Delårsrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delårsrapport 2 2013"

Transkript

1 Delårsrapport januari - augusti

2 Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, bolag och förbund 17 Ekonomi 21 Personalresursen 26 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN Kommunövergripande verksamhet 30 Politisk verksamhet 30 Verksamhet för funktionshindrade 30 Äldreomsorg 31 Individ- och familjeomsorg 31 Förskole- och skolbarnsomsorg samt grundskoleverksamhet 32 Gymnasieskola 33 Vuxenutbildning och flyktingverksamhet 33 Turism och fritidsverksamhet 34 Kulturverksamhet 34 Teknisk verksamhet avgiftsfinansierad 35 Teknisk verksamhet skattefinansierad 35 Miljö- och hälsoskyddsverksamhet 35 Plan- och byggverksamhet 36 Räddningstjänst 36 Finansiering 36 BERÄTTELSER FRÅN KOMMUNENS BOLAG AB Sjöbohem 37 Sjöbo Elnät AB 38 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning 39 Balansräkning 40 Kassaflödesanalys 41 Noter 42 Driftredovisning 50 Investeringsredovisning 51 Exploateringsredovisning 52 Redovisningsprinciper 54 Fotografierna tillhör Sjöbo kommun Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

3 INLEDNING SAMMANFATTNING 2013 års resultat prognostiseras till +25,9 mnkr, vilket är 12,4 mnkr bättre än det budgeterade resultatet. Överskottet förklaras i princip av att 11,7 mnkr erhålls i reducerad avgift från AFA Försäkring för åren 2005 och I förhållande till budgeten så är det skatter och kommunalekonomisk utjämning som bidrar till resultatförbättringen med 6,9 mnkr och verksamhetens nettokostnader bidrar med 7,7 mnkr medan finansnetto har en negativ avvikelse mot budget med 2,2 mnkr bland annat beroende på avveckling av internbank samt pensionsinlösningen. Resultaträkningen utgör underlag för avstämning mot kommunallagens krav på ekonomisk balans. Vid avstämning mot balanskravet ska extraordinära poster och realisationsvinster frånräknas resultatet. Det för år 2013 prognostiserade resultatet visar att kommunen förväntas uppfylla det lagstadgade kravet på ekonomisk balans. Resultat enligt balanskrav, mnkr 2013 Årets resultat enligt resultaträkning +25,9 Avgår realisationsvinster - Justerat resultat +25,9 Det kan konstateras att samtliga finansiella mål för god ekonomisk hushållning förväntas uppnås under Kommunens mål för budgetföljsamhet kommer kräva att korrigerande åtgärder vidtages för att målsättningen ska klaras även i framtiden. Ett antal indikatorer bedöms förbättras eller på annat sätt uppfyllas. Det finns dock någon indikator som ej uppnås som t.ex. Nöjd-Medborgar-Index och Nöjd- Inflytande-Index. Samtidigt är det oerhört positivt att andelen elever som når alla målen ökat i förhållande till

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN! Bräcklig konjunktur Den 1 ekonomiska utvecklingen har under årets början varit fortsatt svag såväl internationellt som på hemmaplan. På sikt förutspås en starkare och gradvis stabilare återhämtning av konjunkturen. Återhämtningen kommer dock initialt bli svag under de senaste två åren vuxit med 2 till 3 procent årligen. Även offentlig konsumtion har bidragit positivt. För Sveriges del innebär det att inhemsk efterfrågan håller uppe den svenska konjunkturen. Hushållens i grunden robusta ekonomi bidrar till detta. Även om hushållens skuldsättning är hög är de samtidigt förhållandevis förmögna med en hög sparkvot. Hushållen gynnas av en god inkomstutveckling och räntor som fortsatt förväntas vara låga. En svag utveckling i omvärlden men med goda villkor för svenska hushåll innebär en svag utveckling för svensk konjunktur. Allt tyder på att BNP i EU-länderna sammantaget liksom i fjor fortsätter att backa något. Statistik från länder som Tyskland och Storbritannien tyder emellertid på att en vändning till det bättre är på gång. Även i USA finns positiva tecken, men återhämtningen i konjunkturen har här kommit lite längre. Sysselsättningen stiger och läget på bostadsmarknaden har stabiliserats. Fortfarande kvarstår för USA att åtgärda den svaga offentliga ekonomin. Sammantaget görs bedömningen att den internationella tillväxten blir fortsatt låg 2013 och BNP tillväxten 2013 beräknas stanna på samma nivå som Den svenska konjunkturen är beroende av export och två tredjedelar av Sveriges export går till EU och Norge. Den svaga tillväxten i omvärlden medför en mycket svag utveckling av svensk export. I år beräknas exporten minska med 1,5 procent medan den 2012 ökade med 0,8 procent. Övriga delar av den svenska ekonomin utvecklas betydligt bättre. Såväl produktionen inom byggnadsverksamheten som inom den privata tjänstesektorn har 1 Omvärldsuppgifter i förvaltningsberättelsen är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstings MakroNytt 2/2013. Efter att BNP minskat såväl 2008 som 2009 har utvecklingen därefter varit positiv. Även för 2011 var tillväxten inledningsvis god medan det under det fjärde kvartalet skedde en nedgång till följd av en minskning av produktionen. Detta resulterade i att sysselsättningen minskade under första kvartalet 2012 med svag utveckling av BNP som följd ökade BNP med 1,1 procent. BNP förväntas 2013 växa med samma hastighet som 2012 för att sedan öka till 2,4 procent Förstärkningen 2014 förklars med att investeringarna spår en bättre utveckling än i år. Den främsta orsaken är att investeringarna upphör att minska. Utvecklingen i kommunerna Till följd av konjunkturbidrag, andra engångsposter och god ordning i ekonomin har kommunerna de senaste åren redovisat goda resultat. 4

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Endast 19 kommuner redovisade underskott 2012 och nära 60 procent av kommunerna hade ett resultat som motsvarade minst 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Till följd av de senaste årens engångsposter har resultat inte speglat det ekonomiska läget i kommunerna. En återbetalning av AFA avgifter för åren 2005 och 2006 kommer att ske under Denna förväntas bidra positivt till kommunernas resultat. I och med att inga engångsposter ingår i prognosen fr.o.m och framöver förväntas kommunernas resultat att successivt falla kommande år. Detta gäller under förutsättning att åtgärder inte vidtas i form av åtstramningar eller skattehöjningar, alternativt att statsbidragen höjs. Från och med 2013 och framåt blir det besvärligare då ökade demografiska behov, minskade statsbidrag och omfattande investeringsprogram leder till fallande resultat. Efter att under en lång period haft ett relativt lågt demografiskt tryck ökar framöver andelen äldre och unga relativt personer i arbetsför ålder. Det innebär att kostnaderna beräknas öka betydligt snabbare än skatteintäkterna, framförallt åren En stor del av kommunala verksamhetslokaler, anläggningar och infrastruktur byggdes på och talen och är i behov av omfattande renoveringar eller behöver ersättas med nya. För kommuner med befolkningstillväxt tillkommer behov av investering i nya lokaler. Investeringsbehoven är också kopplade till demografiska förändringar. En ökad investeringsvolym innebär ökade avskrivningar som kommer att ta allt större utrymme i kommunernas driftsbudget. Behöver investeringarna dessutom finansieras via lån bidrar även ett försämrat finansnetto till att utrymmet i driftsbudgeten för övriga kostnader minskar. År 2012 erhölls en relativt stark nominell ökning av skatteunderlaget till följd av en oväntat bra arbetsmarknad och ökade pensionsinkomster. I år ger sysselsättningen ett mycket marginellt bidrag, men fortsatt snabb ökning av pensionsinkomsterna ser ändå till att skatteunderlaget ökar relativt starkt bromsar skatteunderlagstillväxten in innan den åter förväntas accelerera. De följande åren förväntas endast måttliga reala ökningar av intäkterna trots att skatteunderlaget ökar kraftigt, delvis beroende på att en allt större del av skatteintäkterna kommer från löneökningar, vilket resulterar i högre kostnader även för kommuner. Noterbart är att sysselsättningens bidrag till skatteunderlaget efter 2011 är betydligt mindre än vid tidigare konjunkturuppgångar beräknas skatteunderlaget öka med 3,2 procent och för åren 2015/2016 med 4,0 respektive 4,7 procent. Revideringen av utjämningssystemet har diskuterats sedan Utjämningskommittén 08 lade sitt slutbetänkande i april Utifrån betänkandet remitterade finansdepartementet i december 2012 en promemoria med vissa förändringar i förhållande till Utjämningskommitténs förslag. Finansdepartementet avser att lägga fram en proposition i slutet av september. Riksdagen förväntas fatta beslut i december. Befolkning Befolkningen 2 i riket hade den 31 juli 2013 ökat med cirka 0,87 % jämfört med samma period föregående år för att uppgå till personer. Folkökningen i riket förklaras av många födda barn samt en stor invandring. En anledning är de stora födelsekullarna födda runt 1990 som kommer upp i barnafödande ålder. Även för Sjöbos del har befolkningstillväxten inneburit att antalet invånare ökat mer än vad som tidigare prognostiserats. 2 Enligt befolkningsstatistik från SCB. 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Invånarantalet i Sjöbo har t.o.m. andra tertialet 2013 ökat med 102 personer och uppgick till personer. Befolkningen har därmed ökat med 0,51 % jämfört med samma period Exploatering BOSTADS- EXPLOATERING Bokslut 2011 Bokslut 2012 Tertial I befolkningsprognosen, vilken utgjorde underlag för 2013 års budget, angavs Sjöbos befolkning till personer för Prognosen hade uppnåtts redan vid årsskiftet då befolkningen uppgick till personer. I förhållande till befolkningsprognosen är det framförallt befolkningen i de yngsta åldrarna, åringarna samt befolkning i åldern år som i augusti är fler än vad som prognostiserats för Antalet 0- åringar uppgick i april till 225 barn. Historiskt brukar åldersgruppen vara cirka 200 barn. Samtidigt som befolkningsökningen är positiv för Sjöbo och ligger i linje med visionen innebär det en utmaning för ekonomin. Kostnaderna i framförallt förskolan men till viss del även skolan blir högre än beräknat. Den ökade befolkningen kompenseras med något års eftersläppning i skatteintäkter och utjämningssystem. Bostäder Under 2012 minskade bostadsbyggandet i riket med 23 procent 3 jämfört med Det är såväl byggandet av lägenheter i flerbostadshus som småhus som har minskat. Under 2013 har 3 bygglov för småhus beviljats medan det inte beviljats några bygglov för flerbostadshus. Jämfört med samma period 2012 är det en minskning då antalet bygglov för småhus uppgick till 6 stycken. Fortfarande saknas i princip nybyggnation av flerbostadshus, även om en mindre produktion påbörjades under 2011 och Enligt uppgift från SCB. Värde vid årets slut (Mkr) Antal under året färdigställda tomter Antal under året sålda tomter 14,5 12,2 11, kvarstod 103 tomter som ännu inte var sålda. Det är i Blentarp, Grimstofta och Sjöbo Väst som merparten av de osålda tomterna finns. De tillgängliga tomterna är i princip avsedda för villabebyggelse och säljs styckevis. Sjöbo Väst utgör kommunens enskilt största pågående exploateringsprojekt innebärande att det på sikt skapas ett nytt tätortsområde i Sjöbo. Områdets mark är planlagd för bostäder, förskola/skola samt kontor och handel. Kommande stora exploateringsområden i centrala Sjöbo är Viljan och Arbetet. Områdena planeras för flerfamiljshus. För kvarteret Viljan pågår ett offertförfarande med inriktning på byggnation av hyresrätter, trygghetsbostäder och gruppbostad. INDUSTRI- EXPLOATERING Värde vid årets slut (Mkr) Antal under året färdigställda kvm Antal under året sålda kvm Bokslut 2011 Bokslut 2012 Tertial ,9 1,9-1, Det har under några år funnits gott om lediga lokaler i Sjöbo för företags- /industriverksamhet. Det föreligger däremot brist på exploaterad mark för framförallt störande verksamhet. För att kunna tillgodose behovet påbörjades under 2011 exploatering av del av Ommadal industriområde. När den pågående 6

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE exploateringen av området är genomförd beräknas industrimarken ha utökats med kvm. Arbete Trots nedgången i svensk ekonomi under framförallt fjärde kvartalet 2012 begränsades tillbakagången till export- och industrisektorn medan övriga delar av ekonomin ökade. Sysselsättningen i Sverige har fortsatt att öka, om än i betydligt långsammare takt än åren närmast före. Det gäller både antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar. Antalet personer i arbetskraften ökar under 2012 och 2013 snabbare än antalet sysselsatta, vilket är liktydligt med ett ökat antal arbetslösa. Detta resulterade i att arbetslösheten håller sig kvar på drygt 8 procent. Att arbetskraften ökar i förhållande till befolkningen är ovanligt i ett läge då konjunkturen försvagas. En inte obetydlig del av ökningen förklaras av att andelen av befolkningen i åldern år som arbetar ökat väsentligt. Ökningen är rimligen också en effekt av olika reformer. Arbetslösheten uppgick 2011 och 2012 till 7,8 procent respektive 8,0 procent av arbetskraften. Nivån för arbetslösheten för 2013 beräknas uppgå till 8,1 procent. Andelen öppet arbetslösa 4 och personer i program med aktivitetsstöd i augusti 2013, har jämfört med samma period 2012, ökat med 0,2 % till 6,7 % i riket. För Skånes del redovisas en ökning med 0,3 % vilket totalt ger 7,8 %. Även för Sjöbos del innebär utvecklingen en ökning av öppet arbetslösa och sökande i program med 0,2 % till totalt 5,5 %. I april uppgick antalet öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i Sjöbo till 5,4 %. För Sjöbos del innebär det att arbetslösheten har minskat marginellt jämfört med årsskiftet då den uppgick till 5,8 %. Ungdomsarbetslösheten 5 har för Sjöbos del ökat snabbare än såväl riket som Skåne. Ungdomsarbetslösheten i Sjöbo uppgick till 12,4 %, vilket är högre än såväl riket som Skåne. För riket uppgick samtidigt ungdomsarbetslösheten till 10,5 % medan Skåne redovisade 12 %. I Sjöbo har arbetslösheten för ungdomar ökat med 1,6 % jämfört med augusti 2012 medan den ökat med 0,2 % i Skåne och 0,4 % i riket. Årets viktigaste händelser 2013 års verksamhet bedrivs i ett fortsatt osäkert konjunkturläge. Trots detta är kommunens ambition fortsatt att prioritera välfärdsuppdraget i vård, skola, omsorg samt socialtjänsten. Det är viktigt med god kvalitet och goda resultat inom dessa områden för att uppnå Vision För att värna välfärdsuppdraget vidtages ett flertal åtgärder under året. Åtgärder för en effektivare lokalanvändning fastställdes i lokalförsörjningsplanen för perioden Arbetet med att verkställa förändringarna pågår och merparten av omflyttningarna kommer att verkställas under sommaren. Upphandling av personlig assistans på entreprenad har genomförts. Syfte med förändringen är att öka kvalitén samt om möjligt minska kostnaderna. Många åtgärder för att stärka elevernas resultat fortgår. Sjöbo kommun deltar t.ex. under 2013 i SKL:s projekt PRIO. Projektet syftar till att hjälpa skolor att kartlägga och hitta lämpliga åtgärder för att nå bättre resultat. Medlemskommunerna beslutade under våren om nya styrdokument för Sydskånska gymnasieförbundet. Den nya förbundsordningen innebär bl.a. att förbundet kommer att upplösas Dessutom införs en ny modell för fördelning av kostnaderna i förbundet. Kommunerna betalar från och med 2014 ersättning för den utbildning och till den skola som eleven valt. 4 Arbetssökandes andel av befolkningen år. 5 Arbetssökandes andel av befolkningen år. 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunfullmäktige har godkänt avtal vilket reglerar kommunens övertagande av huvudmannaskapet för Malenagymnasiet fr.o.m I och med att vuxenutbildningen kommer att bedrivas i egen regi sker en samverkan med Malenagymnasiet då vuxenutbildningen bedrivs i skolans lokaler. För att öka kvalitén i skolan och kunna erbjuda förbättrade upplevelser för såväl boende som besökare kommer en om- och tillbyggnad av Lövestad skola inkl. idrottshall att genomföras. Genom att kommunfullmäktige under våren beslutat om att påbörja projektering av en ny simanläggning, ska möjligheter till aktiviteter på fritiden stärkas. Badet beräknas kunna tas i drift under Arbetet med att stärka kollektivtrafiken pågår bl.a. genomförs en järnvägsutredning gällande Simrishamnsbanan. Tyvärr finns banan ännu inte med i det presenterade infrastrukturpaketet för Skåne. Genom att ianspråktaga det blivande kollektivtrafikstråket i Sjöbo centrum med byggnation av bostäder på en del av ödetomten ska ett attraktivt centrum skapas. Anbudsprocessen för upphandling av byggentreprenör i kvarteret Viljan pågår. Målsättningen är att i samband med byggnation av kvarteret Viljan är att få till stånd bra boende för äldre, vilket kommer att bidra till att kostnaderna inom äldreomsorgen kan hållas nere. I samband med att en ny renhållningsentreprenad startades upp 2010 uppstod problem. Förlikning är gjord vilket innebär att båda parter avstår skadeståndskrav samt att entreprenören betalar Sjöbo kommuns advokatkostnader. Under 2011 sade Sjöbo kommun tillsammans med Ystad, Tomelilla, Simrishamn, Skurups kommuner och Sydskånska gymnasieförbundet upp avtalet om leverans av livsmedel med Menigo. Därefter har Menigo stämt motparterna för avtalsbrott och begärt totalt 4,8 mnkr i kompensation. Menigo förlorade i första instans och har nu överklagat till Hovrätten. Skulle Menigo få rätt vid den rättsliga prövningen uppgår Sjöbos andel till 0,9 mnkr. Räddningstjänstförbundet omfattar från och med årsskiftet fyra i stället för fem kommuner. Riksdagen har fattat beslut om Kommunala utjämningsreserver och de nya lagreglerna blir tillämpliga från och med 1 januari De nya reglerna är ett komplement och en vidareutveckling av befintliga regelverk kring god ekonomisk hushållning. Syftet med de nya reglerna är att förbättra möjligheterna att kunna utjämna intäkter över tid och därigenom på ett bättre sätt kunna möta effekterna av konjunkturvariationer. Det är även möjligt att reservera överskott som är upparbetade i boksluten för åren 2010, 2011 och Beslut om sådana överskott måste dock tas under år Regeringen beslutade att utvidga regler som begränsar avdragsrätt för ränta på skulder till koncernbolag. Därefter beslutade kommunfullmäktige i januari 2013 att avveckla internbanken. Avvecklingen av den långfristiga utlåningen till bolagen är genomförd under våren. Därefter har kommunfullmäktige beslutat att lösa kommunens pensionsskuld genom en försäkringslösning med KPA. Utgiften för försäkringen uppgår till cirka 230 mnkr plus löneskatt. Kommunfullmäktige har fattat principbeslut om utkontraktering av drift av ITverksamheten. Processen kommer att genomföras under Framtid Följande strategiska utmaningar har på lite längre sikt identifierats för Sjöbos del: Bästa förutsättningar för unga Bästa boendeattraktiviteten för vem? 8

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Bygga på lokala unika tillgångar Attraktiv arbetsplats Kunskapsintensivt näringsliv Uppkoppling mot Malmö/Lund och omvärlden Ökade krav från medborgare på samhällsservice Samarbete med andra aktörer Mer turism Strategisk kommunikation För att Sjöbo även framöver ska vara en attraktiv kommun i konkurrensen om nya och befintliga medborgare är det avgörande att erbjuda verksamheter med god kvalité. Genom att erbjuda goda kommunikationer och ett varierat boende har Sjöbo goda förutsättningar att erbjuda mervärde utifrån sitt läge samt naturtillgångar. För kommunsektorn kvarstår det mer långsiktiga problemet för kommunerna att ökningen av intäkterna normalt knappast täcker de behov av verksamhet som demografi och krav på förbättringar ställer. Kommunerna står därmed fortfarande inför stora omprövningar. Utmaningar framöver består bl.a. i att kunna hantera den åldrande befolkningen i kommunen och att föra medel från de verksamheter som minskar till de verksamheter som ökar. Det kommer även att vara viktigt att attrahera personal i en situation med stora pensionsavgångar. För att möta den åldrande befolkningens behov är boendefrågan central, bl.a. kommer efterfrågan på trygghetsboende och lämpliga mötesplatser för äldre att öka. Genom att bygga så att de äldre erbjuds bra boende kommer det bidra till att kostnaderna kan hållas nere och efterfrågan på särskilt boende fördröjs. De ökande kvalitetskraven från statens sida innebär ökade kostnader inom äldreomsorgen. Den pågående etableringen av ESS och MAX IV kommer att påverka regionen framöver och för Sjöbos del kan det innebära efterfrågan på bostäder och lokaler/mark för företagsetablering. Detta kan bidra till en positiv befolkningsutveckling som bl.a. skulle kunna resultera i att kommunens medelskattekraft höjs. Det förutsätter dock att en kvalitativ samhällsservice erbjuds. E-tjänster inom försörjningsstöd planeras att införas tillsammans med ökad webbaserad information om socialtjänstens tjänster. Planeringen av den nya ungdoms- och kulturverksamheten pågår under 2013 för att startas upp Verksamheten i kulturhuset ska präglas av ett brett utbud av aktiviteter som har fokus på att främja kreativitet, utveckla fantasi och att inspirera barn och unga. Sjöbo befinner sig i en situation innebärande att de kulturhistoriska miljöerna är i stort behov av upprustning. Samtidigt finns det inom föreningslivet och bland kommuninvånarna stora förhoppningar på nya anläggningar som exempelvis simhall, friidrotts- och ridanläggningar, föreningslokaler och idrottshallar. För att hantera såväl kulturhistoriska miljöer som idrottsanläggningar krävs en strategisk planering utifrån behov, efterfrågan och ekonomiskt utrymme. VA-verksamheten står framöver inför stora investeringar beroende på att reinvesteringar krävs i befintligt nät samtidigt som en ökande befolkning och utökade miljökrav ställer krav på en utbyggd kapacitet. Ökade krav från EU kommer att bidra till en trolig utbyggnad av VA-nätet i områden som i dagsläget inte har tillgång till kommunalt VA. För att de statliga miljömålen ska kunna uppnås framöver kommer kraven på verksamhetsutövare att öka. 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HUSHÅLLNING OCH KVALITET För att skapa en grund för god ekonomisk hushållning ur såväl ett verksamhetsmässigt som ett finansiellt perspektiv har vision, inriktningsmål och indikatorer fastställts. Vision Sjöbo - en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende Uppföljning av verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige beslutade i februari 2010 om Sjöbo kommuns vision Visionens fem målområden är de samhällsområden där en positiv utveckling påverkar alla kommunens invånare och har stor betydelse för framtidens Sjöbo. Respektive målområde består av upp till fem inriktningsmål. I budgeten har inriktningsmålen kompletterats med indikatorer. En indikator är ett nyckeltal/mått som belyser viktiga aspekter i verksamheten på ett överskådligt sätt och som det är viktigt att sträva efter. Ambitionen är att i delårsrapporten göra en systematisk uppföljning av målen och öppet redovisa måluppfyllelsen. Nedanstående avstämning avser kommunen totalt. Grön färg anger att indikatorn har uppnåtts medan röd färg anger ej uppnått. I de fall jämförelsetal saknas, eller det för indikatorn saknas såväl mätetal som bedömning av måluppfyllelsen har en grå markering använts. I årsredovisningen för 2012 gjordes för första gången en bedömning av om inriktningsmålen är uppnådda. Då det ännu är tidigt på året har det endast varit möjligt att för ett fåtal indikatorer avgöra om indikatorn är uppfylld. Därmed görs i samband med delårsrapport 2 ingen bedömning om målsättningen för inriktningsmålen uppfylls. De indikatorer som används behöver löpande utvärderas och en översyn har gjorts i samband med budgetprocessen för budget Målområde 1 - Livskvalitet RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Ett gott liv och en aktiv Nöjd-Region-Index ska förbättras fritid Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras Antalet aktiva i fritidslivet för vilka föreningarna erhåller aktivitetsstöd ska öka. Folkhälsan för befolkningen i Sjöbo kommun ska öka. - - Tillgänglighet och Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras delaktighet Andelen brukare som uppger att det förs en 66 % 89 % dialog/upplever delaktighet med respektive verksamhet ska öka. Tillgängligheten på hemsidan ska ökas. - - Nyttjandet av kommunens lokaler ska öka

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Antalet e-tjänster på hemsidan ska öka. - - Attraktivt och Hyreslägenheter i flerfamiljshus ska byggas i service- och mångsidigt boende kollektivtrafiknära lägen. 6 Mångfald och valfrihet Antalet valbara aktörer vid erhållande av service ska öka 5 5 Arbetet med hbtq-frågor ska förbättras Angivet antal avser ökningen av antalet lägenheter för respektive år. 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nöjd-Region-Index anger hur medborgarna bedömer Sjöbo kommun som en plats att bo och leva på års index är 58 och innebär en förbättring i förhållande till Genomsnittet för samtliga 137 kommuner som deltagit i undersökningen var 59. Sjöbos avvikelse är inte säkerställt lägre jämfört med genomsnittsresultatet. För kommuner i samma storlek var genomsnittet 57. För Sjöbos del är det framförallt betygsindex för faktorerna bostäder, kommersiellt utbud, fritidsmöjligheter samt trygghet som kan höja helhetsbetyget. Nöjd-Medborgar-Index anger vad medborgarna i Sjöbo tycker om kommunens verksamhet. Indexet har försämrats med två procentenheter i förhållande till 2012 och uppgår till 52. Även här är Sjöbos index marginellt lägre än andra deltagande kommuner som fick 53 medan kommuner i samma storleksklass fick 54. För Sjöbos del är det framförallt områdena gator och vägar, grundskolan, miljöarbete, idrotts- och motionsanläggningar, stöd för utsatta personer samt gymnasieskolan som kan höja helhetsbetyget. Antalet aktiva i föreningslivet för vilka föreningarna erhåller lokalt aktivitetsstöd fortsätter att minska såväl nationellt som lokalt. Detta har uppmärksammats i samband med översynen av framtida föreningsstöd. Nöjd-Inflytande-Index mäter vad medborgarna i Sjöbo tycker om inflytandet i kommunen. Indexet har försämrats från till Därmed redovisar Sjöbo ett lägre resultat än genomsnittsresultatet för de deltagande kommunerna vilket uppgår till 39. Även jämfört med kommunerna i samma storleksklass är Sjöbos resultat lägre då dessa kommuners index uppgår till 40. För Sjöbos del är det främst förbättringar av betygsindex för påverkan samt förtroende som kan höja helhetsbetyget. Tillgängligheten på hemsidan, vilken undersöks av SKL, kommer att redovisas till hösten. Antalet e-tjänster på hemsidan bedöms öka under året. Antalet hyreslägenheter beräknas under året öka då en privat fastighetsägare utökar beståndet med en fastighet i centrala Sjöbo. Ett flertal av verksamheterna redovisar att aktivitet pågår eller planeras att starta under året avseende hbtq-frågor. Målområde 2 - Kunskap RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Elevens förutsättningar Andelen elever som upplever inflytandet över det egna 81 % - står i centrum lärandet är gott, ska öka. Hög kvalitet på den pedagogiska verksamheten Möjligheter för livslångt lärande Andelen barn som anger att det känns bra att gå till förskolan/skolan ska öka. 90 % - Andelen elever som når målen i alla ämnen ska öka. 76 % 80 % Andelen elever som fullföljt gymnasieutbildning inom fyra 86,7/85,4 - år ska öka. 7 Tillgänglighet till biblioteken ska öka. - - Antalet deltagare som slutför vuxenutbildningen och blir godkända ska öka Uppgifterna avser 2011 respektive 2012 då senare uppgifter inte finns tillgängliga. Uppgifterna anges som studieförberedande/yrkesförberedande 12

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Yrkesinriktad högre utbildning Andelen som söker till universitet/högskola ska öka. - - Arbetslösheten i kommunen ska minska. 5,8 % 5,5 % Ungdomsarbetslösheten i kommunen ska minska. 12,3 % 12,4 % Andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning ska - - öka. Indikatorerna med inriktning mot resultat i skolan kring skolsituationen kommer att följas upp under hösten. Andelen elever som når målen i alla ämnen har ökat. För att förbättra resultatet ytterligare följer verksamheten upp elevernas resultat kontinuerligt och diskussion/analys sker efter varje termin. En modernisering av den fysiska miljön på huvudbiblioteket har påbörjats i syfte att bidra till ökad tillgänglighet genom att en inbjudande miljö skapas. Uppgift om arbetslösheten är beräknad som andel av befolkningen år medan ungdomsarbetslösheten beräknas utifrån åldersgruppen år. Det är oroväckande att ungdomsarbetslösheten ej uppvisar någon minskning i förhållande till Målområde 3 - Företagande och arbete RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Positivt klimat för Rankingen i Nyföretagarcentrums företagarbarometer ska entreprenörskap förbättras. Fortsatt satsning på de gröna näringarna Inom ett sammanhängande område i anslutning till väg och 13 ska det finnas minst kvm exploaterad mark tillgänglig för företagsetablering. Antalet livskraftiga företag ska öka Ett livskraftigt näringsliv Antalet nyregistrerade företag per invånare ska öka. 5,7 5,5 Nöjd-Kund-Index för byggverksamheten ska förbättras. 8,4 7,3 Samverkan med Samverkan med universitet/högskola ska öka genom att forskning och utbildning antalet kommunala projekt ökar. Efter att målmedvetet arbetat för att förbättra servicen för företagarna erhålls kvittens då rankningen i företagsbarometern förbättrats. Trenden för företagande har under 2012 minskat något jämfört med Kommunen arbetar aktivt för att stödja företagandet med åtgärder som Nyföretagarcentrum Öresund, samverkan med Skatteverket för att stödja företagarna i att göra rätt, seminarier m.m. Nöjd-Kund-Index bygger på SKL:s enkät insikt. Svarsfrekvensen för andra tertialet 2013 var 18 %. Av 99 utskickade enkäter har 18 besvarats. Detta medför att det är svårt att få fram ett resultat som är statistiskt säkerställt. Efter att 2012 haft ett omfattande samarbete med universitet/högskola har det åter ökat något under

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målområde 4 - Infrastruktur RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Utbyggnad av vägnät Svåra olyckor i den kommunala trafikmiljön ska minska och 14/0 5/3 och ökad trafiksäkerhet det ska inte inträffa några dödsolyckor. Kortare pendlingstider, fler bussturer och spårbunden trafik Modern ICT (informations- och kommunikationsteknik) Antalet resor med kollektivtrafik ska öka. - - Antalet hushåll som bedöms ha möjlighet att erhålla fibernät ska öka. - - Antalet svåra olyckor tycks minska under 2013 medan antalet dödsolyckor har ökat. I redovisningen ingår såväl den trafikmiljö som kommunen ansvarar för som den trafikmiljö som Trafikverket ansvarar för. Antalet resenärer i kollektivtrafiken har under de tio senaste åren ökat kraftigt. Det är i dagsläget svårt att få fram underlag över hur många hushåll som har eller kommer att få möjlighet att ansluta sig till fiber. Olika projekt pågår t.ex. har Brandstad beviljats bidrag till ett byanät. Teleservice Bredband bygger ut fiber till Öved. Sjöbo Elnät lägger ner rör för fiber i Vollsjö- Brösarps området. Även AB Sjöbohem bygger ut fibernät i bolagets fastigheter. Målområde 5 - Hållbar utveckling RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Hållbar utveckling Andelen sjöar och vattendrag med god vattenstatus i - - kommunen ska öka. Andelen felsorterat hushållsavfall vid fastigheten ska - 57,2 minska. Andelen hushåll anslutna till kommunalt avlopp och vatten ska öka. Kommunens totala koldioxidbelastning per invånare ska - - minska. Antalet icke godkända enskilda avlopp ska minska Andelen klimatsmarta upphandlingar ska öka. - - Det operativa tillsynsarbetet leder till att den totala koldioxidbelastningen i kommunen minskar. Antalet enskilda avlopp uppskattas till I dessa ingår bl.a. Sommarbyarna med cirka 700 avlopp som enligt beslut kommer att få kommunalt avlopp. 14

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inom ramen för vattenrådet för Kävlingeån vidtages åtgärder för att förbättra vattenstatusen. Uppföljning av finansiella mål för god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv är överordnat god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Siffrorna i tabellerna till uppföljningen nedan bygger på utfallet för 2010, 2011 och 2012 samt prognos för Mål Över en fyraårsperiod ska årets resultat vara lägst 2 % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 8. Uppföljning ,6 % 1,4 % 1,9 % 3,2 % 3,0 % För att finansiera verksamheten över tid krävs normalt sett mer än ett nollresultat. Resultaten ska även skapa ett utrymme för finansiering av investeringar och för att värdesäkra anläggningstillgångar års prognostiserade resultat uppgår till 25,9 mnkr och resultatets andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning blir därmed 3,2 % vilket är väsentligt högre än det budgeterade resultatet som uppgick till 13,5 mnkr eller 1,7 %. Av ovanstående tabell framgår att målsättningen förväntas uppnås för 2013 då resultatet sammanlagt förväntas vara 3,0 % av de totala skatteintäkterna inkl. utjämning. En stor del av det sammanlagda resultatet för perioden uppnåddes år I ett längre perspektiv är det endast resultatet 2011 och i någon mån 2012 som är för svaga i förhållande till målsättningen. Mål Över en fyraårsperiod ska inte nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten överstiga summan av avskrivningar och årets resultat för denna verksamhet 9. Uppföljning mnkr Invester. 53,9 21,5 27,6 39,3 142,3 utrymme Nettoinvester. 18,0 29,2 23,0 28,6 98,8 Som framgår av tabellen klaras målet då nettoinvesteringarna är lägre än det beräknade investeringsutrymmet för perioden. Det är endast år 2011 som målsättningen inte uppnås. De gånger som investeringarna är större än investeringsutrymmet behöver investeringarna finansieras på annat sätt, antingen via ianspråktagande av likviditet eller via nyupplåning. Mål Nämndernas avvikelse i förhållande till kommunbidraget ska vara noll eller bättre. Uppföljning mnkr Avvikelse -2,0-0,9 +9,5 Nämnderna inklusive finansiering redovisar 9,5 mnkr i överskott. Det innebär att målsättningen uppfylls för Det är finansverksamheten tillsammans med 8 Målet mäts tre år bakåt samt prognostiserat innevarande år. 9 Målet mäts tre år bakåt samt prognostiserat innevarande år. 15

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE kommunövergripande verksamhet, gymnasieverksamheten samt vuxenutbildning och flyktingverksamhet som svarar för överskottet. Underskott finns inom verksamhet för personer med funktionsnedsättning, plan- och byggverksamheten, individ- och familjeomsorgen samt förskole-, skolbarnsomsorg och skolverksamheten. Finansieringsverksamheten uppvisar ett överskott om ca 12,3 mnkr. Överskottet beror till stor del på att en återbetalning av premier från AFA Försäkring på 11,7 mnkr. Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning Sjöbo kommun har en i många fall kostnadseffektiv verksamhet i kombination med god kvalitet och ett brett utbud av tjänster. Under senare år har stora investeringar gjorts i bland annat skollokaler vilket lett till höga lokalkostnader. Det kan även noteras att kommunen genom en försäkringslösning löst in merparten av pensionsskulden. Samtliga finansiella mål för god ekonomisk hushållning förväntas uppnås Kommunens mål för budgetföljsamhet kommer kräva att korrigerande åtgärder vidtages för att målsättningen ska klaras även i framtiden. Det är överskottet i verksamhet för finansiering som gör att avvikelsen i förhållande till målet är marginell. Framförallt inom förskole- och skolbarnomsorg samt grundskoleverksamhet tillsammans med verksamhet för personer med funktionshinder, plan och byggverksamheten samt individ- och familjeomsorg bedöms svårighet föreligga med att anpassa kostnaderna utifrån tilldelad ram. Ett antal indikatorer bedöms förbättras eller på annat sätt uppfyllas. Det finns dock någon indikator som ej uppnås som t.ex. Nöjd- Medborgar-Index och Nöjd-Inflytande-Index. Samtidigt är det oerhört positivt att andelen elever som når alla målen ökat i förhållande till God ekonomisk hushållning för Sjöbo kommuns del blir att även fortsättningsvis klara balansgången mellan uppsatta mål och låga nettokostnader. 16

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, bolag och förbund Kommunstyrelsen ansvarar för att hålla uppsikt över kommunens samlade verksamhet. Detta omfattar såväl nämnder som kommunala bolag och förbund. Styrdokument som budget, delårsrapport, ägardirektiv, intern kontroll och ekonomistyrningsprinciper utgör viktiga delar i kommunstyrelsens arbete med uppsikten. Nämnderna, bolagen och förbunden kallas årligen till kommunstyrelsen samt därutöver om det anses befogat. Arbetet med att utveckla en modell för målstyrning fortsätter under 2013 med hjälp av IT-stödet Hypergene. En översyn av exploateringsprocessen samt den affärsdrivande verksamheten påbörjades under 2011 och planeras att slutföras under Som en del av projektet görs en anpassning av redovisningsprinciperna och genomgång av exploateringsprojekten. Det är oroväckande att underskott prognostiseras för ett flertal verksamheter. Under senare år har ett flertal nämnder redovisat underskott. I de fall, det för någon verksamhet är återkommande underskott, är det särskilt viktigt att göra en ordentlig genomlysning. Kommunstyrelsen är väl medveten om de svårigheter som verksamhet för personer med funktionshinder samt individ- och familjeomsorgsverksamheten står inför till följd av ökande behov. Uppdraget för 2013 blir därmed för nämnden att i görligaste mån minska underskotten i verksamhet för funktionshindrade samt individ- och familjeomsorgen. Förskole- och skolbarnsomsorg samt grundskoleverksamheten har sedan några år förbrukat mer än vad verksamheten tilldelats. En extern konsult har analyserat verksamheten och avlagt rapport under Rekommenderade åtgärder håller på att implementeras. Nämndens uppdrag blir att vidta åtgärder för att under 2013 minimera underskottet och därmed vara i ekonomisk balans Miljö- och byggnadsnämnden har sedan 2010 återkommande redovisat underskott. Av kommunfullmäktiges beslut 2012/78 framgår det bl.a. att Miljö- och byggnadsnämnden får fortsatt i uppdrag att vidta åtgärder för att under 2012 minimera underskottet med inriktning att under 2013 uppnå ekonomisk balans. När nu nämnden åter prognostiserar underskott med 1,1 mnkr, fick nämnden i uppdrag att till kommunstyrelsen återkomma med en redovisning över vilka åtgärder som har och kommer att vidtagas för att uppnå balans under Efter att underskottet ökade ytterligare under sommaren kallades nämnden till ett möte med kommunstyrelsens arbetsutskott i augusti. Mötet resulterade i att kommunledningsförvaltningen fick i uppdrag att göra en översyn av verksamhetens förutsättningar. Utvecklingen inom Sydskånska gymnasieförbundet är oroande med underskott under flera år. Kommunstyrelsen begärde i samband med delårsrapport 1, med den lämnade uppföljningen som grund, en sammanställning av förbundet över vilka åtgärder som förbundet har vidtagit och kommer att vidtaga för att förbundet ska uppnå ekonomisk balans Av sammanställningen ska det även framgå hur återställande av tidigare års underskott i enlighet med balanskravet skall ske. 17

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Organisation Kommunala uppdragsföretag är en betäckning för en annan juridisk person som kommunen med stöd av kommunallagen överlämnat vården av en kommunal angelägenhet till. Kostnaden för den verksamheten som för Sjöbo kommuns del bedrevs av uppdragsföretagen uppgick 2012 till 31,1 mnkr. Skolskjutsarna och renhållningen svarar för den största omfattningen med vardera ca 12 mnkr. Kostnaden för 2013 beräknas uppgå till motsvarande belopp och någon väsentlig avvikelse mellan budget och prognos har inte uppmärksammats. 18

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nämndernas, bolagens och förbundens resultat Nämndernas resultat En förutsättning för en ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet, vilket också är ett av de finansiella målen för god ekonomisk hushållning. Netto (mnkr) DR Bud get Prog nos Avvi kelse Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelsen 63,7 101,2 100,2 1,0 Familjenämnd 274,1 424,2 424,8-0,6 Vård- och omsorgsnämnd 155,4 238,5 240,5-2,0 Tekniska nämnden 18,1 29,1 29,1 0,0 Miljö- och byggnadsnämnd 2,5 2,6 3,7-1,1 Valnämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 Överförmyndarnämnd 1,4 1,8 1,8 0,0 Revision 0,6 1,0 1,0 0,0 Finansiering 0,9 15,1 3,0 12,1 Summa skattefinansierad 516,7 813,6 804,1 9,5 Affärsdrivande verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa totalt 516,7 813,6 804,1 9,5 Prognosen för året är att nämnderna kommer att redovisa +9,5 mnkr i överskott. År 2012 var avvikelsen ett underskott på 0,9 mnkr. Jämfört med juniprognosen har prognosen förbättrats med 11,3 mnkr. Det finns avvikelser inom nämnderna. Störst underskott har vård och omsorgsnämnden där det är verksamheten för personer med funktionshinder som uppvisar ett underskott om ca 2,0 mnkr. Det är framförallt personlig assistans som bidrar till underskottet. Kommunstyrelsen har under året tillskjutit 1,0 mnkr av medel till kommunstyrelsens disposition till verksamheten. Tillskottet har minskat underskottet. Jämfört med i juni har underskottet minskat med 0,3 mnkr. Familjenämndens prognos visar på ett minskat underskott jämfört med i juni. Underskottet finns främst inom individ- och familjeomsorgen tillsammans med förskoleoch skolbarnomsorg samt grundskoleverksamheten. Medan underskottet inom individ- och familjeomsorgen har ökat med 0,1 mnkr till 1,5 mnkr har förskole- och skolbarnomsorg samt grundskoleverksamheten underskott minskat med 0,4 mnkr till 2,3 mnkr. Inom individ- och familjeomsorg är det institutionsplaceringar för såväl vuxna- som barn/ungdomar som svarar för underskottet. Fler barn än beräknat svarar för huvuddelen av underskottet inom förskole- och skolbarnomsorg samt grundskoleverksamheten. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av att den befolkningsprognos som låg till grund för 2013 års budget var lägre än verkligt utfall. Inom familjenämndens verksamhet är det gymnasieskolan och vuxenutbildningen som svarar för överskotten och prognostiserar +1,3 mnkr respektive +2,3 mnkr. Återhållsamhet höstterminen 2012 inom vuxenutbildningen påverkar ekonomin positivt 2013 då antalet elever är lägre vilket ger ett prognostiserat överskott på ca +1,8 mnkr. Flyktingverksamheten prognostiserar ett överskott om ca +0,5 mnkr. Miljö- och byggnadsnämnden uppvisar ett prognostiserat underskott om 1,1 mnkr. Ett lågt antal ansökningar om bygglov innebär lägre intäkter än budgeterat för plan- och byggverksamheten. Det finns ett uppdrag från kommunstyrelsen att se över plan- och byggverksamhetens finansiering. Finansieringen prognostiserar ett överskott om ca 12,1 mnkr. Överskottet beror bland annat på återbetalning av två års avgifter till AFA Försäkring för personalförsäkringar. Återbetalningen, som görs då bolaget är överkonsoliderat, avser avgifterna åren 2005 och 2006 och uppgår till 11,7 mnkr. I finansieringens överskott ingår också 2,5 mnkr som budgeterades för eventuella fördyrade kostnader vid övergång till ny betalningsmodell. Då övergången kommer 2014 beräknas dessa medel ej användas. Övriga medel (1,0 mnkr) för oförutsedda behov beräknas förbrukas. 19

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personalomkostnads(PO)-rutinen beräknas ge överskott bland annat beroende på att kommunen 2013 inte behöver betala avtalsgruppsjukförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring. Även lägre arbetsgivaravgifter ger ett överskott i rutinen. Sammanlagt beräknas rutinen ge en positiv avvikelse gentemot budgeten på 2,6 mnkr. Engångskostnader, bland annat i form av avtalspension, reducerar resultatet med 2,8 mnkr. Förändring av RIPS 10 -räntan ger fördyrade pensionskostnader då avsättningen förändras. Pensionskostnaderna för pensioner före 1998 beräknas att ge ett underskott om ca 1,8 mnkr. Bolagen och förbundens resultat DR Bud get Prog nos Avvi kelse Resultat efter finansiella poster AB Sjöbohem +10,1 +6,9 +7,7 0,8 Sjöbo Elnät AB +5,6 +6,6 +7,8 +1,2 Sjöbo Koncern AB 0,0 0,0 0,0 0,0 SÖRF 11-1,9 0,0-1,1-1,1 Sydskånska Gymnasieförbundet +3,2 +1,1 +0,4-0,7 AB Sjöbohems prognostiserade resultat är något bättre än 2013 års budget samtidigt som det är något sämre än det prognostiserade resultatet i delårsrapport 1 som uppgick till +8,3 mnkr. Resultatförbättringen i förhållande till budgeten förklaras av ökade hyresintäkter tillsammans med lägre räntekostnader än budgeterat. Bolaget bedömer efterfrågan på hyreslägenheter som fortsatt god men på lokalsidan ökar andelen outhyrda lokaler. AB Sjöbohem har varit en viktig aktör i den pågående omstruktureringen av lokalerna i Sjöbo kommun. Bland annat har det 10 Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld 11 SÖRF Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund inneburit anpassning av lokaler på Sandbäcks skola, Färsinga Lärcenter och Björkbacken. Dessutom pågår nybyggnation av boende för ensamkommande flyktingbarn. Bolaget har under året även köpt fastigheten Björkbacken 1 som inrymmer vårdcentral och folktandvård. Sjöbo Elnät AB:s prognostiserade resultat är något bättre än 2013 års budget. Avvikelsen förklaras av lägre räntekostnader samt intäkter av engångskaraktär. Bolaget har överklagat intäktsramen för tillsynsperioden och yrkat på en högre ram än vad som beviljats. Målet har ännu inte avgjorts. Bolagets nivå på nättariffer låg över genomsnittet för 2012 och för att anpassa sig till målsättningen höjdes tarifferna med i snitt 1 % 2013, vilket är mindre än de flesta andra elnätsbolag. Under 2013 har bolaget investerat i kablifiering av Näsbylinjen samt Omma Byaväg samt påbörjat om- och tillbyggnad av bolagets kontor. Sjöbo koncern AB är ett vilande bolag. Kommunfullmäktige har beslutat om försäljning av bolaget vilken kommer att verkställas under hösten. För första gången sedan Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund bildades finns inte Skurup med som förbundsmedlem. För 2013 innebär detta fyra kommunmedlemmar med ny förbundsordning och nya ekonomiska förutsättningar. Sänkningen av diskonetringsräntan för pensionsskulden medför att skulden ökar med 1,1 mnkr inklusive löneskatt. Kostnadsökningen motverkas av återbetalning från AFA med 1,0 mnkr. Övriga avvikelser avser ökade kostnader kring upphandling av ny entreprenör inom sotningen och en stor ökning av antalet ansökningar om egensotning. Även ökade personalkostnader till följd av en ökning av antalet larm och utryckningar bidrar till underskottet. Det prognostiserade resultatet för tertial 2 visar ett totalt underskott på 1,1 mnkr vilket är en förbättring i förhållande till tidigare prognos med 0,4 mnkr. 20

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN ÅRSREDOVISNING 2014 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo och dess omvärld 3 Hushållning och kvalitet 8 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnder, förbund och

Läs mer

Delårsrapport 2 2012

Delårsrapport 2 2012 Delårsrapport 2 2012 januari - augusti Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, förbund och bolag 16 Ekonomi 22 Personalresursen

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport 1 2012

Delårsrapport 1 2012 Delårsrapport 1 2012 januari - april Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, förbund och bolag 15 Ekonomi 20 Personalresursen

Läs mer

Innehåll INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETERNA KOMMUNENS BOLAG FINANSIELLA RAPPORTER. 2 område INLEDNING

Innehåll INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETERNA KOMMUNENS BOLAG FINANSIELLA RAPPORTER. 2 område INLEDNING ÅRSREDOVISNING 2012 INLEDNING Innehåll INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen... 8 Hushållning och kvalitet... 15 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN ÅRSREDOVISNING 2012 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 11 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnder, förbund och bolag

Läs mer

Delårsrapport 2 2011. januari - augusti

Delårsrapport 2 2011. januari - augusti Delårsrapport 2 2011 januari - augusti INLEDNING Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN 4 Utvecklingen i världen 4 Kommunernas utveckling 5 Befolkning 5 Bostäder 6 Arbete 6 Årets viktigaste

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Delårsrapport 1 2015 januari - april

Delårsrapport 1 2015 januari - april Delårsrapport 1 2015 januari - april Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 9 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, bolag och förbund 15 Ekonomi 18 Personalresursen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Delårsrapport 2 2015. januari -augusti

Delårsrapport 2 2015. januari -augusti Delårsrapport 2 2015 januari -augusti Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 9 Kommunstyrelsens uppsikt 16 Ekonomi 19 Personalresursen 27 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN OCH BOLAGEN

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN OCH BOLAGEN ÅRSREDOVISNING 2014 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo och dess omvärld 6 Hushållning och kvalitet 11 Kommunstyrelsens uppsikt 18 Ekonomi 21 Personalresursen

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Delårsrapport 1 2011. januari - april

Delårsrapport 1 2011. januari - april Delårsrapport 1 januari - april INLEDNING Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN 4 Utvecklingen i världen 4 Kommunernas utveckling 4 Befolkning 5 Bostäder 6 Arbete 6 Årets viktigaste händelser

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Granskning av bokslut 2012 RappOIi

Granskning av bokslut 2012 RappOIi Värmlands läns Vårdförbund Granskning av bokslut 01 RappOIi Audjt KPMGAB Antal sidor: 6 II Rapport 0 1 V årdförbundet.docx 013 KPMG AB, a Swedish limited liahility company and a member firm oflhe KPMG

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport April 2010 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.3 Bakgrund... 5 2.4 Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer