PROJEKTRAPPORT DELRAPPORT ENLIGT SJÄLVRAPPORTERINGSMODELLEN. Josefin Näs, bitr. projektledare samt Ann-Sophie Hansson, projektägare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROJEKTRAPPORT DELRAPPORT ENLIGT SJÄLVRAPPORTERINGSMODELLEN. Josefin Näs, bitr. projektledare samt Ann-Sophie Hansson, projektägare"

Transkript

1 PROJEKTRAPPORT DELRAPPORT ENLIGT SJÄLVRAPPORTERINGSMODELLEN Datum: Projektbenämning: Utveckling av Hälsocenter Västerås Rapport författare: Elisabeth Eriksson-Tillaeus, projektledare Josefin Näs, bitr. projektledare samt Ann-Sophie Hansson, projektägare Kompetenscentrum för Hälsa, Hälsocenter Västerås, Landstinget Västmanland Rapportering avser: Sammanfattning Projektet har beviljats medel under två år från Samordningsförbundet Västerås i syfte att ge möjlighet till riktade förebyggande insatser avseende levnadsvaneförändring till socialt svaga grupper tex. arbetslösa, personer med invandrarbakgrund, sjukskrivna, och personer som har försörjningsstöd. Projektet är ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan, Västerås kommun och Arbetsförmedlingen. Hälsocenter Västerås är en permanent verksamhet inom Landstinget Västmanland sedan och det aktuella projektet är alltså ett utvecklingsprojekt inom en befintlig men nyligen permamentad verksamhet i syfte att främja samverkan mellan parterna. Mot bakgrund av de resultat som finns i Liv & Hälsa 2009 framgår, att förekomsten av ohälsosamma levnadsvanor är ojämnt fördelad i befolkningen, till exempel är det fyra gånger fler lågutbildade än högutbildade kvinnor som röker. En rad olika rapporter har också visat tydliga samband vad gäller hälsa mellan utbildningsnivå och ekonomisk situation. Så har t.ex. individer med kort utbildning och ekonomiska problem en sämre hälsa och sämre matvanor 1

2 och är mindre fysiskt aktiva än de med lång utbildning och en god ekonomisk situation, (Resultat från Nationella folkhälsoenkäten. Hälsa på lika villkor - Resultat från nationella folkhälsoenkäten. Västmanlänningarnas hälsa 2009, Östersund: Statens folkhälsoinstitut.) Deltagarna som kommer till Hälsocenter kommer antingen på eget initiativ eller är hänvisade från myndigheter eller samarbetspartners. Efter ett bokat hälsosamtal där individens behov kartläggs slussas personen till deltagande i olika aktiviteter inom Hälsocenter, tex fortsatta individuella hälsosamtal, grupper eller prova-på-aktiviteter eller till andra lämpliga alternativ i andra aktörers regi, t.ex föreningar och studieförbund mfl.. Ett av målen är att de fyra myndigheterna /parterna vid en utvärdering efter projektets slut, ska uppleva att Hälsocenter i Västerås är en värdefull resurs och ett komplement till andra rehabiliteringsinsatser för att få tillbaka eller bibehålla arbetsförmågan hos personer med olika bidragsbehov. Ett annat mål är att deltagarna ska följas upp utifrån olika parametrar, som t.ex myndighetshänvisning och deltagande i aktiviteter, samt att Hälsocenter Västerås ska ha nått minst 10% av de individer som myndigheterna har hänvisat in. Av alla inskrivna under 2012, cirka 285 deltagare, kom drygt 170 på eget initiativ. Cirka 30 deltagare blev hänvisade från Socialkontor Ekonomi, 65 deltagare från Hälso- och sjukvården, samt ett mindre antal, 6-7 deltagare från vardera Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Av de 131 inskrivna deltagarna första halvåret 2013, har 6 deltagare blivit hänvisade från Socialkontor Ekonomi, 29 deltagare från Hälso- och sjukvården, 23 deltagare från Arbetsförmedlingen och 4 deltagare från Försäkringskassan. 66 deltagare har kommit på eget initiativ. Av de 155 deltagare som skrevs ut 2012 skattade 45 deltagare (ca 30%) sin hälsa som förbättrad eller mycket förbättrad, medan övriga skattade sin hälsa som oförändrad. Hittills, per den 31 juli 2013, har 20 av de 44 deltagare som skrivits in och ut under 2013, skattat sin hälsa som förbättrad, övriga har skattat hälsan som oförändrad, eller är noterade som dropouts. 11 grupper genomfördes under höstterminen 2012 med goda resultat enligt deltagarnas utvärderingar, och vid 19 tillfällen genomfördes cirkelträning och meditation i drop-in form. Under vårterminen 2013 har åter 11 grupper genomförts, 3 prova - på mindfulness-grupper, 3 prova-på medicinsk yoga- grupper, 2 kom-i-formgrupper, 1 prova-på Afrodans samt 2 stresshanteringsgrupper. Utöver detta har tre föreläsningsserier om kost hållits under våren. Drop-in meditation har genomförts vid 21 tillfällen och cirkelträning har genomförts vid 29 tillfällen. Processdag för projektet genomfördes den 20 november 2012 samt den den 4 juni Internt inom organisationen har projektet även under denna period bidragit med värdefulla erfarenheter inför utbygganden av ordinarie verksamhet i andra delar av länet. Redovisningen nedan följer den för Samordningsförbundets valda rapporteringsmodellen den s.k. Nio-fältaren, där förutsättningar, process och resultat beskrivs utifrån projektets målgrupp, personal och organisation. 2

3 1.1. För deltagarna - Förutsättningar Deltagarna har rekryterats till projektet genom Försäkringskassan, Västerås kommun och Arbetsförmedlingen samt hänvisats av personal inom Hälso- och sjukvården. Målgruppen är personer med behov av och motiverade till levnadsvaneförändringar, boendes i Västerås kommun, i åldern år, och med någon form av offentlig försörjning. Deltagarna har under tredje delåret varit fördelade på drygt 80 % kvinnor och knappt 20 % män, och i huvudsak mellan år. 18 deltagare har varit 29 år eller yngre. Den vanligaste besöksorsaken under tredje delåret har varit behov av stöd för viktminskning, stresshantering, fysisk aktivitet, kostrådgivning och tobaksavvänjning. Det skattade hälsotillståndet är vid inskrivningssamtalen fortsatt lågt. Under vårterminen 2013 skattade 53 deltagare sin upplevda hälsa vid detta samtal som dåligt eller mycket dåligt var den siffran ca 30%, dvs. ca 50 deltagare skattade en dålig hälsa vid start. Av alla inskrivna under tredje delåret, 131, har 6 deltagare blivit hänvisade från Socialkontor Ekonomi, 29 från Hälso- och sjukvården, 23 från Arbetsförmedlingen och 4 deltagare från Försäkringskassan. 66 deltagare har kommit på eget initiativ. Drygt 80 % är födda i Sverige. Deltagarna kommer från hela Västerås kommun, men i hög grad (drygt 40 % av besökarna) från bostadsområdena Bjurhovda Malmaberg, Önsta- Skallberget, Bäckby Råby samt Vallby - Pettersberg. Från Liv och Hälsa undersökningen har dessa områden också visats vara bostadsområden med en högre grad av ohälsa där befolkningen ofta har fler ohälsosamma levnadsvanor jämfört med Västerås kommun som helhet. Motivationsgraden för att förändra sina levnadsvanor har varierat hos de hänvisade deltagarna liksom vilken information de fått av sin handläggare om Hälsocenter inför besöket. Deltagarna har en psykisk och fysisk ohälsa, lever ofta isolerade och har dålig ekonomi. Många har behov av någon att prata med och behov av ett friskt nätverk. Det är många som behöver en social mötesplats, vilket gör att de har en rädsla för att röra sig vidare från Hälsocenter. Det finns ofta en psykosocial problematik man hör varken till psykiatrin eller till den psykosociala vården, vilket resulterar i att deltagaren inte hör hemma någonstans. De konsumerar mycket vård, går ofta till läkare och äter mycket mediciner. Behoven hos deltagarna har visat sig ofta vara att stärka tron på den egna förmågan och få en kunskap om vad de behöver för att må bra. Många ser yttre hinder och behöver stärka sin motivation. De behöver fokusera på det som är positivt, det som är bra i livet och inte låta det dåliga ta över. Många deltar i andra projekt och åtgärder, men det finns de som inte har tillgång till några andra aktiviteter överhuvudtaget. Inte heller några kontakter med vare sig myndighetsperson eller vårdgivare. Från FK, Socialkontor ekonomi, och Arbetsförmedlingen kan det komma personer som upplevs som tyngre fall, ofta med en komplicerad problematik. Om handläggaren har styrt deltagaren till Hälsocenter och eventuellt i kombination med ekonomiska motiv, så påverkar det ofta deltagarens motivation negativt. En ny potentiell deltagargrupp har visat sig vara gastric by pass-patienter, så väl före som 3

4 efter operation. Det har visat sig att det stöd man får idag upplevs otillräckligt både från patienter och personal För deltagarna Process Deltagarna som kommit till Hälsocenter har själva tagit kontakt med Hälsocenter via telefon, mail eller personligt besök. En förändring 2013 är att Hälsocenter inte längre kallar eller kontaktar deltagare på uppdrag av samarbetspartners. Anledningen till det är att deltagarna i hög grad uteblev när man själv inte tagit initiativ till kontakten. Ingången till Hälsocenter är alltid ett bokat hälsosamtal, som hålls efter en viss struktur, där behov av levnadsvaneförändring kartläggs tillsammans med deltagaren. Därefter görs en individuell plan. Hälsocenter noterar att de allra flesta som kommer på eget initiativ också stämmer in på de målgrupper som Hälsocenter riktar sig till, många har också befunnit sig i ett sammanhang där man fått information eller sett broschyrer eller affischer om Hälsocenter. En del har blivit tipsade av vänner som varit nöjda med stödet de fått på Hälsocenter. Det kan också finnas en felkälla i statistiken på antal hänvisade deltagare då en del kanske inte vill berätta att de t.ex. sett informationsbroschyren på Socialkontor Ekonomi eller vid besök hos sin kurator. Stödet som ges till levnadsvaneförändring är behovsstyrt och planeras tillsammans med deltagaren, det kan omfatta till exempel; fortsatta individuella hälsosamtal, kom-i-formgrupp eller stresshanteringsgrupp, prova-på mindfulness, prova-på fysisk aktivitet, föreläsning osv. Hälsosamtalen som bokas med 2-4 veckors intervall, pågår under max 6 månader, därefter är tanken att individen i fråga har fått redskap att själv kunna fortsätta med förändringsarbetet eller ta del av annat utbud som finns att tillgå, t.ex. kurs inom studieförbund eller träna hemma med träningsprogram. Många deltagare har mycket dålig ekonomi så stort fokus ligger på att hitta möjligheter som inte kostar så mycket pengar. Då ett av Hälsocenters mål är att nå ut till fler utlandsfödda medborgare har frågan om möjlighet att kunna erbjuda tolk kommit upp till diskussion under våren Detta följdes av ett beslut att under hösten 2013, projektets sista sex månader, testa att i begränsad skala erbjuda tolk i de fall Hälsovägledarna ser det motiverat. Detta kommer dock endast erbjudas i enskilda hälsosamtal då det inte uppfattas som rimligt och genomförbart att göra i gruppverksamhet. Insats för en språkligt homogen grupp kan naturligtvis genomföras med tolk, något som redan prövats under våren Blankett för samtycke i SUSAM har införts där deltagaren vid första mötet med hälsovägledaren får skriva under att han eller hon samtycker till att vissa personuppgifter kommer att registreras och kan följas upp. Hälsocenter startade fler nya grupper under hösten 2012, satsningen på utökad gruppverksamhet har fortsatt under våren Det är många fler grupper nu än tidigare, vilket också hör ihop med lokalen att det fysiskt är möjligt att ta emot fler. Många fler deltagare har fått möjlighet att gå i grupp vilket har varit lyckosamt och gett bra resultat i grupputvärderingarna. Våren 2013 har Hälsocenter provat att erbjuda följande nyheter i utbudet; Kostföreläsningar, Prova på Afrodans, samt utökade fysaktiviteter. 4

5 En utmaning för resterande projekttid är att locka fler deltagare till den fysiska aktiviteten, framför allt cirkelträningen. I snitt har det under vårterminen varit 3-4 deltagare per pass, och ett led i att göra träningen mer attraktiv har varit att utöka med ytterligare en träningstid per vecka. Detta infördes under vårterminen 2013 och får liksom de nya aktiviteterna utvärderas i slutet på året. Utöver de deltagare som är inskrivna på Hälsocenter har en omfattande extern verksamhet utvecklats under projekttiden, där deltagare hos samarbetspartners eller i andra projekt som har Hälsocenters målgrupper fått del av information om verksamheten, föreläsningar eller en prova-på- aktivitet För deltagarna - Resultat och effekter Projektet visar hittills att man nått rätt målgrupper i enlighet med beskrivningen i projektplanen. Dock har en del av deltagarna upplevts av hälsovägledarna ha en för tung problematik och livssituation, vilket har lett till att deltagarna inte haft resurser att fullfölja sina aktiviteter, grupper eller bokade hälsosamtal, utan uteblivit, ibland utan att ringa återbud. Som en följd får deltagarna numera mycket tydligare information vid första hälsosamtalet, t.ex. om man uteblir de från fler än två tillfällen på prova-på aktiviteter utan att lämna återbud så förlorar man sin plats. En diskussion som förts under hela projektets gång är om det är meningsfullt att rikta hälsofrämjande insatser till de grupper som mår allra sämst? Eller ska man kanske arbeta mer förebyggande och försöka nå grupper där man i ökad grad kan förebygga framtida ohälsa?? Ett exempel på rätt målgrupp som fungerar mycket väl är deltagarna från Mac-projektet. De har tagit flera kliv, är sugna på förändring och är handplockade till Mac-projektet vilket gör att de har resurser att tillgodogöra sig även Hälsocenters insatser på ett bra sätt. Vanligaste orsakerna till att deltagarna kontaktar Hälsocenter, är att de vill ha stöd till viktminskning och stresshantering, därefter följer stöd till ökad fysisk aktivitet, kostrådgivning och tobaksavvänjning samt hjälp till bättre sömn. Hälsocenters centrala lokaler på Stora Gatan uppfattats mycket positivt av deltagarna, många tar sig enkelt till verksamheten med kommunala medel. Hittills, per den 31 juli 2013, har 20 av de 44 som skrivits in och ut under 2013, skattat sin hälsa som förbättrad, övriga har skattat sin hälsa som oförändrad eller är noterade som dropouts. Drygt 46 % anser att den förbättrade hälsan hör samman med de insatser de tagit del av på Hälsocenter. Under våren 2013 har extern medbedömare genomfört djupintervjuer med fem deltagare, se bifogad bilaga 2. Några av de effekter och resultat som beskrivs där är följande; Deltagarna vittnar om kroppsliga och mentala förändringar och förbättringar, vilket lett till att man upplever sig klara motgångar och svackor bättre idag än innan man kom till Hälsocenters verksamhet. Man beskriver att man fått bra och användbara verktyg för att kunna arbeta vidare med sig själv och uppnå ytterligare hälsoförbättringar. Ökad förmåga att sätta gränser, förstå orsak och verkan och vikten av återhämtning är färdigheter som man lyfter upp som effekter och resultat av bland annat ökad kunskap runt stresshantering Viktnedgång och ökad fysisk kapacitet och styrka beskrivs och är mätbara resultat, detta har man uppnått främst 5

6 genom ökade kunskaper runt kost/näring och fysisk aktivitet samt praktisk hjälp att komma i gång med träning. Ytterligare resultat som beskrivs är ökad energi/ork och förbättrad sinnesstämning samt ökad fysisk rörlighet. Flera av de intervjuade beskriver att deltagandet hos Hälsocenter lett till ökad självkänsla och förbättrat självförtroende. Man nämner även nyttan av det stöd, råd och tips man fått ta del av som en viktigt del av vägledningen till att själv kunna och orka förändra sin situation. Hos de intervjuade kan man utläsa en ökad insikt om det egna ansvaret för sin hälsa och sitt mående och vikten av att själv ta ansvar för sina önskade förändringar. Även en insikt i hur avgörande det är med den egna motivationen för att lyckas med detta framgår. Vad som också framkom var en viss kritik från deltagare mot de lokaler som verksamheten bedrivs i, de uppfattas som trånga, ha dålig luft och är varma, främst när det gäller utrymmet för fysisk aktivitet. Mot bakgrund av att många deltagare mått mycket dåligt när de kommit till Hälsocenter samt att många också har haft en stor psykosocial problematik, menar vi att det är ett gott betyg till verksamheten att så många ändå lyckats förbättra sin upplevda hälsa. Jag har fått ett helt nytt tänk, mår mycket bättre och har ett helt nytt liv framför mig Det har framkommit under projektets gång att den enkät som använts där deltagarna skattar sin hälsa, innehåller för få svarsalternativ. Hälsovägledarna noterar att deltagarna gjort flera förändringar i levnadsvanorna, och mår generellt bättre än vid inskrivningstillfället, men att de ändå kryssar i varken bra eller dåligt precis som de gjort vid inskrivningssamtalet. Med anledning av detta har ett arbete påbörjats med att ta fram en ny enkät som kommer tas i bruk under hösten Det lösningsfokuserade arbetssättet som används i hälsosamtalen har fungerat över förväntan med tanke på att deltagarna ofta har en komplex problematik som bakgrund. Följande citat får sammanfatta vad många beskriver i samtalen: "Åh du säger så bra saker. Det känns verkligen som jag får verktyg här och inte massa pekpinnar. Det är bra här, nu känner jag mig supermotiverad igen att köra på tills vi ses nästa gång". Totalt har 11 grupper genomförts under vårterminen 2013, 3 prova - på mindfulness-grupper, 3 prova-på medicinsk yoga- grupper, 2 kom-i-formgrupper, 1 prova-på Afrodans samt 2 stresshanteringsgrupper. Utöver detta har tre föreläsningsserier om kost hållits under våren. Drop-in verksamhet med meditation har genomförts vid 21 tillfällen och cirkelträning har genomförts vid 29 tillfällen. Fallbeskrivning: kvinna i 50-årsåldern, sjukskriven för stress och värkproblematik. Har förutom hälsosamtal deltagit i prova-på medicinsk yoga samt meditation. Var vid de första besöken mycket låg både i sättet och i måendet. Talade tyst och långsamt, beskrev sig själv som en person som inte orkade med någonting. Idag skrattar hon och visar mycket mera energi. Hon har blivit inspirerad att börja med en hobby av en annan deltagare, och har även varit med och mediterat hemma hos en av de andra deltagarna. Hon har köpt en meditationsskiva och försöker öva så mycket hon kan på egen hand. Utöver alla de deltagare som varit inskrivna på Hälsocenter, har Hälsocenter nått ut till många målgrupper med information, föreläsningar och prova-på-aktiviteter. De externa insatserna har nått cirka 800 personer under tredje delåret. 6

7 2.1. För personalen Projektets förutsättningar Kompetenscentrum för hälsa (KCH) har haft uppdraget att skapa en organisation för projektet. En projektledare har anställts och de tre ordinarie hälsovägledarna, som arbetar 80 %, på Hälsocenter har fått förstärkning av ytterligare en hälsovägledare under hösten efter att verksamheten kom igång på allvar. I september 2012 projektanställdes en hälsovägledare med beteendevetenskaplig kompetens, som arbetat 40 procent med projektet och har lång erfarenhet av att arbeta med målgrupperna framförallt utifrån stressrelaterad ohälsa och stresshantering. Från och med maj 2013 är projektanställningen 100 procent. Alla anställda är i dag kvinnor trots att ambitionen har varit att ha både kvinnliga och manliga hälsovägledare. Erfarenheter från ett tidigare projekt visar att antalet manliga deltagare ökade då en manlig hälsovägledare anställdes. I de djupintervjuer som genomförts under våren 2013 framkommer dock inte några negativa åsikter runt detta. De tillfrågade, både manliga och kvinnliga deltagare, uppfattar det inte som något problem för verksamheten med endast kvinnlig personal. Lokalfrågan fördröjde kraftigt planeringen under 2012 och mycket tid och kraft gick då åt till att hitta en permanent lösning. Detta ledde till att en del av verksamheten fick ligga nere under uppstartsfasen vilket i sig utgjort en stressfaktor för personalen För personalen Genomförande och process Projektet utgör en del av utvecklingen av Hälsocenter i Västerås, som är en relativt ny permanent verksamhet från och med 1 januari 2012 efter att ha drivits som ett mindre, lokalt projekt i tre år. För personalen innebar det första projektåret att många nya rutiner införts i arbetssätt och metod. Detta tillsammans med bristen på en permanent lokal under halva året och samtidigt ett väsentligt ökat deltagarantal påverkade arbetsprocessen negativt med bla. en ökad stressnivå även om arbetsgruppen på det stora hela upplevde förändringarna som positiva. Under första projekthalvåret togs bland annat ett nytt enkät- och statistikprogram i bruk för att kunna följa och utvärdera deltagarna från inskrivning till utskrivning. En för Hälsocenter ny metod med att utvärdera och kvalitetssäkra samtalet med deltagaren är ORS/SRS (Miller, S. D., and Duncan, B. L. (2004). The outcome and Session Rating Scales: Administration and scoring manuals. Ft. Lauderdale, FL: Authour) som har provats under projekttiden, dels för att säkerställa att deltagaren upplever att hälsosamtalet handlat om rätt saker, dels för att utvärdera om insatserna nått sitt syfte. Ett påtagligt bekymmer är att som tidigare nämnts, många av Hälsocenters deltagare uteblir från aktiviteterna utan att ringa återbud. Detta medför att en hel del arbetstid går förlorad och är ett hinder i arbetsprocessen. Det händer också att dessa personer uteblir för gott, utan att höra av sig. De går heller inte att nå via telefon eller mail och de blir då registrerade som drop-outs i statistiken. Av de deltagare som är hänvisade, tycks de som kommer från hälso-och sjukvården vara de mest motiverade och de som uteblir mera sällan. En metod som provats för att nå inskrivna deltagare, är att ringa med synligt telefonnummer, det har visat sig att deltagarna då svarar i större utsträckning. 7

8 På grund av det ökade trycket på grupp- och samtalstider på kvällstid eller sen eftermiddagstid, har frågan om ensamarbete tidigare tagits upp och rutiner har nu utformats inom ordinare verksamheter för att undvika detta. Under första projektåret infördes en tydligare tydligare gräns för hälsosamtalen. Maximalt sex hälsosamtal erbjuds samt att deltagare endast kan delta i en grupp i taget, eftersom många vill vara med i allt. Exklusionskriterier är utformade 2013 för att underlätta för hälsovägledarna att bedöma vilka som ska skrivas in på Hälsocenter. En påminnelselapp har utformats som deltagaren får med sig att sätta upp hemma som en påminnelse om nästa bokade tid. 2.3 För personalen Resultat och effekter Deltagarna har, som ovan nämnts, ofta en komplex problematik och saknar ibland tillräcklig kraft och motivation för att genomföra livsstilsförändringar. Problem i den psykosociala situationen överskuggar allt annat, tex stora problem med ekonomin, dålig psykisk hälsa och ensamhet. Trots allt upplever hälsovägledarna en meningsfullhet i arbetet med de personer som hänvisats - det finns alltid något att bygga på för att stärka en individs hälsa och många deltagare upplevs ha gått framåt i skattningen av sin upplevda hälsa. Hälsovägledarna har under projektets gång uttryckt behov av mer kunskap om de olika bidragssystemen för att kunna ge bättre stöd till deltagarna. En information om sjukförsäkringen hölls därför under våren 2012 av en handläggare från Försäkringskassan. Under hösten 2012 fick personalgruppen information omkring arbetslöshetsförsäkring från AF och försörjningsstöd från Socialkontor Ekonomi. Information om psykiatriska tillstånd är också planerat. Med bättre kunskaper följer sannolikt även ett förbättrat samarbete i framtiden. Hälsovägledarna upplevde att första projektåret innebar ett stort arbete med att få igång fungerande statistik och enkäter för uppföljning och utvärdering, något som förväntas från ledning och politik. Med anledning av det ökade antalet tunga ärenden och komplexa behov, har det länge diskuterats behov av handledning på Hälsocenter. Mellan december 2012 och maj 2013 har därför handledning erbjudits all personal. Under våren 2013 har personalen även fått en utbildningsdag i presentationsteknik och retorik. Andra behov som framkommer är också att utveckla och stärka arbetsgruppen, därför är en dag för teambuilding planerad under hösten En reflektion är att med ett ökat tillflöde av deltagare finns en risk för ökade väntetider på att få hälsosamtal, vilket i sin tur skapat en oro i personalgruppen för en ökad arbetsbelastning. Viktigt därför att i god tid förebygga detta så arbetsmiljön inte påverkas negativt. 3.1 För organisationen förutsättningar Initiativtagare till projektet är KCH och styrning och ledning sker genom styrgruppen som representeras av tjänstemän på chefsnivå eller motsvarande från alla myndigheterna samt finansiärer och projektledaren som sekreterare. Projektet har även en referensgrupp med representanter från myndigheter, samarbetspartners, företagshälsovård och föreningsliv. Projektarbetsgruppen består av personalen vid Hälsocenter Västerås, representant från 8

9 Tobaksenheten och Självhjälpscentrum. Planen var också att en dietist från Landstinget Västmanland skulle delta från hösten 2012, detta visade sig dock inte möjligt på grund av hög arbetsbelastning. Från och med vårterminen 2013 är dietisten istället kopplad till projektets referensgrupp. Som ovan nämnts i rapporten har lokalfrågan fördröjt projektet och bristen på ändamålsenlig lokal gjorde att stora delar av verksamheten gick på sparlåga under första projekthalvåret. Detta har också medfört att projektbudgeten haft ett överskott och en reviderad budget har lämnats in. Tidsplanen för projektet bedöms som rimlig, det mesta bör hinna genomföras och utvärderas. Vad gäller utvärdering av projektet så har extern medbedömare, efter beslut, genomfört intervjuer av deltagare (se punkt 1.3) under våren 2013 och intervjuer av handläggare kommer att genomföras under hösten Detta för att få bra svar på vilken nytta projektet har haft både för deltagarna och Hälsocenters samarbetspartners. 3.2 För organisationen Genomförande och process Under första projekthalvåret, som var en uppstartsfas, hade verksamheten inom Hälsocenter Västerås fokus på att informera om Hälsocenters verksamhet. Handläggare inom Socialkontor Ekonomi samt personal inom Hälso- och Sjukvården fick information om verksamheten. Därutöver togs en broschyr om Hälsocenter fram inför projektet för spridning bland handläggare och för att kunna dela ut till tänkta deltagare. Information om Hälsocenter Västerås på Landstinget Västmanlands externa hemsida, uppdateras kontinuerligt. Den 13 september 2012 genomfördes ett mycket lyckat Öppet hus i de nya lokalerna, med närmare 400 besökare under dagen, både allmänhet och deltagare i olika projekt samt handläggare, chefer och politiker var på plats och fick information om verksamheten. Det fanns också möjlighet att bland annat väga sig på kroppssammansättningsvåg, vara med på cirkelträning och mindfulness samt ta del av utställningar om kost. Lokal radio och tv uppmärksammade också Öppet hus. Dagen resulterade i 50 nya inskrivna deltagare (!). Ett nytt Öppet Hus är inplanerat till den 4 september För att ytterligare nå nya deltagare är en extern föreläsare inbokad den 25 september Detta kommer vara för en kostnadsfri föreläsning riktat mot Västerås befolkning kring temat Självkänsla. Under hösten 2012 blev Hälsocenter inbjudna till Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för att ge information om Hälsocenter till deras handläggare. Under våren 2013 valde Hälsocenter att bjuda in Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan till informations- och samverkansträff med fokus på att kunna nå ut till fler unga vuxna. Tyvärr var det bara Försäkringskassan som anmälde sig och deltog på denna träff. Den 7 mars 2013 genomfördes även en informationsträff för Hälsokoordinatorerna inom Västerås primärvård. 12 hälsokoordinatorer deltog. En ny träff av detta slag är inplanerad under oktober Under 2012 pågick stort arbete med att bevara och utveckla kontakterna med samarbetspartners men också att skapa nya kontaktytor där Hälsocenters målgrupper finns. Detta arbete har fortsatt under våren 2013 vilket lett till att ett flertal externa projekt och verksamheter har velat komma med sina grupper till Hälsocenter för att få information om 9

10 verksamheten, till exempel Eductus, Jobbpunkt Väst, Mac, Uno, ABF, Grön Rehab med flera. Nyhetsbladet som skickas ut till intressenter har fått ökad spridning under projekttiden. Nya samarbetspartners under våren 2013 är bland annat Work 4 you, Chance 2 Change, Misa, Sociala Företag, Equip, Allegro. En framtida samverkanspartner i Västerås blir det nystartade samordningsteamet. Hälsocenter har goda erfarenheter från Norra Västmanland med att samarbeta med samordningsteam och i en stor stad som Västerås kommer det sannolikt att gynna samverkan genom att ha några få handläggare som kontaktpersoner. En ändring i hur deltagare registreras i statistiken har genomförts under våren Deltagare som kommer till Hälsocenter för information i grupp från en samarbetspartner, och därefter själv ringer och bokar tid för ett hälsosamtal, har från och med våren ansetts som hänvisade och inte att de kommit till Hälsocenter på eget initiativ. Kommunikation och samverkan med alla involverade aktörer har hittills fungerat väl. De frågor som uppstått har hälsovägledarna kunnat lösa i samverkan med respektive handläggare. I början av projektet förekom en del hänvisningar av deltagare som inte klarade av att delta i Hälsocenters aktiviteter, dessa har dock blivit färre. Verksamheten utvärderas kontinuerligt för att säkerställa att projektet når rätt målgrupper samt för att ge kontinuerlig feedback till projektledare och hälsovägledare. Extern medbedömare har knutits till projektet för att följa processen och därmed kunna säkra en objektiv bedömning av projektets resultat, se bifogad bilaga 1. Djupintervjuer av deltagare har även genomförts av den externa medbedömaren under våren 2013, se bilaga 2. Djupintervjuer av handläggare är planerade att genomföras av den externa medbedömaren under hösten För organisationen Resultat och effekter Organisationen för projektet har hittills fungerat bra. Styrgruppen hade två möten under våren 2012, ett styrgruppsmöte och en processdag genomfördes under hösten Under våren 2013 har det genomförts ett styrgruppmöte och en processdag. Referensgruppen hade totalt tre möten under 2012, samt ett möte under våren Projektarbetsgruppen har mötts regelbundet varje månad. Ingen processdag genomfördes under första projekthalvåret då projektet befann sig i en uppstartsfas, men den 20 november 2012 genomfördes den första processdagen med totalt 22 representanter från projektets olika grupper närvarande och engagerade. Den andra processdagen genomfördes den 4 juni 2013 med totalt 13 representanter. Tyvärr var det många från styrgrupp och referensgrupp som saknades under vårens processdag 4 juni 2013, vilket ledde till att det till största del deltog representanter från Landstinget. Lokalfrågan tog, som ovan nämnts, mycket tid och kraft i anspråk innan den slutligen fick sin lösning i april På grund av de tillfälliga lokalerna var många aktiviteter inte möjliga att sätta igång under första projekthalvåret och antalet deltagare bokade för hälsosamtal var kraftigt reducerade pga. lokalbristen. Den första augusti 2012 skedde inflyttningen i de nya lokalerna på Stora gatan 44 och verksamheten fick tillgång till funktionella arbetsrum samt eget grupprum och rum för fysisk aktivitet. Det stora inflödet av ärenden under hösten

11 gjorde att verksamheten nästan direkt var trångbodd. Projektledaren flyttade ur lokalerna 1 januari 2013 till kontorshotell på grund av hög bokningsgrad av hälsosamtal. Med anledning av att arbetsbelastning ökade under hösten 2012 har ytterligare personal anställts i ordinarie verksamhet under våren 2013 vilket medfört att en mindre ombyggnation varit nödvändig att genomföra för att få tillgång till fler rum. Projektet hade ett överskott i sin budget år 2012, i huvudsak beroende på att lokalfrågan inte löstes förrän andra halvåret 2012, vilket medförde att personal inte heller kunde anställas. Reviderad projektbudget har lämnats in till Samordningsförbundet i maj Projektet har hittills bidragit till ökad kunskap ute hos myndigheter och samarbetspartners om Hälsocenters verksamhet och hälsans betydelse för individens förmåga till egen försörjning. Med all sannolikhet kommer projektet att bidra till att myndigheterna upplever Hälsocenter som en resurs och ett komplement till andra arbetslivsinriktade insatser som pågår inom myndigheterna. Såväl handläggare som vårdpersonal som Hälsocenter haft kontakt med hittills ser mycket positivt på verksamheten och på det sätt Hälsocenter arbetar; med att stötta och bygga på det som faktiskt fungerar! Ett delmål för sista projektdelåret är att fortsatt arbeta för att öka antalet deltagare som hänvisas från Hälsocenters samarbetspartners. Förhoppningsvis ger informationstillfällena som genomförts under våren 2013 resultat på sikt. Internt i organisationen har projektet hittills gett värdefulla erfarenheter inför utbygganden av ordinarie verksamhet i andra delar av länet. Erfarenheterna har bland annat belyst stora skillnader mellan att bedriva Hälsocenterverksamhet i en stor stad (Västerås) jämfört med en liten stad (Fagersta). På Hälsocenter Västerås finns en stor efterfrågan på bokade samtalstider och grupptider på sen eftermiddags- och kvällstid vilket saknas helt i Fagersta. Vidare har det funnits efterfrågan på många fler grupper i Västerås både under hösten 2012 och våren 2013, medan bara någon enstaka grupp i Fagersta. Möjligheten till att komma på drop-in öppet har varit mycket lite utnyttjad i Västerås, i snitt 3-4 besökare per måndag som varit dagen för drop-in-tider. I Fagersta finns däremot en efterfrågan på drop-in i mycket större utsträckning. Slutligen, erfarenheterna visar att samverkansmöjligheterna där färre personer är inblandade som i en liten stad är enklare jämfört med i en större stad som Västerås. Det är svårare i Västerås att få personliga kontakter inom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan där det bl.a. är större omsättning på personal på myndigheterna, något som också märkts i projektets referensgrupp där personer slutat och bytts ut vid flera tillfällen under projektåren. Arbetet för att resurssvaga personer ska uppnå bättre hälsa och på lång sikt hitta olika vägar att ta sig tillbaka till ett aktivare liv och kanske ett arbetsliv, är ett mycket viktigt och långsiktigt arbete. Alla aktörer behöver dock samverka och hjälpas åt för att hitta de bästa lösningarna. Detta projekt kan visa att Hälsocenter är en resurs och ett komplement till den ordinarie arbetslivsinriktade rehabiliteringen som bedrivs av myndigheterna idag. Genom att bidra till individens förbättrade hälsa och livskvalitet kan möjligheterna öka till egen försörjning i framtiden. Registreringen i SUS (System för Uppföljning av Samverkan inom rehabiliteringsområdet), kunde börja först i oktober 2012 på grund av svårigheter med att få access till systemet. Så många deltagare som varit möjligt har därför inregistrerats i efterhand. 11

12 Datum Elisabeth Eriksson-Tillaeus Projektledare Josefin Näs Bitr. Projektledare 12

13 Bilaga 1 DELRAPPORT NR 2 GÄLLANDE EXTERN MEDBEDÖMNING AV PROJEKT UTVECKLING AV HÄLSOCENTER VÄSTERÅS JULI 2013 av Marita Mossberg Projektet, som startade den 1 februari 2012, har som syfte att utveckla en Västeråsmodell med riktade insatser av förebyggande karaktär till en målgrupp av personer som är arbetslösa, har diffusa psykosociala och psykosomatiska besvär, behov av socialt stöd/social aktivering samt personer med invandrarbakgrund med fokus på de områden i kommunen där behovet är störst. Verksamheten vid Hälsocenter ska också göras känd bland myndigheter och befolkning. Jag har som extern medbedömare följt projektet under ett år och min uppfattning är att formerna för verksamheten börjar få en stabil grund att stå på samtidigt som personalen hela tiden arbetar med att göra den ännu bättre. Öppettiderna har förlängts till kl måndag till torsdag för att även arbetande personer ska ha en möjlighet att delta. De arbetar med att ge deltagarna en så tydlig information om vad som Hälsocenter kan erbjuda redan i starten så att ingen kommer dit med orealistiska förväntningar. De har skapat ett regelverk kring hur många samtal man kan få, hur många gruppaktiviteter man kan delta i o.s.v. för att det ska finnas en tydlighet i allt. Verksamheten förändras således lite undan för undan utifrån upptäckta behov, samtidigt som basen för verksamheten kvarstår med individuella samtal och med gruppaktiviteter av fysisk och psykisk art. Detta skapar trygghet för både personal och deltagare. Det som är anmärkningsvärt, och som jag tror är den största framgångsfaktorn hos Hälsocenter i Västerås, är att man lyckats så bra med rekryteringen av personal till verksamheten. Alla kvinnorna utmärks av ett mycket stort engagemang, stor kompetens, stor ambition och de ger deltagarna ett fantastiskt bemötande. Trots att vissa nya personer har tillkommit i personalgruppen så utmärks även de av samma egenskaper. Jag är inte ensam om att ha lagt märke till detta utan samma syn på personalen framkom i de intervjuer med deltagarna som jag gjorde under våren Då föregående rapport skrevs så slets personalen mellan alla sina roller som hälsovägledare, marknadsförare, informatörer och föreläsare m.m. och hade en hel del funderingar kring målgruppen som de skulle ta emot. Personalen upplevde att de personer som hänvisats till Hälsocenter ibland var alltför sjuka och hade alltför komplexa problem för att de skulle kunna hjälpa dem. Uppdraget har nu förtydligats så att man fått klarhet i vilka personer som bör exkluderas från verksamheten. Alla rollerna finns fortfarande kvar men genom att man blivit fler anställda som har kunnat dela upp uppgifterna så verkar de inte lika betungande längre. Dessutom har man löst problemet med information genom att bjuda in grupper till Hälsocenter, där de i lokalerna fått veta mer om verksamheten. Det har visat sig vara ett smart sätt eftersom de inbjudna då har fått bekanta sig med lokalerna och vågar komma tillbaka senare. Givetvis kan det fortfarande finnas ett behov av att nå ut till personer som inte deltar i någon verksamhet över huvud taget utan finns isolerade i olika bostadsområden men hur man ska nå dessa får bli en utvecklingsfråga att lösa på sikt. Informationen sprids kanske bäst genom att nöjda deltagare 13

14 rekommenderar verksamheten till andra som de träffar och som kan behöva hjälp. Att detta redan sker har märkts i intervjuerna med deltagarna. Jag intervjuade fem deltagare. Tre av dem hade varit med i verksamheten sedan hösten 2012 och två sedan Gemensamt för alla var att de hade kommit till en punkt i livet där de ville ha en förändring och när de fick information om Hälsocenter så kände de att där fanns nog hjälp att få. Alla intervjuade ansåg att deras förväntningar hade infriats och att de fått hjälp och verktyg för att göra den nödvändiga förändringen i sitt liv. Bästa gnistan i mitt liv!, Det har varit en jäkla resa! var ett par av kommentarerna från deltagarna. Jag vill ge en liten redovisning av vad som hänt de fem deltagarna: En kvinna som levt i utanförskap hela sitt liv och som var isolerad hemma och mådde dåligt höll på att äta ihjäl mig då hon fick höra talas om Hälsocenter och gick dit på Öppet husdagen. Hon har deltagit i flera aktiviteter och mår nu skitbra. Hon är mer i balans och gladare. Hon tycker att hon klarar svackor bättre tack vare den fysiska träningen. Hälsocenter har hjälpt henne att få kontroll över livet och att kunna planera. En man som inte kunnat arbeta sedan han gick i väggen 2004 och som inte tycker att han har fått någon bra hjälp av psykiatrin. Han kom via Mac-projektet till ett studiebesök hos Hälsocenter och tyckte deras information, speciellt om stresshantering, var intressant. Han ville få verktyg att hantera sin stress och efter att ha deltagit åtta gånger i stresshanteringskursen så tycker han att han fått detta. Utan kursen hade han inte klarat våren som inneburit stora påfrestningar för honom som t.ex. att klara högskoleprovet. Deltagandet hos Hälsocenter har gjort stor skillnad för honom, han har byggt upp sin självkänsla och sitt självförtroende och har vågat ta tag i nya saker efter den långa perioden av passivitet. I höst ska han börja studera på Universitetet i Uppsala. En kvinna som varit sjukskriven sedan december 2012 p.g.a. utmattningsdepression. Hon mådde i början av 2013 mycket dåligt och hade isolerat sig i hemmet. I februari fick hon se en annons om Hälsocenter och hon kände att hon ville ha en förändring och att hon själv måste ta tag i sin rehabilitering varför hon ringde och beställde tid för ett samtal. Hon behövde få någon att bolla med gällande framtiden och även hjälp med hälsa, mat och stress. Detta tycker hon att hon fått hjälp med, hon har haft individuella samtal samt deltagit i medicinsk yoga. Hon tycker att hon fått stöttning och mer idéer och att hon nu har lättare att sätta ner foten och inte finna sig i allt. Hon är på väg ut i arbetslivsinriktade åtgärder via ett annat projekt nu. En kvinna som via Kunskapskompaniet fick delta i en föreläsning om kost som Hälsocenter hade. Hon ville ha hjälp att lägga om kosten och gå ner i vikt. Detta har hon fått hjälp med och hon har kommit igång med träning också. Hon har märkt skillnad i att hon blivit starkare i axlar och rygg och fått mer energi. För tillfället deltar hon i Jobbpunkt Väst parallellt med Hälsocenter. Hon tycker att det ger mycket att delta i verksamheten, väldigt effektivt och ger resultat. En kvinna som lyssnade på Hälsocenters föreläsning om kost och blev intresserad av att delta i verksamheten. Hon behövde hjälp med kost, träning m.m. så hon kunde gå ner i vikt eftersom hon var rejält överviktig. Hon säger att hon har fått allt hon önskade sig hos Hälsocenter, hjälp och stöd med kost och träning, vägledning, tips, idéer, goda råd och recept och hon har nu gått ner 15 kg på åtta månader. Hon kan knappt beskriva med ord den glädje, 14

15 tacksamhet och lycka som hon känner över den hjälp hon har fått. Hon mår bättre, har fått mer energi och är gladare. Hon har fått ökat självförtroende och rör sig lättare. Samtliga deltagarna har således fått hjälp av Hälsocenter till den förändring i livet som de önskade men det var inte samma saker som deltagarna lyfte fram som det som varit mest hjälpsamt utan vissa framhöll de individuella samtalen som den viktigaste framgångsfaktorn, någon annan tyckte stresshanteringskursen var viktigast medan den fysiska träningen var mest betydelsefull för några. Alla lyfte dock fram personalens kompetens och bemötande som en stor och viktig faktor för det förbättrade måendet. Man blir glad när man kommer hit för alla är så vänliga! De är duktiga, professionella, vänliga och öppna Det är lätt att prata med alla! Stämningen är öppen, lättsam och kravlös! var några av kommentarerna. Jag frågade om det skulle gjort skillnad om det varit manliga anställda bland personalen också men det var det ingen som trodde. Huvudsaken personen har kompetens tyckte någon och enda mannen tyckte att Tjejer är bättre på sådana saker!. Alla de intervjuade deltagarna var arbetslösa och var tacksamma för att Hälsocenters verksamhet var kostnadsfri eftersom deras ekonomi inte var så bra. Flera av kvinnorna, som nämnde den fysiska träningen som otroligt viktig för deras mående, drömde om att få fortsätta för evigt eftersom de visste att de inte hade råd med ett kort på något privat gym. De framhöll att det borde finnas möjlighet till kostnadsfri träning i samhället för personer med dålig ekonomi. Detta är en intressant synpunkt för politikerna att ta tag i tycker jag eftersom det oftast är denna grupp av människor som enligt många utredningar har det största behovet av att förbättra sin hälsa. För ett par av kvinnorna hade Hälsocenters verksamhet även inneburit att de fått nya vänner bland de övriga deltagarna och att de känt en tillhörighet. Det sociala nätverket hade således förbättrats tack vare deltagandet i verksamheten. De som deltagit i stressgruppen var förvånade över att man fick ett sådant förtroende för varandra i gruppen att man vågade berätta även om svåra saker för varandra. Tillsammans fick man en ökad medvetenhet. Deltagarna fick betygsätta Hälsocenters verksamhet på en skala mellan 0 10 där 0 var helt missnöjd och 10 var supernöjd. Ingen gav under 9 i betyg, vilket innebär att de var mycket nöjda med sitt deltagande. På frågan om något borde vara annorlunda i verksamheten så tyckte de flesta att det var bra som det var och ville inte ha några förändringar. Ett par förslag kom i alla fall, ett önskemål om en fördjupningskurs som byggde på stresshanteringskursen och att den fysiska stationsträningen kanske kunde varieras lite mer så den inte riskerade att bli tråkig. Lokalerna kunde också vara bättre tyckte flera eftersom det lätt blev dålig luft vid gruppaktiviteterna. Deltagarna är således mycket nöjda med det mesta som Hälsocenter har att erbjuda så där är projektets resultat redan så bra det kan bli. Den svårare delen av projektet är nog arbetet med att få enkla och bra kontaktvägar till handläggarna på olika myndigheter och andra intressenter som man kan behöva samarbeta med. Detta märks inte minst genom de ideliga bytena av personer i referensgruppen, en grupp som borde ha fått vara konstant under hela projekttiden och kunnat hjälpa till med sin uppgift som smörjmedel mellan ordinarie handläggare och Hälsocenter. Givetvis hittar man kontaktvägar med tiden men det vore bra att ha hjälp med detta i inledningsskedet så det inte blir för tungarbetat med kontakterna. Det vore bra att utnyttja den kvarvarande tiden till att lägga ut ett uppdrag till referensgruppens medlemmar att komma med idéer kring hur kontaktvägarna ska kunna bli så smidiga som möjligt på respektive enhet. 15

16 Min syn på Hälsocenter är i alla fall lika positiv som deltagarnas. Intervjuerna har verkligen förstärkt mitt intryck av nyttan med Hälsocenter för målgruppen. Röster lär ha höjts i VLT bl.a. där Hälsocenters verksamhet ifrågasatts och där man vill se utvärderingsresultat. Detta finner jag märkligt eftersom projektdelen hela tiden utvärderas noggrant med såväl kvantitativa som kvalitativa metoder, och då det inte går att utskilja vilka deltagare som tillhör projektet och vilka som tillhör den ordinarie verksamheten så måste de positiva utvärderingsresultaten gälla hela verksamheten som jag ser det. För min del tvekar jag inte att säga att verksamheten är värd varje krona som läggs i den från Landstingets sida. 16

17 Bilaga 2 Djupintervjuer med fem deltagare genomförda av Marita Mossberg under våren 2013 B B har varit med i verksamheten sedan hösten Hon hade hört talas om Hälsocenter genom en kompis och blev nyfiken, varför hon gick på Öppet Hus dagen. Hon är arbetslös och hade varit isolerad hemma länge och mådde dåligt höll på att äta ihjäl mig. Hon har levt i utanförskap hela sitt liv och har inget nätverk. Hon kände att hon ville bryta den onda cirkeln och förändra sin situation. Träning och stresshanteringskursen skulle kunna vara något för henne, tänkte hon. Hon är van att ta hand om sig själv eftersom hon anser att det inte finns mycket stöd och hjälp att få i samhället vill man ha något gjort så får man fixa det själv. Hälsocenter såg hon som en hjälp till självhjälp. B hade inte tidigare varit med i någon liknande aktivitet någon annanstans men hon har deltagit i flera aktiviteter på Hälsocenter. Hon har haft individuella samtal, deltagit i stresshanteringskurs, meditation, cirkelträning och afrodans. Hon mår bäst när hon får träna och röra på sig och Hälsocenter har gjort detta möjligt för henne utan kostnad. Hennes ekonomi är så dålig så hon skulle inte ha råd med ett gymkort. Hennes största önskan är att det funnes sådana gratismöjligheter för fortsatt träning i samhället men hon säger att eftersom samhällets attityd är att var och en får klara sig själv och att man får skylla sig själv om man har dålig ekonomi så vet hon att hon inte kommer att få hjälp med detta. Jag kan inte hjälpa att jag blev född av fel föräldrar! Genom att hon har fått möjligheten att träna hos Hälsocenter så mår hon nu skitbra. Speciellt Afrodansen har varit bra för henne eftersom hon blev mjuk och avslappnad i kroppen och rörelserna. Hon skulle vilja ha mer av den. Deltagandet hos Hälsocenter har gjort stor skillnad för henne, hon ser skillnad både kroppsligt och mentalt. Hon är mer i balans och är gladare. Hon tycker att hon klarar svackorna bättre när hon får fysisk träning. Stressgruppen tyckte hon också var bra även allt inte var nytt utan hon hade själv tänkt på en del av det som kom upp redan innan. Deltagarna kunde prata om sina erfarenheter utan att det kändes konstigt, ledaren tog upp tänkvärda saker och man fick bra verktyg. Alla vågade vara öppna och fick säga sitt eller låta bli utifrån önskemål. Det fanns ett förtroende i gruppen. Hon har fått flera nya vänner bland deltagarna tack vare de aktiviteter hon deltagit i och hon har känt en tillhörighet. B ger Hälsocenter högt betyg tangerar 10 på en skala mellan 0 10 där 0 = helt missnöjd och 10 = supernöjd. Det man möjligtvis kan anmärka på är lokalerna som känns lite trånga, det blir lätt dålig luft under aktiviteterna. Hon tycker att personalen är duktiga, professionella, vänliga och öppna. Hon känner sig alltid välkommen. De ställer upp om man har någon fråga och man blir glad när man kommer hit för de är så vänliga. Hon skulle önska att hon fick gå där länge, helst alltid. Hälsocenter har hjälpt henne att få kontroll över livet och kunna planera. Hon tror inte att det skulle göra någon skillnad i verksamheten om fler män var anställda på Hälsocenter killar kanske saknar män men kvinnor vill nog helst prata med kvinnor För hennes del spelar det ingen roll huvudsaken personen har kompetens. Hälsa är för B att vara i harmoni med sig själv, att må bra och kunna bearbeta det som hänt henne och att söka efter det som är bra i livet så hon kan vara en bra människa och mamma. B kan verkligen rekommendera Hälsocenter. Om man vill förändra sitt liv så finns alla möjligheter att välja det som passar just den personen på Hälsocenter både vad gäller aktiviteter och nivå. 17

18 H H har bara varit med sedan april Hon deltog i Kunskapskompaniet genom Arbetsförmedlingen och fick då vara med om en föreläsning om kost hos Hälsocenter. Hon blev intresserad och ringde till Hälsocenter och fick komma på ett samtal hos Kicki. Hennes förväntningar var att få hjälp att lägga om kosten så hon kunde gå ner 4 kg och att komma igång med träning. Förväntningarna har uppfyllts. Hon har fått hjälp med tips om kosten och vid uppföljningen efter 6 veckor så hade hon gått ner 2,5 kg. Hon kom också igång med funktionsträning hos Hälsocenter och den tycker hon är mycket bra eftersom man går igenom hela kroppen. Tjejerna varierar träningen vilket är bra. Hon är där varje vecka och har märkt skillnad i att hon blivit starkare i axlar och rygg. På en skala mellan 0 10 där 0 är helt missnöjd och 10 är supernöjd så ger H Hälsocenter 10 i betyg. Personalen har ett mycket bra bemötande, de är glada, pigga och positiva. Hon har fått bra kontakt med dem och känner sig alltid välkommen. Hon tycker också att det är fantastiskt att hon kunnat träna gratis, hon hade inte kommit igång annars eftersom hon inte har någon bra ekonomi som arbetslös. Hon hade tidigare tränat på ett gym men hade inte råd att fortsätta eftersom det blev för dyrt. Det här är ett jättebra alternativ tycker hon. För tillfället deltar hon i Jobbpunkt Väst parallellt med Hälsocenter och där finns det också ett gym som hon kan använda. En av de andra deltagarna hos Hälsocenter är också med i Jobbpunkt Väst så de har en del kontakt med varandra. Under tiden hos Hälsocenter har hon haft två samtal med Kicki, tränat och haft meditation efter träningen samt varit med på föreläsning. Det som har varit särskilt hjälpsamt för henne är att bli påmind om hur hon borde äta, hon fick mycket bra material och även träningsråd som hon kan fortsätta själv med hemma. Hon tycker att verksamheten är bra som den är och behöver inte förändras på något sätt. Föreläsningarna är ett bra sätt att nå ut till andra som inte känner till verksamheten så det kunde de kanske göra mer av. H har alltid varit intresserad av hälsa. Man får bättre energi av att röra på sig anser hon. Hon har lärt sig energimassage och hon säljer hälsoprodukter. Hennes dröm är att öppna ett ekologiskt café i kombination med hälsoprodukter och massage. Hälsa är för henne även kvalitet på mat, hon handlar hellre dyrare mat med kvalitet än äter skräpmat. H har redan rekommenderat Hälsocenters verksamhet till andra. Hon har berättat om personalen som är så positiva och alltid ställer upp och hur de följer upp och intresserar sig. Det ger mycket att delta i verksamheten, väldigt effektivt och ger resultat. 18

19 L L såg en annons i februari 2013 om Hälsocenter och blev intresserad. Hon ringde och bokade tid och fick komma på samtal hos Marie. Hon hade varit sjukskriven p.g.a. utmattningsdepression sedan december och under januari hade hon mått mycket dåligt och isolerat sig. När hon såg annonsen så kände hon att hon ville ha en förändring och insåg att hon själv måste ta tag i sin rehabilitering eftersom hennes arbetsgivare var passiv och inte till mycket hjälp. Hennes förväntningar på verksamheten var att få igång en process och få någon att bolla med gällande framtiden. Hon behövde också hjälp med hälsa, mat och stress. Detta tycker hon också att hon fått hjälp med. Både Marie och senare Louise har varit bra att prata med. Båda är mycket kompetenta och pushar i lagom takt. I samband med samtalen brukar hon också väga sig. Hon har fått många tips om bra böcker att läsa och annat som varit nyttigt. Hon har även varit med på medicinsk yoga, föreläsningar om mat och ska nu börja på afrodans. Hon har haft samtal ca en gång/månad och varit 6-8 gånger på medicinska yogan. Deltagandet har varit lagom takt tycker hon. Kontakten med övriga deltagare hos Hälsocenter har varit liten för hennes del. Hon ger Hälsocenter betyg10 på en 10-gradig skala där 0 är helt missnöjd och 10 är supernöjd. Lokalerna mitt i city är också bra och hon förstår att det måste finnas stort behov av en sådan här verksamhet. Om det fanns utrymme så skulle Hälsocenter behöva vara ute och jobba förebyggande på skolor, pensionärsföreningar m.fl. för att få ut sitt budskap om hälsa och mat. L har tidigare deltagit i stressgrupp, mindfulness och bassängträning med sjukgymnast hos sin familjeläkare. I nuläget är hon även med i ett projekt med Landstinget och Försäkringskassan, där hon har intervjuats och sedan kommer att få en coach som ska hjälpa henne mot arbetslivet. L kan inte tänka sig att gå tillbaka till sitt tidigare ekonomijobb hos en privat arbetsgivare som haft en så dålig personalpolitik att de orsakat hennes sjukdomsbesvär genom att flytta omkring henne som ett kolli till olika orter. Skillnaden mellan de aktiviteter hon tidigare deltagit i och Hälsocenter är de individuella samtalen som hon tycker ger mycket mer än de gruppverksamheter som hon tidigare varit med i. I grupper är risken stor att några gnälliga personer tar för stor plats och drar ner övriga deltagare om inte ledarna är starka nog att hålla tillbaka dessa. Deltagandet i Hälsocenters verksamhet har gjort skillnad i L:s liv. Hon har fått stöttning och mer idéer av Marie och Louise. Hon har nu lättare att sätta ner foten och inte finna sig i allt. Hon ångrar verkligen inte att hon gick till Hälsocenter i februari. Hälsa är för L att fysiskt och psykiskt ha kapacitet att göra det jag vill göra. Hon tycker att det är viktigt att träna så man kan ha ett bra liv när man blir äldre. L har redan rekommenderat Hälsocenters verksamhet till en god vän som är mycket stressad. Hon inser nu att man nonchalerar kroppens signaler när man är stressad och detta behöver man bli uppmärksammad på vilket man kan få hjälp med genom samtalen och medicinsk yoga. Detta har varit särskilt hjälpsamt för henne själv. Även om hon själv tog initiativet till kontakt med Hälsocenter så tycker hon att det vore bra om myndigheter hänvisade människor med behov till Hälsocenter eftersom många är så deprimerade att de inte själva orkar ta tag i sin situation. Hennes handläggare vid Försäkringskassan tycker att det är bra att hon är med i Hälsocenters verksamhet. 19

20 M M har deltagit hos Hälsocenter sedan november Han var med i Mac-projektet och deltagarna där fick göra ett studiebesök hos Hälsocenter. Han tyckte att informationen, speciellt om stresshantering, lät intressant och bokade därför en tid. Han fick börja med samtal hos Johanna och gick sedan vidare till stresshanteringsgruppen. Han hade inga större förväntningar när han började men han ville ha en förändring och hoppade på detta på vinst och förlust. Han hoppades att han skulle få lite verktyg att hantera sin stress med och detta tycker han att han har fått god hjälp med. På en skala mellan 0-10 där 0 = helt missnöjd och 10 är supernöjd så klassar M Hälsocenters verksamhet som 9. Bemötandet har varit det viktigaste, personalen säger bra saker. M har tidigare haft individuella samtal hos psykiatrin men tyckte inte om bemötandet där. Han tyckte det kändes som han nästan blev straffad för det han sade där och att de egentligen inte brydde sig om honom. Om samtalen ska bli bra så beror det på personen man samtalar med. Samtalen hos Hälsocenter har varit helt annorlunda och präglats av öppenhet, kravlöshet och trygghet. Han har känt att han vågat prata även om sådant som har varit svårt utan att vara rädd att någon skulle ringa socialjouren. Han känner att personalen på Hälsocenter bryr sig mycket mer om honom än de gjorde på psykiatrin. Förutom individuella samtal 1 gång/månad så deltog M i stresshanteringsgruppen 8 ggr. Från början var han skeptisk till gruppverksamheten men efter ett par gånger så såg han fördelarna. Det fungerade mycket bra mellan deltagarna och det gav mycket att höra andra berätta sina historier och även att själv få berätta sin och se hur de andra reagerade. Han insåg att alla hade sina problem beroende på vilket stadie i livet man befann sig i. Man fick en ökad medvetenhet tillsammans och man hade förtroende för varandra i gruppen. Eva var en mycket bra ledare och det var en glad och lättsam stämning. En övning gav speciellt mycket tyckte han. Den gällde att ge egenskaper till de övriga deltagarna och tvärtom. Det kändes värdefullt att få veta hur andra såg på mig. Det betydde mycket för självförtroendet! Stresshanteringskursen var det som har varit mest hjälpsamt för honom. Han har fått mer kunskap om orsak och verkan, vad man kan göra själv och vikten av återhämtning. Han har lärt sig avspänning och avslappning. Utan kursen hade han inte klarat denna vår som varit extremt stressig med Högskoleprov och engelsk tentamina. Nu klarade han detta utan att krascha och även om det skulle komma ett bakslag så tror han inte att han skulle falla lika långt tillbaka som han gjorde innan han började på Hälsocenter. Förr blev minsta grej som hände en katastrof som gjorde honom handlingsförlamad. Nu vet han vad han är bra på och mindre bra på. Deltagandet i Hälsocenters verksamhet har gjort stor skillnad för M. Han har byggt upp sin självkänsla och sitt självförtroende. Han har vågat ta tag i nya saker och ta steget från en passiv tillvaro sedan 2004, då han utmattad slutade arbeta med IT p.g.a. för stor arbetsbörda, till att nu börja plugga på Universitet i Uppsala. Han har höga krav och förväntningar på sig själv och tycker nu att han t.o.m. har slagit sina egna förväntningar. Han har velat ha en förändring de senaste 2 3 åren men det som erbjudits har inte innehållit några utmaningar för honom och han har därför inte varit intresserad men nu har han planer för de närmaste 10 åren framåt vilka inbegriper forskning de sista åren. Han har gjort stora framsteg detta halvår och han tror att framför allt Johanna ser skillnaden mer än han själv. Det har varit en jäkla resa! 20

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning Samordningsteam i Skäggetorp, Ryd och Berga Projektägare och styrgrupp Projektägare: Landstinget i Östergötland, Primärvården Centrala Styrgrupp; Per Ohlsson, Primärvårdschef, Centrala

Läs mer

KVINNOCOACHER VID HÄLSOCENTRET

KVINNOCOACHER VID HÄLSOCENTRET PROJEKTANSÖKAN KVINNOCOACHER VID HÄLSOCENTRET Datum: 2009-11-23 Projektbenämning Projektägare Kvinnocoacher vid Hälsocentret i Fagersta Projektägare är Landstinget Västmanland genom Kompetenscenter för

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte ❿Det övergripande syftet är att genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

PåGång. Projektutvärdering 2009-09-01 2011-01-01 2011-02-28 1(7) Mia Eriksson Samordnare Samspelet. PåGång. 054 540 52 58 maria.eriksson3@karlstad.

PåGång. Projektutvärdering 2009-09-01 2011-01-01 2011-02-28 1(7) Mia Eriksson Samordnare Samspelet. PåGång. 054 540 52 58 maria.eriksson3@karlstad. Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-02-28 1(7) Mia Eriksson Samordnare Samspelet PåGång 054 540 52 58 maria.eriksson3@karlstad.se PåGång Projektutvärdering 2009-09-01 2011-01-01 Post- och

Läs mer

Hälsoföretag inom Ljusdals kommun

Hälsoföretag inom Ljusdals kommun Förstudie Hälsoföretag inom Ljusdals kommun Identifiering och förstudie om förutsättningar för företag inom området hälsa, må-bra, friskvårds- och rehabiliteringsföretag inom Ljusdals kommun Maria Sellberg

Läs mer

Projektplan, självhjälpsgrupper

Projektplan, självhjälpsgrupper REGION JÖNKÖPINGS LÄN Projektplan, självhjälpsgrupper Främjande av psykisk hälsa Ansökan om medel från Finnvedens samordningsförbund 2015-01-07 Utveckla och implementera förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg

Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg Trappan, datastugor med Ipad. För Nyfikna seniorer i Varbergs kommun. Under juni månad 2012 tillsattes en styrgrupp för projektet som bestod utav. Emma Rosengren,

Läs mer

Utvärdering av projektet Gröna Rehab

Utvärdering av projektet Gröna Rehab Utvärdering av projektet Gröna Rehab ISM-häfte nr 3 Eva Sahlin Gunnar Ahlborg jr Institutet för stressmedicin FÖRORD Styrgruppen för Gröna Rehab representerande Västra Götalandsregionens miljönämnd, folkhälsokommitté

Läs mer

Hälsoteket i Angered

Hälsoteket i Angered A K T I V I T E T S P R O G R A M VI N T E R Hälsoteket i Angered 27 Januari 28 Maj 204 VÅ R H Ö S T S O M M A R Vi som jobbar på Hälsoteket Drop-in hälsa och FaR (Fysisk aktivitet på recept) Emma Helena

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

Bilaga 1. Insatsredovisning, individinriktade insatser en närmare beskrivning. Antal insatser under 2011: 4 Totalt antal deltagare: 133

Bilaga 1. Insatsredovisning, individinriktade insatser en närmare beskrivning. Antal insatser under 2011: 4 Totalt antal deltagare: 133 Bilaga 1 Insatsredovisning, individinriktade insatser en närmare beskrivning Antal insatser under 2011: 4 Totalt antal deltagare: 133 Kvinnocoacher (ID 1019) Projektägare: Landstinget Västmanland genom

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 PROJEKT NORRSKEN FAKTA FAKTA PROJEKTTID: 1 september 2010 31 augusti 2014 Vänder sig till kvinnor och män i Piteå och Arvidsjaur

Läs mer

Projektplan för utvidgning av FaR, Värnamo kommun

Projektplan för utvidgning av FaR, Värnamo kommun REGION JÖNKÖPINGS LÄN I SAMVERKAN MED VÄRNAMO KOMMUN Projektplan för utvidgning av FaR, Värnamo kommun från FaR till Hälsocenter Styrgruppen, FaR Värnamo 2015-03-17 Projektplanen innefattar förslag på

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Datum:2012-07-18 SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Socialt företag- en väg till egen försörjning Dnr: 2011/15-SFV Rapportering avser Slutrapport för perioden 2012-01-01-2012-06-30

Läs mer

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

Läs mer

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Resaprojektet. Ett led i regeringens psykiatrisatsning. Rehabilitering, sysselsättning och arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

Resaprojektet. Ett led i regeringens psykiatrisatsning. Rehabilitering, sysselsättning och arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Resaprojektet Ett led i regeringens psykiatrisatsning Rehabilitering, sysselsättning och arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Uppdraget Arbetsförmedlingen i samverkan med Försäkringskassan

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Detaljplan för verksamhetsåret 2012 och en översikt för perioden 2013-2014 Fastställd av Samordningsförbundets styrelse den

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Årsredovisning år 2014 för Samordningsförbundet Activus i Piteå

Årsredovisning år 2014 för Samordningsförbundet Activus i Piteå Årsredovisning år 2014 för Samordningsförbundet Activus i Piteå Verksamhetens art och inriktning Samordningsförbundet Activus bedriver finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet inom Piteå kommuns

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling Nikodemus Enger, leg. psykolog ArbetsRehab Kompetenscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering Grön Rehab Förberedelse inför arbetslivsinriktad

Läs mer

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET Plan från och med 2012 och tillsvidare Rehabsteget är en verksamhet i samverkan

Läs mer

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Samverkan och ledning Nätverksträffar Under hela projekttiden har nätverksträffar skett med andra projekt i länet. Samverkanskonferens för hela länet har en gång/år

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Copyright 2007 Team Lars Massage

Copyright 2007 Team Lars Massage 1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes

Läs mer

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-11-24 1(7) Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 60 18, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Aktivitet JobbTorg Bakgrund Styrelsen

Läs mer

-ett steg på vägen Vad är grön helhet?

-ett steg på vägen Vad är grön helhet? - ett steg på vägen -ett steg på vägen Vad är grön helhet? 3-årigt ESF-projekt ett team på fem personer fokus på det friska i människan 8 veckor, 4 dagar i veckan korta dagar inledningsvis 3 grupper, 7-8

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

JOBBTORG K A R L S T A D. Projektutvärdering 2009-11-19 2011-04-30 2011-04-30 1(9) Lisa Larsson Samordnare 054-540 50 41 lisa.larsson@karlstad.

JOBBTORG K A R L S T A D. Projektutvärdering 2009-11-19 2011-04-30 2011-04-30 1(9) Lisa Larsson Samordnare 054-540 50 41 lisa.larsson@karlstad. Utskriftsdatum Sid(or) 2011-04-30 1(9) Lisa Larsson Samordnare 054-540 50 41 lisa.larsson@karlstad.se JOBBTORG K A R L S T A D Projektutvärdering 2009-11-19 2011-04-30 Post- och fakturaadress: Ssamordningsförbundet

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

AKTUELLA KURSER & FÖRELÄSNINGAR. AnnCatrin Hansson Utveckling Online

AKTUELLA KURSER & FÖRELÄSNINGAR. AnnCatrin Hansson Utveckling Online AKTUELLA KURSER & FÖRELÄSNINGAR AnnCatrin Hansson Utveckling Online Vägen till framgång! Välkommen! Här finns alla aktuella kurser/utbildningar och föreläsningar. Kurserna och utbildningarna sker antingen

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Resilientseminarium stärker fokus på framtiden

Resilientseminarium stärker fokus på framtiden Antons Stellamans och Liselotte Baeijaert, Ilfaro, höll i trådarna i Samordningsförbundens arrangemang i Västerås. Resilientseminarium stärker fokus på framtiden Arbetet med lösningsfokus tog ytterligare

Läs mer

Koll på vardagsekonomin

Koll på vardagsekonomin Koll på vardagsekonomin 2 Inkomster och utgifter är en del av livet. En vardagsekonomi i balans ger dig trygghet inför framtiden, oavsett vad som händer. Med den här broschyren vill vi ge dig råd och tips

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Må bra med kultur 2014

Må bra med kultur 2014 Må bra med kultur 2014 Sammanfattning av årssammanställning Bakgrund Må bra med kultur är ett erbjudande om kulturaktiviteter för patienter inom hälso-och sjukvården i Region Östergötland. Konceptet vilar

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Vägen till självförsörjning

Vägen till självförsörjning Monica Gullin projektledare Thomas Franzén chef ARE Ansökan Gällande ansökan om medel från Samordningsförbundet för att tillämpa föreslagen modell för identifierad målgrupp inom Torsås kommun. Vägen till

Läs mer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer Föreningen Kulturstorm Rådhusesplanaden 10-12 903 28 Umeå Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer 1. Projektbeskrivning Idén med projektet är att introducera internet på ett lekfullt

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Slutrapport för projekt Sambandet i Timrå

Slutrapport för projekt Sambandet i Timrå Timrå 111031 Slutrapport för projekt Sambandet i Timrå Projekttid 2007-09-01-2011-08-31 Bakgrund Under våren 2007 gjorde beredningsgruppen i förbundet en kartläggning av personer tillhörande målgruppen

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren - socialsekreterare möter nya grupper som söker försörjningsstöd efter förändringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Juni 2009

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Vem som helst kan få ekonomiska bekymmer. I den här broschyren får du inblick i vilka konsekvenser en skuld sättning får både för enskilda människor och för

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer