Delårsrapport januari - april

Transkript

1 Delårsrapport 1 januari - april

2 INLEDNING Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN 4 Utvecklingen i världen 4 Kommunernas utveckling 4 Befolkning 5 Bostäder 6 Arbete 6 Årets viktigaste händelser 7 Framtid 8 HUSHÅLLNING OCH KVALITET 8 Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning 8 Uppföljning av indikatorer för god ekonomisk hushållning 11 KOMMUNSTYRELSENS UPPSIKTSPLIKT ÖVER NÄMNDER, FÖRBUND OCH BOLAG 12 Viktiga händelser 12 Organisation 12 Nämndernas, bolagens och förbundens resultat 13 EKONOMI 15 Finansiell analys 15 PERSONALRESURS 19 VERKSAMHETERNA Kommunövergripande verksamhet 21 Politisk verksamhet 21 Verksamhet för funktionshindrade 21 Äldreomsorg 22 Individ- och familjeomsorg 22 Förskole-, skolbarnomsorg samt grundskoleverksamhet 23 Gymnasieskolan 23 Vuxenutbildning och flyktingverksamhet 24 Turism- och fritidsverksamhet 24 Kulturverksamhet 24 Teknisk verksamhet avgiftsfinansierad 24 Teknisk verksamhet skattefinansierad 25 Miljö- och hälsoskyddsverksamhet 25 Plan- och byggverksamhet 25 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning 26 Balansräkning 27 Kassaflödesanalys 28 Noter 29 Driftredovisning 36 Investeringsredovisning 37 Exploateringsredovisning 38 Finansiell rapport om lån och placeringar 40 Kommunstyrelsens förslag till delårsrapport (-05-31)

3 INLEDNING SAMMANFATTNING För Sjöbo kommuns del prognostiseras ett överskott med 4,7 miljoner kronor, vilket är 3,2 Mkr bättre än det budgeterade resultatet. I förhållande till budgeten så är det skatter samt finansnettot som bidrar till resultatförbättringen medan verksamhetens nettokostnader samtidigt försämrar resultatet med 8,3 Mkr. Försämringen beror huvudsakligen på ökade kostnader för försörjningsstöd, ersättning till enskilda förskolor/skolor, institutionsvård, pensionskostnader och semesterlöneskuld. Resultaträkningen utgör underlag för avstämning mot kommunallagens krav på ekonomisk balans. Vid avstämning mot balanskravet ska extraordinära poster och realisationsvinster frånräknas resultatet. Det för år prognostiserade resultatet visar att kommunen förväntas uppfylla det lagstadgade kravet på ekonomisk balans. RESULTAT ENLIGT BALANSKRAV, Mkr Årets resultat enligt resultaträkning +4,7 Avgår realisationsvinster -0,2 Justerat resultat +4,5 Kommunens mål för god ekonomisk hushållning har inte kunnat följas upp fullt ut då underlag ännu saknas. Trots detta kan det konstateras att målen för god ekonomisk hushållning inte förväntas att nås till alla delar under. Likväl bedöms kommunen ha god ekonomisk hushållning av alla resurser. De mål som återstår att uppnå berör bland annat kommunens mål för budgetföljsamhet och näringslivsklimat. 3

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN! Utvecklingen i världen God fart i världsekonomin! Nästan 1 tre år efter att finanskrisen gick in i sitt akuta skede och drog med sig världsekonomin i den tväraste konjunkturnedgången sedan 1930-talsdepressionen, har den globala konjunkturen inlett en uthållig återhämtning. Hittills har tillväxtländer som Kina, Indien med flera varit viktiga tillväxtmotorer i återhämtningen. Under de senaste månaderna finns det tecken på att USA:s konsumenter börjat öka konsumtionen även om den amerikanska återhämtningen är betydligt svagare än brukligt. Bedömningen är att världsekonomin befinner sig i en uthållig återhämtning och att det blir bra tillväxt i världen de kommande åren. Världens BNP förväntas växa med runt 4,5 procent per år. Tillväxten för Sveriges exportmarknader förväntas emellertid bli lägre, knappt 3 procent. Kvardröjande risker för den ekonomiska återhämtningen utgörs framförallt av Europas skuldkris och geopolitisk oro i Norra Afrika. Den kraftiga prisuppgången som skett de senaste åren på råvaror, särskilt metaller, livsmedel och jordbruksråvaror utgör en risk för världsekonomin. Svensk ekonomi var en av de ekonomier bland OECD-länderna som föll snabbast och djupast i samband med finanskrisen. Nu tillhör Sverige de ekonomier som återhämtningen gått allra snabbast för. Förutom tillväxtländer som Kina är det exportintensiva ekonomier med inriktning på investerings- och insatsvaror med relativt 1 Omvärldsuppgifter i förvaltningsberättelsen är hämtad från Sveriges Kommuner och Landstings Ekonomirapporten, om kommunernas och Landstingens ekonomi maj. goda statsfinanser som tagit täten i återhämtningen. Sverige delar inte de problem som många andra länder har då de offentliga finanserna är i god ordning, hushållens ekonomi är stark och banksektorn har inte haft några större lik i garderoben. Efter att BNP minskat såväl 2008 som 2009 uppgick tillväxten till 5,3 procent Den positiva utvecklingen har fortsatt även med en förväntad ökning av BNP med 4,8 procent. För att finna två på varandra följande år med så höga tillväxttal får man gå till 1960-talet. Trots den snabba återhämtningen är resursutnyttjandet i ekonomin som helhet fortfarande lågt. Därmed finns det förutsättningar för fortsatt höga tillväxttal, växande sysselsättning och lägre arbetslöshet. Det är inte realistiskt att förvänta sig lika starka tillväxttal de kommande åren. Räntan har befunnits på historiskt låga nivåer. En övergång från dagens låga ränteläge till högre och mer normala räntor förväntas, när nu konjunkturen vänt. Riksbankens bedömning enligt den senaste prognosen är att reporäntan kommer att nå 4 procent under Kommunernas utveckling Kommunernas skatteintäkter är helt avhängiga av konjunkturen i Sverige. En minskning av antalet arbetade timmar resulterar i en lägre ökningstakt gällande skatteintäkterna eller en minskning av dessa. Samtidigt som en ökning av antalet arbetslösa leder till en ökning av kommunens kostnader avseende arbetsmarknadsåtgärder och försörjningsstödet. Till följd av kraftigt höjt statsbidrag och återhållsam kostnadsutveckling blev 2009 och 2010 två av de resultatmässigt bästa åren någonsin för kommunerna. Kalkylerna för kommande år tyder däremot på ett begränsat utrymme. I och med att merparten av det statliga konjunkturstödet avvecklas år innebär det 4

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE att intäkterna för sektorn totalt sett ökar marginellt trots att skatteunderlaget ökar kraftigt. förväntas sektorn att uppnå målet för god ekonomisk hushållning d.v.s. att resultatet är mer än två procent av skatter och statsbidrag. Redan år 2012 förväntas resultatet sjunka och sektorn förväntas inte längre nå upp till en resultatnivå som motsvarar god ekonomisk hushållning. Den pågående konjunkturuppgången innebär inte att de långsiktiga svårigheterna är övervunna. Den goda skatteunderlags- och arbetsmarknadsutvecklingen under hänger samman med en konjunkturåterhämtning och representerar inte normaltillståndet för den svenska ekonomin. På längre sikt innebär den demografiska situa-tionen att det inte kan förväntas någon tillväxt i arbetade timmar. Mycket tyder på att problemet med den långsiktiga finansiering ännu inte är verklighet för sektorn som fortfarande i stor utsträckning prioriterar ökad kvalitet framför minskade kostnader. Skatteunderlagstillväxten förväntas 2010 öka med 2,1 procent att jämföra med 1,3 procent Skatteunderlaget påverkas negativt av stora höjningar av grundavdragen, vilka kompenserats av motsvarande höjning av de generella statsbidragen. beräknas skatteunderlaget öka med 2,8 procent. Ökningen av skatteunderlagstillväxten påverkas negativt av att balanseringsmekanismen ( bromsen ) i det allmänna pensionssystemet har utlösts. Detta resulterar i att pensionsinkomsterna hålls tillbaka och därmed skatteunderlaget. Ökningen av arbetade timmar ger relativt stort positivt bidrag till skatteunderlaget hela perioden, framförallt åren 2010 och. Sysselsättningsökningen väntas successivt avta, vilket leder till att den bidrar mindre till skatteunderlagstillväxten framöver. Detta motverkas delvis av att löneökningstakten förutses stiga och den automatiska balanseringen av det allmänna pensionssystemet upphör att hålla tillbaka skatteunderlaget. Högre löneökningar innebär inte enbart en högre skatteunderlagstillväxt utan också att ökningstakten för de löner som kommunsektorn betalar för sin egen verksamhet ökar. Befolkning Befolkningen i Sjöbo kommun minskade under 2010 med 41 personer till invånare och därmed minskade befolkningen med 0,23 procent i förhållande till Befolkningsminskningen har fortsatt under. Under första tertialet har befolkningsutvecklingen varit negativ och befolkningen har, i förhållande till årsskiftet 2010, minskat med sammanlagt 6 personer till totalt invånare Normalt är det inflyttningsnettot som svarar för kommunens ökning av befolkningen medan födelsenettot är negativt. Under första tertialet är däremot inflyttningsnettot negativt och uppgår till -9 personer medan födelsenettot är positivt och uppgår till +20 personer. För riket förväntas befolkningen att öka med 0,76 procent medan Sjöbos befolkning enligt den senaste prognosen beräknas öka med 0,2 procent. Den förväntade befolkningstillväxten för riket innebär en långsammare tillväxt än vad tidigare prognos angav, beroende på antagande om en minskad invandring och att barnafödandet prognostiseras minska något. Även för Sjöbos del innebär den reviderade befolkningsprognosen en långsammare tillväxt än vad som tidigare prognostiserats. För Sjöbos del är det en förväntan om en minskad inflyttning, framförallt åren och 2012, som svarar för den lägre tillväxten. En förutsättning för att prognosen ska uppnås är att befolkningsminskningen upphör. 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Befolkningsutveckling Sjöbo kommun I befolkningsprognosen, vilken utgjorde underlags för års budget, angavs Sjöbos befolkning till personer för. Ska prognosen infrias krävs en befolkningsökning under resterande två tertial med 286 personer. Per den siste april är det endast åldergrupperna 0 år, år år och åringarna som är fler än prognostiserat. För skolans del innebär nuläget en avvikelse i förhållande till befolkningsprognosen med -40 elever och för antalet invånare 65 år och äldre uppgår avvikelsen till -43 personer. Avvikelsen beror på att färre personer flyttat till Sjöbo än prognostiserat. Befolkningsprognosen utgör ett viktigt underlag för den ekonomiska planeringen och för att t.ex. skatteintäkterna ska bli budgeterade på rätt nivå och det är därmed viktigt med en trovärdig prognos. Bostäder Under 2010 har 26 bygglov för småhus och 1 bygglov för ett flerfamiljshus omfattande 9 lägenheter beviljats. Under första tertialet har bygglov beviljats för 5 småhus och 44 lägenheter i flerfamiljshus. Fortfarande saknas i princip nybyggnation av flerbostadshus. För att få till stånd en generationsväxling i befintliga bostäder föreligger behov av flerbostadshus och framförallt hyreslägenheter i centrala Sjöbo samt Blentarp. KOMMUNENS BOSTADSEXPLOATERING i siffror Verksamhet Bokslut 2009 Bokslut 2010 Värde vid årets slut (Mkr) 23,4 17,3 11,3 Antal under året färdigställda tomter Antal under året sålda tomter Under första tertialet har endast 2 tomter sålts. Försäljningen beräknas dock att öka under resterande del av året och totalt beräknas 13 tomter säljas, vilket är en minskning i förhållande till De tillgängliga tomterna är nästan uteslutande avsedda för villabebyggelse och säljs styckevis. I exploateringsområdet Blentarp 67:2 finns även ett område avsett för flerbostadshus. Området är reserverat med planerad byggstart. För närvarande prioriteras planarbete avseende centrala Sjöbo i syfte att få till stånd planlagt område som möjliggör bebyggelse av flerfamiljshus. Arbete På kort sikt bestäms sysselsättningsutvecklingen till stor del av hur efterfrågan i ekonomin förändras. Arbetslösheten i riket uppgick till 8,4 % 2010 och är därmed oförändrad i förhållande till Trots att sysselsättningen ökade med personer under 2010 minskade antalet arbetslösa endast med personer, mellanskillnaden beror på att arbetskraften samtidigt blev större. De öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd har i april minskat jämfört med april 2010 i såväl Sjöbo som riket. Båda grupperna har minskat medan de öppet arbetslösa svarar för en större del av minskningen. I april månad uppgick antalet öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i Sjöbo till 5,1 procent, vilket är något lägre än för såväl riket som Skåne län där andelen uppgick till 6,2 procent respektive 6,8 procent. Ungdomsarbetslösheten har tidigare varit högre i Sjöbo än för såväl Riket som Skåne. Även om ungdomsarbetslösheten 6

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE fortfarande är hög så har den minskat och för Sjöbos del uppgår den till 9 procent att jämföra med årsskiftet då den uppgick till 12,5 %. Därmed är ungdomsarbetslösheten för tillfället lägre i Sjöbo än för såväl riket som Skåne. Årets viktigaste händelser Sjöbo kommun står inför utmaningen att under strama ekonomiska förutsättningar försöka bryta en negativ trend från 2010 beträffande befolkningstillväxt och företagsetableringar. Tillväxtfrågorna i bred mening prioriteras under året. Med bibehållen kvalitet i kärnverksamheten ska särskild uppmärksamhet ägnas åt att utveckla varumärket Sjöbo, stärkande av tätorten, större möjligheter till varierat bostadsbyggande samt lobbyarbete för utökad kollektivtrafik och infrastruktursatsningar. Arbetet med att skapa tillväxt har ännu inte gett det resultat som eftersträvas. Det är framförallt en vikande inflyttning som gör att Sjöbo tappar i förhållande till övriga Skåne. Fortsätter den vikande befolkningsutvecklingen innebär det att blir det andra året under 2000-talet med minskande befolkning. Som en del i arbetet med att stärka varumärket Sjöbo och för att skapa tillväxt har kommunen varit engagerad i TV4:s Körslaget. Förstudien av Simrishamnsbanan startades under år 2010 och planeras att slutföras under året. Sjöbo verkar aktivt för att även få tillstånd en järnvägsutredning för sträckan Dalby Sjöbo. Samtliga involverade parter d.v.s. Malmö, Lund, Staffanstorp och Sjöbo kommuner tillsammans med Region Skåne och Trafikverket behöver vara positiva för att utrednings skall komma tillstånd. Utredningen kommer dessutom att kräva medfinansiering av parterna. Valfrihetssystem (LOV) inom äldre- och handikappomsorgen införs under våren. Under 2010 har kommunen i samverkan med Ystads och Tomelilla kommuner utrett om Sydskånska gymnasieförbundet ska kvarstå i dess nuvarande utformning. Kommunfullmäktige beslutade att ställa sig positiv till en upplösning av förbundet under förutsättning att överenskommelse kan nås i viktiga ekonomiska frågeställningar. Därefter har konsult anlitats för att presentera ett underlag som belyser de ekonomiska effekterna i samband med en upplösning. Utredningen är klar och medlemskommunerna ska nu ta ställningen till om förbundet ska kvarstå eller ej. En ny nämndsorganisation har införts och den enskilt största förändringen är att kultur-, turism- och fritidsnämnden upphör och verksamheterna fördelas mellan familjenämnden och kommunstyrelsen. Överförmyndarverksamheten bedrivs fr.o.m. gemensamt av Ystad Sjöbo överförmyndarnämnd och ett gemensamt kansli, placerat i Ystad, handlägger ärendena. Arbetet med att införa ett nytt ärende- och dokumenthanteringssystem har påbörjats. När systemet är infört kommer det bl.a. innebära ökad möjlighet för medborgarna att få tillgång till e-tjänster via kommunens hemsida. Kommunstyrelsen har beslutat att en lokalförsörjningsplan för perioden ska upprättas. Planen ska vara klar senast under mars månad Som en del av arbetet med lokalförsörjningsplanen har Familjenämnden bl.a. fått i uppdrag att anpassa omfattningen på lokalerna, till att elevunderlaget under ett flertal år minskat kraftigt. Anpassningen av lokalerna ska vara genomförd inför höstterminen I arbetet med lokalförsörjningsplanen kommer det även att inrymmas hur Lövestad skola eventuellt ska renoveras och/eller byggas om/till. Även simhallens framtida renovering alternativt tilleller nybyggnation kommer att belysas tillsammans med föreningslivets behov av lokaler samt Floras framtida funktion. 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunerna i Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund har att ta ställning till den uppkomna situationen i och med att fyra av fem kommuner begärt utträde. Framtid Sjöbo städernas park! För att Sjöbo även framöver ska vara en attraktiv kommun i konkurrensen om nya och befintliga medborgare är det avgörande att erbjuda verksamheter med god kvalité. Genom att erbjuda goda kommunikationer och ett varierat boende har Sjöbo goda förutsättningar att erbjuda mervärde utifrån sitt läge samt naturtillgångar och utvecklas till städernas park. Trots den förstärkning av resultaten som erhålls 2010 och till följd av ökade skatteintäkter kvarstår det mer långsiktiga problemet för kommunerna att ökningen av intäkterna normalt knappast täcker de behov av verksamhet som demografi och krav på förbättringar ställer. Kommunerna står därmed fortfarande inför stora omprövningar. Utmaningar framöver består bl.a. i att kunna hantera den åldrande befolkningen i kommunen och att föra medel från de verksamheter som minskar till de verksamheter som ökar. Det kommer även att vara viktigt att attrahera personal i en situation med stora pensionsavgångar. Den pågående etableringen av ESS och MAX IV kommer att påverka regionen framöver och för Sjöbos del kan det innebära efterfrågan på bostäder och lokaler/mark för företagsetablering. Detta kan bidra till en positiv befolkningsutveckling som bl.a. skulle kunna resultera i att kommunens medelskattekraft höjs. Det förutsätter dock att en kvalitativ samhällsservice kan erbjudas. Kommunen måste framöver ta ställning till hur vattenförsörjningen på sikt ska säkerställas. Oberoende av om valet blir i egen regi eller i samverkan med andra aktörer kommer det att resultera i stora investeringsbehov. En effekt av den beslutade bolagiseringen är att ägarstyrningen av bolagen måste utvecklas och under kommer nya ägardirektiv och bolagspolicy att fastställas. Fullmäktige kommer dessutom att fatta beslut om hur stor andel av Sjöbo Energi AB som ska erbjudas till försäljning. När det är klart vilka bolag som Sjöbo kommun kommer att äga framöver är det lämpligt att ta ställning till om en det föreligger behov av att bilda en äkta koncern. För att möta den åldrande befolkningens behov är boendefrågan central, bl.a. kommer efterfrågan på trygghetsboende och lämpliga mötesplatser för äldre att öka. HUSHÅLLNING OCH KVALITET Sammanfattning Sjöbo kommun har en i många fall kostnadseffektiv verksamhet i kombination med god kvalitet och ett brett utbud av tjänster. Under senare år har stora investeringar gjorts i bland annat skollokaler vilket lett till en hög låneskuld. Däremot är kommunens pensionsskuld upparbetad före 1998 bland de lägsta i landet beräknat i kronor per invånare. Kommunens övergripande mål och mål för god ekonomisk hushållning nås inte ur alla aspekter. Trots det bedöms kommunen ha god ekonomisk hushållning av alla resurser. God ekonomisk hushållning för Sjöbo kommuns del blir att även fortsättningsvis klara balansgången mellan uppsatta mål och låga nettokostnader. Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv är överordnat god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Siffrorna i tabellerna till uppföljningen nedan bygger på utfallet för 2009 och 2010, 8

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE prognosen för och plan för 2012 och 2013 i budgeten för. Mål Över en femårsperiod ska årets resultat vara lägst 2 % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 2 Uppföljning RESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL SKATTEINTÄKTER OCH KOMMUNAL- EKONOMISK UTJÄMNING (Mkr) Justerat årets resultat 18,4 41,3 4,7 2,6 11,0 78 Skatteintäkter inkl utjämning Årets resultat i andel av skatteintäkter 2,6% 5,6% 0,6% 0,3% 1,4% 2,1% & kommunalekonomisk utjämning För att finansiera verksamheten över tiden krävs normalt sett mer än ett nollresultat. Resultaten ska även skapa ett utrymme för finansiering av investeringar och för att värdesäkra anläggningstillgångar. Av ovanstående tabell framgår det att målsättningen förväntas att uppnås för då resultatet sammanlagt är 2,1% av de totala skatteintäkterna inkl utjämning för samma period. Mer än hälften av det sammanlagda resultatet för perioden uppnåddes år I ett längre perspektiv är resultatet år för svagt i förhållande till målsättningarna. En högre resultatnivå kommer att krävas de kommande åren. Mål Över en femårsperiod ska inte nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten överstiga summan av avskrivningar och årets resultat för denna verksamhet 4 Uppföljning NETTOINVESTERINGAR FÖR DEN SKATTEFINANSIERADE VERKSAMHETEN I FÖRHÅLLANDE TILL INVESTERINGS- UTRYMME FÖR DENNA VERKSAMHET (MKR) Resultat skattefinansierad 22,2 41,6 4,7 2,6 11,0 82,1 verksamhet Avskrivninga r skattefinansierad 23,4 12,9 8,7 12,1 13,0 70,1 verksamhet Investeringsutrymme 45,6 54,5 13,4 14,7 24,0 152,2 Nettoinvesteringar skattefinansierad 62,3 18,0 21,7 28,7 13,1 143,8 verksamhet Skillnad investeringsutrymme & nettoinvesteringar -16,7 36,5-8,3-14,0 10,9 8,4 Som framgår av tabellen klaras målet för i år förutsatt att prognosen inte försämras nämnvärt. Det bör dock påpekas att det nästan uteslutande är överskottet 2010 och den låga investeringsnivån 2013 (enligt planen i budget ) som gör så att målet uppfylls. Övriga år investeras mer än vad som finns i investeringsutrymme i form av resultat och avskrivningar. 2 Målet mätes två år bakåt, innevarande år och plan två år framåt. 3 Siffrorna är hämtade ifrån årsredovisning 2009, prognos enligt delårsrapport II 2010 och budget Målet mätes två år bakåt, innevarande år och plan två år framåt. 5 Siffrorna är hämtade ifrån årsredovisning 2009, prognos enligt delårsrapport II 2010 och budget

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Mål Nämndernas samlade budgetavvikelse mätt som andel av nettokostnader får ej vara negativ. Uppföljning NÄMNDERNAS BUDGETAVVIKELS ENLIGT DRIFTREDOVISNING (MKR) Avvikelse 19,1 8,6-8,6 Enligt driftredovisningen har nämnderna inklusive den gemensamma verksamheten ett underskott på 8,3 Mkr enligt prognosen. Det innebär att målsättningen inte uppfylls år. 10

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Uppföljning av indikatorer för god ekonomisk hushållning Indikator Utfall Indikator Utfall 2010 Nöjd kund-index ska förbättras. 57 Andelen medborgare som känner sig trygga och säkra ska öka. 1,3 Antalet besökare/aktiva i fritids- och kulturlivet ska öka / / Antalet mötesplatser ska öka Andelen brukare som uppger att det förs en dialog upplever delaktighet ska öka. Antalet besök på Sjöbo kommuns hemsida ska öka Nyttjandet av kommunes lokaler ska öka. - Antalet bostäder ska öka. Antalet valbara aktörer vid erhållande av service ska öka. 0 3 Elevernas inflytande över det egna lärandet ska öka. 72% Andelen barn/elever som anger att det känns bra att gå till förskolan skolan ska öka. 87% Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program ska öka. 80% Andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan ska öka 76% Det estetiska utbudet på kulturskolan ska öka. Tillgänglighet till biblioteken ska öka. Antalet deltagare som slutför utbildningen (vuxenutbildningen) och blir godkända ska öka. Antalet eftergymnasiala utbildningsplatser ska öka. Kommunens placering i Svenskt näringslivs rankning ska förbättras Det ska finnas kvm mark tillgänglig för företagsetablering Antalet företag ska öka (gröna näringar) Antalet företag ska öka (livskraftigt näringsliv) Antalet kommunala projekt med universitet/högskola ska öka Svåra olyckor och dödsolyckor i trafikmiljö ska minska. 19/10 Pendlingstiden ska minska, antalet bussturer ska öka och spårbunden trafik ska finnas. - Samtliga hushåll ska ha möjlighet till att nå internet med en kommunikationshastighet om lägst 24 Mbit/sek senast Antalet e-tjänster på hemsidan ska öka. - Energiförbrukningen ska minska i den kommunala verksamheten Mängden restavfall i kärl ska minska Andelen hushåll anslutna till kommunalt avlopp och vatten ska öka Kommunens totala koldioxidbelastning per invånare ska minska. - Antalet icke godkända enskilda avlopp ska minska

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och bolag Kommunstyrelsen ansvarar för att hålla uppsikt över kommunens samlade verksamhet. Detta omfattar såväl nämnder som kommunala bolag och förbund. Styrdokument som budget, delårsrapport, intern kontroll och ekonomistyrningsprinciper utgör viktiga delar i kommunstyrelsens arbete med uppsikten. Nämnderna, bolagen och förbunden kallas årligen till kommunstyrelsen samt därutöver om det anses befogat. Viktiga händelser Styrningen har inför förändrats genom att kommunfullmäktige styr utifrån verksamhetsperspektiv istället för som tidigare utifrån ett nämndsperspektiv. För nämndernas del innebär det att medel, tilldelade av kommunfullmäktige, endast får omfördelas mellan de verksamheter som nämnden ansvarar för under förutsättning att målen för den aktuella verksamheten bedöms uppfyllas. Som en del av arbetet med års budget har även målstyrningen utvecklats och indikatorer införts. Dessutom har respektive förvaltning fr.o.m. upprättat en verksamhetsplan av vilken det framgår hur arbetet ska bedrivas för att de av fullmäktige fastställda målen ska kunna uppnås. Ett nytt attestreglemente och nya tillämpningsanvisningar till attestreglementet samt betalningspolicy har fastställts. Attestreglementet gäller fr.o.m En översyn av exploateringsprocessen samt den affärsdrivande verksamheten planeras att genomföras under året. Arbetet med att decentralisera kostnadsansvaret för ITkostnaderna planeras dessutom att slutföras under året. Organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Revision Kommunala uppdragsföretag Skolskjutsar - Vannarpsbussarna AB, Österlenbuss AB, Taxibil Syd AB, Färs Taxi HB Yrkesförberedande gymnasiala kurser - Hermods AB, Medlearn AB, Lernia AB SFI - Merit utbildning Grundlägg. & gymnasial vux - Hermods AB Renhållning - Ohlssons i Landskrona AB Nämnder Bolag Förbund Kultur- turism- och fritidsnämnd Vård- och omsorgsnämnd Familjenämnd Teknik- och fastighetsnämnd Miljö- och byggnadsnämnd Valnämnd Överförmyndarnämnd Sjöbo Energi AB 100 % Sjöbo Koncern AB 100 % Sjöbo Elnät AB 100% AB Sjöbohem 100 % Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund 20 % Sydskånska Gymnasieförbundet 31 % Färs Industrilokaler AB 100 % 12

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nämndernas, bolagens och förbundens resultat Nämndernas resultat En förutsättning för en ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet, vilket samtidigt är ett av de finansiella nyckeltalen för god ekonomisk hushållning. Netto (Mkr) Budget Avvik - else Periodresultat Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse +2,2 92,8 92,8 0,0 Familjenämnd -1,7 405,4 409,9-4,6 Vård- och +3,0 218,1 218,1 0,0 omsorgsnämnd Teknik- och fastighetsnämn d +0,7 27,7 27,7 0,0 Miljö- och byggnadsnämnd -1,0 2,4 2,4 0,0 Valnämnd +0,1 0,0 0,0 0,0 Överförmyndar -0,2 1,1 1,1 0,0 nämnd Revision 0,3 1,0 1,0 0,0 Gemensam -2,1 12,9 16,6-3,7 verksamhet Summa skattefinansierad +1,4 761,2 769,5-8,3 Affärsdrivande verksamhet Summa totalt kommunen -0,3 0,0 0,0 0,0 +1,1 761,2 769,5-8,3 Det prognostiserade underskottet uppgår till -8,3 Mkr och är hänförbart till familjenämnden och gemensam verksamhet medan övriga nämnder inte prognostiserar någon avvikelse. Inom gemensam verksamhet är det ökade pensionskostnader, ökning av semesterlöneskulden samt något högre arbetsgivareavgifter än beräknat som står för merparten av underskottet. Det prognostiserade underskottet för familjenämnden avser kostnader för ersättning till enskilt bedriven förskola och skola samt ökade kostnader för försörjningsstöd och institutionsplaceringar. För vuxenutbildning, gymnasieverksamheten och flyktingsmottagen prognostiseras däremot överskott. Trots ett överskott som för perioden uppgår till 3 Mkr prognostiserar vård och omsorgsnämnden ingen avvikelse för helåret. Genom att volymerna förväntas öka under året ianspråktages det under första tertialet upparbetade överskottet. Bolagen och förbundens resultat Resultat efter finansiella poster i kommuns helägda bolag (Mkr) Period resultat Budget Avvikelse AB Sjöbohem +2,3 +6,2 +6,2 +0,0 Färs Industrilokaler +0,3 +1,1 +1,1 +0,0 AB Sjöbo Energi AB +0,7 +4,1 +2,1-2,0 Sjöbo Elnät AB +2,8 +6,8 +6,8 +0,0 Sjöbo koncern AB SÖRF 6 +0,1 +0,2 +0,2 +0,0 Sydskånska Gymnasieförbundet -3,0 +3,0 +4,0 +1,0 AB Sjöbohem Under året har 7 lägenheter färdigställts i Sjöbo tätort. Lägenheterna blockhyrs av vård- och omsorgsverksamheten. Dessutom har byggnation av lägenheter har påbörjats i Blentarp och ett flertal lägenheter var uthyrda i samband med byggstart. Resultat efter finansiella poster prognostiseras till +6,2 Mkr och därmed erhålls ingen avvikelse i förhållande till budgeterat resultat. Enligt ägardirektivet ska bolaget senast 2012 uppnå en soliditet på fem procent. Bolagets soliditet uppgick för perioden till 5,7 %, vilket är en förbättring i förhållande till 2010 då soliditeten uppgick till 5,4 %. 6 SÖRF Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Färs Industrilokaler AB Färs Industrilokaler ägs av AB Sjöbohem och då det inte upprättas någon koncernrapport redovisas bolagen var för sig. Bolagen kommer att fusioneras Bolaget prognostiserar efter finansiella poster +1,1 Mkr i resultat och därmed erhålls ingen avvikelse i förhållande till budgeterat resultat. Soliditeten uppgår till 16,5 % och är oförändrad i förhållande till årsskiftet. Sjöbo Elnät AB Trots ett något bättre resultat än beräknat för perioden prognostiseras ingen avvikelse i förhållande till budgeten. Sjöbo Energi AB På grund av stark kyla under januari och februari var bolaget tvunget att köpa in högre volymer än beräknat till ett dyrare pris än budgeterat. Detta har resulterat i att periodresultatet är 1,2 Mkr lägre än budgeterat och uppgår till 0,7 Mkr. Till skillnad mot den situation som uppstod 2010 har avvikelsen mellan säkrad volym och efterfrågad volym inte varit lika stor. Samtidigt har spotpriset varit lägre än Som en effekt av att inköpspriset under de första månaderna översteg försäljningspriset minskar bolaget prognosen för helåret med cirka 2 Mkr till +2,1 Mkr. Sjöbo koncern AB Bolaget har varit vilande under i avvaktan på ställningstagande om bildande av en aktiebolagsrättslig koncern. Sydskånska Gymnasieförbundet Sydskånska Gymnasieförbundet är ett kommunalförbud som ansvarar för att organisera gymnasieutbildningen för kommunerna Ystad, Tomelilla och Sjöbo. Efter några år med negativa resultat redovisade förbundet +3,1 Mkr I enlighet med balanskravet ska underskott återställas inom en treårsperiod och det kvarstår 9,2 Mkr att återställa. Till följd av felaktig hantering av KPA har förbundet belastats med pensionskostnader som avser Ystad och Tomelilla kommuner. Felet har rättats under och det innebär för förbundets del att cirka 7 Mkr återbetalas samt att kostnaderna för resterande del av minskar med knappt 1 Mkr. Förbundet och representanter för medlemskommunerna är överens om att 3 Mkr av de återbetalda medlen ska användas till ökade kostnader som uppstår i samband med införandet av Gy 11. Resterande del d.v.s. 4 Mkr ska bokföras direkt som förändring av eget kapital. För prognostiseras +4 Mkr vilket skulle innebära att tillsammans med justeringen av det egna kapitalet att det för 2012 kvarstår att återställa 2 Mkr. Verksamheten har att även framöver hantera anpassningar till följd av att antalet elever i gymnasieskolan minskar kraftigt fram till och med Även en ökande etablering av antalet friskolor tillsammans med det fria söket bidrar till omställningsbehovet, då antalet elever ökat i dessa verksamheter. Medlemskommunerna utreder för närvarande förbundets framtid med inriktning mot att förbundet ska upplösas. Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund är ett kommunalförbud som ansvarar för att organisera räddningstjänsten för kommunerna Simrishamn, Ystad, Tomelilla, Skurup och Sjöbo. Hösten 2009 begärde Simrishamns, Ystads, Tomelilla och Sjöbo kommuner utträde ur förbundet. Uppsägningstiden är 3 år. En oberoende konsult kommer i maj månad att lämna förslag på hur den uppkomna situationen ska hanteras. Förbundet prognostiserar ingen avvikelse i förhållande till budgeterat resultat. 14

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI Finansiell analys Resultat för perioden januari - april För perioden redovisas -3,3 Mkr i resultat. Verksamhetens nettokostnader har jämfört med samma period föregående år ökat med 108 Mkr. Den stora ökningen av nettokostnaden beror huvudsakligen på minskade intäkter var till följd av försäljning av fastigheter och elhandel ett exceptionellt år. Neutraliseras nettokostnaderna till följd av reavinster som uppstod i samband med försäljningarna har verksamhetens nettokostnader istället minskat med cirka 1 Mkr. Rensat för reavinster har verksamhetens intäkter ökat med 5,7 Mkr i förhållande till samma period Verksamhetens kostnader har samtidigt ökat med 4,4 Mkr. Kostnaden för det första tertialet är vanligen högre än för de kommande och då framförallt i förhållande till tertial 2. Det är bl.a. personalens intjänande av semester som ökar kostnaderna under första och tredje tertialet medan kostnaderna minskas under andra tertialet då personalen tar ut semester. för år har upprättats med nämndernas prognoser som underlag. Årets resultat års resultat prognostiseras till +4,7 Mkr vilket är 3,2 Mkr bättre än det budgeterade resultatet som uppgår till +1,5 Mkr. Av det prognostiserade resultatet är -8,3 Mkr hänförligt till verksamheternas nettokostnader medan +9,9 Mkr avser skatter och generella statsbidrag och finansnettot svarar för +1,6 Mkr. Verksamhetens nettokostnader För att möjliggöra egen finansiering av investeringar krävs att det råder balans mellan verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter, bidrag och finansnetto. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, statsbidrag och finansnetto uppgick 2010 till 82 % att jämföra med 2009 då den uppgick till 97 %. Även här påverkas 2010 positivt av engångsintäkter till följd av bolagiseringen. För beräknas nettokostnadernas andel uppgå till 99 %, vilket förklaras av det svaga resultatet som prognostiseras för året. Verksamhetens nettokostnader beräknas för överstiga budgeten med 8,3 Mkr. Av avvikelsen är -3,1 Mkr hänförbar till verksamhetens intäkter medan -4,5 är hänförbart till verksamhetens kostnader och resterande -0,7 Mkr beror på avskrivningarna. Underskottet erhålls framförallt till följd av att kostnaderna för försörjningsstöd, institutionsvård, pensioner och semesterlöneskuld är något högre än beräknat. AVSKRIVNINGAR Mkr Bokslut 2010 Budget Skattefinansierat 12,9 10,3 8,7 Affärsdrivande 2,8 3,3 5,6 SUMMA 15,7 13,6 14,3 Avskrivningarna förväntas bli 0,7 Mkr högre än budgeterat. Avvikelsen är hänförbar till den avgiftsfinansierade verksamheten som prognostiserar 5,6 Mkr i avskrivningar vilket är en avvikelse i förhållande till budgeten med 2,3 Mkr. Den skattefinansierade verksamheten prognostiserar däremot lägre kostnader för avskrivningar än budgeterat. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning samt fastighetsavgift För beräknas skatteintäkter att erhållas med 590,7 Mkr medan generella statsbidrag och utjämning förväntas uppgå till 157,3 Mkr. De redovisade skatteintäkterna har baserats på taxeringsutfallet för inkomståret 2009 och Sveriges Kommuner och Landstings skatteunderlagsprognos för år enligt cirkulär 11:25 avseende skatter samt cirkulär 11:16 avseende fastighetsavgift. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning redovisar en avvikelse i förhållande till budgeten med +9,9 Mkr varav skatteintäkterna svarar för +12,2 Mkr. Slut- 15

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE avräkningen för beräknades i budgeten till 2,7 Mkr. I enlighet med den senaste prognosen beräknas slutavräkningen istället bli +12,5 Mkr. Förbättringen beror huvudsakligen på att skatteunderlaget, framförallt i slutet av 2010, ökat mer än vad som förväntades när uppräkningsfaktorerna fastställdes hösten För de generella statsbidragen och utjämningsbidragen prognostiseras -2,3 Mkr. Av underskottet är -3 Mkr hänförbart till inkomstutjämningen medan kostnadsutjämningen svarar för -0,6 Mkr. Underskottet uppstår beroende på färre invånare än vad som tidigare beräknats. För övriga delar av de generella statsbidragen och utjämningen prognostiseras mindre överskott. Finansnetto 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Finansnetto (Mkr) 2010 Budget Finansnettot förväntas för uppgå till +18 Mkr, en förbättring med 1,6 Mkr i förhållande till budgeten och en försämring i förhållande till 2010 då finansnettot uppgick till 23,9 Mkr. Efter att finansnettot successivt förbättrats sedan år 2008 förväntas det åter försämras fr.o.m.. Försämringen förklaras med ökande marknadsräntor tillsammans med ökande upplåning. Investeringar I de fall ett investeringsprojekt inte startas och budgeten inte ianspråktages helt eller delvis ska nämnd från och med 2010 års budget ansöka om nytt investeringsbelopp för att kunna genomföra investeringarna. Nämnderna har ansökt om ombudgetering med totalt 26 Mkr. Den största enskilda ombudgeteringen avser överföringsledning Blentarp Sövde Sjöbo etapp I och uppgår till 22 Mkr. Överföringsledningen är försenad till följd av att tillstånd dröjer från Länsstyrelsen Nettoinvesteringar Bokslut 2010 Budget Nettoinvesteringar Affärsverksamhet Nettoinvesteringar har under första tertialet gjorts med 4,2 Mkr, vilket är en minskning i förhållande till samma period 2010 då investeringarna uppgick till 5 Mkr. Årets totala investeringar beräknas uppgå till 60,5 Mkr. Det är en kraftig höjning i förhållande till 2010 då kommunen investerade för 20,4 Mkr. Merparten av ökningen i förhållande till 2010 återfinns i den affärsdrivande verksamheten och beror på den tidigare nämnda fördröjningen av överföringsledningen Blentarp Sövde Sjöbo. Även den skattefinansierade verksamheten prognostiserad en ökad investeringsvolym i förhållande till En något lägre investeringsvolym än budgeterat prognostiseras för. Merparten av avvikelsen är hänförbar till den affärsdrivande verksamheten som prognostiserar ett överskott med 1,5 Mkr. års investeringar beräknas inte fullt ut kunnat finansieras med egna medel beroende på ett ovanligt lågt resultat tillsammans med en hög investeringsvolym. Även framöver står kommunen inför stora investeringsbehov inom VA-verksamheten. Soliditet Den förstärkta soliditeten år 2010 är framförallt ett resultat av försäljningen av fastigheterna och elhandelsverksamheten men även årets starka resultat och den ovanligt låga investeringsvolymen bidrar. 16

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE försämras soliditeten genom att investeringsvolymen ökar samtidigt som ett lågt resultat prognostiseras. 47% 46% 45% 44% 43% 42% 41% 40% 39% 38% Soliditet Soliditeten beräknad genom att ansvarsförbindelsen för pensionerna klassificeras som långsfristig skuld uppgick vid årsskiftet till 26 %. En försämring prognostiseras under då den justerade soliditeten beräknas uppgå till 24 %. Skuldsättning I nedanstående tabell redovisas skulder till kreditinstitut. Utöver dessa finns det skulder i form av lån till Region Skåne avseende förskottering till Trafikverket, långfristiga förutbetalda intäkter m.m. LÅNESKULD, Mkr Bokslut Budget 2010 Långfristiga skulder Låneskulden beräknas öka med 73 Mkr i förhållande till 2010 och uppgår därmed till 400 Mkr. Hitintills under året har nyupplåning genomförts med 35 Mkr Borgensåtaganden Borgensförpliktelserna uppgår till 1,2 Mkr, och avser egna hem samt SYSAV. Dessutom har Sjöbo kommun ingått solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sveriges AB:s samtliga förpliktelser. Borgensförpliktelserna bedöms utgöra en låg risk för kommunen med undantag för egna hem, för vilka risknivån bedöms vara något högre. Dessa belopp är försumbara och bedöms påverka risknivån endast ytterst marginellt. De totala pensionsåtagandena Pensionsåtagandena redovisas enligt den s.k. blandmodellen innebärande att pensioner som intjänats fram till 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Därefter redovisas pensionerna för de anställda som avsättning avseende de två följande åren. Från och med år 2000 betalas en premie avseende pensionerna och den anställde beslutar om placeringen hos pensionsförvaltare. Avsättningar Avsättningen redovisas till 6,1 Mkr vilket är en ökning med 0,1 Mkr. I Sjöbo kan visstidspensioner utgå till förtroendevalda och för närvarande omfattas två förtroendevalda av förmånen. Utöver avsättningen till de förtroendevalda avser resterande del av avsättningen, 2 Mkr, intjänad pensionsrätt. Samtidigt som kommunen har en extern låneskuld vilken inklusive skulden till Region Skåne uppgår till 451,7 Mkr vidareutlånas totalt 822,9 Mkr. Merparten av utlåningen avser AB Sjöbohem som lånat 592,5 Mkr. Därutöver har Trafikverket lånat 87,1 Mkr, Övrig utlåning avser Sjöbo Elnät AB, Sjöbo Energi AB, Färs Industrilokaler AB m.fl. 17

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PENSIONSFÖRPLIKTELSER OCH PENSIONSMEDELSFÖRVALTNING, Mkr Avsättning för pensioner inkl löneskatt Ansvarsförbindelser inkl löneskatt Finansiella placeringar (bokfört värde) Finansiella placeringar (marknadsvärde) I verksamheten återlånade medel: Totala förpliktelser./. Finansiella placeringar (bokfört värde) 2,0 6,0 6,1 276,2 260,7 267,1 11,4 11,0 11,0 11,4 11,3 11,3 266,8 255,70 262,2 Ytterligare uppgifter om placeringarna finns i den finansiella rapporten. Kommunen hade vid ingången av år placerat nominellt 11 Mkr i pensionsmedelsförvaltning för att möta framtida pensionsutbetalningar. Därefter har kommunfullmäktige i samband med fastställande av finanspolicyn beslutat att pensionsmedelsförvaltningen ska avvecklas successivt. Under år 2010 har placeringen i bankmedel och placering i räntebärande papper avvecklats. Resterande placeringar kommer att avvecklas under maj månad. Ansvarsförbindelsen är inte tryggad utan pensionsförpliktelsen har återlånats i verksamheten och utbetalningar kostnadsförs löpande under redovisningsåret. Enligt KPA:s beräkningar kommer pensionsutbetalningarna i löpande priser avseende ansvarförbindelsen att inom tio år öka från ca 8,4 miljoner till 18 miljoner. Ränte- och kapitalbindningsrisk Motpartsrisken i låneportföljen har successivt ökat i och med att Kommuninvest stärkt sin dominerande ställning på marknaden. Enligt de finansiella riktlinjerna får högst 75 % av låneportföljen placeras hos en enskild långivare. Då det förelegat problem med att erhålla konkurrenskraftiga priser från andra aktörer har Kommuninvest andel i portföljen ökat och uppgår per den siste april till 80 %. Utvecklingen på kreditmarknaden innebär även att möjligheten till spridning av kapitalbindningen minskat, om lägsta möjliga kostnad för upplåningen ska uppnås. För att kunna ta ställning till och möta utvecklingen på kreditmarknaden kommer en översyn av finanspolicyn och de finansiella riktlinjerna att göras under sommaren. I april månad hade drygt 18 % av lånen en kapitalbindning som understeg 12 månader. För att minskar risken för obalans mellan inoch utlåning har en lång kapitalbindning eftersträvats. 47 % av lånen hade i april en räntebindning upp till och med 12 månader. Risk Av de kommunala bolagen bedöms marknadsrisken vara störst i Sjöbo Energi AB. Som ett litet bolag är det verksamt på en helt avreglerad marknad med fri prissättning i konkurrens med stora och ekonomiskt starka konkurrenter. Förutom förlust av kunder, utgör risk för obalans mellan inköps- och försäljningspris en av de största riskerna i bolaget. Även Färs Industrilokaler AB är, som ett litet bolag med få fastigheter, ytterst känsligt för hyresvakanser. Såväl finansiellt som marknadsmässigt står Sydskånska Gymnasieförbundet inför utmaningen att med krympande elevkullar samtidigt som konkurrensen om eleverna ökar klara av att anpassa verksamheten och återställa det egna kapitalet i enlighet med balanskravet. AB Sjöbohem kommer framöver att behöva konsolidera verksamheten och öka soliditeten. 18

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONAL- RESURSEN Kommunens personalpolitik finns beskriven i det personalpolitiska programmet. Under januari månad gjordes en uppföljning av det personalpolitiska programmet, genom en medarbetarenkät, som gick ut till samtliga medarbetare. Svarsfrekvensen blev 65,3 %. Resultatet var över lag väldigt bra och de värden som var jämförbara med den enkät revisionen genomförde 2003 har förbättrats avsevärt. Arbetet med resultatet fortskrider med fördjupade intervjuer med medarbetare och chefer. Därefter ska en handlingsplan tas fram för prioriterade förbättringsområden. Pensionsavgångar Under årets fyra första månader har fem personer avgått med pension, två av dem har inte uppnått 65 års ålder. Under året är det ytterligare elva personer som blir 65 år eller äldre. Rekrytering 134 tjänster har varit utannonserade under tiden januari till april. Av dessa har sju annonserats ut internt. Totalt 17 tjänster har varit tillsvidareanställningar, varav tio tjänster var på heltid och sju hade en tjänstgöringsgrad på mellan %. Övriga är tidsbegränsade anställningar har varierande tjänstgöringsgrad mellan 75 och 100 %. Cirka 80 av dessa är sommarvikariat inom vård och omsorg. Förvaltning Utannoserade tjänster Varav tillsvidare Familjeförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Miljö- bygg- teknikförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Totalt Efter omorganisation ingår tjänster som simlärare, badvakter och turistvärdinna i kommunledningsförvaltningen. Hälsofrämjande arbetsplatser Sjuktalen som minskat under flera år har ökat till 5,08 % av tillgänglig arbetstid årets första tre månader, motsvarande siffra 2010 var 4,61 %. Långtidssjukskrivningen har minskat vilket innebär att den korta sjukskrivningen har ökat, främst bland dem som är under 30 år. Arbetsmiljö Under årets första fyra månader har det kommit in nio arbetsskadeanmälningar och åtta tillbudsanmälningar. Sju av de åtta tillbudsanmälningarna utgör våld från annan person. När det gäller arbetsskador är orsakerna av varierande karaktär. Lika rättigheter och möjligheter På årets första chefsträff hade Edna Eriksson bjudits in som en upptakt till arbetet med planen för lika rättigheter och möjligheter. Edna har arbetat med mångkultur, mångfald, likabehandling och jämställdhet i snart två decennier. Därefter har gruppen som arbetat fram planen genomfört utbildningar inom området, de har varit mycket uppskattade. Kommunens arbetsplatser är kvinnodominerade och många av kvinnorna har deltidstjänster. 85 personer hade lämnat in en intresseanmälan att de vill ha en 19

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE högre sysselsättningsgrad, av dem fyller 33 personer kraven för att räknas ha en oönskad deltid. De flesta deltidstjänster finns idag inom vård och omsorg. Lönesättning Årets löneöversyn har inletts och börjar gå mot sitt slut. Samtliga nya löner kommer att betalas ut senast i juni, med retroaktiv lön i juli. Hur utfallet blir kan inte redovisas än. I budget för respektive nämnd finns det avsatt 1,5 % och sedan finns det en mindre summa centralt som är öronmärkt till lärare, miljöinspektörer, enhetschefer inom vård och omsorg och några specialister. 20