn med barn och ungdomar i familjehem och på institution ökade från år 21 med 28% och för vuxna med 27%. Oroande inför 212 är att familjenämnden går in med obalanser i verksamheten. Ett arbete ska göras för att dels förebygga och dels skapa en bättre fungerande vårdkedja. Även inom förskole och skolbarnomsorg samt grundskoleverksamheten finns ett större underskott. Underskottet på sammanlagt 4,3 mnkr förklaras främst av kostnader för interkommunal och enskild verksamhet som blivit högre än budget. Familjenämndens övriga verksamheter uppvisar överskott. Bland annat har gymnasieverksamheten överskott på 2,2 mnkr beroende både på att antalet elever och kostnad per elev blev lägre än budgeterat. Även vuxenutbildning och flyktingverksamhet uppvisar ett betydande överskott (+4,9 mnkr). Överskottet har flera orsaker. Bland annat har verksamheten fått statsbidrag som ej budgeterats och även bytt utbildningsföretag Äldreomsorgen uppvisar ett överskott om ca +1,2 mnkr trots att antalet biståndsbedömda timmar inom hemtjänst ökat. Antalet personer med insatser inom äldreomsorgen har minskat något samtidigt som underskottet inom hemtjänsten minskat betydligt. Den skattefinansierade tekniska verksamheten gjorde ett överskott om ca 3,1 mnkr sammanlagt. Bland annat blev elkostnaden för kommunens fastigheter betydligt lägre än budgeterat på grund av mildare väder än ett normalår. Även engångsintäkter vid försäljning av virke har bidragit till resultatet. Överskott har också uppnåtts via byte av kvicksilverlampor till lågenergilampor samt att kostnader för parkunderhåll minskat efterhand som lekplatser tillgänglighetsanpassats enligt lekplatspolicyn. 2 KOMMUNSTYRELSENS UPPSIKT ÖVER NÄMNDER OCH BOLAG

21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Miljö och byggnadsnämndens underskott hänför sig till stor del till att intäkterna inte når upp till budget. Gemensam verksamhet uppvisar ett överskott om ca 2,2 mnkr men det finns betydande underskott inom delar av verksamheten. Exempelvis är de pensioner inklusive löneskatt som finansieras gemensamt ca 4, mnkr dyrare än budgeterat. Avvikelsen beror till en del på att förtroendevaldas pension ej budgeterats. Utbetalda pensioner för pensionsåtagande före 1998 var 2,2 mnkr högre än budget vilket till en del beror på effekten av bromsen i det statliga pensionssystemet. Underskotten uppvägs av att budgeterat belopp om 5 mnkr som stod till kommunstyrelsen förfogande inte användes. Samtidigt kostade personalförsäkringarna mindre än beräknat. Bolagen och förbundens resultat Resultat i förhållande till kommunbidraget, mnkr Resultat efter finansiella poster AB Sjöbohem Färs Industrilokaler AB Sjöbo Energi AB Sjöbo Elnät AB Sjöbo Koncern AB SÖRF 13 Sydskånska Gymnasieförbundet 29 +1,7 +3,3 + +4,4 + +,2 1, ,9 +2,2 2,9 +2,3 + +1,6 +3,1 +1,3 +,5 +11, + +1,9 1,7 För är det endast Sydskånska gymnasieförbundet som redovisar ett underskott. Efter några år med negativa resultat redovisade förbundet +3,1 mnkr 21, vilket är en förbättring i förhållande till 29 då resultatet var 1,9 mnkr. Därefter har resultatet åter försämrats och för redovisas 1,7 mnkr. I förhållande till budgeten innebär års resultat en avvikelse med 4,7 mnkr. Till följd av felaktig hantering av KPA har förbundet belastats med pensionskostnader som avser Ystads och Tomelilla kommuner. Felet har rättats under innebärande att förbundet erhållit 6,2 mnkr i återbetalning. Dessutom minskades de löpande kostnaderna med 1 mnkr därutöver. Enligt överenskommelse mellan medlemskommunerna och direktionen skulle 3 mnkr av de återbetalda medlen användas för kostnader som uppstår i samband med införandet av Gy11. Resterande del skulle bidra till att öka det egna kapitalet. Då förbundet nu trots den erhållna återbetalningen redovisar underskott erhålls ett underliggande underskott i förhållande till budgeten om cirka 1 mnkr. 13 SÖRF Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund Verksamheten har haft att hantera att antalet elever i gymnasieskolan minskar kraftigt fram till och med 215. Även en ökande etablering av antalet friskolor tillsammans med det fria söket har bidragit till underskottet, då antalet elever ökat i dessa verksamheter. 6 % av medlemskommunernas gymnasieelever går i Sydskånska Gymnasieförbundets skolor jämfört med 68 % 21. I enlighet med balanskravet ska underskott återställas inom en treårsperiod. För perioden kvarstår det därmed cirka 9,2 mnkr som ska återställas under 212. Därtill kommer års resultat vilket innebär att förbundet har att återställa totalt 1,9 mnkr. I december 21 sålde Sjöbo kommun aktierna i Färs Industrilokaler AB till AB Sjöbohem. Därefter fusionerades bolagen i november månad och Färs Industrilokaler AB:s verksamhet överfördes till AB Sjöbohem. Syftet med fusionen var framförallt att skapa ett stabilare bolag med en större bas. AB Sjöbohems resultat är något bättre än såväl års budget som tidigare års resultat. Den positiva resultatutvecklingen förklaras av ökade intäkter tillsammans med lägre kostnader än förväntat för snöröjning och el till följd av gynnsam väderlek. Under 21 rådde en för Sjöbo Energi AB ogynnsam vädersituation som resulterade i att bolaget 21 redovisade underskott medan det för redovisar ett positivt resultat. Till följd av en felaktig avräkning mellan Sjöbo Energi AB och Sjöbo Elnät AB har bolaget under återbetalat 1,7 mnkr avseende 21. Detta innebär att om hänsyn tages till den felaktiga avräkningen blir årets resultat istället +2,2 mnkr. Sjöbo Elnät AB redovisar ett starkt resultat för och även här påverkas resultatet av den felaktiga avräkningen. Justeras resultatet för den erhållna återbetalningen erhålls i stället +9,3 mnkr. Resultatet är något bättre än tidigare år. Något lägre avskrivningskostnader tillsammans med lägre underhållskostnader bidrog till den positiva resultatutvecklingen. Sjöbo koncern AB har varit vilande under i avvaktan på ställningstagande om bildande av en aktiebolagsrättslig koncern. Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbunds redovisade resultat uppgick till +1,9 mnkr. års resultat är betydligt bättre än det budgeterade resultatet som uppgick till,2 mnkr. Resultatförbättringen beror på minskade kostnader avseende pensionsskulden med 2,4 mnkr bl.a. till följd av en felaktig kostnadsfördelning mellan Ystad och förbundet. KPA har under gjort en rättelse. Fordonsparken har under året krävt betydligt mer repara KOMMUNSTYRELSENS UPPSIKT ÖVER NÄMNDER OCH BOLAG 21