Delårsrapport

Transkript

1 Delårsrapport januari - augusti

2 Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, förbund och bolag 16 Ekonomi 22 Personalresursen 26 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN Kommunövergripande verksamhet 30 Politisk verksamhet 30 Verksamhet för funktionshindrade 31 Äldreomsorg 31 Individ- och familjeomsorg 31 Förskole- och skolbarnsomsorg samt grundskoleverksamhet 32 Gymnasieskola 33 Vuxenutbildning och flyktingverksamhet 34 Turism och fritidsverksamhet 34 Kulturverksamhet 35 Teknisk verksamhet avgiftsfinansierad 35 Teknisk verksamhet skattefinansierad 35 Miljö- och hälsoskyddsverksamhet 36 Plan- och byggverksamhet 36 Räddningstjänst 36 Gemensam verksamhet 36 BERÄTTELSER FRÅN KOMMUNENS BOLAG AB Sjöbohem 37 Sjöbo Elnät AB 38 Sjöbo Energi AB 39 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning 40 Balansräkning 41 Kassaflödesanalys 42 Noter 43 Driftredovisning 51 Investeringsredovisning 52 Exploateringsredovisning 53 Finansiell rapport om inlåning och vidareutlåning 55 Redovisningsprinciper 57 Fotografierna tillhör Sjöbo kommun Fastställd av kommunfullmäktige

3 INLEDNING SAMMANFATTNING För Sjöbo kommuns del prognostiseras 2012 års resultat till +14,7 mnkr, vilket är 1,3 mnkr bättre än det budgeterade resultatet. I förhållande till budgeten så är det skatter samt finansnettot som bidrar till resultatförbättringen medan verksamhetens nettokostnader samtidigt försämrar resultatet med 7,6 mnkr. Försämringen beror huvudsakligen på ökade kostnader för institutionsvård, personlig assistans, pensionskostnader samt förskole- och grundskoleverksamhet. Resultaträkningen utgör underlag för avstämning mot kommunallagens krav på ekonomisk balans. Vid avstämning mot balanskravet ska extraordinära poster och realisationsvinster frånräknas resultatet. Det för år 2012 prognostiserade resultatet visar att kommunen förväntas uppfylla det lagstadgade kravet på ekonomisk balans. Resultat enligt balanskrav, mnkr 2012 Årets resultat enligt resultaträkning +14,7 Avgår realisationsvinster - Justerat resultat +14,7 Det kan konstateras att samtliga mål för god ekonomisk hushållning inte förväntas uppnås fullt ut under Kommunens mål för budgetföljsamhet kommer att kräva att korrigerande åtgärder vidtages för att målsättningen ska klaras. Flertalet indikatorer bedöms förbättras eller på annat sätt uppfyllas. Dock finns det mål som ej klaras avseende skolresultat, antalet valbara aktörer och att antalet svåra trafikolyckor ska minska. 3

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN! En splittrad bild av världsekonomin! Det går bra för Sverige 1, men sämre för omvärlden. Skillnaden förväntas emellertid inte att bestå. Som en effekt av eurokrisen har den globala tillväxten bromsat in. Samtidigt kommer det att dröja innan en stabil lösning på de statsfinansiella problemen i euroområdet kommer på plats. Det är fortfarande mycket oroligt i Grekland, Spanien och Italien. Samtidigt har vare sig USA eller Kina så stark ekonomi att de förnärvarande kan fungera som särskilt starka ekonomiska draglok. Skuldkrisen i Europa förväntas lösas under ordnade former, men detta kommer att ta tid. Skulden i Europas förväntas stabiliseras kring 90 procent. Grekland har troligen inte vidtagit nödvändiga åtgärder för att hantera landets situation medan Spaniens underskott i det offentliga finansiella sparandet 2013 beräknas uppgå till 5 procent. Därmed kan Spanien ha fått någorlunda kontroll över sin ekonom men banksystemet har fortfarande problem. Många europeiska länder har haft höga löneökningar och låg produktivitet och det tar tid att växa sig ur denna situation. För Europas del innebär detta att även på lite längre sikt kommer tillväxten, inte minst i Sydeuropa, vara fortsatt låg. Tillväxten i de nordiska granländerna, vilken är viktig i svensk export, har sammantaget ändrats mycket lite. 1 Omvärldsuppgifter i förvaltningsberättelsen är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstings Makronytt 2. Källa: SKL Cirkulär 12:40 Efter att BNP minskat såväl 2008 som 2009 har utvecklingen därefter varit positiv. Även för 2011 var tillväxten inledningsvis god medan det under det fjärde kvartalet skedde en nedgång till följd av en minskning av produktionen. Fallet i BNP under fjärde kvartalet 2011 hämtades raskt in. Sverige har därmed utvecklats starkt under första halvåret 2012 samtidigt som allt fler varningssignaler i omvärlden i form av vikande förtroendevariabler och ledande indikatorer tyder på svag eller ingen tillväxt. De försämrade tillväxtutsikterna innebär en försämrad sysselsättning och antalet arbetade timmar beräknas minska en bit in i Den svaga sysselsättningsutvecklingen för med sig en ökad arbetslöshet. Från och med tredje kvartalet förväntas BNP-tillväxten åter tappa fart. Utvecklingen i Europa påverka den svenska tillväxten. För Sveriges del är tillväxtutsikterna i övrigt ljusa. Den privata sektorns finansiella sparande innebär att det finns potential för ökad privat konsumtion, samtidigt som staten och kommunsektorns finanser är i relativt gott skick trots lågkonjunkturen. Vilket innebär att BNP förväntas öka snabbare i Sverige än omvärlden. Efter en ganska sparsam tillväxt under 2012 och 2013 förväntas sedan farten öka till 3,5 procent under Räntan har befunnits på historiskt låga nivåer. Riksbanken sänkte i februari styrräntan från 1,75 procent till 1,5 procent och ytterligare en sänkning gjordes i 4

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE september till 1,25 procent. Riksbankens räntebana anger ingen ytterligare sänkning av styrräntan under Utvecklingen i kommunerna Till följd av konjunkturbidrag, andra engångsposter och god ordning i ekonomin har kommunerna de senaste åren redovisat goda resultat försämrades resultatet framförallt till följd av omvärdering av pensionsskulden med anledning av den låga marknadsräntan. År 2012 räknar SKL med att resultaten räddas av engångsposter i form av återbetalning av avtalspremier som AFA beslutat. Kostnadsvolymen för kommunerna förväntas öka i ungefär samma takt som de i genomsnitt gjort under 2000-talet. Utsikterna för 2013 ser däremot betydligt sämre ut. Statsbidragen minskar realt, d.v.s. när hänsyn tagits till höjda löner och priser. Resultaten förväntas framöver försämras inom sektorn och sannolikt väntar höjd skatt i såväl kommuner som landsting. En av de främsta utmaningar som kommunerna står inför är att klara förändringar i befolkningsstrukturen. Det är viktigt att kommunerna klarar av att anpassa kostnaderna och föra över resurserna till de verksamheter där befolkningen ökar. Skatteunderlagets förändring har normalt en stark koppling till både arbetade timmar och löneökningar även om sambandet för enskilda år är litet. Trots en stillastående arbetsmarknad förväntas skatteunderlaget att växa relativt bra Ökningen genereras av en relativt kraftig ökning av pensionerna och att arbetsmarknadsersättningarna ökar på grund av en högre arbetslöshet. Även 2013 motverkas den svaga utvecklingen av lönesumman i skatteunderlaget av ökande pensioner. Skatteunderlagstillväxten förväntas 2011 att öka med drygt 3,2 procent enligt SKL:s cirkulär 12:40, att jämföra med drygt 2 procent Senare uppgifter från SKL gör dock gällande att skatteunderlagstillväxten troligare blir 3,0-3,1 procent. Skatteunderlaget påverkas 2011 negativt av stora höjningar av grundavdragen, vilka kompenserats av motsvarande höjning av de generella statsbidragen beräknas skatteunderlaget öka med knappt 4 procent medan ökningen för 2013 beräknas till 3,7 procent. Befolkning Befolkningen 2 i riket hade den 31 juli 2012 ökat med cirka 0,71 % jämfört med samma period föregående år för att uppgå till personer. Statistisk centralbyrån (SCB) presenterade i maj en reviderad befolkningsprognos för åren Den nya prognosen innebär att det antas bli en snabbare folkökning än vad som tidigare prognostiserats. Ökningen förklaras av höjda antagande om barnafödande och överlevnad samt förändrade antaganden om in- och utvandring. Framskrivningen innebär drygt en procent större befolkning 2016 och drygt 2 procent större Prognosens sammansättning innebär att antalet arbetade timmar och skatteunderlaget ökar i betydligt mindre omfattning än befolkningen. Effekten på skatteunderlaget och skatteintäkterna är uppskattningsvis en tredjedel av effekterna på behoven. Även för Sjöbos del har befolkningstillväxten inneburit att antalet invånare ökat mer än vad som tidigare prognostiserats. Invånarantalet i Sjöbo har t.o.m. andra tertialet 2012 ökat med 156 personer och uppgick till personer. 2 Enligt preliminär befolkningsstatistik från SCB. 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I befolkningsprognosen, vilken utgjorde underlag för 2012 års budget, angavs Sjöbos befolkning till personer för Prognosen hade därmed uppnåtts under april månad. I förhållande till befolkningsprognosen är det befolkningen i de yngsta åldrarna som i augusti är fler än vad som prognostiserats för Exploatering BOSTADS- EXPLOATERING Värde vid årets slut (Mkr) Antal under året färdigställda tomter Antal under året sålda tomter Bokslut 2010 Bokslut 2011 Tertial ,3 14,5 14, Bostäder Under 2011 minskade bostadsbyggandet i riket med 14 procent 3 jämfört med 2010 medan nybyggnationen minskade med 34 % första halvåret 2012 jämfört med samma period Det är såväl byggandet av lägenheter i flerbostadshus som småhus som har minskat Färdigställda lägenheter i nybyggda hus Flerbostadshus Småhus Under 2012 har 6 bygglov för småhus beviljats medan det inte beviljats några bygglov för flerbostadshus. Jämfört med samma period 2011 är det en minskning då antalet bygglov uppgick till 8 stycken enbostadshus och 44 lägenheter. Fortfarande saknas i princip nybyggnation av flerbostadshus, även om en mindre produktion påbörjades under Till skillnad från tidigare år, då bristen på utbud av bostäder i flerbostadshus har fördröjt generationsväxling i befintliga bostäder, är det nu framförallt en minskad efterfrågan vid försäljning av småhus som påverkar generationsväxlingen. 3 Enligt uppgift från SCB. I de pågående exploateringsområdena finns det totalt 260 tomter för bostadsändamål kvarstod 127 tomter som ännu inte var sålda. Det är i Blentarp, Grimstofta och Sjöbo Väst som merparten av de osålda tomterna finns. De tillgängliga tomterna är nästan uteslutande avsedda för villabebyggelse och säljs styckevis. I exploateringsområdet Blentarp 67:2 finns även ett område avsett för flerbostadshus. Området för flerbostadshus är sålt och byggnationen är färdigställd och samtliga 18 lägenheter är uthyrda. Sjöbo Väst utgör kommunens enskilt största pågående exploateringsprojekt innebärande att det på sikt byggs ett nytt tätortsområde i Sjöbo. Områdets mark är planlagd för bostäder, förskola/skola samt kontor och handel. Nästa stora exploateringsområde planeras till Sjöbo tätort. Ett första steg är taget genom att detaljplan för kv. Viljan och Arbetet har antagits. Området planeras för flerfamiljshus och en fördjupad översiktsplan håller på att utarbetas. INDUSTRI- EXPLOATERING Värde vid årets slut (Mkr) Antal under året färdigställda kvm Antal under året sålda kvm Bokslut 2010 Bokslut 2011 Tertial ,8 1,9 2, Det har under några år funnits gott om lediga lokaler i Sjöbo för företags- /industriverksamhet. Det föreligger däremot 6

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE brist på exploaterad mark för framförallt störande verksamhet. För att kunna tillgodose behovet påbörjades under 2011 exploatering av del av Ommadal industriområde. När den pågående exploateringen av området är genomförd beräknas industrimarken ha utökats med kvm. Arbete Under 2010 och första halvåret 2011 återhämtades en stor del av den nedgång som skedde i sysselsättningen i samband med finanskrisen 2008/2009. Vanligen stiger arbetslösheten om BNP växer långsammare än 2,5 procent. Arbetslösheten förväntas därmed öka något medan det prognostiseras i princip en oförändrad sysselsättning i termer av arbetade timmar. Arbetslösheten uppgick 2010 och 2011 till 8,4 procent respektive 7,6 procent av arbetskraften. Nivån för arbetslösheten för 2012 beräknas uppgå till 7,6 procent och för 2013 till 7,8 procent. Andelen öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i augusti 2012, har jämfört med samma period 2011, ökat med 0,3 % till 6,5 % i riket. För Skånes del redovisas en ökning med 0,5% vilket totalt ger 7,5 %. Även för Sjöbos del innebär utvecklingen en mindre ökning och öppet arbetslösa som sökande i program med aktivitetsstöd har ökat med totalt 0,1 %. I augusti uppgick antalet öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i Sjöbo till 5,2 %. För Sjöbos del innebär det att arbetslösheten är oförändrad jämfört med årsskiftet då den uppgick till 5,2 %. Även ungdomsarbetslösheten har för Sjöbos del ökat och är högre än den totala arbetslösheten. I december 2011 var 10 % av befolkningen i åldern år arbetslösa. För augusti månad 2012 har arbetslösheten bland ungdomar ökat till 10,8 % d.v.s. samma nivå som riket. Skåne har däremot en högre arbetslöshet med 12,1 %. I Sjöbo har arbetslösheten för ungdomar ökat med 1 % jämfört med augusti 2011 medan den ökat med 1,3 % i Skåne och 0,8 % i riket. Årets viktigaste händelser Sjöbo kommun har under 2012 stått inför utmaningen att under strama ekonomiska förutsättningar försöka bibehålla den positiva trenden från 2011 beträffande befolkningstillväxt och företagsetableringar. Tillväxtfrågorna i bred mening kommer har prioriteras under Särskild uppmärksamhet ägnas åt att utveckla varumärket Sjöbo, stärkande av centralorten, större möjligheter till varierat bostadsbyggande samt lobbyarbete för utökad kollektivtrafik och infrastruktursatsningar. Järnvägsutredningen av Simrishamnsbanan pågår men tyvärr finns inte banan med i det presenterade infrastrukturpaketet för Skåne. Kommunfullmäktige beslutade 2010 att ställa sig positiv till en upplösning av Sydskånska gymnasieförbundet under förutsättning att överenskommelse kan nås i viktiga ekonomiska frågeställningar. I samverkan med Ystads och Tomelilla kommuner har det utretts om Sydskånska gymnasieförbundet ska kvarstå i dess nuvarande utformning. Då samtliga kommuner inte är överens om en avveckling av förbundet är frågan ännu inte avgjord. För närvarande förs en diskussion om att, som ett alternativ till en upplösning av förbundet, förändra förbundsordningen så att förbundet i stället endast blir ansvarig för den utbildning som bedrivs på de egna skolorna ett så kallat produktionsförbund. Förändringen skulle innebära en ny modell för fördelning av kostnaderna i förbundet vilket för Sjöbos del skulle resultera i att kostnaderna kan förväntas öka med 5 mnkr årligen. Parallellt med diskussionen om en ny förbundsordning diskuteras att Sjöbo kommun ska överta huvudmannaskapet för Malenagymnasiet. Arbetet med att införa ett nytt ärende- och dokumenthanteringssystem pågår. När 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE systemet är infört kommer det bl.a. innebära ökad möjlighet för medborgarna att få tillgång till e-tjänster via kommunens hemsida. Verksamheten inom förskolan och skolan har i stor utsträckning präglats av införandet och anpassningar till den nya skollagen. Processen med att sälja Sjöbo Energi AB har pågått och kommunfullmäktige beslutade i augusti om försäljning av bolaget till Bixia med tillträde den 1 oktober. I samband med att en ny renhållningsentreprenad startades upp 2010 uppstod problem. Förhandlingar pågår med entreprenören om vite i form av kvalitetsavdrag samt ersättning för de extra kostnader som uppstått. Samtidigt ställer entreprenören krav på kompensation till följd av en betydligt högre grad av anslutning till den utökade källsorteringen, än vad som angavs i samband med upphandlingen. Frågan är ännu inte avgjord. Under 2011 sade Sjöbo kommun tillsammans med Ystad, Tomelilla, Simrishamn, Skurups kommuner samt Sydskånska gymnasieförbundet upp avtalet om leverans av livsmedel med Menigo. Därefter har Menigo stämt motparterna för avtalsbrott och begärt totalt 4,8 mnkr i kompensation. Skulle Menigo få rätt vid den rättsliga prövningen uppgår Sjöbos andel till 0,9 mnkr. Såväl familjenämnden som vård- och omsorgsnämnden har infört nya ledningsorganisationer. Lokalförsörjningsplan för perioden har upprättas och beslutats av kommunfullmäktige under maj månad. SÖSK 4 -kommunerna har startat upp en särskild infrastrukturgrupp vars målsättning är att området ska få ta del av de 4 Sydöstra Skåne infrastruktursatsningar som är nödvändiga för att skapa tillväxt i sydöstra Skåne. Under våren har det för kommunstyrelsen presenterats indikativa beräkningar avseende investeringskostnader samt driftskostnader vid om- och tillbyggnad av det befintliga inomhusbadet. Kommunstyrelsen har därefter beslutat om en fördjupad omvärldsanalys innan beslut om eventuell projektering fattas. Arbetet med att ombilda räddningstjänstförbundet till att omfatta fyra i stället för fem kommuner från och med årsskiftet pågår samtidigt som förbundet ska anpassa verksamheten till en minskad ekonomisk tilldelning. Förbundet ska i september presentera förslag till hur verksamheten ska anpassas till de nya förutsättningarna som råder fr.o.m. årsskiftet. En översyn av modell för föreningsbidrag har genomförts under året och utredningen kommer att presenteras i september. Framtid För att Sjöbo även framöver ska vara en attraktiv kommun i konkurrensen om nya och befintliga medborgare är det avgörande att erbjuda verksamheter med god kvalité. Genom att erbjuda goda kommunikationer och ett varierat boende har Sjöbo goda förutsättningar att erbjuda mervärde utifrån sitt läge samt naturtillgångar. Trots den förstärkning av resultaten som kommunsektorn erhåller 2010 och 2011, till följd av ökade skatteintäkter, kvarstår det mer långsiktiga problemet för kommunerna att ökningen av intäkterna normalt knappast täcker de behov av verksamhet som demografi och krav på förbättringar ställer. Kommunerna står därmed fortfarande inför stora omprövningar. Utmaningar framöver består bl.a. i att kunna hantera den åldrande befolkningen i kommunen och att föra medel från de verk- 8

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE samheter som minskar till de verksamheter som ökar. Det kommer även att vara viktigt att attrahera personal i en situation med stora pensionsavgångar. Den pågående etableringen av ESS och MAX IV kommer att påverka regionen framöver och för Sjöbos del kan det innebära efterfrågan på bostäder och lokaler/mark för företagsetablering. Detta kan bidra till en positiv befolkningsutveckling som bl.a. skulle kunna resultera i att kommunens medelskattekraft höjs. Det förutsätter dock att en kvalitativ samhällsservice erbjuds. För att möta den åldrande befolkningens behov är boendefrågan central, bl.a. kommer efterfrågan på trygghetsboende och lämpliga mötesplatser för äldre att öka. Efter att under många år haft bland Sveriges lägsta kostnader inom individ- och familjeomsorgen har kostnaderna successivt ökat under några år. Verksamheten arbetar aktivt för att motverka kostnadsökningen genom att bl.a. tillskapa en fungerande vårdkedja. Kommunen har tagit ställning till att vattenförsörjningen på sikt ska säkerställas och att vattenförsörjningen ska ske via de egna vattentäkterna. VA-verksamheten står framöver inför stora investeringar beroende på att reinvesteringar krävs i befintligt nät samtidigt som en ökande befolkning och utökade miljökrav ställer krav på en utbyggd kapacitet. Regeringen anger i budgetpropositionen för 2013 att kommunerna bör kompenseras för det sparbeting som förelåg för gymnasieskolan 2013 genom att anslaget utökas med samma belopp som statsbidraget, i enlighet med tidigare beslut är sänkt för För 2014 fortsätter besparingen på gymnasieskolan med full kraft enligt Budgetpropositionen för För Sjöbos del innebär det att statsbidraget 2013 tillfälligt ökas med cirka 1,7 mnkr. Riskdagen förväntas fatta beslut om Kommunala utjämningsreserver i höst och de nya lagreglerna blir tillämpliga från och med 1 januari De nya reglerna är ett komplement och en vidareutveckling av befintliga regelverk kring God ekonomisk hushållning. Syftet med de nya reglerna är att förbättra möjligheterna att kunna utjämna intäkter över tid och därigenom på ett bättre sätt kunna möta effekterna av konjunkturvariationer. Under vissa förutsättningar ges en möjlighet att inom ramen för balanskravsutrednigen och det egna kapitalet bygga upp så kallade utjämningsreserver. Dessa reserver gör det möjligt att reservera del av ett överskott i goda tider och sedan använda medlen för att täcka underskott som kan uppstå till följd av en lågkonjunktur. En möjlighet införs även att reservera överskott som är upparbetade i boksluten för åren 2010, 2011 och Beslut om sådana överskott måste dock tas under år Regeringen har i promemoria föreslagit att utvidga regler som begränsar avdragsrätt för ränta på skulder till koncernbolag. Förslaget innebär att endast ränteutgift från skuld som är affärsmässigt motiverad ger rätt till avdrag. Bedömningen av vad som varit affärsmässigt motiverat har varit mycket restriktiv. Även om räntorna bedöms vara affärsmässiga framgår det av promemorian att det särskilt ska beaktas att skuldförhållandet är affärsmässigt motiverat i frågan om finansiering, d.v.s. om tillskott hade kunnat lämnas i stället. För Sjöbos del kan troligen tillskottet ha kunnat ske på annat sätt då vidareutlåningen till bolagen ej fullt ut speglar extern upplåning. Utlåningen till bolagen uppgår till 715 mnkr och den externa upplåningen uppgår till 364 mnkr. För att så långt möjligt säkerställa effekten av förslaget som ska gälla från och med den 1 januari 2013 kommer en skatteutredning genomföras under hösten. 9

10 HUSHÅLLNING OCH KVALITET För att skapa en grund för god ekonomisk hushållning ur såväl ett verksamhetsmässigt som ett finansiellt perspektiv har vision, inriktningsmål och indikatorer fastställts. Vision Sjöbo - en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende Uppföljning av verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige beslutade i februari 2010 om Sjöbo kommuns vision Visionens fem målområden är de samhällsområden där en positiv utveckling påverkar alla kommunens invånare och har stor betydelse för framtidens Sjöbo. Respektive målområde består av upp till fem inriktningsmål. I budgeten har inriktningsmålen kompletterats med indikatorer. En indikator är ett nyckeltal/mått som belyser viktiga aspekter i verksamheten på ett överskådligt sätt och som det är viktigt att sträva efter. Nedanstående avstämning avser kommunen totalt. Avstämningen är en sammanställning av de uppföljningar som rapporterats av nämnderna. Det saknas ännu resultat för ett flertal indikatorer för De indikatorer som används behöver löpande utvärderas och en översyn har gjorts i samband med budgetprocessen för budget Målområde 1 - Livskvalitet RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Ett gott liv varje dag och Nöjd kund-index ska förbättras en aktiv fritid Andelen medborgare som känner sig trygga och säkra ska 1,79 1 öka. Tillgänglighet och delaktighet Attraktivt och mångsidigt boende Antalet besökare/aktiva i fritids- och kulturlivet ska öka Antalet mötesplatser ska öka Andelen brukare som uppger att det förs en dialog/upplever delaktighet med respektive verksamhet ska öka. Antalet besök på Sjöbo kommuns hemsida ska öka Nyttjandet av kommunens lokaler ska öka. - Antalet bostäder ska öka Mångfald och valfrihet Antalet valbara aktörer vid erhållande av service ska öka Mäts med ett index där 0 är det bästa resultatet och 6 det sämsta. 2 Avser antalet besök

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE NKI har förbättrats för Sjöbos del. Det är endast indexet för räddningstjänsten som har försämrats i förhållande till den tidigare mätningen. Den största förbättringen återfinns inom stöd för utsatta personer samt renhållning och sophämtning. Genomsnittsresultatet för samtliga 115 kommuner som deltog i undersökningen hösten 2011 och våren 2012 var 55. Sjöbo kommuns resultat är inte statistiskt säkerställt lägre jämfört med genomsnittsresultatet. Detsamma gäller vid jämförelse av genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass, vilka fick genomsnittsindex 55. I enlighet med tidigare beslut byggs ett antal lekplatser om till högre standard samtidigt som några tas bort. Antalet besökare på huvudbiblioteket och på fritidsgårdarna beräknas öka under 2012 medan besöken i fritidsverksamheten i övrigt troligen minskar under året. Arbetet fortsätter med att maximera nyttjandet av de kommunala anläggningarna. Den pågående lokalutredningen påvisar svårigheten att utöka nyttjandet av kommunens fritidsanläggningar. I samband med lokalutredningen har dialog förts med föreningarna i kommunen. Ett behov som framkommit är ytterligare bokningsbar tid under kvällar och helger i tätorten. Som nya mötesplatser har under året bl.a. tillkommit föräldrastödsprogrammet Komet och öppen förskola i Lövestad. Under 2012 har inga nya ansökningar erhållits om att bli leverantör inom LOV. Målområde 2 - Kunskap RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Elevens förutsättningar Elevernas inflytande över det egna lärandet ska öka. 83 % står i centrum Hög kvalitet på den pedagogiska verksamheten Möjligheter för livslångt lärande Yrkesinriktad högre utbildning Andelen barn som anger att det känns bra att gå till förskolan/skolan ska öka. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program ska öka. 91 % 89 % 84 % Andelen elever som fullföljt gymnasieutbildning inom tre år 80 % exkl. introduktionsprogram ska öka. De estetiska utbudet på kulturskolan ska öka. 3 4 Tillgänglighet till biblioteken ska öka. - - Antalet deltagare som slutför utbildningen (vuxenutbildning) och blir godkända ska öka. Antalet eftergymnasiala utbildningsplatser ska öka Inom målområdet finns det endast ett fåtal mätdata tillgängliga. Kulturskolan har under läsåret 2011/2012 utökats med en bildkonstskola. Genom samverkan internt eftersträvar Kulturskolan att öka det estetiska utbudet. En modernisering av miljön på huvudbiblioteket med fokus på barn och ungdom har påbörjats, som på sikt ska bidra till ökad tillgänglighet. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan har sjunkit i förhållande till 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Av de elever som inte var behöriga saknade de flesta endast ett ämne och kunde därmed skrivas in på ett nationellt program och följa den ordinarie klassen. Målområde 3 - Företagande och arbete RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Positivt klimat för Kommunens placering i SKL:s undersökning Insikt ska 127 entreprenörskap förbättras. Det ska finnas kvm mark tillgänglig för > > företagsetablering. Fortsatt satsning på de Antalet företag ska öka * gröna näringarna Ett livskraftigt näringsliv Antalet företag ska öka * Samverkan med forskning och utbildning *avser Antalet kommunala projekt med universitet/högskola ska öka För de indikatorer för vilka mättal finns tillgängliga redovisas att målsättningen med indikatorerna är uppfyllda. När det gäller samverkan med forskning och utbildning är det glädjande att den positiva utvecklingen från 2011 fortsätter även under Med anledning av att Sjöbo kommuns underlag i SKL:s servicemätning (INSIKT) är för litet (endast 2 av 5 variabler kan mätas), genomförs som alternativ egna enkätundersökningar inom miljö- och byggverksamheterna. Dessutom kommer telefonintervjuer att genomföras med ett urval (300) av företagare i Sjöbo kommun under hösten Under året planeras minst 120 företagarbesök, 8 företagarfrukostar samt några seminarier för att inspirera företagare i kommunen. För att öka informationen om tillgänglig mark för företagsetableringar har det under året tryckts en broschyr på såväl svenska som engelska med information över lediga industritomter. Informationen finns även på hemsidan. Nyföretagandet i Sverige minskar generellt sett i förhållande till 2011 års rekordsiffror. Största nedgången är det på aktiebolag och enskilda firmor. Prognosen för 2012 är därför osäker. Företagsbesök, företagarfrukostar m.m. genomförs för att inspirera till tankar och idéer om livskraftiga företag. 12

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målområde 4 - Infrastruktur RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Utbyggnad av vägnät Svåra olyckor och dödsolyckor i trafikmiljö ska minska 4/3 13/0 och ökad trafiksäkerhet Kortare pendlingstider, Pendlingstiden ska minska, antalet bussturer ska öka och - - fler bussturer och spårbunden trafik ska finnas. spårbunden trafik Modern ICT (informations- och kommunikationsteknik Samtliga hushåll ska ha möjlighet till att nå internet med en - - kommunikationshastighet om lägst 24 Mbit/sek senast Antalet e-tjänster på hemsidan ska öka. 1 7 Redan nu kan det konstateras att den negativa utvecklingen avseende trafikolyckor har fortsatt och ytterligare försämrats avseende svåra olyckor. I redovisningen ingår såväl den trafikmiljö som kommunen ansvarar för som den trafikmiljö som Trafikverket ansvarar för. Bussturer har fr. o. m. tidtabellsskiftet december 2011 utökats mot Lund, Malmö, Ystad, Tomelilla och Simrishamn samt kommer under 2012 att utökas ytterligare. Järnvägsutredning för Simrishamnsbanan startar våren 2012 och pågår till Arbetet med att erbjuda medborgarna förbättrad service genom e-tjänster börjar nu ta fart och antalet tjänster har under året utökats. Det är i dagsläget svårt att få fram underlag över hur många hushåll som har eller kommer att få möjlighet att ansluta sig till fiber. Inriktningen är att 2023 skall 100 % av hushållen i Sjöbo ha tillgång till minst 100 Mbits/s. Olika projekt pågår som exempelvis kontakter med byalag m.fl. Målområde 5 - Hållbar utveckling RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Hållbar utveckling Energiförbrukningen ska minska i den kommunala - verksamheten. Mängden restavfall i kärl ska minska Andelen hushåll anslutna till kommunalt avlopp och vatten ska öka. Kommunens totala koldioxidbelastning per invånare ska - minska. Antalet icke godkända enskilda avlopp ska minska. 885 Den positiva utvecklingen avseende mängden restavfall har ökat ytterliggare under året. Samtidigt som andelen hushåll anslutna till kommunalt avlopp och vatten samt antalet icke godkända avlopp förväntas klara målsättningen för 2012 och uppgifterna kommer att finnas tillgängliga till årsredovisningen. Reglerna för vilka enskilda 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE avlopp som godkänns har ändrats, vilket gör att uppgifterna inte kommer att vara fullt ut jämförbara mellan åren. Uppföljning av finansiella mål för god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv är överordnat god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Siffrorna i tabellerna till uppföljningen nedan bygger på utfallet för 2010 och 2011, prognos för 2012 samt budget för 2013 och plan för Mål Över en femårsperiod ska årets resultat vara lägst 2 % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 7. Uppföljning ,6 % 1,4 % 1,9% 1,7% 0,6% 2,2% För att finansiera verksamheten över tid krävs normalt sett mer än ett nollresultat. Resultaten ska även skapa ett utrymme för finansiering av investeringar och för att värdesäkra anläggningstillgångar års prognosticerade resultat uppgår till 14,7 mnkr och resultatets andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning blir därmed 1,9% vilket är något högre än det budgeterade resultatet som uppgick till 13,4 mnkr eller 1,7 %. Av ovanstående tabell framgår det att målsättningen förväntas att uppnås för 2012 då resultatet sammanlagt förväntas vara 2,2 % av de totala skatteintäkterna inkl. utjämning. En stor del av det sammanlagda resultatet för perioden uppnåddes år I ett längre perspektiv är resultaten för svaga i förhållande till målsättningarna. Mål Över en femårsperiod ska inte nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten överstiga summan av avskrivningar och årets resultat för denna verksamhet 8. Uppföljning mnkr Investerutrymme 53,9 21,5 27,0 27,4 19,7 149,5 Nettoinvester. 18,0 29,2 24,7 14,8 25,7 112,4 Som framgår av tabellen klaras målet då nettoinvesteringarna är lägre än det beräknade investeringsutrymmet för perioden. Det bör dock påpekas att överskottet 2010 starkt bidrar till att målsättningen uppnås då målsättningen baseras på ett genomsnitt över fem år. De gånger som investeringarna är större än investeringsutrymmet behöver investeringarna finansieras på annat sätt, exempelvis lån, vilket ger räntekostnader. Mål Nämndernas samlade budgetavvikelse mätt som andel av nettokostnader får ej vara negativ. Uppföljning mnkr ,1 8,6-2,0-6,0 Nämnderna inklusive gemensam verksamhet redovisar -6,0 mnkr i underskott. Det innebär att målsättningen enligt prognosen inte 7 Målet mäts två år bakåt, innevarande år och plan två år framåt. 8 Målet mäts två år bakåt, innevarande år och plan två år framåt. 14

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE uppfylls år Underskotten är hänförbara till verksamhet för personer med funktionsnedsättning, plan- och byggverksamheten, individ- och familjeomsorgen samt förskole-, skolbarnsomsorg och skolverksamheten. Även om gemensam verksamhet uppvisar ett överskott innebär beräknade kostnader för rivning av Trelleborgsfabriken (3,0 mnkr) och extra tillskott till Sydskånska gymnasieförbundet (3,0 mnkr) väsentliga kostnader som endast ryms inom verksamhetens budget på grund av att kommunen kommer att få 12,3 mnkr i återbetalda försäkringspremier för personalförsäkringar. Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning Sjöbo kommun har en i många fall kostnadseffektiv verksamhet i kombination med god kvalitet och ett brett utbud av tjänster. Under senare år har stora investeringar gjorts i bland annat skollokaler vilket lett till höga lokalkostnader. Däremot är kommunens pensionsskuld upparbetad före 1998 bland de lägsta i landet beräknat i kronor per invånare. Det kan konstateras att samtliga mål för god ekonomisk hushållning inte förväntas uppnås fullt ut under Kommunens mål för budgetföljsamhet kommer att kräva att korrigerande åtgärder vidtages för att målsättningen ska klaras. Framförallt inom förskole- och skolbarnomsorg samt grundskoleverksamhet tillsammans med verksamhet för personer med funktionshinder samt individ- och familjeomsorg bedöms svårighet föreligga med att anpassa kostnaderna utifrån tilldelad ram. De två sistnämnda verksamheterna har särskilt uppmärksammats i arbetet med 2013 års budget. Flertalet indikatorer bedöms förbättras eller på annat sätt uppfyllas. Dock finns några indikatorer som ej klaras så som andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan samt att svåra olyckor och dödsolycker i trafikmiljön ska minska. Indikatorn valbara aktörer är oförändrad. God ekonomisk hushållning för Sjöbo kommuns del blir att även fortsättningsvis klara balansgången mellan uppsatta mål och låga nettokostnader.. 15

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, bolag och förbund Kommunstyrelsen ansvarar för att hålla uppsikt över kommunens samlade verksamhet. Detta omfattar såväl nämnder som kommunala bolag och förbund. Styrdokument som budget, delårsrapport, intern kontroll och ekonomistyrningsprinciper utgör viktiga delar i kommunstyrelsens arbete med uppsikten. Nämnderna, bolagen och förbunden kallas årligen till kommunstyrelsen samt därutöver om det anses befogat. Det är oroväckande att underskott prognostiseras för ett flertal verksamheter. Detta får anses vara ett trendbrott för Sjöbos del, då verksamheterna med något undantag, har en lång historik av hög grad av budgetföljsamhet. I de fall, det för någon verksamhet är återkommande underskott, är det särskilt viktigt att göra en ordentlig genomlysning. Kommunstyrelsen behöver även ta ställning till vilka åtgärder som ska vidtagas under 2012 för att i första hand vidta korrigerande åtgärder så att underskotten åtgärdas och i andra hand om ekonomisk balans inte kan uppnås till fullo minska obalanserna. Samtidigt är kommunstyrelsen väl medveten om de svårigheter som verksamhet för personer med funktionshinder samt individoch familjeomsorgsverksamheten står inför till följd av ökande behov. I samband med budget 2013 har detta beaktats och resurser har tillförts dessa verksamheten. Uppdraget för 2012 blir därmed för nämnden att i görligaste mån minska underskotten i verksamhet för funktionshindrade samt individ- och familjeomsorgen. Förskole- och skolbarnsomsorg samt grundskoleverksamheten har sedan några år förbrukat mer än vad verksamheten tilldelats. I enlighet med beslut i samband med delårsrapport 1 har en extern konsult anlitats och rapporten kommer att presenteras för kommunstyrelsen i oktober. Utvecklingen inom Sydskånska gymnasieförbundet är ytterst oroande med underskott under flera år. För att säkerställa och analysera orsakerna till obalansen beslutades i samband med delårsrapport 1 att en oberoende bedömning skulle göras i syfte att belysa om förutsättningar finns för att bedriva verksamheten inom tilldelad medlemsavgift. Då de andra medlemskommunerna var negativa till att med stöd av extern konsult genomlysa verksamheten har kommunstyrelsens beslut inte kunnat verkställas. Arbetet med att utveckla modell för målstyrning fortsätter under 2012 genom att en gemensam modell för lokal handlingsplan på enhetsnivå kommer att utformas. Målsättningen är att denna ska kunna tillämpas vid planering inför verksamhetsåret En översyn av exploateringsprocessen samt den affärsdrivande verksamheten påbörjades under 2011 och planeras att slutföras under Under 2011 har det tillsammans med representanter för bolagen pågått arbete med att ta fram en företagspolicy och nya ägardirektiv. Dessa fastställdes under våren i samband med årsstämmorna. När det är klart vilka bolag som Sjöbo kommun kommer att äga framöver är det lämpligt att ta ställning till om det föreligger behov av att bilda en äkta koncern. 16

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Organisation 17

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nämndernas, bolagens och förbundens resultat Nämndernas resultat En förutsättning för en ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet, vilket också är ett av de finansiella målen för god ekonomisk hushållning. Netto (mnkr) DR Bud get Prog nos Avvi kelse Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelsen 63,9 97,5 97,5 0,0 Familjenämnd 271,6 409,7 416,5-6,8 Vård- och omsorgsnämnd 149,1 226,9 231,1-4,2 Tekniska nämnden 16,8 28,8 27,8 1,0 Miljö- och byggnadsnämnd 1,6 2,4 2,9-0,5 Valnämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 Överförmyndarnämnd 1,3 1,7 1,7 0,0 Revision 0,2 1,0 1,0 0,0 Gemensam verksamhet 3,5 11,6 7,0 4,6 Summa skattefinansierad 501,0 779,6 785,6-6,0 Affärsdrivande verksamhet -0,1 0,0 0,0 0,0 Summa totalt 500,9 779,6 785,6-6,0 Prognosen för året är att nämnderna kommer att redovisa 5,0 mnkr i underskott. År 2011 var avvikelsen ett underskott på 2,0 mnkr. Jämfört med delårsrapporten i april har nämndernas resultat förbättrats med 7,4 mnkr vilket till stor del beror på att AFA Försäkring har beslutat att göra en engångsutbetalning under 2012 på sammanlagt ca 12,3 mnkr. Det är tidigare inbetalda premier för de kollektivavtalade sjukförsäkringarna för åren 2007 och 2008 som återbetalas. Det finns betydande avvikelser i nämnderna. Störst underskott har familjenämnden med 6,8 mnkr i underskott. Bland annat avviker individ- och familjeomsorgen -3,4 mnkr från budget beroende på betydligt fler barn- och vuxenplaceringar. Fram till maj månad fortsatte antalet anmälningar om barn som far illa att öka. Fyra av kommunens fem placeringar på ungdomshem har som ett led i ett planerat utskrivningsarbete övergått till placering i familjehem i kombination med familjestödjande insatser syftande till hemflytt. Institutionsvård av vuxna har ökat främst gällande vuxna med samsjuklighet, neuropsykiatriska symtom och diagnoser i kombination med missbruk. Även inom förskole- och skolbarnomsorg samt grundskoleverksamheten finns ett större underskott uppgående till 5,2 mnkr. Högre kostnader för tilläggsbelopp för barn/elever med särskilt stöd ökar. I förskolan är det antalet platser som blivit högre än budgeterat både avseende avvikelse från befolkningsprognosen och andel barn som efterfrågar plats. Vuxenutbildning och flyktingverksamhet prognostiserar överskott om ca 1,0 mnkr vardera. Inom vård och omsorgsnämnden är det verksamheten för personer med funktionshinder som uppvisar ett underskott om ca 4,8 mnkr. Det är framför allt personlig assistans som bidrar till underskottet. Dels har antalet personer som beviljas personlig assistans ökat och dels har kostnaderna för den del som kommunen svarar för ökat. Även ökade kostnader för externa boenden inom LSS och socialpsykriatri belastar verksamheten. Underskottet har ökat sedan prognosen i juni. Bland annat har ett nytt beslut om boende i samband med skolgång ökat kostnaderna med ca 0,5 mnkr Miljö- och byggnadsnämnden uppvisar ett prognostiserat underskott om 0,5 mnkr. Ett lågt antal ansökningar om bygglov innebär lägre intäkter för plan- och byggverksamheten. Tekniska nämnden prognosticerar ett överskott om ca 1,0 mnkr avseende skattefinansierad verksamhet. Gemensam verksamhet uppvisar ett överskott om ca 5,6 mnkr beroende på återbetalda försäkringspremier från AFA Försäkring uppgående till 12,3 mnkr. 18

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Betydande underskott finns avseende pensionskostnader. Ca 1,0 mnkr av underskottet består av en engångskostnad när pensionsavsättning justeras på grund av förändrade inkomstuppgifter för en person. Pensionsutbetalningarna är också betydligt högre än budgeterat. Det uppvägs dock delvis av att personalförsäkringarna kostar mindre än beräknat. I gemensam verksamhet finns 1,7 mnkr avsatt till kommunstyrelsens förfogande. Det finns en preliminär överenskommelse om att medlemskommunerna ska betala in 9,2 mnkr i extra medlemsavgifter till Sydskånska gymnasieförbundet. Sjöbos del (3,0 mnkr) har i prognosen belastat de medel som finns till kommunstyrelsens förfogande i avvaktan på beslut om finansiering och utbetalning. I gemensam verksamhet återfinns också medel för särskilda lönesatsningar motsvarande 0,5 % av lönekostnaderna. På lärarnas avtalsområde har parterna accepterat medlarnas bud vilket ger 4,2 % i löneökning. Nämnderna har i budgeten blivit kompenserade för löneökningar på motsvarande 3,0 %. I prognosen har de centrala medlen beräknats användas för att finansiera mellanskillnaden på 1,2 % (från 1 april) samt tillkommande ökningar av bidrag till friskolor/privata förskolor på grund av läraravtalet. En första beräkning visar att sammanlagt kommer kostnaderna för mellanskillnaden och de ökade bidragen uppgå till ca 1,6 mnkr vilket motsvarar de centralt avsatta medlen. Process pågår för att ta fram ett beslutsunderlag avseende rivning av f.d. Trelleborgsfabriken. Rivningen kan komma att belasta årets resultat och en uppskattning har gjorts att rivningen kostar 3,0 mnkr vilket påverkat den ekonomiska prognosen för gemensam verksamhet Övriga verksamheter prognostiserar nollresultat. Bolagen och förbundens resultat DR Bud get Prog nos Avvi kelse Resultat efter finansiella poster AB Sjöbohem +10,2 +6,9 +8,2 +1,3 Sjöbo Energi AB +0,1 +1,5 - - Sjöbo Elnät AB +6,2 +4,7 +6,3 +1,6 Sjöbo Koncern AB 0,0 0,0 0,0 0,0 SÖRF 9 +3,7 +0,2 +2,6 +2,4 Sydskånska Gymnasieförbundet +3,2 0,0-10,3-10,3 AB Sjöbohems prognostiserade resultat är något bättre än 2012 års budget. Den positiva resultatutvecklingen förklaras av ökade intäkter tillsammans med lägre personalkostnader än budgeterat. Bolaget bedömer efterfrågan på hyreslägenheter som fortsatt god men på lokalsidan ökar andelen outhyrda lokaler. Till följd av försäljningen av Sjöbo Energi AB till Bixia med tillträde den 1 oktober har bolaget valt att inte lämna någon prognos. Det för perioden redovisade resultat är sämre än budgeterat beroende på färre kunder än beräknat. Färre kunder har inneburit en lägre förbrukning, förbrukningen har dessutom i viss mån lägre volym per kund än föregående år. Vid periodens slut uppgick antalet kunder till st, en minskning med 306 st sedan årets början. Takten på kundbortfallet minskade därmed något under perioden maj augusti. Sjöbo Elnät AB:s prognostiserade resultat är något bättre än 2012 års budget. Avvikelsen förklaras av lägre kostnader avseende nätförluster, underhåll, konsulter och personal än budgeterat. Bolaget har överklagat intäktsramen för tillsynsperioden och yrkat på en högre ram än vad som beviljats. Ärendet har ännu inte prövats. Sjöbo koncern AB är ett vilande bolag. 9 SÖRF Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund 19

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Diskussionen om Sydöstra Skånes Räddningsförbunds framtid är löst genom att Tomelilla, Simrishamn, Sjöbo och Ystad kommuner begärt återinträde i förbundet samtidigt som Skurups kommun begärt utträde fr.o.m. årsskiftet. För förbundets del innebär detta att förbundets verksamhet ska anpassas till minskad omfattning samt justerad medlemsavgift. Under september månad ska förslag till anpassad verksamhet presenteras för direktionen. Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbunds prognostiserade resultat är betydligt bättre än det budgeterade resultatet. En positiv budgetavvikelse är en minskning av personalkostnaderna vilken erhålls beroende på minskat antal mantimmar vid insats. Förberedelsearbetet med att anpassa förbundet till den verksamhetsförändring som sker i samband med årsskiftet och den lägre medlemsavgiften bidrar till överskottet. Det är endast prognosen för Sydskånska gymnasieförbundet som redovisar ett större underskott. Baserat på det ekonomiska utfallet för det andra tertialet samt prognostiserat intag av elever för höstterminen 2012 har verksamheten gjort en prognos som pekar på ett underskott på 10,3 mnkr. Det prognostiserade resultatet innebär en förbättring med 6,4 mnkr i förhållande till delårsrapport 1 då resultatet angavs till -16,7 mnkr. Merparten av resultatförbättringen är hänförbar till återbetalningen av AFA vilken beräknas uppgå till 4,8 mnkr. Totalt beräknas de förändrade avgifterna tillsammans med återbetalningen generera 6,3 mnkr i överskott. Elevernas preliminära val inför höstterminen visar på att förbundets intäkter från interkommunala ersättningar gentemot budget beräknas minska samtidigt som kostnaderna för bidrag till friskolor och ersättningar till andra kommuner beräknas öka i förhållande till budget. Sammantaget en budgetavvikelse med 4,6 mnkr. Vid upprättandet av budgeten var förutsättningarna att ytterligare tjänster skulle minskas men p.g.a. av verksamhetsskäl har detta inte kunnat genomföras. Detta innebär en avvikelse i förhållande till budget med ca 2,9 mnkr. För att kunna upprätta en budget i balans för 2012 utifrån den ram som medlemskommunerna tilldelade förbundet krävdes det dessutom ett antal ytterligare åtgärder i befintlig verksamhet. Direktionen fattade därför beslut om ett åtgärdspaket för 2012 beräknat att ge en besparing med 3,75 mnkr. För närvarande pekar prognosen på att besparingarna endast till en mindre del kommer att kunna infrias, utan ca 3 mnkr kommer att saknas. För rektorsområdena prognostiseras 6,6 mnkr i underskott hänförbart till införandet av GY 11. Verksamheten har haft och har att hantera att antalet elever i gymnasieskolan minskar kraftigt fram till och med Även en ökande etablering av antalet friskolor tillsammans med det fria söket har bidragit till underskottet. I enlighet med balanskravet ska underskott återställas inom en treårsperiod. För perioden kvarstår det därmed cirka 9,2 mnkr som ska återställas under Därtill kommer 2011 års resultat vilket innebär att förbundet har att återställa totalt 10,9 mnkr. Medlemskommunerna är överens om att föreslå respektive kommunfullmäktige att förbundet ska tillföras 9,2 mnkr avseende 2009 års underskott. Trots åtgärden kommer förbundet inte klara balanskravet då det skulle kräva ett tillskott med 19,5 mnkr. En diskussion kring hur gymnasieförbundet och gymnasieskolan ska se ut i framtiden pågår. Ett arbete bedrivs innebärande att en ny förbundsordning ska utarbetas, Malena gymnasiet förs över till Sjöbo kommun och medlemsavgiften ändras så att kommunerna svarar för kostnaden för respektive kommuns elever, finansieringsgarantin ska utgå och att förbundet upphör