PROJEKTRAPPORT DELRAPPORT ENLIGT SJÄLVRAPPORTERINGSMODELLEN. Josefin Näs, bitr. projektledare samt Ann-Sophie Hansson, projektägare
|
|
- Ingrid Lisa Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PROJEKTRAPPORT DELRAPPORT ENLIGT SJÄLVRAPPORTERINGSMODELLEN Datum: Projektbenämning: Utveckling av Hälsocenter Västerås Rapport författare: Elisabeth Eriksson-Tillaeus, projektledare Josefin Näs, bitr. projektledare samt Ann-Sophie Hansson, projektägare Kompetenscentrum för Hälsa, Hälsocenter Västerås, Landstinget Västmanland Rapportering avser: Sammanfattning Projektet har beviljats medel under två år från Samordningsförbundet Västerås i syfte att ge möjlighet till riktade förebyggande insatser avseende levnadsvaneförändring till socialt svaga grupper tex. arbetslösa, personer med invandrarbakgrund, sjukskrivna, och personer som har försörjningsstöd. Projektet är ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan, Västerås kommun och Arbetsförmedlingen. Hälsocenter Västerås är en permanent verksamhet inom Landstinget Västmanland sedan och det aktuella projektet är alltså ett utvecklingsprojekt inom en befintlig men nyligen permamentad verksamhet i syfte att främja samverkan mellan parterna. Mot bakgrund av de resultat som finns i Liv & Hälsa 2009 framgår, att förekomsten av ohälsosamma levnadsvanor är ojämnt fördelad i befolkningen, till exempel är det fyra gånger fler lågutbildade än högutbildade kvinnor som röker. En rad olika rapporter har också visat tydliga samband vad gäller hälsa mellan utbildningsnivå och ekonomisk situation. Så har t.ex. individer med kort utbildning och ekonomiska problem en sämre hälsa och sämre matvanor 1
2 och är mindre fysiskt aktiva än de med lång utbildning och en god ekonomisk situation, (Resultat från Nationella folkhälsoenkäten. Hälsa på lika villkor - Resultat från nationella folkhälsoenkäten. Västmanlänningarnas hälsa 2009, Östersund: Statens folkhälsoinstitut.) Deltagarna som kommer till Hälsocenter kommer antingen på eget initiativ eller är hänvisade från myndigheter eller samarbetspartners. Efter ett bokat hälsosamtal där individens behov kartläggs slussas personen till deltagande i olika aktiviteter inom Hälsocenter, tex fortsatta individuella hälsosamtal, grupper eller prova-på-aktiviteter eller till andra lämpliga alternativ i andra aktörers regi, t.ex föreningar och studieförbund mfl.. Ett av målen är att de fyra myndigheterna /parterna vid en utvärdering efter projektets slut, ska uppleva att Hälsocenter i Västerås är en värdefull resurs och ett komplement till andra rehabiliteringsinsatser för att få tillbaka eller bibehålla arbetsförmågan hos personer med olika bidragsbehov. Ett annat mål är att deltagarna ska följas upp utifrån olika parametrar, som t.ex myndighetshänvisning och deltagande i aktiviteter, samt att Hälsocenter Västerås ska ha nått minst 10% av de individer som myndigheterna har hänvisat in. Av alla inskrivna under 2012, cirka 285 deltagare, kom drygt 170 på eget initiativ. Cirka 30 deltagare blev hänvisade från Socialkontor Ekonomi, 65 deltagare från Hälso- och sjukvården, samt ett mindre antal, 6-7 deltagare från vardera Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Av de 131 inskrivna deltagarna första halvåret 2013, har 6 deltagare blivit hänvisade från Socialkontor Ekonomi, 29 deltagare från Hälso- och sjukvården, 23 deltagare från Arbetsförmedlingen och 4 deltagare från Försäkringskassan. 66 deltagare har kommit på eget initiativ. Av de 155 deltagare som skrevs ut 2012 skattade 45 deltagare (ca 30%) sin hälsa som förbättrad eller mycket förbättrad, medan övriga skattade sin hälsa som oförändrad. Hittills, per den 31 juli 2013, har 20 av de 44 deltagare som skrivits in och ut under 2013, skattat sin hälsa som förbättrad, övriga har skattat hälsan som oförändrad, eller är noterade som dropouts. 11 grupper genomfördes under höstterminen 2012 med goda resultat enligt deltagarnas utvärderingar, och vid 19 tillfällen genomfördes cirkelträning och meditation i drop-in form. Under vårterminen 2013 har åter 11 grupper genomförts, 3 prova - på mindfulness-grupper, 3 prova-på medicinsk yoga- grupper, 2 kom-i-formgrupper, 1 prova-på Afrodans samt 2 stresshanteringsgrupper. Utöver detta har tre föreläsningsserier om kost hållits under våren. Drop-in meditation har genomförts vid 21 tillfällen och cirkelträning har genomförts vid 29 tillfällen. Processdag för projektet genomfördes den 20 november 2012 samt den den 4 juni Internt inom organisationen har projektet även under denna period bidragit med värdefulla erfarenheter inför utbygganden av ordinarie verksamhet i andra delar av länet. Redovisningen nedan följer den för Samordningsförbundets valda rapporteringsmodellen den s.k. Nio-fältaren, där förutsättningar, process och resultat beskrivs utifrån projektets målgrupp, personal och organisation. 2
3 1.1. För deltagarna - Förutsättningar Deltagarna har rekryterats till projektet genom Försäkringskassan, Västerås kommun och Arbetsförmedlingen samt hänvisats av personal inom Hälso- och sjukvården. Målgruppen är personer med behov av och motiverade till levnadsvaneförändringar, boendes i Västerås kommun, i åldern år, och med någon form av offentlig försörjning. Deltagarna har under tredje delåret varit fördelade på drygt 80 % kvinnor och knappt 20 % män, och i huvudsak mellan år. 18 deltagare har varit 29 år eller yngre. Den vanligaste besöksorsaken under tredje delåret har varit behov av stöd för viktminskning, stresshantering, fysisk aktivitet, kostrådgivning och tobaksavvänjning. Det skattade hälsotillståndet är vid inskrivningssamtalen fortsatt lågt. Under vårterminen 2013 skattade 53 deltagare sin upplevda hälsa vid detta samtal som dåligt eller mycket dåligt var den siffran ca 30%, dvs. ca 50 deltagare skattade en dålig hälsa vid start. Av alla inskrivna under tredje delåret, 131, har 6 deltagare blivit hänvisade från Socialkontor Ekonomi, 29 från Hälso- och sjukvården, 23 från Arbetsförmedlingen och 4 deltagare från Försäkringskassan. 66 deltagare har kommit på eget initiativ. Drygt 80 % är födda i Sverige. Deltagarna kommer från hela Västerås kommun, men i hög grad (drygt 40 % av besökarna) från bostadsområdena Bjurhovda Malmaberg, Önsta- Skallberget, Bäckby Råby samt Vallby - Pettersberg. Från Liv och Hälsa undersökningen har dessa områden också visats vara bostadsområden med en högre grad av ohälsa där befolkningen ofta har fler ohälsosamma levnadsvanor jämfört med Västerås kommun som helhet. Motivationsgraden för att förändra sina levnadsvanor har varierat hos de hänvisade deltagarna liksom vilken information de fått av sin handläggare om Hälsocenter inför besöket. Deltagarna har en psykisk och fysisk ohälsa, lever ofta isolerade och har dålig ekonomi. Många har behov av någon att prata med och behov av ett friskt nätverk. Det är många som behöver en social mötesplats, vilket gör att de har en rädsla för att röra sig vidare från Hälsocenter. Det finns ofta en psykosocial problematik man hör varken till psykiatrin eller till den psykosociala vården, vilket resulterar i att deltagaren inte hör hemma någonstans. De konsumerar mycket vård, går ofta till läkare och äter mycket mediciner. Behoven hos deltagarna har visat sig ofta vara att stärka tron på den egna förmågan och få en kunskap om vad de behöver för att må bra. Många ser yttre hinder och behöver stärka sin motivation. De behöver fokusera på det som är positivt, det som är bra i livet och inte låta det dåliga ta över. Många deltar i andra projekt och åtgärder, men det finns de som inte har tillgång till några andra aktiviteter överhuvudtaget. Inte heller några kontakter med vare sig myndighetsperson eller vårdgivare. Från FK, Socialkontor ekonomi, och Arbetsförmedlingen kan det komma personer som upplevs som tyngre fall, ofta med en komplicerad problematik. Om handläggaren har styrt deltagaren till Hälsocenter och eventuellt i kombination med ekonomiska motiv, så påverkar det ofta deltagarens motivation negativt. En ny potentiell deltagargrupp har visat sig vara gastric by pass-patienter, så väl före som 3
4 efter operation. Det har visat sig att det stöd man får idag upplevs otillräckligt både från patienter och personal För deltagarna Process Deltagarna som kommit till Hälsocenter har själva tagit kontakt med Hälsocenter via telefon, mail eller personligt besök. En förändring 2013 är att Hälsocenter inte längre kallar eller kontaktar deltagare på uppdrag av samarbetspartners. Anledningen till det är att deltagarna i hög grad uteblev när man själv inte tagit initiativ till kontakten. Ingången till Hälsocenter är alltid ett bokat hälsosamtal, som hålls efter en viss struktur, där behov av levnadsvaneförändring kartläggs tillsammans med deltagaren. Därefter görs en individuell plan. Hälsocenter noterar att de allra flesta som kommer på eget initiativ också stämmer in på de målgrupper som Hälsocenter riktar sig till, många har också befunnit sig i ett sammanhang där man fått information eller sett broschyrer eller affischer om Hälsocenter. En del har blivit tipsade av vänner som varit nöjda med stödet de fått på Hälsocenter. Det kan också finnas en felkälla i statistiken på antal hänvisade deltagare då en del kanske inte vill berätta att de t.ex. sett informationsbroschyren på Socialkontor Ekonomi eller vid besök hos sin kurator. Stödet som ges till levnadsvaneförändring är behovsstyrt och planeras tillsammans med deltagaren, det kan omfatta till exempel; fortsatta individuella hälsosamtal, kom-i-formgrupp eller stresshanteringsgrupp, prova-på mindfulness, prova-på fysisk aktivitet, föreläsning osv. Hälsosamtalen som bokas med 2-4 veckors intervall, pågår under max 6 månader, därefter är tanken att individen i fråga har fått redskap att själv kunna fortsätta med förändringsarbetet eller ta del av annat utbud som finns att tillgå, t.ex. kurs inom studieförbund eller träna hemma med träningsprogram. Många deltagare har mycket dålig ekonomi så stort fokus ligger på att hitta möjligheter som inte kostar så mycket pengar. Då ett av Hälsocenters mål är att nå ut till fler utlandsfödda medborgare har frågan om möjlighet att kunna erbjuda tolk kommit upp till diskussion under våren Detta följdes av ett beslut att under hösten 2013, projektets sista sex månader, testa att i begränsad skala erbjuda tolk i de fall Hälsovägledarna ser det motiverat. Detta kommer dock endast erbjudas i enskilda hälsosamtal då det inte uppfattas som rimligt och genomförbart att göra i gruppverksamhet. Insats för en språkligt homogen grupp kan naturligtvis genomföras med tolk, något som redan prövats under våren Blankett för samtycke i SUSAM har införts där deltagaren vid första mötet med hälsovägledaren får skriva under att han eller hon samtycker till att vissa personuppgifter kommer att registreras och kan följas upp. Hälsocenter startade fler nya grupper under hösten 2012, satsningen på utökad gruppverksamhet har fortsatt under våren Det är många fler grupper nu än tidigare, vilket också hör ihop med lokalen att det fysiskt är möjligt att ta emot fler. Många fler deltagare har fått möjlighet att gå i grupp vilket har varit lyckosamt och gett bra resultat i grupputvärderingarna. Våren 2013 har Hälsocenter provat att erbjuda följande nyheter i utbudet; Kostföreläsningar, Prova på Afrodans, samt utökade fysaktiviteter. 4
5 En utmaning för resterande projekttid är att locka fler deltagare till den fysiska aktiviteten, framför allt cirkelträningen. I snitt har det under vårterminen varit 3-4 deltagare per pass, och ett led i att göra träningen mer attraktiv har varit att utöka med ytterligare en träningstid per vecka. Detta infördes under vårterminen 2013 och får liksom de nya aktiviteterna utvärderas i slutet på året. Utöver de deltagare som är inskrivna på Hälsocenter har en omfattande extern verksamhet utvecklats under projekttiden, där deltagare hos samarbetspartners eller i andra projekt som har Hälsocenters målgrupper fått del av information om verksamheten, föreläsningar eller en prova-på- aktivitet För deltagarna - Resultat och effekter Projektet visar hittills att man nått rätt målgrupper i enlighet med beskrivningen i projektplanen. Dock har en del av deltagarna upplevts av hälsovägledarna ha en för tung problematik och livssituation, vilket har lett till att deltagarna inte haft resurser att fullfölja sina aktiviteter, grupper eller bokade hälsosamtal, utan uteblivit, ibland utan att ringa återbud. Som en följd får deltagarna numera mycket tydligare information vid första hälsosamtalet, t.ex. om man uteblir de från fler än två tillfällen på prova-på aktiviteter utan att lämna återbud så förlorar man sin plats. En diskussion som förts under hela projektets gång är om det är meningsfullt att rikta hälsofrämjande insatser till de grupper som mår allra sämst? Eller ska man kanske arbeta mer förebyggande och försöka nå grupper där man i ökad grad kan förebygga framtida ohälsa?? Ett exempel på rätt målgrupp som fungerar mycket väl är deltagarna från Mac-projektet. De har tagit flera kliv, är sugna på förändring och är handplockade till Mac-projektet vilket gör att de har resurser att tillgodogöra sig även Hälsocenters insatser på ett bra sätt. Vanligaste orsakerna till att deltagarna kontaktar Hälsocenter, är att de vill ha stöd till viktminskning och stresshantering, därefter följer stöd till ökad fysisk aktivitet, kostrådgivning och tobaksavvänjning samt hjälp till bättre sömn. Hälsocenters centrala lokaler på Stora Gatan uppfattats mycket positivt av deltagarna, många tar sig enkelt till verksamheten med kommunala medel. Hittills, per den 31 juli 2013, har 20 av de 44 som skrivits in och ut under 2013, skattat sin hälsa som förbättrad, övriga har skattat sin hälsa som oförändrad eller är noterade som dropouts. Drygt 46 % anser att den förbättrade hälsan hör samman med de insatser de tagit del av på Hälsocenter. Under våren 2013 har extern medbedömare genomfört djupintervjuer med fem deltagare, se bifogad bilaga 2. Några av de effekter och resultat som beskrivs där är följande; Deltagarna vittnar om kroppsliga och mentala förändringar och förbättringar, vilket lett till att man upplever sig klara motgångar och svackor bättre idag än innan man kom till Hälsocenters verksamhet. Man beskriver att man fått bra och användbara verktyg för att kunna arbeta vidare med sig själv och uppnå ytterligare hälsoförbättringar. Ökad förmåga att sätta gränser, förstå orsak och verkan och vikten av återhämtning är färdigheter som man lyfter upp som effekter och resultat av bland annat ökad kunskap runt stresshantering Viktnedgång och ökad fysisk kapacitet och styrka beskrivs och är mätbara resultat, detta har man uppnått främst 5
6 genom ökade kunskaper runt kost/näring och fysisk aktivitet samt praktisk hjälp att komma i gång med träning. Ytterligare resultat som beskrivs är ökad energi/ork och förbättrad sinnesstämning samt ökad fysisk rörlighet. Flera av de intervjuade beskriver att deltagandet hos Hälsocenter lett till ökad självkänsla och förbättrat självförtroende. Man nämner även nyttan av det stöd, råd och tips man fått ta del av som en viktigt del av vägledningen till att själv kunna och orka förändra sin situation. Hos de intervjuade kan man utläsa en ökad insikt om det egna ansvaret för sin hälsa och sitt mående och vikten av att själv ta ansvar för sina önskade förändringar. Även en insikt i hur avgörande det är med den egna motivationen för att lyckas med detta framgår. Vad som också framkom var en viss kritik från deltagare mot de lokaler som verksamheten bedrivs i, de uppfattas som trånga, ha dålig luft och är varma, främst när det gäller utrymmet för fysisk aktivitet. Mot bakgrund av att många deltagare mått mycket dåligt när de kommit till Hälsocenter samt att många också har haft en stor psykosocial problematik, menar vi att det är ett gott betyg till verksamheten att så många ändå lyckats förbättra sin upplevda hälsa. Jag har fått ett helt nytt tänk, mår mycket bättre och har ett helt nytt liv framför mig Det har framkommit under projektets gång att den enkät som använts där deltagarna skattar sin hälsa, innehåller för få svarsalternativ. Hälsovägledarna noterar att deltagarna gjort flera förändringar i levnadsvanorna, och mår generellt bättre än vid inskrivningstillfället, men att de ändå kryssar i varken bra eller dåligt precis som de gjort vid inskrivningssamtalet. Med anledning av detta har ett arbete påbörjats med att ta fram en ny enkät som kommer tas i bruk under hösten Det lösningsfokuserade arbetssättet som används i hälsosamtalen har fungerat över förväntan med tanke på att deltagarna ofta har en komplex problematik som bakgrund. Följande citat får sammanfatta vad många beskriver i samtalen: "Åh du säger så bra saker. Det känns verkligen som jag får verktyg här och inte massa pekpinnar. Det är bra här, nu känner jag mig supermotiverad igen att köra på tills vi ses nästa gång". Totalt har 11 grupper genomförts under vårterminen 2013, 3 prova - på mindfulness-grupper, 3 prova-på medicinsk yoga- grupper, 2 kom-i-formgrupper, 1 prova-på Afrodans samt 2 stresshanteringsgrupper. Utöver detta har tre föreläsningsserier om kost hållits under våren. Drop-in verksamhet med meditation har genomförts vid 21 tillfällen och cirkelträning har genomförts vid 29 tillfällen. Fallbeskrivning: kvinna i 50-årsåldern, sjukskriven för stress och värkproblematik. Har förutom hälsosamtal deltagit i prova-på medicinsk yoga samt meditation. Var vid de första besöken mycket låg både i sättet och i måendet. Talade tyst och långsamt, beskrev sig själv som en person som inte orkade med någonting. Idag skrattar hon och visar mycket mera energi. Hon har blivit inspirerad att börja med en hobby av en annan deltagare, och har även varit med och mediterat hemma hos en av de andra deltagarna. Hon har köpt en meditationsskiva och försöker öva så mycket hon kan på egen hand. Utöver alla de deltagare som varit inskrivna på Hälsocenter, har Hälsocenter nått ut till många målgrupper med information, föreläsningar och prova-på-aktiviteter. De externa insatserna har nått cirka 800 personer under tredje delåret. 6
7 2.1. För personalen Projektets förutsättningar Kompetenscentrum för hälsa (KCH) har haft uppdraget att skapa en organisation för projektet. En projektledare har anställts och de tre ordinarie hälsovägledarna, som arbetar 80 %, på Hälsocenter har fått förstärkning av ytterligare en hälsovägledare under hösten efter att verksamheten kom igång på allvar. I september 2012 projektanställdes en hälsovägledare med beteendevetenskaplig kompetens, som arbetat 40 procent med projektet och har lång erfarenhet av att arbeta med målgrupperna framförallt utifrån stressrelaterad ohälsa och stresshantering. Från och med maj 2013 är projektanställningen 100 procent. Alla anställda är i dag kvinnor trots att ambitionen har varit att ha både kvinnliga och manliga hälsovägledare. Erfarenheter från ett tidigare projekt visar att antalet manliga deltagare ökade då en manlig hälsovägledare anställdes. I de djupintervjuer som genomförts under våren 2013 framkommer dock inte några negativa åsikter runt detta. De tillfrågade, både manliga och kvinnliga deltagare, uppfattar det inte som något problem för verksamheten med endast kvinnlig personal. Lokalfrågan fördröjde kraftigt planeringen under 2012 och mycket tid och kraft gick då åt till att hitta en permanent lösning. Detta ledde till att en del av verksamheten fick ligga nere under uppstartsfasen vilket i sig utgjort en stressfaktor för personalen För personalen Genomförande och process Projektet utgör en del av utvecklingen av Hälsocenter i Västerås, som är en relativt ny permanent verksamhet från och med 1 januari 2012 efter att ha drivits som ett mindre, lokalt projekt i tre år. För personalen innebar det första projektåret att många nya rutiner införts i arbetssätt och metod. Detta tillsammans med bristen på en permanent lokal under halva året och samtidigt ett väsentligt ökat deltagarantal påverkade arbetsprocessen negativt med bla. en ökad stressnivå även om arbetsgruppen på det stora hela upplevde förändringarna som positiva. Under första projekthalvåret togs bland annat ett nytt enkät- och statistikprogram i bruk för att kunna följa och utvärdera deltagarna från inskrivning till utskrivning. En för Hälsocenter ny metod med att utvärdera och kvalitetssäkra samtalet med deltagaren är ORS/SRS (Miller, S. D., and Duncan, B. L. (2004). The outcome and Session Rating Scales: Administration and scoring manuals. Ft. Lauderdale, FL: Authour) som har provats under projekttiden, dels för att säkerställa att deltagaren upplever att hälsosamtalet handlat om rätt saker, dels för att utvärdera om insatserna nått sitt syfte. Ett påtagligt bekymmer är att som tidigare nämnts, många av Hälsocenters deltagare uteblir från aktiviteterna utan att ringa återbud. Detta medför att en hel del arbetstid går förlorad och är ett hinder i arbetsprocessen. Det händer också att dessa personer uteblir för gott, utan att höra av sig. De går heller inte att nå via telefon eller mail och de blir då registrerade som drop-outs i statistiken. Av de deltagare som är hänvisade, tycks de som kommer från hälso-och sjukvården vara de mest motiverade och de som uteblir mera sällan. En metod som provats för att nå inskrivna deltagare, är att ringa med synligt telefonnummer, det har visat sig att deltagarna då svarar i större utsträckning. 7
8 På grund av det ökade trycket på grupp- och samtalstider på kvällstid eller sen eftermiddagstid, har frågan om ensamarbete tidigare tagits upp och rutiner har nu utformats inom ordinare verksamheter för att undvika detta. Under första projektåret infördes en tydligare tydligare gräns för hälsosamtalen. Maximalt sex hälsosamtal erbjuds samt att deltagare endast kan delta i en grupp i taget, eftersom många vill vara med i allt. Exklusionskriterier är utformade 2013 för att underlätta för hälsovägledarna att bedöma vilka som ska skrivas in på Hälsocenter. En påminnelselapp har utformats som deltagaren får med sig att sätta upp hemma som en påminnelse om nästa bokade tid. 2.3 För personalen Resultat och effekter Deltagarna har, som ovan nämnts, ofta en komplex problematik och saknar ibland tillräcklig kraft och motivation för att genomföra livsstilsförändringar. Problem i den psykosociala situationen överskuggar allt annat, tex stora problem med ekonomin, dålig psykisk hälsa och ensamhet. Trots allt upplever hälsovägledarna en meningsfullhet i arbetet med de personer som hänvisats - det finns alltid något att bygga på för att stärka en individs hälsa och många deltagare upplevs ha gått framåt i skattningen av sin upplevda hälsa. Hälsovägledarna har under projektets gång uttryckt behov av mer kunskap om de olika bidragssystemen för att kunna ge bättre stöd till deltagarna. En information om sjukförsäkringen hölls därför under våren 2012 av en handläggare från Försäkringskassan. Under hösten 2012 fick personalgruppen information omkring arbetslöshetsförsäkring från AF och försörjningsstöd från Socialkontor Ekonomi. Information om psykiatriska tillstånd är också planerat. Med bättre kunskaper följer sannolikt även ett förbättrat samarbete i framtiden. Hälsovägledarna upplevde att första projektåret innebar ett stort arbete med att få igång fungerande statistik och enkäter för uppföljning och utvärdering, något som förväntas från ledning och politik. Med anledning av det ökade antalet tunga ärenden och komplexa behov, har det länge diskuterats behov av handledning på Hälsocenter. Mellan december 2012 och maj 2013 har därför handledning erbjudits all personal. Under våren 2013 har personalen även fått en utbildningsdag i presentationsteknik och retorik. Andra behov som framkommer är också att utveckla och stärka arbetsgruppen, därför är en dag för teambuilding planerad under hösten En reflektion är att med ett ökat tillflöde av deltagare finns en risk för ökade väntetider på att få hälsosamtal, vilket i sin tur skapat en oro i personalgruppen för en ökad arbetsbelastning. Viktigt därför att i god tid förebygga detta så arbetsmiljön inte påverkas negativt. 3.1 För organisationen förutsättningar Initiativtagare till projektet är KCH och styrning och ledning sker genom styrgruppen som representeras av tjänstemän på chefsnivå eller motsvarande från alla myndigheterna samt finansiärer och projektledaren som sekreterare. Projektet har även en referensgrupp med representanter från myndigheter, samarbetspartners, företagshälsovård och föreningsliv. Projektarbetsgruppen består av personalen vid Hälsocenter Västerås, representant från 8
9 Tobaksenheten och Självhjälpscentrum. Planen var också att en dietist från Landstinget Västmanland skulle delta från hösten 2012, detta visade sig dock inte möjligt på grund av hög arbetsbelastning. Från och med vårterminen 2013 är dietisten istället kopplad till projektets referensgrupp. Som ovan nämnts i rapporten har lokalfrågan fördröjt projektet och bristen på ändamålsenlig lokal gjorde att stora delar av verksamheten gick på sparlåga under första projekthalvåret. Detta har också medfört att projektbudgeten haft ett överskott och en reviderad budget har lämnats in. Tidsplanen för projektet bedöms som rimlig, det mesta bör hinna genomföras och utvärderas. Vad gäller utvärdering av projektet så har extern medbedömare, efter beslut, genomfört intervjuer av deltagare (se punkt 1.3) under våren 2013 och intervjuer av handläggare kommer att genomföras under hösten Detta för att få bra svar på vilken nytta projektet har haft både för deltagarna och Hälsocenters samarbetspartners. 3.2 För organisationen Genomförande och process Under första projekthalvåret, som var en uppstartsfas, hade verksamheten inom Hälsocenter Västerås fokus på att informera om Hälsocenters verksamhet. Handläggare inom Socialkontor Ekonomi samt personal inom Hälso- och Sjukvården fick information om verksamheten. Därutöver togs en broschyr om Hälsocenter fram inför projektet för spridning bland handläggare och för att kunna dela ut till tänkta deltagare. Information om Hälsocenter Västerås på Landstinget Västmanlands externa hemsida, uppdateras kontinuerligt. Den 13 september 2012 genomfördes ett mycket lyckat Öppet hus i de nya lokalerna, med närmare 400 besökare under dagen, både allmänhet och deltagare i olika projekt samt handläggare, chefer och politiker var på plats och fick information om verksamheten. Det fanns också möjlighet att bland annat väga sig på kroppssammansättningsvåg, vara med på cirkelträning och mindfulness samt ta del av utställningar om kost. Lokal radio och tv uppmärksammade också Öppet hus. Dagen resulterade i 50 nya inskrivna deltagare (!). Ett nytt Öppet Hus är inplanerat till den 4 september För att ytterligare nå nya deltagare är en extern föreläsare inbokad den 25 september Detta kommer vara för en kostnadsfri föreläsning riktat mot Västerås befolkning kring temat Självkänsla. Under hösten 2012 blev Hälsocenter inbjudna till Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för att ge information om Hälsocenter till deras handläggare. Under våren 2013 valde Hälsocenter att bjuda in Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan till informations- och samverkansträff med fokus på att kunna nå ut till fler unga vuxna. Tyvärr var det bara Försäkringskassan som anmälde sig och deltog på denna träff. Den 7 mars 2013 genomfördes även en informationsträff för Hälsokoordinatorerna inom Västerås primärvård. 12 hälsokoordinatorer deltog. En ny träff av detta slag är inplanerad under oktober Under 2012 pågick stort arbete med att bevara och utveckla kontakterna med samarbetspartners men också att skapa nya kontaktytor där Hälsocenters målgrupper finns. Detta arbete har fortsatt under våren 2013 vilket lett till att ett flertal externa projekt och verksamheter har velat komma med sina grupper till Hälsocenter för att få information om 9
10 verksamheten, till exempel Eductus, Jobbpunkt Väst, Mac, Uno, ABF, Grön Rehab med flera. Nyhetsbladet som skickas ut till intressenter har fått ökad spridning under projekttiden. Nya samarbetspartners under våren 2013 är bland annat Work 4 you, Chance 2 Change, Misa, Sociala Företag, Equip, Allegro. En framtida samverkanspartner i Västerås blir det nystartade samordningsteamet. Hälsocenter har goda erfarenheter från Norra Västmanland med att samarbeta med samordningsteam och i en stor stad som Västerås kommer det sannolikt att gynna samverkan genom att ha några få handläggare som kontaktpersoner. En ändring i hur deltagare registreras i statistiken har genomförts under våren Deltagare som kommer till Hälsocenter för information i grupp från en samarbetspartner, och därefter själv ringer och bokar tid för ett hälsosamtal, har från och med våren ansetts som hänvisade och inte att de kommit till Hälsocenter på eget initiativ. Kommunikation och samverkan med alla involverade aktörer har hittills fungerat väl. De frågor som uppstått har hälsovägledarna kunnat lösa i samverkan med respektive handläggare. I början av projektet förekom en del hänvisningar av deltagare som inte klarade av att delta i Hälsocenters aktiviteter, dessa har dock blivit färre. Verksamheten utvärderas kontinuerligt för att säkerställa att projektet når rätt målgrupper samt för att ge kontinuerlig feedback till projektledare och hälsovägledare. Extern medbedömare har knutits till projektet för att följa processen och därmed kunna säkra en objektiv bedömning av projektets resultat, se bifogad bilaga 1. Djupintervjuer av deltagare har även genomförts av den externa medbedömaren under våren 2013, se bilaga 2. Djupintervjuer av handläggare är planerade att genomföras av den externa medbedömaren under hösten För organisationen Resultat och effekter Organisationen för projektet har hittills fungerat bra. Styrgruppen hade två möten under våren 2012, ett styrgruppsmöte och en processdag genomfördes under hösten Under våren 2013 har det genomförts ett styrgruppmöte och en processdag. Referensgruppen hade totalt tre möten under 2012, samt ett möte under våren Projektarbetsgruppen har mötts regelbundet varje månad. Ingen processdag genomfördes under första projekthalvåret då projektet befann sig i en uppstartsfas, men den 20 november 2012 genomfördes den första processdagen med totalt 22 representanter från projektets olika grupper närvarande och engagerade. Den andra processdagen genomfördes den 4 juni 2013 med totalt 13 representanter. Tyvärr var det många från styrgrupp och referensgrupp som saknades under vårens processdag 4 juni 2013, vilket ledde till att det till största del deltog representanter från Landstinget. Lokalfrågan tog, som ovan nämnts, mycket tid och kraft i anspråk innan den slutligen fick sin lösning i april På grund av de tillfälliga lokalerna var många aktiviteter inte möjliga att sätta igång under första projekthalvåret och antalet deltagare bokade för hälsosamtal var kraftigt reducerade pga. lokalbristen. Den första augusti 2012 skedde inflyttningen i de nya lokalerna på Stora gatan 44 och verksamheten fick tillgång till funktionella arbetsrum samt eget grupprum och rum för fysisk aktivitet. Det stora inflödet av ärenden under hösten
11 gjorde att verksamheten nästan direkt var trångbodd. Projektledaren flyttade ur lokalerna 1 januari 2013 till kontorshotell på grund av hög bokningsgrad av hälsosamtal. Med anledning av att arbetsbelastning ökade under hösten 2012 har ytterligare personal anställts i ordinarie verksamhet under våren 2013 vilket medfört att en mindre ombyggnation varit nödvändig att genomföra för att få tillgång till fler rum. Projektet hade ett överskott i sin budget år 2012, i huvudsak beroende på att lokalfrågan inte löstes förrän andra halvåret 2012, vilket medförde att personal inte heller kunde anställas. Reviderad projektbudget har lämnats in till Samordningsförbundet i maj Projektet har hittills bidragit till ökad kunskap ute hos myndigheter och samarbetspartners om Hälsocenters verksamhet och hälsans betydelse för individens förmåga till egen försörjning. Med all sannolikhet kommer projektet att bidra till att myndigheterna upplever Hälsocenter som en resurs och ett komplement till andra arbetslivsinriktade insatser som pågår inom myndigheterna. Såväl handläggare som vårdpersonal som Hälsocenter haft kontakt med hittills ser mycket positivt på verksamheten och på det sätt Hälsocenter arbetar; med att stötta och bygga på det som faktiskt fungerar! Ett delmål för sista projektdelåret är att fortsatt arbeta för att öka antalet deltagare som hänvisas från Hälsocenters samarbetspartners. Förhoppningsvis ger informationstillfällena som genomförts under våren 2013 resultat på sikt. Internt i organisationen har projektet hittills gett värdefulla erfarenheter inför utbygganden av ordinarie verksamhet i andra delar av länet. Erfarenheterna har bland annat belyst stora skillnader mellan att bedriva Hälsocenterverksamhet i en stor stad (Västerås) jämfört med en liten stad (Fagersta). På Hälsocenter Västerås finns en stor efterfrågan på bokade samtalstider och grupptider på sen eftermiddags- och kvällstid vilket saknas helt i Fagersta. Vidare har det funnits efterfrågan på många fler grupper i Västerås både under hösten 2012 och våren 2013, medan bara någon enstaka grupp i Fagersta. Möjligheten till att komma på drop-in öppet har varit mycket lite utnyttjad i Västerås, i snitt 3-4 besökare per måndag som varit dagen för drop-in-tider. I Fagersta finns däremot en efterfrågan på drop-in i mycket större utsträckning. Slutligen, erfarenheterna visar att samverkansmöjligheterna där färre personer är inblandade som i en liten stad är enklare jämfört med i en större stad som Västerås. Det är svårare i Västerås att få personliga kontakter inom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan där det bl.a. är större omsättning på personal på myndigheterna, något som också märkts i projektets referensgrupp där personer slutat och bytts ut vid flera tillfällen under projektåren. Arbetet för att resurssvaga personer ska uppnå bättre hälsa och på lång sikt hitta olika vägar att ta sig tillbaka till ett aktivare liv och kanske ett arbetsliv, är ett mycket viktigt och långsiktigt arbete. Alla aktörer behöver dock samverka och hjälpas åt för att hitta de bästa lösningarna. Detta projekt kan visa att Hälsocenter är en resurs och ett komplement till den ordinarie arbetslivsinriktade rehabiliteringen som bedrivs av myndigheterna idag. Genom att bidra till individens förbättrade hälsa och livskvalitet kan möjligheterna öka till egen försörjning i framtiden. Registreringen i SUS (System för Uppföljning av Samverkan inom rehabiliteringsområdet), kunde börja först i oktober 2012 på grund av svårigheter med att få access till systemet. Så många deltagare som varit möjligt har därför inregistrerats i efterhand. 11
12 Datum Elisabeth Eriksson-Tillaeus Projektledare Josefin Näs Bitr. Projektledare 12
13 Bilaga 1 DELRAPPORT NR 2 GÄLLANDE EXTERN MEDBEDÖMNING AV PROJEKT UTVECKLING AV HÄLSOCENTER VÄSTERÅS JULI 2013 av Marita Mossberg Projektet, som startade den 1 februari 2012, har som syfte att utveckla en Västeråsmodell med riktade insatser av förebyggande karaktär till en målgrupp av personer som är arbetslösa, har diffusa psykosociala och psykosomatiska besvär, behov av socialt stöd/social aktivering samt personer med invandrarbakgrund med fokus på de områden i kommunen där behovet är störst. Verksamheten vid Hälsocenter ska också göras känd bland myndigheter och befolkning. Jag har som extern medbedömare följt projektet under ett år och min uppfattning är att formerna för verksamheten börjar få en stabil grund att stå på samtidigt som personalen hela tiden arbetar med att göra den ännu bättre. Öppettiderna har förlängts till kl måndag till torsdag för att även arbetande personer ska ha en möjlighet att delta. De arbetar med att ge deltagarna en så tydlig information om vad som Hälsocenter kan erbjuda redan i starten så att ingen kommer dit med orealistiska förväntningar. De har skapat ett regelverk kring hur många samtal man kan få, hur många gruppaktiviteter man kan delta i o.s.v. för att det ska finnas en tydlighet i allt. Verksamheten förändras således lite undan för undan utifrån upptäckta behov, samtidigt som basen för verksamheten kvarstår med individuella samtal och med gruppaktiviteter av fysisk och psykisk art. Detta skapar trygghet för både personal och deltagare. Det som är anmärkningsvärt, och som jag tror är den största framgångsfaktorn hos Hälsocenter i Västerås, är att man lyckats så bra med rekryteringen av personal till verksamheten. Alla kvinnorna utmärks av ett mycket stort engagemang, stor kompetens, stor ambition och de ger deltagarna ett fantastiskt bemötande. Trots att vissa nya personer har tillkommit i personalgruppen så utmärks även de av samma egenskaper. Jag är inte ensam om att ha lagt märke till detta utan samma syn på personalen framkom i de intervjuer med deltagarna som jag gjorde under våren Då föregående rapport skrevs så slets personalen mellan alla sina roller som hälsovägledare, marknadsförare, informatörer och föreläsare m.m. och hade en hel del funderingar kring målgruppen som de skulle ta emot. Personalen upplevde att de personer som hänvisats till Hälsocenter ibland var alltför sjuka och hade alltför komplexa problem för att de skulle kunna hjälpa dem. Uppdraget har nu förtydligats så att man fått klarhet i vilka personer som bör exkluderas från verksamheten. Alla rollerna finns fortfarande kvar men genom att man blivit fler anställda som har kunnat dela upp uppgifterna så verkar de inte lika betungande längre. Dessutom har man löst problemet med information genom att bjuda in grupper till Hälsocenter, där de i lokalerna fått veta mer om verksamheten. Det har visat sig vara ett smart sätt eftersom de inbjudna då har fått bekanta sig med lokalerna och vågar komma tillbaka senare. Givetvis kan det fortfarande finnas ett behov av att nå ut till personer som inte deltar i någon verksamhet över huvud taget utan finns isolerade i olika bostadsområden men hur man ska nå dessa får bli en utvecklingsfråga att lösa på sikt. Informationen sprids kanske bäst genom att nöjda deltagare 13
14 rekommenderar verksamheten till andra som de träffar och som kan behöva hjälp. Att detta redan sker har märkts i intervjuerna med deltagarna. Jag intervjuade fem deltagare. Tre av dem hade varit med i verksamheten sedan hösten 2012 och två sedan Gemensamt för alla var att de hade kommit till en punkt i livet där de ville ha en förändring och när de fick information om Hälsocenter så kände de att där fanns nog hjälp att få. Alla intervjuade ansåg att deras förväntningar hade infriats och att de fått hjälp och verktyg för att göra den nödvändiga förändringen i sitt liv. Bästa gnistan i mitt liv!, Det har varit en jäkla resa! var ett par av kommentarerna från deltagarna. Jag vill ge en liten redovisning av vad som hänt de fem deltagarna: En kvinna som levt i utanförskap hela sitt liv och som var isolerad hemma och mådde dåligt höll på att äta ihjäl mig då hon fick höra talas om Hälsocenter och gick dit på Öppet husdagen. Hon har deltagit i flera aktiviteter och mår nu skitbra. Hon är mer i balans och gladare. Hon tycker att hon klarar svackor bättre tack vare den fysiska träningen. Hälsocenter har hjälpt henne att få kontroll över livet och att kunna planera. En man som inte kunnat arbeta sedan han gick i väggen 2004 och som inte tycker att han har fått någon bra hjälp av psykiatrin. Han kom via Mac-projektet till ett studiebesök hos Hälsocenter och tyckte deras information, speciellt om stresshantering, var intressant. Han ville få verktyg att hantera sin stress och efter att ha deltagit åtta gånger i stresshanteringskursen så tycker han att han fått detta. Utan kursen hade han inte klarat våren som inneburit stora påfrestningar för honom som t.ex. att klara högskoleprovet. Deltagandet hos Hälsocenter har gjort stor skillnad för honom, han har byggt upp sin självkänsla och sitt självförtroende och har vågat ta tag i nya saker efter den långa perioden av passivitet. I höst ska han börja studera på Universitetet i Uppsala. En kvinna som varit sjukskriven sedan december 2012 p.g.a. utmattningsdepression. Hon mådde i början av 2013 mycket dåligt och hade isolerat sig i hemmet. I februari fick hon se en annons om Hälsocenter och hon kände att hon ville ha en förändring och att hon själv måste ta tag i sin rehabilitering varför hon ringde och beställde tid för ett samtal. Hon behövde få någon att bolla med gällande framtiden och även hjälp med hälsa, mat och stress. Detta tycker hon att hon fått hjälp med, hon har haft individuella samtal samt deltagit i medicinsk yoga. Hon tycker att hon fått stöttning och mer idéer och att hon nu har lättare att sätta ner foten och inte finna sig i allt. Hon är på väg ut i arbetslivsinriktade åtgärder via ett annat projekt nu. En kvinna som via Kunskapskompaniet fick delta i en föreläsning om kost som Hälsocenter hade. Hon ville ha hjälp att lägga om kosten och gå ner i vikt. Detta har hon fått hjälp med och hon har kommit igång med träning också. Hon har märkt skillnad i att hon blivit starkare i axlar och rygg och fått mer energi. För tillfället deltar hon i Jobbpunkt Väst parallellt med Hälsocenter. Hon tycker att det ger mycket att delta i verksamheten, väldigt effektivt och ger resultat. En kvinna som lyssnade på Hälsocenters föreläsning om kost och blev intresserad av att delta i verksamheten. Hon behövde hjälp med kost, träning m.m. så hon kunde gå ner i vikt eftersom hon var rejält överviktig. Hon säger att hon har fått allt hon önskade sig hos Hälsocenter, hjälp och stöd med kost och träning, vägledning, tips, idéer, goda råd och recept och hon har nu gått ner 15 kg på åtta månader. Hon kan knappt beskriva med ord den glädje, 14
15 tacksamhet och lycka som hon känner över den hjälp hon har fått. Hon mår bättre, har fått mer energi och är gladare. Hon har fått ökat självförtroende och rör sig lättare. Samtliga deltagarna har således fått hjälp av Hälsocenter till den förändring i livet som de önskade men det var inte samma saker som deltagarna lyfte fram som det som varit mest hjälpsamt utan vissa framhöll de individuella samtalen som den viktigaste framgångsfaktorn, någon annan tyckte stresshanteringskursen var viktigast medan den fysiska träningen var mest betydelsefull för några. Alla lyfte dock fram personalens kompetens och bemötande som en stor och viktig faktor för det förbättrade måendet. Man blir glad när man kommer hit för alla är så vänliga! De är duktiga, professionella, vänliga och öppna Det är lätt att prata med alla! Stämningen är öppen, lättsam och kravlös! var några av kommentarerna. Jag frågade om det skulle gjort skillnad om det varit manliga anställda bland personalen också men det var det ingen som trodde. Huvudsaken personen har kompetens tyckte någon och enda mannen tyckte att Tjejer är bättre på sådana saker!. Alla de intervjuade deltagarna var arbetslösa och var tacksamma för att Hälsocenters verksamhet var kostnadsfri eftersom deras ekonomi inte var så bra. Flera av kvinnorna, som nämnde den fysiska träningen som otroligt viktig för deras mående, drömde om att få fortsätta för evigt eftersom de visste att de inte hade råd med ett kort på något privat gym. De framhöll att det borde finnas möjlighet till kostnadsfri träning i samhället för personer med dålig ekonomi. Detta är en intressant synpunkt för politikerna att ta tag i tycker jag eftersom det oftast är denna grupp av människor som enligt många utredningar har det största behovet av att förbättra sin hälsa. För ett par av kvinnorna hade Hälsocenters verksamhet även inneburit att de fått nya vänner bland de övriga deltagarna och att de känt en tillhörighet. Det sociala nätverket hade således förbättrats tack vare deltagandet i verksamheten. De som deltagit i stressgruppen var förvånade över att man fick ett sådant förtroende för varandra i gruppen att man vågade berätta även om svåra saker för varandra. Tillsammans fick man en ökad medvetenhet. Deltagarna fick betygsätta Hälsocenters verksamhet på en skala mellan 0 10 där 0 var helt missnöjd och 10 var supernöjd. Ingen gav under 9 i betyg, vilket innebär att de var mycket nöjda med sitt deltagande. På frågan om något borde vara annorlunda i verksamheten så tyckte de flesta att det var bra som det var och ville inte ha några förändringar. Ett par förslag kom i alla fall, ett önskemål om en fördjupningskurs som byggde på stresshanteringskursen och att den fysiska stationsträningen kanske kunde varieras lite mer så den inte riskerade att bli tråkig. Lokalerna kunde också vara bättre tyckte flera eftersom det lätt blev dålig luft vid gruppaktiviteterna. Deltagarna är således mycket nöjda med det mesta som Hälsocenter har att erbjuda så där är projektets resultat redan så bra det kan bli. Den svårare delen av projektet är nog arbetet med att få enkla och bra kontaktvägar till handläggarna på olika myndigheter och andra intressenter som man kan behöva samarbeta med. Detta märks inte minst genom de ideliga bytena av personer i referensgruppen, en grupp som borde ha fått vara konstant under hela projekttiden och kunnat hjälpa till med sin uppgift som smörjmedel mellan ordinarie handläggare och Hälsocenter. Givetvis hittar man kontaktvägar med tiden men det vore bra att ha hjälp med detta i inledningsskedet så det inte blir för tungarbetat med kontakterna. Det vore bra att utnyttja den kvarvarande tiden till att lägga ut ett uppdrag till referensgruppens medlemmar att komma med idéer kring hur kontaktvägarna ska kunna bli så smidiga som möjligt på respektive enhet. 15
16 Min syn på Hälsocenter är i alla fall lika positiv som deltagarnas. Intervjuerna har verkligen förstärkt mitt intryck av nyttan med Hälsocenter för målgruppen. Röster lär ha höjts i VLT bl.a. där Hälsocenters verksamhet ifrågasatts och där man vill se utvärderingsresultat. Detta finner jag märkligt eftersom projektdelen hela tiden utvärderas noggrant med såväl kvantitativa som kvalitativa metoder, och då det inte går att utskilja vilka deltagare som tillhör projektet och vilka som tillhör den ordinarie verksamheten så måste de positiva utvärderingsresultaten gälla hela verksamheten som jag ser det. För min del tvekar jag inte att säga att verksamheten är värd varje krona som läggs i den från Landstingets sida. 16
17 Bilaga 2 Djupintervjuer med fem deltagare genomförda av Marita Mossberg under våren 2013 B B har varit med i verksamheten sedan hösten Hon hade hört talas om Hälsocenter genom en kompis och blev nyfiken, varför hon gick på Öppet Hus dagen. Hon är arbetslös och hade varit isolerad hemma länge och mådde dåligt höll på att äta ihjäl mig. Hon har levt i utanförskap hela sitt liv och har inget nätverk. Hon kände att hon ville bryta den onda cirkeln och förändra sin situation. Träning och stresshanteringskursen skulle kunna vara något för henne, tänkte hon. Hon är van att ta hand om sig själv eftersom hon anser att det inte finns mycket stöd och hjälp att få i samhället vill man ha något gjort så får man fixa det själv. Hälsocenter såg hon som en hjälp till självhjälp. B hade inte tidigare varit med i någon liknande aktivitet någon annanstans men hon har deltagit i flera aktiviteter på Hälsocenter. Hon har haft individuella samtal, deltagit i stresshanteringskurs, meditation, cirkelträning och afrodans. Hon mår bäst när hon får träna och röra på sig och Hälsocenter har gjort detta möjligt för henne utan kostnad. Hennes ekonomi är så dålig så hon skulle inte ha råd med ett gymkort. Hennes största önskan är att det funnes sådana gratismöjligheter för fortsatt träning i samhället men hon säger att eftersom samhällets attityd är att var och en får klara sig själv och att man får skylla sig själv om man har dålig ekonomi så vet hon att hon inte kommer att få hjälp med detta. Jag kan inte hjälpa att jag blev född av fel föräldrar! Genom att hon har fått möjligheten att träna hos Hälsocenter så mår hon nu skitbra. Speciellt Afrodansen har varit bra för henne eftersom hon blev mjuk och avslappnad i kroppen och rörelserna. Hon skulle vilja ha mer av den. Deltagandet hos Hälsocenter har gjort stor skillnad för henne, hon ser skillnad både kroppsligt och mentalt. Hon är mer i balans och är gladare. Hon tycker att hon klarar svackorna bättre när hon får fysisk träning. Stressgruppen tyckte hon också var bra även allt inte var nytt utan hon hade själv tänkt på en del av det som kom upp redan innan. Deltagarna kunde prata om sina erfarenheter utan att det kändes konstigt, ledaren tog upp tänkvärda saker och man fick bra verktyg. Alla vågade vara öppna och fick säga sitt eller låta bli utifrån önskemål. Det fanns ett förtroende i gruppen. Hon har fått flera nya vänner bland deltagarna tack vare de aktiviteter hon deltagit i och hon har känt en tillhörighet. B ger Hälsocenter högt betyg tangerar 10 på en skala mellan 0 10 där 0 = helt missnöjd och 10 = supernöjd. Det man möjligtvis kan anmärka på är lokalerna som känns lite trånga, det blir lätt dålig luft under aktiviteterna. Hon tycker att personalen är duktiga, professionella, vänliga och öppna. Hon känner sig alltid välkommen. De ställer upp om man har någon fråga och man blir glad när man kommer hit för de är så vänliga. Hon skulle önska att hon fick gå där länge, helst alltid. Hälsocenter har hjälpt henne att få kontroll över livet och kunna planera. Hon tror inte att det skulle göra någon skillnad i verksamheten om fler män var anställda på Hälsocenter killar kanske saknar män men kvinnor vill nog helst prata med kvinnor För hennes del spelar det ingen roll huvudsaken personen har kompetens. Hälsa är för B att vara i harmoni med sig själv, att må bra och kunna bearbeta det som hänt henne och att söka efter det som är bra i livet så hon kan vara en bra människa och mamma. B kan verkligen rekommendera Hälsocenter. Om man vill förändra sitt liv så finns alla möjligheter att välja det som passar just den personen på Hälsocenter både vad gäller aktiviteter och nivå. 17
18 H H har bara varit med sedan april Hon deltog i Kunskapskompaniet genom Arbetsförmedlingen och fick då vara med om en föreläsning om kost hos Hälsocenter. Hon blev intresserad och ringde till Hälsocenter och fick komma på ett samtal hos Kicki. Hennes förväntningar var att få hjälp att lägga om kosten så hon kunde gå ner 4 kg och att komma igång med träning. Förväntningarna har uppfyllts. Hon har fått hjälp med tips om kosten och vid uppföljningen efter 6 veckor så hade hon gått ner 2,5 kg. Hon kom också igång med funktionsträning hos Hälsocenter och den tycker hon är mycket bra eftersom man går igenom hela kroppen. Tjejerna varierar träningen vilket är bra. Hon är där varje vecka och har märkt skillnad i att hon blivit starkare i axlar och rygg. På en skala mellan 0 10 där 0 är helt missnöjd och 10 är supernöjd så ger H Hälsocenter 10 i betyg. Personalen har ett mycket bra bemötande, de är glada, pigga och positiva. Hon har fått bra kontakt med dem och känner sig alltid välkommen. Hon tycker också att det är fantastiskt att hon kunnat träna gratis, hon hade inte kommit igång annars eftersom hon inte har någon bra ekonomi som arbetslös. Hon hade tidigare tränat på ett gym men hade inte råd att fortsätta eftersom det blev för dyrt. Det här är ett jättebra alternativ tycker hon. För tillfället deltar hon i Jobbpunkt Väst parallellt med Hälsocenter och där finns det också ett gym som hon kan använda. En av de andra deltagarna hos Hälsocenter är också med i Jobbpunkt Väst så de har en del kontakt med varandra. Under tiden hos Hälsocenter har hon haft två samtal med Kicki, tränat och haft meditation efter träningen samt varit med på föreläsning. Det som har varit särskilt hjälpsamt för henne är att bli påmind om hur hon borde äta, hon fick mycket bra material och även träningsråd som hon kan fortsätta själv med hemma. Hon tycker att verksamheten är bra som den är och behöver inte förändras på något sätt. Föreläsningarna är ett bra sätt att nå ut till andra som inte känner till verksamheten så det kunde de kanske göra mer av. H har alltid varit intresserad av hälsa. Man får bättre energi av att röra på sig anser hon. Hon har lärt sig energimassage och hon säljer hälsoprodukter. Hennes dröm är att öppna ett ekologiskt café i kombination med hälsoprodukter och massage. Hälsa är för henne även kvalitet på mat, hon handlar hellre dyrare mat med kvalitet än äter skräpmat. H har redan rekommenderat Hälsocenters verksamhet till andra. Hon har berättat om personalen som är så positiva och alltid ställer upp och hur de följer upp och intresserar sig. Det ger mycket att delta i verksamheten, väldigt effektivt och ger resultat. 18
19 L L såg en annons i februari 2013 om Hälsocenter och blev intresserad. Hon ringde och bokade tid och fick komma på samtal hos Marie. Hon hade varit sjukskriven p.g.a. utmattningsdepression sedan december och under januari hade hon mått mycket dåligt och isolerat sig. När hon såg annonsen så kände hon att hon ville ha en förändring och insåg att hon själv måste ta tag i sin rehabilitering eftersom hennes arbetsgivare var passiv och inte till mycket hjälp. Hennes förväntningar på verksamheten var att få igång en process och få någon att bolla med gällande framtiden. Hon behövde också hjälp med hälsa, mat och stress. Detta tycker hon också att hon fått hjälp med. Både Marie och senare Louise har varit bra att prata med. Båda är mycket kompetenta och pushar i lagom takt. I samband med samtalen brukar hon också väga sig. Hon har fått många tips om bra böcker att läsa och annat som varit nyttigt. Hon har även varit med på medicinsk yoga, föreläsningar om mat och ska nu börja på afrodans. Hon har haft samtal ca en gång/månad och varit 6-8 gånger på medicinska yogan. Deltagandet har varit lagom takt tycker hon. Kontakten med övriga deltagare hos Hälsocenter har varit liten för hennes del. Hon ger Hälsocenter betyg10 på en 10-gradig skala där 0 är helt missnöjd och 10 är supernöjd. Lokalerna mitt i city är också bra och hon förstår att det måste finnas stort behov av en sådan här verksamhet. Om det fanns utrymme så skulle Hälsocenter behöva vara ute och jobba förebyggande på skolor, pensionärsföreningar m.fl. för att få ut sitt budskap om hälsa och mat. L har tidigare deltagit i stressgrupp, mindfulness och bassängträning med sjukgymnast hos sin familjeläkare. I nuläget är hon även med i ett projekt med Landstinget och Försäkringskassan, där hon har intervjuats och sedan kommer att få en coach som ska hjälpa henne mot arbetslivet. L kan inte tänka sig att gå tillbaka till sitt tidigare ekonomijobb hos en privat arbetsgivare som haft en så dålig personalpolitik att de orsakat hennes sjukdomsbesvär genom att flytta omkring henne som ett kolli till olika orter. Skillnaden mellan de aktiviteter hon tidigare deltagit i och Hälsocenter är de individuella samtalen som hon tycker ger mycket mer än de gruppverksamheter som hon tidigare varit med i. I grupper är risken stor att några gnälliga personer tar för stor plats och drar ner övriga deltagare om inte ledarna är starka nog att hålla tillbaka dessa. Deltagandet i Hälsocenters verksamhet har gjort skillnad i L:s liv. Hon har fått stöttning och mer idéer av Marie och Louise. Hon har nu lättare att sätta ner foten och inte finna sig i allt. Hon ångrar verkligen inte att hon gick till Hälsocenter i februari. Hälsa är för L att fysiskt och psykiskt ha kapacitet att göra det jag vill göra. Hon tycker att det är viktigt att träna så man kan ha ett bra liv när man blir äldre. L har redan rekommenderat Hälsocenters verksamhet till en god vän som är mycket stressad. Hon inser nu att man nonchalerar kroppens signaler när man är stressad och detta behöver man bli uppmärksammad på vilket man kan få hjälp med genom samtalen och medicinsk yoga. Detta har varit särskilt hjälpsamt för henne själv. Även om hon själv tog initiativet till kontakt med Hälsocenter så tycker hon att det vore bra om myndigheter hänvisade människor med behov till Hälsocenter eftersom många är så deprimerade att de inte själva orkar ta tag i sin situation. Hennes handläggare vid Försäkringskassan tycker att det är bra att hon är med i Hälsocenters verksamhet. 19
20 M M har deltagit hos Hälsocenter sedan november Han var med i Mac-projektet och deltagarna där fick göra ett studiebesök hos Hälsocenter. Han tyckte att informationen, speciellt om stresshantering, lät intressant och bokade därför en tid. Han fick börja med samtal hos Johanna och gick sedan vidare till stresshanteringsgruppen. Han hade inga större förväntningar när han började men han ville ha en förändring och hoppade på detta på vinst och förlust. Han hoppades att han skulle få lite verktyg att hantera sin stress med och detta tycker han att han har fått god hjälp med. På en skala mellan 0-10 där 0 = helt missnöjd och 10 är supernöjd så klassar M Hälsocenters verksamhet som 9. Bemötandet har varit det viktigaste, personalen säger bra saker. M har tidigare haft individuella samtal hos psykiatrin men tyckte inte om bemötandet där. Han tyckte det kändes som han nästan blev straffad för det han sade där och att de egentligen inte brydde sig om honom. Om samtalen ska bli bra så beror det på personen man samtalar med. Samtalen hos Hälsocenter har varit helt annorlunda och präglats av öppenhet, kravlöshet och trygghet. Han har känt att han vågat prata även om sådant som har varit svårt utan att vara rädd att någon skulle ringa socialjouren. Han känner att personalen på Hälsocenter bryr sig mycket mer om honom än de gjorde på psykiatrin. Förutom individuella samtal 1 gång/månad så deltog M i stresshanteringsgruppen 8 ggr. Från början var han skeptisk till gruppverksamheten men efter ett par gånger så såg han fördelarna. Det fungerade mycket bra mellan deltagarna och det gav mycket att höra andra berätta sina historier och även att själv få berätta sin och se hur de andra reagerade. Han insåg att alla hade sina problem beroende på vilket stadie i livet man befann sig i. Man fick en ökad medvetenhet tillsammans och man hade förtroende för varandra i gruppen. Eva var en mycket bra ledare och det var en glad och lättsam stämning. En övning gav speciellt mycket tyckte han. Den gällde att ge egenskaper till de övriga deltagarna och tvärtom. Det kändes värdefullt att få veta hur andra såg på mig. Det betydde mycket för självförtroendet! Stresshanteringskursen var det som har varit mest hjälpsamt för honom. Han har fått mer kunskap om orsak och verkan, vad man kan göra själv och vikten av återhämtning. Han har lärt sig avspänning och avslappning. Utan kursen hade han inte klarat denna vår som varit extremt stressig med Högskoleprov och engelsk tentamina. Nu klarade han detta utan att krascha och även om det skulle komma ett bakslag så tror han inte att han skulle falla lika långt tillbaka som han gjorde innan han började på Hälsocenter. Förr blev minsta grej som hände en katastrof som gjorde honom handlingsförlamad. Nu vet han vad han är bra på och mindre bra på. Deltagandet i Hälsocenters verksamhet har gjort stor skillnad för M. Han har byggt upp sin självkänsla och sitt självförtroende. Han har vågat ta tag i nya saker och ta steget från en passiv tillvaro sedan 2004, då han utmattad slutade arbeta med IT p.g.a. för stor arbetsbörda, till att nu börja plugga på Universitet i Uppsala. Han har höga krav och förväntningar på sig själv och tycker nu att han t.o.m. har slagit sina egna förväntningar. Han har velat ha en förändring de senaste 2 3 åren men det som erbjudits har inte innehållit några utmaningar för honom och han har därför inte varit intresserad men nu har han planer för de närmaste 10 åren framåt vilka inbegriper forskning de sista åren. Han har gjort stora framsteg detta halvår och han tror att framför allt Johanna ser skillnaden mer än han själv. Det har varit en jäkla resa! 20
PROJEKTRAPPORT DELRAPPORT ENLIGT SJÄLVRAPPORTERINGSMODELLEN. Projekt utveckling av Hälsocenter Västerås
Datum: 2012-07-27 PROJEKTRAPPORT DELRAPPORT ENLIGT SJÄLVRAPPORTERINGSMODELLEN Projektbenämning Projekt utveckling av Hälsocenter Västerås Rapport författare Elisabeth Eriksson-Tillaeus, projektledare Kompetenscentrum
Läs merSLUTRAPPORT UTVECKLING AV HÄLSOCENTER VÄSTERÅS ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN NIOFÄLTAREN
SLUTRAPPORT UTVECKLING AV HÄLSOCENTER VÄSTERÅS ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN NIOFÄLTAREN Datum: 2014-01-27 Projektbenämning: Utveckling av Hälsocenter Västerås Rapport författare: Josefin Näs, projektledare
Läs merPROJEKTANSÖKAN REV. PROJEKTPLAN FÖR. Projektägare: Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget, Västmanland
PROJEKTANSÖKAN Datum: 2012 01 23 Projektbenämning REV. PROJEKTPLAN FÖR Utveckling av Hälsocenter Västerås Dnr: 2011/23 SFV Projektägare: Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget, Västmanland Projektledare:
Läs merKvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan
Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och
Läs merSAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH
SAM Samordning för arbetsåtergång Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte Det övergripande syftet: genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad
Läs merLeva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:
Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.
Läs merMedUrs Utvärdering & Följeforskning
MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat
Läs merUppföljning av deltagare i projekt SAM
Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4
Läs merEn delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg
En delutvärdering av integrationsprojektet Mitt nya land Christin Holmberg Utvärderingen bygger på en längre intervju med projektledaren, tre telefonintervjuer med klienter samt intervjuer med två faddrar
Läs merDELRAPPORT GÄLLANDE EXTERN MEDBEDÖMNING AV SAMORDNINGSTEAMEN JUNI 2012 av Marita Mossberg
DELRAPPORT GÄLLANDE EXTERN MEDBEDÖMNING AV SAMORDNINGSTEAMEN JUNI 2012 av Marita Mossberg Mitt uppdrag är att: - studera samarbetet mellan teammedarbetare och professionella i de ordinarie myndigheterna
Läs merSamordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång
PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder
Läs merStyrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad
Processutvärdering av projekt UFFE Unga Funktionsnedsatta För Etablering Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad Ett gott resultat Bekräftelse på det goda resultatet: Personal och tjänstemän (LSS
Läs merFÖRSTEGET. Delrapport
FÖRSTEGET Delrapport 2016-01-01 2016-06-30 Rapportförfattare: Sara Svensson 2016-06-20 Lägesrapport Projektet Försteget har nu verkat aktivt i 10 månader mot målgruppen unga vuxna som har ett omfattande
Läs merUtvärdering av Stegen - Delrapport 1
Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Delrapport 1 - Stegen Utvärderingsuppdraget Malmö högskola har av Finsam Malmö
Läs merHälsoföretag inom Ljusdals kommun
Förstudie Hälsoföretag inom Ljusdals kommun Identifiering och förstudie om förutsättningar för företag inom området hälsa, må-bra, friskvårds- och rehabiliteringsföretag inom Ljusdals kommun Maria Sellberg
Läs merSammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011
Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari
Läs merMottganingsteamets uppdrag
Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse
Läs merHälsa och Livskvalitets Självhjälpsgrupper i Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg
Hälsa och Livskvalitets Självhjälpsgrupper i Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg 2007-06-01 2008-05-31 Slutrapport 2008-08-14 Eva Dickfors von Knorring Kerstin Björklind 1 Slutrapport Hälsa och Livskvalitets
Läs merEn utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Läs merregionvastmanland.se Hälsocenter En hälsofrämjande och lösningsfokuserad resurs för individen. - med goda resultat
Hälsocenter En hälsofrämjande och lösningsfokuserad resurs för individen. - med goda resultat Så här jobbar Hälsocenter 1. Kontaktar Hälsocenter. 2. Vi har ett inskrivningssamtal. 6 3. Vi gör tillsammans
Läs merImplementering av verksamhet 3.4.4
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag
Läs merProjektet/ Aktiviteten PÅGÅNG
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-06-04 1(6) Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 60 18 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektet/ Aktiviteten PÅGÅNG Bakgrund
Läs merCoachning som rehabiliteringsmetod
Coachning som rehabiliteringsmetod Ett forskningsprojekt i samverkan med Landstingen i Stockholms län och Västra Götaland Projektägare: Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland www.safaristudien.se
Läs merKomplettering till årsrapport. Samordningsteam Sala. Period till och med
Komplettering årsrapport Samordningsteam Sala Period 2014-07-01 och med 2014-12-31 1 Sammanfattning Under år 2014 har 60 deltagare tagit stöd av Samordningsteam Sala. Av dessa har 31 personer avslutats
Läs merGenomförandet av mätningen 2015
Genomförandet av mätningen 015 I sammanställningen redovisas resultaten från den enkät som genomfördes vid Socialförvaltningens Vuxensektion under 015. Enkäten utförs årligen. Enkäten riktades till alla
Läs merVad kommer du att minnas? Förverkligade drömmar!
Förverkligade drömmar! I våra kontakter med områdena och i intervjuer och deltagarenkäter kommer det fram både stort och smått, som att få rätt medicin och behandling och må bättre, försörja sig själv
Läs merStudiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.
Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.
Läs merSeminarium 20 mars. Metoder för ökad egenmakt - Västmanland berättar. Marie Gustafsson, Kerstin Björklind och Maline Fälth
Nationell konferens 2015 Jämlik hälsa och vård Seminarium 20 mars Metoder för ökad egenmakt - Västmanland berättar Marie Gustafsson, Kerstin Björklind och Maline Fälth Moderator: Lisa Österberg Värd: Elisabeth
Läs merUtvärdering Projekt Vägen
Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)
Läs merink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen
WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag
Läs merSjukskrivningskoordinatorns roll
Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod
Läs merCREA. Crea (Coachning-Rehabiitering-Engagemang-Arbete)
CREA Crea (Coachning-Rehabiitering-Engagemang-Arbete) Bakgrund/problemformulering Under rådande omständigheter med en krympande arbetsmarknad och ändrade regler inom bl.a. sjukförsäkringen kommer antalet
Läs merUtvärdering av projektet Gröna Rehab
Utvärdering av projektet Gröna Rehab ISM-häfte nr 3 Eva Sahlin Gunnar Ahlborg jr Institutet för stressmedicin FÖRORD Styrgruppen för Gröna Rehab representerande Västra Götalandsregionens miljönämnd, folkhälsokommitté
Läs merÖvergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag
ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz
Läs merMALL FÖR PROJEKTANSÖKAN
Projektbenämning Samordningsteam i Skäggetorp, Ryd och Berga Projektägare och styrgrupp Projektägare: Landstinget i Östergötland, Primärvården Centrala Styrgrupp; Per Ohlsson, Primärvårdschef, Centrala
Läs merProjektplan för utvidgning av FaR, Värnamo kommun
REGION JÖNKÖPINGS LÄN I SAMVERKAN MED VÄRNAMO KOMMUN Projektplan för utvidgning av FaR, Värnamo kommun från FaR till Hälsocenter Styrgruppen, FaR Värnamo 2015-03-17 Projektplanen innefattar förslag på
Läs merInvånarpanelen: Hälsa och livsstil
Invånarpanelen: Hälsa och livsstil Sammanställning gjord av: Lisa Kronsell Utveckling- och folkhälsoenheten 2 (10) Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Enkätfrågor och underlag... 3 1.2 Undersökningstid... 3
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merSyfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.
1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning
Läs merUtvärdering Biologdesignern grupp 19
Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.
Läs merVåga se framåt, där har du framtiden!
Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett
Läs merPROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.
Huvudsammanställare Ann-Sofi Ringkvist Datum:2009-02-19 PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning: STEGET till arbete Projektledare och projektägare Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,
Läs merAnsökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2
Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1
Läs merSammanfattning. Utbildningsbenämning
Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 21, vån 6 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 www.samordningnv.se Fagersta 02 04 2008 Slutrapport för utbildningsinsats: Grundutbildning
Läs merSAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH
SAM Samordning för arbetsåtergång Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte ❿Det övergripande syftet är att genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering
Läs merKoll på vardagsekonomin
Koll på vardagsekonomin 2 Inkomster och utgifter är en del av livet. En vardagsekonomi i balans ger dig trygghet inför framtiden, oavsett vad som händer. Med den här broschyren vill vi ge dig råd och tips
Läs merMotivation till hälsa
Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL
Läs merUNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade
Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund
Läs merKom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå
Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,
Läs merProjektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en
Läs merVerksamhetsberättelse Social Rehab 2011
Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter
Läs merFogelstadsAkademins Medborgarutbildning
FogelstadsAkademins Medborgarutbildning Att investera i framtiden Eva Gustafsson, Sirpa Abben, Annika Juhlin, Tobias Mård och Ulla Achtman 2013 05 27 Jag var en stark kvinna i mitt hemland och när jag
Läs merPlan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län
Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...
Läs merSLUTRAPPORT: LÖSNINGSFOKUSERADE GRUPPER MED HANDLEDNING. Lösningsfokuserade grupper med handledning
Jonas Wells Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 21, vån 6 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 www.samordningnv.se SLUTRAPPORT: LÖSNINGSFOKUSERADE GRUPPER MED HANDLEDNING Projektbenämning
Läs merInskriven av BAKGRUNDSFAKTA Kvinna Man Ej svar AF FK SOC Totalt % 55% 45% 0% 10% 55% 35% UT Ambft Exftg Outb
VI VILL GÄRNA VETA VAD DU TYCKER OM JOBBINVESTERING OCH OSS! År 12 Total resultat - av 39 kvinnor och män inskrivna i Jobbinvestering av AF, FK och Soc Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna
Läs merFolkhälsa Fakta i korthet
Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft
Läs mer[ REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETER, KVARTALSRAPPORT 2, 2014]
[ REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETER, KVARTALSRAPPORT 2, 2014] 1. PÅ SPÅRET Gruppverksamhet för april och maj 2014 Grupp 3 startade upp med gruppverksamheten den 24 januari 2014. Rekryteringen till gruppen skedde
Läs merCopyright 2007 Team Lars Massage
1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes
Läs merAtt arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman
Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merEnkätsvar 2014. Fler kvinnor
Enkätsvar 4 Enkäsvaren vid undersökning på Kyrkans Familjerådgivning i Stockholm och Haninge våren 4.. Män 62 47% Kvinnor 7 53% Summa: 32 Fler kvinnor 53% 47% 2. Ensam 26 Flest par Par Familj 5 32 8 6
Läs merUndersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd
Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets
Läs merPROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR
PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav
Läs merMedborgardialogen i Berga Statistik & Utredningar Erik Nygårds
Medborgardialogen i Berga Statistik & Utredningar Erik Nygårds 2018-05-15 Linköpings kommun linkoping.se Innehåll 1. Inledning 3 2. Tillit till kommunen 4 3. Upplevelser av processen 5 4. Dialogmötenas
Läs merAnsökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun
1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har
Läs merRapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012
Datum 2013-05-23 Ert datum Beteckning FaR rapport 2012 1(5) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Bakgrund FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform
Läs merRAPPORTERING PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN
Datum: 2013-01-31 RAPPORTERING PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Projektbenämning MAC Motiverande Aktiverande Coachande Rapportering avser Delrapport gällande projektets planeringsfas samt
Läs merMitt Val En arbetsförberedande insats, ett samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen
Mitt Val En arbetsförberedande insats, ett samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Handledare Gunilla Forslund, Maria Hedman och Katja Tornberg Projektledare Riitta Högberg Bakgrund Identifierade
Läs merSammanställning 2. Bakgrund
Sammanställning 2 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 8 november 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merAtt leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Läs merKUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7)
KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP 63 personer deltog i undersökningen De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) 98,3 % rekommenderar MT-gruppen 93,3 % presterar bättre 95
Läs merVerksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Grums Friskvården i Värmland
Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen Grums Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merVerksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland
Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651
Läs merMänniskan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är
Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är alltså friheten att förändras. Men det kan vi göra först
Läs merGenomförandeprocessen
1 Genomförandeprocessen Utifrån syftet att se hur genomförandet av projektet fungerar: Projektets målgrupp/deltagare Arbetsgivare Samverkansparter: handläggare, kontaktpersoner m fl Sammanlagt 30 intervjuer
Läs merVård och omsorg, Staffanstorps kommun
RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande
Läs merKVINNOCOACHER VID HÄLSOCENTRET
PROJEKTANSÖKAN KVINNOCOACHER VID HÄLSOCENTRET Datum: 2009-11-23 Projektbenämning Projektägare Kvinnocoacher vid Hälsocentret i Fagersta Projektägare är Landstinget Västmanland genom Kompetenscenter för
Läs merRapport om FaR- verksamheten i Klippan 2013
Datum 2014-05-20 Ert datum Beteckning 1(5) FaR rapport 2013 Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2013 Bakgrund: FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7
140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande
Läs merResultat från uppföljning i Västra Götaland 2010
Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem
Läs merSocialsekreterare om sin arbetssituation
Socialsekreterare om sin arbetssituation SSR: Stina Andersson Synovate: Arne Modig Marika Lindgren Åsbrink 2008-04-01 S-114862 Synovate 2008 1 Om undersökningen Synovate har på uppdrag av Akademikerförbundet
Läs merProjektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:
Läs merHälsoteket i Angered
A K T I V I T E T S P R O G R A M VI N T E R Hälsoteket i Angered 27 Januari 28 Maj 204 VÅ R H Ö S T S O M M A R Vi som jobbar på Hälsoteket Drop-in hälsa och FaR (Fysisk aktivitet på recept) Emma Helena
Läs merRedovisning av Ett kulturprojekt för att främja unga flickors psykiska hälsa i Askersund
Redovisning av Ett kulturprojekt för att främja unga flickors psykiska hälsa i Askersund Jag ser fram emot detta. Tack Allting, för det är jätteroligt och lärarna är jättesnälla. Jag tycker det är bra
Läs merProjektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;
Läs merSamarbete och utveckling
Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska
Läs merMedarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014
Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån
Läs merNYHETSBREV FÖR VÄGEN VIDARE
Nr.1 / 2018 Två Spår i Vägen Vidare Spår 1, deltagare som är långt ifrån arbetsmarknaden, utrikes födda och behov av svenskundervisning Spår 2, deltagare som är långt ifrån arbetsmarknaden, födda i Sverige
Läs merNewo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg
Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya
Läs merProjektplan, självhjälpsgrupper
REGION JÖNKÖPINGS LÄN Projektplan, självhjälpsgrupper Främjande av psykisk hälsa Ansökan om medel från Finnvedens samordningsförbund 2015-01-07 Utveckla och implementera förebyggande och hälsofrämjande
Läs merResaprojektet. Ett led i regeringens psykiatrisatsning. Rehabilitering, sysselsättning och arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning
Resaprojektet Ett led i regeringens psykiatrisatsning Rehabilitering, sysselsättning och arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Uppdraget Arbetsförmedlingen i samverkan med Försäkringskassan
Läs merLag 2003:1210 om finansiell samordning
Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.
Läs merStatliga satsningar Ungdomsmottagningar
Primärvårdsförvaltning -10-06 Ärendenummer: Primärvårdsstab RosMarie Nilsson Dokumentnummer: Till Presidiet för Nämnden för primärvård och folktandvård Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Bakgrund
Läs mer2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009
1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom
Läs mer-ett steg på vägen Vad är grön helhet?
- ett steg på vägen -ett steg på vägen Vad är grön helhet? 3-årigt ESF-projekt ett team på fem personer fokus på det friska i människan 8 veckor, 4 dagar i veckan korta dagar inledningsvis 3 grupper, 7-8
Läs merHur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?
Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs mer