De tackades för 25 år på UMAS

Transkript

1 N R 7 D E C E M B E R 2005 TIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR PÅ UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS De tackades för 25 år på UMAS 205 medarbetare och fick ta emot minnesgåva för sina 25 yrkesverksamma år på UMAS i slutet av november. Som vanligt var smycken den gåva som de allra flesta hade valt. Övriga gåvor var cyklar, glas och så förstås den klassiska klockan. Läs om festen där deltagarna också fick hjälpa till med underhållningen och spela saxofon. Sidorna 8-9. Nationellt pris för kortade köer Kliniken för kärlsjukdomar Malmö-Lund har lyckats så väl i sitt arbete med att korta köerna att man som en av sex kliniker i landet fått Sveriges Kommuners och Landstings pris för förbättrad tillgänglighet. Sidan 2 och 16. Kirurgiskt nytänkande minskar lidande och vårdtid Smått revolutionerande förändringar har projektet Optimal Kirurgisk Återhämtning åstadkommit på Kirurgiska klinikens kolorekaltalsektion. Projektet går ut på att snabbare få patienter på benen efter en planerad tarmoperation. Vinsterna är minskat lidande för patienterna och avsevärt kortare vårdtider. Sidan 6. Filmterapi hjälper patienter med personlighetsstörningar Neuropsykolog Ursula S. Henningsson har fått Region Skånes Kultur i vården-pris för sitt unika arbete med MediCinema en fördjupning av filmterapi. Metoden är hennes egen och med hjälp av särskilt utvalda filmscener använder hon filmkonsten som ett sätt att nå patienter med personlighetsstörningar. Sidan 10.

2 TIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR PÅ UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS utgiven av Universitetssjukhuset MAS Informationsavdelningen ingång Malmö Telefon: Telefax: e-post: möte på nätet redaktör och ansvarig utgivare Ingela Davidsson, redaktion Hans-Göran Boklund, Birgit Johansson, grafisk design Metaform Stortorget 29, Malmö Telefon: Telefax: Internet: foto graf Jimmy Wahlstedt, Medicinsk Informationsteknik, Björn Henriksson AB (om inget annat anges) prepress tryck Skånska Dagbladet upplaga ex Att öka tillgängligheten och kvaliteten är viktiga mål för oss i sjukvården I skrivande stund har jag fått den glädjande nyheten att Kliniken för kärlsjukdomar Malmö Lund, tillsammans med fem andra verksamheter i landet, belönats med Sveriges Kommuner och Landstings nationella utmärkelse för bättre tillgänglighet till vården. Kliniken får kronor för sitt långsiktiga och uthålliga arbete med ett utmanande mål för tillgänglighet, byggt på systematisk metodik och en kombination av små och stora förbättringar. Det har gett goda resultat för både patienter och vårdgivare. Det är ett fantastiskt arbete som lagts ner och som säkerligen kan inspirera andra. Läs mer på sidan 16. Regionfullmäktige har i sin budget för 2006 med plan för tydligt prioriterat det fortsatta genomförandet av Skånsk Livskraft vård och hälsa, såväl strukturförändringar (t ex koncentration och profilering av verksamheter) som utveckling av vårdens inre processer. Viktiga mål är att öka tillgängligheten och kvaliteten i vården. Det fortsatta genomförandet av Skånsk Livskraft vård och hälsa förutsätter att närsjukvården och psykiatrin prioriteras. Inom ramen för Skånsk Livskraft vård och hälsa pågår inom UMAS ett arbete med uppbyggnad av ett antal högspecialiserade kompetenscentra (HKC). Före sommaren fick UMAS i uppdrag att etablera och leda Region Skånes högspecialiserade kompetenscentra inom vuxenendokrinologi och handkirurgi. Under hösten har UMAS fått ytterligare HKC-uppdrag inom blödnings- och koagulationssjukdomar för vuxna och barn, kärlsjukdomar samt barnendokrinologi. Motsvarande uppdrag har getts till USiL inom ett antal andra verksamhetsområden. Utvecklingen av den högspecialiserade vården är en viktig angelägenhet för hela södra sjukvårdsregionen. Universitetssjukhusen i Malmö och Lund har ett gemensamt uppdrag att se till att Region Skåne nationellt och internationellt kan hävda sig inom den högspecialiserade vården. Det är därför viktigt att den långsiktiga utvecklingen sker utifrån ett samlat perspektiv och där högspecialiserade kompetenscentra etableras i samverkan mellan sjukhusen och med engagemang även från övriga landsting i södra sjukvårdsregionen. Efter årsskiftet startar UMAS verksamhet med läkarbemannad akutbil. Det prehospitala akutteamet är en viktig del av akutsjukvården och kan med hög kompetens tidigt inleda diagnostik och behandling. Akutteamet är stationerat vid akutintaget för att rycka ut och bistå ambulanspersonalen. Övrig tid arbetar teamet på akuten. Jag ser mycket fram emot att få denna verksamhet på plats. Hösten har varit intensiv och händelserik på många sätt. Vi har kunnat glädjas åt att UMAS vårdplatssituation varit bättre än tidigare höstar. Det finns säkert en rad förklaringar till detta. En förklaring kan vara att det stora arbete som lagts ner på att se över vårdplatsstrukturen burit frukt även om en del bekymmer kvarstår. Inte mindre än åtta kliniker och flera hundra medarbetare har varit berörda av de omdisponeringar som skett av vårdplatserna den s k vårdplatsoptimeringen i syfte att skapa fler akuta vårdplatser samt tillgodose de olika klinikernas behov. Detta har varit mitt första år på UMAS och jag vill passa på att tacka alla för fina insatser under God Jul och Gott Nytt År! ANN- SOFI BENNHEDEN SJUKHUSCHEF papper Tidningen MÖTE är tryckt på 65 g miljövänligt papper nästa nummer kommer ut den 23 februari omslaget Anne-Sofie Persson och Birgitta Kroon spelar upp. Tf försörjningschef Thomas Håkansson har förordnats som tf försörjningschef under tiden 1 november 2005 till siste oktober Lennart Nielsen har under samma tid förordnats som strateg i sjukhusledningen och ska arbeta med förvaltningsövergripande försörjnings- och logistikfrågor. Bra svarsfrekvens på medarbetarenkät 76 procent svarade på UMAS medarbetarenkät som delades ut i mitten av november. För att få ett bra underlag för framtida förändrings- och förbättringsarbete bör svarsfrekvensen ligga på ungefär den nivån. Resultaten bearbetas nu av Springlife som utarbetat enkäten. Under januari räknar man med att kunna presentera resultaten.

3 innehåll nummer 7 december 2005 sid 4 Infektionssjukdomar då och nu på 125-års jubileum Unikt telefonisystem ökar tillgängligheten Jättebra. Jag är alltid nåbar. Carina Karud, sektionsledare inom endovaskulärt centrum på Röntgendiagnostiska avdelningen i Diagnostisk Centrum, är full av lovord för sin bärbara telefon, så kallad DECT telefon som hon testat sedan DC stod klart i februari sid 5 sid 8-9 Närsjukvårdsavdelningen Framgång för patienterna sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 sid 11 sid 16 Bilden av vårt inre på årets Forskningens Dag Fest för 25-åringar som fick gåva sid 14 sid 6 Hon använder film som redskap i behandlingen Undersköterskor presenterade uppsats om information Boknytt om empati Blandade möten Lös Mötes julkryss Tillgänglighetsarbete på Kärlkliniken prisat Kortad vårdtid för tarmopererade på UMAS Hon tycker också det är lättare att hitta läkare i dag än det var tidigare när de var beroende av stationära telefoner och mobilsökare/snabbtelefoner. Det är även lättare att få tag i annan personal och remittenterna hittar personalen på DC mycket snabbare än tidigare. - Telefonen fungerar i hela huset och har sökfunktion, säger hon. Val kommer snart När Siemens nu tagit över telefonin inom hela Region Skåne sker ett utbyte av alla medarbetares telefoner. På UMAS kommer skiftet att ske hösten 2006, men redan strax efter nyår blir det aktuellt att välja vilken sorts telefon som var och en ska ha. Genom Skånsk Livskraft - vård och hälsa kommer en del sjukvårdspersonal att arbeta mer än på en arbetsplats. Genom den nya sortens DECT-telefoner kommer de att vara nåbara via samma telefon även om de tjänstgör på olika sjukhus. Ett regiongemensamt DECT-system på alla sjukhus och inom större förvaltningar är kostnadseffektivt. Bland annat för att det minskar användningen av mobiltelefoner. Kontaktpersonerna Det är de lokala arbetsställenas kontaktpersoner för telefoni som hjälper verksamheterna att välja de telefoner som är bäst. Det finns både fasta telefoner, DECT-telefoner och mobiltelefoner att välja mellan. Inom varje grupp finns det möjlighet att välja tillägg av tjänster och olika tekniska hjälpmedel. Frågor och önskemål ställs till dessa kontaktpersoner. DC:s DECT-telefoner är av ett annat märke än de som införs av Siemens. Carina Karud är positiv till ett Skånegemensamt DECT-system. - Det låter bra. Jag vet att medarbetarna uppskattar att de kan nå mig var jag än befinner mig. Telefoniupphandlingen i Region Skåne är unik bland landsting och regioner i Sverige. Carina Karud är mycket nöjd med sin DECT-telefon. möte nr 7, 2005, december 3

4 125 år med Infektionskliniken speglar historien och samhället M ånga ville fira Infektionsklinikens 125 år och i Jubileumsaulan på ingång 59 satt åhörarna längs väggar och i trappor för att lyssna på klinikens historia, nutida verksamhet och framtida. I nuvarande lokaler har kliniken funnits sedan 1908 men nu projekteras för nya lokaler i samband med ombyggnaden av akutmottagningen, berättade verksamhetschef Torsten Holmdahl som inledde firandet. Ett av jubileets höjdpunkter var naturligtvis besöket av Henny Jeppsson som fyra månader gammal drabbades av smittkoppor och vårdades på epedemisjukhuset som Infektionskliniken hette på den tiden. Idag är Henny Jeppsson 73 år. - Jag blev räddad till livet. Jag ger tillbaka lite genom att berätta min historia. Det är viktigt att vi inte glömmer hur det var förr. Henny Jeppssons pappa hade smittan med sig från ett besök i Ryssland. Dödligheten i sjukdomen var hög. När det blev känt i Malmö att smittan fanns utbröt nästan panik och över personer vaccinerades. Förre klinikchefen Stig Cronberg berättade om farsoter som drabbat Malmö, bl a spanska sjukan och polio. Läkaren Inga Odenholt berättade om antibiotikan en framgångssaga med problem. Arbete i andra länder Torsten Holmdahl poängterade att medarbetare som vill arbeta i andra länder uppmuntras och tre läkare från kliniken som arbetat eller arbetar för Läkare utan gränser i Guinea Bissau och Somalia, Per Björkman, Fredrik Månsson och Per Gustafsson, berättade om de stora problem som sjukdomar som bl a HIV/AIDS och malaria utgör och den skriande bristen på medicin i utvecklingsländerna. Medan de s k bromsmedicinerna idag radikalt minskat dödligheten i AIDS i västvärlden, innebär diagnosen fortfarande en dödsdom i u-länderna. Ett annat problem är ointresset för de AIDSsjuka barnen. - De är negligerade. Ingen bryr sig om att utveckla och anpassa medicinerna till dem, sa Per Gustafsson. Läkaren Marianne Alanko och kuratorn Magnus Andersson berättade om en verksamhet inom Infektionskliniken som fått stor uppmärksamhet, det unika sprutbytesprogrammet. Programmet kom till i och med AIDS-chocken på 80-talet för att förbättra hälsan hos sprutnarkomaner och förhindra spridningen av HIV. - Satsningen gjordes tack vare stort civilkurage hos ett antal personer på Infektionskliniken, sa Magnus Andersson. Idag är det fem år sedan upptäckten av någon nysmittad med HIV bland sprutnarkomaner. Fågelinfluensa - Det finns inget som tyder på att vi kommer att få ett mindre antal infektionssjukdomar i framtiden, sa Torsten Holmdahl och gav exemplen SARS, tuberkulos och problemen med resistens. Faktorer som spelar in är samspelet mellan människa och djur och en ökad globalisering. Just nu är förekomsten av fågelinfluensan högaktuell. Anders Widell, överläkare på Klinisk mikrobiologi, beskrev influensautbrotten under de senaste hundra åren. På jubileet presenterades också intensivvården av svåra brännskador, bland de främsta i landet, och andningsvården som ansvarar för patienter med respiratorvård i hemmet. Jubileumsaulan var fylld till sista plats av alla medarbetare och övriga besökare som ville fira Infektionsklinikens 125 år. Psykiatrins dag succé D en stora spännvidden inom den psykiatriska verksamheten framkom i den mängd ämnen och föreläsningar som de totalt uppemot 600 åhörarna kunde ta del av under Psykiatrins Dag den 21 november i Jubileumsaulan. Inget tyder på att vi får färre infektionssjukdomar i framtiden, verksamhetschef Torsten Holmdahl och lämnade ordet till överläkare Anders Widell, Klinisk mikrobiologi som talade om influensaepidemier och den nu aktuella fågelinfluensan. Områdeschefen Herman Holm var mycket glad över att upplägget hade lockat så många. - Vi försökte täcka ett så stort område som möjligt för att göra dagen intressant för allmänheten, berättade han. I den avslutande paneldebatten deltog företrädare för klinikerna, och anhöriga, personer som varit eller är patienter och nyfikna på ämnet. Diskussionen hölls i en god stämning och handlade om behandling med psykoterapi kontra medicin. Flertalet anslöt sig till uppfattningen att det går att kombinera dessa två. Rättspsykiatriska klinken, ofta en av de mindre synliga verksamheterna vid sjukhuset, Kurator Magnus Andersson och läkaren Marianne Alanko berättade om det unika sprutbytesprogrammet vid Infektionskliniken. Det där fem år sedan en missbrukare smittats av HIV. berättade i sin föreläsning om den anhörigutbildning man startat. Inom rättspsyk vårdar man de psykiskt sjuka som blivit dömda till sluten psykiatrisk vård. Målet med anhörigutbildningen är att ge familjen runt den sjuke nya kunskaper, en gemensam syn baserad på fakta, och ge stöd. Deltagarnas utvärdering av anhörigutbildningen var väldigt positiv. Föreläsaren Carina Runqvist uppmanade andra verksamheter att kontakta Rättspsykiatriska kliniken om de är intresserade av att starta liknande anhörigutbildningar. 4 möte nr 7, 2005, december Några av föreläsarna på Psykiatrins Dag var Annika Håkansson, enhetschef/sjuksköterska, Annelie Granquist, enhetschef/sjuksköterska, Bengt Persson, psykolog, Carin Rundquist, Herman Holm, områdeschef, Krystyna Zolkowska, överläkare och Pernilla Sjölin, sjuksköterska.

5 möte nr 7, 2005, december 5 NOTISBLOCKET 84-åriga Carla fick snabb och trygg vård på nya närsjukvårdsavdelningen 8 Sjuksköterskan Pia Bondesson från Västra Innerstaden, hemvårdsinspektör Ann Andersson och Caroline Englund, sjuksköterska på närsjukvårdsavdelningen (fr v.) arbetar tillsammans för att 84-åriga Carla Berntsson ska få en bra vård. 4-åriga Carla Berntsson från Västra Innerstaden blev dålig och trillade hemma. Efter bedömning av primärvårdsläkaren som kontaktade överläkaren på UMAS närsjukvårdsavdelning kunde hon bli inlagd direkt. - Det gick så fort att komma hit. Det var väldigt skönt, säger hon. Avdelning 2 inom Medicinska kliniken drivs under ett år som närsjukvårdsavdelning för patienter från Västra Innerstaden i projektform under namnet NISSE, som står för Närsjukvård i Samverkan ger Starka Effekter. Närsjukvårdsavdelningen har från den 4 oktober när verksamheten startade fram till den 30 november tagit emot 54 patienter från stadsdelen, 25 av dem har blivit direktinlagda under dagtid utan att passera akutintaget. Erfarenheterna så här långt är mycket positiva från alla de tre intressenterna Västra Innerstaden, primärvården och UMAS. Innan närsjukvårdsavdelningen öppnade hade representanter från alla tre huvudmännen noggrant förberett det hela och lagt upp rutiner. Ur arbetsgrupperna växte nätverk fram som träffas vid behov. - För att patienterna ska kunna komma direkt utan att passera akuten, krävs att det inte är några frågetecken kring deras tillstånd eller att de har behov av vård inom andra specialiteter, säger överläkare Lars Stavenow, projektledare för NISSE. Samråd I en säng på UMAS närsjukvårdsavdelning ligger 84-åriga Carla Berntsson. Hon kom till avdelningen sedan hon blivit dålig och trillat hemma. Hon har besvär med hjärtat och magen och en del andra krämpor. Hon känner sig lite svag men är annars hoppfull om att snart vara på benen igen. Hemma klarar hon sig ganska bra med den hjälp hon får med städning och matlagning. När hon trillat samrådde hennes distriktsköterska med primärvårdsläkaren som i sin tur kontaktade överläkaren på närsjukvårdsavdelningen. Gemensamt gjordes bedömningen att Carla var en s k NISSE-patient, vilket innebär att hon kunde läggas in direkt på avdelningen utan att först komma till akutintaget. Primärvårdsläkaren och överläkaren på avdelningen fick snabbt kontakt med varandra tack vare den speciella NISSE-telefonen. Den bär avdelningssekreterarna Ingrid Holmgren och Monika Ericsson med sig och de ser till att omgående förmedla kontakt mellan läkarna. Som en bieffekt har konsultationerna över lag blivit smidigare och kontakterna fler mellan läkarna på de båda vårdcentralerna i V Innerstaden Lundbergsgatan och Fågelbacken och avdelningens läkare. - Det var så skönt att få komma hit. Jag behövde inte vänta alls, säger Carla Berntsson. Carla är på bättringsvägen men skulle hon bli dålig igen, är chanserna stora att hon kan komma till samma avdelning direkt. Även om jag inte kommer ihåg alla namn på personalen, känner jag igen ansiktena och det känns tryggt när man är dålig, säger hon. Lär känna varandra På avdelningen bereddes plats åt Carla och hon togs emot av bland andra sjuksköterskan Caroline Englund. Hon och kollegerna har sedan en daglig kontakt med Västra Innerstadens hemvårdsinspektör och sjuksköterska. De båda tillbringar mycket tid på avdelningen och har också fått en egen arbetsplats där. En fast tid för samordnad vårdplanering har satts till kl Vi har en bra dialog och har lärt känna varandra. Det fungerar mycket smidigt, säger Caroline. Tidigare hade avdelningen kontakter med tio stadsdelar och 17 vårdcentraler vilket gjorde det svårare för alla inblandade att få kontakt och att lära känna varandra. Idag arbetar man mot en stadsdel och två vårdcentraler. - Vi är uppdaterade på hur det är med våra patienter, uppstår problem reder vi ut dem snabbare. Vårdplaneringen kan påbörjas tidigare, säger hemvårdsinspektör Ann Andersson. Inom projektet ska också individuella vårdoch omsorgsplaner testas för de kroniskt sjuka patienter som kan försämras akut. Utvärderingen av NISSE-projektet ska göras om ett år och den kommer att vara viktig för den fortsatta utvecklingen av närsjukvården och inrättandet av fler närsjukvårdsavdelningar i framtiden. - Vi kan konstatera att så här långt är alla mycket nöjda, patienter och anhöriga och våra samarbetspartners primärvården och V Innerstaden, säger Lars Stavenow. Ätstörningsmottagning har öppnat Mottagningsverksamheten för patienter med ätstörningar har startat och bedrivs i samarbete mellan Allmänpsykiatriska kliniken och Barnoch ungdomspsykiatriska kliniken och har flyttat till Ystadgatan 22, plan 1. Hjälpmedelscentralen flyttar från UMAS Malmö stads hjälpmedelscentral flyttar från UMAS södra sjukhusområde och ingång 132/134 till större lokaler på Regnvattengatan1. Samtidigt ändras namnet till Malmö stads hjälpmedelscentrum. 1,4 miljoner till cancerforskning på UMAS Cancerfonden delar under 2006 ut cirka 40 miljoner av totalt 600, till forskning i Region Skåne. Professor Joakim Dillner vid Klinisk mikrobiologi på UMAS, får 1,4 miljoner kronor för forskningen kring humant papillomvirus som bl a kan ge upphov till livmoderhalscancer. Målsättningen är att kunna utrota viruset och hittills har vacciner som testats visat positiva resultat. Cancerfonden delar nästa år ut pengar till 425 forskningsprojekt i landet. Läkemedel och prioritering Den 31 januari ordnar Nämnden för Sydvästra Skånes sjukvårdsdistrikt för femte gången ett seminarium om prioriteringar i vården. Hur kan ökande läkemedelskostnader, patienternas krav och den snabba medicinska och tekniska utvecklingen balanseras? Hur stor del av vårdkostnaderna får läkemedlen ta? Vad menas med kostnadseffektivitet i sammanhanget och vilka läkemedel ska samhället betala? Bl a de här frågorna tas upp på seminariet som framför allt vänder sig till läkare, sjuksköterskor och andra yrkesgrupper i vården men också brukare, verksamhetschefer, fackliga företrädare, politiker och andra intresserade av svåra prioriteringsfrågor i vården. Arrangemanget, som hålls i Jubileumsaulan på UMAS kl , görs tillsammans med Prioriterings- Centrum i Linköping där en av föreläsarna kommer ifrån, föreståndaren Per Carlsson. Övriga föreläsare är bl a Arne Melander, chef för Nepi, Anders Blanck, vice VD LIF och Ann-Christine Tauberman, generaldirektör för Läkemedelsförmånsnämnden. IVA tog tredje platsen i IT-tävling IVA på UMAS har ännu en gång gått till final i tidningen Dagens Medicins stora tävling Sjukvårdens bästa IT-stöd. Deras bidrag TILDA presenterades i samband med Läkarstämman och där korades också vinnarna av de totalt 46 bidragen från hela landet som tävlade i tre klasser. I klass A, Små innovativa IT-stöd, konkurrerade TILDA med 29 andra bidrag och kom på en hedrande tredje plats. IT-juryns motivering: Ett användarvänligt och innovativt IT-stöd för effektiv kompetensutveckling. Genom att sprida en gemensam standard på utbildningen, kvalitetssäkras vården. TILDA står för Tool for Interactive Learning and Daily Assistance. Med det datorbaserade verktyget lär sig sjukvårdspersonal att använda medicintekniska produkter när de själva har tid. Vinnare i klassen blev Västerbottens läns landsting med Monitore som hjälper läkare att med bland annat videokommunikation hålla kontakt med personal och patienter på sjukhem.

6 Biverkningar och vårdtid minskar när tarmopererade vårdas på nytt och enhetligt sätt maj inleddes arbetet med I projektet Optimal Kirurgisk Återhämtning, O K Å, som går ut på att snabbare få patienter på benen och återhämta sig efter en planerad tarmoperation. Från den 1 oktober behandlas patienterna efter de nya, enhetliga rutinerna. Vinsterna är stora; minskat lidande, mindre biverkningar och avsevärt kortare vårdtider, från 9-12 dagar till 3-5 dagar. - Vi ville förbättra behandlingen och samlade in ny kunskap som finns på området som bl a kallas Fast Track Surgery. Tankarna har funnits hos oss länge och när vi väl satte igång förändringsarbetet gick det snabbt. Det här kommer verkligen patienterna till godo, de mår otroligt mycket bättre, säger projektledarna överläkare Max Nyström och specialistläkare Christina Stene på Kirurgiska klinikens kolorekaltalsektion. Det nya synsättet och rutinerna har bl a utvecklats på Hvidovre sjukhus i Danmark och av professor Henrik Kehlet som är föregångare på området. Bl a Ersta sjukhus har infört de nya rutinerna och har i en studie som presenterades i februari i år, visat att patienterna mår mycket bättre och får färre biverkningar som lunginfektioner, urinvägsinfektioner och, eftersom de fortare kommer i rörelse, färre blodproppar. Påfrestningen på kroppen blir över huvudtaget mindre. Vårdtiden som normalt ligger mellan 9-12 dagar, går ner till 3-5 dagar. Många försök För några år sedan gjordes en kartläggning av vården av patienter som genomgår planerad tarmoperation i fem europeiska länder, bl a i Skandinavien. Det visade sig att vården skiljer sig mycket åt, inte bara mellan och inom länder utan också inom kliniker. - Många, även vi, har försökt åstadkomma förbättringar i behandlingen genom att förändra enskilda delar; t ex informera patienten bättre, ge dem att äta tidigare, intensifiera den fysiska träningen eller att ge en bra smärtlindring. Ingen har lyckats förutom de som har förändrat alla delarna och verkligen fått med sig alla inblandade, även patienter och närstående, i det nya synsättet. Det är det som är det svåra men också framgångsfaktorn. Alla tjänar på att patientgruppen får samma behandling. Det blir mindre förvirring och mindre extra arbete. Många har arbetat inom projektet Optimal Kirurgisk Återhämtning. Tillsammans har man lyckats införa nya rutiner som minskar lidande och förkortar vårdtiden. Från vänster, Karin Svensson, sjuksköterska, Max Nyström, läkare, Åke Mellström, läkare, Christina Stene, läkare, Kerstin Olsson, läkarsekreterare, Linda Forsberg, sjukgymnast, Sanna Hulthén, sjuksköterska. FAKTA» Uppstår komplikationer eller man av någon anledning avviker från rutinerna, måste skälen dokumenteras, säger Nyström och Stene. I maj samlade de båda projektledarna representanter för läkare och narkosläkare, smärtsjuksköterskor, sjuksköterskorna och andra medarbetare på uppvakningsavdelning, vårdavdelning och mottagning för att förankra projektet O K Å. Ska det bli resultat måste man ta ett helhetsgrepp och alla inblandade måste ha en gemensam syn och målsättning, det är en grundförutsättning, säger Max Nyström. OKÅ Både den medicinska och kirurgiska behandlingen har förändrats. Detaljerade vårdplaner som alla medarbetare på mottagning och avdelning följer, har utarbetats. En viktig hörnsten i O K Å är att försöka minska kroppens stressreaktion vid det kirurgiska ingreppet genom att ge epiduralbedövning. Narkosen anpassas och går snabbare ur kroppen, smärtan blir mindre intensiv och användningen av t ex morfinpreparat för smärtlindring kan undvikas. Då mår patienten bättre, mår inte lika illa, kan äta och röra på sig snabbare I Fast Track Surgery kombineras olika tekniker i behandlingen av patienter som genomgår planerad kirurgi. I metoden ingår ryggbedövning eller lokalbedövning, minimalt operativt ingrepp, optimal smärtlindring, tidig mobilisering efter ingreppet, tidigt intag av föda och utbildning av patienterna. Kombineras alla faktorerna minskar kroppens och organens negativa reaktion på operationen och rehabiliteringsperioden kan förkortas avsevärt. och, inte minst, tarmen står inte stilla. Patienterna har kvar ryggbedövningen i två dagar efter ingreppet och får sedan en annan typ av smärtlindring som inte stoppar upp tarmfunktionen. Därmed kan de också börja äta redan fyra timmar efter operationen. Innan ingreppet har patienterna dessutom kolhydratladdats för att klara av påfrestningen bättre. En annan viktig hörnsten i konceptet är att patienterna får utbildning för att de ska bli aktivare och ta större ansvar för sin rehabilitering. De ska bl a fylla i protokoll om hur mycket de rör sig och äter. Förändrad vård På uppvakningsavdelningen får man ta emot patienterna på ett annat sätt än tidigare. Redan operationsdagen ska patienterna sitta uppe och dagen efter ska de vara uppe åtta timmar. Även gamla sköra patienter mår bättre av att snabbare komma ur sängen, börja äta och få igång tarmen som då läker bättre. Just när det gäller patientkategorin äldre blir paradigmskiftet tydligast och utbildningen av patienter och närstående så viktig. Redan vid mottagningsbesöket planeras datum för hemgång. Är andra vårdgivare, som t ex kommunen, inblandade kan man tidigt vårdplanera och undvika att patienten ligger kvar färdigbehandlad på avdelningen. - Vi är på väg att utveckla en modell här i Malmö som fungerar mycket bra. Annars är det här ett område där det har hängt upp sig på andra håll där man infört de nya rutinerna, säger Christina Stene. Utvecklingsmöjligheter Representanter för de olika avdelningarna och yrkesgrupperna som ingick i projektgruppen ledde i sin tur undergrupper, utbildade sina kolleger och tog fram skriftliga rutiner. Dokumentationen finns både på klinikens intranät och i pappersform i pärm. Ansvaret för uppdateringen är noggrant reglerad och sköts av en läkarsekreterare. Projektgruppen arbetade så effektivt att man höll utsatt deadline den 1 oktober och sedan dess behandlas och vårdas patienterna efter de nya rutinerna. Grundprinciperna i O K Å, patientutbildningen, operations- och sövningsmetoder och mobiliseringen av patienten kan appliceras även på annan planerad kirurgi. I framtiden kanske också på vissa patienter som opereras akut, menar Max Nyström och Christina Stene. - O K Å är ett pilotprojekt där vi kan dra nytta av erfarenheterna och skapa en avdelning på UMAS som kan fungera som modell, säger Max Nyström. 6 möte nr 7, 2005, december

7 FORSKNING Den medicinska bilden på Forskningens dag R öntgentekniken kan i dag skilja mellan råa ägg, halvkokta ägg och kokta ägg. Professor Olle Ekberg, Röntgendiagnostiska avdelningen vid UMAS, beskrev bland annat på detta sätt hur enormt röntgentekniken utvecklats under de senaste åren. Årets Forskningens Dag handlade om den medicinska bilden och ordnades i Malmö och Lund i november. Professor Freddy Ståhlberg från Universitetssjukhuset i Lund berättade att en magnetkamera egentligen består av en magnet, en radio och en dator. Han visade bilder från de första exemplaren som tagits fram i Lund för drygt 20 år sedan. Han visade också exempel på bilder tagna med den första kameran, bilder som de 300 i auditoriet inte förstod hur forskarna hade lyckats tolka. Datordiagnos Professor Lars Edenbrandt, Radiofysikavdelningen vid UMAS frågade om datorn kan ställa diagnos och svarade själv genom sitt föredrag ett ja på den frågan. En dator kan tränas att bli till stor hjälp att hålla hundratals bilder av en diagnos i minnet och bli ett stöd vid bedömningen av patientens sjukdom. Professor Elisabet Agardh vid Ögonkliniken på UMAS berättade att näthinnan hos diabetiker är tjockare än näthinnan hos icke-diabetiker. Fotograferad i magen Läkare Erwin Toth vid UMAS berättade om den sväljbara kameran som fotograferar tunntarmarna inifrån. Kameran är inte större än en chokladpralin. Den är till stor hjälp att ställa diagnoser för patienter man tidigare haft svårt att diagnostisera. Metoden har tidigare presenterats i tidningen Möte. Prisade Läkare Olle Melander fick pris som UMAS mest framgångsrike forskare för år Han fick priset, utdelat av professor Tommy Andersson, för sin forskning om sambandet mellan saltintag, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar. Priset delas ut av UMAS och Medicinska Fakulteten gemensamt. Sjukhusfysiker Sven Bäck och doktorand Anna Karlsson använder bilden som hjälp att ytterligare förbättra strålning av tumörer. De visade en intressant poster vid årets forskningens dag. Läkaren Pavel Sledkevicius använder bilder som hjälp vid bedömning av tumörer. Professor Elisabet Agardh undersöker näthinnan hos en patient. I pausen mellan de olika föreläsningarna kunde besökarna se en intressant posterutställning, bland annat en om tredimensionella ultraljudsundersökningar som läkaren Pavel Sledkevicius med flera gjort. Den belönades som en av tre bästa i postertävlingen. Vill du veta mer Till årets Forskningens dag finns en särskild tidskrift utgiven. Den heter Den medicinska bilden och kan beställas från UMAS informationsenhet. Forskningens dag är ett gemensamt arrangemang mellan UMAS, USil, Medicinska Fakulteten, FoU-enheten vid Region Skåne och Fernströmsstiftelsen. I Lund kombineras Forskningens dag med utdelandet av Fernströmspriserna för framgångsrik nordisk medicinsk forskning. möte nr 7, 2005, december 7

8 HLR instruktörer höll regionmöte på UMAS I HLR-instruktören René Hilario visar hemsidan på intranätet för Anna Gisselsson och Jessica Oppenberg. början av november var det UMAS tur att vara värd för det årliga regionmötet för Hjärt- lungräddning (HLR) organisatörer. Mötet inleddes med att Utbildningssektionen för Hjärt- lungräddning på UMAS visade sina lokaler och sina arbetsinstrument som databasen där alla HLR-instruktörer som utbildats på UMAS registreras och deras utbildningar av avdelningspersonalen registreras. Dessutom visades databasen för hjärtstopp samt verksamhetens hemsida med ett dockbokningsprogram där instruktörerna själva bokar dockor för utbildning via intranätet. Sammankallande till mötet var Cecilia Jacobsson som är Regionsansvarig instruktör i hjärtlungräddning och arbetar i Vårdpersonal inom Cardiologis arbetsgrupp för HLR. Till mötet kom HLR organisatörer från flera sjukhus såsom Ystad, Varberg, Simrishamn, Kristianstad, Helsingborg, Trelleborg och Ängelholm. Syftet med den årliga regionträffen är att utbyta erfarenheter om organisationen av HLR på respektive sjukhus och dela med sig av tips och nyheter. Det sker en stor spridning i Sverige när det gäller utbildning i HLR med defibrillering. Idag krävs den utbildningen och syftet är att fler personalkategorier ska kunna defibrillera en person snabbt vi ett hjärtstopp med en halvautomatisk defibrillator. På UMAS håller man på att utbilda i D-HLR och placera ut defibrillatorer på hela sjukhuset och det beräknas att vara klart år Liselott Rehn, sjuksköterska på IVA, berättade om UMAS hjärtstoppsmål och om hur man registrerar hjärtstoppen i en databas, hur verksamheten återkopplas till avdelningarna och hur statistiken används. En av punkterna på programmet var det nationella hjärtstoppsregistret som arbetats fram från bl a Cardiologföreningen. Flera sjukhus har börjat använda det och målet är att få fram statistik som baseras på samma fakta över hela landet. Detta för att kunna utvärdera sjukhusens insatser vid hjärtstopp för framtida förbättringar och vetenskap. Förmiddagen avslutades med ett besök på Simulatorcentrum där den avancerade dockan Simon förevisades. På eftermiddagen inbjöds alla organisatörer att vara med på den årliga Instruktörseftermiddagen på Jubileumsaulan. Programmet var centrerat till prehospital vård, där Christer Karlsson från Kamber berättade om ambulansorganisationen. Tomas Nyman från SOS, ambulans talade om hur LUKAS förändrat utbildning och behandling vid HLR. Lola Johannesson från UMAS telecentral berättade om hur man ska agera vid larm. Cecilia Holm var inbjuden att berätta om Simulatorcentrum och framtida satsningar. 205 medarbetare belönade för många års fint arbete 205 medarbetare vid UMAS hedrades vid årets utdelning av minnesgåvor på Hotel Hilton i fest salen Svansjön. De har arbetat på sjukhuset eller inom Region Skåne sedan Det året som Bengt Baron i simning och Ingemar Stenmark i utförsåkning tog guldmedaljer i OS, inledde sjukhuschef Ann-Sofi Bennheden. «Dante de Petris hjälpte till med underhållningen. Tangotanten fick assistans 8 möte nr 7, 2005, december

9 Under det året jagades också okända ubåtar eller minkar i Stockholms skärgård. Sjukhuschefen nämnde också att Malmö sedan 1980 ökat med invånare. Därefter delade Ann-Sofi Bennheden ut minnesgåvorna. 61 deltagare hade valt klocka, 88 smycken, 36 cykel och 20 jubilarer glas eller porslin. De hedrades Läkaren Håkan Brorsson på Plastikkirurgiska kliniken var bland dem som valt ett ur. Marie Omnell-Persson på Kliniken för njurmedicin och transplantation valde ett par örhängen. Yngst bland dem som hedrades var Anette Kristensson. Hon började på sjukhuset 1961 och arbetar i dag som kanslist vid Ortopediska klinikens mottagning. Bland de belönade fanns också ett par, Ingela och Marek Wroblewski. Ingela Wroblewski arbetar som sjuksköterska på Hudkliniken, Marek Wroblewski är verksamhetschef vid Medicinska kliniken. Tangotanten Underhållningen svarade Tangotanten Bodil Bendixon för och hon underhöll flera gånger under kvällen. Under ett framträdande fick hon hjälp att sjunga smäktande kärlekssånger av Dante de Petris som är radiofysikterapeut. I avslutningen deltog nästan alla jubilarerna. Inte mindre än 96 personer fick spela på saxofoner i plast. Ett inslag som man deltog i med stor inlevelse. Ett roande tacktal från jubilarerna hölls av Marek Wroblewski. Roligt tack Ansvariga för arrangemanget var Eva Lindsjö, Ann-Louise Hell, Linda Elofsson, och Inge Bengtsson. Fotografer från Medicinsk Informationsteknik Björn Henriksson AB såg till att alla fick ett foto som minne av högtidligheten. Namnen på samtliga hedrade finns på UMAS intranät. Anne-Sofie Persson, Endoskopienheten Medicinska kliniken, hjälper till med underhållningen» Margareta Cederlöv, Anestesikliniken, Dimitar Stojanov på Instrumentverkstaden och Katarina Rametsteiner från Anestesikliniken tillhörde de hedrade. Från Ögonkliniken kom Gunilla Lundskog, Kristina Nilsson, Elisabeth Pranter och Lisbeth Bergqvist Birgitta Kroon var en av de 205 jubilarerna. Jörgen Westbom visade» stor glädje över att hedras efter 25 år. Birgitta Elenmo på Ortopediska kliniken valde en klocka. Paret Marek och Ingela Wroblewski hedrades. Marek höll även jubilarernas tacktal. möte nr 7, 2005, december 9

10 Film tar patienterna snabbare igenom det terapeutiska arbetet P å väggen i Ursula S. Henningssons arbetsrum sitter ett lila vykort med texten Things are getting worse. Please send chocolate. Ett uttalande som säger precis allt! Henningsson, neuropsykolog på Allmänpsykiatriska klinikens öppenvårdsmottagning i gamla strumpfabriken i Malmö, fick nyligen Region Skånes Kultur i Vårdenstipendium på kronor för sitt arbete med MediCinema en fördjupning av filmterapi. Metoden är hennes egen och med hjälp av särskilt utvalda filmscener använder hon filmkonsten som ett sätt att nå patienter med personlighetsstörningar. Vissa kvinnor reagerar väldigt negativt på perfektionen i en balscen med Audrey Hepburn, och patienter med övervikt förvånas över att den tjocka mamman i Gilbert Grape behåller sin värdighet, trots sitt utseende. Effektiv metod I min ålder har jag inte kunskapen att närma mig ungdomar med hjälp av hip hop eller grafitti, men film fungerar. Jag har utarbetat MediCinema ganska nyligen, metoden är mycket tid- och kostnadseffektiv, filmsekvenserna fungerar som katalysatorer och patienterna kommer snabbare igenom det terapeutiska arbetet, berättar Ursula S. Henningsson som arbetar på öppenvårdsmottagningen sedan 2003, tidigare arbetade hon på Rättspsykiatriska avdelningen i Helsingborg. Just nu har hon två terapigrupper med olika inriktningar av personlighetsstörningar, t ex osjälvständighet, narcissism och depression. Den gemensamma nämnaren är anpassningsstörningar. Terapigrupperna är uppdelade åldersvis, respektive 30-40, och träffas två timmar varje vecka. Att prata om Jack Nicholsons rollfigur i Livet på den ljusa sidan, den framgångsrike författaren som tvångsmässigt tvättar sina händer är mycket enklare än att prata om sig själv. Jag börjar alltid med filmen på en väldigt konkret nivå, och går långsamt vidare till en abstraktionsnivå. Vilka strategier använder karaktärerna, hur skulle du lösa det här problemet, vad är det vi ser? När vi började var alla deltagarna som isolerade öar. Nu efter ett år SMS:ar de, skriver brev, och har i vissa fall fått jobb. De behöver gruppens feedback och dynamik, det är inte jag som normaliserar dem. Digitala samhället Ursula S. Henningsson talar mycket om det digitala samhället, om att de ökade behoven av psykologisk hjälp beror på att vi lever i ett avhumaniserat samhälle. I gruppterapin brukar hon ta upp en tumstock och demonstrera vårt digitala samhälles ålder två cm av människans historia, med 198 cm kvar. Människor har alltid haft sagor, nu har vi filmer, även actionhjältar som Bruce Willis mognar i en film, genom att lösa problem för att nå sitt mål. Jag har arbetat med flyktingpsykiatri tidigare och när jag visade Kusturica-filmer för bosniska tjejer höll de på att skratta ihjäl sig. För att få dem att förstå hur detta land fungerar började jag använda filmer som visar det svenska vardagslivet, t ex Kopps och Änglagård hur stora utvecklingsmöjligheter det finns och vilka situationer man kan hamna Ursula S. Henningsson är neuropsykolog på öppenvårdsmottagningen i gamla strumpfabriken och hon har belönats med Region Skånes Kultur i Vården-stipendium på kronor för sitt arbete med MediCinema en fördjupning av filmterapi. i oberoende att man är svensk eller bosnisk. Från Ungern Vägen till arbetet som neuropsykolog har varit slingrande krokig, och Henningssons egen bakgrund skulle kunna platsa på film. Hon är född i Ungern där hon studerade psykologi. När hon arbetat som psykolog ett tag insåg hon att människors problem snarare låg på ett samhälleligt plan än på ett privat och började i stället arbeta som journalist, som ett sätt att förändra. I många år var hon chef för kulturredaktionen på ungerska radion i Budapest och belönades flera gånger med stora journalistpris. Jag skrev tre samhällskritiska böcker som fick lagstiftningen att ändras, men till sist blev situationen ohållbar. Jag fick fyra dagar på mig att lämna landet, och valde att flytta till Sverige eftersom jag har journalistvänner här och hade intervjuat Olof Palme flera gånger. Arton månader senare föll östregimen. Att arbeta som journalist i ett främmande land kändes svåröverstigligt och hon använde de första åren i Sverige till att skapa en ny identitet. hon läste vidare till psykolog med psykodynamisk inriktning vid Lunds Universitet. Sista tangon Efter några år i Skåne mötte hon sin nuvarande man, Bertil Henningsson, med rötterna i Älmhult. Hon flyttade till Småland, öppnade egen praktik och började samtidigt läsa filmvetenskap vid Växjö Universitet. Inriktningen mot Medi-Cinema/ filmterapi har vuxit fram efter hand. Jag fick idén till Medi Cinema när jag observerade kurskamraterna vid mitt allra första filmgrupparbete. Vi tittade på Sista tangon i Paris, med Marlon Brando och Maria Scherer, och de unga killarna de hatade den verkligen. Den är min generations kultfilm och inte deras! Under grupparbetets gång blev jag väldigt uppiggad eftersom mina kursares reaktioner inte hörde till filmens handling. Då insåg jag att jag hade hittat något värdefullt. Just nu har jag många erbjudande från olika håll som vill att jag ska lära ut min metod, till exempel på behandlingshem och i kriminalvården. Helst skulle jag vilja bygga upp en verksamhet tillsammans med kollegor. Detta är kanske det sista stora projektet i mitt yrkesliv och jag funderar över hur jag ska utveckla det. Som invandrare måste man skapa ett nytt liv. Ett av Ursula S. Henningssons mål har varit att samla spännande människor kring sig och hon brukar ha lördagar när hon har öppet hus som en gammaldags salong visar en film och pratar om den efteråt. Hit letar sig även kollegorna. Man hinner inte engagera sig så mycket i varandras arbete i vardagen, eller belasta de andra, stämningen är glad i matsalen men alla har fullt upp med sitt och är väldigt trängda, behoven tycks bara öka, avslutar Ursula S. Henningsson. CAROLINE ALESMARK 10 möte nr 7, 2005, december

11 Undersköterskor presenterade C-uppsats i omvårdnad J aana Anheden och Charlotta Johansson, undersköterska på Anestesikliniken, respektive barnsköterska på Barn- och ungdomscentrum, deltog i inspirationsseminariet för undersköterskor, skötare och barnsköterskor i Jubileumsaulan den 24 november. De båda presenterade sin 10 poängs uppsats i omvårdnad vid Malmö högskola som behandlar information till föräldrar vars barn ska opereras. Eva Adamsson från Utbildningsservice som arrangerade seminariet, berättade att man för att fördjupa kunskapen inom kärnområdet omvårdnad för undersköterskor, skötare och barnsköterskor, anordnat uppdragsutbildningar upp till 20- poängs nivån, bl a med hjälp av medel från Region Skåne. - Kurserna har varit fulla, konstaterade Eva Adamsson. Jaana Anheden och Charlotta Johansson har efter de kurserna gått vidare och är nu den första undersköterska och barnsköterska som examinerats på 60-poängsnivån i omvårdnad vid Malmö högskola. På seminariet presenterade de sin C-uppsats och hur man går till väga för att skriva en uppsats på den nivån och det de kommit fram till i arbetet med den. Både barn och föräldrar har lagstadgad rättighet till information om vård och behandling. Att involvera dem har också visat sig öka barnets välbefinnande i samband med operationer och behandlingar. Naturligtvis med hänsyn taget till barnets mognad och kunskapsnivå. Att stötta och uppmuntra är viktigt i omvårdnadsarbetet. Jaana Anheden och Charlotta Johansson har i sin uppsats tittat på vad det är man vill ha information om. Det är t ex läkemedel, själva ingreppet, biverkningar, smärtstillning, hur barnet ska sövas. Skriftlig information kan aldrig ersätta den muntliga men vara ett komplement, konstaterar de. Det finns ett stort behov av information på andra språk eftersom cirka 50 procent av barnen som behandlas vid UMAS har invandrarbakgrund och språksvårigheter är vanliga, berättade de. Olika förhållningssätt Två sätt att hantera oron för föräldrarna inför ett ingrepp utkristalliserar sig. Antingen har man väldigt många frågor eller vill man ingenting veta. - Det är viktigt att inte propsa på att ge information till de som inte vill ha den. Men hänsyn måste tas till om barnet vill ha den, sa Charlotta Johansson. Janna Anheden och Charlotta Johansson har tagit del av undersökningar med motsägelsefulla resultat. Man har t ex visat att barn till föräldrar som förhåller sig lugna klarar behandlingen bättre. Samtidigt har man visat att pappor generellt är lugnare än mammor men att mammorna trots det lyckas trösta barnet bättre På frågan hur deras studier påverkat dem i deras arbete, svarade de att de reflekterar mer över sitt arbete. De delar också språk med sjuksköterskor och läkare på ett sätt de inte gjort tidigare och känner större delaktighet. - Dessutom, ju mer man lär sig, ju mer inser man hur lite man vet och vill veta mer, sa Jaana Anheden. Synen på livet En annan föreläsning under dagen var Carina Siljehavs och Mona Jönssons. De arbetar på Hospice inom Onkologiska kliniken. Det är det största hospice i landet med sina 29 vårdplatser. Dit kommer patienter för att få vård i livets slutskede, från 18 år och äldre. Medelvårdtiden är12 dagar. De vanligaste diagnoserna är cancersjukdomar, ALS, hjärt-kärlsjukdm, KOL och emfysem. - Målet med vårt arbete är att ge bästa möjliga livskvalitet för patienter och anhöriga i livets slutskede. Det innebär att vi har en helhetssyn på patienten, sa Carina Siljehav. De båda visade ett vackert bildspel som gav en inblick i Hospice verksamhet. En fråga till föredragshållarna var efteråt hur de orkar och hur deras egen syn på döden påverkats av deras arbete. De framhöll hur viktigt det är med kollegers stöd och tillgång till en professionell extern handledare. - Det är framför allt synen på livet som förändras i vårt arbete, sa de. Övriga föredrag på inspirationsseminariet som inleddes av områdeschef Sylvia Resch, var: Lotta Jönsson och Lis-Mari Nilsson på Hudkliniken som berättade om ljusterapi och Pia Johansson och Linda Rosén från Kardiologiska kliniken som talade om Att hjälpa andra människor det är det bästa. Personalutvecklingskonsulten Lars Lindahl gav en längre föreläsning Från samarbete till samspel. EMPATI Att förstå andra människors känslor Ulla Holm, Natur och Kultur Ulla Holm är fil dr, leg psykolog och leg psykoterapeut. Empati betyder att förstå hur en annan människa har det och att vägledas av den förståelsen i bemötandet och val av behandling... även korta möten, om de verkligen blir möten, kan ge patienten kraft att gå vidare. Jag vill inte bagatellisera verkan av det hårdnande ekonomiska klimatet i vården, men peka på att skadeverkningarna för patienten blir mindre om han eller hon blir sedd bemött med empati. I boken Empati som första gången kom ut 1987 (reviderad 2001) beskriver Ulla Holm begreppet empati genom en lång rad exempel från vårdområdet och relationen läkare / patient, hjälpare / hjälptagare. Det är en intressant bok och Ulla Holm refererar till många undersökningar och vetenskapliga studier. En fråga som ofta återkommer i boken, och som hon betonar, är att man samtidigt kan vara empatisk och professionell i en vårdrelation. BLINK Malcolm Gladwell BOKNYTT Lästips från PatientForum UMAS, ingång 59, MFC, telefon Patientforum.umas@skane.se Det är väl känt att bemötandet av patienterna i vården är av stor vikt. I de olika vårdutbildningarna läggs alltmer tid på bemötandefrågor, att möta patienten förutsättningslöst och utan fördomar, samtalskonst och kommunikation. Gladwell är vetenskapsjournalist och har länge intresserat sig för vad som händer i mötet mellan människor. Han skriver om snapdecisions, om hur vi väldigt snabbt går ned i våra omedvetna erfarenheter och får en känsla av vad ett möte eller en situation innebär. I boken beskrivs studier som gjorts gällande vilka bakomliggande faktorer som är avgörande om en patient är nöjd eller missnöjd med vården. Ofta handlar det inte om vad som sagts till patienten utan hur det sagts, och hur vårdgivaren interagerat med patienten. Patienten upplever missnöje med vården om vårdgivaren talat till patienten med ett uppifrånperspektiv, alltså talat till patienten och inte med patienten. Får patienten vara delaktig och upplever att vårdpersonalen hyser respekt och empati, är risken mycket mindre att man blir missnöjd med vården. Boken är på engelska och ännu inte översatt till svenska, men är lättläst och roande om mellanmänskliga möten i allmänhet, men kapitlet om bemötande borde kunna ingå i de flesta vårdutbildningar. möte nr 7, 2005, december 11

12 BLANDADE MÖTEN Unga informeras inför gymnasieval» C irka elever i årskurs 9 besökte den årliga Gymnasiemässan på Europaporten för att få information inför sitt val till gymnasieskolan. Flera företag och organisationer ställde ut under den fyra dagar långa mässan. I år representerades UMAS av medarbetare från Akutkliniken och från Rekryteringsservice. De elever som ville fick genomgå en mindre hälsokontroll och mäta blodtryck, sockernivå, blodvärde och syreupptagningsförmåga. Sjuksköterskan Gunter Felgenav och undersköterskorna Birgitta Ingerheim och Daniel Carrasco från Akutkliniken lockade många ungdomar till montern och kunde berätta om ett arbete i sjukvården och UMAS. «Bättre arbetsmiljö på hematologen E n efterlängtad renovering och ombyggnad stod klar på hematologen avd 6 under hösten och invigdes den 28 oktober av verksamhetschef Marek Wroblewski. - Äntligen har vi ett fint beredningsrum med stora arbetsytor för sjuksköterskorna som förbereder våra patienters intravenösa behandling, säger avdelningschef Maarit Nieminen. Avdelningen har också fått ett efterlängtat samtalsrum som bl a läkare och kuratorer använder flitigt. Sjuksköterskorna Petra Ylimäki och Jeanette Berggren har nu bättre arbetsmiljö när de förbereder intravenösa behandlingar. Foto: Rune Ohlsson, Med. Informationsteknik, B H AB. 12 möte nr 7, 2005, december

13 möte nr 7, 2005, december 13

14 Lös Mötes julkryss gna lite ledig tid åt att lösa Mötes julkryss och vinn fina Ä priser! Första pris är en kokbok om skånsk mat och kultur, andrapriset ett reseväckarur och tredje pris ett paraply. Lösningen skickas som vanligt till Informationsavdelning, ing 24, Malmö, senast den 31 januari. Lycka till! NAMN ADRESS POSTADRESS ARBETSPLATS VIST SÅDANT KORT LIGGER TJUTER VID FARA ÄR VÄL SNILLEN VILLE GÖRA GULD SJUK- DOM RÖR TILL INJEK- KNEP KUNDE EN JOHANNA SITTER MITT EMOT ÄR ÄKTA I ETT PAR GER SAMMAN- HÅLL- NING STORT ÖPPET KÄRL ÖKNING TILL SLUT KAN LEDA TILL KONTAKT TILL- STRÖM- NING AV FOLK DJUR FÖR SAMEN ÄR HAR EN SOM TAR PRIS SKRIVS SOM PROV NÄRA FÖRE- STÅENDE SÄTTS UN- DER ARMEN SPORT MAN PASSERAR KNALL- VÄDER DEN ÄR VASS Enheten är tekniskt sett mycket avancerad och en av operationssalarna övervakas av fem kameror och har ett röststyrt operationsbord. Vilket ord kan användas för högteknologi och avancerad modern design? ÄR VATTNET KALLT I BLEV PERSIEN GÖR MAN RÄTT I STOR ÖDLA UTVÄX- TER FÅGEL INGEN RÖTA ALLS TRANS- POR- TERAS VAROR PÅ SPEL- FRIST FLICK- NAMN I STIL MED LÅN VIRKE OCH GRUPP UNGAR OKOKT ORD MED ÅRTAL RINNER DET BLOD POJK- NAMN SLÅR LÄTT PÅ DÖR- FÖR- BINDEL- SE- LEDNING BLIR EN SOM FÅR GULT KORT TECKEN I STEN PÅ BYTER IBLAND DEL AV SKÅDE- SPEL KROS- SAD SOM PUSSAR DRYCK VARNAN- DE LJUD SÄGA R SOM I SKÅNE LEDER BÖN GÅR FÖRSLAG SOM ACCEPTE- RAS SKÄM- TAR DEL AV DIKT ÄND- PLATS ETT SORTS SMÄLL SKA HÅLLA ORDNING TYP SPEL MED GOT- LÄNDSK AN- KNYTNING Kristina Sjöberg Jacobson och Anders Rehn på bilden jobbar på den helt nyrenoverade operationsenheten på ingång 75. Under vilken förkortning känner vi denna mycket moderna avdelning? VIMSADE RUNT HÅR IHOP BÅT MAN FÅR RO I JUST FÅR EN SOM FÅR AVSLAG EN SIDA I SLANT- SING- FÖRSTÅ MAMMA 14 möte nr 7, 2005, december

15 Gratis utkörning till UMAS (minst 2 beställningar, sista beställning 21.45) PASTASALLAD FRÅN 33 KR. VITLÖKSBRÖD 15 KR Pizza & Gyros servering avhämtning = Marathon gyrosspecialisten Södra Förstadsgatan 117 tel: Öppettider mån-fre lör-sön Nyhet! Alla pizzor kan även fås med fettsnål ost 10% för 5 kr extra eller med glutenfri deg för 10 kr extra Vi har även glutenfri pizza, Panpizzor och familjepizza möte nr 7, 2005, december 15

16 B Marknadstidning Sekreterare inspirerades ver 500 läkarsekreterare, Ö kanslister och assistenter från Region Skåne kom till Europaporten i Malmö den 1 december för att få inspiration att utvecklas som framtidens sekreterare. Moderator under dagen var anestesiläkaren Per Brunkwall. Kärlkoordinator Marie Nilsson och Marie Ekdahl gratuleras till framgången av sjukhuschef Ann- Sofi Bennheden och regiondirektör Mats Welff. Kärlkliniken bäst i södra Sverige D et gäller att vara uthållig, säger Marie Nilsson, kärlkoordinator i det team som kortat ner köerna vid Kliniken för kärlsjukdomar Malmö-Lund. Kliniken har lyckats så väl att den har fått Sveriges Kommuners och Landstings pris för att man framgångsrikt förbättrat tillgängligheten. 66 kliniker var nominerade till utmärkelsen, sex prisades, en i varje sjukvårdsregion. Motiveringen till att Kliniken för kärlsjukdomar Malmö-Lund fick priset var Ett långsiktigt och uthålligt arbete med ett utmanande tillgänglighetsmål, byggt på systematisk metodik och en kombination av små och stora förbättringar, med goda resultat för både patienter och vårdgivare. Små förändringar - Vi har genomfört många och små förändringar som tillsammans förbättrat situationen på kliniken, säger Marie Nilsson. Genombrottet kom genom att vi tog vara på den kunskap som fanns på kliniken. Målet vid starten för projektet Bättre flyt i vården 2001 var att få ner väntetiderna från mer än sex månader till högst tre månader. Det lyckades kliniken med. Fel remisser En orsak till köerna var felaktiga remisser. En viktig del i arbetet var därför att utbilda remittenterna bland annat genom ett informationsbrev. Hemsidan utnyttjas för möjligheten att ställa frågor till klinikens läkare i tveksamma fall. Där finns också information om hur en bra remiss ska se ut. Konsultsökaren är ett annat hjälpmedel, möjligheten att via sökare få direkt personligt råd om en patient av specialisten som söks via sökare. Enhetlig bedömning Tre läkare som bedömer remisserna ger större enhetlighet. Sjuksköterskor som tar över återbesök ger tid för läkarna att syssla med annat. Priset kliniken får från Sveriges Kommuner och Landsting är på kronor. Teamet bakom det lyckade prisbelönade projektet är: kärlkoordinator Marie Nilsson, överläkare Thomas Mätzsch, sjuksköterskan Marie Ekdahl och Carina Jehlbo. Carina Jehlbo är numera läkarsekreterare på Vellinge vårdcentral och deltar i förbättringsarbetet där, säger Marie Nilsson. Korta köerna Sveriges Kommuner och Landsting drog igång förbättringsarbetet för att stimulera arbetet med att öka tillgängligheten för patienterna. Regiondirektör Mats Welff hyllade insatsen på kliniken på UMAS vid ett besök den 29 november. - Det viktiga när man får en sådan här utmärkelse är att det leder till bättre verksamhet för patienterna, sa han. Sjukhuschef Ann-Sofi Bennheden var stolt över att kliniken fick utmärkelsen och önskade kliniken lycka till i fortsättningen. GullMay Idman, föreläsare och författare från Malmö, började dagen med att berätta om hur man stärker sitt självförtroende genom att våga, ha lust att möta nya utmaningar. Alla i bänkraderna verkade få en kick av hennes sprudlande föreläsning. Den framtida journalhanteringen presenterades, bland annat berättade Beata Andersson om införandet av digital diktering på Endokrinologiska kliniken, UMAS. På eftermiddagen berättade Maj-Britt Thulin från Ögonkliniken på UMAS om hur hon utvecklats och tagit steget från läkarsekreterare till att vara projektledare. Stå-upp-komedi Skådespelaren Kim Anderzon intog scenen i rasande fart i stå-upp-komedin Det fullständigt flexibla fruntimret. Hon drog omkring med en dragväska i ett högt tempo. Den innehöll diverse prylar, allt från dukar till peruker. Kim Anderzon visade på många olika och roliga sätt hur ombytlig och flexibel ett fruntimmer kan vara - från nunna till häftig brud. Många glada skratt hördes i publiken. Arrangörer av Sekreterardagen i Malmö är Nätverksgruppen SOL (Samverkan Och Ledarskap), nio sekreterare och klinikassistenter från UMAS: Rose-Marie Andersson, Infektionskliniken, Birgitta Carlsson, Plastikkirurgiska kliniken, Ingalill Emmertz, Kardiologiska kliniken, Berith Furemar, Kirurgiska kliniken, Anita Larsson, Handkirurgiska kliniken, Ing-Marie Lehner, Ögonklinikn, Isa Andrén, Hudkliniken, Rose-Marie Stiller, Anestesikliniken, Ritha Juhlin, Kliniken för kärlsjukdomar Kim Anderzon Foto: Rune Ohlsson 16 möte nr 7, 2005, december