Delårsrapport
|
|
- Andreas Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Delårsrapport januari - augusti
2 Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, bolag och förbund 17 Ekonomi 21 Personalresursen 26 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN Kommunövergripande verksamhet 30 Politisk verksamhet 30 Verksamhet för funktionshindrade 30 Äldreomsorg 31 Individ- och familjeomsorg 31 Förskole- och skolbarnsomsorg samt grundskoleverksamhet 32 Gymnasieskola 33 Vuxenutbildning och flyktingverksamhet 33 Turism och fritidsverksamhet 34 Kulturverksamhet 34 Teknisk verksamhet avgiftsfinansierad 35 Teknisk verksamhet skattefinansierad 35 Miljö- och hälsoskyddsverksamhet 35 Plan- och byggverksamhet 36 Räddningstjänst 36 Finansiering 36 BERÄTTELSER FRÅN KOMMUNENS BOLAG AB Sjöbohem 37 Sjöbo Elnät AB 38 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning 39 Balansräkning 40 Kassaflödesanalys 41 Noter 42 Driftredovisning 50 Investeringsredovisning 51 Exploateringsredovisning 52 Redovisningsprinciper 54 Fotografierna tillhör Sjöbo kommun Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
3 INLEDNING SAMMANFATTNING 2013 års resultat prognostiseras till +25,9 mnkr, vilket är 12,4 mnkr bättre än det budgeterade resultatet. Överskottet förklaras i princip av att 11,7 mnkr erhålls i reducerad avgift från AFA Försäkring för åren 2005 och I förhållande till budgeten så är det skatter och kommunalekonomisk utjämning som bidrar till resultatförbättringen med 6,9 mnkr och verksamhetens nettokostnader bidrar med 7,7 mnkr medan finansnetto har en negativ avvikelse mot budget med 2,2 mnkr bland annat beroende på avveckling av internbank samt pensionsinlösningen. Resultaträkningen utgör underlag för avstämning mot kommunallagens krav på ekonomisk balans. Vid avstämning mot balanskravet ska extraordinära poster och realisationsvinster frånräknas resultatet. Det för år 2013 prognostiserade resultatet visar att kommunen förväntas uppfylla det lagstadgade kravet på ekonomisk balans. Resultat enligt balanskrav, mnkr 2013 Årets resultat enligt resultaträkning +25,9 Avgår realisationsvinster - Justerat resultat +25,9 Det kan konstateras att samtliga finansiella mål för god ekonomisk hushållning förväntas uppnås under Kommunens mål för budgetföljsamhet kommer kräva att korrigerande åtgärder vidtages för att målsättningen ska klaras även i framtiden. Ett antal indikatorer bedöms förbättras eller på annat sätt uppfyllas. Det finns dock någon indikator som ej uppnås som t.ex. Nöjd-Medborgar-Index och Nöjd- Inflytande-Index. Samtidigt är det oerhört positivt att andelen elever som når alla målen ökat i förhållande till
4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN! Bräcklig konjunktur Den 1 ekonomiska utvecklingen har under årets början varit fortsatt svag såväl internationellt som på hemmaplan. På sikt förutspås en starkare och gradvis stabilare återhämtning av konjunkturen. Återhämtningen kommer dock initialt bli svag under de senaste två åren vuxit med 2 till 3 procent årligen. Även offentlig konsumtion har bidragit positivt. För Sveriges del innebär det att inhemsk efterfrågan håller uppe den svenska konjunkturen. Hushållens i grunden robusta ekonomi bidrar till detta. Även om hushållens skuldsättning är hög är de samtidigt förhållandevis förmögna med en hög sparkvot. Hushållen gynnas av en god inkomstutveckling och räntor som fortsatt förväntas vara låga. En svag utveckling i omvärlden men med goda villkor för svenska hushåll innebär en svag utveckling för svensk konjunktur. Allt tyder på att BNP i EU-länderna sammantaget liksom i fjor fortsätter att backa något. Statistik från länder som Tyskland och Storbritannien tyder emellertid på att en vändning till det bättre är på gång. Även i USA finns positiva tecken, men återhämtningen i konjunkturen har här kommit lite längre. Sysselsättningen stiger och läget på bostadsmarknaden har stabiliserats. Fortfarande kvarstår för USA att åtgärda den svaga offentliga ekonomin. Sammantaget görs bedömningen att den internationella tillväxten blir fortsatt låg 2013 och BNP tillväxten 2013 beräknas stanna på samma nivå som Den svenska konjunkturen är beroende av export och två tredjedelar av Sveriges export går till EU och Norge. Den svaga tillväxten i omvärlden medför en mycket svag utveckling av svensk export. I år beräknas exporten minska med 1,5 procent medan den 2012 ökade med 0,8 procent. Övriga delar av den svenska ekonomin utvecklas betydligt bättre. Såväl produktionen inom byggnadsverksamheten som inom den privata tjänstesektorn har 1 Omvärldsuppgifter i förvaltningsberättelsen är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstings MakroNytt 2/2013. Efter att BNP minskat såväl 2008 som 2009 har utvecklingen därefter varit positiv. Även för 2011 var tillväxten inledningsvis god medan det under det fjärde kvartalet skedde en nedgång till följd av en minskning av produktionen. Detta resulterade i att sysselsättningen minskade under första kvartalet 2012 med svag utveckling av BNP som följd ökade BNP med 1,1 procent. BNP förväntas 2013 växa med samma hastighet som 2012 för att sedan öka till 2,4 procent Förstärkningen 2014 förklars med att investeringarna spår en bättre utveckling än i år. Den främsta orsaken är att investeringarna upphör att minska. Utvecklingen i kommunerna Till följd av konjunkturbidrag, andra engångsposter och god ordning i ekonomin har kommunerna de senaste åren redovisat goda resultat. 4
5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Endast 19 kommuner redovisade underskott 2012 och nära 60 procent av kommunerna hade ett resultat som motsvarade minst 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Till följd av de senaste årens engångsposter har resultat inte speglat det ekonomiska läget i kommunerna. En återbetalning av AFA avgifter för åren 2005 och 2006 kommer att ske under Denna förväntas bidra positivt till kommunernas resultat. I och med att inga engångsposter ingår i prognosen fr.o.m och framöver förväntas kommunernas resultat att successivt falla kommande år. Detta gäller under förutsättning att åtgärder inte vidtas i form av åtstramningar eller skattehöjningar, alternativt att statsbidragen höjs. Från och med 2013 och framåt blir det besvärligare då ökade demografiska behov, minskade statsbidrag och omfattande investeringsprogram leder till fallande resultat. Efter att under en lång period haft ett relativt lågt demografiskt tryck ökar framöver andelen äldre och unga relativt personer i arbetsför ålder. Det innebär att kostnaderna beräknas öka betydligt snabbare än skatteintäkterna, framförallt åren En stor del av kommunala verksamhetslokaler, anläggningar och infrastruktur byggdes på och talen och är i behov av omfattande renoveringar eller behöver ersättas med nya. För kommuner med befolkningstillväxt tillkommer behov av investering i nya lokaler. Investeringsbehoven är också kopplade till demografiska förändringar. En ökad investeringsvolym innebär ökade avskrivningar som kommer att ta allt större utrymme i kommunernas driftsbudget. Behöver investeringarna dessutom finansieras via lån bidrar även ett försämrat finansnetto till att utrymmet i driftsbudgeten för övriga kostnader minskar. År 2012 erhölls en relativt stark nominell ökning av skatteunderlaget till följd av en oväntat bra arbetsmarknad och ökade pensionsinkomster. I år ger sysselsättningen ett mycket marginellt bidrag, men fortsatt snabb ökning av pensionsinkomsterna ser ändå till att skatteunderlaget ökar relativt starkt bromsar skatteunderlagstillväxten in innan den åter förväntas accelerera. De följande åren förväntas endast måttliga reala ökningar av intäkterna trots att skatteunderlaget ökar kraftigt, delvis beroende på att en allt större del av skatteintäkterna kommer från löneökningar, vilket resulterar i högre kostnader även för kommuner. Noterbart är att sysselsättningens bidrag till skatteunderlaget efter 2011 är betydligt mindre än vid tidigare konjunkturuppgångar beräknas skatteunderlaget öka med 3,2 procent och för åren 2015/2016 med 4,0 respektive 4,7 procent. Revideringen av utjämningssystemet har diskuterats sedan Utjämningskommittén 08 lade sitt slutbetänkande i april Utifrån betänkandet remitterade finansdepartementet i december 2012 en promemoria med vissa förändringar i förhållande till Utjämningskommitténs förslag. Finansdepartementet avser att lägga fram en proposition i slutet av september. Riksdagen förväntas fatta beslut i december. Befolkning Befolkningen 2 i riket hade den 31 juli 2013 ökat med cirka 0,87 % jämfört med samma period föregående år för att uppgå till personer. Folkökningen i riket förklaras av många födda barn samt en stor invandring. En anledning är de stora födelsekullarna födda runt 1990 som kommer upp i barnafödande ålder. Även för Sjöbos del har befolkningstillväxten inneburit att antalet invånare ökat mer än vad som tidigare prognostiserats. 2 Enligt befolkningsstatistik från SCB. 5
6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Invånarantalet i Sjöbo har t.o.m. andra tertialet 2013 ökat med 102 personer och uppgick till personer. Befolkningen har därmed ökat med 0,51 % jämfört med samma period Exploatering BOSTADS- EXPLOATERING Bokslut 2011 Bokslut 2012 Tertial I befolkningsprognosen, vilken utgjorde underlag för 2013 års budget, angavs Sjöbos befolkning till personer för Prognosen hade uppnåtts redan vid årsskiftet då befolkningen uppgick till personer. I förhållande till befolkningsprognosen är det framförallt befolkningen i de yngsta åldrarna, åringarna samt befolkning i åldern år som i augusti är fler än vad som prognostiserats för Antalet 0- åringar uppgick i april till 225 barn. Historiskt brukar åldersgruppen vara cirka 200 barn. Samtidigt som befolkningsökningen är positiv för Sjöbo och ligger i linje med visionen innebär det en utmaning för ekonomin. Kostnaderna i framförallt förskolan men till viss del även skolan blir högre än beräknat. Den ökade befolkningen kompenseras med något års eftersläppning i skatteintäkter och utjämningssystem. Bostäder Under 2012 minskade bostadsbyggandet i riket med 23 procent 3 jämfört med Det är såväl byggandet av lägenheter i flerbostadshus som småhus som har minskat. Under 2013 har 3 bygglov för småhus beviljats medan det inte beviljats några bygglov för flerbostadshus. Jämfört med samma period 2012 är det en minskning då antalet bygglov för småhus uppgick till 6 stycken. Fortfarande saknas i princip nybyggnation av flerbostadshus, även om en mindre produktion påbörjades under 2011 och Enligt uppgift från SCB. Värde vid årets slut (Mkr) Antal under året färdigställda tomter Antal under året sålda tomter 14,5 12,2 11, kvarstod 103 tomter som ännu inte var sålda. Det är i Blentarp, Grimstofta och Sjöbo Väst som merparten av de osålda tomterna finns. De tillgängliga tomterna är i princip avsedda för villabebyggelse och säljs styckevis. Sjöbo Väst utgör kommunens enskilt största pågående exploateringsprojekt innebärande att det på sikt skapas ett nytt tätortsområde i Sjöbo. Områdets mark är planlagd för bostäder, förskola/skola samt kontor och handel. Kommande stora exploateringsområden i centrala Sjöbo är Viljan och Arbetet. Områdena planeras för flerfamiljshus. För kvarteret Viljan pågår ett offertförfarande med inriktning på byggnation av hyresrätter, trygghetsbostäder och gruppbostad. INDUSTRI- EXPLOATERING Värde vid årets slut (Mkr) Antal under året färdigställda kvm Antal under året sålda kvm Bokslut 2011 Bokslut 2012 Tertial ,9 1,9-1, Det har under några år funnits gott om lediga lokaler i Sjöbo för företags- /industriverksamhet. Det föreligger däremot brist på exploaterad mark för framförallt störande verksamhet. För att kunna tillgodose behovet påbörjades under 2011 exploatering av del av Ommadal industriområde. När den pågående 6
7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE exploateringen av området är genomförd beräknas industrimarken ha utökats med kvm. Arbete Trots nedgången i svensk ekonomi under framförallt fjärde kvartalet 2012 begränsades tillbakagången till export- och industrisektorn medan övriga delar av ekonomin ökade. Sysselsättningen i Sverige har fortsatt att öka, om än i betydligt långsammare takt än åren närmast före. Det gäller både antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar. Antalet personer i arbetskraften ökar under 2012 och 2013 snabbare än antalet sysselsatta, vilket är liktydligt med ett ökat antal arbetslösa. Detta resulterade i att arbetslösheten håller sig kvar på drygt 8 procent. Att arbetskraften ökar i förhållande till befolkningen är ovanligt i ett läge då konjunkturen försvagas. En inte obetydlig del av ökningen förklaras av att andelen av befolkningen i åldern år som arbetar ökat väsentligt. Ökningen är rimligen också en effekt av olika reformer. Arbetslösheten uppgick 2011 och 2012 till 7,8 procent respektive 8,0 procent av arbetskraften. Nivån för arbetslösheten för 2013 beräknas uppgå till 8,1 procent. Andelen öppet arbetslösa 4 och personer i program med aktivitetsstöd i augusti 2013, har jämfört med samma period 2012, ökat med 0,2 % till 6,7 % i riket. För Skånes del redovisas en ökning med 0,3 % vilket totalt ger 7,8 %. Även för Sjöbos del innebär utvecklingen en ökning av öppet arbetslösa och sökande i program med 0,2 % till totalt 5,5 %. I april uppgick antalet öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i Sjöbo till 5,4 %. För Sjöbos del innebär det att arbetslösheten har minskat marginellt jämfört med årsskiftet då den uppgick till 5,8 %. Ungdomsarbetslösheten 5 har för Sjöbos del ökat snabbare än såväl riket som Skåne. Ungdomsarbetslösheten i Sjöbo uppgick till 12,4 %, vilket är högre än såväl riket som Skåne. För riket uppgick samtidigt ungdomsarbetslösheten till 10,5 % medan Skåne redovisade 12 %. I Sjöbo har arbetslösheten för ungdomar ökat med 1,6 % jämfört med augusti 2012 medan den ökat med 0,2 % i Skåne och 0,4 % i riket. Årets viktigaste händelser 2013 års verksamhet bedrivs i ett fortsatt osäkert konjunkturläge. Trots detta är kommunens ambition fortsatt att prioritera välfärdsuppdraget i vård, skola, omsorg samt socialtjänsten. Det är viktigt med god kvalitet och goda resultat inom dessa områden för att uppnå Vision För att värna välfärdsuppdraget vidtages ett flertal åtgärder under året. Åtgärder för en effektivare lokalanvändning fastställdes i lokalförsörjningsplanen för perioden Arbetet med att verkställa förändringarna pågår och merparten av omflyttningarna kommer att verkställas under sommaren. Upphandling av personlig assistans på entreprenad har genomförts. Syfte med förändringen är att öka kvalitén samt om möjligt minska kostnaderna. Många åtgärder för att stärka elevernas resultat fortgår. Sjöbo kommun deltar t.ex. under 2013 i SKL:s projekt PRIO. Projektet syftar till att hjälpa skolor att kartlägga och hitta lämpliga åtgärder för att nå bättre resultat. Medlemskommunerna beslutade under våren om nya styrdokument för Sydskånska gymnasieförbundet. Den nya förbundsordningen innebär bl.a. att förbundet kommer att upplösas Dessutom införs en ny modell för fördelning av kostnaderna i förbundet. Kommunerna betalar från och med 2014 ersättning för den utbildning och till den skola som eleven valt. 4 Arbetssökandes andel av befolkningen år. 5 Arbetssökandes andel av befolkningen år. 7
8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunfullmäktige har godkänt avtal vilket reglerar kommunens övertagande av huvudmannaskapet för Malenagymnasiet fr.o.m I och med att vuxenutbildningen kommer att bedrivas i egen regi sker en samverkan med Malenagymnasiet då vuxenutbildningen bedrivs i skolans lokaler. För att öka kvalitén i skolan och kunna erbjuda förbättrade upplevelser för såväl boende som besökare kommer en om- och tillbyggnad av Lövestad skola inkl. idrottshall att genomföras. Genom att kommunfullmäktige under våren beslutat om att påbörja projektering av en ny simanläggning, ska möjligheter till aktiviteter på fritiden stärkas. Badet beräknas kunna tas i drift under Arbetet med att stärka kollektivtrafiken pågår bl.a. genomförs en järnvägsutredning gällande Simrishamnsbanan. Tyvärr finns banan ännu inte med i det presenterade infrastrukturpaketet för Skåne. Genom att ianspråktaga det blivande kollektivtrafikstråket i Sjöbo centrum med byggnation av bostäder på en del av ödetomten ska ett attraktivt centrum skapas. Anbudsprocessen för upphandling av byggentreprenör i kvarteret Viljan pågår. Målsättningen är att i samband med byggnation av kvarteret Viljan är att få till stånd bra boende för äldre, vilket kommer att bidra till att kostnaderna inom äldreomsorgen kan hållas nere. I samband med att en ny renhållningsentreprenad startades upp 2010 uppstod problem. Förlikning är gjord vilket innebär att båda parter avstår skadeståndskrav samt att entreprenören betalar Sjöbo kommuns advokatkostnader. Under 2011 sade Sjöbo kommun tillsammans med Ystad, Tomelilla, Simrishamn, Skurups kommuner och Sydskånska gymnasieförbundet upp avtalet om leverans av livsmedel med Menigo. Därefter har Menigo stämt motparterna för avtalsbrott och begärt totalt 4,8 mnkr i kompensation. Menigo förlorade i första instans och har nu överklagat till Hovrätten. Skulle Menigo få rätt vid den rättsliga prövningen uppgår Sjöbos andel till 0,9 mnkr. Räddningstjänstförbundet omfattar från och med årsskiftet fyra i stället för fem kommuner. Riksdagen har fattat beslut om Kommunala utjämningsreserver och de nya lagreglerna blir tillämpliga från och med 1 januari De nya reglerna är ett komplement och en vidareutveckling av befintliga regelverk kring god ekonomisk hushållning. Syftet med de nya reglerna är att förbättra möjligheterna att kunna utjämna intäkter över tid och därigenom på ett bättre sätt kunna möta effekterna av konjunkturvariationer. Det är även möjligt att reservera överskott som är upparbetade i boksluten för åren 2010, 2011 och Beslut om sådana överskott måste dock tas under år Regeringen beslutade att utvidga regler som begränsar avdragsrätt för ränta på skulder till koncernbolag. Därefter beslutade kommunfullmäktige i januari 2013 att avveckla internbanken. Avvecklingen av den långfristiga utlåningen till bolagen är genomförd under våren. Därefter har kommunfullmäktige beslutat att lösa kommunens pensionsskuld genom en försäkringslösning med KPA. Utgiften för försäkringen uppgår till cirka 230 mnkr plus löneskatt. Kommunfullmäktige har fattat principbeslut om utkontraktering av drift av ITverksamheten. Processen kommer att genomföras under Framtid Följande strategiska utmaningar har på lite längre sikt identifierats för Sjöbos del: Bästa förutsättningar för unga Bästa boendeattraktiviteten för vem? 8
9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Bygga på lokala unika tillgångar Attraktiv arbetsplats Kunskapsintensivt näringsliv Uppkoppling mot Malmö/Lund och omvärlden Ökade krav från medborgare på samhällsservice Samarbete med andra aktörer Mer turism Strategisk kommunikation För att Sjöbo även framöver ska vara en attraktiv kommun i konkurrensen om nya och befintliga medborgare är det avgörande att erbjuda verksamheter med god kvalité. Genom att erbjuda goda kommunikationer och ett varierat boende har Sjöbo goda förutsättningar att erbjuda mervärde utifrån sitt läge samt naturtillgångar. För kommunsektorn kvarstår det mer långsiktiga problemet för kommunerna att ökningen av intäkterna normalt knappast täcker de behov av verksamhet som demografi och krav på förbättringar ställer. Kommunerna står därmed fortfarande inför stora omprövningar. Utmaningar framöver består bl.a. i att kunna hantera den åldrande befolkningen i kommunen och att föra medel från de verksamheter som minskar till de verksamheter som ökar. Det kommer även att vara viktigt att attrahera personal i en situation med stora pensionsavgångar. För att möta den åldrande befolkningens behov är boendefrågan central, bl.a. kommer efterfrågan på trygghetsboende och lämpliga mötesplatser för äldre att öka. Genom att bygga så att de äldre erbjuds bra boende kommer det bidra till att kostnaderna kan hållas nere och efterfrågan på särskilt boende fördröjs. De ökande kvalitetskraven från statens sida innebär ökade kostnader inom äldreomsorgen. Den pågående etableringen av ESS och MAX IV kommer att påverka regionen framöver och för Sjöbos del kan det innebära efterfrågan på bostäder och lokaler/mark för företagsetablering. Detta kan bidra till en positiv befolkningsutveckling som bl.a. skulle kunna resultera i att kommunens medelskattekraft höjs. Det förutsätter dock att en kvalitativ samhällsservice erbjuds. E-tjänster inom försörjningsstöd planeras att införas tillsammans med ökad webbaserad information om socialtjänstens tjänster. Planeringen av den nya ungdoms- och kulturverksamheten pågår under 2013 för att startas upp Verksamheten i kulturhuset ska präglas av ett brett utbud av aktiviteter som har fokus på att främja kreativitet, utveckla fantasi och att inspirera barn och unga. Sjöbo befinner sig i en situation innebärande att de kulturhistoriska miljöerna är i stort behov av upprustning. Samtidigt finns det inom föreningslivet och bland kommuninvånarna stora förhoppningar på nya anläggningar som exempelvis simhall, friidrotts- och ridanläggningar, föreningslokaler och idrottshallar. För att hantera såväl kulturhistoriska miljöer som idrottsanläggningar krävs en strategisk planering utifrån behov, efterfrågan och ekonomiskt utrymme. VA-verksamheten står framöver inför stora investeringar beroende på att reinvesteringar krävs i befintligt nät samtidigt som en ökande befolkning och utökade miljökrav ställer krav på en utbyggd kapacitet. Ökade krav från EU kommer att bidra till en trolig utbyggnad av VA-nätet i områden som i dagsläget inte har tillgång till kommunalt VA. För att de statliga miljömålen ska kunna uppnås framöver kommer kraven på verksamhetsutövare att öka. 9
10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HUSHÅLLNING OCH KVALITET För att skapa en grund för god ekonomisk hushållning ur såväl ett verksamhetsmässigt som ett finansiellt perspektiv har vision, inriktningsmål och indikatorer fastställts. Vision Sjöbo - en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende Uppföljning av verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige beslutade i februari 2010 om Sjöbo kommuns vision Visionens fem målområden är de samhällsområden där en positiv utveckling påverkar alla kommunens invånare och har stor betydelse för framtidens Sjöbo. Respektive målområde består av upp till fem inriktningsmål. I budgeten har inriktningsmålen kompletterats med indikatorer. En indikator är ett nyckeltal/mått som belyser viktiga aspekter i verksamheten på ett överskådligt sätt och som det är viktigt att sträva efter. Ambitionen är att i delårsrapporten göra en systematisk uppföljning av målen och öppet redovisa måluppfyllelsen. Nedanstående avstämning avser kommunen totalt. Grön färg anger att indikatorn har uppnåtts medan röd färg anger ej uppnått. I de fall jämförelsetal saknas, eller det för indikatorn saknas såväl mätetal som bedömning av måluppfyllelsen har en grå markering använts. I årsredovisningen för 2012 gjordes för första gången en bedömning av om inriktningsmålen är uppnådda. Då det ännu är tidigt på året har det endast varit möjligt att för ett fåtal indikatorer avgöra om indikatorn är uppfylld. Därmed görs i samband med delårsrapport 2 ingen bedömning om målsättningen för inriktningsmålen uppfylls. De indikatorer som används behöver löpande utvärderas och en översyn har gjorts i samband med budgetprocessen för budget Målområde 1 - Livskvalitet RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Ett gott liv och en aktiv Nöjd-Region-Index ska förbättras fritid Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras Antalet aktiva i fritidslivet för vilka föreningarna erhåller aktivitetsstöd ska öka. Folkhälsan för befolkningen i Sjöbo kommun ska öka. - - Tillgänglighet och Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras delaktighet Andelen brukare som uppger att det förs en 66 % 89 % dialog/upplever delaktighet med respektive verksamhet ska öka. Tillgängligheten på hemsidan ska ökas. - - Nyttjandet av kommunens lokaler ska öka
11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Antalet e-tjänster på hemsidan ska öka. - - Attraktivt och Hyreslägenheter i flerfamiljshus ska byggas i service- och mångsidigt boende kollektivtrafiknära lägen. 6 Mångfald och valfrihet Antalet valbara aktörer vid erhållande av service ska öka 5 5 Arbetet med hbtq-frågor ska förbättras Angivet antal avser ökningen av antalet lägenheter för respektive år. 11
12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nöjd-Region-Index anger hur medborgarna bedömer Sjöbo kommun som en plats att bo och leva på års index är 58 och innebär en förbättring i förhållande till Genomsnittet för samtliga 137 kommuner som deltagit i undersökningen var 59. Sjöbos avvikelse är inte säkerställt lägre jämfört med genomsnittsresultatet. För kommuner i samma storlek var genomsnittet 57. För Sjöbos del är det framförallt betygsindex för faktorerna bostäder, kommersiellt utbud, fritidsmöjligheter samt trygghet som kan höja helhetsbetyget. Nöjd-Medborgar-Index anger vad medborgarna i Sjöbo tycker om kommunens verksamhet. Indexet har försämrats med två procentenheter i förhållande till 2012 och uppgår till 52. Även här är Sjöbos index marginellt lägre än andra deltagande kommuner som fick 53 medan kommuner i samma storleksklass fick 54. För Sjöbos del är det framförallt områdena gator och vägar, grundskolan, miljöarbete, idrotts- och motionsanläggningar, stöd för utsatta personer samt gymnasieskolan som kan höja helhetsbetyget. Antalet aktiva i föreningslivet för vilka föreningarna erhåller lokalt aktivitetsstöd fortsätter att minska såväl nationellt som lokalt. Detta har uppmärksammats i samband med översynen av framtida föreningsstöd. Nöjd-Inflytande-Index mäter vad medborgarna i Sjöbo tycker om inflytandet i kommunen. Indexet har försämrats från till Därmed redovisar Sjöbo ett lägre resultat än genomsnittsresultatet för de deltagande kommunerna vilket uppgår till 39. Även jämfört med kommunerna i samma storleksklass är Sjöbos resultat lägre då dessa kommuners index uppgår till 40. För Sjöbos del är det främst förbättringar av betygsindex för påverkan samt förtroende som kan höja helhetsbetyget. Tillgängligheten på hemsidan, vilken undersöks av SKL, kommer att redovisas till hösten. Antalet e-tjänster på hemsidan bedöms öka under året. Antalet hyreslägenheter beräknas under året öka då en privat fastighetsägare utökar beståndet med en fastighet i centrala Sjöbo. Ett flertal av verksamheterna redovisar att aktivitet pågår eller planeras att starta under året avseende hbtq-frågor. Målområde 2 - Kunskap RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Elevens förutsättningar Andelen elever som upplever inflytandet över det egna 81 % - står i centrum lärandet är gott, ska öka. Hög kvalitet på den pedagogiska verksamheten Möjligheter för livslångt lärande Andelen barn som anger att det känns bra att gå till förskolan/skolan ska öka. 90 % - Andelen elever som når målen i alla ämnen ska öka. 76 % 80 % Andelen elever som fullföljt gymnasieutbildning inom fyra 86,7/85,4 - år ska öka. 7 Tillgänglighet till biblioteken ska öka. - - Antalet deltagare som slutför vuxenutbildningen och blir godkända ska öka Uppgifterna avser 2011 respektive 2012 då senare uppgifter inte finns tillgängliga. Uppgifterna anges som studieförberedande/yrkesförberedande 12
13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Yrkesinriktad högre utbildning Andelen som söker till universitet/högskola ska öka. - - Arbetslösheten i kommunen ska minska. 5,8 % 5,5 % Ungdomsarbetslösheten i kommunen ska minska. 12,3 % 12,4 % Andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning ska - - öka. Indikatorerna med inriktning mot resultat i skolan kring skolsituationen kommer att följas upp under hösten. Andelen elever som når målen i alla ämnen har ökat. För att förbättra resultatet ytterligare följer verksamheten upp elevernas resultat kontinuerligt och diskussion/analys sker efter varje termin. En modernisering av den fysiska miljön på huvudbiblioteket har påbörjats i syfte att bidra till ökad tillgänglighet genom att en inbjudande miljö skapas. Uppgift om arbetslösheten är beräknad som andel av befolkningen år medan ungdomsarbetslösheten beräknas utifrån åldersgruppen år. Det är oroväckande att ungdomsarbetslösheten ej uppvisar någon minskning i förhållande till Målområde 3 - Företagande och arbete RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Positivt klimat för Rankingen i Nyföretagarcentrums företagarbarometer ska entreprenörskap förbättras. Fortsatt satsning på de gröna näringarna Inom ett sammanhängande område i anslutning till väg och 13 ska det finnas minst kvm exploaterad mark tillgänglig för företagsetablering. Antalet livskraftiga företag ska öka Ett livskraftigt näringsliv Antalet nyregistrerade företag per invånare ska öka. 5,7 5,5 Nöjd-Kund-Index för byggverksamheten ska förbättras. 8,4 7,3 Samverkan med Samverkan med universitet/högskola ska öka genom att forskning och utbildning antalet kommunala projekt ökar. Efter att målmedvetet arbetat för att förbättra servicen för företagarna erhålls kvittens då rankningen i företagsbarometern förbättrats. Trenden för företagande har under 2012 minskat något jämfört med Kommunen arbetar aktivt för att stödja företagandet med åtgärder som Nyföretagarcentrum Öresund, samverkan med Skatteverket för att stödja företagarna i att göra rätt, seminarier m.m. Nöjd-Kund-Index bygger på SKL:s enkät insikt. Svarsfrekvensen för andra tertialet 2013 var 18 %. Av 99 utskickade enkäter har 18 besvarats. Detta medför att det är svårt att få fram ett resultat som är statistiskt säkerställt. Efter att 2012 haft ett omfattande samarbete med universitet/högskola har det åter ökat något under
14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målområde 4 - Infrastruktur RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Utbyggnad av vägnät Svåra olyckor i den kommunala trafikmiljön ska minska och 14/0 5/3 och ökad trafiksäkerhet det ska inte inträffa några dödsolyckor. Kortare pendlingstider, fler bussturer och spårbunden trafik Modern ICT (informations- och kommunikationsteknik) Antalet resor med kollektivtrafik ska öka. - - Antalet hushåll som bedöms ha möjlighet att erhålla fibernät ska öka. - - Antalet svåra olyckor tycks minska under 2013 medan antalet dödsolyckor har ökat. I redovisningen ingår såväl den trafikmiljö som kommunen ansvarar för som den trafikmiljö som Trafikverket ansvarar för. Antalet resenärer i kollektivtrafiken har under de tio senaste åren ökat kraftigt. Det är i dagsläget svårt att få fram underlag över hur många hushåll som har eller kommer att få möjlighet att ansluta sig till fiber. Olika projekt pågår t.ex. har Brandstad beviljats bidrag till ett byanät. Teleservice Bredband bygger ut fiber till Öved. Sjöbo Elnät lägger ner rör för fiber i Vollsjö- Brösarps området. Även AB Sjöbohem bygger ut fibernät i bolagets fastigheter. Målområde 5 - Hållbar utveckling RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Hållbar utveckling Andelen sjöar och vattendrag med god vattenstatus i - - kommunen ska öka. Andelen felsorterat hushållsavfall vid fastigheten ska - 57,2 minska. Andelen hushåll anslutna till kommunalt avlopp och vatten ska öka. Kommunens totala koldioxidbelastning per invånare ska - - minska. Antalet icke godkända enskilda avlopp ska minska Andelen klimatsmarta upphandlingar ska öka. - - Det operativa tillsynsarbetet leder till att den totala koldioxidbelastningen i kommunen minskar. Antalet enskilda avlopp uppskattas till I dessa ingår bl.a. Sommarbyarna med cirka 700 avlopp som enligt beslut kommer att få kommunalt avlopp. 14
15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inom ramen för vattenrådet för Kävlingeån vidtages åtgärder för att förbättra vattenstatusen. Uppföljning av finansiella mål för god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv är överordnat god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Siffrorna i tabellerna till uppföljningen nedan bygger på utfallet för 2010, 2011 och 2012 samt prognos för Mål Över en fyraårsperiod ska årets resultat vara lägst 2 % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 8. Uppföljning ,6 % 1,4 % 1,9 % 3,2 % 3,0 % För att finansiera verksamheten över tid krävs normalt sett mer än ett nollresultat. Resultaten ska även skapa ett utrymme för finansiering av investeringar och för att värdesäkra anläggningstillgångar års prognostiserade resultat uppgår till 25,9 mnkr och resultatets andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning blir därmed 3,2 % vilket är väsentligt högre än det budgeterade resultatet som uppgick till 13,5 mnkr eller 1,7 %. Av ovanstående tabell framgår att målsättningen förväntas uppnås för 2013 då resultatet sammanlagt förväntas vara 3,0 % av de totala skatteintäkterna inkl. utjämning. En stor del av det sammanlagda resultatet för perioden uppnåddes år I ett längre perspektiv är det endast resultatet 2011 och i någon mån 2012 som är för svaga i förhållande till målsättningen. Mål Över en fyraårsperiod ska inte nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten överstiga summan av avskrivningar och årets resultat för denna verksamhet 9. Uppföljning mnkr Invester. 53,9 21,5 27,6 39,3 142,3 utrymme Nettoinvester. 18,0 29,2 23,0 28,6 98,8 Som framgår av tabellen klaras målet då nettoinvesteringarna är lägre än det beräknade investeringsutrymmet för perioden. Det är endast år 2011 som målsättningen inte uppnås. De gånger som investeringarna är större än investeringsutrymmet behöver investeringarna finansieras på annat sätt, antingen via ianspråktagande av likviditet eller via nyupplåning. Mål Nämndernas avvikelse i förhållande till kommunbidraget ska vara noll eller bättre. Uppföljning mnkr Avvikelse -2,0-0,9 +9,5 Nämnderna inklusive finansiering redovisar 9,5 mnkr i överskott. Det innebär att målsättningen uppfylls för Det är finansverksamheten tillsammans med 8 Målet mäts tre år bakåt samt prognostiserat innevarande år. 9 Målet mäts tre år bakåt samt prognostiserat innevarande år. 15
16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE kommunövergripande verksamhet, gymnasieverksamheten samt vuxenutbildning och flyktingverksamhet som svarar för överskottet. Underskott finns inom verksamhet för personer med funktionsnedsättning, plan- och byggverksamheten, individ- och familjeomsorgen samt förskole-, skolbarnsomsorg och skolverksamheten. Finansieringsverksamheten uppvisar ett överskott om ca 12,3 mnkr. Överskottet beror till stor del på att en återbetalning av premier från AFA Försäkring på 11,7 mnkr. Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning Sjöbo kommun har en i många fall kostnadseffektiv verksamhet i kombination med god kvalitet och ett brett utbud av tjänster. Under senare år har stora investeringar gjorts i bland annat skollokaler vilket lett till höga lokalkostnader. Det kan även noteras att kommunen genom en försäkringslösning löst in merparten av pensionsskulden. Samtliga finansiella mål för god ekonomisk hushållning förväntas uppnås Kommunens mål för budgetföljsamhet kommer kräva att korrigerande åtgärder vidtages för att målsättningen ska klaras även i framtiden. Det är överskottet i verksamhet för finansiering som gör att avvikelsen i förhållande till målet är marginell. Framförallt inom förskole- och skolbarnomsorg samt grundskoleverksamhet tillsammans med verksamhet för personer med funktionshinder, plan och byggverksamheten samt individ- och familjeomsorg bedöms svårighet föreligga med att anpassa kostnaderna utifrån tilldelad ram. Ett antal indikatorer bedöms förbättras eller på annat sätt uppfyllas. Det finns dock någon indikator som ej uppnås som t.ex. Nöjd- Medborgar-Index och Nöjd-Inflytande-Index. Samtidigt är det oerhört positivt att andelen elever som når alla målen ökat i förhållande till God ekonomisk hushållning för Sjöbo kommuns del blir att även fortsättningsvis klara balansgången mellan uppsatta mål och låga nettokostnader. 16
17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, bolag och förbund Kommunstyrelsen ansvarar för att hålla uppsikt över kommunens samlade verksamhet. Detta omfattar såväl nämnder som kommunala bolag och förbund. Styrdokument som budget, delårsrapport, ägardirektiv, intern kontroll och ekonomistyrningsprinciper utgör viktiga delar i kommunstyrelsens arbete med uppsikten. Nämnderna, bolagen och förbunden kallas årligen till kommunstyrelsen samt därutöver om det anses befogat. Arbetet med att utveckla en modell för målstyrning fortsätter under 2013 med hjälp av IT-stödet Hypergene. En översyn av exploateringsprocessen samt den affärsdrivande verksamheten påbörjades under 2011 och planeras att slutföras under Som en del av projektet görs en anpassning av redovisningsprinciperna och genomgång av exploateringsprojekten. Det är oroväckande att underskott prognostiseras för ett flertal verksamheter. Under senare år har ett flertal nämnder redovisat underskott. I de fall, det för någon verksamhet är återkommande underskott, är det särskilt viktigt att göra en ordentlig genomlysning. Kommunstyrelsen är väl medveten om de svårigheter som verksamhet för personer med funktionshinder samt individ- och familjeomsorgsverksamheten står inför till följd av ökande behov. Uppdraget för 2013 blir därmed för nämnden att i görligaste mån minska underskotten i verksamhet för funktionshindrade samt individ- och familjeomsorgen. Förskole- och skolbarnsomsorg samt grundskoleverksamheten har sedan några år förbrukat mer än vad verksamheten tilldelats. En extern konsult har analyserat verksamheten och avlagt rapport under Rekommenderade åtgärder håller på att implementeras. Nämndens uppdrag blir att vidta åtgärder för att under 2013 minimera underskottet och därmed vara i ekonomisk balans Miljö- och byggnadsnämnden har sedan 2010 återkommande redovisat underskott. Av kommunfullmäktiges beslut 2012/78 framgår det bl.a. att Miljö- och byggnadsnämnden får fortsatt i uppdrag att vidta åtgärder för att under 2012 minimera underskottet med inriktning att under 2013 uppnå ekonomisk balans. När nu nämnden åter prognostiserar underskott med 1,1 mnkr, fick nämnden i uppdrag att till kommunstyrelsen återkomma med en redovisning över vilka åtgärder som har och kommer att vidtagas för att uppnå balans under Efter att underskottet ökade ytterligare under sommaren kallades nämnden till ett möte med kommunstyrelsens arbetsutskott i augusti. Mötet resulterade i att kommunledningsförvaltningen fick i uppdrag att göra en översyn av verksamhetens förutsättningar. Utvecklingen inom Sydskånska gymnasieförbundet är oroande med underskott under flera år. Kommunstyrelsen begärde i samband med delårsrapport 1, med den lämnade uppföljningen som grund, en sammanställning av förbundet över vilka åtgärder som förbundet har vidtagit och kommer att vidtaga för att förbundet ska uppnå ekonomisk balans Av sammanställningen ska det även framgå hur återställande av tidigare års underskott i enlighet med balanskravet skall ske. 17
18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Organisation Kommunala uppdragsföretag är en betäckning för en annan juridisk person som kommunen med stöd av kommunallagen överlämnat vården av en kommunal angelägenhet till. Kostnaden för den verksamheten som för Sjöbo kommuns del bedrevs av uppdragsföretagen uppgick 2012 till 31,1 mnkr. Skolskjutsarna och renhållningen svarar för den största omfattningen med vardera ca 12 mnkr. Kostnaden för 2013 beräknas uppgå till motsvarande belopp och någon väsentlig avvikelse mellan budget och prognos har inte uppmärksammats. 18
19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nämndernas, bolagens och förbundens resultat Nämndernas resultat En förutsättning för en ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet, vilket också är ett av de finansiella målen för god ekonomisk hushållning. Netto (mnkr) DR Bud get Prog nos Avvi kelse Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelsen 63,7 101,2 100,2 1,0 Familjenämnd 274,1 424,2 424,8-0,6 Vård- och omsorgsnämnd 155,4 238,5 240,5-2,0 Tekniska nämnden 18,1 29,1 29,1 0,0 Miljö- och byggnadsnämnd 2,5 2,6 3,7-1,1 Valnämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 Överförmyndarnämnd 1,4 1,8 1,8 0,0 Revision 0,6 1,0 1,0 0,0 Finansiering 0,9 15,1 3,0 12,1 Summa skattefinansierad 516,7 813,6 804,1 9,5 Affärsdrivande verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa totalt 516,7 813,6 804,1 9,5 Prognosen för året är att nämnderna kommer att redovisa +9,5 mnkr i överskott. År 2012 var avvikelsen ett underskott på 0,9 mnkr. Jämfört med juniprognosen har prognosen förbättrats med 11,3 mnkr. Det finns avvikelser inom nämnderna. Störst underskott har vård och omsorgsnämnden där det är verksamheten för personer med funktionshinder som uppvisar ett underskott om ca 2,0 mnkr. Det är framförallt personlig assistans som bidrar till underskottet. Kommunstyrelsen har under året tillskjutit 1,0 mnkr av medel till kommunstyrelsens disposition till verksamheten. Tillskottet har minskat underskottet. Jämfört med i juni har underskottet minskat med 0,3 mnkr. Familjenämndens prognos visar på ett minskat underskott jämfört med i juni. Underskottet finns främst inom individ- och familjeomsorgen tillsammans med förskoleoch skolbarnomsorg samt grundskoleverksamheten. Medan underskottet inom individ- och familjeomsorgen har ökat med 0,1 mnkr till 1,5 mnkr har förskole- och skolbarnomsorg samt grundskoleverksamheten underskott minskat med 0,4 mnkr till 2,3 mnkr. Inom individ- och familjeomsorg är det institutionsplaceringar för såväl vuxna- som barn/ungdomar som svarar för underskottet. Fler barn än beräknat svarar för huvuddelen av underskottet inom förskole- och skolbarnomsorg samt grundskoleverksamheten. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av att den befolkningsprognos som låg till grund för 2013 års budget var lägre än verkligt utfall. Inom familjenämndens verksamhet är det gymnasieskolan och vuxenutbildningen som svarar för överskotten och prognostiserar +1,3 mnkr respektive +2,3 mnkr. Återhållsamhet höstterminen 2012 inom vuxenutbildningen påverkar ekonomin positivt 2013 då antalet elever är lägre vilket ger ett prognostiserat överskott på ca +1,8 mnkr. Flyktingverksamheten prognostiserar ett överskott om ca +0,5 mnkr. Miljö- och byggnadsnämnden uppvisar ett prognostiserat underskott om 1,1 mnkr. Ett lågt antal ansökningar om bygglov innebär lägre intäkter än budgeterat för plan- och byggverksamheten. Det finns ett uppdrag från kommunstyrelsen att se över plan- och byggverksamhetens finansiering. Finansieringen prognostiserar ett överskott om ca 12,1 mnkr. Överskottet beror bland annat på återbetalning av två års avgifter till AFA Försäkring för personalförsäkringar. Återbetalningen, som görs då bolaget är överkonsoliderat, avser avgifterna åren 2005 och 2006 och uppgår till 11,7 mnkr. I finansieringens överskott ingår också 2,5 mnkr som budgeterades för eventuella fördyrade kostnader vid övergång till ny betalningsmodell. Då övergången kommer 2014 beräknas dessa medel ej användas. Övriga medel (1,0 mnkr) för oförutsedda behov beräknas förbrukas. 19
20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personalomkostnads(PO)-rutinen beräknas ge överskott bland annat beroende på att kommunen 2013 inte behöver betala avtalsgruppsjukförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring. Även lägre arbetsgivaravgifter ger ett överskott i rutinen. Sammanlagt beräknas rutinen ge en positiv avvikelse gentemot budgeten på 2,6 mnkr. Engångskostnader, bland annat i form av avtalspension, reducerar resultatet med 2,8 mnkr. Förändring av RIPS 10 -räntan ger fördyrade pensionskostnader då avsättningen förändras. Pensionskostnaderna för pensioner före 1998 beräknas att ge ett underskott om ca 1,8 mnkr. Bolagen och förbundens resultat DR Bud get Prog nos Avvi kelse Resultat efter finansiella poster AB Sjöbohem +10,1 +6,9 +7,7 0,8 Sjöbo Elnät AB +5,6 +6,6 +7,8 +1,2 Sjöbo Koncern AB 0,0 0,0 0,0 0,0 SÖRF 11-1,9 0,0-1,1-1,1 Sydskånska Gymnasieförbundet +3,2 +1,1 +0,4-0,7 AB Sjöbohems prognostiserade resultat är något bättre än 2013 års budget samtidigt som det är något sämre än det prognostiserade resultatet i delårsrapport 1 som uppgick till +8,3 mnkr. Resultatförbättringen i förhållande till budgeten förklaras av ökade hyresintäkter tillsammans med lägre räntekostnader än budgeterat. Bolaget bedömer efterfrågan på hyreslägenheter som fortsatt god men på lokalsidan ökar andelen outhyrda lokaler. AB Sjöbohem har varit en viktig aktör i den pågående omstruktureringen av lokalerna i Sjöbo kommun. Bland annat har det 10 Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld 11 SÖRF Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund inneburit anpassning av lokaler på Sandbäcks skola, Färsinga Lärcenter och Björkbacken. Dessutom pågår nybyggnation av boende för ensamkommande flyktingbarn. Bolaget har under året även köpt fastigheten Björkbacken 1 som inrymmer vårdcentral och folktandvård. Sjöbo Elnät AB:s prognostiserade resultat är något bättre än 2013 års budget. Avvikelsen förklaras av lägre räntekostnader samt intäkter av engångskaraktär. Bolaget har överklagat intäktsramen för tillsynsperioden och yrkat på en högre ram än vad som beviljats. Målet har ännu inte avgjorts. Bolagets nivå på nättariffer låg över genomsnittet för 2012 och för att anpassa sig till målsättningen höjdes tarifferna med i snitt 1 % 2013, vilket är mindre än de flesta andra elnätsbolag. Under 2013 har bolaget investerat i kablifiering av Näsbylinjen samt Omma Byaväg samt påbörjat om- och tillbyggnad av bolagets kontor. Sjöbo koncern AB är ett vilande bolag. Kommunfullmäktige har beslutat om försäljning av bolaget vilken kommer att verkställas under hösten. För första gången sedan Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund bildades finns inte Skurup med som förbundsmedlem. För 2013 innebär detta fyra kommunmedlemmar med ny förbundsordning och nya ekonomiska förutsättningar. Sänkningen av diskonetringsräntan för pensionsskulden medför att skulden ökar med 1,1 mnkr inklusive löneskatt. Kostnadsökningen motverkas av återbetalning från AFA med 1,0 mnkr. Övriga avvikelser avser ökade kostnader kring upphandling av ny entreprenör inom sotningen och en stor ökning av antalet ansökningar om egensotning. Även ökade personalkostnader till följd av en ökning av antalet larm och utryckningar bidrar till underskottet. Det prognostiserade resultatet för tertial 2 visar ett totalt underskott på 1,1 mnkr vilket är en förbättring i förhållande till tidigare prognos med 0,4 mnkr. 20
Delårsrapport
Delårsrapport 1 2013 januari - april Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 11 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, förbund och bolag 18 Ekonomi 22 Personalresursen
Läs merINLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN
ÅRSREDOVISNING 2014 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo och dess omvärld 3 Hushållning och kvalitet 8 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnder, förbund och
Läs mer30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
Läs merVerksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna
Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och
Läs merBokslutskommuniké 2014
Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Läs merDelårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige
Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens
Läs merGranskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Läs merFinansiell analys - kommunen
Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering
Läs merBoksluts- kommuniké 2007
s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt
Läs merDnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287
Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska
Läs merbokslutskommuniké 2012
bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén
Läs merLaholms kommun Granskning av delårsrapport per
Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen
Läs merDelårsrapport 2 2012
Delårsrapport 2 2012 januari - augusti Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, förbund och bolag 16 Ekonomi 22 Personalresursen
Läs merGranskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier
Läs merBokslutskommuniké 2015
Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Läs merGranskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Läs merbokslutskommuniké 2013
Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Läs merUPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS
UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6
Läs merRevisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed
Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3
Läs merINLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN
ÅRSREDOVISNING 2013 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo och dess omvärld 5 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnder, förbund och
Läs merLedningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)
Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat
Läs merPeriodrapport Ekonomisk sammanfattning April
Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr
Läs merDelårsrapport 2012-08-31
Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning
Läs merTOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer
Läs merGranskning av delårs- rapport 2012
Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut
Läs merEkonomisk rapport april 2019
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet
Läs mer31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION
Läs merbokslutskommuniké 2011
bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén
Läs merDelårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER
Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178
Läs merDelårsrapport 1 2012
Delårsrapport 1 2012 januari - april Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, förbund och bolag 15 Ekonomi 20 Personalresursen
Läs merLaholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell
Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1
Läs merBoxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5
Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet
Läs merGranskning av delårsrapport 2013
Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv
1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv
Läs merInnehåll INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETERNA KOMMUNENS BOLAG FINANSIELLA RAPPORTER. 2 område INLEDNING
ÅRSREDOVISNING 2012 INLEDNING Innehåll INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen... 8 Hushållning och kvalitet... 15 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över
Läs merDelårsrapport 2 2011. januari - augusti
Delårsrapport 2 2011 januari - augusti INLEDNING Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN 4 Utvecklingen i världen 4 Kommunernas utveckling 5 Befolkning 5 Bostäder 6 Arbete 6 Årets viktigaste
Läs merPeriodrapport OKTOBER
Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys
Läs merVellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor
Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen
Läs merDANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren
Tjänsteutlåtande 1 (5) Delårsbokslut och prognos 2-2018 Ärende Kommunledningskontoret har upprättat förslag till delårsbokslut för första halvåret samt helårsprognos för 2018. Resultatet efter första halvåret
Läs merFinansiell profil Falköpings kommun 2007 2009
Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats
Läs merBokslutsprognos 2013-10-31
1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Läs merGranskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Läs merLunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per Oktober 2014
Lunds kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 Oktober 2014 Magnus Helmfrid Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad
Läs merFinansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar
Läs merDelårsrapport tertial 1 2014
Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning
1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
Läs merGod ekonomisk hushållning
God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT
Läs merFinansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella
Läs merResultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun
KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och
Läs merLerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna
Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We
Läs merGranskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Läs merLaholms kommun Granskning av delårsrapport per
Laholms kommun 2016-10-12 Magnus Helmfrid, Anneli Carlsson och Sofie Gydell Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten
Läs merGranskning av delårsrapport. Torsås kommun
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Läs merGranskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
Läs merGranskning av delårsrapport 2008
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål
Läs merDelårsrapport : Trelleborgs kommun
Delårsrapport 1 - : Trelleborgs kommun 1 (6) Kommunfullmäktige Datum -04-30 Delårsrapport 1 - : Trelleborgs kommun Kommunfullmäktige 31 mars 1 Inledning I enlighet med kommunfullmäktigens beslut från november
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv
Läs merYstads kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning Daniel Lantz Auktoriserad revisor
Ystads kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2016 Daniel Lantz Auktoriserad revisor Övergripande analys Ystad kommuns totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 50,1 33,6
Läs merINLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN
ÅRSREDOVISNING 2012 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 11 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnder, förbund och bolag
Läs merEkonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017
1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer
Läs merPeriodrapport Maj 2015
Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I
Läs merRevisionsrapport. Delårsrapport Mora kommun Hans Stark Hans Gåsste. Certifierade kommunala revisorer
Revisionsrapport 2010-09-15 Hans Stark Hans Gåsste Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och
Läs merDelårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31
Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5
Läs merRIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN
RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2013-06-13 61 Reviderade av kommunfullmäktige 2016-02-18 3 2016-01-11 Ekonomiavdelningen
Läs merDelårsrapport april Kommunfullmäktige
Delårsrapport april Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Vara kommun redovisar per sista april ett resultat enligt fullfonderingsmodellen på 14 mkr, vilket motsvarar 4,9 % av skatteintäkter
Läs merDelårsrapport 1 2016. januari -april
Delårsrapport 1 2016 januari -april INLEDNING Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 9 Kommunstyrelsens ansvar för att hålla uppsikt 16 Ekonomi 18 Personalresursen
Läs merYstads kommun Rapport från granskning av delårsrapport per
Ystads kommun Rapport från granskning av delårsrapport per 2015-08-31 2015-10-07 Daniel Lantz Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Ystads kommun gjort en översiktlig granskning
Läs merUppföljning och prognos. Mars 2018
Uppföljning och prognos Mars 2018 1 Innehåll Periodens resultat och helårsprognos... 3 Resultaträkning... 4 Driftbudgetavräkning... 5 Kommentarer till marsresultatet och prognos 2018... 6 2 Uppföljning
Läs merFörutsättningar och omvärldsbevakning
Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet
Läs merVi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun
Vi sammanfattar... BUDGET 217 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: Övriga avgifter och ersättningar Finansiella intäkter,1% 78,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter,
Läs merGranskning av bokslut och årsredovisning per
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Värnamo kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent
Läs merArvika kommun. Översiktlig granskning delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 7. Arvika Rapport delårsgranskning11.
Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Finansiella mål och god redovisningssed 1 1.2 Mål för verksamheten 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier
Läs merTjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv
Läs merSyfte med granskningen
Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen
Läs merGranskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013
Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport
Läs merGranskning av bokslut och årsredovisning per
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31 Revisionsrapport 2018-03-23 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated
Läs merTjänsteskrivelse Månadsuppföljning efter oktober 2011
KRISTINA DAHL SID 1/8 CONTROLLER KRISTINA.DAHL@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Månadsuppföljning efter oktober 2011 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen och godkänner
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering
Läs merRevisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:
Läs merPreliminär Bokslutsrapport December 2016
Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.
Läs merBOKSLUTSRAPPORT 2011
BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar
Läs merGranskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Läs merBudgetuppföljning 1:a tertialet 2016
Ekonomiavdelningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2016 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige på det
Läs merBUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN
ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att
Läs merÖversiktlig granskning av delårsrapport 2014
Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Läs merRiktlinjer för God ekonomisk hushållning
Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta
Läs merGranskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Läs merVerksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr.
ÅRSREDOVISNING 2015 I KORTHET Emådalen Foto: Henrik Tingström DET EKONOMISKA RESULTATET Högsby kommun redovisade ett överskott på 11,3 miljoner kronor för 2015. Det är ett bra resultat och innebär överskott
Läs merDelårsrapport 31 augusti 2011
Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt
Läs merGranskning av delårsrapport 2017
Granskningsrapport Daniel Brandt Jonas Axelsson Remmi Gimborn Granskning av delårsrapport 2017 Melleruds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Läs mer31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN
31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
Läs merDelårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:
Tertial 2 2018 Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 Innehållsförteckning 1 Kommuninformation... 3 2 Ekonomi... 3 2.1 Redovisningsprinciper...
Läs merTjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014
SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets
Läs mer