Skattepolitiskt program

Transkript

1 Skattepolitiskt program Inledning Marknadsekonomin utgör grunden för Finlands ekonomiska system, och transparens utgör grunden för skattepolitiken. Statlig inblandning i ekonomin är inte ett självändamål, utan aktörerna i vår ekonomi ska i huvudsak få verka i en fri marknad. Vår skattepolitik ska eftersträva en hållbar tillväxt, där värderingar om miljön och jämlikhet beaktas. Inkomstbeskattningen bör basera sig på progressivitet, så att de som tjänar mera också betalar mera. Utan progressivitet skulle låginkomsttagare ha procentuellt mindre i handen efter att ha betalt den fasta kostnaden för att leva i samhället. Eftersom konsumtionsskatter inbringar mera skatteintäkter än inkomskatter är det effektivt att förskjuta beskattningen till konsumtions- och miljöskatter. Med dessa skatter kan vi samtidigt styra konsumtionsbeteendet. Skattepolitikens grund bör vara att det alltid lönar sig att arbeta framom att leva på samhälleligt stöd. Skatterna får inte verka avskräckande på intresset att arbeta. Varken skatterna eller progressiviteten får heller vara bestraffande. Man ska få mera pengar i handen av att jobba än av att leva på stöd, och progressiviteten till trots ska man kunna ta emot en löneförhöjning utan att gå back. Socialbidraget är till för att hjälpa dem som av olika orsaker inte kan delta i samhället i tillräckligt hög grad, inte som en belöning för dem som lyckats hitta kryphål i systemet. Därmed bör eventuella bidrag ligga på en nivå som det går att klara sig på, men varken skyddssystemet eller beskattningen får hindra att det lönar sig att ta emot arbete. Svensk Ungdom har aktivt fört fram en modell för negativ inkomstskatt som ett alternativ till det nuvarande socialskyddssystemet. Svensk Ungdom uppskattar att skatteintäkter finansierar infrastruktur, hälsovård, säkerhet och utbildning. Skattesystemet bör dock vara så enkelt och transparent som möjligt, så att alla medborgare vet vad de betalar skatt för och varför. Avdrag och skattelättnader bör vara så rättvisa som möjligt, och ha en märkbart positiv effekt. Svensk Ungdom motsätter sig avdrag för avdragens skull. Beskattningen ska heller inte påverka en inkomst flera gånger, vilket betyder att vi ställer oss kritiskt till dubbel beskattning såsom arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatt. Kommunerna bör själva få bestämma nivån på sin kommunalskatt, men målsättningen bör vara att endast uppbära den summa i skatter som kommunen behöver för sin verksamhet. För kommunalskattens del torde det te sig självklart att då skatterna räknas procentuellt varierar inkomsterna per kommun beroende på invånarnas inkomster. Därmed får man inte samma summa pengar med 21 % kommunalskatt i Tarvasjoki som man får för 16,5 % i

2 Grankulla. Kapitalskatten ska fortfarande hållas endast på statlig nivå och kommunerna ska därmed inte få rätt att uppbära kapitalskatt. Precis som inkomstbeskattningen ska företagsbeskattningen uppmuntra till tillväxt och anställning. I sin beskattning bör staten trygga små- och medelstora företags förutsättningar, och endast styra samtliga företags tillvägagångssätt på sätt som gynnar Finlands konkurrenskraft. Grundprincipen ska vara att beskattningen är rättvis ur allas synvinkel, och att alla företag konkurrerar på lika villkor. För att undvika snedvridningar i konkurrensen bör den industripolitik som baserat sig på specialstöd avskaffas. Under vissa omständigheter kan avvikande beskattning accepteras, t.ex. för att upprätthålla försörjningsberedskap och infrastruktur. Inkomstbeskattning Skatten på förvärvsinkomster ska fortfarande behålla sin progressivitet. Löntagare ska få behålla en så stor del av sina inkomster att det finns incitament att arbeta hårt, vidareutveckla sig själv och eftersträva positioner med högre ekonomisk belöning. Ifall man förskjuter beskattningen till konsumtions- och miljöskatter bör beskattningen på förvärvsinkomster sänkas i proportion till detta. Beskattningen ska inte handla om bestraffning utan skatternas främsta uppgift är att finansiera statens utgifter. Kapitalskatten får inte höjas från nuvarande 33 % på inkomster över Att höja kapitalskatten skulle inte hämta in några betydande inkomster för den offentliga ekonomin, då förvärvsinkomsterna är mer än 10 gånger större än kapitalinkomsterna. Riktade skattelättnader är ett bra verktyg för att uppmuntra till konsumtion och investeringar, hushållsavdraget är ett exempel på detta. Avdrag bör vara rättvisa och ha en märkbart positiv effekt. Ett problem i dagens ekonomiska läge i Finland är att alltför mycket pengar ligger på brukskonton och så att säga blir uppätna av inflationen. Totala summan pengar som sitter på brukskonton är av en sådan storlek att det skulle ha en markant nationalekonomisk betydelse att få dem i rörelse. SU vill: Att en av målsättningarna för skattepolitiken i Finland bör vara att marginalskattesatsen (dvs. skatten på den sista intjänade hundralappen) för löntagare inte överstiger 50 %. Utreda möjligheterna till investeraravdrag i stil med det i Sverige, för att uppmuntra till att få privata besparingar i rörelse Att beskattningen på kapitalinkomster fortfarande hålls på statlig nivå Att medlemsavgifterna till arbetsmarknadsorganisationerna inte skall vara avdragbara i inkomstbeskattningen Att solidaritetsskatten slopas

3 Företagsbeskattning En bra företagsbeskattning är rättvis och främjar företagsamhet och sysselsättning. Skattenivån ska vara internationellt konkurrenskraftig och locka såväl inhemska som utländska investerare. Skatteflykt till s.k. skatteparadis bör motarbetas. Svensk Ungdom vill genom skattesystemet uppmuntra till företagsamhet och hög sysselsättningsgrad samt ge skattelättnader till de företag som anställer ungdomar. Varje skatteavdrag bör ha företagsekonomiskt eller samhälleligt godtagbara motiv och verkningar. Aktiebolag och andelslag betalar samfundsskatt på sin vinst. Finland har sänkt samfundskattesatsen från 24,5 % till 20 % från och med januari Under de senaste åren har de flesta EU och OECD länder sänkt sina samfundsskattesatser. En lägre samfundsskatt påverkar skatteinkomsterna på kort sikt negativt. På längre sikt förväntas den lägre samfundsskatten förutom locka utländska investerare även bidra till ökad tillväxt för de inhemska företagen genom bl.a. sänkta krav på avkastning. Svensk Ungdom ser inte för närvarande behov att ändra den nuvarande skattesatsen. Däremot bör man följa med huruvida de förväntade effekterna uppnås och vidta åtgärder ifall behovet uppkommer. Kostnader för personalens rekreation, t.ex. lillajulfester och kryssningar är för närvarande avdragbara i beskattningen. I januari 2014 slopades avdragsrätten av representationsutgifter. Svensk Ungdom anser att även möjligheten att dra av utgifter för personalens rekreation bör slopas i syftet att utöka skattebasen. Avdrag för kostnader för informella alkoholinvolverade evenemang saknar samband med företagsverksamheten. Dessa kan inte motiveras med samhällsnytta och är skadliga för folkhälsan. Avdragbarheten av medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer innebär en årlig förlust av skatteintäkter på ca.200 miljoner euro. Avdragsrätten bidrar till den dominanta roll arbetsmarknadsorganisationerna har i dagens samhälle. Detta har bidragit till bl.a. kollektiva arbetstvister och generösa förmåner som är ogynnsamma för nationalekonomin. Ett rättvist skattesystem förutsätter att slopandet av avdragbarheten för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer måste ske symmetrisk på såväl arbetstagar- och arbetsgivarsidan. Under senaste tiden har problem med skatteflykt och lågskatteländer fått allt mer uppmärksamhet. Svensk Ungdom fördömer alla slag av kringgående av skatt och åberopar större öppenhet och transparens. Uppgifter om ägare och förmånstagare hos företag bör vara tillgängliga för allmän kännedom. Vi bör också ha regler om automatiskt informationsutbyte vid internationella transaktioner. För att undvika skatteflykt till skatteparadis bör räntor för lån mellan bolag i intressegemenskap (dvs. koncernbolag, bolag med samma ägarkrets eller ledning) inte vara avdragbara, ifall ränteinkomsten beskattas med mindre än 10 % i långivarens beskattningsstat. I kommunkoncerner bör kommunerna beskattas för den ränteinkomst de får av bolag som är kommunägda med samma skatteprocent som ränteinkomster mellan företag.

4 I skrivande stund lever vi en lågkonjunktur och det råder en hög ungdomsarbetslöshet. Många företag finansierar sina investeringar i en vid utsträckning genom lån. Under ekonomiskt osäkra tider försvåras möjligheterna att få lån för investeringar. Om investeringar finansieras genom lån, sjunker den beskattningsbara inkomsten. Svensk Ungdom anser att man som en riktad åtgärd för att höja sysselsättningsgraden hos ungdomar samt öka investeringar borde införa en s.k. ungdomsreservering i beskattningen. Detta skulle innebära att företag som anställer personer under 30 år ska ha möjlighet att göra en extra reservering. Reserveringens storlek skulle till beloppet motsvara 30 % av den ungas lönekostnader. De reserverade medlen skulle sättas åt sidan utan att beskattas och skulle få användas under skatteåret eller tre därpå följande år för att finansiera investeringar. Jord- och skogsbruksmark är befriade från fastighetsskatt. Jord- och skogsbruksnäringen kräver väsentligt större markarealer än andra näringsgrenar. Därför är det motiverat att jord- och skogsbruksmarken är befriad från fastighetsskatt även i framtiden. Den evangelisk-lutherska och den ortodoxa kyrkan ska inte längre tilldelas en andel av samfundsskatten. För närvarande sköter såväl församlingarna och magistraterna folkbokföringen. Dubbla system kan inte anses ändamålsenliga. Kyrkan bör befrias från uppgifter som kan skötas effektivare av en myndighet. Begravningen bör bekostas av den avlidne. De medellösas begravningskostnader ersätts genom utkomststöd. Europeiska kommissionen har gett ett förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas där samma skatteregler tillämpas i alla medlemsstater och en gemensam skattebas räknas fram för alla EU-företag i en företagsgrupp. Förslaget går ut på att koncerner skulle ha möjlighet att välja gemensamma beräkningsgrunder för sin beskattningsbara inkomst inom Europeiska Unionen. Företaget skulle fylla i endast en skattedeklaration och skatteinkomsterna skulle fördelas mellan medlemsländerna. Däremot skulle varje medlemsland bestämma sin egen skattesats. Förslaget skulle märkbart sänka skatterelaterade administrativa kostnader och reducera problem med t.ex. internprissättning. Även länder utanför unionen skulle kunna välja den gemensamma skattebasen för verksamheten inom unionen. Detta skulle öka konkurrenskraften mot större ekonomier såsom USA och Kina och locka investerare utanför Europa. Svensk Ungdom anser att en gemensam skattebas gynnar den europeiska integrationen och främjar investeringar både i medlemsländerna och nya investeringar utifrån till unionen. Att ta i bruk den gemensamma konsoliderade skattebasen bör dock vara frivillig för företagen. För att undvika missbruk bör övervakningen skötas centraliserat med representanter från alla medlemsländer och både länder och enskilda ska ha möjligt att anmäla misstankar om missbruk. SU vill Slopa rätten hos företag att dra av kostnader för personalens rekreation i sin beskattning

5 Slopa rätten hos företag att dra av kostnader för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer i sin beskattning Ha fullständig offentlighet gällande uppgifter om företags ägare och övriga förmånstagare att ränteutgifter för lån mellan skattskyldiga i intressegemenskap inte är avdragbara i Finland ifall ränteinkomsten beskattas under 10 procent i långivarens beskattningsstat Införa en ungdomsreservering i beskattningen Att jord- och skogsbruksmark ska vara befriade från fastighetsskatt Slopa församlingarnas andel av samfundsskatten Stöda Europeiska kommissionens förslag om en frivillig gemensam konsoliderad bolagsskattebas Mervärdesbeskattning Momsen eller mervärdesskatten är en indirekt skatt, som beskattar konsumtion. Skatten uppbärs av alla skattepliktiga företag. Dessa företag inkluderar skattebeloppet i sina försäljningspriser och redovisar för skatten till staten. Företagen kan alltså ses som en mellanhand som samlar in momsen av konsumenterna vid inköp, för att sedan betala den vidare till staten. Skatteverket i Finland definierar vidare momsen på följande sätt: Moms betalas varje gång en vara eller en tjänst säljs. Skatten är dock avsedd att betalas av konsumenten. Av denna orsak har säljaren rätt att dra av den moms som ingår i priset på en vara eller en tjänst som säljaren har köpt av en annan momsskyldig för sin verksamhet. Sålunda innehåller de slutliga konsumentpriserna enbart enkel skatt. Mervärdesskatt finns i de flesta industriländerna och har liknande utformning, men med vissa nationella skillnader. I Finland togs momsen i sin nuvarande form i bruk år 1994 p.g.a. det kommande EU-medlemskapet. Tillämpning av moms är och var redan tidigare en förutsättning för ett EU-medlemskap. Enligt EU:s direktiv angående mervärdesbeskattning tillåts medlemsstaterna två reducerade skattesatser vid mervärdesbeskattning, och bägge dessa tillämpas i Finland. I de flesta andra EU- länder ser momsen därför ut på liknande sätt. Den allmänna momsprocenten i Finland är i nuläget 24 %. Vissa varor har dock en annan momsprocent som är beroende av konsumtionsvarans art, t.ex. har mat, restaurang-och cateringtjänster samt foder en momsprocent på 14 %, medan läkemedel, kultur och tidningsprenumerationer och vissa liknande produkter har en moms på 10 %. Momsen är som beskattningsform relativt transparent. Det finns tre olika nivåer, varav den på 24 % är den allmänna och således också den som tillämpas mest. EU reglerar antalet momsklasser och högsta möjliga momsnivån, som sedan får en nationell prägel i medlemsländerna.

6 Tillskottet som en höjning av momsskatten skulle tillföra statsbudgeten är trots allt av stor ekonomisk betydelse och välkommen i dagens ekonomiska läge. Att kultur och motsvarande tjänster har en momsnivå på 10 % kan delvis ses som en osynlig statlig subvention, eftersom producenterna av dessa tjänster kan sälja dem billigare. Om detta sedan är rätt eller inte kan man diskutera, men detta är viktigt att ta i beaktande. Svensk Ungdom anser att livsmedel är minst lika väsentliga för en persons välmående som mediciner, och att böcker och beställda tidningar inte är viktigare än mat. SU vill: Att momsnivån på 10 % stryks i sin helhet och de nuvarande tjänsterna inom denna nivå beskattas på en 14 % nivå Att hotelltjänster, skönhetsoperationer och posttjänster, förutom utdelandet av dagstidningar och samhällsomfattande tjänster, beskattas med 24 % moms Att omvänd momsskyldighet under vissa omständigheter kan tas i bruk för branscher där skattebedrägeri är ett utbrett problem