Frisk eller sjuk sjukskrivning?

Transkript

1 Frisk eller sjuk sjukskrivning? Jubileumsföreläsning 7 november 2013 kl , Hjärtat, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Anna-Sophia von Celsing, ortoped, doktorand, Linda Lännerström, distriktssköterska, doktorand, Thorne Wallman allmänläkare, MedDr, Adj lektor FoU-Centrum/Centrum för Klinisk Forskning Sörmland

2 Den kommande timmen * Sjukförsäkringen i historiskt perspektiv * Sjukvårdens roll i sjukförsäkring * Sjukskrivning på gott och ont * Aktuell sjukskrivningsforskning * Frågor och diskussion

3 Sjukförsäkringen i historiskt perspektiv - pension Adolf Hedin 1854 Pension 1913 ålder/sjukdom Lag om Allmän Försäkring 1963 Medicinsk grund 1970 Medicinsk/Arbetsmarknad 1977 Arbetsoförmåga oavsett orsak 2010 Socialförsäkringsbalken

4 Sjukpenning 100-mannaföreningar Sjukkassor 630 stycken fram till 1961 Allmän sjukkassor 1955 Lag om Allmän Försäkring 1963 Socialförsäkringsbalken 2010

5 Omfattning september 2013 Sjukskrivning Sjukersättning Ohälsotal personer personer 26,8 dagar/år

6 Sjukpenningtalet år

7 Kostnader (miljoner kr/år) Sjuk- och rehabpenning Sjuk- och aktivitetsersättning Totalt

8 DI Recipients/1000 Persons Internationell jämförelse Förtidspension (Sjukersättning) Antal/1000 personer I ålder år, 2002, Ref: D Dean, Rutger University, USA Aus Ger Jap Net Nor Swe UK US

9 Frågeställningar Sjukskrivning nytta eller skada? behandling eller rättighet? Långtidssjukskrivning vanligaste orsaker dold agenda? Leder långtidssjukskrivning till ökad sjuklighet? till ökad dödlighet? till hjälplöshet? Finns den goda långtidssjukskrivningen? Kan vi påverka sjukskrivnings- & pensionsförloppet?

10 Sjukvårdens roll i socialförsäkringen Intyg Utlåtanden Avstämningsmöten

11 Sjukskrivning på gott och ont Möjlighet att vara arbetsbefriad vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom!! Behandlingsverktyg för sjukvården Acceptabel ersättningsnivå 80% Alla får vara med oavsett hälsoläge Lång tidsperiod, max 930 dagar Solidarisk finansiering

12 Sjukskrivning på gott och ont Långtidssjukskrivning dödar! Sjukvårdskonsumtionen ökar! Livskvalitén sjunker! Leder till utanförskap! Individen blir beroende av andra!

13 Sjukförsäkringen! Sjukförsäkringen kan inte bota Men den kan lindra Den kan trösta Den behöver inte, men den kan skada! Rätt dos på rätt indikation är målet!

14 Aktuell sjukskrivningsforskning Linda Lännerström Distriktssköterska, Vårdcentralen City, Eskilstuna Doktorand, Uppsala universitet, Folkhälso- o vårdvetenskap/allmänmedicin

15 Konsekvenser av sjukskrivning SBU 2003: Evidens om konsekvenser av sjukfrånvaro saknas pga. för få studier Sämre ekonomi (Bryngelson 2009) Sämre självskattad hälsa (Eriksson 2008) Negativt för ekonomin 81%, fritidsaktiviteter, sömn och psykiskt välmående 60 % (Floderus 2005) Sämre självtillit self efficacy (Labriola 2007) Initialt positiv upplevelse av att få möjlighet att vila sedan förändras upplevelsen till att bli negativ och generera nya problem på grund av inaktivitet och isolering. Stigmatisering (massmedia, i närmaste sociala miljön), tids karantän (Jansson 2007)

16 Beskriva sjukskrivnas upplevelser av sjukskrivning

17 Urval 16 långtidssjukskrivna (> 3 mån) Urval från tre vårdcentraler i Mellansverige Datainsamling Individuella intervjuer Dataanalys Fenomenologisk analys enligt Giorgi

18 Resultat Vila Väntan i osäkerhet Förändrad självbild Stigmatisering Förändrade ekonomiska förutsättningar Lämna arbetslivet Otaliga möten med aktörer Bli ifrågasatt Få dubbla budskap och sitta mitt emellan Respektlösa möten Respektfulla möten Förlora självständigheten Långtidssjukskriven Följa stegen i Rehabiliteringskedjan Känsla av maktlöshet

19 Hälso- och sjukvården och sjukskrivning Vanligt förekommande inom primärvård, ortopedi, onkologi, rehabiliteringsmedicin och företagshälsovård Läkare upplever hanteringen av sjukskrivningar problematisk begränsat vetenskapligt stöd (SOU 2010:107) En svensk studie om sjuksköterskor och sjukskrivningar - upplevelse av hantering av sjukskrivningsärenden efter utbildning i försäkringsmedicin ( Müssener 2009)

20 Sjuksköterskors upplevelser av att hantera sjukskrivningsärenden i telefonrådgivning i primärvården

21 Urval Strategiskt 14 sjuksköterskor som arbetade med telefonrådgivning Datainsamling Fokusgruppsdiskussion genomsnitt 40 min Dataanalys Kvalitativ innehållsanalys

22 Dokumentation Rutiner Stödjande samarbete Utbildning Möjliggörande omständigheter Göra bedömning av lämplig åtgärd Boka tider Ge information och guida patienten Bevaka patientens rättigheter Telefonsamtal med sjukskrivningsärende Hindrande omständigheter Patientens förväntningar Samarbete Brist på samarbete Svårigheter relaterade till sjuksköterskans professionella roll

23 Sjuksköterskor saknar utbildning i försäkringsmedicin Hamnade i skottgluggen mellan patient och läkare det är inte vårt ansvar Dokumentation om sjukfallet var värdefullt Rehabkoordinatorerna bra!

24 Fortsättning Kunskap och attityder till sjukskrivning hos sjuksköterskor i primärvård Utbildningsintervention

25 Aktuell sjukskrivningsforskning Anna-Sophia von Celsing Ortoped, VC City Eskilstuna Doktorand, Uppsala universitet, Folkhälso- o vårdvetenskap/allmänmedicin

26 Vem riskerar att bli långtidssjuk? Läkarens dilemma

27 Sjukdom Kön Ålder Diagnos Arbetslöshet Riskfaktorer Socioekonomi Sjukskrivningshistorik Missbruk Civilstånd Självskattad hälsa Monotont repetitivt arbete Fysiskt påfrestande arbete Låg arbetstillfredsställelse Ingen möjlighet att påverka sitt arbete Relationsproblem på arbetet Stressigt arbete Hel/deltidssjukskrivning Mångbesökare frequent attenders Sjuknärvaro Kognitiv funktion i barndomen Sömnstörningar Sjukskrivning-orsaker, konsekvenser och praxis SBU 2003 Försäkringskassans statistik och rapporter, artiklar Sverige Norge Danmark Finland Holland England Irland

28 Determinants for return to work among sickness certified patients in general practice Anna-Sophia von Celsing, Kurt Svärdsudd, Hans-G Eriksson, Karin Björkegren, Margaretha Eriksson, Thorne Wallman SYFTE -analysera möjliga determinanter för återgång i arbete och deras relativa betydelse -erhålla en enkel modell där tiden till återgång i arbete kan skattas tidigt i sjukskrivningsprocessen,

29 Metod Kungsgatans Läkarmottagning Eskilstuna Studieperiod: Hel/deltids sjukskrivna av läkare på VKL år n=943 Uppföljning:1 år före studiestart - 3 år efter studieslut

30 Return to work Age Days of sick leave before baseline F diagnosis J diagnosis

31 Konklusion Viktigaste determinanter för längre tid till arbetsåtergång Tidigare antal sjukskrivningsdagar Psykiatrisk diagnos Ålder Kan riskdiagram med de tre determinanterna användas vid sjukskrivning för skattning av tid till arbetsåtergång?

32 Predicting return to work among sickness certified patients in general practice Properties of two assessment tools Anna-Sophia von Celsing, Kurt Svärdsudd, Thorne Wallman

33 Jämförelse två skattningsmodeller för arbetsåtergång Rehabiliteringsteam Läkare Sjukgymnast Handläggare Försäkringskassan Nomogram Resultat Överensstämmelse verkliga arbetsåtergången den skattade Modell 1 76,0 %, 74 %, 73,2 % under de första 28, 90 och 180 dagarna Modell 2 ca 10 % högre överensstämmelse än Modell 1

34 Modell 2 Return to work (%), days 0-28 Age 18 ICD-10 diagnosis code F, G I, K, M All other A, B, O, L N H, J Sick leave days last year

35 Studiens nytta i sjukvårdens vardag Läkarens bedömning vid sjukskrivning Rehabkoordinatorer TRIS tidig rehabilitering i samverkan A.S v Celsing

36 Pågående studier Effekt av rehabilitering i samverkan för återgång i arbete Hur skattar högriskgruppen för långtidssjukskrivning sin hälsa jämfört med befolkningen i Eskilstuna?

37 Frågor och diskussion! Tack för Ditt deltagande och engagemang!!