FoU-dag 24 mars 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FoU-dag 24 mars 2011"

Transkript

1 Landstinget Sörmland FoU-centrum / CKFD FoU-dag 24 mars Program - Sammanfattningar

2

3 Program Tid: 24 mars kl (kaffe serveras från 08.30) Plats: Aula Collegium, Mälardalens Högskola, Eskilstuna Registrering, kaffe och smörgås Inledning och välkomsthälsning av landstingsdirektör Karin Welin Information om FoU-centrums verksamhet av Tomas Ljungberg Nyantagna doktorander presenterar sitt blivande avhandlingsarbete Kaffe & frukt Projektpresentationer (se separat program) Lunch Utdelning av FoU-priset Kvalitetsregister - möjligheter och begränsningar, föreläsare Bertil Lindahl, professor vid Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR) Kaffe & frukt Projektpresentationer (se separat program) Avslutning

4 Projektpresentationer Samtliga presentationer kommer att hållas på svenska. LOKAL: AULA COLLEGIUM Doktorandpresentationer Tid Namn Titel Linda Lännerström Sjuksköterskor och sjukskrivningar Mats Holmberg Den vårdande relationen i en akut sviktande livssituation - relationens förutsättningar och utformning inom ambulanssjukvården samt patienters, närståendes och vårdares erfarenheter Gunnel Peterson Vilken effekt har specifik träning för personer med långvariga nackbesvär efter whiplashskada? LOKAL: A förmiddag Invärtes medicin Moderator: Staffan Eriksson Tid Namn Titel Sara Ullskog & Underdiagnostiseras klamydia i primärvården? En prevalensstudie av Johanna Haraldsson unga kvinnor med urinvägsbesvär Dirk Wackernagel Kontinuerlig glukosmonitorering hos nyfödda barn Ammar Majeed Säkerhet och effektivitet av protrombinkomplexkoncentrat i akut reversering av Waran vid blödning eller akut kirurgi Markus Carlsson Castegren Modulating organ dysfunction in experimental septic schock. -Effects of aminoglycosides, antiendotoxin measures and endotoxin tolerance LOKAL: A eftermiddag Invärtes medicin Moderator: Staffan Eriksson Tid Namn Titel Ulf Söderström Typ 1 diabetes (T1DM) hos barn och ungdomar i Sverige med invandrarbakgrund Mats Berg Beteendeterapi av atopiskt eksem LOKAL: B förmiddag Psykiatri/Neurovetenskap Moderator: Tomas Ljungberg Tid Namn Titel Jenny Hedberg Botulinumtoxin-A injektioner och terapeutiska interventioner: Effekter på rörlighet, specifika rörelser i handled/tumme och handfunktion i övre extremiteter hos barn med Cp eller Cp-liknande symtom Marika Möller Mental trötthet (fatigue) - ett neuropsykologiskt dilemma Maria Skarin Näckrosprojektet - Upplysning för en psykiatrisk vård och omsorg där samsyn och brukarinflytande växer fram Britt-Marie Jozic Förekomst av depression hos aknepatienter med eller utan behandling

5 Projektpresentationer LOKAL: B eftermiddag Vårdvetenskap Moderator: Eva-Maria Annerbäck Tid Namn Titel Maria Liljeroos Hjärtsvikt i familjen - en utvärdering av långtidseffekter av hjärtsvikt, dess behandling och vård för patienter och deras partners Christina Andreae Nutritionsstatus vid kronisk hjärtsvikt LOKAL: C förmiddag Tandvård Moderator: Lars Hjalmarsson Tid Namn Titel Anna-Karin Hägglund Svensson The effect of acid etching and liquid resin on the shear bond strength of orthodontic brackets Lars Hjalmarsson Aspekter på passform hos intraorala implantatretinerade konstruktioner Marie Pegelow Ingen association mellan rs och IRF6-genen på individer med non-syndromisk läpp, käk och/eller gomspalt men nya varianter av IRF6-mutationen på individer med Van der Woudes syndrom Urban Alsenmyr & En journal, klinisk och röntgenologisk retrospektiv studie av Replace Lars Hjalmarsson Select fixturer satta vid Mälarsjukhuset, Eskilstuna under en 5 års period LOKAL: C eftermiddag Opererande specialiteter Moderator: Eugen Yu-Hui Wang Tid Namn Titel Louise Olsson Val av operationsmetod vid rektalcancer är associerat med patienters socioekonomiska bakgrund Kerstin Persson Med nedsatt hörsel och kockleaimplantat i arbetslivet, en intervjustudie LOKAL: D förmiddag Allmänmedicin Moderator: Thorne Wallman Tid Namn Titel Åsa Ehnberg Hjärnskaderehabilitering i Sörmland - Från kliniska funderingar till planerade studier Anna Ekholm Hälsan i Södermanland Annika Bardel Reported symptom prevalence among women/men from Fredrik Granström Det psykosociala perspektivets betydelse för ojämlikheten i hälsa LOKAL: D eftermiddag Allmänmedicin Moderator: Thorne Wallman Tid Namn Titel Anna-Sophia von Celsing Risk för långtidssjukskrivning - Kan man förutsäga vilka patienter som tillhör riskgruppen? Anna Rydén Vuxna astmapatienter i primärvården i Sörmland - astmakontroll och omhändertagande

6 LOKAL: Aula Collegium TID: Sjuksköterskor och sjukskrivningar Linda Lännerström, Distriktssköterska, Doktorand, Vårdcentralen City, Eskilstuna INVÄRTESMEDICIN Doktorandpresentation 6 Arbetet med att minska sjukskrivningarna i Sörmland har varit intensivt under de senaste åren. Under 2009 gjorde jag en intervjustudie med sjuksköterskor som jobbar i telefonrådgivning på vårdcentral för att undersöka sjuksköterskans del i vården av sjukskrivna. Det senaste året har jag med hjälp av ekonomiskt stöd från FoU Centrum/CKFD Sörmland, arbetat med att skriva en artikel utifrån studien samt att göra en plan för en doktorsavhandling gällande Sjuksköterskors och patienters erfarenheter av sjukskrivning. Artikeln Nurses experiences of managing sick-listing issues in telephone advisory services (manuskript) beskriver sjuksköterskors hantering av sjukskrivningar. I gruppdiskussioner, s.k. fokusgrupper, fick 14 sjuksköterskor på tre vårdcentraler beskriva hur de kommer i kontakt med sjukskrivningar i telefonrådgivningsarbetet och rutiner och svårigheter i hanteringen av sjukskrivningar. Sjuksköterskorna beskrev att när en patient ringer till rådgivningen gällande ett sjukskrivningsärende gör de först en bedömning om lämplig åtgärd. Åtgärderna kan vara att boka en tid och/eller ge information och vägledning och/eller bevaka patientens rättigheter. Brist på kunskap runt socialförsäkringens regler och brist på dokumentation från både läkare och rehabiliteringsteam orsakar svårigheter i bedömningarna. Studien har visat att det finns ett behov av utbildning av sjuksköterskor inom försäkringsmedicinska frågor för att förbättra arbetet med sjukskrivna på vårdcentralerna. LOKAL: Aula Collegium TID: Den vårdande relationen i en akut sviktande livssituation - relationens förutsättningar och utformning inom ambulanssjukvården samt patienters, närstående och vårdares erfarenheter Mats Holmberg, Leg sjuksköterska, Doktorand, Ambulanssjukvården Landstinget Sörmland Ambulanssjukvården har gått igenom stora förändringar. Från början var det övergripande uppdraget att transportera sjuka patienter, men med tiden har verksamheten mer och mer inriktat sig mot kvalificerad sjukvård. Sedan 2005 bemannas varje ambulans med minst en legitimerad sjuksköterska i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Utvecklingen av ambulanssjukvården har till stor del handlat om medicinsk behandling och vård. Samtidigt visar flertalet tidigare studier på vikten av interpersonell kompetens inom kontexten. Spektrumet på patientgrupperna som ambulanssjukvården möter innefattar hela livsspannet från barnets födelse till den äldres död. Från den friska människan som råkar ut för en olyckshändelse, till den kroniskt multisjuke som akut försämras. Ofta befinner sig dessa människor i en situation präglad av oro och otrygghet. Detta ställer krav på att vårdaren skall kunna etablera goda relationer oavsett vilken patientkategori det rör sig om. Inom vårdvetenskaplig forskning är relationen ett tidigare välkänt begrepp, men det behöver på grund av ambulanssjukvårdens specifika kontext kliniskt studeras. Doktorandprojektet har som syfte att utveckla klinisk kontextuell kunskap om relationen som fenomen inom ambulanssjukvården, samt belysa det utifrån patienter, anhöriga och vårdares perspektiv. De fyra delstudierna planeras med en kvalitativ forskningsansats.

7 7dOKTORANDPRESENTATION LOKAL: Aula Collegium TID: Vilken effekt har specifik träning för personer med långvariga nackbesvär efter whiplashskada? En prospektiv randomiserad kontrollerad studie Gunnel Peterson, Leg sjukgymnast, Doktorand, Specialistkompetens smärta, Sjukgymnastiken, Kullbergska sjukhuset I Sverige drabbas ca personer per år av whiplashskada (WAD) och 10-50% får kvarstående besvär t.ex. smärta, nedsatt rörlighet, yrsel och tinnitus. Nackmusklerna har stor betydelse för stabiliteten i halsryggen och samband finns mellan smärta och muskeldysfunktion. Diagnostiseringen är besvärlig då röntgen eller magnetresonanskamera (MR) sällan visar på skada, det är svårt att bedöma om symtomen har biomedicinska och/ eller psykosociala orsaker. Det saknas även evidens om, och i så fall hur, nackmuskler ska tränas efter WAD. Ultraljud - Tissue Velocity Imaging (TVI) kan användas för att studera djupa och ytliga muskler under rörelse. Det öppnar möjligheten för att objektivt testa de stabiliserande nackmusklerna vid WAD, förbättra diagnostiken och utveckla träningsprogram. Syftet är att studera om och i så fall hur aktivering av ytliga och djupa nackmuskler skiljer sig åt mellan personer med kronisk WAD och personer utan nackbesvär och om det finns samband med andra faktorer. Syftet är också att undersöka om specifik träning påverkar smärta och dysfunktion. Sextio personer med WAD grad II och III (med besvär sedan mer än 6 månader men mindre än 3 år) randomiseras till nackspecifik träning eller till nollintervention. Nackmusklernas funktion kommer att studeras med TVI. Enkäter lämnas ut och tester görs av bl.a. nackrörlighet, nackmuskeluthållighet och positionssinne. Trettio friska personer matchade efter ålder- och kön kommer att fungera som referens.

8 LOKAL: A TID: Underdiagnostiseras klamydia i primärvården? En prevalensstudie av unga kvinnor med urinvägsbesvär Sara Ullskog, ST-läkare, Vårdcentralen i Mariefred Johanna Haraldsson, ST-läkare, Strängnäs Vårdcentral INVÄRTESMEDICIN Invärtesmedicn Klamydiainfektioner har de senaste 10 åren blivit vanligare. Nästan svenskar drabbas varje år. De flesta är år. Trots att infektionen ofta är symtomlös kan konsekvenserna av en obehandlad klamydia vara förödande med risk för sterilitet och utomkvedshavandeskap. När symtom förekommer är dysuri vanligt. I primärvården utgör patienter med urinvägsbesvär en stor grupp. Nuvarande praxis innefattar sällan klamydiatest. Vår hypotes är att klamydia underdiagnostiseras i primärvården, framför allt hos yngre kvinnor, pga att deras symtom misstolkas som en urinvägsinfektion. Detta resulterar i att klamydiainfektionerna i stor utsträckning förblir obehandlade. Vi vill undersöka förekomsten av Chlamydia trachomatis hos kvinnor år som söker primärvården med symtom från urinvägarna samt beräkna hur många som skulle ha undgått upptäckt med nuvarande praxis. Detta genom att ta både urinodling och klamydia-pcr på c:a 300 kvinnor som söker utvalda vårdcentraler i Sörmland. Prevalensen jämförs med antalet upptäckta klamydiafall på samma vårdcentraler under Ur detta beräknas andelen diagnostiserade fall och en bedömning görs huruvida nuvarande rutiner är tillräckliga. LOKAL: A TID: Kontinuerlig glukosmonitorering hos nyfödda barn Dirk Wackernagel, Överläkare, Barn och ungdomskliniken, Mälarsjukhuset Bakgrund: Lågt blodsocker hos nyfödda barn är ett vanligt och betydande problem då det har visats kunna orsaka neurologiska senkomplikationer. En bra blodsockerkontroll och en tidig behandlingsstart är därför av stort intresse. För riskbarn innebär detta idag blodprovstagning var 3:e timme. Detta utsätter barnen för både smärta och stress. Apparater som mäter blodglukos kontinuerligt genom en subcutant placerad sensor (CGMS) används idag t ex på små barn med diabetes men har aldrig testats på nyfödda. Metoder: CGMS planeras att sättas på 20 nyfödda barn med riskfaktorer för hypoglykemi. Parallellt görs invasiva blodsockerkontroller enligt vår lokala rutin. Dessa värden korreleras i efterhand till CGMS. Av dessa blodsockervärden behövs två per dygn för kalibrering av CGMS. Resultat: 8 barn har hittills inkluderats. För rutinmässig blodprovstagning togs 126 prover. Av dessa krävdes 39 för kalibrering av CGMS. Detta innebar en reducering av smärtsam provtagning med 69%. 126 par-korrelationer gav r=0.73 och MARD (Mean absolute relative deviation) 12.99%. Plottat i Clark Error Grid så ligger i området A n=108(83,33%), B n=18(14,28%), C n=0, D n=3 (2,38%) och E n=0. Diskussion: Våra första preliminära data tyder på att värdena från CGMS stämmer bra överens med värdena från traditionell blodprovsprovtagning. Om CGMS fortsatt visar sig vara en tillförlitlig mätmetod för rutinbruk skulle detta kunna ge en bättre glukoskontroll samt ett minskat antal smärtsamma undersökningar för nyfödda barn med risk för hypoglykemi. 8

9 LOKAL: A TID: Säkerhet och effektivitet av protrombinkomplexkoncentrat i akut reversering av Waran vid blödning eller akut kirurgi Ammar Majeed, Leg läkare, Doktorand, Medicinkliniken, Mälarsjukhuset Bakgrund: Reversering av den antikoagulerande effekten av Waran kan uppnås antingen genom tillförsel av vitamin K, färskfrusen plasma (FFP), eller protrombinkomplexkoncentrat (PCC). Det råder osäkerhet om effekten och incidensen av tromboemboliska händelser hos patienter behandlade med PCC. Metoder: Under 2002 till 2010 har vi inkluderat prospektivt 160 patienter som behandlats med PCC för akut reversering av Waran antingen för blödning eller för akut kirurgi. Resultat: 160 patienter inkluderades, 44% var på Waran på grund av förmaksflimmer och 26% för mekaniska hjärtklaffar, 72% fick PCC för blödning och 28% för akut preoperativ reversering. Medianvärdet INR innan resp efter behandling med PCC var 3,5 (IQR 2,6-5,4) resp 1,4 (IQR 1,2-1,6). Den genomsnittliga dosen av PCC var 1800 IE (IQR ). Förutom PCC fick 74% av patienterna vitamin K och 34% fick plasma. Fyra (2,5%, 95% CI, 0-5,6%) av patienterna utvecklade tromboemboliska händelser (2 stroke, 1 hjärtinfarkt, 1 djup ventrombos), eventuellt relaterade till PCC, alla efter Warfarin reversering för blödning. Den kliniska effekten bedömdes vara dålig i 4 (2,7%) och måttlig i 8 (5%) patienter, av dessa 12 patienter hade 8 intrakraniell blödning och 2 fick suboptimala doser av PCC. Slutsats: Administrering av PCC är förknippade med en låg risk för tromboembolism. Bidraget från en omaskerad trombotisk process genom upphörande av antikoagulation eller aktivering av koagulationen pga blödningen bör också övervägas. Invärtesmedicin 9

10 LOKAL: A TID: Modulating organ dysfunction in experimental septic schock Markus Carlsson Castegren, Specialistläkare, Doktorand, Anestesi- och Intensivvård, Mälarsjukhuset INVÄRTESMEDICIN Invärtesmedicn Samtliga fyra delarbeten bygger på data från en experimentell sepsismodell på gris där den systeminflammatoriska reaktionen induceras med endotoxin. Endotoxin är en lipopolysackarid som utgör en stor del av gramnegativa bakteriers cellvägg. Endotoxin är en mycket potent inflammationsaktivator som frigörs vid bakteriedöd och bakteriell celldelning. Den inflammationsreaktion som följer av experimentell endotoxinadministration liknar i stort den som ses vid sepsis. På grund av detta används endotoxin i stor utsträckning i experimentella sepsismodeller. I delarbete 1 och 2 har vi sökt besvara kliniska frågeställningar som ej kan besvaras med kliniska prövningar medan vi i delarbete 3 och 4 utvecklat en ny experimentell modell för så kallad sekundär sepsis. I delarbete 1 var frågeställningen huruvida en singeldos med aminoglykosidantibiotika ytterligare försämrar njurfunktionen hos individer med systeminflammationsinducerad njurskada. Djuren erhöll en intravenös ecindotoxininfusion som efter tre timmar inducerade signifikant njurfunktionsnedsättning med stigande kreatinin, kraftigt nedsatt clearance och sjunkande urinproduktion hos alla djur. De djur som dessutom erhöll aminoglykosidbehandling i kliniskt relevant dos uppvisade inga tecken till ytterligare försämring av njurfunktionen, vare sig i kreatininkoncentration, elektrolyter, antibiotikaclearance, urinproduktion eller elektronmikroskopiskt. Sålunda såg vi inga tecken till att en kliniskt relevant aminoglykosiddos ytterligare försämrar njurfunktionen vid akut sepsisinducerad njurskada. I delarbete 2 skapade vi en modell för endotoxinelimination, en behandlingsform baserad på blodaferes som genomgått kliniska prövningar på patienter med positiva resultat i singelcenterstudier men inte i större i multicenterstudier. Endotoxineliminationen efterliknades genom att en grupp djur erhöll endotoxin under hela försökstiden (6 timmar) medan infusionen stängdes av efter 1 eller 2 timmar i interventionsgrupperna. Trots en mycket tidig och kraftig sänkning av endotoxinnivån i plasma sågs ingen skillnad i inflammationssvar eller cirkulationssvar mellan grupperna. Sålunda blir konklusionen att endotoxinelimination som behandlingsform med mycket liten sannolikhet kommer att ha effekt vid septisk chock. I delarbete 3 och 4 har vi undersökt fenomenet endotoxintolerans vilket innebär ett minskat fysiologiskt svar på endotoxin efter att individen tidigare utsatts för substansen. Endotoxintolerans är ett fenomen med klinisk relevans men ett komplext sådant då man hos exempelvis patienter med ARDS har visat att de sjukaste patienterna uppvisar mer endotoxintolerans än de mindre sjuka. Med delarbete 3 och 4 har vi utvecklat en modell för att studera hur individer med redan aktiverat inflammationssvar reagerar vid förnyad systeminflammation orsakad av sepsis. Detta kan ses som en modell för så kallad sekundär sepsis, dvs sepsis som uppstår sekundärt till trauma, brännskador, trauma eller som sekundärinfektion vilket är ett vanligt tillstånd på våra intesivvårdsavdelningar. 10

11 LOKAL: A TID: Typ 1 diabetes (T1DM) hos barn och ungdomar i Sverige med invandrarbakgrund Ulf Söderström, Barnläkare, Doktorand, Barn och ungdomskliniken Sörmland, Mälarsjukhuset Bakgrund: Förekomsten av typ 1 diabetes mellitus (T1DM) hos barn och ungdomar varierar starkt i världen med störst insjuknandefrekvens (incidens) i Skandinavien och Sardinien. Anledningen till detta tros vara en effekt av ett samspel mellan genetik och miljö/ livsstil. I denna studie jämför vi risken för T1DM i tre kategorier av boende i Sverige med ursprung från andra delar av världen med låg förekomst av T1DM utlandsadopterade, immigranter och svenskfödda barn till invandrade föräldrar. Metod: Registerstudie med en studiepopulation i åldern 6-25 år bestående av utlandsadopterade, immigranter och svenskfödda barn till två utlandsfödda föräldrar med ursprung i Östeuropa, Ostasien, södra Asien och Sydamerika. Dessa jämförs med barn och ungdomar med svenskfödda föräldrar. Uttag av ett insulinrecept under 2006 används som en indikator på T1DM. Logistisk regression används som statistisk metod. Huvudsakligt resultat: Risken, odds ratio (OR), för T1DM var lägre för alla fyra kategorierna med ursprung från regioner med låg incidens i världen jämfört med den svenska majoriteten. Allra lägst OR (1,10-0,14) uppvisade barn från Ostasien. För svenskfödda var OR högre i alla fyra kategorierna. Vid en jämförelse mellan utlandsadopterade och de två andra kategorierna med utlandsbakgrund visade de senare nästan ha 70 % ökad risk för T1DM (OR 1,68). Risken för T1DM påverkades inte av ålder vid adoption eller vid immigration. Slutsats: Ursprungsland är en viktig determinant för risken att utveckla T1DM för barn till invandrande familjer. Den högre risken för svenskfödda barn med utlandsursprung kan tyda på att påverkan under fosterlivet eller under spädbarnstiden kan vara viktiga riskfaktorer för T1DM kanske medierat via fetal programmering? Invärtesmedicin 11

12 LOKAL: A TID: Beteendeterapi av atopiskt eksem Mats Berg, Docent, Verksamhetschef, Överläkare, Hudkliniken Sörmland INVÄRTESMEDICIN Invärtesmedicn Atopiskt eksem är en folksjukdom, som förekommer hos minst % av befolkningen. Förutom en skadad barriärfunktion och en ökad IgG-förekomst, vars betydelse är oklar för uppkomst av eksemet, finns det klara psykosomatiska inslag i sjukdomen. Klådan är central för uppkomst av eksemet i kombination med rivandet på huden. Beteendeterapi/habit reversal är beskrivet sedan 20 år, bl.a. av Peter Norén (doktoranden som leder studierna och som undertecknad är handledare för) med goda resultat för att minska rivandet på huden. Behandlingen innebär i princip att patienten lär sig ett alternativt förhållningssätt till klådan, för att därigenom minimera rivandet på huden (som i sin tur ger eksemet). Denna alternativa behandlingsmetod har emellertid ännu inte börjat användas i klinisk praxis. 30 patienter med måttligt atopiskt eksem i Uppsala, på KS och MSE instrueras av ssk om habit reversal. Sedvanlig kortisonkrämsterapi, men hälften får instruktion om habit reversal först efter 2 mån och utgör kontroller. Enkelblind utvärdering inkl ultraljudsmätning (hudtjocklek) av en annan sköterska. Jämförelse under de första 2 månaderna mellan de som fått Habit reversal och de som inte fått det. Även möjlighet till jämförelse mellan de 3 olika terapeuterna/instruktörerna (3 olika mottagningar ingår), dock för få patienter för att möjliggöra statistisk jämförelse. Huvudmålet med studien är att testa behandlingsmetoden med relativt otränade instruktörer och söka författa en enkel handbok för dessa instruktioner i avsikt att sprida användandet av metoden. 12

13 LOKAL: B TID: Botulinumtoxin-A injektioner och terapeutiska interventioner: Effekter på rörlighet, specifika rörelser i handled/tumme och handfunktion i övre extremiteter hos barn med Cp eller Cpliknande symtom Jenny Hedberg, Leg arbetsterapeut, Habiliteringsverksamheten Det råder idag vissa oklarheter om huruvida effekten av Botoxinjektioner och terapeutiska interventioner i övre extremiteteter påverkar funktion och rörlighet hos barn med Cp eller Cp-liknande symtom. Vilka eventuella vinster som kan uppnås med behandlingen är högst angeläget med tanke på det tilltagande användandet av Botox för att reducera spasticitet under 2000 talet. På senare tid har fler studier registrerats och sammanfattats i en cochrane-rapport från 2010, som stödjer Botox-effekter i kombination med terapeutiska interventioner vad gäller att reducera funktionsnedsättning, främja aktivitetsnivå och främja måluppfyllelse. Fler studier efterfrågas i ämnet. Eftersom patientgruppen är relativt liten och därmed begränsar urvalet är det svårt att samla stora grupper. Om Botoxinjektioner i kombination med terapeutiska interventioner visar skilja sig obetydligt från endast terapeutiska interventioner i form av träning och ortosbehandling kan åtgärden ifrågasättas, och bör utvärderas ytterligare med en större population och över betydligt längre tid. Botoxinjektioner i aktuell målgrupp kräver för bästa resultat narkos och är bekäftat med logistik och vissa risker varför det är mycket angeläget att interventionen är utvärderad och innebär en vinst för de barn som erbjuds Botox i kombination med terapeutiska interventioner. Det är även angeläget att undersöka huruvida planeringen av behandlingsupplägget har betydelse i sammanhanget för att uppnå goda resultat. Studien avser att mäta behandlingseffekter av Botoxinjektioner och terapeutiska interventioner i övre extremiteten för rörlighet i supination, klassifikation av specifika rörelser i handled och tumme samt handfunktionsklassifikation enligt House. psykiatri/neurovetenskap 13

14 LOKAL: B TID: Mental trötthet (fatigue) - ett neuropsykologiskt dilemma Marika Möller, Neuropsykolog, Doktorand, Rehabiliteringskliniken Sörmland Vid många medicinska tillstånd klagar patienterna på trötthet, men trots att mental trötthet är en av de viktigaste bakomliggande faktorerna till att patienter inte kan återgå i arbete efter hjärnskada, har det gjorts få försök att objektivisera trötthet. psykiatri/neurovetenskap Trötthet är svårt att mäta pga att det är en subjektiv upplevelse och det finns få test som är utformade för att på ett objektivt sätt mäta tillståndet. Det saknas också en operationell definition på begreppet. Ändå ställs allt högre krav från myndigheter att man verifierar patientens subjektiva upplevelser med objektiva mått i samband med rehabilitering. I olika studier använder man sig oftast av skattningsskalor men dessa är utarbetade för specifika tillstånd och inte alltid överförbara från ett tillstånd till ett annat och fortfarande återstår problemet med att objektivisera fynden. Man vet sedan tidigare att t.ex. depression ger en benägenhet att överskatta symptom utan att det behöver vara kopplat till ett objektivt fynd. I avhandlingen studeras mental trötthet i ett försök att undersöka om den subjektiva upplevelsen av mental trötthet kan fångas på neuropsykologiska test samt om det finns andra faktorer som påverkar subjektiv och objektiv trötthet. I avhandlingen studeras hur hormoner (testosteron, östrogen och tyriodeahormoner), lätt traumatisk hjärnskada samt subjektiva skattningar av t.ex. sömnbesvär, depression och stress påverkar mental trötthet. Studiernas upplägg samt aktuella resultat kommer att presenteras. LOKAL: B TID: Näckrosprojektet - upplysning för en psykiatrisk vård och omsorg där samsyn och brukarinflytande växer fram Maria Skarin, Utvärderare, Psykiatriska kliniken, Kullbergska sjukhuset Nationell psykiatrisamordning, som lämnade sitt slutbetänkande 2006, såg behov av att utveckla psykiatrisk vård och omsorg. Bland annat skulle detta ske genom att utveckla metoder, stärka kompetens, öka brukarinflytandet och samordna insatserna mellan olika huvudmän. Södra och Västra sörmlands 7 kommuner, Landstinget Sörmland, anhörigorganisationen IFSAP, Brukarorganisationerna RSMH, Fontänhuset i Nyköping, samt Kooperativet Silvermånen har gjort en gemensam satsning med hjälp av statliga medel för att förbättra kompetensen i psykiatrisk vård och omsorg. Resultatet blev ett stort kompetensutvecklingsprojekt med 7 olika utbildningar. Målen för utbildningarna var: En gemensam kunskapsbas En ökad samsyn och förståelse för varandra En ökad samsyn kring förhållningssätt och bemötande Ett ökat brukarinflytande 14 Projektet har utvärderats och resultatet kommer att presenteras vid FoU dagen. Utbildningarna har varit uppskattade av både brukare och personal. Men har vi nått den effekt vi hoppades på? Vad återstår att göra? En mätning före och efter projektets genomförande ger en del svar och en del nya frågor. Välkomna att ta del av resultatet och diskutera dess betydelse!

15 LOKAL: B TID: Förekomst av depression hos aknepatienter med eller utan behandling Britt-Marie Jozic, Aknesjuksköterska, Vårdenhetschef, Hudkliniken, Mälarsjukhuset Akne är en sjukdom som drabbar en stor grupp av befolkningen och framförallt ungdomar. Det mest potenta läkemedlet är det A-vitaminliknande Roaccutan som botar 80% av alla som får behandlingen. Det har diskuterats mycket i massmedia sambandet mellan depression och Roaccutanterapi. Därför har socialstyrelsen ställt högre krav på vilka patienter som skall behandlas med Roaccutan. Detta är mycket beklagligt då aknepatienter har en usel livskvalitet enligt våra olika mätinstrument. Vår upplevelse under de år vi haft vår akne-mottagning är att det är aknen som ger depression och inte Roaccutan, vilket är vår grundhypotes. Projektet berör endast de patienter som kommer till mottagningen på MSE. Sammanlagt kommer 150 patienter att ingå i projektet, 50 patienter med enbart krämbehandling eller i kombination med oral antibiotikabehandling, 50 patienter som vid första besöket får Roaccutan och ytterligare 50 patienter som vid första besöket fått kräm alternativt antibiotikabehandling där effekten uteblivit och de får då byta till Roaccutan. Patienterna kommer på 5-6 besök, vid varje besök noteras eventuella biverkning, graden av akne samt patienten får själv gradera sin livskvalitet med hjälp av DLQI (dermatologi life quality index) och MADRS (grad av depression). Frågor om humörpåverkan och nedstämdhet i samband med besöket oavsett vilket läkemedel patienten får, innan insättande, under behandling samt efter avslutad behandling. Huvudmålet är att prospektivt undersöka huruvida Roaccutan i rätt standarddos ger depression eller inte och därefter publicera denna information vetenskapligt. psykiatri/neurovetenskap 15

16 LOKAL: B TID: Hjärtsvikt i familjen - en utvärdering av långtidseffekter av hjärtsvikt, dess behandling och vård för patienter och deras partners Maria Liljeroos, Leg sjuksköterska, Doktorand, Hjärtintensiven, Mälarsjukhuset 16Vårdvetenskap Hjärtsvikt är en av våra folksjukdomar och antalet drabbade ökar pga förbättrad behandling vid akut hjärtinfarkt och ökad medellivslängd. Sjukdomen påverkar både patienten och dennes familj, speciellt en sammanboende partner. Det är känt att om patienter med hjärtsvikt får stöd av en partner ökar välbefinnandet och den långsiktiga hälsan. För partners kan dock hjärtsvikten påverka den mentala hälsan negativt och vårdbörda kan upplevas. Få randomiserade interventionsstudier inriktade på par med hjärtsvikt har publicerats. Korttidsuppföljningen av en nyligen genomförd interventionsstudie visar att en sjuksköterskeledd intervention med utbildning och psykosocialt stöd förbättrade patientens upplevda kontroll över sjukdomen, men samma effekt sågs inte hos partnern. Detta avhandlingsarbete ska utvärdera långtidseffekterna av denna intervention samt kartlägga vilka områden paren ville ha mest utbildning om och stöd för. En utvärdering av prediktorer för och effekter av vårdgivarbörda över tid kommer också att göras. Slutligen görs en mer djupgående analys av parens behov av stödjande vård och utbildning för att hantera livet med kronisk hjärtsvikt. Data från en interventionsstudie med 24-månaders uppföljning kommer att analyseras i studie I-III. Interventionsgruppen deltog i en utbildning i syfte att stärka parens egenvårds- och problemlösningsförmåga. I studie IV kommer fokusgruppsintervjuer att genomföras för att beskriva parens behov av stödjande omvårdnad LOKAL: B TID: Nutritionsstatus vid kronisk hjärtsvikt Christina Andreae, Leg sjuksköterska, Doktorand, Hjärtintensiven, Mälarsjukhuset Kronisk hjärtsvikt är ett vanligt hälsoproblem. I Sverige beräknas att ca personer har hjärtsvikt och förekomsten av hjärtsvikt ökar med stigande ålder. Dödligheten är hög vid svårare sjukdomsgrad och prognosen försämras ytterligare vid tillstånd av undernäring. Även om behandlingen vid hjärtsvikt har förbättrats det senaste årtiondet så saknas det kunskap kring utvecklingen av undernäring och hur denna kan förebyggas och behandlas. Till följd av denna kunskapsbrist baseras idag råd om egenvård främst på salt och vätskeintag. Det övergripande syftet med forskningsprojektet är därför att undersöka nutritionsstatus hos patienter med kronisk hjärtsvikt utifrån ett multifaktoriellt perspektiv samt att testa en individualiserad egenvårdsintervention med fokus på nutrition. Projektet är en del av en större multicenterstudie (NutriHeart) och genomförs i form av ett avhandlingsarbete. Projektet baseras på fyra kvantitativa studier och inkluderar 200 patienter från hjärtsviktsmottagningar från två länssjukhus och ett universitetssjukhus. Kunskap från avhandlingsarbetet är av stor betydelse för att kunna förbättra vård och egenvård och i syfte att öka livskvaliteten och minska hjärtsviktsrelaterad morbiditet och mortalitet.

17 LOKAL: C TID: The Effect of Acid Etching and Liquid Resin on the Shear Bond Strength of Orthodontic Brackets Anna-Karin Hägglund Svensson, Tandläkare, Folktandvården, Specialistkliniken för tandreglering, Kungsgatan Eskilstuna Ortodontiska brackets fästs mot tandytan genom s.k. bondning. För att förbättra bondingproceduren på olika sätt har man utvecklat och föreslagit flera olika förändringar av denna. Syftet med denna studie var att, med avseende på skjuvbindningsstyrkan utvärdera behovet av flytande resin och syraetsning vid användning av ett compositbondingmaterial. 68 extraherade humantänder användes för att mäta skjuvbindningsstyrkan mellan tand och ortodontiskt bracket in vitro. Grupp 1a (20 st), med syraetsning, flytande resin och composit jämfördes med grupp 1b (20 st) där brackets bondades utan att flytande resin användes. Grupp 2a (12 st), behandlades på samma sätt som grupp 1b, och planerades att jämföras med grupp 2b (12 st) med brackets bondade med endast composit för att utvärdera om syraetsning är nödvändig. Användningen av flytande resin påverkade inte skjuvbindningsstyrkan. Ingen syraetsning resulterade i en totalt misslyckad bondning som inte kunde mätas. Man kan dra slutsatsen från denna studie att det, åtminstone in vitro, går bra att bonda ortodontiska brackets utan flytande resin utan att skjuvbindningsstyrkan minskar, men man kan inte utelämna syraetsningen. LOKAL: C TID: Aspekter på passform hos intraorala implantatretinerade konstruktioner Tandvård Lars Hjalmarsson, Övertandläkare, Odont dr, Folktandvården Sörmland, Specialisttandvården, Mälarsjukhuset Passformen mellan intraorala implantat och till dessa retinerade broar har diskuterats sen de moderna implantatens barndom. Studier har visat på samband mellan dålig passform och mekaniska komplikationer som uppskruvning och frakturer i skruvförband. Någon konsensus kring en definition av vad som är att betrakta som god passform har dock inte uppnåtts, inte heller finns någon enighet om eventuella samband mellan bristfällig passform och biologiska komplikationer som mjukvävnadsskador och benförluster. Genom åren har många olika tekniker för att mäta passform lanserats, exempelvis direktinsyn, mikroskopi, avtryckstekniker, fotogrammetri, uppskruvningsmätningar av olika slag och koordinatmätningstekniker med tillhörande dataanalysprogram. Så har exempelvis in vitro-studier med koordinatmätningsmaskiner (CMM) de senaste åren bl.a. visat att maskinfrästa broskelett i titan kan ha en bättre passform än gjutna guld- och titanskelett. Dessa studier har dock analyserat resultaten utifrån datorns virtuella värld och inte tagit hänsyn till de fysiska begränsningar som finns i verkligheten. Den kliniska betydelsen har därför ofta varit oklar. I en jämförande studie har vi undersökt hur mätningar av frästa titanskeletts passform med CMM stämmer överens med en ny laser-scannerteknik. Med denna laser-scannerteknik undersöktes också den virtuella passformen i relation till en mer verklighetsanpassad, klinisk passform. Resultaten från studien kommer att presenteras och diskuteras. 17

18 LOKAL: C TID: Ingen association mellan rs och IRF6-genen på individer med non-syndromisk läpp, käk och/eller gomspalt men nya varianter av IRF6-mutationen på individer med Van der Woudes syndrom Marie Pegelow, Tandläkare, Ortodontist, Tandregleringen, Vårdcentralen City, Eskilstuna Tandvård Non-syndromisk läpp, käk och/eller gomspalt (NSLK / G) är den vanligaste kraniofaciala missbildningen, med en prevalens på ca 1-2 per 1000 beroende på geografiskt ursprung. Orsaken till NSLK/G är mycket komplex och anses återspegla inverkan av både genetiskt och miljömässigt ursprung. IRF6-genen tillhör en familj av transkriptionsfaktorer. Den spelar en viktig roll i ansiktet utveckling på möss och uttrycks på mediala kanten på sekundära gommen vid gomslutningen. Mutation hos människor på IRF6-genen orsakar en vanlig form av syndromisk LKG, Van der Woude syndrom (VWS). Flera studier har visat att NSLK/G kan associeras med variationer på IRF6-genen. Rahimov et al (2008) visade ett samband mellan NSLK och genotypen rs (G> A). Syftet med denna studie var att testa för ett samband mellan två genotyper (rs , rs642961) och NSLK/G samt att finna mutationer på IRF6-genen i de sju nya VWS familjerna. I studien ingick ursprungligen 95 familjer, 71 familjer med NSLK/G och isolerad gomspalt samt 24 familjer med Van der Woude syndrom. SNP rs från IRF6-genens promotorregion och rs i exon 7 på genen analyserades med TaqMan SNP genotypning. I de sju nya familjerna med kliniska tecken på VWS har IRF6-mutationscreening utförts. NSLK/G familjerna visade inga signifikanta resultat av överföring från förälder till drabbade barn, (transmissionsanalys TDT och PDT). Det kan bero på att vårt material inte är tillräckligt stort, men det finns en tydlig trend att den drabbade individen oftare har riskallel A. För de svenska familjerna med gomspalt var A-C haplotypen signifikant skyddande och inte en risk. I de svenska VWS familjerna visade överföringsanalysen (TDT) en risk med A-allelen (p=0.02). LOKAL: C TID: En journal, klinisk och röntgenologisk retrospektiv studie av Replace Select fixturer satta vid Mälarsjukhuset, Eskilstuna under en 5 års period Urban Alsenmyr, Övertandläkare, Specialist Oral Protetik, Specilaisttandvården, Mälarsjukhuset Lars Hjalmarsson, Övertandläkare, Specialist Oral Protetik, Odont dr, Specialisttandvården, Mälarsjukhuset 18 Bakgrund: På 1950-talet bedrev Professor Per Ingvar Brånemark basforskning och uppmärksammade då att titan växte fast i ben behandlades den första patienten som försågs med en bro som bars av implantat införs Replace Select Implant System. Under 2003 börjar Replace Select Tapered att användas vid fixturinstallationer på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Vid en sökning på Pub Med med sökorden Dental Implants and Replace Select and Follow-up får jag bara 3 träffar på kliniska uppföljningsstudier. Ingen klinisk långtidsuppföljning på standardinstallerade fixturer hittas. Studie: Vi planerar att göra en klinisk uppföljning av så många av patienterna som möjligt. Vi kommer att göra en klinisk us, fotodokumentera, samt en röntgenologisk undersökning. Vi planerar också att göra en undersökning av patientupplevd livskvalité (OHRQOL) avseende oral hälsa med index enligt GOHAI. Kron- och brokvalité mäts med CDA-index. Vi följer också upp bennivåer runt fixturerna, dels vid baseline, då den protetiska konstruktionen sattes på plats, dels vid undersökningen. Fixturförluster och komplikationer med den protetiska rekonstruktionen följs också upp.

19 LOKAL: C TID: Val av operationsmetod vid rektalcancer är associerat med patienters socioekonomiska bakgrund Louise Olsson, Leg läkare, Med dr, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Beslutsprocessen kring val av operationsmetod vid rektalcancer är komplex. I vissa fall avgör medicinska omständigheter helt vilken metod som väljs medan det i andra fall finns möjlighet att välja mellan permanent stomi och ihopkoppling av tarmändarna. Vi valde därför att kartlägga om patienters socioekonomiska bakgrund har någon betydelse för val av operationsmetod. Alla patienter i svenska rektalcancerregistret inkluderades (16 713). Civilstånd, utbildning och inkomst för året före diagnos länkades via SCB. Val av operationsmetod analyserades med logistisk regression bland de patienter som genomgått resektion (12 945), justerat för ålder, kön, stadium, tumörnivå från anus, region och sjukhustyp. Gifta patienter opererades med anastomos (tarmkoppling) i större omfattning än alla andra civilstånd; OR för ogifta män var 0,73 (95 % CI 0,60-0,89). Ju högre utbildning desto mer troligt att bli opererad med anastomos; OR för universitetsutbildade män var 1,30 (1,04-1,62). Patienter i den högsta inkomstkvartilen opererades med anastomos signifikant mer ofta än alla andra (OR 0,80, 0,85 och 0,86 för första, andra respektive tredje inkomstkvartilen). Studien kan således slå fast att det finns ett statistiskt samband mellan val av operationsmetod och socioekonomiska faktorer. Huruvida det även föreligger ett kausalsamband är inte helt entydigt. Ytterligare confounders, framför allt komorbiditet antas bidra till skillnaderna men det är mindre troligt att de helt kan förklara dessa. Det är därför angeläget att själva beslutsprocessen vid val av operationsmetod vid rektalcancer, inklusive information till patienter och interaktionen patient-kirurg, studeras vidare. LOKAL: C TID: Med nedsatt hörsel och kockleaimplantat i arbetslivet, en intervjustudie Kerstin Persson, Hörselpedagog, Pedagogiska hörselvården, Habiliteringsverksamheten, Habilitering och Hjälpmedel Bakgrund: Kockleaimplantat(CI) är ett delvis inopererat hörhjälpmedel som elektriskt stimulerar hörselnerven. Med CI kan en vuxen person med gravt nedsatt hörsel, eller vuxendövhet, nå ökad möjlighet att uppfatta tal. Det finns inget säkert sätt att förutsäga hur en person kommer att höra med CI, men kortare tid som döv ökar chansen till bättre hörsel. Även med CI är hörseln nedsatt, och när CI tas av är personens hörsel lika nedsatt som tidigare, eller mer nedsatt. Syfte: Syftet med intervjustudien är att undersöka hur personer med gravt nedsatt hörsel, som använder CI, upplever sina möjligheter att delta i arbetslivet, och hur de upplever sin livskvalitet. Metod och Studieupplägg: Kvalitativ studie planeras, med intervjuer där personer med CI uppmuntras att berätta om sina upplevelser, erfarenheter och bedömningar utgående från studiens syfte. Studiens betydelse: Studien kan ge ökad kunskap om hur personer som ordinerats CI upplever sin situation i arbetslivet, och sin livssituation. Med större kännedom om de faktorer som påverkar livet för personer med gravt nedsatt hörsel ges möjlighet för samhället att förbättra förutsättningarna för denna grupp. 19opererande spec.

20 LOKAL: D TID: Hjärnskaderehabilitering i Sörmland - från kliniska funderingar till planerade studier Åsa Ehnberg, Leg sjukgymnast, Sjukgymnastiken Paramedicin, Kullbergska sjukhuset Slutenvårdsrehabilitering för unga patienter som drabbats av svår hjärnskada i Sörmland. Presentation av kartläggning för medicinklinikerna MSE och KSK samt ger/rehabkliniken NLN år Planeringstiden från FoU användes till att kartlägga slutenvårdtider, grad av utskrivning till eget boende/kommunalt särskilt boende samt antal patienter med dokumenterade LSS-ärenden. Metod och resultat av kartläggningen kommer att presenteras. Föredragshållaren kommer att föra en diskussion om behov av kliniskt utvecklingsarbete samt behov av fortsatta fördjupade studier och presentera två studier som är i planeringskedet. Allmänmedicin LOKAL: D TID: Hälsan i Södermanland Anna Ekholm, Statistiker, FoU-centrum Landstinget Sörmland har genom åren publicerat kommunprofiler som beskriver hälsooch välfärdsförhållanden. Dessa har gett en översiktlig beskrivning av Södermanlands läns kommuner med avseende på befolkningssammansättning, sociala villkor, levnadsförhållanden och hälsa. Rapporten Hälsan i Södermanland är en sammanställning med statistik över olika demografiska, sociala och hälsomässiga förhållanden. Information i rapporten är hämtad från en rad olika källor, till exempel extern registerinformation från SCB och Socialstyrelsen. Uppgifter kommer också från de befolkningsundersökningar där FoU-centrum medverkar i genomförandet, Liv & hälsa och Liv & Hälsa ung. Hälsan i Södermanland är tänkt att ge en samlad bild av hälsoläget i länet och dess nio kommuner. Eftersom förhållandena inom dessa områden förändras över tid så uppdateras rapporten med aktuella uppgifter ett par gånger per år. Den senaste versionen av rapporten finns att ladda ner på Presentation kommer visa exempel på rapportens innehåll och användningsområden. 20

FoU-dag 24 mars 2011

FoU-dag 24 mars 2011 Landstinget Sörmland FoU-centrum / CKFD FoU-dag 24 mars 2011 - Program - Sammanfattningar Program Tid: 24 mars kl. 09.15 16.00 (kaffe serveras från 08.30) Plats: Aula Collegium, Mälardalens Högskola,

Läs mer

Forskning- och utvecklingsdag 11 april 2013

Forskning- och utvecklingsdag 11 april 2013 Landstinget Sörmland FoU-centrum / CKFD Forskning- och utvecklingsdag 11 april 2013 Plats: Mälarsjukhuset, Eskilstuna Preliminära projektpresentationer Mats Berg Uppföljning av hudsjukdomar med score

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Innehåll Utgångspunkt: Min avhandling Bakgrund till forskningsområdet

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Introduktion om nokturi Många vaknar en eller flera gånger varje natt och tvingas gå upp och kissa. Tillståndet kallas nokturi och är en av de vanligaste

Läs mer

FoU - dag 24 april 2012

FoU - dag 24 april 2012 Landstinget Sörmland FoU-centrum / CKFD FoU - dag 24 april 2012 Plats: Mälarsjukhuset, Eskilstuna Preliminära projektpresentationer Mats Berg Studier av hudsjukdomar Britt-Marie Hellberg Förekomst av

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.

Läs mer

ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD

ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD 1 INNEHÅLL NÖDVÄNDIG TANDVÅRD...3 PERSONKRETS...3 VÅRDENS OMFATTNING...3 KOMMENTARER OCH FÖRTYDLIGANDEN...4 Vårdens omfattning...4 Ersättning...5 Garanti...5 FÖRHANDSBEDÖMNING...6

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 19 Utvärdering av den kommunaliserade hemsjukvården, redovisning

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Länsgemensam vårdöverenskommelse

Länsgemensam vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord:

Läs mer

Frisk eller sjuk sjukskrivning?

Frisk eller sjuk sjukskrivning? Frisk eller sjuk sjukskrivning? Jubileumsföreläsning 7 november 2013 kl 12.15-13.15, Hjärtat, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Anna-Sophia von Celsing, ortoped, doktorand, Linda Lännerström, distriktssköterska,

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet. YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547 Regionfullmäktige Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Per-Olof Bladh, Mikael

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Föreläsare och föreläsningar Skånska demensdagen 2017, den 11 och den 12 oktober

Föreläsare och föreläsningar Skånska demensdagen 2017, den 11 och den 12 oktober Föreläsare och föreläsningar Skånska demensdagen 2017, den 11 och den 12 oktober Presentation av föreläsningar och föreläsare Vårdmiljöns betydelse för äldre personer med nedsatt kognitiv förmåga Susanna

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1

Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1 Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Brickless Centre Odense 2011 Blanka Andersson Karin Håkansson 2011-09-28 Syfte Att skapa en strukturerad sjuksköterskemottagning

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser I denna systematiska kunskapsöversikt

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet

Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet Specialist Nursing Programme 60 högskolepoäng Programkod: MSJ2Y Fastställd: 2009-09-16 Beslutad av: Medicinska fakultetens grundutbildningskommitté

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård!

Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Kartläggning av hjärnskaderehabilitering

Kartläggning av hjärnskaderehabilitering Kartläggning av hjärnskaderehabilitering Tre kartläggningar under 2011, med fokus på hur hjärnskaderehabiliteringen fungerar i Sverige. 1. Socialstyrelsen kartlägger hur landstingen uppfyller sitt rehabiliteringsuppdrag

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Stress & Utmattningssyndrom

Stress & Utmattningssyndrom Stress & Utmattningssyndrom 2014 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Få patienten att arbeta med förhållningssätt och

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Har du barn under fem år?

Har du barn under fem år? Har du barn under fem år? Då är det viktigt att vaccinera mot pneumokocker. information från Barnplantorna Pneumokocker kan leda till dövhet Pneumokocker är bakterier som kan ge mycket svåra infektioner

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Projektplan 150301 Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Martina Grosch ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Gullviksborg, Malmö Handledare: Susanna Calling PhD, ST-läkare i allmänmedicin,

Läs mer

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1) Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Slutrapport av Projekt P61/06: Evaluering av hypofysfunktionen hos patienter vårdade på NIVA Sahlgrenska, Göteborg

Slutrapport av Projekt P61/06: Evaluering av hypofysfunktionen hos patienter vårdade på NIVA Sahlgrenska, Göteborg Marie Bergström Forskning och Framtid Länsförsäkringar Sak, försäkringsaktiebolag 106 50 Stockholm Slutrapport av Projekt P61/06: Evaluering av hypofysfunktionen hos patienter vårdade på NIVA Sahlgrenska,

Läs mer

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det? Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Vårdcentralen Torshälla Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer