Bra att veta - en sammanställning om mycket som är bra att veta för en reumatiker. Reumatikerförbundet

Transkript

1 Reumatikerförbundets Bra att veta - en sammanställning om mycket som är bra att veta för en reumatiker Reumatikerförbundet Stöd och ersättningar Rehabilitering Skola - Utbildning Vårdsverige 2008

2 Vårdsverige Sveriges sjukvård är uppdelad i primärvård, länssjukvård och regionsjukvård. Primärvården omfattar cirka vårdcentraler, distriktssköterske- och andra husläkar- och familjeläkarmottagningar runt om i landet. Det finns även privatläkare som har vårdavtal med landstingens verksamhet. Inom primärvården samarbetar olika yrkesgrupper, till exempel läkare, sjuksköterskor, barnsköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och kuratorer. Alla är kanske inte stationerade i samma lokaler, men finns anslutna till vårdcentral eller liknande. Detta kan bero på ortens storlek och hur man valt att administrera sjukvården. Primärvården De flesta vårdbehoven tillgodoses av primärvården. Hit ska man i första hand vända sig. Kan man inte få den vård och behandling som behövs, skriver läkaren remiss till lämplig specialistmottagning. För många av de reuma- tiska sjukdomarna övertar idag primärvården behandlingen efter det att en reu matolog, ortoped eller smärtläkare fastslagit diagnos och behandlingsbehov. Man har på många platser byggt upp reumateam som har kontinuerlig kontakt med primärvårdspersonalen för att uppdatera och vidareutbilda dem. Primärvården arbetar också med förebyggande hälsovård. Ett exempel är de kontroller som blivande mammor får via mödravårdscentralerna. Länssjukvård De fler än 20 länssjukhusen och ett fyrtiotal länsdelssjukhus utgör tillsammans länssjukvården. Länssjukhusen har en kompetens och utrustning som täcker de flesta sjukdomsområden. I dag utförs en stor del av den kirurgiska verksamheten som dagoperationsverksamhet, vilket innebär att många kan gå hem samma dag som operationen genomförts. Reuma Direkt en frågelinje per telefon Har du funderingar kring din sjukdom och dess behandling? Ring till Reuma Direkt Samtalet kostar en markering. Där får du tala med en sjuksköterska på Spenshults Reumatikersjukhus, som i sin tur har hela sjukhusets experter bakom sig. Frågelinjen är öppen måndag och tisdag-fredag

3 Regionsjukvård På de nio regionsjukhus som för närvarande omfattas av regionsjukvården behandlas alla sällsynta och komplicerade sjukdomar och skador. Regionsjukhusen har ett nära samarbete med de medicinska högskolorna kring utbildning och forskning. Universitetssjukhusen Det är universitetssjukhusen som ansvarar för undervisningen i reumatologi inom sitt område. Där bedrivs också en stor del av landets forskning kring de reumatika sjukdomarna. Det finns åtta universitetssjukhus som alla har reumatologavdelningar. Patientavgifterna Patientavgifterna för de olika sjukvårdsinrättningarna skiljer sig mellan landstingen. Flertalet har avgiftsfri behandling för barn- och ungdomar under 19 år. För besök hos primärvården ligger patientavgifterna för övriga mellan 100 och 150 kronor, för akutbesök samt besök hos specialistläkare från 200 till cirka 300 kronor. Det finns dock ett generellt högkostnadsskydd som garanterar en högsta kostnad på 900 kronor räknat från det första besöket och ett år framåt. Vårdgaranti i hela landet Från och med 1 november 2005 gäller nya regler kring vårdgarantin i landet. Den nya vårdgarantin innebär ett utvidgat åtagande för landets landsting. Principen kan beskrivas dagar. Du ska komma i kontakt med din vårdcentral samma dag som behov uppstår. Inom sju dagar ska du få komma till en primärvårdsläkare. Om läkaren bedömer det nödvändigt, ska du inom 90 dagar komma till den specialiserade vården. Om läkaren här bedömer det som nödvändigt, ska du få vård/behandling inom 90 dagar. Kan inte det egna landstinget erbjuda detta, ska de hjälpa patienten att hitta vård/behandling i annat landsting i landet. Kostnaden för detta åvilar hemlandstinget. Se vidare under ditt landstings hemsida, rubrik Vårdgarantier. Vårdköer I takt med de medicinska landvinningarna ökar också möjligheten till behandling av allt fler sjukdomar. Detta kan ge upphov till brist på kunnig sjukvårdspersonal inom enskilda landsting eller generellt över landet. Vårdköerna ser olika ut i landstingen, och beror till viss del på de prioriteringar som gjorts. Vårdsverige Läs mer på Sveriges kommuner och landstings hemsida, 3

4 Vårdsverige 4 Vart vänder jag mig inom vården? Det är inte alltid så lätt att hitta rätt inom sjukvården. När du blir sjuk ska du i första hand söka dig till din vårdcentral för att därifrån kopplas vidare. Ibland pågår dina problem under en längre tid och du plågas av dem men är ändå inte riktigt sjuk, eller du förstår dig inte riktigt på vad som är fel. Ett första steg kan då vara att du ringer Vårdguiden (sjukvårdsupplysningen), eller om du misstänker en reumatisk sjukdom, att du ringer frågelinjen Reuma Direkt, se sidan 2. Reumatologenheten Större sjukhus har reumatologenheter, de största har till ooch med egna kliniker. På mindre sjukhus kan den reumatologiska verksamheten rymmas inom den internmedicinska enheten. För att få komma hit behöver du en remiss från en primärvårdsläkare. Reumatologenheten bedömer sedan inkomna remisser och tar emot dem som man anser att primärvården inte kan klara av själva. Det innebär idag vanligtvis att endast de som har påtagliga inflammationer i en eller flera leder, eller där misstanke om andra reumatiska sjukdomar till exempel reumatiska systemsjukdomar finns, har möjlighet att få komma. Ett alternativ kan vara att du går till en privatpraktiserande reumatolog. Glöm då inte att fråga om han/hon är ansluten till Försäkringskassan - annars kan det bli dyrt. Är du osäker på hur du ska göra ring sjukvårdsupplysningen. Om du är tveksam till din läkares utlåtande kan du begära en så kallad second opinion, det vill säga ett andra utlåtande. Du har rätt till det, men villkoren kan variera från landsting till landsting, se hemsidan eller ring sjukvårdsupplysningen. Oftast går det bra att vända sig till annat landsting och ibland står även landstinget för resan dit. Observera att du måste ha ett beslut från det egna landstinget först. Smärtklinik Personer med olika smärttillstånd från rörelseapparaten ska tas om hand i primärvården. Om du inte får den vård du behöver där kan du i första hand söka annan husläkare eller primärvårdmottagning. Om din smärta ändå blir för svår att hantera kan du begära remiss till en smärtklinik Det finns endast ett fåtal smärtkliniker i landet, och kön dit kan vara lång. Väl där görs en

5 grundlig utredning för att finna den bakomliggande orsaken till din smärta och där kan man också ofta ge en mer mångfacetterad hjälp för din smärta. Teamet Framför allt på större reumaenheter och smärtmottagningar, men ibland också på mindre enheter som vårdcentraler, finns det ett team. Det är ett arbetslag som består av dig själv och specialister som tillsammans kan ge dig den hjälp som just du behöver. Till teamet kan personer som dietist, handkirurg, ortoped och många fler vara knutna. Läkaren med sin kunskap om din sjukdom är teamets ledare. Sjuksköterskan är ofta spindeln i nätet och den som håller ordning på de olika aktörerna i din vårdsituation. Hos sjuksköterskan kan du få mer information om olika mediciner och andra behandlingar än under den korta tid som ditt läkarbesök tar. Kanske har du också glömt att ställa frågor som du behöver få svar på. Ibland kan sjuksköterskan förmedla dina frågor eller hänvisa dig till rätt person inom vården. Ofta är sjuksköterskans omvårdnad din trygghet i en utsatt situation, till exempel om du blir inlagd på sjukhus. Hos sjukgymnasten kan du få hjälp med program för anpassad motion och träning i egen regi, kroppskännedom och olika typer av smärtlindring som TENS (elektrisk stimulering), akupunktur med mera. Du kan också få dina rörelser och leder analyserade och uppmjukade och ibland kan du även få regelrätt massage. Arbetsterapeuten kan hjälpa dig att hantera din vardag i hem- Vårdsverige 5

6 Vårdsverige 6 met, på jobbet och på fritiden. Det kan röra hur du organiserar din tillvaro, det kan gälla hjälpmedel och ibland också smärtlindring. Det är arbetsterapeuten som gör eller skaffar skyddande, avlastande ortoser det vill säga bandage/ledstöd. Hos kuratorn, som i allmänhet är socionom, kan du få möjlighet att tala ut om din sociala situation och relationer till närstående som påverkas vid en långvarig sjukdom. Men kuratorn är också expert på vilka stödfunktioner som samhället kan erbjuda som hemtjänst, färdtjänst, handikappersättning, bilstöd och mycket annat. Ibland finns också en psykolog i teamet som kan ge ett mer långvarigt stöd och terapi. Psykologen kan också hjälpa till med att söka medel från olika fonder. Patientundervisning För en del sjukdomar finns det ibland patientskolor i vårdens och i Reumatikerförbundets regi. Forskning har visat att den som är välinformerad om sin situation och sin sjukdom har lättare att finna strategier för att hantera sitt liv. Reumatikerföreningen Glöm aldrig bort föreningen och andra med samma diagnos som du själv. En lång erfarenhet och även forskning visar hur värdefullt det är att få möjlighet att möta andra i liknande situation. Det är i sig en läkande process. I reumatikerföreningen finns också ofta kunskap om vilka vägar i vården som är bäst där du bor. Kanske kan du själv initiera studiecirklar eller delta. Utgångspunkten kan vara din diagnos eller ett gemensamt intresse att diskutera. Komplementära behandlingar Många personer med reumatisk sjukdom prövar sig fram bland alternativa/komplementära behandlingar, och en hel del hittar också något som lindrar. Många känner sig också lurade framförallt för att det ibland kostar mycket pengar. Varmbassängträning och massage i olika former är omtyckta komplement till den medicinska behandlingen. Det är viktigt att du berättar för din läkare om du provar olika preparat. Inte för att be om lov, utan för att veta hur de läkemedel som doktorn skriver ut reagerar tillsammans med de komplementära preparaten. Kombinationer kan skada dig eller göra att behandlingseffekten uteblir. För att veta vem du går till kan du kontrollera att terapeuterna är auktoriserade hos KAM, Kommittén för Alternativ Medicin. Läs mer på deras hemsida: www. kam.se.

7 Hur kan jag komma till Spenshult? Spenshult är Sveriges enda reumatikersjukhus. Reglerna att få komma dit är lite olika beroende på var du bor i landet. Läkaren skriver då en remiss/ speciialistvårdsremiss, alltså skriven av och godkänd av reumatolog. Spenshult bedömer När remissen sedan kommer till Spenshult, bedöms den av deras läkare och prioriteras utifrån medicinsk diagnos. Spenshult skickar ut en bekräftelse till patienten att man tagit emot remissen och när, ungefär, patienten kommer att kallas. I nuläget behöver man inte vänta mer än cirka 1-4 veckor (brukar ske i samråd med patienten och hans/hennes önskmål). Patienter som kommer till Spenshult betalar en egenvårdsavgift/dygn som är densamma som om man vårdats vid sitt hemsjukhus. Det brukar vara cirka 80 kronor/dygn. Denna avgift faktureras patienten efter avslutad vårdperiod (gäller samtliga län). Spenshults läkare granskar och prioriterar remissen, bekräftelse på mottagen remiss skickas och patienten kallas efter prioritet. Resor till och från Spenshult ingår inte. Att söka själv Patient kan själv söka sig till Spenshult utan läkarremiss. Patienten kontaktar då Spenshults planeringsassistenter som skickar ut vad man kallar egenremiss. Patienten fyller i denna och skickar den tillbaka. Remissen bedöms på sedvanligt sätt av Spenshults läkare. Vårddygnspriset ligger just nu på 3500 kronor/dygn (2008). Den summan betalas då av patienten själv. Patienter som är försäkrade via företag eller privat kan naturligtvis också söka vård hos Spenshult. Då betalar försäkringen vistelsen. Egen remiss för läkarbesök, bentäthetsmätning med mera, kan du också skriva, då tar Spenshult betalt efter den aktuella nationella taxan. Kontrollera med Spenshult vad det kommer att kosta. För mer ingående regler om hur just ditt landsting ställer sig till vårdgaranti med mera, gå in på de olika landstingens hemsidor, eller ring upplysningen i just ditt landsting. Vårdsverige 7

8 Vårdsverige Checklista inför läkarbesöket Tiden tillsammans med läkaren är oftast mycket kort. Därför är det bra att tänka igenom och skriva ner vilka saker som det är viktigast att ta upp. Du hinner inte gå igenom hela kroppen varje gång. Om du känner att du behöver mer tid begär det när du bokar tiden för läkarbesöket. En del läkare ger långa svar, om du vill ha många svar så får du vara beredd på att avbryta läkaren och göra klart att du har flera frågor som du vill hinna med. Exempel på områden som kan vara aktuella att ta upp: Vad innebär min diagnos? Kommer jag att bli bättre, sämre eller kommer jag att må så här även framöver? Hur har jag mått den senaste tiden? Smärta, trötthet, stelhet? (OBS! var 5:e reumatiker utvecklar fibromyalgi på grund av att man har långvarig smärta!) Feber? Inflammationer? Har magen fungerat? Konstiga känslor? Nedstämdhet? Är synen påverkad? Eller andra sinnen? Något annat?(domningar, stickningar, krypningar i benen, osv) Frågor om mina mediciner Vad är de bra för? Hur ska jag ta dem (före frukost, i samband med mat etc)? Några viktiga biverkningar som jag behöver veta om? OBS! Om du har hjärtproblem släkten flera nya mediciner har visat sig öka risken för hjärtsjukdom. Finns det några bra alternativ med färre biverkningar? Är doseringen bra? ofta är doserna rätt grova och känsligheten för läkemedel kan variera starkt från person till person. Hur påverkar medicinerna varandra och ev andra alternativpreparat och örter som jag tar? 8

9 Behöver jag något läkarintyg? Till Försäkringskassan? Min arbetsgivare? Till kommunen (exempelvis för parkeringstillstånd, färdtjänst, bostadsanpassning)? Behöver jag någon remiss? Rehabilitering? Kirurgiskt ingrepp? Ortoped? Handbedömning? Röntgen? Sjukgymnast? Kurator? Dietist? Rökavvänjning? Någon annan (hjälpmedel, ortoser=ledskydd)? Finns det något som jag kan göra själv för att må så bra som möjligt? Kost? Träning? Vårdsverige Vård och rehabilitering i varmt klimat Möjligheten att få tillgång till rehabilitering i varmt klimat under en längre sammanhängande period är ett viktigt komplement till den rehabilitering som ges hemma. Regionerna och landstingen har olika bestämmelser om vilka patienter som kan få rehabilitering utomlands. Uttagningsrutinerna varierar, men vanligtvis skriver en läkare först intyg om behovet. Intyget skickas sedan till en särskild uttagningsläkare. Varje region och landsting har en utsedd uttagningsläkare som bedömer alla inkomna läkarintyg angående rehabilitering i varmt klimat. Det kan vara en specialistläkare, till exempel reumatolog eller neurolog, men det förekommer att uttagningsläkaren även har en annan specialitet. Den vanligaste behandlingstiden är tre-fyra veckor, men tiden kan variera mellan olika landsting och anläggningar. 9

10 Vårdsverige Kostnaden är vanligtvis densamma som om man vårdas på sjukhus. Priset kan variera mellan olika landsting och regioner. Vanligtvis får man för denna summa resa inom Sverige till flygplatsen, flygresor och transfer till anläggningen utomlands, kost, logi och behandlingar. Det finns ett antal landsting som också beviljar poliklinisk rehabilitering (öppen vård) på anläggningar utomlands. Landstinget betalar för behandlingen medan patienten själv står för resa och uppehälle. Olika regler tillämpas i landstingen. På anläggningarna finns sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kurator och sjuksköterskor som ofta har svensk utbildning. Det finns också tillgång till reumatologer. Tandvård 10 Tandvårdsstödet har två delar, dels ett tandvårdsbidrag som i första hand är tänkt att användas för undersökningar och förebyggande vård, dels ett högkostnadsskydd. Tandvårdsbidraget täcker endast en relativt liten del av kost- nader för tandvård. Några av de reumatiska sjukdomarna kan orsaka ett långvarigt och väsentligt ökat tandvårdsbehov. Dit hör exempelvis inflammatoriska led- och bindvävssjukdomar, sjukdomar som kräver långvarig medicinering som påverkar tandhälsan och funktionshinder som försvårar patientens möjlighet att sköta sin munhygien på egen hand. Din tandläkare kan ansöka om dubbelt ersättningsbelopp för åtgärder inom bastandvården. Du måste också ha ett sjukintyg som styrker sjukdomens påverkan på tandhälsan.

11 Led i sjukdomsbehandlingen Det finns möjlighet till behandling av tänderna som betalas av landstingen och som regleras av den allmänna sjukvårdstaxan (högkostnadsskydd 900 kronor). Det är landstinget som bestämmer om vad som ska gå på landstingets kassa. Personer som exempelvis har munntorrhet orsakad av Sjögrens syndrom kan få stöd. Förutsättningen för att få behandling är att diagnosen Sjögrens syndrom är fastställd enligt vissa fastställda kriterier. Läkarintyg ska finnas. Tandvården gäller bära sådana problem som uppkommit till följd av muntorrhet från och med att diagnosen Sjögren fastställdes. Tandlossningssjukdom beror inte på muntorrhet, däremot gör karies det. Undersökningar hos tandläkare och tandhygienist brukar inte ersättas. Vid tandvård finansierad av landstinget ska en förhandsbedömning inges till landstingen, som granskar läkarintygen och tandläkarens behandlingsförslag och avgör vad som kan gå på deras stöd. Tandläkare och tandhyginister ska kunna reglerna, informera och hjälpa patienten, så att de får del av det stöd som är mest förmånligt för patienten. Tandvårdshjälpmedel Om ditt funktionshinder försvårar daglig skötsel av munhygienen kan din tandläkare, sjukgymnast eller liknande, ansöka om ett specialutformade hjälpmedel. Som alltid bedömer Försäkringskassan behovet. Ersättningen kan bli 60 procent av dina kostnader för vårdgivarens bedömning av behov, utprovning och inköp av hjälpmedlet. Kirurgisk tandvård på sjukhus Vissa kirurgiska ingrepp som måste göras på sjukhus får räknas in i det högkostnadsskydd som gäller inom den öppna sjukvården. Vårdsverige 11

12 Vårdsverige Sjukvård inom annat EU-land I samband med regeringsrättens beslut i fallet kring Susanne Jelinek som har diagnosen SLE uppmärksammades rätten till sjukvård i annat EU-land. Rege ringsrätten slog fast att man, under vissa omständigheter har rätt att få vård inom EU. Rätten till vård vilar på de fyra rättigheterna inom EU; fri rörlighet för personer, fri rätt att tillhandahålla tjänster, fri etableringsrätt och fri rörlighet av kapital. Den förordning som regeringsrätten stödde sitt beslut på är 1408/71. I artikel 22.2 behandlas kraven för att få tillgång till vård i annat land. De två kriterier som gäller är att; - den eftersökta vården måste ingå bland de förmåner som omfattas av lagstiftningen i det land den berörda personen är bosatt, och - att en identisk eller lika effektiv behandling inte kan erhållas i tid i hemlandet. Det är Landstinget som betalar vården i ett annat EU-land. Om vården utomlands beslutas av hemlandstinget i förväg, blir kostnaden för patienten endast den vanliga patientavgiften. Om du skulle få avslag, ska ärendet dras i förvaltningsdomstol efter behandlingen. Under tiden får du ligga ute med pengarna själv. Skulle det bli avslag på begäran i domstolen, får du stå för kostnaderna själv. Problem med vården 12 Ibland kan det bli problem i kontakten med sjukvården. Även om vårdpersonalen gör sitt bästa kan det hända att du som patient inte får den hjälp eller det bemötande som du förväntat sig. Det kan handla om enkla missförstånd men också om misstag och felbehandlingar som kan ge allvarliga skador. Om du har synpunkter eller klagomål på vården så börja med att tala med dem det gäller. Det är alltid bäst att försöka lösa problemen där de uppstått. Om detta inte går finns det flera andra vägar att välja.

13 Förtroendenämnden/ Patientnämnden I varje landsting och region finns en förtroendenämnd eller patientnämnd som hjälper till att utreda problem i kontakter med vårdgivare. I vissa landsting kallas nämndens tjänsteman för patientombudsman men funktionen är densamma i alla landsting och regioner. Du själv eller någon som du litar på kan vända sig till nämnden för att ta upp frågor eller framföra kritik som rör kontakterna med hälso- och sjukvården eller tandvården. Nämndens personal informerar dig om dina rättigheter som vårdtagare. Du kan också få hjälp med att få tag på blanketter om du vill göra anmälningar om patientskada med mera. Att ta kontakt med förtroendenämnd/patientnämnden i ditt landsting är ofta ett bra första steg om det uppstått problem i kontakterna med din vårdgivare. Adress och telefonnummer till förtroendenämnd/patientnämnd i ditt landsting skall finnas på din vårdcentral och på landstingets hemsida. Patientskadeförsäkring Om du blivit skadad under eller i samband med en behandling eller undersökning inom sjukvård och tandvård kan du anmäla detta till patientförsäkringen. Du måste göra din anmälan inom tre år från det att du har upptäckt skadan. OBS! Man får inte ersättning om man behandlats för ett livshotande tillstånd. Inte heller för biverkningar av mediciner om de ordinerats på ett riktigt sätt (däremot kan man få det genom Läkemedelsförsäkringen, se nedan). Man har inte heller rätt till ersättning enbart av det skälet att behandlingen inte leder till önskat resultat eller att det uppstår en komplikation. Försäkringen gör därefter en utredning och en individuell bedömning av ditt fall. Ersättning kan betalas ut i följande fall: Om skada uppkommit som varit möjlig att undvika. Om skada orsakats av fel på sjukvårdsutrustning eller av felaktig hantering från sjukvårdens sida av sådan utrustning. Om skada orsakats av felaktig diagnos. Om infektion tillförts vid behandling och omständigheterna kring den sjukdom eller skada som behandlades och möjligheterna att förutse infektionen är sådana att ersättning kan lämnas. Om skada orsakats av ett olycksfall i samband med sjukvård/tandvård, under sjuktransport eller i samband med brand eller annan skada på vårdlokaler eller utrustning. Vårdsverige 13

14 Vårdsverige 14 Om skada orsakats av felaktig ordination eller utlämnande av läkemedel. Har du rätt till ersättning kan du få kompensation för följande: Inkomstförlust Merkostnader Sveda och värk Invaliditet Ifall du inte vill acceptera pa - tientförsäkringens slutliga besked kan du begära prövning i Patientskadenämnden som är överklagandeinstans för försäkringen. Om du anser att något fel har begåtts i den medicinska behandlingen kan du anmäla detta till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Det kan exempelvis vara att en läkare gjort ett allvarligt misstag som kanske riskerat din hälsa. Du måste anmäla felet skriftligt inom två år efter det att felet har begåtts. Du kan också anmäla felbehandling när det gäller en nära anhörig om han eller hon inte kan göra det själv. Observera att det inte är möjligt att få ersättning av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Nämnden utreder endast ansvarsfrågan. Om fel har begåtts kan nämnden ge en varning eller dra in legitimationen för felbehandlande vårdpersonal. Läkemedelsförsäkringen Läkemedel kan ibland ha dolda biverkningar som inte varit kända. Patienter som skadas av läkemedel har tre olika möjligheter till ersättning: Via domstol med hjälp av skadeståndslagen. Via domstol med hjälp av produktansvarslagen. Via läkemedelsförsäkringen. Av de tre alternativen är läkemedelsförsäkringen normalt den enklaste vägen eftersom den inte kräver inblandning av domstolar. Den som använder försäkringen avsäger sig dock möjligheten att driva en process i domstol. En enskild bedömning genomförs i varje anmält fall. Skador som är allvarligare än grundsjukdomen och som med

15 sannolika skäl har orsakats av läkemedlet kan ersättas. Man kan få ersättning för sveda och värk, inkomstförlust, lyte och men, merkostnader och olägenheter i övrigt. Försäkringen gäller inte för kända biverkningar av läkemedel eller om skadan skett genom missbruk av läkemedel. Du måste göra din anmälan inom tre år från det att du upptäckt att skadan orsakats av läkemedlet. Läkemedelsförsäkringen bör inte förväxlas med patientförsäkringen (se ovan) som ersätter sådana behandlingsskador inom vården som inte är läkemedelsskador. Blanketter och mer information kan du få genom att ta kontakt med försäkringsbolaget Zürich. Du kan enkelt få mer information om läkemedelsförsäkringen på ditt apotek. blanketter och information kan du också få genom hemsidan eller genom att ta kontakt med försäkringsbolaget i Zürich. Vårdsverige Adress till Patientförsäkringen: PSR-Personskaderegleringen AB Box 17830, Stockholm Telefon: Telefax: Hemsida: Adress till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd: Box 3539, Stockholm Telefon: Telefax: Hemsida: Adress till Läkemedelsförsäkringen: Försäkringsbolaget Zürich Box 5069, Stockholm Telefon: Telefax: Hemsida: 15

16 Rehabilitering 16 Rehabilitering ska underlätta för en återgång till ditt gamla arbete eller till nya arbetsuppgifter. Försäkringskassan bedömer behovet av arbetsinriktad rehabilitering. Om du behöver särskilda rehabiliteringsinsatser ska du, Försäk ringskassan och andra berörda tillsammans göra en rehabiliteringsplan. Det är viktigt att den som genomgår en rehabilitering själv är motiverad, och att utgångspunkten är de individuella behoven, önskemålen och förutsättningarna. Är du sjukskriven och genomgår arbetslivsinriktad rehabilitering kan du ha rätt till rehabiliteringsersättning. Ju tidigare din rehabilitering kom mer igång, desto större är din möjlighet att återgå i arbete. Arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering riktas till sjukskrivna med arbetsgivare och till sjukskrivna som är arbetslösa. Dessa åtgärder ansvarar arbetsgivare, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gemensamt för. Arbetsgivarna har ansvaret för arbetslivsinriktad rehabilitering av sina anställda. De ska utreda ditt behov av insatser och se till att rehabiliteringen kommer igång. Försäkringskassan ska göra en rehabiliteringsutredning och samordna rehabiliteringsinsatserna. Detta innebär att såväl du som din arbetsgivare ska lämna information till Försäkringskassan Är du arbetslös ligger ansvaret på Försäkringskassan. Du är skyldig att efter bästa förmåga medverka. När du deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan du ha ha rätt till rehabiliteringsersättning. Det kan till exempel gälla vid arbetsträning under en period eller en utbildning som pågår högst

17 ett år. Du ansöker om ersättning från Försäkringskassan. Du kan få hel, tre fjärdedels, halv eller in fjärdedels rehabiliteringspenning. Den är lika stor som din sjukpenning. Dessa dagar räknas in i de 364 dagarna som du maximalt kan få sjukpenning. Ett särskilt bidrag kan ge dig ersättning för resor och traktamente om du måste bo på annan ort. Du kan också få ersättning för läromedel och kursavgifter. Arbetsanpassning Din arbetsgivare ska enligt arbetsmiljölagen fortlöpande kontrollera och genomföra åtgärder så att din arbetsplats är anpassad till dig. Detta oavsett om du har nedsatt arbetsförmåga när du börjar, eller den uppstår under anställningens gång. Åtgärderna är inte heller knutna till arbetsskada. Anpassnings- och rehabiliterings rutiner kan mynna ut i att en rehabiliteringsutredning startar, att din arbetsorganisation eller dina arbetsuppgifter förändras, att du får ändamålsenlig utbildning eller att företagets omplaceringsrutiner ändras. Ett samarbete mellan din arbetsgivare och dig, Försäkringskassan, arbetsförmedlingen och sjukvården ger bäst resultat. Arbetsträning Ibland kan det bli aktuellt med arbetsträning som en rehabiliteringsåtgärd. Om du återgår till gamla arbetsuppgifter, är tre månader den maximala tidsgränsen. Arbetsprövning ska vara kravlös, du gör så mycket du orkar, och du ska inte vara ansvarig för att arbetet blir utfört. Om du arbetstränar med nya uppgifter hos den egna arbetsgivaren, eller hos en annan arbetsgivare, gäller att den sammanlagda tiden för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen inte ska överstiga ett år. Lönebidrag Om du inte på grund av din sjukdom kan få ett arbete, eller behålla ett gammalt arbete utan stödåtgärd, kan din arbetsgivare ha rätt till lönebidrag. Lönebidragets storlek bestäms med hänsyn till din arbetsförmåga och graden av din funktionsnedsättning. Om din lön är högre än kronor (januari 2008) per månad (heltid) får inte den överstigande delen ligga till grund för bidraget. Fyra år är den längsta tiden för lönebidrag, utom efter särskild prövning då bidraget kan förlängas. Det är arbetsförmedlingen som har hand om lönebidragsärenden. Det går inte att överklaga beslut om lönebidrag, men det går att begära att länsarbetsnämnden omprövar sitt beslut. Rehabilitering 17

18 Skola utbildning 18 I Sverige har vi ett utbildningsväsen för alla. Det innebär att alla, oavsett funktionshinder, har rätt till likvärdig utbildning. Alla ska få ska en utbildning som anpassas efter dennes behov. De flesta barn med någon form av reumatisk sjukdom går i den vanliga skolan på hemorten. Tillsammans med skolans personal utformas undervisningen för att passa varje enskild individ. Vid längre sjukfrånvaro kan ibland särskild undervisning ges på sjukhuset eller i hemmet. För att tillgodogöra sig undervisningen kan eleven behöva såväl tekniska hjälpmedel som personlig assistans. Skolan har ansvar för grundutrustningen och läromedel. Gränsdragningen kan ibland vara svår mellan vad som är skolans ansvar respektive landstinget. Det hanteras också olika i olika delar av landet. Riksgymnasier för ungdomar med svåra rörelsehinder som inte kan genomföra sina studier på hemorten finns i Stockholm, Göteborg, Umeå och Kristianstad. Undervisning ges inom den kommunala gymnasieskolan. Eftergymnasiala studier kan också anpassas för individen genom till exempel långsammare studietakt och distansundervisning. Utöver den information som skolan och kommunen/landstinget ger, kan du vända dig till - Specialpedagogiska skolmyndigheten, tel , som från och med 30 juni 2008 också har tagit över uppgifterna från Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd (SISUS) samt Specialpedagogiska institutet. - Skolverket, tel , - Nämnden för Rh-anpassad utbildning, tel ,

19 Sjukförsäkringarna Det är inte enbart diagnosen som avgör vilka funktionsmässiga konsekvenser sjukdomen har på varje enskild individ. Variationerna är stora och arbetsförmågan påverkas olika. Om du på grund av din sjukdom har en nedsatt arbetsförmåga, träder sjukförsäkringen in i form av sjukpenning, rehabiliteringsersättning, sjukersättning eller aktivitetsersättning. Sjuklön utgår vid tillfällig arbetsoförmåga till den som haft sin anställning i minst en månad. Idag betalar din arbetsgivare sjuklönen de första 14 dagarna, därefter bedömer Försäkringskassan om du har rätt till sjukpenning och betalar ut den. Om du inte har någon arbetsgivare betalar Försäkringskassan för hela perioden. Läkarintyg ska visas efter en vecka. Sjuklön eller sjukpenning, kan ge en fjärdedels, halv, tre fjärdedels- eller hel ersättning. Sjukpenning Under de första 90 dagarna som du är sjukskriven har du rätt till sjukpenning, om du inte kan genomföra ditt vanliga arbete. Efter 90 dagar har du bara rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare. Efter 180 dagar har du bara rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete alls på denreguljära arbetsmarknaden. Sjukpenningen är 80 procent av din sjukpenninggrundande årsinkomst det första året. Efter ett års sjukskrivning kan man få förlängd sjukpenning med 75 procent. Om det finns synnerliga skäl kan Försäkringskassan bevilja fortsatt sjukpenning med 80 procent. Då krävs det att arbetsförmågan är nedsatt på grund av en mycket allvarlig sjukdom. Den första dagen i sjukperioden betalas ingen ersättning ut, den kallas för karensdag. Om du har en medicinskt väldokumenterad sjukdom som gör att du ofta (fler än tio gånger under ett år) måste vara borta från arbetet kan du få sjuklön eller sjukpenning redan från första dagen. Om du inte kan ta dig till arbetet på vanligt sätt, men i övrigt kan arbeta, kan du få reseersättning istället för sjuklön eller sjukpenning. För egenföretagare gäller andra regler. Det finns fler specialregler för olika situationer vilket gör det säkrast att ta kontakt med Försäkringskassan, läsa deras broschyr eller besöka på nätet. Ett sådant exempel är att du kan få sjukpenning om du får medi- Stöd och ersättningar 19

20 Stöd och ersättningar 20 cinsk behandling eller medicinsk rehabilitering för att förebygga sjukdom eller för att förkorta sjukdomstiden. Behandlingen eller rehabiliteringen ska vara ordinerad av läkare och ingå i en plan som Försäkringskassan har godkänt. Enstaka besök ger inte rätt till ersättning. Om du är mellan 30 och 64 år och din arbetsförmåga till minst en fjärdedel är stadigvarande nedsatt, det vill säga för all överskådlig framtid kan du få sjukersättning, det kallades tidigare för förtidspension. För att få sjukersättning ska alla möjligheter till återgång i arbete vara prövade. Tidsbegränsad sjukersättning upphör från och med 1 juli Du som idag har sjukersättning tills vidare behåller din ersättning. För den som är mellan 19 och 29 år kallas det aktivitetsersättning och arbetsförmågan ska vara nedsatt till en fjärdedel under minst ett år. Ersättningsnivåerna är en fjärdedels-, halv, tre fjärdedels- eller hel sjuk- eller aktivitetsersättning. Alla möjligheter att återgå till arbete ska ha prövats, i alla arbeten på hela arbetsmarknaden, det vill säga arbetsförmågan ska bedömas mot en vidare arbetsmarknad än vad som gjorts tidigare. Vilande ersättning Om du uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning, finns möjligheten att under en till tre månader prova att arbeta allt från några timmar per dag till full arbetsdag. Ersättningen påverkas inte under den beviljade perioden och du har dessutom rätt till lön från din arbetsgivare. Går det bra kan du under två år ansöka för ett år i taget om att låta ersättningen vila. Under den tiden har du rätt att återgå till pension/sjukersättning om det skulle visa sig ohållbart att arbeta. Vårdbidrag Är du förälder och vårdar ett sjukt eller funktionshindrat barn, kan du få vårdbidrag från Försäkringskassan. Behovet av särskild tillsyn och vård ska finnas under minst sex månader eller också ska du ha merkostnaderna på grund av barnets funktionshinder. Ersättningen kan vara helt, tre fjärdedels, halvt eller en fjärdedels vårdbidrag och räknas som en skattepliktig inkomst som ger pensionsrätt, men räknas inte som sjukpenninggrundande inkomst. Merkostnaderna är inte skattepliktiga eller pensionsgrundande. Handikappersättning För att kunna få handikappersättning krävs att du behöver tidskrävande hjälp av en person för att klara dina vardagliga behov, ditt arbete, dina studier