Päronbladet. Förtroendevalda Styrelse: Vad är på gång i Päronet i februari-mars 2012? Ordförande har ordet

Transkript

1 Utges av Brf Päronet nr 7 inom HSB Stockholm Päronbladet Nummer Förtroendevalda Styrelse: Ordförande Anki Israelson Vice ordförande Dusan Prica Sekreterare Igor Gazdík Ordförande har ordet Det är dags för årets stämma, se portanslag och information som snart kommer i brevlådan. Andra saker på gång i föreningen såsom portprojektet, invändig PCBsanering med mera, finns att läsa om i detta nummer, samt en intervju med valberedningen. Anki Israelson, ordförande Ledamöter: Ulf Larsson Aysel Dal Urgun Stefan Younes, HSB Suppleanter Agnieszka Sandi Henry Schölin Akuta händelser i en mening: 2012 Årsstämma den 12 april i Tensta Träff Fritids och Informationsgruppen: Aysel DalUrgun Slobodan Bosnjak Agnieszka Sandi Henry Schölin Revisorer: Ulf Johansson Charly Chahine Bo Revision Vad är på gång i Päronet i februari-mars 2012? Vänligen observera att varken styrelsesammanträden, eller FIG-möten, är offentliga. Den som vill ha ett ärende behandlad på styrelsesammanträdet bör skicka det skriftligen till styrelsen (styrelsen@paronet.se), samt se till att skrivelsen når styrelsen väl före AU. Datum Händelse Plats Kommentar 30 mars Päronkväll Föreningslokalen 04 apr AU Styrelselokalen 11 apr Styrelsemöte Styrelselokalen 12 apr. Årsstämma Tensta Träff 27 apr Päronkväll Föreningslokalen Ansvarig utgivare: Anki Israelson styrelsen@paronet.se Redaktör: Igor Gazdík Päronbladet Sida 1 av 6

2 Några ord om valberedning Valberedningen är ett av vår bostadsförenings viktigaste valda organ, fast kanske inte ett av de mest iögonfallande. En artikel om valberedningen borde kanske ha hamnat i förra numret, då vi skrev om de mindre synliga organ, typ FIG med gårdsvärdarna, och revisionen. Men med hänsyn till valberedningens betydelse kommer den ut först nu. I och för sig mycket lägligt, eftersom om ett par veckor har vi årsstämman och då får vi se resultat av valberedningens arbete. Valberedningens funktion är att ta fram förslag för sammansättning av styrelsen, FIG-en, och revisionen, sammanlagt ca 20 personer. Man skulle tro att det inte kan vara någon svår uppgift. Vår bostadsrättsförening har ju nästan 700 bostäder. Dessutom, för inte så många år sedan hade åtskilliga medlemmar förmånen att jobba med Rune Olofsson, då denne var valberedningens sammankallande. Och också som en förebild och instruktör för många av oss, på grund av sin djupa kännedom om hur föreningar organiseras och styrs. Men eftersom valberedningen behövs med oförminskad intensitet, så är det klart att då som nu finns det saker som håller valberedningen sysselsatt en stor del av året. Vad är det för problem och hur hanterar valberedningen dem? För att belysa problematiken har Päronbladet (PB) kontaktat valberedningen med ett antal frågor. De som svarar är valberedningens sammankallande Ida Björkman Jensen (IBJ), och valberedningens sekreterare Markku Sirviö (MS). Ledamoten Torbjörn Råberg (TR) har deklarerat att han hade läst de övriga två ledamöternas svar, och instämmer utan att själv göra några utsagor. Första frågan handlar om valberedningens sammansättning. PB: Fler ledamöter valdes på förra stämman än vad som finns nu. Vad har hänt och på vilket sätt försvårar det valberedningsarbete? (IBJ): Ingenting har hänt. Det valdes fyra ledamöter och det finns fyra kvar; en har dock flyttat ifrån föreningen, men i o m att den personen är vald av årsstämman, kvarstår nomineringen till dess personen själv avsäger sig sitt uppdrag. Att vara fyra fungerande ledamöter betyder jo också att även om en är frånvarande av något skäl, är de resterande tre fullt kapabla att hantera kandidatintervjuerna. Det har hittills inte påverkat vår verksamhet alls. PB: Valberedningens uppgift är att föreslå en sammanställning av en ny styrelse, FIG, och revision. Låt oss börja med styrelsen. Vilka kriterier tillämpar ni på kandidaterna, och hur lätt är det att uppfylla dessa kriterier? (IBJ): I år, d v s inom denna valberedning, har vi främst fokuserat på intresse/engagemang och lust/vilja att lära sig vad som behövs för hela föreningens bästa. Vi har dessutom beaktat utbildning/arbetslivserfarenhet/samhällserfarenhet och social förmåga. (MS): För mig är det viktigt att kandidaten bor i Päronet och har intresse för att arbeta aktivt för föreningens bästa. En bra skolutbildning och/eller praktisk erfarenhet av att sitta i bostadsrättsföreningars styrelser är en plusmerit. PB: Och när det gäller FIG-en? (IBJ): I stort sett som föregående svar; här har vi dock tenderat att se mera på förmågan att tillföra nya idéer. (MS): Det gäller samma här. Att kandidaten har intresse för fritidsfrågor och vill aktivt delta i fritidsgruppens arbete. Det är en fördel om personen har idéer som man kan använda att starta nya fritidsaktiviteter. Päronbladet Sida 2 av 6

3 PB: Revisionen är lite knepigare, eftersom den borde dels kolla siffrorna i våra räkenskaper, dels utvärdera styrelsens beslut, så att vi inte köper grisen i säcken till stora pengar och liten nytta. Kraven här är alltså rätt så stora. Hur svårt är det att hitta lämpliga kandidater? (IBJ): Inte svårt alls! Vi har hittat flera lämpliga kandidater som, utöver sittande föreningsvalda revisorer, kan utföra revisionen enligt gällande seder och regler. (MS): Inga problem. Det finns gott kunnande i föreningen PB: Fast vår förening består av nästan 700 bostäder, så är det känt att för varje år som går så är det svårare att lappa ihop ett styrelsegäng. Hur hanterar ni det problemet? (IBJ): Vilket problem? I år har vi haft en annan approach gällande rekryteringsarbetet och står nu inför det lyxproblemet att ha för många kandidater. Det finns både intresse och kunnande nog inom föreningen att ta del av! (MS): Det här året har det fungerat alldeles utmärkt. Det finns många nominerade som vill ställa upp i styrelsen och FIG. PB: Jasså? Ett överskott på kandidater och en ny approach? Det bådar för valberedningens omval, för något sådant har vi inte skådat tidigare. När man väl har valt en styrelse, FIG, och revision, så kommer gruppsykologin med i bilden. Folk har olika mentalitet och egenheter, vilket kan sen minska gruppens effektivitet. Vissa individer kan betrakta sig själva som oumbärliga och reducera andras bidrag. Följer ni på något vis utvecklingen på denna front och rättar till den? (IBJ): Det ingår i varje valberednings uppdrag att intervjua sittande styrelse om bl.a. interna samarbetet och med fritidsgruppen/revisionen. Att få en grupp att fungera optimalt är en ständigt pågående process, som dock kan underlättas genom att direkt efter eller i samband med konstitueringen åka iväg en helg på konferens med gruppövningar för att både de nya kan få lära sig vad som förväntas och för att slipa kanter och träna på att jobba i grupp. Valberedningen intervjuar alla kandidater om förmåga att jobba i grupp. Valberedningen kan endast lämna förslag; i sista instans är det årsstämman som bestämmer! (MS): Vid våra intervjuer försöker vi att sia om personernas förmåga att arbeta i grupp och ta hänsyn till varandras åsikter och idéer. PB: För några år sedan, när jag satt i valberedningen, så pratade vi om att tiden kan komma då vi ska behöva en anställd styrelse. Dvs. man kanske hittar en villig och kompetent ordförande plus, möjligen två tre ledamöter till, och resten måste tas från Proffice, eller från förvaltningen. Ser ni samma problem fortfarande? Om ja, vad har ni för idéer om det? (IBJ): Valberedningen har inte alls sett detta problem under det gångna året! Tvärtom har vi fått mycket respons från intresserade boende. (MS): Nej, vi har inte den här problematiken. PB: Även om valberedningens insatser är begränsade till viss del av året, så är valberedning en av de viktigaste delarna i vår förenings infrastruktur. Tycker ni att valberedningen får det erkännande det förtjänar? Om inte hur kan problemet elimineras? Päronbladet Sida 3 av 6

4 (IBJ): Valberedningsarbetet kan nu nog vara lite svårt att få grepp om och årsstämman bör få en utförlig beskrivning av tillvägagångssättet för att kunna överskåda och värdera jobbet. (MS): Jag tycker att valberedningsarbete uppskattas av medlemmarna. PB: Min sista fråga är: hur skulle en idealisk valberedning se ut? (IBJ): Gärna med kännedom om styrelsearbetet och samhällserfarenhet. (MS): Personer med kännedom om styrelsearbete och erfarenhet från arbetslivets olika områden. Det blir säkert spännande att se vilka personer som valberedningen betraktar som värdiga att styra vår förening i fortsättningen. Trots den optimistiska tonen så kan realisten inte låta bli att fråga sig om de nya personerna kommer att se sitt uppdrag som det viktigaste, eller sin titel. Respektive om de inte hoppar av innan uppdraget är fullföljd. I vilket som helst fall så har svaret varit mycket intressanta och tankeväckande. Tack, Ida, Markku, och Torbjörn för era insatser i syfte att göra vår förening bättre. Vi ses på årsmötet. Korta nyheter från Päronet: Pågående projekt: Portprojektet ska resultera i nya portar och fasadpartier intill portarna. För närvarande är anbudsförfarandet avslutat. I samband med utvärderingen av anbuden måste styrelsen fördjupa sig i anbudens innehåll, och välja det som är lämpligast. Inget lätt jobb, eftersom vi alltid måste rätta munnen efter matsäcken. Individuell elmätning, Viss teknisk utredning pågår, fortfarande. Denna förväntas bli färdig under mars månad. I endast informativt syfte för de berörda boende på Sb, kommer ut ny information om minimi- och maximiförbrukning, för februari och mars månader. En precisare informationsmodell kommer att realiseras senare. PCB-projektet: Invändig sanering på Vissingebacken är nästan färdig. Arbeten har börjat på Mellingebacken, och fortskrider enligt planen. Näst på tur är Skäftingebacken. Vi hälsar nya medlemmar välkomna. Den 18 mars lanserades ett nytt projekt: välkomnande av nya medlemmar. Målet med projektet är att öka trivseln hos både de nyinflyttade och de bofasta medlemmarna. Projektet går ut på att de nyinflyttade får grundläggande information om hur vår brf är organiserad, var finns viktiga institutioner och installationer, och vilka är de viktigaste ordnings- och trivselreglerna. Var och en får en ny pärm med information om Päronet, samt en grundlig genomgång av ordnings- och trivselregler, med frågor och svar. De nya reglerna är organiserade i tematiska grupper för att vara intuitivt lättare att komma ihåg, samt lagom många till antalet. Aktiviteten organiseras av FIG. Den 7 mars deltog Mikael Frejd, stadsdelens samordnare av brottsförebyggande aktiviteter, i ett möte med styrelsen. Han berättade om brottsförebyggande verksamhet och grannsamverkan i vår stadsdel. Alla medlemmar kan förebygga brott genom att anmäla ett pågående brott, eller vad som helst som är misstänkt. Telefonnumret för anmälan är: Tveka inte att göra anmälan närhelst du ser någonting i vår brf. som väcker misstankar. Päronbladet Sida 4 av 6

5 Att lämna vår bostadsrättsförening Päronet är en bostadsrättsförening där folk trivs att bo. Bevisen på det är många. Det är känt att vill man sälja sin bostadsrätt så behöver man knappast ens annonsera. Mäklarna slås om att få sälja i Päronet, vilket har i väsentlig grad bidragit till ökat marknadsvärde av våra bostäder. Blott ca 10 % av medlemmar flyttar per år, medan över 25 % av våra medlemmar har bott i Päronet i 20 år eller längre. Allt detta är bevis på och vitsord om boendet i vår förening: ordning, miljö, ekonomi, sociala kontakter, och mycket annat som gör livet trevligt. Ändå finns det folk som flyttar härifrån. Det finns minst tre kategorier av de som flyttar. First kommer de som lämnar Stockholm, eller behöver en större bostad, respektive villa någonstans på landet. Skillnaden mellan vad de hade betalt för bostaden i Päronet och vad de får för samma bostad vid försäljning täcker en stor del av utgifter för nytt boende. Nästa grupp är folk som jag vågar kalla för transitboende, som alltså köper en bostad hos oss, räknar med en mätbar värdeökning, 3-4 år senare säljer de bostaden och flyttar vidare. Den tredje gruppen är medlemmar som egentligen inte vill flytta, men ombeds av föreningen att göra så. Varför? Det finns flera orsaker, men majoriteten ryms under två rubriker. Den första är ekonomin. Ett förbluffande stort antal människor betalar inte sin avgift i tid, ibland flera månader i rad. Den typiska förlusten som sådana förseningar ursakar är ca kronor per månad. Indirekta förluster som vissa medlemmar orsakar uppstår genom att man skräpar i källaren, ute på gatan eller gården, i stället för att ta sitt avfall till grovsoprummet. Kostnaden: nästan kr. Den andra rubriken är ordning (dvs. brist på). Buller, lukt, sanitära olägenheter, eller säkerhetsbrister är de vanligaste klagomål medlemmarn går till förvaltningen med. Bakom dessa problem står oftast ockrare som inte bor i föreningen, utan fyller sin bostad illegalt med alla sorters hyresgäster av vilka de tar ockerhyror. Inte att undra på att hyresgästerna inte bryr sig om att iaktta några säkerhets-, ordnings-, eller trivselregler. Bortförklaringar som styrelsen på löpande band hör vid utredning av dessa klagomål är av typen: Det var min man som skötte ekonomin, och jag visste inte att han inte betalat; Jag visste inte att man måste betala varje månad, men nu vet jag det; Nergrisad tvättstuga? Det var min hyresgäst som gjorde det. Det var min son som bar ut soporna och kastade dem vid igloon på gatan. Att lyssna till sådana bortförklaringar är verkligen tröttnande. Det är ju bostadsrättshavaren som svarar för allt som har med hans/hennes bostad att göra. Vad gör styrelsen då? Första steget alltid är en rättelseanmaning, som utfärdas av förvaltningen. Det hjälper ibland, men inte alltid. Så nästa steg är att ärendet går till juristen och så småningom till domstolen. Det kan ta allt från några veckor till flera månader innan domen faller. Men varje dom kan överklagas, vilket de flesta utnyttjar, eftersom det förlänger hela processen med ytterligare månader. Så lägger sig grannarna i med brev om vilken trevlig granne den och den personen har varit. Må vara, men styrelsen tillämpar samma jämlighetskrav och -kriterier på alla. Så, tidigare eller senare blir medlemmen i fråga en före detta medlem. Förutom att kostnaderna ersätts så kan man även konstatera att andra har blivit mycket försiktigare med att nonchalera våra stadgar och ordningsregler. En av våra medlemmar vars bostad ingår i det individuella elmätningsprojektet, har följt upp sin elförbrukning enda sedan den nya elmätaren installerats, dvs. i ca ett halvår. Han har dessutom beräknat hur mycket han skulle spara om hans egen förbrukning redan nu debiterades till honom. Besparingen skulle bli uppemot 3000 kronor. Detta är en föredömlig attityd, som fler medlemmar kan upprepa. Det är lätt att göra, eftersom förbrukningen visas i en display på elmätaren. Anteckna värdet i början av månaden och på slutet. Mellanskillnaden är din aktuella förbrukning. Upprepa samma procedur varje månad, för att se om din månatliga förbrukning går upp, eller ner. Vi strävar efter sparsamhet i elförbrukning. Päronbladet Sida 5 av 6

6 Om värdet av våra bostäder Det är väl känt att bostäder i Tensta säljes som smör, oavsett om det är bostadskris eller inte, och oavsett om bostadspriserna i övrigt går upp eller ner. Antagligen därför att vår stadsdel trots allt är trivsam och bostadsrättsföreningarna väl skötta. Den slutsatsen gäller inte minst Päronet. Typiskt säljs bostäder per år i Päronet. De senaste månaderna har det handlat om mellan 3 och 10 per månad. Överlåtelsepriserna varierar beroende av lägenhetens placering (gata, våning), storlek, utrustning och tidigare underhåll. I genomsnitt uppgår försäljningspriset till 700 till 1200 kronor per m 2. Alltså en fyra i gott skick säljs för mer än en miljon. Detta är en kraftig uppgång gemfört med kvadratmeterpriset för 5 år sedan. Man för ta hänsyn till att vi har ettor t.o.m. femmor i föreningen. Den bästa utdelningen får man om man säljer en tvåa, tätt åtföljd av fyran. Vi är beroende av varandra när det gäller värdeökningen. Det betyder att om en lägenhet säljs till ett högre pris så går genomsnittet på alla lägenheter upp. Hur försäljningen går till i ett enskilt fall är inte svårt att föreställa sig. Man kan ta sig själv som exempel. Söker man en bostad i Päronet, så blir den yttre miljön det första man lägger märke till. Ser man vackra, väl ansade gräsmattor, buskar och träd så får man ett intryck. Ser man skräpiga gårdar, med stigar genomtrampade över gräsmattorna, så blir intrycket helt annat. Går man sen in i huset och ser en snygg entrédörr, rena entréer och trappor så får man ett intryck. Ingång i lägenheten i fråga har också betydelse. En snygg säkerhetsdörr ger intryck av trygghet, vilket den gamla plywooddörren inte gör. Om det sen inne i lägenheten finns lite äldre tapeter, eller ett gammalt kylskåp har mindre betydelse, eftersom detta är grejor som man lätt kan byta. Sprucket badrumsporslin, skadade fönster, mögel i badrummet eller stökiga grannar är lite svårare att göra någonting åt, som säkert kommer att påverka försäljningspriset i riktning neråt. Betydelsen av hur saker och ting hänger ihop framträder klart och tydligt. Ordning i hemmet, ordning ute, och även ordning och reda i stadsdelen påverkar din och vår allas plånbok. Låt oss börja bry oss om det som händer utanför våra fyra väggar. Sveriges Bostadsrätts Centrums AB, Postadress: Box 1353, Stockholm Telefon (växel): Hemsidan: Felanmälan SBC: Vanligt förkommande fel och brister kan anmälas vardagar kl. 07:00 21:00 på telefon (sommartid 20/6-19/8 vard. kl på samma telefonnummer) Felanmälan jour, endast för akuta ärenden som kan vålla skada på person eller fastighet, anmäls kl och under helger hos Dygnet Runt AB, på telefon Hissar och garageportar anmäls hos Kone Hissar Kabel TV och -bredband anmäls till ComHem AB på telefon (betalsamtal) Förvaltning: Teknisk förvaltare Pirjo Ropponen pirjo.ropponen@sbc.se Ersättare Carin Frank carin.frank@sbc.se Päronbladet Sida 6 av 6