Delårsrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delårsrapport"

Transkript

1 Delårsrapport januari - april

2 Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 11 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, förbund och bolag 18 Ekonomi 22 Personalresursen 26 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN Kommunövergripande verksamhet 29 Politisk verksamhet 29 Verksamhet för funktionshindrade 29 Äldreomsorg 30 Individ- och familjeomsorg 30 Förskole- och skolbarnsomsorg samt grundskoleverksamhet 31 Gymnasieskola 32 Vuxenutbildning och flyktingverksamhet 32 Turism och fritidsverksamhet 33 Kulturverksamhet 33 Teknisk verksamhet avgiftsfinansierad 34 Teknisk verksamhet skattefinansierad 34 Miljö- och hälsoskyddsverksamhet 34 Plan- och byggverksamhet 34 Räddningstjänst 35 Finansiering 35 BERÄTTELSER FRÅN KOMMUNENS BOLAG AB Sjöbohem 36 Sjöbo Elnät AB 37 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning 38 Balansräkning 39 Kassaflödesanalys 40 Noter 41 Driftredovisning 49 Investeringsredovisning 50 Exploateringsredovisning 51 Redovisningsprinciper 53 Fotografierna tillhör Sjöbo kommun Utskick till KF

3 INLEDNING SAMMANFATTNING 2013 års resultat prognostiseras till +16,1 mnkr, vilket är 2,6 mnkr bättre än det budgeterade resultatet. Delårsrapporten präglas starkt av osäkerheten kring hanteringen av avvecklingen av internbanken samt en eventuell försäkringslösning för pensionsåtagandet som upparbetats före Utgångspunkten i prognosen är att åtagandet löses via en försäkringslösning vilket medför en stor engångsbetalning men också betydligt lägre löpande pensionskostnader. Försäkringslösningen innebär att verksamhetens nettokostnader beräknas bli något lägre än budget trots att flera verksamheter prognostiserar betydande underskott. Underskotten beror på volymökningar i förskolan, höga kostnader för institutionsplaceringar samt höga nettokostnader för personlig assistans och kostnader för externa boende inom LSS och socialpsykiatrin. I förhållande till budgeten så är det skatter och kommunalekonomisk utjämning som bidrar till resultatförbättringen med 6,9 mnkr medan finansnetto har en negativ avvikelse mot budget med 3,6 mnkr bland annat beroende på avveckling av internbank samt pensionsinlösningen. Resultaträkningen utgör underlag för avstämning mot kommunallagens krav på ekonomisk balans. Vid avstämning mot balanskravet ska extraordinära poster och realisationsvinster frånräknas resultatet. Det för år 2013 prognostiserade resultatet visar att kommunen förväntas uppfylla det lagstadgade kravet på ekonomisk balans. Resultat enligt balanskrav, mnkr 2013 Årets resultat enligt resultaträkning +16,1 Avgår realisationsvinster - Justerat resultat +16,1 Det kan konstateras att samtliga finansiella mål för god ekonomisk hushållning förväntas uppnås under Kommunens mål för budgetföljsamhet kommer kräva att korrigerande åtgärder vidtages för att målsättningen ska klaras även i framtiden. Ett antal indikatorer bedöms förbättras eller på annat sätt uppfyllas. Det finns dock några indikatorer som ej förväntas klaras som t.ex. ökad samverkan med universitet/högskola. 3

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN! Splittrad internationell konjunktur Efter 1 turbulensen på de finansiella marknaderna under 2011 och första halvåret 2012 finns det flera tecken som tyder på stabilisering. Tilltron till att eurokrisen ska kunna lösas under ordnade former har ökat. Världens börser har stigit samtidigt som räntorna i de krisdrabbade länderna i Sydeuropa har fallit. Krympande ränteskillnader mellan svaga och starka ekonomier speglar till stor del en minskande oro för de krisande länderna. Under de senaste månaderna har dock tvivlen åter ökat om hållbarheten i den globala konjunkturuppgången. Allt tyder på att ekonomin i Eurozonen har fortsatt att backa under början av 2013 och just nu tyder inget på en snabb vändning till det bättre. För 2013 förväntas BNP för euroområdet som helhet backa ytterligare för att sedan öka med drygt 1 procent Även i USA har uppgången för tillfället brutits. Samtidigt finns i USA positiva signaler i form av en snabb återhämtning på fastighetsmarknaden och god investeringsvilja hos företagen. Fortfarande kvarstår för USA att åtgärda den svaga offentliga ekonomin. Den japanska ekonomin pekar i positiv riktning samtidigt som den svaga utvecklingen i Europa och den måttliga tillväxten i USA begränsar tillväxtländernas utveckling. 1 Omvärldsuppgifter i förvaltningsberättelsen är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstings Ekonomirapporten april Sammantaget görs bedömningen att den internationella tillväxten blir fortsatt låg Även 2014 förväntas bli ett år med låg eller i bästa fall måttlig tillväxt i stora delar av Europa. För Sveriges del innebär en gradvis men svag återhämtning i världsekonomin att tillväxten i exporten förväntas bli svag. Samtidigt har de svenska hushållen goda finansiella förutsättningar. Även om hushållens skuldsättning är hög är de samtidigt förhållandevis förmögna med en hög sparkvot. Hushållen gynnas av en god inkomstutveckling och räntor som fortsatt förväntas vara låga. En svag utveckling i omvärlden men med goda villkor för svenska hushåll innebär en svag utveckling för svensk konjunktur. Efter att BNP minskat såväl 2008 som 2009 har utvecklingen därefter varit positiv. Även för 2011 var tillväxten inledningsvis god medan det under det fjärde kvartalet skedde en nedgång till följd av en minskning av produktionen. Detta resulterade i att sysselsättningen minskade under första kvartalet 2012 med svag utveckling av BNP som följd ökade BNP med 1,2 procent. BNP förväntas växa med 1,5 procent 2013 för att sedan öka till 2,5 procent De följande åren förväntas en gradvis stabilisering med en årlig tillväxt 2015 och 2016 med knappt 3,5 procent för respektive år. 4

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE De långa räntorna förväntas framöver att stiga gradvis. De närmsta åren, d.v.s och 2014 förväntas räntorna förbli låga. Trots en fortsatt låg inflation förväntas inte någon ytterligare räntesänkning. Riksbankens fokus på hushållens skuldsättning sätter stopp för ytterligare stimulanser. Styrräntan sänktes till 1 procent i december En första ränteökning lär troligen dröja en bit in i Utvecklingen i kommunerna Till följd av konjunkturbidrag, andra engångsposter och god ordning i ekonomin har kommunerna de senaste åren redovisat goda resultat. Endast 19 kommuner redovisade underskott 2012 och nära 60 procent av kommunerna hade ett resultat som motsvarade minst 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Till följd av de senaste årens engångsposter har resultat inte speglat det ekonomiska läget i kommunerna. I och med att inga engångsposter ingår i prognosen framöver förväntas kommunernas resultat att successivt falla kommande år. Detta gäller under förutsättning att åtgärder inte vidtas i form av åtstramningar eller skattehöjningar, alternativt att statsbidragen höjs. Eventuellt kommer en återbetalning av AFA avgifter för 2005 och 2006 att ske under Det finns i nuläget inget beslut kring en återbetalning. Utifrån tidigare återbetalningar skulle det för Sjöbos del handla om sammanlagt cirka 12 mnkr. Från och med 2013 och framåt blir det besvärligare då ökade demografiska behov, minskade statsbidrag och omfattande investeringsprogram leder till fallande resultat. Efter att under en lång period haft ett relativt lågt demografiskt tryck ökar framöver andelen äldre och unga relativt personer i arbetsför ålder. Det innebär att kostnaderna beräknas öka betydligt snabbare än skatteintäkterna, framförallt åren En stor del av kommunala verksamhetslokaler, anläggningar och infrastruktur byggdes på och talen och är i behov av omfattande renoveringar eller behöver ersättas med nya. För kommuner med befolkningstillväxt tillkommer behov av investering i nya lokaler. Investeringsbehoven är också kopplade till demografiska förändringar. En ökad investeringsvolym innebär ökade avskrivningar som kommer att ta allt större utrymme i kommunernas driftsbudget. Behöver investeringarna dessutom finansieras via lån bidrar även ett försämrat finansnetto till att utrymmet i driftsbudgeten för övriga kostnader minskar. Efter en relativt stark nominell ökning av skatteunderlaget 2012 bromsar skatteunderlagstillväxten in 2013 och 2014 innan den åter accelererar. Utvecklingen förklaras 2013 framförallt av en låg ökning av antalet arbetade timmar. De följande åren förväntas endast måttliga reala ökningar av intäkterna trots att skatteunderlaget ökar kraftigt, delvis beroende på att en allt större del av skatteintäkterna kommer från löneökningar, vilket resulterar i högre kostnader även för kommuner. Noterbart är att sysselsättningens bidrag till skatteunderlaget efter 2011 är betydligt mindre än tidigare uppgångar beräknas skatteunderlaget öka med 3,2 procent och för åren 2015/2016 med 4,0 respektive 4,7 procent. Tillväxten i skatteunderlaget och ökningen av statsbidragen förväntas inte räcka till för att täcka kostnaderna för en ökade behov p.g.a. demografiska förändringar samt prisoch lönehöjningar. Bidragen från staten står för drygt 18 procent av kommunernas intäkter. Såväl generella som specialdestinerade statsbidrag är nominellt oförändrade över åren, vilket 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE innebär att de varken räknas upp med prisökningar eller ökar i takt med befolkningen. Vanligen meddelas eventuell uppräkning av statsbidragen först i samband med budgetpropositionen och avser då nästkommande år. Regeringens principiella utgångspunkt är att statsbidragen ska vara generella. Generella statsbidrag ger kommunerna handlingsfrihet att utforma och prioritera mellan olika verksamheter. Trots det ökar antalet specialdestinerade statsbidrag. Revideringen av utjämningssystemet har diskuterats sedan Utjämningskommittén 08 lade sitt slutbetänkande i april Utifrån betänkandet remitterade finansdepartementet i december 2012 en promemoria med vissa förändringar i förhållande till Utjämningskommitténs förslag. Finansdepartementet avser att lägga fram en lagrådsremiss innan sommaren och en proposition i slutet av september. Riksdagen förväntas fatta beslut i december. Befolkning Befolkningen 2 i riket hade den 31 mars 2013 ökat med cirka 0,82 % jämfört med samma period föregående år för att uppgå till personer. Folkökningen i riket förklaras av många födda barn samt en stor invandring. En anledning är de stora födelsekullarna födda runt 1990 som kommer upp i barnafödande åldrar. Statistiska centralbyrån (SCB) presenterade i april en reviderad befolkningsprognos för åren Trenden är att allt fler lever allt högre upp i åldrarna. En ökad livslängd medför äldre befolkning. I Sverige finns det nästan en halv miljon som är äldre än 80 år. Om 20 år kommer de att vara över för att i slutet av 2040-talet vara över en miljon. Även för Sjöbos del har befolkningstillväxten inneburit att antalet invånare ökat mer än vad som tidigare prognostiserats. Invånarantalet i Sjöbo har t.o.m. första tertialet 2013 ökat med 49 personer och uppgick till personer. Befolkningen har därmed ökat med 0,86 % jämfört med samma period I befolkningsprognosen, vilken utgjorde underlag för 2013 års budget, angavs Sjöbos befolkning till personer för Prognosen hade därmed uppnåtts redan vid årsskiftet. I förhållande till befolkningsprognosen är det framförallt befolkningen i de yngsta åldrarna som i april är fler än vad som prognostiserats för Antalet 0-åringar uppgick i april till 229 barn. Historiskt brukar åldersgruppen vara cirka 200 barn. Samtidigt som befolkningsökningen är positiv för Sjöbo och ligger i linje med visionen innebär det en utmaning för ekonomin. Kostnaderna i framförallt förskolan men till viss del även skolan blir högre än beräknat. Den ökade befolkningen kompenseras med något års eftersläppning i skatteintäkter och utjämningssystem. Bostäder Under 2012 minskade bostadsbyggandet i riket med 23 procent 3 jämfört med Det är såväl byggandet av lägenheter i flerbostadshus som småhus som har minskat. Under 2013 har 2 bygglov för småhus beviljats medan det inte beviljats några bygglov för flerbostadshus. Jämfört med samma period 2012 är det en minskning då antalet bygglov uppgick till 3 stycken. Fortfarande saknas i princip nybyggnation av flerbostadshus, även om en mindre produktion påbörjades under 2011 och Enligt befolkningsstatistik från SCB. 3 Enligt uppgift från SCB. 6

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Exploatering BOSTADS- EXPLOATERING Värde vid årets slut (Mkr) Antal under året färdigställda tomter Antal under året sålda tomter Bokslut 2011 Bokslut 2012 Tertial ,5 12,2 12, I de pågående exploateringsområdena finns det totalt 168 säljklara tomter för bostadsändamål. Ytterligare tomter finns projekterade kvarstod 104 tomter som ännu inte var sålda. Det är i Blentarp, Grimstofta och Sjöbo Väst som merparten av de osålda tomterna finns. De tillgängliga tomterna är i princip avsedda för villabebyggelse och säljs styckevis. I exploateringsområdet Viljan finns även ett område avsett för flerbostadshus. Sjöbo Väst utgör kommunens enskilt största pågående exploateringsprojekt innebärande att det på sikt skapas ett nytt tätortsområde i Sjöbo. Områdets mark är planlagd för bostäder, förskola/skola samt kontor och handel. Kommande stora exploateringsområden i centrala Sjöbo är Viljan och Arbetet. Områdena planeras för flerfamiljshus. För kvarteret Viljan pågår ett offertförfarande med inriktning på byggnation av hyresrätter, trygghetsbostäder och gruppbostad. INDUSTRI- EXPLOATERING Värde vid årets slut (Mkr) Antal under året färdigställda kvm Antal under året sålda kvm Bokslut 2011 Bokslut 2012 Tertial ,9 1,9-1, Det har under några år funnits gott om lediga lokaler i Sjöbo för företags- /industriverksamhet. Det föreligger däremot brist på exploaterad mark för framförallt störande verksamhet. För att kunna tillgodose behovet påbörjades under 2011 exploatering av del av Ommadal industriområde. När den pågående exploateringen av området är genomförd beräknas industrimarken ha utökats med kvm. Arbete Trots nedgången i svensk ekonomi under framförallt fjärde kvartalet 2012 begränsades tillbakagången till export- och industrisektorn medan övriga delar av ekonomin ökade. Sysselsättningen i Sverige har fortsatt att öka. Sysselsättningen och antalet arbetade timmar var högre fjärde kvartalet 2012 än ett år tidigare, ändock ökade arbetslösheten. Antalet personer i arbetskraften ökar under 2012 och 2013 snabbare än antalet sysselsatta, vilket är liktydligt med ett ökat antal arbetslösa. Detta resulterade i att över 8 procent av arbetskraften är arbetslösa. Att arbetskraften ökar i förhållande till befolkningen är ovanligt i ett läge då konjunkturen försvagas. En inte obetydlig del av ökningen förklaras av att andelen av befolkningen i åldern år som arbetar ökat väsentligt. Ökningen är rimligen också en effekt av olika reformer. Arbetslösheten uppgick 2011 och 2012 till 7,8 procent respektive 8,0 procent av arbetskraften. Nivån för arbetslösheten för 2013 beräknas uppgå till 8,1 procent. Detta innebär att arbetslösheten beräknas minska under de två följande tretialen då den redovisades till 8,8 procent i mars Andelen öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i april 2013, har jämfört med samma period 2012, ökat med 0,3 % till 6,6 % i riket. För Skånes del redovisas en ökning med 0,4 % vilket totalt ger 7,6 %. Även för Sjöbos del innebär utvecklingen en ökning och såväl öppet arbetslösa som sökande i program med aktivitetsstöd har ökat med totalt 0,5 %. I april uppgick antalet öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i Sjöbo till 5,4 %. För Sjöbos del innebär det att arbetslösheten har minskat jämfört med årsskiftet då den uppgick till 5,8 %. Även om 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo fortfarande ligger under såväl riket som Skåne så ökar arbetslösheten snabbare i Sjöbo. Även ungdomsarbetslösheten har för Sjöbos del minskat. Dock är ungdomsarbetslösheten betydligt högre än den totala arbetslösheten. I december 2012 var 12,3 % av befolkningen i åldern år arbetslösa. I april månad 2013 uppgår arbetslösheten bland ungdomar till 10,4 %. För riket uppgick samtidigt arbetslösheten till 9,8 % medan Skåne redovisade 10,9 %. I Sjöbo har arbetslösheten för ungdomar varit oförändrad jämfört med april 2012 medan den ökat med 0,2 % i Skåne och 0,1 % i riket. Årets viktigaste händelser 2013 års verksamhet bedrivs i ett fortsatt osäkert konjunkturläge. Trots detta är kommunens ambition fortsatt att prioritera välfärdsuppdraget i vård, skola, omsorg samt socialtjänsten. Det är viktigt med god kvalitet och goda resultat inom dessa områden för att uppnå Vision För att värna välfärdsuppdraget vidtages ett flertal åtgärder under året. Åtgärder för en effektivare lokalanvändning fastställdes i lokalförsörjningsplanen för perioden Arbetet med att verkställa förändringarna pågår och merparten av omflyttningarna kommer att verkställas under sommaren. Upphandling av personlig assistans på entreprenad pågår. Syfte med förändringen är att öka kvalitén samt om möjligt minska kostnaderna. Många åtgärder för att stärka elevernas resultat fortgår. Sjöbo kommun deltar t.ex. under 2013 i SKL:s projekt PRIO. Projektet syftar till att hjälpa skolor att kartlägga och hitta lämpliga åtgärder för att nå bättre resultat. Kommunfullmäktige beslutade under våren om nya styrdokument för Sydskånska gymnasieförbundet. Även Ystad kommun har fattat motsvarande beslut medan Tomelilla förväntas behandla styrdokumenten i fullmäktige under maj månad. Den nya förbundsordningen innebär bl.a. att förbundet kommer att upplösas Dessutom införs en ny modell för fördelning av kostnaderna i förbundet. Kommunerna betalar från och med 2014 ersättning för den utbildning och till den skola som eleven valt. Kommunfullmäktige förväntas under juni månad godkänna avtal vilket reglerar kommunens övertagande av huvudmannaskapet för Malenagymnasiet fr.o.m I och med att vuxenutbildningen kommer att bedrivas i egen regi sker en samverkan med Malenagymnasiet då vuxenutbildningen bedrivs i skolans lokaler. För att öka kvalitén i skolan och kunna erbjuda förbättrade upplevelser för såväl boende som besökare planeras en om- och tillbyggnad av Lövestad skola inkl. idrottshall. Beslut beräknas fattas innan sommaren. Genom att kommunfullmäktige under våren beslutat om att påbörja projektering av en ny simanläggning, ska möjligheter till aktiviteter på fritiden stärkas. Badet beräknas kunna tas i drift under Arbetet med att stärka kollektivtrafiken pågår bl.a. genomförs en järnvägsutredning gällande Simrishamnsbanan. Tyvärr finns banan ännu inte med i de presenterade infrastrukturpaketen för Skåne. Genom att ianspråktaga det blivande kollektivtrafikstråket i Sjöbo centrum med byggnation av bostäder på en del av ödetomten ska ett attraktivt centrum skapas. Anbudsprocessen för upphandling av byggentreprenör i kvarteret Viljan pågår. Målsättningen är att i samband med byggnation av kvarteret Viljan är att få till stånd bra boende för äldre, vilket kommer detta att bidra till att kostnaderna inom äldre omsorgen kan hållas nere. 8

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I samband med att en ny renhållningsentreprenad startades upp 2010 uppstod problem. Förhandlingar pågår med entreprenören om vite i form av kvalitetsavdrag samt ersättning för de extra kostnader som uppstått. Samtidigt ställer entreprenören krav på kompensation till följd av en betydligt högre grad av anslutning till den utökade källsorteringen, än vad som angavs i samband med upphandlingen. Frågan är ännu inte avgjord. Under 2011 sade Sjöbo kommun tillsammans med Ystad, Tomelilla, Simrishamn, Skurups kommuner samt Sydskånska gymnasieförbundet upp avtalet om leverans av livsmedel med Menigo. Därefter har Menigo stämt motparterna för avtalsbrott och begärt totalt 4,8 mnkr i kompensation. Skulle Menigo få rätt vid den rättsliga prövningen uppgår Sjöbos andel till 0,9 mnkr. Räddningstjänstförbundet omfattar från och med årsskiftet fyra i stället för fem kommuner. Riksdagen har fattat beslut om Kommunala utjämningsreserver och de nya lagreglerna blir tillämpliga från och med 1 januari De nya reglerna är ett komplement och en vidareutveckling av befintliga regelverk kring god ekonomisk hushållning. Syftet med de nya reglerna är att förbättra möjligheterna att kunna utjämna intäkter över tid och därigenom på ett bättre sätt kunna möta effekterna av konjunkturvariationer. Det är även möjligt att reservera överskott som är upparbetade i boksluten för åren 2010, 2011 och Beslut om sådana överskott måste dock tas under år Regeringen beslutade att utvidga regler som begränsar avdragsrätt för ränta på skulder till koncernbolag. Därefter beslutade kommunfullmäktige i januari 2013 att avveckla internbanken. Avvecklingen av den långfristiga utlåningen till bolagen är genomförd under våren. Det kvarstår nu ta ställning till hur den överskottslikviditet som uppstår ska hanteras så att avvecklingen av internbanken inte får ekonomiska konsekvenser. Kommunfullmäktige förväntas besluta i frågan i juni. Kommunfullmäktige har fattat principbeslut om utkontraktering av drift av ITverksamheten. Processen kommer att genomföras under Framtid Följande strategiska utmaningar har på lite längre sikt identifierats för Sjöbos del: Bästa förutsättningar för unga Bästa boendeattraktiviteten för vem? Bygga på lokala unika tillgångar Attraktiv arbetsplats Kunskapsintensivt näringsliv Uppkoppling mot Malmö/Lund och omvärlden Ökade krav från medborgare på samhällsservice Samarbete med andra aktörer Mer turism Strategisk kommunikation För att Sjöbo även framöver ska vara en attraktiv kommun i konkurrensen om nya och befintliga medborgare är det avgörande att erbjuda verksamheter med god kvalité. Genom att erbjuda goda kommunikationer och ett varierat boende har Sjöbo goda förutsättningar att erbjuda mervärde utifrån sitt läge samt naturtillgångar. För kommunsektorn kvarstår det mer långsiktiga problemet för kommunerna att ökningen av intäkterna normalt knappast täcker de behov av verksamhet som demografi och krav på förbättringar ställer. Kommunerna står därmed fortfarande inför stora omprövningar. Utmaningar framöver består bl.a. i att kunna hantera den åldrande befolkningen i kommunen och att föra medel från de verksamheter som minskar till de verksamheter 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE som ökar. Det kommer även att vara viktigt att attrahera personal i en situation med stora pensionsavgångar. För att möta den åldrande befolkningens behov är boendefrågan central, bl.a. kommer efterfrågan på trygghetsboende och lämpliga mötesplatser för äldre att öka. Genom att bygga så att de äldre erbjuds bra boende kommer det bidra till att kostnaderna kan hållas nere och efterfrågan på särskilt boende fördröjs. Det ökade kvalitetskraven från statens sida innebär ökade kostnader inom äldreomsorgen. Den pågående etableringen av ESS och MAX IV kommer att påverka regionen framöver och för Sjöbos del kan det innebära efterfrågan på bostäder och lokaler/mark för företagsetablering. Detta kan bidra till en positiv befolkningsutveckling som bl.a. skulle kunna resultera i att kommunens medelskattekraft höjs. Det förutsätter dock att en kvalitativ samhällsservice erbjuds. E-tjänster inom försörjningsstöd planeras att införas tillsammans med ökad webbaserad information om socialtjänstens tjänster. Planeringen av den nya ungdoms- och kulturverksamheten pågår under 2013 för att startas upp Verksamheten i kulturhuset ska präglas av ett brett utbud av aktiviteter som har fokus på att främja kreativitet, utveckla fantasi och att inspirera barn och unga. Sjöbo befinner sig i en situation innebärande att de kulturhistoriska miljöerna är i stort behov av upprustning. Samtidigt finns det inom föreningslivet och bland kommuninvånarna finns stora förhoppningar på nya anläggningar som exempelvis simhall, friidrotts- och ridanläggningar, föreningslokaler och idrottshallar. För att hantera såväl kulturhistoriska miljöer som idrottsanläggningar krävs en strategisk planering utifrån behov, efterfrågan och ekonomiskt utrymme. VA-verksamheten står framöver inför stora investeringar beroende på att reinvesteringar krävs i befintligt nät samtidigt som en ökande befolkning och utökade miljökrav ställer krav på en utbyggd kapacitet. Ökade krav från EU kommer att bidra till en trolig utbyggnad av Va-nätet i områden som i dagsläget inte har tillgång till kommunalt VA. För att de statliga miljömålen ska kunna uppnås framöver kommer kraven på verksamhetsutövare att öka. 10

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HUSHÅLLNING OCH KVALITET För att skapa en grund för god ekonomisk hushållning ur såväl ett verksamhetsmässigt som ett finansiellt perspektiv har vision, inriktningsmål och indikatorer fastställts. Vision Sjöbo - en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende Uppföljning av verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige beslutade i februari 2010 om Sjöbo kommuns vision Visionens fem målområden är de samhällsområden där en positiv utveckling påverkar alla kommunens invånare och har stor betydelse för framtidens Sjöbo. Respektive målområde består av upp till fem inriktningsmål. I budgeten har inriktningsmålen kompletterats med indikatorer. En indikator är ett nyckeltal/mått som belyser viktiga aspekter i verksamheten på ett överskådligt sätt och som det är viktigt att sträva efter. Ambitionen är att i delårsrapporten göra en systematisk uppföljning av målen och öppet redovisa måluppfyllelsen. Nedanstående avstämning avser kommunen totalt. Grön färg anger att indikatorn har uppnåtts medan röd färg anger ej uppnått. I de fall jämförelsetal saknas, eller det för indikatorn saknas såväl mätetal som bedömning av måluppfyllelsen har en grå markering använts. I årsredovisningen för 2012 gjordes för första gången en bedömning av om inriktningsmålen är uppnådda. Då det ännu är tidigt på året har det endast varit möjligt att för ett fåtal indikatorer avgöra om indikatorn är uppfylld. Därmed görs i samband med delårsrapport 1 ingen bedömning om målsättningen för inriktningsmålen uppfylls. De indikatorer som används behöver löpande utvärderas och en översyn har gjorts i samband med budgetprocessen för budget Målområde 1 - Livskvalitet RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Ett gott liv och en aktiv Nöjd-Region-Index ska förbättras fritid Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras 54 - Antalet aktiva i fritidslivet för vilka föreningarna erhåller - - aktivitetsstöd ska öka. Folkhälsan för befolkningen i Sjöbo kommun ska öka. - - Tillgänglighet och Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras delaktighet Andelen brukare som uppger att det förs en - - dialog/upplever delaktighet med respektive verksamhet ska öka. Tillgängligheten på hemsidan ska ökas. - - Nyttjandet av kommunens lokaler ska öka

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Antalet e-tjänster på hemsidan ska öka. - - Attraktivt och Hyreslägenheter i flerfamiljshus ska byggas i service- och mångsidigt boende kollektivtrafiknära lägen. 4 Mångfald och valfrihet Antalet valbara aktörer vid erhållande av service ska öka 5 6 Arbetet med hbtq-frågor ska förbättras Angivet antal avser ökningen av antalet lägenheter för respektive år. 12

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Uppgift om Nöjd-Regions-Index, Nöjd- Medborgar-index samt Nöjd-Inflytande- Index hämtas från SCB:s medborgarenkät. Undersökningen genomfördes under marsapril och resultatet kommer att presenteras i juni. Tillgängligheten, vilken undersöks av SKL, kommer att redovisas till hösten. Antalet aktiva i föreningslivet för vilka föreningarna erhåller lokalt aktivitetsstöd fortsätter att minska såväl nationellt som lokalt. Detta har uppmärksammats i samband med översynen av framtida föreningsstöd. Antalet hyreslägenheter beräknas under året öka då en privat fastighetsägare utökar beståndet med en fastighet i centrala Sjöbo. En ny leverantör är på väg in i LOVsystemet. Ett flertal av verksamheterna redovisar att aktivitet pågår eller planeras att starta under året avseende hbtq-frågor. Målområde 2 - Kunskap RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Elevens förutsättningar Andelen elever som upplever inflytandet över det egna 81 % - står i centrum lärandet är gott, ska öka. Hög kvalitet på den pedagogiska verksamheten Möjligheter för livslångt lärande Yrkesinriktad högre utbildning Andelen barn som anger att det känns bra att gå till förskolan/skolan ska öka. 90 % - Andelen elever som når målen i alla ämnen ska öka Andelen elever som fullföljt gymnasieutbildning inom fyra 86,7/85,4 - år ska öka. 5 Tillgänglighet till biblioteken ska öka. - - Antalet deltagare som slutför vuxenutbildningen och blir godkända ska öka. Andelen som söker till universitet/högskola ska öka. - - Arbetslösheten i kommunen ska minska. 5,8 % 5,4 % Ungdomsarbetslösheten i kommunen ska minska. 12,3 % 10,4 % Andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning ska - - öka. 5 Uppgifterna avser 2011 respektive 2012 då senare uppgifter inte finns tillgängliga. Uppgifterna anges som studieförberedande/yrkesförberedande 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Indikatorerna med inriktning mot resultat i skolan kan mätas först när läsåret är slutfört medan indikatorer kring skolsituationen kommer att följas upp under hösten. En modernisering av den fysiska miljön på huvudbiblioteket har påbörjats i syfte att bidra till ökad tillgänglighet genom att en inbjudande miljö skapas. Såväl arbetslösheten totalt som ungdomsarbetslösheten har minskat i förhållande till december Målområde 3 - Företagande och arbete RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Positivt klimat för Rankingen i Nyföretagarcentrums företagarbarometer ska entreprenörskap förbättras. Fortsatt satsning på de gröna näringarna Inom ett sammanhängande område i anslutning till väg och 13 ska det finnas minst kvm exploaterad mark tillgänglig för företagsetablering. Antalet livskraftiga företag ska öka Ett livskraftigt näringsliv Antalet nyregistrerade företag per invånare ska öka Nöjd-Kund-Index för byggverksamheten ska förbättras. 8,4 6,39 Samverkan med Samverkan med universitet/högskola ska öka genom att forskning och utbildning antalet kommunala projekt ökar. Efter att målmedvetet arbeta för att förbättra servicen för företagarna erhålls kvittens då rankningen i företagsbarometern förbättrats. Nöjd-Kund-Index bygger på SKL:s enkät insikt. Svarsfrekvensen för första tertialet 2013 var 13 %. Av 53 utskickade enkäter har 7 besvarats. Detta medför att det är svårt att få fram ett resultat som är statistiskt säkerställt. Efter att 2012 haft ett omfattande samarbete med universitet/högskola har det minskat något under Fler projekt kan tillkomma under året. Målområde 4 - Infrastruktur RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Utbyggnad av vägnät Svåra olyckor i den kommunala trafikmiljön ska minska och 14/0 1/1 och ökad trafiksäkerhet det ska inte inträffa några dödsolyckor. Kortare pendlingstider, fler bussturer och spårbunden trafik Modern ICT (informations- och kommunikationsteknik Antalet resor med kollektivtrafik ska öka. - - Antalet hushålls som bedöms ha möjlighet att erhålla fibernät ska öka

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Antalet svåra olyckor tycks minska under 2013 medan antalet dödsolyckor har ökat. I redovisningen ingår såväl den trafikmiljö som kommunen ansvarar för som den trafikmiljö som Trafikverket ansvarar för. Det är i dagsläget svårt att få fram underlag över hur många hushåll som har eller kommer att få möjlighet att ansluta sig till fiber. Olika projekt pågår t.ex. har Brandstad beviljats bidrag till ett byanät. Teleservice Bredband bygger ut fiber till Öved. Sjöbo Elnät lägger ner rör för fiber i Vollsjö- Brösarpsområdet. Målområde 5 - Hållbar utveckling RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Hållbar utveckling Andelen sjöar och vattendrag med god vattenstatus i - - kommunen ska öka. Andelen felsorterat hushållsavfall vid fastigheten ska - - minska. Andelen hushåll anslutna till kommunalt avlopp och vatten ska öka. Kommunens totala koldioxidbelastning per invånare ska - - minska. Antalet icke godkända enskilda avlopp ska minska Andelen klimatsmarta upphandlingar ska öka. - - Antalet enskilda avlopp uppskattas till I dessa ingår bl.a. Sommarbyarna som enligt beslut kommer att få kommunalt avlopp. Uppföljning av finansiella mål för god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv är överordnat god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Siffrorna i tabellerna till uppföljningen nedan bygger på utfallet för 2010, 2011 och 2012 samt prognos för Mål Över en fyraårsperiod ska årets resultat vara lägst 2 % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 6. Uppföljning ,6 % 1,4 % 1,9 % 2,0 % 2,7 % För att finansiera verksamheten över tid krävs normalt sett mer än ett nollresultat. Resultaten ska även skapa ett utrymme för finansiering av investeringar och för att värdesäkra anläggningstillgångar. 6 Målet mäts tre år bakåt samt prognostiserat innevarande år. 15

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2013 års prognostiserade resultat uppgår till 16,1 mnkr och resultatets andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning blir därmed 2,0 % vilket är något högre än det budgeterade resultatet som uppgick till 13,5 mnkr eller 1,7 %. Av ovanstående tabell framgår att målsättningen förväntas uppnås för 2013 då resultatet sammanlagt förväntas vara 2,7 % av de totala skatteintäkterna inkl. utjämning. En stor del av det sammanlagda resultatet för perioden uppnåddes år I ett längre perspektiv är det endast resultatet 2011 och i någon mån 2012 som är för svaga i förhållande till målsättningen. Mål Över en fyraårsperiod ska inte nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten överstiga summan av avskrivningar och årets resultat för denna verksamhet 7. Uppföljning mnkr Investerutrymme 53,9 21,5 27,6 30,2 133,2 Nettoinvester. 18,0 29,2 23,0 31,5 101,7 Som framgår av tabellen klaras målet då nettoinvesteringarna är lägre än det beräknade investeringsutrymmet för perioden. Det är endast åren 2011 och 2013 som målsättningen inte uppnås. De gånger som investeringarna är större än investeringsutrymmet behöver investeringarna finansieras på annat sätt, antingen via ianspråktagande av likviditet eller via nyupplåning. 7 Målet mäts tre år bakåt samt prognostiserat innevarande år. Mål Nämndernas avvikelse i förhållande till kommunbidraget ska vara noll eller bättre. Uppföljning mnkr Avvikelse -2,0-0,9 0,6 Nämnderna inklusive finansiering redovisar 0,6 mnkr i överskott. Det innebär att målsättningen uppfylls för Det är finansverksamheten som svarar för överskottet medan verksamhet för personer med funktionsnedsättning, plan- och byggverksamheten, individ- och familjeomsorgen samt förskole-, skolbarnsomsorg och skolverksamheten prognostiserar underskott. Finansieringsverksamheten uppvisar ett överskott om ca 9,1 mnkr. Överskottet beror till stor del på att prognosen utgår från att pensionsåtagandet som upparbetets innan 1998, löses via en försäkringslösning. Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning Sjöbo kommun har en i många fall kostnadseffektiv verksamhet i kombination med god kvalitet och ett brett utbud av tjänster. Under senare år har stora investeringar gjorts i bland annat skollokaler vilket lett till höga lokalkostnader. Däremot är kommunens pensionsskuld upparbetad före 1998 bland de lägsta i landet beräknat i kronor per invånare. Det kan även noteras att kommunen planerar att genom en försäkringslösning lösa in pensionsskulden. Det kan konstateras att samtliga finansiella mål för god ekonomisk hushållning förväntas uppnås Kommunens mål för budgetföljsamhet kommer kräva att korrigerande åtgärder vidtages för att målsättningen ska klaras såväl för 2013 som i framtiden. Det är överskottet i verksamhet för 16

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE finansiering som gör att avvikelsen i förhållande till målet är marginell. Framförallt inom förskole- och skolbarnomsorg samt grundskoleverksamhet tillsammans med verksamhet för personer med funktionshinder samt individ- och familjeomsorg bedöms svårighet föreligga med att anpassa kostnaderna utifrån tilldelad ram. Ett antal indikatorer bedöms förbättras eller på annat sätt uppfyllas. D et finns dock någon indikator som ej förväntas klaras så t.ex. ökad samverkan med universitet/högskola. God ekonomisk hushållning för Sjöbo kommuns del blir att även fortsättningsvis klara balansgången mellan uppsatta mål och låga nettokostnader. 17

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, bolag och förbund Kommunstyrelsen ansvarar för att hålla uppsikt över kommunens samlade verksamhet. Detta omfattar såväl nämnder som kommunala bolag och förbund. Styrdokument som budget, delårsrapport, ägardirektiv, intern kontroll och ekonomistyrningsprinciper utgör viktiga delar i kommunstyrelsens arbete med uppsikten. Nämnderna, bolagen och förbunden kallas årligen till kommunstyrelsen samt därutöver om det anses befogat. Arbetet med att utveckla en modell för målstyrning fortsätter under 2013 med hjälp av IT-stödet Hypergene. En översyn av exploateringsprocessen samt den affärsdrivande verksamheten påbörjades under 2011 och planeras att slutföras under Som en del av projektet görs en anpassning av redovisningsprinciperna och genomgång av exploateringsprojekten. Det är oroväckande att underskott prognostiseras för ett flertal verksamheter. Under senare år har ett flertal nämnder redovisat underskott. I de fall, det för någon verksamhet är återkommande underskott, är det särskilt viktigt att göra en ordentlig genomlysning. Kommunstyrelsen behöver även ta ställning till vilka åtgärder som ska vidtagas under 2013 för att i första hand vidta korrigerande åtgärder så att underskotten åtgärdas och i andra hand om ekonomisk balans inte kan uppnås till fullo minska obalanserna. Samtidigt är kommunstyrelsen väl medveten om de svårigheter som verksamhet för personer med funktionshinder samt individoch familjeomsorgsverksamheten står inför till följd av ökande behov. Uppdraget för 2013 blir därmed för nämnden att i görligaste mån minska underskotten i verksamhet för funktionshindrade samt individ- och familjeomsorgen. Förskole- och skolbarnsomsorg samt grundskoleverksamheten har sedan några år förbrukat mer än vad verksamheten tilldelats. Extern konsult har analyserat verksamheten och avlagt rapport under Rekommenderade åtgärder håller på att implementeras. Nämndens uppdrag blir att vidta åtgärder för att under 2013 minimera underskottet och därmed vara i ekonomisk balans Miljö- och byggnadsnämnden har sedan 2010 återkommande redovisat underskott. Av kommunfullmäktiges beslut 2012/78 framgår det bl.a. att Miljö- och byggnadsnämnden får fortsatt i uppdrag att vidta åtgärder för att under 2012 minimera underskottet med inriktning att under 2013 uppnå ekonomisk balans. När nu nämnden åter prognostiserar underskott med 0,3 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse i förhållande till kommunbidraget med 11,5 %, får nämnden i uppdrag att till kommunstyrelsen återkomma med en redovisning över vilka åtgärder som har och kommer att vidtagas för att uppnå balans under Utvecklingen inom Sydskånska gymnasieförbundet är oroande med underskott under flera år. Kommunstyrelsen begär med den lämnade uppföljningen som grund en sammanställning av förbundet över vilka åtgärder som förbundet har vidtagit och kommer att vidtaga för att förbundet ska uppnå ekonomisk balans Av sammanställningen ska det även framgå hur återställande av tidigare års underskott i enlighet med balanskravet skall ske. 18

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Organisation Kommunala uppdragsföretag är en betäckning för en annan juridisk person som kommunen med stöd av kommunallagen överlämnat vården av en kommunal angelägenhet till. Kostnaden för den verksamheten som för Sjöbo kommuns del bedrevs av uppdragsföretagen uppgick 2012 till 31,1 mnkr. Skolskjutsarna och renhållningen svarar för den största omfattningen med vardera ca 12 mnkr. Kostnaden för 2013 beräknas uppgå till motsvarande belopp och någon väsentlig avvikelse mellan budget och prognos har inte uppmärksammats. 19

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nämndernas, bolagens och förbundens resultat Nämndernas resultat En förutsättning för en ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet, vilket också är ett av de finansiella målen för god ekonomisk hushållning. Netto (mnkr) DR Bud get Prog nos Avvi kelse Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelsen 31,8 101,1 101,1 0,0 Familjenämnd 147,2 423,5 428,1-4,6 Vård- och omsorgsnämnd 81,4 236,9 240,5-3,6 Tekniska nämnden 10,0 29,0 29,0 0,0 Miljö- och byggnadsnämnd 1,9 2,6 2,9-0,3 Valnämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 Överförmyndarnämnd 0,9 1,8 1,8 0,0 Revision 0,2 1,0 1,0 0,0 Finansiering 3,5 17,6 8,5 9,1 Summa skattefinansierad 276,8 813,6 813,0 0,6 Affärsdrivande verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa totalt 276,8 813,6 813,0 0,6 Prognosen för året är att nämnderna kommer att redovisa 0,6 mnkr i överskott. År 2012 var avvikelsen ett underskott på 0,9 mnkr. Jämfört med februariprognosen har prognosen förbättrats med 5,3 mnkr. Det finns betydande avvikelser inom nämnderna. Störst underskott har familjenämnden med 4,6 mnkr i underskott. Inom familjenämnden är det individ- och familjeomsorgen tillsammans med förskoleoch skolbarnomsorg samt grundskoleverksamheten som prognostiserar underskot med 1,4 mnkr respektive 5,1 mnkr. Inom individ- och familjeomsorg är det institutionsplaceringar för såväl vuxnasom barn/ungdomar som svarar för underskottet. Fler barn än beräknat svarar för huvuddelen av underskottet inom förskole- och skolbarnomsorg samt grundskoleverksamheten. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av att den befolkningsprognos som låg till grund för 2013 års budget var lägre än verkligt utfall. Inom familjenämndens verksamhet är det gymnasieskolan och vuxenutbildningen som svara för överskotten och prognostiserar +1,4 mnkr respektive +0,5 mnkr. Inom vård och omsorgsnämnden är det verksamheten för personer med funktionshinder som uppvisar ett underskott om ca 3,6 mnkr. Det är framför allt personlig assistans och kostnader för externa boende inom LSS och socialpsykiatrin som bidrar till underskottet. Underskottet har ökat sedan prognosen i februari, då en ny extern placering tillkommer. Miljö- och byggnadsnämnden uppvisar ett prognostiserat underskott om 0,3 mnkr. Ett lågt antal ansökningar om bygglov innebär lägre intäkter än budgeterat för plan- och byggverksamheten. Finansieringen prognostiserar ett överskott om ca 9,1 mnkr. Överskottet beror bland annat på att de medlen för gymnasieskolan, med 2,5 mnkr, inte beräknas ianspråktagas. Medlen var avsedda för ökade kostnader vid övergång till ny betalningsmodell och finns till kommunstyrelsens förfogande. Övriga medel för oförutsedda behov beräknas användas. Av överskottet beror dessutom 5,8 mnkr på att kostnaderna för pensionsutbetalning avseende pensionsåtagandet som upparbetats innan 1998, beräknas minska. Överskottet på 5,8 mnkr uppstår då en försäkringslösning av pensionsåtagandet medför att kommunen inte längre ska stå för de löpande betalningarna. Kommunen betalar endast indexeringar och eventuella korrigeringar vid en försäkringslösning. Personalomkostnads(PO)-rutinen beräknas ge överskott i och med att kommunen 2013 inte behöver betala avtalsgruppsjukförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring. Även lägre 20

21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE pensionskostnader ger ett överskott i rutinen. Sammanlagt beräknas rutinen ge en positiv avvikelse gentemot budgeten på 2,1 mnkr. Engångskostnader reducerar resultatet med 1,2 mnkr. Förändring av RIPS 8 -räntan ger fördyrade pensionskostnader då avsättningen förändras. Bolagen och förbundens resultat DR Bud get Prog nos Avvi kelse Resultat efter finansiella poster AB Sjöbohem +4,0 +6,9 +8,4 +1,5 Sjöbo Elnät AB +3,5 +6,6 +7,7 +1,1 Sjöbo Koncern AB 0,0 0,0 0,0 0,0 SÖRF 9-1,5 0,0-1,1-1,1 Sydskånska Gymnasieförbundet -5,7 0,0-4,3-4,3 AB Sjöbohems prognostiserade resultat är något bättre än 2013 års budget. Den positiva resultatutvecklingen förklaras av ökade hyresintäkter tillsammans med lägre räntekostnader än budgeterat. Bolaget bedömer efterfrågan på hyreslägenheter som fortsatt god men på lokalsidan ökar andelen outhyrda lokaler. Sjöbo Elnät AB:s prognostiserade resultat är något bättre än 2013 års budget. Avvikelsen förklaras av lägre räntekostnader och lägre externa kostnader än budgeterat. Bolaget har överklagat intäktsramen för tillsynsperioden och yrkat på en högre ram än vad som beviljats. Målet har ännu inte avgjorts. Sjöbo koncern AB är ett vilande bolag. Kommunfullmäktige förväntas under juni månad ta ställning till eventuell försäljning av bolaget. För första gången sedan Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund bildades finns inte Skurup med som förbundsmedlem. För 2013 innebär detta fyra kommunmedlemmar 8 Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld 9 SÖRF Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund med ny förbundsordning och nya ekonomiska förutsättningar. Sänkning av diskonetringsräntan för pensionsskulden medför att skulden ökar med 1,1 mnkr inklusive löneskatt. Övriga avvikelser är av mindre art och resultatet för tertial 1 visar ett totalt underskott på 1,5 mnkr medan för 2013 prognostiseras 1,1 mnkr i underskott. Även Sydskånska gymnasieförbundet redovisar ett underskott. Baserat på det ekonomiska utfallet för det första tertialet samt prognostiserat intag av elever för höstterminen 2013 har verksamheten gjort en prognos som pekar på ett underskott på - 4,3 mnkr. Elevunderlaget i förbundets egna skolor har åter minskat och med denna anledning strävar förbundet efter att anpassa antalet anställda. Den ekonomiska konsekvensen för 2013 innebär en negativ budgetavvikelse med -1,3 mnkr. I samband med att huvudmannaskapet för Malenagymnasiet övertas av Sjöbo kommun vid årsskiftet kommer Sjöbo kommun överta vissa lokaler redan från hösten Tillsammans med en återbetalning avseende lokalkostnader från Ystads kommun genererar detta en positiv budgetavvikelse med +1,5 mnkr. Prognosen för den förväntade sökbilden till Sydskånska gymnasiet ser dyster ut efter elevernas preliminära val inför hösten. Fler elever från medlemskommunerna har sökt andra skolor och färre elever från andra kommuner har sökt till Sydskånska gymnasiet. Sammantaget innebär detta en negativ budgetavvikelse för den interkommunala verksamheten på -4,5 mnkr minskade förbundets egna kapital med tkr på grund av negativt resultat. Enligt kommunallagen ska det egna kapitalet återställas inom tre år, det vill säga senast Direktionen har därför beslutat att 2013 års budget ska ha ett överskott i driften på minst 850 tkr och 2014 års budget ska ha ett överskott på minst 825 tkr. För att uppnå 21

22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE detta resultat har ett antal åtgärder vidtagits. Utifrån den föreliggande prognosen blir det svårt att återställa del av underskottet från 2011 under innevarande år. Utifrån detta kan det konstateras att det underliggande underskottet 2013 uppgår till över 5 mnkr. Det finns även negativt balanskravsresultat från Det uppgår till 9,5 mnkr och måste återställas senast En diskussion kring hur gymnasieförbundet och gymnasieskolan ska se ut i framtiden pågår. Nya styrdokument, finansiering och övergång till Ystads- och Sjöbo kommun är beslutade. Det är dock beslutat att förbundet upphör EKONOMI Sjöbo kommuns prognos för 2013 visar ett resultat på +16,1 mnkr! För Sjöbo kommuns del har resultatet t.o.m. tertial inneburit ett underskott med 0,7 mnkr. I analysen av ekonomin används fyra olika perspektiv för att på så sätt få en till stor del heltäckande analys. Perspektiven är det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Kommunen uppfyller år 2013 åter det lagstadgade balanskravet. Årets resultat prognostiseras till +16,1 mnkr. Resultat och kapacitet Skatte- och nettokostnadsutveckling procent Bokslut 2011 Bokslut 2012 Prognos 2013 Skatteintäktsutveckling 2,0 2,8 5,4 Nettokostnadsutveckling 3,6 4,2 2,5 I ökningen av skatteintäkterna 2013 ingår att skattesatsen höjdes med 50 öre. Utan skattehöjningen hade prognostiserat resultat varit ungefär plus/minus noll och skatteintäkterna ökat med 3,3 % istället för 5,4 %. Skatteintäkterna inklusive generella statsbidrag har ökat snabbare än nettokostnaderna vilket är positivt. Den positiva utvecklingen beror till stor del på att försäkringslösningen för pensionsåtagandet som upparbetats innan 1998, medför lägre löpande pensionskostnader. Det bör dock betänkas att möjligheten att försäkra bort pensionsåtagandet kommer sig av att internbanken avvecklats, vilket i sin tur ger betydligt mindre överskott i finansnettot. Prognos för skatteintäkter följer fullt ut SKL 10 :s senaste fullständiga skatteprognos från april Årets resultat års resultat prognostiseras till +16,1 mnkr vilket är 2,6 mnkr bättre än det budgeterade resultatet som uppgår till 13,5 mnkr. Av det prognostiserade resultatet är 10,7 mnkr hänförligt till finansnettot. Verksamhetens nettokostnader För att möjliggöra en egen finansiering av investeringar krävs att det råder balans mellan verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter, bidrag och finansnetto. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, statsbidrag och finansnetto uppgick 2012 till 99,7 % att jämföra med 2011 då den uppgick till 98,5 %. För 2013 beräknas nettokostnadernas (inkl. finansnettot) andel uppgå till 98,0 %. Avskrivningar Bokslut Budget Prognos Avskrivningar, mnkr Skattefinansierat 13,1 13,9 14,1 Affärsdrivande 2,7 4,9 3,3 SUMMA 15,8 18,8 17,4 Avskrivningarna totalt förväntas bli något lägre än budgeterat med en mindre justering mellan de skatte- och avgiftsfinansierade verksamheterna. De lägre avskrivningarna i prognosen beror på ej genomförda investeringar. 10 Sveriges Kommuner och Landsting 22

23 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansnetto även finns marginaler så att investeringar kan finansieras, anläggningstillgångar kan värdesäkras och att samtliga pensionsåtaganden beaktas. I de finansiella målsättningarna har god ekonomisk hushållning för Sjöbo kommun definierats som att över en fyraårsperiod ska årets resultat vara lägst 2 % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. I denna tabell motsvarar 2 % resultat att driftkostnadsandelen inte överstiger 98 %. Finansnettot beräknas uppgå till 10,7 mnkr år 2013, vilket är en försämring med 3,6 mnkr i förhållande till budgeten. En av orsakerna till den negativa utvecklingen är att kommunen avvecklat internbanken och dotterbolagen lånar numera direkt från kreditinstituten. På så vis tappar kommunen intäkter då utlåning skett av överlikviditet och en marginal erhållits på de medel kommunen i sin tur lånat upp. Intäktsbortfallet kompenseras till viss del av borgensavgifter från bolagen. Driftkostnadsandel Driftkostnadsandel innebär att de olika kostnaderna och intäkterna i kommunen ställs i relation till skatteintäkterna inklusive kommunalekonomisk utjämning. Andelen anges i procent. Negativa tecken innebär att kommunens intäkter är större än kostnaderna. Driftkostnadsandel Procent Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Verksamhetens intäkter och 100,1 97,8 97,2 kostnader Avskrivningar 2,1 2,3 2,1 Driftkostnadsandel före jämförelsestörande poster och 102,2 100,1 99,3 finansnetto Finansnetto -2,5-1,8-1,3 Driftkostnadsandel efter finansnetto 99,7 98,3 98,0 Jämförelsestörande poster -1,9 0,0 0,0 Driftkostnadsandel 97,8 98,3 98,0 För 2013 är det tydligt att finansnetto försämrats och verksamhetens kostnader sjunkit. Det beror till stor del på avvecklandet av internbanken och att pensionsåtagandet som upparbetets innan 1998, löses via en försäkringslösning. Att driftkostnadsandelen före finansnetto överstiger 100 % anses traditionellt vara för högt men i och med internbanksystemet, där de kommunala bolagen tidigare år lånade av kommunen, stod finansnettot för en större del av finansieringen. För att komma ner till en driftkostnadsandel på 98 % krävs ett resultat om ca 16 mnkr. Årets investeringar Årets investering mnkr Skattefinansierad verksamhet Affärsdrivande verksamhet Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos ,2 23,0 31,5 31,5 5,1 11,2 45,5 29,2 SUMMA 34,3 34,2 77,0 60,6 Till och med tertial har kommunen investerat 7,5 mnkr, vilket motsvarar ca 11 % av årsbudgeten som är 77 mnkr. Merparten av den totala budgeten återfinns inom VA-verksamheten. Projekten har startat men har blivit förskjutna något och delar av investeringarna blir framflyttade till Projekten gäller överföringsledningar och utbyggnad av avloppsreningsverk. En grund i god ekonomisk hushållning är att intäkterna överstiger kostnaderna och att det 23

24 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inom den skattefinansierade verksamheten är investeringsprognosen i stort sett detsamma som budgeten. Stora investeringsprojekt 2013 inom den skattefinansierade verksamheten är ombyggnad av Idrottsgatan och satsningar på IT års investeringar kommer att kunna finansieras med egna medel beroende på överlikviditet till följd av internbanken. Risk - kontroll Soliditet Procent Soliditet enligt balansräkning Soliditet exklusive utlåning till trafikverket Soliditet inklusive pensionsåtagande utanför balansräkningen Bokslut 2011 Bokslut 2012 Prognos Soliditeten är ett sätt att mäta kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Måttet visar hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med ackumulerade årliga över- och underskott. Kommunens årliga resultat summeras i det egna kapitalet som ställs i förhållande till tillgångarna för att få fram soliditeten. Ju högre soliditet, desto mindre del av tillgångarna är lånefinansierade och desto starkare långsiktigt handlingsutrymme har kommunen. Soliditeten enligt balansräkningen är i stort sett oförändrad mellan 2011 och Även om resultatet 2012 är positivt ökar kommunens tillgångar ännu mer vilket påverkar soliditeten i motsatt riktning. Kommunen har förskotterat drygt 91 mnkr till Trafikverket för ombyggnationen av väg 11. Region Skåne har i sin tur lånat ut ungefär motsvarande belopp till kommunen för ombyggnationen. Även om denna finansiering inte påverkar kommunens egna kapital och det långsiktiga handlingsutrymmet, påverkas soliditeten eftersom de sammanlagda tillgångarna ökar. Undantas förskotteringen är soliditeten ca 8 % högre. Det finns pensionsåtaganden som fram t.o.m inte redovisats i balansräkningen men som kan vara viktiga att ta hänsyn till vid en analys av kommunens ekonomi. Försäkringslösningen av pensionsåtagandet innebär att åtagandet inte längre kvarstår då kommunen betalar en engångssumma till pensionsbolaget. Internbankens avveckling i mars 2013 och försäkringslösningen av pensionsåtagandet tillsammans med det positiva resultatet har inneburit att soliditeten har förbättrats från 25 % till 48 %. En delförklaring till förbättringen är att balansomslutningen nästan har halverats. Skuldsättningsgrad Procent Bokslut 2011 Bokslut 2012 Prognos 2013 Total skuldsättningsgrad varav avsättningsgrad varav kortfristig skuldsättningsgrad varav långfristig skuldsättningsgrad Av kommunens tillgångar har 52 % finansierats med främmande kapital. Måttet benämns skuldsättningsgrad och är soliditetsmåttets motsats. Eftersom det främst är de långfristiga skulderna som genererar räntekostnader är det intressant att konstatera om den långfristiga skuldsättningsgraden ökar i prognosen. I prognosen för 2013 finns mycket lite räntebärande långfristiga skulder, endast ca 2,8 mnkr. I och med avvecklande av internbanken och inlösningen av pensionsskulden ser kommunens balansräkning helt annorlunda ut. Dessutom har balansomslutningen sjunkit med ca 600 mnkr. Avsättningarna är endast en mycket liten del av kommunens främmande kapital även om de ökat något de senaste åren. 24

25 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Långfristig in- och utlåning intäkter påverkas. Till en del täcks detta av att kommunen kommer ta ut en avgift av bolagen för den borgen som kommunen lämnar. Den ökade likviditeten föreslås användas till en försäkringslösning för tryggande av pensionsförpliktelserna i ansvarsförbindelsen och till investeringar. Pensionsförpliktelser På grund av nya regler som påverkar bolagens möjlighet att dra av kostnader för räntor har kommunfullmäktige beslutat att avveckla internbanken till den del som avser den långfristiga utlåningen. I stället lånar bolagen direkt från låneinstituten med kommunal borgen. Avvecklingen skedde mars 2013 och därmed redovisades denna skuld och utlåning som kortfristig per Kommunens nuvarande långfristiga utlåning avser till största delen lånet till Trafikverket på drygt 91 mnkr. Region Skånes utlåning till kommunen för vägprojektet med Trafikverket är på ungefär samma belopp och ingår i sin tur bland de långfristiga skulderna. Någon ränta på dessa lån betalas inte. Utlåningen till bolagen utgjorde en risk. Den risken upphör inte i och med att utlåningen upphör, eftersom kommunen i stället lämnar borgen till bolagen för att de ska få lägre räntor vid upplåning. Pensionsförpliktelser och pensionsmedelsförvaltning, mnkr Avsättning för pensioner inkl löneskatt Ansvarsförbindelser inkl löneskatt Finansiella placeringar (bokfört värde) Finansiella placeringar (marknadsvärde) I verksamheten återlånade medel: Totala förpliktelser./. Finansiella placeringar (bokfört värde) Bokslut 2011 Bokslut 2012 Prog nos ,2 9,2 10,2 284,3 283,4 1,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 291,5 292,6 11,4 Utgångspunkten för prognosen är att ansvarsförbindelsen2013 tryggas med en försäkringslösning. Avsättningen ökar med 1,0 mnkr. Ökningen på avsättningen beror på intjänad ålderspension och visstidspension till förtroendevalda samt sänkning av diskonteringsräntan. Kommunen påverkas av att internbanken upphör eftersom kommunens kostnader och 25

26 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONALRESURSEN I slutet av 2012 genomfördes en andra medarbetarenkät vars frågor bygger på det personalpolitiska programmet. Nedan redovisas en del av svaren utifrån de personalpolitiska målen. Sjöbo kommun vill: arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare Drygt 76 % instämmer i olika grad i det påståendet. ge medarbetarna möjlighet till utveckling inom sitt arbetsområde 88 % av medarbetarna anser att de får hjälp att utvecklas i sitt arbete. ha en personalpolitik som gör att våra anställda vill rekommendera kommunen som arbetsgivare. 81 % säger att de skulle göra det. Personalavdelningen har fått i uppdrag att lämna ett förslag på ett reviderat personalpolitiskt program. Ett förslag är framtaget och kommer att redovisas för politikerna under sommaren. Åtgärder efter 2011 års medarbetarenkät I januari 2011 genomfördes kommunens första medarbetarenkät. Utifrån enkätsvaren identifierades tre områden som behövdes utvecklas vidare. Nedan presenteras hur utfallet blivit. Värdegrunden - Ett förslag på ny värdegrund har tagits fram, som inte är lika omfattande som den förra och därmed lättare att ta till sig. Tydliggöra varför man får den lön man får - Det målet är inte nått, enligt svaren i medarbetarenkäten Vad kommunen behöver utveckla för att bli en ännu attraktivare arbetsgivare. - Det arbetet fortgår kontinuerligt. Personalomsättning Under årets första månader har totalt 152 tjänster annonserats ut. Av dem är 98 sommarvikariat, främst inom vård och omsorg, men även simlärare och badvakter som är anställda på kommunledningsförvaltningen. Under motsvarande tid 2012 annonserades 139 tjänster ut. Det är vikariaten under andra tider än sommaren som ökat. Utannonserade tjänster Förvaltning Utannonserade tjänster tillsvidare Varav Kommunledningsförvaltningen 21 1 Familjeförvaltningen 23 7 Vård och omsorgsförvaltningen Miljö, bygg och tekniska 10 2 Totalt Pensionsavgångar och rekrytering Under perioden årets första fyra månader har 13 medarbetare avgått med pension, motsvarande siffra 2012 var sju. Fyra fyller eller har fyllt 66 år under 2013, två 64 och övriga 65 år. Trenden att man blir kvar längre i arbetslivet består. Sjukfrånvaro Sjöbo kommun vill: arbeta för att ha hälsosamma arbetsplatser och minskad ohälsa Kommunens sjukfrånvaro i procent av arbetstiden låg 2012 på 4,6 %, snittet för Sveriges kommener var 5,5 %. Motsvarande siffra 2011 var 5,1 % för riket och 4,6 % för Sjöbo. Vilket innebär att kommunens sjukfrånvaro var oförändrad medan den ökade totalt i Sveriges kommuner. 26

27 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vid en jämförelse med övriga kommuner i Skåne låg Sjöbo på en tiondeplats 2012 och 2011 på en 14:e plats, när det gäller sjukfrånvaro i procent av arbetstiden. Av den totala sjukfrånvaron utgjorde långtidssjukskrivningen i riket 43,3 %, i Sjöbo var siffran 29,6 %. Vilket tyder på att kommunen har en högre andel korttidsfrånvaro. jämfört med 5,73 % Årets vinter har varit lång och många har haft flera och lite längre sjukskrivningsperioder än normalt. Kommunen arbetar aktivt för att minska sjukskrivningarna, dels genom aktiva rehabiliteringsinsatser vid längre frånvaro men även med att förebygga vid upprepad korttidsfrånvaro. Vid tidiga insatser kan risken för en längre sjukskrivning minskas. Under årets första tre månader hade kommunen en sjukfrånvaro på 6,47 %, Nedan redovisas sjukfrånvaron i procent av arbetstiden. (2013 avser januari-mars) Förvaltning Kommunledningsförvaltningen År To- Långtidsfrånvarnor år år < Kvin Män <29 år talt ,62 0,00 1,77 3,94 6,18 1,17 3, ,85 0,00 2,30 0,86 7,25 0,98 1, ,42 12,20 1,44 1,38 1,59 1,95 1,15 Familjeförvaltningen ,40 14,59 5,63 3,89 4,20 4,56 7, ,09 31,10 4,37 2,25 4,19 3,59 4, ,92 26,54 5,04 4,24 3,30 5,24 4,97 Vård- och omsorgs ,83 28,13 8,20 3,89 3,48 8,05 8,66 Förvaltningen ,66 30,37 7,70 7,24 3,15 7,88 8, ,06 26,71 6,14 5,21 3,80 6,56 6,10 Miljö, bygg och ,18 36,05 3,82 8,53 0,31 7,93 7,68 teknikförvaltningen ,78 17,75 3,07 8,66 3,32 7,72 6, ,78 0,00 1,59 1,88 3,13 1,78 1,45 Sjöbo kommun totalt ,47 23,15 6,72 5,14 3,71 6,01 7, ,73 29,23 5,85 5,06 3,77 5,53 6, ,08 25,91 5,35 3,6 3,47 5,53 4,96 27

28 Arbetsmiljö FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Lön Under de första tre månaderna har nio anmälningar om arbetsskador inkommit, två färre än motsvarande period förra året. Åtta från vård och omsorg och en från familjeförvaltningen. Det finns ingen anmälningsorsak som utmärker sig. Tillbudsanmälningarna var 2012, 27 stycken mot 31 i år. Det är en klar övervikt när det gäller hot om våld med totalt 17 anmälningar varav 10 från familjeförvaltningen och sju från vård och omsorg. Detta är en fråga som kommunen kommer att arbeta vidare med. Lika rättigheter och möjligheter Årets löneöversyn är inledd och kommunen beräknar att kunna betala ut de nya lönerna under sommarmånaderna. Avtalen är allt från sifferlösa till ett garanterat utrymme på 2,6 %. Vilket innebär att den summa som finns avsatt i årets budget kommer att räcka och de pengar som finns till strategiska satsningar används huvudsak till att höja lärarnas löner. Fortbildningen inom området fortsätter och samtliga nya chefer ska genomgå utbildning. Nuvarande plan för lika rättigheter och möjligheter upphör att gälla den 30 juni En ny plan är klar för politisk behandling. 28

29 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN Driftsredovisning Netto Mkr Periodutfall Budget Prognos Avvikelse Kommunövergripande verksamhet 18,7 60,8 60,6 0,2 Politisk verksamhet 3,6 9,5 9,9-0,2 Verksamhet för funktionshindrade 26,6 74,8 78,4-3,6 Äldreomsorg 54,2 161,6 161,6 0,0 Individ- och familjeomsorg 12,2 34,6 36,0-1,4 Förskole- och skolbarnomsorg samt 106,0 295,6 300,7-5,1 grundskoleverksamhet Gymnasieskola 22,9 70,1 68,7 1,4 Vuxenutbildning och 1,5 8,4 7,9 0,5 flyktingverksamhet Turism- och fritidsverksamhet 7,2 22,9 22,9 0,0 Kulturverksamhet 4,6 14,1 14,1 0,0 Teknisk verksamhet - 0,0 0,0 0,0 0,0 avgiftsfinansierad Teknisk verksamhet - 9,9 28,9 28,9 0,0 skattefinansierad Miljö- och hälsoskyddsverksamhet 1,1 1,8 1,8 0,0 Plan- och byggverksamhet 0,8 1,0 1,4-0,4 Räddningstjänst 4,3 12,7 12,8-0,1 Finansiering 3,1 16,9 7,6 9,3 Verksamhetens driftkostnader 276,8 813,6 813,0 0,6 Kommunövergripande verksamhet För perioden uppvisas ett bättre resultat än budgeterat, vilket bland annat beror på lägre ITkostnader samt högre försäljning av konsulttjänster till de kommunala bolagen och campingavgifter för el. Totalt prognostiseras +0,2 mnkr bland annat beroende på lägre IT-kostnader än budgeterat. Politisk verksamhet Underskottet består av engångskostnader för pensioner på ca 0,2 mnkr då förändrade beräkningsgrunder i form av RIPS 11 -ränta ökat pensionsavsättningen. Verksamhet för funktionshindrade För perioden är underskottet -1,7 mnkr. Prognosen för år 2013 är totalt -3,6 mnkr. Underskottet har uppstått främst p.g.a. volymökningar/ökade kostnader för personlig assistans samt ökade kostnader för externa boende. Samma verksamheter hade underskott även Vård- och omsorgsnämnden kommer att ytterligare granska kostnaderna inom verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Eventuellt kommer ett externt företag anlitas som arbetar med begreppet kostnad per brukare inom ett stort antal kommuner, där kommunen kan få bra jämförelsematerial. 11 Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld 29

30 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN Prestationstal Antal personer: Med personlig assistans Utfall Budget Delår Prognos april LASS LSS Med insatser enl. LSS Platser i bostad m särsk service enl LSS Personer i externa boende LSS o psyk Daglig verksamhet enl LSS Med insatser enl. SoL Varav med boendestöd enl. SoL Äldreomsorg Utfallet för perioden visar ett mindre överskott +0,6 mnkr. För året beräknas ingen avvikelse. Kostnaderna för hemtjänst beräknas överstiga budget vid årets slut och ge ett underskott. Dock täcks underskottet av överskott inom övriga verksamheter. Det är främst volymerna på biståndsbedömda hemtjänstinsatser som ökat, inte antalet personer med hemtjänst. Indikationer finns på att ett antal äldre personer nyttjar Rutavdrag t ex för städtjänster istället för att ansöka om insatsen via hemtjänsten. Kostnaderna för bostadsanpassning och tekniska hjälpmedel ligger under budgeterad nivå t.o.m. april, men beräknas följa budgeten i årsprognosen. Prestationstal Utfall Budget Delår Prognos april 2013 Antal invånare år år år & äldre Antal personer med insats i ordinärt boende -Varav med hemtjänst Varav med trygghetslarm Varav med matdistribution Antal personer i särskilt boende Andel av befolkningen över 65 år med insats 18,0 16,0 Individ- och familjeomsorg Prognostiserat underskott för året beräknas till ca 1,4 mnkr. Underskottet beror främst på enstaka kostsamma föräldra-barn-placeringar under årets första kvartal på utredningshem samt ett ökat antal vuxen-placeringar. Föräldra-/barnplaceringarna har behövt göras utifrån skyddsbehov. I övrigt befinner sig antalet placerade barn på institution samt i familjehem på samma nivå som motsvarande period Utifrån antalet anmälningar samt ökad komplex problematik beräknas behovet av placeringar kvarstå. Under första kvartalet har antalet barnavårdsanmälningar fortsatt att öka, framförallt avseende små barn. Lagstadgade utredningstider har varit svåra att hålla. Antalet ärendena i Råd och stödenhetens öppenvård har ökat med 30 % jämfört med motsvarande period förra året. Ökningen består främst av samarbetssamtal, förstärkt familjebehandling, kartläggningar under pågående utredningar av barn/unga i deras hemmiljö, samt. remisser gällande rekrytering av familjehem/kontaktfamilj. 30

31 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN Förändrad lagstiftning, ökade krav på socialtjänsten till skydd för barn och unga, samt ett fortsatt högt inflöde av anmälningar kring barn och unga som far illa, har medfört en omorganisation till en mottagningsfunktion. Förändringen avser att öka tillgängligheten för brukarna samt tillse att utredningstiderna följs. Sydöstra Skånes gemensamma medlarfunktion kommer vara vakant fr.o.m. juni 2013 varför uppgiften under resterande år beräknas utföras inom respektive kommuns befintliga verksamhet. Antal hushåll som erhåller försörjningsstöd fortsätter konstant att ligga på samma nivå som tidigare år. Under de senaste åren har en mindre ökning skett ett par månader in på året för att sedan återgå till ordinarie nivå. Prognosen är därför att kostnaderna kommer att följa budget. Institutionsvård av vuxna uppvisar en ökning under årets första period. Ökningen beräknas avta då placeringarna främst gällt obehandlade ansökningar från år Målgruppen består av vuxna med samsjuklighet, neuropsykiatriska symtom och diagnoser i kombination med missbruk och fysisk ohälsa. Ökningarna och förändringarna överensstämmer med redovisad situation inom övriga regionen. Övrigt boende, i första hand boende på vandrarhem, har ökat markant. Detta beror till största delen på bostadsbristen i kommunen. Prestationstal Utfall Budget Delår Prognos april 2013 Försörjningsstöd Antalet hushåll, i genomsnitt per månad, som erhåller försörjningsstöd Genomsnittlig bidragstid per hushåll, mån 5,11 5,3 Vård av barn och ungdomar Antal vårddygn i familjehem Antal vårddygn på institution Vård av vuxna Antal vårddygn i familjehem Antal vårddygn på institution Vuxna Antal dygn på övrigt boende Förskole- och skolbarnomsorg samt grundskoleverksamhet Prognosen är -5,1 mnkr. Det är främst kostnaderna för interkommunal och enskild verksamhet som blir högre än budget. I förskolan och fritidshemmen är det antalet platser som blivit fler än budget. Delvis beror detta på att den befolkningsprognos som låg till grund för års budget var lägre än verkligt utfall. Prognosen bygger på den befintliga skolpengen för enskild/interkommunal verksamhet. Den minskning av skolpengen som lokalförändringen till hösten kan leda till är ännu inte känd, men kan innebära att det prognostiserade underskottet minskar. 31

32 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN Prestationstal Utfall Budget Delår Prognos april 2013 Antal barn i åldern 1-5år Antal barn i förskoleverksamhet Varav i kom bedriven försk ensk bedriven försk familjedaghem Andel barn som efterfrågar plats* 93,6 % 92 % 97 % 92 % Antal barn i åldern år Antal barn i fritidshem varav kommunalt bedriven enskilt bedriven Andel barn som efterfrågar plats 53,4 % 53 % 53 % 52 % Antal barn i åldern år Antal barn i förskoleklass och grundskola varav i tränings-& grundsärskola * I förskolan finns under våren även de 6-åringar som börjar i förskoleklass till hösten. Antalet 1-åringar är däremot ganska lågt. Detta innebär att %-satsen som anger andelen barn som efterfrågar plats blir för hög när man inte beräknar den på helår. Under sommaren kommer verksamheterna att vara restriktiva med att tillsätta vikarier för att effektivisera kostnaderna. Sammanslagning av avdelningar kommer att ske under vissa sommarveckor. Till hösten kommer flertalet förskolor att minska antalet tjänster för att möta de minskade volymerna. Sandbäcksskolans skolår 4-9 flyttas till Färsinga Lärcentrum inför höstterminen Gymnasieskola Överskottet beror främst på att budgeten baseras på en högre andel av gymnasieförbundet medlemsavgifter än vad som betalas preliminärt. Ny förbundsordning har utarbetats. Medlemskommunerna ska från och med 2014 betala utifrån vilken utbildning elever går på istället för en genomsnittskostnad. Prestationstal Utfall Budget Delår Prognos april 2013 Antal ungdomar i ålder 16-18år Antal elever i gymnasieskola Vuxenutbildning och flyktingverksamhet Hur många elever som söker till vuxentutbildningen styrs av konjunkturen och är svårt att förutse. Vuxenutbildningens kostnader under våren 2012 var högre än budget, vilket ledde till återhållsamhet under hösten. Verksamheten antog inte några interkommunala utbildningar och hade antagningsstopp för vårdutbildning, vilket har medfört minskade utgifter under vårterminen All vuxenutbildning kommer att från hösten bedrivas i egen regi. Utbildningen kommer att ske i lokaler inom Malenagymnasiet. Under kommande år kommer beslut behöva fattas om och hur det finansiella samverkansprojektet för rehabilitering, FINSAM och Framtidsprojektet ska arbeta vidare. I beslutet ingår parterna arbetsförmedling, försäkringskassa, primärvård och socialtjänst. Antalet nyinflyttade flyktingar i kommunen har ökat i jämförelse med förgående år. Den största andelen består av flyktingar med eget boende. Kommunen har hittills erbjudit något fler boende än år Målet i upprättat avtal med Migrationsverket förväntas kunna uppnås. Kommunfullmäktige har fattat beslut om etablering av verksamhet för ensamkommande barn i Sjöbo kommun. Ett nytt avtal kommer att upprättas med Migrationsverket. Prestationstal Utfall Budget Delår Prognos april 2013 Antal helårsstuderande Antal under året nyanlända flyktingar Ensamkommande barn

33 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN Turism- och fritidsverksamhet Prognosen för helåret är att verksamheten följer budgeten. Under året förändras tjänstemannastaben. Flera projekt genomförs under året som på olika sätt direkt påverkar turism- och fritidsverksamheten: Idrottsgatan, Sparbanksgatan, ny simhall, nytt föreningsstöd, lokalplanering för att nämna några. En översyn av campingverksamheten, med förslag på framtida möjligheter påbörjas under försommaren. Prestationstal Antal besökare på fritidsgårdarna Antal deltagartillfällen/år i föreningsaktiviteter för barn/ungdom Utfall Budget Delår Prognos april Antal: - sålda entrékort på simhallen sålda entrékort på friluftsbaden barn i simskola besökande på turistbyrån 15/6-15/ Ett nytt ungdoms- och kulturhus ska starta i januari Fritidsgården Qvarnen flyttar dit under året, tillsammans med kulturskolans skapande verksamheter. Förberedelser och planering för den nya verksamheten kommer att pågå under hela Kulturverksamhet Verksamheten har gjort ett positivt resultat för perioden. För året prognosticeras totalt ingen avvikelse. Arbetet fortsätter med att arrangera och/eller samverka vid olika kulturarrangemang. Under våren har kulturarrangemang initierats och verkställts av privatpersoner, föreningar och entreprenörer med gott resultat. Konsthallen har under en period varit stängd för upprustning. Arbetet fortsätter med att utveckla Biografteatern Flora. Inom pågående Leaderprojekt testas olika möjliga marknadsföringskanaler och olika målgruppsinriktningar. Arbetet ger resultat bland annat genom Föreningens Våra Gårdars utmärkelse Årets biolyft Verksamheten arbetar med att utveckla Biografteatern Flora. Under hösten kommer utvecklingen av Florahuset till ett kulturhus att starta. Under sommaren kommer Elfstrands på nytt att hålla öppet, med utställning och olika sommararrangemang. Arbetet fortgår med att ta fram ersättare till trähästen på Nya torg. Målsättningen är att de två väderbeständiga hästarna ska komma på plats under sensommaren. Prestationstal Utfall Budget Delår Prognos april 2013 Antal elever i kulturskolan Antal kulturarrangemang utanför Sjöbo tätort - Antalet besök på Florabiografen i genomsnitt per visning Antal besökare i konsthall Bibliotek Antal besökare på huvudbiblioteket i Sjöbo Antal lån på år på samtliga bibliotek Antal visningar för förskolan/skolan Biblioteken har ett starkt fokus på barn och unga och arbetar för ökad tillgänglighet och att utveckla en mer inbjudande och flexibel fysisk miljö där aktiviteter med fokus på kreativitet och fantasi ska kunna erbjudas. 33

34 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN Teknisk verksamhet - avgiftsfinansierad Prognosen är att nettobudgeten följs. Planerade investeringar är försenade och kapitalkostnaderna är lägre än budget. Taxorna har anpassats till detta. Anslutningen till kommunens va-nät fortsätter. Kostnaderna för omhändertagande av slam är fortsatt höga beroende på för höga kopparhalter. Regional vattenförsörjningsplan är framtagen och en kommunal vattenförsörjningsplan är påbörjad. Antalet renhållningsabonnenter ökar i takt med inflyttning och arbetet med kontroll av beviljade dispenser fortgår. Det nya systemet ger kommuninvånarna möjlighet till bra källsortering. Prestationstal Utfall Budget Delår Prognos april 2013 VA-abonnemang Varav enbart vatten Varav vatten och avlopp Renhållningsabonnenter* *Antal kärlabonnemang Teknisk verksamhet - skattefinansierad I takt med att om- och nybyggnader av gator och GC-leder färdigställs ökar antalet kvm asfalt. Byte av kvicksilverlampor till högnatrium (lågenergilampor) fortsätter och energiförbrukningen per gatubelysning sjunker. Prognosen är att nettobudgeten följs. Samfaktureringen av elhandels-, elnäts-, va- och renhållningsavgifter har upphört under perioden och intäkter och kostnader inom den skattefinansierade verksamheten har anpassats till detta. Prestationstal Utfall Budget Delår Prognos april 2013 Antal kvm asfalt Antal kvm grönytor inkl naturmark inom plan Energiförbruknin g för gatubelysning i kwh Miljö- och hälsoskyddsverksamhet Prognosen är att nettobudgeten kommer att följas. Antalet inkomna klagomål har inte blivit färre men effektiviseringsåtgärder har minskat antalet registrerade ärenden. Fortsatt arbete med effektivisering medför att prognosen för antalet klagomålsärende blir något lägre än budget. Antalet ansöknings- och anmälningsärenden följer budgeten. Prestationstal Utfall Budget Delår Prognos april 2013 Antalet inspektionsbesök Antalet ansökningsoch anmälningsärenden Antalet klagomålsärenden Plan- och byggverksamhet Plan- och byggverksamheten prognostiserar ett underskott om ca 0,4 mnkr. Bygglovsenhetens ekonomi är direkt avhängig av antalet bygglovsansökningar för att finansiera verksamheten. Intäkterna förväntas bli lägre än budget. Totalt sett under de första fyra månaderna når inte antalet bygglov upp till motsvarande period tidigare år. Bygglovsverksamheten prognostiserar ett underskott om 0,3 mnkr. För att åtgärda underskottet har bygglovsverksamheten minimerat antalet konsulttjänster. Planverksamheten prognostiserar ett underskott på 0,1 mnkr beroende på ökade kostnader för konsulttjänster i samband med planändringar. 34

35 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN Planprogram för spårområdet avslutas 2013, liksom EU-projektet LIFEscape. Ett tematiskt tillägg till översiktsplanen som behandlar landsbygdens utveckling påbörjades 2012 och beräknas klart för samråd Prestationstal Utfall Budget Delår Prognos april 2013 Antalet ansökningar om bygglov Därav enbostadshus st, st, Lägenheter st, st Övriga ärenden st, st Räddningstjänst Avvikelsen mot budget (-0,1 mnkr) avser en felperiodiserad faktura samt justerad avgift till SÖRF. Finansiering Prognostiserat överskott för finansieringen är 9,3 mnkr. Överskottet beror till stor del på att prognosen utgår från att pensionsåtagandet som upparbetets innan 1998, löses via en försäkringslösning. Det innebär att den del av utbetalningarna till KPA Pension 12 som pensionsbolaget vidareförmedlar i form av pensionsutbetalningar till största delen ska finansieras av KPA Pension. För 2013 beräknas kommunen betala värdeökningen av pensionsskulden och korrigeringar av pensionsutgifter. Prognosen är att pensionerna kommer att visa ett överskott om ca 5,8 mnkr. Till det kommer att personalomkostnads(po)- rutinen beräknas ge överskott i och med att kommunen 2013 inte behöver betala avtalsgruppsjukförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring. Något lägre pensionskostnader gör också att PO-rutinen prognostiseras ge ett överskott om sammanlagt ca 2,1 mnkr. Anslaget för oförutsedda behov som står till kommunstyrelsens förfogande beräknas lämna ett överskott om 2,5 mnkr. I budgeten för 2013 beräknades gymnasiekostnader fördyras med 2,5 mnkr för höstterminen 2013 i samband med övergång till en annan betalningsmodell för gymnasieeleverna. Utgångspunkten vid budgeteringen var att hösten 2013 skulle gymnasieförbundet upplösas varvid varje kommun skulle betala för sina elevers programval istället för dagens modell med genomsnittskostnader. Då förändringen av betalningsmodellen kommer att ske först år 2014, prognosticeras en positiv budgetavvikelse på 2,5 mnkr. Övriga medel (2,0 mnkr) som återstår till kommunstyrelsens förfogande beräknas användas. Engångskostnader reducerar resultatet med 1,2 mnkr. 12 Kommunernas Pensionsanstalt 35

36 BERÄTTELSER FRÅN KOMMUNENS BOLAG Ekonomi och verksamhet Miljoner kronor Delår 30 april Budget Prognos Avvikelse AB Sjöbohem köper vårdcentral Under våren har ombyggnationen av Rosenlund blivit klar. Bolaget har varit mycket involverat i arbetet med Sjöbo kommuns lokalförsörjningsplan. Den 1 juli tillträds vårdcentralen i Sjöbo efter ett köp från Region Skåne. Måluppfyllelse Sjöbohem uppnår idag samtliga mål som finns i bolagets ägardirektiv och soliditetsutvecklingen utvecklas enligt plan. Mål Bolaget skall skapa trygga och hållbara boendemiljöer. Bostäder skall finnas på varje serviceort i Sjöbo kommun Bolaget skall årligen öka sin soliditet med 0,5 % för att uppnå till det långsiktiga målet 15 %. Driftnettot, d.v.s. intäkterna minskade med drift- och underhållskostnaderna, personalkostnaderna och fastighetsskatten, beräknat som andel av nettoomsättningen skall inte understiga 30 %. Ja Ja Ja Ja 0,9 % 0,6 % 43 % 41 % Intäkter 43,9 130,5 132,5 2,0 Kostnader 24,8 76,4 78,8-2,4 Avskrivningar 7,9 24,0 24,2-0,2 Res före fin poster 11,2 30,1 29,5-0,6 Finans. intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Finans. kostnader 7,2 23,2 21,2 2,0 Resultat 4,0 6,9 8,3 1,4 Intäkterna prognostiseras bli 2,0 mnkr högre än budget. Av överskottet svarar hyresintäkter mm för +2,4 medan lokalvårdsintäkterna väntas minska med 0,4 mnkr. Kostnaderna är högre än budget och beror till största delen på planerat underhåll i större omfattning än budgeterat. De finansiella kostnaderna är 2,0 mnkr lägre än budget beroende på något lägre lån och lägre räntesats. Prestationstal Utfall Budget Delår Prognos april 2013 Lägenheter 13 Totalt antal varav uthyrda Marknadsandel % 37,1 % 37,1 % 37,4 % 37,1 % Övriga lokaler Totalt kvm varav uthyrda kvm Marknadsandel % 7,2 % 7,2 % 7,2 % 10,1 % För att kunna erbjuda bra bostäder och lokaler i framtiden måste bolaget fortsätta att utveckla fastigheterna efter kundernas önskemål. Till följd av Sjöbo kommuns beställningar av en simanläggning och om- och tillbyggnad av Lövestad skola kommer bolaget de närmsta åren fokusera på att bygga och utveckla samhällsfastigheter. 13 Inkl. LSS-bostäder och särskilt boende. 36

Delårsrapport 2 2013

Delårsrapport 2 2013 Delårsrapport 2 2013 januari - augusti Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, bolag och förbund 17 Ekonomi 21 Personalresursen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN ÅRSREDOVISNING 2013 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo och dess omvärld 5 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnder, förbund och

Läs mer

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN ÅRSREDOVISNING 2014 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo och dess omvärld 3 Hushållning och kvalitet 8 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnder, förbund och

Läs mer

Delårsrapport 2 2012

Delårsrapport 2 2012 Delårsrapport 2 2012 januari - augusti Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, förbund och bolag 16 Ekonomi 22 Personalresursen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2013-06-13 61 Reviderade av kommunfullmäktige 2016-02-18 3 2016-01-11 Ekonomiavdelningen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren Tjänsteutlåtande 1 (5) Delårsbokslut och prognos 2-2018 Ärende Kommunledningskontoret har upprättat förslag till delårsbokslut för första halvåret samt helårsprognos för 2018. Resultatet efter första halvåret

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport 1 2012

Delårsrapport 1 2012 Delårsrapport 1 2012 januari - april Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, förbund och bolag 15 Ekonomi 20 Personalresursen

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Sjöbo den goda boendekommunen!

Sjöbo den goda boendekommunen! BUDGET 2014 INNEHÅLL Innehåll INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 Hur planeras skattepengarna användas... 7 Kommunstyrelsens ordförande har ordet INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo

Läs mer

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

Ekonomisk rapport april 2019

Ekonomisk rapport april 2019 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Innehåll INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETERNA KOMMUNENS BOLAG FINANSIELLA RAPPORTER. 2 område INLEDNING

Innehåll INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETERNA KOMMUNENS BOLAG FINANSIELLA RAPPORTER. 2 område INLEDNING ÅRSREDOVISNING 2012 INLEDNING Innehåll INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen... 8 Hushållning och kvalitet... 15 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över

Läs mer

Delårsrapport 2 2011. januari - augusti

Delårsrapport 2 2011. januari - augusti Delårsrapport 2 2011 januari - augusti INLEDNING Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN 4 Utvecklingen i världen 4 Kommunernas utveckling 5 Befolkning 5 Bostäder 6 Arbete 6 Årets viktigaste

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Mora kommun Hans Stark Hans Gåsste. Certifierade kommunala revisorer

Revisionsrapport. Delårsrapport Mora kommun Hans Stark Hans Gåsste. Certifierade kommunala revisorer Revisionsrapport 2010-09-15 Hans Stark Hans Gåsste Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Delårsrapport : Trelleborgs kommun

Delårsrapport : Trelleborgs kommun Delårsrapport 1 - : Trelleborgs kommun 1 (6) Kommunfullmäktige Datum -04-30 Delårsrapport 1 - : Trelleborgs kommun Kommunfullmäktige 31 mars 1 Inledning I enlighet med kommunfullmäktigens beslut från november

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Ystads kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning Daniel Lantz Auktoriserad revisor

Ystads kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning Daniel Lantz Auktoriserad revisor Ystads kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2016 Daniel Lantz Auktoriserad revisor Övergripande analys Ystad kommuns totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 50,1 33,6

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021

Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021 DANDERYDS KOMMUN Majoritetsförslag 1 (7) Kommunstyrelsen Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021 Majoriteten har tagit fram ett inriktningsförslag

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN ÅRSREDOVISNING 2012 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 11 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnder, förbund och bolag

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per Oktober 2014

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per Oktober 2014 Lunds kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 Oktober 2014 Magnus Helmfrid Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad

Läs mer

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 217 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: Övriga avgifter och ersättningar Finansiella intäkter,1% 78,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter,

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Fastställd av landstingsfullmäktige 2013-11-25 Reviderad av regionfullmäktige 2015-04-29 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-04-22

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2016

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2016 Ekonomiavdelningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2016 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige på det

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr.

Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr. ÅRSREDOVISNING 2015 I KORTHET Emådalen Foto: Henrik Tingström DET EKONOMISKA RESULTATET Högsby kommun redovisade ett överskott på 11,3 miljoner kronor för 2015. Det är ett bra resultat och innebär överskott

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 000 tkr. Uppföljningen per den 31 oktober prognostiserar ett helårsresultat på +47 900 tkr. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Ystads kommun Rapport från granskning av delårsrapport per

Ystads kommun Rapport från granskning av delårsrapport per Ystads kommun Rapport från granskning av delårsrapport per 2015-08-31 2015-10-07 Daniel Lantz Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Ystads kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2016-10-12 Magnus Helmfrid, Anneli Carlsson och Sofie Gydell Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Uppföljning och prognos. Mars 2018

Uppföljning och prognos. Mars 2018 Uppföljning och prognos Mars 2018 1 Innehåll Periodens resultat och helårsprognos... 3 Resultaträkning... 4 Driftbudgetavräkning... 5 Kommentarer till marsresultatet och prognos 2018... 6 2 Uppföljning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 Granskningsrapport Daniel Brandt Jonas Axelsson Remmi Gimborn Granskning av delårsrapport 2017 Melleruds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Delårsrapport 1 2016. januari -april

Delårsrapport 1 2016. januari -april Delårsrapport 1 2016 januari -april INLEDNING Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 9 Kommunstyrelsens ansvar för att hålla uppsikt 16 Ekonomi 18 Personalresursen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Ekonomirapport 2014 efter januari månad

Ekonomirapport 2014 efter januari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2014-02-20 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2014 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer