Delårsrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delårsrapport 1 2012"

Transkript

1 Delårsrapport januari - april

2 Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, förbund och bolag 15 Ekonomi 20 Personalresursen 24 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN Kommunövergripande verksamhet 26 Politisk verksamhet 26 Verksamhet för funktionshindrade 27 Äldreomsorg 27 Individ- och familjeomsorg 27 Förskole- och skolbarnsomsorg samt grundskoleverksamhet 28 Gymnasieskola 29 Vuxenutbildning och flyktingverksamhet 29 Turism och fritidsverksamhet 29 Kulturverksamhet 30 Teknisk verksamhet avgiftsfinansierad 30 Teknisk verksamhet skattefinansierad 30 Miljö- och hälsoskyddsverksamhet 31 Plan- och byggverksamhet 31 Räddningstjänst 31 Gemensam verksamhet 31 BERÄTTELSER FRÅN KOMMUNENS BOLAG AB Sjöbohem 32 Sjöbo Elnät AB 35 Sjöbo Energi AB 37 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning 38 Balansräkning 39 Kassaflödesanalys 40 Noter 41 Driftredovisning 49 Investeringsredovisning 50 Exploateringsredovisning 51 Finansiell rapport om inlåning och vidareutlåning 53 Redovisningsprinciper 55 Ordlista 58 Fotografierna tillhör Sjöbo kommun Fastställd av kommunfullmäktige

3 INLEDNING SAMMANFATTNING För Sjöbo kommuns del prognostiseras 2012 års resultat till +5,7 miljoner kronor, vilket är 7,7 mnkr sämre än det budgeterade resultatet. I förhållande till budgeten så är det skatter samt finansnettot som bidrar till resultatförbättringen medan verksamhetens nettokostnader samtidigt försämrar resultatet med 13,8 mnkr. Försämringen beror huvudsakligen på ökade kostnader för institutionsvård, personlig assistans, pensionskostnader samt förskole- och grundskoleverksamhet. Resultaträkningen utgör underlag för avstämning mot kommunallagens krav på ekonomisk balans. Vid avstämning mot balanskravet ska extraordinära poster och realisationsvinster frånräknas resultatet. Det för år 2012 prognostiserade resultatet visar att kommunen förväntas uppfylla det lagstadgade kravet på ekonomisk balans. Resultat enligt balanskrav, mnkr 2012 Årets resultat enligt resultaträkning +5,7 Avgår realisationsvinster - Justerat resultat +5,7 Kommunens mål för god ekonomisk hushållning har inte kunnat följas upp fullt ut, då underlag ännu saknas. Trots detta kan det redan nu konstateras att målen för god ekonomisk hushållning inte förväntas att nås till alla delar under De mål som inte förväntas uppnås berör bland annat kommunens mål för budgetföljsamhet och att antalet svåra trafikolyckor ska minska. 3

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN! Avmattningen orsakades av en kombination av återhållsamhet bland svenska hushåll och fallande exportefterfrågan. Utvecklingen i världen Internationell konjunktur i otakt! Allt 1 fler tecken tyder på en förbättrad konjunktur även om skuldkrisen i Sydeuropa fortsätter att lägga hinder i vägen för en mer kraftfull återhämtning. Skuldkrisen i Europa förväntas lösas under ordnade former, men detta kommer att ta tid. Fortfarande kvarstår den tudelade bilden av Europa där utvecklingen i de norra delarna pekar på att tillväxttakten gradvis ökar. För de södra delarna ser det däremot dystrare ut med en negativ utveckling under 2012 för t. ex. Spanien och Italien. Utvecklingen i euroområdet bedöms med detta som bakgrund bli svag. På sikt står euroområdet inför utmaningen att skapa en balanserad ekonomisk utveckling. Utvecklingen i USA har överraskat positivt. Den förstärkning av den amerikanska arbetsmarknaden som påbörjades under 2011, har fortsatt även under På sikt behöver USA komma till rätta med den svaga offentliga ekonomin men den närmaste tiden förväntas inte någon åtstramning utan en fortsatt expansiv penningpolitik. Den svaga tillväxten i Europa innebär att tillväxtländernas ekonomier förväntas växa något långsammare För tillväxtländernas del och då särskilt Kina och Ryssland finns det stort utrymme för att bedriva en expansiv ekonomisk politik. Även om Sverige inte har några problem med de offentliga finanserna, drabbades ekonomin av en avmattning under hösten och vintern, med ett kraftigt fall i BNP under sista kvartalet Omvärldsuppgifter i förvaltningsberättelsen är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstings Ekonomirapporten april Efter att BNP minskat såväl 2008 som 2009 har utvecklingen därefter varit positiv. Även för 2011 var tillväxten inledningsvis god medan det under det fjärde kvartalet skedde en nedgång till följd av en minskning av produktionen. Detta resulterade i att sysselsättningen minskade under första kvartalet 2012 med svag utveckling av BNP som följd. Från och med andra kvartalet förväntas BNP-tillväxten åter ta bättre fart. Tillväxten förväntas drivas av en stark privatkonsumtion. Efter en ganska sparsam tillväxt under 2012 förväntas sedan farten öka till 2,6 procent under Resterande del under perioden förväntas den årliga tillväxten till cirka 3,5 procent. Den relativt positiva bilden av den svenska konjunkturen framöver beror på att Sverige är ett av de länder i industrivärlden som har de starkaste offentliga finanserna och det finns utrymme för finanspolitiska stimulanser om läget så skulle kräva. De svenska hushållen, vilka har en hög sparkvot i en internationell jämförelse, bidrar till den positiva prognosen. Räntan har befunnits på historiskt låga nivåer. Såväl räntorna på svenska statsobligationer som kortare statspapper har stigit något. Däremot har bankernas upplåningskostnader sjunkit något. Riksbanken sänkte i februari styrräntan från 1,75 procent till 1,5 procent och ytterligare en sänkning förväntas under 2012 av 4

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE prognosmakarna. Riksbanken prognostiserar däremot ingen sänkning av styrräntan. Utvecklingen i kommunerna Till följd av konjunkturbidrag, andra engångsposter och god ordning i ekonomin har kommunerna de senaste åren redovisat goda resultat försämrades resultatet framförallt till följd av omvärdering av pensionsskulden med anledning av den låga marknadsräntan. År 2012 räknar SKL med att resultaten räddas av engångsposter för att därefter successivt falla kommande år. Detta gäller under förutsättning att åtgärder inte vidtas i form av åtstramningar eller skattehöjningar, alternativt att statsbidragen höjs. En av de främsta utmaningar som kommunerna står inför är att klara förändringar i befolkningsstrukturen. Det är viktigt att kommunerna klarar av att anpassa kostnaderna och föra över resurserna till de verksamheter där befolkningen ökar. När antalet elever i gymnasieskolan nu minskar kraftigt är det helt nödvändigt att också dra ner kostnaderna genom anpassning av personal, lokaler och andra resurser. Skatteunderlagets förändring har normalt en stark koppling till både arbetade timmar och löneökningar även om sambandet för enskilda år är litet. Trots en stillastående arbetsmarknad förväntas skatteunderlaget att växa relativt bra Ökningen genereras av en relativt kraftig ökning av pensionerna och att arbetsmarknadsersättningarna ökar på grund av en högre arbetslöshet. Även 2013 motverkas den svaga utvecklingen av lönesumman i skatteunderlaget av ökande pensioner. Skatteunderlagstillväxten förväntas 2011 öka med drygt 3 procent att jämföra med drygt 2 procent Skatteunderlaget påverkas 2011 negativt av stora höjningar av grundavdragen, vilka kompenserats av motsvarande höjning av de generella statsbidragen. Under perioden beräknas skatteunderlaget öka med knappt 4 procent årligen och 2013 förväntas sysselsättningen i princip vara oförändrad medan pensionsinkomsterna ökar. Skatteunderlagstillväxten påverkas positivt av balanseringsmekanismen i det allmänna pensionssystemet. Detta resulterar i att pensionsinkomsterna ökar och därmed skatteunderlaget. Högre löneökningar innebär inte enbart en högre skatteunderlagstillväxt utan också att ökningstakten för de löner som kommunsektorn betalar för sin egen verksamhet ökar. Befolkning Befolkningen 2 i riket ökade under första kvartalet 2012 med cirka 0,13 % jämfört med föregående årsskifte medan för Skåne uppgick befolkningsökningen till 0,12 %. Av Skånes 33 kommuner ökade befolkningen i 21 kommun. För Sjöbos del uppgick befolkningsökningen under samma period till 21 personer vilket motsvarar 0,12 %. Därmed ökade befolkningen i Sjöbo i samma takt som i Skåne. Invånarantalet i Sjöbo har under första tertialet 2012 ökat med 39 personer och uppgick till personer. I befolkningsprognosen, vilken utgjorde underlag för 2012 års budget, angavs Sjöbos befolkning till personer för Prognosen har därmed uppnåtts under april månad. I förhållande till befolkningsprognosen är det de yngsta och de äldsta medborgarna som är fler än vad som prognostiserats för Medan det är färre personer i åldersgruppen år. 2 Enligt preliminär befolkningsstatistik från SCB. 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Bostäder Under 2011 minskade bostadsbyggandet i riket med 14 procent 3 jämfört med Det är såväl byggandet av lägenheter i flerbostadshus som småhus som har minskat. För Sjöbos del påbörjades under 2011 byggnation av 10 lägenheter i flerfamiljshus medan 5 lägenheter i småhus färdigställdes. Byggandet 2011 befinner sig därmed på en nivå som motsvarar byggnationen vid seklets början Färdigställda lägenheter i nybyggda hus Flerbostadshus Småhus Under 2012 har 3 bygglov för småhus beviljats medan det inte beviljats några bygglov för flerbostadshus. Jämfört med samma period 2011 är det en minskning då antalet bygglov uppgick till 5 stycken. Fortfarande saknas i princip nybyggnation av flerbostadshus, även om en mindre produktion påbörjades under Till skillnad från tidigare år, då bristen på utbud av bostäder i flerbostadshus har fördröjt generationsväxling i befintliga bostäder, är det nu framförallt en minskad efterfrågan vid försäljning av småhus som påverkar generationsväxlingen. Exploatering BOSTADS- EXPLOATERING Värde vid årets slut (Mkr) Antal under året färdigställda tomter Antal under året sålda tomter Bokslut 2010 Bokslut 2011 Tertial ,3 14,5 13, I de pågående exploateringsområdena finns det totalt 260 tomter för bostadsändamål kvarstod 129 tomter som ännu inte var sålda. Det är i Blentarp, Grimstofta och Sjöbo Väst som merparten av de osålda tomterna finns. De tillgängliga tomterna är nästan uteslutande avsedda för villabebyggelse och säljs styckevis. I exploateringsområdet Blentarp 67:2 finns även ett område avsett för flerbostadshus. Området för flerbostadshus är sålt och byggnationen håller på att färdigställas. Sjöbo Väst utgör kommunens enskilt största pågående exploateringsprojekt innebärande att det på sikt byggs ett nytt tätortsområde i Sjöbo. Områdets mark är planlagd för bostäder, förskola/skola samt kontor och handel. Nästa stora exploateringsområde planeras till Sjöbo tätort. Ett första steg är taget genom att detaljplan för kv. Viljan och Arbetet har antagits. Området planeras för flerfamiljshus och en fördjupad översiktsplan håller på att utarbetas. INDUSTRI- EXPLOATERING Värde vid årets slut (Mkr) Antal under året färdigställda kvm Antal under året sålda kvm Bokslut 2010 Bokslut 2011 Tertial ,8 1,9-2, Enligt uppgift från SCB. Det har under några år funnits gott om lediga lokaler i Sjöbo för företags- /industriverksamhet. Det föreligger däremot brist på exploaterad mark för framförallt 6

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE störande verksamhet. För att kunna tillgodose behovet påbörjades under 2011 exploatering av del av Ommadal industriområde. När den pågående exploateringen av området är genomförd beräknas industrimarken ha utökats med kvm. Arbete På kort sikt bestäms sysselsättningsutvecklingen till stor del av hur efterfrågan i ekonomin förändras. Under 2010 och första halvåret 2011 återhämtades en stor del av den nedgång som skedde i sysselsättningen i samband med finanskrisen 2008/2009. Inbromsningen i ekonomin under fjärde kvartalet 2011 märks på sysselsättningen först Vanligen stiger arbetslösheten om BNP växer långsammare än 2,5 procent. Arbetslösheten förväntas därmed öka något medan det prognostiseras en oförändrad sysselsättning i termer av arbetade timmar. Arbetslösheten uppgick 2010 och 2011 till 8,4 procent respektive 7,6 procent av arbetskraften. Nivån för arbetslösheten för 2012 beräknas uppgå till 7,8 procent och för 2013 till 7,9 procent. Andelen öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i april 2012, har jämfört med samma period 2011, ökat med 0,2 % till 6,4 % i riket. För Skånes del redovisas en ökning med 0,4 % vilket totalt ger 7,2 %. Sjöbos utveckling avviker från såväl rikets som Skånes genom att såväl de öppet arbetslösa som sökande i program med aktivitetsstöd minskat med vardera 0,1 %. I april uppgick antalet öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i Sjöbo till 4,9 %. För Sjöbos del innebär det en minskning jämfört med årsskiftet då arbetslösheten uppgick till 5,2 %. Även om ungdomsarbetslösheten i Sjöbo är högre än den totala arbetslösheten så har den minskat i förhållande till årsskiftet. I december 2011 var 10 % av befolkningen i åldern år arbetslösa. För april månad 2012 har arbetslösheten bland ungdomar minskat till 8,5 %. Såväl Skåne som riket redovisar en högre arbetslöshet med 10,7 % respektive 9,7 %. I Sjöbo har arbetslösheten för ungdomar minskat med 0,5 % jämfört med april 2011 medan den ökat med 1 % i Skåne och 0,5 % i riket. Årets viktigaste händelser Sjöbo kommun har under 2012 stått inför utmaningen att under strama ekonomiska förutsättningar försöka bibehålla den positiva trenden från 2011 beträffande befolkningstillväxt och företagsetableringar. Tillväxtfrågorna i bred mening kommer även under 2012 att prioriteras. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att utveckla varumärket Sjöbo, stärkande av centralorten, större möjligheter till varierat bostadsbyggande samt lobbyarbete för utökad kollektivtrafik och infrastruktursatsningar. Järnvägsutredningen av Simrishamnsbanan pågår men tyvärr finns inte banan med i det presenterade infrastrukturpaketet för Skåne. Kommunfullmäktige beslutade 2010 att ställa sig positiv till en upplösning av Sydskånska gymnasieförbundet under förutsättning att överenskommelse kan nås i viktiga ekonomiska frågeställningar. I samverkan med Ystads och Tomelilla kommuner har det utretts om Sydskånska gymnasieförbundet ska kvarstå i dess nuvarande utformning. Då samtliga kommuner inte är överens om en avveckling av förbundet är frågan ännu inte avgjord. För närvarande förs en diskussion att som ett alternativ till en upplösning av förbundet förändra förbundsordningen så att förbundet i stället blir ett produktionsförbund. Förändringen skulle innebära en ny modell för fördelning av kostnaderna i förbundet vilket för Sjöbos del skulle resultera i att kostnaderna kan förväntas öka med 5 mnkr årligen. Parallellt med diskussionen om en ny förbundsordning diskuteras att Sjöbo 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE kommun ska vara huvudman för Malenagymnasiet. Arbetet med att införa ett nytt ärende- och dokumenthanteringssystem pågår. När systemet är infört kommer det bl.a. innebära ökad möjlighet för medborgarna att få tillgång till e-tjänster via kommunens hemsida. Verksamheten inom förskolan och skolan har i stor utsträckning präglats av införandet och anpassningar till den nya skollagen. Processen med att sälja Sjöbo Energi AB pågår med inriktning att kommunfullmäktige ska fatta beslut om försäljningen i juni månad. I samband med att en ny renhållningsentreprenad startades upp 2010 uppstod problem. Förhandlingar pågår med entreprenören om vite i form av kvalitetsavdrag samt ersättning för de extra kostnader som uppstått. Samtidigt ställer entreprenören krav på kompensation till följd av en betydligt högre grad av anslutning till den utökade källsorteringen, än vad som angavs i samband med upphandlingen. Frågan är ännu inte avgjord. Under 2011 sade Sjöbo kommun tillsammans med Ystad, Tomelilla, Simrishamn, Skurups kommuner samt Sydskånska gymnasieförbundet upp avtalet om leverans av livsmedel med Menigo. Därefter har Menigo stämt motparterna för avtalsbrott och begärt totalt 4,8 mnkr i kompensation. Skulle Menigo få rätt vid den rättsliga prövningen uppgår Sjöbos andel till 0,9 mnkr. Såväl familjenämnden som vård- och omsorgsnämnden har infört nya ledningsorganisationer. Lokalförsörjningsplan för perioden har upprättas och beslutats av kommunfullmäktige under maj månad. SÖSK 4 -kommunerna har under 2012 att starta upp en särskild infrastrukturgrupp vars målsättning är att området ska få ta del av de infrastruktursatsningar som är nödvändiga för att skapa tillväxt i sydöstra Skåne. Under våren har det för kommunstyrelsen presenterats indikativa beräkningar avseende investeringskostnader samt driftskostnader vid om- och tillbyggnad av det befintliga inomhusbadet. Kommunstyrelsen har därefter beslutat om en fördjupad omvärldsanalys innan beslut om eventuell projektering fattas. Arbetet med att ombilda räddningstjänstförbundet till att omfatta fyra i stället för fem kommuner från och med årsskiftet pågår samtidigt som förbundet ska anpassa verksamheten till en minskad ekonomisk tilldelning. Framtid För att Sjöbo även framöver ska vara en attraktiv kommun i konkurrensen om nya och befintliga medborgare är det avgörande att erbjuda verksamheter med god kvalité. Genom att erbjuda goda kommunikationer och ett varierat boende har Sjöbo goda förutsättningar att erbjuda mervärde utifrån sitt läge samt naturtillgångar. Trots den förstärkning av resultaten som kommunsektorn erhåller 2010 och 2011, till följd av ökade skatteintäkter, kvarstår det mer långsiktiga problemet för kommunerna att ökningen av intäkterna normalt knappast täcker de behov av verksamhet som demografi och krav på förbättringar ställer. Kommunerna står därmed fortfarande inför stora omprövningar. Utmaningar framöver består bl.a. i att kunna hantera den åldrande befolkningen i kommunen och att föra medel från de verksamheter som minskar till de verksamheter som ökar. Det kommer även att vara viktigt 4 Sydöstra Skåne 8

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE att attrahera personal i en situation med stora pensionsavgångar. Den pågående etableringen av ESS och MAX IV kommer att påverka regionen framöver och för Sjöbos del kan det innebära efterfrågan på bostäder och lokaler/mark för företagsetablering. Detta kan bidra till en positiv befolkningsutveckling som bl.a. skulle kunna resultera i att kommunens medelskattekraft höjs. Det förutsätter dock att en kvalitativ samhällsservice erbjuds. För att möta den åldrande befolkningens behov är boendefrågan central, bl.a. kommer efterfrågan på trygghetsboende och lämpliga mötesplatser för äldre att öka. Efter att under många år haft bland Sveriges lägsta kostnader inom individ- och familjeomsorgen har kostnaderna successivt ökat under några år. Verksamheten arbetar aktivt för att motverka kostnadsökningen genom att bl.a. tillskapa en fungerande vårdkedja. Kommunen har tagit ställning till att vattenförsörjningen på sikt ska säkerställas och att vattenförsörjningen ska ske via de egna vattentäkterna. VA-verksamheten står framöver inför stora investeringar beroende på att reinvesteringar krävs i befintligt nät samtidigt som en ökande befolkning och utökade miljökrav ställer krav på en utbyggd kapacitet. 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HUSHÅLLNING OCH KVALITET För att skapa en grund för god ekonomisk hushållning ur såväl ett verksamhetsmässigt som ett finansiellt perspektiv har vision, inriktningsmål och indikatorer fastställts. Vision Sjöbo - en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende Uppföljning av verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige beslutade i februari 2010 om Sjöbo kommuns vision Visionens fem målområden är de samhällsområden där en positiv utveckling påverkar alla kommunens invånare och har stor betydelse för framtidens Sjöbo. Respektive målområde består av upp till fem inriktningsmål. I budgeten har inriktningsmålen kompletterats med indikatorer. En indikator är ett nyckeltal/mått som belyser viktiga aspekter i verksamheten på ett överskådligt sätt och som det är viktigt att sträva efter. Nedanstående avstämning avser kommunen totalt. Avstämningen är en sammanställning av de uppföljningar som rapporterats av nämnderna. Då det ännu är tidigt på året saknas för ett flertal indikatorer ett resultat för De indikatorer som används behöver löpande utvärderas och en översyn kommer göras i samband med budgetprocessen för budget Målområde 1 - Livskvalitet RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Ett gott liv varje dag och Nöjd kund-index ska förbättras. 53 en aktiv fritid Andelen medborgare som känner sig trygga och säkra ska öka. 1,79 5 Tillgänglighet och delaktighet Attraktivt och mångsidigt boende Antalet besökare/aktiva i fritids- och kulturlivet ska öka Antalet mötesplatser ska öka. 41 Andelen brukare som uppger att det förs en dialog/upplever delaktighet med respektive verksamhet ska öka. Antalet besök på Sjöbo kommuns hemsida ska öka Nyttjandet av kommunens lokaler ska öka. - Antalet bostäder ska öka Mångfald och valfrihet Antalet valbara aktörer vid erhållande av service ska öka 6-5 Mäts med ett index där 0 är det bästa resultatet och 6 det sämsta. 10

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I enlighet med tidigare beslut byggs ett antal lekplatser om till högre standard samtidigt som några tas bort. Antalet besökare på huvudbiblioteket och på fritidsgårdarna beräknas öka under Arbetet fortsätter med att maximera nyttjandet av de kommunala anläggningarna. Den pågående lokalutredningen påvisar svårigheten att utöka nyttjandet av kommunens fritidsanläggningar. I samband med lokalutredningen har dialog förts med föreningarna i kommunen. Ett behov som framkommit är ytterligare bokningsbar tid under kvällar och helger i tätorten. Målområde 2 - Kunskap Under 2012 har inga nya ansökningar erhållits om att bli leverantör inom LOV RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Elevens förutsättningar Elevernas inflytande över det egna lärandet ska öka. 83 % står i centrum Hög kvalitet på den pedagogiska verksamheten Möjligheter för livslångt lärande Yrkesinriktad högre utbildning Andelen barn som anger att det känns bra att gå till förskolan/skolan ska öka. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program ska öka. Andelen elever som fullföljt gymnasieutbildning inom tre år exkl. introduktionsprogram ska öka. 91 % 89 % 80 % Tillgänglighet till biblioteken ska öka. - Antalet deltagare som slutför utbildningen (vuxenutbildning) och blir godkända ska öka. Antalet eftergymnasiala utbildningsplatser ska öka Inom målområdet finns ännu inga mätdata tillgängliga. Kulturskolan har under läsåret 2011/2012 utökats med en bildkonstskola. Genom samverkan internt eftersträvar Kulturskolan att öka det estetiska utbudet. 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målområde 3 - Företagande och arbete RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Positivt klimat för Kommunens placering i SKL:s undersökning Insikt ska 127 entreprenörskap förbättras. Det ska finnas kvm mark tillgänglig för > > företagsetablering. Fortsatt satsning på de gröna näringarna Antalet företag ska öka. 676 Ett livskraftigt näringsliv Antalet företag ska öka Samverkan med forskning och utbildning Antalet kommunala projekt med universitet/högskola ska öka För de två indikatorer för vilka mättal finns tillgängliga redovisas att målsättningen med indikatorerna är uppfyllda. När det gäller samverkan med forskning och utbildning är det glädjande att den positiva utvecklingen från 2011 fortsätter även under SKL:s servicemätning (INSIKT) av kommunens myndighetsutövning gentemot företag genomförs våren 2013 baserat på ärenden (bygglov, miljö, markupplåtelser, serveringstillstånd och brandskydd) hos våra myndighetsutövare under Med anledning av att Sjöbo kommuns underlag är för litet (endast 2 av 5 variabler kan mätas), genomförs som alternativ egna enkätundersökningar inom miljö- och byggverksamheterna. Nyföretagandet i Sverige minskar generellt sett i förhållande till 2011 års rekordsiffror. Största nedgången är det på aktiebolag och enskilda firmor. Prognosen för 2012 är därför osäker. Företagsbesök, företagarfrukostar m.m. genomförs för att inspirera till tankar och idéer om livskraftiga företag. Målområde 4 - Infrastruktur RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Utbyggnad av vägnät Svåra olyckor och dödsolyckor i trafikmiljö ska minska 4/3 5/0 och ökad trafiksäkerhet Kortare pendlingstider, Pendlingstiden ska minska, antalet bussturer ska öka och - - fler bussturer och spårbunden trafik ska finnas. spårbunden trafik Modern ICT (informations- och kommunikationsteknik Samtliga hushåll ska ha möjlighet till att nå internet med en - kommunikationshastighet om lägst 24 Mbit/sek senast Antalet e-tjänster på hemsidan ska öka. 1 8 Redan nu kan det konstateras att den negativa utvecklingen avseende trafikolyckor har fortsatt och ytterligare försämrats avseende svåra olyckor. Bussturer har fr. o. m. tidtabellsskiftet dec utökats mot Lund, Malmö, Ystad, Tomelilla och Simrishamn samt kommer under 2012 att utökas ytterligare. 12

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Järnvägsutredning för Simrishamnsbanan startar våren 2012 och pågår till Arbetet med att erbjuda medborgarna förbättrad service genom e-tjänster börjar nu ta fart och antalet tjänster har under året utökats. Det är i dagsläget svårt att få fram underlag över hur många hushåll som har eller kommer att få möjlighet att ansluta sig till fiber. Inriktningen är att 2023 skall 100 % av hushållen i Sjöbo ha tillgång till minst 100 Mbits/s. Olika projekt pågår som exempelvis kontakter med byalag m.fl. Målområde 5 - Hållbar utveckling RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Hållbar utveckling Energiförbrukningen ska minska i den kommunala - verksamheten. Mängden restavfall i kärl ska minska. 135 Andelen hushåll anslutna till kommunalt avlopp och vatten ska öka. Kommunens totala koldioxidbelastning per invånare ska - minska. Antalet icke godkända enskilda avlopp ska minska Uppföljning av finansiella mål för god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv är överordnat god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Siffrorna i tabellerna till uppföljningen nedan bygger på utfallet för 2010 och 2011, prognos för 2012 samt plan för 2013 och Mål Över en femårsperiod ska årets resultat vara lägst 2 % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 6 Uppföljning ,6 % 1,4 % 0,7 % 1,7 % 0,9 % 2,0 % 6 Målet mäts två år bakåt, innevarande år och plan två år framåt. För att finansiera verksamheten över tid krävs normalt sett mer än ett nollresultat. Resultaten ska även skapa ett utrymme för finansiering av investeringar och för att värdesäkra anläggningstillgångar års prognosticerade resultat uppgår till 5,7 mnkr och resultatets andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning blir därmed 0,7 % vilket är betydligt lägre än det budgeterade resultatet som uppgick till 13,4 mnkr eller 1,7 %. Av ovanstående tabell framgår det att målsättningen förväntas att uppnås för 2012 då resultatet sammanlagt förväntas vara 2,0 % av de totala skatteintäkterna inkl. utjämning. Dock är marginalerna för att klara målen små. Ytterligare försämring av resultatet medför att målsättningen inte uppnås. En stor del av det sammanlagda resultatet för perioden uppnåddes år I ett längre perspektiv är resultatet år 2012 för svagt i förhållande till målsättningarna. 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Mål Över en femårsperiod ska inte nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten överstiga summan av avskrivningar och årets resultat för denna verksamhet 7 Uppföljning mnkr Investerutrymme 53,9 21,5 18,1 26,1 21,3 140,9 Nettoinvester. 18,0 29,2 27,0 20,1 15,3 109,6 Som framgår av tabellen klaras målet då nettoinvesteringarna är lägre än det beräknade investeringsutrymmet för perioden. Det bör dock påpekas att överskottet 2010 starkt bidrar till att målsättningen uppnås då målsättningen baseras på ett genomsnitt över fem år. För 2011 och 2012 är investeringarna större än investeringsutrymmet i form av resultat och avskrivningar. De gånger som investeringarna är större än investeringsutrymmet behöver investeringarna finansieras på annat sätt, exempelvis lån, vilket ger räntekostnader. Mål Nämndernas samlade budgetavvikelse mätt som andel av nettokostnader får ej vara negativ. Uppföljning mnkr ,1 8,6-2,0-12,4 Nämnderna inklusive gemensam verksamhet redovisar -12,4 mnkr i underskott. Det innebär att målsättningen enligt prognosen inte uppfylls år Underskotten är hänförbara till verksamhet för personer med funktionsnedsättning, plan- och byggverksamheten, individ- och familjeomsorgen samt förskole-, skolbarnsomsorg och skolverksamheten. Till det kommer att även den gemensamma verksamheten uppvisar ett underskott. Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning Sjöbo kommun har en i många fall kostnadseffektiv verksamhet i kombination med god kvalitet och ett brett utbud av tjänster. Under senare år har stora investeringar gjorts i bland annat skollokaler vilket lett till höga lokalkostnader. Däremot är kommunens pensionsskuld upparbetad före 1998 bland de lägsta i landet beräknat i kronor per invånare. Det kan redan nu konstateras att samtliga mål för god ekonomisk hushållning inte förväntas uppnås fullt ut under Det mål som är kommunens mål för budgetföljsamhet kommer att kräva att korrigerande åtgärder vidtages för att målsättningen ska klaras. Framförallt inom verksamhet för personer med funktionshinder samt individ- och familjeomsorg bedöms svårighet föreligga med att anpassa kostnaderna utifrån tilldelad ram. Detta har särskilt uppmärksammats i arbetet med 2013 års budget. Även när det gäller indikatorn som anger att svåra olyckor och dödsolyckor i trafikmiljön ska minska kommer denna inte uppnås. Hitintill har 5 svåra trafikolyckor inträffat jämfört med totalt 4 under God ekonomisk hushållning för Sjöbo kommuns del blir att även fortsättningsvis klara balansgången mellan uppsatta mål och låga nettokostnader.. 7 Målet mäts två år bakåt, innevarande år och plan två år framåt. 14

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, bolag och förbund Kommunstyrelsen ansvarar för att hålla uppsikt över kommunens samlade verksamhet. Detta omfattar såväl nämnder som kommunala bolag och förbund. Styrdokument som budget, delårsrapport, intern kontroll och ekonomistyrningsprinciper utgör viktiga delar i kommunstyrelsens arbete med uppsikten. Nämnderna, bolagen och förbunden kallas årligen till kommunstyrelsen samt därutöver om det anses befogat. Det är oroväckande att underskott prognostiseras för ett flertal verksamheter. Detta får anses vara ett trendbrott för Sjöbos del, då verksamheterna med något undantag, har en lång historik av hög grad av budgetföljsamhet. I de fall, det för någon verksamhet är återkommande underskott, är det särskilt viktigt att göra en ordentlig genomlysning. Kommunstyrelsen behöver även ta ställning till vilka åtgärder som ska vidtagas under 2012 för att i första hand vidta korrigerande åtgärder så att underskotten åtgärdas och i andra hand om ekonomisk balans inte kan uppnås till fullo minska obalanserna. Samtidigt är kommunstyrelsen väl medveten om de svårigheter som verksamhet för personer med funktionshinder samt individoch familjeomsorgsverksamheten står inför till följd av ökande behov. I samband med budget 2013 har detta beaktats och resurser har tillförts dessa verksamheten. Uppdraget för 2012 blir därmed för nämnden att i görligaste mån minska underskotten i verksamhet för funktionshindrade samt individ- och familjeomsorgen. Förskole- och skolbarnsomsorg samt grundskoleverksamheten har sedan några år förbrukat mer än vad verksamheten tilldelats. Underskottet behöver belysas i särskild ordning förslagsvis genom extern resurs. Utvecklingen inom Sydskånska gymnasieförbundet är ytterst oroande med underskott under flera år. För att säkerställa och analysera orsakerna till obalansen bör en oberoende bedömning göras i syfte att belysa om förutsättningar finns för att bedriva verksamheten inom tilldelad medlemsavgift. Arbetet med att utveckla modell för målstyrning fortsätter under 2012 genom att en gemensam modell för lokal handlingsplan på enhetsnivå kommer att utformas. Målsättningen är att denna ska kunna tillämpas vid planering inför verksamhetsåret En översyn av exploateringsprocessen samt den affärsdrivande verksamheten påbörjades under 2011 och planeras att slutföras under Under 2011 har det tillsammans med representanter för bolagen pågått arbete med att ta fram en företagspolicy och nya ägardirektiv. Dessa fastställs under våren i samband med årsstämmorna. När det är klart vilka bolag som Sjöbo kommun kommer att äga framöver är det lämpligt att ta ställning till om det föreligger behov av att bilda en äkta koncern. 15

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Organisation 16

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nämndernas, bolagens och förbundens resultat Nämndernas resultat En förutsättning för en ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet, vilket också är ett av de finansiella målen för god ekonomisk hushållning. Netto (mnkr) DR Bud get Prog nos Avvi kelse Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelsen +0,5 97,5 97,5 0,0 Familjenämnd -2,1 409,7 415,7-6,0 Vård- och omsorgsnämnd -1,4 226,9 230,2-3,3 Tekniska nämnden +1,9 28,8 28,8 0,0 Miljö- och byggnadsnämnd -0,5 2,4 2,9-0,5 Valnämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 Överförmyndarnämnd -0,1 1,7 1,7 0,0 Revision 0,0 1,0 1,0 0,0 Gemensam verksamhet -0,9 11,6 14,2-2,6 Summa skattefinansierad -2,6 779,6 792,0-12,4 Affärsdrivande verksamhet 0,0 0,0-0,0 0,0 Summa totalt -2,6 779,6 792,0-12,4 Prognosen för året är att nämnderna kommer att redovisa 12,4 mnkr i underskott. År 2011 var avvikelsen ett underskott på 2,0 mnkr. Jämfört med februariprognosen har nämndernas resultat försämrats med 5,6 mnkr. Det finns betydande avvikelser i verksamheterna. Bland annat avviker individ- och familjeomsorgen -3,5 mnkr från budget beroende på betydligt fler barn- och vuxenplaceringar. Antalet anmälningar om barn som far illa under det sista året har resulterat i fler familjehems- och institutionsplaceringar. Antalet vårddygn inom familjevård och institutionsvård för vuxna missbrukare befinner sig på samma nivå som 2011 vilket är en ökning i förhållande till tidigare år. Rådande missbrukssituation och antalet ansökningar om vård gör det svårt att minska omfattningen av vården. Även inom förskole- och skolbarnomsorg samt grundskoleverksamheten finns ett större underskott uppgående till -3,3 mnkr. Högre kostnader för tilläggsbelopp för barn/elever med särskilt stöd ökar. Det finns för närvarande sex elever i enskild grundskoleverksamhet med särskild inriktning som tillsammans kostar motsvarande 36 skolpengar. I förskolan är det antalet platser som blivit högre än budgeterat. Gymnasieskolan samt vuxenutbildning och flyktingverksamhet prognosticerar överskott om ca 0,4 mnkr vardera. Inom vård och omsorg är det verksamheten för personer med funktionshinder som uppvisar ett underskott om ca 3,3 mnkr. Det är framför allt personlig assistans som bidrar till underskottet. Dels har antalet personer som beviljas personlig assistans ökat och dels har kostnaderna för den del som kommunen svarar för ökat. Även ökade kostnader för externa boenden inom LSS och socialpsykriatri belastar verksamheten, främst p. g. a. kunder som har behov av placeringar med mer resurser. Miljö- och byggnadsnämnden uppvisar ett prognostiserat underskott om 0,5 mnkr. Ett lågt antal ansökningar om bygglov innebär lägre intäkter för plan- och byggverksamheten. Gemensam verksamhet uppvisar ett underskott om ca 2,6 mnkr beroende på pensionskostnader. Ca 1,0 mnkr av underskottet består av en engångskostnad när pensionsavsättning justeras på grund av förändrade inkomstuppgifter för en person. Pensionsutbetalningarna är också betydligt högre än budgeterat. Det uppvägs dock delvis av att personalförsäkringarna kostar mindre än beräknat. Övriga verksamheter prognostiserar nollresultat. 17

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Bolagen och förbundens resultat DR Bud get Prog nos Avvi kelse Resultat efter finansiella poster AB Sjöbohem +1,9 +6,9 +7,7 +0,8 Sjöbo Energi AB +0,4 +1,5 +0,6-0,9 Sjöbo Elnät AB +3,7 +4,7 +5,3 +0,6 Sjöbo Koncern AB 0,0 0,0 0,0 0,0 SÖRF 8 +1,1 +0,2 +0,2 0,0 Sydskånska Gymnasieförbundet -12,9 0,0-16,7-16,7 För tertial är det endast Sydskånska gymnasieförbundet som redovisar ett underskott. Baserat på det ekonomiska utfallet för det första tertialet samt prognostiserat intag av elever för höstterminen 2012 har verksamheten gjort en prognos för utfallet för hela året som pekar på ett underskott på 16,7 mnkr. Elevernas preliminära val inför höstterminen visar på att förbundets intäkter från interkommunala ersättningar gentemot budget beräknas minska med 2,3 mnkr samt att kostnaderna för bidrag till friskolor och ersättningar till andra kommuner beräknas öka i förhållande till budget med 4,8 mnkr. Sammantaget en budgetavvikelse med 7,1 mnkr. Vid upprättandet av budgeten var förutsättningarna att ytterligare tjänster skulle minskas men p.g.a. av verksamhetsskäl har detta inte kunnat genomföras. Detta innebär en avvikelse i förhållande till budget med ca 1,1 mnkr. För att kunna upprätta en budget i balans för 2012 utifrån den ram som medlemskommunerna tilldelade förbundet krävdes det dessutom ett antal ytterligare åtgärder i befintlig verksamhet. Direktionen fattade därför beslut om ett åtgärdspaket för 2012 beräknat att ge en besparing med 3,75 mnkr. För närvarande pekar prognosen på att besparingarna till fullo inte kommer att kunna infrias utan ca 3 mnkr kommer att saknas. 8 SÖRF Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund Verksamheten har haft att hantera att antalet elever i gymnasieskolan minskar kraftigt fram till och med Även en ökande etablering av antalet friskolor tillsammans med det fria söket har bidragit till underskottet, då antalet elever ökat i dessa verksamheter. 58 % av medlemskommunernas gymnasieelever går i Sydskånska gymnasieförbundets skolor jämfört med 68 % 2010 och 60 % I enlighet med balanskravet ska underskott återställas inom en treårsperiod. För perioden kvarstår det därmed cirka 9,2 mnkr som ska återställas under Därtill kommer 2011 års resultat vilket innebär att förbundet har att återställa totalt 10,9 mnkr. En diskussion kring hur gymnasieförbundet och gymnasieskolan ska se ut i framtiden pågår. AB Sjöbohems prognostiserade resultat är något bättre än 2012 års budget. Den positiva resultatutvecklingen förklaras av ökade intäkter tillsammans med lägre kostnader än förväntat för snöröjning och el till följd av gynnsam väderlek. Sjöbo Energi ABs prognostiserade resultat är något sämre än 2012 års budget. Avvikelsen förklaras främst av en minskad volym beroende på färre kunder och mildare väder. Sjöbo Elnät ABs prognostiserade resultat är något bättre än 2012 års budget. Avvikelsen förklaras av lägre nätförluster än budgeterat. Sjöbo koncern AB är ett vilande bolag. Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbunds prognostiserade resultat är det samma som det budgeterade resultatet. En positiv budgetavvikelse är en minskning av personalkostnaderna beroende på minskat antal mantimmar vid insats. Dock kräver fordonsparken under året betydligt mer reparationer än förväntat, vilket försämrar resultatet. 18

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Intern kontroll Kommunstyrelsen ansvarar för att samordna den interna kontrollen inom hela kommunen, vilken regleras i reglementet för intern kontroll. Samtliga nämnder ska årligen lämna in plan för intern kontroll samt uppföljningsrapport. Uppföljningen av intern kontroll görs i årsredovisningen. 19

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI Sjöbo kommuns prognos för 2012 visar ett resultat på +5,7 mnkr! För Sjöbo kommuns del har tertial inneburit ett underskott med 4,6 mnkr. I analysen av ekonomin används fyra olika perspektiv för att på så sätt få en till stor del heltäckande analys. Perspektiven är det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Kommunen uppfyller år 2012 åter det lagstadgade balanskravet. Årets resultat prognostiseras till +5,7 mnkr. Resultat och kapacitet Skatte- och nettokostnadsutveckling procent Skatteintäktsutveckling 5,5 2,0 3,2 Nettokostnadsutveckling 7,3 3,6 3,7 Skatteintäkterna inklusive generella statsbidrag har inte ökat i samma utsträckning som nettokostnaderna vilket till stor del förklarar att 2012 års resultat är lägre än föregående års resultat och väsentligt lägre än mellan verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter, bidrag och finansnetto. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, statsbidrag och finansnetto uppgick 2011 till 98,5 % att jämföra med 2010 då den uppgick till 96,1 %. För 2012 beräknas nettokostnadernas andel uppgå till 99,3%, vilket förklaras av det svaga resultatet. Avskrivningar Bokslut Budget Prognos Avskrivningar, mnkr Skattefinansierat 10,8 11,7 12,4 Affärsdrivande 3,2 4,4 3,6 SUMMA 14,0 16,1 16,0 Avskrivningarna totalt förväntas bli ungefär detsamma som budgeterat. Dock en mindre justering mellan de skatte- och avgiftsfinansierade verksamheterna. Att avskrivningarna ökar mellan 2011 och 2012 är en effekt av ökade investeringar. Finansnetto Prognos Prognos för 2012 har upprättats med nämndernas prognoser som underlag. Årets resultat års resultat prognostiseras till +5,7 mnkr vilket är 7,7 mnkr sämre än det budgeterade resultatet som uppgår till 13,4 mnkr. Av det prognostiserade resultatet är - 12,4 mnkr hänförligt till verksamheternas nettokostnader med +4 mnkr avser skatter och generella statsbidrag och finansnettot svarar för +2,1 mnkr. Verksamhetens nettokostnader För att möjliggöra en egen finansiering av investeringar krävs att det råder balans Finansnettot beräknas uppgå till 16,4 mnkr år 2012 vilket är en förbättring med 2,1 mnkr i förhållande till budgeten. En av orsakerna till den positiva utvecklingen är att kommunen hitintills inte har behövt låna så mycket som budgeterat. Orsaken till det uteblivna lånebehovet är budgeterade investeringar som ännu inte blivit av. 20

Delårsrapport 2 2012

Delårsrapport 2 2012 Delårsrapport 2 2012 januari - augusti Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, förbund och bolag 16 Ekonomi 22 Personalresursen

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport 2 2011. januari - augusti

Delårsrapport 2 2011. januari - augusti Delårsrapport 2 2011 januari - augusti INLEDNING Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN 4 Utvecklingen i världen 4 Kommunernas utveckling 5 Befolkning 5 Bostäder 6 Arbete 6 Årets viktigaste

Läs mer

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN ÅRSREDOVISNING 2012 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 11 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnder, förbund och bolag

Läs mer

Delårsrapport 2 2013

Delårsrapport 2 2013 Delårsrapport 2 2013 januari - augusti Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, bolag och förbund 17 Ekonomi 21 Personalresursen

Läs mer

Innehåll INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETERNA KOMMUNENS BOLAG FINANSIELLA RAPPORTER. 2 område INLEDNING

Innehåll INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETERNA KOMMUNENS BOLAG FINANSIELLA RAPPORTER. 2 område INLEDNING ÅRSREDOVISNING 2012 INLEDNING Innehåll INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen... 8 Hushållning och kvalitet... 15 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN ÅRSREDOVISNING 2014 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo och dess omvärld 3 Hushållning och kvalitet 8 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnder, förbund och

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Delårsrapport 1 2015 januari - april

Delårsrapport 1 2015 januari - april Delårsrapport 1 2015 januari - april Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 9 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, bolag och förbund 15 Ekonomi 18 Personalresursen

Läs mer

Delårsrapport 1 2011. januari - april

Delårsrapport 1 2011. januari - april Delårsrapport 1 januari - april INLEDNING Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN 4 Utvecklingen i världen 4 Kommunernas utveckling 4 Befolkning 5 Bostäder 6 Arbete 6 Årets viktigaste händelser

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Granskning av bokslut 2012 RappOIi

Granskning av bokslut 2012 RappOIi Värmlands läns Vårdförbund Granskning av bokslut 01 RappOIi Audjt KPMGAB Antal sidor: 6 II Rapport 0 1 V årdförbundet.docx 013 KPMG AB, a Swedish limited liahility company and a member firm oflhe KPMG

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Delårsrapport 2 2015. januari -augusti

Delårsrapport 2 2015. januari -augusti Delårsrapport 2 2015 januari -augusti Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 9 Kommunstyrelsens uppsikt 16 Ekonomi 19 Personalresursen 27 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

OKTOBERRAPPORT 2012. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden

OKTOBERRAPPORT 2012. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden Oktoberrapporten är en avstämning av verksamhetsförändringar och av den ekonomiska prognos som lämnades i delårsrapporten efter augusti. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden har på grund

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport April 2010 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.3 Bakgrund... 5 2.4 Revisionsfråga och metod...

Läs mer