Delårsrapport januari - augusti

Transkript

1 Delårsrapport januari - augusti

2 INLEDNING Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN 4 Utvecklingen i världen 4 Kommunernas utveckling 5 Befolkning 5 Bostäder 6 Arbete 6 Årets viktigaste händelser 7 Framtid 8 HUSHÅLLNING OCH KVALITET 9 Uppföljning av verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning 9 Uppföljning av finansiella mål för god ekonomisk hushållning 11 Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning 13 KOMMUNSTYRELSENS UPPSIKT ÖVER NÄMNDER, BOLAG OCH FÖRBUND 14 Viktiga händelser 14 Organisation 14 Nämndernas, bolagens och förbundens resultat 15 EKONOMI 17 SJÖBO SOM ARBETSGIVARE 23 VERKSAMHETERNA Kommunövergripande verksamhet 25 Politisk verksamhet 26 Verksamhet för funktionshindrade 26 Äldreomsorg 26 Individ- och familjeomsorg 27 Förskole-, skolbarnomsorg samt grundskoleverksamhet 27 Gymnasieskolan 28 Vuxenutbildning och flyktingverksamhet 28 Turism- och fritidsverksamhet 29 Kulturverksamhet 29 Teknisk verksamhet avgiftsfinansierad 30 Teknisk verksamhet skattefinansierad 30 Miljö- och hälsoskyddsverksamhet 30 Plan- och byggverksamhet 30 Räddningstjänst 30 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning 31 Balansräkning 32 Kassaflödesanalys 33 Noter 34 Driftredovisning 41 Investeringsredovisning 42 Exploateringsredovisning 43 Finansiell rapport om lån och placeringar 44 Fastställd av kommunfullmäktige , 68

3 INLEDNING SAMMANFATTNING För Sjöbo kommuns del prognostiseras ett överskott med 6,6 miljoner kronor, vilket är 5,1 mnkr bättre än det budgeterade resultatet. I förhållande till budgeten så är det skatter samt finansnettot som bidrar till resultatförbättringen medan verksamhetens nettokostnader samtidigt försämrar resultatet med 7,0 Mkr. Försämringen beror huvudsakligen på ökade kostnader för försörjningsstöd, ersättning till enskilda förskolor/skolor, institutionsvård, personlig assistans, pensionskostnader och semesterlöneskuld. Resultaträkningen utgör underlag för avstämning mot kommunallagens krav på ekonomisk balans. Vid avstämning mot balanskravet ska extraordinära poster och realisationsvinster frånräknas resultatet. Det för år 2011 prognostiserade resultatet visar att kommunen förväntas uppfylla det lagstadgade kravet på ekonomisk balans. RESULTAT ENLIGT BALANSKRAV, Mkr 2011 Årets resultat enligt resultaträkning +6,6 Avgår realisationsvinster -0,6 Justerat resultat +6,0 Kommunens mål för god ekonomisk hushållning har inte kunnat följas upp fullt ut, då underlag ännu saknas. Trots detta kan det redan nu konstateras att målen för god ekonomisk hushållning inte förväntas att nås till alla delar under De mål som återstår att uppnå berör bland annat kommunens mål för budgetföljsamhet, nöjdkund index och näringslivsklimat. Sammanvägt bedöms kommunen inte fullt ut uppnå målsättningen med god ekonomisk hushållning av alla resurser. 3

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN! Utvecklingen i världen Inbromsning av tillväxten! De 1 finansiella marknaderna har till följd av Europas skuldkris tillsammans med en oväntat svag utveckling i USA, resulterat i att samtliga konjunkturbedömare justerat ned bilden av den svenska ekonomins utveckling, framförallt 2012 och För kommunerna innebär det att skatteintäkterna de närmaste åren ökar långsammare än tidigare beräknat. Till en del kompenseras detta av att prisökningarna beräknas bli lägre. Även geopolitisk oro i Norra Afrika bidrar till osäkerhet beträffande den ekonomiska utvecklingen. Den ekonomiska tillväxten i USA och stora delar av euroområdet väntas bli lika svag 2011 som De statsfinansiella problem som många länder brottas med kommer att kvarstå. Sverige delar inte de problem som många andra länder har. De offentliga finanserna är i god ordning, hushållens ekonomi är stark och banksektorn har inte haft några större problem med kreditförluster. Efter att BNP minskat såväl 2008 som 2009 uppgick tillväxten till 5,7 procent Den positiva utvecklingen har fortsatt även 2011 med en förväntad ökning av BNP med 4,4 procent. Tillväxten för 2011 är därmed något lägre än tidigare bedömning då den beräknades uppgå till 4,8 procent. Från och med kvartal 2 och de kommande tre kvartalen förväntas tillväxten hamna ner mot 1,5 procent för att därefter återgå till en högre takt. Det innebär en halvering jämfört med tidigare prognos. För 2012 beräknas tillväxten till 2 procent. Då nu allt talar för att det femte jobbskatteavdraget inte kommer att genomföras som planerats 1 Omvärldsuppgifter i förvaltningsberättelsen är hämtad från Sveriges Kommuner och Landstings MakroNytt 2/2011. innebär det att hushållen, i prognosen, tillförts 15 miljarder kronor för mycket i disponibel inkomst under förutsättning att om denna stimulans inte sker på annat sätt. För 2012 har nivån för BNP skrivits ned med närmare 2 procent. Till neddragningen bidrar såväl inhemska faktorer som en försvagad tillväxt i omvärlden som bl.a. resulterat i en svagare svensk export. Oron i omvärlden resulterar till en ökad osäkerhet på hemmaplan, vilket bidrar till att de svenska hushållen sparar mer och att de svenska företagen investerar mindre. Efter att räntan befunnits på historiskt låga nivåer påbörjade riksbanken en successiv höjning av räntebanan. Den ekonomiska utvecklingen har inneburit att en nedgång skett på räntesidan. Framförallt de längre räntorna har under senare tid fallit mycket kraftigt. De låga räntorna bidrar positivt till den ekonomiska utvecklingen då det gör det billigare för företagen att investera samtidigt de också bidrar positivt till hushållens ekonomi, vilket håller konsumtionen uppe. Riksbankens beslutade vid sammanträdet i september att höjningen av styrräntan skjuts på framtiden. Även ECB 2 meddelade, som väntat, att styrräntan förblir oförändrad. En svagare ekonomisk tillväxt innebär att sysselsättningen inte förbättrats i den takt som förväntats i samband med tidigare prognoser. Sedan slutet av 2009 har antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökat. Ökningen bedöms fortsätta under andra halvåret 2011 för att därefter avstanna och därefter beräknas sysselsättningen minska något. Därmed stiger den öppna arbetslösheten, vilken beräknas uppgå till 7,7 procent 2012 att jämföra med 7,6 procent i år. Att ökningen inte blir större förklaras av att ett antal personer väljer att lämna eller inte träda in i arbetsmarknaden när chanserna att få arbete minskar. 2 Europeiska centralbanken 4

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunernas utveckling Kommunernas skatteintäkter är helt avhängiga av konjunkturen i Sverige. En minskning av antalet arbetade timmar resulterar i en lägre ökningstakt gällande skatteintäkterna eller en minskning av dessa. Samtidigt som en ökning av antalet arbetslösa leder till en ökning av kommunens kostnader avseende arbetsmarknadsåtgärder och försörjningsstödet. Till följd av kraftigt höjt statsbidrag och återhållsam kostnadsutveckling blev 2009 och 2010 två av de resultatmässigt bästa åren någonsin för kommunerna. Kalkylerna för kommande år tyder däremot på ett begränsat utrymme. I och med att merparten av det statliga konjunkturstödet avvecklas år 2011 innebär det att intäkterna för sektorn totalt sett ökar marginellt trots att skatteunderlaget ökar kraftigt förväntas sektorn att uppnå målet för god ekonomisk hushållning d.v.s. att resultatet är mer än två procent av skatter och statsbidrag. Redan år 2012 förväntas resultatet sjunka och sektorn förväntas inte längre nå upp till en resultatnivå som motsvarar god ekonomisk hushållning. På längre sikt innebär den demografiska situationen att det inte kan förväntas någon tillväxt i arbetade timmar. Mycket tyder på att problemet med den långsiktiga finansieringen ännu inte är verklighet för sektorn som fortfarande i stor utsträckning prioriterar ökad kvalitet framför minskade kostnader. Skatteunderlagstillväxten förväntas realt öka med 2,1 procent 2010 att jämföra med 1,3 procent Skatteunderlaget påverkas negativt av stora höjningar av grundavdragen, vilka kompenserats av motsvarande höjning av de generella statsbidragen beräknas skatteunderlaget öka med 2,3 procent. Ökningen av skatteunderlagstillväxten påverkas negativt av att balanseringsmekanismen ( bromsen ) i det allmänna pensionssystemet har utlösts. Detta resulterar i att pensionsinkomsterna hålls tillbaka och därmed skatteunderlaget. Ökningen av arbetade timmar ger relativt stort positivt bidrag till skatteunderlaget åren 2010 och beräknas ökningstakten stanna på 1,3 procent. Den reviderade prognosen innebär att skatteintäkterna för kommunsektorn beräknas bli 3 miljarder lägre än tidigare prognos. Osäkerheten i prognosen är stor och mycket talar för en ytterligare nedrevidering av skatteprognosen för 2012 kommer att ske. Befolkning Befolkningen i Sjöbo kommun minskade under 2010 med 41 personer till invånare och därmed minskade befolkningen med 0,23 procent i förhållande till Befolkningsminskningen fortsatte med en negativ befolkningsutveckling under första tertialet Därefter har befolkning börjat öka. Befolkningen har, i förhållande till årsskiftet 2010, ökat med sammanlagt 43 personer till totalt invånare Normalt är det inflyttningsnettot som svarar för kommunens ökning av befolkningen medan födelsenettot är negativt. Under första halvåret 2011 var inflyttningsnettot negativt och augusti månad är den första enskilda månaden under året som redovisas ett positivt inflyttningsnetto. Samtidigt redovisas ett positivt födelsenetto under året. För riket förväntas befolkningen att öka med 0,76 procent 2011 medan Sjöbos befolkning enligt den senaste prognosen beräknas öka med 0,2 procent. Den förväntade befolkningstillväxten för riket innebär en långsammare tillväxt än vad tidigare prognos angav, beroende på antagande om en minskad invandring och att barnafödandet prognostiseras minska något. 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Även för Sjöbos del innebär den reviderade befolkningsprognosen en långsammare tillväxt än vad som tidigare prognostiserats. För Sjöbos del är det förväntan om en minskad inflyttning, framförallt åren 2011 och 2012, som svarar för den lägre tillväxten. En förutsättning för att prognosen ska uppnås är att befolkningsökningen fortsätter under tredje tertialet Befolkningsutveckling Sjöbo kommun I befolkningsprognosen, vilken utgjorde underlag för 2011 års budget, angavs Sjöbos befolkning till personer för Ska prognosen infrias krävs en befolkningsökning under sista tertialet med 237 personer. Per den siste augusti är det endast åldergrupperna 0 år, år, år och åringarna som är fler än prognostiserat. För skolans del innebär nuläget en avvikelse i förhållande till befolkningsprognosen med -46 elever medan det för antalet invånare 65 år och äldre inte uppvisas någon avvikelse i förhållande till befolkningsprognosen. Befolkningsprognosen utgör ett viktigt underlag för den ekonomiska planeringen för att t.ex. skatteintäkterna ska bli budgeterade på rätt nivå och det är därmed viktigt med en trovärdig prognos. Bostäder Under 2010 beviljades 26 bygglov för småhus och 1 bygglov för ett flerfamiljshus omfattande 9 lägenheter. Under 2011 har bygglov beviljats för 8 småhus och 44 lägenheter i flerfamiljshus. Fortfarande är omfattningen när det gäller nybyggnation av flerbostadshus låg. För att få till stånd en generationsväxling i befintliga bostäder föreligger behov av flerbostadshus och framförallt hyreslägenheter i centrala Sjöbo samt Blentarp. KOMMUNENS BOSTADSEXPLOATERING i siffror Verksamhet Bokslut 2009 Bokslut 2010 Prognos 2011 Värde vid årets slut (Mkr) 23,4 17,3 13,6 Antal under året färdigställda tomter Antal under året sålda tomter Under året har endast 5 tomter sålts. Under resterande del av året och totalt beräknas 3 tomter säljas och därmed erhålls en minskning i förhållande till De tillgängliga tomterna är nästan uteslutande avsedda för villabebyggelse och säljs styckevis. I exploateringsområdet Blentarp 67:2 finns även ett område avsett för flerbostadshus. Området är reserverat med planerad byggstart För närvarande prioriteras planarbete avseende centrala Sjöbo i syfte att få till stånd planlagt område som möjliggör bebyggelse av flerfamiljshus. Arbete På kort sikt bestäms sysselsättningsutvecklingen till stor del av hur efterfrågan i ekonomin förändras. Arbetslösheten i riket uppgick till 8,4 % 2010 och är därmed oförändrad i förhållande till Trots att sysselsättningen ökade med personer under 2010 minskade antalet arbetslösa endast med personer, mellanskillnaden beror på att arbetskraften samtidigt blev större. De öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd har i augusti 2011 minskat jämfört med augusti 2010 i såväl Sjöbo som riket. För Sjöbos del uppgick antalet öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd till 5,1 procent. Det är något lägre än för såväl riket som Skåne län där 6

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE andelen uppgick till 6,2 procent respektive 7 procent. För riket och Sjöbo är därmed arbetslösheten oförändrad i förhållande till april månad medan arbetslösheten i Skåne ökat något. Ungdomsarbetslösheten har tidigare varit högre i Sjöbo än för såväl riket som Skåne. Även om ungdomsarbetslösheten fortfarande är hög så har den minskat och för Sjöbos del uppgår den till 9,8 procent att jämföra med årsskiftet då den uppgick till 12,5 %. Jämfört med april månad har ungdomsarbetslösheten ökat något. Ungdomsarbetslösheten är för tillfället lägre i Sjöbo än för såväl riket som Skåne. Årets viktigaste händelser Sjöbo kommun står 2011 inför utmaningen att under strama ekonomiska förutsättningar försöka bryta en negativ trend från 2010 beträffande befolkningstillväxt och företagsetableringar. Tillväxtfrågorna i bred mening prioriteras under året. Med bibehållen kvalitet i kärnverksamheten ska särskild uppmärksamhet ägnas åt att utveckla varumärket Sjöbo, stärkande av tätorten, större möjligheter till varierat bostadsbyggande samt lobbyarbete för utökad kollektivtrafik och infrastruktursatsningar. Arbetet med att skapa tillväxt har ännu inte gett det resultat som eftersträvas. Det är framförallt en vikande inflyttning som gjort att Sjöbo tappat i förhållande till övriga Skåne. Fortsätter befolkningsökningen under resterande del av året bryts utvecklingen från 2009 och 2010 med minskande befolkning. Som en del i arbetet med att stärka varumärket Sjöbo och för att skapa tillväxt har kommunen varit engagerad i TV4:s Körslaget. Förstudien av Simrishamnsbanan startades under år 2010 och planeras att slutföras under året. Sjöbo har verkat för att även få tillstånd en järnvägsutredning för sträckan Dalby Sjöbo. Det är nu klart att utredningen kommer att omfatta hela sträckan Malmö Simrishamn. Berörda parter kommer att svara för medfinansiering av utredningen och Sjöbos del beräknas uppgå till cirka 2 mnkr. Valfrihetssystem (LOV) inom äldre- och handikappomsorgen införs under året. Under 2010 har kommunen i samverkan med Ystads och Tomelilla kommuner utrett om Sydskånska gymnasieförbundet ska kvarstå i dess nuvarande utformning. Kommunfullmäktige beslutade att ställa sig positiv till en upplösning av förbundet under förutsättning att överenskommelse kan nås i viktiga ekonomiska frågeställningar. Därefter har konsult anlitats för att presentera ett underlag som belyser de ekonomiska effekterna i samband med en upplösning. Utredningen är klar och nästa steg i processen är att upprätta ett avvecklingsavtal. En ny nämndsorganisation har införts och den enskilt största förändringen är att kultur-, turism- och fritidsnämnden upphört och verksamheterna fördelats mellan familjenämnden och kommunstyrelsen. Överförmyndarverksamheten bedrivs fr.o.m gemensamt av Ystad Sjöbo överförmyndarnämnd och ett gemensamt kansli, placerat i Ystad, handlägger ärendena. Arbetet med att införa ett nytt ärende- och dokumenthanteringssystem har påbörjats. När systemet är infört kommer det bl.a. innebära ökad möjlighet för medborgarna att få tillgång till e-tjänster via kommunens hemsida. Kommunstyrelsen har beslutat att en lokalförsörjningsplan för perioden ska upprättas. Planen ska vara klar senast under mars månad Som en del av arbetet med lokalförsörjningsplanen har Familjenämnden bl.a. fått i uppdrag att anpassa omfattningen på lokalerna, till att elevunderlaget under ett flertal år minskat kraftigt. Anpassningen av lokalerna ska vara genomförd inför höstterminen I arbetet med lokalförsörjningsplanen kommer det även att inrymmas hur Lövestad skola eventuellt ska renoveras och/eller byggas 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE om/till. Även simhallens framtida renovering alternativt till- eller nybyggnation kommer att belysas tillsammans med föreningslivets behov av lokaler samt Floras framtida funktion. SKL har genomfört en uppföljning av de nya bidragsreglerna till enskilt bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser som infördes från och med kalenderåret I rapporten anges att de förändrade bidragsreglerna har ökat kommunernas kostnader framförallt på grund av att de fristående skolorna kompenseras med 6 procent för mervärdesskatten. Enligt regeringen skulle de nya bidragsreglerna inte medföra några ökade kostnader för kommunerna. Den kommunala kostnadsutjämningen för LSS har funnits sedan Modellen har varit ifrågasatt dels på grund av att det anses vara ett statligt åtagande och dels till följd av att det utgår från verkställda beslut och därmed får anses vara påverkbar. SKL har nu föreslagit att regeringen gör en översyn av utjämningssystemet bl.a. till följd av att insatser enligt socialtjänstlagen inte ingår i utjämningsmodellerna. Framtid Sjöbo städernas park! För att Sjöbo även framöver ska vara en attraktiv kommun i konkurrensen om nya och befintliga medborgare är det avgörande att erbjuda verksamheter med god kvalité. Genom att erbjuda goda kommunikationer och ett varierat boende har Sjöbo goda förutsättningar att erbjuda mervärde utifrån sitt läge samt naturtillgångar och utvecklas till städernas park. Trots den förstärkning av resultaten som erhålls 2010 och 2011 till följd av ökade skatteintäkter kvarstår det mer långsiktiga problemet för kommunerna att ökningen av intäkterna normalt knappast täcker de behov av verksamhet som demografi och krav på förbättringar ställer. Kommunerna står därmed fortfarande inför stora omprövningar. Utmaningar framöver består bl.a. i att kunna hantera den åldrande befolkningen i kommunen och att föra medel från de verksamheter som minskar till de verksamheter som ökar. Det kommer även att vara viktigt att attrahera personal i en situation med stora pensionsavgångar. Det låga resursutnyttjandet som präglat den svenska ekonomin alltsedan finanskrisen bröt ut har bidragit till att pris- och löneökningarna blivit lägre än normalt. Den för år 2012 nedjusterade prognosen medför antagande om en nedjustering av pris- och löneutvecklingen för Det innebär att skatteunderlaget påverkas dubbelt d.v.s. både till följd av svagare real utveckling och till följd av lägre pris- och löneutveckling. För Sjöbos del innebär den nedjustering av tillväxten som är gjord att skatteintäkterna förväntas minska med cirka 7 10 mnkr i förhållande till budget Dessutom kommer de lägre räntorna resultera i att finansnettot minskar och därmed försämras 2012 års resultat. Samtidigt beräknas kostnader för pris- och löneökningarna bli lägre än budgeterat, vilket kan komma behövas åtgärdas i nämndernas kommunbidragstilldelning för att därigenom möta de minskade skatteintäkterna och det försämrade finansnettot. Den pågående etableringen av ESS och MAX IV kommer att påverka regionen framöver och för Sjöbos del kan det innebära efterfrågan på bostäder och lokaler/mark för företagsetablering. Detta kan bidra till en positiv befolkningsutveckling som bl.a. skulle kunna resultera i att kommunens medelskattekraft höjs. Det förutsätter dock att en kvalitativ samhällsservice kan erbjudas. Kommunen måste framöver ta ställning till hur vattenförsörjningen på sikt ska säkerställas. Oberoende av om valet blir i egen regi eller i samverkan med andra aktörer kommer det att resultera i stora investeringsbehov. 8

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE En effekt av den beslutade bolagiseringen är att ägarstyrningen av bolagen måste utvecklas och under 2011 kommer nya ägardirektiv och bolagspolicy att fastställas. Fullmäktige beräknas i slutet av september besluta om hur stor andel av Sjöbo Energi AB som ska erbjudas till försäljning. När det är klart vilka bolag som Sjöbo kommun kommer att äga framöver är det lämpligt att ta ställning till om det föreligger behov av att bilda en äkta koncern. För att möta den åldrande befolkningens behov är boendefrågan central, bl.a. kommer efterfrågan på trygghetsboende och lämpliga mötesplatser för äldre att öka. HUSHÅLLNING OCH KVALITET För att skapa en grund för god ekonomisk hushållning ur såväl ett verksamhetsmässigt som ett finansiellt perspektiv har nedanstående vision, inriktningsmål och indikatorer fastställts. Vision Sjöbo - en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende Uppföljning av verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige beslutade i februari 2010 om Sjöbo kommuns vision Visionens fem målområden är de samhällsområden där en positiv utveckling påverkar alla kommunens invånare och har stor betydelse för framtidens Sjöbo. Respektive målområde består av upp till fem inriktningsmål. I budgeten har inriktningsmålen kompletterats med indikatorer. En indikator är ett nyckeltal/mått som belyser viktiga aspekter i verksamheten på ett överskådligt sätt och som det är viktigt att sträva efter. Målområde 1 - Livskvalitet Målområdet innefattar fem inriktningsmål som ska bidra till en god livskvalitet för Sjöbobon. Inriktningsmålen avser ett gott liv varje dag och en aktiv fritid, tillgänglighet och delaktighet, attraktivt och mångsidigt boende samt mångfald och valfrihet. Nedanstående indikatorer används för att mäta måluppfyllelsen. INDIKATORER Nöjd kund-index ska förbättras. Andelen medborgare som känner sig trygga och säkra ska öka. Antalet besökare/aktiva i fritids- och kulturlivet ska öka. Antalet mötesplatser ska öka. Andelen brukare som uppger att det förs en dialog/upplever delaktighet med respektive verksamhet ska öka. Antalet besök på Sjöbo kommuns hemsida ska öka. Nyttjandet av kommunens lokaler ska öka. Antalet bostäder ska öka. Antalet valbara aktörer vid erhållande av service ska öka , Nöjd kund-index har försämrats för Sjöbos del. Det är endast indexet för vatten och avlopp samt fritid- och kultur som har förbättrats i förhållande till den tidigare mättningen. Den största försämringen återfinns inom miljöarbetet, renhållning samt fritid och idrott. Verksamheterna arbetar aktivt med att försöka möta medborgarnas krav på service samt att förbättra kommunikationen om kommunens verksamheter. 3 Mäts med ett index där 0 är det bästa resultatet och 6 det sämsta. 4 Uppgifter avser antalet besök t.o.m. augusti månad. 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Beträffande indikatorerna andelen medborgare som känner sig trygga och andelen brukare som uppger att det förs en dialog/upplever delaktighet med respektive verksamhet kommer mätning att genomföras 2012 respektive under hösten. Målområde 2 - Kunskap Inriktningsmålen elevens förutsättningar står i centrum, hög kvalitet på den pedagogiska verksamheten, möjligheter för livslångt lärande och yrkesinriktad högre utbildning ska bidra till att öka resultaten i skolan och befolkningens utbildningsnivå. Därigenom ska tillgången på välutbildad arbetskraft säkras och befolkningens möjligheter att konkurrera om arbetstillfällen alternativt driva egna företag ska öka ytterligare. Uppgift om utfall för ett flertal indikatorerna inom målområdet kommer att erhållas under hösten. Behörigheten till gymnasieskolan utvecklats mycket positivt i förhållande till 2010 och målsättningen med indikatorn uppnås. Såväl indikatorn avseende kulturskolan som biblioteken bedöms uppnådd trots att det föreligger svårighet att mäta verksamheten. Kulturskolan kommer under hösten att utökas med bildkonstskola och biblioteket har genom införande av en webbaserad hemsida ökat tillgängligheten. Målområde 3 - Företagande och arbete INDIKATORER Elevernas inflytande över det egna lärandet ska öka. Andelen barn/elever som anger att det känns bra att gå till förskolan/skolan ska öka. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program ska öka. Andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan ska öka. 5 Det estetiska utbudet på kulturskolan ska öka. Tillgängligheten till biblioteken ska öka. Antalet deltagare som slutför utbildningen (vuxenutbildning) och blir godkända ska öka. Antalet eftergymnasiala utbildningsplatser ska öka % - 87 % - 80 % 91,5 % 76 % Genom inriktningsmålen positivt klimat för entreprenörskap, fortsatt satsning på de gröna näringarna ett livskraftigt näringsliv och samverkan med forskning och utbildning eftersträvas ett mångfasetterat lokalt näringsliv som kan bidra till en hög förvärvsfrekvens och en hållbar utveckling. INDIKATORER Kommunens placering i Svenskt näringslivs ranking ska förbättras. Det ska finnas kvm mark tillgängligt för företagsetablering Antalet företag ska öka (gröna näringar). Antalet företag ska öka (livskraftigt näringsliv). Antalet kommunala projekt med universitet/högskola ska öka > > Målområde 3 uppvisar en hög grad av måluppfyllelse och för 2011 är det endast indikatorn kommunens placering i Svenskt näringsliv som inte uppnås. Det arbetas aktivt med att förbättra kommunens ranking och bl.a. har i Sjöbo, under sommaren, NyföretagarCentrum Öresund öppnat. 5 Då mätetal saknas i enlighet med indikatorns definition avser rapporteringen Andel elever, som fullföljt gymnasieutbildning inom tre år exkl. introduktionsprogram, ska öka. 10

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målområde 4 - Infrastruktur Inriktningsmålen ska bidra till att för Sjöbobon skapa goda kommunikationsmöjligheter i det hållbara samhället. Målområdets inriktningsmål är utbyggnad av vägnät och ökad trafiksäkerhet, kortare pendlingstider, fler bussturer och spårbunden trafik samt modern ICT. INDIKATORER Svåra olyckor och dödsolyckor i trafikmiljö ska minska. Pendlingstiden ska minska, antalet bussturer ska öka och spårbunden trafik ska finnas. Samtliga hushåll ska ha möjlighet till att nå internet med en kommunikationshastighet om lägst 24 Mbit/sek senast Antalet e-tjänster på hemsidan ska öka /10 0/ Flera indikatorer inom målområdet är svåra att mäta då tillgänglig statistik saknas inom området. Det kan dock konstateras att pendlingstiderna blivit kortare efter utbyggnaden av bussgator och busstunnel. Dessutom planeras en utökning av bussturer till Lund, Malmö och Ystad. Förstudie av Simrishamnsbanan kommer att färdigställas under 2011 och en järnvägsutredning för sträckan kommer att påbörjas Kommunen arbetar aktivt med att utöka hushållens möjlighet till bredband. Utbyggnad av fiber i samtliga telestationer beräknas vara klar våren INDIKATORER Energiförbrukningen ska minska i den kommunala verksamheten. Mängden restavfall i kärl ska minska. Andelen hushåll anslutna till kommunalt avlopp och vatten ska öka. Kommunens totala koldioxidbelastning per invånare ska minska Antalet icke godkända enskilda avlopp ska minska Arbetet med att bidra till det hållbara samhället pågår och bl.a. har möjligheter till att källsortering utökats och arbetet med att ansluta fastigheter till kommunens va-nät pågår. Uppföljning av finansiella mål för god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv är överordnat god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Siffrorna i tabellerna till uppföljningen nedan bygger på utfallet för 2009 och 2010, prognosen för 2011, budget 2012 samt plan för Mål Över en femårsperiod ska årets resultat vara lägst 2 % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 6 Sjöbo är med i PRIOS, som är ett samverkans projekt med ett flertal Skånska kommuner, som syftar till att utforma en e- tjänstplattform. Målområde 5 - Hållbar utveckling Kommunen arbetar för att alla invånare ska kunna bo och verka i Sjöbo utan att belasta miljön. Det finns ett väl utbyggt system för förnyelsebar energi. Vi hushållar med våra naturresurser och tar hänsyn till våra miljövärden och klimatutvecklingen. 6 Målet mäts två år bakåt, innevarande år och plan två år framåt. 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Uppföljning RESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL SKATTEINTÄKTER OCH KOMMUNAL- EKONOMISK UTJÄMNING (mnkr) Justerat årets resultat 18,4 41,3 6,0 13,4 13,5 92,6 Skatteintäkter inkl utjämning Årets resultat i andel av skatteintäkter 2,6 % 5,6% 0,8 % 1,7 % 1,7 % 2,5 % & kommunalekonomisk utjämning För att finansiera verksamheten över tiden krävs normalt sett mer än ett nollresultat. Resultaten ska även skapa ett utrymme för finansiering av investeringar och för att värdesäkra anläggningstillgångar. Av ovanstående tabell framgår det att målsättningen förväntas att uppnås för 2011 då resultatet sammanlagt är 2,5 % av de totala skatteintäkterna inkl utjämning för samma period. En stor del av det sammanlagda resultatet för perioden uppnåddes år I ett längre perspektiv är resultatet år 2011 för svagt i förhållande till målsättningarna. Även de budgeterade resultaten åren är svaga i ett längre perspektiv. En högre resultatnivå kommer att krävas de kommande åren ifall målsättningen ska uppnås. Mål Över en femårsperiod ska inte nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten överstiga summan av avskrivningar och årets resultat för denna verksamhet 7 Uppföljning NETTOINVESTERINGAR FÖR DEN SKATTEFINANSIERADE VERKSAMHETEN I FÖRHÅLLANDE TILL INVESTERINGS- UTRYMME FÖR DENNA VERKSAMHET (mnkr) Resultat skattefinansierad 24,9 41,0 6,0 13,4 13,5 98,8 verksamhet Avskrivninga r skattefinansierad 23,4 12,9 10,6 11,7 12,6 71,2 verksamhet Investeringsutrymme 48,3 53,9 16,7 25,1 26,1 170,1 Nettoinvesteringar skattefinansierad 62,3 18,0 34,7 23,6 20,1 158,7 verksamhet Skillnad investeringsutrymme & nettoinvesteringar -14,0 35,9-18,0 1,5 6,0 11,4 Som framgår av tabellen klaras målet för i år förutsatt att prognosen inte försämras nämnvärt. Det bör dock påpekas att överskottet 2010 bidrar starkt till att målsättningen uppnås då målsättningen baseras på ett genomsnitt över fem år. Att de budgeterade resultaten tillsammans med avskrivningarna, d.v.s. investeringsutrymmet, är större än investeringarna åren 2012 och 2013 bidrar också till att målsättningen klaras. Åren 2009 och 2011 investeras det mer än vad som finns i investeringsutrymme i form av resultat och avskrivningar. Mål Nämndernas samlade budgetavvikelse mätt som andel av nettokostnader får ej vara negativ. 7 Målet mäts två år bakåt, innevarande år och plan två år framåt. 12

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Uppföljning NÄMNDERNAS BUDGETAVVIKELSE ENLIGT DRIFTREDOVISNING (mnkr) Avvikelse 19,1 8,6-7,0 Enligt driftredovisningen prognostiserar nämnderna inklusive den gemensamma verksamheten ett underskott på 7,0 mnkr. Det innebär att målsättningen inte uppfylls år Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning Sjöbo kommun har en i många fall kostnadseffektiv verksamhet i kombination med god kvalitet och ett brett utbud av tjänster. Under senare år har stora investeringar gjorts i bland annat skollokaler vilket lett till höga lokalkostnader. Däremot är kommunens pensionsskuld upparbetad före 1998 bland de lägsta i landet beräknat i kronor per invånare. Kommunens mål för god ekonomisk hushållning har inte kunnat följas upp fullt ut, då underlag ännu saknas. Trots detta kan det redan nu konstateras att målen för god ekonomisk hushållning inte förväntas att nås till alla delar under De mål som återstår att uppnå berör bland annat kommunens mål för budgetföljsamhet, nöjdkund index och näringslivsklimat. Sammanvägt bedöms kommunen inte fullt ut uppnå målsättningen med god ekonomisk hushållning av alla resurser. God ekonomisk hushållning för Sjöbo kommuns del blir att även fortsättningsvis klara balansgången mellan uppsatta mål och låga nettokostnader är det första året med den nya visionen och därmed en ny styrmodell. De indikatorer som används behöver utvärderas och i vissa fall ersättas då det inte alltid finns tillgång till mätetal. 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, bolag och förbund Kommunstyrelsen ansvarar för att hålla uppsikt över kommunens samlade verksamhet. Detta omfattar såväl nämnder som kommunala bolag och förbund. Styrdokument som budget, delårsrapport, intern kontroll och ekonomistyrningsprinciper utgör viktiga delar i kommunstyrelsens arbete med uppsikten. Nämnderna, bolagen och förbunden kallas årligen till kommunstyrelsen samt därutöver om det anses befogat. Viktiga händelser Styrningen har inför 2011 förändrats genom att kommunfullmäktige styr utifrån verksamhetsperspektiv istället för som tidigare utifrån ett nämndsperspektiv. För nämndernas del innebär det att medel, tilldelade av kommunfullmäktige, endast får omfördelas mellan de verksamheter som nämnden ansvarar för under förutsättning att målen för den aktuella verksamheten bedöms uppfyllas. Som en del av arbetet med 2011 års budget har även målstyrningen utvecklats och indikatorer införts. Respektive förvaltning har fr.o.m upprättat en verksamhetsplan av vilken det framgår hur arbetet ska bedrivas för att de av fullmäktige fastställda målen ska kunna uppnås. Ett nytt attestreglemente och nya tillämpningsanvisningar till attestreglementet samt betalningspolicy har fastställts. Attestreglementet gäller fr.o.m En översyn av exploateringsprocessen samt den affärsdrivande verksamheten planeras att genomföras under året. Arbetet med att decentralisera kostnadsansvaret för ITkostnaderna planeras dessutom att slutföras under året. Organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Revision Kommunala uppdragsföretag Nämnder Bolag Förbund/Gemensam nämnd Skolskjutsar - Vannarpsbussarna AB, Österlenbuss AB, Sydbuss AB, Färs Taxi HB Yrkesförberedande gymnasiala kurser - Liber Hermods AB och Medlearn AB SFI - Liber Hermods AB Grundlägg. & gymnasial vux - Liber Hermods AB Vård- och omsorgsnämnd Familjenämnd Miljö- och byggnadsnämnd Sjöbo Energi AB 100 % Sjöbo Koncern AB 100 % Sjöbo Elnät AB 100% Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund 20 % Sydskånska Gymnasieförbundet 31 % Överförmyndarnämnd (drivs tillsammns m Ystad) Renhållning - Ohlssons i Landskrona AB Teknisk nämnd Valnämnd AB Sjöbohem 100 % Färs Industrilokaler AB 100 % 14

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nämndernas, bolagens och förbundens resultat Nämndernas resultat En förutsättning för en ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet, vilket samtidigt är ett av de finansiella nyckeltalen för god ekonomisk hushållning. Netto (Mkr) Budget Periodresultat Prognos Avvik - else Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse +2,6 92,2 92,2 0,0 Familjenämnd +2,6 406,1 410,8-4,7 Vård- och omsorgsnämnd -3,2 218,2 220,2-2,0 Teknisk nämnd +2,1 27,7 27,2 +0,5 Miljö- och byggnadsnämnd -1,0 2,4 3,3-0,9 Valnämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 Överförmyndar nämnd -0,1 1,7 1,7 0,0 Revision +0,2 1,0 1,0 0,0 Gemensam verksamhet -0,8 12,0 11,9 +0,1 Summa skattefinansierad +2,4 761,2 768,2-7,0 Affärsdrivande verksamhet Summa totalt kommunen -0,1 0,0 0,0 0,0 +2,3 761,2 768,2-7,0 Det prognostiserade underskottet uppgår till -7,0 Mkr och är hänförbart till familjenämnden, vård- och omsorgsnämnden samt miljö- och byggnadsnämnden. Med undantag för tekniska nämnden och gemensam verksamhet, som prognostiserar överskott, förutser övriga nämnder ett nollresultat för sin verksamhet. Gemensam verksamhet belastas av högre pensions- och semesterskuldskostnader än budgeterat vilket dock uppvägs av att prognosen för medel till förfogande är att dessa medel (5,0 mnkr) inte behöver tas i anspråk Det prognostiserade underskottet för familjenämnden avser kostnader för ersättning till enskilt bedriven förskola och skola samt ökade kostnader för försörjningsstöd och institutionsplaceringar. För vuxenutbildning, gymnasieverksamheten och arbetsmarknadsåtgärder prognostiseras däremot överskott. Vård- och omsorgsnämnden prognostiserar ett underskott på -2,0 mnkr. Det är verksamheten för funktionshindrade som uppvisar ett underskott (-3,5 mnkr), främst beroende på ökade kostnader inom personlig assistans, medan äldreomsorgen prognostiseras gå med ett överskott(+1,5 mnkr). Miljö- och byggnadsnämndens underskott beror delvis på att antalet bygglov är något mindre än föregående år samtidigt som en ny lagstiftning införts som kräver mer administration och inspektionsarbete. Även inom miljö- och hälsoskyddsverksamheten finns ett mindre underskott då prognosen är att inspektionsbesöken inte når upp till budget eftersom lantbrukstillsynen krävt mer tid än vad som ingår i taxan. Bolagen och förbundens resultat Resultat efter finansiella poster i kommuns helägda bolag (mnkr) Period resultat Budget Prognos Avvikelse AB Sjöbohem +10,2 +6,2 +7,3 +1,1 Färs Industrilokaler +1,0 +1,1 +0,8-0,3 AB Sjöbo Energi AB +1,0 +4,1 +1,4-2,7 Sjöbo Elnät AB +5,9 +6,8 +8,1 +1,3 Sjöbo koncern AB SÖRF 8 +2,0 +0,2 +1,0 +0,8 Sydskånska Gymnasieförbundet +6,2 +3,0-2,5-5,5 AB Sjöbohem Under året har sju lägenheter färdigställts i Sjöbo tätort. Lägenheterna blockhyrs av vård- och omsorgsverksamheten. Bygg- 8 SÖRF Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund 15

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE nation av lägenheter har påbörjats i Blentarp och ett flertal lägenheter var uthyrda i samband med byggstart. Under hösten kommer byggnation av tio lägenheter på Grimstofta att påbörjas. Resultat efter finansiella poster prognostiseras till +7,3 mnkr och därmed erhålls en förbättring av resultatet med 1,1 mnkr i förhållande till såväl delårsrapport 1 som budgeterat resultat. Förbättringen är hänförbar till intäkterna och beror på ersättning i samband med försäkringsskador, reavinst samt något högre hyres- och lokalvårdsintäkter. Bolaget bedömer att de kommer klara målsättningarna i ägardirektiven beträffande driftsnetto, soliditet och att bostäder ska finnas på varje serviceort. Däremot bedöms inte målet som anger att bostäder skall finnas i sådan omfattning att invånarna i Sjöbo kommun kan erbjudas bra boende kunna uppfyllas. Färs Industrilokaler AB Färs Industrilokaler ägs av AB Sjöbohem och då det inte upprättas någon koncernrapport redovisas bolagen var för sig. Bolagen kommer att fusioneras Bolaget prognostiserar efter finansiella poster +0,8 mnkr i resultat och därmed har resultatet försämrats med 0,3 mnkr i förhållande till delårsrapport 1. Även avvikelsen i förhållande till budgeterat resultat uppgår till -0,3 mnkr. Sjöbo Energi AB Bolaget minskar sin prognos och för helåret prognostiseras +1,4 mnkr vilket är en försämring i förhållande till budgeten med 2,7 mnkr. Prognosen har försämrats något såväl förhållande till delårsrapport 1 som den senaste uppföljningen då avvikelsen uppgick till -2,0 mnkr respektive -2,5 mnkr. På grund av stark kyla under januari och februari var bolaget tvunget att köpa in högre volymer än beräknat till ett dyrare pris än budgeterat. Till skillnad mot den situation som uppstod 2010 har avvikelsen mellan säkrad volym och efterfrågad volym inte varit lika stor Samtidigt har spotpriset varit lägre 2011 än Som en effekt av att inköpspriset under de första månaderna översteg försäljningspriset minskar bolaget prognosen för helåret. Därutöver bidrar även återbetalningen till Sjöbo Elnät AB av felaktig avräkning av nätförluster till det försämrade resultatet. Sjöbo Elnät AB Bolaget prognostiserar +8,1 mnkr vilket innebär en förbättring i förhållande till budgeten med 1,3 mnkr. Förbättringen är hänförbar till kostnaderna och beror på att återbetalning erhålls från Sjöbo Energi AB med 1,7 mnkr till följd av att nätförlusterna var felaktigt avräknade i samband med årsskiftet. Bolaget räknar med att överföra 137 GWh under året att jämföra med 2010 då överföringen uppgick till 151 GWh. Den aviserade medelbrottstiden utslagen per kund har uppgått till 4 minuter medan den oaviserade medelbrottstiden uppgått till 86 minuter. Därmed beräknas den oaviserade medelbrottstiden bli sämre än den budgeterade som anges till 56 minuter. Investeringen beräknas under året uppgå till 5,2 mnkr och avser förstärkning av nätet på Vollsjö torg, kabelgrävning på Näsbylinjen och förstärkning av reservmatning till Sjöbo tätort. Sjöbo koncern AB Bolaget har varit vilande under 2011 i avvaktan på ställningstagande om bildande av en aktiebolagsrättslig koncern. Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund är ett kommunalförbud som ansvarar för att organisera räddningstjänsten för kommunerna Simrishamn, Ystad, Tomelilla, Skurup och Sjöbo. 16

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Hösten 2009 begärde Simrishamns, Ystads, Tomelilla och Sjöbo kommuner utträde ur förbundet. Uppsägningstiden är 3 år. Kommunerna är överens om att Skurup ska utträda ur förbundet och de övriga kommunerna återinträda per Parterna har inte kunnat enats om en avsiktsförklaring som reglerar förändringen av förbundet. I och med att förbundet kommer att minska med en medlemskommun behöver verksamheten anpassas till det minskade uppdraget. Det är därmed viktigt att åtgärder vidtages under 2011 och 2012 så att verksamheten är rätt dimensionerad inför Förbundet prognostiserar +1,0 mnkr i resultat vilket är än förbättring med 0,8 mnkr i förhållande till såväl delårsrapport 1 som budget. Det förbättrade resultatet förklaras av att en reglering av förbundets pensionsskuld i förhållande till Ystad kommun har genomförts. Detta resulterar för förbundets del i en positiv avvikelse med 1,9 mnkr. Sydskånska Gymnasieförbundet Sydskånska Gymnasieförbundet är ett kommunalförbud som ansvarar för att organisera gymnasieutbildningen för kommunerna Ystad, Tomelilla och Sjöbo. Efter några år med negativa resultat redovisade förbundet +3,1 mnkr I enlighet med balanskravet ska underskott återställas inom en treårsperiod och det kvarstår 9,2 mnkr att återställa. För 2011 prognostiseras -2,5 mnkr och därmed har prognosen försämrats med 6,5 mnkr samtidigt som 7 mnkr tillförts. I förhållande till budgeten innebär det en avvikelse med -5,5 mnkr. Antalet elever i förbundets egna skolor minskar dels till följd av den demografiska utvecklingen och dels till följd av att antalet elever som väljer att gå i fristående skolor och i andra kommuner ökar. Förändringen innebär att ersättningen till fristående skolor och interkommunalersättning överstiger budgeten med 9,7 mnkr. Samtidigt måste det ställas krav på de egna skolorna att anpassa organisationen och därmed minska kostnaderna till följd av att antalet elever minskat i verksamheten. Till följd av felaktig hantering av KPA har förbundet belastats med pensionskostnader som avser Ystad och Tomelilla kommuner. Felet har rättats under 2011 och det innebär för förbundets del att cirka 6,2 mnkr återbetalas samt att kostnaderna för resterande del av 2011 minskar med 1 mnkr. Förbundet och representanter för medlemskommunerna är överens om att 3 mnkr av de återbetalda medlen ska användas till ökade kostnader som uppstår i samband med införandet av Gy 11. Resterande del d.v.s. 4,2 mnkr ska bokföras direkt som förändring av eget kapital. I och med att hela effekten till följd av återbetalningen av pensionskostnaderna beaktats i prognosen erhålls ett underliggande underskott som uppgår till cirka 10 mnkr. Verksamheten har att även framöver hantera anpassningar till följd av att antalet elever i gymnasieskolan minskar kraftigt fram till och med Även en ökande etablering av antalet friskolor tillsammans med det fria söket bidrar till omställningsbehovet, då antalet elever ökat i dessa verksamheter. EKONOMI Finansiell analys Resultat för perioden januari - augusti För perioden redovisas +23 mnkr i resultat. Verksamhetens nettokostnader har jämfört med samma period föregående år ökat med 128 mnkr. Den stora ökningen av nettokostnaden beror huvudsakligen på minskade intäkter. 2010, var till följd av försäljning av fastigheter och elhandel, ett exceptionellt år. Neutraliseras nettokostnaderna till följd av reavinster som uppstod i samband med försäljningarna har 17

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE verksamhetens nettokostnader istället ökat med cirka 22 mnkr. Budgeten medger en ökning av verksamhetens nettokostnader med totalt 131 mnkr under Rensat för reavinster har verksamhetens intäkter minskat med knappt 1 mnkr i förhållande till samma period Verksamhetens kostnader har ökat med 20 mnkr. Prognos Prognos för år 2011 har upprättats med nämndernas prognoser som underlag. Årets resultat 2011 års resultat prognostiseras till +6,6 mnkr vilket är 5,1 mnkr bättre än det budgeterade resultatet som uppgår till +1,5 mnkr. Av det prognostiserade resultatet är -7,4 mnkr hänförligt till verksamheternas nettokostnader medan +9,9 mnkr avser skatter och generella statsbidrag och finansnettot svarar för +2,7 mnkr. I samband med delårsrapport 1 angavs resultatet till +4,7 mnkr och innebär att prognosen förbättrats med 1,9 mnkr. Merparten av resultatförbättringen är hänförbar till finansnettot men även verksamhetens nettokostnader uppvisar en mindre förbättring med +0,9 mnkr. Verksamhetens nettokostnader För att möjliggöra egen finansiering av investeringar krävs att det råder balans mellan verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter, bidrag och finansnetto. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, statsbidrag och finansnetto uppgick 2010 till 82 % att jämföra med 2009 då den uppgick till 97 %. Även här påverkas 2010 positivt av engångsintäkter till följd av bolagiseringen. För 2011 beräknas nettokostnadernas andel uppgå till 99 %, vilket förklaras av det svaga resultatet som budgeterats och prognostiseras för året. Verksamhetens nettokostnader beräknas för 2011 överstiga budgeten med 7,4 mnkr. Av avvikelsen är +8 mnkr hänförbar till verksamhetens intäkter medan 15 mnkr är hänförbart till verksamhetens kostnader och resterande -0,3 mnkr beror på avskrivningarna. Underskottet erhålls framförallt till följd av att kostnaderna för försörjningsstöd, institutionsvård, pensioner och semesterlöneskuld är högre än beräknat. AVSKRIVNINGAR mnkr Bokslut 2010 Budget 2011 Prognos 2011 Skattefinansierat 12,9 10,3 10,7 Affärsdrivande 2,8 3,3 3,2 SUMMA 15,7 13,6 13,9 Avskrivningarna förväntas bli 0,3 mnkr högre än budgeterat. Avvikelsen är hänförbar till såväl den skattefinansierade som den avgiftsfinansierade verksamheten som prognostiserar -0,4 mnkr respektive +0,1 mnkr i avvikelse. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning samt fastighetsavgift För 2011 beräknas skatteintäkter att erhållas med 590,7 mnkr medan generella statsbidrag och utjämning förväntas uppgå till 157,3 mnkr. De redovisade skatteintäkterna har baserats på taxeringsutfallet för inkomståret 2009 och Sveriges Kommuner och Landstings skatteunderlagsprognos för år 2011 enligt cirkulär 11:34 avseende skatter samt cirkulär 11:16 avseende fastighetsavgift. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning redovisar en avvikelse i förhållande till budgeten med +10 mnkr varav skatteintäkterna svarar för +12,2 mnkr. Slutavräkningen för 2011 beräknades i budgeten till 2,7 mnkr. I enlighet med den senaste prognosen beräknas slutavräkningen istället bli +12,5 mnkr. Förbättringen beror huvudsakligen på att skatteunderlaget, framförallt i slutet av 2010, ökat mer än vad som förväntades när uppräkningsfaktorerna fastställdes hösten För de generella statsbidragen och utjämningsbidragen prognostiseras -2,3 mnkr. Av underskottet är -3 mnkr hänförbart till inkomstutjämningen medan kostnadsut- 18

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE jämningen svarar för -0,6 mnkr. Underskottet uppstår beroende på färre invånare än vad som tidigare beräknats. För övriga delar av de generella statsbidragen och utjämningen prognostiseras mindre överskott i förhållande till budgeten. Finansnetto Nettoinvesteringar, mnkr Bokslut Budget Prognos FINANSNETTO, mnkr Bokslut Bokslut Budget Prognos Finansnettot förväntas för 2011 uppgå till +19,1 mnkr, en förbättring med 2,7 mnkr i förhållande till budgeten och en försämring i förhållande till 2010 då finansnettot uppgick till 23,9 Mkr. Efter att finansnettot successivt förbättrats sedan år 2008 förväntas det åter försämras fr.o.m Försämringen förklaras med ökande marknadsräntor tillsammans med ökande upplåning. Investeringar I de fall ett investeringsprojekt inte startas och budgeten inte ianspråktages helt eller delvis ska nämnd från och med 2010 års budget ansöka om nytt investeringsbelopp för att kunna genomföra investeringarna. Nämnderna har ansökt om ombudgetering med totalt 26 mnkr. Den största enskilda ombudgeteringen avser överföringsledning Blentarp Sövde Sjöbo etapp I och uppgår till 22 mnkr. Skattefinansierat Affärsdrivande Nettoinvesteringar har tom andra tertialet gjorts med 12,6 mnkr vilket är en minskning i förhållande till samma period 2010 då investeringarna uppgick till 14 mnkr. Årets totala investeringar beräknas uppgå till 40,4 Mkr. Det är en kraftig höjning i förhållande till 2010 då kommunen investerade för 20,4 mnkr. Merparten av ökningen i förhållande till 2010 återfinns i den skattefinansierade verksamheten och beror på inköpet av industrifastigheten Laxen 4 för drygt 13 mnkr. En mycket lägre investeringsvolym än budgeterat prognostiseras för 2011 jämfört med budget. Merparten av avvikelsen är hänförbar till den affärsdrivande verksamheten som prognostiserar ett överskott med 34,5 mnkr. Soliditet Den förstärkta soliditeten år 2010 är framförallt ett resultat av försäljningen av fastigheterna och elhandelsverksamheten men även 2010 års starka resultat och den ovanligt låga investeringsvolymen bidrar. Soliditeten 2011 prognostiseras att i princip vara oförändrad jämfört med bokslutet

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE % Soliditet Soliditet enligt balansräkningen Soliditet inkl hela pensionsåtagandet Soliditeten beräknas på två sätt; antingen genom att ansvarsförbindelsen för pensionerna klassificeras som långsfristig skuld eller att pensionsårtagandet fortsatt klassificeras som en ansvarsförbindelse. Den justerade soliditeten uppgick vid årsskiftet till 26 %. Samma soliditet beräknas per uppgå till 26 %. Skuldsättning I nedanstående tabell redovisas skulder till kreditinstitut. Utöver dessa finns det skulder i form av lån till Region Skåne avseende förskottering till Trafikverket, långfristiga förutbetalda intäkter m.m. LÅNESKULD, mnkr Bokslut Budget Skulder kred institut Prognos 2011 Låneskulden beräknas öka med 37 mnkr i förhållande till 2010 och uppgår därmed till 364 mnkr. Hitintills under året har upplåningen ökat med 38 mnkr. Samtidigt som kommunen per har en extern låneskuld, vilken inklusive skulden till Region Skåne och exklusive checkräkningskrediten uppgår till 451,6 mnkr, vidareutlånas totalt 827,2 mnkr. Merparten av utlåningen avser AB Sjöbohem som lånat 592,5 mnkr. Därutöver har Trafikverket lånat 91,8 mnkr. Övrig utlåning avser Sjöbo Elnät AB, Sjöbo Energi AB, Färs Industrilokaler AB m.fl. Borgensåtaganden Borgensförpliktelserna uppgår till 1,2 mnkr, och avser egna hem samt SYSAV. Dessutom har Sjöbo kommun ingått solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sveriges AB:s samtliga förpliktelser. Borgensförpliktelserna bedöms utgöra en låg risk för kommunen med undantag för egna hem, för vilka risknivån bedöms vara något högre. Dessa belopp är försumbara och bedöms påverka risknivån endast ytterst marginellt. De totala pensionsåtagandena Pensionsåtagandena redovisas enligt den s.k. blandmodellen innebärande att pensioner som intjänats fram till 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Därefter redovisas pensionerna för de anställda som avsättning avseende de två följande åren. Från och med år 2000 betalas en premie avseende pensionerna och den anställde beslutar om placeringen hos pensionsförvaltare. Avsättningar Avsättningen redovisas till 6,3 mnkr per vilket är en ökning med 0,3 mnkr sedan årsskiftet. I Sjöbo kan visstidspensioner utgå till förtroendevalda och för närvarande omfattas två förtroendevalda av förmånen. Utöver avsättningen till de förtroendevalda avser resterande del av avsättningen, 3,7 mnkr, intjänad pensionsrätt inkl särskild löneskatt. 20