INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING

2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo och dess omvärld 3 Hushållning och kvalitet 8 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnder, förbund och bolag 15 Ekonomi 20 Personalresursen 27 Folkhälsan i Sjöbo 32 Miljö 34 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN Kommunövergripande verksamhet 36 Politisk verksamhet 37 Verksamhet för funktionshindrade 38 Äldreomsorg 39 Individ- och familjeomsorg 41 Förskole- och skolbarnsomsorg samt grundskoleverksamhet 43 Gymnasieskola 46 Vuxenutbildning och flyktingverksamhet 46 Turism och fritidsverksamhet 48 Kulturverksamhet 49 Teknisk verksamhet avgiftsfinansierad inkl VA-redovisning 50 Teknisk verksamhet skattefinansierad 52 Miljö- och hälsoskyddsverksamhet 53 Plan- och byggverksamhet 54 Räddningstjänst 55 BERÄTTELSER FRÅN KOMMUNENS BOLAG AB Sjöbohem 56 Sjöbo Elnät AB 58 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning 60 Balansräkning 61 Kassaflödesanalys 62 Noter 63 Driftredovisning 73 Investeringsredovisning 73 Exploateringsredovisning 74 VA resultat- och balansräkning inkl. noter 75 Sammanställning av indikatorer 77 Redovisningsprinciper 79 Ordlista 82 Revisionsberättelse Fem år i sammandrag 83 Fotografierna tillhör Sjöbo kommun Förslag till KSau

3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO OCH DESS OMVÄRLD! Ökad framtidstro! Den 1 svaga utvecklingen av världsekonomin som inleddes under 2012 förstärktes yterliggare BNP-tillväxten för världen 2 uppgick för 2013 till 3,0 procent, vilket är en minskning i förhållande till 2012 då den uppgick till 3,2 procent. I flera europeiska länder backade BNP. I Euroområdet vände utvecklingen upp och BNP har under de tre senaste kvartlen vuxit i storlek. Tillväxten har varit svag, men utvecklingen har gått åt rätt håll då BNP ökat från -0,3 procent 2012 till 0,0 procent Skillnaderna i förutsättningar mellan de olika Euroländerna kommer dock att vara fortsatt stora. Det kommer att ta tid innan situationen i Euroområdet har stabiliserats fullt ut. Stora utmaningar kvarstår i form av omfattande underskott och växande skulder. Den svaga utvecklingen i den svenska ekonomin fortsatte. Under 2013 avtog tillväxten då ökningen av BNP endast uppgick till 0,9 procent jämfört med 1,3 procent Den svaga utvecklingen är i huvudsak en följd av vikande export och investeringar. Tillväxten i svensk ekonomi fick bättre fart under slutet av året då industrins orderingång och produktion vände uppåt. Hushållens och den offentliga sektorns konsumtion har bidragit till att upprätthålla en positiv tillväxt. Resursutnyttjandet är fortsatt lågt vilket innebär att det finns ledig kapacitet och utrymme för företagen att producera mer med befintlig arbetskraft. 1 Omvärldsuppgifter i förvaltningsberättelsen är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstingsförbund MakroNytt 1/14. 2 Vägt med köpkraftsjusterade vikter. Som en följd av situationen på arbetsmarknaden har de genomsnittliga timlöneökningarna legat på runt 2,5 3 procent i årstakt. Detta är något lägre än för 2012, den ökningen uppgick till 3 procent. Utvecklingen i kommunerna Mellan 2004 och 2014 ökar kommunsektorns reala skatteunderlag med 15 procent samtidigt som statsbidragen endast ökar med knappt 1 procent per år. Trots detta ökar de totala reala intäkterna lika mycket som skatteunderlaget, vilket varit möjligt genom att skatten höjts i kommunerna. Demografiska förändringar, höjd ambitionsnivå och stora re- och nyinvesteringsbehov leder till ökade resursbehov och krav på resurser. För att klara ökade behov inom t.ex. grundskolan till följd av fler barn i skolåldern krävs att kommunerna klarar av att anpassa kostnaderna inom de verksamheter där behoven minskar, t.ex. gymnasieverksamheten. Underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande ökade från -0,5 procent 2012 till -1,2 procent Kommunernas samlade resultat för 2013 beräknas uppgå till 1,2 miljarder kronor uppgick resultatet till 1,6 miljarder kronor. En viktig faktor för resultatnivån är återbetalning av premier från AFA Försäkring. Befolkning Befolkningen 4 i riket ökade under 2013 med personer för att uppgå till totalt invånare, en förändring med drygt 0,93 % jämfört med föregående år. Folkökningen är den antalsmässiga största som uppmätts mellan två enskilda år sedan Till följd av stor invandring från länder med oroligheter, var invandringen till 3 Enligt konjunkturlönestatistiken. 4 Enligt preliminär befolkningsstatistik från SCB. 3

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sverige under 2013 den högsta någonsin med personer. Av Sveriges 290 kommuner hade 206 en folkökning under 2013 och 84 kommuner hade en befolkningsminskning. I Skåne ökade befolkningen 0,87 procent. Av Skånes 33 kommuner var det endast 5 kommuner som hade en befolkningsminskning. De kommuner i Skåne som hade störst befolkningsökning mätt i relation till befintlig befolkning var Malmö (+1,70 %), Landskrona (+1,21 %) och Lund (+1,19 %). För Sjöbos del uppgick ökningen till 0,61 %. Det var tio kommuner i Skåne som för 2013 redovisade en större befolkningsökning än Sjöbo i relation till befintlig befolkning. Invånarantalet i Sjöbo kommun har sedan årsskiftet 2012 ökat med 111 personer och uppgick till personer. Befolkningsökningen har avtagit något jämfört med 2012 då den ökade med 0,81 %. Födelsenettot uppgick till +3 personer medan inflyttningsnettot uppgick till +108 personer. Det är inflyttning från länet som och utlandet som svarade för det positiva flyttnettot. Till skillnad mot riket är andelen män i Sjöbo större än andelen kvinnor samtidigt som Sjöbobon är äldre med en medelålder på 43,4 år jämfört med rikets 41,2 år. I befolkningsprognosen, vilken utgjorde underlag för 2013 års budget, angavs Sjöbos befolkning till personer Utfallet överstiger den prognostiserade befolkning med 189 personer. Den största avvikelserna återfinns i åldersgruppen år med +128 personer. För förskolebarnen d.v.s barn i åldern 1 5 år redovisas +44 barn. I åldersgruppen 6 15 var det vid årsskiftet 35 barn fler än prognostiserat medan åringarna var 8 ungdomar färre än beräknat. Den äldre befolkningen ökade i något lägre takt än beräknat med -10 personer i åldern år och -5 personer i åldern år. Bostäder Efter ett flertal år med låg byggnation ökade bostadsbyggandet rejält under I riket ökades bostadsbyggandet 46 procent 5 jämfört med Det är såväl byggandet av lägenheter i flerbostadshus som småhus som har ökat Färdigställda lägenheter i nybyggda hus Flerbostadshus Småhus Med endast 5 färdigställda småhus låg nybyggnationen i samma nivå som början av 2000-talet har byggandet åter ökat, då 37 småhus färdigställdes och 10 lägenheter i flerbostadshus. För att uppnå den befolkningstillväxt som eftersträvas krävs byggnation, bl. a. möjlighet till att erbjuda serviceboende för den åldrande befolkningen. Exploatering BOSTADS- EXPLOATERING Värde vid årets slut (Mkr) Antal under året färdigställda tomter Antal under året sålda tomter Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut ,5 12,2 11, I de pågående exploateringsområdena finns det totalt 264 tomter för bostadsändamål. Vid årsskiftet kvarstod 129 tomter som ännu inte var sålda. De lediga tomterna finns framförallt i Blentarp, Grimstofta och Sjöbo 5 Påbörjad byggnation enligt uppgift från SCB. 6 Uppgifter för 2013 är inte publicerade av SCB. 4

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Väst. De tillgängliga tomterna är nästan uteslutande avsedda för villabebyggelse och säljs styckevis. Under året har det tillkommit fyra tomter på Viljan avsedda för flerfamiljshus. Sjöbo Väst utgör kommunens enskilt största pågående exploateringsprojekt innebärande att det på sikt byggs ett nytt tätortsområde i Sjöbo. Områdets mark är planlagd för bostäder, förskola/skola samt kontor och handel. Nästa stora exploateringsområde planeras till Sjöbo tätort. För kvarterat Viljan genomfördes under 2013 två offertförfarande med inriktning på byggnation av hyresrätter, trygghetsbostäder och gruppbostad. Tyvärr resulterade det inte i att exploateringsavtal upprättades. där andelen uppgick till 6,7 procent respektive 7,8 procent. För Sjöbos del innebär det en ökning jämfört med 2012 då arbetslösheten uppgick till 5,2 procent. I Skåne är det endast åtta kommuner som har lägre arbetslöshet än Sjöbo. Ökningen för Sjöbos del återfinns framförallt i gruppen sökande i program med aktivitetsstöd. Männen är arbetslösa i något högre grad än kvinnorna. Detta gäller framförallt bland ungdomarna. Ungdomsarbetslösheten i Sjöbo är högre än den totala arbetslösheten och 2013 var 11,5 procent av befolkningen i åldern år arbetslösa. Riket redovisar med 10,2 procent en lägre ungdomsarbetslöshet än Sjöbo medan Skånes är något högre med 11,6 procent. INDUSTRI- EXPLOATERING Värde vid årets slut (Mkr) Antal under året färdigställda kvm Antal under året sålda kvm Bokslut 2011 Bokslut 2013 Bokslut ,9 1,9-0, Årets viktigaste händelser 2013 års verksamhet har bedrivits i ett fortsatt osäkert konjunkturläge. Trots detta är kommunens ambition fortsatt att prioritera välfärdsuppdraget i vård, skola, omsorg samt socialtjänsten. Det är viktigt med god kvalitet och goda resultat inom dessa områden för att uppnå Vision Det har funnits gott om lediga lokaler i Sjöbo för företags-/industriverksamhet och utbudet har dessutom ökat under året. Det föreligger däremot brist på exploaterad mark för framförallt störande verksamhet. För att kunna tillgodose behovet har exploatering av del av Sandbäck industriområde påbörjats. När den pågående exploateringen av området är genomförd beräknas industrimarken ha utökats med kvm. Arbete På kort sikt bestäms sysselsättningsutvecklingen till stor del av hur efterfrågan i ekonomin förändras. Under 2013 uppgick andelen öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i Sjöbo till 5,5 procent, vilket är något lägre än för såväl riket som Skåne För att värna välfärdsuppdraget vidtages ett flertal åtgärder under året. Åtgärder för en effektivare lokalanvändning fastställdes i lokalförsörjningsplanen för perioden Merparten av de omflyttningar som beslutades i lokalförsörjningsplanen har genomförts under Upphandling av personlig assistans på entreprenad har genomförts. Syfte med förändringen är att öka kvalitén samt om möjligt minska kostnaderna. Kommunfullmäktige har på samma grunder fattat principbeslut om utkontraktering av drift av IT-verksamheten. Upphandlingen kommer att genomföras under Många åtgärder för att stärka elevernas resultat fortgår. Sjöbo kommun deltar t.ex. 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE under 2013 i SKL:s projekt PRIO 7. Projektet syftar till att hjälpa skolor att kartlägga och hitta lämpliga åtgärder för att nå bättre resultat. Medlemskommunerna beslutade under våren om nya styrdokument för Sydskånska gymnasieförbundet. Den nya förbundsordningen innebär bl.a. att förbundet kommer att upplösas Dessutom införs en ny modell för fördelning av kostnaderna i förbundet. Kommunerna betalar från och med 2014 ersättning för den utbildning och till den skola som eleven valt. Kommunfullmäktige har godkänt avtal vilket reglerar kommunens övertagande av huvudmannaskapet för Malenagymnasiet fr.o.m I och med att vuxenutbildningen kommer att bedrivas i egen regi sker en samverkan med Malenagymnasiet då vuxenutbildningen bedrivs i skolans lokaler. För att öka kvalitén i skolan och kunna erbjuda förbättrade upplevelser för såväl boende som besökare har kommunfullmäktige beslutat om en om- och tillbyggnad av Lövestad skola inkl. idrottshall. Genom att kommunfullmäktige under våren beslutat om att påbörja projektering av en ny simanläggning, ska möjligheter till aktiviteter på fritiden stärkas. Simhallen beräknas kunna tas i drift under Arbetet med att stärka kollektivtrafiken pågår, bl.a. genomförs en järnvägsutredning gällande Simrishamnsbanan. Tyvärr finns banan ännu inte med i det presenterade infrastrukturpaketet för Skåne. Genom att ianspråktaga det blivande kollektivtrafikstråket i Sjöbo centrum med byggnation av bostäder på en del av ödetomten ska ett attraktivt centrum skapas. Målsättningen i samband med byggnation av 7 Planering, Resultat, Initiativ och Organisation kvarteret Viljan är att få till stånd ett bra boende för äldre. Det kan komma att bidra till att kostnaderna inom äldreomsorgen kan hållas nere. Under 2011 sade Sjöbo kommun tillsammans med Ystad, Tomelilla, Simrishamn, Skurups kommuner och Sydskånska gymnasieförbundet upp avtalet om leverans av livsmedel med Menigo. Därefter har Menigo stämt motparterna för avtalsbrott och begärt totalt 4,8 mnkr i kompensation. Menigo förlorade i första instans och har nu överklagat till Hovrätten. Skulle Menigo få rätt vid den rättsliga prövningen uppgår Sjöbos andel till 0,9 mnkr. Kommunfullmäktige har under året beslutat om att avsätta 43,8 mnkr till en resultatutjämningsreserv och har därmed beslutat om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserven. Syftet är att förbättra möjligheterna att kunna utjämna intäkter över tid och därigenom på ett bättre sätt kunna möta effekterna av konjunkturvariationer. Regeringen beslutade att utvidga regler som begränsar avdragsrätt för ränta på skulder till koncernbolag. Därefter beslutade kommunfullmäktige i januari 2013 att avveckla internbanken. Avvecklingen av den långfristiga utlåningen till bolagen genomfördes under våren. Därefter har kommunfullmäktige beslutat att lösa kommunens pensionsskuld genom en försäkringslösning med KPA. Utgiften för försäkringen uppgår till cirka 230 mnkr plus löneskatt. Framtid Följande strategiska utmaningar har på lite längre sikt identifierats för Sjöbos del: Bästa förutsättningar för unga Bästa boendeattraktiviteten för vem? Bygga på lokala unika tillgångar Attraktiv arbetsplats Kunskapsintensivt näringsliv 6

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Uppkoppling mot Malmö/Lund och omvärlden Ökade krav från medborgare på samhällsservice Samarbete med andra aktörer Mer turism Strategisk kommunikation För att Sjöbo även framöver ska vara en attraktiv kommun i konkurrensen om nya och befintliga medborgare är det avgörande att erbjuda verksamheter med god kvalité. Genom att erbjuda goda kommunikationer och ett varierat boende har Sjöbo goda förutsättningar att skapa mervärde utifrån sitt läge samt naturtillgångar. För kommunsektorn kvarstår det mer långsiktiga problemet för kommunerna att ökningen av intäkterna normalt knappast täcker de behov av verksamhet som demografi och krav på förbättringar ställer. Kommunerna står därmed fortfarande inför stora omprövningar. Utmaningar framöver består bl.a. i att kunna hantera den åldrande befolkningen i kommunen och att föra medel från de verksamheter som minskar till de verksamheter som ökar. Det kommer även att vara viktigt att attrahera personal i en situation med stora pensionsavgångar. För att möta den åldrande befolkningens behov är boendefrågan central, bl.a. kommer efterfrågan på trygghetsboende och lämpliga mötesplatser för äldre att öka. Genom att bygga så att de äldre erbjuds bra boende kommer det bidra till att kostnaderna kan hållas nere och efterfrågan på särskilt boende fördröjs. De ökande kvalitetskraven från statens sida innebär ökade kostnader inom äldreomsorgen. Planeringen av den nya ungdoms- och kulturverksamheten pågår under 2013 för att startas upp Verksamheten i kulturhuset ska präglas av ett brett utbud av aktiviteter som har fokus på att främja kreativitet, utveckla fantasi och att inspirera barn och unga. Sjöbo befinner sig i en situation där de kulturhistoriska miljöerna är i stort behov av upprustning. Samtidigt finns det inom föreningslivet och bland kommuninvånarna stora förhoppningar på nya anläggningar som exempelvis simhall, friidrotts- och ridanläggningar, föreningslokaler och idrottshallar. För att hantera såväl kulturhistoriska miljöer som idrottsanläggningar krävs en strategisk planering utifrån behov, efterfrågan och ekonomiskt utrymme. VA-verksamheten står framöver inför stora investeringar beroende på att reinvesteringar krävs i befintligt nät samtidigt som en ökande befolkning och utökade miljökrav ställer krav på en utbyggd kapacitet. Ökade krav från EU kommer att bidra till en trolig utbyggnad av VA-nätet i områden som i dagsläget inte har tillgång till kommunalt VA. För att de statliga miljömålen ska kunna uppnås framöver kommer kraven på verksamhetsutövare att öka.. 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HUSHÅLLNING OCH KVALITET För att skapa en grund för god ekonomisk hushållning ur såväl ett verksamhetsmässigt som ett finansiellt perspektiv har nedanstående vision, inriktningsmål och indikatorer fastställts. Vision Sjöbo - en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende Uppföljning av verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige beslutade i februari 2010 om Sjöbo kommuns vision Visionens fem målområden är de samhällsområden där en positiv utveckling påverkar alla kommunens invånare och har stor betydelse för framtidens Sjöbo. Respektive målområde består av upp till fem inriktningsmål. I budgeten har inriktningsmålen kompletterats med indikatorer. En indikator är ett nyckeltal/mått som belyser viktiga aspekter i verksamheten som det är viktigt att sträva efter. Ambitionen är att i årsredovisningen göra en systematiskt uppföljning av målen och redovisa måluppfyllelsen. Nedanstående avstämning avser kommunen totalt. Dessutom redovisas respektive verksamhets uppföljning av indikatorerna på sid.?. Grön färg anger att indikatorn har uppnåtts medan röd färg anger ej uppnått. I de fall det för indikatorn saknas såväl mätetal som bedömning av måluppfyllelsen har en grå markering använts. En bedömning görs även av om inriktningsmålen och målområdena är uppnådda. De indikatorer som används utvärderas årligen i samband med budgetprocessen och redan nu föreligger i vissa fall behov av att ersätta indikatorn då mätetal saknas eller indikatorn har spelat ut sin roll. Målområde 1 - Livskvalitet RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Ett gott liv varje dag Nöjd-Region-Index ska förbättras och en aktiv fritid Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras Antalet aktiva för vilka föreningarna erhåller lokalt aktivitetsstöd ska öka. Folkhälsan för befolkningen i Sjöbo ska förbättras. - - Tillgänglighet och Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras delaktighet Andelen brukare som uppger att det förs en - - dialog/upplever delaktighet med respektive verksamhet ska öka. Tillgängligheten på hemsidan ska öka Nyttjandet av kommunens lokaler ska öka. - - Antalet e-tjänster på hemsidan ska öka

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Attraktivt och mångsidigt boende Mångfald och valfrihet Hyreslägenheter i flerfamiljshus ska byggas i service- och kollektivtrafiknära lägen Antalet valbara aktörer vid erhållande av service ska öka. 5 5 Arbetet med hbtq-frågor skall förbättras. - - Medborgarna nöjdhet med val av boendeplats har ökat medan deras uppfattning om den kommunala verksamheten har försämrats, vilket bl. a. återspeglas i att två av totalt fyra inriktningsmål har uppnåtts. Inriktningsmålet Ett gott liv varje dag och en aktiv fritid uppnås inte då negativt resultat redovisas för indikatorerna Nöjd- Medborgar-Index och antalet aktiva i föreningar med föreningsbidrag. Det är dock positivt att resultatet för Nöjd- Region-Index, vilket anger hur medborgarna bedömer Sjöbo kommun som en plats att bo och leva på har förbättrats. För Sjöbos del är det framförallt betygsindex för bostäder, kommersiellt utbud, fritidsmöjligheter samt trygghet som kan höja helhetsbetyget. 43 procent anger att de starkt kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen medan 21 procent vill avråda från det. Nöjd-Medborgar-Index anger vad medborgarna i Sjöbo tycker om kommunens verksamhet. Indexet har försämrats med två procentenheter i förhållande till Det är framförallt områdena gator och vägar, grundskolan, miljöarbete, idrotts- och motionsanläggningar, stöd för utsatta personer samt gymnasieskolan som kan höja helhetsbetyget. Antalet aktiva i föreningslivet för vilka föreningarna erhåller lokalt aktivitetsstöd fortsätter att minska såväl nationellt som lokalt. För att motverka trenden har föreningsstödet omarbetats utifrån ledorden aktivitet, hållbarhet och jämlikhet. Syftet är att genom föreningsstödet bidra till att utbudet ska öka såväl när det gäller innehåll som tillfällen och därmed ska även antalet aktiva öka. Analysen av den av Region Skåne genomförda folkhälsoenkäten pågår men är ännu inte avslutad. Inriktningsmålet Tillgänglighet och delaktighet och Attraktivt och mångsidigt boende uppnås. För indikatorerna redovisas en positiv utveckling med undantag av Nöjd-Inflytande-Index. Indexet mäter vad medborgarna i Sjöbo tycker om inflytandet i kommunen. Indexet har försämrats från 39 till 37. För Sjöbos del är det främst förbättringar av betygsindex för påverkan samt förtroende som kan höja helhetsbetyget. Inom framförallt individ- och familjeomsorg och förskola och skolan visar genomförda enkäter på att en god nöjdhet med dialogen och delaktigheten. Utfallet är dock svårt att bedöma då svarsfrekvensen delvis varit låg. Det har inte varit möjligt att mäta nyttjandet av kommunens lokaler men bedömningen är att lokalerna används i ökad utsträckning. Nytt digital bokningssystem har införts vilket innebär att nyttjandegraden blir möjlig att följa upp framöver. Antalet valbara aktörer vid erhållande av service är oförändrat, det är få kunder som väljer annan utförare än kommunal hemtjänst. Aktivitet har under året genomförts med inriktning på hbtq-frågor. Till exempel har socialtjänsten använt HomO:s kommunhandbok som underlag för utbildningsinsats. 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målområde 2 - Kunskap RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Elevens Andelen elever som upplever att inflytande över det egna 81 % 81 % förutsättningar står i lärandet är gott, ska öka. centrum Hög kvalitet på den pedagogiska verksamheten Möjligheter för livslångt lärande Yrkesinriktad högre utbildning Andelen barn/elever som anger att det känns bra att gå till förskolan/skolan ska öka. 90 % 86 % Andelen elever som når målen i alla ämnen ska öka. 76 % 80 % Andelen elever som fullföljt gymnasieutbildning inom fyra 79,0 % 79,5 % år ska öka. Tillgänglighet till biblioteken ska öka. - - Antalet deltagare som slutför utbildningen (vuxenutbildning) och blir godkända ska öka. Andelen som söker till universitet/högskola ska öka. 32,4 30,8 Arbetslösheten i kommunen ska minska. 5,2 % 5,5 % Ungdomsarbetslösheten i kommunen ska minska. 10,3 % 11,5 % Andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning ska 26,6 26,9 öka. Inom målområdet återfinns inriktningsmål som bedöms särskilt viktiga för Sjöbos utveckling. Av fyra inriktningsmål bedöms två som uppnådda, ett som oförändrat och ett har inte klarats. I förhållande till 2013 är det en förbättring då endast ett inriktningsmål klarades. Den absolut viktigaste indikatorn Andelen elever som når målen i alla ämnen har ökat från 76 % till 80 %. Det är nu viktigt att resultatet bibehålls och förbättras ytterligare. Trend med fluktuerande resultat behöver brytas. Även andelen elever som fullföljt gymnasieutbildningen inom fyra år har ökat. I Skåne är det knappt hälften av kommunerna som har en större andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen än vad Sjöbo uppnår. Upplevelsen av förskolan och skolan uppvisar en splittrad bild. Dialogen och delaktigheten har förstärkts, medan inflytandet över det egna lärandet är oförändrat jämfört med Däremot redovisas ett något försämrat resultat gällande trivseln i skolan och då främst bland de äldre skolbarnen. Förskolebarnen anger i ökad utsträckning att de trivs i förskolan. Möjligheten för ett livslångt lärande har utvecklats positivt. Öppettiderna har ökat på huvudbiblioteket. Antalet deltagare som slutför vuxenutbildningen har ökat, dock marginellt. Till följd av byte av utförare inom vuxenutbildningen antogs färre elever än normalt hösten 2012, vilket har påverkat verksamhetens omfattning Andelen gymnasieelver som börjat på universitet/högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning minskat samtidigt som andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning ökar. Kan minskningen av andelen ungdomar som börjar på universitet/högskolan vara en av anledningarna till att ungdomsarbetslösheten 10

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ökat? Såväl ungdomsarbetslösheten som arbetslösheten totalt har ökat i Sjöbo förhållande till Med undantag för 2012 har ungdomarna i Sjöbo under perioden varit arbetslösa i större utsträckning än ungdomarna i riket. Från och med 2011 har den även varit lägre än för Skåne. För arbetslösheten totalt gäller däremot att Sjöbo redovisar lägre arbetslöshet än såväl Skåne som riket. Målområde 3 - Företagande och arbete RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Positivt klimat för Rankingen i Nyföretagarcentrums företagarbarometer ska entreprenörskap förbättras. Fortsatt satsning på de gröna näringarna Inom ett sammanhängande område i anslutning till väg och 13 ska det finnas minst kvm exploaterad mark tillgänglig för företagsetablering. Antalet företag ska öka Ett livskraftigt Antalet nyregistrerade företag per invånare ska öka. 5,7 4,4 näringsliv Nöjd-Kund-Index för byggverksamheten ska förbättras. 8,4 7,9 Samverkan med forskning och utbildning Samverkan med universitet/högskola ska öka genom att antalet kommunala projekt ökar Inom målområdet är det endast inriktningsmålet "Ett livskraftigt näringsliv som inte är uppfyllt. Nyföretagandet har minskat i förhållande till Från att cirka 100 nya företag startats per år, redovisas 81 nya företag Utveckling överensstämmer med den nationella utvecklingen när det gäller nyföretagande. Till följd av låg svarsfrekvens erhålls inte ett statistiskt säkerställt resultat avseende Nöjd- Kund-Index för byggverksamheten. Det målmedvetna arbetet som bedrivits för att förbättra servicen för företagen märks i och med att Sjöbos ranking i företagarbarometern förbättrades med 8 platser. Målområde 4 - Infrastruktur RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Utbyggnad av vägnät Svåra olyckor i den kommunala trafikmiljön ska minska och 14/0 7/5 och ökad trafiksäkerhet det ska inte inträffa några dödsolyckor. Kortare pendlingstider, fler bussturer och spårbunden trafik Modern ICT (informations- och kommunikationsteknik) Antalet resor med kollektivtrafik ska öka. - - Samtliga hushåll som bedöms ha möjlighet till att erhålla fibernät ska öka

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inom målområdet är det endast ett inriktningsmål Utbyggnad av vägnät och ökad trafiksäkerhet som inte bedöms vara uppnått. I redovisningen ingår såväl den trafikmiljö som kommunen ansvarar för som den trafikmiljö som Trafikverket ansvarar för. Det kan konstateras att det totala antalet olyckor har minskat något, dock från en hög nivå. Däremot är det oroande att antalet dödsolyckor åter ökar. måluppfyllelsen gjorts utifrån information från Skånetrafiken och vidtagna åtgärder. Kollektivtrafiken har under året utökats genom att ett flertal linjer fått tätare turer. Det är i dagsläget svårt att få fram underlag över hur många hushåll som har eller kommer att få möjlighet att ansluta sig till fiber. Utifrån de kända projekt som pågår bedöms indikatorn öka. För två av indikatorerna anges inga mätetal. Däremot har en bedömning av Målområde 5 - Hållbar utveckling RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Hållbar utveckling Andelen sjöar och vattendrag med god vattenstatus i - - kommunen ska öka. Andelen felsorterat restavfall vid fastigheten ska minska. 57 % 48 % Antalet hushåll anslutna till kommunalt avlopp och vatten ska öka. Kommunens totala koldioxidbelastning per invånare ska - - minska. Antalet icke godkända enskilda avlopp ska minska Antalet klimatsmarta upphandlingar ska öka. 0 1 De mätningar och bedömningar som gjorts innebär att målsättning för hållbar utveckling har uppnåtts. Beträffande vattenstatusen är resultatet från länsstyrelsens provtagningar ännu inte tillgängligt. Flera projekt rörande vattenvård pågår inom kommunen och tillsammans med grannkommunerna. Även ökningen av antalet hushåll anslutna till kommunalt avlopp och vatten tillsammans med en minskning av antalet icke godkända avlopp borde resultera i att vattenstatusen ökar. Den positiva utvecklingen avseende mängden restavfall har fortsatt efter en mindre nedgång Miljöförvaltningens operativa tillsynsarbete leder till att kommunens koldioxidbelastning per invånare bedöms minska. En upphandling under året har genomförts av den avgiftsfinansierade verksamheten där klimathänsyn beaktats. I övrigt har nämnderna inte beaktat uppdraget. Uppföljning av finansiella mål för god ekonomisk hushållning 12

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv är överordnat god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Siffrorna i tabellerna till uppföljningen nedan bygger på utfallet för 2010, 2011, 2012 och Mål Över en fyraårsperiod ska årets resultat vara lägst 2 % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Uppföljning ,6% 1,4% 1,4% 3,3% 3,1% För att finansiera verksamheten över tid krävs normalt sett mer än ett nollresultat. Resultaten ska även skapa ett utrymme för finansiering av investeringar och för att värdesäkra anläggningstillgångar års resultat rensat för reavinster uppgår till 26,9 mnkr och resultatets andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning blir därmed 3,1 %, vilket är betydligt bättre än det budgeterade resultatet som uppgick till 13,5 mnkr eller 1,7 %. Den ekonomiska resultatmålsättningen uppnås år 2013 då det sammanlagda resultatet för perioden är +3,1 %. En stor del av det sammanlagda resultatet för perioden uppnåddes år Även 2013 års resultat är över genomsnittet vilket till en del beror på återbetalningen från AFA Försäkring AB med 12,2 mnkr. Mål Över en fyraårsperiod ska inte nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten överstiga summan av avskrivningar och årets resultat för denna verksamhet Uppföljning mnkr Investerutrymme 57,0 32,5 31,3 40,2 161,0 Nettoinvester. 34,3 34,3 34,2 26,2 129,0 Som framgår av tabellen klaras målet då nettoinvesteringarna är lägre än det beräknade investeringsutrymmet. Det är endast år 2011 som de skattefinansierade nettoinvesteringarna är större än investeringsutrymmet. År 2014 har målsättningen på årets resultatsänkts från 2% till 1 % då pensionsåtagandet lösts. Lägre resultat medför också ett lägre investeringsutrymme. Mål För att uppnå god ekonomisk hushållning samtidigt som marginalerna är små, krävs en god budgetföljsamhet. Målet är att: Nämndernas avvikelse i förhållande till kommunbidraget ska vara noll eller bättre. Uppföljning mnkr ,0-0,9 10,5 Nämnderna inklusive den gemensamma verksamheten redovisar +10,5 mnkr i underskott. Det innebär att målsättningen uppfylls år År 2011 och 2012 uppvisade nämnderna ett underskott. I 2013 års siffror ingår återbetalda premier från AFA Försäkring (kollektivavtalade sjukförsäkringar) med ca 12,2 mnkr avseende åren 2005 och Utan denna engångsbetalning hade avvikelsen varit negativ. Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning Samtliga målområden bedöms som uppnådda Trots detta finns det indikatorer som behöver förbättras. Särskilt viktigt för Sjöbos 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ytvecklingen är att den positiva utvecklingen gällande resultaten i skolan fortsätter men även en positiv utveckling när det gäller arbetslöshet, folkhälsa och nöjd medborgare/inflyttande index är viktig. Sjöbo kommun har en i många fall kostnadseffektiv verksamhet i kombination med god kvalitet och ett brett utbud av tjänster. Under senare år har stora investeringar gjorts i bland annat skollokaler vilket lett till höga lokalkostnader. Under året har externa lokaler lämnats till fördel för lokaler som hyrs av AB Sjöbohem i syfte att effektivisera lokalanvändandet. Merparten av pensionsskulden är försäkrad och upplåningen är låg i jämförelse med andra kommuner Den enda externa upplåningen avser lån från Region Skåne, vilket är vidareförmedlat till Trafikverket. Lånet motsvaras därmed av fordran. Samtliga finansiella mål för god ekonomisk hushållning uppnås för När det gäller kommunens mål för budgetföljsamhet är det finansieringsverksamheten som svarar för överskottet medan nämnderna sammantaget redovisar underskott med 0,6 mnkr. Sammanvägt bedöms kommunen uppnå målsättningen med god ekonomisk hushållning av alla resurser. God ekonomisk hushållning för Sjöbo kommuns del blir att även fortsättningsvis klara balansgången mellan uppsatta mål och låga nettokostnader. 14

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och bolag Kommunstyrelsen ansvarar för att hålla uppsikt över kommunens samlade verksamhet. Detta omfattar såväl nämnder som kommunala bolag och förbund. Styrdokument som budget, delårsrapport, intern kontroll och ekonomistyrningsprinciper utgör viktiga delar i kommunstyrelsens arbete med uppsikten. Nämnderna, bolagen och förbunden kallas årligen till kommunstyrelsen samt därutöver om det anses befogat. Arbetet med att utveckla modell för målstyrning har fortsatt under 2013 med hjälp av implementering av IT-stödet Hypergene. Kommunfullmäktige beslutade i december om en företagspolicy för Sjöbo kommuns bolagsägande samt nya ägardirektiv och bolagsordningar för bolagen. Styrdokumentet kommer att föras in i bolagen i samband med vårens bolagstämmor. En översyn av exploateringsprocessen samt den affärsdrivande verksamheten påbörjades under Som en del av arbetet pågår en genomgång av den allmänna markreserven. En ny finanspolicy och finansiella riktlinjer har utarbetats. Finanspolicyn har översänts till bolagen för synpunkter och beslut i fullmäktige är planerat till januari Intern kontroll Kommunstyrelsen ansvarar för att samordna den interna kontrollen inom hela kommunen, vilken regleras i reglementet för intern kontroll. Samtliga nämnder ska årligen lämna in plan för intern kontroll samt uppföljningsrapport. Respektive nämnd gör en sammanfattade bedömning av arbetet med den interna kontrollen under året. NÄMNDERNAS SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Tillfredställ Kommunstyrelsen Familjenämnd Vård- och omsorgsnämnd. Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnäm. Svag God Mycket god Sammanfattningsvis kan sägas att granskade rutiner generellt efterlevs. Trots detta förekommer avvikelser och/eller möjligheter till förbättringar inom samtliga granskningsområden. Åtgärder har vidtagits eller planeras därför inom alla områden. Kommunstyrelsen har med inlämnade uppföljningar som grund bedömt den interna kontrollen. Bedömningen för kommunen totalt är att den interna kontrollen i Sjöbo kommun var god under år Där fel och brister har upptäckts, föreligger förslag på åtgärder. 15

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Organisation Kommunala uppdragsföretag är en annan juridisk person till vilken kommunen med stöd av kommunallagen överlämnat vården av en kommunal angelägenhet. Kostnaden för den verksamheten som för Sjöbo kommuns del bedrevs av uppdragsföretagen uppgick till 30 mnkr vilket är en minskning med 1,1 mnkr i förhållande till Det är skolskjutsarna och renhållningen som svarar för den största omfattningen med 13 respektive 12 mnkr. LOV inom hemtjänsten ökar medan vuxenutbildningen har minskat då verksamheten bedrivs i egen regi. 16

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nämndernas, bolagens och förbundens resultat Nämndernas resultat En förutsättning för en ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet. Resultat i förhållande till kommunbidraget, mnkr Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse +0,3 0,0 +1,0 Familjenämnd -4,0-7,9 +0,4 Vård- och omsorgsnämnd -2,9-0,7-3,0 Teknisk nämnd +3,1 +0,3 +1,7 Miljö- och byggnadsnämnd -0,7-0,5-0,7 Valnämnd 0,0 0,0 0,0 Överförmyndarnämnd +0,2 +0,2 0,0 Revision 0,0 +0,1 0,0 Finansiering +2,2 +7,8 +11,1 Summa skattefinansierad -1,8-0,9 +10,5 Affärsdrivande verksamhet -0,2 0,0 0,0 Summa totalt -2,0-0,9 +10,5 Trenden med att nämnderna totalt har allt sämre budgetföljsamhet har brutits. År 2013 är det endast vård- och omsorgsnämnden och Miljö- och byggnadsnämnden som har underskott. Kommunstyrelsen har i samband med fastställandet av delårsrapport 1 uppmärksammat kommunfullmäktige på några nämnders negativa resultat. På förslag från kommunstyrelsen har nämnder med underskott fått olika uppdrag för att åtgärda underskotten. Störst underskott finns inom vård- och omsorgsnämnden där underskottet till största del är hänförbart till verksamhet för personer med funktionsnedsättning (-2,0 mnkr). Underskottet har minskat i förhållande till 2011 och I samband med delårsrapporterna fick nämnden ett uppdrag att i görligaste mån minska underskottet i verksamhet för personer med funktionshinder. I delårsrapport 1 var underskottet i den verksamheten -3,6 mnkr. Underskottet avser främst personlig assistans. I övrigt har vård- och omsorgsnämnden också ett underskott inom måltidsverksamhet som beror på ersättningen från familjenämnden varit oförändrad i avvaktan på nytt avtal. Inom Miljö- och byggnadsnämnden finns det underskott både inom plan- och byggverksamheten (-0,5 mnkr) och miljöoch hälsoskyddsverksamheten (-0,2 mnkr). I samband med delårsrapport 1 fick nämnden i uppdrag att till kommunstyrelsen i augusti rapportera vilka åtgärder som vidtagits och vilka åtgärder som kommer att vidtas för att uppnå ekonomisk balans under Någon rapportering kom inte till kommunstyrelsen i augusti vilket föranledde kommunstyrelsen att inleda en dialog med nämnden och samtidigt utreda nämnden ekonomi. Underskottet inom plan- och byggverksamheten hänför sig till stor del till lägre intäkter på grund av byggkonjunkturen. Även inom miljötillsynen är intäkterna lägre. Kommunstyrelsen har 2014 föreslagit en tillfällig utökning av budgeten för plan- och byggverksamheten inom Miljö- och byggnadsnämndens verksamhetsområde med anledning av den översyn som under hösten genomförts av bygglovsenheten. Utökningen på 0,6 mnkr görs under 2014 för att ge nämnden möjlighet att anpassa verksamhetens till det ursprungliga kommunbidraget. Uppföljning görs i samband med delårsrapporterna och årsredovisningen. I delårsrapport prognosticerade Familjenämnden ett underskott om -4,6 mnkr vilket föranledde kommunfullmäktige att ge nämnden i uppdrag att vidta åtgärder i syfte att i görligaste mån minimera underskottet inom individ- och familjeomsorg. Inom förskole- och skolbarnsomsorgen samt grundskoleverksamheten blev nämndens uppdrag att vidta åtgärder för att under 2013 minimera underskottet och därmed vara i 17

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ekonomisk balans från och med Detta innebär att medel för befolkningsavvikelse ska finnas avsatt i 2014 års budget i enlighet med resursfördelningsmodell. Familjenämnden avrapporterade i delårsrapport 2 vilka åtgärder som vidtagits. Under året har ett underskott vänts till ett överskott (+0,4 mnkr). Dock bör betänkas att det finns betydande underskott inom några av verksamheter vilket uppvägs av överskott inom framför allt Vuxenutbildning och flyktingverksamhet samt gymnasieverksamheten. Individ- och familjeomsorgen har ett underskott om ca -1,2 mnkr vilket är lägre än prognosticerat under året. Förskole- och skolbarnomsorg samt grundskoleverksamhets underskott är -3,2 mnkr vilket till en del beror på fler barn i verksamheten än budgeterat. Skattefinansierad teknisk verksamhet ger ett väsentligt överskott om ca +1,7 mnkr vilket till största delen beror på att kostnaderna för verksamhetsel har minskat i samband med att schablonfakturering ersatts av fakturering av faktisk förbrukning. Kommunstyrelsens resultat blev ett överskott om +1,0 mnkr: Det största överskottet återfinns inom kommunövergripande verksamhet där bland annat IT-kostnaderna blivit lägre än budgeterat. Kommunstyrelsens plan- och byggverksamhet har ett underskott om ca - 0,5 mnkr. Även turism och fritidsverksamheten har ett underskott om ca 0,5 mnkr medan kulturverksamheten har ett överskott om +0,6 mnkr. Utfallet för finansieringen blev +11,1 mnkr vilket till största delen beror på att kommunen erhöll återbetalning av försäkringspremier för 2005 och 2006 från AFA Försäkring AB vilket sammanlagt uppgick till 12,2 mnkr. Finansieringen har belastats med kostnader för den extra medlemsavgift på 2,8 mnkr till Sydskånska gymnasieförbundet som kommunfullmäktige fastslog i december Bolagen och förbundens resultat mnkr Resultat efter finansiella poster AB Sjöbohem +10,3 +10,1 +9,4 Sjöbo Energi AB +0,5 - - Sjöbo Elnät AB +11,0 +8,1 +7,7 Sjöbo Koncern AB +0,0 +0,0 - Sydskånska Gymnasieförbundet -1,7-0,3 +2,5 SÖRF 8 +1,9 +4,6-1,2 Sammantaget redovisar bolagen och förbunden +18,4 mnkr i resultat efter finansiella poster. Det är endast SÖRF som redovisar underskott. AB Sjöbohems resultat är i princip oförändrat i förhållande till 2012 och 2,5 mnkr bättre än budget. Den positiva resultatutvecklingen förklaras av ökade intäkter tillsammans med lägre kostnader än förväntat för räntor och personal. Sjöbo Elnät AB redovisar ett sämre resultat för 2013 än för Resultatet är dessutom 0,5 mkr sämre än budget. Avvikelsen förklaras av omklassificering från investering till underhåll i samband med ombyggnation av en fastighet och avbrottsersättningar med. Lägre kostnader avseende räntor bidrar positivt till resultatet. Sjöbo koncern AB har varit vilande fram tills det såldes under hösten. Efter år med negativa resultat redovisar Sydskånska gymnasieförbundet +2,5 mnkr Resultatet är något bättre än det budgeterade resultatet som uppgick till 1,1 mnkr. Resultatet förklaras bl. a. av återbetalning från AFA Försäkringar, lägre kostnader för pensioner, överskott inom rektorsområdena, en positiv förändring av semesterlöneskulden och minskade lokalkostnader. Samtidigt har kostnaderna 8 SÖRF Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund 18

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ökat då en större andel av eleverna från medlemskommunerna valt skolgång i annan kommun eller friskola. Detta har ställt krav på anpassning av personalen, vilket inte genomförts i den omfattning som planerats. Elimineras resultatet för engångsintäkter erhålls ett mindre underliggande underskott, dock betydligt lägre än tidigare. Gymnasieförbundet har haft att hantera att antalet elever i gymnasieskolan minskar kraftigt, minskningen kommer att fortsätta fram till och med Även en ökande etablering av antalet friskolor tillsammans med det fria söket har bidragit till underskottet, då antalet elever ökat i dessa verksamheter. 60 % av medlemskommunernas gymnasieelever går i Sydskånska Gymnasieförbundets skolor 2013 jämfört med 62 % 2012 och 67 % Av gymnasieeleverna från Sjöbo var det 48 % som valde att gå i förbundets skolor. av diskonetringsräntan för pensionsskulden medför att skulden ökat med 1,1 mnkr inklusive löneskatt. Kostnadsökningen motverkas av återbetalning från AFA med 1,0 mnkr. Avvikelsen är därutöver huvudsakligen hänförbar till sotningsverksamheten. Problematik kring juridik, kommunikation och sotningsexpertis har medfört kostnader utöver budget. Förbundet gör bedömningen att endast 0,1 mnkr av underskottet behöver återställas till följd av balanskravet, då en jämförelsestörande post hänförlig till förändring av diskonteringsräntan, bedöms som synnerliga skäl. I enlighet med balanskravet ska underskott återställas inom en treårsperiod kvarstod att återställa 9,2 mnkr av det underskott som uppstod Då beslut om synnerliga skäl fattats kommer underskottet inte att återställas. Kommunfullmäktige i Sjöbo och Ystad har ställt sig positiva till att erlägga en extra medlemsavgift för 2013 i avsikt att återställa den kvarstående delen av 2009 års underskott. Årets resultat innebär att förbundet uppfyller balanskravet och återställer 2011 och 2012 års underskott som uppgick till 1,7 mnkr respektive 0,3 mnkr. För första gången sedan Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund bildades finns inte Skurup med som förbundsmedlem. För 2013 innebär detta fyra kommunmedlemmar med ny förbundsordning och nya ekonomiska förutsättningar. Förbunder har haft att anpassa sig till en minskad verksamhet samt en reducerad medlemsavgift. Förbundet redovisar för 2013 underskott med 1,5 mnkr. Sänkningen 19

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI Sjöbo kommun redovisar ett bra resultat! För Sjöbo kommuns del har året inneburit ett överskott med 26,9 miljoner kronor och 41,4 miljoner för den sammanställda redovisningen. I analysen av ekonomin används fyra olika aspekter/perspektiv för att på så sätt få en till stor del heltäckande analys. Aspekterna/ perspektiven är det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Finansiell analys för den samlade verksamheten I den sammanställda redovisningen sammanförs kommunen, dess bolag och förbund på ett sätt som kan likställas med koncernredovisning. Den sammanställda redovisningen omfattar de juridiska personer i vilka kommunen har ett inflytande om minst 20 %. Med denna definition omfattas år 2013 totalt 2 bolag och 2 kommunalförbund. Sjöbo Koncern AB har sålts under år Resultat och kapacitet Omsättningen i kommunens bolag och förbund är i stort sett samma som föregående år. Det som förändrats mest är kommunens inlösen av pensionsåtagandet som ökar omsättningen med 280,4 mnkr. Resultatjämförelse Totala intäkter 1 076, , ,0 Totala kostnader , , ,6 Årets resultat 32,8 44,6 41,4 För kommunens samlade verksamhet redovisas för ,4 mnkr i resultat, vilket är en försämring i förhållande till 2012 då resultatet uppgick till 44,6 mnkr. Trots att kommunen förbättrade sitt resultat med 9,2 mnkr försämrades koncernresultatet. År 2012 påverkades koncernresultatet positivt av försäljningen av Sjöbo Energi AB (+10,1mnkr). Kommunen budgeterade ett resultat om 13,5 mnkr för 2013: Utfallet blev 29,7 mnkr. En väsentlig orsak till den positiva avvikelsen är återbetalning av försäkringspremier för år 2005 och 2006 från AFA Försäkring AB uppgående till 12,2 mnkr. De kommunala bolagen bidrar till det positiva resultatet. Ab Sjöbohems resultat för 2013 blev +9,4 mnkr medan utfallet för Sjöbo Elnät blev +6,1 mnkr. I övrigt försämrades SÖRF 9 sitt resultat med 5,8 mnkr jämfört med år 2012 eftersom ett stort överskott på +4,6 mnkr vänts till ett underskott på -1,2 mnkr. Förändringen av RIPS 10 -räntan vid beräkning av pensionsavsättning har belastat förbundets resultat med 1,1 mnkr. För Sydskånska gymnasieförbundet blev resultat +2,5 mnkr, en förbättring med 2,8 mnkr. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter har ökat väsentligt jämfört med 2012 trots försäljningen av Sjöbo Energi AB. Det är kommunens val att lösa in pensionsåtagande som ökat de redovisade intäkter med 280,4 mnkr. Kommunkoncernens intäkter 2013 exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 252,5 mnkr jämfört med 2012 då intäkterna uppgick till 294,1 mnkr. En stor del av minskningen (-44,3mnkr) beror på att Sjöbo Energi AB såldes under Minskningen är också hänförlig till intäkter för lokaler och arrenden (-7,2 mnkr) där förbättrat redovisningssätt står för den största delen av minskningen. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader ökade med drygt 264 mnkr jämfört med 2011 trots att bland 9 Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund 10 Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld. 20

21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE annat försäljningen av Sjöbo Energis minskat kostnad för elektricitet och liknande med drygt 36 mnkr. Det är utbetalningen till KPA vid inlösen av pensionsåtagande inkl. löneskatt som står för den största ökningen (+280,4 mnkr). I övrigt är det framför allt kostnader för ersättningar till friskolor och interkommunal ersättning som ökat (+9,4 mnkr). Avskrivningar Avskrivningar har ökat med 3,2 mnkr jämfört med Det beror främst på Sjöbohems avskrivningar som har ökat med 1,9 mnkr. Den största delen i ökningen av bolagets avskrivningar har redovisningstekniska orsaker. Kommunens avskrivningar har ökat med 1,1 mnkr beroende på att investeringsnivån överstiger avskrivningarna. Finansnetto Finansnettot är negativt och försämrades med -3,8 mnkr för att uppgå till -14,7 mnkr. En stor anledning till det försämrade finansnettot är att inlösen av pensionsåtagandet medfört att 229,4 mnkr betalades till KPA för att minska framtida pensionskostnader. Den minskande likviditeten resulterade i lägre finansiella intäkter för kommunen. Förändringen av RIPS-räntan som gjorts under året har belastat kommunens finansiella kostnader med ca 0,9 mnkr och SÖRF med ca 1,1 mnkr. Årets investeringar Årets investeringar för fastigheter och anläggningar uppgår till 96,5 mnkr jämfört med 66,2 mnkr för Större investeringar är Sjöbohems inköp av Björkbacken 1 av Region Skåne för 14,8 mnkr samt flera ombyggnader av kommunens lokaler. Sjöbohem har även gjort en om- och nybyggnation av boende till ensamkommande flyktingungdomar. Till det kommer kommunens investeringar ibland annat trafikledsplan (Idrottsgatan), i överföringsledning Blentarp-Sövde-Sjöbo samt utbyggnad av Sjöbo avloppsreningsverk. Årets investeringar i maskiner och inventarier uppgår till 12,7 mnkr jämfört med 10,2 mnkr för Merparten avser kommunen och större investeringar är datorer till eleverna i skolan och uppdatering av kommunens IT-miljö. Risk och kontroll Soliditet Soliditeten uppgick till 25 % och är därmed i nivå med året innan. Koncernens tillgångar har ökat med ca 154 mnkr varav drygt 41 mnkr finansierats med egna medel. Skuldsättning Den samlade långfristiga skuldsättningen för kommunkoncernen uppgick till 831,6 mnkr, vilket är en ökning med 410 mnkr jämfört med föregående år. Avvecklingen av internbanken har inneburit att de externa lånen ökat. Istället för att låna från kommunen har de kommunala bolagen lånat av externa banker och kreditinstitut. Avvecklingen ökade kommunens likvida medel vilket möjliggjort för kommunen att kunna lösa in pensionsåtagandet (229,4 mnkr) och även att kortsiktigt placera 150 mnkr. AB Sjöbohem har amorterat 1,1 mnkr. Risker Finansieringsmodellen för Sydskånska gymnasieförbundet förändras Det bör minska riskerna för förbundet eftersom kommunerna tar över kostnaderna och därmed riskerna för ersättning till andra kommuner och till enskilda gymnasier. Dock kvarstår risken att förbundet måste anpassa verksamheten för utifrån hur elever söker. Ökad konkurrens mellan gymnasieskolorna innebär en utmaning för förbundet fram till att det avvecklas AB Sjöbohem kommer framöver att behöva konsolidera verksamheten och öka soliditeten. Bolaget arbetar också med sitt största projekt någonsin den nya Simhallen. Skurups utträde ur Sörf har inneburit att förbundets verksamhet minskat i omfattning. Sjöbo kommuns andel av 21

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN ÅRSREDOVISNING 2013 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo och dess omvärld 5 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnder, förbund och

Läs mer

Delårsrapport 2 2013

Delårsrapport 2 2013 Delårsrapport 2 2013 januari - augusti Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, bolag och förbund 17 Ekonomi 21 Personalresursen

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Innehåll INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETERNA KOMMUNENS BOLAG FINANSIELLA RAPPORTER. 2 område INLEDNING

Innehåll INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETERNA KOMMUNENS BOLAG FINANSIELLA RAPPORTER. 2 område INLEDNING ÅRSREDOVISNING 2012 INLEDNING Innehåll INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen... 8 Hushållning och kvalitet... 15 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över

Läs mer

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN ÅRSREDOVISNING 2012 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 11 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnder, förbund och bolag

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN OCH BOLAGEN

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN OCH BOLAGEN ÅRSREDOVISNING 2014 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo och dess omvärld 6 Hushållning och kvalitet 11 Kommunstyrelsens uppsikt 18 Ekonomi 21 Personalresursen

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Ekonomisk rapport april 2019

Ekonomisk rapport april 2019 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren Tjänsteutlåtande 1 (5) Delårsbokslut och prognos 2-2018 Ärende Kommunledningskontoret har upprättat förslag till delårsbokslut för första halvåret samt helårsprognos för 2018. Resultatet efter första halvåret

Läs mer

Delårsrapport 2 2011. januari - augusti

Delårsrapport 2 2011. januari - augusti Delårsrapport 2 2011 januari - augusti INLEDNING Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN 4 Utvecklingen i världen 4 Kommunernas utveckling 5 Befolkning 5 Bostäder 6 Arbete 6 Årets viktigaste

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar

Läs mer

Delårsrapport 2 2012

Delårsrapport 2 2012 Delårsrapport 2 2012 januari - augusti Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, förbund och bolag 16 Ekonomi 22 Personalresursen

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2018

Granskning av delårsrapport 2018 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Carl-Magnus Stenehav Certifierad kommunal revisor Marcus Madar Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Delårsrapport 1 2013 januari - april Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 11 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, förbund och bolag 18 Ekonomi 22 Personalresursen

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31 Revisionsrapport 2018-03-23 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad SIDAN 1 Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad Sammanfattning Samtliga tre inriktningsmål har uppfyllts under året Av kommunfullmäktiges 14 verksamhetsmål har 11 uppfyllts helt,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per Oktober 2014

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per Oktober 2014 Lunds kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 Oktober 2014 Magnus Helmfrid Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av delårsrapport. Håkan Olsson Certifierad kommunal revisor Samuel Meytap. Vänersborgs kommun. oktober 2oi7.

Revisionsrapport. Granskning av delårsrapport. Håkan Olsson Certifierad kommunal revisor Samuel Meytap. Vänersborgs kommun. oktober 2oi7. Revisionsrapport Håkan Olsson Certifierad kommunal revisor Samuel Meytap oktober 2oi7 Granskning av delårsrapport 2017 Pwc nnehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning i 2 nledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Värnamo kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Mora kommun Hans Stark Hans Gåsste. Certifierade kommunala revisorer

Revisionsrapport. Delårsrapport Mora kommun Hans Stark Hans Gåsste. Certifierade kommunala revisorer Revisionsrapport 2010-09-15 Hans Stark Hans Gåsste Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Tjänsteskrivelse 1 (7) Kommunledningsförvaltningen Birgitta Hammar 2017-10-04 Dnr KS 2017-821 Kommunstyrelsen Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Förslag till

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Dennis Hedberg Hanna Franck-Larsson Micaela Hedin Granskning av delårsrapport 2014 Bollnäs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

Introduktion ny mandatperiod

Introduktion ny mandatperiod Introduktion ny mandatperiod Kommunens ekonomi 9 januari 2019 Uppdrag Ekonomi Ekonomistyrning, kontroll Löpande redovisning, t.ex. leverantörsreskontra, kundreskontra, kassafunktion Upprättar månads- delårsrapporter

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 KS/2015:287 Granskningsrapport Anders Rabb Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Sofia Nylund Ebba Lind Fredrik Jehrén Simon Löwenthal Granskning av delårsrapport 2016 Solna Stad Granskning

Läs mer

bokslutskommuniké 2013

bokslutskommuniké 2013 Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige BENGTSFORS KOMMUN Revisorerna Till För kännedom Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Revisionsrapport över årsredovisning och årsbokslut för år 2015 Vi har granskat kommunens årsbokslut, årsredovisning och

Läs mer

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun

Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Carl- Gustaf Folkeson Certifierad kommunal revisor Bengt-Åke Hägg Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 217 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: Övriga avgifter och ersättningar Finansiella intäkter,1% 78,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2016 Sollefteå kommun Anneth Nyqvist PerÅke Brunström Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Markaryds kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av delårsrapport Nynäshamns kommun

Granskning av delårsrapport Nynäshamns kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Richard Vahul Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Simon Löwenthal Revisionskonsult Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 000 tkr. Uppföljningen per den 31 oktober prognostiserar ett helårsresultat på +47 900 tkr. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet

Läs mer

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning Dina pengar Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning 2015 Kommunstyrelsens ordförande Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har lett kommunen under 2015. Årets resultat landar på ett litet

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-06-30 Krokoms kommun 2007-09-12 Hans Stark *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning och åtgärdsförslag...1 Inledning...2 Inledning och regelverk...2

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per 2015-08-31 Erik Mauritzson Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Skurups kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Annie Wang Revisionskonsult 11 oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 Granskningsrapport Daniel Brandt Jonas Axelsson Remmi Gimborn Granskning av delårsrapport 2017 Melleruds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 Översiktlig granskning av delårsrapport per 2011-04-30 KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 1. Inledning och sammanfattning Vi har utfört en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2011-04-30 för.

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Härnösand kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Härnösand kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2015-08-31. Härnösand kommun Oktober 2015 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Ekonomisk rapport per -10-31 Övergripande ekonomiska händelser Driftbudgetavräkning Det budgeterade resultatet för år uppgår till 27 134. Uppföljningen per den 31 oktober prognostiserar ett helårsresultat

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer