Innehåll INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETERNA KOMMUNENS BOLAG FINANSIELLA RAPPORTER. 2 område INLEDNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETERNA KOMMUNENS BOLAG FINANSIELLA RAPPORTER. 2 område INLEDNING"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2012

2 INLEDNING Innehåll INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen... 8 Hushållning och kvalitet Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnder, förbund och bolag Ekonomi Personalresursen Folkhälsan i Sjöbo Miljö VERKSAMHETERNA Kommunövergripande verksamhet Politisk verksamhet...48 Verksamhet för funktionshindrade...49 Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Förskole- och skolbarnsomsorg samt grundskoleverksamhet Gymnasieskola Vuxenutbildning och flyktingverksamhet Turism och fritidsverksamhet...64 Kulturverksamhet Teknisk verksamhet avgiftsfinansierad inkl VA-redovisning Teknisk verksamhet skattefinansierad Miljö- och hälsoskyddsverksamhet Plan- och byggverksamhet Räddningstjänst KOMMUNENS BOLAG AB Sjöbohem...84 Sjöbo Elnät AB...86 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning...90 Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Driftredovisning Investeringsredovisning Exploateringsredovisning Redovisningsprinciper Revisionsberättelse Ordlista Fem år i sammandrag område

3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet INLEDNING Sjöbo den nya tillväxtplatsen! sjöbo arbetar med strategiska framtidsfrågor som kollektivtrafik, marknadsföringsplattform, nätverk och lobbyism för att på sikt ta position som den starkaste tillväxtkommunen i regionen. Tillväxten som åter tog fart under 2011 har förstärkts 2012 då vi ökade med 147 nya Sjöbobor och 258 nya företag. Båda faktorerna är viktiga för att skapa tillväxt i Sjöbo. Beslutet att placera ett Europa-direktkontor i kommunen är en framgång, inte minst för våra företagare. Ett viktigt steg mot att stärka tätortens attraktivitet och uppnå ökad trafiksäkerhet togs genom ombyggnationen av Västergatan samt byggnation av två nya cirkulationsplatser varav en med en spännande skulptur. Anbudsförfarandet kring byggnation av hyresrätter i kvarteret Viljan resulterade tyvärr inte i den byggnation som vi tänkt oss, men alla vägar är ännu inte prövade. Kommunikationerna har förbättrats med utökning av bussturer till Lund, Malmö, Ystad, Tomelilla och Simrishamn. Järnvägsutredningen avseende Simrishamnsbanan påbörjades under sommaren. Det långsiktiga arbetet med att förbättra resultatet i skolan avstannade något under En grund har lagts av verksamheten genom att den aktivt arbetat med elevinflytandet, lokala pedagogiska planeringar och anpassningar till den nya läroplanen. Nu gäller det att vara uthållig i satsningen på att förbättra resultaten. sjöbo det självklara valet 3

4 INLEDNING» Vi ska erbjuda en attraktiv boendemiljö och en levande landsbygd. För att bidra till detta har en ombyggnation och upprustning av Lövestad skola diskuterats under året. För att stödja förändringen i skolan har den tidigare påbörjade IT-satsningen i skolan fortsatt även under Bra resultat i skolan är en viktig förutsättning i vår strävan att skapa tillväxt. Vi ska erbjuda en attraktiv boendemiljö och en levande landsbygd. För att bidra till detta har en ombyggnation och upprustning av Lövestad skola diskuterats under året. För att kunna hantera tillväxten är det viktigt med en ekonomi i balans. Precis som tidigare under min period som kommunstyrelsen ordförande redovisar vi för 2012 ett positivt resultat och sedan 1999 har vi redovisat 285 mnkr i överskott. Överskott krävs i den kommunala ekonomin för att kunna värdesäkra tillgångarna, hantera framtida pensionsutbetalningar och 4 sjöbo det självklara valet

5 INLEDNING inte minst skapa ett utrymme för finansiering av investeringarna. Något oroande är det underskott som flera av våra verksamheter redovisar för Jag har med glädje noterat att vård- och omsorgsnämnden beslutat att införa lokala värdighetsgarantier, vilket ytterligare kommer att öka kundnöjdheten i verksamheten. Under året har de första stegen tagits mot förverkligandet av en ny badanläggning som ska ersätta den befintliga simhallen. För Sjöbo i framtiden stefan lundgren Kommunstyrelsens ordförande hur planeras skattepengarna användas 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 6 område

7 Inledning FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE område 7

8 Förvaltningsberättelse FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 1. Omvärldsuppgifter i förvaltningsberättelsen är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstingsförbund MakroNytt 1/13 och Sveriges Riksbanks Penningpolitiska rapport, Februari Vägt med köpkraftsjusterade vikter. 3. Enligt konjunkturlönestatistiken. Utvecklingen i världen Maklig utveckling av ekonomin! Världsekonomin 1 har under 2012 tappat fart och utvecklades oväntat svagt under slutet av året. BNP-tillväxten för världen 2 beräknas för 2012 uppgå till 3,2 procent, vilket är en minskning i förhållande till 2011 då den uppgick till 3,8 procent. I flera europeiska länder, däribland Sverige, backade BNP. Den mycket svaga tillväxten i Europa har påverkat tillväxtländernas ekonomier som därmed har vuxit långsammare 2012 än tidigare år. En rad positiva åtgärder har vidtagits för att stärka tillväxten i Europa av bl.a. den europeiska centralbanken, vilket medfört sjunkande obligationsräntor för skuldtyngda länder i södra Europa. Samtidigt har finansieringen i det europeiska banksystemet förbättrats. Trots detta har kraftiga åtstramningar i många länders offentliga finanser i kombination med hög skuldsättning hos hushållen tyngt den inhemska efterfrågan. För USA:s del redovisas en oväntat svag utveckling under BNP ökade med 2,2 procent vilket är en förbättring i förhållande till 2011 då den endast ökade med 1,8 procent. Sedan 2009 har arbetslösheten sjunkit från 10 till 8 procent samtidigt som arbetskraften har minskat. En viktigt faktor i utvecklingen är den stabilisering av bostadsmarknaden som skett i USA. Tillväxten i svensk ekonomi var under de tre första kvartalen 2012 relativt god med en tillväxt på dryga 2 procent. Under fjärde kvartalet backade BNP något. Efter det kraftiga fallet i BNP år 2008 skedde en snabb återhämtning de följande två åren. Under 2011 avtog sedan tillväxten med en ökning av BNP med 3,7 procent beräknas BNP ökat med 1,2 procent. Efter att räntan legat på historiskt låga nivåer påbörjade riksbanken en successiv höjning av räntebanan 2010 för att höja den ytter ligare 2011 och i december 2011 uppgick reproräntan till 1,75 procent. Därefter har riksbanken under 2012 åter sänkt räntan och vid slutet av 2012 var reproräntan 1 procent. Investeringar i byggnader och anläggningar ökade mycket kraftigt under 2012, med undantag för bostäder. Detta bidrog till att upprätthålla den inhemska efterfrågan. Resursutnyttjandet är lågt vilket innebär att det finns ledig kapacitet i form av arbetskraft utanför företagen och utrymme för företagen att producera mer med befintlig arbetskraft. Även sysselsättningen, i form av arbetade timmar, minskade under slutet av 2012 och arbetslösheten ökade från 7,3 procent sensommaren 2011 till 7,7 procent Arbetsmarknaden uppvisar tydliga signaler på försämring då antalet tidsbegränsat anställda har minskat, arbetslöshetstiderna har ökat och varslen om uppsägning har blivit fler. Som en följd av situationen på arbetsmarknaden har de genomsnittliga timlöneökningarna legat på runt 3 3 procent i årstakt. Detta är något högre än för 2011, då ökningen uppgick till 2,5 procent. Utvecklingen i kommunerna Det kommunala skatteunderlaget uppvisar en stark real tillväxt Skatteunderlaget består till stor del av löneinkomster. För skatteunderlaget är det därmed viktigt med hög sysselsättning och låg arbetslöshet. Lönesumman och pensionsinkomsterna ökade något mer än förväntat 8 sjöbo i världen

9 under slutet av året. Något lägre prisökningar innebar att den reala ökningen av skatteintäkterna är större 2012 än den nominella. Det slutliga taxeringsutfallet för inkomståret 2011 presenterades i november 2012 och redovisade en ökning av skatteunderlaget med 2,99 procent jämfört med år 2010 då ökningen var 2,16 procent. Skatteunderlaget hölls år 2011 tillbaka av att grundavdragen höjdes för personer som fyllt 65 år. Demografiska förändringar, höjd ambitionsnivå och stora re- och nyinvesteringsbehov leder 4 till en snabb ökning av kommunsektorns samlade låneskuld. Detta för kunna finansiera en kraftig ökning av de kommunala investeringarna under senare år. Sätts utvecklingen av låneskulden i stället i relation till BNP har sektorns samlade skuldsättning minskat från 13,4 procent av BNP till 11,8 procent under perioden Befolkning Befolkningen 5 i riket ökade under 2012 med personer för att uppgå till totalt invånare, en förändring med drygt 0,77 procent jämfört med föregående år personer invandrade vilket är den högsta nivån någonsin. Svenska medborgare som återinvandrar utgör den största enskilda gruppen invandrare. Av Sveriges 290 kommuner hade 159 en folkökning under 2012, två kommuner hade oförändrad folkmängd och 129 hade en befolkningsminskning. I Skåne ökade befolkningen med 0,19 procent. Efter att Sjöbo kommun under 2000-talet haft en positiv befolkningsökning mattades ökningstakten av fr.o.m för att 2010 redovisa en minskning av befolkningen med 41 personer ökade befolkningen åter. Invånarantalet i Sjöbo kommun ökade under 2012 med 147 personer till Befolkningstillväxten i Sjöbo ökade med 0,81 procent jämfört med En högre befolkningstillväxt än för riket totalt och i Skåne var det endast åtta kommuner som under 2012 hade en större befolkningsökning än Sjöbo. Födelsenettot uppgick till +15 personer medan inflyttningsnettot uppgick till +132 personer. Det är inflyttning från länet som svarar för 69 procent av det positiva flyttnettot medan inflyttningen från utlandet svarade för 30 procent. Till skillnad mot riket är andelen män i Sjöbo större än andelen kvinnor samtidigt som Sjöbobon är äldre med en medelålder på 43,2 år jämfört med rikets 41,2 år. I befolkningsprognosen, vilken utgjorde underlag för 2012 års budget, angavs Sjöbos 4. Enligt en studie genomförd av Kommuninvest. 5. Enligt preliminär befolkningsstatistik från SCB. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE sjöbo i världen 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 6. Påbörjad byggnation enligt uppgift från SCB. befolkning till personer Prognosen har infriats med råge och utfallet överstiger den prognostiserade befolkning med 110 personer. De största avvikelserna återfinns bland 0-åringarna med +26 barn och bland barn i åldern 1 5 år med +52 barn. I åldersgruppen 6 15 var det vid årsskiftet 20 barn fler än prognostiserat medan åringarna var 2 färre än beräknat. Även den äldre befolkningen var något större än beräknat, med +8 personer i åldern år och +12 personer i åldern år. Avvikelsen i förhållande till befolkningsprognosen beror på ett högre födelseöverskott och på att fler personer flyttat till Sjöbo. Detta bedöms bl.a. vara en effekt av den generationsväxling som kommit till stånd till följd av byggnationen av flerfamiljshus i Blentarp och Sjöbo. Bostäder Under 2012 minskade bostadsbyggandet i riket med 23 procent 6 jämfört med Det är såväl byggandet av lägenheter i flerbostadshus som småhus som har minskat. Under 2012 har 7 bygglov för småhus beviljats medan det beviljats 1 bygglov för flerbostadshus omfattande 12 lägenheter. Därmed har återhämtningen efter 2008 års kraftiga nedgång, åter avtagit. FÄRDIGSTÄLLDA LÄGENHETER I NYBYGGDA HUS Småhus Fortfarande saknas i princip nybyggnation av flerbostadshus, även om en mindre produktion påbörjats. För de senaste åren är det framförallt en minskad efterfrågan vid försäljning av småhus som fördröjt generationsväxlingen i befintliga bostäder, till skillnad från tidigare år då bristen på utbud av bostäder i flerfamiljshus påverkade generationsväxlingen Flerbostadshus sjöbo i världen

11 Exploatering BOSTADSEXPLOATERING Bokslut Bokslut Bokslut Värde vid årets slut (mnkr) 17,3 14,5 12,2 Antal under året färdigställda tomter Antal under året sålda tomter I de pågående exploateringsområdena finns det totalt 260 tomter för bostadsändamål. Vid årsskiftet kvarstod 126 tomter som ännu inte var sålda. De lediga tomterna finns i Blentarp, Grimstofta och Sjöbo Väst. De tillgängliga tomterna är nästan uteslutande avsedda för villabebyggelse och säljs styckevis. I exploateringsområdet Blentarp 67:2 finns även ett område avsett för flerbostadshus. Området för flerbostadshus är sålt och byggnationen är färdigställd. Sjöbo Väst som utgör kommunens enskilt största pågående exploateringsprojekt, innebär att det på sikt byggs ett nytt tätortsområde i Sjöbo. Områdets mark är planlagd för bostäder, förskola/skola samt kontor och handel. Nästa stora exploateringsområde planeras till Sjöbo tätort. Ett första steg är taget genom att detaljplan för kv. Viljan och Arbetet har antagits. Under 2012 påbörjades ett offertförfarande för kvarterat Viljan med inriktning på byggnation av hyresrätter, trygghetsbostäder och gruppbostad. INDUSTRIEXPLOATERING Bokslut Bokslut Bokslut Värde vid årets slut (mnkr) 1,8 1,9 1,9 Antal under året färdigställda kvm Antal under året sålda kvm Det har under året funnits gott om lediga lokaler i Sjöbo för företags-/industriverksamhet och utbudet har dessutom ökat under året. Det föreligger däremot brist på exploaterad mark för framförallt störande verksamhet. För att kunna tillgodose behovet har exploatering av del av Sandbäck industriområde påbörjats. När den pågående exploateringen av området är genomförd beräknas industrimarken ha utökats med kvm. Arbete På kort sikt bestäms sysselsättningsutvecklingen till stor del av hur efterfrågan i ekonomin förändras. Arbetslösheten i riket, beräknad utifrån antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd uppgick till 6,9 7 procent i december 2012, en ökning i förhållande till 2011 då den uppgick till 6,6 procent. De öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd har under 2012 ökat i Sjöbo, precis som i riket. Ökningen för Sjöbos del är dock större än för riket och återfinns framförallt i gruppen sökande i program med aktivitetsstöd. Vid årsskiftet uppgick andelen öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i Sjöbo till 5,8 procent, en något lägre än för såväl riket som Skåne där andelen uppgick till 6,9 procent respektive 7,8 procent. För Sjöbos del innebär det en ökning jämfört med 2011 då arbetslösheten uppgick till 5,2 procent. Såväl riket som Skåne redovisar en något lägre ökning. I Skåne är det endast åtta kommuner som har lägre arbetslöshet än Sjöbo. Till skillnad mot tidigare år då Sjöbos kvinnor varit arbetslösa i något större utsträckning än männen, har trenden vikit, och nu är män och kvinnor arbetslösa i samma utsträckning. Ungdomsarbetslösheten i Sjöbo är högre än arbetslösheten i andra åldersgrupper och i december 2012 var 12,3 procent av befolkningen i åldern år arbetslösa. Såväl Skåne som riket redovisar en lägre ungdomsarbetslöshet med 11,9 procent respektive 10,3 procent. I Sjöbo ökade arbetslösheten för ungdomar med 2,4 procent under 2012 medan ökningen i Skåne uppgick till 0,6 procent. Företagande Företagande utgör en viktig grund i kommunens strävande för att skapa tillväxt, vilket bl.a. belyses genom att företagande och arbete ingår som ett av kommunens prioriterade målområden. Sjöbos historia som en utpräglad jordbrukskommun präglar även dagens näringsliv i kommunen. Det lokala näringslivet kännetecknats av en hög andel små- och en del medelstora företag. Nästan 74 procent av företagen är enmansföretag. Förutom inom jordbruks- och hästnäringen så är en stor del av företagen verksamma inom byggsektorn och handel, men även inom fastigheter, försäkring, kommunikation och information. De utmaningar som företagarna ser är bland annat att klara den framtida kompetensförsörjningen, finansiering till produktutveckling och exportfrämjande åtgärder samt en bättre samverkan och förståelse mellan kommunala företrädare och företagen. 7. Beräknat som andel av befolkningen år, källa Arbetsförmedlingen. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE sjöbo i världen 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 8. Sydöstra Skåne. En studie från OECD publicerad 2012 visar att de senaste årens finanskris har påverkat finansieringen för små och medelstora företag. Studien visar bl.a. att mindre och medelstora företag får betala högre ränta, avkrävs högre säkerhet och inte får låna på lika långa löptider. För att öka förståelsen och stödja företagen genom att inspirera till tankar och idéer om livskraftiga företag har ett 100-tal företagsbesök gjorts under året. Dessutom har företagarfrukostar genomförts. För att underlätta för entreprenörskap startade projektet Språngbräda Sjöbo som har till syfte att hjälpa företagare med nyetablering eller utveckling av befintlig verksamhet. Projektet bedrivs i samverkan mellan kommunen och företag som finns i Sjöbo kommun eller som har visat intresse för att etablera sig i kommunen. Nyföretagarcentrum Öresund etablerades i Sjöbo under 2012 och erbjuder gratis rådgivning till presumtiva nyföretagare. I december 2012 beslutade EU att bevilja bidrag till ett Europa Direkt kontor i Sjöbo, som kommer att öppna den 1 mars Kontoret kommer bl.a. hjälpa företagen att etablera affärskontakter i Europa. Nyföretagandet i Sverige minskar generellt sett i förhållande till 2011 års rekordsiffror. Största nedgången är det på aktiebolag och enskilda firmor. Antalet företag i Sjöbo har ökat med 258 jämfört med Av de nya företagen är 68 verksamma inom gröna näringar, framförallt inom hästnäringen och därtill hörande verksamhet. Den företagsstruktur som finns i Sjöbo innebär en utmaning. Konkurserna ökade under 2012 framförallt i partihandeln, byggindustrin och transportsektorn. Årets viktigaste händelser Tillväxtfrågorna i bred mening har prioriterats även Med bibehållen kvalitet i kärnverksamheten ska särskild uppmärksamhet ägnas åt att utveckla varumärket Sjöbo, stärka tätorten, ge större möjligheter till varierat bostadsbyggande samt bedriva lobbyarbete för utökad kollektivtrafik och infrastruktursatsningar. Järnvägsutredningen gällande Simrishamnsbanan pågår, men tyvärr finns inte banan med i det presenterade infrastrukturpaketet för Skåne. Kommunfullmäktige beslutade 2010 att ställa sig positiv till en upplösning av Sydskånska gymnasieförbundet under förutsättning att överenskommelse kan nås i viktiga ekonomiska frågeställningar. För närvarande förs en diskussion om att förändra förbundsordningen så att förbundets ansvar ändras till att endast omfatta den utbildning som bedrivs på de egna skolorna, ett så kallat produktionsförbund. Förändringen skulle innebära en ny modell för fördelning av kostnaderna i förbundet, vilket för Sjöbos del skulle resultera i att kostnaderna kan förväntas öka med 5 mnkr årligen. En ny förbundsordning skulle innebära att gymnasieförbundet avvecklas vid årsskiftet 2015/2016, parallellt förs diskussion om att Sjöbo kommun ska överta huvudmannaskapet för Malenagymnasiet från och med januari Arbetet med att ombilda räddningstjänstförbundet till att omfatta fyra i stället för fem kommuner från och med 2013 har pågått samtidigt som förbundet ska anpassa verksamheten till en minskad ekonomisk tilldelning. SÖSK 8 -kommunerna har startat en särskild infrastrukturgrupp vars målsättning är att området ska få ta del av de infrastruktursatsningar som är nödvändiga för att skapa tillväxt i sydöstra Skåne. Under 2011 sade Sjöbo kommun tillsammans 12 sjöbo i världen

13 med Ystad, Tomelilla, Simrishamn, Skurups kommuner samt Sydskånska gymnasieförbundet upp avtalet om leverans av livsmedel med Menigo. Därefter stämde Menigo motparterna för avtalsbrott. Utfallet i första instans blev till Sjöbo m.fl. fördel. I samband med att en ny renhållningsentreprenad startades upp den 1 juni 2010 uppstod stora problem. Sjöbo kommun har begärt vite i form av kvalitetsavdrag samt ersättning för de extra kostnader som uppstått. Samtidigt ställer entreprenören krav på kompensation till följd av en betydligt högre grad av anslutning till den utökade källsorteringen än vad som angavs i samband med upphandlingen. Då parterna inte blivit överens är tvisten föremål för rättslig prövning och frågan är ännu inte avgjord. Sjöbo Energi AB såldes till Bixia med tillträde den 1 oktober. Delvis som en effekt av försäljningen kommer samdebiteringen av elnät, el, VA och renhållning att upphöra våren/sommaren Såväl familjenämnden som vård- och omsorgsnämnden har under 2012 infört nya ledningsorganisationer. Lokalförsörjningsplan för perioden har upprättas och beslutats av kommunfullmäktige under maj månad. Indikativa beräkningar av investeringskostnader och driftskostnader vid om- och tillbyggnad av det befintliga inomhusbadet har presenterats för kommunstyrelsen under våren. Kommunstyrelsen har därefter beslutat om en för djupad omvärldsanalys innan beslut om eventuell projektering fattas. Dessutom har familjenämnden arbetat med att ta fram förslag till om- och tillbyggnad av Lövestad skola. Ett av de presenterade förslagen innebär att det byggs en idrottshall i anknytning till skolan. En översyn av modell för föreningsbidrag påbörjades under året och den kommer att slutföras under Troligen görs då en övergång till en ny modell. Att höja kvalitén i förskola och skola har varit prioriterat både vad gäller pedagogisk dokumentation, de lokala pedagogiska planeringarna och i avsikt att få barn och elever mer delaktiga i processerna. Under 2012 påbörjades övergången till digitala nämndssammanträden genom att politikerna fick tillgång till Ipad. Framtid För att Sjöbo även framöver ska vara en attraktiv kommun i konkurrensen om nya och befintliga medborgare är det avgörande att erbjuda verksamheter med god kvalité. Genom att erbjuda goda kommunikationer och ett varierat boende har Sjöbo goda förutsättningar att erbjuda mervärde utifrån sitt läge och sina naturtillgångar. Kommunen är bl.a. en av få kommuner i närheten av västra Skåne som fortfarande har tillgång till område med tystnad. Den pågående etableringen av ESS och MAX IV kommer att påverka regionen framöver och för Sjöbos del kan det innebära efterfrågan på bostäder och lokaler/mark för företagsetablering. Detta kan bidra till en positiv befolkningsutveckling som bl.a. skulle kunna resultera i att kommunens medelskattekraft höjs. Det förutsätter dock att en kvalitativ samhällsservice erbjuds. För kommunsektorn kvarstår det mer långsiktiga problemet att ökningen av intäkterna normalt knappast täcker de behov av verksamhet som demografi och krav på förbättringar ställer. Kommunerna står därmed fortfarande inför stora omprövningar. Utmaningar framöver består bl.a. i att kunna hantera den åldrande befolkningen i kommunen och att föra medel från de verksamheter som minskar till de verksamheter som ökar. Det kommer även att vara viktigt att attrahera personal i en situation med stora pensionsavgångar. För att möta den åldrande befolkningens behov är boendefrågan central, bl.a. kommer efterfrågan på trygghetsboende och lämpliga mötesplatser för äldre att öka. Genom att bygga så att de äldre erbjuds bra boende kommer det bidra till att kostnaderna kan hållas nere och efterfrågan på särskilt boende fördröjs. Efter att under många år haft bland Sveriges lägsta kostnader inom individ- och familjeomsorgen har kostnaderna successivt ökat under några år. Verksamheten arbetar aktivt för att motverka kostnadsökningen. Riksdagen har fattat beslut om Kommunala utjämningsreserver och de nya lagreglerna blir tillämpliga från och med 1 januari De nya reglerna är ett komplement och en vidareutveckling av befintliga regelverk kring God ekonomisk hushållning. Syftet med dem är att förbättra möjligheterna att kunna utjämna intäkter över tid och därigenom kunna möta effekterna av konjunkturvariationer på ett bättre sätt. En möjlighet införs även att reservera överskott som är upparbetade i boksluten för åren 2010, 2011 och Beslut om detta måste dock tas under år Regeringen har beslutat att utvidga regler som begränsar avdragsrätt för ränta på skulder till koncernbolag. Utlåningen till bolagen uppgår till 715 mnkr och den externa upplåningen uppgår till 364 mnkr. En skatteutredning har genomförts för att så långt möjligt säkerställa FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE sjöbo i världen 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE effekten av förslaget, som gäller från och med den 1 januari Därefter beslutade kommunfullmäktige i januari 2013 att avveckla internbanken. Det kvarstår att ta ställning till hur den överskottslikviditet som uppstår ska hanteras så att avvecklingen av internbanken inte får ekonomiska konsekvenser. Kommunfullmäktige har fattat principbeslut om utkontraktering av drift av IT-verksamheten och processen kommer att genomföras under Sjöbo befinner sig i en situation där de kulturhistoriska miljöerna är i stort behov av upprustning. Samtidigt finns det inom föreningslivet och bland kommuninvånarna stora förhoppningar på nya anläggningar som exempelvis simhall, friidrotts- och ridanläggningar, föreningslokaler och idrottshallar. För att hantera såväl kulturhistoriska miljöer som idrottsanläggningar krävs en strategisk planering utifrån behov, efterfrågan och ekonomiskt utrymme. Verksamheterna kommer under året att i hög grad präglas av genomförande av de åtgärder som beslutades i lokalförsörjningsplanen. Planeringen av den nya ungdoms- och kulturverksamheten pågår under 2013 för att påbörjas Verksamheten i kulturhuset ska präglas av ett brett utbud av aktiviteter med fokus på att främja kreativitet, utveckla fantasi och att inspirera barn och unga. VA-verksamheten står framöver inför stora investeringar beroende på att reinvesteringar krävs i befintligt nät samtidigt som en ökande befolkning och utökade miljökrav ställer krav på en utbyggd kapacitet. Ökade krav från EU kommer att bidra till en trolig utbyggnad av VA-nätet i områden som i dagsläget inte har tillgång till kommunalt VA. Våren 2011 presenterade Utjämningskommittén.08 förslag till förändringar i det kommunala utjämningssystemet. Förslaget innebar omfördelningar mellan kommunerna. I december 2012 presenterade sedan regeringen sina planer, som innebär att ett nytt utjämningssystem införs För Sjöbos del innebär det minskade kostnader med cirka 17 mnkr när förslaget är helt genomfört. 14 sjöbo i världen

15 Förvaltningsberättelse Hushållning och kvalitet FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE för att skapa en grund för god ekonomisk hushållning ur såväl ett verksamhetsmässigt som ett finansiellt perspektiv har nedanstående vision, inriktningsmål och indikatorer fastställts. Vision Sjöbo en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende eller grå markering vid respektive mål. De indikatorer som används utvärderas årligen i samband med budgetprocessen och redan nu föreligger i vissa fall behov av att er sätta indikatorn då mätetal saknas eller indikatorn har spelat ut sin roll. Uppföljning av verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige beslutade i februari 2010 om Sjöbo kommuns vision Visionens fem målområden är de samhällsområden där en positiv utveckling påverkar alla kommunens invånare och har stor betydelse för framtidens Sjöbo. Respektive målområde består av upp till fem inriktningsmål. I budgeten har inriktningsmålen kompletterats med indikatorer. En indikator är ett nyckeltal/mått som belyser viktiga aspekter i verksamheten på ett överskådligt sätt och som det är viktigt att sträva efter. Ambitionen är att i årsredovisningen göra en systematiskt uppföljning av målen och öppet redovisa måluppfyllelsen. Nedanstående avstämning avser kommunen totalt. Dessutom rapporteras respektive verksamhets uppföljning av indikatorerna i avsnittet Berättelser från verksamheterna. Grön färg anger att indikatorn har uppnåtts medan röd färg anger ej uppnått. En grå markering har använts där jämförelsetal saknas, eller om det för indikatorn saknas såväl mätetal som bedömning av måluppfyllelsen. Nytt för 2012 är att en bedömning även görs av om inriktningsmålen är uppnådda på samma sätt som för indikatorerna genom en röd, grön hushållning och kvalitet 15

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9. Mäts med ett index där 0 är det bästa resultatet och 6 det sämsta. Målområde 1 Livskvalitet RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Ett gott liv varje dag och en aktiv fritid Nöjd kund-index ska förbättras Tillgänglighet och delaktighet 9 Andelen medborgare som känner sig trygga och säkra ska öka. 1,79 1,42 Antalet besökare/aktiva i fritids- och kulturlivet ska öka Antalet mötesplatser ska öka Andelen brukare som uppger att det förs en dialog/upplever delaktighet med respektive verksamhet ska öka. - - Antalet besök på Sjöbo kommuns hemsida ska öka Nyttjandet av kommunens lokaler ska öka. - - Attraktivt och mångsidigt boende Antalet bostäder ska öka Mångfald och valfrihet Antalet valbara aktörer vid erhållande av service ska öka 6 5 För inriktningsmålet Ett gott liv varje dag och en aktiv fritid har indikatorn för NKI förbättrats Det är endast indexet för räddningstjänsten som har försämrats i förhållande till den tidigare mätningen. Den största förbättringen återfinns inom stöd för utsatta personer samt renhållning och sophämtning. Genomsnittsresultatet för samtliga 115 kommuner som deltog i undersökningen hösten 2011 och våren 2012 var 55. Sjöbo kommuns resultat är inte statistiskt säkerställt lägre jämfört med genomsnittsresultatet. Detsamma gäller vid jämförelse av genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass, vilka fick genomsnittsindex 55. Som en del i arbetet med att öka kundfokus har beslut fattats att införa lokala värdighetsgarantier inom vård och omsorg. Även för Tillgänglighet och delaktighet bedöms resultatet vara godkänt. Den stora ökningen av antalet mötesplatser förklars främst med ökningen av filmverksamheten på Florabiografen. Nya mötesplatser som har tillkommit under året är bl.a. föräldrastödsprogrammet Komet och öppen förskola i Lövestad. Arbetet fortsätter med att maximera nyttjandet av de kommunala anläggningarna. Den genomförda lokalutredningen påvisar svårigheten att utöka nyttjandet av kommunens fritidsanläggningar. Av de resterande två inriktningsmålen anges attraktivt och månsidigt boende som uppfyllt då AB Sjöbohem under året färdigställt projekt med hyresrätter i såväl Blentarp som Sjöbo tätort. Medan inriktningsmålet mångfald och valfrihet inte uppnås då en leverantör valt att lämna LOV-systemet och inga nya företag har ansökt om att bli godkända som leverantörer. 16 hushållning och kvalitet

17 Målområde 2 Kunskap RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Elevens förutsättningar står i centrum Elevernas inflytande över det egna lärandet ska öka. 83 % 81 % Hög kvalitet på den pedagogiska Andelen barn som anger att det känns bra att verksamheten gå till förskolan/skolan ska öka. 91 % 90 % Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program ska öka. 89 % 84 % Andelen elever som fullföljt gymnasieutbildning inom tre år 10 exkl. introduktionsprogram ska öka. 81 % 87 % Det estetiska utbudet på kulturskolan ska öka. 3 4 Möjligheter för livslångt lärande Tillgänglighet till biblioteken ska öka. - - Antalet deltagare som slutför utbildningen (vuxenutbildning) och blir godkända ska öka Yrkesinriktad högre utbildning Antalet eftergymnasiala utbildningsplatser ska öka Inriktningsmålen Elevens förutsättningar står i centrum och Hög kvalitet på den pedagogiska verksamheten bedöms som särskilt viktiga för Sjöbos utveckling. Dessa uppnås inte. Beträffande resultaten för elevernas inflytande och trivsel i skolan är förändringen mellan åren marginell. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan har sjunkit i förhållande till Andelen behöriga elever ökade markant jämfört med föregående år från 80 procent 2010 till 89 procent Därefter minskar andelen behöriga elever åter Resultatet 2012 är, trots försämringen, bättre än för Av de elever som inte var behöriga saknade de flesta endast ett ämne och kunde därmed skrivas in på ett nationellt program och följa den ordinarie klassen. En modernisering av miljön på huvudbiblioteket med fokus på barn och ungdom har påbörjats och ska på sikt bidra till ökad tillgänglighet. Övriga inriktningsmål inom området är uppnådda. 10. Uppgifterna avser åren 2010 och 2011 då 2012 års uppgifter ännu inte är tillgängliga. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målområde 3 Företagande och arbete RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Positivt klimat för entreprenörskap Kommunens placering i SKL:s undersökning Insikt ska förbättras Det ska finnas kvm mark tillgänglig för företagsetablering. > > Fortsatt satsning på de gröna näringarna Antalet företag ska öka Ett livskraftigt näringsliv Antalet företag ska öka Samverkan med forskning och utbildning Antalet kommunala projekt med universitet/högskola ska öka Inom målområdet bedöms samtliga inriktningsmål vara uppfyllda. Med anledning av att Sjöbo kommuns underlag i SKL:s service mätning (INSIKT) är för litet (endast 2 av 5 variabler kan mätas), genomfördes som alternativ egna enkätundersökningar inom miljö- och byggverksamheterna. Därmed finns ingen uppgift tillgänglig då det gäller utfallet för indikatorn. Det har under 2012 gjorts telefonintervjuer med ett urval (300) av företagare i Sjöbo kommun under hösten hushållning och kvalitet 17

18 Målområde 4 Infrastruktur RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Utbyggnad av vägnät och ökad trafiksäkerhet Svåra olyckor och dödsolyckor i trafikmiljö ska minska 4/3 14/0 Kortare pendlingstider, fler Pendlingstiden ska minska, antalet bussturer ska öka bussturer och spårbunden trafik och spårbunden trafik ska finnas. - - Modern ICT (informations- och Samtliga hushåll ska ha möjlighet att nå internet med en kommunikationsteknik kommunikationshastighet om lägst 24 Mbit/sek senast Antalet e-tjänster på hemsidan ska öka. 1 7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inom målområdet är det endast ett inriktningsmål Utbyggnad av vägnät och ökad trafiksäkerhet som inte bedöms vara uppnått. I redovisningen ingår såväl den trafikmiljö som kommunen ansvarar för som den trafikmiljö som Trafikverket ansvarar för. Det kan konstateras att den negativa utvecklingen avseende svåra trafikolyckor har fortsatt och ytterligare försämrats. För två av indikatorerna anges inga mätetal. Däremot har en bedömning av måluppfyllelsen gjorts utifrån vidtagna åtgärder. Den utökning av bussturer mot Lund, Malmö, Ystad, Tomelilla och Simrishamn som genomfördes fr.o.m. tidtabellsskiftet i december 2011 har fortsatt under året och därmed har målet klarats. Järnvägsutredning för Simrishamnsbanan påbörjades under 2012 och pågår till Det är i dagsläget svårt att få fram underlag över hur många hushåll som har eller kommer att få möjlighet att ansluta sig till fiber. Inriktningen är att 2020 skall 100 procent av hushållen i Sjöbo ha tillgång till minst 24 Mbits/s. Utifrån de kända projekt som pågår bedöms antalet hushåll som fått tillgång till bredband under året ha utökats. Målområde 5 Hållbar utveckling RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Hållbar utveckling Energiförbrukningen ska minska i den kommunala verksamheten. - - Mängden restavfall i kärl ska minska Andelen hushåll anslutna till kommunalt avlopp och vatten ska öka Kommunens totala koldioxidbelastning per invånare ska minska. - - Antalet icke godkända enskilda avlopp ska minska Den positiva utvecklingen avseende mängden restavfall har brutits under året då en mindre nedgång redovisas. Den stora ökningen av antalet icke godkända avlopp förklaras av att reglerna för vilka enskilda avlopp som godkänns har ändrats, vilket gör att uppgifterna inte är jämförbara mellan åren. 18 hushållning och kvalitet

19 Uppföljning av finansiella mål för god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv är överordnat god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Siffrorna i tabellerna till uppföljningen nedan bygger på utfallet för 2010, 2011 och 2012, budget 2013 inklusive tilläggsbudgeteringar samt plan för MÅL Över en femårsperiod ska årets resultat vara lägst 2 % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 11 UPPFÖLJNING ,6 % 1,4 % 1,9 % 1,7 % 0,6 % 2,2 % För att finansiera verksamheten över tid krävs normalt sett mer än ett nollresultat. Resultaten ska även skapa ett utrymme för finansiering av investeringar och för att värdesäkra anläggningstillgångar års resultat rensat för reavinster uppgår till 14,5 mnkr och resultatets andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning blir därmed 1,9 procent vilket är något bättre än det budgeterade resultatet som uppgick till 13,4 mnkr eller 1,8 procent. Den ekonomiska resultatmålsättningen uppnås år 2012 då det sammanlagda resultatet för perioden är +2,2 procent. En stor del av det sammanlagda resultatet för perioden uppnåddes år I ett längre perspektiv är resultaten år 2011 och 2012 för svaga i förhållande till målsättningarna. Även de budgeterade resultaten åren är svaga i ett längre perspektiv. En högre resultatnivå kommer att krävas de kommande åren om målsättningen fortsättningsvis ska uppnås. MÅL Över en femårsperiod ska inte nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten överstiga summan av avskrivningar och årets resultat för denna verksamhet 12 UPPFÖLJNING mnkr Investerutrymme 53,9 21,5 27,6 27,4 19,7 150,1 Nettoinvester 18,0 29,2 23,0 29,8 25,7 125,7 Som framgår av tabellen klaras målet då nettoinvesteringarna är lägre än det beräknade investeringsutrymmet. Det bör dock påpekas att överskottet 2010 starkt bidrar till att målsättningen uppnås då målsättningen baseras på ett genomsnitt över fem år. Att investeringsutrymmet är större än nettoinvesteringarna 2012 beror bland annat på att investeringen i ombyggnad av Idrottsgatan (ursprungligen 5,5 mnkr 2012) ombudgeterats till år I planerna för 2013 och 2014 är investeringsnivån något högre än det finns investeringsutrymme i form av resultat och avskrivningar. MÅL Nämndernas samlade budgetavvikelse mätt som andel av nettokostnader får ej vara negativ. UPPFÖLJNING mnkr ,6-2,0-0,9 Nämnderna inklusive den gemensamma verksamheten redovisar -0,9 mnkr i underskott. Det innebär att målsättningen inte uppfylls år Även 2011 uppvisade nämnderna ett underskott. I 2012 års siffror ingår återbetalda premier från AFA Försäkring med ca 12,3 mnkr (kollektivavtalade sjukförsäkringar) avseende åren 2007 och 2008 samt att ingen avgift erläggs för AFA under Utan denna engångsbetalning hade den negativa av vikelsen varit ca 13,2 mnkr. De större underskotten kan hänföras till vård- och omsorgsverksamheten, individ- och familjeomsorgen samt förskole-, skolbarnsomsorg och skolverksamheten. Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning Sjöbo kommun har en i många fall kostnadseffektiv verksamhet i kombination med god kvalitet och ett brett utbud av tjänster. Under senare år har stora investeringar gjorts i bland annat skollokaler, vilket lett till höga lokalkostnader. Däremot är kommunens pensionsskuld upparbetad före 1998 bland de lägsta i landet beräknat i kronor per invånare. Sammanfattningsvis kan det konstateras att merparten av målen bedöms som uppnådda. I de fall målen inte bedöms som uppnådda handlar det i en del fall om mindre förändringar. I något fall har det förelegat problem med målavstämning beroende på att jämförelsetal saknas, uppföljningen inte är gjord fullt ut eller att indikatorn inte fungerar som det var tänkt. För Sjöbos utveckling bedöms kommunens mål för budgetföljsamhet och för att andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program ska öka, som särskilt viktiga. Då dessa mål/indikatorer som anses vara särskilt viktiga inte uppnås görs bedömningen att god ekonomisk hushållning inte uppnås till alla delar under Sammanvägt bedöms kommunen inte till alla delar uppnå målsättningen med god ekonomisk hushållning av alla resurser. God ekonomisk hushållning för Sjöbo kommuns del blir att även fortsättningsvis klara balansgången mellan uppsatta mål och låga nettokostnader. 11. Målet mäts två år bakåt, innevarande år och plan två år framåt. 12. Målet mäts två år bakåt, innevarande år och plan två år framåt. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE hushållning och kvalitet 19

20 Förvaltningsberättelse FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och bolag kommunstyrelsen ansvarar för att hålla uppsikt över kommunens samlade verksamhet. Detta omfattar såväl nämnder som kommunala bolag och förbund. Styrdokument som budget, delårsrapport, intern kontroll och ekonomistyrningsprinciper utgör viktiga delar i kommunstyrelsens arbete med uppsikten. Nämnderna, bolagen och förbunden kallas årligen till kommunstyrelsen samt därutöver om det anses befogat. Arbetet med att utveckla en modell för målstyrning har fortsatt under 2012 med hjälp av implementering av IT-stödet Hypergene. Kommunfullmäktige beslutade i februari om en företagspolicy för Sjöbo kommuns bolag s ägande och nya ägardirektiv för bolagen. Styrdokumentet fördes in i bolagen i samband med vårens bolagstämmor. En översyn av exploateringsprocessen samt den affärsdrivande verksamheten påbörjades under 2011 och planeras att slutföras under En översyn av redovisningsprinciperna och genomgång av exploateringsprojekten pågår. Intern kontroll Kommunstyrelsen ansvarar för att samordna den interna kontrollen inom hela kommunen, vilken regleras i reglementet för intern kontroll. Samtliga nämnder ska årligen lämna in en plan för intern kontroll och uppföljningsrapport. Respektive nämnd gör en sammanfattade bedömning av arbetet med den interna kontrollen under året. NÄMNDERNAS SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Kommunstyrelsen Familjenämnd Vård- och omsorgsnämnd Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnd Svag Tillfredställande God Mycket god Sammanfattningsvis kan sägas att granskade rutiner generellt efterlevs. Trots detta förekommer avvikelser och/eller möjligheter att förbättra inom samtliga granskningsområden. Åtgärder har vidtagits eller planeras därför inom alla områden. Kommunstyrelsen har med inlämnade uppföljningar som grund bedömt den interna kontrollen. Bedömningen för kommunen totalt är att den interna kontrollen i Sjöbo kommun var god under år Där fel och brister har upptäckts, föreligger förslag på åtgärder. 20 kommunstyrelsens uppsikt över

21 ORGANISATION KOMMUN- FULLMÄKTIGE KOMMUNALA UPPDRAGSFÖRETAG Skolskjutsar Vannarpsbussarna AB, Österlenbussar AB, Sydbuss AB och Färs Taxi HB SFI Hermods AB Träningsskola Ystad kommun Grundläggande vuxenutbildning Hermods AB Gymnasial vuxen utbildning Hermods AB LOV inom hemtjänst Multi Städ Sjöbo, Samhall, Sjöbo Assistans, Mega Städ i Skåne och Poolarna Renhållning Ohlssons i Landskrona AB NÄMNDER KOMMUN- STYRELSEN FAMILJENÄMNDEN VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN TEKNISK NÄMND REVISION BOLAG AB SJÖBOHEM 100% SJÖBO ELNÄT AB 100% SJÖBO KONCERN AB 100% FÖRBUND/ GEMENSAM NÄMND SYDÖSTRA SKÅNES RÄDDNINGSTJÄNST- FÖRBUND 20,27% SKÅNSKA GYMNASIE- FÖRBUNDET 31,91% ÖVERFÖRMYNDAR- NÄMNDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND VALNÄMND Kommunala uppdragsföretag är en annan juridisk person som kommunen med stöd av kommunallagen överlämnat vården av en kommunal angelägenhet till. Kostnaden för den verksamheten som för Sjöbo kommuns del bedrevs av uppdragsföretagen uppgick till 31,1 mnkr vilket är en minskning med 0,2 mnkr i förhållande till Skolskjutsarna och renhållningen svarar för den största omfattningen med vardera cirka 12 mnkr. Nytt för 2012 är att LOV inom hemtjänsten tillkommit med 0,4 mnkr. kommunstyrelsens uppsikt över 21

22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nämndernas, bolagens och förbundens resultat Nämndernas resultat En förutsättning för en ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet. RESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL KOMMUNBIDRAGET mnkr Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse +0,3 +0,3 0,0 Familjenämnd +1,1-4,0-7,9 Vård- och omsorgsnämnd -1,3-2,9-0,7 Teknisk nämnd +1,2 +3,1 +0,3 Miljö- och byggnadsnämnd -0,2-0,7-0,5 Valnämnd 0,0 0,0 0,0 Överförmyndarnämnd +0,1 +0,2 +0,2 Revision 0,0 0,0 +0,1 Kultur-, turism- och fritidsnämnd -0,5 - - Gemensam verksamhet +7,6 +2,2 +7,8 Summa skattefinansierad +8,3-1,8-0,9 Affärsdrivande verksamhet +0,3-0,2 0,0 Summa totalt +8,6-2,0-0,9 Undantas gemensam verksamhet har trenden fortsatt med att nämnderna totalt har allt sämre budgetföljsamhet. Kommunstyrelsen har uppmärksammat kommunfullmäktige på nämndernas negativa resultat i samband med fastställande av delårsrapporterna. På förslag från kommunstyrelsen har nämnder med underskott fått olika uppdrag för att minska eller ta bort underskotten. Störst underskott har Familjenämnden med 7,9 mnkr. Främst är det verksamheterna förskole- och skolbarnsomsorgen och grundskoleverksamheten (-8,9 mnkr) samt individ- och familjeomsorg (-3,3 mnkr)som står för underskotten medan det finns väsentliga överskott inom gymnasieverksamhet, vuxenutbildning och flyktingverksamhet. I kommunfullmäktiges beslut angående delårsrapport 1 angav fullmäktige att underskottet inom förskole- och skolbarnsomsorgen och grundskoleverksamheten ska belysas genom en extern resurs.. Vid det tillfället pekade prognosen på att den verksamheten skulle få ett underskott om ca 3,3 mnkr vilket skulle ge familjenämnden ett underskott om 6,0 mnkr. Det slutliga underskottet för verksamheten blev -8,9 mnkr vilket starkt bidrog till att nämndens underskott blev-7,9 mnkr. Extern konsult har analyserat verksamheten och avlagt rapport som behandlats både i kommunstyrelsen och i familjenämnden. Rekommenderade åtgärder håller i görligaste mån på att implementeras. Familjenämndens underskott inom förskoleoch skolbarnsomsorgen och grundskoleverksamheten beror till stor del på att antalet barn i åldern 1 15 år har varit fler än vad som budgeterats utifrån befintlig befolkningsprognos, främst i förskoleåldrarna. Även andelen barn i åldern 1 5 år som efterfrågar förskola och 6 12 år som efterfrågar fritidshem har ökat, vilket ökar kostnaderna. Då även andelen barn/elever som går i enskild/interkommunal verksamhet har ökat, ökar kostnaderna för Sjöbo kommun på kort sikt. Kommunens kostnader minskar inte med motsvarande belopp då fasta kostnader, främst lokalkostnader, fortfarande finns kvar i den kommunala verksamheten. När det gäller underskotten inom individ- och familjeomsorgen har kommunfullmäktige både i delårsrapport 1 och 2 anmodat nämnderna att i görligaste mån minska underskotten. Verksamhetens underskott har enligt prognoserna blivit något mindre under året. Familjenämndens underskott med 3,3 mnkr vad gäller individ- och familjeomsorgen härrör sig till största delen av placeringskostnader, även om antalet vårddygn i institutionsvård har minskats genom ökad planering. Familjenämndens övriga verksamheter uppvisar överskott. Bland annat har gymnasieverksamheten överskott på 1,8 mnkr beroende både på att antalet elever och kostnad per elev blev lägre än budgeterat. Även vuxenutbildning och flyktingverksamhet uppvisar ett betydande överskott (+1,9 mnkr). Överskotten har flera orsaker. Bland annat har verksamheten haft vakanser och p.g.a brist på bostäder har inga nyanlända flyktingar (vuxna/familjer) mottagits under året. Även inom vård- och omsorgsnämnden är underskottet hänförbart till verksamhet för personer med funktionsnedsättning, för vilken underskott om ca -4,1 mnkr redovisas. Detta är ungefär i samma nivå som Att underskottet består är oroväckande med tanke på att kommunfullmäktige ökade kommunbidraget med 1,7 mnkr för att bl.a. klara av volymökningar. Till det kommer att nämnden ökade kommunbidraget med 2,0 mnkr genom att omfördela kommunbidrag från äldreomsorgen. Underskottet avser främst personlig assistans och externa boende psykiatri/lss. Trenden är tydlig; försäkringskassans bedömning av grundläggande behov inom personlig assistans har blivit betydligt snävare, vilket gör att kommunen bekostar en större andel av insatsen. Även verksamhet för funktionshindrade har av kommunfullmäktige anmodats att vidtaga 22 kommunstyrelsens uppsikt över

23 åtgärder kring underskottet i samband med delårsrapport 1 och 2. Inom äldreomsorgen finns ett överskott om totalt 3,4 mnkr. Största överskottet finns inom särskilda boende där man haft låg beläggning under stora delar av året. Vård- och omsorgsnämnden beslutade i samband med delårsrapport april att omvandla platser från särskilt boende till servicelägenheter med hemtjänst vid Solkullens särskilda boende, vilket har inneburit lägre kostnader. Den skattefinansierade tekniska verksamheten gjorde ett överskott om ca 0,3 mnkr, bland annat beroende på lägre kostnader för belysning och el. Miljö- och byggnadsnämndens underskott hänför sig till stor del till att intäkterna inte når upp till budget. Även 2011 var intäkterna lägre än budget. I delårsrapport två fick miljö- och byggnadsnämnden i uppdrag att vidta åtgärder för att under 2012 minimera underskottet med inriktning på att under 2013 uppnå ekonomisk balans. Tidigare (delårsrapport 1) var uppdraget att åtgärda underskottet. Underskottet har under året i stort varit konstant även om det skiftat var i verksamheterna som underskottet funnits. Åtgärder för att komma i balans inför 2013 som nämns i nämndens uppföljning är främst justering av taxorna. Gemensam verksamhet uppvisar ett överskott om ca 7,8 mnkr men det finns betydande underskott inom delar av verksamheten. Till exempel är de pensioner inklusive löneskatt som finansieras gemensamt ca 3,2 mnkr dyrare än budgeterat då bland annat utbetalningarna för pensionsåtagande före 1998 var 1,5 mnkr högre än budget. Att utbetalningarna av pensionerna är högre än budget beror till stor del på att i Sjöbo tar personer som gått i pension ut denna del av pensionen i förskott i något högre utsträckning än genomsnittet i landet. Till det kommer engångskostnader om ca 1,0 mnkr då uppdaterade uppgifter medfört att pensionsavsättningen ökat. Det gemensamma ansvaret har även belastats med kostnader i form av tillskott för att täcka tidigare underskott till Sydskånska gymnasieförbundet (3,0 mnkr). Endast 1,7 mnkr återstod av de medel som stod till kommunstyrelsens förfogande vilket medför att tillskottet orsakat ett underskott om 1,3 mnkr. Det stora överskottet inom gemensam verksamhet beror bland annat på att kommunen fick tillbaka ca 12,3 mnkr i återbetalda premier från AFA Försäkring (kollektivavtalade sjukförsäkringar) avseende åren 2007 och Återbetalningen görs då försäkringen är överkonsoliderad. Realisationsvinsten som uppstod när Sjöbo Energi såldes till Bixia AB har också förbättrat resultatet inom gemensamt ansvar. Realisationsvinsten var 1,8 mnkr. Bolagen och förbundens resultat mnkr Resultat efter finansiella poster AB Sjöbohem +6,9 +10,3 +10,1 Färs Industrilokaler AB +2,2 - - Sjöbo Energi AB -2,9 +0,5 - Sjöbo Elnät AB +2,3 +11,0 +8,1 Sjöbo Koncern AB +0,0 +0,0 +0,0 Sydskånska Gymnasieförbundet +3,1-1,7-0,3 13 SÖRF +1,6 +1,9 +4,6 AB Sjöbohems resultat är i princip samma som 2011 och ca 3 mnkr bättre än budget. Den 13. SÖRF Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE kommunstyrelsens uppsikt över 23

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN ÅRSREDOVISNING 2012 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 11 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnder, förbund och bolag

Läs mer

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN ÅRSREDOVISNING 2014 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo och dess omvärld 3 Hushållning och kvalitet 8 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnder, förbund och

Läs mer

Delårsrapport 2 2012

Delårsrapport 2 2012 Delårsrapport 2 2012 januari - augusti Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, förbund och bolag 16 Ekonomi 22 Personalresursen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Delårsrapport 2 2011. januari - augusti

Delårsrapport 2 2011. januari - augusti Delårsrapport 2 2011 januari - augusti INLEDNING Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN 4 Utvecklingen i världen 4 Kommunernas utveckling 5 Befolkning 5 Bostäder 6 Arbete 6 Årets viktigaste

Läs mer

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN ÅRSREDOVISNING 2013 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo och dess omvärld 5 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnder, förbund och

Läs mer

Ekonomisk rapport april 2019

Ekonomisk rapport april 2019 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport 1 2012

Delårsrapport 1 2012 Delårsrapport 1 2012 januari - april Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, förbund och bolag 15 Ekonomi 20 Personalresursen

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Delårsrapport 2 2013

Delårsrapport 2 2013 Delårsrapport 2 2013 januari - augusti Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, bolag och förbund 17 Ekonomi 21 Personalresursen

Läs mer

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1

Läs mer

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren Tjänsteutlåtande 1 (5) Delårsbokslut och prognos 2-2018 Ärende Kommunledningskontoret har upprättat förslag till delårsbokslut för första halvåret samt helårsprognos för 2018. Resultatet efter första halvåret

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per Oktober 2014

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per Oktober 2014 Lunds kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 Oktober 2014 Magnus Helmfrid Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 217 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: Övriga avgifter och ersättningar Finansiella intäkter,1% 78,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter,

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2016-10-12 Magnus Helmfrid, Anneli Carlsson och Sofie Gydell Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten

Läs mer

Årsredovisning

Årsredovisning Årsredovisning 1 INLEDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Sammanfattning Fem år i sammandrag Kommunstyrelsens ordförande har ordet BERÄTTELSER FRÅN KOMMUNENS BOLAG 3 4 5 AB Sjöbohem Sjöbo Elnät AB Sjöbo

Läs mer

Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr.

Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr. ÅRSREDOVISNING 2015 I KORTHET Emådalen Foto: Henrik Tingström DET EKONOMISKA RESULTATET Högsby kommun redovisade ett överskott på 11,3 miljoner kronor för 2015. Det är ett bra resultat och innebär överskott

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Delårsrapport 1 2013 januari - april Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 11 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, förbund och bolag 18 Ekonomi 22 Personalresursen

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Mora kommun Hans Stark Hans Gåsste. Certifierade kommunala revisorer

Revisionsrapport. Delårsrapport Mora kommun Hans Stark Hans Gåsste. Certifierade kommunala revisorer Revisionsrapport 2010-09-15 Hans Stark Hans Gåsste Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 Granskningsrapport Daniel Brandt Jonas Axelsson Remmi Gimborn Granskning av delårsrapport 2017 Melleruds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun

Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Carl- Gustaf Folkeson Certifierad kommunal revisor Bengt-Åke Hägg Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

VI TAR ANSVAR! BUDGET 2019

VI TAR ANSVAR! BUDGET 2019 VI TAR ANSVAR! BUDGET 2019 Attraktiv och effektiv organisation Det kommunala uppdraget är att varje skattekrona ska ge största möjliga utväxling vare sig det gäller snöröjning eller omsorgen på ett äldreboende.

Läs mer

Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021

Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021 DANDERYDS KOMMUN Majoritetsförslag 1 (7) Kommunstyrelsen Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021 Majoriteten har tagit fram ett inriktningsförslag

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor Simrishamns kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 16 oktober 2014 Lennart Öhrström Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Malin Holm Paulcén Auktoriserad revisor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Syfte med granskningen

Syfte med granskningen Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen

Läs mer

Oktoberrapport Årsprognos för Fastställd av kommunstyrelsen

Oktoberrapport Årsprognos för Fastställd av kommunstyrelsen Oktoberrapport 2017 Årsprognos för 2017 Fastställd av kommunstyrelsen 2017-11-29 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning...3 Verksamhetsuppföljning...4 Ekonomisk redovisning...5 Driftprognos...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 KS/2015:287 Granskningsrapport Anders Rabb Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Sofia Nylund Ebba Lind Fredrik Jehrén Simon Löwenthal Granskning av delårsrapport 2016 Solna Stad Granskning

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT

Läs mer

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Tjänsteskrivelse 1 (7) Kommunledningsförvaltningen Birgitta Hammar 2017-10-04 Dnr KS 2017-821 Kommunstyrelsen Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Förslag till

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

STADSREVISIONEN November 2012 DNR /2012. Rapport 2012 GRANSKNING AV DELÅRSRAPPORT

STADSREVISIONEN   November 2012 DNR /2012. Rapport 2012 GRANSKNING AV DELÅRSRAPPORT STADSREVISIONEN www.stockholm.se/revision November 2012 DNR 310-146/2012 Rapport 2012 GRANSKNING AV DELÅRSRAPPORT 2012-08-31 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Ekerö kommun Anders Hägg Marlene Bernfalk Samir Sandberg Oktober 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 3 2 Inledning 4 2.1 Bakgrund 4 2.2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Sofia Nylund Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Tyresö kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och

Läs mer

1 September

1 September September 2019 2019 1 1 Sammanfattning Befolkningen uppgick efter vecka 39 till 162 728 vilket är 1 694 fler jämfört med årsskiftet. För september månad görs nu en helårsprognos och det är små förändringar

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2013

BOKSLUTSRAPPORT 2013 BOKSLUTSRAPPORT 2013 Resultat 59,9 mkr, 3,3 % (2012: 26,6 mkr, 1,5 %) Budget 35,8 mkr (2012: 23,2 mkr) Avvikelse 24,1 mkr (2012: 3,4 mkr) Bokslutsrapporten presenterar det ekonomiska resultatet för kommunen

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad SIDAN 1 Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad Sammanfattning Samtliga tre inriktningsmål har uppfyllts under året Av kommunfullmäktiges 14 verksamhetsmål har 11 uppfyllts helt,

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Sverigedemokraternas Budgetförslag för Köpings kommun 2018

Sverigedemokraternas Budgetförslag för Köpings kommun 2018 Sverigedemokraternas Budgetförslag för Köpings kommun 2018 Budgetförslag för Köpings kommun 2018 Efter de dystra prognoser som Kommunstyrelsen har fått del av under januari och mars månad, vilka indikerade

Läs mer

Vad har dina skattepengar använts till?

Vad har dina skattepengar använts till? Vad har dina skattepengar använts till? Jan Bohman (s) kommunstyrelsens ordförande Åsa Granat kommundirektör Kommunens organisation Kommunfullmäktige Värdegrundsberedning Barn och bildningsnämnd Fritidsnämnd

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Sjöbo - en plats för tillväxt

Sjöbo - en plats för tillväxt Sjöbo - en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende Vision för Sjöbo kommun 2011-2020 Sjöbo - en plats för tillväxt. Innehåll Livskvalitet...5 Kunskap...6 Företagande och arbete...9 Infrastruktur...11

Läs mer

Delårsrapport : Trelleborgs kommun

Delårsrapport : Trelleborgs kommun Delårsrapport 1 - : Trelleborgs kommun 1 (6) Kommunfullmäktige Datum -04-30 Delårsrapport 1 - : Trelleborgs kommun Kommunfullmäktige 31 mars 1 Inledning I enlighet med kommunfullmäktigens beslut från november

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Landskrona Stad Rapport från granskning av delårsrapport per 2013-08-31

Landskrona Stad Rapport från granskning av delårsrapport per 2013-08-31 Landskrona Stad Rapport från granskning av delårsrapport per 2013-08-31 2013-10-08 Thomas Hallberg och Daniel Lantz Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Landskrona Stad gjort

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2018

Granskning av delårsrapport 2018 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Carl-Magnus Stenehav Certifierad kommunal revisor Marcus Madar Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen Kortversion Årsredovisning 2016 Vad hände under 2016? En tillbakablick visar att vi haft mycket stora utmaningar under året. Men när året avslutas har också mycket positivt

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos Missiv 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-11-12 KS/2015:140 Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2015-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat

Läs mer

Delårsrapport 1 2011. januari - april

Delårsrapport 1 2011. januari - april Delårsrapport 1 januari - april INLEDNING Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN 4 Utvecklingen i världen 4 Kommunernas utveckling 4 Befolkning 5 Bostäder 6 Arbete 6 Årets viktigaste händelser

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2016 Sollefteå kommun Anneth Nyqvist PerÅke Brunström Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer