INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2013

2 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo och dess omvärld 5 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnder, förbund och bolag 17 Ekonomi 22 Personalresursen 29 Folkhälsan i Sjöbo 34 Miljö 36 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN Kommunövergripande verksamhet 38 Politisk verksamhet 39 Verksamhet för funktionshindrade 40 Äldreomsorg 41 Individ- och familjeomsorg 43 Förskole- och skolbarnsomsorg samt grundskoleverksamhet 45 Gymnasieskola 47 Vuxenutbildning och flyktingverksamhet 48 Turism och fritidsverksamhet 49 Kulturverksamhet 51 Teknisk verksamhet avgiftsfinansierad inkl VA-redovisning 52 Teknisk verksamhet skattefinansierad 54 Miljö- och hälsoskyddsverksamhet 55 Plan- och byggverksamhet 56 Räddningstjänst 57 BERÄTTELSER FRÅN KOMMUNENS BOLAG AB Sjöbohem 58 Sjöbo Elnät AB 60 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning 62 Balansräkning 63 Kassaflödesanalys 64 Noter 65 Driftredovisning 75 Investeringsredovisning 75 Exploateringsredovisning 76 VA resultat- och balansräkning inkl. noter 77 Sammanställning av indikatorer 79 Redovisningsprinciper 81 Ordlista 84 Revisionsberättelse Fem år i sammandrag 85 Fotografierna tillhör Sjöbo kommun Förslag till KF

3 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet Sjöbo det självklara valet i Skåne! Alltfler i Skåne upptäcker Sjöbos unika läge med en fantastisk natur och goda boendemiljöer, vilket erbjuder en god livskvalitet till våra medborgare. Detta insåg också 111 nya invånare. Vi ska erbjuda en attraktiv boendemiljö och en levande landsbygd. Därför har beslut fattats om upprustning och ombyggnation av Lövestads skola tillsammans med en nybyggnation av en idrottshall. En förutsättning för att vara en attraktiv boendekommun är att kommunikationerna förbättras. Antalet turer har utökats med avgångar var femtonde minut västerut. Arbetet med att förbättra kommunikationerna inom kommunen fortsätter. Företagandet utgör en viktig grund i kommunens strävan för att skapa tillväxt. Kvittens har erhållits genom att kommunen blev utsedd till årets klättrare i Svenskt näringslivs ranking gällande företagsklimat. Uthållighet För att kunna erbjuda en god välfärd är det viktigt med en välordnad ekonomi. Detta har jag medverkat till genom att vi åter presenterar ett positivt resultat. Precis som tidigare under min period som kommunstyrelsens ordförande redovisar vi för 2013 ett positivt resultat. Sedan 1999 har vi redovisat 312 mnkr i överskott. Överskott krävs i den kommunala ekonomin för att kunna värdesäkra tillgångarna, hantera framtida pensionsutbetalningar och inte minst skapa ett utrymme för finansiering av investeringarna. De upparbetade resultaten har bidragit till att vi har haft möjlighet att hantera våra pensionskostnader. En försäkring har tecknats i syfte att frigöra ekonomiskt utrymmet för framtiden. De underskott som fanns i ett flertal verksamheter 2012 har 2013 reducerats. Verksamheternas ekonomier bör, utifrån den resurstilldelning som gjorts inför 2014, ha goda förutsättningar att klara av åtagandena inom ramen för tilldelade resurser. Uthållighet ställer krav på en social och miljömässigt hållbarhet. Arbetet med att förbättra folkhälsan och minska belastningen på miljön måste fortsätta. Positiv utveckling Bra resultat i skolan är en viktig förutsättning i vår strävan att skapa tillväxt. Det långsiktiga arbetet med att förbättra resultatet i skolan har gett resultat. Nu gäller det att vara uthållig och förbättra resultaten ytterligare och bryta trenden med fluktuerande resultat. God välfärd Jag har med glädje noterat de goda resultaten för kommunens äldreomsorg. I Socialstyrelsens senaste undersökning ligger Sjöbos kommuns betyg från brukarna högre än Sveriges övriga kommuner. En viktig del i arbetet med att skapa upplevelser för boende och besökare och för att öka attraktionskraften satsar vi nu på en nya simhall redovisas överlag goda resultat gällande våra mål samtidigt som jag kostaterar att 3

4 INLEDNING nämnderna bitvis valt att inte beakta de uppdrag som formulerats i indikatorerna fullt ut. Inför 2014 är det min övertygelse att detta utförs. Utmaningar Fortfarande står sig Sjöbo väl när det gäller arbetslösheten med en arbetslöshet som är lägre än såväl rikets som Skånes. Däremot är jag oroad över ungdomsarbetslösheten som i Sjöbo ligger högre än riket. Här krävs ett nytänkande och jag har för avsikt att under 2014 skapa 50 platser inom ramen för yrkesintroduktionen för ungdomar. Det är min förhoppning att utmaningen, att erbjuda lika många platser, antas av företagarna i Sjöbo. För Sjöbo i framtiden Stefan Lundgren Kommunstyrelsens ordförande 4

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO OCH DESS OMVÄRLD! Ökad framtidstro! Den 1 svaga utvecklingen av världsekonomin som inleddes under 2012 förstärktes ytterligare BNP-tillväxten för världen 2 uppgick till 3,0 procent, vilket är en minskning i förhållande till 2012 då tillväxten var 3,2 procent. I flera europeiska länder backade BNP. I Euroområdet vände utvecklingen upp och BNP har under de tre senaste kvartalen vuxit i storlek även om tillväxten har varit svag. BNP har ökat från -0,3 procent 2012 till 0,0 procent Skillnaderna i förutsättningar mellan de olika Euroländerna kommer dock att fortsätta vara stora och det kommer att ta tid innan situationen har stabiliserats fullt ut där. Omfattande underskott och växande skulder är stora utmaningar. Den svaga utvecklingen i den svenska ekonomin fortsatte, främst på grund av vikande export och investeringar. Under 2013 avtog tillväxten då ökningen av BNP endast uppgick till 0,9 procent jämfört med 1,3 procent Tillväxten i svensk ekonomi fick bättre fart under slutet av året då industrins orderingång och produktion vände uppåt. Hushållens och den offentliga sektorns konsumtion har bidragit till att upprätthålla en positiv tillväxt. Resursutnyttjandet är fortsatt lågt vilket innebär att företagen har kapacitet att producera mer med befintlig arbetskraft. Som en följd av situationen på arbetsmarknaden har de genomsnittliga timlöneökningarna legat på runt 2,5 3 procent 1 Omvärldsuppgifter i förvaltningsberättelsen är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstingsförbund MakroNytt 1/14. 2 Vägt med köpkraftsjusterade vikter. 3 Enligt konjunkturlönestatistiken. i årstakt. Detta är något lägre än för 2012, den ökningen var 3 procent. Utvecklingen i kommunerna Mellan 2004 och 2014 ökar kommunsektorns reala skatteunderlag med 15 procent samtidigt som statsbidragen ökar med mindre än 1 procent per år. Att de totala reala intäkterna ökar lika mycket som skatteunderlaget beror på att skatten höjts i kommunerna. Ett antal områden kräver ökade resurser på grund av demografiska förändringar, höjd ambitionsnivå och stora re- och nyinvesteringsbehov. Ett exempel är att fler barn i skolåldern ökar kraven på resurser i grundskolan. För att uppfylla dem behöver kommunerna anpassa kostnaderna inom verksamheter där behoven minskar, t.ex. gymnasieverksamheten. Underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande ökade från -0,5 procent 2012 till -1,2 procent Kommunernas samlade resultat för 2013 beräknas uppgå till 1,2 miljarder kronor, jämfört med 1,6 miljarder kronor Det lägre resultatet har påverkats väsentligt av återbetalning av premier från AFA Försäkring. Befolkning Befolkningen 4 i riket ökade under 2013 med personer för att uppgå till totalt invånare, en förändring med drygt 0,93 procent. Sett till antalet är detta den största årliga folkökningen sedan Stor invandring från länder med oroligheter ledde till att invandringen till Sverige var den högsta någonsin med personer. Av Sveriges 290 kommuner hade 206 en folkökning under året och 84 kommuner hade en befolkningsminskning. I Skåne ökade befolkningen med 0,87 procent. Av Skånes 33 kommuner var det endast 5 kommuner som hade en 4 Enligt preliminär befolkningsstatistik från SCB. 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE befolkningsminskning. De kommuner i Skåne som hade störst procentuell befolkningsökning var Malmö (+1,70 %), Landskrona (+1,21 %) och Lund (+1,19 %). Sjöbos hamnar på plats elva med en ökning på 0,61 %. Sjöbo kommun hade vid årsskiftet invånare, en ökning med 111 personer. Befolkningsökningen har avtagit något jämfört med 2012 då den var 0,81 % Färdigställda lägenheter i nybyggda hus Flerbostadshus Småhus Födelsenettot uppgick till +3 personer medan inflyttningsnettot uppgick till +108 personer. Det är inflyttning från länet som och utlandet som svarade för det positiva flyttnettot. Till skillnad mot riket är andelen män i Sjöbo större än andelen kvinnor samtidigt medelåldern på 43,4 år är högre än rikets 41,2 år. Befolkningsprognosen är underlag för budgeten och för 2013 uppskattades antalet Sjöbobor vara vid årsslutet. Utfallet överstiger prognosen med 189 personer. De största avvikelserna från prognosen är åldersgruppen år med +128 personer, förskolebarn (1 5 år) +44 barn och skolbarn (6 15 år) +35 barn. För andra åldersgrupper blev utfallet lägre än väntat. Antalet ungdomar åringarna var 8 färre än beräknat. Den äldre befolkningen ökade i något lägre takt än beräknat, åringarna var 10 färre än prognosen och åringarna var 5 färre än beräknat. Bostäder Efter ett flertal år med låg byggnation ökade bostadsbyggandet rejält under året både för småhus och lägenheter i flerbostadshus. I riket var ökningen 46 procent 5 jämfört med Med endast 5 färdigställda småhus i Sjöbo låg nybyggnationen i samma nivå som början av 2000-talet ökade byggandet igen, då 37 småhus och 10 lägenheter i flerbostadshus blev färdiga. För att uppnå den befolkningstillväxt som eftersträvas krävs byggnation, bland annat för att kunna erbjuda serviceboende för den åldrande befolkningen. Exploatering BOSTADS- EXPLOATERING Värde vid årets slut (Mkr) Antal under året färdigställda tomter Antal under året sålda tomter Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut ,5 12,2 11, I exploateringsområdena finns det totalt 264 tomter för bostadsändamål. Vid årsskiftet var 129 av dessa tomter inte sålda. De lediga tomterna finns framförallt i Blentarp, Grimstofta och Sjöbo Väst. De är nästan uteslutande avsedda för villabebyggelse och säljs styckevis. Under året har det också tillkommit fyra tomter på Viljan avsedda för flerfamiljshus. Sjöbo Väst utgör kommunens enskilt största pågående exploateringsprojekt där mark är planlagd för bostäder, förskola/skola, kontor och handel. Detta innebär att det på sikt byggs ett nytt tätortsområde i Sjöbo. 5 Påbörjad byggnation enligt uppgift från SCB. 6 Uppgifter för 2013 är inte publicerade av SCB. 6

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nästa stora exploateringsområde planeras till Sjöbo tätort. För kv. Viljan genomfördes under 2013 två offertförfarande med inriktning på byggnation av hyresrätter, trygghetsbostäder och gruppbostad, men tyvärr ledde de inte till att några avtal upprättades. INDUSTRI- EXPLOATERING Värde vid årets slut (Mkr) Antal under året färdigställda kvm Antal under året sålda kvm Bokslut 2011 Bokslut 2013 Bokslut ,9 1,9-0, Det har funnits gott om lediga lokaler i Sjöbo för företags-/industriverksamhet och utbudet har ökat under året, däremot är det brist på exploaterad mark för framförallt störande verksamhet. För att kunna tillgodose behovet har exploatering påbörjats på en del av Sandbäck industriområde och när hela området är klart beräknas det bidra till en ökning av industrimarken med kvm. Arbete Utvecklingen av sysselsättningen på kort sikt beror mycket på hur efterfrågan i ekonomin förändras. Under 2013 uppgick andelen öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i Sjöbo till 5,5 procent, vilket är något lägre än riket som helhet (6,7 procent) och Skåne (7,8 procent). För Sjöbos del innebär det att arbetslösheten har ökat något jämfört med 2012 då den var 5,2 procent. Det är bara tio Skånska kommuner som har lägre arbetslöshet än Sjöbo. Ökningen för Sjöbos del återfinns framförallt i gruppen sökande i program med aktivitetsstöd. Männen är arbetslösa i något högre grad än kvinnorna, framförallt bland ungdomarna. Ungdomsarbetslösheten i Sjöbo är högre än den totala arbetslösheten och 2013 var 11,5 procent av befolkningen i åldern år arbetslösa. Detta är en högre siffra än riket som helhet (10,2 procent), men något lägre än Skåne (11,6 procent). Årets viktigaste händelser konjunkturläget har varit fortsatt osäkert, men trots detta har kommunens ambition varit att prioritera välfärdsuppdraget i vård, skola, omsorg samt socialtjänsten. God kvalitet och goda resultat inom dessa områden är viktiga för att uppnå Vision Under året har ett flertal åtgärder genomförts för att värna välfärden. En sådan åtgärd är att utnyttja lokaler på ett effektivare sätt. Detta är syftet med lokalförsörjningsplanen som gäller för perioden Merparten av de omflyttningar som beslutades i planen har genomförts under året. Personlig assistans har upphandlats för att bedrivas som entreprenad. Syfte med förändringen är att öka kvalitén och om möjligt minska kostnaderna. På samma grunder ska driften av IT-verksamheten upphandlas under 2014, enligt ett principbeslut i kommunfullmäktige. Många åtgärder görs för att stärka elevernas resultat. Sjöbo kommun deltar till exempel under 2013 i SKL:s projekt PRIO 7. Projektet går ut på att hjälpa skolor att kartlägga och hitta lämpliga åtgärder för att nå bättre resultat. Medlemskommunerna beslutade under våren om nya styrdokument för Sydskånska gymnasieförbundet som bland annat innebar att förbundet kommer att upplösas En ny modell införs för fördelning av kostnaderna i förbundet där kommunerna från och med 2014 betalar ersättning för respektive utbildning till den skola som eleven valt. Kommunfullmäktige har godkänt avtal som reglerar kommunens övertagande av 7 Planering, Resultat, Initiativ och Organisation 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE huvudmannaskapet för Malenagymnasiet fr.o.m Detta innebär en samverkan med att vuxenutbildningen som kommer att bedrivas i egen regi i skolans lokaler. Kommunfullmäktige beslutat om en omoch tillbyggnad av Lövestad skola inklusive idrottshall. Syftet är att öka kvalitén i skolan och dessutom kunna erbjuda förbättrade upplevelser för boende och besökare. Under våren har kommunfullmäktige beslutat om att börja projektera för en ny simanläggning som beräknas tas i drift under Med simhallen ökar möjligheterna till aktiviteter på fritiden. Arbetet med att stärka kollektivtrafiken pågår, bland annat genomförs en järnvägsutredning för Simrishamnsbanan. Tyvärr finns banan ännu inte med i det infrastrukturpaket för Skåne som har presenterats. Ett attraktivt centrum ska skapas bland annat genom att bygga bostäder på en del av ödetomten i anslutning till det blivande kollektivtrafikstråket i Sjöbo centrum. Målsättningen i samband med byggnation av kvarteret Viljan är att få till stånd ett bra boende för äldre detta kan komma att bidra till att kostnaderna inom äldreomsorgen kan hållas nere. Under 2011 sade Sjöbo kommun tillsammans med Ystad, Tomelilla, Simrishamn, Skurups kommuner och Sydskånska gymnasieförbundet upp avtalet med Menigo om leverans av livsmedel. Därefter har Menigo stämt motparterna för avtalsbrott och begärt totalt 4,8 mnkr i kompensation. Menigo förlorade i första instans och har nu överklagat till Hovrätten. Skulle företaget få rätt vid den rättsliga prövningen uppgår Sjöbos andel till 0,9 mnkr. Kommunfullmäktige har under året beslutat om att avsätta 43,8 mnkr till en resultatutjämningsreserv och har därmed beslutat om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserven. Syftet är att förbättra möjligheterna att kunna utjämna intäkter över tid för att på ett bättre sätt kunna möta effekterna av svängningar i konjunkturen. I januari 2013 beslutade kommunfullmäktige att avveckla internbanken. Detta gjordes efter att regeringen beslutat om fler begränsningar av avdragsrätt för räntan på skulder till koncernbolag. Avvecklingen av den långfristiga utlåningen till bolagen genomfördes under våren och efter det har kommunfullmäktige beslutat att lösa kommunens pensionsskuld genom en försäkringslösning med KPA. Utgiften för försäkringen är cirka 230 mnkr plus löneskatt. Framtid Följande strategiska utmaningar har på lite längre sikt identifierats för Sjöbos del: Bästa förutsättningar för unga Bästa boendeattraktiviteten för vem? Bygga på lokala unika tillgångar Attraktiv arbetsplats Kunskapsintensivt näringsliv Uppkoppling mot Malmö/Lund och omvärlden Ökade krav från medborgare på samhällsservice Samarbete med andra aktörer Mer turism Strategisk kommunikation För att Sjöbo även i fortsättningen ska vara en attraktiv kommun i konkurrensen om nya och befintliga medborgare är det avgörande att erbjuda verksamheter med god kvalité. Genom att erbjuda goda kommunikationer och ett varierat boende har Sjöbo goda förutsättningar att skapa mervärde utifrån sitt läge och sina naturtillgångar. I de flesta fall täcker de ökade intäkterna normalt knappas de behov av verksamhet som demografi och krav på förbättringar ställer. Detta är ett långsiktigt problem för 8

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE kommunsektorn och det innebär att kommunerna fortfarande står inför stora omprövningar. Utmaningar framöver består bland annat i att kunna hantera den åldrande befolkningen i kommunen och att föra medel från de som minskar till de verksamheter som ökar. Det kommer även att vara viktigt att attrahera personal i en situation med stora pensionsavgångar. Boendefrågan är central för att möta den åldrande befolkningens behov och bland annat kommer efterfrågan på trygghetsboende och lämpliga mötesplatser för äldre att öka. Genom att bygga så att de äldre erbjuds bra boende bidrar det till att kostnaderna kan hållas nere och efterfrågan på särskilt boende fördröjs. De ökande kvalitetskraven från statens sida innebär ökade kostnader inom äldreomsorgen. Under året pågår planeringen av den nya ungdoms- och kulturverksamheten som ska startas Verksamheten i kulturhuset ska präglas av ett brett utbud av aktiviteter som har fokus på att främja kreativitet, utveckla fantasi och att inspirera barn och unga. De kulturhistoriska miljöerna i Sjöbo är i stort behov av upprustning. Samtidigt hyser föreningslivet och kommuninvånarna stora förhoppningar på nya anläggningar som simhall, friidrotts- och ridanläggningar, föreningslokaler och idrottshallar. För att hantera både kulturhistoriska miljöer och idrottsanläggningar krävs en strategisk planering som utgår från vilka behov som finns, hur efterfrågan ser ut och vilket ekonomiskt utrymme som finns. VA-verksamheten står framöver inför stora investeringar. Dels krävs investeringar i befintligt nät dels ställer en ökande befolkning och utökade miljökrav krav på en utbyggd kapacitet. Ökade krav från EU kommer troligen att bidra till en utbyggnad av Va-nätet i områden som i dagsläget inte har tillgång till kommunalt VA. För att de statliga miljömålen ska kunna uppnås framöver kommer kraven på verksamhetsutövare att öka.. 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HUSHÅLLNING OCH KVALITET Vision, inriktningsmål och indikatorer nedan har fastställts för att skapa en grund för god ekonomisk hushållning både ur ett verksamhetsmässigt och ett finansiellt perspektiv. Vision Sjöbo - en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende Uppföljning av verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige beslutade i februari 2010 om Sjöbo kommuns vision Visionens fem målområden är de samhällsområden där en positiv utveckling påverkar alla kommunens invånare och har stor betydelse för framtidens Sjöbo. Varje målområde består av upp till fem inriktningsmål. I budgeten har inriktningsmålen kompletterats med indikatorer. En indikator är ett nyckeltal/mått som belyser viktiga aspekter i verksamheten som det är viktigt att sträva efter. Ambitionen är att göra en systematiskt uppföljning av målen och redovisa måluppfyllelsen i årsredovisningen. Avstämningen nedan gäller kommunen totalt. Dessutom redovisas respektive verksamhets uppföljning av indikatorerna på sid.?. Grön färg anger att indikatorn har uppnåtts medan röd färg anger ej uppnått. En grå markering används i de fall där det saknas både mätetal och/eller bedömning av måluppfyllelsen av en indikator. En bedömning görs även av om inriktningsmålen och målområdena är uppnådda. De indikatorer som används utvärderas varje år i samband med budgetprocessen och redan nu behöver indikatorn ersättas i vissa fall, antingen för att den har spelat ut sin roll eller för att mätetal saknas. Målområde 1 - Livskvalitet RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Ett gott liv varje dag Nöjd-Region-Index ska förbättras och en aktiv fritid Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras Antalet aktiva för vilka föreningarna erhåller lokalt aktivitetsstöd ska öka. Folkhälsan för befolkningen i Sjöbo ska förbättras. - - Tillgänglighet och delaktighet Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras Andelen brukare som uppger att det förs en - - dialog/upplever delaktighet med respektive verksamhet ska öka. Tillgängligheten på hemsidan ska öka Nyttjandet av kommunens lokaler ska öka

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Attraktivt och mångsidigt boende Antalet e-tjänster på hemsidan ska öka Hyreslägenheter i flerfamiljshus ska byggas i service- och kollektivtrafiknära lägen. Mångfald och Antalet valbara aktörer vid erhållande av service ska öka. 5 5 valfrihet Arbetet med hbtq-frågor skall förbättras. - - Medborgarnas nöjdhet med val av boendeplats har ökat medan deras uppfattning om den kommunala verksamheten har försämrats, vilket bland annat återspeglas i att två av totalt fyra inriktningsmål har uppnåtts. Inriktningsmålet Ett gott liv varje dag och en aktiv fritid uppnås inte då negativt resultat redovisas för indikatorerna Nöjd- Medborgar-Index och antalet aktiva i föreningar med föreningsbidrag. Det är dock positivt att resultatet för Nöjd- Region-Index har förbättrats. Detta index anger hur medborgarna bedömer Sjöbo kommun som en plats att bo och leva på. För Sjöbos del är det framförallt betygsindex för bostäder, kommersiellt utbud, fritidsmöjligheter samt trygghet som kan höja helhetsbetyget. 43 procent anger att de starkt kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen medan 21 procent vill avråda från det. Nöjd-Medborgar-Index anger vad medborgarna i Sjöbo tycker om kommunens verksamhet. Indexet har försämrats med två procentenheter i förhållande till Det är framförallt områdena gator och vägar, grundskolan, gymnasieskolan, idrotts- och motionsanläggningar, miljöarbete och stöd för utsatta personer som kan höja helhetsbetyget. Antalet aktiva i föreningslivet som föreningarna erhåller lokalt aktivitetsstöd för fortsätter att minska, både nationellt som lokalt. För att motverka trenden har föreningsstödet omarbetats utifrån ledorden aktivitet, hållbarhet och jämlikhet. Syftet med förändringen är ett ökat utbud ska leda till fler aktiva. Folkhälsoenkäten som Region Skåne genomfört är under analys. Inriktningsmålet Tillgänglighet och delaktighet och Attraktivt och mångsidigt boende uppnås. För indikatorerna redovisas en positiv utveckling med undantag av Nöjd-Inflytande-Index. Indexet mäter vad medborgarna i Sjöbo tycker om inflytandet i kommunen. Det har försämrats från 39 till 37 och för Sjöbos del är det främst förbättringar av betygsindex för påverkan samt förtroende som kan höja helhetsbetyget. Inom framförallt individ- och familjeomsorg och förskola och skolan visar genomförda enkäter på att många är nöjda med dialogen och delaktigheten. Utfallet är dock svårt att bedöma då svarsfrekvensen delvis varit låg. Det har inte varit möjligt att mäta nyttjandet av kommunens lokaler men bedömningen är att lokalerna används i ökad utsträckning. Eftersom ett nytt digital bokningssystem har införts blir det möjlig att följa upp nyttjandegraden framöver. Antalet valbara aktörer för service är oförändrat och få kunder väljer annan utförare än kommunal hemtjänst. Aktivitet har under året genomförts med inriktning på hbtq-frågor. Till exempel har socialtjänsten använt HomO:s kommunhandbok som underlag vid utbildning. 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målområde 2 - Kunskap RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Elevens Andelen elever som upplever att inflytande över det egna 81 % 81 % förutsättningar står i lärandet är gott, ska öka. centrum Hög kvalitet på den pedagogiska verksamheten Möjligheter för livslångt lärande Yrkesinriktad högre utbildning Andelen barn/elever som anger att det känns bra att gå till förskolan/skolan ska öka. 90 % 86 % Andelen elever som når målen i alla ämnen ska öka. 76 % 80 % Andelen elever som fullföljt gymnasieutbildning inom fyra 79,0 % 79,5 % år ska öka. Tillgänglighet till biblioteken ska öka. - - Antalet deltagare som slutför utbildningen (vuxenutbildning) och blir godkända ska öka. Andelen som söker till universitet/högskola ska öka. 32,4 30,8 Arbetslösheten i kommunen ska minska. 5,2 % 5,5 % Ungdomsarbetslösheten i kommunen ska minska. 10,3 % 11,5 % Andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning ska 26,6 26,9 öka. Inom målområdet återfinns inriktningsmål som bedöms särskilt viktiga för Sjöbos utveckling. Två av fyra inriktningsmål bedöms som vara uppnådda och ett oförändrat medan ett inte har klarats. Detta är en förbättring jämfört med föregående år då bara ett inriktningsmål klarades. Den absolut viktigaste indikatorn Andelen elever som når målen i alla ämnen har ökat från 76 % till 80 %. Det är nu viktigt att resultatet bibehålls och förbättras ytterliga så att trenden med fluktuerande resultat bryts. Även andelen elever som fullföljt gymnasieutbildningen inom fyra år har ökat. I Skåne är det knappt hälften av kommunerna som har en större andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen än vad Sjöbo uppnår. Upplevelsen av förskolan och skolan uppvisar en splittrad bild. Dialogen och delaktigheten har förstärkts, medan inflytandet över det egna lärandet är oförändrat. Däremot redovisas ett något försämrat resultat för trivseln i skolan och då främst bland de äldre skolbarnen. Allt fler förskolebarn anger att de trivs i förskolan. Möjligheten för ett livslångt lärande har utvecklats positivt. Öppettiderna har ökat på huvudbiblioteket. Antalet deltagare som slutför vuxenutbildningen har ökat marginellt. I samband med att vuxenutbildningen bytte utförare antogs färre elever än normalt hösten 2012 och detta har påverkat verksamhetens omfattning Andelen gymnasieelver som börjat på universitet/högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning har minskat samtidigt som andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning ökar. Kan minskningen av andelen ungdomar som börjar på universitet/högskolan vara en av anledningarna till att ungdomsarbetslösheten 12

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ökat? Både ungdomsarbetslösheten som arbetslösheten totalt har ökat i Sjöbo förhållande till Med undantag för 2012 har ungdomarna i Sjöbo under perioden varit arbetslösa i större utsträckning än ungdomarna i riket. Från och med 2011 har den även varit högre än för Skåne. För arbetslösheten totalt gäller däremot att Sjöbo redovisar lägre arbetslöshet än både Skåne och riket. Målområde 3 - Företagande och arbete RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Positivt klimat för Rankingen i Nyföretagarcentrums företagarbarometer ska entreprenörskap förbättras. Fortsatt satsning på de gröna näringarna Inom ett sammanhängande område i anslutning till väg och 13 ska det finnas minst kvm exploaterad mark tillgänglig för företagsetablering. Antalet livskraftiga landsbygdsföretag ska öka Ett livskraftigt Antalet nyregistrerade företag per invånare ska öka. 5,7 4,4 näringsliv Nöjd-Kund-Index för byggverksamheten ska förbättras. 8,4 7,9 Samverkan med forskning och utbildning Samverkan med universitet/högskola ska öka genom att antalet kommunala projekt ökar Inom målområdet är det endast inriktningsmålet "Ett livskraftigt näringsliv som inte är uppfyllt. Nyföretagandet har minskat i förhållande till Från att cirka 100 nya företag startats per år, redovisas 81 nya företag Detta överensstämmer med den nationella utvecklingen när det gäller nyföretagande. En låg svarsfrekvens innebär att resultatet vad gäller Nöjd-Kund-Index för byggverksamheten inte är statistiskt säkerställt. Det målmedvetna arbetet som bedrivits för att förbättra servicen för företagen märks i och med att Sjöbos ranking i företagarbarometern förbättrades med 8 platser. Målområde 4 - Infrastruktur RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Utbyggnad av vägnät Svåra olyckor i den kommunala trafikmiljön ska minska och 14/0 7/5 och ökad trafiksäkerhet det ska inte inträffa några dödsolyckor. Kortare pendlingstider, fler bussturer och spårbunden trafik Modern ICT (informations- och kommunikationsteknik) Antalet resor med kollektivtrafik ska öka. - - Samtliga hushåll som bedöms ha möjlighet till att erhålla fibernät ska öka

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inom målområdet är det endast ett inriktningsmål Utbyggnad av vägnät och ökad trafiksäkerhet som inte bedöms vara uppnått. I redovisningen ingår både den trafikmiljö som kommunen ansvarar för och den trafikmiljö som Trafikverket ansvarar för. Det kan konstateras att det totala antalet olyckor har minskat något, dock från en hög nivå. Däremot är det oroande att antalet dödsolyckor åter ökar. måluppfyllelsen gjorts utifrån information från Skånetrafiken och vidtagna åtgärder. Kollektivtrafiken har under året utökats genom att ett flertal linjer fått tätare turer. Det är i dagsläget svårt att få fram underlag över hur många hushåll som har eller kommer att få möjlighet att ansluta sig till fiber. Utifrån de kända projekt som pågår bedöms indikatorn öka. För två av indikatorerna anges inga mätetal. Däremot har en bedömning av Målområde 5 - Hållbar utveckling RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Hållbar utveckling Andelen sjöar och vattendrag med god vattenstatus i - - kommunen ska öka. Andelen felsorterat restavfall vid fastigheten ska minska. 57 % 48 % Antalet hushåll anslutna till kommunalt avlopp och vatten ska öka. Kommunens totala koldioxidbelastning per invånare ska - - minska. Antalet icke godkända enskilda avlopp ska minska Antalet klimatsmarta upphandlingar ska öka. 0 1 De mätningar och bedömningar som gjorts innebär att målsättning för hållbar utveckling har uppnåtts. För vattenstatusen är resultatet från länsstyrelsens provtagningar ännu inte tillgängligt. Flera projekt om vattenvård pågår inom kommunen och tillsammans med grannkommunerna. Även ökningen av antalet hushåll anslutna till kommunalt avlopp och vatten samtidigt som antalet icke godkända avlopp minskar borde resultera i att vattenstatusen ökar. Miljöförvaltningens operativa tillsynsarbete leder till att kommunens koldioxidbelastning per invånare bedöms minska. Under året har en upphandling genomförts av den avgiftsfinansierade verksamheten där klimathänsyn beaktats. I övrigt har nämnderna inte beaktat uppdraget. Den positiva utvecklingen avseende mängden restavfall har fortsatt efter en mindre nedgång

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Uppföljning av finansiella mål för god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv är överordnat god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Mål Över en fyraårsperiod ska årets resultat vara lägst 2 % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Uppföljning ,6% 1,4% 2,0% 3,3% 3,1% För att finansiera verksamheten över tid krävs normalt sett mer än ett nollresultat eftersom resultaten även ska skapa ett utrymme för finansiering av investeringar och för att värdesäkra anläggningstillgångar års resultat rensat för reavinster uppgår till 26,9 mnkr och resultatets andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning blir därmed 3,1 %, vilket är betydligt bättre än det budgeterade resultatet på 13,5 mnkr eller 1,7 %. Den ekonomiska resultatmålsättningen uppnås år 2013 då det sammanlagda resultatet för perioden är +3,1 %. En stor del av det sammanlagda resultatet för perioden uppnåddes år Även 2013 års resultat är över genomsnittet vilket till en del beror på återbetalningen från AFA Försäkring AB med 12,2 mnkr. Mål Över en fyraårsperiod ska inte nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten överstiga summan av avskrivningar och årets resultat för denna verksamhet Uppföljning mnkr Investerutrymme 53,9 21,5 28,6 40,2 144,2 Nettoinvester. 18,0 29,2 23,0 29,8 100,0 Som framgår av tabellen klaras målet då nettoinvesteringarna är lägre än det beräknade investeringsutrymmet. Det är endast 2011 som de skattefinansierade nettoinvesteringarna är större än investeringsutrymmet. För 2014 har målsättningen för årets resultat sänkts från 2 % till 1 % då pensionsåtagandet lösts. Lägre resultat medför också ett mindre investeringsutrymme. Mål När marginalerna är små krävs en god budgetföljsamhet för att uppnå god ekonomisk hushållning. Målet är att: Nämndernas avvikelse i förhållande till kommunbidraget ska vara noll eller bättre. Uppföljning mnkr ,0-0,9 10,5 Nämnderna inklusive den gemensamma verksamheten redovisar +10,5 mnkr i överskott. Det innebär att målsättningen uppfylls år År 2011 och 2012 uppvisade nämnderna ett underskott. I 2013 års siffror ingår återbetalda premier från AFA Försäkring (kollektivavtalade sjukförsäkringar) med 12,2 mnkr för 2005 och Utan denna engångsbetalning hade avvikelsen varit negativ. Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning Samtliga målområden bedöms som uppnådda Trots detta finns det indikatorer som behöver förbättras. Särskilt viktigt för Sjöbo 15

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE är att resultaten i skolan fortsätter utvecklas positivt. Även en positiv utveckling när det gäller arbetslöshet, folkhälsa och nöjd medborgare/inflyttande index är viktig. Sjöbo kommun har en i många fall kostnadseffektiv verksamhet i kombination med god kvalitet och ett brett utbud av tjänster. Under senare år har stora investeringar gjorts i bland annat skollokaler och detta har lett till höga lokalkostnader. Under året har externa lokaler lämnats till fördel för lokaler som hyrs av AB Sjöbohem i syfte att effektivisera lokalanvändandet. Merparten av pensionsskulden är försäkrad och upplåningen är låg i jämförelse med andra kommuner. Den enda externa upplåningen avser lån från Region Skåne, vilket är vidareförmedlat till Trafikverket. Lånet motsvaras därmed av fordran. Alla finansiella mål för god ekonomisk hushållning uppnås för När det gäller kommunens mål för budgetföljsamhet är det finansieringsverksamheten som svarar för överskottet medan nämnderna sammantaget redovisar underskott med 0,6 mnkr. Sammanvägt bedöms kommunen uppnå målsättningen med god ekonomisk hushållning av alla resurser. God ekonomisk hushållning för Sjöbo kommuns del blir att även fortsättningsvis klara balansgången mellan uppsatta mål och låga nettokostnader. 16

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och bolag Kommunstyrelsen ansvarar för att hålla uppsikt över kommunens samlade verksamhet. Där ingår både nämnder, kommunala bolag och förbund. Styrdokument som budget, delårsrapport, intern kontroll och ekonomistyrningsprinciper utgör viktiga delar i kommunstyrelsens arbete med uppsikten. Nämnderna, bolagen och förbunden kallas till kommunstyrelsen minst en gång om året, ibland oftare om det anses befogat. Arbetet med att utveckla modell för målstyrning har fortsatt under året med hjälp av implementering av IT-stödet Hypergene. I december beslutade kommunfullmäktige dels om en företagspolicy för Sjöbo kommuns bolagsägande, men också om nya ägardirektiv och bolagsordningar för bolagen. Styrdokumentet kommer att föras in i bolagen i samband med vårens bolagstämmor. En översyn av exploateringsprocessen och den affärsdrivande verksamheten påbörjades under Som en del av arbetet pågår en genomgång av den allmänna markreserven. En ny finanspolicy och finansiella riktlinjer har utarbetats. Finanspolicyn har översänts till bolagen för synpunkter och beslut i fullmäktige är planerat till januari Intern kontroll Kommunstyrelsen ansvarar för att samordna den interna kontrollen inom hela kommunen, vilken regleras i reglementet för intern kontroll. Alla nämnder ska varje år lämna in uppföljningsrapport och plan för intern kontroll. Varje nämnd gör en sammanfattade bedömning av arbetet med den interna kontrollen under året. NÄMNDERNAS SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Tillfredställ Kommunstyrelsen Familjenämnd Vård- och omsorgsnämnd. Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnäm. Svag God Mycket god Sammanfattningsvis kan sägas att granskade rutiner generellt följs. Trots detta förekommer avvikelser och/eller möjligheter till förbättringar inom alla områden, därför har åtgärder vidtagits eller planeras. Utifrån inlämnade uppföljningar har kommunstyrelsen med inlämnade uppföljningar som underlag bedömt den interna kontrollen. Bedömningen för kommunen totalt är att den interna kontrollen i Sjöbo kommun var god under år Där fel och brister har upptäckts, finns förslag på åtgärder. 17

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Organisation Kommunala uppdragsföretag är en annan juridisk person som kommunen med stöd av kommunallagen har överlämnat vården av en kommunal angelägenhet. Kostnaden för den verksamheten som uppdragsföretagen bedrev för Sjöbo kommuns del var 30 mnkr, en minskning med 1,1 mnkr jämfört med Skolskjutsarna och renhållningen svarar för den största omfattningen med 13 respektive 12 mnkr. LOV inom hemtjänsten ökar medan vuxenutbildningen har minskat eftersom verksamheten bedrivs i egen regi. 18

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nämndernas, bolagens och förbundens resultat Nämndernas resultat En förutsättning för en ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet. Resultat i förhållande till kommunbidraget, mnkr Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse +0,3 0,0 +1,0 Familjenämnd -4,0-7,9 +0,4 Vård- och omsorgsnämnd -2,9-0,7-3,0 Teknisk nämnd +3,1 +0,3 +1,7 Miljö- och byggnadsnämnd -0,7-0,5-0,7 Valnämnd 0,0 0,0 0,0 Överförmyndarnämnd +0,2 +0,2 0,0 Revision 0,0 +0,1 0,0 Finansiering +2,2 +7,8 +11,1 Summa skattefinansierad -1,8-0,9 +10,5 Affärsdrivande verksamhet -0,2 0,0 0,0 Summa totalt -2,0-0,9 +10,5 Trenden med att nämnderna totalt har allt sämre budgetföljsamhet har brutits. År 2013 är det endast vård- och omsorgsnämnden och Miljö- och byggnadsnämnden som har underskott. I samband med att delårsrapport 1 fastställdes har kommunstyrelsen uppmärksammat kommunfullmäktige på några nämnders negativa resultat. På förslag från kommunstyrelsen har nämnder med underskott fått olika uppdrag för att åtgärda underskotten. Störst underskott finns inom vård- och omsorgsnämnden där underskottet till största del knyts till verksamhet för personer med funktionsnedsättning (-2,0 mnkr). Underskottet har minskat jämfört med 2011 och I samband med delårsrapporterna fick nämnden ett uppdrag att i görligaste mån minska underskottet i verksamhet för personer med funktionshinder. I delårsrapport 1 var det underskottet -3,6 mnkr. och avsåg främst personlig assistans. Nämnden har också ett underskott inom måltidsverksamhet som beror på att ersättningen från familjenämnden varit oförändrad i avvaktan på nytt avtal. Inom Miljö- och byggnadsnämnden finns det underskott både inom plan- och byggverksamheten (-0,5 mnkr) och miljöoch hälsoskyddsverksamheten (-0,2 mnkr). I samband med delårsrapport 1 fick nämnden i uppdrag att till kommunstyrelsen i augusti rapportera vilka åtgärder som vidtagits och vilka åtgärder som kommer att vidtas för att uppnå ekonomisk balans under Någon rapportering kom inte till kommunstyrelsen i augusti vilket föranledde kommunstyrelsen att inleda en dialog med nämnden och samtidigt utreda nämndens ekonomi. Underskottet inom plan- och byggverksamheten hänför sig till stor del på lägre intäkter på grund av byggkonjunkturen. Även inom miljötillsynen är intäkterna lägre. Kommunstyrelsen har 2014 föreslagit en tillfällig utökning av budgeten för plan- och byggverksamheten inom Miljö- och byggnadsnämndens verksamhetsområde med anledning av den översyn som under hösten genomförts av bygglovsenheten. Utökningen under 2014 är på 0,6 mnkr och den görs för att nämnden ska kunna anpassa verksamheten till det ursprungliga kommunbidraget. Uppföljning görs i samband med delårsrapporterna och årsredovisningen. I delårsrapport 1 prognosticerade Familjenämnden ett underskott om -4,6 mnkr. Därför fick nämnden i uppdrag att vidta åtgärder i syfte att i görligaste mån minimera underskottet inom individ- och familjeomsorg. Inom förskole- och skolbarnsomsorgen samt grundskoleverksamheten blev nämndens uppdrag att vidta åtgärder för att under 2013 minimera underskottet och därmed vara i ekonomisk balans från och med Detta innebär att medel för befolkningsavvikelse 19

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ska finnas avsatt i 2014 års budget i enlighet med resursfördelningsmodellen. Familjenämnden avrapporterade i delårsrapport 2 vilka åtgärder som vidtagits och under året har ett underskott vänts till ett överskott (+0,4 mnkr). Dock bör betänkas att det finns betydande underskott inom några verksamheter som uppvägs av överskott inom framför allt vuxenutbildning och flyktingverksamhet samt gymnasieverksamheten. Individ- och familjeomsorgen har ett underskott på -1,2 mnkr vilket är lägre än vad som angavs i prognoserna. Förskole- och skolbarnomsorg samt grundskoleverksamhets underskott är -3,2 mnkr och detta beror delvis på att det är fler barn i verksamheten än vad som budgeterats för. Skattefinansierad teknisk verksamhet ger ett väsentligt överskott på +1,7 mnkr vilket till största delen beror på att kostnaderna för verksamhetsel har minskat i samband med att schablonfakturering ersatts av fakturering av faktisk förbrukning. Kommunstyrelsens resultat blev ett överskott på +1,0 mnkr. Det största överskottet finns inom kommunövergripande verksamhet där bland annat IT-kostnaderna blivit lägre än budgeterat. Kommunstyrelsens plan- och byggverksamhet har ett underskott på -0,5 mnkr. Även turism och fritidsverksamheten har ett underskott om ca -0,5 mnkr medan kulturverksamheten har ett överskott på +0,6 mnkr. Utfallet för finansieringen blev +11,1 mnkr vilket främst beror på att kommunen fick återbetalning av försäkringspremier för 2005 och 2006 från AFA Försäkring AB på sammanlagt 12,2 mnkr. Finansieringen har belastats med kostnader för den extra medlemsavgift på 2,8 mnkr till Sydskånska gymnasieförbundet som kommunfullmäktige fastslog i december Bolagen och förbundens resultat mnkr Resultat efter finansiella poster AB Sjöbohem +10,3 +10,1 +9,4 Sjöbo Energi AB +0,5 - - Sjöbo Elnät AB +11,0 +8,1 +6,1 Sjöbo Koncern AB +0,0 +0,0 - Sydskånska Gymnasieförbundet -1,7-0,3 +2,5 SÖRF 8 +1,9 +4,6-1,2 Sammantaget redovisar bolagen och förbunden +18,4 mnkr i resultat efter finansiella poster. Det är endast SÖRF som redovisar underskott. AB Sjöbohems resultat är i princip oförändrat i förhållande till 2012 och 2,5 mnkr bättre än budget. Den positiva resultatutvecklingen förklaras av ökade intäkter tillsammans med att kostnader för räntor och personal varit lägre än förväntat. Sjöbo Elnät AB redovisar ett sämre resultat för 2013 än för Resultatet är dessutom 0,5 mkr sämre än budget. Avvikelsen förklaras av högre kostnader för avbrottsersättningar och omklassificering från investering till underhåll i samband med ombyggnation av en fastighet. Lägre kostnader för räntor bidrar positivt till resultatet. Sjöbo koncern AB har varit vilande tills det såldes under hösten. Efter år med negativa resultat redovisar Sydskånska gymnasieförbundet +2,5 mnkr Resultatet är något bättre än det budgeterade resultatet på +1,1 mnkr. Resultatet förklaras bland annat av återbetalning från AFA Försäkringar, lägre kostnader för pensioner, överskott inom rektorsområdena, en positiv förändring av semesterlöneskulden och minskade lokalkostnader. Samtidigt har kostnaderna ökat då en större andel av eleverna från 8 SÖRF Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund 20

21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE medlemskommunerna valt skolgång i annan kommun eller friskola. Detta har ställt krav på anpassning av personalen som dock inte genomförts i den omfattning som planerats. Elimineras resultatet för engångsintäkter erhålls ett mindre underliggande underskott, dock betydligt lägre än tidigare. Antalet elever i gymnasieskolan minskar kraftigt och utvecklingen kommer att fortsätta fram till och med 2015, vilket har påverkat gymnasieförbundet. Ett ökande utbud av friskolor och det fria söket har bidragit till underskottet, då antalet elever i dessa verksamheter blivit fler. 60 % av medlemskommunernas gymnasieelever går i Sydskånska Gymnasieförbundets skolor 2013 jämfört med 62 % 2012 och 67 % Av gymnasieeleverna från Sjöbo var det 48 % som valde att gå i förbundets skolor. I enlighet med balanskravet ska underskott återställas inom en treårsperiod återstod 9,2 mnkr att återställa av det underskott som uppstod Då beslut om synnerliga skäl fattats kommer det underskottet inte att återställas. Kommunfullmäktige i Sjöbo och Ystad har ställt sig positiva till att erlägga en extra medlemsavgift för 2013 i avsikt att återställa den kvarstående delen av 2009 års underskott. Årets resultat innebär att förbundet uppfyller balanskravet och återställer 2011 och 2012 års underskott som uppgick till 1,7 mnkr respektive 0,3 mnkr. För första gången sedan Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund bildades finns inte Skurup med som förbundsmedlem. För 2013 innebär detta fyra kommunmedlemmar med ny förbundsordning och nya ekonomiska förutsättningar. För förbundet har det inneburit en minskad verksamhet och en reducerad medlemsavgift. Förbundet redovisar ett underskott med 1,5 mnkr. Sänkningen av diskonetringsräntan för pensionsskulden medför att skulden ökat med 1,1 mnkr inklusive löneskatt. Kostnadsökningen motverkas av återbetalning från AFA med 1,0 mnkr. I övrigt kan avvikelsen främst hänföras till sotningsverksamheten, där problematik kring juridik, kommunikation och sotningsexpertis har medfört kostnader utöver budget. Förbundet gör bedömningen att endast 0,1 mnkr av underskottet behöver återställas till följd av balanskravet, då en förändring av diskonteringsräntan, bedöms som synnerliga skäl. 21

22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI Sjöbo kommun redovisar ett bra resultat! För Sjöbo kommuns del har året inneburit ett överskott med 26,9 miljoner kronor och 41,4 miljoner för den sammanställda redovisningen. I analysen av ekonomin används fyra olika aspekter för att på så sätt få en till stor del heltäckande analys: det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden och kontrollen över den finansiella utvecklingen. Finansiell analys för den samlade verksamheten I den sammanställda redovisningen sammanförs kommunen, dess bolag och förbund på ett sätt som kan likställas med koncernredovisning. Den sammanställda redovisningen omfattar de juridiska personer där kommunen har ett inflytande om minst 20 %. Med denna definition omfattas år 2013 totalt 2 bolag och 2 kommunalförbund. Sjöbo Koncern AB har sålts under året. Resultat och kapacitet Omsättningen i kommunens bolag och förbund är i stort sett samma som föregående år. Det som förändrats mest är kommunens inlösen av pensionsåtagandet som ökar omsättningen med 280,4 mnkr. Resultatjämförelse Totala intäkter 1 076, , ,0 Totala kostnader , , ,6 Årets resultat 32,8 44,6 41,4 För kommunens samlade verksamhet redovisas för ,4 mnkr i resultat, en försämring i förhållande till 2012 då resultatet uppgick till 44,6 mnkr. Trots att kommunen förbättrade sitt resultat med 9,2 mnkr försämrades koncernresultatet. År 2012 påverkades koncernresultatet positivt av försäljningen av Sjöbo Energi AB (+10,1mnkr). Kommunen budgeterade ett resultat om 13,5 mnkr för 2013: Utfallet blev 29,7 mnkr. En väsentlig orsak till den positiva avvikelsen är återbetalning av försäkringspremier för 2005 och 2006 från AFA Försäkring AB på 12,2 mnkr. De kommunala bolagen bidrar till det positiva resultatet. AB Sjöbohems resultat för 2013 blev +9,4 mnkr medan utfallet för Sjöbo Elnät AB blev +6,1 mnkr. I övrigt försämrades SÖRF 9 sitt resultat med 5,8 mnkr jämfört med 2012 eftersom ett stort överskott på +4,6 mnkr vänts till ett underskott på -1,2 mnkr. Förändringen av RIPS 10 -räntan vid beräkning av pensionsavsättning har belastat räddningstjänstförbundets resultat med 1,1 mnkr. För Sydskånska gymnasieförbundet blev resultat +2,5 mnkr, en förbättring med 2,8 mnkr. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter har ökat väsentligt jämfört med 2012 trots försäljningen av Sjöbo Energi AB. Det är kommunens val att lösa in pensionsåtagande som ökat de redovisade intäkterna med 280,4 mnkr. Kommunkoncernens intäkter exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 252,5 mnkr jämfört med 2012 då intäkterna var 294,1 mnkr. En stor del av minskningen (- 44,3 mnkr) beror på att Sjöbo Energi AB såldes under Delar av minskningen kan hänföras till intäkter för lokaler och arrenden (-7,2 mnkr) där ett förbättrat redovisningssätt står för den största delen av minskningen. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader ökade med drygt 264 mnkr jämfört med 2011 trots att bland annat försäljningen av Sjöbo Energi minskat 9 Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund 10 Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld. 22

23 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE kostnad för elektricitet och liknande med drygt 36 mnkr. Det är utbetalningen till KPA vid inlösen av pensionsåtagande inklusive löneskatt som står för den största ökningen (+280,4 mnkr). I övrigt är det framför allt kostnader för ersättningar till friskolor och interkommunal ersättning som ökat (+9,4 mnkr). Avskrivningar Avskrivningarna har ökat med 3,2 mnkr jämfört med Det beror främst på att Sjöbohems avskrivningar har ökat med 1,9 mnkr. Den största delen i ökningen av bolagets avskrivningar har redovisningstekniska orsaker. Kommunens avskrivningar har ökat med 1,1 mnkr. Investeringsnivån överstiger avskrivningarna vilket medför att de materiella anläggningstillgångarna ökar. Finansnetto Finansnettot är negativt och försämrades med -3,8 mnkr till -14,7 mnkr. En stor anledning till det försämrade finansnettot är att inlösen av pensionsåtagandet medfört att 229,4 mnkr betalades till KPA för att minska framtida pensionskostnader. Den minskande likviditeten resulterade i lägre finansiella intäkter för kommunen. Förändringen av RIPS-räntan under året har belastat kommunens finansiella kostnader med ca 0,9 mnkr och SÖRF med ca 1,1 mnkr. Årets investeringar Årets investeringar för fastigheter och anläggningar uppgår till 96,5 mnkr jämfört med 66,2 mnkr för Större investeringar är Sjöbohems inköp av Björkbacken 1 av Region Skåne för 14,8 mnkr samt flera ombyggnader av kommunens lokaler. Sjöbohem har även gjort en om- och nybyggnation av boende till ensamkommande flyktingungdomar. Till det kommer kommunens investeringar i bland annat trafikledsplan (Idrottsgatan), i överföringsledning Blentarp-Sövde-Sjöbo och utbyggnad av Sjöbo avloppsreningsverk. Årets investeringar i maskiner och inventarier uppgår till 12,7 mnkr jämfört med 10,2 mnkr för Merparten avser kommunen och större investeringar är datorer till eleverna i skolan och uppdatering av kommunens IT-miljö. Risk och kontroll Soliditet Soliditeten uppgick till 25 % och är därmed i nivå med året innan. Koncernens tillgångar har ökat med ca 154 mnkr varav drygt 41 mnkr finansierats med egna medel. Skuldsättning Den samlade långfristiga skuldsättningen för kommunkoncernen uppgick till 831,6 mnkr, en ökning med 410 mnkr jämfört med föregående år. Avvecklingen av internbanken har inneburit att de externa lånen ökat. Istället för att låna från kommunen har de kommunala bolagen lånat av externa banker och kreditinstitut. Avvecklingen ökade kommunens likvida medel som gjort att kommunen kunnat lösa in pensionsåtagandet (229,4 mnkr) och även kortsiktigt placera 150 mnkr. AB Sjöbohem har amorterat 1,1 mnkr. Risker Finansieringsmodellen för Sydskånska gymnasieförbundet förändras Det bör minska riskerna för förbundet eftersom kommunerna tar över kostnaderna och därmed riskerna för ersättning till andra kommuner och till enskilda gymnasier. Dock kvarstår risken att förbundet måste anpassa verksamheten utifrån hur eleverna söker. Ökad konkurrens mellan gymnasieskolorna innebär en utmaning för förbundet fram till 2015 när det avvecklas. AB Sjöbohem kommer framöver att behöva konsolidera verksamheten och öka soliditeten. Bolaget arbetar också med den nya simhallen, sitt största projekt någonsin. Skurups utträde ur SÖRF har inneburit att förbundets verksamhet minskat i omfattning. Sjöbo kommuns andel av förbundet har ökat från 20 % till drygt 23 %. Räddningstjänstförbundet har tagit över sotningsverksamheten och därmed också det 23

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN ÅRSREDOVISNING 2014 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo och dess omvärld 3 Hushållning och kvalitet 8 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnder, förbund och

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Innehåll INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETERNA KOMMUNENS BOLAG FINANSIELLA RAPPORTER. 2 område INLEDNING

Innehåll INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETERNA KOMMUNENS BOLAG FINANSIELLA RAPPORTER. 2 område INLEDNING ÅRSREDOVISNING 2012 INLEDNING Innehåll INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen... 8 Hushållning och kvalitet... 15 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN ÅRSREDOVISNING 2012 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 11 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnder, förbund och bolag

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren Tjänsteutlåtande 1 (5) Delårsbokslut och prognos 2-2018 Ärende Kommunledningskontoret har upprättat förslag till delårsbokslut för första halvåret samt helårsprognos för 2018. Resultatet efter första halvåret

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Delårsrapport 1 2013 januari - april Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 11 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, förbund och bolag 18 Ekonomi 22 Personalresursen

Läs mer

Delårsrapport 2 2013

Delårsrapport 2 2013 Delårsrapport 2 2013 januari - augusti Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, bolag och förbund 17 Ekonomi 21 Personalresursen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Ekonomisk rapport april 2019

Ekonomisk rapport april 2019 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1

Läs mer

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN OCH BOLAGEN

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN OCH BOLAGEN ÅRSREDOVISNING 2014 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo och dess omvärld 6 Hushållning och kvalitet 11 Kommunstyrelsens uppsikt 18 Ekonomi 21 Personalresursen

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Introduktion ny mandatperiod

Introduktion ny mandatperiod Introduktion ny mandatperiod Kommunens ekonomi 9 januari 2019 Uppdrag Ekonomi Ekonomistyrning, kontroll Löpande redovisning, t.ex. leverantörsreskontra, kundreskontra, kassafunktion Upprättar månads- delårsrapporter

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2018

Granskning av delårsrapport 2018 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Carl-Magnus Stenehav Certifierad kommunal revisor Marcus Madar Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Delårsrapport 2 2011. januari - augusti

Delårsrapport 2 2011. januari - augusti Delårsrapport 2 2011 januari - augusti INLEDNING Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN 4 Utvecklingen i världen 4 Kommunernas utveckling 5 Befolkning 5 Bostäder 6 Arbete 6 Årets viktigaste

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet

Läs mer

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad SIDAN 1 Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad Sammanfattning Samtliga tre inriktningsmål har uppfyllts under året Av kommunfullmäktiges 14 verksamhetsmål har 11 uppfyllts helt,

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Annie Wang Revisionskonsult 11 oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2.

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per Oktober 2014

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per Oktober 2014 Lunds kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 Oktober 2014 Magnus Helmfrid Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av delårsrapport. Håkan Olsson Certifierad kommunal revisor Samuel Meytap. Vänersborgs kommun. oktober 2oi7.

Revisionsrapport. Granskning av delårsrapport. Håkan Olsson Certifierad kommunal revisor Samuel Meytap. Vänersborgs kommun. oktober 2oi7. Revisionsrapport Håkan Olsson Certifierad kommunal revisor Samuel Meytap oktober 2oi7 Granskning av delårsrapport 2017 Pwc nnehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning i 2 nledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31 Revisionsrapport 2018-03-23 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Mora kommun Hans Stark Hans Gåsste. Certifierade kommunala revisorer

Revisionsrapport. Delårsrapport Mora kommun Hans Stark Hans Gåsste. Certifierade kommunala revisorer Revisionsrapport 2010-09-15 Hans Stark Hans Gåsste Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar

Läs mer

Delårsrapport 2 2012

Delårsrapport 2 2012 Delårsrapport 2 2012 januari - augusti Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, förbund och bolag 16 Ekonomi 22 Personalresursen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 KS/2015:287 Granskningsrapport Anders Rabb Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Sofia Nylund Ebba Lind Fredrik Jehrén Simon Löwenthal Granskning av delårsrapport 2016 Solna Stad Granskning

Läs mer

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 217 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: Övriga avgifter och ersättningar Finansiella intäkter,1% 78,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-06-30 Krokoms kommun 2007-09-12 Hans Stark *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning och åtgärdsförslag...1 Inledning...2 Inledning och regelverk...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Dennis Hedberg Hanna Franck-Larsson Micaela Hedin Granskning av delårsrapport 2014 Bollnäs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Tjänsteskrivelse 1 (7) Kommunledningsförvaltningen Birgitta Hammar 2017-10-04 Dnr KS 2017-821 Kommunstyrelsen Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Förslag till

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

bokslutskommuniké 2013

bokslutskommuniké 2013 Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Värnamo kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun

Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Carl- Gustaf Folkeson Certifierad kommunal revisor Bengt-Åke Hägg Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och

Läs mer

Granskning av delårsrapport Nynäshamns kommun

Granskning av delårsrapport Nynäshamns kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Richard Vahul Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Simon Löwenthal Revisionskonsult Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Markaryds kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Sjöbo - en plats för tillväxt

Sjöbo - en plats för tillväxt Sjöbo - en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende Vision för Sjöbo kommun 2011-2020 Sjöbo - en plats för tillväxt. Innehåll Livskvalitet...5 Kunskap...6 Företagande och arbete...9 Infrastruktur...11

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 000 tkr. Uppföljningen per den 31 oktober prognostiserar ett helårsresultat på +47 900 tkr. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Maria Schönbeck Revisionskonsult 19 oktober 2017 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2016 Sollefteå kommun Anneth Nyqvist PerÅke Brunström Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering

Läs mer

Ystads kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning Daniel Lantz Auktoriserad revisor

Ystads kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning Daniel Lantz Auktoriserad revisor Ystads kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2016 Daniel Lantz Auktoriserad revisor Övergripande analys Ystad kommuns totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 50,1 33,6

Läs mer

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning Dina pengar Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning 2015 Kommunstyrelsens ordförande Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har lett kommunen under 2015. Årets resultat landar på ett litet

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Maria Schönbeck Alexander Arbman Jörn Wahlroth Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer